11
fin i kanten + Promoe, Ane Brun, Vulcano mfl. INTERPRESS 2092-03 7 388209 207509 RETURVECKA v 47 NR 31 JUNI–AUG 2013 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO NR 32 SEPT–NOV 2013 PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO UTFORSKAR NYA VÄGAR UTFORSKAR NYA VÄGAR blir förbannad av ekomat Nils Holgersson som djurrätts- aktivist DELANDETS REVOLUTION FESTIVALER SPELAR ROLL Bakom kulisserna på köttkuppen Ma kt! Nour El-Refai

Camino 32 (preview)

  • Upload
    camino

  • View
    216

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Att konsumera kultur istället för prylar hävdas ofta vara en mer hållbar form av konsumtion. Men kultur kan också vara med och påverka och forma våra beteenden på olika sätt. I Camino 32 får du träffa kulturpersonligheter och institutioner som på olika sätt skapar engagemang och påverkar samhällsdebatten.

Citation preview

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

CA

MIN

O 32

UTFO

RSK

AR

NY

A V

ÄG

AR

SEP

TE

MB

ER

–NO

VE

MB

ER

2013

Beställ och läs mer på caminomagasin.seVår nya redaktionella satsning på nätet kommer finnas tillgänglig både för nya och befintliga prenumeranter

Nytt sätt att ta del av Camino på nätet

Hög läsbarhet. Anpassas automatiskt till din dator, telefon eller läsplatta.

Bonusmaterial för varje tema

Låg månadskostnad och ingen bindningstid!

Få camino i brevlådan

�te

Månadsprenumeration 23 kr/mån Månadsprenumeration inkl. papperstidning 29 kr/mån

fin i kanten

+Promoe, Ane Brun, Vulcano mfl.INTERPRESS 2092-03

7 388209 207509RETURVECKA v 47

NR 31 JUNI–AUG 2013PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO NR 32 SEPT–NOV 2013PRIS 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

U T FO R S K A R N YA VÄGARU T FO R S K A R N YA VÄGAR

blir förbannadav ekomat

Nils Holgerssonsom djurrätts-

aktivist

DELANDETS REVOLUTION

FESTIVALER SPELAR ROLL

Bakom kulisserna på köttkuppen

M�a k�t�!

Nour El-Refai

ÄNTLIGEN

PAPPERSLÖS

KVALITET

26

20 Nour El-Refai vägrar kompensera för all skit män gör Stå-upp-artisten som står upp för kvinnors rätt att smutsa ner. Nja, kanske inte riktigt men hon har definitivt ett genomtänkt klass- och feministiskt perspektiv på miljöfrågorna TEXT LINNEA SÖDAHL

FOTO FREDRIK KARLSSON

26 De nya frälsarna ”Festivaldöden” har varit på mångas läppar i år, samtidigt frodas festivaler med gröna förtecken. Häng med bakom kulisserna på en utforskande industri.TEXT CAROLINE PETERSSON

34 Artister mot strömmenAtt hitta musiker som pratar om hållbarhetsfrågor är inte lätt. Men Promoe, Navid Modiri och Vulkano står upp som några av undantagen.TEXT CAROLINE PETERSSON

42 Det är ju bara en saga Med Västanå Teater i Värmländska Sunne har familjen Stinnerbom visat hur kulturen kan driva småorters utveckling framåt och samtidigt befrämja respekt för naturen. TEXT JOHANNA STÅL

FOTO JOHANNA STÅL OCH VÄSTANÅ TEATER

46 Mot en tredje industriell revolutionNär den spirande delandekulturen gör så att vem som helst kan skapa nästan vad som helst då är fröet sått till en ny utvecklingsfas. TEXT INGEMAR TIGERBERG

50 "Musik river gränserna" Går det att åstadkomma förändring med hjälp av musik? Linnea Södahl har rest till Palestina, platsen för en av världens mest låsta konflikter och letat hopp.TEXT CAROLINE PETERSSON

