Embed Size (px)
DESCRIPTION
Steg 1 - Naturen, djuren & miljön
Citation preview
�
Natur & Miljöpärmen är utgiven av Protelma Information & Utbildning AB www.nmparmen.seText Nadja C Martinsson efter Stina Johanssons Natur & Miljöpärmen Del �
Illustratör Lisa Larsson Fotografier Germund Sellgren Formgivning Lo Boman© Författaren och Protelma Information & Utbildning AB
Tryck Alfaprint, 2007 Tryckt på Holmen Ideal volume 90g ISBN 9�-85237-�0-8
Vad är det här för bok?
Den handlar om miljön och sånt.
Du vet, klimatet, natu-ren, det de vuxna pratar så mycket om nu… Läs boken så förstår du!
Du kan också:utföra uppdragtävla i frågesporttesta dina föräldrar
•••
rita och pysslalösa korsordgissa gåtor
•••
Den här boken är en gåva till dig som vill vara rädd om naturen och nyfiken på hur allt fungerar.Vi färdas alla på ett jordklot ute i rymden. Allt vi har och allt vi gör finns där. Inget försvinner från jorden. Både det som vi vill ha och det som vi inte vill ha blir kvar. I rymskeppet jorden finns allt samlat som vi beghöver för att leva: sol, luft, vatten, jord, växter och djur. Därför måste vi lära oss att bli goda astro-nauter och sköta vår last på ett bra sätt. Allt måste gå runt i naturen. Det betyder att vi måste tänka och handla i kretslopp. Och vi måste börja nu.
KlasstävlingenDessutom har vi varje år en stor tävling. Du och din klass kan vinna riktigt fina priser!
Läs mer om tävlingen på www.nmparmen.se
2
Den här boken är din egen. Du tar med den hem när du ska testa dina föräldrar (och naturligtvis vinner du!). När ni har läst klart boken, är den din. Så i den här boken får du rita blommor och gubbar om du vill!
Jag som äger den här boken heter: .................................................
Jag bor i: .....................................................................................
Min ålder: .....................................................................................
Min klass: .....................................................................................
Mina föräldrar:....................................................................................
Mina syskon: .....................................................................................
Husdjur: .....................................................................................
Min hobby: .....................................................................................
Favoritmat: .....................................................................................
Favoritdryck: .....................................................................................
Favoritartist: .....................................................................................
Favoritfärg: .....................................................................................
MITT SMULTRONSTÄLLESmultronställe kallar man ett ställe som man tycker väldigt mycket om. Det kan vara en hemlig plats, som en koja i skogen. Eller en fin park, en strand nära dig, ett berg du gärna klättrar i eller en stuga på landet.
Vilket är ditt smultronställe?
..............................................................................
..............................................................................
..............................................................................
MITT FAVORITDJUROm du har ett husdjur, är det djuret säkert en av dina favoriter. Men vilket är ditt favoritdjur bland dem som är vilda och bor i naturen?
..............................................................................
I den här boken kommer du att träffa djuren du ser här till höger. Vilket av dem tycker du bäst om?
..............................................................................
MIN SIDA
3
4 29
Kretslopp
Hur gör djur?
Livsviktiga luften
Vått och blåttRymdskepp Tellus
INNEHÅLL
Grönt är skönt14 25
�9
34 Naturens lagar
�0
- är det något man springer?
4
G K R E T S L O P P R Y I U F N T P B B T Ä J R Å V R N L I J N K E G L Ä T O N S G K K E E D U M S V T M T L A T G M E B A L A N S E F A K V R N A T U R E N T K J O R D V M H G Z D E C F N F D J U R
Kretslopp- är det något man springer?
HITTA TIO ORDBland alla bokstäver finns det tio ord gömda. Alla ord finns i naturen. Kan du hitta dem? Orden hittar du både lodrätt och vågrätt - det vill säga uppifrån och ned, och från vänster till höger. Ringa in dem när du har hittat dem.
Har du hört talas om kretsloppet? Det betyder att allt i naturen går runt i en cirkel. Ett kretslopp kan till exempel börja på en äng.
En hare mumsar i sig gräs på en äng. Plötsligt smyger en räv fram och äter upp haren. När räven en dag dör, förmultnar den och blir till jord. Efter ett tag växer det upp nytt gräs ur jor-den. En dag skuttar det fram en hare, och så börjar allting om börjar från början.
Kretsloppens motorDet finns både stora och små kretslopp i naturen. Solen fungerar som motorn i kretsloppen och får dem att snurra; först genom att ge växterna näring i en process som kallas för fotosyntes. Fotosyntes innebär att växter skapar sin egen näring av sol, luft och vatten i jorden. Sedan äts växterna upp av djur. Små djur blir mat åt större djur, och män-niskan äter både växter och djur.
Maskar, myror, tusenfotingar och gråsuggor är några exempel på djur som kallas för nedbrytare. De tar hand om allt som dör i naturen. De bryterned döda växter och djur, så att de förmultnar och blir till ny jord. Den nya jorden ger i sin tur näring till nya växter.De tar hand om allt som dör i natu-ren. De bryter ned döda växter och djur, så att de förmultnar och blir till ny jord. Den nya jorden ger i sin tur näring till nya växter.
Människan påverkar mestDjur och växter lever tillsammans i harmoni och låter kretsloppet snurra som det ska. Djuren tillver-kar inga prylar och växterna kastar inga sopor. Det är vi människor som påverkar kretsloppet. Varje gång vi tillverkar något, köper en sak och använder den, och till slut kastar den, påverkar vi naturen. Ibland så mycket att vissa djur och växter riskerar att helt försvinna. Så vad händer om ett djur eller en växt försvinner, och kretsloppsklockan därför inte kan ticka ett helt varv? Är det någon som blir utan mat? Vad händer i naturen?Det är sådana saker vi måste tänka på, för att kunna leva i harmoni med naturen.
Kapitel �.
5
Snygg fleece-tröja! Jaa! Den är gjord av 25 PET-flaskor!!
HITTA PÅ Hitta på nya sätt som man kan använda dessa saker till.
Fantisera fritt!
Glasspinne ……………………………………………………………………….................................
Glasburk (saltgurka) ……………………………………………………………………………….........................
Tandborste ………………………………………………………………………………….......................
Bälte ………………………………………………………………………………….......................
Kaffefilterhållare ………..………………………………………………………………………….....................
Vykort ………………………………………………………………………………….......................
Mjölkpaket ………………………………………………………………………………….......................
Strumpa ………………………………………………………………………………….......................
PET-flaska ………………………………………………………………………………….......................
Hej kompis!solen
jorden
Återanvända sakerEtt sätt att hjälpa naturen är att återanvända saker, till exempel tidningar. När dina föräldrar har läst sin tidning, lämnar de den till pappersinsamlingen. Av den gamla tidningen gör man nytt papper. Dina föräldrar får en ny tidning igen, utan att vi behöver hugga ned ett enda träd! Idag återanvänder vi till exempel tidningar, papp, glas, plast, metall, bildäck och kläder.
Ett samhälle som återanvänder många saker kallas för ett kretsloppssamhälle. Sverige var det för inte så länge sedan. Då kunde fabrikerna inte producera varor så snabbt. Folk hade lite pengar att handla för, då var det nödvändigt att återanvända så mycket som möjligt.
Vuxnas gamla kläder syddes om till barnkläder, och när de till slut gick sönder vävde man trasmat-tor av dem. Mat slängde man aldrig, resterna gavs till grisar och höns.
Naturens kretsloppAllt som finns i naturen ingår i ett kretslopp. Naturen lämnar inga skräphögar.
Solen är vår bästa vän Solen ger oss värme och energi, och fanns långt innan vår planet Tellus kom till. Om kretsloppet är som ett hjul, så är solen motorn som får hjulet snurra. Allt på jorden finns till tack vare solen, som består av en het och bubblande gas.
�
DELA IN ORDENHär nedan ser du flera ord. Du ska stoppa in alla ord i en ruta, antingen Det gröna, Djuren eller Nedbrytarna!
Gräs Kotte Räv Blomma Fågel
Daggmask Gråsugga Löv Skalbagge
Träd Kanin Lodjur Orm Svamp
De olika delarna i naturens kretslopp
Det grönaNaturens kretslopp börjar hos växterna, närmare bestämt med de gröna växterna som kan ”laga egen mat”. Med det menas växter som får näring av solen, luften och vattnet från marken. Det finns växter som inte är gröna, ett exempel på det är svampar.
DjurenVäxterna blir mat åt djur, som i sin tur blir mat åt andra djur. Människan äter både växter och djur.
NedbrytarnaFör att kretsloppet ska fungera måste alla delar fungera. Allt som dör måste försvinna någonstans, annars skulle skogarna vara fulla med stora högar av döda djur och växter. De som tar hand om allt som dött finns i marken och kallas för ”nedbry-tare”. De bryter ned döda djur och växter i småbitar, som blir jord som ger näring åt väx-terna.
Daggmaskar mumsar i sig gamla blad, men först har bakterier och svampar ”förtuggat” bladet. Det gör att bladet blir mjukare och lättare för mas-ken att äta upp.
