1

DANS och KUNSKAP fr DJURENS RTT Sammanstllning av Helne Olivegren, dansinspiratr och sjukgymnast, Gteborg 2012.

Frndra vrlden & utvidga ditt eget hlsoperspektiv genom att sprida hlsa ver artgrnserna!

Min djupa nskan r att p ett personligt, verskdligt och ngorlunda kortfattat stt hjlpa till att

frmedla kunskap/ren fakta om det osynliga, massiva och lagliga artfrtrycket som pgr, ven hr i

vstvrlden. Jag vill ven motivera till och informera om djurvnliga handlingar samt positiva skeenden i

samhllet. Det senaste ret har jag faktamssigt lrt mig betydligt mer och frst nu verkligen frsttt

vidden av utnyttjandet och hur det slr tillbaka mot oss sjlva och vr helt fantastiska planet.

Ta del av mitt dokument/sammanstllning i sin helhet fr din egen, dina barns, barnbarns och framtida

generationers skull. Men framfrallt av omtanke fr djuren! Sprid vidare genom att mejla/skriva ut till

familj, vnner, bekanta, kollegor med flera!

Dokumentet finns att klicka fram p min hemsida www.goodmove.se: avsnittet Djurens Rtt. Hr finner

du ven information om insamlingsdans fr djuren. Telefon: 0708-443673.

2

DANS och KUNSKAP fr DJUREN - vra medspelare p denna vackra planet! Frndra vrlden och utvidga ditt eget hlsoperspektiv genom att sprida hlsa ver artgrnserna. Oavsett sprk, kroppsbyggnad och behring s delar vi alla p Jorden; vr helt fantastiska hgst levande planet! Vi r alla frenade i en stor magisk helhet dr hlsa, lidande och lycka r sammanfltade i allra hgsta grad. Hsten 2011 dansade vi i Guldhedsskolan/Centrum och Frlunda/Hlsoteket ihop hrliga 5300 kr till Djurens Rtt, www.djurensratt.se, Sveriges strsta och ldsta (1882) djurrtts- och djurskyddsorganisation. Under folkhlsoinstitutets hlsovecka i oktober 2012 gungade vi i Frlunda, Guldheden/Centrum, Landala, Mlndal och Mlnlycke ihop ytterligare 14200 kr. Grna Boden, Frg och Frndring, Fram Livs, Ekostore och Djurens Rtt sponsrade med fina priser till ett lotteri p varje dansresa. Se sid 22: Djurens Rtts medlemstidning november 2012.

P mina regelbundna dansresor runt om i Gteborg med omnejd far vi ivg dit hjrtat och rytmerna leder oss med krlek och ljuvlig musik som brnsle! Vi mter bland annat ursprungsbefolkningen i Norden, Australien, Nya Zeeland, Nord/Sydamerika och Sderhavet/Polysnesien. Samtidigt hittar vi tillbaka till en mer naturlig enhet och helhet mnniska - djur - natur som gtt frlorad i vr snabba, industrialiserade vrld. Sedan vren 2008 har vi tillsammans gungat ihop hrliga 134500 kr till kvinnor och barn/vra medmnniskor i Afrika. Omtanke om mnniskor och djur hnger ihop. Det ena utesluter inte det andra utan snarare tvrtom. Fler djurrttsfresprkare r engagerade i mnskliga rttigheter jmfrt med vriga befolkningen. Det r slende hur mnga slaverimotstndare som ocks hade hga tankar om djurens vrde, liksom knda feminister. Att likheterna mellan ras- kns- och artfrtryck r pfallande tydliga pvisar Pelle Strindlund i sin bok Jordens herrar slaveri, djurfrtryck och vldets frsvarare (2011). Martin Luther King lr ha sagt fljande kloka ord (Coretta Scott King som dog 2006, 79 r

gammal blev vegan under sina tio sista r och sonen Dexter r djurrttsaktivist och likas vegan):

En dag kommer absurditeten kring mnniskans nstintill universella tro p frslavandet av djuren att uppenbaras. Vi skall d ha terfunnit vra sjlar och vara mer vrdiga att dela denna planet med dem.

3

Alice Walkers (afroamerikansk frfattare; Purpurfrgen) ord r ocks talande:

Vrldens djur existerar fr sin egen skull. De skapades inte fr mnniskor, lika lite som svarta mnniskor skapades fr vita eller kvinnor fr mn. Efter att ha flytt frn det av nazisterna ockuperade Polen liknade frfattaren och nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer obalansen mellan arterna vid de mest extrema rasistiska teorierna:

I sitt uppfrande mot djur r alla mnniskor nazister. Vi har alla sedan barnsben frfasat oss ver slaveriets och nazismens rasfrtryck och vergrepp p mnskliga rttigheter medans det massiva, regelbundna och lagliga artfrtrycket r ngot som mer eller mindre gtt/gr oss frbi utan ngot strre bekymmer. Djuren exploateras p mnga olika stt men tv omrden utgr sjlva krnan i utnyttjandet av djur: uppfdande av djur fr fda och den vetenskapliga forskningen. Tv enorma maktmonopol som dessutom subventioneras med skattemedel. Jag kommer hr att gna extra mycket utrymme t en boskapsuppfdning som helt gtt ver styr. Det senaste ret har jag faktamssigt lrt mig betydligt mer och frst nu verkligen frsttt vidden av artfrtrycket bland annat utifrn ett flertal vlskrivna och omtalade bcker jag noggrant lst. Jag slutade sjlv av etiska skl att ta ktt fr cirka 25 r sedan. Har sedan dess framfrallt tit vegetariskt men ven fisk och skaldjur till och med frra ret. Efter att ha varit passiv stdmedlem och fadder inom Djurens Rtt mnga r och ven i WWF sedan ett antal r tillbaka knner jag att jag vare sig kan eller vill vara tyst i mitt engagemang lngre. Risken att vara socialt obekvm r ett billigt pris att betala jmfrt med djurens enorma lidande och dess konsekvenser som inte minst slr tillbaka mot oss sjlva och vr milj. Uppvaknandet har ocks medfrt att jag hller p att lra mig mer om vegetarisk och vegansk kost. Jag r till 100% vertygad om att det gr att leva etiskt och njuta nnu mer av livet. Det handlar bara om att lra om. Kunskap, frnuft & knsla pverkar dessutom smaklkarna i rtt riktning! Mitt syfte r inte att anklaga dig/er. Jag r sjlv inte fullkomlig i mitt leverne. Min djupa nskan r att hjlpa till att p ett personligt, verskdligt och ngorlunda kortfattat stt sprida kunskap/ren fakta om det osynliga, massiva och lagliga frtrycket som pgr, ven hr i vstvrlden och frska motivera till och informera om djurvnliga handlingar. Lt ditt eget engagemang bli som ringar p vattnet genom att sprida informationen vidare till din omgivning som i sin tur frhoppningsvis gr samma sak. Vi kan alla gra en stor skillnad utan frdrjning och dessutom svva vidare med ett renare hjrta!

