Dagvattenutredning...4 FRUTSTTNINGAR FR HANTERING AV DAGVATTEN 6 KOMMUNENS DIMENSIONERINGSGRUNDER 6 Slckvatten 6 SVENSKT VATTENS DIMENSIONERINGSGRUNDER 6 P110 6 LNSSTYRELSEN JMTLANDS

Dag

2020-01-23

ÖSTERSUNDS KOMMUN

DAGVATTENUTREDNINGDEL AV STADEN 6:1 M.FL.

2 | 10295486 • DP Staden 6_1 Östersund

DAGVATTENUTREDNINGDel av Staden 6:1 m.fl.

Östersunds Kommun

KONSULT

WSP SamhällsbyggnadHamngatan 11B891 33 ÖrnsköldsvikBesök: Hamngatan 11BTel: +46 10 7225000WSP Sverige ABOrg nr: 556057-4880Styrelsens säte: Stockholmwww.wsp.com

KONTAKTPERSONER

Birgitta Eriksson, +46 (0)10-721 03 [email protected]

Madeleine Erneholm, WSP, +46 (0)10-722 78 [email protected]

PROJEKTDagvattenutredning detaljplanStaden6:1

UPPDRAGSNAMNDP Staden 6_1 Östersund

UPPDRAGSNUMMER10295486

FÖRFATTAREBirgitta Eriksson

DATUM2020-01-23

ÄNDRINGSDATUM2020-03-27

GRANSKAD AVLinda Hörnsten

GODKÄND AVBirgitta Eriksson

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

10295486 • DP Staden 6_1 Östersund | 3

INNEHÅLL

1 SAMMANFATTNING 5

2 ALLMÄNT / BAKGRUND 5

3 SYFTE 5

4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANTERING AV DAGVATTEN 6KOMMUNENS DIMENSIONERINGSGRUNDER 6

Släckvatten 6

SVENSKT VATTENS DIMENSIONERINGSGRUNDER 6P110 6

LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS VATTENPLAN 7

VATTENKSKYDDSFÖRESKRIFTER 7

5 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN / BESKRIVNING AVUTREDNINGSOMRÅDET 8

ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING 8

TOPOGRAFI 9

GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 10

HYDROLOGI OCH GRUNDVATTEN 12

BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM / DAGVATTENHANTERING 12Avrinningsområde 12Lågpunkter, risk för översvämning 13Recipient, recipientstatus/klassning 14Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar 15

OMRÅDESSKYDD 16

FÖRORENAD MARK 16

OBSERVATIONER VID FÄLTBESÖK 16

6 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 17PLANERADE FÖRÄNDRINGAR 17

7 BERÄKNINGAR 17BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN 17

Fördröjningsbehov 19

BERÄKNING AV DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 20Riktvärden 21Rening 22Släckvatten 23

8 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 23ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 23

FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING 24

DAGVATTENHANTERING VID KLIMAT OCH RISK 28


100-års regn 28Snöupplag 29

9 SLUTSATSER 29GENOMFÖRANDEFRÅGOR 30

BEHOV AV VIDARE UTREDNING 30

BYGGSKENDET 30

10 REFERENSER 31


1 SAMMANFATTNING

Den här dagvattenutredningen har tagits fram inför planläggning av del av Staden 6:1 m.fl. för enutbyggnad av vattenverket Minnesgärde i Östersund. Utredningsområdet är 3,61 ha stort och utgörsidag av naturmark, vägen Storsjöstråket och ett befintligt vattenverk. Området begränsas av järnvägoch Storsjön, som är utredningsområdets recipient.

Syftet med utredningen är att säkerställa möjligheter för omhändertagande av dagvatten på ett hållbartsätt för den planerade utvecklingen av området. Utredningen ska ge förslag till möjligdagvattenhantering med avseende på fördröjning av dagvatten samt släckvattenpåverkat vatten vidhändelse av brand.

Den planerade exploateringen leder till ökade flöden i och med en ökad hårdgöringsgrad. Vid ett 20-årsregn blir flödet 501 l/s (inklusive klimatfaktor på 25 %) vilket är en ökning av flödet med ca 75 %.För att inte belasta recipienten med de ökade flödena skapas fördröjningsåtgärder som stryperutflödet ned till befintligt flöde (287 l/s). Fördröjning skapas via diken med strypta utlopp via brunn.Fördröjningsdikena dimensioneras för att rymma släckvattenpåverkat vatten (vilket kräver störrevolymer än dagvattenvolymen). Eftersom fördröjningsdikena även ska fånga upp släckvatten skadessa vara täta för att förhindra spridning av föroreningar via infiltration. Fördröjningsanläggningarnaplaceras på ytor i anslutning till de hårdgjorda ytorna.

Eftersom dimensioneringen av fördröjningsdikena utgår från volymbehovet för släckvattenpåverkatvatten kommer även 100-årsregnet kunna fördröjas inom utredningsområdet.

Vid exploateringen kommer föroreningsbelastning och årsmängden föroreningar att öka, docköverskrids inte riktvärdena. Genomförs de föreslagna dagvattenåtgärderna möjliggörs en minskningav föroreningsbelastning från området från dagens nivåer. Sammantaget bedöms exploateringen avutredningsområdet inte utgöra en risk för att recipienten inte ska uppnå MKN.

2 ALLMÄNT / BAKGRUND

Östersunds kommun avser att planlägga delar av fastigheterna Staden 6:1 och Staden 2:1 samtfastigheten Vattenverket 2 för att möjliggöra att ett nytt vattenverk kan byggas sydöst om det befintligavattenverket i Minnesgärde. Detta för att säkerställa Östersunds vattenförsörjning. Arbetet meddetaljplan pågår men varken förslag till plankarta eller planområdesgräns finns framtaget i nulägetutan endast ett utredningsområde och en illustrationsplan. Utredningsområdet är ca. 3,61 ha stort ochden nya byggnadsarean föreslås bli ca. 5000 m2.

3 SYFTE

En dagvattenutredning ska tas fram i syfte att utreda möjligheterna för omhändertagande av dagvatteni samband med upprättande av detaljplan. Utredningen ska översiktligt redovisa markens lämplighetför byggnation enligt illustrationsskissens föreslagna ändamål utifrån ett dagvattenperspektiv.Utredningen omfattar flödesberäkningar och föroreningsbelastning före och efter exploatering samtförslag till dagvatten- och skyfallshantering. Utöver fördröjning av dagvatten, för att inte öka flödenajämfört med dagens situation, ska släckvattenpåverkat vatten (släckvatten + smältvatten) kunnaomhändertas inom utredningsområdet vid händelse av brand.

