Detaljplan för NORRA GROSSBOL

FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) samrådsredogörelse fastighetsförteckning behovsbedömning övriga handlingar: plankarta med bestämmelser grundkarta

UPPRÄTTAD 2019-04-26 GODKÄND 20XX-XX-XX ANTAGEN 20XX-XX-XX LAGA KRAFT 20XX-XX-XX

GRANSKNINGSHANDLING 2019-04-26

VAD ÄR EN DETALJPLAN OCH HUR TAS DEN FRAM? En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Den kan även reglera var byggnader får placeras och hur dessa ska utformas. Olika detaljplaner har olika syften och reglerar därför olika saker. Kravet att upprätta en detaljplan uppstår alltid när det behöver göras större förändringar i befintlig bebyggelsestruktur och när tidigare oexploaterade mark- och vattenområden ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska upprättas.

Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser. För att underlätta förståelsen detaljplanen finns även denna planbeskrivning. Planbeskrivningen redovisar planens syften, rådande planeringsförutsättningar, överväganden och planerade förändringar men också de konsekvenser planens genomförande innebär för enskilda fastighetsägare och andra berörda.

Plankartan är den juridiskt bindande handlingen. Planbeskrivningen är vägledande vid tolkning av plankartan men har ingen egen rättsverkan.

Berörda kan påverka detaljplanen Under processen med att arbeta fram en detaljplan ges berörda möjlighet att påverka utformningen av planen. Berörda är bland andra länsstyrelsen, lantmäteriet, fastighetsägare, de närmaste grannarna samt vissa andra myndigheter, enskilda och organisationer.

Första möjligheten att påverka kallas samråd. Efter samrådet bearbetas planförslaget efter inkomna synpunkter innan planen ställs ut för granskning. Under granskningen får de berörda ytterligare en chans att lämna synpunkter och därmed kunna påverka.

Efter granskningen kan endast mindre ändringar göras i planförslaget innan planen antas i kommunfullmäktige. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om ingen överklagar eller Länsstyrelsen inte överprövar planen. Överklaganderätt har de berörda som senast under granskningsskedet lämnat in skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i den antagna detaljplanen.

Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglovsprövning inom planområdet.

Detaljplanen upprättas med standardförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL) 2010:900.

Kartan på framsidan är hämtad från Lantmäteriets topografiska webbkarta.

Här är vi nu

Detaljplan för NORRA GROSSBOL

PLANBESKRIVNING

HANDLINGAR • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) • Samrådsredogörelse • Fastighetsförteckning • Behovsbedömning • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) • Grundkarta (separat kartblad)

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Kommunen bedriver ett fortlöpande arbete där ambitionen är att fasa ut äldre detaljplaner som är svårtolkade eller som har förlorat sin aktualitet. Det huvudsakliga syftet med planläggningen är därför att ersätta dessa äldre planer med en aktuell detaljplan med bestämmelser enligt Bover-kets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan.

Planläggning syftar också till att möjliggöra byggandet av ett nytt LSS-boende i parken väster om Grossbolsgatan i planområdets södra del.

I övrigt kommer planen i allt väsentligt att bekräfta den pågående mark-användningen.

För delar av planområdet föreslås att strandskyddet upphävs.

Planen upprättas med standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900.

PLANDATA

Läge Planområdet ligger i norra delen av Forshaga tätort.

Området avgränsas i öster av Storgatan, i väster av skogsområdet i an-slutning till SISU-gården, i söder av gräsytan söder om Grossbolsskolan och i norr i huvudsak av Grossbolstorpsvägen.

Areal Planområdets areal är drygt 50 hektar.

Markägoförhål-landen

Marken inom det berörda området ägs av Forshaga kommun, bostadsfö-retag samt av ett stort antal enskilda fastighetsägare.

2

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer

Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäk-tige den 26 januari 2010.

I översiktsplanen utgör planområdet en del av Forshaga tätort utan när-mare precisering. Den aktuella planeringen får anses ha stöd i översikts-planen.

Detaljplaner, områdesbe-stämmelser, förordnanden m.m.

detaljplaner Det aktuella området omfattas i dag av ett större antal äldre stads- och detaljplaner, dessa är:

• 541 - Förslag till stadsplan och ändring av stadsplan för del av Gråssbol 12 m.fl., 17-FOR-579, fastställd 1952-03-14,

• 606 - Förslag till ändring av stadsplanför kv. Violen och Sågver-ket, 17-FOR-616, fastställd 1954-09-03,

• 618 - Förslag till jämkning och utvidgning av stadsplan för del av Gråssbol 12 m.fl., 17-FOR-623, fastställd 1955-05-20,

• 833 - Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för kv. Sågverket m.fl., 17-FOR-748, fastställd 1962-08-30,

• 841 – Förslag till ändring av stadsplanen för kv. Elektrikern, Kooperatören, Reparatören och Trädgårdsmästaren samt del av kv. Polisen jämte angränsande gator, 17-FOR-747, fastställd 1962-08-27,

• 859 - Förslag tilländring av stadsplanen för kv. Havren, Hyacin-ten, Nejlikan, Rågen och Tulpanen samt delar av kv. Elektrikern, Liljekonvaljen och Trädgårdsmästaren m.m., 17-FOR-757, fast-ställd 1963-05-14,

• 864 - Förslag till ändring av stadsplanen för kv. Tulpanen och Krokusen m.m., 17-FOR-770, fastställd 1964-05-22,

• 926 - Förslag till ändring av stadsplan för kvarteret Maskrosen, 17-FOR-801, fastställd 1968-03-14,

• 1048/1082 - Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för del av fastigheten Grossbolstorp 1:6 m.fl. 17-FOR-833, fastställd 1971-04-29,

• 1096 - Förslag till utvidgning av stadsplan för fastigheterna Grossbol 1:362, :365, :313 m.fl., 17-FOR-847, fastställd 1972-02-22,

• 1113 - Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för fastig-heten Grossbol 1:404 m.fl., 17-FOR-853, fastställd 1972-05-31,

• 1581 - Förslag till utvidgning av stadsplan för del fastigh. Gross-bol 1:11 m.fl. (Smedbackshöjden, Forshaga), 17-M-93, fastställd 1976-06-04,

3

• 2355 - Detaljplan för Grossbolsskolan Forshaga kommun, Delar av Tulpanen 1 och Grossbol 1:85, 1763-P98/2, laga kraft 1998-04-28.

Planerna överlappar och ersätter redan varandra i varierande grad. Gäl-lande användning för kvartersmarken inom området är bostäder, skola och allmänt ändamål.

Följande planer ersätts helt Följande planer ersätts delvis

606 541

618 833

841 859

864 1096

926

1048/1082

1096

1581

2355

De fyra planer som ersätts delvis är sådana som även omfattar områden utanför aktuellt planområde.

Samtliga planers genomförandetider är utgångna.

kulturmiljöpro-gram för Värm-land

Planområdet berörs inte av någon miljö som ingår i Länsstyrelsens Kul-turmiljöprogram för Värmland från 1989.

Det berörs inte heller av några miljöer utpekade i Forshaga kommuns kulturmiljövårdsprogram.

Program för planområdet

Då det huvudsakliga syftet med den nu aktuella planläggningen är att bekräfta den pågående markanvändningen och att anpassa planen till verkliga förhållanden har bedömningen gjorts att något detaljplanepro-gram inte behöver upprättas.

AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN

Markens lämp-lighet

Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § ska mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hän-syn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hus-hållning.

Området är redan i dag ianspråktaget för bostadsändamål och en fullt integrerad del av Forshaga tätort.