Det gröna Djuren Nedbrytarna
VISSTE DU ATT...
Visste du att man kan återanvända kaffe? Sumpen som blir över när man har kokat kaffe passar utmärkt som kompostmaterial. Om man blandar lite kaffesump i sin blomrabatt, gärna lite djupare ned i jorden, får man en lättare mulljord. På så sätt kan man faktiskt njuta av kaffet två gånger – först i koppen och sen i blomsterknoppen!
Växter, djur och människor ingår alla i kretsloppet.
Köttätande
Växtätande
Allätare
7
Växter, djur och människor ingår alla i kretsloppet.
Maskar som smaskarDaggmaskarna gör ny jord av våra matrester. De trivs bra i våra komposter, där de smaskar i sig gamla löv och annat som de hittar i jorden. Ibland drar de ned löv i sina hemliga gångar nere i jorden. Kanske vill de äta sin kvällsmat ifred?
När det regnar kryper maskarna upp till markytan och gör en regnvandring. Då utforskar den nya områden och försöker hitta en partner.
Daggmasken har ingen mun, bara ett hål i ena änden av tarmen som går genom hela masken. Den andas genom sin hud, och om huden torkar, dör den. Masken kan varken se eller höra, men den känner när någon rör sig på marken. Den är också bra på att lukta sig till mat.
Daggmasken har muskler som kan dra ihop krop-pen så att den blir kort och tjock, eller dra ut den så att den blir lång och smal. Det är så masken slingrar sig ur fiendens grepp och gräver sig neri jorden.
På maskens utsida finns borst, ett slags strävt hår. Det använder masken när den kryper. Om du låter en mask krypa över ett papper så kan du höra hur det skrapar från borsten!
En daggmask är väldigt speciell, den är faktiskt både en hane och en hona! Den kan ändå integöra småmaskar själv, det behövs två maskar för att de ska kunna para sig och bli befruktade.
Döda djur blir hem och matNär en mus dör, är det lukten som lockar dit flugor och andra insekter. De lägger sina ägg i den döda musens kropp. Efter ett tag dyker dödgrävarna upp! Det är svarta och röda skalbaggar som gräver i jorden under musen, så att musens kropp till slut sjunker ned i marken.
Efter det äter skalbaggarna av den döda musen. När de är mätta, kör honan iväg de andra skalbaggarna. Hon ska lägga sina ägg i mu-sens kropp. När äggen kläcks, äter larverna det som är kvar av musen.
�. Vad är kretslopp?A. En cirkels omkrets B. En löpartävling C. Allt går runt i naturen
2. Vad menas med att gröna växter kan laga
A. De tar det de hittar i skogen och lagar till B. De får sin näring av sol, luft och vatten från jorden C. Deras mat är regnvatten
3. Vad är nedbrytare för något?A. En maskin som bryter ned sten till grus B. Det betyder att ett regn bryter ut, även kallat nederbörd C. Små djur i naturen som äter döda växter och djur
ttmat av det
sin egen mat?
svaren finns hos din lärare
8
Till det här uppdraget behöver du dina föräldrars hjälp! Ta hem boken och be dem svara på frågorna. Räkna ihop poängen, som finns vid sidan av varje alternativ och se resultat på nästa sida.
�. Var slänger du gamla batterier?A. Slänger?! Min samling består av 428 stycken (�p)B. I en batteriholk, om det finns en nära mitt hem (2p) C. Tänker lämna dem för återvinning, men tröttnar och slänger dem i sopkorgen (3p)D. Alltid i en batteriholk (4p)
2. Vad gör du med tidningen när du läst den?A. Slänger den i soporna (�p) B. Lämnar tidningen till pappersåtervinning (3p)C. Sparar den så klart! Någon kanske vill läsa om hur det var i Sverige 1983 (4p)D. Slänger den ibland, och lämnar den till pappers insamling ibland (2p)
3. När du druckit läsk eller mineralvatten, vad gör du med plastflaskan?A. Blåsinstrument, sladdsamlare, stötdämpare, vattenkannor, sandbehållare… (4p)B. Slänger flaskan i soporna (�p)C. Pantar den ibland, slänger den i soporna ibland (2p)D. Jag pantar den (3p)
4. Hur slänger du mjölk- och flingpaket?A. Jag pressar ihop dem så att de tar mindre plats i soppåsen (4p)B. Jag slänger dem pappersåtervinningen (2p)
C. Vilket himla tjat… De passar utmärkt som presentaskar! (3p)D. Jag slänger dem som vanligt, i soppåsen (�p)
5. Vad gör du med konservburkar och annan plåt?A. Slänger i soporna (�p)B. Sköljer ur och lämnar till sopstationen (3p)C. Jag staplar dem på varandra längs väggen, tills de når taket (4p)D. Till sopstationen om jag orkar (2p)
�. Vart hamnar dina tomma glasflaskor? A. Jag pantar en del, resten slänger jag (2p)B. Slänger allt, orkar inte fundera på det (�p)C. Förhoppningsvis på andra sidan Östersjön, som flaskpost till kusinerna (4p)D. Slänger i sopstationen (3p)
7. Vad gör du med gamla elektriska prylar? A. Brödrostar och sånt? Det är bara att slänga, de är så billiga (�p)B. Ger bort dem om någon vill ha dem, annars slänger jag dem (2p)C. Pressar in dem i förrådet, om det går. Det är lite fullt där, faktiskt (4p)D. Lämnar till en återvinningsstation, loppis eller till välgörenhet (3p)
SKAPAR VÄXTER OCH TRÄD ÅT OSS
BRUKAR VARGAR
KAN MAN I TRÄBÅT
KAN ROVDJUR NÄR DE ÄR HUNGRIGA
EN SÅN ROR MAN MED
SKOGENS KUNGAR
DE TVÅ INNAN Ö
KAN VI FRÖN SÅ BLIR DE BLOMMOR
TALADE3�5DAGAR
ORMLIK FISK
ÅBERG
BRUKAR BAGARE
LUKTAR DJUR MED
NUMMER FÖRKORT-AT
BEHÖVER VI FÖR ATT ANDAS
VATTEN-HÅL I ÖKNEN
SÄGER MAN ATT BIN ÄR
RÄVENS HEM
KRETSLOPPSKORSORD
När du har löst korsordet får du fram ett ord i de färgade rutorna. Surfa in på vår hemsida och skriv in ordet där. Då loggas du in på vår hemliga sida där du kan vinna fina priser!
Vår hemsida: www.nmparmen.se
Se sorterartyp nästa sida >>
VILKA SORTERARTYPER ÄR DINA FÖRÄLDRAR?
....................RESULTAT
............................... .................................
......
...
9
POÄNG 7-�� SKRÄPIS Aj aj, här sorteras det ingenting! Allt hamnar i samma påse, matrester, konservburkar och glas-flaskor. Till och med batterier och PET-flaskor kan hamna i soppåsen! Här krävs bättring! Tänk dig att allt du inte sorterar, hamnar i ditt dricksvatten, så får du inspiration!
POÄNG �2-�5 LILL-SORTERARENNåja, du försöker i alla fall. Du undviker oftast att kasta giftiga saker i soporna och har faktiskt lämnat tidningar till pappersinsamlingen, ibland… Gör det till en vana, så kommer skogens träd att tacka dig!
POÄNG ��-2� SORTERARMÄSTAREN! Strålande! Du bryr dig verkligen om naturen! Du sorterar plåt och plast för sig, lämnar tidningar till pappersinsamling och PET-flaskor till automaten. Du sorterar plåt och plast snabbare än någon kan säga kretsloppssamhälle, och mår förmodligen bra av att veta att du hjälper miljön!
POÄNG 22-28 SAMLARENOkej, du slänger förvisso inget i onödan, vilket ju är fint ur kretsloppssynpunkt, men får ni alls plats i ert hem? Det är inte meningen att man ska vada i tidningar 20 år tillbaka i tiden… Sortera sopor-na och släng dem, så blir ert hem plötsligt dubbelt så stort!
VILKA SORTERARTYPER ÄR DINA FÖRÄLDRAR?
�0
Naturens lagar
Förut trodde vi att lösningen var höga skorstenar.
Naturen har sina egna lagar. En av dem säger att ingenting försvinner, allt som finns på jorden stan-nar kvar här. Det kan förändras, men det försvin-ner inte.
Förr trodde vi att vi kunde slippa den farliga röken från fabriker genom att bygga höga skorstenar. Vi trodde att luften högt uppe i himlen skulle späda ut röken så att den inte längre var farlig.
Vi trodde också att det vi eldade upp skulle försvin-na i tomma intet. Nu vet vi att det inte fungerar så. Om vi eldar upp något, sprids det vidare med röken och askan.
När du äter en smörgås, ser det ut som att den för-svinner. Smörgåsen åker ned i din mage, smälter och ger näring till din kropp. Resten av smörgåsen kommer ut när du går på toaletten. När du spolar åker det till ett reningsverk. Där renas vattnet innan det åker ut i sjön eller havet.