Åtgärder för dagvatten- och byggvattenhantering under byggskedet ska beskrivas översiktligt.


4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANTERING AVDAGVATTEN

Klimatförändringar medför att vårt samhälle måste anpassas till mer extrema väderförhållanden änidag. Extrem nederbörd, torka och översvämningar förväntas bli vanligare i framtiden varför denfysiska planeringen är ett viktigt verktyg för anpassning till klimatet. En god dagvattenhantering, rätthöjdsättning av mark och byggnader samt skydd mot översvämningar är någraklimatanpassningsåtgärder som kan vidtas.

EU:s ramdirektiv för vatten ställer krav på att kvaliteten/statusen i Europas sjöar och vattendrag skallbevaras eller förbättras. Detta sätter fokus på sambandet mellan dagvattnet och recipient. Dagvattnetför med sig föroreningar från bland annat trafik och industri ut till recipienten vilket kan påverkavattenkvaliteten samt växt- och djurlivet. Med ökad andel hårdgjorda ytor uppströms recipienten ökaräven risken för översvämning vid kraftig nederbörd.

För detaljplaneområdet finns ett antal styrande dokument, lagar och rekommendationer som ärrelevanta för att avgöra hur dagvattnet ska hanteras inom detaljplaneområdet. Dessa presenteras iföljande kapitel.

KOMMUNENS DIMENSIONERINGSGRUNDERI kommunens dimensioneringsgrunder är utgångsläget att 2-årsregn ska fördröjas inom fastighetenoch 20-årsregn inom allmän platsmark. Vid flödesberäkningar ska klimatfaktor 1,25 användas för denexploaterade situationen. Vid tiden för upprättande av den här dagvattenutredningen är endast ettutredningsområde definierat men inte användningsgränserna för kvartersmark eller allmän platsmark,med anledning av det har kommunen beslutat att dagvattenutredningen endast ska redovisa hur 20-årsregnet ska fördröjas ner till befintligt 20-årsflöde.

I möjligaste mån ska öppna/infiltrerbara dagvattenlösningar användas för att möjliggöra en störrereningsfunktion.

Dagvatten som genereras vid ett 100-årsregn ska kunna rinna ytligt till recipient utan att orsaka skadorpå byggnaders infrastruktur eller skyddsvärd mark.

SläckvattenSläckvattenflödet är dimensionera utifrån normal brandbelastning utifrån Svenskt Vattens publikationP83. Ingen riskutredning är gjord.

SVENSKT VATTENS DIMENSIONERINGSGRUNDER

P110Enligt Svenskt Vattens publikation P110 bör kommunala ledningsnätet (vid trycklinje i marknivå) klaraåterkomsttiden 10 år (gles bostadsbebyggelse), 20 år (tät bostadsbebyggelse) och 30 år (centrum-och affärsområden).

Det kommunala planeringsansvaret innebär att planerad mark bör klara att avbörda minst ett 100-årsregn utan att byggnader tar skada.


LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS VATTENPLANRecipienten Storsjön utgör en viktig vattenresurs för invånarna i Östersund kommun. Sjön är ettutpekat område för dricksvattenförsörjning och enligt Länsstyrelsen i Jämtlands Vattenplan(Länsstyrelsen Jämtland, 2016), eftersträvas en så hög kvalitet som möjligt i Storsjöns vatten, dels föratt det skall kunna användas som dricksvatten men även för att ge en god livsmiljö för vattenlevandeväxter och djur. Storsjöns vattenareal sträcker sig mellan de fyra kommunerna Östersund, Åre,Krokom och Berg. Vattenplanen innefattar ställningstaganden som har utvecklats i samarbete mellande fyra kommunerna.

Enligt vattenplanen förordas en hållbar dagvattenhantering, exempelvis genom fördröjning i öppnalösningar. Dagvatten kan användas för bevattning, infiltreras i marken, fördröjas i damm eller ledas tillgenomsläpplig mark längre bort. Robusta dagvattensystem förordas för att säkerställa minimalpåverkan på sjöns vattenkvalitet från dagvatten.

Generella riktlinjer för reningsgrad på dagvatten har inte angetts, dock bör exploateringen inte leda tillökade utsläpp av föroreningar till Storsjön i jämförelse med dagsläget.

VATTENKSKYDDSFÖRESKRIFTERUtredningsområdet ligger inom primär skyddszon för Minnesgärdets ytvattentäkt (LänsstyrelsenJämtland, 2019).

Figur 1. Skyddszoner vid Minnesgärdets ytvattentäkt (Länsstyrelsen Jämtland, 2019). Primär skyddszon=svart linje, sekundärskyddszon=röd linje.

Enligt vattenskyddsföreskrifterna gäller förbud för att ansluta golvbrunnar direkt till dagvattennätet. Detär även förbjudet att i dagvattenbrunnar spola ned utspillda vätskor eller fasta ämnen som innebär risk

Utredningsområdet


för förorening av yt- eller grundvatten. Hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter ochbrandfarligvätskor får inte ske utan tillstånd. Hantering av petroleumprodukter och brandfarliga vätskorfår endast ske på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas upp och omhändertas. Störreschaktarbeten får inte ske utan anmälan. Återfyllnad av massor som kan medföra en risk förförorening av grund- eller ytvatten är förbjuden.

Utifrån vattenskyddsföreskrifterna så ska dagvatten och släckvattnet fördröjas och renas innan detsläpps ut så att ingen risk för förorening av grund- eller ytvatten sker.

5 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN / BESKRIVNINGAV UTREDNINGSOMRÅDET

ÖVERGRIPANDE BESKRIVNINGUtredningsområdet ligger i Östersund, se Figur 2, och gränsar i sydväst till Storsjön och i nordöst tilljärnvägsspår. Utredningsområdet är ca 3,61 ha stort och består i dag av befintligt vattenverk samtskogsmark med höga tallar och sly, se Figur 3. En jämförelse med historiska flygfoton visar att markeni den södra delen av området, där bilvägen (Storsjöstråket) går idag, består av fyllnadsmassor, seFigur 4.

Figur 2 Översiktskarta med utredningsområdet markerat med röd punkt (Lantmäteriet, 2019)


Figur 3 Utredningsområdet markerat i rött. (Lantmäteriet, 2019)

Figur 4 Jämförelse flygfoto från 1955–1967 till vänster med flygfoto från 2014–2017 till höger.