Planläggningen bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 § mil-jöbalken.

4

Värdefulla om-råden

Enligt 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken ska stora opåverkade områden, eko- logiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fis-kevatten skyddas mot påtaglig skada.

Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tät-orter ska särskilt beaktas.

Planläggningen tar inte i anspråk något sådant område som avses ovan. Området är redan i dag detaljplanelagt och ianspråktaget för bostadsän-damål.

Tillgången till grönområden är god inom närområdet.

Riksintressen Planläggningen omfattas inte av något område av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken.

Dock angränsar området till två anläggningar av riksintresse för kommu-nikation enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Strax väster om planområdet löper riksväg 62. I väster angränsar planområdet också till ett influensområde för Karlstads flygplats inom vilket master, torn eller andra höga anlägg-ningar kan utgöra fysiska hinder för luftfarten.

I öster på Nordmark Klarälvens Järnvägars (NKlJ) före detta banvall lö-per numera gång- och cykelbanan Klarälvsbanan vilken är av riksin-tresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Ytterligare något hund-ratal meter åt öster löper Klarälvens vars nedre lopp är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Klarälven mynnar sedan i Vä-nern som bl.a. är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § miljöbal-ken.

Planen bekräftar endast den redan pågående markanvändningen. Om-rådet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp vilket innebär att spill- och dagvatten omhändertas på ett betryggande sätt innan det når recipient.

Vidare bedöms inte heller den föreslagna planläggningen påtagligt skada eller påtagligt försvåra utnyttjandet av övriga riksintressen.

Miljökvalitets-normer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föroreningar i fisk- och musselvatten, omgivnings-buller samt för vattenförvaltningen.

utomhusluft I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, par-tiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. När det gäller ut-omhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och ben-sen och i andra hand för kvävedioxid.

Mätningar gjorda i Forshaga centrum vintern 2004/2005 visar att nor-merna för kvävedioxid, svaveldioxid och bensen klaras med bred margi-nal. När det gäller partiklar visar mätresultaten att kommunen i enlighet med bestämmelserna i förordningen om miljökvalitetsnormer måste fort-

5

sätta att mäta partikelhalten i utomhusluft, dvs. den s.k. över utvärde-ringströskeln överskrids för många gånger per år.

Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst bety-delse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partik-lar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen.

Planen bekräftar endast den pågående markanvändningen och innebär därför inte att antalet bostäder kommer att öka i området och därmed troligtvis inte heller trafiken.

Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra föränd-ringar som medför ökade utsläpp till luften.

fisk- och mus-selvatten

Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven mynnar ut i Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår i Naturvårdsverkets för-teckning över fiskvatten som ska skyddas.

De klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna para-metrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta sub-stanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar.

Ett plangenomförande kommer inte att medföra någon risk för att gäl-lande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att över-skridas.

Bebyggelsen inom området är ansluten till de kommunala ledningsnäten.

omgivningsbul-ler

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de i dag är formule-rade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åt-gärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare.

Planläggning bedöms inte försämra bullersituationen i området.

vattenförvalt-ning

Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvat-ten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits.

Vid den senaste bedömningen (registerutdrag VISS, 2018-01-10) var målet för Klarälven i anslutning till planområdet att uppnå miljökvalitets-normen god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk status till år 2027. Vi tidpunkten för registerutdraget hade Klarälven i anslutning till planom-rådet måttlig ekologisk status samtidigt som älven inte uppnådde god kemisk status.

Den måttliga ekologiska statusen kan främst kopplas till bristande kon-nektivitet (vandringshinder orsakade av vattenkraftsutbyggnaden).

Anledningen till att Klarälven inte uppnår god kemisk status beror på höga halter av kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter, dvs. över-allt överskridande ämnen främst orsakade av internationella luftnedfall.

Planområdet ligger även i anslutning till grundvattenförekomsten Fors-haga-Deje. Här är så väl den nuvarande klassningen som den beslutade miljökvalitetsnormen god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status.

Befintlig bebyggelse är ansluten till de kommunala ledningsnäten och spillvatten omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipienten Klarälven. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka

6

möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna, varken för Klarälven eller för grundvattenförekomsten Forshaga-Deje.

Behovsbe-dömning

I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedöm-ning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan bety-dande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbe-skrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB. Däre-mot görs bedömningen bullersituationen längs de mest trafikerade ga-torna både inom och i anslutning till planområdet bör utredas närmare i planläggningen.

FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur

topografi Planområdets marknivåer varierar mellan + 59 och + 98.0 meter (RH 2000).

De högsta nivåerna återfinns in nordväst medan de lägsta finns i sydöst.

vegetation Vegetationen består i huvudsak av trädgårdsväxtlighet och kommunala grönytor av traditionellt snitt. I några av trädgårdarna samt på grönytorna finns ett relativt stort antal större lövträd med stort miljöskapande värde. I västra delen av området, mellan Grossbol och Grossbolstorp finns ett mindre skogsområde med blandskog.

Ett plangenomförande medför inte direkt några förändringar av vegeta-tionen inom planområdet. Planen bekräftar endast den redan pågående markanvändningen.

landskapsbild Området domineras av blandad villa- och småhusbebyggelse med inslag mindre flerfamiljshus. I väster avgränsas bostadsområdet tydligt av skogsområdet kring SISU-gården.

biotopskydd Längs Grossbolsgatan finns två avsnitt med enkelsidiga alléer.

7

Alléer omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11§ miljöbalken. Inom biotopskyddsområden får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen kan medge dispens om särskilda skäl föreligger.

För att skydda alléerna har det i planen införts en bestämmelse om att alléträd ska finnas kombinerat med krav på marklov för eventuell träd-fällning.

geotekniska förhållanden

Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden i området i huvud-sak av glacial lera med inslag av postglacial sand, urberg och postglacial sand.

Inom och i anslutning till området har tidigare ett flertal geotekniska undersökningar utförts. Bland annat med dessa som grund har Sweco tagit fram en samlad beskrivning av de geotekniska förhållandena och förutsättningarna inom området, Rapport, Forshaga, Norra Grossbol, 2019-04-24.

Ur rapporten framgår det att jorden i områdets östra och centrala delar generellt består av finkorniga sediment av sand, silt och lera med en mäktighet upp till 10 – 15 meter. Därunder följer fast friktionsjord i form av morän på berg. Djupet till berg varierar.

I de västra delarna utgörs jorden av mer fastmark och berg med ett tunn-nare lager av finkornig jord. Den finkorniga jordens mäktighet uppgår som mest till 2 -4 meter. Inom båda områden förekommer inslag av fyll-ning.

För hela området gäller att den siltiga jorden är mycket flytbenägen vid vattenmättnad samt mycket tjälfarlig. I områden med förekomst av lös lera finns risk för sättningar vid ökad belastning av marken.

8

Inom områden med fast jord kan byggnader grundläggas ytligt. I områ-den med lösare finkorniga sediment erfordras kompletterande undersök-ningar. Detta innebär att krav på geoteknisk undersökning kan komma att ställas i samband med bygglov.

Enligt rapporten bedöms, med nuvarande underlag, de geotekniska för-hållandena inte innebära några hinder eller restriktioner för detaljplanens genomförande.

markradon I Forshaga kommuns översiktliga markradonutredning (VIAK, 1990) klassificeras hela Forshaga tätort som ett s.k. lågriskområde för radon. Undersökningen är översiktlig och lokala variationer kan förekomma.