Det är som när man vattnar en blomma hemma. Om man inte vattnar, torkar blomman och dör. Om man vattnar för mycket, dör blomman av det istället. Det är helt enkelt så, att vad vi gör påverkar blomman. Innan vi ändrar något i naturen, måste vi först tänka på hur det kommer att påverka naturen i framtiden.
Snabba pengar blir en dålig affärOm vi bara tänker på pengar, kan det verka som en bra affär att sälja träden i regnskogen. Man får mycket pengar för dem. Men vad händer när skogen är borta?
Utan träden får marken inte längre skydd under häftiga regn. Regnet sköljer bort all lös jord och det blir stora skador i marken, som kostar mycket pengar att reparera. För att inte tala om vad det kostar att skaffa mat åt alla dem som bodde i regnskogen.
Istället för att tjäna pengar på att sälja träd, får vi i slutändan betala mer pengar för att rätta till våra misstag.
Kapitel 2.
��
Förut trodde vi att lösningen var höga skorstenar. Fridlysta blommorEn del växter och blommor är fridlysta. Det bety-der att man inte får plocka dem, eftersom det finns så få av dem.
En del blommor kan vara fridlysta på en ort men inte i en annan. Andra blommor får man plocka, men inte dra upp dem med rötterna. Det bästa är att fråga en vuxen innan du plockar en blomma.
RAPLÅT Följ allemansrätten kom igen sätt enPåse på stubbensamla in kubbenAllt du har spelatfikat och grillat Häll vatten på eldenskräm inte kattenTälta ifred men glöm inte skedenTa med allt tillbaks hemdu vet allemansrätten… PS. Stajla låten så att den passar dig! Sjung och spela in raplåten på våran telefonsvarare, tel nr 08 50� 35� �2. Bästa låten lägger vi upp på våran hemsida www.nmparmen.se
AllemansrättenAlla har rätt att gå omkring i den svenska naturen. Det kallas för allemansrätten. Det är en ganska ovanlig rättighet som inte finns i alla länder. För tillfället finns den bara i Sverige, Finland och Norge!
I andra länder kan inte människorna tälta var de vill, eftersom det ofta är någon som äger marken. Då är det antingen förbjudet område, eller så måste man betala pengar för att få vara där.
Allemansrätten är inte en lag, det är mer som en gemensam överenskommelse mellan markägaren och oss andra som vill besöka området. Skogsäga-ren låter oss tälta i hans skog, så länge vi är försik-tiga med både naturen och djuren.
Inte störa - inte förstöraAllemansrätten är en gammal tradition. På medelti-den, när det inte fanns restauranger längs vägarna, fick de som reste runt äta det de hittade i skogen, exempelvis nötter. Skogsägarna tillät alla att plocka en handske full med nötter eller bär som matsäck.
Jaa! Allemansrätten.
Mer fick man inte ta. Allemansrätten innehåller regler för hur man uppför sig i naturen. Dessa regler har funnits mycket länge, och har berättats vidare från gamla till unga.
RITAHär har du fotografier på några vanliga blommor. Rita egna blommor i rutan under! Undersök vilka av dessa som är fridlysta.
blåsippa gullviva näckros styvmorsviol
�2
Nationalparker och naturreservatEn nationalpark är ett område i naturen som man vill skydda för kommande generationer, våra barn och barnbarn. En nationalpark är ett skyddat om-råde där man inte får bygga hus eller göra något som förstör marken.
En tanke med nationalparker är att vi ska komma ut i skog och mark. Därför har många national-parker vandringsleder och informations-centraler där du kan fråga om området. På en del ställen kan du även hyra ett rum och sova över.
Sverige har 28 nationalparker. En park kan vara ett fjällområde, en skärgård,ett urskogsområde, jord som odlades förr i tiden och myrar. Marken tillhör staten, det vill säga svenska folket.
Naturreservat Det finns runt 3 000 naturreservat i Sverige. De flesta av dem finns så nära oss att vi kan pro-menera dit.
Det vanligaste skälet till att man gör ett område till naturreservat, är att det finns djur eller växter där som man vill skydda. Därför finns det särskilda regler för naturreservat .
På våren vill man till exempel ge fåglar som häckar lugn och ro. Med ordet ”häckar” me-nar man när fågeln skaffar ungar. Först parar den sig, bygger bo och lägger ägg där. Sedan ruvar den äggen och föder upp sina ungar. ”Ruva” betyder att fågeln ligger på äggen, för att skydda och värma äggen med sina fjädrar.
Alla möjliga sorters djur kan finnas i ett natur-reservat. Vanliga djur i de svenska naturreser-vaten är till exempel älgar, rådjur, harar, fåglar och ekorrar.
�3
�. Vad handlar naturens lagar om?A. Att de största djuren bestämmer över de mindreB. Att alla djur får bo där de villC. Att ingenting i naturen försvinner, allt går runt i ett kretslopp
2. Vad betyder allemansrätten?A. Att alla får vara ute i naturen så länge man inte förstör eller stör B. Att alla har rätt till sin egen åsiktC. Att alla har rätt att göra vad de vill i skogen3. Vad gäller för fridlysta blommor? A. Man får plocka alla blommorB. Man får inte plocka dem allsC. Det är blommor som har lysande färger
Här har du några enkla saker du kan göra för en grön och ren miljö!
Trolla bort sopor!Om vi sorterar våra sopor, kan sopgubbarna se till att mycket av skräpet faktiskt aldrig blir skräp! Hur då? Jo, sopor som sorterats ordentligt kan åter-vinnas.
De blir helt enkelt till nya saker. Gamla tidningar blir nytt papper. Glasflaskor och glasburkar smälts till nya glasflaskor. Släng glas, plåt och plast i rätt behål-lare på din återvinningsstation.
Välj i affärenMiljövänliga saker är snälla mot miljön. Om du till exempel ska handla kuvert, kan du hand-la bruna kuvert som inte är blekta. Då hjälper du naturen. Symboler som visar att det är miljövänligt:
Be dina föräldrar handla en ekologisk sak nästa gång de handlar mat, till exempel ekologiska havregryn.
Tänk om alla Sveriges familjer skulle handla minst en ekologisk matvara - vad mycket gift naturen skulle slippa!
!! ttsvaren finns hos din lärare
�4
Grönt är skönt
UPPGIFT – VAD VÄXER HÄRVilka växter kan det finnas på följande platser?
En äng ………………………..……………………………………………………………………......................................................................
En skog ………………………..……………………………………………………………………......................................................................
En strand ………………………..……………………………………………………………………......................................................................
En park ………………………..……………………………………………………………………......................................................................
Ett berg ………………………..……………………………………………………………………......................................................................
Ett hav ………………………..……………………………………………………………………......................................................................
På skolgården ………………………..……………………………………………………………………......................................................................
I ditt bostadsområde ……..…………………………………………………………………………………..................................................................
Har du fönster i ditt klassrum? Ta en snabb titt ut genom fönstret i så fall. Chansen är stor att du ser något grönt. Ett träd, en gräsmatta, buskar eller kanske en krukväxt på fönsterbrä-det?
Växter finns överallt på jorden, till och med i haven. Havets minsta växt kallas plankton och äts av många fiskar.
I öknen, där det nästan aldrig regnar, har väx-terna lärt sig vara tålmodiga, eftersom de får vänta länge på de viktiga regndrop-parna. När det äntligen regnar, blommar till och med kaktusarna.
Det finns växter även där det knappt finns någon jord. Högt uppe på bergen växer mos-sor och lavar som tål det kalla och blåsiga klimatet.
Kapitel 3.
�5
FotosyntesVäxterna behöver mat, precis som vi. Förutom vatten och sol behöver de även luft. Av de här tre ingredienserna skapar de en slags sockernäring. Men varför behöver växterna luft?I växternas blad finns det små hål som kallas för klyvöppningar. Genom dessa hål släpper växterna in luft. De suger åt sig ett ämne ur luften som heter koldioxid, som behövs för att göra sockernäringen.
Så här går det till:Inuti bladen finns det små gröna korn. De kall-las för klorofyll. Det är de som blandar till själva sockernäringen. När sockernäringen är klar släpps luft och vatten ut genom klyvöppningarna. Hela den här processen kallas för fotosyntes. Nu kommer det som är så fantastiskt med naturen: Först suger växten åt sig koldioxiden ur luften, så att det bara blir syre kvar.
UPPGIFT – HUR ANGES MÄNGDENSäger man ett kilo socker eller en liter socker? Heter det ett kilo smör eller en liter smör? Dela in orden nedan i rätt kolumn.
Mjölk Filmjölk BlåbärssoppaVetemjöl Havregryn SaltOst Socker LäskJuice Smör Vatten
Kilo Liter
…………………………………..................................... ………………………………….....................................
…………………………………..................................... ………………………………….....................................
…………………………………..................................... ………………………………….....................................
Syre är precis det människor och djur behöver för att kunna andas. Så när växten har fått mat, får vi syre att andas.
Så börjar allt från början igen. När vi andas in syre, suger våra lungor i sin tur år sig syret ur luften. När vi andas ut igen, andas vi ut koldioxid, precis det växterna behöver!