TOPOGRAFIUtredningsområdet ligger vid kanten av Storsjön. Området är lätt kuperat och sluttar från nordöstmot sydöst till Storsjön. Marknivåerna inom området varierar mellan ca +301 och +294 meter(RH2000). I Figur 5 ses en topografisk översiktskarta.


Figur 5 Topografisk översiktskarta, nivåkurvor 5 m.

GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDENSweco genomförde sommaren 2019 en geoteknisk undersökning i området. Denna visade på enjordlagerföljd med ca 0,1–0,4 m tjockt organiskt ytskikt. Delar av området täcks av ett upp till 3 m tjocktlager fyllning bestående av mestadels sand- och lermorän men även torv och byggrester.

Den organiska jorden alternativt fyllningen underlagras av morän som i huvudsak består av ca 1–2 mmäktigt lager sandmorän ovan ett ca 0,5–2,5 m tjockt lager lermorän.

Enligt SGU:s jordartskarta (jordarter 1,1 miljon) utgörs jordarna inom området av moränlera eller lerigmorän (ljuslila området med vita streck) och vatten (vitt, idag utfyllt), se Figur 6 , vilket stämmeröverens med den geotekniska undersökningen.

Berget inom området är poröst varvid nivå på bergöveryta har var svår att bestämma. Bergöverytanbedömdes dock ligga mellan ca 1,7–6,2 m under befintlig markyta enligt den geotekniskaundersökningen, de största jorddjupen har påträffats i områdets sydöstra del. Jorddjupen enligtjorddjupskartan är 3–5 m i området.


Figur 6. Jordartskarta med utredningsområdet markerat (SGU, 2019)

Teckenförklaring

Figur 7 Jorddjupskarta (SGU, 2019)


HYDROLOGI OCH GRUNDVATTENDen i området förekommande moränen är finkornig (silt- och lermorän) och tät. Det gör att den inte ärlämplig för ett lokalt omhänderta av dagvatten med perkolationsanläggningar eller infiltration.Dagvatten kan dock ledas till grunda fördröjningsmagasin eller svackdiken med möjlighet till tömningvia strypt utlopp och bräddning vid höga nivåer.

Grundvattennivåerna har mätts i juli och augusti 2019. Två av rören var torra vid båda tillfällenamedan övriga tre visade en grundvattennivå som varierar mellan ca. 2–2,6 meter under markytan.Grundvattenrörens djup var mellan ca. 2–3,8 m.

BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM / DAGVATTENHANTERING

AvrinningsområdeEnligt VISS (VISS - Vatteninformationssystem Sverige, 2019), tillhör utredningsområdetavrinningsområdet ”Utloppet av Storsjön” som är 999,62 km2 stort, se Figur 8. Till utredningsområdetantas att det bara sker avrinning från de två fastigheterna närmast norr om utredningsområdet viabandike och trumma vid normalflöden upp till 10-årsregnet, se Figur 11. Övriga ovanliggande områdenantas avledas via rännstensbrunnar till dagvattenledning. Vid skyfall kan ytavrinningen tillutredningsområdet ske från ett större område, se Figur 9.

Figur 8. Avrinningsområdet "Utloppet Storsjön" (VISS - Vatteninformationssystem Sverige, 2019)


Figur 9. Avrinningsområde som leder flöde till utredningsområdet vid skyfall (VISS - Vatteninformationssystem Sverige, 2019)

Lågpunkter, risk för översvämningTvå lågpunkter förekommer inom utredningsområdet enligt befintliga höjddata, se Figur 10. När denya byggnaderna höjdsätts är det viktigt att dessa planeras så att dagvatten och släckvatten kan rinnaytledes mot fördröjningsanläggningarna.


Figur 10. Instänga områden (Länsstyrelsen Jämtland, 2019)

Recipient, recipientstatus/klassningRecipienten Storsjön tillhör Indalsälvens avrinningsområde och är Sveriges femte största sjö på ca.464 km2. Denna utgör en dricksvattenförekomst för bl.a. invånarna i Östersund. Vattnet utanförStorsjöstråket är en del av Minnesgärdets vattenskyddsområde. Sjön är reglerad sedan 1938–1940och styrs av en vattendom. Dämningsgränsen i magasinet motsvarar vattennivån vid normal vårflodföre regleringen. Vattenståndet i sjön beräknas som medelvattenståndet vid mätstationerna Norderönoch Vattenverket.

Under sommaren står vattnet som högst eftersom vårfloden då har fyllt upp sjön med smältvatten. Denlägsta vattennivån nås i slutet på vinterhalvåret, då tappning av sjön har skett i takt med det ökadeelbehovet under vintern. Statistik för Storsjöns vattenstånd finns presenterat i tabell 1 (SMHI, 2018).

Tabell 1. Statistik för Storsjön. Vattenstånd (m.ö.h.) är omräknat från höjdsystemet RH00 till RH2000 med förutsättningen attskillnaden mellan dessa två höjdsystem är +0,85 m i Östersundsområdet. Källa: SMHI, 2018.

Vattenstånd Oreglerad (1893-1939),(möh, RH2000)

Reglerad (1940-2016),(möh, RH2000)

Lägsta vattenstånd +291,87 +291,35

Normalt lågvattenstånd +292,1 +291,67

Medelvattenstånd +292,78 +293,15

Normalt högvattenstånd +294,14 +294,14

Högsta vattenstånd +295,14 +294,63

10 000-årsvattenstånd +296,42

Storsjön är en vattenförekomst (VISS EU_CD; SE702172-143255). Storsjöns ytvattenförekomstomfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten beslutade år 2017 av vattenmyndigheten.


Det förekommer miljöproblem så som förekomst av vandringshinder, måttligt morfologiskt tillstånd,skadad fiskpopulation samt miljögifter (PBDE, kvicksilver och TBT). I Tabell 2 listasmiljökvalitetsnormer och statusklassning enligt VISS. MKN anger målsättningen till att uppnå godekologisk status fram till år 2027. Kemisk status har fått mindre stränga krav för PBDE och kvicksilver,p.g.a. att det bedöms tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar god kemiskytvattenstatus.

Källor till den försämrade statusen anses vara transport och infrastruktur, atmosfärisk deposition,förorenad mark från gamla industrier samt förändring i konnektivitet genom dammar, barriärer ochslussar, (VISS, 2019).

Brandsläckningsmedel innehållandes högfluorerade ämnen har tidigare använts av försvaret i ettområde vid Bynäset på Frösön. Eftersom nya mätdata framkommit efter föregående cykel som visarpå att bedömningsgrunder överskrids, leder detta till en "försämring" av statusen som sänks i dennacykel jämfört med tidigare cykel.