Djurfabriken - En mer n obehaglig sanning! Vad betrffar krig och konflikter sgs det att mnniskan aldrig har varit fredligare. Samtidigt tillfogar vi djuren mer lidande n ngonsin. Djurhllning har frvandlats till djurplgeri med inbakad rutinmssig grymhet och miljfrstring. Bondgrdarna har ersatts av hgautomatiserade fabriksanlggningar med djuren som levande reproduktions- och mjlkmaskiner! Lpandebandprincipen rder i dessa sterila skerhetszoner dit solen och rstiderna inte nr. Vldet sker bakom stngda drrar. Djuren fr betala priset fr vra krav att kunna f allting nr som helst fr vldigt lite pengar. De faktiska priserna p animalieprodukter har minskat med i snitt 30% p grund av att mjlk- gg- och kttproduktionen frndrats i grunden. Svensken ter exempelvis 50% mer ktt n fr bara 15 r sedan. Genomsnittsamerikanen ter 21000 hela djur under sitt liv. Enbart j Sverige ddas varje r cirka 85 miljoner landlevande djur (varav cirka 75 miljoner kycklingar) och 19 miljarder fiskar (huvuddelen blir foder i animalieindustrin). Vi pratar om en industri som omstter 140 miljarder dollar rligen och upptar nra en tredjedel av all mark p jorden. Totalt sett hlls cirka 450 miljarder landdjur i djurfabriker rligen! Antalet fiskar finns det ingen uppfattning om. Haven skvlas med obarmhrtig gigantisk teknik. Om inget grs berknas nstan all vild fisk vara utrotad innan 2050. Ngot helt galet pgr omkring oss.

4

Mlet med dagens produktion som r att f djurens kroppar s snabbvxande och produktiva som mjligt har lyckats genom sojabnan! Nstan 9 av 10 sojabnor mals ner och blir kraftfoder t djur. Malin Olofsson och Daniel hman, vinnare av stora journalistpriset 2011 fr sin bok Matens pris boken som matindustrin inte vill att du skall lsa (2011) beskriver en skrmmande utveckling p flera plan. Kalkning, konstgdning och besprutning r ndvndiga frutsttningar fr den produktion som frser vrlden och Sverige med allt mer ktt och djurfoder. Hela industrin bygger p massavverkning av Amazonas och ett enormt lidande fr vra medvarelser! Jorden frgiftas av alltmer kemikalier, metangaser och enorma mngder avfring innehllande nitrat, ammoniak och fosfor. Hur fr man d reda p vad som faktiskt sker bakom de stngda drrarna i djurfabrikerna och p vg till slakterierna? Man kan tro att majoriteten av alla de hemskheter (verklighetens skrckfilm) som skildras sker via dold bandspelare och kamera. S r dock lngt ifrn fallet. Informationen kommer till strre delen frn egna branschtidningar, utbildnings- och forskningsmaterial, ppna besk/planerade inspektioner och vittnesml frn anstllda. Den sanna verkligheten som ibland lyckas fngas med dold utrustning r oftast mnga gnger vrre. Jag har sjlv under rens lopp tvingat mig sjlv att lsa om djurens tillvaro och se avsljande dokumentrer om vad som pgr. Den smrta det innebr att utstta sig fr dessa vidrigheter r det minsta man kan gra med tanke p vad djuren genomlider innan de hamnar p vr tallrik. Jag har dremot medvetet valt bort skrmmande foton p min hemsida/i detta dokument. Konsekvensen av dagens exploatering dr vra medvarelser klms ihop i tusentals i koncentrationslgerliknande anlggningar r snderavlade djur med nedsatt immunfrsvar. Djur som inte kan frka sig sjlva, som har fysiska egenskaper som dmer dem till ett liv med konstant smrta. Inflammationer, bogsr och ledbesvr/benskrhet r frekvent frekommande. Ett stort svinn p vgen r inget att bekymra sig om s lnge man gr med vinst. Djur med kroppar som vxer p tok fr snabbt och vars ben inte orkar bra upp tyngden. Djur som inte lngre klarar av att vistas utomhus och vars vingar inte br. Djur som manipuleras med, stympas, slits ut och mjlkas ur fr att sedan avluta ett plgsamt och avkortat liv dr en mamma-barn-relation inte har varit att tnka p. Den hrda aveln dr avelsfretagen har blivit allt strre och frre har gjort det svrare att terg till en mer naturlig djurhllning. Allt fler djur r slkt med varandra.

5

Ett liv som hna och kyckling Sverige har en tendens att klappa sig fr brstet nr det gller djurskydd. Visst r vi bland de bttre men det stoppar inte grova systematiska missfrhllanden och en produktion som r lngt ifrn djurvnlig. I vrt land sitter 2 miljoner vrphnor insprrade i s kallade trivselburar, med ett utrymme motsvarande ett A4-ark/hna. Burhns r fr vrigt redan frbjudet i Schweiz sedan -92. ven sterrike, Holland och Tyskland har kommit lngre i sin lagstiftning n Sverige. Hnorna som r framavlade fr att vara s produktiva som mjligt, minst 300 gg/r, slits ut p bara 1,5 r. En vild hna lgger normalt 20-30 gg/r som hon ruvar fram till kycklingar och kan bli minst 10 r gammal. Inom vrphneindustrin mals 15000 tuppkycklingar ner levande varje dag och fr fira psk i himmelen eftersom man inte har ngon nytta av dem. Miljontals gdkycklingar har plgsamma benskador p grund av extrem avel och omkring 150000 kycklingar dr varje r enbart i Sverige i samband med slakttransporter. Varje dag transporteras miljontals djur genom Europa. Det r tilltet att transportera de flesta vuxna djur 28 timmar med endast en kort rast (en stor kampanj fr max 8 timmar ssom inom Sverige pgr). Det faktum att vi i Sverige har strngare transportregler och annat djurskydd hindrar inte att djur frs ut ur/in i landet under helt andra frhllanden. Fyra av fem kycklingar som serveras p skolor, sjukhem och restauranger kommer frn andra lnder. Vrphne- och kycklingindustrin r ett utav mnga omrden dr Djurens Rtt varit vldigt aktiva under ren med terkommande kampanjer och protestlistor. Visst innebr ekologiska gg att hnorna r frigende och har tillgng till utevistelse (omfattningen kan vara vldigt varierande) men det r nd ofta frgan om stora populationer och mer fabriksmssiga frhllanden/trkiga miljer. Finns mer smskaliga producenter. Problematiken med framavlade djur som slits ut i frtid och verfldiga tuppkycklingar r tyvrr liknande den inom konventionell ggproduktion.

Ett liv som gris 99% av vra svenska grisar kommer inte ut frrn de krs till slakt (3 miljoner/r) och 1,5 miljoner smgrisar kastreras fortfarande utan bedvning rligen (frst frn och med 2016 trder den nya lagen om bedvning i kraft) fr att kttet inte skall lukta och smaka frnt. Det frekommer fortfarande att grisar skllas levande p grund av tidspress (slakteriernas egen avvikelserapport). Djurrttsalliansen offentliggjorde 2009 tv rs smygfilmande frn ett hundratal svenska grisgrdar. Stora

6

missfrhllanden uppdagades, inte minst p dvarande ordfrandes fr branschorganisationen Swedish Meats, Lars Hultstrms grisgrd. Utredningen lades dock ner och han kunde fortstta som tidigare. Vrt kra grannland Danmark kan numera ta t sig ran som vrldens strsta exportr av grisktt. Informatren p Danmarks tredje strsta slakteri uttrycker; det r som en biltvtt p Shell. Varje dag dr 25000 kultingar (25%) i Danmark. Men strre vill ha mer. Frsk pgr med att avla fram en sugga med minst 16 spenar istllet fr 14. En sugga slits ut p bara ett par r och kan knappt st nr hon krs till slakt. Halleluja fr billig dansk flskfil!