Rekordhög sockerhög!På ett år tillverkar jordens alla gröna växter 200 miljarder ton socker. Hur mycket är det egentli-gen? Tänk dig att vi bär ut all mat och dryck - från alla affärer i hela världen - och ställer det på gatan. Kan du föreställa dig det, alla affärer i hela värl-den?
Tänk dig nu att vi gör samma sak varje dag i ett helt år. Alltså 365 gånger. Det skulle bli en enorm hög med varor! Men om vi skulle samla allt socker som växterna producerar under en lika lång tid – i ett helt år - i en likadan hög, skulle den högen faktiskt bli hundra gånger större!
Genom sina rötter tar växten upp vatten och salter som kommer från jorden...
...växten suger upp koldioxiden ur luften och ger tillbaka syre och vatten.
��
Världens viktigaste växter!Varför är växter viktigast i världen?Jo, vi behöver dem för att kunna andas. Det kan låta konstigt, speciellt ifall det inte finns en enda blom-ma i det klassrum du sitter i just nu, för du andas ju hela tiden.
Man behöver inte ha en växt precis intill sig för att kunna andas, men det måste finnas mycket växter på jorden. En stor del av syret vi andas kommer från haven och regnskogarna. Skogen kallas för jordens lungor, just för att den ser till att vi har mycket syre att andas.
Växterna är våra kompisarÖverallt där du är, finns det luft. Vad du inte ser är att luften innehåller en gas som heter koldioxid. Vi människor mår inte bra av att andas in koldi-oxid. Hur kan vi då andas luften?
Ett enda träd i solen kan tillverka syre som räcker till två skolklasser!
LÖS EN REBUS
..........................................................................................................................................................................
..........................................................................................................................................................................
UPPDRAG - GRANSKNING I MATAFFÄRNu ska du undersöka om det finns ekologiskt od-lade frukter och grönsaker i mataffären närmast skolan!
Din lärare delar in klassen i grupper och ger er ett papper med frågor. Glöm inte pennan!
Det är här växterna kommer in i bilden. Blommorna och träden hjälper oss. De fung-erar som filter och rensar bort koldioxiden från luften.
När de har tagit in koldioxiden ur luften bildassyre - precis det vi människor behöver för att andas!
�7
mängd
Schysst alltså! Du är verkligen en kompis!
VISSTE DU ATT...
Visste du att det finns blommor som gör luften renare genom att ”äta upp” giftiga ämnen i inomhusluften? Förutom att de rensar luften från till exempel koldioxid, så sprider de fukt, vilket gör att luften inte känns lika torr. Dessutom blir vi lugnare och gladare av att ha blommor omkring oss.
Några exempel är fönsterfikus, gullranka och tulpaner!
havre råg
vete
ÄTER DU GRÄSFRÖ? Skriv upp sånt du äter som kommer från majs, ris, vete, råg och havre – som alla ingår i växt-familjen gräs!
…………………………………………………………………………………………………………………………………………......………………………………………………………………………………………………………………
kornVi äter gräsUtan att du tänker på det, stoppar du i dig stora mängder gräsfrön varje dag. Gräs är nämligen mer än mjuka gräsmattor vi går barfota på under som-maren. Gräs är en enorm växtfamilj med släktingar såsom vete, havre, råg och korn.
När du brer en smörgås, brer du egentligen gräsfrön på brödet, eftersom kon har ätit gräs. Och det är brödet också! Brödet är gjort av vete eller råg, som också är en form av gräs. Hur är det med ris-grynsgröt och havregrynsgröt? Javisst, från gräsfrön.
Till och med popcorn är ett slags gräs. Popcorn kommer från majs, som är en grässläkting. Kött är inte gräs, men det kommer från djur som har ätit mycket gräs.
NäringskedjorNär du äter en morot är du med i en näringskedja. Då består näringskedjan av moroten och dig. När en larv äter på ett blad, är de båda med i en nä-ringskedja. Och om en fågel äter larven, är fågeln med i samma kedja. Näringskedjor visar vem som äter vad. Alla måste vi ju äta för att överleva, larven, fågeln och vi.
En larv äter på ett blad.En fågel äter larven.En räv äter fågeln.Och räven äts av… Ser du vilket djur det är?
ris
Har du gissat det sista djuret än? Det är Sveriges största rovfågel! Tips: Namnet är förknippat med havet!
majs
�8
Levande luftrensare till klassrummetEn behaglig inomhusmiljö är speciellt viktig i ett klassrum, där man sitter flera timmar om dagen. Blommor rensar luften, sprider fukt och glädje.
Ordna en insamlingOm alla i klassen ger 5 kronor var, kan ni köpa ett par krukväxter. Exempel på blommor som är bra luftrensare: Murgröna, fönsterfikus, ampellilja, bergpalm, gullranka, fredskalla och bananplanta.
Be om ett skottNär man tar ett skott från en krukväxt, klipper man av en kvist. Den planterar man i en ny kruka, så att den växer till en ny stor blomma. Ibland kan skot-tet behöva stå i ett glas vatten först, så att det växer ut rötter. En av klassens föräldrar kanske kan ge ett skott, en annan ge lite blomjord och en tredje förälder en blomkruka.
�. Vad är fotosyntes?A. Ett kameratillbehörB. Ett grönt litet korn inuti växtens bladC. En process som ger växter näring
2. Av vad skapar växterna sockernäring?A. Regn, vatten i jorden och solB. Vatten, luft och solenC. Näring som finns i jorden
3. Hur bildas syret vi människor andas in? A. Växterna omvandlar koldioxid i luften till syreB. Det kommer från rymden C. Det finns redan överallt
!!tt
UPPGIFT - BYGG EGNA NÄRINGSKEDJOR
Vet du vilka djur som äter växter, andra djur eller blir uppätna själva?Fyll i cirklarna i näringskedjan!
Så blomsterfrönPengar till en påse blomsterfrön kan ni snabbt samla in. Sätt fröna en centimeter ned i jorden ochinte för nära varandra. Ställ krukan på fönsterbrä-det eller någonstans ljust. Vattna jorden två gånger i veckan och håll utkik – när som helst växer blom-man upp!
svaren finns hos din lärare
�9
Hur gör djur?
VÅRA VANLIGASTE HUSDJUR
1. Vilket husdjur tror du är vanligast i Sverige?
………………………………………………………………………………………………………………
2. Hunden, som är ett av våra vanligaste husdjur, härstammar från ett annat vilt djur. Kan du gissa vilket?
………………………………………………………………………………………………………………
3. Ibland när vi beskriver någon, jämför vi personen med ett djur. Vi säger till exempel att någon är ”vig som en katt” eller ”smutsig som en gris”. Vad säger man om dessa djur? Välj ett adjektiv till varje djur!
Stor Dum Slug Fri Pigg Arg Flitig Långsam
Räv ……………………………………… Åsna ………………………………………Uggla ……………………………………... Snigel ………………………………………Oxe ……………………………………… Bi ………………………………………Myra ……………………………………… Björn ………………………………………Mört ……………………………………… Fågel ………………………………………Hare ……………………………………… Gås ………………………………………
Envis Klok Rädd Stark
I den vilda naturen lever många olika djur tillsam-mans, bredvid varandra i ett stort nätverk. Allti-från insekter, fåglar, fiskar och ödlor till däggdjur av olika slag. Däggdjur är ryggradsdjur som får di av sin mamma, såsom harar, älgar, rådjur och björnar.
De första djuret du lärde känna var förmodligen ett husdjur. De vanligaste husdjuren är fortfarande hundar, katter, fåglar, akvariefiskar och gnagare. Till gruppen gnagare hör allt från kaniner och marsvin till råttor, möss, hamstrar och chinchillas.
I takt med att människan började resa allt längre bort, blev de exotiska husdjuren allt vanligare. Du kanske känner någon som har spindlar, sköld-paddor, vandrande pinnar, ödlor, ormar eller kan-ske en minigris?
Faktum är att människan haft husdjur i tiotusentals år. Det är lätt att förstå när man tänker på hur bra vi trivs tillsammans med djur. Till och med fors-karna har upptäckt att de som har husdjur känner sig både gladare och mindre ensamma.
Kapitel 4.
20
Världens alla djurDe flesta djur vi har som husdjur känner du säkert till. Men vet du hur många olika djurarter det finns i hela världen?
Om vi inte räknar med insekterna, som är en egen djurgrupp, så finns det över 200 000 olika djurarter.
Det finns fler insekter än något annat djur i världen. Till insekter räknas till exempel flugor, fjärilar, skalbaggar, små löss och myggor. Kan du gissa hur många arter det finns bland insekterna? Det vill säga, hur många olika sorters insekter det finns totalt?
Det är nästan en miljon…De flesta av jordens alla djur är insekter! Det känns inte så när man tittar ut, men det är för att många insekter är så små att vi inte ens kan se dem utan förstoringsglas.
DjurarterDäggdjur är alla djur som diar sin mamma, precis som människans bebis gör. Haren, älgen, rådjuret, tigern, björnen, hunden och elefanten är alltså däggdjur.
Fåglar är inte däggdjur, eftersom de lägger ägg. När ägget kläcks och fågelungen tittar ut, får den mat av sina föräldrar.