Tabell 2.MKN och statusklassning för Storsjön enligt VISS. (VISS - Vatteninformationssystem Sverige, 2019)

Miljökvalitetsnorm, kvalitetskrav

Beslutad 2017-02-23

Status

Ekologiskstatus

Kemiskytvattenstatus*

Ekologisk status Kemisk status utanöveralltöverskridandeämnen

God 2021 God Måttlig(2015-08-12)

Den sammanvägda ekologiska statusen har bedömtstill Måttlig. Detta baseras på data för hydromorfologioch/eller vattenkemi i vattenförekomsten.

Ej god

(2019-08-29)

Vattenförekomsten bedöms inte uppnågod status med avseende på Bromeradedifenyletrar (PBDE) och kvicksilver (Hg),dels baserat på en nationell klassificeringav PBDE och Hg som gjorts avVattenmyndigeheterna och dels attmätvärden finns i aktuell vattenförekomstsom visar på detta. Riskbedömningenbaseras på att det finns en risk att godstatus inte uppnås till 2027. Även förPFOS finns en risk att god status inteuppnås till 2027

Bedömningen är baserat på attgränsvärdet för kvicksilver enligt EG:sramdirektiv för vatten (2008/105/EG och2013/39/EU) överskrids.

Vattenförekomsten uppnår inte god statusm.a.p. på polybromerade difenyletrar(PBDE). Detta med anledning av ett nyttEuropeiskt gränsvärde för PBDE.)

Befintliga ledningar och dagvattenanläggningarFastigheterna norr om utredningsområdet, se Figur 11, avvattnas delvis till utredningsområdet.Dagvatten från fastigheterna avleds via en kulvert under järnvägen. Inom utredningsområdet finnsäven befintliga dagvattenledningar som inte redovisas i denna utredning, men som enligt kommunenleder dagvatten genom vattenverkets fastighet, Vattenverket 2.


Figur 11. Ungefärligt område som avvattnas till utredningsområdet är markerat med rött moln. Trumman under järnvägen ärmarkerad i svart.

OMRÅDESSKYDDOmrådet omfattas av vattenskyddsområde och avloppskänsliga områden enligt avloppsdirektivet.Genom området passerar även pilgrimsleden St Olavsleden via Storsjöstråket.

FÖRORENAD MARKInom och i direkt anslutning till fastigheten för det befintliga vattenverket har det funnits ett båtvarvsom kan medföra förorening från främst metaller och olja. Då utredningsområdet angränsar motjärnvägen kan järnvägen samt hantering av gods från järnvägen potentiellt ha förorenat marken.Dessutom är den större delen av strandlinjen utfylld med okända massor. Kommunen ärtillsynsmyndighet gällande det nedlagda båtvarvet. Sweco har under 2019 genomfört en miljötekniskutredning och följande rekommendationer har gjorts; Inför upprättande av ny detaljplan ärbedömningen att den främsta föroreningen på området härrör från båtvarvet och föroreningarna ärkoncentrerade till detta område. Om andra föroreningar finns på området bör de vara koncentreradet.ex. till utfyllnadsmassor eller eventuell dumpning av schaktmassor. Det finns ingen indikation på attnågon annan verksamhet annat än båtvarvet pågått inom aktuellt område. Inför eller vid byggnation påaktuellt område bör en fördjupad markundersökning utföras som avgränsar spridningen från det f.d.båtvarvet. Gällande övriga området kan det vara aktuellt med undersökning (riktad provtagning) vidmisstanke om förorening i samband med schaktarbete.

OBSERVATIONER VID FÄLTBESÖKEtt platsbesök genomfördes 2019-11-06. Vädret var mulet och marken var täckt med ett tunt lagerfrost och snö. Vid platsbesöket kunde trumman under järnvägen observeras men vid tillfället var detinget vatten i denna. Det vatten som avleds via trumman ser ut att infiltrera i marken närmast då detinte gick att observera något avrinningsstråk från trumman ner mot Storsjön. Området används ävenför rekreation och rastning av hundar.


6 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN

PLANERADE FÖRÄNDRINGARDet finns i dagsläget flera detaljplaner för utredningsområdet, men en ny detaljplan ska tas fram.Planeringen är att omvandla allmän parkmark till kvartersmark för att kunna anlägga ett nytt vattenverkmed tillhörande ledningar och angöringsytor. Storsjöstråket kommer att ändras från väg till gång- ochcykelbana.

En illustrationsplan daterad 2019-11-29 ligger till grund för beräkningar och förslag till systemlösningför dagvattenhantering.

Figur 12. Illustrationsplan daterad 191129 (Källa: Sofia Sandqvist, landskapsarkitekt Tengbom)

7 BERÄKNINGAR

BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDENFör att beräkna dimensionerande dagvattenflöden från området har beräknats genom rationellametoden.

= × × ( ) ×

Där

= ö ( ⁄ )

A= avrinningsområdets area (ha)

( ) = ö ( , ℎ )⁄


( ) = ℎ

φ = avrinningskoefficient

= klimatfaktor

För att ta höjd för framtida ökade flöden till följd av klimatförändring vid dimensioneringrekommenderas i Svenskt Vattens publikation P110 att dimensionerande flöden multipliceras med enklimatfaktor. För Östersund har klimatfaktorn 1,25 i enlighet med rekommendationerna i P110.Klimatfaktorn används därför endast vid beräkning av flöden efter genomförande av plan.Beräkningarna görs i enighet med Svenskt Vattens publikation P110 med en återkomsttid på 2 och 20år och en varaktighet på 10 min.

Varaktigheten bestämdes utifrån rinntiden, vilket både före och efter exploateringen beräknas till 10minuter. 10 minuters regn med återkomst på 20 år motsvarar 17,2 mm regnmängd (utan klimatfaktor)samt 21,5 mm (med klimatfaktor). Tabell 3 och Tabell 4 redovisar dimensionerande flöden fördagvatten inom utredningsområdet före respektive efter exploatering.

Efter genomförande av exploateringen ökar avrinningen från ca 287,6 l/s till 501,0 l/s för 20-årsregnetoch från 531,8 l/s till 854,3 l/s för 100-års regnet enligt beräkningar gjorda i enlighet med P110.

Tabell 3. Utredningsområdet före exploatering. Varaktighet 10 min. Klimatfaktor 1,0.

Markanvändning Area (ha) Avrinnings-koefficient(φ)

Red. area(ha)

Flöde (l/s)2-årsregnP110



Naturmark 2,67 0,1 0,267 36 76 130

Asfalt 0,62 0,8 0,49 67 143 244

Grusyta 0,11 0,4 0,044 6 12 21

Tak 0,21 0,9 0,19 26 56 95

Totalt 3,61 0,28 1,01 135 287 490

Tabell 4. Utredningsområdet efter exploatering. Varaktighet 10 min. Klimatfaktor 1,25.