Ansvaret för att bedöma de faktiska radonriskerna på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga.

stabilitet SGU har kartlagt områden där det finns förutsättningar för skred i finkor-niga jordarter, dvs. områden som består av lera och/eller silt och där marklutningen är tillräckligt stor. Inom de identifierade områdena finns förutsättningar som gör att skred kan uppstå. Kartläggningen säger dock inget om risken eller sannolikheten för att ett skred ska uppstå.

Inom planområdet finns ett antal mindre områden där det finns förutsätt-ningar för skred. Dessa är markerade som orangea ytor i kartan nedan.

Enligt Swecos rapport, se avsnittet geotekniska förhållanden ovan, är dock totalstabiliteten tillfredsställande inom området. Vid djupa schakter eller höga punktlaster ska särskilda stabilitetsberäkningar utföras. Den lokala stabiliteten ska även beaktas vid schakt och fyllningsarbeten.

9

förorenad mark Det finns inget som tyder på att det skulle någon verksamhet inom plan-området som har gett upphov till markföroreningar.

Om det i samband med exploatering eller andra arbeten ändå skulle på-träffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnadsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering ska ske.

skyfall och höga vattenstånd

Planområdet ligger som närmast cirka 120 meter från Klarälven.

MSBs översvämningskartering visar dock att hela området ligger så högt att det inte riskerar att översvämmas vid högsta beräknat flöde i Klaräl-ven. Inte heller kommer det att drabbas av översvämning vid eventuellt dammhaveri i Klarälven uppströms Forshaga.

Vid ett 100-årsregn kommer området kring Grossbolsskolans gymnastik-sal (södra delen av Tulpanen 4) samt ett stråk öster om förskolan Gullvi-van (längs gränsen mellan Harven 11 och Harven 18) att översvämmas. Vattendjupen kan bli upp emot en meter vid lägre partier inom dessa områden.

Vidare blir vatten stående på parkmarken längs Storgatan då kapaciteten på trumman genom vägbanken är begränsad.

I planen hanteras översvämningsrisken genom att förbud att uppföra byggnad införs i östra delen av förskoleområdet. Förbudet kompletteras med bestämmelse om att marken ska vara tillgänglig för öppen dagvat-tenhantering. I övrigt införs bestämmelse om att svackdike eller annat dike ska finnas i parkmarken mellan Grossbolsskolans gymnastiksal och bostadsbebyggelsen i kvarteret Rågen. Slutligen införs bestämmelse om att det ska finnas möjlighet till fördröjning och uppsamling av dagvatten i parkområdet söder och öster om gymnastiksalen.

I och med detta skapas ett stråk för dagvatten från förskoleområdet ner till trumman under Storgatan i sydöstra delen av planområdet. Marken inom parkområdet utformas så att det finns ett naturligt lågstråk som leder från väster mot Storgatan i öster. I den mån trumman under Stor-

10

gatan begränsar avledningskapaciteten kan även trummans dimension ses över om detta inte påverkar risken för marköversvämningar öster om Storgatan.

fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök finns det inga kända fornlämningar inom planområdet.

Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kultur-miljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen.

Verksamheter

inom planområ-det Planområdet är ett utpräglat bostadsområde i huvudsak bestående av

villor men även av ett antal radhus och mindre flerbostadshus. Inom om-rådet ligger även Grossbolsskolan, en låg- och mellanstadieskola, samt förskolan Gullvivan med fyra avdelningar.

Aktuell planläggning bekräftar de aktuella användningarna vilket innebär att större delen av kvartersmarken inom område planläggs för bostäder (B). Planen ger även en ny byggrätt för bostäder i parkområdet i södra delen av planområdet, väster om Grossbolsgatan. Här planerar kommu-nen att uppföra ett nytt LSS-boende.

Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens hu-vudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostads-komplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag så-som gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal.

Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget.

Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accept-eras.

Förskolan och delar av skolområdet är i gällande planer planlagda för allmänt ändamål vilket ändras till användningen skola (S). Inom planom-rådet finns även några elnätstationer, en pumpstation samt en återvin-ningsstation. Dessa markområden planläggs med användningen teknisk anläggning (E1 – Elnätstation och E2 - återvinningsstation).

11

utom planområ-det

Planområdet gränsar i söder till Forshaga centrum med en blandning av bostäder och centrumverksamheter. I öster, på andra sidan Storgatan ligger Framgårdens industriområde med blandad småindustri. I norr åter-finns Stackbråtarnas bostadsområde och ett skogsområde. Slutligen återfinns i väster friluftsområdet kring SISU-gården.

Bebyggelse

inom planområ-det Bebyggelsen inom planområdet består i huvudsak av enfamiljshus

byggda från 1920-talet och fram till mitten av 1970-talet. Den nyare be-byggelsen finns i nordvästra och i nordöstra delarna av planområdet. Kring Grossbolsskolan i södra delen av planområdet ligger ett par mindre flerbostadshus.

12

För bostadsbebyggelse gäller generellt att den får uppföras till en vå-nings höjd. Undantagen är de fastigheter som redan är bebyggda med tvåvåningshus samt Grossbolsskolans idrottshall vilka får planstöd för befintliga våningsantal och byggnadshöjd. För idrottshallen innebär detta att högsta byggnadshöjd på 15 meter.

Inom byggrätten för det planerade LSS-boendet tillåts en högsta bygg-nadshöjd på 7,5 meter.

Anledningen till att det äldre våningsbegreppet används för huvuddelen av bebyggelsen är att det använts i tidigare detaljplaner inom området.

Som våning räknas, enligt 1 kap. 4 § PBF (Plan- och byggförordningen), vind där bostadsrum eller arbetsrum kan inredas, om den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

För befintliga suterränghus i västra delen av planområdet görs bedöm-ningen att suterrängvåningen inte räknas som våning enligt 1 kap. 4 § PBF ovan.

För komplementbyggnader gäller en högsta tillåten byggnadshöjd på 3,0 meter. Några uthusbyggnader inom planområdet har redan i dag en byggnadshöjd som överstiger 3,0 meter. Dessa får givetvis stå kvar, där-emot ska nya komplementbyggnader följa planens bestämmelser.

Vidare anges i vissa fall att villabebyggelsen ska vara friliggande. Med det menas i det här sammanhanget en friliggande villa med en eller två bostäder.

I övrigt följer planen en enkel struktur med zoner ut mot gatorna som inte får bebyggas. Följer i stort sett befintligt bebyggelsemönster varför bred-den på zonerna kan variera mellan olika gator. I de fall bebyggelse sak-nas mot gatan har zonens bredd satts till 6,0 meter. De bebyggelsefria zonerna mot gatan skapar rymd i gaturummet och ökar trafiksäkerheten genom bättre siktförhållanden. Syftet med zonerna är också att ge möj-lighet till att parkera på egen mark framför bebyggelsen. På grund av befintlig bebyggelsestruktur är det inte alltid möjligt att hålla en tillräcklig bredd på zonen framför all bebyggelse för att det ska vara möjligt att ställa upp bilen. De enskilda fastigheternas parkeringsbehov ska dock alltid lösas inom den egna fastigheten.

13

De generella byggnadsfria zonerna mot gatorna innebär också att vissa byggnader (främst garage och andra komplementbyggnader där bygglov beviljats i strid mot gällande planer men även ett par bostadshus) ham-nar på mark där byggnader inte får uppföras. Dessa befintliga byggnader får givetvis stå kvar, däremot ska nya byggnader på de berörda fastig-heter följa planens bestämmelser.

