Centrum för allaEn jämställd planering i Bodens kommun

Arbetsgrupp:Sofia Bergvall, planarkitekt och projektledareEmma Lundqvist, översiktsplanerare

Medarbetare:Lizah Lund, parkchefEvelina Göthed, planarkitekt

Konsulter Klabböle konsult: Helena Österlind

Konsulter Tyréns AB:Carl ArnöAnton Brännvall

Foto: Mats EngforsChrister GallinAnnika NordlundFredrik ÅströmBodens kommuns bildarkiv

2

Innehållsförteckning

3

Innehåll 1 Inledning2. Bakgrund 2.1 Projektets avgränsning 2.2 Nationella mål för jämställdhetspolitiken 2.3 Kommunens mål för det externa jämställdhetsarbetet 3 Fysisk planering och jämställdhet 3.1 Jämställdhet som verktyg i planeringen Frågor för att synliggöra normer Kvinnor mer olika varandra än kvinnor och män Jämställdhet handlar om män 4. Projektgenomförande 4.1 Kartläggning och dialog Enkät Fältinventering och workshop för kunskapsuppbyggnad Stadsvandringar med workshop 4.2 Analys 4.3 Spridning och förankring Intern samverkan, förankring och fortlöpande dialog Utställning under skördefest och miljödagar Information till kommunledningsförvaltningen Slutredovisning miljö- och byggnämnd samt kommunstyrelsen5. Från projekt till arbetssätt 6.1 Planeringssystemet 6.2 Planprocessen 6.3 Fördjupning av översiktsplanen Jämställdhet som utgångspunkt Jämställdhet under processens gång Jämställdhet i praktiken

Många av våra miljöer och platser i staden känns ofta självklara. När vi vistas i dem utgår vi många gånger ifrån att de fungerar som det var tänkt från början. Bakom de miljöer som tjejer, killar, kvin-nor och män rör sig i ligger många tankar, samtal, dialoger, överväganden och beslut. Processer som till sist lett fram till ett fysiskt genomförande.

När vi utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv ser vi att det finns tydliga skillnader i användning och upplevelsen av gator, parker och torg. Kvinnor och män ger generellt olika beskrivningar av hur de tänker kring att närvara i staden. Detta gäller också för kvinnor och män i Boden.

I maj 2013 beslutade kommunfullmäktige i Bo-dens kommun att underteckna Europeiska dekla-rationen om jämställdhet mellan män och kvinnor - CEMR. Bodens kommun har därigenom formellt tagit ställning för principen om jämställdhet mel-lan kvinnor och män, flickor och pojkar.

1. InledningProjektet Centrum för alla ska ge en bild av vad Bodens kommun kan göra för att skapa ett centrum för alla. Inom ramen för projektet har en kartlägg-ning gjorts av hur parker, torg och gator i Bodens centrum upplevs och används. Kartläggningen är ett sätt ta tillvara människors erfarenheter och nå kunskap om hur de skiljer sig åt beroende på vem du frågar samt vilket kön den tillfrågade har.

Genom att höja vår kunskap och medvetenhet om jämställdhetsperspektivets betydelse kan vi lättare se hur vi i beslut som rör markanvändning, bebyg-gelse och utveckling av infrastruktur grundlägger många av de villkor som styr mäns och kvinnors vardag samt möjligheten att leva jämställda liv. Projektet ger på så vis vägledning om hur vi kan utveckla våra arbetssätt och låta jämställdhetsper-spektivet få en mer framskjuten position när vi planerar framtidens Boden.

6

I Statistiska centralbyråns medborgarundersökning 2015 lyfter bodensarna fram trygghet, tillsammans med bostäder, som viktiga förbättringsområden. Detta satte igång diskussioner inom samhällsbygg-nadskontoret på Bodens kommun om människors upplevelser och erfarenheter av Bodens centrum och hur planeringen och utformningen av Boden påver-kar människors möjligheter att leva jämställda liv. Ambitionen är att se om och hur de jämställdhetspo-litiska målen kan uppnås och förverkligas med stöd av en mer jämställd planering.

Projektet har delfinansierats med Boverkets stöd till utvecklingsprojekt för jämställda miljöer i städer och tätorter. Som projektstöd har jämställdhetsex-pert Helena Österlind samt planerarna Carl Arnö och Anton Brännvall, Tyrens arbetat.

Bodens kommun planerar för utveckling med ökad befolkning, nya bostäder och arbetsplatser. Arbetet med ny kommuntäckande, strategisk översiktsplan pågår och samråd har genomförts under sommaren 2016. Den strategiska översiktsplanen visar, med stora penseldrag, hur Bodens kommun ska växa till fler än 30 000 invånare till år 2025 .

Under 2017 planeras arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för centralorten starta. I denna hanteras Bodens centrala stadsdelar samt Sävast och Sävastön mer ingående. Det planeringsunderlag som har utarbetats inom ramen för Centrum för alla utgör ett viktigt underlag för arbetet med utvecklingen av centralorten. Förutom en tydligare bild av hur olika grupper upplever och använder några av våra offent-liga platser i centrum bidrar projektet även till kom-petensutveckling inom jämställdhetsområdet samt idéer om hur jämställdhetsperspektivet kan stärkas i kommande arbete med fördjupning av översiktspla-nen.

2. BakgrundKartläggningen omfattar en del av centrumkärnan. Den geografiska avgränsningen framgår av kartan nedan och har gjorts med utgångspunkt av var stora delar av stadens centrumfunktioner med detaljhan-del, restauranger etc. finns. Detta innebär att de miljöer och platser som undersöks är kända för de flesta bodensare. Miljöerna inom området består av parker, grön/rekreationsstråk samt huvuddelarna av de kommersiella stråken inom centrum med gågata samt stadsgator. Platser av stor betydelse för kol-lektivtrafiken ligger också inom området, resecen-trum med tågstation i östra kanten och bussnavet i centrum för regional- och lokal trafik.

