Dnr 0176/17

Samrådshandling 2018-09-25

BARNKONSEKVENSANALYS

Detaljplan för förskola,

norra Hallerna etapp 1

Stenungsunds kommun

Västra Götalands län

2

Barnkonsekvensanalys (BKA) för ny förskola norra Hallerna

Datum: 2018-05-31

Beställare: Stenungsund Kommun

Utförare: Ika Mikaela Danielsson planarkitekt

Medverkande: Cecilia Norlander planarkitekt, Anna Johannisson förskolechef, Monica Sundström lärare

förskola, Nina Rasmusson barnskötare, barn i förskoleklass, boende och föräldrar.

Bildrättigheter: Stenungsund Kommun om inget annat anges

Förstasidan visar bild från workshop med förskolebarn på Hallernaskolan då de målar årstidsteckningar.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Metod 5

DIALOGWORKSHOP Barnens väg till skolan 6 Inventering av förskolegård 7 Måla din favoritlek 8

Årstidsteckningar 9 BARNKONSEKVENSANALYS Sammanhållen stad 10

Samspel lek och lärande 10

Vardagsliv 10

Identitet 11

Hälsa och säkerhet 11

Bildkollage från närområdet 12

KONSEKVENSBESKRIVNING Nya platser skapas och gamla försvinner 13

Hallernas identitet och kulturhistoria 13

Bevara platsens växt- och djurliv 13

Synpunkter kring placering och utformning 14

Upprustningsbehov och stärkta kopplingar 15

Skissförslag med barnens teckningar 16

Bildkollage från närområdet 17

4

Inledning

Barnperspektiv är ett nyckelord som genomsyrar hela planarbetet och som ges särskild fokus i

detta dokument. I enlighet med FN’s barnkonvention kap. 12 samt Skolverkets läroplan kap. 2.3

att främja demokrati, delaktighet och inflytande över sin fysiska miljö bör barn bjudas in i

processen med framtagande av ny förskoleplan.

Ett nära sammarbete har förts med tjänstepersoner, pedagoger och barn på Hallernaskolan, vars

förskoleverksamhet är tänkt att flytta in i de nybyggda lokalerna inom aktuell detaljplan. Även

barnens föräldrar och boende längs Timmermansvägen har särskilt uppmuntrats till dialog samt

att lämna synpunkter i detta tidiga skede.

Dokumentet beskriver både dialogprocess, analys och konsekvens av genomförande kopplat till

den pågående planprocessen. Dialog som förts och synpunkter som samlats in under processens

gång behandlas som viktiga röster framförda av berörda barn, föräldrar, boende, pedagoger och

kommunala tjänstepersoner.

Syftet är att öka inflytande och insyn samt stärka barnens röst och behov i de frågor som berör

utformningen av deras direkta livsmiljö. Dialogworkshopen där barnen deltagit presenteras i sin

helhet under rubriken med samma namn. Synpunkter som samlats in och diskussioner som förts

under processens gång sammanfattats i den barnkonsekvensanalys som presenteras på sida åtta.

Konsekvensbeskrivningen på sida tio fångar upp synpunkter som inte regleras inom detaljplan,

men som ändå anses viktiga för att planen ska fungera i sitt sammanhang. Det kan gälla

upprustningsbehov i planens direkta närområde eller detaljutformningen av förskolebyggnad

och gårdsytor. Avsnittet bör därmed betraktas som ett medskick i projekterings- och

genomförandeskede, efter det att detaljplanen vunnit laga kraft.

Bakgrund

Stenungsunds kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan för en ny förskola i norra

Hallerna. Behovet uppstår till följd av planerad ombyggnation av Hallernaskolan till en F-6

skola. Förskoleverksamheten bryts loss och flyttar till nybyggda lokaler inom aktuell plan.

På sikt justeras upptagningsområdet att innefatta befintlig och planerad bebyggelse i norra

Hallerna. Enligt befolkningsprognosen spås ett framtida behov av ännu en förskola som förser

centrala och södra Hallerna med förskoleplatser.

Syfte

Syftet med detta dokument är att belysa sociala värden samt lokalt förankrade behov och

konsekvenser kopplade till barn och förskolans pedagogiska verksamhet. Barnperspektivet ges

särskild fokus med målet att främja ett demokratiskt och socialt hållbart bebyggelseförslag där

barnens bästa satts i centrum.

