CYKLING I FALKÖPINGS KOMMUN

EN NULÄGESBESKRIVNING

2012

Adolf Fredriks Kyrkogatan 10, 4tr, 111 37 Stockholm www.cykelkonsulterna.se

Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................... 2

Bakgrund ........................................................................................................... 3 Cykeln i Sverige .................................................................................................. 3 Falköpings vision: Det goda livet! ....................................................................... 4 Cittaslow – lokal identitet och livskvalité ............................................................. 4 En Säker och Trygg kommun – A Safe Community ........................................... 5 Turism – en näring med tillväxtpotential ............................................................. 5 Fördelar med att satsa på cykel ......................................................................... 6 Folkhälsa ............................................................................................................ 6 Attraktiv kommun ................................................................................................ 6 Miljö .................................................................................................................... 6 Turism ................................................................................................................ 6 Hur skapas en cykelvänlig kommun? ................................................................. 8

Syfte och mål .................................................................................................... 9

Metod ................................................................................................................. 9

Resultat för Falköping ................................................................................... 10 Cykelstrategi & Cykelplan ............................................................................. 10 Nuläge strategiskt arbete: ................................................................................ 10

Budget ............................................................................................................. 10 Ansökan om statlig medfinansiering till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala gator för åren 2013-2015: ............................................................. 10 Nuläge budget: ................................................................................................. 11

Mätning och uppföljning ................................................................................ 12 Rapporterade cykelolyckor till STRADA ........................................................... 13 Nuläge mätning och uppföljning: ...................................................................... 13

Cykelinfrastruktur .......................................................................................... 14 Antal kilometer cykelväg i Falköping: ............................................................... 14 Kvantitet eller kvalitet? ..................................................................................... 14 Befintliga stråk .................................................................................................. 15 Trafiklugnande åtgärder ................................................................................... 17 Nuläge cykelnätet: ............................................................................................ 17 Cykelparkeringar .............................................................................................. 18 Antal cykelparkeringar i Falköpings kommun: .................................................. 18 Nuläge cykelparkeringar: .................................................................................. 19 Drift och underhåll ............................................................................................ 19

  1  

Falköpings drift och underhåll av cykelinfrastruktur ......................................... 19 Vinterunderhåll ................................................................................................. 19 Nuläge drift & underhåll: .................................................................................. 20 Vägvisning och skyltning .................................................................................. 20 Nuläge vägvisning och skyltning: ..................................................................... 20

Folkhälsa ........................................................................................................ 21

Viktiga målpunkter för cykling i Falköpings kommun ............................... 22 Cykelförutsättningar framme vid målpunkter .................................................... 23 Resecentrum – en knutpunkt för 4000 dagligpendlare .................................... 23 Stadshuset ....................................................................................................... 23 Elcyklar för kommunanställda .......................................................................... 23 Nuläge arbetspendling: .................................................................................... 24

Målgruppen barn och ungdomar .................................................................. 24 Exempel på behov av påverkansåtgärder ........................................................ 25 Nuläge målgruppen barn och ungdomar .......................................................... 25

Marknadsföring av cykling ............................................................................ 26 Marknadsföring av cykling i Falköpings kommun: ............................................ 26 Nuläge marknadsföring av cykling: .................................................................. 27 Tips på vägen för lyckat kampanjarbete .......................................................... 28

Turism ............................................................................................................. 29 Falköpings potential: ........................................................................................ 29 Fördjupad översiktsplan med fokus på besöksnäringen - Falköping och Skara31 Besöksområden med särskild cykelpotential ................................................... 32 Banvallen ......................................................................................................... 32 Området runt Hornborgasjön ........................................................................... 34 Fler exempel på turistmål för cykling ............................................................... 35 Övriga prioriterade turistmål i kommunen ........................................................ 35 Potentiella samverkansaktörer ......................................................................... 35 Besöksmål som har flest turistbesök i dagsläget ............................................. 36 Viktiga evenemang för turism i kommunen ...................................................... 36 Boendeanläggningar med flest övernattningar ................................................ 36 Samarbetspotential kring Göta kanal ............................................................... 14 Exempel på mindre boendeanläggningar med potential .................................. 37 Vägvisning ....................................................................................................... 37 Marknadsföring av cykelturism i Falköping ...................................................... 38 Nuläge turism: .................................................................................................. 38

Diskussion och förslag för framtiden .......................................................... 39

Referenser: ..................................................................................................... 42  

  2  

Inledning Denna nulägesbeskrivning har genomförts av Cykelkonsulterna AB på uppdrag av Falköpings kommun. Syftet med uppdraget är att beskriva nuläget för cykeltra-fik i Falköping utifrån olika perspektiv. Denna rapport är ett första steg mot ett systematiskt arbete kring cykelfrågan i Falköping. Förutom en beskrivning av nuläget i Falköpings kommun bjuds läsaren på en in-blick i cykelfrågans fokusområden. Ett stort tack till ni anställda inom Falköpings kommun som bistått med informat-ion, synpunkter och idéer under arbetets gång. Cykelkonsulterna AB, december 2012, Tomas Grönqvist, projektledare Elin Bandmann, författare  

  3  

Bakgrund Cykeln i Sverige Cykeln är på stark framfart i Sverige, både som transport och som rekreation. Idag cyklar i snitt var femte person till jobbet under sommarhalvåret (1)(2) och tävlingsplatser till cykeltävlingar såsom Vätternrundan och Cykelvasan säljer slut på bara några få timmar (3). Även vintertid har cyklingen i Sverige ökat kraftigt (4) och i städer med god snöröjning väljer de flesta cyklister att fortsätta cykla året runt (5). Det ökade intresset för cykeln gäller för såväl människor i allmänhet som politiska organ, myndigheter, företag och organisationer. Frågor om tillgänglighet, säker-het och trygghet för fotgängare och cyklister blir allt viktigare, både ur ett hållbar-hetsperspektiv och ur ett attraktivitetsperspektiv. Vikten av att skapa ett ekolo-giskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, kunna erbjuda en god livskvalitet och således attrahera invånare och företag gör att många kommuner idag gör satsningar för att förbättra möjligheterna att cykla (6). Även internationellt sett går stadsutvecklingen mot täta och kompakta stadsstrukturer uppbyggda kring kollek-tivtrafik, cykel och gång med begränsat utrymme för privat biltrafik.

Trafikverket har föreslagit målet att andelen gång- och cykelresor år 2021 ska uppgå till minst 40 procent av det totala antalet kortväga resor. Vidare finns mål om att cykeln ska bidra till att miljökvalitetsmålen samt att målet om minskad ohälsa nås. Hälsa genom ökad fysisk aktivitet är en relativt ny dimension i trans-portpolitiken och där har cyklingen en nyckelroll. Trafikverket betonar även vikten av planera för ett hela resan-perspektiv, det vill säga möjligheten att smidigt byta färdmedel under sin resa. Cykelinfrastruktur är också viktigt ur ett turistperspektiv. Potentialen att öka andelen cykelresor bedöms vara stor, främst när det gäller arbetspendling: Två tredjedelar av Sveriges befolkning har mindre än tio kilome-ter till sina arbetsplatser och hälften har mindre än fem kilometer. Samtidigt är hälften av alla bilresor kortare än fem kilometer (7). För att fler ska välja cykeln som transportmedel krävs det dock att cykeln priorite-ras i planeringen. Regeringens statliga utredning om cykling, Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv, presenterades i oktober 2012. Utredningen slår fast att cykeln måste ses som ett eget transportslag som skall finnas med i hela planeringsprocessen både på nationell, regional och kommunal nivå (8).

  4  

Falköpings vision: Det goda livet!  Falköpings kommun har tydligt riktat in kursen mot att utveckla ett ekologisk, ekonomisk och socialt hållbart samhälle. Falköpings vision är Det goda livet. Att såväl invånare som potentiella invånare och företag upplever kommunen som at-traktiv att bo och verka i är viktigt för en positiv utveckling och fortsatt tillväxt i kommunen. Genom sina goda kommunikationer har Falköping även potential att vara ett boendealternativ till större närliggande städer. Att investera i ökad cykling, både som transportmedel och som rekreation stäm-mer väl överens med Falköpings vision om att stärka de lokala värdena, öka kommunens attraktivitet, skapa en säker och tillgänglig trafikmiljö, öka den fy-siska aktiviteten bland befolkningen samt utveckla besöksnäringen. I Kommunens Översiktsplan för 2008-2020 står följande skrivet om gång- och cy-kelvägar:

”I kommunens trafiksäkerhetsplan finns förslag till utbyggnad av gång- och cykel-vägnätet. Ambitionen är att underlätta för invånarna att gå eller cykla istället för att ta bilen. Gång- och cykelvägnätet ska därför vara separerat från biltrafiken och utformat utan onödiga nivåskillnader och fördröjande passager. Befintliga cy-kelbanor ska länkas samman och korsningar med trafikintensiva gator ska has-tighetssäkras. Tillgänglighet och framkomlighet för funktionshindrade ska beak-tas. God tillgång till cykelparkering ska finnas vid målpunkterna. Ytbeläggning och skötsel av gång- och cykelvägnätet ska hålla en hög kvalitet och vid snöröj-ning ska gång- och cykelstråken prioriteras.”

Vidare framhäver översiktsplanen barnperspektivet i all planering:

”Den fysiska miljön har stor betydelse för barns utveckling och hälsa, det gäller till exempel aspekter som tillgänglighet och säkerhet”.

Cittaslow – lokal identitet och livskvalité Falköping är som Sveriges första kommun att vara med i det internationella nät-verket Cittaslow som handlar om att värna om lokal identitet och livskvalité, om att skapa hållbar utveckling både för samhället och individen. Cittaslow ställer krav på en god livsmiljö och inom rörelsen finns flera kriterier att leva upp till som är viktiga för ökad gång- och cykel. I kommunens flerårsplan för 2012-2015 finns målet ”att öka välbefinnandet och trivsel för kommuninvånare”. Detta mål plane-rar kommunen att nå genom att prioritera kriterierna inom Cittaslow’s nyckelom-råden, som handlar om miljö, infrastruktur, stadsplanering, lokal produktion, in-formation/engagemang samt gästfrihet.