Projektet ger vägledning om hur Bodens kom-mun kan arbeta med jämställdhetsintegrering i den fysiska planeringen. Även om den kartläggning som genomförts identifierar en rad insatser som kan bidra till mer jämställda offentliga miljöer har projektet avgränsats till att ge förslag till metodut-veckling för jämställdhetsintegrering enbart inom verksamhet kopplad till den fysiska planeringen.

2.1 Projektets avgränsning

2.2 Nationella mål för jämställdhets-politikenDet övergripande nationella målet för jämställdhetpoli-tiken innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet kon-kretiseras i fyra delmål:

•En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

•Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

•En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

•Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Brukare och medborgare i kommunen ska få en jämställd och likvärdig medborgarservice oavsett kön. Syftet är att kvalitetssäkra våra verksamheter riktade till medborgarna så att de blir jämställda.

Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i det dagliga arbetet i alla verksamheter och i alla led av: • beslutsfattande och konsekvensanalys av beslut• planering och beredning• det praktiska genomförandet• uppföljning och utvärdering av genomförandet• förändringsprocesser

Att arbeta med jämställdhetsperspektiv i verksamhet och beslutsfattande handlar om att synliggöra ”vem får vad, på vilka villkor och varför”?

7

2.3 Kommunens mål för det externa jämställdhetsarbetet

8

Den fysiska planeringen handlar om hur vi organi-serar och bygger våra städer och samhällen. I den fysiska planeringen avgörs var bostäder, arbetsplat-ser och skolor ska ligga, var det ska finnas parker och torg och hur vägar ska dras för att vi ska kunna ta oss däremellan. I den fysiska planeringen kan vi också reglera byggnaders utformning och place-ring. Ett jämställdhetsperspektiv på fysisk planering betyder att den livsmiljö som skapas ska ge samma möjligheter för kvinnor och män, liksom för flickor och pojkar, att leva och utvecklas i våra städer och samhällen. Planeringen ska därför utgå ifrån de nationella målen för jämställdhet och varje enskild planeringsinsats bör ha jämställdhet som ett uttalat inriktningsmål.

Hur planeringsprocessen läggs upp, vilka kunskaps-underlag vi arbetar utifrån och vilka beslutsunderlag som tas fram har stor betydelse för hur jämställd-hetsperspektivet får genomslag i planeringen. Det är viktigt att de underlag som ligger till grund för beslut och prioriteringar är utformade på ett sådant sätt att de avspeglar mäns och kvinnors olika lev-nadsmönster och livsförhållanden. Könsuppdelad statistik, där uppgifter om män och kvinnor presen-teras utan att något framstår som norm eller avvi-kande, är en viktig del av kunskapsunderlaget. Bru-karundersökningar, enkätundersökningar eller andra alternativa dialogformer, med kön som en central analyskategori, i planprocessens tidiga skeden bidrar till att kartlägga kvinnors och mäns olika behov och intressen vilket ger ett bättre underlag för beslut och prioriteringar.

3. Fysisk planering och jämställdhet

Genom att vara medveten om hur den fysiska miljön kan förstärka eller upprätthålla ojämställda struktu-rer och könsroller är det möjligt att fatta beslut som främjar jämställdhet.Det kan exempelvis handla om att planera för ett väl fungerande vardagsliv med rimliga avstånd och goda kommunikationer mel-lan hem, barnomsorg och arbetsplatser vilket ökar möjligheterna till en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och för både män och kvinnor att kombinera lönearbete, fritid och familj. Det kan också handla om att skapa offentliga miljöer där människor känner sig inkluderade på ett sådant sätt att de ges tillgång till eller känner sig inbjudna till våra offentliga rum och platser. Rädsla och otrygghet i det offentliga rummet är en central fråga där det finns stora skillnader i erfarenhet och upple-velser mellan könen.

Den fysiska planeringen är emellertid bara en del av ett större sammanhang. Jämställdhet är en genomgri-pande fråga som berör flera delar av samhället och för att våra städer och samhällen ska bli jämställda krävs ett brett förändringsarbete i vilket flera aktörer och sektorer involveras. Det visar inte minst våra undersökningar i Boden där många synpunkter och aspekter berör helt andra områden än den fysiska miljöns planering. Exempelvis kan ojämställdhet skapas redan då kommunen fördelar resurser mellan olika verksamheter.

en fråga om konkreta planeringsaspekter samt process och beslutsfattande

3.1.1 Frågor för att synliggöra normer Genom att ständigt ställa oss frågor och reflektera över hur vi utför vårt planeringsuppdrag så kan vi synliggöra brister och ojämlikheter i såväl process som i de fysiska miljöerna vilket möjliggör att vi kan pröva nya lösningar som bidrar till ett mer jäm-ställt samhälle. •Hur arbetar vi? •Vilka bygger vi för och på vilket sätt gör vi det?•Påverkar planeringen och de fysiska strukturer som ska-pas kvinnor och män, flickor och pojkar på olika sätt?•Vem är det som planerar och vem bygger? •Vems kunskap är det som har legitimitet i planprocesser och vad resulterar de tagna besluten i? • Vilka ges möjlighet att vara delaktig i medborgardialo-ger, vilka mötesformer använder vi, hur ser representatio-nen ut och hur bjuder vi in till dialoger?

3.1.2 Kvinnor mer olika varandra än kvinnor och mänNär vi talar om jämställdhet är det viktigt att ha i åtanke att varken gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig. Alla män, och alla kvinnor, har inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i jämställdhetsarbete viktigt att se att olika maktordningar kan samspela. Kön samspelar med andra strukturer och maktordningar som spelar stor roll när det gäller levnadsvillkoren för exempelvis äldre, barn, utrikes födda och personer med funk-tionsnedsättningar. Hur olika maktordningar sam-spelar synliggörs med hjälp av ett så kallat intersek-tionellt perspektiv.