5

Metod

En dialogworkshop genomfördes i februari 2018 tillsammans med barn och pedagoger på

Hallerna förskola/skola. Tre moment genomfördes vid detta workshoptillfälle vilka beskrivs

under rubrikerna nedan.

-Barnens väg till skolan gick ut på att kartlägga färdsätt, rörelsemönster, utflyktsmål och

smultronställen. Platser där barnen ofta eller gärna vistas, både på eget initiativ och inom

förskoleundervisningen. Genom övningen framkom att barnen redan har pedagogisk

undervisning på platsen som nu prövas för byggnation av den nya förskolan.

-Inventering av förskolegård är en övning där barnen får visa och med egna ord får beskriva

platser, aktiviteter och kvaliteter som de uppskattar på den befintliga gården. Under

inventeringstillfället framkom det att lekutrustning saknades för de yngre barnen mellan ett och

fyra år då deras förskolegård byggts för en F-6 skola med barn i åldrarna sex till tolv år.

-Måla din favoritlek är en pedagogisk övning där barnen uppmuntras att rita sina favoritlekar

över året. Pappret delas in i fyra fält och resonemang förs sedan i tur och ordning kring olika

typer av lek kopplad till de fyra årstiderna.

Ett återkopplingstillfälle ägde rum i maj 2018. Fokus låg på att samla in synpunkter kopplat till

illustrationsskiss och placering av den nya förskolan. Kompletterande frågor ställdes även

kopplat till barnens färdsätt och favoritlek under sommarhalvåret.

Barnkonsekvensanalysen samlar synpunkter inkomna från barn, föräldrar, boende,

tjänstepersoner och pedagoger vid ett flertal tillfällen under våren 2018. Samtliga målgrupper

har getts möjlighet att diskutera läget för den nya förskolan och lämna synpunkter på aktuellt

skissförslag.

Modellen för Göteborgs stads BKA-matris har använts för att ordna synpunkterna utifrån fem

teman och fem skalnivåer. De fem temana utgörs av: Sammanhållen stad, Samspel lek och

lärande, Vardagsliv, Identitet och Hälsa och säkerhet samt skalnivåerna Byggnad/plats,

Närmiljö, Stadsdel, (Stad och Region). Materialet har sedan sammanställts och analyserats varpå

slutsatserna presenteras i barnkonsekvensanalysen på sida tio.

Konsekvensbeskrivningen behandlar främst den typ av synpunkter och iakttagelser som inte

regleras inom detaljplan, men som ändå anses viktiga för att planen ska samspela med sin

närmiljö. Dessa synpunkter berör ofta mjukare planeringsvärden, upprustningsbehov eller

designfaktorer som lätt hamnar mellan stolarna eller inte säkras för än i projekterings- eller

byggskedet.

Synpunkterna för konsekvensbeskrivningen har ordnats under rubrikerna; Nya platser skapas

och gamla försvinner, Hallernas identitet och kulturhistoria, Bevara platsens växt- och djurliv,

Synpunkter kring placering och utformning och Upprustningsbehov och stärkta kopplingar.

Avsnittet bör därmed betraktas som ett medskick i projekterings- och genomförandeskede, efter

det att detaljplanen vunnit laga kraft.

6

DIALOGWORKSHOP

En workshop ägde rum på Hallernaskolan i februari 2018 där planhandläggare, barnskötare,

pedagog och åtta förskolebarn i åldrarna fem till sex år medverkade. Därefter skedde en

återkoppling till gruppen i maj 2018 då ett 20-tal barn i samma åldrar medverkade.

Tre moment genomfördes vid det första workshoptillfället i februari 2018 bestående av;

”Barnens väg till skolan”, ”Inventering av förskolegård” samt ”Måla din favoritlek”. Här fick

barnen redogöra för rörelsemönster, lekfunktioner och önskvärda aktiviteter över året.

Vid återkopplingstillfället i maj 2018 kompletterades materialet med diskussion kring färdsätt

och favoritlek under vår och sommarhalvåret. Synpunkter samlades även in kopplade till

illustrationsskissen, förskolans placering och önskvärda aktiviteter och lekutrustning. Barnens

skisser dokumenterades och redovisas på sida 16.

Kartövning med barnen som redovisar vart barnen bor (blå), smultronställen (gul) samt Hallernaskolan (röd).