Ett liv som ko och kalv Svenska kor lever inte heller i ngon sagovrld. Hlften av alla mjlkkor str uppbundna i trnga och mrka bs och ter kraftfoder strre delen av ret. Ngot att tnka p vid det rliga koslppet. Jakten p pengar har ven hr lett till svagare och sjukare djur. En kos naturliga livslngd r minst 20 r. S som hennes tillvaro ser ut idag r fljande: Hon fr oftast sin frsta kalv vid 2 rs lder som tas ifrn henne redan direkt efter fdelsen s att mjlken som produceras gr till butiken istllet fr till kalven. Efter 2,5 r som mjlkproducent r Rosa utsliten och frbrukad och firar sin 5-rsdag p slakthuset. Pojkarna som fds r inte nskvrda inom mejeribranschen utan gr till kttindustrin. De flesta ntdjur slaktas innan de r tv r. Varje r ddas 500000 kor, kalvar och tjurar p svenska slakterier. Tv tredjedelar av ntkttet kommer frn uttjnta mjlkkor och deras kalvar. Vart tog de grna ngarna och Disneyromantiken vgen eller har de ngonsin funnits? Vad betrffar ett liv som ko inom KRAV/ekologisk mejeriproduktion r tillvaron inte s mycket ljusare p mamma-barn-fronten. Jag fick faktiskt sjlv frst upp gonen ordentligt nr jag fr snart tv r sedan fljde med min d 7-riga dotter och hennes klass p ett av Arla sponsrat studiebesk till en populr mjlkkravgrd i Ytterby utanfr Kunglv. Det var inte bara jag utan ven en lrare som reagerade p en liten snvit kalv som lg ner och sg s ledsen ut. Bonden var jttetrevlig och tillmtesgende p alla stt och vis. Nr jag frgade var mamman var gick ntligen sanningen upp fr mig. Bonden berttade att man separerar ko och kalv redan efter ngra dagar (efter rmjlksperioden) och att det sker nr det r mrkt ute fr att de skriker s mycket annars.

7

En annan bonde uttrycker i sin blogg (Pelle Strindlunds bok) att det r mot naturen och upprrande smrtsamt att separera ko och kalv. Inom KRAV gller sedan i r/2012 nstan samma regler som vid vrig mjlkproduktion. Man kan separera ko och kalv redan efter en dag eftersom ny forskning visar att separationsngesten blir strre efter ngra dagar. De strngare reglerna inom KRAV r mer ptagliga vad betrffar frbud att anvnda kemikalier och konstgdsel. Korna skall ocks ha tillgng till mer utevistelse och ta mer naturligt foder vilket sjlvklart r positivt. Kalvarna fr riktig mjlk under 3 mnader istllet fr mjlkersttning som inom konventionell produktion. Emellant anvnder man sig av amningskor.

Ett liv som fisk Viltfngad fisk innefattas inte av djurskyddslagen men det gr dremot odlad sdan. Det verkar emellertid inte vara till ngon strre hjlp nr det gller hur havets och sjarnas invnare generellt sett behandlas. Hr pratas det endast vikt/kg, djuren klumpas ihop som en stor massa och man fortstter att fiska som om resurserna r outtmliga nr tydlig fakta och erfarenhet visar p motsatsen. Trlning (bland annat rkor) ger en ofantligt stor bifngst, vilket kan ses som den marina motsvarigheten till skvlingen av regnskogen. Man dammar rent haven, bifngst dumpas med massdd som fljd. Hela ekosystem hotas. Just nu driver WWF en stor kampanj med namninsamling (sista datum 30 september 2012) infr EU:s versyn av fiskelagarna som bara sker vart tionde r. Fiskodling r den snabbast vxande typen av livsmedelsproduktion i vrlden. Laxodlingen har ftt efterfrgan och utarmningen av de vilda laxbestnden att intensifieras. Det krvs ver tre ton viltfngad fisk fr att producera ett ton odlad lax. Fiskdammar producerar enorma mngder avfring med hg koncentration av fosfor och kvve. Vild fisk och vxter dr. Fiskar trngs ihop i syrefattigt vatten med skador, sjukdomar och beteendestningar som ven kan kopplas till avel. Fiskarna svlts oftast i mnga dagar innan slakt. Det finns ingen maxtid fr transport ven om slakten i Sverige oftast sker i anslutning till odlingsplatsen. Fisken bedvas med koldioxid i vattnet innan slakt hr i Sverige. Det r en plgsam och ofta lngdragen dd som frbjudits i Norge.

I det hr sammanhanget har storleken verkligen betydelse. Vi har betydligt lttare att knna sympati med de strre vattendjuren ssom delfiner och valar eller med de frggranna fiskarna som svvar frbi cyklopet p solsemester i Thailand n med en laxkotlett, graktiga fiskstim och krftdjur som gladeligen fr sluta sitt liv i ett upphettat ngbad. Fiske anses ocks som en trevlig och avkopplande hobby att sysselstta sig med. Konstigt nog r vi inte lika positiva till att lta vra barn g ut och snara in sm talgoxar eller ekorrar. Kan man skylla p dubbelmoral eller vanans makt?

8

Sverre Sjlander, professor emeritus i etologi anser att havsfisket i srklass r vrldens mest omfattande djurplgeri. Fisk r knsliga varelser som inte skiljer sig mycket frn andra ryggradsdjur. Dom har i princip samma sorts hjrna som mnniskor fast mindre. De kan knna smrta, minnas, lra sig saker och visar prov p logiskt tnkande. Bobyggarkonst och redskapsanvndning skall ocks nmnas och sinne fr kultur! En studie visar frmga att skilja p klassisk musik och blues. Det r ocks det djur som anvnds i strst antal djurfrsk ssom kemikalietester med mera.

Ett liv som frsksdjur - forskningens levande redskap Djurfrsk inte minst inom den vetenskapliga forskningen r en ofantligt omfattande helig verksamhet p djurens bekostnad. Det handlar bde om vinstdrivande lkemedelsfretag det vill sga stora finansiella intressen och vetenskaplig prestige ven inom universitetsvrlden; medicinska fakulteter och psykologiska institutioner. Inte minst inom psykologins omrde har otroligt fysiskt och psykiskt smrtsamma studier genomfrts. Peter Singer, professor i bioetik beskriver i Djurens Frigrelse (1975/1990) forskarens dilemma: Antingen r djuret inte som vi och d finns ingen anledning att utfra experimentet eller ocks r djuret som vi och d borde vi inte utstta det fr ngot som vi sjlva skulle uppleva som fruktansvrt. S mnga totalt ondiga och slentrianmssiga studier vittnar etablerade forskare om som vaknat upp och insett vilket totalt ondigt lidande djuren ftt utst under mnga gnger lngvariga experiment. Man talar om betingad etisk blindhet. Forskningsrapporterna talar sitt tydliga sprk och inte heller hr krvs det ngon dold utrustning fr att spegla en makaber verklighet. Mark Collins, fre detta universitetsveterinr vid Gteborgs universitet ger bland annat ett sdant vittnesml som Pelle Strindlund i sin bok refererar till: Djuren mr alldeles fr dligt fr att resultaten skall vara mjliga att tolka. Vederbrande klarade inte av att behva bevittna den vrdelsa forskningen med kroniskt deprimerade djur. Han ansgs besvrlig eftersom veterinrerna skall representera forskarna ssom hos lkemedelsfretagen.

Jag r personligen vertygad om att vi skulle kunna ha ntt nd lngre vilket Peter Singer antyder om vi satsat mer pengar och talang p alternativa forskningsmetoder och hlsofrebyggande tgrder/ett hlsosammare liv istllet fr att uppfinna nnu fler preparat, botemedel och behov. Varfr r inte fler medvetna om och upprrda ver hur stor andel av vra sjukdomar som orsakas av maten vi ter och av att vi faktiskt rr p oss fr lite? Finns det exempelvis ngon vettig anledning att fortstta att utstta djuren fr alkohol och tobak i forskningssyfte? Vill vi anvnda oss av medicin och kunskap som utvecklats genom avsevrt lidande och maktmissbruk? Gynekologins fader forskade exempelvis p dtidens kvinnliga slavar och gjorde skerligen viktiga upptckter, ngot som vi naturligtvis aldrig skulle ha godknt idag. Detsamma gller fr nazisternas utnyttjande av judarna under andra vrldskriget.