Vidare har bestämmelser införts, att om inget annat specificerats, ska nya huvudbyggnader placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns mot intilliggande bostadsfastigheter och minst 2,0 meter från fastighetsgräns mot natur- eller parkmark. För komplementbyggnader gäller att dessa ska placeras minst 1 meter från fastighetsgräns om inget annat anges.

Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent av fastighetsarean eller som en största tillåten byggnadsarea i m2 inom fastigheten. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse, dvs. även olika bostadskomplement såsom förråd, garage och liknande.

I de fall utnyttjandegraden anges i procent varierar denna mellan 30 och 50 procent beroende på befintlig bebyggelsestruktur och fastighetsstor-lek.

utom planområ-det

Både i norr och i söder finns angränsande bostadsområden. I norr ligger Stackbråtarna med grupphusbebyggelsen från slutet av 1970-talet. Sö-der om planområdet återfinns en blandning av småhus och lite större flerfamiljshus, oftast i tre våningar. Denna bebyggelse bedöms huvud-sakligen vara uppförd under 1940- och 1950-talet.

Öster om planområde, på andra sidan Storgatan ligger Framgårdens industriområde. Huvuddelen av bebyggelsen inom industriområdet är uppförd från 1960-talet och framåt och består till stor del plåtklädda indu-strihallar i varierande storlek.

tillgänglighet En stor del av den befintliga bebyggelsen är uppförd med källarvåning varför tillgängligheten kan vara begränsad.

Nya bostäder och tillhörande tomter ska i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funktionshinder. Om det är befo-gat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus.

Service Bebyggelsen inom planområdet ligger som längst cirka 1,5 km från Forshaga centrum med god tillgång till såväl samhällelig som kommersi-ell service. Förskola samt låg- och mellanstadieskola finns inom områ-det.

Friytor

rekreation I väster angränsar planområdet till SISU-gårdens friluftsområde med god tillgång till stigar och motionsspår. Områdets centrala läge i Forshaga gör att det finns goda möjligheter till rekreation, sport och friluftsliv. Av-ståndet till den kommunala idrottsplatsen, Ängevi, är cirka 1,5 km.

lek Inom planområdet finns ett antal kommunala lekplatser av varierande storlek.

14

strandskydd I norra delen av planområdet, delvis på fastigheten Prästkragen 1, finns en damm som omfattas av det generella strandskyddet på 100 meter. I gällande plan från 1952 är Prästkragen 1 planlagd för bostadsändamål. Själva dammen och dess strandkant omfattas dock av prickmark (mark som inte får bebyggas).

I planförslaget upphävs strandskyddet för all mark inom 100 meter från dammen som är ianspråktagen för bostadsändamål samt för gatumar-ken. För fastigheten Prästkragen 1 upphävs inte strandskyddet för den strakt sluttande strandremsa närmast dammen som inte är ianspråkta-gen.

Vattenområden Se strandskydd ovan. Dammen ges användningen W1, öppet vattenom-råde.

Trafik

biltrafik De mest trafikerade stråken som berör planområdet är Grossbolsga-tan/Grossbolstorpsvägen, Norrliden samt Storgatan.

Enligt kommunens trafikmätningar trafikeras Norrliden av cirka 950 for-don ÅDT (sommar 2017) och Grossbolsgatan/Grossbolstorpsvägen av 760 fordon (höst 2017). Medelhastigheten var 32 respektive 30 km/h. Det finns inga uppgifter om andelen tung trafik. Vad gäller Storgatan tra-fikerades den under sommaren år 2017 av cirka 4060 fordon ÅDT. Mät-ningen gjordes vid Ånäs strax norr om planområdet. Med hänsyn till väg-nätets utformning och antalet målpunkter mellan mätplatsen och planom-rådet kan trafikmängden i höjd med planområdet antas vara ungefär den samma eller marginellt lägre. Skyltad hastighet på Storgatan i höjd med planområdet är 50 km/h.

Huvuddelen av trafiken inom område genereras av de boende. Den ge-nomfarttrafik som förekommer består till största delen av besökare till friluftsområdet vid SISU-gården.

15

parkering Boendeparkering ska ske på de egna fastigheterna eller i vissa fall på parkeringssamfälligheter.

Vid Grossbolsskolan finns en större parkering avsedd för skolans perso-nal samt kvällar och helger för besökare till Grossbolshallen.

kollektivtrafik Värmlandstrafiks linje 600, Karlstad – Värnäs – (Långflon), trafikerar hållplatsen SISU-gården längs väg 62 cirka 200 meter väster om plan-området.

Linjerna 601, Karlstad – Skived – Forshaga – Deje, och 602, Karlstad – Ilanda – Forshaga trafikerar hållplatsen Grossbol längs Storgatan i an-slutning till planområdets östra del.

gång- och cy-keltrafik

Förutom de två huvudstråken för gång- och cykeltrafik längs Grossbols-gatan och Norrliden som förbinder Grossbol och Stackbråtarna med cen-trala Forshaga finns en mängd mindre gång- och cykelvägar som bidrar till en säkrare trafikmiljö, främst i närheten av Grossbolsskolan och för-skolan Gullvivan samt från Grossbolsgatan väster ut mot Grossbolstorp.

16

Störningar

buller Riksdagen godkände 2010 en ny målstruktur för det nationella miljöarbe-tet med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. 2012 beslu-tade Regeringen om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet, bl.a. för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. En del av miljökvalitetsmålets precisering handlar om att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer såsom trafikbuller. Vidare är besvär av trafikbuller en av flera indikatorer som används för uppföljning av miljö-kvalitetsmålet.

Bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från vägtrafik finns i För-ordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216).

Inomhusvärden för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR).

vägtrafik De mest trafikerade gatorna är Grossbolsgatan/Grossbolstorpsvägen, Norrliden samt Storgatan med trafikmängder på 760, 950 respektive 4060 ÅDT. Bedömningen görs att det främst är längs dessa gator det kan förekomma höga bullernivåer. Vid övriga gator bedöms trafikmäng-den vara för liten för att ekvivalentvärden för buller ska kunna beräknas.

För att få en uppfattning av vilka bullernivåer som kan förväntas har Tyréns bullerberäkningsprogram Nordic Road Noise använts.

Vid beräkningarna har miljöparameterna definierats som ”country” då bebyggelsen inom området är gles. Vidare har markparametern definie-rats som ”soft” med tanke på det stora inslaget av gräs och naturytor.

I trafikmätningarna saknades uppgifter om andelen tung trafik. Baserat på att det inte finns några verksamheter inom planområdet, förutom Grossbolsskolan och förskolan Gullvivan, görs bedömningen att andelen tung trafik på Grossbolsgatan/Grossbolstorpsvägen och Norrliden är mycket liten. För att vara på den säkra sidan sätts ändå andelen tung trafik till 4 procent vilket motsvarar cirka 35 tunga fordon per dygn. Vid så låga trafikmängder som i detta fall är det främst de maximala bullervär-dena som påverkas av den tunga trafiken. Enligt trafikmätningarna var medelhastigheten på gatorna 30 respektive 32 km/h. Vid beräkningarna har skyltad hastighet 50 km/h använts.

Enligt beräkningarna i Nordic Road Noise uppnås ekvivalenta bullerni-våer på 54 respektive 55 dBA inom tio meters avstånd från vägmitt. Maxnivåerna ligger på 82 dBA.

17

Baserat på ovanstående görs bedömningen görs att bullerförordningens riktvärde på högst 60 dBA vid en bostadsbyggnadsfasad kommer att uppfyllas.