  5  

En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen I Falköpings flerårsplan för 2012-2015 är målområde nummer 4 en god folkhälsa. Det övergripande målet för folkhälsa i kommunen är att ”skapa samhälleliga för-utsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Till det övergri-pande målet finns 11 målområden, varav målområde 9 handlar om fysisk aktivitet och vikten av att skapa stödjande miljöer för detsamma. Ett inriktningsområde som särskilt lyfts fram i kommunens folkhälsoplan för verksamhetsåret 2013 är förebyggande arbete mot övervikt och fetma, där spelar en ökad daglig fysisk ak-tivitet en stor roll. Falköping har även antagit Hälso- och sjukvårdsnämndens ut-maning med att arbeta för att Skaraborgarna ska ha Sveriges bästa hälsa år 2020.

En Säker och Trygg kommun – A Safe Community Falköping har utnämnts till en Säker och Trygg kommun – a Safe Community och ska i enlighet med Världshälsoorganisationens (WHO’s) globala skadeförebyg-gande program arbeta med säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande insatser enligt indikatorerna för Safe Communities. I konceptet innefattas prevention av skador till följd av olycksfall, våld och suicid. Under 2012 inleddes ett pilotprojekt med att certifiera idrottsföreningar till Säker & Trygg förening, i detta arbete ingår bl.a. trafiksäkerhet och transporter. Ambition-en finns att göra en mindre undersökning för att ta reda på hur resor till och från träning, möten och tävlingar sker inom de respektive föreningarna. Detta arbete skulle kunna resultera i att man även aktivt arbetar för att öka transporterna ge-nom cykling.

Turism – en näring med tillväxtpotential Turistindustrin är en starkt växande näring i Sverige och ett viktigt tillväxtområde för Västra Götaland och Skaraborg. Turism kan bidra till att stärka regionens identitet och externa profil samt bidrar till att marknadsföra regionen nationellt och internationellt. Att satsa på insatser som kan leda till ökad turism är inte enbart gynnsamt för lokalbefolkningen utan kan också vara ett effektivt sätt att nå fram-tida kommuninvånare. Västsvenska Turistrådet har fått i uppdrag av Skaraborgs Kommunalförbund att skapa förutsättningar för att Skaraborg till år 2015 ska för-dubbla omsättningen inom turismnäringen. från 1,7 miljarder år 2007 till drygt 3 miljarder år 2015. Ett fokusområde som lyfts fram i Falköpings strategi för be-söksnäring är cykelturism och en önskan finns att undersöka möjligheten att pro-filera Falköping avseende just cykelturism.    

Viktiga kärnvärden i Falköping: megalitkulturen, falbygdsmaten, kommunikationerna och platålandskapet.

  6  

Fördelar med att satsa på cykel  Det finns många fördelar med att investera i ökad cykling, både för samhället och för den enskilde:

Folkhälsa Idag skulle 1 av 3 Falköpingsbor behöva röra sig mer. Att cykla till arbete, skola eller fritidssysslor är ett av de enklaste sätten att få tillräcklig daglig motion. I en allt mer stillasittande vardag kan vardagscykling effektivt förebygga folksjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, psykisk ohälsa, övervikt och fetma och vissa cancerformer (9). Cyklister lever längre och är friskare: Att ta cy-keln istället för bilen till arbetet kan minska risken för förtida död med upp till 40 procent, oberoende andra livsstilsvanor (10). Utifrån ett jämlikhetsperspektiv är planering för aktiv transport såsom gång och cykling ett effektivt sätt att främja jämlik hälsa, eftersom den byggda miljön används av och påverkar alla i sam-hället.

Attraktiv kommun Svenska boendeundersökningar visar att den mest konkurrenskraftiga stadsmil-jön är en stadsmiljö som är mycket attraktiv för fotgängare och cyklister (11) Att kunna ta sig runt på cykel ökar livskvalitén, bidrar till ett rikare stadsliv och utgör en förutsättning för en tätare stad. Att satsa på cykling är positivt för den lokala handeln (12) och cykeln tar väldigt lite yta i anspråk: Den kräver bara en tiondel av den yta som en bil upptar, det gäller inte minst vid parkering. Att i planeringen prioritera yta, komfort och säkerhet för fotgängare och cyklister i alla åldrar ökar tillgängligheten och tryggheten hos invånarna. Här har mindre orter och städer en möjlighet till ökad konkurrenskraft jämfört med storstäderna som under lång tid har planerat för bilen och idag står inför komplicerade omställningsutmaningar såsom stora framkomlighets- och trafikmiljöproblem.

Miljö Cykeln är världens mest miljövänliga fordon. Cykeln är tyst, tar lite plats och för-brukar i färd endast kalorier. Att ersätta korta biltransporter med cykel är en mycket viktig pusselbit i målet att skapa ett hållbart transportsystem. Hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer. Det har stor betydelse för miljön om vi kan ersätta en del av dem med att cykla eller gå, eftersom de hälso- och miljövådliga utsläppen är markant högre under de första kilometrarna (7, 9). Bilen är en fan-tastisk uppfinning – men inte för korta, enklare transporter.

Turism Cykelturismen ökar i Europa och Sverige rankas bland de högsta när det gäller potential för utveckling av cykelturism (13). Genom att utveckla förutsättningarna

  7  

för cykelturism i kommunen kan lokala värden såsom ett unikt landskap, spän-nande topografi, lokala produkter och historiska platser stärkas. För lokalbefolk-ningen innebär en välutvecklad cykelturism inte bara möjligheter till ökade intäk-ter, utan även ökade möjligheter till att själva upptäcka och uppleva sin hemort. I utvecklingen av hållbar turism har cykelturism en självklar plats.

  8  

Hur skapas en cykelvänlig kommun? I arbetet för ökad cykling finns idag mycket samlad kunskap och många verktyg att tillgå. Som exempel finns Trafikverkets (dåvarande Vägverkets) skrift ”Ökad cykling i kommuner och regioner” som är en omfattande handbok för att under-lätta och effektivisera arbetet med cykelfrågor. Danska nätverket Cycling Em-bassy of Denmarks skrift ”Collection of Cycle Concepts 2012” är också en inspi-rerande källa full av fakta, metoder och goda exempel. Trafik för en attraktiv stad, TRAST, är ett planeringsverktyg för trafik som tagits fram av Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting. Den sammanfattar arbetet med ökad cykling så här:

1. Ha cykeln i fokus i stadsplaneringen

2. Ha en långsiktig strategi med tydliga mål

3. Arbeta med både fysiska åtgärder och påverkansåtgärder

a. Förbättra den fysiska infrastrukturen (cykelvägar, säkra passager, bra parkeringsmöjligheter, hastighetsanpassning etc.)

b. Påverka attityder och beteenden (information och utbildning)

c. Marknadsför cykeln och cykelnätet på liknande sätt som bilindustrin marknadsför sina bilar

4.Inrikta på områden med stor potential:

a. Fokusera på de korta resorna, under 5 km. Öka barns och ungdomars cykling till skolan genom att bygga säkra skolvägar

b. Öka cykelpendling till arbetet genom Mobility Management-åtgärder till-sammans med arbetsgivare

c. Öka kombinationen cykel och kollektivtrafik genom förbättrade Bike & Ride-möjligheter

d. Öka möjligheten att från bostaden nå viktiga målpunkter genom en ge-nomtänkt utbyggnad av nya bostadsområden, t.ex. genom förtätning

e. Skapa en säker cykeltrafik, bl.a. genom bättre drift och underhåll, vinter-väghållning och säkra passager

5. Mät och följ upp utvecklingen mot målen

  9  

Syfte och mål  Syftet med uppdraget är att beskriva nuläget för cykeltrafik i Falköping utifrån olika perspektiv och att skapa ett underlag för att utveckla cykelfrågan i Falkö-pings kommun. Målet är att möjliggöra ett fortsatt strategiskt arbete att planera för cykeln som transport och rekreation i kommunen. En nulägesbeskrivning är det första steget i framtagandet av en cykelstrategi och senare cykelplan. Nulägesbeskrivningen behövs för att Falköping på ett systema-tiskt och rationellt sätt ska kunna utveckla cyklingen i kommunen och för att sätta realistiska mål.

Metod  Cykelfrågan är en fråga som spänner över flera samhällsområden och kan därför behöva undersökas utifrån flera perspektiv. I den här nulägesbeskrivningen har Falköpings cykelfrämjande insatser och potential undersökts utifrån de övergri-pande områdena infrastruktur, folkhälsa och turism. Information och data har samlats in genom möten och intervjuer med trafikplane-rare, folkhälsoplanerare och turismansvarig samt genom en enklare inventering av cykelstråk och en gemensam workshop med beslutsfattare och berörda plane-rare i kommunen. En nulägesbeskrivning bör innehålla dels de resurser i form av tjänster och eko-nomiska medel en kommun avsätter för cykling, omfattningen av befintlig cykelin-frastruktur mätt i km, omfattning av vardagscykling och cykling till skolan mätt i % av resor, antal allvarliga cykelolyckor samt marknadsföring av cykling och en be-dömning av det politiska stödet för cykelfrågor (14).

• Inom området infrastruktur kommer rapporten att fokusera på förutsätt-ningarna för cykeln i trafiken och staden.

• Inom området folkhälsa kommer cykeln som transportmedel att behand-las, viktiga målpunkter, cykelförutsättningar på prioriterade besöksmål samt marknadsföring av cykeln som transportmedel.

• Inom området turism kommer rapporten att se över cykelturistiska förut-sättningar, prioriterade besöksmål samt marknadsföringen av cykelturism i kommunen.