9

Skulle det inte vara ett effektivare bidrag till hlsan om forskarvrlden istllet la mer resurser p att rdda vrldens barn med den medicinska kunskap som redan finns istllet fr att fortstta att exploatera andra arter, inklusive mnniskans bsta och trognaste vn? Vi mste hr pminna oss om att det r enorma vinstdrivande fretag och inte vlgrenhetsorganisationer vi pratar om. Frsvarsmaktens utnyttjande av djur, inte minst i USA r ett eget skrmmande kapitel fr att inte tala om kosmetika- och kemikaliebranschen.

Ett liv som mnniska = skapelsens krona? Det ska va gtt leva annars kan det kvitta. En helt underbar refrng som vi skert alla instmmer med till 100%! Ja, visst skall livet avnjutas men inte p bekostnad av ett massivt frtryck av andra arter som inte kan fra sin egen talan p grund av att de talar ett annat sprk. De har sin egen fantastiska och fascinerande intelligens anpassade till sin egen unika milj. Deras sinnen r mnga gnger skarpare och mer utvecklade n vra. De har ocks ett inbyggt behov av att skydda och ta hand om sin avkomma liksom ungarna har av nrheten till sin mor/far. Och de kan ocks lida och knna smrta i allra hsta grad! Att vara nra och umgs med djur, att lyssna till sin intuition och sitt hjrta och att lta knsla och frnuft tala rcker fr att bevisa det som studier och vetenskaplig kunskap bekrftar. I vr vrld har mnniskan i stora avseenden tagit patent p lidandet fr att behlla ensamrtten och p s stt makten och hrligheten. Det mnskliga monopolet p lidandet r tydligt inom media. Hundratals djur kan ha brunnit inne eller behvt avlivas i samband med avkrning vid transport vilket i bsta fall uppmrksammas med en liten notis. Vid rapportering kring konflikter, krig och naturkatastrofer r andra arter ngot som verhuvudtaget inte nmns. Lider mnniskan svr nd r det inte svrt att gissa hur djuren har det. Emellant frekommer det dock att ngot riktigt saftigt fr stora rubriker fr att sedan till stor del falla i dubbelmoralens och frsvarens glmska. Det senaste ren har djurens situation indirekt brjat uppmrksammas i klimatfrgan men terigen glms lidandet bort och man fokuserar istllet p hlso- och miljaspekten som en konsekvens av kad kttkonsumtion. Vr syn p djur r till stor del ven kulturellt betingad (och religist) och enbart detta faktum borde verkligen f oss att tnka till mer n en gng. Vi frfasar oss ltt ver mjligheten att som i delar av Asien stoppa hunden i grytan men utstter grna grisen som r minst lika intelligent fr bde ett plgsamt liv och en smrtsam dd. Dubbelmoralens mma behandling! Ett djurs ringa vrde avspeglas tydligt i rttssystemet dr straffsatserna fr djurplgeri r lga. Det r svrt att vcka tal och f ngon dmd p grund av lagens utformning och beviskraven. I brjan av augusti 2012 togs just ett sdant fall upp av SVT nyheterna dr klagaren uttryckte en generell svrighet p grund av att djuren inte kan tala. Christer Fuglesang, vr vrldsbermda astronaut r inte ensam om tron att det finns annat liv i universum. En utav hans drmgster vid bordet i Gokvll 24 mars 2012 var faktiskt E.T. En mycket tnkvrd frestllning r d om vi i framtiden skulle fr besk av mer utvecklade varelser med strre intelligens, annorlunda utseende och ett annat sprk. Skulle vi tycka att det var okey om vi och vra barn blev behandlade s som vi behandlar djuren idag?

10

Det osynliga vldet och lidandet Fler och fler mnniskor flyttar in till stderna och avstndet till djur och natur kar i dubbel bemrkelse. Fr att vara krass s blir andra arter ofta ngot som skall hllas p behrigt kontrollerat avstnd, kopplat, i bur, i inhgnad och inte minst inpaketerat eller smakfullt uppdukat i charkuteriets och mejeriprodukternas mastodontavdelningar dr variationen r ondlig. Respekten fr och kunskapen om det som faktiskt ligger p vr tallrik minskar och dess historia ter sig allt mer avlgsen. Vldet hlls p behrigt avstnd inte minst frn vra barn. Hr r det inget sponsrat studiebesk till frskslaboratorier eller slakterier som gller. Arla bjuder dremot bde p skolmaterial och en fridsam dagsutflykt till en kravmjlkgrd i utkanten av stan. Djurtransporterna sker ocks utan insyn. I hela mitt nu 46-riga liv har jag aldrig ute p Sveriges vgar behvt bevittna ett enda djur p vg till slakt i ddens mobila vntrum. De cirka 150000 kycklingarna (per r!) dr osynliga i det tysta p sin sista resa. Fr drygt tio r sedan grep dremot smrtan och verkligheten tag i mig ordentligt nr jag i Fremantle, Perth (vstra Australien) mtte en ppen lastbil fullastad med fr/lamm p vg att skeppas levande till bland annat Saudiarabien. Paul och Linda McCartney myntade begreppet; Om slakhuset hade glasvggar skulle alla vara vegetarianer.

Mekanismer som upprtthller en helt galen exploatering Ktt/mejeri (och lkemedels-) industrins maktmonopol skyddar oss konsumenter frn den obehagliga sanningen p en rad olika stt. Bristen p insyn r ptaglig. Reklam och marknadsfring inte minst riktat mot barn r en annan effektiv vg att g fr att behlla sina konsumenter. PR-kampanjer fr vldet. Man arrangerar tvlingar fr barn, studiebesk, sprider broschyrer, filmer och undervisningsmaterial i skolor. Industrin har starkt inflytande p nringslran, kostrdgivningsbranschen och forskning. Inte minst proteinstudier sponsras ofta av djurindustrin. Kttdieterna kar i popularitet. Kostcirkeln sitter inprntad i ryggmrgen sedan barnsben och proteinhysterin har alltid varit stor. Man kan lugnt sga att experter och annonsplatser kps. I Matens Pris beskrivs hur kommunernas upphandlingsavtal gr det mjligt fr grossisten Servera R & S AB (som tillsammans med Menigo Foodservice AB levererar livsmedel till den offentliga sektorn fr ver 4 miljarder/r) att kontinuerligt bestrida upphandlingar som tar mer hnsyn till djuretik. Det r allts inte helt ltt att pverka maten i svenska skolor, vrdhem och andra offentliga institutioner.