För att komma ned till en maximal bullernivå på högst 70 dBA krävs dock ett avstånd på minst 30 meter från vägmitt enligt Nordic Road Noise. Detta innebär att uteplatser placerade mellan byggnad och gata i de flesta fall inte kommer att uppfylla bullerförordningens krav. Bedömning-en görs dock att bullerskyddad uteplats kan uppföras längre in på fastig-heterna där både avstånd och skyddande byggnader bidrar till att förord-ningens krav på högst 70 dBA uppfylls.

Vad gäller bullret från Storgatan finns som nämnts i avsnitter biltrafik ovan inga uppgifter om andelen tung trafik. Med tanke på att gatan fun-gerar som infart till centrala Forshaga från norr och två av länstrafikens busslinjer trafikerar gatan är det rimligt att anta att andelen tunga trafiken ligger runt tio procent. Med i övrigt samma inställningar som vid beräk-ningarna ovan indikerar Nordic Road Noise att godkända ekvivalentni-våer uppnås på ett avstånd av cirka 15 meter från vägmitt samt att god-kända maximala bullernivåer på cirka 30 meter från vägmitt.

18

Detta innebär att befintlig bostad på Maskrosen 1 inte uppfyller ekviva-lentnivån på 60 dBA vid en bostadsbyggnads fasad. Byggnaden har inte byggrätt i gällande plan och nu aktuell planläggning hamnar halva bygg-naden på mark som inte får bebyggas på grund av närheten till gatan.

För att klara maximala bullernivåer under 70 dBA krävs ett avstånd på minst 30 meter från vägmitt om inga bullerdämpande åtgärder utförs. Bedömningen görs att uteplatser med lägre bullernivåer än 70 dBA kan anordnas på samtliga fastigheter längs Storgatan, antingen i skydd av befintliga byggnader eller längre in på fastigheten än 30 meter från väg-mitt. För fastigheterna längs Storgatan införs bestämmelse att inom varje fastighet ska minst en uteplats finnas mer än 30 meter från vägmitt eller i bullerskyddat västerläge.

Vad gäller eventuell bullerstörning från väg 62 så indikerar Nordic Road Noise att riktvärdena för ekvivalenta och maximala bullernivåer uppfylls cirka 30 meter respektive 45 meter från vägmitt. (ÅDT 3280 fordon var av 328 fordon tung trafik, registerutdrag NVDB 2018-02-12). Närmaste bostadsbyggnad inom planområdet ligger mer än 100 meter från väg 62.

Sammanfattningsvis görs bedömningen ljudnivåer enligt bullerförord-ningens riktvärden kommer att klaras för samtliga befintliga bostads-byggnader inom planområdet utom för Maskrosen 1. Befintlig bostads-byggnad inom denna fastighet ges därför inte stöd i planen.

verksamheter Verksamheterna inom planområdet, dvs. Grossbolsskolan och förskolan Gullvivan bedöms inte ge upphov till några bullerstörningar. Det plane-rade LSS-boendet bedöms inte heller ge upphov till bullerstörning.

Dock har Boverket rekommenderade riktvärden på högst 50 dBA ekviva-lent ljudnivå för bullernivåer på utomhusytor avsedda för lek och peda-gogisk verksamhet inom skolområden. Bestämmelse om detta införs för Grossbolsskolans och förskolan Gullvivans områden.

Inte heller bedöms befintliga verksamheter i Framgårdens industriom-råde öster om planområdet i dagsläget ge upphov till bullerstörning för de boende i östra delarna av planområdet. För att säkra bostäderna mot eventuella framtida störande verksamheter i industriområdet införs be-stämmelse för bebyggelsen öster om Norrliden enligt Boverkets rapport 2015:21, Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovprövning av bostäder – en vägledning. I denna rapport anges att

19

högsta ljudnivå från verksamhet vid en bostadsfasad inte får överskrida:

50 dBA ekvivalent ljudnivå vardagar dagtid kl. 06.00-18.00,

45 dBA ekvivalent ljudnivå övriga tider, och

55 dBA maximal ljudnivå nattetid kl. 22.00-06.00.

vibrationer Det bedöms inte vara någon risk för vibrationer inom planområdet så länge vägbanorna hålls i gott skick och det inte byggs farthinder i form av vägbulor.

Teknisk för-sörjning

dricksvatten Området är anslutet till det kommunala dricksvattennätet.

spillvatten Området är anslutet till det kommunala spillvattennätet.

dagvatten Området är anslutet till det kommunala dagvattennätet.

värme Grossbolsskolan, förskolan Gullvivan samt huvuddelen av Forshagabo-städers bostadsbestånd är anslutet till Forshaga energis fjärrvärmenät.

Någon utbyggnad av fjärrvärmenätet är inte planerad men fastigheter längs kulverten får ansluta sig om aktuell byggnad inte ligger mer än 30 meter från kulverten och kapacitet finns i nätet.

el Området är anslutet till Ellevios distributionsnät.

tele, data Området är anslutet till Skanovas accessnät. Forshaga fibernät har en pågående utbyggnad inom området med målsättningen att samtliga fas-tigheter inom området ska ha möjlighet att ansluta sig till fibernätet.

avfall Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfalls-plan.

Kommunens återvinningscentral finns vid Kvarntorpsgärdet cirka tre kilometer norr om planområdet.

Närmaste återvinningsstation ligger vid Grossbolsskolans parkering i sydöstra delen av planområdet.

skyddsrum På fastigheten Havren 18 finns ett skyddsrum med plats för 69 personer.

20

Konsekvenser av planens genomförande

övergripande konsekvenser

Den nya detaljplanen ersätter ett stort antal äldre detaljplaner som delvis förlorat sin aktualitet och som ibland innehåller föråldrade bestämmelser. En ny plan gemensam plan för hela Norra Grossbol gör också att plan-bestämmelserna blir mer enhetliga vilket dels är en rättvisefråga för fas-tighetsägarna och dels förenklar bygglovshanteringen. I stort sett bekräf-tas befintlig bebyggelse i planen. Undantaget är en ny byggrätt för bo-städer i sydvästra delen av planområdet där ett LLS-boende planeras.

De mer enhetliga bestämmelserna om bland annat bebyggelsefri zon mot gatan innebär dock att vissa byggnader (främst garage och andra komplementbyggnader där bygglov beviljats i strid mot gällande planer men även ett par bostadshus) hamnar på mark där byggnader inte får uppföras. Dessa byggnader får givetvis stå kvar, däremot ska nya bygg-nader på dessa fastigheter följa planens bestämmelser.

I planen införs också ett flertal markreservat för allmänna underjordiska ledningar vilka begränsar möjligheten att bebygga vissa fastigheter. Det handlar främst om existerande servitut och ledningsrätter för infarter och större el- och VA-ledningar vilka synliggjorts i plankartan men i vissa fall handlar det dock om servisledningar för el och tele till bakom- eller intil-liggande fastigheter som behöver vara åtkomliga för nätägaren.

konsekvenser för enskilda fastighetsägare

Som nämnts ovan påverkas vissa fastigheter av markreservat för all-männa underjordiska ledningar vilket innebär att vissa delar av fastighet-erna inte går att bebygga. I de flesta fall ligger dessa markreservat i an-slutning till fastighetsgräns där det oftast är förbjudet att uppföra byggna-der av andra skäl, t.ex. finns generella bestämmelser om att friliggande huvudbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns (gäller ej rad-, kedje- eller parhus) mot intilliggande bostadsfastighet och minst 2,0 meter från fastighetsgräns mot natur- eller parkmark om inte annat anges samt att komplementbyggnad ska placeras minst 1,0 meter från fastighetsgräns om inte annat anges.

