Embed Size (px)
Citation preview
FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET • NR 2 – 2007
En utmaning förhjälpsystemet sid 10
2 )
2–2007
Ur innehållet:Två exempel på integrerad vård ...... 4
Urbal i Härryda ........................ 5
Kompetensstegen i Göteborg ......... 8
Föräldrakraft ........................... 11
Ansvarig utgivare Elisabeth Hajtowitz, tel 031-335 51 88,e-post [email protected] Infogruppen GR, e-post [email protected]ör Märit Malmberg Nord, tel 031-335 50 77e-post [email protected] och bild Märit Malmberg Nord om inte annat anges.
Nytt från FoU i Väst/GR2–2007
I detta nummer av FOURUM kan du isedvanlig ordning läsa om olika FoU-ar-beten. Du kan till exempel läsa om Urbal-projektet i Härryda, om fixartjänster föräldre eller om en studie om unga vuxnasom faller mellan alla tänkbara stolar.
Du kan också läsa en liten notis om enkonferens som hölls i mars som handladeom hur kunskaper om sociala förhållan-den kan/skall påverka den fysiska plane-ringen och på så vis bidra till förutsättning-ar för värdiga liv och god hälsa för alla. Det-ta nummers krönika handlar just om godhälsa som en förutsättning för uthållig till-växt .
Vi kommer att fortsätta att ordna lik-nande seminarier och konferenser och ettmöjligt tema kan handla om hur den fysis-ka planeringen kan gynna en god folkhälsa.
Alla FoU-arbeten kan av utrymmesskälinte presenteras i FOURUM. Vill du ha fleroch utförligare beskrivningar så gå in påwww.GRkom.se/fouivast
Elisabeth Hajtowitz,FoU-chef och ansvarig utgivare
FOU-RAPPORTER:Varför handledning?Handledning somprofessionellt projekt ochorganisatoriskt verktyginom handikappomsorgoch individ och familje-omsorgFoU i Väst/GR Rapport 1:2007
Hur organiseras externhandledning? Vad pratarman om i handledningssituationerna? Vilket värde harhandledning? Och hur samspelar den externa hand-ledningen och organisationerna med varandra? Dettaär några frågor som diskuteras i den här FoU-rappor-ten. Studien handlar om extern handledning för ochtillsammans med socialarbetare inom handikappom-sorg och individ och familjeomsorg inom Göteborgs-regionens kommuner. Chefer, anställda och handle-dare har medverkat med sina erfarenheter och syn-punkter.Författare: Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö.
Lotsning, hänvisning och råd – en telefonjourför äldreUtvärdering av ÄldreLotsenFoU i Väst/GR Rapport nr 2:2007
ÄldreLotsen är en telefonjour i ett antal stadsdelar iGöteborg, dit personer som är minst 75 år kan ringaoch ställa frågor om vad som helst, dygnet runt. Verk-samheten ger råd och hänvisar eller lotsar inom ettstort nätverk. Syftet är att förbättra tillgängligheten tillhjälp och att öka äldres trygghet. Den här utvärde-ringsrapporten beskriver hur brukarna upplever Äld-reLotsen, hur verksamheten har organiserats och hursamverkansparterna som står bakom ÄldreLotsen harpåverkats.Författare: Rebecka Arman
Vill du få FOURUM per e-post?Meddela oss på [email protected] så byter vi utdin papperstidning mot en e-prenumeration.
Omslagsbild: Ola Kjelbye.
ÖVRIGA SKRIFTER:Uppdaterad version av Aktivitet ochsjälvständighetStudiecirkelmaterialet om vardagsrehabilitering Akti-vitet och självständighet som används inom äldreomsor-gen, har nu utökats för att bättre motsvara arbetssitu-ationen på särskilda boenden.
Materialet i sin helhet finns att beställa eller laddaner från www.fouivast.com.Författare: Rebecka Arman
3
)
2–2007
Miljökonsekvensbeskrivningar och fysisk pla-nering är självklara delar av kommunernas planerings-processer. Lika självklara är inte sociala konsekvensbe-skrivningar och social planering (eller snarare social
kunskap). FoU i Väst/GR och GR Planering bjödunder våren in till en heldag på temat Från fysisk plane-ring till samhällsplanering – hur tillvarata kommunens sam-lade kunskap? Politiker och tjänstemän verksamma
inom fysisk planering och socialtjänst lyssnadetill och diskuterade med Eva Öresjö, professori fysisk planering med inriktning mot socialaaspekter, Sören Olsson, professor emeritus isocialt arbete och Karl-Olov Arnstberg, pro-fessor i etnologi. Deltagarna fick också ta delav hur man i Härryda och Kungsbacka arbetarför att fler kommunalaverksamheter ska bli del-aktiga i planeringspro-cessen.
På www.GRkom.se/fouivast finns OH-material och referat fråndagen. ●
Samhällsplanering - en fråga både försocialtjänst och fysiska planerare
Brukarorienterad utvärdering av verksamhet inom GöteborgsStad – BrukarrevisionEn utvärdering av ett pilotprojektEn brukarrevision är en granskning av en verksamhet som utförs avbrukare. Under 2006 genomfördes ett pilotprojekt inom några verk-samheter på funktionshinderområdet i Göteborgs Stad. Syftet var attpröva brukarrevision som metod för kvalitetsgranskning och kvali-tetsutveckling. FoU i Väst/GR har utvärderat projektet.Författare: Christina Norman
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
FoU i Väst/GR flyttarinom kort – på InternetUnder sommaren får FoU i Väst/GR enny webbadress: www.GRkom.se/fouivast. I samband med detta kommeräven våra e-postadresser att förändras.Under en övergångstid kommer degamla adresserna att fortsätta attfungera parallellt med de nya.
FoU:s rapporter finns attladda ner från www.GRkom.se/fouivast.
Det går också att beställa dem via e-post [email protected] eller genom att kontaktaPiaa Stenbäck på telefon 031–335 51 84
eller fax 031–335 51 17.
4 )
2–2007
Satsningarna har två saker gemensamt:• målsättningarna att förbättra tillgängligheten till
hjälpen och att öka äldres trygghet• satsningarna har genomförts tack vare samverkan
mellan parter från både kommunens vård och omsorgoch Västra Götalandsregionens sjukvård.
Det som har skilt verksamheterna åt har varit sättet påvilket de har genomförts och valet av utformning.ÄldreLotsen startade en telefonjour dit personer somär minst 75 år kan ringa och ställa frågor om vad somhelst, dygnet runt. Verksamheten ger råd och hänvisareller lotsar inom ett stort nätverk.
Äldrecentrum startade ett team med sjuksköter-skor och en läkare som både kan hjälpa personen vi-dare och göra hembesök för att hjälpa till. Personersom är 65 år och äldre kan, liksom anhöriga och annanpersonal, själva ringa dit för att få hjälp.