  10  

Resultat för Falköping

Cykelstrategi & Cykelplan För att lyckas med cykelfrågan på lång sikt är det viktigt att ha en uttalad cykel-strategi och en cykelplan. Strategin klargör visioner och mål för cyklingen i kom-munen. Cykelplanen är ett fristående dokument med åtgärder och insatser för att förbättra och främja cykeltrafiken så de uppsatta målen nås. I Nuläget finns varken cykelstrategi eller cykelplan i Falköpings kommun.

Nuläge strategiskt arbete: – Cykelstrategi saknas – Cykelplan saknas.

Budget Resurser för att planera, bygga, förvalta och kommunicera cykel är resurser gi-vetvis en mycket viktig faktor när det gäller att skapa förbättringar för cykling i en kommun.

Kommunens budget är 250 000 kronor årligen för cykel. Ytterligare 250 000 kro-nor avsätts till trafiksäkerhetsåtgärder. Detta motsvarar en satsning på cirka 16 kronor per invånare, vilket i jämförelse med andra kommuner är en mycket låg siffra1. Snöröjningen finns med i en annan budget.

Statlig medfinansiering till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala gator Falköpings trafikplanerare ansöker varje år om statlig medfinansiering från Tra-fikverket för åtgärder av kommunens vägar och upplever sig vara ganska fram-gångsrika med att få stadsbidrag. Hittills har det i regel inneburit 250 000 kronor ytterligare till budgeten.

En ansökan om statlig medfinansiering till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala gator och vägar har gjorts för 2013 – 2015. I skrivande stund har ett

                                                                                                               1 För en jämförelse med andra kommuners satsningar på cykel, läs gärna rapporten ”Kommun-velometern” som årligen genomförs av Cykelfrämjandet.

  11  

beslut om beviljande inte tagits. De beräknade ekonomiska behoven för åtgär-derna är totalt 11 560 000 kronor under treårsperioden och de prioriterade åtgär-derna är:

1.Sankt Sigfridsgatan-Järnvägsgatan – ombyggnad av korsning och torg framför Resecentrum

2. Kapellsgatan – gång- och cykelbana

3. Botvidsgatan – gång- och cykelbana

4 Odengatan-Jakobsgatan – hastighetssäkring av övergångsställe

5. Trafiksäkerhetsåtgärder utmed skolvägar

6. Belysning på gång- och cykelvägar (särskilda stråk definierade i ansökan)

7. Götavägen-Valhallagatan – upphöjd korsning, gång- och cykelväg

8. Götavägen – hastighetssänkande åtgärder

9. Götavägen – gång- och cykelbana

10. Danska vägen – Allégatan, övergångsställe

11. Sankt Olofsgatan – gång- och cykelbana

Det finns en gång- och cykelnätsplan för regional/statligt vägnät. Planen finns i §75 i Kommunstyrelsens plan. Resurser för byggnad och underhåll av cykelleder för turism och rekreation går under driftspengarna, kommunen får inga medel från Trafikverket till dessa ändamål.

Nuläge budget: + Trafikplanerare med engagemang för gång och cykling. + Cykelvägsplan för regionalt/statligt vägnät 2011-2013 + Ansöker om statlig medfinansiering även för kommunala vägar + Området kring Resecentrum kommer att byggas om under 2012-2013 och har stor cykelpotential.

– Liten budget för att utveckla infrastruktur och trafiklugnande åtgärder – Jämförelsevis låg cykel-budget per invånare räknat.

Tips: Hitta nya finansieringslösningar, genom exempelvis projektet Nordiska Cykelstäder, andra EU-projekt och KLIMP.

  12  

Mätning och uppföljning “If you can’t measure it, you can’t manage it.” - Peter Drucker (1909-2005) Det är idag oklart hur många som väljer cykeln som transportmedel i Falköpings kommun. Några systematiska flödesmätningar eller cykelräkningar har inte ge-nomförts. Inte heller finns det någon resvaneundersökning över fördelningen av samtliga trafikslag (gång, cykel-, bil- och kollektivtrafik) i kommunen. Trafikplane-rarna i Falköping efterlyser enkät bland medborgare samt flödesmätningar. Enligt försäkringsbolaget If’s och SIFO’s cykelundersökning cyklar mellan 12 och 15 procent i Västra Götaland under sommarhalvåret. Vintertid fortsätter 75 pro-cent av dessa att cykla i regionen (2). Eftersom variationer i kommunerna troligt-vis förekommer är dessa siffror är bara en indikation för Falköpings kommun.

Vad kostar en cykelbana? Schablonkostnaden för cykelbana beräknar trafik-planerarna till 2000 kr/meter (eller 2 000 000/km) om de breddar en gångbana till gång och cykelbana.

Att satsa på cykelinfrastruktur – en kostnad eller en investering?

Vid planering av ny infrastruktur bör alltid en kostnad-nytta-beräkning genom-föras för samtliga transportslag, även cykeln (8). Satsningar på cykelinfrastruk-tur har visat sig vara en investering med god avkastning:

Stockholm, Linköping och Helsingborg är exempel på städer där man genom-fört samhällsekonomiska beräkningar av cykelsatsningar. I Helsingborg beräk-nades nyttan överskrida kostnaden med drygt tre gånger (6).

Staden Odense i Danmark satsade under perioden 1999-2002 20 miljoner danska kronor på ökad gång- och cykeltrafik. Utvärderingen visade att den samhällsekonomiska besparingen blev 33 miljoner danska kronor, det vill säga en vinst på 13 miljoner. På köpet fick Odense en attraktivare stadskärna när det gäller förutsättningar för ett aktivt liv (16).

  13  

Rapporterade cykelolyckor till STRADA Kommunen använder sig av databasen STRADA. STRADA baseras på uppgifter från sjukvården om trafikskadade och från polisen om vägtrafikolyckor. Genom att STRADA ger en beskrivning av vilken typ av olycka det är och var den har skett går det att få en bra bild av om det är någon särskild typ av olyckor som be-höver extra fokus, men också om det är särskilda platser som bör förändras för att skapa trafiksäkrare miljöer.

Orsaken till de rapporterade olyckorna stämmer relativt väl överens med VTIs studie som visar att 70 procent av cykelolyckor i Sverige är singelolyckor och att hälften av dem anses bero på bristande drift och underhåll av cykelvägarna.(15). 2011 var antalet rapporterade cykelolyckor i Falköping 31 stycken, 2012 var anta-let 30 stycken.

Nuläge mätning och uppföljning: + Kommunen kartlägger antalet cykelolyckor genom STRADA.

– Ingen kontinuerlig mätning och uppföljning av cykeltrafik finns. – Uppföljning av fördelningen av samtliga trafikslag saknas.

Tips, Benchmark: Kommunvelometern Cykelfrämjandets Kommunvelometer är ett verktyg för att på ett enkelt sätt mäta hur Sveriges kommuner arbetar med och prioriterar cykling. 2012 deltog totalt 33 kommuner i undersökningen. Kostnaden för att delta i undersökning-en är 10 000 kronor.

Vilka är Falköpingscyklisterna?

  14  

Cykelinfrastruktur Cykelinfrastruktur handlar om mer än enbart platsen på vägen för cykel såsom cykelbanor, cykelvägar, cykelfält och cykelboxar. Begreppet innefattar även cy-kelparkering, vägvisning, skyltning och trafiklugnande åtgärder samt lösningar som gör det möjligt att ta med cyklar på tåg, färjor och bussar. Själva cykelnätet kan delas in i det nödvändiga nätet (som kännetecknas av ett finmaskigt, gent nät med A till B-tänk) och det mer rekreativa cykelnätet, där attraktivitet och själva resan ofta är målet. Ett exempel på ett rekreativt cykelnät i Falköping är den gamla banvallen. Undersökningar visar att en attraktiv cykelinfrastruktur kännetecknas av nyck-elorden kontinuitet, genhet (det vill säga kortast möjligaste sträcka), attraktivitet, säkerhet och komfort (15). Kvalitet, underhåll och snöröjning av cykelnätet är minst lika viktigt som själva anläggandet av infrastruktur. Genom att ha med lös-ningar för gång- och cykel tidigt i stadsplaneringen ges möjlighet till en bra ut-veckling av cykeltrafiken.

Antal kilometer cykelväg i Falköping:

• 63 km i tätorten Falköping. • 89,4 km totalt i hela kommunen (107 km inklusive motionsslingor på

Mösseberg). En siffra som står sig bra i jämförelse med andra kommu-ner1.

Kvantitet eller kvalitet? Vid en enklare inventering av cykelnätet avseende kontinuitet, genhet, attraktivi-tet, säkerhet och komfort framkommer det dock att det finns stora behov av åt-gärder gällande genhet, säkerhet och komfort och för att skapa ett samman-hängande cykelvägnät.

  15  

 

  16  

Befintliga stråk Det röda på kartan visar cykelstråk i Falköping stad. Svartmarkerade stråk är pri-oriterade cykelstråk. Stråken som bildar formen av en ”sko” kallas för Hälsos-lingan och är som bilden visar mestadels prioriterad.

  17  

Trafiklugnande åtgärder Att göra miljöer tryggare för fotgängare och cyklister är sannolikt en av de viktig-aste åtgärderna för att uppmuntra fler människor att anamma ett aktivt liv. Dessa åtgärder kan samtidigt motverka skador och dödsfall bland de oskyddade trafi-kanterna (9). Hastighetsreducerande åtgärder såsom lägre hastigheter i särskilda områden, avsmalnade körfält, förhöjda korsningar, satsningar på bilfri infrastruk-tur för gång och cykling, minskat vägutrymme för motorfordon och så vidare, är mycket effektiva för att öka tillgängligheten och tryggheten för gång och cykel samt för att skapa ett mildare trafikklimat. Sådana trafikåtgärder har historiskt haft störst inverkan för den kraftigt minskade skadefrekvensen och dödligheten för cyklister och fotgängare i Sverige (7). Falköpings trafikplanerare använder sig av en lista för trafiksäkerhetsåtgärder, där alla trafikslag är specificerade. Finns det ekonomiska resurser för en åtgärd sätts ett årtal för genomförande bredvid på listan, resten skjuts på framtiden. Som ett underlag till åtgärdslistan för trafiksäkerhetsåtgärder har en trafikplane-rare även gjort en undersökning bland skolelever på särskilda skolor i tätorten där de har fått rita ut sin skolväg, och visa om det finns platser som de upplever som otrygga. I Falköping finns flera passager som upplevs otrygga och det finns ett uttalat be-hov av att utveckla säkrare överfarter för cykelvägar. En hastighetsplan med för-slag på hastighetssänkningar i tätorten finns, men ingen av dessa har ännu ge-nomförts.