Markanvändning Area (ha) Avrinnings-koefficient(φ)

Red. area(ha)




Naturmark 2,20 0,1 0,22 37 79 134

Asfalt 0,84 0,8 0,67 112 241 410

Grusyta 0,02 0,4 0,01 2 3 6

Tak 0,55 0,9 0,49 83 178 304

Totalt 3,61 0,39 1,39 234 501 854


FördröjningsbehovDe dimensionerande dagvattenflödena ökar efter exploatering. För att inte ytterligare belastanedströms liggande recipienten Storsjön, krävs det att dagvattnet kan fördröjas innan det avledsvidare. Beräkningar har gjorts för ett 20-årsregn.

7.1.1.1 MagasinsberäkningarFör att ta reda på erforderlig fördröjningsvolym beräknas den största volymen vatten som erhålls frånföljande ekvation (magasinsberäkning med rationella metoden, Svenskt vatten P110):

( ℎ⁄ ) = 0,06 × × − × − × +×

där

= ö ℎ ( / ℎ )

= ℎ ( )

= ( )

K = å ( / ℎ )

0,67 = Självtömningsfaktor. Självtömningsfaktorn ger ett mått på medelutflödet vid tömning med självfall,vilket magasinsvolymen dimensioneras efter.

Magasinsvolymen dimensioneras efter medelutflödet eftersom avtappningen varierar med magasinetsfyllnadsgrad med maxflöde vid fullt magasin. Vid låg fyllnadsgrad är avtappningen låg vilket gerupphov till större fördröjningsvolym.

Det största fördröjningsbehovet inom utredningsområdet för 20-årsregnet vid fördröjning ner tilldagens 20-årsflöde uppstår vid en regnvarighet på 15 minuter. Klimatfaktor på 1,25 är inkluderad iberäkningarna. Totalt krävs en fördröjningsvolym på ca 125 m3 vid en samlad hantering av dagvattnet.

Vid fördröjning av ett 100-årsregn ner till befintligt 20-årsregn inklusive klimatfaktor 1,25 erfodras enfördröjningsvolym om ca 375 m3. Dimensionerande varaktighet är då 20 minuter.

7.1.1.2 BrandVid brand ska släckvatten samlas upp. Den dimensionerande släckvattenvolymen är 90 m3 perbyggnad och är beräknad utifrån ca 2 timmars släckningsarbete med brandvattenflödet 20 l/s och meden förångning på ca 40 %. Brandvattenflödet gäller för normal brandbelastning.

Vid en brand som uppkommer vintertid kommer även smältvatten att tillrinna från tak och närliggandeytor när snö smälter av värmen. För beräkning av volymen smältvatten har följande antaganden gjorts;

· Snösmältning uppstår inom 50 m från respektive objekt.· Medelvatteninnehåll = 60 mm (SMHI, 1999)· Vatteninnehåll skottade ytor = 10 mm (beräknat på 5 cm packad snö, snöndensitet 200 kg/m3

(SMHI, 1999))

I Tabell 5 redovisas släck- och smältvattenvolymer samt total volym släckvattenpåverkat vatten förrespektive fördröjningsanläggning som kan ses i Figur 13.


Figur 13. Ytindelning för respektive fördröjningsanläggning.

Tabell 5. Volym släckvattenpåverkat vatten vid händelse av brand.

Fördröjnings-anläggning

Släckvatten(m3)

Areaskottade ytor(m2)

Area ejskottade ytorinkl tak (m2)

Smältvatten(m3)

Släckvattenpåverkatvatten (m3)

A1 22,5 1190 1770 118 140

A2 22,5 700 1250 82 105

A3 22,5 960 1250 85 108

B 90 970 200 20 110

C 90 420 608 40 130

D 90 684 1070 70 160

BERÄKNING AV DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLLMed modelleringsverktyget Stormtac kan föroreningshalter i dagvattnet beräknas. Nederbörden harantagits vara 563,8 mm/år (SMHI, 2019). En korrektionsfaktor på 1,18 har använts för att få korrigeradnederbörd till modellen.

Utredningsområdet klassas som grusyta, väg 1, parkering, asfaltyta, takyta, gång- och cykelväg samtblandat grönområde i modelleringen. I Tabell 6 ses ytindelning och i Tabell 7 ses koncentrationer avnågra viktiga föroreningar i dagvattnet före och efter exploatering utan dagvattenåtgärder. I Tabell 8ses årsmängder.


Tabell 6. Ytindelning (ha)

Markanvändning Före exploatering Efter exploateringGrusyta 0,106 0,024Väg 1 0,306 0Asfaltyta 0,319 0,682Takyta 0,216 0,553Blandat grönområde 2,666 2,197Parkering 0 0,015Gång- och cykelväg 0 0,143Totalt 3,613 3,613

Tabell 7. Föroreningsbelastning (µg/l) utan dagvattenåtgärder. Riktvärde 1 M (Direktutsläpp till mindre sjöar, vattendrag ochhavsvikar).

Mark-användning

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

Föreexploatering

94 1300 2,8 12 18 0,25 3,5 2,7 0,027 28000 310 0,18 0,0098

Efterexploatering

99 1300 2,9 12 21 0,35 4,0 3,0 0,022 17000 320 0,22 0,012

Förändring 5% 0% 4% 0% 17% 40% 14% 11% -19% -39% 3% 22% 22%

Riktvärde 160 2000 8 18 75 0,4 10 15 0,03 40000 400 0,03

Tabell 8.Total årsmängd (kg) utan dagvattenåtgärder.

Mark-användning


Föreexploatering

0,96 14 0,029 0,12 0,19 0,0026 0,036 0,028 0,00027 290 3,2 0,0018 0,0001

Efterexploatering

1,2 17 0,036 0,16 0,26 0,0044 0,051 0,038 0,00028 220 4,0 0,0028 0,00016

Förändring 25% 21% 24% 33% 37% 69% 42% 35% 4% -24% 25% 56% 60%

I en jämförelse mellan Tabell 7 och Tabell 8 ses det att mängden Hg ökar med 4 % medan haltenminskar med 19%. Totala årsmängden ökar på grund av att utredningsområdet får en högre avrinning,medan halten minskas på grund av minskad andel förorenade ytor (Väg 1). De totala årsmängdernaär beräknade utifrån avrinningskoefficienter och årsnederbörden medan föroreningsbelastningen ärhalten (µg/l) som uppkommer på områdets ytor.