Andra fastigheter påverkas genom att förbud att uppföra byggnader in-förts där det idag står byggnader, t.ex. inom förgårdsmark mot områdets gator. Detta innebär att om byggnaden förstörs, genom t.ex. brand, kommer inte byggnaden utan prövning att kunna byggas upp i samma läge inom fastigheten utan den kan istället behöva uppföras så att den stämmer överens med byggrätten i planen.

Vidare har förbud att uppföra byggnader införts över el- och teleledningar som korsar fastigheter för att t.ex. nå en bakomliggande fastighet.

Slutligen har även befintliga servitut och ledningsrätter bekräftats genom att förbud att uppföra byggnad har införts över ledningsrätten.

Nedan listas vilka fastigheter som berörs av markreservat för underjor-diska ledningar och ledningsrätter samt har befintlig bebyggelse på för-gårdsmark med byggnadsförbud.

fastighet typ av markreservat/påverkan

Fenix 1 Genomgående elledning

Fenix 2 Genomgående elledning

21

Fenix 3 Genomgående elledning

Gullvivan 1 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Gullvivan 2 Genomgående el- och teleledningar

Gullvivan 3 Genomgående el- och teleledningar

Gullvivan 4 Genomgående el- och teleledningar Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Gullvivan 5 Genomgående el- och teleledningar Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Gullvivan 6 Genomgående teleledning Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Gullvivan 7 Genomgående el- och teleledningar

Gullvivan 8 Genomgående el- och teleledningar

Havren 4 Genomgående teleledning

Havren 5 Genomgående teleledning

Havren 7 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Havren 8 Genomgående elledning

Havren 9 Genomgående elledning

Havren 11 Genomgående el- och teleledningar

Havren 18 Befintlig ledningsrätt

Klövern 1 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Klövern 13 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Klövern 14 Befintlig ledningsrätt

Klövern 2 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Klövern 4 Befintlig ledningsrätt

Kornet 2 Genomgående teleledning

Kornet 3 Genomgående teleledning

Kornet 6 Genomgående teleledning Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Kornet 7 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 1 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 2 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 3 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 4 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 5 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 6 Genomgående elledning

Liljekonvaljen 9 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Liljekonvaljen 10 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 11 Genomgående teleledning

22

Liljekonvaljen 12 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 13 Genomgående teleledning

Liljekonvaljen 14 Genomgående teleledning

Linet 1 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Linet 2 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Linet 3 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Linet 4 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Linet 6 Genomgående elledning Befintlig ledningsrätt

Linet 7 Genomgående teleledning

Linet 8 Genomgående el- och teleledningar

Linet 9 Genomgående elledning

Linet 10 Genomgående elledning

Maskrosen 1 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Maskrosen 2 Genomgående el- och teleledningar Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Maskrosen 3 Genomgående elledning

Maskrosen 5 Genomgående el- och teleledningar

Maskrosen 7 Befintlig ledningsrätt Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Maskrosen 8 Genomgående elledning

Maskrosen 10 Befintligt servitut Befintlig ledningsrätt Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Maskrosen 11 Befintligt servitut Befintlig ledningsrätt

Maskrosen 12 Befintligt servitut Befintlig ledningsrätt

Maskrosen 15 Genomgående el- och teleledningar

Maskrosen 16 Genomgående el- och teleledningar

Nejlikan 2 Genomgående teleledning

Nejlikan 5 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Nejlikan 6 Genomgående teleledning

Nejlikan 7 Genomgående teleledning

Pollux 3 Genomgående elledning Befintlig ledningsrätt

Pollux 4 Genomgående elledning Befintlig ledningsrätt

Prästkragen 1 Genomgående el- och teleledningar Befintlig ledningsrätt

23

Prästkragen 2 Genomgående el- och teleledningar

Ringblomman 3 Genomgående elledning

Ringblomman 5 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Ringblomman 6 Genomgående elledning

Rågen 13 Genomgående teleledning

Rågen 14 Genomgående teleledning Befintlig ledningsrätt

Rågen 15 Befintlig ledningsrätt

Rågen 19 Befintlig ledningsrätt

Rågen 20 Befintlig ledningsrätt

Rågen 21 Genomgående teleledning

Rågen 22 Genomgående el- och teleledningar

Rågen 23 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Tulpanen 4 Genomgående elledning

Vallmon 1 Befintlig ledningsrätt Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Vattumannen 2 Genomgående teleledning

Vattumannen 6 Genomgående teleledning

Vega 12 Befintlig ledningsrätt

Venus 4 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Vetet 2 Genomgående teleledning

Vetet 3 Genomgående teleledning

Vetet 6 Genomgående teleledning

Vetet 7 Genomgående teleledning

Violen 1 Genomgående el- och teleledningar

Violen 2 Genomgående teleledning

Violen 3 Genomgående teleledning

Violen 5 Befintlig byggnad hamnar delvis på prickmark

Violen 10 Genomgående elledning

Violen 11 Genomgående elledning

Violen 14 Genomgående el- och teleledningar Befintlig ledningsrätt

Violen 15 Genomgående el- och teleledningar Befintlig ledningsrätt

Violen 16 Genomgående el- och teleledningar

24

ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med standardplanförfarande.

Tidsplan planprocessen

Beslut om samråd

MBN september -18

Samråd med berörda samt remiss till myndighet-er och kommunala nämnder

oktober -18

Beslut om granskning maj -19

Granskning juni -19

Godkännande för antagande september -19

Antagande KF oktober -19

Laga kraft november -19

bebyggelse Eventuell ny bebyggelse kan uppföras när erforderliga planbeslut är fat-tade och bygglov erhållits.

Genomföran-detid

Genomförandetiden är satt till 5 (fem) år från den dag planen vunnit laga kraft.

Ansvarsför-delning

Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen:

- initiera eventuell fastighetsbildning,

- förbindelsepunkter för VSD-ledningar,

- iordningställande av allmän platsmark, och

- bygglovsprövning.

Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för följande delar i genomföran-deprocessen:

- förvärv av erforderlig mark,

- bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndig-heter och andra,

- nybyggnadskarta,

- anslutningsledningar till kommunens ledningsnät,

- utsättning, och

- uppförande av bebyggelsen och iordningsställande av tomtmark.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Rätten till underjordiska ledningar ska tryggas genom ledningsrätt.

Respektive ledningsägarna initierar och bekostar bildandet av lednings-rätterna.

Eventuell fastighetsbildning kan ske med stöd av planen.

25

EKONOMISKA FRÅGOR

Kommunen inte att ha några direkta kostnader för planens genomfö-rande.

Planavgift kommer att tas ut i samband med bygglov.

TEKNISKA FRÅGOR Kompletterande geoteknisk undersökning kommer att krävas i samband

med bygglovsprövningar såvida det inte bedöms onödigt med hänsyn till projektets ringa omfattning eller andra omständigheter.

Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med bygglovsprövning.

MEDVERKANDE TJÄNSTEPERSONER Vid upprättandet av planbeskrivningen har Forshaga kommuns stadsar-

kitekt Jan Erik Engström medverkat.

2019-04-25

Johan Stenson

planeringsarkitekt

Detaljplan för NORRA GROSSBOL

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

HANDLINGAR • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) • Samrådsredogörelse • Fastighetsförteckning • Undersökning om betydande miljöbedömning samt utredningar • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) • Grundkarta (separat kartblad)

Ett detaljplaneförslag har upprättats med standardförfarande för Norra Grossbol i Forshaga kommun.

Planförslaget har varit föremål för samråd under tiden 2018-10-05 till och med 2018-10-29.