Anledningen till att dessa verksamheter startade varatt vården och omsorgen om äldre upplevs som splitt-rad och fragmenterad. En brist på samverkan beskrivsofta. Verksamheterna är så specialiserade och otill-gängliga att vissa äldre personer ”faller mellan stolar-na”. Detta kallas också för ”stuprörsorganisering”. ISverige och internationellt finns en organisations-trend som argumenterar för att vården och omsorgenbehöver ”integreras”, det vill säga samordnas, för attskapa en bättre och effektivare helhet för de personersom ska få hjälp. Det betyder även att verksamheterinom helt olika sektorer och under skilda huvudmänkan behöva samverka. På engelska kallas trenden förIntegrated Care och i Sverige kallas dessa lösningarbland annat för närsjukvård eller närvård.
Integrering kan ske på olika sätt. Forskare har tillexempel delat in olika verksamheter på en skala, bero-ende på hur mycket integrering som skapas. Nivån avintegrering påverkar både hur mycket de ordinarieverksamheterna måste ändra sitt sätt att arbeta och vil-ken sorts hjälp som kan erbjudas. Den lägsta nivån avintegrering är ”länkning”. ÄldreLotsen kan ses somett exempel på denna form, eftersom flera parter län-kas samman genom deras arbete. Nästa nivå kallas för
”koordinering”, vilket Äldrecentrum är ett exempelpå. Äldrecentrum samordnar tillfälligt hjälpen för deäldre personer som behöver det och underlättar där-med övergången till annan vård eller omsorg. Detfinns ytterligare en nivå som inget av projekten harprövat: ”fullständig integrering”. Detta innebär sam-manslagningar av verksamheter under ett gemensamttak för att helt sköta en kategori av brukare, till exem-pel i multiprofessionella team.
Utvärderingarna visar att de äldre som ringt tillÄldreLotsen var väldigt nöjda med hjälpen som de harfått. De uppskattade att få ett svar och att få reda påvart de skulle vända sig. Mellan sex och sju personerringde varje dag i genomsnitt, ur en målgrupp på cirka8 000 personer. Äldrecentrums användare var ocksåmycket nöjda med verksamheten och relativt mångaåterkom flera gånger. Drygt hälften av hela målgrup-pen – cirka 1 500 personer - hade någon gång varit ikontakt med Äldrecentrum under ett och ett halvt år.
Utvärderingarna av verksamheterna kan beställas ellerladdas ner på www.GRkom.se/fouivast från och medsommaren (ÄldreLotsen) och hösten (Äldrecentrum)2007. Dessa innehåller mer kunskap om brukarnasupplevelser, verksamheternas genomförande och de-ras påverkan på samverkansparternas arbete. ●
Rebecka Arman
FoU i Väst har under de senaste två årenföljt och utvärderat två satsningar iGöteborg som riktats till äldre personer.
ÄldreLotsen ochÄldrecentrum - exempelpå integrerad vård
Bild
: Re
beck
a Ar
man
.
5
)
2–2007
Under 2003-2006 deltog Härryda kommun i etttransnationellt EU-projekt inriktat på regional ut-veckling. Projektet benämndes Urbal, vilket är enkombination av det engelska begreppet urban sombetyder stad och rural som betyder landsbygd. Detövergripande syftet med projektet handlade om attskapa regional utveckling med balans mellan stads-och landsbygdsområden.
På lokal nivå i Härryda tog sig Urbal främst uttrycki sju olika delprojekt, varav flera rönt stort intresse (sebland annat artiklar nedan). Samtidigt bestod Urbalockså av ett transnationellt arbete, där Härryda ochövriga projektpartners i länderna i Nordsjöregionenbildade ett nätverk som skulle arbeta för en gemen-sam utveckling som stärker relationen mellan stads-och landsbygdsområden och motverkar en ojämn re-sursspridning.
Anna Johansson vid FoU i Väst/GR har utvärderat
Urbal i Härryda och beskriver i en slutrapport frånutvärderingen bland annat den mödosamma processdå projektidéer baserade på lokala förutsättningarmöter transnationellt fastställda utvecklingsbehovoch projektkoncept. Hon konstaterar att det transna-tionella arbetet i Urbal och det lokala arbetet i Härry-da i praktiken inte haft någon nära anknytning tillvarandra. Urbal har enligt utvärderingen haft en be-gränsad påverkan på regional utveckling i avseendetatt motverka en ojämn resursfördelning mellan stads-och landsbygdsområden inom Härryda kommun.Däremot har det i delprojekten bedrivits en i mångastycken framgångsrik och konkret utveckling av so-cialtjänstens arbete.
Slutrapporten från utvärderingen av Urbal kan inomkort beställas eller laddas ner på www.GRkom.se/fouivast. ●
– Det fanns tankar om att utveckla en verksamhetsom mer handlar om att elever bygger upp sig självaoch blir välfungerande vuxna, än om att de ska läsa inmatte, engelska och svenska, säger socialpedagogMärta Lycken som har arbetat med Växtkraft alltsedanstarten 2004.
Idag är Urbal-projektet avslutat. Växtkraft är intelängre ett projekt utan en del av den ordinarie verk-samheten vid IV-programmet på Hulebäck. Cirka 20elever uppdelade på två grupper deltar varje läsår iVäxtkraft. De har Växtkraft på schemat två dagar iveckan, övrig tid ägnar några elever åt studier, andragör praktik och åter andra är sjukskrivna den tid deinte deltar i Växtkraft.
- Vi gör mycket som kan låta konstigt för den sominte känner till Växtkraft, och det berättar vi näreleverna börjar hos oss. Verksamheten är inte skola pådet sätt som man är van vid. Men i allt som vi görunder dagarna finns en medveten tanke. Växtkrafthandlar om att bygga upp självförtroende, självkänsla,sociala färdigheter och elevernas motivation, sägerMärta Lycken.
En typisk Växtkraftdag börjar med morgonsamling
när man tittar på tv-nyheterna tillsammans, diskuterardet man sett och småpratar. Dagen fortsätter med nå-gon kreativ aktivitet som till exempel återbruk, näreleverna gör om eller fräschar upp gamla saker.
- Här blir det jättemånga sköna samtal, det finns tidatt ge varje elev feedback på sig själv och de kan testasina tankar på en vuxen, säger Märta Lycken.
På schemat står också ämnen som kreativ livskun-skap, som handlar om att stärka sin självkänsla, team-building, mat & baka, hälsa med frågor om sömn, matoch motion och projektarbete.
- Jag har fått kritiska frågor om hur vi kan ta såmycket som två dagar från elever som har så mycketstudier att ta igen. Mitt svar är enkelt: De elever som ärmed i Växtkraft ökar sitt deltagande i studier ochpraktik och presterar bättre studieresultat, säger MärtaLycken.
Hon poängterar gärna den tidsaspekt som Växt-kraft arbetar med.
- Det jag tror är unikt här hos oss är att vi inte görpunktinsatser. De flesta deltar i Växtkraft under unge-fär ett år och under den tiden hinner eleverna påbörjaen mer bestående utveckling, säger Märta Lycken.