FOTO OLLE MELKERHED OCH WILHEM BLIXT

58 I Kosters lustgårdarSå långt västerut det går att komma i Sverige ligger exotiska Kosteröarna. Här hittar vi en restaurang som förför med läckra recept och inspirerar med permakultur.TEXT INGEMAR TIGERBERG

FOTO KARIN BJÖRK

RECEPT ANNA BENGTSSON

TEMA

INN

EH

ÅL

L

Alltid i Camino8 KOMMENTERAT Kött, flyg och

ekonomi engagerar.9 NÄRBILD Murveln Mats-Erik

Nilsson blottar restaurangfusket. 10 UTBLICK Parvin Ardalan har

pennan att tacka för sin frihet. 11 SPANAT Johanna Stål

har handplockat några omdiskuterade miljöfrågor.

12 I SÄSONG Dags att plantera vitlöken.

13 TEKNISKT Dela på åken och spara pengar.

15 SÅ FUNKAR DET Kulturkonsumtion som klimatsmart konsumtion.

16 DESIGNAT Operahus som gröna skrytbyggen

18 VÄNNER Hitta schysta företag och organisationer.

58 SMAKRIKT Förföriska recept, restaurangrecensioner och tips från ekohyllorna.

66 MODE Skaffa kläder utan pengar.71 SUNT Vi testar hårfärger från ett

miljö- och hälsoperspektiv.72 KULTURELLT Gänget bakom

Pantamera-hiten och frihetstörstande filmer.

74 DIY läppcerat.75 REDAKTIONEN Nya digitala

Camino är här!77 PÅ PLATS Camino LIVE

Almedalen78 TILLTÄNKT Gabriella Ahlström

reflekterar över ett krisande USA som allt mer påverkas av klimatförändringarna

40

20

KULTUR

FOTO

AN

NIK

A B

ERG

LUN

D

5

CAMINO 32

Nour El-Refai är inte bara rolig, hon har också intressanta tankar om miljö och feminism.

Jag hoppas att fler restauranger kunde vara lika eko-kreativa som Kosters trädgårdar.

JOHANNAS LÄSTIPS

JOHANNA STÅL

CHEFREDAKTÖR

”Än i dag går jag i benhårt försvar så fort någon pratar illa om romer

KULTUR KULLKASTAR FÖRDOMAR när jag var liten blev jag försedd med peda-gogisk litteratur – såsom brukligt under tidigt 1980-tal. En stor favorit var Katitzi, en berättelse på LP-skiva som jag lyssnade på så ofta jag kunde. Än idag sitter låtarna etsade i mitt sinne: ”röd och gul och vit och svart, gör det samma har han sagt, Jesus älskar alla barnen på vår jord”. Katitzi var en av mina bästa vänner och jag drömde om att få träffa henne på riktigt, hon levde verkligen ett drömliv på cirkusen i mina ögon. Utöver att ha gett mig fantasier och härliga stunder när jag var liten gav lyssnandet mig också något mer, nämligen en vän som var ”zigenare”. Än idag går jag i benhårt försvar så fort någon pratar illa om romer. Och det är otaliga gånger jag har fått stått upp för min litteräre vän Katitzi genom åren.

litteratur, musik, filmer, teatrar gör mycket med oss människor. Det gör oss mer toleranta, öppnar våra sinnen, låser upp stängda dörrar i våra kroppar och förklarar komplicerade ske-enden på känslomässiga sätt. Jag blev tidigt revolutionär genom musikalen Les Miserables, började intressera mig för självförsörjning via boken Skogsliv i Walden. De sista raderna i Walt Whitmans epos Sången om mig själv fick den dödsrädda tonåringen i mig att gråta litervis, gärna till tonerna av R.E.M och Nirvana.

Tanken på filmen Antonias värld får mig alltid att vilja bjuda mina vänner på storkalas och filmen Avatar gör att jag ännu mer längtar efter en värld där allt levande får lika mycket respekt. Kultur har för mig, precis som för de flesta, format personligheten och drivkraften. Och när energin sinar är det ofta där jag hittar ny inspiration.

