Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
ByggsamverkanGöteborg, 12 nov 2018
Peter RosengrenEnergi- och klimatrådgivare
KostnadsfriOpartiskFri från kommersiella intressen
EnergiKlimatTransporter
FöretagPrivatpersonerOrganisationer
Vad gör vi idag?
• BBR kap 9 – Energi
• Energiberäkningar – energideklarationer
• BEN - Normalt brukande under ett normalår
• Solenergi
• Värmesystem
• Ventilationssystem
• Lunch 12.00 – 13.00
Boverkets ByggRegler (BBR) kap 9Area av alla våningsplan som värms till mer än tio grader inkl innerväggar, trappa, schakt mm. Dock ej garage.
Energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten, fastighetsenergi (inkl elgolvvärme och handdukstork)
Driftel; pumpar, fläktar, styr- och reglersystem, fast belysning i allmänna utrymmen. Dock ej motorvärmare, batteriladdare för extern användning.
Byggnadens energianvändning fördelat på A-temp (kWh/kvm/år). Dock ej hushållsel. Upphör som begrepp.
U-medelvärde, Um. W/m2K. Hur mycket energi som läcker genom klimatskalet.
A-temp
Byggnadens energianvändning
Byggnadens fastighetsenergi
Byggnadens specifika energianvändning
Genomsnittlig genomgångskoefficient
Boverkets ByggRegler (BBR) kap 9DVUT. Enl SMHI:s lista kallaste dygnsmedeltemp för ett antal orter. Beror på byggnadens värmetröghet.
Om installerad eleffekt för värme och varmvatten överstiger 10 W/m2 A-temp är byggnaden elvärmd.
Totalt installerad eleffekt för uppvärmning och varmvatten inkl handdukstork, elvärmegolv mm.
El till radio, TV, kyl, frys, spis, datorer och annat i hushållet samt lokalens verksamhet.
Byggnadens energiprestanda. Byggnadens uppvärmningsenergi justeras med geografisk faktor som multiplicerat med primärenergifaktor delas med A-temp.
Dimensionerande vinterutetemperatur
Elvärme
Installerad eleffekt för uppvärmning
Hushållsel, verksamhetsel
Byggnadens primärenergital, EP
Primärenergifaktorer BBR 26
Geografisk justeringsfaktor BBR 26
Justeringsfaktorer: 0,8 Malmö1,9 Kiruna
Specifik energianvändning kWh/kvm/år i BBR 24
ersätts nu med byggnadens Primärenergital
1.Byggnadens energi för uppvärmning, Euppv , divideras med geografisk faktor.
2.Därefter läggs energi till för kyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi
3.Summan multipliceras med en primärenergifaktor
4.Detta görs för varje energibärare
5.Summan divideras med Atemp
6.Detta är det nya Primärenergitalet.
BBR 26
Energikrav BBR 26
Klimatzoner i äldre BBR
9:4 finns fram tom BBR 24 men har tagits bort i BBR 25
Krav på energihushållning vid ändring av byggnad
BBR 9:9, 1:22
Ändring av byggnader får inte medför att energieffektivitetenförsämras, om det inte finns synnerliga skäl. Får försämras ombyggnaden efter ändring ändå uppfyller nybyggnadskraven.
Undantag om- Övriga tekniska egenskapskrav motverkas- Kulturvärden skadas- Arkitektoniska och estetiska värden skadas
Ha koll på detaljplaner och avtalDetaljplan SmedkärrLokal eldstad får installeras om särskild utredning visar att det kan ske utan olägenhet för omgivande bebyggelse
Energikrav• köpeavtal • exploateringsavtal • detaljplan kan hänvisa till styrande dokument • avtal kring kommunala byggnader• energiplan, -strategi, -policyprogram
MorotsystemLerum, Tidaholm, Mark, Värnamo, Emmaboda, Östersund…..
Syfte:Visa att byggnaden förväntas uppfylla BBR, lagkrav eller andra krav
En energiberäkning ska göras vid nybyggnation av bostäder och lokaler såvida det inte finns undantag
Utförs oftast av konsult
Byggherren ska redovisa en energiberäkning vid tekniskt samråd / före startbesked
www.energiberakning.se Gratisprogram på nätet
Energiberäkningar
9.11 Undantag från att lämna in energiberäkning
- Byggnader som inte klarar att leva upp till en projekterad beräkning. (t.ex. växthus)
- Byggnader som används kortare perioder (ny definition i BBR 25)
- Byggnader där inget behov av uppvärmning eller kyla behövs
- De utrymmen eller byggnader där det inte värms till mer än tio grader (t.ex. garage)
- Byggnader som värms genom industriella processer inom byggnaden. Visas genom särskild utredning.
Undantag för att överskrida gränsvärden
• Om det inte är möjligt att installera ett värmesystem
• Kulturhistoriskt område
Ska följa BENFastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande under ett normalår.
Infördes dec 2016BEN 1 GrundtextBEN 2 JusteringarBEN 3 Ändrat införandedatum av delar av BEN 2.
Ger riktlinjer för hur en energiberäkning ska göras.
• Vilka faktorer som ska tas med i en energiberäkning
• Anger standardvärden för flera parametrar för olika byggnadstyper
Småhus, flerbostadshus, kontorslokaler, förskolor, grund- och gymnasieskolor, högskolor
BEN – ”Normala värden”
Syfte:Visa byggnadens energiprestanda
Nybyggnation: • Inom två år från att byggnaden tagits i bruk • Kan vara villkor för att få slutbesked
Befintlig byggnad:Vid försäljning eller annan överlåtelse, undantag finns
Kan endast utförs av certifierad energiexpert
Redovisas till fastighetsägaren och Boverket, systemet Gripen
Enkel koll: www.boverket.se
Energideklarationer
Energideklarationen visar normalårskorrigerat energibehov
BBR 9:25 Krav på verifieringInfördes i BBR 24
Verifierad energiberäkning Kan göras vid slutsamråd
Beräknad energideklaration Kan göras vid slutsamråd
Energideklaration Ska göras inom två år från att byggnaden tagits i bruk.