Nuläge cykelnätet: + Km cykelväg + Finns en framtagen hastighetsplan + Påbörjan av kartläggning av elevers färdväg till skolan

– Ingen genomgående inventering av cykelnätet beträffande genhet, kom-fort och upplevd säkerhet.

– Flera otrygga cykelpassager – Möjligheterna att ta med cykel i kollektivtrafiken är låga. – Inga hastighetssänkningar har genomförts utifrån hastighetsplanen

  18  

Cykelparkeringar ”Varje resa avslutas med en parkering.” Attraktiva och säkra cykelparkeringar är en mycket viktig del av infrastrukturen för cykel. En säker parkering definieras som möjligheten att låsa fast ramen i anord-ningen, eller låsta parkeringar. Väl utformade och strategiskt utställda cykelparke-ringar gör att cykelns status som färdmedel höjs. Cykelparkeringar bör vara en lika naturlig del av infrastrukturen för cykel precis som bilparkeringar är det för bilen. Där tydliga start- och slutpunkter för cykelflöden kan identifieras bör cykel-parkering finnas. Strategiskt utplacerade cykelparkeringar underlättar kombine-rade resor med gång- cykel- och kollektivtrafik. I fråga om läge bör cykelparkering prioriteras före bilparkering (7).

Antal cykelparkeringar i Falköpings kommun: Med “cykelparkering” menas i följande text en parkering för en cykel. Det finns cirka 350 stycken cykelparkeringar i anslutning till knutpunkter och större håll-platser för kollektivtrafik, inklusive Resecentrum, Stenstorp och Floby. Vid Rese-centrum finns cirka 200 cykelparkeringar av enkel sort. Dessa cykelställ är över-fulla både sommartid och vid räkning en dag i november 2012. Ur säkerhetssyn-punkt har Resecentrums cykelparkering flera brister. Vid Falköpings gymnasium finns 530 cykelparkeringar. Vindängenskolan har 200 och Mössebergsskolan har 175. På Mössebergsskolan finns även ett tak utan cykelställ där eleverna kan parkera cyklar. Hur mycket cykelparkeringarna i kommunen utnyttjas vet trafikplanerarna inte i dagsläget. Det finns ett behov av en inventering på kvalité och verklig potential.  

  19  

Nuläge cykelparkeringar: + Parkeringarna vid stationen är strategiskt placerade nära till entrén. + De strategiskt placerade cykelparkeringarna är välanvända.

– Generell brist på attraktiva, säkra cykelparkeringar i kommunen. – Behov av inventering av kvalité på cykelparkeringar i kommunen.

Drift och underhåll En god skötsel av cykelvägar är inte bara av stor betydelse för tillgängligheten och säkerheten för befintliga cyklister, utan även av stor vikt för att fler människor ska ta steget att börja cykla. En nationell undersökning gjord av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, visar att underhållet har mycket stor betydelse för säkerheten för cyklister: Majoriteten av olyckorna i cykeltrafiken, cirka 70 %, är singelolyckor där hälften anses bero på dåligt underhåll (15).

Falköpings drift och underhåll av cykelinfrastruktur Det finns en prioritetslista för drift och underhåll. Den täcker både det som tra-fikplanerarna själva ser och vad allmänheten rapporterar in via kommunens hem-sida för felanmälan. Beroende på resurser prioriteras och genomförs underhåll. En asfaltsanalys genomfördes under 2011.

Vinterunderhåll Underhåll görs på de främsta cykelstråken. En karta för hur snöröjningen går till finns. Totalt underhålls 81 km av cykelbanorna i kommunen vintertid (siffra från 2010). Trafikplanerarna försöker att föra en dialog kring snöröjningsprioriteringar med snöröjarna vilket är positivt. Det är viktigt med förståelse för gång- och cykel-

Tips: Cykelparkeringstal För att säkerställa att cykeln finns med i planeringen för nybyggnationer kan kommunen ställa krav på att cykelparkeringar byggs, genom att stifta en norm för cykelparkeringstal. Ett exempel på en kommun som har infört cykelparke-ringstal är Malmö. Falköpings kommun har idag ingen norm för antal cykelpar-keringar vid nybyggnationer. Visste du att: En betydande faktor varför många människor väljer bort cykeln är stöldrisken. Upp emot 30 procent av potentiella cyklister väljer bort cykeln på grund av rädslan att få den bestulen (Trafikverket).

  20  

trafik vid snöröjningsarbete så att det inte uppstår till exempel snövallar vid över-gångsställen. Enligt information från Falköpings kommuns hemsida prioriteras i första hand större gator, gång- och cykelbanor. Halkbekämpning sker med kalkstensflis. Av hänsyn till miljön används inte salt. Vid plogning i bostadsområden används vissa gångbanor som snöupplag. Halkbekämpning med flis sker då utanför snövallen eller på motsatta gångbanan. I centrala Falköping finns det 15 egna fordon för snöröjning och halkbekämpning. I övriga tätorter anlitas lokala snöröjare. När snöröjningen går för fullt innebär det cirka 26 snöröjningsfordon. Nytt sedan vin-tern 2011/2012 är att kommunen har köpt in en snöslunga till lastmaskin.

Nuläge drift & underhåll: + Plan för snöröjning och dialog med snöröjare + Prioritetslista för underhåll (som bygger på felanmälan) + Asfaltsanalys genomförd 2011

Vägvisning och skyltning Vägvisning och skyltning är inte bara ett sätt att underlätta för cyklister, utan ett effektivt sätt att marknadsföra cykling och höja dess status. I dagsläget finns ing-en skyltning för cykel i Falköpings tätort. Falköpings trafikplanerare arbetar med att se över var skyltar skulle kunna sättas upp, men har ingen planering för skylt-ning klar. De behöver ha fler infallsvinklar och efterlyser en arbetsgrupp för att ta fram den. En cykelkarta över tätorten finns att ladda ner från kommunens hem-sida, samt en cykelturistkarta som behöver uppdateras.

Nuläge vägvisning och skyltning: + Ambitioner att arbeta med skyltning

– Cykelkartan har behov av uppdateringar – I dagsläget ingen skyltning för cykel i Falköping

  21  

Folkhälsa Aktiv transport - att gå, cykla eller genom annan form av fysisk aktivitet för- flytta sig till en viss målpunkt - är idag en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning och det är idag välkänt att regelbunden fysisk aktivitet har stora positiva effekter på fysisk och psykisk hälsa. Det motsatta, fysisk inaktivitet, är sedan länge en ökande trend i samhället som kraftigt ökar riskerna för sjukdom. Enligt WHO är stillasittande den fjärde största orsaken till förtida död i världen. Hur vi planerar och bygger våra städer och vilka färdmedel vi prioriterar har en nyckelroll för att bryta den stillasittande trenden och öka förutsättningarna till fysisk aktivitet för alla i befolkningen, unga som gamla (9).

Många känner säkert idag till att miniminivåerna för daglig fysisk aktivitet är satta till 30 minuter måttlig aktivitet för vuxna och 60 minuter för barn. Men minimini-våer är en sak, optimala nivåer en annan. Optimal verkan av fysisk aktivitet för att förhindra diabetes, övervikt och fetma verkar kräva 50-80 minuter om dagen av rörelse med måttlig intensitet (17). För att förebygga åderförkalkning kan det handla om så mycket som 90 minuter per dag. Flera forskare menar därför att det är den nivån av fysisk aktivitet som vi bör sträva mot, och det redan i unga år för att förhindra den åderförkalkningsprocess som annars inleds redan då.

“Målet måste vara att skapa attraktiva och stödjande miljöer för fysisk aktivitet som kan konkurrera med det allt ökade utbudet av passiviserande underhållning och aktiviteter. Det ska inte bara vara nyttigt att röra på sig, utan framför allt tryggt, roligt och trivsamt.” (Johan Faskunger, Statens Folkhälsoinstitut, 2008)

Hur stora är hälsovinsterna av ökad cykling? Världshälsoorganisationen WHO har tagit fram en hälsoekonomisk beräk-ningsmodell, HEAT, för att beräkna vinsterna av att investera i infrastruktur för cykling. Resultatet visar att för varje krona man investerar i cykling, får man minst 4 kronor tillbaka enbart genom att människor är friskare och lever längre. (HEAT beräknar frågan ”Om x antal personer cyklar y sträckor dagligen, vilket är då det ekonomiska värdet av den minskade dödligheten i förtid till följd av deras ökade fysiska aktivitet”.)

  22  

Viktiga målpunkter för cykling i Falköpings kommun Nedan följer exempel på prioriterade målpunktsområden för ökad cykling i sta-den. Att tillägga är att även skolor och större arbetsplatser utanför staden är av intresse för framtiden.

• Resecentrum • Mössebergsskolan • Centralskolan / Kyrkerör-

skolan / Stadshuset • Ålleberg- och Odenområdet

• Vindängenskolan • Dotorpområdet • Centrum • Sjukhusområdet

Viktiga målpunkter för cykeltrafiken i Falköpings tätort.

  23  

Cykelförutsättningar framme vid målpunkter Nedan följer ett par exempel på cykelförutsättningar vid ett par större arbets-platser och knutpunkter.