De elever som FOURUM träffar under ett åter-brukspass öser beröm över Växtkraft när de får fråganvad de tycker om att gå där och vad de lär sig: ”Skönstämning”, ”man lär sig grejer man har nytta av närman flyttar hemifrån”, ”ta ansvar”, ”kompromissa”,”mer kompisrelation än lärare-elev-relation här”,
Delarna tydligare än helheten
Urbal gav näring till VäxtkraftNär Urbal startade i Härryda såg man på detIndividuella Programmet på Hulebäcksgym-nasiet en chans att förverkliga idén omVäxtkraft.
Urbal:
▼
6 )
2–2007
”man ser fram emot att komma hit”, ”här lär mansig att respektera andra och man mognar”, ”projektengör att man lär sig att ta saken i egna händer”, ”lär sigsamarbeta”, ”man känner sig speciell”.
Det hägrande sommarlovet är inget som elevernalängtar till och Märta Lycken bekräftar den omtycktaverksamhetens dilemma: Vissa elever drabbas av sepa-rationsångest när vårterminen lider mot sitt slut.
Men tillbaka till kopplingen till Urbal-projektet.- Jag tror inte att Växtkraft hade startat så fort och i
den skala det gjorde om inte möjligheten till Urbal-pengar hade funnits, säger Märta Lycken.
Urbal har inneburit ett tillskott av projektmedelmen också mycket arbete.
- Urbal innebar en massa dokumentation utifrånmallar som även ska passa den som till exempel jobbarmed ett EU-projekt i Norge som handlar om att byg-ga cykelväg. Jag dokumenterade mycket för Urbal,men den dokumentationen var inte ändamålsenligför Växtkraft i sig, säger Märta Lycken.
Hon tror samtidigt att det har varit till fördel förVäxtkraft att finnas med i olika Urbal-sammanhang.
- För mig har Urbal öppnat många dörrar i ochutanför kommunen. Jag har fått en ingång till kom-
Eleverna Malsore Morina,Josefin Elmgren, Patric Panic,Hannah Wiltshire, Rickard Cart-Lamyoch Josefine Jacobsson under enåterbrukslektion.
munstyrelsen och deltagit i resor med kommunalrådoch socialchefer. Och det gör mig trygg i förvissning-en om att Växtkraft har ett brett stöd och kommer attfortleva. Jag känner ett förtroende och det i sin tur hargjort att jag har känt mig mer fri att ta ut svängarna ochprova nya idéer till skillnad från om jag suttit själv här imin egen lilla organisation, säger Märta Lycken. ●
Läs mer om Växtkraft:”Man blir inte en i mängden utan man är… man känner sigsom en person”Elin Skylvik & Ylva Wiberg, C-uppsats vid Institutio-nen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Växer man av Växtkraft? En utvärdering av en verksamhetpå det individuella programmet på Hulebäcksgymnasiet.Carolina Salas, C-uppsats vid Institutionen för socialtarbete vid Göteborgs universitet.
▼
7
)
2–2007
Viktiga Vuxna ennyckel till barns hälsa
I Härryda kommun finns sedan 2003 ett centrumför barns och ungdomars hälsa, som går under namnetPÅängen. Verksamheten syftar till att samordna dethälsofrämjande arbete som bedrivs av olika verksam-heter och professioner i kommunen.
Tidigt fanns det bland tjänstemännen på PÅängenen idé om att fokusera på de vuxna som finns i barnsoch ungdomars närhet.
- Vi utgick från frågan: Vad är hälsa för oss? Då vilägger tyngdpunkten på den psykosociala hälsanhandlar det om att tycka om sig själv och andra för attfungera i vårt samhälle. Vem kan då ge detta till barnoch ungdomar? Föräldrarnas roll är given, men intebara de. Även grannen, fotbollstränaren, läraren, ja allavuxna i barns och ungdomars vardag påverkar hurbarn och ungdomar mår, säger Emma Jonsson som ärsocionom och arbetar på PÅängen med bland annatViktiga Vuxna.
Ambitionen med Viktiga Vuxna var att innehålletskulle bestämmas av de som verksamheten vänder sigtill. Så föräldrar, föreningsliv, kyrkan, tjänstemän frånolika kommunala verksamheter, primärvården medflera tillfrågades om vilken typ av stöd vuxna behöveroch vill ha. Utifrån dessa rådslag,djupintervjuer och enkäter gjor-des en handlingsplan med förslagpå aktiviteter och verksamhetersom skulle kunna ingå i ViktigaVuxna.
Parallellt med detta arbetehade Härryda kommun gått in iUrbal-projektet.
- Vi såg chansen att få ekono-miska bidrag som vi inte haftmöjlighet till annars. Urbal möj-liggjorde att vi kunde göra mer
på mycket kortare tid, säger Anna Grunander som ärhälsovetare på PÅängen och också arbetar med Vikti-ga Vuxna.
Däremot upplevde både hon och Emma Jonssonatt det var svårt att hitta gemensamma beröringspunk-ter med de andra länderna och projekten i Urbal.
- Det var inte lätt att få till ett internationellt utby-te. De bygger broar och vi erbjuder föräldrautbild-ning, det är sådan skillnad, säger Emma Jonsson.
Men Urbal innebar trots allt en del fördelar, utöverde rent ekonomiska.
- Tack vare Urbal har vi blivit mycket bättre på attdokumentera på ett strukturerat sätt och reflekteraöver det. Och det finns en stor poäng med att reflek-tera över det man gör. Jag tror också att socialtjänstenfick ett större intresse för Viktiga Vuxna genom attUrbal var deras projekt och därför månade de om attdet skulle bli bra, säger Anna Grunander.
Viktiga vuxna har under Urbal-tiden erbjudit fleraolika aktiviteter: Föräldrautbildning, föreläsningar,föräldrarådgivning och stöd till ett antal pilotskolorsom vill förbättra samverkan mellan skola och föräld-rar. En satsning på att erbjuda en föreläsningsserie tillföretag i kommunen gick omintet eftersom intressetvar för litet. Föreläsningar, föräldrarådgivning och för-äldrautbildning fortsätter man med även nu sedanUrbal-projektet avslutats. När det gäller hälsofräm-jande arbete i skolan går man in i ett samarbete medhälso- och sjukvårdsnämnden som man hoppasmycket på. ●
Barns och ungdomars hälsa kan främjas avvuxna i de ungas omgivning. Det är denbärande tanken bakom Viktiga Vuxna iHärryda.
Emma Jonsson (t.v.) ochAnna Grunander ser
både för- och nackdelarmed Urbal-projektet.
8 )
2–2007
En stor majoritet av de cirka 7 300 personersom arbetar inom äldreomsorgen i GöteborgsStad berörs på ett eller annat sätt av Kompe-tensstegen.
Även om det är för tidigt att börja sum-mera intrycken från allt som sker runtom ide 21 stadsdelarna, så går det att skönjavissa tendenser.
– Personalen är positivt inställd till satsningen, deuttrycker det som att ”det är skönt att någon satsar påoss”. Samtidigt upplever många att det är svårt att gåifrån för att delta i utbildningar, när man inte har vik-arier. Och så är det många som redan funderar på hurde ska få detta att fortleva när projektpengarna är slut,säger Carina Löfström vid FoU i Väst/GR som har iuppdrag att utvärdera Kompetensstegen i GöteborgsStad.