Kulturupplevelser är ur hållbarhetssynpunkt också en smart typ av konsumtion. Det är ett trevligt sätt att spendera sina pengar på och är en sektor i samhället som borde få mer ekonomiskt stöd. I detta nummer hyllar Camino kulturen. Caroline Petersson dyker ner i musikindustrin och kollar hur det står till med engagemanget i branschen. Jag har besökt den smittande engagerande teatern Västanå i värmländska Sunne, som med meningsfulla berättelser säljer fulla hus varje sommar. Dessutom har vi med en berättelse om musik som påverkanskraft i Palestina och ett reportage om delandekulturen som blivit enorm, mycket tack vare nätet.

i skrivande stund sitter jag och lyssnar igenom spellistan inför musikfestivalen Way Out West. Som ofta inför kulturupplevelser är kroppen lite extra förväntansfull och hjärnan har redan förflyttat sig dit, till skogen, sorlet och de ljuva tonerna. Jag hoppas att ni blir lika sugna på att spendera mer tid på teatrar, konserter och med näsan i böcker efter detta nummer, som vi blev av att producera det.

Missa heller inte vår nya webbsatsning med kvalitetsmaterial på nätet till alla prenumeranter!

Ha en fin höst

LE

DA

RE

58

20

CAMINO 32

7

komiker, skådespelare, manusförfattare, radiopratare och tv-personlighet. Listan över hennes meriter kan göras lång. Nour El-Refai har varit rikskändis sen hon var tjugo och har provat det mesta inom media och skådespeleri. Ni kanske har hört hennes sommarprat eller känner igen henne som side-kick i melodifestivalen för några år sedan? Eller också såg ni henne då hon för sex år sedan var med i Ballar av stål som visades på Kanal 5. Där spelade hon karaktären ”bitterfittan” och gjorde saker som att klämma en soldat ur högvakten i skrevet, och visa könet i Kungsträdgårdens fontän.– Ursäkta om jag stör, säger hon i en megafon, stegar ut i vattnet och drar upp kjolen, men tjejer har hår på fittan.

Så ser den alltså ut. Tack för er uppmärksamhet.Hon har genom åren lyckats ha en fot både i finkul-

turellt skådespeleri och ståupp-komik, politik och lättsamhet. Sedan ”bitterfittans” tid har många roller spelats, föreställningar skrivits, turnéer genomförts och publikhav skakat av skratt efter klipska kommentarer och munhugg. När vi ses på ett café på söder i Stockholm ger hon direkt ett skärpt intryck som antyder intervju-vana, men utan att gå över till slentrian.

Vi sätter oss på uteserveringen och börjar prata om den samhällsfråga som engagerar henne mest; feminism.

– Jag fick mitt feministiska uppvaknande under högstadie- gymnasietiden någonting. Då visste jag inte

Hon är en av de starkaste rösterna i den svenska feministdebatten och drar sig inte för att säga vad hon tycker, även om det sticker i ögonen på medelsvensson.– Det är män som förstör miljön och kvinnor

som röstar på Miljöpartiet och sopsorterar, säger Nour El-Refai. TEXT LINNEA SÖDAHL FOTO FREDRIK KARLSSON

Vägrar kompensera för all skit män gör

No� El-Refai

20

PROFILEN

NOUR EL-REFAI

ÅLDER 26BAKGRUND Har sedan övre tonåren jobbat som skådis, komiker och programledare i radio- och tv.AKTUELLT I HÖST Novellfilmen Sköterskan, barnprogrammet Nattens hjältar, tre humorproduktioner i tv och har en roll i julkalendern i Sveriges Radio.