Resecentrum – en knutpunkt för 4000 dagligpendlare En viktig knutpunkt för arbetspendling som har stor cykelpotential är Falkö-pings tågstation, Resecentrum. 4000 personer pendlar dagligen till eller från Falköping och stationen ligger på bekvämt cykelavstånd från arbetsplatser och service. Inom ramen för nulägesbeskrivningen gjordes en cykelräkning utanför Resecentrum en kall höstdag 2012, då stod cirka 200 cyklar i över-fyllda cykelställ framför entrén. Den överfulla cykelparkeringen ligger attraktivt, nära till målpunkten vilket är helt rätt strategi. Men cyklarna utsätts för åverkan och det finns behov av säkrare parkeringslösningar. Området vid Resecentrum kommer att byggas om under perioden 2012-2013. Området är i dagsläget inte anpassat för cykling men har en stor potential gäl-lande cykelpendling. Det finns behov av att säkerställa att cykelpotentialen tas med från början i planeringen vid ombyggnationen.

Stadshuset Stadshuset har en cykelparkering strategiskt placerad med plats för 16 cyklar för besökande. Vidare finns en cykelparkering för personal med cirka 30 plat-ser. En dusch finns att tillgå. Cykelparkeringarna är dubbelt överfulla som-marhalvåret. Det finns ett behov av fler synliga parkeringslösningar nära en-trén, förslagsvis med tak, med möjlighet att säkert låsa fast sin cykel.

Elcyklar för kommunanställda Det finns fem stycken elcyklar för kommunanställda att tillgå under arbetstid, genom ett gammalt avtal med Feab. Kommunens resepolicy beskriver under vilka förutsättningar man ska välja cykeln som transportmedel. Elcyklarna har dock använts dåligt och det är oklart vem som ansvarar för underhållet av dem. Miljöplaneraren efterlyser insatser som kan öka tillgängligheten för dessa och lösningar där de marknadsförs bättre. Sådant som ett inbyggt ga-rage nära entrén, eller att de är utlagda på hemtjänsten. En tanke har varit att inte koppla dem till en poolverksamhet utan ge möjligheten att låna en när man behöver den. Utdrag ur kommunens resepolicy för kortare resor ”som nås inom 10 minuter”:

“Inom tätorter ska resandet i största möjliga utsträckning ske med cykel eller till fots. Vid resor med destination inom 10 minuter bör cykel eller gång priori-teras. Kommunen har elcyklar som kan bokas.”

  24  

Nuläge arbetspendling: + Stor potential att öka arbetspendlingen + Elcyklar hos kommunen + Resepolicy i kommunen + Avstånd väl lämpade för cykling, närhet till målpunkter.

– Elcyklarna har låg tillgänglighet, behöver marknadsföras bättre – Resepolicyn behöver implementeras – Kommunhuset har för få cykelparkeringar för att möta efterfrågan och

kan inte erbjuda en attraktiv, säker parkering under tak.

Målgruppen barn och ungdomar

Trenden att cykla till jobbet har sedan millennieskiftet ökat markant bland vuxna i större svenska städer, men samtidigt har antalet barn som går eller cyklar till skolan minskat: Under 1990-talet cyklade eller gick 77 procent av barnen till skolan. År 2006 var motsvarande siffra 58 procent (9). Längre av-stånd till skolan bidrar givetvis till denna trend, men antalet föräldrar som skjutsar sina barn i bil är ett växande problem även i Falköping, en tätort med korta avstånd.

Skjutsande föräldrar är ett trafiksäkerhetsproblem som Falköping inte är en-samma om. Nästan hälften av Sveriges rektorer anser idag att trafiksäkerhet-en utanför skolan är ett problem och störst fara utgör föräldrarna som lämnar sina barn med bil. Vidare anser mer än var tredje rektor att kommunen inte gör tillräckligt för att skapa en säker trafikmiljö runt skolan. Samtidigt saknar de flesta skolor riktlinjer för sitt arbete med trafiksäkerheten (19). Samtidigt som den fysiska aktiviteten till och från skolan har minskat, har övervikten hos barn ökat. En nationell studie gjort av forskare vid Sahlgrenska akademin och karolinska institutet visar att vart femte barn i åldern 7-9 år är överviktigt (20). Barn behöver minst 60 minuter fysisk aktivitet på måttlig nivå om dagen. Barn som cyklar (och/eller går) till och från skolan kan få mellan 30-50 procent av sin dagliga dos av motion tillgodosett bara genom dessa förflyttningar (9). I arbetet med att främja vardagscykling är det viktigt att ha ett särskilt fokus på

”Om vi kan bygga en stad som är bra för våra barn, då får vi en stad som är bra för alla människor”.

- Enrique Penalosa, tidigare borgmästare i Bogota, Colombia

  25  

barn och unga eftersom indikationer finns som tyder på att barn och unga som använder cykeln dagligen fortsätter att cykla även i vuxen ålder (7).

Exempel på behov av påverkansåtgärder vid skolor Flera av skolorna, exempelvis Vindängenskolan och Mösseberg har goda cy-kelförutsättningar, ändå skjutsar många föräldrar sina barn till dessa skolor. Skjutsandet innebär förutom ett trafiksäkerhetsproblem också att många skol-barn går miste om viktig vardaglig fysisk aktivitet till och från skolan. Det finns stort behov av effektiva påverkansåtgärder. Skolorna har försökt att använda konceptet ”Vandrande skolbuss” utan god effekt och Mössebergs-skolan har arbetat med information om att inte skjutsa sina barn ända fram till skolan på grund av byggarbeten - men föräldrar skjutsar ändå.

Nuläge målgruppen barn och ungdomar + Flera av skolorna har god infrastruktur för barn och ungdomar att ta sig till skolan till fots eller med cykel. + Flertalet skolor ligger inom kort cykelavstånd.

– En ökande problematik med föräldrar som skjutsar med bil till skolan. – Många barn har goda möjligheter att gå eller cykla till skolan men får

ändå skjuts av föräldrar. – Föräldrar som lämnar sina barn med bil skapar en otrygg trafikmiljö. – Påverkansåtgärder för att minska skjutsandet har hittills haft låg effekt.

Visste du att: Barn som får tillräcklig vardagsmotion har överlag bättre mo-toriska färdigheter, bättre lungfunktion, högre energiförbrukning och bättre emotionell hälsa. De är dessutom mer fysiskt aktiva under skoldagen, upp-lever att de känner sig piggare och har lättare för att koncentrera sig på lektionerna (9). Dansk forskning visar att barn och ungdomar som cyklar till och från skolan är signifikant mer vältränade än de som går eller åker mo-torfordon (21).

  26  

Marknadsföring av cykling

Information och marknadsföring av cykling är en viktig del för att få fler att välja cy-keln som transportmedel. Marknadsfö-ringen kan fokusera på att locka fler att cykla genom olika positiva argument för cykling, men kan även utformas som uppmuntran till de som redan cyklar ge-nom exempelvis strategiskt utplacerade cykelpumpar och ”tack för att du cyklar”-kampanjer med gåvor. Även pilotprojekt med mobility manage-ment-åtgärder är effektivt för att uppmärk-samma cykling och påverka attityder.

Marknadsföring av cykling i Falköpings kommun:

• Cykeldag för årskurs 4 eller 5. Cykeldagen i skolan genomförs av po-lisen. Temat för dagen är säkerhet, och innehåller information om rätt utrustning, cykelhjälm, trafikregler och praktiska moment. Absoluta ma-joriteten av de som deltar har en cykel, i andra fall lånas cykel ut. Sko-lan skall gärna ha arbetat ämnesintegrerat i skolan innan cykeldagen. Finns ingen utvärdering av cykeldagarna.

• Cykla och Gå till jobbet-kampanj. Deltagarsiffror 1998: 500 personer Idag: 75 personer Cykla och gå till jobbet-kampanjen har haft en budget på 10 000 kr i prispengar. Kostnad för arbetstid har tillkommit. Budget: 10 000 kr. Det som krävs för att vara med är att personen cyklar eller går till jobbet minst 3 ggr/vecka alternativt 20 km/vecka. Priser lottas ut bland de del-

”Marknadsför cykeln och cykelnätet på liknande sätt som bilindustrin mark-nadsför sina bilar” - Trafik för en at-traktiv stad, TRAST

Anledningarna till att välja cykeln i Västsverige:

• För hälsans skull 66%

• För att det är roligt och av-

slappnande 49%

• För motionens skull 47%

• För miljöns skull 39%

• För att det är så höga bensin-

priser 27%

• För att det går snabbast till

jobbet 24%

• För att undvika bilköer 12%

Källa: SIFO 2012.

  27  

tagande, i 2012s tävling kunde man som exempel vinna en cykel. Kampanjen pågick under 2012 under perioden 14 maj – 7 oktober 2012.

Ursprungligen ansvarade hälsoinspiratörerna för marknadsföring av projektet. Nu ligger ansvaret hos planerarna som eftersöker bättre or-ganisering, mer förankring, ett nytt tänk kring cykelmarknadsföring och mer engagemang från chefer och hälsoinspiratörer. I dagsläget finns totalt cirka 225 hälsoinspiratörer på kommunens arbetsplatser.

• Hållbara familjer: Ett pilotprojekt med fokus på energibesparing

och miljö. Fyra familjer har deltagit i projektet. Familjerna har som en del i projektet haft varsin cykelkärra för att storhandla och köra barnen till och från dagis. Samtliga har använt cykeln utifrån sina förutsättning-ar och en av familjerna har sålt sin bil som en effekt av deltagandet. Projektet har drivits i samarbete med kommunens konsumentvägle-dare, Falköpingstidningen och Racerdepån, och har resulterat i cirka nio artiklar i Falköpingstidningen. En blogg har skapats i samband med projektet där familjerna själva skriver 8 artiklar var som åtagande.

• Hälsoslingan: Runt Falköpings tätort löper en slinga för promenader och cykling; Häl-soslingan. Planer finns på att förhoppningsvis under våren uppdatera Hälsoslingans Broschyr (som är från omkring 2004) och att sätta upp nya skyltar.