11

Sprkets makt. Problem sltas ver med tjusiga argument och bortfrklaringar. Vackra ord ssom trivselbur och djurvrdare (jmf viltvrd) fr en mardrmslik tillvaro att verka mer omhndertagande. Smutskastning av motstndaren. Precis som under slaveriet s frljligas aktivisterna (hller lngsamt p att frndras). Hela etablissemanget; industrin och samhllet utmlar ltt djurrttsfresprkare som okunniga, mer knslosamma och fanatiska/extremister som sprider lgner. De fr ofta ven bra ansvaret fr enskilda individers vldshandlingar. r 1789 levde tre av fyra mnniskor som slavar eller i ngon form av organiserad ofrihet. Om ngon i brjan av det ret hade stllt sig i ett gathrn i London och hvdat att slaveriet var moraliskt fel och mste stoppas, skulle nio av tio hrare ha skrattat ut den personen som en knppgk skriver Adam Hochschild, expert p antislaverirrelsen. Urskternas era, dubbelmoral och en kollektiv avtrubbningsmekanism. Vra vanor r s djupt rotade och frankrade i ett socialt och kulturellt sammanhang (vanans makt) trots all kunskap om oss sjlva och andra djur. Vi anvnder en rad frsvar istllet fr hllbara argument. Missfrhllanden bagatelliseras och bortfrklaras. Vi blundar, frskjuter och stnger av nr vi skymtar den skrmmande och smrtsamma verkligheten som dljer sig under ytan. Matens pris. Producenterna lgger skulden p konsumenterna som inte r beredda att betala fr mer etisk djurhllning. Jakten p kunderna slr tillbaka p djuren. Aldrig har vi svenskar tit s mycket som nu och nd lgger vi mindre och mindre pengar p mat. Politiker som inte vgar ta kraftfulla och modiga beslut fr att minska lidandet och kttkonsumtionen. Exempelvis infrande av kttskatt, mer statliga medel fr att utveckla alternativa forskningsmetoder och mycket hrdare djurskyddslagstiftning/strngare straff. Bristande kritisk granskning frn media. Nstan alla i frtryckargruppen r direkt inblandade och gynnas av frtrycket och de frtryckta det vill sga djuren kan inte organisera sig.

Kttfestens verklighet baksmlla uppvaknande! Etiskt ktt r en vision, ingen realitet s som vrlden ser ut idag. Vi r 7 miljarder mnniskor som skall samsas p jorden men i den krassa verkligheten konsumerar 20% av befolkningen 80% av dess tillgngar. Girighet r vr gemensamma fiende. Studier i Europa, USA och Japan visar att vlbefinnande och lycka inte kat sedan 1960-talet trots en enorm kning av konsumtionen. Filmaren Peter Gerdehags fantastiska dokumentrer; Hstmannen, Kokvinnorna och Landet som inte

12

lngre r beskriver just en verklighet som r svr att hitta tillbaka till fr mer n ett ftal med tanke p befolkningsexplosionen och urbaniseringen. Djurfabrikerna bidrar ocks till att utveckla en ny sorts sadism. Hur mnga kan tnka sig vilket dagens ktttande krver att som heltidssysselsttning dda p lpandeband; hundratals, tusentals djur/dag? Hur mr man och hur utvecklas man som mnniska? Vem fr man trna p fr att lra sig sitt hantverk? Vem lter man sin frustration g ut ver en dlig dag? Jonathan Safran Foer beskriver i sin bok ta djur (2009) en mardrmslik utveckling och situation i USA:s djurfabriker/slakterier. Bnder som bytts ut mot ackordsarbetare. En olycksfallsfrekvens som r den hgsta i USA. Orutinerad lgavlnad personal under hemska frhllanden borgar fr misstag. Regler finns men det frekommer mer ofta n sllan att man avblder, flr och klipper av de upphngda djuren benen medan de r vid medvetande, s kallad branschpraxis. En mer allmn reflektion r hr p sin plats, hur mnga av alla ktttare skulle st ut med att mta sin middag (en kyckling, ett lamm, en gris, en ko) med blicken alldeles innan det r dags att med sina egna hnder sjlv ta dd p vederbrande, det vill sga en knnande individ? Jag minns sjlv en kvinnlig vrdtagare i 85-rsldern som jag beskte d jag fr mnga r sedan jobbade inom hemtjnsten i Johanneberg, Gteborg. Hon var vegetarian och berttade fr mig att hon nr hon beskte sin mans grav pltsligt hade sttt ga mot ga med en stor lg. Deras blickar hade mtts och sedan dess kunde hon aldrig mer ta ktt. Vi bedriver ett globalt experiment med klimatet p vr planet, den enda beboeliga plats i universum vi knner till skriver gteborgaren Christian Azar, fysiker och klimatprofessor p Chalmers samt tidigare medlem i FN:s klimatpanel i sin bok Makten ver klimatet (2008). Arter utrotas i en hastighet som aldrig frr och hela ekosystem hotas.

Kanske blir djurens rddning en omvg via klimathotet? Kttkonsumtionen (animalieindustrin) str fr hela 18% av vrldens utslpp av vxthusgaser och tar stora ytor i ansprk. Monokulturen (kontra vxelbruk) breder ut sig i skvlingens spr. Det krvs 13000 liter vatten fr att producera 1 kg ntktt vilket kan jmfras med 4000 liter fr 1 kg ris och 100 liter fr 1 kg potatis. Boskapsuppfdningen/djurfabrikerna r den enskilt strsta bidragande orsaken till den globala uppvrmningen och en eller tv av de tre frmsta till vartenda stort miljproblem i vrlden. De bidrar till att gra vr antibiotika mindre verkningsfull (resistenta bakterier frodas), de frvrrar den globala fattigdomen och vrldssvlten, de r grogrund fr svin- och fgelinfluensor och de delgger haven.

Argumenten (se ven hlsofrdelar nedan) fr att verge kttsamhllet r vervldigande. Vill vi fortstta att livnra oss p ett enormt lidande och dess konsekvenser fr vr jord och framtida generationer, det vill sga vra barn, barnbarn med flera? Medlidande rcker till alla oavsett kn, ras och art. Respekt, empati och grnsls krlek!

Jag refererar terigen till Pelle Strindlunds bok dr han som nmnts jmfr dagens djurfrtryck med dtidens slaveri: Under 1780- och 1790-talet blomstrade den brittiska slavhandeln. Engelsmnnen gjorde strre vinster n ngonsin p det ofria arbetet//Ocks i USA var slaveriet lnsamt nr det avskaffades 1865. Inger hopp fr samhllsreformer. Visar att idealism kan vara starkare n vinststrvanden.

13

Vegetarian och Vegan ett hlsosammare liv fr alla djur Hr fljer en frklaring av olika begrepp:

Vegetarian (lakto-ovo-vegetarian): ter inte ktt (inklusive fgel, fisk och skaldjur) men dremot gg och mejeriprodukter. Lakto-vegetarian: ter inte heller gg men dremot mejeriprodukter. Ovo-vegetarian: ter gg men dremot inte mejeriprodukter. Vegan: ter inget frn djurriket. r inte bara en kost utan en ideologi baserad p ickevld och respekt fr andra varelser.

Malin Olofsson och Daniel hman frmedlar i sin bok att vi ter 70% mer protein n vad vi egentligen behver fr att tillfredsstlla vrt nringsbehov. Den viktigaste orsaken r att kttet blivit billigare. Kttet har ven en framtrdande roll i populra bantningskurer. Dessutom matas vi fortfarande med tron att vi mste ta ktt fr att m bra och bli stora och starka. Frlegade uppfattningar drjer sig sorgligt nog kvar. Ett flertal andra mekanismer som upprtthller kttindustrins exploatering och konsumenternas efterfrgan har jag redan uppmrksammat. Det intressanta i det hr sammanhanget r att ver 90% av jordens alla dggdjur faktiskt r vxttare. Stora enormt kraftfulla djur ssom, elefanter, noshrningar, flodhstar, bufflar, giraffer, gorillor, lgar och inte minst alla vra boskapsdjur livnr sig p vegetabilier. Varfr har vi endast blivit jmfrda med lejon och tigrar som dessutom har huggtnder i syfte att kunna jaga p mer lika villkor utan vare sig gevr eller bultpistol. Dessa djur verkonsumerar och profiterar fr vrigt inte p andra djur utan ter fr att verleva. Idag i vstvrlden r det ofta snarare tvrtom. Vi lever fr att ta och helst med s lite anstrngning som mjligt. Ekonomiska resurser, stress, press, lttillgnglighet, snabbmat och en aldrig sinande strm av mysiga kaffeer och restauranger r ngot som de flesta av oss (inklusive jag sjlv) i vr