I Göteborg används pengarna från Kompetensste-gen till att utveckla kompetens och arbetssätt inomett antal områden, till exempel rehabiliterande förhåll-ningssätt, konsultativt arbetssätt, nutrition, demens,kvalitetssäkring, social dokumentation, arbetslagsut-veckling, bemötande, vård i livets slut, kultur, läkeme-del och IT-stöd. Aktiviteterna genomförs på olikasätt. Genombrottsmetoden används exempelvis flitigt.
Studiecirklar, handledning, nätverksgrupper och ut-bildning av handledare och reflektionsledare är andraexempel på metoder.
Ett viktigt inslag i Kompetensstegen i Göteborg ärde självvärderingar som ska göras av i princip alla akti-viteter inom ramen för satsningen. Självvärderingengörs i två steg. Det första steget tas när en aktivitet somexempelvis en studiecirkel avslutas. Då ges deltagarnatillfälle att reflektera över de nya kunskaper de in-hämtat och hur dessa ska omsättas i praktiken. Steg tvågenomförs ute på arbetsplatserna när deltagarna haftmöjlighet att omsätta sina nyvunna kunskaper i prak-tisk handling. Då reflekterar hela personalgrupper till-sammans över hur det blev i verkligheten.
– En bärande tanke är att lärandet fortsätter närpersonalen kommer tillbaka från utbildningarna, attde tar med sig vad de lärt sig till sina respektive arbets-platser och för det vidare bland kollegor, säger CarinaLöfström vid FoU i Väst/GR.
För att få till stånd reflekterande samtal i personal-grupperna så har alla enhetschefer inom äldreomsor-gen och kontaktpersonerna för Kompetensstegen istadsdelarna gått en utbildning i självvärdering.
– Det var en stor utbildningsinsats. Men självvärde-ringarna är viktiga både genom att de stimulerar tillytterligare reflektion och lärande och genom att debidrar med underlag för att kunna bedöma vad aktivi-teterna har gett för resultat, säger Solveig Högberg
Kompetensstegen når många
Självvärderingar ären viktig del av
Kompetensstegen iGöteborg, enligt
Carina Löfström ochSolveig Högberg (t.v.)
▼
9
)
2–2007
Utbildning i konsultativtarbetssättKommunerna Göteborg, Kungsbacka, Partille,Tjörn och Lilla Edet har fått medel från Kompe-tensstegen för att genomföra en utbildning i kon-sultativt arbetssätt. Utbildningen vänder sig till le-gitimerad personal inom kommunernas hälso-och sjukvård, som exempelvis sjuksköterskor, ar-betsterapeuter och sjukgymnaster. Utbildningenska ge kunskaper och färdigheter i att vägleda/handleda omvårdnadspersonal, att utifrån en kon-sultativ roll stödja kunskaps- och verksamhetsut-veckling, skapa förutsättningar för reflektion ocherfarenhetsöverföring inom och mellan yrkes-grupper med mera. Utbildningen motsvarar femhögskolepoäng och ges vid Institutionen för vård-vetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vidGöteborgs universitet.
FoU i Väst/GR har fått i uppdrag att utvärderaden här satsningen i fyra av de fem deltagandekommunerna. Utvärderingen ska undersöka vär-det av utbildningen dels för kursdeltagarna själva,dels för de verksamheter där de arbetar samt bidratill ökat lärande. ●
som samordnar Kompetensstegen i Göteborg ochäven arbetar som metodstöd vid självvärderingarna.
Utöver självvärderingar kommer underlag till ut-värderingen också att hämtas från Balansen, Göte-borgs instrument för arbetet med balanserade styr-kort. Dessutom kommer utvärderingen att närmarestudera några av de metoder man valt att arbeta med.
– Jag kommer att studera olika teman, som exem-pelvis vardagsrehabilitering. Inom det temaområdetarbetar man på olika sätt, med genombrott, föreläs-ningar, handledning direkt i verksamheten, samtals-cirklar med mera. Jag ställer mig då frågan vad det ärför metoder som kan vara användbara, säger CarinaLöfström.
En metod som hon kommer att studera närmarehandlar om ”att leda vid handen”.
– Ta en undersköterska som utbildas för att hand-leda sina kollegor. En person får alltså själv först ut-bildning, för att sedan i sin tur kunna utbilda vidare,säger Carina Löfström.
Hon har också valt att följa en aktivitet som omfat-tar en hel yrkesgrupp - alla biståndshandläggare i Gö-teborg. För dem handlar Kompetensstegen om attbygga nätverk kollegor emellan.
Göteborgs Stads arbete inom ramen för Kompe-tensstegen pågår under 2006-2008. Hittills har manbeviljats 65 miljoner kronor för att genomföra sats-ningen. ●
Att främja hälsa och förebygga sjukdomar hosäldre har kommit allt mer i fokus, såväl inom forsk-ning som bland olika professioner och bland äldresjälva. Begreppet hälsa definieras av WHO som ”Högst möjliga välbefinnande hos den enskilde in-dividen, fysiskt, andligt, psykiskt och socialt och ejenbart i frånvaro av sjukdom”. Fysisk aktivitet, soci-al samvaro, omgivningens utformning, delaktighet,kost, olycksfall... Listan kan göras lång över de olikafaktorer som samspelar kring äldres hälsa.
Tillsammans med Vårdalinstitutet anordnar FoU
i Väst/GR en nationell konferens den 7 - 8 februari2008 i syfte att sprida aktuell kunskap inom områ-det från forskning och praktik. Konferensen hålls ianslutning till att Vårdalinstitutet öppnar en ny mö-tesplats på Internet: ”Äldres hälsa - hur kan en be-främjas?” På www.vardalinstitutet.net hittar du detematiska rum som redan finns, till exempel kringdemens, stroke och etik i vården.
Mer information: Leena Odebo, tel 031-335 50 85,[email protected]
Nationell konferens: Att främja äldres hälsa
▼Om KompetensstegenKompetensstegen är en flerårig nationellsatsning för att stödja kommunernas långsiktigakvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inomvård och omsorg om äldre. Drygt en miljard kronor satsas under en treårsperiod. Utgångspunkten är attgenom idéer, råd och stöd inspirera och uppmuntra till kvalitetsarbete genom verksamhetsnära kompe-tensutveckling av personalen.Källa: Regeringskansliet, Kompetensstegen
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
10 ) 2–2007
Men de behöver stöd med delar av tillvaron, kan-ske i form av stöd i boendet, daglig verksamhet, färd-tjänst, kontaktperson eller ledsagare. Elisabeth Olinoch Bibbi Ringsby Jansson menar att de här ungdo-marna riskerar att gå miste om det stöd de faktisktbehöver, till följd av de senaste årens reformer på han-dikapp- och psykiatriområdet. Ett av problemen idagär att frivillighet blivit en central princip i myndighet-skontakter.
– Många av de här ungdomarna vill inte bli defi-nierade som funktionshindrade och väljer bort stödde faktiskt har rätt till, andra har inte någon som hjäl-per dem och går därför miste om stöd. Eller så är deinsatser som erbjuds för omfattade, eller för kontrol-lerande, för att ungdomarna ska vilja ha dem. Mångavill till exempel inte bo i gruppboende, säger BibbiRingsby Jansson.