RiktvärdenRiktvärdesgruppen är en arbetsgrupp som bildades år 2008 inom det regionala dagvattennätverket iStockholms län. Denna grupp har tagit fram förslag på riktvärden med anledningen av att det inte finnsnågra nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Eftersom inte heller Östersundskommun har några lokalt fastställda riktvärden har de modellerade halterna av föroreningar idagvattnet från detaljplaneområdet jämförts med riktvärdesgruppens förslag till riktvärden.

Riktvärdena skiljer sig beroende på utsläppspunkt. I Tabell 7 har dagvattnets föroreningshalterjämförts med riktvärden från riktvärdesgruppen 1M, Direktutsläpp till mindre sjöar vattendrag ochhavsvikar.

Den nya markanvändningen medför en högre föroreningsbelastning av samtliga ämnen förutomsuspenderat material men inga riktvärden överskrids varken före eller efter exploatering.


ReningReningseffekten för olika dagvattenlösningar kan ses i Tabell 9. Noterbart är att dessa värden ärschablonvärden som varierar med installationens dimensionering. Krossdiken har en större förväntadreningsgrad än både översilningsytor och svackdiken. Enligt systemlösningen kommer allt dagvattenatt passera minst ett reningssteg.

Tabell 9. Förväntad reningsgrad för olika typer av anläggningar (StormTac Web, 2019)

Typ av P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 BaP

anläggning % % % % % % % % % % % % %

Översilningsyta 40 25 45 50 50 55 45 45 20 70 80 70 70

Dike, vägdike 30 10 40 25 55 35 35 51 10 70 85 60 15

Svackdike 30 40 70 65 65 65 60 50 15 70 85 60 60

Kross/Makadamdike

60 55 85 85 85 85 85 90 45 90 90 60 60

I Tabell 10 nedan presenteras resultatet av rening för utredningsområdet. De ytor som producerarmest föroreningar i dagvattnet är parkeringen, vägar och tak.

Tabell 10. Beräknad föroreningsmängd (kg/år) för befintlig respektive planerad markanvändning. Reningseffekten för enöversilningsyta används som kontroll för rening

Mark-användning

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16

BaP

Föreexploatering

0,96 14 0,029

0,12 0,19 0,0026

0,036 0,028

0,00027 290 3,2 0,0018 0,0001

Efterexploateringoch efterrening

0,72 13 0,020

0,08 0,13 0,0020

0,028 0,021

0,00022 66 0,8 0,0008 0,00005

Förändring i %efter rening

-33 -10 -46 -50 -46 -31 -28 -34 -21 -339 -300 -114 -108

Tabell 11.Beräknad föroreningshalt (µg/l) för befintlig respektive planerad markanvändning. Reningseffekten för enöversilningsyta används som kontroll för rening.

Mark-användning


Föreexploatering

94 1300 2,8 12 18 0,25 3,5 2,7 0,027 28000 310 0,18 0,0098

Efterexploateringoch efterrening

59 975 1,6 6 11 0,16 2,2 1,6 0,018 5100 64 0,07 0,0036

Förändring i % -58 -33 -76 -100 -71 -59 -59 -64 -53 -449 -384 -173 -172

Riktvärde 160 2000 8 18 75 0,4 10 15 0,03 40000 400 0,03

Dagvattnet kommer inte att överskrida några riktvärden efter exploateringen. Efter rening iöversilningsytor så kommer föroreningshalterna och -mängderna att minska, vilket kan ses i Tabell 10och Tabell 11. De ökade föroreningarna kommer att tas omhand inom utredningsområdet och kommerinte att bidra till ökad förorening av Storsjön.


SläckvattenFör att undvika spridning av föroreningar från släckvatten vid brand ska släckvattnet samlas upp för attsedan fraktas bort via tankbil. De hårdgjorda ytorna ska vara täta och höjdsatta runt byggnaderna såsläckvattnet kan fångas upp i fördröjningsdikena. Uppsamlingen sker genom att försedagvattenbrunnarna med stängningsanordningar.

Om brand uppstår vintertid kommer smältvatten att tillrinna från tak och närliggande ytor. För att intefördröjningsanläggningarna ska belastas med smältvatten och därav behöva tätare tömning vidsläckningsarbete, ska snöupplag placeras på behörigt avstånd eller nedströmsfördröjningsanläggningarna.

8 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING

ÖVERGRIPANDE PRINCIPERUtifrån rådande förutsättningar har ett förslag på utformning av dagvattenhantering förutredningsområdet tagits fram. Främst rekommenderas öppna lösningar. Eftersom infiltrationenbedöms kunna vara begränsad, rekommenderas inga infiltrationsåtgärder som dagvattenhantering.Den naturliga topografin kommer att bevaras inom utredningsområdet, vilket innebär att flödet rinnermot Storsjön. Dagvattnet fördröjs i täta diken för att sedan avledas via ett dikes- och ledningssystemned till nya trummor, under ny planerad gång- och cykelväg med utlopp till Storsjön.

En schematisk bild över tröga avledningssystem och lokalt omhändertagande ses i Figur 14 och enöversiktlig skiss över den föreslagna dagvattenhanteringen ses i Figur 15.

Figur 14. Schematisk bild över tröga avledningssystem och lokalt omhändertagande av dagvatten. Bildinspiration: Stockholmvatten, Svenskt Vatten

RECIPIENT

SAMLAD

TRÖGA AVLEDNINGSSYSTEM

LOKALT

OMHÄNDER-TAGANDE

FÖRDRÖJNINGNÄRA KÄLLAN

ALLMÄN PLATSMARKPRIVAT MARK


Figur 15 Förslag på dagvattenlösning. Blåa streck är fördröjningsdiken med tät botten och röda streck är avledningsdiken medtät botten. Gult streck är diken. Gröna streck är nya trummor under vägar och gröna fyrkanter är nya dagvattenbrunnar

FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERINGGång- och cykelvägen samt området söder därom ska inte fördröjas utan det kommer att avvattnasdirekt till Storsjön. Övriga områden som inte kommer att fördröjas är de som är utanför markeratområde i Figur 16. När dessa ytor avleds direkt till Storsjön innebär det att det totalafördröjningsbehovet för det övriga utredningsområdet ökar jämfört med tidigare beräkning, nyfördröjningsvolym blir ca 130 m3 för 20-årsregnet och ca 465 m3 för 100-årsregnet. Som nämns iavsnitt 7.1.1.2 om brand så är behovet av fördröjning av släckvatten 90 m3 för varje byggnad ochdärtill tillkommer smältvatten. Volymbehovet för släckvattenpåverkat vatten är därmed större änfördröjningsbehovet av dagvatten och styr därför utformningen av dagvattenhanteringen och placeringav fördröjningsvolymer.