14

priviligerade vrld helt eller delvis kan identifiera oss med. Vlfrdssjukdomar kopplat till stress, dliga matvanor och p tok fr lite rrelse kar. Inte minst i de delar av Asien som mer och mer brjat anamma vra matvanor ser man en kad frekvens av cancer, hjrt- och krlsjukdomar. Enligt en nypublicerad Harvardstudie som fick stort genomslag i medierna i vras (2012) leder vrt ktttande (nt- och grisktt) till en ptagligt kad risk att drabbas av cancer, hjrt- och krlsjukdomar. Studien omfattade 121.000 personer (bde kvinnor och mn) som fljts upp under 28 r och r den strsta och mest omfattande i sitt slag. Bearbetat ktt ssom korv och pastej var den strsta boven i dramat. American Dietic Association (ADA), USA:s strsta organisation fr dietister och nringsfysiologer har i ett officiellt dokument som bde Pelle Strindlund och Jonathan Safran Foer hnvisar till slagit fast att en vlplanerad vegetarisk kost r hlsosam, nringsriktig och innebr hlsovinster nr det gller att frhindra uppkomsten av och behandla vissa sjukdomar. Vl sammansatta veganska och lakto-ovo-vegetariska koster r lmpliga fr alla stadier i livscykeln, inklusive under graviditet och amning. Tillrckligt planerade veganska och lakto-ovo-vegetariska koster tillfredsstller spdbarns, barns och tonringars nringsbehov och frmjar normal kroppsutveckling. Det enda kosttillskott man brukar rekommendera till veganer r B12 vilket dock ven ktttare kan lida brist p. Jag minns sjlv att jag som sjukgymnaststuderande (1993-95) tog upp frgan om vrt proteinbehov under fysiologiavsnittet med dvarande frelsare (lkare) i fysiologi. Vederbrande uppgav d klart och tydligt att en vegetarisk kost r fullvrdig och WHO:s (vrldshlsoorganisationens) rekommendationer avseende optimalt proteinintag p tok fr hga. Jag har sjlv inte kollat upp hur dagens riktlinjer ser ut utifrn WHO:s sida. Det r emellertid viktigt att vara medveten om att vegetarisk kost och veganism inte r ngon mirakelmedicin. Alla kosthllningar mste vara vl sammansatta fr att vara nringsriktiga.

Njut av Jordens grna skafferi nya spnnande mjligheter och en lyckligare planet Vr levande urmoder - cirka 4,5 miljarder r gammal balanserad visdom! Den moderna mnniskans utveckling har dremot endast 200000 r p nacken. Vi bytte tillvaro frn nomadliv till jordbrukssamhlle fr bara 10000 r sedan. P den korta tid mnniskan existerat har hon/vi tagit nstan hela jorden i besittning och frndrat hennes utseende. Framfrallt under de senaste 50 ren har de strsta och mest hnsynslsa ingreppen p djur och natur gt rum som rubbat balansen och utrotar arter i en takt som aldrig frr. Vi har tagit oss rtten att bestmma ver liv och dd och frslavat andra arter p ett fruktansvrt obarmhrtigt stt. Jorden naturen frser oss med ett enormt skafferi och rikedom. Hon erbjuder vxter, rter, frukter, br, ntter i det ondliga att njuta av men istllet skvlar vi och suger ut hennes tillgngar. Livet r komplext och ingen av oss kan skryta med att vara fullkomlig. Jag har sjlv mycket kvar att lra men knner att jag kommit en bra bit p vgen i min medvetenhet och mitt leverne. Det senaste ret har jag utifrn ett strre engagemang lrt mig betydligt mer om den bistra verkligheten fr djur och natur samtidigt som jag slutat att blunda fr den obehagliga sanningen. Det har inneburit att jag ven

15

slutat ta fisk/skaldjur och frsker lra mig mer om alternativ till/dra ner p/att vara utan gg och mejeriprodukter. Veganismen som tidigare knts vldigt avlgsen har kommit betydligt nrmare utifrn min kade kunskap om och erfarenhet av djurens situation inom gg- och mejeriindustrin, ven KRAV. Det r inte helt okomplicerat att frska bojkotta en hel (sjuk) industri men ser det som en spnnande mjlighet att lra om. Det r inte heller alltid ltt att vara mnniska skall gudarna veta men jag skulle aldrig vilja byta tillvaro med ett plgsamt liv, en ngestfylld separation och en smrtsam dd p djurfabriken, vr tids lagliga och subventionerade koncentrationslger dr hundratals miljarder djur fr stta livet till rligen! Det r s ofantligt stort och smrtsamt att man helst vill koppla p hela arsenalen av tillgngliga frsvar. Min stora frhoppning och tilltro r dock att vi, ni och hela mnskligheten skall ta sitt ansvar och till att brja med tminstone sluta frneka bevisbar konkret fakta. Vi har frmgan till etiskt reflekterande. Hr i vr priviligerade del av vrlden har vi ocks mjlighet att vlja vad vi ter. Lt oss vara ansvarsfulla konsumenter och freg med gott exempel. Argumenten att verge kttsamhllet eller till att brja med ta betydligt mindre ktt (men naturligtvis inte fr att istllet ta mer fisk) r vervldigande. Skulle hela jordens befolkning ta ktt i samma utstrckning som hr i vstvrlden skulle det vara en fullkomlig katastrof fr djur, natur och vr framtid.

Hrlighet, krlek och engagemang finns det massor av ven hos ktttare. De flesta av mina helt underbara vnner, slktingar, familj, bekanta och dansdeltagare ter ktt och/eller fisk (en del r mer medvetna och begrnsade i sina inkp n andra). Det gller bara att ppna upp, bryta invanda mnster och vga utvidga empatin till att omfatta inte bara vr egen art. Alla kan gra mycket och det inbegriper ven producenter och politiker. P s stt kan vi vnda en hnsynsls utvecklingen och vara med och skriva ett betydligt vackrare kapitel i historian utan vare sig ras- kns- eller artfrtryck!

Albert Einsteins (1879-1955) kloka ord passar extra bra att referera till i det hr sammanhanget:

Vr uppgift mste vara att frigra oss sjlva//genom att vidga vr cirkel av medknnande till att omfamna alla levande varelser och all natur och dess sknhet. "Ingenting kommer att gynna den mnskliga hlsan och ka chansen fr verlevnad p Jorden lika mycket som evolutionen till en vegetarisk diet."

"Jag lever utan ktt och fisk och mr vldigt bra. Jag har alltid frsttt att mnniskan inte var fdd till rovdjur." "Vegetarisk fda ger en djup frdelaktig verkan p det mnskliga temperamentet. Om hela vrlden anammade vegetarianism, skulle det pverka mnskligheten och livets verlevnad p Jorden p ett ytterst vlgrande stt."

16

Tips p djurvnliga handlingar

Bli medlem/fadder i en djurrttsorganisation.

Utstt dig fr den obehagliga sanningen, ls och se filmer.

Du som konsument har makten, stll krav och ta ansvar!

Undvik billighetsjakten. Ofta handlar det om prioritering.

Det bsta r naturligtvis att bli vegan/vegetarian.

Dra ner p ktt, gg och mejerivaror. Vga prova nya produkter och lgg energi p att hitta alternativ. Utbudet vxer alltmer och det finns massa hrligt att lra sig och ta del av.

Handla direkt frn grdsbutik med slakteri i anslutning s att djuren slipper transporteras.