No� El-Refai

de nya fr älsarna

Sveriges musikfestivaler kämpar för sin överlevnad när stora internationella aktörer konkurrerar ut små eldsjälar. Men trots rädsla för festivaldöd finns de som vågar omkullkasta folks förväntningar på hur en festival ska vara och istället försöka påverka människors beteende i en grönare riktning. TexT Caroline Petersson

de nya fr älsarnafo

to a

nn

ika

ber

glu

nd

27

Många artister spelar gärna för välgörande ändamål. Betydligt färre vill eller vågar ta på sig en roll som

opinionsbildare. Vi hittade fem som inte är rädda för att visa vad de står för. TEXT CAROLINE PETERSSON

Art�t� MOT STRÖMMEN

34

NAVID MODIRI frontfigur i bandet Navid & Gudarna

Vilka är Navid & Gudarna?– Vi startade 2004 och då som en ”spoken-word–duo”

där jag läste dikter och Povel spelade cajun och bongo. Sen utvecklades det och fylldes på med olika artister. Idag är vi en kärna på fyra personer. De tre senaste åren har vi haft ett uppehåll men nu har vi valt varandra igen på ett väldigt medvetet sätt och höjt nivån ganska rejält. I vår släppte vi en ny singel och i höst kommer vår nya skiva. Under Almedalsveckan i år spelade ni inför Gustav Fridolins tal. Ser ni er själva som ett politiskt band?

– Absolut, väldigt politiskt skulle jag säga. Det finns en ambition bakom alla våra låtar att få människor att tänka efter och ta ansvar för sina egna liv. Eftersom jag skriver texterna är mycket präglat av min uppväxt och identitet. Flera låtar handlar exempelvis om flykt, krig och otrygghet.Är musiken ett effektivt sätt att påverka tycker du?

– Oh ja, det är jättestarkt. Berättelser som innehåller händelseförlopp, platser och namn gör att vi lättare tar till oss idéer och kunskap. Om du dessutom sätter story-telling i en rytmisk kontext, alltså i en låt, kan du också ta till dig av budskapet emotionellt och rent fysiskt. Ju fler sinnen du använder när du tar in någonting, desto starkare sätter det sig i ditt medvetande. I synnerhet livemusik är ett extremt effektivt sätt att påverka. Tycker du att artister överlag tar ansvar för att förmedla ett budskap med sin musik?

– Nej, men jag tror inte att artisteri generellt sett handlar om det och jag tycker heller inte vi ska förvänta oss mer av artister än andra människor. Däremot tycker jag mig ha sett ett ganska stort uppsving i engagemang bland svenska artister de senaste åren. Mycket är tack vare sociala medier som gör det lättare för artister att ta ställning och visa att det står för någonting.

NAVIDMODIRI.SE

”Det finns en ambition bakom alla våra låtar att

få människor att tänka efter och ta ansvar för

sina egna liv”, säger Navid Modiri.

FOTO

: NA

DIM

ELA

ZZE

H

D.I

.Y.

SMÖRJA FÖR LÄPPARNA Tröttnat på billiga industricerat? Tro det eller ej men att ge dina läppar en mjuk och välmående framtid är faktiskt väldigt enkelt. Med naturliga ingredienser snor du på en dryg halvtimme ihop en årsförbrukning av läppcerat, plus några burkar att ge bort. TEXT & FOTO LINNEA SÖDAHL

Det här behöver du

Små ceratbehållare

Bivax

Ekologisk olja (exempelvis kallpressad rapsolja eller mandelolja)

Om du vill: En tesked ekologisk honung

Gör så här

1. Börja med att göra iordning ceratbehållare. Gamla ceratstift kan du tvätta ur och skruva ner botten på. Små smyckesaskar, rengjorda godisburkar och snusdosor går också bra att återanvända.

2. Låt 0,5 dl bivax smälta på svag värme i en kastrull.

3. Tillsätt drygt 1 dl olja.

4. Klicka i honungen.

5. Tappa upp blandningen i dina burkar. Använd en tratt om det är svårt att hälla direkt från kastrullen.

6. Låt svalna, klart!

Tips!

× Honungen ger ceratet en naturligt söt doft, men den går att byta ut efter tycke och smak. Med några droppar eterisk olja kan du ge ceratet i princip vilken doft som helst (pepparmint, vanilj eller citrus är vanligt), men läs men noga på förpackningen – alla eteriska oljor är inte avsedda för huden.

