Butikshandboken - .För en praktisk tillämpning av arbetsmaterialet uppnår man bäst effekt om

  • View
    216

  • Download
    1

Embed Size (px)

Text of Butikshandboken - .För en praktisk tillämpning av arbetsmaterialet uppnår man bäst effekt om

  • Bilaga 1

    Butikshandboken Verktyget fr en lnsammare butik!

    Butikshandboken

    Verktyget fr en

    lnsammare butik!

  • FRORD

    I den hr bilagan Butikshandboken verktyget fr en lnsammare butik, beskrivs mer detaljrikt hur

    man kan arbeta och tnka i butiken, ett internt arbetsmaterial. En del av metoderna har tillmpats

    praktiskt dr behov har funnits av butiksmentorn i projektet och har gett positiva resultat.

    Arbetet ska gras p tv plan; dels den fysiska butiken och dess upplgg men lika viktigt r hur

    personalen arbetar som grupp och utvar sitt hantverk, kpmannaskapet.

    Fr garen tillkommer dessutom att arbeta med att driva och utveckla sitt fretag.

    Fr en praktisk tillmpning av arbetsmaterialet uppnr man bst effekt om man arbetar framt

    tillsammans med en extern aktr. Det kan vara en kollega i en eller flera andra butiker, i ett ntverk,

    man kan anlita en konsult eller ska hjlp p ngon skola.

    Den hr butikshandboken gr inte ansprk att vara heltckande utan mera ingende kunskaper kan

    komma att behva inhmtas.

    Materialet har sammanstllts av Gran Forsn, extern konsult p Entreprenrskolan i Leksand.

  • 3

    Innehllsfrteckning

    Del 1 PLANERING AV BUTIKEN 4

    Butikens omvrld 5 Olika typer av sortiment 6 Varans placering i hyllan 8 Rutiner och information 10 Priskampanjer 11 Spelregler och policy 13 Tillgnglighet fr funktionshindrade 16

    Del 2 SKER BUTIK 18

    Stld och snatteri 19 Svinn 19 Matskerhet 20

    Del 3 INSPIRERA MERA 21

    Personlig och unik milj 23 Exponeringar 24

    Del 4 KUNDSERVICE OCH MARKNADSFRING 28

    Kundservice 29 Personligt bemtande 30 Marknadsfring 31

    Del 4 LEDARSKAP 32

    FIRO 32 Feedback 36 Konflikthantering 37 Trygghetsboxen 39

    Bilagor 40

    Kundenkt Bilaga 1

  • 4

    Del 1 PLANERING AV BUTIKEN

    Vilka r mina kunder?

    Vad kper mina kunder?

    Vad skulle kunna leda till ett kp?

    Vilka rutiner har vi och vilka policyn?

    Vad hnder i butikens nromrde som pverkar oss?

    Vilket sortiment ska vi satsa p?

    Osv.

    Genom att man har med sig dessa frgor blir det lttare och riktigare att bygga upp sin butik s att den blir

    s bra och lnsam som mjligt. Det handlar om att se butiken genom kundens gon och se dennes behov.

    Ovan: SWOT-analys, beskrivning nsta sida.

    S W

    O T

    Butiksort

  • 5

    Butikens omvrld Vi stller oss fljande tv frgor:

    Vad hnder i min omgivning?

    Hur pverkar det min verksamhet?

    Att hlla sig uppdaterad med vad som hnder i butikens omvrld r mycket viktigt. Det sker stndigt

    frndringar i vr omgivning och trender kommer och gr i samhllet. Det hr ger en mjlighet att

    frbereda, anpassa och dra nytta av de hr frndringarna som sker i vrt nromrde. Det kan t ex

    vara evenemang, nybyggnationer, ndringar i infrastrukturen, sevrdheter mm.

    Omvrldsanalys

    Fr att f en mer djupgende insikt och skaffa sig kunskap om just din verksamhetsort kan man brja

    med en omvrldsanalys och utifrn den beskriva sin mlbild. En omvrldsanalys r ett verktyg dr man

    samlar in ren fakta om orten.

    Exempel p fakta kan vara

    Politik Hur ser vljarbarometern ut p orten?

    Ekonomi Hur ser lnelget ut p orten? Vilka r de strsta arbetsgivarna?

    Socialt Hur mnga invnare har orten? Hur ser demografin ut? r det stor arbetslshet p orten? Arbetar man lokalt eller arbetspendlar? r andra kulturer n den svenska

    representerade?

    Teknik Hur ser infrastrukturen ut? Hur fungerar lokaltrafiken? Vilka andra serviceutbud finns?

    I den avslutande delen av en omvrldsanalys grs en egen analys. I den hr delen gr man en egen

    analys av den information som man samlat in och vger sedan in sina egna tankar och funderingar

    kring nutid och framtid.

    Vid genomfrandet av en omvrldsanalys anvnder man med frdel metoden SWOT (fregende

    sida). Den grs fr att analysera den interna och externa miljn kring en verksamhet.

    Den interna miljn utgrs av S och W i SWOT och bestr av styrkor (strength) och svagheter

    (weaknesses). Den externa miljn utgrs av O och T vilka str fr mjligheter (opportunities) och

    hot (threats).

  • 6

    Olika typer av sortiment

    Bassortiment

    Det hr r sjlva krnan i butiken, det som alltid ska finnas i butiken. Varorna har en hg

    omsttningshastighet oavsett tid p ret.