Samråd har skett med länsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten, övriga myndigheter, sakägare och andra som bedömts ha väsentligt intresse av förslaget.

Yttranden som kommit in under samrådsskedet och kommunens kommentarer till dessa framgår av bilaga 1. Inkomna synpunkter har föranlett att planhandlingarna kompletterats mot bakgrund av risken för skred, översvämning och störande trafikbuller. Vidare har ett potentiellt förorenat markområde samt ett område med osäkra stablitetsförhållanden utgått ur planen. Dessutom har ett antal mindre korrigeringar och kompletteringar av mer redaktionell art gjorts.

BILAGA 1

SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER

SAMRÅDET

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

2

För kommentarer se nästa sida.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

3

Plankartan har korrigerats.

Synpunkterna har noterats och kommer att beaktas.

Alternativa lokaliseringar har studerats. Sammantaget har dock det föreslagna läget bedömts lämpligast. Det bör påpekas att plats lämnats för en framtida gång- och cykelvägsförbindelse, söder om det nya kvarteret, för en framtida möjlighet att knyta ihop centrum med SISU-terrängen.

Planarbetet påbörjades under 2017.

Planbeskrivningen har korrigerats i detta avseende.

En geoteknisk utredning har utförts och planhandlingarna har korrigerats med hänsyn till utredningen.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

4

Planhandlingarna har kompletterats i detta avseende.

Planhandlingarna har kompletterats i detta avseende.

Planhandlingarna har kompletterats i detta avseende.

Det aktuella området utgår ur planen.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

5

Planen bekräftar i allt väsentligt redan befintlig situation. Kommunen har gjort bedömningen att ett högsta våningsantal är lämpligast för befintlig bebyggelse medan högsta byggnadshöjd används för det nya kvarteret.

Planhandlingarna har korrigerats i detta avseende.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

6

Planhandlingarna har förtydligats i detta avseende.

Planhandlingarna har korrigerats och kompletterats i detta avseende.

Planhandlingarna har korrigerats i detta avseende.

Planbestämmelsen finns längs Grossbolsgatan.

Planhandlingarna har korrigerats med en sammanställning av vilka planer som ersätts helt och inte.

Det är inte aktuellt med inlösen av allmän plats. Planhandlingarna har korrigerats.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

7

Planhandlingarna har kompletterats i detta avseende.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

8

Synpunkterna har noterats och kommer att beaktas.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

9

För kommentarer se föregående sida.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER

10

Plankartorna har korrigerats och kompletterats.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER

11

Plankartorna har korrigerats och kompletterats.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER

12

Plankartorna har korrigerats och kompletterats.

KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER

13

Plankartorna har korrigerats och kompletterats.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

14

Yttrandet föranleder inga förändringar av planförslaget.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

15

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

Påpekas bör att i grönområdets västra kant lämnas en zon om tio meter för passage till pulkabacken och SISU-terrängen.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

16

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

17

Yttrandet föranleder inga förändringar av planförslaget.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

18

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

19

Visserligen tas delar av ett grönområde i anspråk men bedöm-ningen har gjorts att tillgången till grönytor i området är så god att det täcker behovet för såväl skolor som boende.

Det finns inget som säger att eventuell ny bebyggelse skulle förfula området. Den frågan kommer att bevakas i samband med bygglovs-prövningarna.

Kommunen kan inte kommentera spekulationer kring detaljplanens påverkan på fastigheternas attraktivitet.

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

20

Olika lokaliseringar har studerats och föreslaget läge har samman-taget bedöms som det lämpligaste.

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

21

Olika lokaliseringar har studerats och föreslaget läge har samman-taget bedöms som det lämpligaste.

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

22

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

23

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

24

Det aktuella området ägs av kommunen och är ingen allmän uppställningsplats. Snöupplag kan flyttas till annan plats.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

25

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

26

Olika lokaliseringar har studerats och föreslaget läge har samman-taget bedöms som det lämpligaste.

Detaljplanen prövar lämpligheten vad gäller bostäder men kan inte styra vilken typ av bostäder som får uppföras. I det här fallet är det kommunstyrelsen som beslutar om verksamhetsrelaterade frågor som t.ex. var slutligen ett LSS-boende ska lokaliseras.

Ett LSS-boende avser en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder dvs. vanliga bostäder för människor med särskilda behov. Personerna bor redan idag på andra platser inom kommunen. Genom ett mer koncentrerat boende kan bättre förutsättningar skapas för såväl boende som personal.

Det aktuella området bedöms vara lämpligt för det föreslagna ändamålet bland annat på grund av möjligheten att kunna integrera LSS-boendet med annan bostadsbebyggelse, närheten till grön-områden, möjligheten till en boendeanpassad utemiljö samt när-heten till service av olika slag. LSS-boendet ska bidra till att de boende blir en aktiv del av samhället.

Ett LSS-boende består av den egna lägenheten samt gemensamma delar för aktiviteter. Boendet är bemannat dygnet runt.

2019-02-04

Urban Ledin

miljö- och byggchef

Forshaga-Munkfors kommuner

Detaljplan för NORRA GROSSBOL

FASTIGHETSFÖRTECKNING

HANDLINGAR • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) • Samrådsredogörelse • Fastighetsförteckning • Behovsbedömning • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) • Grundkarta (separat kartblad)

Fastighetsägare enligt bifogad fastighetsförteckning har bedömts ingå i samrådskretsen. För avgränsning av samrådskretsen, se kartbilaga på följande sida.

AVGRÄNSNINGSLINJE

FÖR SAMRÅDSKRETS

DETALJPLANENS OMFATTNING

KARTBILAGA

Detaljplan för NORRA GROSSBOL

BEHOVSBEDÖMNING

HANDLINGAR • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) • Samrådsredogörelse • Fastighetsförteckning • Behovsbedömning • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) • Grundkarta (separat kartblad)

ALLMÄNT

I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras.

Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen ska inte-greras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och ska omfatta samråd, analyser och dokumen-tation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats.

I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § mil-jöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behö-ver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor.

För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas.

Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella pro-jektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljö-bedömning/MKB behöver därför inte göras.

För området har Sweco tagit fram en rapport, 2019-04-24, som beskriver de geotekniska förhållandena inom området. Denna utgör bilaga 2.

Forshaga kommuns barnchecklista utgör bilaga 3.

BILAGA 1

Detaljplan för NORRA GROSSBOL

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

PLANDATA

Berörda fas-tigheter

Se fastighetsförteckning.

Markägare

Forshaga kommun, bostadsföretag samt ett stort antal enskilda fastig-hetsägare.

Planens syfte

Kommunen bedriver ett fortlöpande arbete där ambitionen är att fasa ut äldre detaljplaner som är svårtolkade eller som har förlorat sin aktualitet.

Det huvudsakliga syftet med planläggningen är därför att ersätta äldre planbestämmelser med bestämmelser anpassade till gällande plan- och bygglagstiftning för att förenkla hanteringen av bygglov. I huvudsak kommer planen i allt väsentligt att bekräfta den pågående markanvänd-ningen.

REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:

3-4 kap. grundläg-gande hus-hållningsbe-stämmelser och riksin-tressen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planläggningen omfattas inte av något område av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken.

Dock angränsar området till två anläggningar av riksintresse för kommu-nikation enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Strax väster om planområdet löper riksväg 62. I väster angränsar planområdet också till ett influensområde för Karlstads flygplats inom vilket master, torn eller andra höga anlägg-ningar kan utgöra fysiska hinder för luftfarten.