Hon och Elisabeth Olin anser att det finns för litekunskap idag om hur de här ungdomarna har det ochdet är utgångspunkten för en studie som de inledde ihöstas vid FoU i Väst/GR.
– Många av ungdomarna ”försvinner”, de klassarut sig från arbetsförmedlingen och försäkringskassan.De riskerar också att falla mellan socialtjänstens ochhandikappomsorgens traditionella ansvarområden.Någon uppsökande verksamhet riktad mot den härgruppen ungdomar finns heller inte, säger ElisabethOlin.
Syftet med studien är att undersöka vilken roll olikamyndigheter har i sammanhanget och hur de ser påsitt ansvar och sina möjligheter att hjälpa de här ung-domarna. Tanken är att skapa möjligheter till erfaren-hetsutbyte mellan olika organisationer och att identi-fiera ”goda exempel”. Fokus för studien är alltså deprofessionella organisationerna, men parallellt har Eli-sabeth Olin och Bibbi Ringsby Jansson också ettuppdrag från Västra Götalandsregionen som är inrik-tat mot hur ungdomarna själva upplever sin situation.
Till FoU-studien finns en referensgrupp knutenmed representanter från arbetsförmedlingen, försäk-ringskassan, handikappomsorgen, individ- och fa-miljeomsorgen samt skolan. Representanterna i refe-rensgruppen har i sina respektive organisationer utsettpersoner som deltagit i de fokusgrupper som genom-förts inom ramen för studien. Fokusgrupperna harhandlat om hur de professionella ser på sin egen rolloch sitt ansvar i förhållande till de unga, samt vilkasvårigheter och vilka främjande faktorer som finns iarbetet med att ge stöd till den här gruppen. Diskus-sionerna har rört möjligheter och svårigheter som lig-ger hos personen i fråga, i familjen, i organisationen, iyrkesrollen samt på samhällsnivå.
Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser utifråndet insamlade materialet, men några problemområ-den går ändå att skönja.
– De jobb man förut kunde få ut de här ungdo-marna på finns inte längre. Det finns inte heller någonsom kan coacha på arbetsplatserna. Arbetstempot är såuppskruvat att övrig personal inte har luft i sina tjäns-ter för att ge det där lilla extra stödet som många av dehär ungdomarna behöver, säger Bibbi Ringsby Jans-son.
– Kraven på flexibilitet och social kompetens kanockså vara svåra för till exempel många med neuropsy-kiatriska funktionshinder, tillägger Elisabeth Olin.
Ett problem verkar vara bristen på alternativ.– Efter skolan finns det i huvudsak två vägar: Dag-
lig verksamhet eller arbete/studier. Det behövs flermellanformer där det finns mer tid och stöd för de härungdomarna. När det blir svårare och svårare att få utfolk på den öppna arbetsmarknaden hänvisas flera avdessa ungdomar till daglig verksamhet. Men där tarman också emot människor med mer omfattandefunktionshinder, vilket kan verka avskräckande för dehär ungdomarna , säger Elisabeth Olin.
Fokusgrupperna har också dryftat möjliga lösningarpå problemen.
– De vill samverka och hitta nya lösningar, menupplever att det saknas tid och pengar. Samverkan ären framgångsfaktor som kan få professionella att gåutanför sin yrkesroll och hitta lösningar som liggerutanför de ordinarie ramarna, säger Bibbi RingsbyJansson. ●
Nya tider och förändrade livsformerför unga med funktionshinder
En utmaning förhjälpsystemetDe klarar sig i hög utsträckning själva. Det handlarom gruppen unga med lindrig intellektuell funk-tionsnedsättning, neuropsykiatriska funktionshin-der och/eller psykiatriska problem.
Elisabeth Olin (t.v.) och Bibbi Ringsby Jansson.
11
)
2–2007
– Föräldrarna är oerhört nöjda. De säger att dehar fått verktyg för att kunna hantera de problem somde ville ha hjälp med, säger Inga-Lill Jakobsson somföljt införandet av föräldrastödsprogrammet Föräldra-kraft i stadsdelarna Bergsjön och Linnéstaden i Göte-borg och kommunerna Mark och Orust.
Föräldrakraft är ett så kallat manualbaserat föräldra-stödsprogram som översatts och kulturanpassats frånamerikanska till svenska förhållanden. Programmetvänder sig till föräldrar med barn i åldrarna tre, sex ellerelva år och barn och föräldrar deltar tillsammans i sju-åtta sammankomster. Syftet med Föräldrakraft är att geföräldrarna redskap för att de bättre ska kunna hanterasin familjesituation och kunna utgöra ett stöd för sinabarn. Sammankomsterna genomförs enligt en manualdär teman som kommunikation, tid tillsammans, tydli-ga instruktioner, beröm, belöning och förstärkning,problemlösning och konflikthantering, stresshante-ring samt regler och konsekvenser behandlas. Det helasker omväxlande genom miniföreläsningar, demon-strationer, rollspel, gruppövningar, lekar med mera.
FoU i Väst/GR och Inga-Lill Jakobsson fick i upp-drag att studera implementeringen av Föräldrakraft påde fyra orterna. I uppdraget ingick däremot inte attutvärdera själva programmet och dess innehåll. Ett avsyftena med studien var att föra ut erfarenheterna avimplementeringen till andra kommuner som står i be-grepp att genomföra Föräldrakraft eller liknande pro-gram.
– Väldigt mycket av det jag har kommit fram till gåratt generalisera på implementering av olika manualba-serade program, säger Inga-Lill Jakobsson.
Ett avgörande tema vid implementeringen handlarenligt henne om att det måste skapas förståelse för vadsom ska införas, varför och hur. Det sker genom infor-mation och förankring bland beslutsfattare, genom-förare och deltagare. Ett annat tema rör kunnande, detvill säga förmåga att genomföra Föräldrakraft, någotsom kräver utbildning, tid, stöd och resurser. Vilja ärockså av central betydelse. Alla medverkande måstevara övertygade om att programmet är bra och passar ini organisationen.
Själva programmet behöver enligt Inga-Lill Jakobs-son både ha en tydlig teori och innehålla detaljeradeanvisningar. För en lyckad implementering krävs ock-så att organisationen har förutsättningar i form av till-räckliga resurser, förmåga att hantera konflikter ochlåg personalomsättning. Personalen måste vara motive-rad, få utbildning, ha relevant kompetens, tränas i pro-grammet och förstå den bakomliggande teorin. Un-der hela processen bör det också finnas ett implemen-teringsstöd exempelvis i form av handledning.
Enligt Inga-Lill Jakobsson har ett återkommandetema på de orter hon studerat varit hur mycket i ma-nualen som får översättas:
– En slutsats är att det är en brist i Föräldrakraftsmanualer att de inte innehåller ett inledande avsnittmed resonemang kring teori, översättningsproblema-tik och viktiga aspekter att beakta vid implemente-ring av programmet, säger hon.