Nuläge marknadsföring av cykling: + Hälsoslingan, en motionsslinga i tätorten + Projektet Hållbara hushåll upplevs framgångsrikt + Cykeldag för årskurs 4/5 finns.

– Kampanjen Gå- och cykla har idag liten effekt. – Högt fokus på säkerhet i informationsarbetet bland barn och ung-

domar, lägre fokus på fördelarna med cykling. – Cykeln som transportmedel behöver synliggöras och uppmuntras mer

i Falköping.

  28  

Tips på vägen för lyckat kampanjarbete För framgångsrikt kampanjarbete är det viktigt att visa de positiva effekterna av cykling och att människor kan känna igen sig i och inspireras av budskap-et. Marknadsför cykeln som ett smidigt, flexibelt transportmedel, anpassat till en levande stad och en modern livsstil. Försök att få bort bilden av cykling som ett säkerhetsproblem eller bilden av att cykling ”bara är något för hälso-freaks och miljöaktivister”.

“Visste du att hälften av alla bilresor i Malmö är kortare än fem kilometer? Och det i en stad med 41 mil cykelbana där man cyklar nästan överallt på mindre än en kvart:” – ”Inga onödiga bilresor”, Cykelkampanj i Malmö 2007

Är det farligt att cykla? Samtidigt som andelen som cyklar i Sverige har ökat kraftigt, har andelen cykelolyckor minskat. Antalet skadade cyklister i trafiken har stadigt mins-kat i Sverige de senaste 40 åren och även för dödsrelaterade olyckor pekar trenden nedåt (7). Hur säkert är det att cykla? En av de tidigaste mätningarna för att väga ris-kerna mot fördelarna med cykling gjordes i England för 20 år sedan. Stu-dien kom fram till att fördelarna med att cykla – även utan hjälm – är 20 gånger större än de tänkbara riskerna. ”Den osäkra miljön till trots, väger fördelarna tungt över de tänkbara riskerna.” (21). Senare studier pekar än mer åt samma håll. En studie från 2011 av Barcelonas cyklister visade att hälsofördelarna med att välja cykeln var 77 gånger högre än både risken för att råka ut för en olycka och exponeringen av luftföroreningarna i staden (22). Många folkhälsoexperter anser därför att det är viktigt att inte marknadsföra cykling som en farlig aktivitet, utan tvärtom fokusera på de positiva förde-larna. Detta är något att ha i åtanke i kampanj- och informationsarbete, att det finns en risk att man skrämmer bort potentiella cyklister om fokus ligger för mycket på säkerhetsaspekter och ”potentiella risker” med cykling. Att individer lär sig trafikregler och övar upp sina förmågor i trafiken är mycket positivt, men de allra viktigaste åtgärderna för säkrare cykling som kommu-nen kan bidra med sker på planeringsstadiet och handlar om bättre infra-struktur, trafiklugnande åtgärder samt bättre drift och underhåll.

  29  

Turism  Sedan år 2000 har den totala turistkon-sumtionen i Sverige ökat med nästan 70 procent i löpande priser. År 2010 ökade turismen i Sveriges totala omsättning med 3,2 procent till nästan 255 miljarder kro-nor (24). Exportvärdet för turismen är idag större än exportvärdet för stål, järn och personbilar tillsammans (!). Cykelturism är en av de snabbast väx-ande grenarna inom den Europeiska tu-ristindustrin. En fortsatt ökande trend är att vara aktiv under sin ledighet, både un-der den traditionella semestern och de allt vanligare kortresorna (2-7 dagar.) (25). Cykelturister turistar med cykel vanligtvis allt från ett par timmar till upp till 14 da-gar (13).

Falköpings potential: Falköping har potential att attrahera alla typer av cykelturism. Kommunen lig-ger i ett öppet, vackert och bördigt slättlandskap med både platåberg och få-gelsjöar. Området är rikt på fornlämningar och geografiskt placerat mellan Vänern & Vättern, mellan Göteborg & Stockholm och med närhet till Göta ka-nal. Turistattraktionerna och de årliga evenemangen i Falköping har möjlighet att locka även cyklande resenärer, både från lokalbefolkningen och genom turism. Falköping har därtill en historia av cykelidrott som har skapat många framgångsrika tävlingscyklister genom åren och landsvägarna är mycket god för cykling som sport. Det finns idag en efterfrågan efter cykelturism och till viss mån existerande cykelturism i Falköping. Lokala cykelhandeln samt bo-endeanläggningar rapporterar om att cykeluthyrning efterfrågas allt mer.

För att bli en cykeldestination krävs förutom ett vackert landskap och attrak-tiva besöksmål även sammanhängande sträckor lämpade för cykling. Det vill säga små vägar med lite trafik, eller helt bilfria leder som knyter an till be-söksmål och övernattningsmöjligheter. Vidare är informationsmaterial, skylt-ning, möjlighet till cykelhyrning och lokala entreprenörer som är intresserade att lägga till cykelturism i sitt utbud viktigt för att sätta Falköpings kommun på kartan.

Det Europeiska cykelnätet, EuroVelo är under utveckling.

  30  

Cykelnätet i Falköpings kommun

  31  

Skaraborgsvisionen De femton kommunerna i Skaraborg har ett delregionalt samarbete kring be-söksnäringen, vilket är mycket positivt för en framtida utveckling av cykeltur-ism. Skaraborgsvisionen är ett viktigt dokument som både beskriver nuläget och en strategi för hur Skaraborg kan utveckla besöksnäringen och inte minst cykelturismen i regionen i rätt riktning.

Skaraborgsvisionen och Skaraborgsmanifestets värdeord som även cykeltur-ismen bör fokusera på är: Småskaligt, naturnära, engagerat, okonstlat och ursprungligt.

Budget för cykelturism Från och med 2013 leds det strategiska arbetet avseende besöksnäringsut-veckling i kommunen av kommunledningsförvaltningen. Cykelturism finns med i budgetplanerna för 2013, en summa är i dagsläget ännu inte satt.

Fördjupad översiktsplan med fokus på besöksnäringen - Falköping och Skara Under 2010 utarbetades en metodik inom turismstrategiarbetet i Skaraborg för bättre tillvaratagande av besöksnäringen i fysisk planering. Projektet utmynnade samma år i en vägledning som skall underlätta för kommunerna att behandla och processa turistiska frågeställningar i översiktsplanearbetet. Vidare har arbetet under 2011-2012 resulterat i en databas avseende den övergripande fysiska strukturen för turism och besöksnäring i Västsverige samt en modell för ett turistiskt utvecklingsprogram för ett område av särskild betydelse för turism och besöksnäring. Hornborgasjön-Varnhem utgör pilot i detta modellarbete.

Vem är en cykelturist? En cykelturist kan vara en person som deltar eller observerar ett cykelevenemang, deltar i en organiserad cykeltur, eller som cyklar på egen hand. En cykelturist kan vara alltifrån en som väljer att cykla några timmar under sin semester till den som cyklar under hela sin semes-ter. Cykelturisten är vanligtvis medel- och höginkomsttagare och spenderar i snitt 700-1000 kr/dygn – med andra ord i snitt mer än vad bilturisterna gör. De primära preferenserna hos cyklisterna är framförallt natur, historia och kultur (26)

  32  

Med detta som bas har Falköpings kommun och Skara kommun undertecknat en avsiktsförklaring avseende att genom samarbete med samhälls- och stadsbyggnadskontoren i de båda kommunerna genomföra en gemensam fördjupad översiktsplan (FÖP) med utgångspunkt från området runt Hornbor-gasjön-Varnhem. Turismsamverkan: Falköping, Skara och Skövde Falköpings kommun har inlett ett samarbete med Skara kommun genom en gemensam typ av översiktsplan med fokus på besöksnäring. Samverkan sker bland annat kring evenemanget Trandansen men även Hornborgasjön i stort, med syftet att utveckla området till ett ännu attraktivare upplevelseområde. Inom samarbetet har ett nätverk startat, där kommunerna och Västsvenska Turistrådet hjälper besöksföretag (alltifrån aktivitetsföretag till boendeanläggningar) med sin affärsutveckling. Nätverket har funnits i un-gefär 2 år och är till för exportmogna företag eller företag som har ambitionen att bli exportmogna. Företagen handplockas till nätverket och här finns en mycket viktig arena att introducera cykelturism på. Samarbetet planerar även att resultera i ett gemensamt investeringsunderlag för Skaraborg riktat till besöksnäringen med utgångspunkt från området runt Hornborgasjön och Varnhem, klosterkyrkan nordöst om Hornborgasjön. I dagsläget pågår ett utvecklingsarbete och gestaltningsprogram för Varnhem som har upp mot 50 000 besökare om året.

Besöksområden med särskild cykelpotential Falköping har flera sträckor som med organisering kan lämpa sig för cykeltur-ism:

Banvallen Falköping har stor potential att profilera Banvallen som turistattraktion, ef-tersom bilfria vägar upplevs som mycket attraktivt för cykelturister. Banvallen startar i Falköping och går sedan vidare till Ulricehamn. Falköpingssidan är dåligt underhållen, en stor skillnad i kvalité jämfört med Ulricehamn. En kors-ning längs banvallen är mycket osäker, särskilt för barn. Sträckan Falköping-Kinnarp skulle också kunna användas strategiskt för att öka arbetspendlingen med cykel till en av Kommunens största arbetsplatser. Samhället Kinnarp är i nuläget undermåligt att cykla igenom, men där finns idag en plan att lägga en cykelbana idag. Det finns i dagsläget ingen fullständig mätning över hur många som idag cyklar på banvallen.

  33  

Banvallen utgår ifrån tätorten (där skyltning för densamma behöver förbättras) och knyter i sin tur ihop Falbygden och Ätradalen, där det finns obegränsat med cykelmöjligheter.