Kvaliteten på energiberäkningaroch energideklarationer
• Vad är rimlig träffbild – BBR anger 5 %
• Skillnader i beräkningsprogram– Detaljeringsgrad, solinstrålning……
• Skillnader i schabloner beroende på huslev ./. Vp
• Mätfel, beräknat på fel typ av ytor
• Fel indata, oavsiktligt eller avsiktligt…..
• Noggrannhet - skicklighet hos den som anger värdena
Solceller och solfångare
Solceller ger el
• Används i vanligaelnätet
• El kan sparas i batterier
Solfångare ger värme
• Värmer hus, skolor simbassänger,fjärrvärmenät
• Värme kan sparas i ackumulatortankar
Söderläge
45 graders vinkel
Solceller:Mest i maj - juni
Solfångare:Mest i juli - augusti
Solceller är lönsamt» Statligt bidrag 30 %
» 40 + 4 öre såld el
» 15 öre elcertifikat
» 60 öre skattereduktion
» Slipper köpa 20 %
» Synligt, konkret
Bygglovsfritt?PBL kap 9. 3 c §och 8 §
Inom dp bygglovsbefriat om de följer byggnadens form och inget hinder i dp eller från Försvarsmakten
Bygglov + startbesked:• Placeras på ställning• Kulturhistorisk byggnad eller miljö• Förvanskningsparagrafen
Anmälan + startbesked:• Vid ingrepp i bärande konstruktionsdel
Värmepumpar
• Luft/luftvärmepump• Luft/vattenvärmepump• Vätska/vatten = jord-, berg- & sjövärmepump
Luft/luft
Luft/luftvärmepumpen utvinner värme ur uteluften. Placeras centralt i huset för att varmluften ska kunna distribueras på ett effektivt sätt.
Luft/vatten
Luft/vattenvärmepumpen utvinner värme ur uteluften och överför värmen till husets vattenburna värmesystem.
Frånluftsvärmepump
Frånluftsvärmepumpen hämtar värme ur ventilationssystemets frånluft.
Bergvärme
Borrdjupet är oftast mindre än 200 meter och avståndet mellan två borrhål ska minst vara 20 meter.
Jordvärme och sjövärme
• Huset värms upp med en jordvärme/sjövattenvärmepump som hämtar värmen via slangen.
Vilken värmepump är bäst?
• Luft-luft Befintliga hus, direktverkade el
• Luft-vatten Befintliga hus
• Frånluftvp Nybyggnation, medel 40 kWh/kvm/år
• Bergvärme Befintliga + nybyggnation, medel 30 kWh/kvm/år
Ventilationssystem
• Självdrag (S)
• Frånluft (F)
• Frånluft med värmeåtervinning(FX)
• Från- och tilluftsventilation med återvinning (FTX)
Självdragsventilation (S)
• Bygger på att frisk uteluft tar sig in genom springor, otätheter och ventiler i huset.
Frånluft med värmeåtervining (FX)
FTX-system
Från- och tilluftsventilation med återvinning (FTX)- Ett FTX-system återvinner värmen i frånluften.
Rubriker efter FN:s klimatpanels rapport:
”Dubbla insatser krävs””Bråttom att hejda klimatförändring” ”Negativa utsläpp krävs” ”Historiskt skifte krävs för att hejda uppvärmningen”
Johan Rockström -Vi har mindre än tio år kvar om vi fortsätter på dagens kurs innanvi missat chansen att stabilisera uppvärmningen vid 1,5 grader.
Kyoto-avtaletVäxthuseffektKoldioxidutsläppResursbristPeak-oilEnergikrisParis-avtaletFörnybar energiÖverenskommelserKommunens energiplanVision – Sveriges ledande miljökommun 2025Ändra fokus i samhällsplaneringenGlobalt behov av minskade koldioxidutsläpp med 85-90%Tekniken finnsMiljöbalken - Bästa möjliga teknik
För barnens framtidFör vår egen framtid
- Nya djur och växter
- Ändrade odlingsmöjligheter
Det drabbar väl inte mig?- Resursbrist
- Peak-oil
- Energikris
- Mildare vintrar, varmare somrar
- Fler extrema oväder
- Mer nederbörd
- Tropiska sjukdomar
- Nya skadeinsekter och växtsjukdomar
- Rubbade näringskedjor- Klimatflyktingar
- Obeboliga områden
- Svår samhällsanpassning
Det här blir dyrt!
- Oåterkalleliga tröskeleffekter
- Effekter syns redan nu
- Social solidaritet
Hur gör man?
Hur gör man?
Refuse
Repair
Reuse
Reduce
Re-cycle
Hur gör man?
Hur gör man?
• Sänk, minska
• Dra ur, stäng av
• Planera mer
• Öka
• Tänk själv
Temperaturen, hastigheten, flödet, volymen, antalet, mängden
Allt som inte används
Resorna, matinköpen, matlagningen
Andelen förnybart, energisnålt, återanvändning, återvinning…. 5 R
Hur påverkar du mest? Vad kan du göra åt det?
Tack för er uppmärksamhet!
Peter RosengrenEnergi- och klimatrådgivareTelefon: 0302-52 12 23E-post: [email protected]/Energi.och.klimatradgivarna.Lerum