Kp KRAV/ekologiskt. Tillter bland annat inte bekmpningsmedel och konstgdsel. Bttre foder och mer utevistelse men mycket kvar att nska p det djuretiska planet. Av tv onda ting fr djuren vlj tminstone det minst onda. Vi behver faktiskt pminna oss om att inget sker p djurens villkor. De r framavlade fr att tillfredsstlla mnniskans behov och kade efterfrgan p ktt, mjlk och gg. Vlj ost med vegetabiliskt lpe (minst lika god)!

Hjordnra: ett ekologiskt mindre mejeri i Hjo vars produkter ven sljs i en del affrer hr.

De stora butikskedjorna har sina egna grna alternativ: Coop; nglamark, Axfood; Garant och Ica; I love Eco.

Stll krav p skolmaten och det som serveras inom vrdsektorn.

Lr dig mer om vegetarisk matlagning.

Bojkotta pls- skinn- och dunprodukter. Skall nu sjlv ven utvidga min medvetenhet till skoinkp dr jag inte varit lika konsekvent.

Bojkotta cirkus med vilda djur (redan frbjudet i flera lnder) och djurparker dr djur far illa. Hgaktuellt hr i Gteborg med tanke p Cirkus Maximums reklambroschyrer som dimper ner i brevldan.

Vlj ekoturism.

Spela aldrig p djur, exempelvis trav.

Anvnd kosmetika och andra produkter som inte r testade p djur.

Vlj naturlkemedel som inte r djurtestat.

Djur- och naturvnligt pensionssparande (skall sjlv se ver mitt sparande).

Lt dina barn umgs med djur. Att njuta med djur och natur p ett respektfullt stt.

Skriv p protestlistor och krv bttre djurhllning.

Rsta djurvnligt. Stll krav p producenter och politiker.

Vga vara socialt obekvm och sg vad du tycker och tnker.

17

Undervisa dina barn och barnbarn i djuretik och vad ktt faktiskt r.

Undvik talestt som frringar djur ssom klumpig som en elefant, dum som en sna, hnshjrna, frskalle, smutsig som en gris/grisa ner sig, bli behandlad som ett djur etc.

Positiva skeenden

Allt fler vegetariska restauranger och rtter p allmnna menyer.

Gteborgs frsta raw food-kaf ppnar p Viktoriagatan september 2012.

Ekologiska matbutiker och kat ekologiskt sortiment i vriga affrer.

Ekologisk mat/grnsaker hemlevererad via olika fretag.

Grna ntverk och grdar, nrodlat ekologiskt ven i stadsmilj sprider sig som en reaktion mot dagens industri.

Alltfler goda och bra vegetariska och veganska alternativ/produkter.

Kttfri mndag alternativt annan veckodag har slagit igenom p mnga hll.

Bra mat-mssan/vegetarisk mssa i Gteborg 2011 och 2012.

Way out West-festivalen i Slottsskogen, Gteborg var helvegetarisk sommaren 2012.

Pgende forskning kring kttskatt och odling av ktt p Chalmers i Gteborg.

Frsta rena djurskyddsgruppen bland polisen i Stockholm har startats upp.

Djurrttspartier inom politiken. I Holland det frsta med parlamentarisk makt.

Klddesigners, filmstjrnor och modeller som bojkottar plsar och skinn.

Farm Sanctuaries = fristad. Reservatliknande omrden med djur som rddats frn elndiga frhllanden. Allmnheten bjuds in fr att mta/lra knna djuren. Inte minst barn och ungdomar som sjlva farit illa blir hjlpta i mtet med dessa fantastiska djur. Ett exempel r The Gentle Barn i Kalifornien som hjlper bde djur och mnniskor att hitta tillbaka till livet och att kunna knna tillit igen.

18

Frebilder; knda vegetarianer/veganer och djurrttsfresprkare Brigitte Bardot lmnade sitt glamorsa liv i 40-rsldern fr att helt och hllet gna sig t djurrtt. Idag 78 r och fortfarande vldigt aktiv (ven i den svenska vargdebatten). En inspirationsklla fr mig p 70-talet nr hon brjade engagera sig mot sljakten. Paul och Linda McCartney och andra medlemmar i forna Beatles. ven deras dotter Stella McCartney, modedesigner som utesluter skinn och pls i sina plagg. Laleh vr egen fantastiska sngfgel och ltskrivare r vegetarian. Astrid Lindgren (ej vegetarian) frfasade sig ver djurens situation och blev av dvarande statsminister Ingvar Carlsson lovad en ny lag; lex Lindgren fr frbttrad djurhllning som det dock inte blev mycket av. Gandhi och Dalai Lama. Martin Luther King och hans familj. Leonardo da Vinci var s bekymrad ver djurens situation att han blev vegetarian. Ett otal antal knda frfattare med flera finns att ta del av p ntet; klassiska citat frn 100 vrldsbermda vegetarianer kan vara inspirerande att insupa. Alla som redan lever djuretiskt och fr lnge sedan frsttt vidden av vr exploatering av andra arter och p s stt ocks tar mer ansvar fr allas vr framtid. Alla som jobbar djurrttsligt p olika plan i samhllet. De som med dold utrustning p olika stt utan vld lyckas fnga och sprida den grymma verkligheten och samtidigt riskerar sin egen frihet fr att inte tala om den smrta det innebr att bevittna djurens lidande.

Filmer att rekommendera Home: Den hr filmen (2009) fr ni bara inte missa! Den r gjord av Yann Arthus-Bertrand, och har ett otroligt vackert foto och en klok eftertnksamhet som berr oss alla. Yann Arthus-Bertrand r mest knd fr sina fotografier tagna p Jorden uppifrn himlen. Visar naturens sknhet och hur mnniskan p olika stt pverkar jorden. Tyvrr oftast p ett negativt stt fr alla olika raser och arter, inte minst mnniskan sjlv. r trots allt hoppingivande. Its too late to be a pessimist! Finns att se gratis p youtube. Se ven www.filmenhome.se. Oceans: En helt fantastiskt vacker dokumentr frn 2009 om oceanernas fascinerande vrld dr bilderna fr tala. The Cove: Prisbelnad dokumentrfilm, vann bland annat en Oscar 2010, om den grymma slakten p delfiner i Japan. Earthlings: Skrmmande dokumentr (2005) om djurindustrin med skdespelaren Joaquin Phoenix (spelade Johnny Cash i Walk the Line) som sjlv r vegan och djurrttsaktivist. Finns att se p youtube. Ett liv som gris (2009). Under tv rs tid har aktivister frn Djurrttsalliansen beskt nrmare hundra slumpvis utvalda grisgrdar i Sverige. Resultatet finns presenterat p deras kampanjsajt www.ettlivsomgris.se. Hr avsljas hemska frhllanden genom smygfilmning som vi fr ta del av. Tvinga dig att se insidan av djurfabriker, slakterier och djurtransporter p youtube fr att f upp gonen fr verkligheten. Lt smrtan motivera till handling och frndrade kostvanor.