En svensk studie som har gjort en genomgång av befintlig forskning kring cy-kelturism visar att det är optimalt att använda övergivna banvallar. Banvallar är både väldränerade och preparerade, samtidigt som de är utformade med mjuka kurvor och höjdskillnader. Eftersom banvallarna en gång anlades för att binda ihop olika städer är de optimala för cykelturism, dessutom går dessa ofta i en bilfri miljö och i ett historiskt landskap. Förutom att de kan användas för rekreation och turism visar studien att lederna även fungerar för vardags- och pendlingsresor, vilket bidrar till minskad klimatpåverkan. Lederna motive-ras utifrån att de gynnar folkhälsan och bidrar därmed till samhällsekonomiska fördelar på lokalnivå, liksom nationell. Utöver att lederna gynnar den ekono-miska utvecklingen, ökar de även områdets attraktivitet som i sin tur påverkar bostadspriserna. Lederna förbättrar tillgängligheten till natur- och djurliv, främ-jar kulturarvet och skapar platser för människor att mötas på (26). En satsning på banvallen vore inte bara positiv för cyklister utan även för bland andra inlines-, longboards- rullstols- och rullskidåkare.

Banvallen i Falköping är en led med stor potential, inte bara som rekreat-ionsled utan också som pendlingsstråk för anställda i Kinnarp.

  34  

Området runt Hornborgasjön Hornborgasjön är en av Europas viktigaste fågelsjöar. Den ligger vackert be-lägen vid platåberget Billingens fot i ett ålderdomligt, charmigt landskap och lockar inte bara tranor: omkring 250 000 personer besöker området varje år. 150 000 kommer under transäsongen. En undersökning 2005 visade att un-gefär 8 procent av besökarna till Trandansen är utländska besökare. (Hemsida: www.hornborga.com)

Inom turismstrategiarbetet i Skaraborg har Västsvenska Turistrådet upp-draget att stötta kommunerna i affärsutvecklingen runt Hornborgasjön. I arbetet för ökad cykelturism är det viktigt att se över vägarna i området då en del bilar kör för fort. Även vägen mot Göta Kanal behöver ses över gäl-lande säkerhet och upplevd säkerhet.

  35  

Fler exempel på turistmål för cykling • Megalitgravar • Ekornavallen, ett över 4000 år gammalt gravfält • Evenemang såsom exempelvis Konstrundan i Påsk, Mekelsmäss –

Skördefester med konstnatt och evenemang vid Kulturarena Tomtens kalkbrott

• Pilgrimsleder i Skaraborg

Övriga prioriterade turistmål i kommunen Restauranger och gårdsbutiker, konst och hantverk, småskaliga boenden på landsbygden. Mössebergs friluftsområde som ger möjligheter till träning och rekreation, har en liten djurpark och anslutningar till pilgrimsleder.

Potentiella samverkansaktörer En viktig pusselbit för Falköpings kommun är att öka samarbetet med lokala entreprenörer och lyfta cykelfrågan för att utveckla cykelturismen.

• Hotell Ranten, Kurorten Mösseberg och Nästegårdens Bed and Break-fast är exempel på boendeanläggningar som ställer sig positiva till att delta i utvecklandet av cykelturism i kommunen.

• Västsvenska Turistrådet vill gärna skapa fler exportmogna produkter

och är också väldigt positiva att vara delaktiga i processen att utveckla cykelturism i Falköpings kommun. De ser Hornborgasjön samt en an-slutning till Göta Kanal som potentiella satsningar för marknadsföring.

• Falköping och Skara kommuns nätverk av exportmogna företag är en mycket bra ingång till att utveckla cykelturismen i kommunerna.

• Potentiell samverkansaktör: Hornborgarådet som består utav Länssty-relsen, kommunalråden och kommundirektörerna från Falköping, Skara och Skövde samt Mariestad och Töreboda. De träffas ett par gånger per år. Nätverkets fokus är besöksnäringsutveckling kring området runt Hornborgasjön och sjön Östen.

  36  

Besöksmål som har flest turistbesök i dagsläget • Falbygdens Ost

(Hemsida: www.falbygdens.se) • Hornborgasjön - Trandansen och naturum Hornborgasjön

Hemsida: www.hornborga.com och www.expeditionhornborgasjon.com • Dalénium, Gudhems Klosterruin och museum, Åsle Tå med flera

Viktiga evenemang för turism i kommunen Viktiga evenemang för turism i kommunen är Malta-Johanna mark-nad, Trandansen, Konstrundan i påsk, Mekelsmäss med skördefest och Konstnatten, Kulturarena Tomtens Kalkbrott med utställningar och konserter.

Boendeanläggningar med flest övernattningar Då det råder sekretess över den enskilda statistiken som Statistiska Central-byrån samlar in kan en uppskattning endast ges på denna fråga: Kurorten Mösseberg, Hotell Ranten, Mössebergs Camping och Stugby, Hotell Falkö-ping, Hotell S:t Olof samt Hornborgasjöns Stugby.

Att förbättra möjligheterna att ta sig till lokala evenemang med cykel är en viktig del i främjandet av cykelturism.

Samarbetspotential kring Göta kanal Göta kanal är en aktör som har ett 20 tal cykelpaket, allt från enkla sjö-transporter för cykel till renodlade cykelpaket och kombinerade multisport-upplägg upp till 6 dagar. I paketen ingår: övernattningar, helpension, la-kan/handdukar, cykel, div. tillbehör, karta, färdbeskrivning och Göta Kanals Upplevelsekort. Bagagetransporter samt transfers finns som tillval.

• Ca 50 000 cykelbesökare i Sjötorp /år. • 10% av dessa köper cykelpaket, resterande bokar själva. • Intresse finns från Sjötorp och Mariestad att titta på framtida samar-

bete med Falköping. • Förtjänsten ligger framförallt i boendet

  37  

Exempel på mindre boendeanläggningar med potential Mönethorp, Nästegården, Lidens Lantbruk B&B, Stora Haketorp, Islanna med Hotell Andrum och Sjunde Himlen, Löfwings Konstnärsvilla med flera.

Vägvisning Kommunen har ingen egen skyltning för cykelturism. Däremot passerar Sve-rigeleden (som förvaltas av Cykelfrämjandet) genom Falköpings kommun. Även Västgötaleden (som förvaltas av Svenska Cykelsällskapet) går genom kommunen. Karta över Västgötaleden säljs på turistbyrån. En cykelkarta över Falköping finns från 2004. Den behöver uppdateras med ny information.

För att starta cykelpaket behövs:

1. Boendeanläggning eller annan aktör som avsändare, bokning, hemsida mm 2. Skyltade trafikvänliga vägar med turistattraktion. Information och kartor 3. Paket med kvalitetssäkrad mat & boende samt service för cyklister 4. Cyklar som servas 5. Jour-servicebil 6. Marknadsföring

  38  

Marknadsföring av cykelturism i Falköping Marknadsföring av cykelturism är obefintligt idag då aktörer saknas. Kurorten Mösseberg är den enda anläggningen som hyr ut cyklar men i liten skala och hittills utan marknadsföring. Turistorganisationen arbetar med den virtuella tu-ristbyrån via www.falkoping.se/turism. Kommunen samverkar också med www.falkoping.nu där man kan finna information om banvallen samt Skara-borgsregionens hemsida för vandrings- och cykelleder som är under utveckl-ing: www.skaraborgsleder.se.

Nuläge turism:

+ Många fina, natursköna vägar lämpade för cykling (för åldern +15 år). + Stor upptagning av turistmål inom 20 km radie + Etablerad samverkan med grannkommuner för gemensam strategi. + Ett etablerat nätverk av företag där cykelturism kan introduceras. + Flera positiva samverkansaktörer + Längre bilfria sträckor, exempelvis Banvallen och cykelvägen till Gudhem. + Många småskaliga boendemöjligheter, kulturella och historiska sevärdheter samt lokalproducerad mat. + Ett väletablerat cykelmotionslopp finns, Tranrikesrundan, runt 300 deltagare årligen. + Potential att utveckla downhill-cykling och mountanbike-leder på Mösseberg finns. + En checklista för värdskap för cykelturister finns. + En cykelkarta finns, om än i behov av uppdatering (nuvarande är från 2004).

– Hastigheten på småvägar är ofta högre än rådande hastighetsgränser – Flera otrygga överfarter – Kvalitén på banvallen är låg – Det finns brister i skyltning för cykel – I dagsläget finns inga paketlösningar eller etablerade cykeluthyrare. – I dagsläget ingen samverkan med lokala aktörer kring cykling. – Ingen marknadsföring av Falköping som cykeldestination. – Ingen uppföljning och/eller mätverktyg för att utvärdera cykelturism.

  39  

Diskussion och förslag för framtiden Nulägesbeskrivningen visar att Falköpings kommun har stor cykelpotential. Politiskt finns ett stöd för att prioritera ökad gång- och cykling i Falköping: I Kommunens översiktsplan framgår tydligt att förbättringar i infrastrukturen för cyklister ska ske och detta är givetvis positivt. Vidare är det tydligt vilken vis-ion Falköping har inför framtiden och fördelarna med cykeln gör att satsningar på ökad cykling har en given plats för att nå kommunens uppsatta mål. Inom vissa områden fungerar cykelarbetet bra men fortfarande finns mycket att göra för att förbättra cykelförutsättningarna och öka andelen resor med cykel i kommunen. Resurserna är knappa och i dagsläget saknas en strategi och en plan för cykelarbete. För att Falköping ska utvecklas som cykelkommun rekommenderas följande förslag på åtgärder. De två första punkterna är en förutsättning för hela det fortsatta arbetet för ökad cykling i kommunen:

Det finns ett behov av en mätmetod för att utvärdera cykelarbetet och jäm-föra över tid. Falköping kan ha nytta av flödesmätningar av cyklister, en resvaneundersökning för att se fördelningen mellan olika färdsätt i kommu-nen, samt en nöjdhetsundersökning bland cyklister. Falköping kan i dagsläget inte sätta några mätbara målsättningar i en cykelstrategi eftersom information om ovanstående saknas. Falköpings kommun kan delta i Cykelfrämjandets Cykelvelometer 2013 för vidare nulägesanalys, för att göra ett avstamp och samtidigt ha möjlighet

Falköping behöver en cykelstrategi och en cykelplan. Det här är det viktigaste arbetet för att strategiskt arbeta för ökad cykling. Strategin bör definiera tydliga mål och cykelplanen bistår med konkreta åt-gärder som krävs för att målen skall nås. Skapa en tvärsektoriell arbetsgrupp för cykelfrågan. Det behövs en arbetsgrupp och en styrgrupp som ansvarar för och driver cykelfrågan i kommunen. Syftet med arbetsgruppen är att utveckla en cy-kelstrategi och en cykelplan och att gruppen ska vara delaktig i planerings-processen vid ny- och ombyggnationer. Målet är att säkerställa att cykeln planeras som vilket annat transportsätt och att cykelstrategin och cykelpla-nen följs. Forum för att diskutera påverkansåtgärder för ökad cykling.