3.1 Jämställdhet som verktyg i planeringen

3.1.3 Jämställdhet handlar om kvinnor och mänMånga gånger blir jämställdhet synonymt med kvin-nor och kvinnors rättigheter. Men jämställdhet är i högsta grad en angelägenhet även för män, och det av flera skäl. Män har mer makt som grupp än kvin-nor. De innehar fler maktpositioner i samhället och kan därför fatta beslut i (o)jämställd riktning. Män kan känna sig som fångar i den så kallade macho-kulturen och behöva agera på sätt som inte stämmer överens med egna värderingar utan mer stämmer överens med förväntningar på vad det innebär att vara man. Därför är det viktigt att tänka ur flera per-spektiv och synvinklar för att vi ska planera för ett centrum som bjuder in flera grupper.

Boden har under lång tid präglats av militärens närvaro. Denna historia avspeglas i staden och det är viktigt att fråga sig på vilka sätt kvinnors histo-ria kan lyftas fram och synliggöras. Det kan handla om hur vi väljer att namnsätta platser och gator och vilken konst vi väljer att smycka våra offentliga miljöer med. Det handlar också om att reflektera över vilka miljöer som har byggts och som fortsätter byggas och vilka som använder dem och som kän-ner sig välkomna där. På vilket sätt kan planeringen påverka människors rörelsemönster i staden och hur den används? Hur skapar vi attraktiva och trygga platser i Boden?

9

4. ProjektgenomförandeProjektet har genomförts i tre faser: kartläggning och dialog, analys samt förankring. Respektive fas redovisas nedan.

Genom att kartlägga hur kvinnor respektive män upple-ver offentliga miljöer i Bodens centrum kan jämställd-hetsperspektivet integreras när kommunen planerar för stadens utveckling. Kartläggningen kan även ge en förståelse för hur vi bör utforma och sköta våra offentliga plaster så att centrum ska passa för alla.

Kartläggning har skett genom: -Enkät -Fältinventering -Workshop/stadsvandringar med fokusgrupp och kommunala förvaltningar

4.1.1 EnkätFör att få en bild av hur kommunens invånare ser på våra offentliga miljöer i centrum genomfördes en webbenkät i projektets inledande skeden. Frågorna avser upplevelse och nyttjande av åtta olika platser/miljöer i centrum. Dessa redovisas i kartan nedan.

De platser som undersöks har olika funktion och karaktär: parkområdena Kyrkkläppen, Kvarnängen och Stads-parken, de gröna rekreationsstråken Brännastrand och Promenadstråk Bodån, de kommersiella stråken Kungsga-tustråket och Gågatan samt Resecentrum.

För samtliga åtta platser/miljöer, samt ev. valfri plats, ombads respondenten besvara frågor om: •Hur ofta en vistas på platsen •Generell upplevelse av platsen: gillar, gillar inte alternativt har ingen relation till platsen. •Upplevelse dagtid,och varför? •Upplevelse kvälls/nattetid, och varför?

I enkäten fanns också möjlighet att lämna fria kommenta-rer om respektive plats.

Webbenkäten spreds via kommunens hemsida samt so-ciala medier. Enkäten besvarades av totalt 370 personer. Av dessa var 57% kvinnor, 41% män och 2% av respon-denterna definierar sig varken som kvinna eller man.

Resultaten redovisas i sin helhet i separat bilaga.

4.1 Kartläggning och dialog

10

Som praktiska case presenterades ett par aktiviteter från bland annat Umeå. Utifrån dessa exempel formulerades frågeställningar som är aktuella för Boden. • Hur ser Bodens centrum ut idag och vad är det för problem utifrån ett genusperspektiv? •Vad är det som gör att en fysisk plats är jämställd eller ej? •Fler kvinnor än män uppger att de är otrygga i det offentliga rummet – varför? •Könsmönster som spelar roll i planering – hur ser vi mönstren? •Planera jämställt – hur gör vi genom hela plane- ringsprocessen?

En längre promenad i några av våra offentliga miljöer i centrum genomfördes för att få en känsla av samman-hang, studera det offentliga rummet med ett jämställd-hetsperspektiv och praktisera nyvunnen kunskap.

Vi stannade till vid ett par platser och ställde frågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Vilka vistas här? Hur känns den här platsen? Går det att göra den här platsen bättre sett med jämställdhetsglasögon? Hur? Vad är det bästa med den här platsen? Varför? Hur ofta är du här? Hur ofta är det människor här? Vilka vistas här? Hur används platsen och spelar årstid och tid på dygnet roll för hur platsen används?

Utifrån rundvandring och slutsatser av diskussioner under dagen formulerades frågeställningar och upplägg till kommande stadsvandringar/workshops med repre-sentativ fokusgrupp respektive kommunala förvaltningar.

Den första workshopen inriktade sig på en teoretisk del om jämställdhet och en del där praktiska planeringssi-tuationer exemplifierade hur kunskaper om jämställdhet kommer till uttryck i utformningen av offentliga rum. Målet med workshopen var att ta fram frågor att ha med sig inför kommande stadsvandringar med workshops. Ambitionen var också att påbörja arbetet med att fundera kring hur planeringsprocessen kan bedrivas så att jäm-ställdhetsperspektivet hålls levande.

Målgrupp var anställda inom Bodens kommun som arbetar med planering eller med frågor som knyter an till planeringen eller offentliga rum, t ex skötsel/förvaltning av gata och park. Av olika anledningar var uppslutningen svagare än förväntat sett till antal deltagare men engage-manget bland dem som var på plats är väldigt stort.

Workshopen varierade mellan att konsulterna föreläste och att deltagarna arbetade i grupp. Vi använde stora ark, post-it lappar, färgpennor, klisterlappar för att påbörja arbetet med hur jämställdhetsperspektivet kan integre-ras i planeringsprocessen. Konsulterna var processtöd i grupparbetet och byggde på med exempel och fakta från tidigare gjorda erfarenheter. Allt för att stimulera idéer om hur planeringen och Bodens centrum kan förändras i framtiden. Vi arbetade med begreppen, könsneutral, könsblind, könsmedveten och sätter dem i relation till planering.