Hennes huvudbudskap till den som står i begrepp attgenomföra ett program likt Föräldrakraft är att detkrävs en viss anpassning till den aktuella gruppens för-utsättningar och erfarenheter.
– Frågan om manual- och programtrohet är svår. Urett evidens- och utvärderingsperspektiv är det viktigtmed programtrohet, för att säkerställa att de effektersom uppnås beror på programmet och inte på någotannat. Samtidigt är det svårt för pedagoger att endastleverera ett innehåll ur ett program, de är vana att lär-ande sker i samspel i mötet människor emellan, sägerhon.
Efter sommaren kan Inga-Lill Jakobssons studie be-ställas eller laddas ner från www.GRkom.se/fouivast.
●
Föräldrakraft medhjälp av manualEtt amerikanskt föräldrastödsprogram somöversatts till svenska förhållanden infördespå fyra orter i Västsverige. I samtliga fall ärföräldrar och kursledare mycket nöjda medresultatet.
– Frågan om manual- och programtrohet är svår,säger Inga-Lill Jakobsson.
12 ) 2–2007
Att anställa fixare har blivit allt vanligare i Sverigeskommuner. Fixare hjälper äldre personer i deras hemmed att till exempel byta glödlampor och gardinereller sätta upp tavlor.
- Syftet är att förebygga fallskador och därigenomminska lidandet för den enskilde och skjuta behovetav hemtjänst på framtiden, säger Gunilla Foltyn somär chef för fixarverksamheten i stadsdelen Tynnered iGöteborg.
I lärandecirkeln har både chefer och fixare deltagit.Tidvis har deltagarna delats in i två grupper, en förcheferna och en för fixarna. Vid den näst sista cirkel-träffen förenas de båda grupperna för att diskuteravad man avhandlat på respektive håll.
Cheferna har ägnat mycket tid åt de checklistorsom anger vad fixaren ska kontrollera i ett hem för attförhindra fallskador. Som ett resultat av de diskussio-nerna kommer man både i Tynnered och stadsdelenCentrum i Göteborg att arbeta om sina checklistor.Och ett par kommuner som står i begrepp att formu-lera egna listor har fått en bra grund att utgå ifrån.
En av frågorna på checklistorna ger upphov till enlivlig debatt om integritet och vilka frågor fixarna kanoch bör ställa, så att inte människor känner sig kränk-ta. Frågan lyder: ”Får någon av dina mediciner dig attkänna yrsel?”
Från borrhammare tilluppdragsbeskrivningar
Under knappt ett år har en grupp fixare ochderas chefer deltagit i en kollegial lärande-cirkel för att granska varandra och utbytaerfarenheter. Eftersom fixaryrket är nytt hardet funnits mycket att diskutera.
– Ska fixarna in på medicinområdet nu också? Jagjobbar så att folk ringer mig och säger vad de vill hahjälp med. Börjar jag fråga eller påpeka för mycketkan de uppleva att mina besök blir besvärliga, sägerÅke Karlsson som arbetar som fixare i Härryda.
Anders Hagqvist som leder lärandecirkeln ställersig frågan om det kan handla om metodik.
– Hur man ställer frågan eller påpekar något kanvara helt avgörande för hur det tas emot: ”Har dutänkt på att…” eller ”Jag har en checklista medtips…” är ett helt annat sätt att framföra saken på jäm-fört med ”Och så har jag en checklista som kommu-nen vill att man fyller i…”, säger han.
Han får medhåll av Tony Ekeroth som är fixare iTynnered:
– Man får vara lite ”lirkig” i vissa fall och visa påfördelarna med några av sakerna på listan. Och visst ärdet lite känsligare om man går in på själva personen,som mediciner. Men det är ju inte meningen att vi skatala om hur de ska göra med medicinen, utan kanskesäga åt dem att prata med doktorn om det. För samti-digt är de glada att någon bryr sig, säger han.
Tynnered var tidigt ute med att anställa fixare ochhar därför en hel del erfarenheter att dela med sig av.Några av cirkeldeltagarna har varit där på studiebe-sök. Hussein Valizadeh som är fixare i Bergsjön är en avdem.
– Jag var med en dag för att se hur Tony jobbar. Manfår en del idéer då, säger han.
Också några av cheferna har varit i Tynnered påstudiebesök:
– Vi slogs av att fixarverksamheten i Tynnered är endel av ett större arbetsfält kring äldresäkerhet. Detfinns en struktur att falla in i, fixarna är inte den endaaktör som arbetar för att förebygga fallskador, summe-rar Annika Strandberg från stadsdelen Centrum i Gö-teborg.
När fixarna sinsemellan diskuterade och jämfördesina arbeten kom en del av diskussionen att kretsakring gränsdragningsproblem av olika slag. Vad in-
AndersHagqvist.
TonyEkeroth (t.v.)och Hussein
Valizadeharbetar som
fixare. ▼
13
)
2–2007
Välkommen till ett seminarium i Alingsås den24 september!
Mötesplatser pålandsbygden - om äldremänniskor, gemenskapoch aktiviteterVad gör äldre människorpå landsbygden?Hur gör dom det ochvarför?Vad utmärker en framgångsrik mötesplats?Hur kan frivilliga engageras i arbete medäldre?
I seminariet deltar Lars Svensson, som i en avhandlinghar studerat landsbygdens äldre människor och derasbehov av mötesplatser, hur de uppstår och vilkenbetydelse de har. I seminariet deltar också samordnareför frivilligverksamheten vid vård- och omsorgsförvalt-ningen i Alingsås kommun. För mer information ochinbjudan, se www.GRkom.se/fouivast.
Äldres och funktions-hindrades resmöjligheterFoU i Väst/GR följer och utvärderar sedan2005 Göteborgs arbete med att anpassa kollek-tivtrafiken för äldre och funktionshindrade,Kolla-projektet. Studien fokuserar på tre per-spektiv; genomförandet, brukarperspektivetsamt ett samhällsekonomiskt perspektiv. Fleraolika delstudier har genomförts och en delrap-port har publicerats: Många reser kollektivt trots attdet inte är så lätt! Inom kort publiceras rappor-ten Kollektivresan som frihet och normalitet. Bådafinns att hämta på www.GRkom.se/fouivast.Med start i höst kommer olika aktiviteter attstarta för att sprida och diskutera erfarenheteroch kunskaper från studien, bland annat in-bjuds intresserade till en workshop på tematÄldres och funktionshindrades resmöjligheteroch med frågeställningar som ”Vilka är proble-men?” ”Vad görs – hinner vi till 2010?” ”Vilkaerfarenheter har du själv i ditt arbete av äldrefunktionshindrades resmöjligheter?”
Har du idéer på fler aktiviteter? Hör av digtill Leena Odebo, FoU i Väst, 031-335 50 85,[email protected]
går i deras uppdrag och vad gör det inte? På vissahåll hjälper man till att skruva ihop möbler, bära utgamla kylskåp med mera, på andra håll gör man detinte. En del fixare ska gå igenom checklistor tillsam-mans med de äldre, andra har inte det uppdraget.
– Ni behöver en stoppkloss så att ni inte drunknar.Till exempel kan det vara bra att kunna hänvisa tillchefen som har sagt att vi nu inte kan hjälpa till meddet och det, reflekterar Anders Hagqvist.