Figur 16. Området inom den röda markeringen beräknas fördröjas

Vid varje byggnad föreslås ett fördröjningsdike med möjlighet till avstängning av utloppet. Utloppenföreslås utformas som kupolbrunnar med strypt utlopp och avstängningsmöjlighet genom enavstängningsventil (manuell eller motordriven automatisk).

För byggnad C betyder det att ett fördröjningsdike behöver ha tvärsnittsarean 2,9 m2 om diket blir 45meter för att rymma 130 m3. I slutet av diket behövs en anordning för att kunna stänga av utflödet ihändelse av brand. För att avleda det fördröjda flödet vidare görs detta i ett avledningsdike enligt Figur25 med tät botten.

Figur 17. Fördröjningsdike för släckvatten bakombyggnad C. Blått streck

Figur 18. Förslag på dikesdimensioner

För byggnad B behöver ett fördröjningsdike ha tvärsnittsarea 3,1 m2 om diket blir 35 meter för attrymma 110 m3. För att dagvattnet ska kunna avledas och för att kunna stänga av flödet i samband


med brand sätts en dagvattenbrunn i diket som kan kopplas samman med de ledningarna somkommer från byggnad A östra sidan.

Figur 19. Fördröjningsdike för släckvattenbakom byggnad B. Blått streck,dagvattenbrunn i grön fyrkant

Figur 20. Förslag på dikesdimensioner för fördröjning vid vid byggnad B.

För byggnad A behövs det tre fördröjningsdiken för omhändertagande av släckvatten, Dike A1, A2 ochA3. Dike A1 behöver ha tvärsnittsarean 2,5 m2 och vara 55 m långt för att rymma 140 m3. A2 behövertvärsnittsarean 1,9 m2 om det är 55 m långt för att rymma 105 m3.

Fördröjningsdiket i söder, A3, behöver ha tvärsnittsarean 1,8 m2 och ha en längd om 60 m för attrymma 108 m3. Dessa tre fördröjningsdiken avtappas vid dagvattenbrunnar där det ska finnasmöjlighet till avstängning av flödet. Dessa brunnar avleds genom ledning, de på östra sidan kankopplas ihop med ledningen från byggnad B se Figur 21.


Figur 21. Fördröjningsdike och avledningsdike med tät botten för släckvatten kring byggnad A. Blått streck förfördröjningsdike, rött streck för avledningsdike och dagvattenbrunn i grön fyrkant

Figur 22. Förslag på dikesdimensioner för fördröjning vid A1. Figur 23. förslag på dikesdimensioner för fördröjning vid A2.

Figur 24. förslag på dikesdimensioner för fördröjning vid A3

Söder om byggnad A finns även ett avledningsdike med tät botten för att avleda släckvatten tillfördröjningsdiket. Avledningsdiket söder om byggnad A kan ha en utformning som visas i Figur 25.

Figur 25.Förslag på dimensioner för avledningsdiken sydväst och väster om byggnad A med tvärsnittsarean 0,3m2 ochlängslutning på 1%

[m]


För byggnad D behövs ett avledningsdike med tät botten för att avleda släckvatten tillfördröjningsdiket. Söder om byggnad D och infartsytan behövs även ett fördröjningsdike för attsläckvattnet som kommer längs vägen samt från byggnad D ska kunna tas om hand. Tvärsnittsareanför detta fördröjningsdike blir ca 3,5 m2 om längden är 46 m för att rymma 160 m3.

Figur 26. Fördröjningsdike och avledningsdike medtät botten för släckvatten kring byggnad B. Blåttstreck för fördröjningsdike, rött streck föravledningsdike dagvattenbrunn i grön fyrkant Figur 27. förslag på dikesdimension för fördröjning vid D.

Figur 28. Förslag till avledningsdike kring byggnad D med tväsnittsarean 0.2 m2

Om terrassen ska avvattnas till dikena behöver dessa fördjupas och läggas 0,3 m under terrassnivå.Även dränering från byggnaderna ska ledas till fördröjningsdikena om inte det kan säkerställas attsläckvatten avleds i dräneringsledningarna. Det innebär djupet blir större för dessa diken för attanpassas till dräneringsledningarna.

DAGVATTENHANTERING VID KLIMAT OCH RISK

100-års regnVid ett 100-årsregn kommer dagvattenanläggningarna vara underdimensionerande, om de intedimensioneras för hantering av släckvatten. Då rinner dagvatten istället längst med vägar ned motStorsjön enligt rinnvägar i Figur 29. Höjdsättning i senare skeden får ej utföras på ett sådant sätt attinstängda områden som ej avses vara fördröjningsytor förekommer.

Utspolning av fördröjningsanläggningar skulle kunna leda till att tidigare avsatta föroreningar kanspolas ur.

[m]


Figur 29. Rinnvägar inom utredningsområdet markerade med röda pilar

SnöupplagSnöupplag ska inte placeras uppströms, i anslutning till eller på fördröjningsanläggningar för att intebelasta dessa med det smältvatten från snöupplagen som uppkommer vid brand. Grönytor och dikenkan nyttjas till snöupplag under vinterhalvåret.

Vid snösmältning passerar smältvattnet naturmarksytor och grönytor som kan fungera somöversilningsytor innan avledning till Storsjön.

9 SLUTSATSER

Planerad exploatering medför en ökad avrinning och föroreningsbelastning. Genomförs de föreslagnadagvattenåtgärderna möjliggörs en minskning av föroreningsbelastning från området från dagensnivåer och halterna ligger under rekommenderade förslag till riktvärden för dagvatten och bedöms intepåverka möjligheten att uppnå MKN för recipienten Storsjön. Den nya markanvändningen innebär t.ex.att kadmiumhalten ökar vilket kan härledas till taken. Valet av takmaterial är därför viktigt. Generelltbör koppar- och zinktak undvikas eftersom dessa metaller är skadliga för vattenlevande organismer.

Rening via översilning mot naturmark bedöms vara tillräckligt. Totalt krävs en magasinsvolym på ca125 m3 för att fördröja 20-årsregnet från hela utredningsområdet men eftersom gång och cykelvägensamt naturmarken närmast Storsjön inte ska fördröjas ökar behovet av fördröjning till ca 130 m3. Dentotala erforderliga fördröjningsvolmen bedöms kunna tillgodoses genom anläggande avfördröjningsdiken inom utredningsområdet. Dimensionerande för fördröjningen är dock intedagvattenflödena utan omhändertagandet av släckvattenpåverkat vatten som kommer att generera destörsta volymerna. I utredningen har förutsättningen för släckvattenberäkningarna varit normalbrandbelastning, inget samtidigt regn men med snösmältning.