Fiskar är inte heller däggdjur, eftersom de inte diar sin mamma. Däremot diar valarnas ungar sin mamma i hela två år! Valen är det största dägg-djuret som finns på jorden.
......................................................................................
......................................................................................
LÖS REBUSEN
Vad betyder mångfald?Ett enkelt svar på den frågan är: Många olika sorter.När man pratar om biologisk mångfald, menar man alla olika arter av djur och växter som finns i världen.
Det är viktigt med mångfald i naturen. Det kanske kan låta lite konstigt. Om det nu finns så många olika djurarter i världen, spelar det någon roll om den försvinner ? Kommer du ihåg hur närings- kedjorna fungerar? En insekt äter på ett blad, en fågel äter en insekt, en räv äter fågeln och så vidare. Om man tar bort insekten, blir ju fågeln utan mat.
Insekten är viktig för fågeln, speciellt om det är en insekt som fågeln äter varje dag. Därför är det vik-tigt att vi försöker bevara alla djur- och växtarter som finns. Det är alltid någon som äter just det djuret eller den växten. Tar vi bort det, blir någon kanske utan mat. Därför är mångfalden viktig.
2�
UPPGIFT – DJUR I OLIKA LÄNDERVad finns det för djur på olika platser i världen? Fyll i så många du kan!
Svenska skogen Savannen i Afrika Regnskogen i Amazonas
………………………………................ ………………………………................. ………………………………................
………………………………................ ………………………………................ ………………………………................
………………………………................ ………………………………................ ………………………………................
Havet Australien Isiga Antarktis
………………………………................ ………………………………................. ………………………………................
………………………………................ ………………………………................ ………………………………................
………………………………................ ………………………………................ ………………………………................
Var bor djuren?Djuren bor överallt där det finns skydd och mat. En del är så små att vi inte ens kan se dem. De bor i våra sängar och skafferier och lever på våra rester.Andra större djur bor alldeles intill oss, men ändå ser vi dem inte, som råttor som ofta bor uppe på vinden eller nere i källaren.
DRA EN LINJE FRÅN DJURET TILL DEN RÄTTA BOPLATSEN
Vad äter djuren?De flesta djur äter växter eller andra djur, en del äter både växter och djur och några äter döda djur och döda växter.
Djur som bara äter växter kallas för växtätare, till exempel haren, älgen och gräshoppan. Djur som lever av andra djur kallas för köttätare eller rovdjur, till exempel vargar, lodjur, gäddor och örnar. Djur som äter både växter och andra djur kallas för allätare. Räven och björnen räknas till den grup-pen.
Djuren som äter döda djur kallas för asätare. De som äter upp allt dött och på så sätt städar i naturen, kallas för nedbrytare. Nedbrytarna äter döda djur och växter.
Sen finns det djur som bara äter döda växter eller djur ibland, när det inte finns något annat att äta, såsom räven, flugan och kungsörnen.
Djur i olika länderEftersom länderna i världen har så olika miljöer, bor det olika djur på olika platser. Pingvinerna trivs bra i kalla Antarktis och zebrorna på varma savannen.
22
Näringsväv – vem äter vad?Tänk på en hög med löv och gräs. Vilka djur tror du skulle vilja gå dit och smaska på högen? Kanske en daggmask och en insekt?
Nu tänker vi att en igelkott kommer gående. Han blir jätteglad när han ser daggmasken och snigeln, för han äter både maskar och insekter! Men precis när han ska glufsa i sig masken dyker en fågel ned och norpar åt sig masken, för fågeln tycker också om både maskar och insekter.
Naturen är i balansNär allt är som det ska och naturen mår bra, säger man att djur och växter lever i balans. Med det menar man att det alltid finns precis så mycket mat en grupp djur behöver för att överleva. Även om djuren blir färre ibland och fler ibland, så finns de kvar.
Vi tar ett exempel:Räven äter möss. Om det är gott om möss blir rävarna starka och föder många ungar. Då blir det många rävar som äter fler möss. Till slut finns det ganska lite möss kvar. Rävarna, som inte får till-räckligt med möss att äta, blir svaga och föder färre ungar. När det finns färre rävar får mössen det lätt-tare och föder fler ungar. När det blir fler möss, får rävarna mer att äta, och då blir det fler rävar igen…
VISSTE DU ATT...
Visste du att man kan se på kottarna vem det är som har ätit på dem? Ekorrar, möss och hackspettar tycker alla om kottar. De tuggar i sig lite och lämnar sen kotten kvar. Det är ett perfekt bevismaterial! Nu kan du utföra lite detektivarbete i skogen! Här ser du hur kottarna ser ut när en ekorre, en mus och en hackspett varit i farten!
Tips! Hackspetten kilar ofta fast sin kotte mellan stenar eller klippblock.
Att äta eller ätasDjuren lever i ständig kamp med varandra. Alla vill överleva, men bara den som hittar mat och skydd klarar sig. Djuren har olika sätt att skydda sig mot sina fiender.
Fåglarna sjunger för att visa andra fåglar att det här är deras revir. I reviret skaffar fågeln föda till sin fa-milj. Fågeln vill ha sitt revir ifred, annars räcker inte maten till fågelungarna.
När man vill visa att djur lever av olika växter och av varandra blir mönstret mer invecklat. Därför brukar man rita en näringsväv för att visa hur allt hänger ihop.
23
Djuren lurar fiendenFiskarna simmar i stim för att skydda sig mot fien-der. I vattnet kan ett fiskstim se ut som en stor fisk. På så sätt skrämmer småfiskarna bort sina stora fiender.
Vem försöker Påfågelöga skrämma bort?
HITTA TIO DJUR!Lodrätt eller vågrätt!
F L A D D E R M U S B B S C E X L W S H Y O B Y G L K P R D K C O D J I Ö D L A Ä E I K I F O R L O Ö S I T L C E N H T I C M X D S T T R E K U D A F O V E I V U O R T D F M E L Ä W C G U G K R O K O D I L X S X E M A G E L L I S N A L E TL L A J Q R B L U P K O X R I B W N P R O K S K O R P I O N B A E O Z P G L I O N C J Y G I Y T R I B L Ä C K F I S K H B I A M U U S N G M S K N B X K F J Z H J Y D W J W C I M D Q D F X B B Y A H O G I L G W
Många insekter skyddar sig genom att likna sin omgivning i naturen. Då blir de svåra för fienderna att upptäcka. Andra skrämmer bort sina fiender genom att lukta illa eller se farliga ut. Fjärilen Påfågelöga skrämmer sina fiender genom sitt möns-ter på ovansidan av vingarna. Det föreställer stora blå ögon.
Ansvar för djurens livEftersom vi människor äter djurens kött och andra produkter som djuren ger, såsom mjölk och ägg, har vi också ansvar för att se till att djuren mår bra.
En person som hjälpte hönsen att få ett bättre liv, var författarinnan Astrid Lindgren. Hon skrev bland annat boken ”Pippi Långstrump”. Förut satt nästan alla höns i små, trånga burar. När Astrid skrev artiklar i tidningarna om att hönsen måste släppas ut, började läsarna köpa sprättägg. Det är ägg från höns som går omkring fritt i en in-hägnad. När bönderna märkte att många ville köpa sprättägg, slapp många höns leva i små burar.
År 1988 fick djuren en egen lag. Det är en lag som ska skydda djuren, och den säger att djuren måste behandlas väl och skyddas mot lidande och sjukdo-mar.
UPPGIFT – GÅTOR
�. Vad är värre än en giraff med halsont?
2. Vad sa grodan när han mötte sin flickvän?
3. Jag är cirka tio centimeter lång och har en lång svans. Jag kan ganska hårig och antingen brun eller svart. Vem är jag?
24
Fridlysta djurDe flesta vilda däggdjur och fåglar i Sverige är helt fridlysta. Man får inte fånga, skada, döda eller ta hem till exempelvis fåglar, möss eller igelkottar. Bara jägare med jakttillstånd får jaga exempelvis älg och rådjur, under en viss tid på året.
Om du hittar en djurunge i naturen, ska du låta den vara ifred. Mamman finns oftast i närheten.
�. Vilka djurarter finns det flest av i världen?A. Fiskar B. Insekter C. Däggdjur
2. Hur många olika djurarter finns det i värl- den? A. 475 000 B. 1 170 000 C.167 000
3. Vilket av dessa djur är allätare?A. Räven B. Vargen C. Rådjuret
tt
UPPGIFT - GISSA VEMS SPÅR Para ihop rätt spår med rätt djur!
Ekorre Älg Lodjur Björn Räv Varg
�. ……………………………......... 2. ……………………………....... 3. …………………………….......
4. ……………………………........ 5. ……………………………....... �. …………………………….......
En av de vanligaste fridlysta djuren är igelkotten.
svaren finns hos din lärare
Avtrycket är i verkligheten 5 cm. Avtrycket är i verkligheten 4 cm fram och 5 cm bak .
Avtrycket är i verkligheten 7 cm.
Avtrycket är i verkligheten �4 cm.Avtrycket är i verkligheten 8 cm.Avtrycket är i verkligheten 28 cm.