Som praktiska case presenterades ett par aktiviteter från bland annat Umeå. Utifrån dessa exempel formulerades frågeställningar som är aktuella för Boden.

4.1.2 Fältinventering och workshop för kunskapsuppbyggnad

11

ArbetssättBåda grupperna får initialt en kort redovisning av projektet samt en föreläsning om jämställdhet som sakområde med särskilt fokus på jämställd plane-ring. Vad är det som skiljer planering och jämställd planering åt? Vilken roll spelar det för medborgare om planeringen av det offentliga rummet är jäm-ställd eller inte? Det påminns också om Bodens underskrift av CEMR deklarationen och vad som i deklarationen lyfts fram kring planering och utma-nande av stereotypa föreställningar om kön.

Vandringarna genomförs enligt på förhand bestämda rutter. Rutternas sträckning skiljer sig något mellan de båda grupperna, delar är dock gemensamma.

Diskussioner fördes under hand. Och vi samlades och diskuterade resultat efteråt.

4.1.3 Stadsvandringar med workshop

MålgruppStadsvandringarna med workshop har två olika mål-grupper. Den första gruppen består av representanter för olika kommunala förvaltningar: verksamhet-chefer för fastighet, gata, park och samhällsbyggnad samt hälsovägledare, säkerhetssamordnare, handläg-gare från näringsliv, bygglov och planering. Köns-fördelningen på denna workshop var ungefär 60% kvinnor och 40% män trots att inbjudan fördelats jämnt mellan könen.

Den andra gruppen är en representativ medbor-gargrupp med representanter från ideell sektor och föreningslivet i första hand. Handikapporganisatio-nerna, pensionärsorgnaisationerna och Boden united samt ungdomsfullmäktige är representerade med en man och en kvinna vardera. Därutöver deltar invå-nare, en man och en kvinna, som inte representerar förening eller organisation. Även i denna grupp är könsfördelningen 60% kvinnor och 40% män

Jämställdhetsexpert Helena Österlind, resonerar kring utmaningar och möjligheter kopplade till jämställdhetsarbetet.

Passage under Kungsbron är otillgänglig och uppfattas som otrygg.

12

Stadsvandring med medborgargrupp

Stadsvandring med kommunala förvaltningar

13

Slutsatser från stadsvandring med kommunala

Det är svårt att se på sin egen stad med ett jäm-ställdhetsperspektiv. Vanans makt är stor och många platser upplevs som svåra att beskriva som mer eller mindre använda av kvinnor eller män. Därför blir slutsatsen att det krävs ökad kunskap och medveten-het om hur ett jämställdhetsperspektiv appliceras på befintlig miljö och att kunna tillvarata iakttagelserna och föreslå förändringar för en mer jämställd miljö i centrala Boden. Här behöver flera delar av kommu-nen involveras för att såväl parker, lekparker, gå-gatan, busshållplatser med mera ska uppfattas som tillgängliga för kvinnor och män alla tider på dygnet och året.

1

Stadsparken• Saknarfunktioner.Flerfunktionerhade

gettlivochrörelseochenorsakattnyttjaparken.Bordsaknas.

• Vinterunderhålletärdåligt• Vackertochtilltalandepåsommaren• Närhetentillkrog-otryggt• Gym-tryggtmedrörelseavmänniskor• YtanmotÅ-promenadennedanförCen-

tralskolanskullekunnasammankopplasmedparken.

• Buskage-otryggt-blirmörkt

1

Kvarnängen• Vemrepresenterasistatyer?• Mycketmänniskorundersommaren• Saknarfunktioner,förutomvolleyboll-

plan.Utomhusgymhadevaritpositivt.• Vidstörreevenemang-fyllersinfunktion• Öppet-översyn-siktlinjer• Områdetupplevstryggt,framtillKyrk-

kläppen.• Belysningbörsesöverutifrånattdeten-

dastärupplystdärengår,ejomgivningen.

Bussnavet• Lägetärbra• HörnettillAllstar-mörkt• Bramedskyltar• Genomsiktligtmaterial-bra• Vägvisningtillcentrumärotydlig.• Röststyrdanropningsaknas

Å- promenaden• Blirlättgrupperingarlängsmedstråket• Ettkonstantflödeavmänniskorupplevs

positivt• Närhetentillvattenskullekunnanyttjaspå

ettannatsättmedtexbryggor• Byggnadermedfönstermotstråketgöratt

detupplevstryggt

Medborgarplatsen • Tommaaffärslokalergörattcentrum

kännsöde.• Gångfartsområde-positivtförbarnoch

personermedfunktionsnedsättning.• Ökad/”spännande”belysningskulleöka

trivselnpåplatsen

2

3

1

2

5

3

4

4

5

Workshop/stadsvandring-intern(kommunalaförvaltningar)

förvaltningar

14

1

Stadsparken• Saknasfunktionerochaktiviteterförattmänniskorskaviljavistasi

parken• Litefolkiparken-kännsödsligtochtomt.• Blirlättgrupperingaravmänniskorsomupplevshotfulltochotryggt.• Mindrebuskageönskassåattparkenblirmeröppenochmerorienter-

bar.• Parkenunderhållsejpåvintern.• Fleraktiviteterönskasiformavtexboulebana,skateboardrampoch

snölek.• Otryggtvidparkeringshus• Positivtmedgymmetsomäröppetdygnetrunt-blirflermänniskori

rörelse.• Positivtmedbostädersomharfönstersomvettermotparken• Positivtmedbelysningenpågranenvintertid-upplevsinbjudande.

1

Bussnavet• Brasiktlinjer• Bramedutrymmeattställacykel.Positivt

medskärmtakövercykelparkeringen.• Informationombusstidtabellochbiljett-

systemefterfrågaspåandraspråk.• Påkvällen/nattenupplevsbussnavet

otryggtpågrundavnärhetentillkrog.• Röststyrdanropningförsynskadadesak-

nas.• Omdetfannsflermänniskoriparkenoch

fleraktiviteterskulleintebussnavetkän-nasotryggtpåkvällen/natten.