Barnens väg till skolan Kartövningen gick ut på att kartlägga färdsätt, rörelsemönster, utflyktsmål och smultronställen.

Platser där barnen ofta eller gärna vistas. Den röda pricken markerar Hallernaskolan där även

förskoleverksamheten har sin hemvist tills dess att den nya förskolan är färdigställd. Barnen

uppger att de leker mycket ute på gården, som delas med barn upp till årskurs tre.

De gula prickarna markerar förskolans utflyktsmål samt barnens smultronställen i området.

Skogen direkt öster om Hallernaskolan är ett naturligt utflyktsmål dit man gärna går och leker.

Det samma gäller skogsdungen väster om Kobergsvägen. Här undersöker barnen djur och natur

7

tillsammans med förskolans pedagoger. Andra utflyktsmål är lekplatsen vid Kyrkvaktarvägen

dit barnen ofta går och gungar, då det saknar ”vanliga” gungor på den egna gården.

Genom kartövningen framkom att barnen redan idag har en relation till platsen där den nya

förskolan planeras. Gläntan där trollen bor! Hit brukar förskolan göra utflykter med fika och

berätta sagor. På ängen där Kobergsvägen möter Hallernavägen är det många barn som plockar

björnbär sommartid. Längs Hallernavägen är det flera barn som uppger att de går eller cyklar

med sina föräldrar. Här tittar de även på hästarna.

Norums kyrka är ett återkommande utflyktsmål där den årliga julkonserten hålls. Detta avstånd

om cirka en och en halv kilometer från förskolan är ungefär vad barnen klarar av att gå själva.

Då barnen skulle på teater i Fregatten, vilket innebär cirka tre kilometers promenad, så gick de

ena vägen och åkte buss på vägen tillbaka.

De blå plupparna på kartan redovisar vart barnen bor. Vintertid färdas barnen till förskolan

uteslutande i bil, trotts att fem av barnen bor inom 300-1000 meter från förskolan. Sommartid

anger 16 barn att de åkte bil, en gick och två åkte sparkcykel till förskolan. Siffrorna tyder på en

ohälsosam bilburenhet i området, oberoende av det faktiska avståndet till förskolan. En

bidragande orsak kan vara att vägnätet genom Hallerna är fragmenterat med många

återvändsgator. Detta bidrar till att försvåra framkomlighet och stoppa upp genomflöden.

För barnen innebär denna bilburenhet att de i mindre utsträckning skapar band, riktmärken och

tillhörighet till platser i sin närmiljö och i högre utsträckning vistas inom sin direkta

boendemiljö. För barn vars rörelsefrihet begränsas till den egna tomten eller villagatan riskerar

sociala och motoriska färdigheter att understimuleras.

Inventering av förskolegård En inventering av förskolegården genomfördes tillsammans med barn och pedagoger. Barnen

uppmanades att visa platser där de vistades över året. Det kunde vara smultronställen,

aktiviteter, platser, ytor eller funktioner. Vid inventeringstillfället användes Hallernaskolans

byggnad och gård som en F-3 skola, men är byggd för skolbarn upp till årskurs sex. Detta

speglar gården vilken upplevs som väl tilltagen, dock saknas det aktiviteter för de yngre barnen.

Hösten 2018 är förskolegruppen redan på väg in i första klass och lämnar förskolan för gott,

men på frågan vilken lek deras småsyskon tycker om nämns kompisgungan, lilla rutschkanan

och lek i sandlåda. Men det är också de enda aktiviteter som finns för de yngre barnen i

området. Bärbuskar och odlingslådor där barnen själva kan odla morötter, jordgubbar med mera

nämns också som en viktig aktivitet för de yngre. Träkanten runt sandlådan används av de

minsta som stöd för att lära sig gå, säger någon.

Vid inventeringstillfället uttrycker barnen att de själva gillar att klättra i träd, leka i skogen,

trädkoja, hänga/balans, hinder över/under, rutschkana/iskana, kompisgunga, odling, snögubbe,

hoppa hage, innebandy. På frågan vad som saknas önskar de vanliga gungor, framförallt till de

mindre barnen. Andra önskemål är utritad hage i mark och cykelbana/bilbana.