    Egna mrkesvaror (EMV)

    Dessa varor r marginalstarka gentemot t ex andra mrkesvaror. Genom att ha EMV som

    komplement till kan man f kunden att handla dessa i stllet vilket leder till en mer lnsam frsljning.

    Ssongsvaror

    Varorna r inriktade p ssonger som rstider, hgtider och teman. Exempel p dessa kan vara:

    Sommar, frsommar eller sensommar

    Jul, psk, midsommar

    Sportlov, Alla hjrtans dag, kanelbullens dag, Mors dag, ortens dag Den hr typen av sortiment har en kortare livslngd och varorna blir svrslda efter ssongen. De har

    en tendens att hamna p lagret dr de binder pengar i ondan.

    Vxlingssortiment

    Att ha ett s kallat vxlingssortiment skapar en levande butik dr man vid olika tillfllen kper in nya

    produkter och mrken. Det hr introducerar kunderna fr nya varor som gr butiken intressantare.

    Det lnar sig att jobba aktivt med att erbjuda kunden att

    prova EMV som leder till bttre lnsamhet.

    Var terhllsam med ssongsinkp och f allting slt i stllet

    fr att satsa p fr stora volymer och riskera att de hamnar p

    lagret eller blir svinn.

    Kunden har med sig en frvntan till butiken om vilken nyhet

    som erbjuds fr dagen.

    Man ska ha med sig att i en dagligvarubutik kan 10 % av

    sortimentet st fr 90 % av frsljningen

  • 7

    Mode och trender

    I alla branscher frekommer trender. Det kan t ex vara en ny produkt som visats upp p tv i reklam

    eller matlagningsprogram. Det hr kan man dra nytta av, men se upp! Nyhetens behag brukar kraftigt

    bedarra och varan kan efter mycket svr att slja. Det lnar sig att jobba med sm volymer nr

    nyheter ska introduceras.

    Profilsortiment

    Utver bassortimentet kan man ha ett profilsortiment som verensstmmer med butikens koncept.

    Det hr sortimentet verraskar kunden och ger butiken dess karaktr. Den kan vara ssongsbaserad.

    I profilsortimentet kan man gra inkp frn lokala producenter. Det hr r uppskattat hos kunderna

    och ger butiken en personlig och lantlig knsla.

    Nya produkter har en tendens att f allt kortare livscykel.

    Det finns produkter p marknaden som funnits i 100 r idag

    r livscykeln som regel < 1 r!

  • 8

    Varans placering i hyllan

    Det finns en mngd olika frgestllningar som man ska ta hnsyn till d man ska fylla sina montrar s

    att de blir s attraktiva och lnsamma som mjligt. Man fr hela tiden kompromissa mellan olika

    tillvgagngsstt som t ex om man ska tillfredsstlla kunden nr det gller tkomlighet eller om man

    ska tnka p de varor som ger mest marginal.

    De flesta dagligvarukedjor tillhandahller planogram som kan vara en fingervisning ver varugruppens

    disponering i montern.

    Andra metoder som man kan tillmpa:

    Gyllene snittet - man exponerar varorna beroende p frpackningens frgstyrka.

    Vattenfall man exponerar samma vara p flera hyllor.

    Hr kommer en beskrivning av olika tankestt gllande varuplaceringen.

    1.

    2.

    3.

    4. Bilden frestller en monter med 3 sektioner i bredd och 6 hyllplan.

    P versta hyllan i omrde 1 placeras varor med lg marginal men ven varor som drar blicken till sig, blickfng, dvs varor med starka frger. Blicken dras dit men det har ocks en

    stoppande effekt.

    De 2 hyllor som r i omrde 2 ska innefatta varor med hg marginal. De r i en vuxen persons gonhjd och r ltt att n.

  • 9

    Omrde 3 och nedre delen av omrde 2 r en bra placering fr varor som r riktade till den ldre generationen eller varor som man vet inhandlas ofta en den hr kundgruppen. De hr

    kunderna r som regel ngot kortare, har svrt att bja sig samt n varor som str hgt

    placerade.

    Omrde 3 och 4 r en bra placering fr varor som riktar sig till barn och ven de varor man tror att barn kan vara intresserade av.

    I omrde 4, frmst hyllan lngst ner, placeras varor med lg marginal.

    1.

    2.

    3.

    4.

  • 10

    Rutiner och information Fr att butiken ska hlla hg klass och personalen jobba effektivt s behvs rutiner. Genom att dessa

    r tydliga vet personalen hur de ska hantera olika arbetsuppgifter och situationer.

    Inkp

    Det finns tv typer av inkpare inom handeln:

    Inkpare impuls

    Denna person har ingen klar affrsid och blir ofta ltt pverkad av det som sljaren sger. Den hr

    strategin kan bli kostsam d man inte hller sig till vad kunderna vill ha utan man handlar genom

    spontanitet.

    Inkpare planering

    Den hr inkparen har en klar och stark affrsid och har planerat inkpen. Den hr inkparen

    pverkar sljaren och gr bra affrer. Genom god planering vet den hr inkparen exakt hur mycket

    pengar han/hon kan gra inkp fr och kper in realistiska kvantiteter.

    Vissa varor tjnar man mycket pengar p ret om medan vissa andra kan vara rent olnsamma under

    vissa delar av ret. Det gller att planera sina inkp och aktivt ska efter s kallade klipp och skapa

    god marginal.

    Det gller att veta vad mina kunder vill ha och vad de r beredda att betala fr varan. Frhandla

    med sljaren/leverantren fr att gra en s bra affr som mjligt.

    Tnk p att tnk