Gågatan• Funktionerpånedervåningenigal-

lerianbörvarafunktionersomharöppetpåkvällentexbibliotek

• Mångamörkarumochsprångifa-sadermeddåligbelysning-otryggt

• Fasaderdåligtunderhållna-upp-levsnedgångetochoattraktivt.

• Positivtmedbostadsfönstermotgågatan-upplevstryggarepåkväl-len.Loftgångengördockattnär-varonavboendeblirmerindirekt,trygghetskänslanminskar.

Centrumtorget• Blirlättgrupperingaravmännis-

kor-upplevsotryggt.• Forten-vemshistoriaspeglas?

Kantexsjuksköterskeskolanocksåsymboliseras.

• Mertorghandelskullegemerlivochmerfolktilltorget

• Offentligtoalett-inteanvändbar-upplevsnedgången.

• Trafiksituationengörattdetblirväldigtförvirratochrörigt.(Åter-vändsgrändvidtorget)

Coop forum• Viktigmötesplats• Upplevstryggtattmötasvidcoop.• Skermångabrott-menupplevs

tryggt.• Dåligtunderhållet• Mångagrupperingar-otryggt• Saknarordnadeplatserförcyklar-

påverkartillgängligheten

Medborgarplatsen • Tommaaffärslokalergöratt

centrumkännsöde.• Gångfartsområde-positivt

förbarnochpersonermedfunktionsnedsättning.

• Ökad/”spännande”belys-ningskulleökatrivselnpåplatsen

2

3

4

5

6

7

1245

7

3

Passage• Liteverksamheter-lite

folk• Otryggpåkvällen/natten

6 Workshop/stadsvandring-extern(representativfokusgrupp)

Han säger att han så gott som aldrig funderar över om/hur han ska röra sig i Boden. Kvinnorna menar som sagt att de planerar vägval. Fler aktiviteter ut-omhus i befintliga parker skulle vara positivt kom-mer gruppen fram till. Då skulle fler vara ute och använda ytorna på ett organiserat sätt och inte bara som de själva finner lämpligt. Med ett mer flitigt användande av ytorna i specifika aktiviteter skulle också fler människor mötas, fler kulturer korsas osv. Men detta kräver planering. En bra mötesplats är uttänkt och inkluderande inte bara lämnad åt var och en att ta för sig av.

Slutsatser från stadsvandring med representativ fokusgrupp

Gruppen har inte tidigare tänkt så mycket på om cen-trala Boden är jämställt eller inte. Däremot ger några av kvinnorna i gruppen uttryck för att de aktivt väljer var de går på kvällen och var de absolut inte vill gå ensamma. En man säger att ”här skulle det gå bra för mig att vara men inte för dig” han talar till en kvinna och menar att i den parken är det tryggare att vistas som man än som kvinna. sig i Boden. Kvinnorna menar som sagt att de planerar vägval.

15

4.2 AnalysEn konsult har satt ihop ett underlag med resultat från webbenkät och vandringar. Med hjälp av under-laget plottas punkter in i en mall med olika boxar för planeringsprocessens steg. Sedan blir nästa moment att koka ner mallen till en enklare modell som kan fungera som metod och en typ av checklista som stöd för jämställdhetsintegrering i planprocessens olika skeden.

Givetvis finns det även en övergripande nivå som handlar om pengar. Hur utformas kommunens budget? Vilka prioriteringar görs i hur kommunens medel ska användas? Finns det ett jämställdhetsper-spektiv i kommunens budgetarbete? etc.

För att fortsätta på det som påbörjades redan under den första workshopen arrangerades ett minianalys-seminarium. Här deltar projektledarna från Bodens kommun och konsulterna. Målet är att sammanfatta resultatet av stadsvandringarna samt att ta fram en skiss över hur jämställdhetsperspektivet kan hållas levande i planeringsprocessen.

Vi utgår ifrån det vi fått veta i de olika aktiviteterna inom projektet. För den del som rör konkreta förslag till åtgärder/förbättringar i de offentliga miljöerna handlar om att reda ut vad det är för typ av frågor. Är det rena planeringfrågor, är det tekniska frågor, är det förvaltningsfrågor?

Resultaten från webbenkät och vandringar visar att om Bodens centrum ska bli en plats för alla så krävs det samverkan mellan och insatser från flera delar av kommunens organisation. Vem som gör vad och hur för att stärka kommunens jämställdhetsarbete är en viktig fråga som bör lyftas i kommunens övergri-pande strategiska planering. För att verkliga föränd-ringar ska åstadkommas krävs att flera förvaltningar utvecklar metoder för hur de kan arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Problem/brist Konsekvens AnsvarBristande underhåll av offentliga miljöer

Otrygghet, motverkar trivsel, negativt för medborgarnas identitet tillhörighet

Tekniska förvaltningen och KF/KS (budget)

Bristande underhållen och ogenom-tänkt vegetation

Otrygghet, motverkar trivsel, negativt för medborgarnas identitet tillhörighet

Tekniska förvaltningen och KF/KS (budget)

Dåligt underhållna byggnader, fasader

Otrygghet, motverkar trivsel, negativt för medborgarnas identitet och tillhörighet

Privata fastighetsägare, fastighets-förvaltningen, BodenBo, Miljö- och byggnämnden, tillsyn enligt PBL

Bristande underhåll av kvartersmark Otrygghet, motverkar trivsel, nega-tivt för medborgarnas identitet

Miljö- och byggnämnden, tillsyn enligt PBL,

Bristande belysning Otrygghet, påverkar kvinnors rörelsemönster

Tekniska förvaltningen och KF/KS (budgetfråga)