På gården finns en vattenpump som aldrig fungerat och är illa placerad, många springer in i den

och de mindre snavar i rännan tänkt att leda bort vattnet till brunnen säger en av pedagogerna.

8

Slutsatsen är att lekutrustningen inte anpassats för att passa yngre barn i förskoleåldern men att

förskolegården är väl tilltagen och att alla typer av zoner finns.

Den trygga zonen utgörs av ytorna närmast huset. Dessa präglas av lägre tempo och

lugnare lek. Här finns det möjlighet att vistas för att uppleva trygghet och lugn och ro.

Den vidlyftiga zonen ger plats för utrymmeskrävande lek. Dessa utgörs av ytor där

barnen kan tumla runt fritt och röra sig i många olika riktningar mellan olika aktiviteter.

Möjlighet till programmerad lek likt bollspel efterfrågas.

Den vilda zonen utgörs av tät växtlighet och möjlighet att uppleva känslan av

“frihet”, ”rymd” och ”oändlighet”. Känslan av att vara i en annan värld, där gränserna suddas ut

och det är svårt att avgöra var rummet slutar. Även om det bara är ett buskage.

Måla din favoritlek

Övningen ”Måla din favoritlek” är en pedagogisk övning där barnen uppmuntras att rita sina

favoritlekar över året. Pappret delas med hjälp av två linjer in i fyra fält. Varje fält representerar

en av de fyra årstiderna. Resonemang fördes i tur och ordning kring de fyra årstiderna medan

barnen fick rita sina favoritlekar för respektive årstid, se inskannad teckning på sida nio.

Övningen stärks då barnen vid återkopplingstillfället i maj gavs möjlighet att reflektera över och

komplettera det bidrag de lämnade i februari.

Teckningarna barnen målade i februari kopplade till de fyra årstiderna föreställer:

Vinter – fyra rutschkanor eller iskanor, sju träd, två stjärtlappar, två snögubbar, tre hängstänger

Vår – blommor, gräs, två klätterlek eller spindelnät, två rutschkanor, tre kompisgungor

Sommar – rutschkana, odling, fyra trädkojor, två spindelgungor, tre studsmattor, fyra badpooler

Höst – två hängstänger, tre rutschkanor, äpplen, solsemseter på stranden, snögubbar, julgranar

Vid återkopplingstillfället i maj skriker barnen i kör att de vill ha tillgång till vattenlek! Man vill

kunna gegga, plaska, hälla, skvätta (vattenpistol) och ”kyla ner” barnen under de varma

sommardagarna. Inte konstigt då temperaturer upp emot 25-30 grader präglade hela sommaren

2018. Andra viktiga aktiviteter som nämns är sandlådelek, hängstänger och lek i trädkoja.

Som avslutning fick barnen måla fler aktiviteter de gillar att leka på sommaren. Teckningarna

målades direkt på skissförslagen. När alla var klara bjöds det på fika. Alla tyckte att det hade

varit kul att delta och flera av barnen plockade blommor vilka fästes upp på den gemensamma

teckningen. Resultatet scannades in och presenteras i sin helhet på sida 16.

Teckningarna barnen målade den 31 maj föreställer: åtta badpooler, åtta typer av blommor, fem

typer av vattenlek, fyra typer av planteringar, tre typer av gegga/jord/sand, tre jordgubbar eller

jordgubbsplantor, tre teckningar av gräs, två träd, två spindelgungor, en rutschkana, en

trolljägare, en prickskytt och en fontän med staty.

9

Årstidsteckningar målade av förskoleklass på Hallernaskolan 2018-02-14.

10

BARNKONSEKVENSANALYS

Barnkonsekvensanalysen samlar synpunkter inkomna från barn, föräldrar, boende, tjänstemän

och pedagoger, från ett flertal tillfällen under våren 2018. Samtliga målgrupper har haft

möjlighet att lämna synpunkter på placering och utformning av den tilltänkta förskolan.

Majoriteten av synpunkterna berör planområdet och förskolans direkta närmiljö. Slutsatserna

presenteras i analysen nedan, med nyckelord redovisade i kursiv stil efter varje tema.