19

Litteraturlista/bcker och hemsidor att rekommendera Pelle Strindlund: Jordens herrar slaveri, djurfrtryck och vldets frsvarare (2011). Parallellerna mellan dtidens slaveri och nutidens artfrtryck r slende. Pelle Strindlund r ickevldsutvare i freds- och djurrttsrrelsen och har ocks engagerat sig fr mnskliga rttigheter. Ivrig ktttare upp till 23-rs lder (far jgare och morfar mjlkbonde) d han brjade ifrgastta vad som faktiskt lg p tallriken. Jag lyssnade till hans tnkvrda frelsning i Frlunda Kulturhus hsten 2011. Jonathan Safran Foer: ta Djur (2009). Filosofen som hyllas som ett litterrt underbarn och en av USA:s frmsta unga frfattare. Boken beskriver vra matvanor i ett socialt och kulturellt sammanhang med en mormor som flytt undan Nazityskland. Jonathan Safran Foers bok bygger p en ingende trerig research av den amerikanska kttindustrin som inneburit att han och hans familj blivit vegetarianer. Det var nr han skulle bli pappa som han knde behov av att verkligen ta reda p vad ktt egentligen r. En utav hans tidigare bcker Extremt hgt och otroligt nra r filmatiserad och gick nyligen p bio med Max von Sydow i en av huvudrollerna. Peter Singer: Djurens Frigrelse (1975/1990). Djurrttsrrelsens bibel. Peter Singer (australiensare men verksam i USA) r filosof och professor i bioetik. Han beskriver ingende djurfrtryckets krna; djurfabrikerna och forskningen. r ocks engagerad i att minska vrldssvlten och skrev 2009; Det liv du kan rdda agera nu och stoppa fattigdomen. Malin Olofsson och Daniel hman: Matens Pris boken som matindustrin inte vill att du skall lsa (2011). r reportrar p Sveriges Radio och vinnare av stora journalistpriset 2011 fr sin kritiska granskning av Vietnams, Sydamerikas (Brasilien) och Europas (Danmark, Holland och Sverige) storskaliga fisk- ktt- mjlk- soja- och grnsaksproduktion och dess konsekvenser. Var i vras ute p en rad frelsningar i Gteborg med omnejd, bland annat via balansen/hlsoteket i Mlndal. Christian Azar: Makten ver klimatet (2008). Fysiker och klimatprofessor p Chalmers samt tidigare medlem i FN:s klimatpanel. En verskdlig bok som beskriver klimathoten men ocks pekar p nya mjligheter. Djurens Rtt: Under ytan en rapport om fiskar och fiskindustrin (2008). En avsljande och kortfattad bok om havens invnare. Djurens Rtts medlemstidning som utkommer fyra gnger/r. En rad inspirerande kokbcker som rekommenderas p www.djurensratt.se. Hr finns fr vrigt p ett konkret och verskdligt stt massa bra tips fr nybrjare! Pinto Magasin, www.pintomagasin.se, r Sveriges strsta veganska webbtidning. Bevakar allt som hnder i veganvrlden och presenterar nyheter, recept, produkt- och restaurangtips, resereportage, gstkockar och tvlingar. Pintos vision r ett veganvnligt samhlle, dr grn mat r det sjlvklara valet fr djuren, hlsan och miljn.

20

Butiker att rekommendera i Gteborg Frg & Frndring: Ekologisk hudvrd med mera, bland annat egentillverkad i Majorna. ven ekofrisr och skofrsljning; adress Linngatan 3. Rabatt 10-20% om medlem i Djurens Rtt. Grna Boden: Stans ldsta och mest vlknda hlsokost/lifebutik vid Vasaplatsen. ven hr 10% rabatt om medlem i Djurens Rtt. FRAM: Ekologisk livsmedelsbutik som funnits med i mnga hrliga r p Nordenskildsgatan 18. Rabatt 10% om man handlar fr minst 600 kr och ker kommunalt. Ekostore: Ekologisk livsmedelsbutik med chark och ostdisk p Ekelundsgatan 4. Hedenborgs hemleverans: Fretaget som funnits i 20 r levererar mat/produkter till privata hushll, butiker, restauranger och storkk i Gteborg, Kungsbacka med omnejd, www.hedenborgs.se. Djurens Rtt rekommenderar fler i sitt informationsmaterial och p www.djurensratt.se.

Tips p vegetariska/veganska restauranger i Gteborg Solrosen i Haga. Veteranen som slog upp sina portar fr ver 30 r sedan. En Deli Haga, Haga Nygata 15. Hagabion, Linnegatan 21. Caf Hngmattan, Karl Johansgatan 16 (Musikens Hus). Andrum, stra Hamngatan 19. Grillkket Jonsborg p Kungsportsavenyn. Unikt gatukk med stor veganmeny! (inte bara vegetariskt). Kafkedjan Condeco serverar inte rtt ktt (dock fgel och fisk). Har dessutom infrt helt kttfri mndag. Och fler som Djurens Rtt rekommenderar i sina broschyrer och p www.djurensratt.se. Hr finns ven information om andra bra fik och restaurangers vegetariska/veganska rtter. www.vegangoteborg.se: Den veganska restaurangguiden till Sveriges framsida. Vi spanar regelbundet p restauranger och kafer runt om i stan och hoppas vara en tillgng fr bde gteborgare och turister. Smaklig djurvnlig mltid!

21

Populra Djurrttsorganisationer: Djurens Rtt www.djurensratt.se Sveriges strsta djurrtts- och djurskyddsorganisation dr jag sjlv r medlem sedan cirka 25 r tillbaka. Finns mnga stt att engagera sig inom freningen inte minst i den lokala verksamheten hr i Gteborg. Freningen har 90-konto. Huvudkontoret i Stockholm: Tel. 08-55591400

Djurens Rtt Gteborg, Fjrde Lnggatan 18.

Telefon: 08-55591400 eller 0722-06 62 60

E-post: goteborg@djurensratt.se

Webbplats: http://www.djurensratt.se/goteborg; www.facebook.com/djurensrattgoteborg

Djurrttsalliansen www.djurrattsalliansen.se

En rikstckande ideell djurrttsorganisation som fresprkar veganism och som kmpar mot det man ser som djurfrtryck i alla former genom lagliga metoder och smygfilmning. Tack vare aktivisterna har avskyvrda frhllanden p bland annat svenska grisfarmar uppdagats.

Sammanstllning av Helne Olivegren, dansinspiratr och sjukgymnast, Gteborg 2012. Mer info: www.goodmove.se Foton: Frutom ngra egna bilder har Djurens Rtt, Mona Nielsen, Zandra Rosn och Leif Algotsson bidragit med sina fina foton (ven ngra frn ntet). TACK!

22

23

BILAGA: Insamlingsdans hsten 2013 I oktober 2013 dansa vi ihop ytterligare 9000 kr i Frlunda och Mlndal. Frutom tidigare sponsorer deltog nu ven Eco & Fair, Olivolja etc samt Condeco. Specialdansen bidrog dessutom till att Djurens Rtt fick nrmare 60 nya medlemmar!

Ngra fler positiva hndelser sedan 2012 Frbud mot djurtestad kosmetika inom EU infrs i mars 2013. Cirkus Scott slutar med vilda djur/elefanter i sina shower. Djurens Rtt i Gteborg anordnar VEGOVISION en vegans mssa med en mngd utstllare och intressanta frelsare vren 2014. ver 2000 beskare! WAY OUT WEST upprepar 2012 rs vegetariska succ sommaren 2013. FRAM LIVS ppnar sin andra butik p Sdra Allgatan 2. Har redan blivit enormt populr! THALI, en ny indisk vegetarisk restaurang slr upp portarna p Vrmlandsgatan 18B och fr jttefina recensioner fr sin vlsmakande och till stor del ekologiska meny. Mattias Kristiansson introducerar Sveriges frsta veganska mattidning VEGO och bidrar till att Liseberg ppnar en vegansk restaurang; THE GREEN ROOM med en fantastiskt god buff. Jonsborg, gare av gatukket (med stor vegansk meny) p avenyn ppnar en VEGANSK BUTIK p Seminariegatan 2 vren 2014. LKARE FR FRAMTIDEN (www.lakareforframtiden.se) bildas i brjan av 2014 och lyfter fram den veganska kostens hlsofrdelar! DJURENS PARTI bildas i Sverige i februari 2014. Stller liksom sex andra Europeiska Djurrttspartier upp i EU-valet samma r (i Sverige ven i riksdagsvalet 14 september). Det hollndska och det tyska partiet kommer in i parlamentet!