Siktlinjer, orienterbarhet Otrygghet, påverkar kvinnors rörelsemönster

Samhällsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen

Tomt och ödsligt Otrygghet SamhällsbyggnadskontoretAvsaknad av funktioner, ex sittplat-ser, utegym

Exkluderar, motverkar flexibel användning av offentliga platser som kan tilltala fler grupper av människor

Tekniska förvaltningen och KF/KS (budgetfråga)

Offentliga utsmyckningar illustrerar traditionellt manliga erfarenheter

Negativt för identitet och tillhörighet Tekniska förvaltningen, Kultur-, fritid-, och ungdomsförvaltningen och KF/KS (budgetfråga)

Tomma lokaler i centrum, korta öppettider

Otrygghet, försvårar vardagsliv Handlare/näringsliv

Analysworkshop

16

Analysworkshop

17

4.3 Spridning och förankring

Genom projektet Centrum för alla, och de många olika aspekter och frågeställningar som lyfts under de olika aktiviteterna har det blivit allt mer tydligt att det finns goda förutsättningar att stärka jämställd-hetsperspektivet i kommunens planering och andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen, byg-gande och offentliga miljöer.

Löpande har samverkansdialog förts mellan projek-tets arbetsgrupp, chefer samt övrig personal verksam inom planeringssektionen på Bodens kommun un-der hela projektets gång -från projektidé och ansö-kan till projektgenomförande och slutsatser. Vidare har resultat och lägesrapport kontinuerligt lämnats till kommunens planberedningsforum där kommu-nens politiska ledning respektive förvaltningschefer samlas. Respektive beredningsforum har responderat med positiv feedback och ett stort intresse för projek-tetes utveckling. Under projektets gång har, vid två olika tillfällen, även redovisning skett till kommu-nens interna nätverk för jämställdhetsintegrering.

För att informera om projektet och hur samhälls-byggnadskontoret arbetar med jämställdhetsintegre-ring i samhällsplaneringen anordnades en särskild utställning under skördefest och miljödagar i augusti. Utställningen gick under namnet ”Centrum för alla -Från projekt till arbetssätt” och utgjorde en bety-dande del av Bodens kommuns monter under eve-nemangets samtliga tre dagar. Förutom centrum för alla, redovisades i montern även pågående översikts-planering (kommunövergripande strategisk över-siktsplan, LIS samt vindbruk), lediga kommunala tomter, bygglovfrågor, trafik- och va-frågor. Mässan hade under de tre dagarna, fredag-söndag, totalt 25 000 besökare.

Utställningsmaterialet bestod av skärmväggar med information om projektet samt redovisning av ge-nomförd webbenkät. Därutöver skapades en ”dialog-hörna” med bord och stolar samt en stor karta över centralorten där besökarna hade möjlighet att mar-kera ”plats jag gillar” respektive ”plats jag inte gillar”. Kombinationen av redovisning av fakta och samtal kring platser utifrån den neutrala kartan var ett bra sätt att närma sig jämställdhet och jämställdhetsinte-grering i planeringen. Av alla samtalen under mäss-san underströks det stora intresse för stadsutveckling som finns hos bodensarna.

Projektets redovisades kort i samband med Ulrika Åströms utbildnings-/inspirationsföreläsning om jämställdhetsintegrering som anordnades för kom-munledningsförvaltningen på Bodens kommun.

Under ordinarie sammanträden för miljö- och bygg-nämnden respektive kommunstyrelsen redovisas projektet; Projektidé, genomförda aktiviteter samt slutsatser. Fokus är emellertid på hur samhällsbygg-nadskontoret avser arbeta med jämställdhetsintegre-ring i samhällsplaneringens olika nivåer och skeden under processen.

Bodens kommuns hemsida, sociala medier i form av Facebook samt LinkedIn har använts för att sprida information om webbenkät samt projektet i stort. Lokalpressen har genom artiklar hjälpt till att sprida information om projektet.

4.3.1 Intern samverkan, förankring och fortlöpande dialog

4.3.2 Utställning under skördefest och miljödagar

4.3.4 Slutredovisning miljö- och byggnämnden samt kommunstyrelsen

4.3.3 Information till kommunledningsförvaltningen

4.3.5 Sociala medier och publicitet i press

18

Utställning och dialog i Samhällsbyggnadskontorets monter under skördefest och miljödagar

19

5. Från projekt till arbetssätt Projektet har en projekttid som löper under mindre än ett kalenderår och får därför ses som början på en process som kan byggas på över tid och som hand-lar om att bedriva samhällsplanering på ett sätt som inkluderar fler av de som lever och verkar i Boden och som skapar förutsättningar för människor att leva jämställda liv.

Målet är att på sikt mer formellt fastställa rutiner och arbetssätt som säkerställer att jämställdhetsper-spektivet finns med på olika planeringsnivåer och i planeringsprocessens olika skeden. På så vis blir det mindre avhängigt enskilda medarbetares kompetens och engagemang. Det är en fråga om kvalitet att se till att frågor om jämställdhet finns med hela vägen från idé till genomförande.

Ambitionen är att skapa en process som tillvaratar och konkret använder kunskaper om kvinnors och mäns villkor och erfarenheter när exempelvis offent-liga miljöer eller nya stadsdelar planeras. För att vi ska kunna uppnå jämställdhetspolitikens mål måste jämställdhetsperspektivet finnas med på alla plane-ringsnivåer; från den strategiska översiktsplanen till detaljplan, genomförande och byggande.

5.1 PlanerinssystemetI figuren nedan illustreras planeringssystemet med exempel på frågor som hanteras på respektive plane-ringsnivå som har betydelse för jämställdheten.

Uppdrag Upprätta förslag

SAMRÅD Bearbetning GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT

PLANPROCESSEN

Detaljplan

Bygglov

JKBPARK

Genomförande/

Översiktsplan

PBL-SYSTEMET

Bebyggelsestrukturer och infrastruktur

Principiella ställningstaganden och strategierArbetsplatsers placering i förhållande till bostäder och kollektivtrafikUtbud av fritidsanläggningarKulturmiljövårdens betydelse: vad bevaras och utvecklas, vems historia berättas?