Sammanhållen stad: barriärer, kopplingar och samband, variation, rörelsemönster och

mobilitet, segregation och trygghet

Norra Hallerna bedöms med sitt strategiska läge som en attraktiv stadsdel att utveckla nya

bostäder och service i. Här finns tillgänglig kommunal mark, närhet till centrum, delvis utbyggd

infrastruktur och en relativt god kollektivtrafikförsörjning. Viktigt är att den nya bebyggelsen

kopplas samman med befintlig bebyggelse och att stärkta kopplingar och samband skapas till

omgivande bostadsområden. På så sätt bidrar den nya bebyggelsen till att överbrygga barriärer

och minska homogenitet i området.

Hallerna har idag en hög bilburenhet vilket tydligt färgar av sig på barnens beteende och

platskännedom med resultat att deras självständiga rörelsefrihet i området minskar. Detta gör att

de i mindre utsträckning skapar band och tillhörighet till platser i sin närmiljö och i högre

utsträckning vistas inom den egna tomten eller bostadsgata. På sikt bidrar dessa beteenden till

ökad segregation inom områden, samtidigt som trygghet och folkhälsa minskar i området.

Samspel: platser för möten: lek, lärande, rekreation, kultur, idrott, geografiskrörlighet, stråk

och trygghet

Hallernavägen är en viktig identitetsbärare i området och utgör samtidigt ett populärt

rekreationsstråk som används av gammal såväl som ung. Längs den historiska grusvägen kantad

av beteshagar och skogspartier är det många i närområdet som väljer att cykla, rida, leka,

promenera och plocka blommor och bär.

En annan viktig målpunkt för barnen i området är lekplatsen invid Kyrkvaktarvägen. Förskolan

gör ofta utflykter hit och lekplatsen har bland annat gungor som flitigt används av barn i centrala

och norra Hallerna. Förskoleverksamheten nyttjar även skogspartiet väster om Kobergsvägen för

utflykter och lek. Detsamma gäller gläntan inom planområdet dit förskoleverksamheten går på

utflykt för att hälsa på trollen samt för att utforska platsens rika växt- och djurliv.

Vardagsliv: tillgänglighet till: service, skola, förskola, fritid, kultur, kollektivtrafik, platser för

lek och rekreation, rörelsefrihet, delaktighet, trygghet och jämställdhet

Vid framtida förtätning av Hallerna är det viktigt att skapa förutsättning för lokal service, lek-

och mötesplatser samt trafiksäkra stråk, kopplingar och övergångar som prioriterar de mjukare

trafikslagen. Resor till fots och med cykel i området bör prioriteras framför bilen, varför också

förskolans utformning och närmiljö bör främja detta.

Redan idag finns behov av fler skol- och förskoleplatser i Hallerna. Då förskoleverksamheten

11

flyttar in i nybyggda lokaler kan Hallernaskolan uppgraderas till en F-6 skola och tillfredställa

behovet i närområdet. Planerad förskola ligger strategiskt belägen med närhet till Hallernaskolan

och kollektivtrafik längs Hallernaleden. I takt med att norra Hallerna byggs ut finns behov av

ytterligare en förskola i centrala/södra Hallerna.

Identitet: boende och bebyggelsemiljö, förankring, kulturarv/-miljö, variation, tillhörighet,

medskapande, kontinuitet och trygghet

Hallernavägen har en sträckning som är nästintill identisk med den äldsta kartan från 1749.

Grusvägen utgör en viktigt historisk länk som all bebyggelse i området utgår ifrån. Idag används

Hallernavägen flitigt som rekreations- och motionsstråk av boende i Hallerna vilket ger stråket

ett högt socialt och hälsofrämjande värde. Framtida bebyggelse i norra Hallerna bör därför verka

för att fortsatt bevara Hallernavägens sträckning och karaktär samt gestaltningsmässigt återknyta

till de lantliga miljöer som präglar omgivningen.

Barn och pedagoger tillsammans med de boende understryker vikten av att bevara platsens

naturliga grönska och träd. För de boende bidrar detta till avskärmning och för verksamheten

skänker träden naturlig skugga under den del av året då den behövs som mest samtidigt som

naturen på platsen utgör ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Nivåskillnader integreras

med fördel i lekmiljön för att uppmuntra och utmana till aktivitet och rörelse hos de små.

Fastighetens skogslika karaktär är både starkt identitetsskapande och pedagogiskt värdefull för

förskoleverksamheten. Att utgå från platsens naturliga förutsättningar och skogslika karraktär

utgör därmed ett viktigt designelement vid gestaltning av gård, byggnad samt den pedagogiska

verksamheten. Platsens naturliga grönska och träd bevaras och integreras på ett sådant sätt att

lokala ekosystem främjas och bidrar till att bevara platsens rika djur- och växtliv.