25
Livsviktiga luften
Luften måste vi ha. Hade vi inte luft, skulle vi inte överleva. Vi tänker sällan på luften eftersom den är osynlig.
Luften ligger som ett täcke runt jordklotet, och kallas för atmosfär. Atmosfären sträcker sig 1 000 kilometer upp i himlen, men ju högre upp man kommer, desto tunnare blir luften.
Det kan inte finnas liv högre upp än tio kilometer upp i luften. Högre upp än så innehåller luften för lite syre. Då kan man inte andas.
Gamen är den fågel vad man vet flugit högst. I Afrika krockade en gam med ett flygplan hela 12 km uppe i luften.
Luften består av gaserLuften består av flera osynliga gaser. En av dem är syre, som vi människor andas. Luften innehål-ler även koldioxid och kväve, som växterna gör mat av.
Fastän luften är osynlig så väger den faktiskt lite. Den ligger runt jorden som ett täcke och trycker mot jorden med sin tyngd, precis som ditt täcke vilar mot din kropp när du sover. Det trycket kall-las för lufttryck. Ibland är det högt lufttryck och ibland är det lågt lufttryck. Du har säkert hört talas om högtryck och lågtryck på tv-nyheterna.
UPPGIFT – HÅLLA ANDAN För att visa hur viktig luften är för oss, ska vi göra ett test. Du ska försöka hålla andan i 20 sekunder:
�. Ta ett djupt andetag, andas in så mycket luft du kan.2. Håll andan. 3. Om du inte har sekundvisare på din klocka, räkna i huvudet: Ettusenett, ettusentvå, ettusentre osv tills du har kommit till ettusentjugo!
Kunde du hålla andan i 20 sekunder?
UPPGIFT – SKRIV DITT NAMN GENOM ATT BLÅSAKan du blåsa bokstäver? Testa först på din egen arm. Blås bokstäverna i ditt namn. Det är lätt! När du har tränat på blåstekniken, be din klasskompis blunda och sträcka ut sin arm. Blås ett ord på din klasskompis arm, en bokstav i taget.
Kan din klasskompis gissa vilket ord du blåste?Hur känns luften du andas ut?Om du andas mot ett fönster, vad händer då?
•••
Kapitel 5.
2�
Solen skapar vindarLuften kan vara både varm och kall. Varm som-marluft känns skön mot huden. Den är tjockare än kall luft och tar mer plats. Kall luft får oss att huttra och det kan kännas som om den nöp oss i kinderna. Om man kyler ned luft väldigt mycket, blir den flytande som vatten eller fast som is.
När solen värmer luften stiger den uppåt. Högt uppe i himlen blir luften kall. Då sjunker den tillbaka mot marken. Nere på marken blir luften uppvärmd av solen igen, och stiger upp. När luften åker upp och ned skapas vindar.
Lifta med luften!Frön och insekter, som inte väger mycket, kan lifta med luftströmmarna runt hela jorden. Frön kan flyga över hav till små öar långt bort. Pollenkorn från blommor och träd har en skrovlig yta, vilket gör att vinden kan ta tag i dem och skicka runt dem. Det märker den som är allergisk mot pollen på våren och sommaren.
Små spindlar kan flyga genom luften genom att vinden tar tag i en tråd som spindeln spunnit från kroppen. En del fåglar och insekter lever nästan hela sitt liv i luften. De fångar sin mat, parar sig, slåss och sover i luften. Även människan kan flygatack vare luften, till exempel med luftballonger. Varm luft stiger uppåt mot himlen, och genom att värma luften i ballongen får man ballongen att stiga.
VISSTE DU ATT... Lavar kan visa vägen till ren luft. Skägglav heter en lav som hänger från trädens grenar, den växer bara där det finns ren luft. Om du hittar skägglavar där du bor så är det ett tecken på att luften är ren.
AtmosfärenAtmosfären är ett osynligt skydd runt jordklotet. Utan den skulle ingen kunna leva här.
Atmosfären håller kvar luften så att vi kan andas och släpper in värmen från solen. Och precis som vattenkranen du använder för att få lagom varmt vatten i badkaret, reglerar atmosfären värmen på jorden. Är det för varmt, släpper den ut lite värme. Är det för kallt, släpper den in mer värme.
OzonskiktetI atmosfären finns det ett lager som skyddar oss från solens farliga strålar. Det kallas för ozonskikt. Solen är vår vän, den ger oss värme så att vi kan leva här.
Men en del av solens strålar är för starka för oss. De kallas för UV-strålar. Ozonskiktets uppgift är att släppa igenom värmen, och skicka tillbaka till UV-strålarna till rymden.Det har ozonskiktet gjort i alla år.
O3
ozon
freon
O2
UV
UV
27
VäxthuseffektenVåra fordon och fabriker släpper ut avgaser. Avgaserna innehåller bland annat koldioxid. Som du vet förvandlar växterna koldioxiden till syre som vi kan andas.
När det finns för många bilar och fabriker som sprutar ut koldioxid, hinner inte växterna äta upp all koldioxid. Den blir då blir kvar i luften. Till slut finns det så mycket koldioxid i luften att det blir som ett osynligt tak över jorden.
Koldioxidtaket låter inte atmosfären släppa ut tillräckligt mycket värme till rymden. Det är därför det blir varmare och det är det som kallas växthuseffekt.
Tänk dig att du är ute och går i regnet. Du har på dig en regnjacka, så du är nöjd, för du blir inte blöt. Plötsligt slutar det regna och solen kommer fram. Det blir varmt och skönt och du vill ta av dig regn-
jackan. Men nu får du inte upp blixtlåset!Solen skiner och du börjar svettas under den täta regnjackan. Precis så känns det för jordklotet när koldioxidtaket stänger in värmen. Jorden blir som ett växthus.
Om det blir för varmt på jorden, smälter isarna vid nord- och sydpolen. När det vattnet rinner ut i havet stiger havsytan. Till slut sköljer vattnet in över land och många städer blir översvämmade.
I länder där det redan nu är torrt och varmt,kan ett varmare väder betyda att människorna inte kan bo där längre. Det blir helt enkelt för svårt för dem att odla mat och hitta vatten att dricka.
� 2
4 �5
3
När isen smälter har isbjörnarna ingenstans att ta vägen.
BYGG EN DRAKE
Bild kommer
28
Surt som citronNär vi eldar med olja och gas bildas det ett ämne som heter svavel. Svavel gör att regnet blir surt. Har du smakat på en citron någon gång? Lite citron i maten är gott, men om du skulle bli tvungen attäta 10 citroner, skulle du inte må bra. Svavelregnet gör marken och sjöarna sura. Både växter och djur mål dåligt av det.
Luften blåser dit den villLuften har inga gränser såsom länder har. Luften kan flyga vart den vill, från ett land till ett annat. Den sprider inte bara pollen, frön och små insekter, utan också avgaser från industrier och bilar. Därför måste alla länder vara snälla mot mil-jön, eftersom vi alla andas samma luft.
Ingen person kan ensam skydda miljön. Men vi till-sammans kan göra mycket. Här har du några saker du kan göra för att bromsa växthuseffekten.
�. Gå, cykla, ta bussen eller tåget så ofta du kan, istället för att be dina föräldrar skjutsa dig.
2. Ta reda på om du kan åka till skolan eller olika fritidsaktiviteter tillsammans med någon, istället för att alla åker i en egen bil.
3. Om dina föräldrar har bil, be dem hålla hastighetsgränserna. Då släpper bilen ut mindre avgaser.
4. När du följer med och handlar mat, be dina föräldrar välja en ekologiskt odlad matvara som är tillverkad så nära som möjligt.
5. Släck lampor i rum där ingen är.
�. Vad kallas det lufttäcke som ligger runt jorden och skyddar planeten?A. Rymden B. Lufttrycket C. Atmosfären
2. Varför säger man att solen styr vinden?A. Solens värme får luften att stigaB. Solen lyser på vindenC. Solen blåser på vinden
3. Vad heter den gas som bildar ett tak över A. Syre B. Koldioxid C. Freon
!! tt
jorden, och stänger in solstrålarna?
svaren finns hos din lärare
Vet du att vi byter luft med Tyskland var tredje dag?
29
Vått och blått
Vi skulle kunna säga att vi bor på ett vattenklot,istället för jordklot, som vi säger. Det finns nämli-gen mycket mer vatten än land på vår planet. Det mesta av vattnet är saltvatten och finns i de stora oceanerna.
Alla kontinenter är omringade av hav, och många länder har även insjöar. Sverige har nästan 100 000 sjöar!
UPPGIFT - STÖRST OCH MINSTDela in dessa fem olika vattendrag i storleks-ordning. � är minst och 5 är störst.
Å, insjö, bäck, hav, älv�. ..................................................2. .................................................3. .................................................4. .................................................5. .................................................
Livet på jorden började i havet. Där levde de allra första varelserna. Haven är fortfarande väldigt viktiga.Från havens yta avdunstar sötvatten, som är det vatten som vi dricker. Haven jämnar också ut temperaturen på jorden.