Fixarna har också diskuterat vad som händer om deskulle råka ha sönder något hemma hos någon. Ochtipsat varandra om bra verktyg. Deras samtal handladeäven om de mer eller mindre problematiska situatio-ner som de hamnar i när de till exempel blir erbjudnasvartjobb eller när folk vill lämna en peng för att de ärså tacksamma.
Cheferna har bestämt att de vill ta fram en upp-dragsbeskrivning för att tydliggöra vad fixarna skaoch inte ska göra, en beskrivning som också kan varatill nytta vid nyanställning. De har också talat om enbesökslista för att föra statistik över vad fixarna gör.Detta material, liksom förslag till checklistor medmera, kommer så småningom att sammanställas ochpubliceras på www.GRkom.se/fouivast. ●
▼
Diskussion pågår bland några av cheferna somdeltar i lärandecirkeln.
14 ) 2–2007
Hur ska handikappomsorgen anpassa verk-samheten för att möta behoven hos denökande andelen äldre med funktionshinder?
Denna fråga har den så kallade ”Äldregruppen” iAle kommun arbetat med sedan en tid tillbaka. Äldre-gruppen består av tre politiker från vård- och om-sorgsnämnden, tre medarbetare från olika LSS-boen-den och två chefer i handikappomsorgen.Äldregruppen beslutade att söka kompe-tens inom området genom att göra en tredagars studieresa till Bærum kommun iNorge i början av februari 2007. Två re-presentanter från Mediaverkstaden, en avAles dagliga verksamheter, åkte med föratt dokumentera resan med hjälp av text,bilder och film.
Studieresans innehåll2007-02-05: Efter bussresa via Oslo anlän-de gruppen till Emma Hjort, en före dettacentralinstitution för utvecklingsstörda iSandvika och checkade in på Emma gjes-tehus, ett vandrarhem på området.
Vi träffade Anne Austveg som arbetar med projek-tet ”Ändrad brukarsammansättning” i Bærum kom-mun. Projektet handlar om att bygga upp en långsik-tig planering för att kunna tillgodose de nya behov
som uppstår när brukargruppen blir allt äldre. Arbetethar visat att det är viktigt att erbjuda stor variation iboendeutbudet – allt från egen lägenhet, satellitbo-ende, gruppboende, äldreboende för funktionshin-drade till ordinärt äldreboende. Kompetensen hospersonalen måste naturligtvis anpassas till de boendesbehov och det kan vara aktuellt att anställa både sjuk-sköterskor och vernepleiere (3-årig högskoleutbild-ning speciellt anpassad för personal som arbetar medintellektuellt funktionshindrade). Anne betonadevikten av att även funktionshindrade ska ha valfrihetnär det gäller boende och hon visade exempel på pe-dagogiska hjälpmedel för att öka individens möjlighetatt välja.
Under eftermiddagen deltog gruppen på ett infor-mationsmöte om en nystartadverksamhet för äldre med funk-tionshinder, den så kallade Senior-träffen. Man hade här bokat enungdomsgård under dagtid för attäldre brukare tillsammans med sinboendepersonal skulle kunna um-gås och delta i aktiviteter såsombingo, film, fika med mera.
2007-02-06: Gruppen reste medtåg från Sandvika till Tønsberg ochbesökte Nationellt kompetenscenter föråldrande och hälsa. Britt Evy Wester-gård från underprojektet UAU; ut-vecklingscentret för åldrande hos män-niskor med utvecklingsstörning visade
runt och beskrev verksamheten.Som namnet antyder har man i Norge samlat all
kompetens inom området i ett landstäckande center.Här finns ett stort bibliotek med facklitteratur och
filmer som lånas ut till hela landet och man anord-nar föreläsningar, seminarier och uppdragsutbild-ningar för både brukare och personal runt om ilandet. UAU bedriver också forskning och ut-vecklingsprojekt inom området.
Gruppen delade sig under eftermiddagen ochåkte på studiebesök på två olika boenden som varspeciellt anpassade för äldre personer med funk-tionshinder. Här fick vi mängder med tips och idé-er om hur lokalerna bör utformas, hur viktigt detär med anpassad kost och hälsoarbete, vilkenkompetens boendepersonalen bör ha, aktiviteterför de boende samt vikten av ett tätt samarbetemed hälso- och sjukvården.
2007-02-07: Den här dagen fick vi den stora för-månen att vara med på föreläsningen ”Ridderuten rustning” som handlade om att hitta andralösningar än tvång och makt i arbete med männis-kor med intellektuella funktionshinder. Föreläsa-ren Lars Ole Bolneset berättade om den speciella
Ale kommun sökerkompetens i Norge
Vill du ta del avAles erfarenheter?Välkommen till seminarietEn resa till Norge – erfaren-heter och frågeställningarrunt hur personer medfunktionshinder ska ha detnär de blir äldre.Tisdag 25 september kl.13.00-16.30, Ale kommun(Inbjudan finns inom kort påwww.GRkom.se/fouivast)
På Norgebesök.
15
)
2–2007
Piaa Stenbäck tar emot anmälningar, rapportbeställ-ningar och svarar på praktiska frågor.Tel 031–335 51 84, e-post [email protected]
Planeringen av FoU i Väst/GRs aktiviteterpågår hela tiden och här följer endast ett axplock avvad vi har att erbjuda. På www.GRkom.se/fouivastuppdateras kalendariet kontinuerligt.
SEPTEMBER3 sept • Har arbete med barn och ungdomarnågot kön? Vilka föreställningar har vi om flickoroch pojkar? Hur förhåller vi oss till det i vårt arbete?Vad får ett könsperspektiv för betydelse för arbetetmed barn och ungdomar?Start för en FoU-cirkel tillsammans med Allmännabarnhuset och andra FoU-enheter på detta tema.Allmänna barnhuset står bland annat för konferenser.
24 sept • Mötesplatser på landsbygden – om äldremänniskor, gemenskap och aktiviteter Om frivillig-verksamhet, landsbygdens förändring och konsekven-serna för äldre människor. Lars Svensson vid Högsko-lan Väst har i en avhandling studerat landsbygdensäldre människor och deras behov av mötesplatser.
25 sept • En resa till Norge – erfarenheter ochfrågeställningar runt hur personer med funktionshin-der ska ha det när de blir äldre
27 sept • Barn till föräldrar med utvecklingsstörning– en FoU-cirkel om att möta barnen, föräldrarnaoch yrkesverksamma. Cirkeln utgår ifrån deltagarnasyrkesmässiga erfarenheter av barn som har föräldrarmed utvecklingsstörning. Syftet är att belysa möjlig-
heter till utveckling av det egna arbetet, samverkanmed andra verksamheter och svårigheter som var ochen möter i sitt arbete med barnen och/eller föräldrarna.
OKTOBER16 okt • Människa i riskzon (MIR): Tema Ungdoms-kraft Arbetskraft. MIR-seminarium i Ale med aktuellforskning om unga och arbetslöshet, lokala exempel påsatsningar i samarbete mellan olika samhällsaktöreroch erfarenheter från en ung persons perspektiv pånytänkande och entreprenörskap.