Hälsa och säkerhet: trafiksäkerhet, aktivt liv, kunna gå och cykla, grönska och rekreation,

ljus, luft, buller, mikroklimat och trygghet

Tunneln under Hallernaleden bidrar till ökad trafiksäkerhet och underlättar kopplingen mellan

den redan etablerade Hallernaskolan och den planerade förskolan. Dock upplevs passagen som

otrygg och mörk vintertid då den helt saknar belysning. Även gång- och cykelbanan längs

Kobergsvägens östra sida saknar belysning och ett buskage vid korsande in-/utfart till

Kyrkvaktaregatan skymmer sikten. Sträckan bör ses över och rustas upp då den är ett viktigt

stråk som länkar samman förskolan med Hallernaskolan samt förbinder planområdet med

hållplatsläget längs Hallernaleden och områdets gång- och cykelnät.

Flera uppger att parkeringen i korsningen Hallernaleden/Kobergsvägen upplevs skräpig. Detta

skapar en otrygg känsla och många av de förhyrda platserna står tomma. Långtidsuppställning

av bland annat husvagnar förekommer, vilket man tror bidrar till nedskräpningen. Idag parkerar

boende framför allt på Kyrkvaktarvägen gratis längs Kobergsvägen. Då förskolan byggs

kommer gatuparkeringen längs Kobergsvägen att försvinna, vilket skapar en rädsla hos de

boende längs Timmervägen att parkeringen kommer att spilla över hit.

Kollaget ovan visar miljöbilder från stråket mellan planområdet och Hallernaskolan. Bilden högst upp visar tunneln under Hallernaleden och detaljbild under hur belysningen täckts för eller skruvats ur. Bilden i mitten till vänster visar gatuparkering längs Kobersvägen vilken kommer att försvinna då förskolan byggs. Bilden i mitten till höger visar hållplatsläge Hallerna i anslutning till Hallerna skolan. Bilden nedan till vänster visar parkeringen vid korsingen Kobergsvägen-Hallernaleden med den röda Hallerna skolan skymtande i bakgrunden. Bilden nere till höger visar in och utfarten vid Kyrkvvaktarvägen som korsar gång- och cykelbanan.

13

KONSEKVENSBESKRIVNING Konsekvensbeskrivningen behandlar främst synpunkter och iakttagelser som inte regleras inom

detaljplan, men som ändå anses viktiga för att planen ska fungera och samspela med sin

omgivning. De kan gälla planens närområde, förskolans inomhusmiljö eller detaljutformning av

förskolebyggnad och gårdsytor. Ofta mjukare planeringsvärden, upprustningsbehov eller

designfaktorer som inte säkras för än i projekterings- eller byggskedet.

Synpunkterna som ligger till grund för konsekvensbeskrivningen nedan är viktiga röster från

barn, boende och pedagoger som samlats in under dialogprocessens gång. Avsnittet bör

betraktas som ett medskick i kommande genomförandesked, efter det att detaljplanen vunnit

laga kraft.

Nya platser skapas och gamla försvinner Att en ny förskola ska byggas i nordöstra Hallerna betraktas av vissa som en stor vinst för

området medan andra blir upprörda av att förlora träd, björnbärssnår eller favoritställen. Trots

detta är en ny förskola i Hallerna en förutsättning för att kommunen ska kunna fortsätta

expandera och tillgodose dagens och framtida behov av förskoleplatser i området.

Vid planerad förtätning av nordöstra och centrala Hallerna har även behoven om utökad service,

framförallt en lokal matbutik lyfts. Nybyggda områden har även behov av iordningställda platser

för lek och samvaro, mötesplatser där de boende kan träffas och umgås på lika villkor. Den nya

förskolegården har möjlighet att bli just en sådan mötesplats för barn och unga i området.

Det är viktigt att nybyggnation utformas så att de inbjuder till samnyttjan mellan förskolans

verksamhet och boende i området, framför allt på kvällar och helger. Detta gäller såväl

förskolegården som tillkommande parkeringsytor. Att boende uppmuntras till att samnyttja

ytorna bidrar både till att stärka områdets sociala kapital samt bidra till att öka tryggheten på

platsen då fler vistas där under kvällar och helger.