  40  

att jämföra sig med andra kommuner i sitt utvecklingsarbete för cykling. En positiv sidoeffekt av att delta i Cykelvelometern är att Falköping sätts på kar-tan av kommuner som aktivt verkar för att bli cykelvänligare. Det behövs en omfattande inventering av hela cykelnätet se verkliga bris-ter som inte alltid rapporteras, till exempel platser som upplevs som otrygga eller farliga. Ett exempel på möjligt pilotprojekt för att både få in information om cykelnätet samt öka kommunikationen med Falköpings cyklister är eftersöka cyklister i Falköping som vill vara med och tycka till och fungera som ”rapportörer” längs sina vanliga cykelstråk. Att ge vanecyklister möjlighet att ansvara för ”sin cykelväg” och rapportera sprickor och potthål, klotter och växtlighet. De kan reagera direkt när vinterunderhållet brister eller när sanden ligger kvar för länge på våren. Utveckla marknadsföringen för cykeln som ett transportmedel för alla åldrar. Cykeln som transportmedel behövs synliggöras mer i Falköping, för-slagsvis genom satsningar på kampanjarbeten och genom skyltning av sär-skilda stråk från exempelvis Resecentrum.

• Öka marknadsföringen genom lokala kanaler för att skapa cykelkultur. Planera för lokal medial uppmärksamhet under våren, genom att lyfta fram vanliga Falköpingsbor som cyklar till sitt arbete i tidningen, exem-pelvis ”veckans cyklist” 10 veckor i april, maj och juni.

• Se över cykla till jobbet-kampanjen, skrota eller uppgradera till 2.0 och sikta på att återigen få över 500 deltagare.

• För att inte enbart nå ”de redan frälsta” är en kampanj för utlåning av cyklar till de som vill prova på, exempelvis provacykel.se, en idé. Kam-panjen kan riktas till en specifik arbetsplats eller målgrupp där ett sär-skilt behov finns att bilåkandet minskar, till exempel målgruppen föräld-rar som skjutsar sina barn till skolan.

• Utveckla cykeldagen på skolorna så att den både främjar säkerhet och

attraherar fler att börja cykla.

• Mobil cykelservice som kommer till de större arbetsplatserna, skolorna och knutpunkter för att serva upp cyklar i vår.

• Erbjuda nybörjarcykling för vuxna som inte kan cykla.

  41  

Hämta information och kunskap ifrån andra kommuner genom exempel-vis samarbeten med andra svenska kommuner och studiebesök för politiker till lyckade gång- och cykelstäder i Sverige och EU. Falköping har potential för cykelturism. En välarbetad strategi för att öka besöksnäringen och sätta regionens lokala värden på kartan finns redan, och utvecklingen är positiv: Omsättningen av besöksnäringen ökar i Skaraborg. Ett första steg i det fortsatta arbetet är att etablera frågan om cykelturism i be-fintliga nätverk och kanaler, samt synliggöra den potential som finns genom att prioritera besöksområden och evenemang med skyltning för cykel. Introducera frågan om cykelturism i samarbetet med kringliggande kommuner och nätverk. Detta är första steget i att utveckla cykelturismen i Kommunen. Den samverkan kring ökad besöksnäring som redan är etablerad både med kommuner och lokala entreprenörer är mycket god och ett intresse för ökad cykling finns från båda parter. Ett mål för kommunen bör vara att samordna potentiella cykelaktörer och stödja utvecklandet av cykelkoncept, samt skapa kontakt med andra destinationer som vill utveckla cykelturism, såsom region Halland, Ulricehamn och Kinnekulle. Satsa på att ta fram en cykelledsskyltning och uppdatera cykelkarta Området runt Hornborgasjön och banvallen bedöms i dagsläget som de vik-tigaste områdena för skyltning, underhåll och trafiksäkerhetsåtgärder för att främja cykelturism. En vision är att restaurera upp banvallen och skapa en för-längning av den populära cykelsträckan Göta Kanal. Tips på pilotområde för cykelturism: Hornborgasjön, Megalitgravarna och Ekornavallen är alla områden med mycket stor cykelpotential och cy-kelavstånd från Resecentrum - men i dagsläget åker de flesta dit med bil. Dessa destinationer bjuder stundtals på otroligt bra cykelvägar med både as-falt och gruspartier som kan cyklas med standardcykeln, men vissa över-gångar över vägar är farliga. Skyltning till ovanstående destinationer saknas, den skulle kunna utgå från Resecentrum.

  42  

Referenser: 1. IF (2012). Rapport om cykelvanor i Sverige. Hämtad från: http://www.cisionwire.se/forsakringsbolaget-if/r/var-femte-svensk-cyklar-till-jobbet,c9260230 2. SIFO (2012). Undersökning av cykelvanor i Sverige. Hämtad från: http://www.svenskcykling.se/wp-content/uploads/2012/09/15253172.pdf 3. Vätternrundan (1 oktober, 2012): Vätternrundan är slutsåld! Hämtad från: http://www.vatternrundan.se/Default.aspx?module=8&content=2&fwsite=1&lang=SV&nid=476 4. Trafikkontoret, Stockholms stad (2008). Cykelräkningar. Hämtad från: http://www.miljobarometern.stockholm.se/content/docs/gc/1/Cykelpm2008.pdf 5. Söholt. H (2012). Living City: A People Approach. Presentation vid Tylö-sandseminariet, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, 4 september 2012. 6. Sveriges Kommuner och Landsting (2012). Vägen till ett cyklande sam-hälle. 7. Trafikverket (2011). Ökad och säker cykling – redovisning av regerings-uppdrag (delrapport). Trafikverket. 8. SOU 2012:70. Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyk-lingsperspektiv. Stockholm: Näringsdepartementet. 9. Statens Folkhälsoinstitut (2008). Aktiv transport – på väg mot bättre förut-sättningar för gång- och cykeltrafik. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. 10. Andersen, L.B., Schnohr, P., Schroll, M., Hein, H. O (2000). All-Cause Mortality Associated With Physical Activity During Leisure Time, Work, Sports, and Cycling to Work. Arch Intern Med. 160:1621-1628.

11. Jägerhök T, Kihlborg L, Nordström T (2011). Cykelstaden – En idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst. Stockholm: White ar-kitekter AB, Spacescape AB

12. Handelns Utredningsinstitut (HUI) (2010). Konsumentundersökning - Cy-klisternas betydelse för handeln i Växjö centrum. Växjö: Växjö kommun

13. European Cycling Federation (ECF) (2012). The European Cycling Network Eurovelo. Bryssel: Europeiska Unionen.

14. Koucky, (2009) Hur planerar kommuner i Västra Götaland för cykel?

  43  

15. VTI (2011). Cykelvägars standard – En kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll. Linköping: VTI. 16. Troelsen J, Underlien-Jensen S, Andersen T. (2004). Evaluering av Od-ense Danmarks nationale cykelby. Odense.

17. Oja, P (2004). Frequency, Duration, Intensity and Total Volume of Physi-cal Activity as Determinants of Health Outcomes. I: Perspectives. The multi-disciplinary Series of Physical Education and Sport Science. Vol. 6. Health Enhancing Physical Activity. (Eds. Oja, P. & Borms, J.). International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE). Berlin: Meyer & M eyer Sport (UK).

18. Andersen L.B., Harro M., Sardinha L.B., Froberg K., Ekelund U., Brage S., Anderssen S.A. (2006). Physical activity and clustered cardiovascular risk in children: a cross-sectional study (The European Youth Heart Study), Lancet 368(9532):299-304.

19. IF (2012). Rapport om skjutsande föräldrar. Hämtad från: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/if_skadeforsakring/pressrelease/view/foeraeldrarna-stoersta-hotet-mot-trafiksaekerheten-vid-skolorna-786115 20. Sahlgrenska Akademin (2011). Vart femte barn i Sverige har övervikt. Hämtad från: http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/vart-femte-barn-i-sverige-har-overvikt.cid981240 21. Ashley Cooper, Wedderkopp N, Wang H et .al (2006). Active Travel to School and Cardiovascular Fitness in Danish Children and Adolescents, Me-dicine and science in sports and exercise, 38 (2006:10) 22. British Medical Association (1992). Cycling: Towards Health and Safety. Oxford. Oxford University press. 23. Rojas-Rueda D, de Nazelle. A , Tainio M, Nieuwenhuijsen M.J (2011) Health Risks and Benefits of Cycling in Urban Environments Compared with Car Use: Health Impact Assessment Study. BMJ 2011; 343 doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.d4521 24. Tillväxtverket (2011). Fakta om svensk turism. Stockholm: Tillväxtverket. 25. Turistdelegationen (2006). Svensk Cykelturism. Stockholm 26. Petersson, I (2012). En studie om cykelturism i Stockholm. Stockholm: Stockholms Läns Landsting.

2012