× Styr över ceratets konsistens genom att experimentera med olja och bivax. Mer vax ger hårdare cerat, mer olja gör det mjukare.

× Ceratet funkar utmärkt även till torra knogar och hälar.

× Hållbarheten är minst ett år.

Bivax går att beställa på exempelvisHEMGJORD.SE

NATURPRODUKTER.SE

PERSSONSBIGÅRDAR.SE

framtid är faktiskt väldigt enkelt. Med naturliga på en dryg halvtimme

, plus

Hållbarheten är minst ett år.

Bivax går att beställa på exempelvisHEMGJORD.SE

NAT

PERSSONSBIGÅRDAR.SE

74

Johanna StålCHEFREDAKTÖR

– Jag känner en stor frustration över vad svårt det är att ”göra rätt” många gånger. Jag försöker renovera vårt apslitna 1950-tals hus och söker febrilt efter miljöbra lösningar. Men de är skitsvåra att hitta, svindyra och ofta komplicerade. Och att arbeta med återvunna material funkar inte alltid. Tips mottages gärna.

Caroline PeterssonMARKNAD & FÖRELÄSARE

– I våras läste jag en artikel i tidningen Omvärlden som bitit sig fast i mig. Den hand-lade om ett pilotprojekt med medborgarlön som genomförts i en liten by i Namibia med fantastiska resultat. Om alla människor i världen skulle få en medborgarlön skulle vi inte längre ha någon extrem fattigdom. Vad väntar vi på?

Ingemar TigerbergREDAKTÖR & WEBB

– Jag är peppad, ivrig och nyfiken på vår nya webbsatsning! Äntligen kan vi satsa tid, energi och kreativitet på webben. Tidigare har vi prioriterat ner det efter-som det har varit svårt att få det att gå ihop ekonomiskt, men nu när vi knyter samman magasinet och webben mer tydligt kan vi erbjuda kvalitet där på ett nytt och modernt sätt.

Cecilia CromnowGRAFISK FORMGIVARE

– Jag har grubblat en hel del över det här med att bli äldre. Och så njuter jag av hösten. Det har varit extra roligt att jobba med Caminos höstnummer eftersom vi har ett nytt typsnitt. Du hittar det på omslaget och i några rubriker inne i tidningen.

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

FOTO

AN

JA S

JÖG

REN

, NEG

AR

MA

HM

OU

DI

RE

DA

KT

ION

EN

i samband med detta nummer publicerar vi större delen av innehållet i det fysiska magasi-net även på vår nya responsiva webbplats, fritt tillgängligt för våra prenumeranter. Samtidigt tillgängliggör vi tidigare reportage som an knyter till det aktuella temat. Sammantaget innebär det en rejäl satsning på mer kvalitetsmaterial på webben.

vi vill naturligtvis ligga i framkant så att läsare ska kunna ta del av Camino papperslöst. Tidigare har vi använt verktyg där läsaren får magasinet digitalt i dess ursprungliga layout, vilket har sina brister. Vi tror inte att man tar del av text och bild på samma sätt framför sin

dator, läsplatta eller mobiltelefon, som när man har ett pappersmagasin i sin hand.

Vi smygstartade i våras med att lansera de designmässiga förändringarna på vår webbplats för att ge ett smakprov på det responsiva formatet, det vill säga att sajten anpassas automatiskt till den enhet som du använder. Ambitionen har varit att skapa en behaglig läsupplevelse som är enkel att ta del av oavsett var du är. Och nu har det blivit dags för den redaktionella satsningen. Logga in med din prenumerationskod (som står på prenumerationskortet och vid din adress på baksidan av tidningen) eller köp en digital prenumeration för endast 23 kr i månaden.

Äntligen papperslös kvalitet på nätet

GRATIS FÖR

PRENUMERANTER

FOTO

: CEC

ILIA

CR

OM

NO

W

75