19 okt • ”Barnet mellan två föräldrar”. Seminarium isamarbete med Allmänna barnhuset om barn därföräldrarna befinner sig i vårdnads- eller umgänges-tvister.
NOVEMBER8 nov • Närstående till demenssjuka. Heldag på tematmed inslag från forskning och praktik. Bland annat med-verkar professor Per-Olof Sandman, Umeå universitet.
DESSUTOM...AnhörigprojektEn FoU-cirkel startar under hösten riktad till anhörig-konsulenter och projektledare för de olika anhörigpro-jekt som pågår med statligt stöd. Datum är ännu ejfastställt.
VårdplaneringarFör att stödja arbetet med att utveckla vårdplaneringaroch äldres förflyttningar mellan vårdgivare planeras enFoU-cirkel till hösten. Den riktar sig till olika professio-ner, både i Västra Götalandsregionen och i kommuner-na, som idag arbetar med vårdplanering kring äldre.Datum är ännu ej fastställt.
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
”tvångsparagraf ” som finns i Norges socialtjänstlag.Denna paragraf öppnar för att det ibland faktisk ärnödvändigt att använda tvång, men den ställer samti-digt mycket höga krav på noggrann utredning och attabsolut alla alternativa metoder redan är prövade.
Tankar om framtidenÄldregruppen i Ale kommun befinner sig fortfarandei ett planeringsskede, men några viktiga åtgärdspunk-ter har vi framför oss:
• Ett speciellt anpassat äldreboende för funktions-hindrade kommer att behövas inom en snar fram-tid.
• Vi behöver söka mer kunskap om kost och hälsa föräldre med funktionshinder och anpassa vårt arbets-sätt utifrån detta.
• Ska Ale kommun starta ett eget projekt, Ändradbrukarsammansättning, med individuella kartlägg-ningar och arbete runt flyttprocessen?
• Hur ska vi planera för arbete, daglig verksamhet el-ler annan typ av aktivitet för de äldre?
• Vilken kompetens ska vi rekrytera till handikapp-omsorgen framöver?
• Äldregruppen kommer, i samverkan med GR, attanordna ett seminarium för att dela erfarenheteroch sprida kunskap och kontaktnät till både våregen personal och till externa intressenter.
Anette OlssonEnhetschef, handikappomsorgen i Ale
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Mer information påwww.GRkom.se/
fouivast
Mer information påwww.GRkom.se/
fouivast
KalendariumKalendarium
Layout: Infogruppen, GR. Tryck: P
R-O
ffset, Mölndal.
FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDETBesök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • Tel 031–335 51 84
Fax 031–335 51 17 • e-post [email protected] • www.GRkom.se/fouivast
Frågan är om rubriken ska avslutasmed ett frågetecken eller utropsteck-en? Ja, om man får tro en internationellforskargrupp lutar det åt det senare. Demenar att det nu finns belägg för att godhälsa bidrar till ekonomisk tillväxt vilketgör att det finns goda skäl att omprövaresonemanget att vänta med hälsoför-bättrande insatser tills ekonomin är påplats.
Som företrädare för folkhälsan jublarjag över rapporter av detta slag, det villsäga rapporter som lyfter fram hälsansbetydelse för samhällsutvecklingen ochinte ”bara” som något värdefullt för den enskilda in-dividen. Även om hälsan i första hand må vara vars ochens ensak och ansvar så är det ofrånkomligt att sum-man av befolkningens hälsa - och ohälsa – har bety-delse för samhällets utveckling.
Sett ur detta perspektiv blir hälsan och folkhälsanen resurs av betydande karaktär för såväl individ somsamhälle och något som därmed rimligtvis bordehamna högt upp på dagordningen, vilket tyvärr sällansker. Två av orsakerna kan vara att hälsa ofta enbarthamnar inom hälso- och sjukvården eller reducerastill individuella livsstilsfrågor som lätt leder tankarnatill ett moraliserande om hur andra bör leva sina liv.Detta är olyckligt, dels med tanke på den potential engod hälsa och folkhälsa har när det gäller att utvecklaett samhälle som håller över tid, dels att ansvaret dåbegränsas till ett fåtal aktörer, som visserligen är viktigai sammanhanget, men som ur ett bredare hälsoper-spektiv inte själva kan ro iland uppdraget. När sam-bandet mellan människors hälsa och livsvillkor är såtydligt så behöver diskussionen breddas. Utan med-verkan från aktörer som ansvarar för eller har möjlig-het att påverka utbildning, arbete, sociala nätverk, jäm-ställdhet, ekonomisk trygghet och utformningen avden fysiska miljön där vi vistas med mera, så blir detsvårt att få på plats de faktorer som skapar förutsätt-ningar för en god hälsa och folkhälsa.
Förutom en bred medverkan i det hälsobevarandeoch hälsoförbättrande arbetet behövs också en struk-tur som gör att mångfalden av samhällsfrågor kan han-
teras, värderas och sättas i relation till var-andra. En struktur som känns attraktiv ärden för ”Hållbar utveckling”, vars eko-nomiska, ekologiska och sociala dimen-sioner anses vara varandras förutsättningoch med ambitionen att den utvecklingsom sker ska tillgodose dagens behovutan att äventyra kommande generatio-ners möjligheter att tillgodose sina. Somdet är i dag väger den ekonomiska ochekologiska dimensionen tyngst, men,om modellen inte ska halta, behöver densociala dimensionen, där folkhälsoarbe-tet främst hör hemma, väga lika tungt.
Nästa utmaning i hållbarhetsarbetet bör således bli attse till att den sociala dimensionen lyfts upp till sammastrategiska nivå som de övriga två dimensionerna ochtillmäts lika stor betydelse.
Med tanke på hur den sociala dimensionen be-nämns så drar tankarna lätt iväg till sociala problemsom är angelägna att rätta till. Men, för att skapa inspi-ration och lyftkraft i arbetet, behöver dimensionenfyllas av mer än ”blåljusverksamhet”; det behövs ocksåledstjärnor som kan inspirera och peka ut i vilkenriktning utvecklingen och tillväxten bör ske, det villsäga mål av visionär karaktär som kan delas av flerasamhällsaktörer och som bidrar till att skapa en positivsamhällsutveckling. Här kan folkhälsans övergripandemål, om att skapa samhälleliga förutsättningar för engod och jämlik hälsa och välfärd, tillsammans med deelva nationella målområdena, lämna ett starkt bidrag.En god folkhälsa kan också bli en resurs i det framtidasamhället då allt färre kommer att behöva försörja alltfler, allt fler som dessutom blir allt äldre och med ettökat behov av vård. För att klara denna utmaning be-höver vi också en tillväxt, men en tillväxt som inte skerpå bekostnad av människa och miljö. Här har vi ettgemensamt intresse och ansvar. Låt oss kavla upp är-marna!
Lars PaulssonProjektledare
Folkhälsokommitténs kansliVästra Gö[email protected]
God hälsa - en förutsättning förhållbar utveckling och tillväxt
Lars Paulsson