Fördröjningsanläggningarna för 20-årsregn är desamma som för släckvatten och är därför placerade inärheten av byggnaden. Den totala fördröjningskapaciteten är 753 m3 vilket är ca 5,8 gånger mer änvad som behöver fördröjas vid ett 20-årsregn. På grund av de stora fördröjningsvolymerna tar den


föreslagna lösningen med fördröjningsdiken stora ytor i anspråk, vilket kan vara svårt att uppnå. Ettförsta steg för att minska ytbehovet är att se över beräkningsförutsättningarna vid brand, vilket görs ien riskanalys. Om volymbehovet kvarstår kan de föreslagna fördröjningsanläggningarna helt ellerdelvis bytas ut mot underjordiska magasin. Alternativt leds allt dagvatten, släckvatten och smältvattentill ett stort magasin i områdets lågpunkt sydväst om byggnad D.

Vid ett 100-årsregn kommer fördröjningsanläggningar för dagvatten och ledningar varaunderdimensionerade och vatten rinner längst med vägar. Om fördröjningsanläggningarnadimensioneras för omhändertagande av släckvatten rymmer dessa även fördröjningsbehovet vid ett100-regn. Höjdsättning i senare skeden skall tillgodose att inga instängda områden förekommer. Försnöupplag utnyttjas grönytor och diken.

GENOMFÖRANDEFRÅGORNedan listas några grundläggande principer för att säkra en långsiktigt hållbar dagvattenhantering förområdet.

· Där kemikalier ska lossas/hanteras bör det finnas en uppsamlingsvolym för spill för att minskarisken av förorening av marken.

· Samtliga entréer ska ligga högre än gatunivå.· För dagvattenlösningar rekommenderas främst öppna lösningar samt LOD.· Risker för översvämning förekommer för delar av utredningsområdet. För att undvika att det

vid skyfall uppstår instängda områden (som inte ska fungera för fördröjning) bör markenhöjdsättas så att dessa områden undviks.

BEHOV AV VIDARE UTREDNINGKompletterande dagvattenutredning i senare skeden bör genomföras då detta endast är en utredningför ett utredningsområde och inte för en specifik fastighet eller en planutformning. Ändringar iområdets storlek och utformning kan leda till att ovan nämnda lösningar ej är aktuella.

- Utformning av dagvattenanläggningar i detalj med exakta dimensioner och placeringgenomförs i bygglovsskede för fastigheter.

- En komplettering av släckvatten och dess påverkan på fördröjnings behovet behöver utredasytterligare efter att en riskutredning gjorts. I den här utredningen har antagits att magasinenska kunna hålla volymen för normal brandbelastning under 2 timmar utan ett samtida regnmen med snösmältning innan eventuell bortpumpning kan ske.

BYGGSKEDETI byggskedet krävs att sedimentflykt förhindras genom att anlägga sedimentationsdammar före utlopptill Storsjön. Dammar bör dimensioneras för nederbörd 20 mm/h, uppehållstiden 120 s och djupet 2 mdock minst 10 m3.


10 REFERENSER

Lantmäteriet. (den 19 11 2019). Kartsök. Hämtat från Kartsök och ortsnamn:https://kso.etjanster.lantmateriet.se/

Länsstyrelsen Jämtland. (2016). Vattenplan för Storsjön Jämtlands län 2016. Östersund:Länsstyrelsen Jämtlands län.

Länsstyrelsen Jämtland. (den 27 11 2019). Kungörelse om skyddsområde och skyddsföreskrifter förMinnergärdets ytvattentäkt, Staden 2:1, Östersunds kommun. Hämtat från 23FS 2017:12Kungörelse om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Minnergärdets ytvattentäkt, Staden2:1, Östersunds kommun: https://www.lansstyrelen.se

Länsstyrelsen Jämtland. (den 21 11 2019). Länskarta Jämtlands län. Hämtat från webbGIS:https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se

Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting. (den 04 12 2019). Förslag till riktvärden fördagvattenutsläpp februari 2009. Hämtat från Stormtac:http://stormtac.com/admin/Uploads/Riktvarden_dagvatten_feb_2009.pdf

SGU. (den 24 10 2019). SGUs Kartvisare. Hämtat från SGUs Kartvisare:https://apps.sgu.se/kartvisare-jordarter-25000-100000.html

SGU. (den 21 11 2019). SGUs Kartvisare. Hämtat från SGUs Kartvisare:https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-1-miljon.html

SMHI. (1999). Snö i Sveriga, snödjup och vatteninnehåll.

SMHI. (den 27 11 2019). Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990. Hämtat frånDataserier med normalvärden för perioden 1961-1990: www.smhi.se

StormTac Web. (den 14 11 2019). Hämtat från StormTac: http://app.stormtac.com/

Sweco. (2019). Miljötekniks markundersökning - Rapport revidering 1. Östersund: Sweco EnviromentAB.

Sweco. (2019). PM GEOTEKNIK - GU Minnesgärdet Utredning i detaljplan. Östersund: Sweco CivilAB.

Svenskt Vatten. (2001). Publikation VAV p83 - Allmänna vattenledningsnätet. Stockholm: SvensktVatten.

Svenskt Vatten. (2016). Publikation P110 - Avledning av dag-, drän- och spillvatten.

VISS - Vatteninformationssystem Sverige. (den 18 11 2019). Hämtat från VISS:https://viss.lansstyrelsen.se/


VI ÄR WSP

WSP Sverige ABHamngatan 11B891 33 ÖrnsköldsvikBesök: Hamngatan 11B

T: +46 10 7225000Org nr: 556057-4880Styrelsens säte: Stockholmwsp.com

WSP är ett av världens ledande analys- ochteknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknadermed stöd av global expertis. Som tekniska experter ochstrategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker,naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksomprofessionella projektörer, konstruktörer och projektledare.Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till enhållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000medarbetare. wsp.com

Documents

Dagvattenutredning...4 FRUTSTTNINGAR FR HANTERING AV DAGVATTEN 6 KOMMUNENS DIMENSIONERINGSGRUNDER 6 Slckvatten 6 SVENSKT VATTENS DIMENSIONERINGSGRUNDER 6 P110 6 LNSSTYRELSEN JMTLANDS