Förutom i haven, finns det vatten i luften, gömt inne i jorden, i alla växter och i alla djur. Det mesta på vår planet består av vatten, och behöver också vatten för att överleva. Därför är det väldigt viktigt att vi inte förorenar våra hav och sjöar.
Det vatten som finns nu, fanns på dinosauriernas tid och har alltid funnits.
Kapitel �.
30
Vattnets kretsloppVattnet är alltid på väg någonstans. Det stiger som ånga från växter, hav och jord. När ångan stiger uppåt mot himlen bildas moln. Vinden puttar upp molnen ännu högre upp där luften är kall. När molnen kyls ned bildas vatten, som faller till marken som regn eller snö.
Bara en liten del av det vatten som når marken sipprar ned i hål i jorden. Det blir grundvatten och samlas i vattenkällor. Från dessa källor strilar vatt-net vidare i bäckar. Många små bäckar flyter ihop och blir åar. Ån fortsätter sin färd framåt, tills den når en stor älv. Älven är på väg ut till havet. Vattnet går runt och runt i sitt eget kretslopp.
De går på vattnet!Vattenytan ligger som en seg hinna över sjön. Den hinnan kallas för ytspänning. Myggorna lägger sina larver på vattenytan där de sedan guppar om-kring. Först blir larven en puppa, sedan kläcks den och flyger iväg.
Väldigt små djur kan springa på ytan. De jagar andra djur eller små saker som flyter på ytan. Du kanske har sett en insekt som kallas för skräddare (eller vattenlöpare) hoppa fram på en sjö eller pöl?
VISSTE DU ATT... Vår planet består till 70 % av vatten. Det ser man när man tittar på en jordglob. Men visste du att även våra kroppar består till 70 % av vatten?! Det är nästan så man tycker att det borde skvalpa om oss när vi går!
Två tredjedelar av allt vatten finns inne i cellerna och en tredjedel utanför. Vi fyller på med vätska när vi äter och dricker. Det mesta av vattnet gör vi oss av med när vi kissar, svettas och andas ut.
UPPGIFT – GISSA SPRÅKET Orden betyder vatten på tio olika språk. Dra rätt ord till rätt flagga!
Agua
Su
Vesi
Water
Vann
Wasser
Eau
Voda
Biyo
Vatni
skräddare
bild vattnets kretslopp
3�
UPPGIFT – HUR MYCKET VATTEN
Så här mycket vatten använder en svensk person per dag:�0 liter till dryck och mat35 liter för att spola toaletten35 liter för att diska25 liter för att tvätta kläder�5 liter för att duscha, bada och tvätta oss�0 liter till andra saker, såsom att vattna blommor och städa
Hur mycket vatten använder en person totalt per dygn? ………………………………
Liter vatten per dag
Vi kan inte leva utan vatten Vi människor behöver dricka ett par liter vatten om dagen. Vi kan klara oss utan mat i tre veckor, men får vi inte vatten på mer än tre dagar kan vi dö. I Sverige behöver vi bara vrida på en kran för att få rent vatten att dricka. Så är det inte i alla länder.
I många länder i Afrika måste man gå flera kilome-ter till närmaste brunn. I genomsnitt går kvinnor och flickor – för det är oftast de som hämtar vattnet – sex kilometer per dag till en brunn.
I Afrika får många barn gå långt för att hämta vatten.
Ofta är vattnet så smutsigt att man blir sjuk av det, men eftersom de inte har något annat vatten, måste de dricka det.
Många länder i Europa har vatten som inte är rent.De som vill dricka vatten måste gå till affären och köpa vatten i flaska.
DricksvattenNästan allt vatten i världen är saltvatten. Vi kan inte dricka havsvatten eftersom det är för salt. Det vatten vi kan dricka kallas för sötvatten. Bara en mycket liten del av allt vatten som finns på jorden är sötvatten.
När solen värmer havsytor, sjöar och floder, blir en del av vattnet till ånga. Vattenångan är helt utan salt, och stiger upp mot himlen. Där kyls den ned av kalla vindar. Ångan blir till vatten igen, vatten som regnar ned och rinner åter ut i floder och sjöar. Därifrån hämtar vi vårt dricksvatten.
Olika mycket regnDet regnar olika mycket i världens länder. I Sverige regnar det i genomsnitt 1 meter per år. I Indien finns det en plats som heter Mawsynram. Där regnar det nästan 12 meter vatten per år! Och i Atacama-öknen i Chile har det inte regnat på flera hundra år!
65605550454035302520151050
Foto: Eva Forsell
32
Smutsigt vattenVi som bor i Sverige har tur. Vi är inte så många som ska dela på vattnet. Och, framför allt, vårt dricksvatten är rent! Även om det finns vatten att dricka i de flesta länder, så är det inte alltid rent. Tänk dig hur det skulle vara, om du var tvungen att dricka vatten ur en vattenpöl. Du vet att det inte är rent. Vattnet innehåller sand, smuts och baciller. Det kan hända att du blir sjuk om du dricker det. Men du har inget val, för du måste ju dricka vatten för att överleva.
En miljard människor dricker smutsigt vattenDet bor mer än 6 miljarder människor på jorden idag. En sjättedel av dem har inte rent vatten att dricka. Det kan vara svårt att förstå hur många en miljard människor är.
I Sverige bor det 9 miljoner människor. I USA bor det 300 miljoner människor = 33 gånger mer än i Sverige. En miljard människor är 111 gånger mer än hela Sveriges befolkning. Och ingen av dem får rent vatten att dricka.
Varför är det så?Det finns flera orsaker till att så många inte har rent vatten att dricka. Om det regnar väldigt lite och det inte finns sjöar med sötvatten, finns det helt enkelt för lite vatten i landet. I andra länder finns det vat-ten, men det är smutsigt. Om det är ett fattigt land, har de inte råd att bygga reningsverk. Då spolas nästan allt avlopp, både från människor-nas toaletter och de stora fabrikerna, ut i sjön. Till slut blir hela sjön smutsig där dricksvattnet ska hämtas ifrån.
Vårt fantastiska vattenHär i Sverige kan vi vrida på vattenkranen när som helst, och det är alltid rent. I många länder, till exempel i Spanien, måste de stänga av vattnet på kvällarna, för att det finns så lite vatten att alla i hela landet måste spara.
I många länder måste de köpa sitt dricksvatten i af-fären. Vi betalar också lite för det vatten som kom-mer i kranen, men det är väldigt lite jämfört med vad vatten kostar i affärerna.
UPPGIFT – FUNDERAFörutom att det är mycket dyrare att köpa en flaska vatten än att fylla flaskan med vatten hemma, så är det sämre för miljön.
Varför är det bättre för miljön att ta vatten ur kranen hemma, än att köpa vattenflaskor från affären?
Skriv ned så många anledningar du och din klasskom-pis kommer på:
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………
………………………………………………………………
…………………………………………
…………........................
...................................
Tusen gånger dyrare än vattnet du har hemma!
Vatten är både livsviktigt och roligt.
33
!! tt�. Vilket vatten finns det mest av på jorden?A. Sött vattenB. Fruset vatten, isC. Salt vatten
2. Vad driver vattnets kretslopp?A. MånenB. StrömmarnaC. Solen
3. Hur många av jordens människor har inte rent vatten att dricka?A. Tio miljonerB. En miljardC. Tusen miljoner
Du kan på ett enkelt sätt hjälpa Moder Jord att skydda våra sjöar, hav och livet i dem!
Drick eget kranvatten istället för att köpa vat-ten på flaska!Då besparar du naturen en massa avgaser, eftersom vattenflaskorna körs till affären långa sträckor i stora lastbilar. Använd miljövänligt tvätt- och diskmedel, så slipper sjöarna och haven gifter.
Köp fisk som inte riskerar att ta slut, för att vi fiskat just den för mycket!
Abborre Gråsej Gädda HummerGös från insjöar Burfångad svensk krabbaKravodlad lax Sill och strömming Miljömärkt fisk!
•••••••••
OK att köpa
Tusen gånger dyrare än vattnet du har hemma!
svaren finns hos din lärare
34
UPPGIFT – PLANETERNAVet du vad planeterna i vårt solsystem heter? Para ihop rätt planet med rätt namn.
Neptunus
Merkurius
Uranus
Venus
Saturnus
Tellus
Jupiter
Mars
Vår vackra planet Tellus.
Har du tänkt på att du just nu gör en rymdresa? Vår planet Tellus är bara ett litet sandkorn ute i den stora rymden, men den färdas hela tiden i en cirkel runt solen. Jorden står aldrig still, den svävar på sin bana dag efter dag. Därför kan man säga att Tellus är vårt rymdskepp. Vi måste sköta om vårt rymd-skepp. Som goda astronauter behöver vi värna om miljön.
Tellusfakta
Tellus har en måne.Tellus åker runt solen i en cirkel och
är den tredje planeten från solen.Tellus är närmast solen i januari och längst ifrån solen i juni.Tellus är den största planeten i vårt solsystem som har fast kropp - de andra planeterna är mindre eller består mest av gas.
••
•
•
Rymdskepp TellusKapitel 7.