I öster på Nordmark Klarälvens Järnvägars (NKlJ) före detta banvall lö-per numera gång- och cykelbanan Klarälvsbanan vilken är av riksin-tresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Ytterligare något hund-ratal meter åt öster löper Klarälvens vars nedre lopp är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Klarälven mynnar sedan i Vä-nern som bl.a. är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § miljöbal-ken.

Ett plangenomförande bedöms dock inte påtagligt skada respektive på-tagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av riksintressena.

2

5 kap. MB miljökvali-tetsnormer och miljö-kvalitetsför-valtning

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planförslaget bekräftar endast den pågående markanvändningen. Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.

7 kap. MB skydd av områden

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Klarälven omfattas i dag av det generella strandskyddet om 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Det nordöstra hörnet av planområdet ligger inom strandskyddat område.

Planen bekräftar i dessa avsnitt endast befintliga förhållanden varför ett plangenomförande inte bedöms påverka strandskyddets syften. Det be-rörda området är också väl avskilt från vattnet av Storgatan/(länsväg 729).

2-4 kap. KML fornminnen, byggnads-minnen och kyrkliga kul-turminnen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända lämningar inom planområdet.

Det finns inte heller några byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen inom planområdet.

Nationella miljökvali-tetsmål, reg-ionala mil-jömål eller lokala mil-jömål

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppnå nationella miljökvalitetsmål eller regionala och lokala miljö-mål.

Internation-ella konvent-ioner

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Högt natur-värde

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Det finns inga dokumenterade höga naturvärden inom planområdet.

3

Ekologiskt känsligt om-råde

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Inget känt sådant område berörs.

MILJÖN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:

Geologiska förhållanden

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden i området av glacial lera, älvsediment av sand, postglacial sand samt urberg.

Östra delen av planområdet ligger, enligt Statens geotekniska institut (SGI), inom inventerat område med risk för ras och skred, stabilitetszon två. Inom stabilitetszon två är det normalt tillräckligt, vid byggnation och andra belastningar, med en erfarenhetsbaserad bedömning utförd av en geotekniker. I vissa fall kan beräkningar behöva utföras.

Planen innebär inte att det etableras några ytterligare bostäder eller verksamheter utan den bekräftar i stort bara befintliga förhållanden.

Markförore-ningar

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Enligt länsstyrelsen WebbGIS finns det ett potentiellt förorenat område inom planområdet. Det är en före detta plantskola (5289) söder om Grossbolstorpsvägen. Området är klassat i riskklass 3 på en fyragradig skala där klass 1 innebär högst risk. Det aktuella området är idag be-byggt med radhus.

2019-03-04 - Området utgår ur planen

Luft eller klimat

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planen innebär inte att det etableras några ytterligare bostäder eller verksamheter utan den bekräftar i stort bara befintliga förhållanden.

Grund- eller ytvatten

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Området är anslutet till de kommunala ledningsnäten.

Växt- eller djurliv

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Området är redan exploaterat och ianspråktaget.

Bebyggelse JA ( ) NEJ (X) kommentar Planen bekräftar i stort den pågående markanvändningen.

Stads- eller landskaps-bild

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planen bekräftar i stort den pågående markanvändningen.

4

Miljöpåver-kan från omgivningen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Det bedöms inte finnas någon miljöpåverkan från omgivningen som för-svårar eller omöjliggör den planerande markanvändningen.

Hänsyn kan dock behöva tas till närheten till väg 62 och Storgatan (läns-väg 729) genom planområdet.

HÄLSAN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:

Buller eller vibrationer

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Buller från vägtrafiken på riksväg 62, Storgatan (länsväg 729) bedöms kunna påverka planområdet i någon omfattning. Även risken för buller-störning längs de mest trafikerade gatorna inom planområdet bör upp-märksammas i planarbetet.

Vibrationer från vägtrafiken torde kunna påverka planområdet i någon omfattning.

Ljus, skarpt sken eller skugga

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Ett plangenomförande bedöms inte innebära att utsläppen av miljö- eller hälsofarliga ämnen ökar i någon nämnvärd omfattning.

Elektriska eller magne-tiska fält

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Det finns i dagsläget inga ledningar eller andra anläggningar som be-döms kunna ge upphov till höga elektriska eller magnetiska fältstyrkor.

Radon JA ( ) NEJ (X) kommentar I Forshaga kommuns översiktliga markradonutredning (VIAK, 1990)

klassificeras hela Forshaga tätort som ett s.k. lågriskområde för radon. Undersökningen är översiktlig och lokala variationer kan förekomma.

5

Transporter eller hante-ring av far-ligt gods

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Riksväg 62 väster om planområdet är rekommenderad transportväg för farligt gods.

Avståndet från närmaste bostadsbebyggelse till riksväg 62 är mer än hundra meter. Med befintlig markanvändning är rekommenderat skydds-avstånd med hänsyn till transporter av farligt gods 70 meter.

HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN ELLER ANDRA RESURSER Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:

Avsevärd förändring av mark- eller vat-tenanvänd-ningen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planområdet är redan i dag exploaterat. Planen bekräftar i princip endast den pågående markanvändningen.

Naturresur-ser

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Kommuni-kationer

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planområdet ligger väl till ur kommunikationssynpunkt.

Rekreation JA ( ) NEJ (X) kommentar Planområdet ligger i anslutning till friluftsområdet kring SISU-gården.

Planläggningen bedöms inte påverka friluftsområdet.

Naturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Se ”Rekreation” ovan.

Kulturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Inget sådant område berörs.

Energi JA ( ) NEJ (X) kommentar - - - -

6

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION-ER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNING-AR/UTREDNINGAR

Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB.

Däremot görs bedömningen att bullersituationen inom området bör upp-märksammas. Både med hänsyn till trafiken på de större gatorna inom området med hänsyn till trafiken på väg 62 och Storgatan. Karlstad 2018-01-10

……………………………………………………… Johan Stenson planförfattare

Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52

E-post: mbn@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.seTelefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61

BARNCHECKLISTA

Miljö- och byggnämnden

Sverige har tillsammans med 200 andra länder anslutit sig till FN:s konvention om barnets

rättigheter. Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar under 18 år har samma

rättigheter, dvs rätt att leva och utvecklas, rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot övergrepp

samt rätt att respekteras för vad de tycker och tänker. Barnets bästa ska alltid komma i första

hand.

Barnchecklistan ska ingå i beslutsunderlaget vid alla ärenden där det är relevant att belysa barns

och ungdomars rättigheter. Frågorna skall ställas innan beslut fattas. Om någon av frågorna 1-5

besvaras med ”Nej” bör en noggrann analys av konsekvenserna göras och möjliga alternativ utredas

ytterligare.

Ärende: ................................................................................................................

Handläggare: ..........................................................................................................

Datum: .................................................................................................................

Kommer ärendet att beröra barn och ungdomar nu eller i framtiden?

Ja Nej

Motivering:

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

...........................................................................................................................

Om ni svarat ”ja” på frågan ovan fortsätt med övriga frågor på nästa sida.

Bilaga 3

Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52

E-post: mbn@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61

1. Har barns och ungdomars bästa satts i främsta rummet?

Ja Nej

Kommentarer:

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

2. Har barns och ungdomars behov och sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktats?

Ja Nej

Kommentarer:

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

3. Har barns och ungdomars rätt till god hälsa och utveckling beaktats?

Ja Nej

Kommentarer:

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening?

Ja Nej

Kommentarer:

.....................................................................................................................

................................................................................................ .....................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

5. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionshinder och psykosociala

svårigheter?

Ja Nej

Kommentarer:

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................

.....................................................................................................................