Charlotta SvalanderLeg. DietistPalliativ vård och ASIH –Region Skåne

”Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas.”

”För de flesta patienter med förväntad kort överlevnad är sondmateller näringsdropp sällan aktuellt.”

”I livets sista veckor och dagar kan fet och proteinrik mat ge upphov till illamående och ofta vill patienten inte äta alls utan bara dricka.”

Sjukdomsfaser och brytpunkter

Tidig palliativ Sen palliativ Döendefas

sjukdomsfas sjukdomsfas

brytpunkt brytpunkt

brytpunkt

Kurativsjukdomsfas

Botande

Palliativ vård i livets slutskede

LivsförlängandeSymptomlindrandeinsatser

Livskvalitet ochsymptomlindring.Ibland viss livs-förlängande behandling

Välbefinnande.Inget livs-förlängande

Läk

Målsättning med nutritionsbehandling

Tidigt palliativt skede - gott nutritionsintag i syfte att:

• Förlänga liv

• Orka med/tolerera behandlingar

• Bibehålla/förbättra nutritionsstatus (förebygga för tryck, fall)

• Må så bra som möjligt

Livets slutskede - Mat och dryck efter önskemål i syfte att:

• Må så bra som möjligt

• Bevara patientens autonomi

• Minska stressen runt mat

Energibehov:

20 kcal/ kg – basala funktioner25 kcal/ kg – sängbunden30 kcal/ kg – uppegående> 30 kcal/kg - återuppbyggnad

Protein: 1,2 – 1,5 g/kg vid sjukdom/hög ålder

Energigivande:Protein 1 gram ger 4 kcalFett 1 gram ger 9 kcalKolhydrat 1 gram ger 4 kcalAlkohol 1 gram ger 7 kcal

Icke energigivande:VitaminerMineralämnenvatten

Mat för friska

Under sjukdom och vid viktnedgång

Förebyggande kostråd

Öka fett

Öka socker

Minska fiber

Riskbedömning?

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2014:10) om förebyggande av och behandling av undernäring.

• Verksamheten skall ha rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring.

• Obligatoriskt för all hälso- och sjukvård

• Minimum fråga om BMI, viktförlust och ätproblem

• Relevant för palliativa patienter?

Symtom som påverkar ätandet

• Aptitlöshet

• Tidig mättnad

• Illamående / Kräkning

• Muntorrhet

• Dysfagi

• Smakförändringar

• Smärta

• Förstoppning

• Oro / ångest

• Depression

ESPEN guidelines on nutrition in cancer patients

ESPEN guidelines rekommenderar starkt att upprätthålla näringsstatus och fysisk aktivitet under onkologisk behandling.

Låg muskelmassa relateras till sämre behandlingseffekt, mera toxiska biverkningar och kortare överlevnad.

Att rutinmässigt ge PN vid cytostatikabehandling har visat sig totalt sett ge mera nackdelar än fördelar. Insatsen måste vara riktad utifrån individuella behov. Grundtanken är att patienten ska tolerera en periods cytostatikabehandling och därefter vara i ett bättre läge.

Kakexi

• Associerat med oönskade effekter

• Förlust av både muskler och fett

• Beror bland annat på en negativ energibalans och en katabolmetabolism

• Kan inte helt motverkas med konventionellt näringsstöd

Fearon et al Lancet Oncol 2011; 12: 489–95

Stadier av kakexi

Fearon et al Lancet Oncol 2011; 12: 489–95

Förmåga att äta

Fas 1: Fungerande måltidsrytm men äter mindre. Undviker kött, går ner i vikt.

Fas 2: Äter få eller inga smörgåsar. Frukost och efterrätter går bra men svårigheter med middagsmat.

Fas 3: Svårigheter med varm mat. Ingen måltidsrytm. Drycker går lättast.

Hämtad ur ”Ätglädje” av Gun-Britt Fagher

Sondmat

• Standard (100 kcal, ca 4 g protein, 1,5 g fiber/ 100 ml)

• Proteinrik (130 kcal, 6-7g protein/100 ml)

• Energirik (160-200 kcal, ca 6 g protein/ 100 ml)

• Med eller utan fiber

• Pump eller inte, matningshastighet

• Vatten

• Nedtrappning

Indikationer för artificiell nutrition• Inget intag > 7 dagar eller• Malnutrition eller risk för malnutrition och• Förväntat intag < 60% TEE mer än 10 dagar• PN om olämpligt med EN (beroende på obstruktion m.m.)• PN vid lågt intag vid mukosit eller strålinducerad enterit

Avancerad cancer• Lågt intag• Förväntad överlevnad > 2-3 månader• Karnofsky Performance Score > 50 (WHO 2-3)• Patienten är införstådd och önskar denna beh.

HPN vid avancerad cancer