KvartersstrukturMarkanvändning

Sociala mötesplatser och fysiska aktiviteter för både kvinnor och män

Trafiklösningar

Sociala mötesplatser och fysiska aktiviteter för både kvinnor och män

VegetationGenomsiktlighetBelysningPlanteringar/ParkerTrygghet

20

5.2 Planprocessen1. Initiering-Hur ser representationen ut i arbetsgrupp och styrgrupp?-Vilka kunskaper behöver vi och hur inhämtar vi dem?-Hur beskriver vi förutsättningar och potentiella konse-kvenser av planen?

2. Upprätta förslag-Vilka för vi dialog med och vems erfarenheter och kun-skaper tar vi till oss?-Hur ivolverar vi flickor och pojkar, män och kvinnor?-Hur tydliggör vi processen och vad som påverkar inrikt-ning och avvägningar?

3. Samråd-Hur sprider vi information så att vi når så många som möjligt?-Hur presenterar vi planer så att så många som möjligt kan ta till sig innebörden av planerna?-Vilka deltar i samråd och yttrar sig?-Kan vi söka andra former och forum för samråd som lockar fler? Annan tid och plats?

4. Bearbeta förslag-Hur bemöter vi och ger återkoppling till de som kommit med synpunkter?-Vilka synpunkter leder till förändringar av planförslag och från vem kommer de?

5. Granskning/utställning-Hur sprider vi information så att vi når så många som möjligt?-Hur presenterar vi planer så att så många som möjligt kan ta till sig innebörden av planerna?

6. Bearbeta förslag-Hur bemöter vi och ger återkoppling till de som kommit med synpunkter?Vilka synpunkter leder till förändringar av planförslag?

7. Antagande

8. Laga kraft-Hur följer vi upp vad vi gjort under de olika stegen i processen?-Hur tar vi tillvara kunskap och hur använder vi den i framtiden?

1. Initiering

2. Upprätta förslag

3. Samråd

4. Bearbeta förslag

5. Granskning/ utställning

6. Bearbeta förslag

7. Antagande

8. Laga kraft

Beslut

Beslut

Beslut

Beslut

De olika steg som planärenden på såväl övergripande som detaljerad nivå ska följa regleras i plan- och bygg-lagen. Från att en planprocess initieras tills att en plan antas av kommunfullmäktige tillförs kunskap som ligger till grund för de avvägningar som formar vilken inrikt-ning planerna kommer att ta.

Det är därför viktigt att under hela processen arbeta på ett sätt som innebär att så mycket kunskaper som möjligt tillförs planen. Det är också viktigt att dokumentera vilka som under planprocessens gång ges möjlighet att på-verka planens inriktning och fundera över om det saknas kunskap och hur den i så fall ska kunna inhämtas. Nedan presenteras ett en schematisk redovisning av de arbets-processteg som planprocessen består av. Frågor som bör ställas i varje steg av processen för att möjliggöra att ett jämställdhetsperspektiv kan integreras redovisas t. h.

21

Ett mål med detta projekt har varit att utifrån projek-tets resultat föreslå hur vi kan stärka jämställdhets-perspektivet i arbetet med den fördjupade översikts-planen för centralorten.

I det arbetet finns både processinriktade frågeställ-ningar som behöver bearbetas och frågor kring hur Boden ska planeras och byggas i framtiden. De processinriktade frågeställningarna sammanfattas övergripande i den bild över planprocessens olika skeden som finns på föregående sida. Nedan förs ett utökat resonemang kring jämställdhet i processen för och även kring hur vissa frågor i planeringen i praktiken behöver hanteras inom ramen för arbetet med den fördjupade översiktsplanen.

Redan vid uppstarten av en planprocess behöver jämställdhetsperspektivet finnas med för att det sedan ska kunna genomsyra planeringen genom hela processen. Initialt kan följande frågor ställas:

•På vilket sätt finns jämställdhetsperspektiv med i grund-uppdraget för arbetet med planen? Finns det med i de visioner och övergripande mål som formulerats?•Kan vi säkra en jämn maktfördelning mellan kvinnor och män när planen hanteras i olika besluts- och arbets-grupper? •Hur säkrar vi i planarbetet att olika sektorer inom kom-munen där kvinnor och män har olika representation involveras i arbetet med planen?

Planeringsunderlaget är en viktig grund för att veta hur ojämställdhet manifesteras och tar sig uttryck och hur det kan hanteras i planarbetet:

•Relevanta planeringsunderlag kan vara statistik över pendlingsrörelser som kan synliggöra skillnader i res-mönster, arbetstillfällen, förvärvsfrekvens, inkomster, befolkningsstruktur familje- och hushållstyper. Denna statistik bör vara könsuppdelad och kunna redovisas geografiskt.•Om medborgarundersökningar genomförs så bör kön vara en analyskategori.•Kan vi se skillnader i livsvillkor som skiljer sig åt mel-lan män och kvinnor i de underlag som vi använder i planeringen?

5.3.1 Jämställdhet som utgångspunkt

•På vilket sätt ska hänsyn till kvinnor och mäns olika erfarenheter och förutsättningar att leva jämställda liv hanteras när avvägningar och inriktningsbeslut ska priori-teras i planarbetet?

I det utåtriktade och dialoginriktade arbete som kommunen bedriver under arbetet med den fördju-pade översiktsplanen så är det viktigt att fundera och reflektera över vilka som nås i dialoger, samråd och utställningar. Traditionella metoder för samråd och dialog visar att det är svårt att nå alla medborgare och könsfördelningen bland de som deltar är ofta skev med en övervikt av män.