35
Den långa resan Tellus har åkt omkring i rymden länge innan vi människor fanns. Man tror att planeten kom till för ungefär 4 500 miljoner år sedan – alltså 4 500 000 000 år!
Vi människor har bara funnits på Tellus i 3 miljo-ner år. Det kan låta mycket, men om vi jämför med tiden som har gått sen jorden skapades, så är vår stund på jorden väldigt kort.
Trots det har vi hunnit stöka till och skräpa ned i haven, på marken och i luften. Både växter och djur har påverkats av det vi ställt till med under vår rymdresa.
Tellus egen dagbokfrån rymdresan!
Måndag, 4 500 miljoner år sedan Hurraaa! Nu börjar den fantastiska rymdresan! Fast hela måndagen har gått åt att bygga rymdskep-pet Tellus, som jag döpte mig själv till.
TisdagHm... Många planeter åker runt solen, jag måste nog hitta en egen plats jag med.
Onsdag kl �2, första passagerarnaJag hittade äntligen en perfekt plats mellan plane-terna Venus och mars! Jag har rest i 1 800 miljoner år nu. De första levande varelserna klev precis om-bord och bosatte sig i havet.
TorsdagJag tar det lugnt idag, allt är som det ska!
FredagEn del varelser, som bott 1 000 miljoner år i havet, ville se något nytt. Så de klev upp på land!
Vi leker för en stund att Tellus är ett rymdskepp! Den dagen Tellus föddes påbörjades en rymdresa. Resans mål är idag.
Ett dygn här på jorden har 24 timmar. Om vi låtsas att en dag under Tellus rymdresa är 750 miljoner år lång, så tog hela den långa resan - från dagen planeten kom till och fram till idag - ungefär en vecka.
Om Tellus hade skrivit dagbok om rymdresan, kanske det hade stått så här…
Lördag kl 4, på eftermiddagenJätteödlorna klampade precis ombord! Människan kommer om 300 miljoner år.
Lördag kl �, på eftermiddagenJätteödlorna stannade bara i två timmar! Eller okej, i 100 miljoner år… De blev inte glada när orm-bunksskogarna försvann ner i jorden efter vulkanut-brotten.
Lördag kväll, sentDäggdjuren kom! Nu börjar det hända spännande saker här!
Lördag, bara några minuter före midnatt Där kommer människorna! Oj, vi är redan framme vid 2000-talet!
3�
Vår svenske astronaut!Den 9:e december år 2006 blev Christer Fuglesang den första svensken i rymden. Han åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den interna-tionella rymdstationen ISS. Hans uppdrag var att montera nya delar på rymdstationen.
Christer genomförde tre rymdpromenader utanför rymdstationen. På bilden kan du se en av dem.
Christer skrev dagbok från rymdskeppet. 21:a december:
Jag såg Sverige! För ett par timmar sedan flög vi över Tyskland och jag spanade norrut. Det var natt men helt klart över hela norra Europa och jag såg tydligt Danmark och södra Sverige upp till Stockholm. Och över det norrsken.
VISSTE DU ATT...
Förr i tiden trodde en del människor att jorden var platt som en pannkaka. De trodde att det någonstans fanns en kant, där jorden tog slut. Och gick man över kanten, trillade man ned i rymden! Sjömännen visste att det inte var sant. De hade ju seglat över hela jorden och aldrig trillat ned över en kant.
På �500-talet trodde man också att jorden var mittpunkten i solsystemet, att solen och de andra planeterna gick i en bana runt jorden. Den polske astronomen Copernikus försökte bevisa att planeterna kretsar runt solen, men nästan ingen trodde på honom!
Christer beskrev flera gånger hur vacker vår planet är. När han såg jorden från rymden förstod han mer än någonsin hur värdefull jorden är. Ingen av våra grannplaneter har luft, hav och temperaturer som tillåter liv. Även om vi alla inte kan flyga ut i rymden för att titta ned på vår fantastiska planet, kan vi alla vara goda astronauter och ta väl hand om jorden!
”
RYMDKORSORD
När du har löst korsordet får du fram ett ord i de färgade rutorna. Surfa in på vår hemsida och skriv in ordet där. Då loggas du in på vår hemliga sida där du kan vinna fina priser!
Vår hemsida: www.nmparmen.se
STJÄRNA SOVFILM
SKIDORT
FRYSTH O2
EUROPATÄVLING
ÅKER TÅG PÅ
KALASADE
MÄRKA
SPRAK-ANDE
BÖR MAN AV LIVET
SAMLAS ELEVER I
KUNNA
RYMDVA-RELSE
NR 5RYMD-
FÄRDEN
TRÄD
LITE AV NÅGOT
HA PÅ KÄNN
NORPARÄGGDEL
PLANET
LÄGGA UNDAN
FRÅNÖKENPARK
37
Nu är boken nästan slut! Hur mycket kommer du ihåg av det du läst? Testa dig själv och din familj!
�. Vilka djurarter finns det flest av i världen?A. Fiskar B. Insekter C. Däggdjur
2. Var finns det mest djurarter?A. I regnskogen B. I haven C. I marken
3. Vilket av dessa djur är allätare?A. Räven B. Vargen C. Rådjuret
4. Vad har alla däggdjur gemensamt?A. De lägger ägg B. De lever i skogen C. De diar sin mamma
5. Vad kallas det system som beskriver vilka djur som äter vad? A. FotosyntesB. Näringsväv C. Mångfald
tttesta dig själv och din familj
�. Vad kallas det när växterna gör näring av sol, vatten från marken och luft?A. Klorofyll B. Fotosyntes C. Syreberikande
7. Vilket ämne tar växterna ur luften, innan de släpper ut syre som vi människor mår bra av att andas?A. Avgaser B. Pollen C. Koldioxid
8. Vad är ett KRAV-märkt kött för något?A. Kött från ett friskt djur som har fått röra sig fritt B. Kött som säljs färskt C. Svenskt kött som bara ätit svenskt foder
9. Varför ligger det inte högar med döda växter och djur i skogen?A. Nedbrytardjuren äter upp dem B. Människorna städar bort dem C. De begravs i stora gropar
�0. Vad betyder ordet kretslopp?A. Det är omkretsen på en trädstam B. Det är en löpartävling i naturenC. Att allt går runt i naturen
Vem är smartast i familjen?
38
��. Allemansrätten betyder att vi…A. alla får vistas i naturen, bara vi visar hänsynB. får rösta när det är valC. alla får göra vad vi vill på andras mark
�2. Atmosfären är… A. något som finns inuti jordenB. en temperatur i havenC. ett osynligt skyddande lager omkring jorden
�3. Sötvatten är…A. kolsyrat vatten på flaskaB. vanligt vatten med socker iC. det som regnar ned när vattenånga kyls i luften
�4. Solen är vår vän, men vi måste akta oss för solens…A. sprakande eldklotB. ultravioletta strålningC. högljudda knastrande
�. B7. C 8. A 9. A�0. C
FACIT
�. B 2. B 3. A4. C 5. B
1-5Hm… Du kanske ska ta en skogspromenad idag och studera naturen lite närmare? Du anar inte vad många fantastiska saker som finns där!
6-10Bra! Du har koll på både väx-ter och djur. Fortsätt så här så kommer du att lära dig massor av intressanta saker om vår planet!
11-14Lysande! Alla som har frågor om naturen kan vända sig till dig – du har full koll! Djuren och växterna mår bra i en värld med människor som du, som bryr sig
��. A �2. C�3. C �4. B
Dags att studera naturen lite närmare?
39
Klimatlöfte till Moder JordNu har du läst en hel bok om vår fantastiska jord. Du vet nu hur naturen fungerar. Du vet också att naturen behöver vår hjälp. Vi måste alla hjälpas åt för att hålla naturen frisk och vid liv. Ett sätt att hjälpa till, är att avge ett klimatlöfte. Gör det gärna tillsammans med din familj. Ta med boken hem och läs denna sida högt för familjen. Be sedan alla som vill skriva under med sitt namn.
Mitt löfte till Moder JordJorden ger mig mat att äta, vatten att dricka och luft att andas.
Vi människor har skadat naturen och nu behöver planeten min hjälp!Därför lovar jag att göra dessa saker så ofta jag kan:
1 Ta bussen, tåget eller cykeln när det är möjligt
– istället för att åka bil 2 Köpa en ekologisk och en närproducerad
matvara när jag kan 3 Släcka lampor i rum där ingen är 4 Använda
miljövänligt disk- och tvättmedel 5 Lämna tidningar till pappersåter-
vinningen 6 Sortera soporna, om jag har möjlighet 7 Ge bort saker
som fungerar istället för att kasta dem 8 Köpa de saker jag verkligen
vill ha och strunta i onödiga prylar 9 Äta vegetariskt och kravmärkt
mat en gång i veckan 10 Stänga av TV:n och datorn
istället för att låta dem stå i viloläge 11 Spara på vatten
12 Tänk på vad du kastar i avloppet
Dagens datum: …………………………..
Ort: ………………………..........................
Jag/vi som lovar detta heter:
……………………………………………...................
……………………………………………...................
……………………………………………...................
……………………………………………...................
40
Tack för att du bryr digom djuren och naturen!