Hallernas identitet och kulturhistoria Hallernavägen utgör en viktig historisk länk genom Hallerna och används därtill som ett

populärt rekreationsstråk. Längs den idylliska grusvägen kantad av beteshagar och skogspartier

är det många som väljer att cykla, rida, leka, promenera och plocka blommor och bär, såväl

gammal som ung. Hallernavägens sträckning och karaktär bör därför bevaras.

Även förskolebyggnaden och omgivande gårdsytor bör genom dess utformning och karaktär

återknyta till de lantliga miljöer som präglar omgivningen. Förskolebyggnaden utformas för att

påminna om äldre tiders ekonomibyggnader och ges med fördel en faluröd färgsättning.

Önskemål från de boende är ett avgränsande staket som ger en mer lantlig känsla än de

traditionella grönmålade nätstaketen. Möjligheten att utforma ett multifunktionellt insynsskydd

mot de angränsande fastigheterna i sydväst har diskuterats. Ett lekfullt staket i olika höjd som

följer topografin, kanske med titthål och fönster samt inbyggd ateljévägg. Kållekärrs förskola

på Tjörn nämns som referensexempel.

Bevara platsens växt- och djurliv

Fastighetens skogslika karaktär är både är starkt identitetsskapande och pedagogiskt värdefull

för förskoleverksamheten. Redan idag gör förskolan utflykter till platsen där pedagogerna

14

berättar sagor och barnen leker och utforskar. De boende lyfter vikten av att verka för att bevara

platsens växt- och djurliv, bland annat genom att bevara träd. Just trädfrågan är en hjärtefråga

för boende i angränsande fastigheter och flera uppger att de vill ha fortsatt inflytande i frågan.

Platsens naturliga grönska och träd bör i den mån det är möjligt bevaras och integreras på ett

sådant sätt att lokala ekosystem stärks och bidrar till att främja platsens rika djur- och växtliv.

Ett sätt att bevara naturvärden och bidra till att öka platsens biologiska mångfald är att plantera

växtbäddar i öppna dagvattensystem. Dessa bidrar både med pedagogiska och rekreativa värden

som samtidigt som lösningen har kapacitet att fördröja stora genomflöden vid kraftiga regn. Synpunkter kring placering och utformning

Boende såväl som pedagoger är överens om att alternativ ett, med förskolebyggnaden belägen

längs Hallernavägen, är en mer fördelaktig placering. De boende då topografin bidrar till en

naturlig avgränsning mot befintlig bebyggelse, och pedagogerna då en byggnad i ett plan bättre

möter förskoleverksamhetens behov om att äldre och yngre barn ska kunna sammarbeta i

gemensamma lokaler/miljöer.

De minsta har svårt att nyttja övre plan och då man blandar yngre och äldre barn i samma

barngrupper skapar detta svårigheter för verksamheten. Behovet av att blanda de äldre med de

yngre är en förutsättning för att verksamheten ska fungera då barnen använder lokalerna omlott.

De yngre äter innan de äldre och sover sedan middag då de äldre är ute och leker. Där till finns

ett pedagogiskt värde i att blanda grupperna då de yngre lär sig av de äldre.

De yngre barnen sover utomhus i vagn. Fyra av planerade åtta avdelningar bedöms ha behov av

regn, vind och solskyddade uppställningsplatser intill byggnaden. Skärmtaken bör även skydda

mot snöras. Pedagogerna uppger att det behövs minst två barningångar, helst flera. Behov lyfts

även av en enskild personalingång från vilken personalytorna nås utan att behöva passera genom

övrig verksamhet.

Förskolans profil är utomhuspedagogik där pedagogerna arbetar med äventyrs- och

upplevelsebaserad pedagogik. Förskolan erbjuder barnen en trygg, inspirerande, kreativ och

lustfylld miljö som utmanar och lockar till lek och aktivitet. Alla aktiviteter ska gå att

genomföra både inne och ute. Därmed ser verksamheten behov av exempelvis skapandeplatser

även utomhus. Förskolegården bör vara utformad så att personalen har överblick och kontroll

över gårdsytorna utan skymda hörn eller illa placerade komplementbyggnader. Extra viktigt är

det med bra belysning, gärna med olika ljuspunktshöjder samt infällda i lekutrustningen, så att

barnen syns då det blir mörkt på vintern.