Kommunen behöver prova nya och annorlunda former för samråd och dialog för att bidra till att en bredare grupp av medborgare deltar. Fungerande metoder för samråd bör utarbetas som leder till att både män och kvinnor engagerar sig i samhällsplane-ringen. •Hur skapar vi ett brett deltagande och god representation från kommunens olika verksamheter?•Hur ska vi bedriva dialog? Hur når vi fler? För statistik på vem vi pratar med och vad de tycker.

5.3 Fördjupning av översiktsplanen

5.3.2 Jämställdhet under processens gång

22

Den kunskap om och de erfarenheter från män och kvinnor som finns i offentlig statistik och som kom-munen kan ges tillgång till genom olika metoder för dialog och samråd är utgångspunkten när planering-en av det framtida Boden tar form.

Idag finns mycket kunskap om vilka frågor som pla-neringen hanterar och som kan ha stor betydelse för förutsättningarna för människor att leva jämställda liv. Det finns också specifik och lokal kunskap som särskilt behöver hanteras i Boden. Sådan kunskap har inom ramen för detta projekt inhämtats genom webbenkät, workshops och vandringar om och i Bodens centrum.

Nedan redovisas exempel på viktiga frågeställningar som bör behandlas i fördjupningen av översiktspla-nen för centralorten som kan bidra till att skapa goda förutsättningar för människor att leva jämställda liv utan att traditionella könsroller befästs. •Kan planeringen, exempelvis genom att samarbeta med och involvera andra sektorer och aktörer, medverka till att luckra upp den könssegregerade arbetsmarknaden?•Kan planeringen verka för att traditionellt mans- och kvinnodominerade arbetsplatser lokaliseras i samma områden?•Hur kan planeringen bidra till att offentlig och privat samhällsservice lokaliseras i nära anslutning till bostä-der? •Finns det förutsättningar för att nå offentlig och privat samhällsservice utan tillgång till bil?

•Hur ser en vanlig dag ut i olika människors liv? Finns det saker som kan underlätta och understödja ett attraktivt och smidigt vardagsliv för alla?•Hur prioriteras mellan olika trafikslag? Vi vet att kvinnor idag använder kollektiva färdmedel i högre utsträckning än män. Hur underlättar vi för fler att göra hållbara transportval samtidigt som vi skapar förutsättningar för ett enklare vardagsliv.•Kan planeringen understödja att alla kan röra sig på samma sätt och underlätta för ett jämställt vardags-liv? Hur är exempelvis dagligvaruhandel, skola och vårdinrättningar lokaliserade i förhållande till arbets-platser och bostäder?

I det arbete som genomförts där fokus har legat på hur människors använder och upplever Bodens of-fentliga rum har vi också sett några specifika frå-gor som bör hanteras i arbetet med den fördjupade översiktsplanen. De viktigaste övergripande frågorna handlar om hur de offentliga platserna i Bodens centrum kan utvecklas på ett sätt som gör dem till attraktiva vistelse- och mötesplatser där alla känner sig välkomna. Kort sagt, hur vi kan skapa ett Boden för alla. Projektet har också visat att det finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till den upplevda tryggheten i de offentliga miljöerna i Boden. Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter.

5.3.3 Jämställdhet i praktiken

23

Att känna sig trygg är en förutsättning för att kunna vara aktiv och exempelvis delta i föreningsaktivite-ter, ta del av det lokala nöjeslivet eller ta en jogging-tur. Planering ur ett jämställdhetsperspektiv kan leda till att fler stads- och tätortsmiljöer blir tillgängliga för både kvinnor och män. Några viktiga aspekter att ta med i arbetet med den fördjupade översiktsplanen är:•Mer liv och rörelse i centrum gör stadskärnan tryg-gare och mer attraktiv för alla. Planera för fler akti-viteter och funktioner som kan nyttjas av människor under olika delar av dygnet. Blanda arbetsplatser och boende med aktiviteter för fritid och rekreation. Uppmärksamma var målpunkter ligger och planera för nya målpunkter som leder till att människor rör sig i stråk som idag upplevs som ödsliga och otrygga på kvällstid, exempelvis Färgaregatan och Gågatan. Vid detaljplanering bör eftersträvas att möjliggöra mer flexibel markanvändning. •Höjd ambitionsnivå för gestaltning, drift och under-håll av offentliga platser, kvartersmark och bygg-nader. En välskött och prydlig stad är tryggare och bättre för alla. Med begränsade resurser behöver prioriteringar göras. I planarbetet bör offentliga plat-ser värderas och insatser prioriteras. Resultaten från detta projekt visar att de offentliga platserna i Bo-dens centrum inte nyttjas i särskilt hög utsträckning. I arbetet med fördjupningen bör kommunen därför även värdera de offentliga platserna utifrån hur de används idag i relation till hur de skulle kunna an-vändas i framtiden och göra ställningstaganden kring huruvida olika platser kan ges annan användning än vad de har idag.

•

Vegetationen ska skapa trivsel, inte otrygghet. De gröna ytorna ska vara attraktiva, inte nedskräpade. Kommunen bör se över den gröna strukturen och hur den kan utformas för att bidra till att öka den upplevda tryggheten. Belysningen bör ses över och förslag för en ny belysningsstruktur bör tas fram där särskilt problematiska platser ur belysningssynpunkt pekas ut. Renhållningen av offentliga platser bör också ses över och insatser som kan bidra till mindre nedskräpning bör föreslås. De offentliga platserna ska erbjuda såväl aktiviteter som vila, kommunen bör i ett första skede se över placering av bänkar och behov av att placera ut fler sittplatser. •Planeringen av Bodens centrum behöver också inriktas på att skapa bättre orienterbarhet och natur-liga stråk med korta avstånd och god genomström-ning av människor. Planeringen av Boden kan bidra till att koncentrera och prioritera naturliga stråk för främst gående och cyklister vilket bidrar till mer liv och rörelse. Kommunen bör också fundera över hur målpunkter kan lokaliseras för att bidra till bättre flöden och rörelse av människor på platser som idag upplevs som öde och folktomma.

24

KommunledningsförvaltningenSamhällsbyggnadskontoret

2016 november