Förskoleverksamheten understryker vikten av att förskolegården ska kunna delas upp i två delar.

Därtill understryker de vikten av skugga, solen går alltid att söka upp menar man. Att träd

bevaras bidrar till viktig skugga under de delar av året den behövs. Över sandlådor och

mellanmålsplatser där barn vistas längre stunder bör tak eller segel monteras. Därtill önskas

programmerad lek ritad i mark, hinderbana, ytor för rörelse och frilek samt vattenlek för att

kunna kyla ner barnen under årets varma dagar.

15

Upprustningsbehov och stärkta kopplingar All ny planering strävar efter att nå uppsatta hållbarhetsmål och verkar därför för att prioritera

resor till fots och med cykel. Boende i Hallerna har mycket att vinna på att färre resor sker med

bil. Ett konkurrenskraftigt kollektivtrafiknät, trafiksäkra stråk, kopplingar och övergångar som

prioriterar de mjukare trafikslagen är en förutsättning för detta.

Det är viktigt att den nya förskolan på ett tryggt sätt kopplas samman med befintlig bebyggelse

och att förskolegårdens entréer placeras på ett sätt så att naturliga flöden främjas och onödiga

omvägar undviks. Viktigt är även att utfarter och angöringsytor utformas och placeras på ett sätt

som understödjer säkra trafiklösningar. En annan punkt som diskuterades är hur gång- och

cykelvägen ska förlängs längs Kobergsvägen, för att i senare skede fortsätta vidare in i planerat

bostadsområde norr om Hallernavägen.

Pedagogerna går ofta på utflykt med barnen. Att promenera till fots är något som

förskoleverksamheten prioriterar. Att lära barnen hur olika områden sitter ihop och möjligheten

att skapa rikt- och landmärken är en viktig färdighet för att barnen ska få en ökad

lokalkännedom, vardagsmotion och större rörelsefrihet.

Stråket mellan Hallernaskolan och läget för den nya förskolan är extra viktigt att se över och

medel avsätts för upprustning. Längs stråket invid Hallernaleden ligger hållplatsen Hallerna,

som försörjer området med kollektivtrafik. Upplevs inte stråket trafiksäkert eller på annat sätt

otrygg finns risk för ökad skadegörelse samt att en mental barriär skapas under hela eller delar

av dygnet vilket begränsar rörelsefriheten i området.

Ett flertal synpunkter samlades in som berör säkerheten längs ovannämnda stråk. Framför allt

berör synpunkterna belysningen, vilken saknas längs med Kobergsvägens gång- och cykelstråk.

Även in- och utfarten till Kyrkvaktaregatan, som korsar gång- och cykelvägen, upplevs otrygg

då ett buskage skymmer sikten. Gräsremsan mellan gångbanan och vägen tycker pedagogerna är

bra då den fungerar som vingelzon, dels på promenad med barnen men även då man möts med

cykel.

Vid inventeringen framkommer att tunneln under Hallernaleden helt saknar belysning till följd

av skadegörelse. Konsekvensen blir att det under den mörkare delen av dygnet/året skapas en

mörkerbarriär som framför allt upplevs otrygg av barn och kvinnor, vilka istället väljer att korsa

över Hallernaledens vägbana. Detta är en stor otrygghetsfaktor som kan leda till trafikfarliga

situationer där barnen korsar gatan på platser utan övergångsställe. Det faktum att cykelbanan

längs Hallernaleden byter sida med oklara korsningspunkter lyfts även det som en

otrygghetsfaktor tillsammans med att övergångsställe saknas vid hållplatsen Hallerna.

16

Skissförslag med två alternativa placeringar av förskolebyggnad med kringytor samt tekningar målade av förskoleklass på Hallernaskolan 2018-05-31 sommarlek.

17

Kollaget ovan visar bilder från planområdet; vänster topp: den övervuxna vägen, vänster mitt: trädkojan, vänster

höger: gläntan där barnen hälsar på trollen, nedre vänster: Hallernavägens sträckning förbi planområdet i riktning

mot Norums kyrka, nedre mitt: befintligt gång- och cykelstråk genom planområdet kantad av björnbärssnår och

nedre höger: höstbild med fallande lönn- och björklöv.