Beteckning:________________

Akademin för teknik och miljö

De enkla maskinerna - ett undervisningsmaterial i teknik för grundskolans

senare år

Lars-Eric Karlström Ht-2010

15 hp C-nivå

Lärarprogrammet 270 hp Examinator: Lars Andersson Handledare: Jan Grenholm

1

SAMMANFATTNING Trots att ämnet teknik blev ett eget ämne i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 och fick en egen kursplan med mål och betygskriterier år 2000, så är ämnet fortfarande (2010) generellt sätt eftersatt och har en låg status i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt av ämnets problemställning i grundskolan så har jag skapat ett laborativt och praktiskt undervisningsmaterial i teknik för grundskolans senare år. Syftet med detta material är att eleverna ska se nyttan med den enkla tekniken i vardagen och att den ska göras synlig på ett enkelt och konkret sätt. Detta undervisningsmaterial ska förhoppningsvis inspirera både elever och lärare till ett ökat teknikintresse och därmed öka ämnets status och betydelse i grundskolan. Undervisningsmaterialet har i en undersökning bedömts av fem lärare via en enkät. Enkätsvaren i undersökningen gav materialet ett gott omdöme och goda vitsord om dess kunskapsinnehåll och didaktiska upplägg. Det goda resultatet i undersökningen ger stor inspiration till att använda detta undervisningsmaterial i min egen undervisning i ett försök att höja ämnets status och att öka teknikintresset hos eleverna i den svenska grundskolan. Nyckelord: ”enkla maskiner”, läromedel, teknik, undervisning

2

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 3 1.1 Syfte 4 1.2 Litteraturgenomgång 5 1.2.1 Teknik i kursplanerna 5 1.2.2 Artiklar om teknikämnet i grundskolan samt olika teorier om lärande 8 1.2.2.1 Artiklar om ämnet teknik i grundskolan 8 1.2.2.2 Olika filosofers, psykologers och pedagogers teorier om lärande 9 1.2.3 Teknik i ett genusperspektiv – ”flickor och pojkar” 13 1.3 Frågeställningar 14 2. METOD 15 2.1 Urval 15 2.2 Datainsamlingsmetod 15 2.2.1 Enkätfrågornas utformning 16 2.3 Procedur 17 3. RESULTAT 18 3.1 Sammanställning av enkätfrågor med svar 18 3.1.1 Är teknik ett eget ämne på schemat 18 3.1.2 Undervisningsmaterialets kunskapsinnehåll 20 3.1.3 Undervisningsmaterialets arbetssätt 22 3.1.4 Undervisningsmaterialets arbetsgång och struktur 24 3.1.5 Undervisningsmaterialets anpassning till pojkar och flickor 25 3.1.6 Undervisningsmaterialets inspiration 26 3.2 Allmän analys av enkätfrågorna 27 4. DISKUSSION 30 4.1 Tillförlitlighet 30 4.2 Analys av litteraturkopplingar till undervisningsmaterialet 31 4.3 Analys av resultat 34 4.4 Slutord 34 4.5 Förslag på fortsatt forskning 35 5. REFERENSER 36 6. BILAGOR 38

3

1. INLEDNING Trots att ämnet teknik blev ett eget ämne i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 och fick en egen kursplan med mål och betygskriterier år 2000, så är ämnet fortfarande generellt sätt eftersatt och har en låg status i den svenska grundskolan. På många skolor så integreras ämnet framförallt med de naturorienterande ämnena och får på så vis en mycket liten egen tid på schemat. Det är dock inget fel att integrera olika ämnen i undervisningen om det sker i en pedagogisk tanke. Orsakerna är kanske flera som påverkar ämnets problemställning i grundskolan. En anledning kan vara att lärarna känner en osäkerhet att undervisa i ämnet på grund av bristande kompetens och utbildning. En annan anledning kan vara att det inte finns inspirerande läromedel som bygger på ett praktiskt och undersökande arbetssätt. Ett läromedel bör inspirera både elever eller lärare till att söka kunskap. Kunskapsinnehållet ska ha ett synligt och vardagligt perspektiv som skapar en nyttoaspekt för ämnet i grundskolan. Grundskolan och de undervisande lärarna i de naturorienterande ämnena har en skyldighet enligt (Grundskoleförordning, 1994:1194) att ge ämnet teknik sitt kunskapsinnehåll i grundskolan. Hur kan då en bra teknikundervisning se ut? Teknik måste erbjudas och presenteras för eleverna så att den upplevs nyttig, spännande och fascinerande. Eleverna måste komma i kontakt med den på ett naturligt sätt och få uppleva den i sitt rätta sammanhang genom att praktiskt pröva och undersöka den på olika sätt. Exempel på hur ämnet och arbetsområdet kan introduceras med eleverna utifrån dessa frågeställningar innan undervisningen startar:

1. Vad är teknik för dem? 2. Vilken teknik kommer de i kontakt med i vardagen? 3. Vilken nytta har de av dagens teknik?

Efter en sådan introduktion, blir kanske eleverna bli mera nyfikna på teknik och motivationen ökar förhoppningsvis till ämnet i skolan. Olika Science centers runt om i landet, med teknik som tema, lyckas verkligen att locka skolklassers nyfikenhet till att springa runt för att praktiskt undersöka de tekniska anordningarna som finns uppställda. Det går inte att ta miste på den iver och nyfikenhet som finns att undersöka och pröva hur olika tekniska maskiner och anordningar fungerar. Här lockas verkligen den genuina nyfikenheten och vetgirigheten fram. Många sinnen blir stimulerade och en riktig kunskap och förståelse för tekniken grundläggs i sådana sammanhang. Teknik har i alla tider funnits i vår närvaro och varit oss behjälplig på olika sätt. Den omger oss och finns i stort sett i allt vi använder. Dagligen använder vi i våra hem olika maskiner, apparater, anordningar, redskap och verktyg. Det är självklart att vi måste lära och ta till oss denna vardagliga teknik.

4

Ett viktigt arbetsområde inom tekniken är ”De enkla maskinerna” eller ”De mäktiga fem” som de också benämns. Till dessa enkla maskiner räknas: hjulet, (blocket), hävstången, lutande planet, kilen och skruven. Dessa enkla maskiner eller de mäktiga fem har betytt och betyder ofantligt mycket för oss människor. De är både enkla och mäktiga, som namnet anger, och de är helt enkelt oumbärliga för oss. De gigantiska pyramiderna som upprättades tiden långt före Kristus byggdes med hjälp av de enkla maskinerna och dess princip. Dagens maskiner, anordningar, redskap och verktyg har givetvis utvecklats och förbättrats, men deras konstruktion bygger fortfarande på de enkla maskinernas princip enligt mekanikens gyllene regel: – ”det man vinner i kraft förlorar man i väg”. Utan denna geniala kraftvinning vid hårda och tunga arbetsmoment, så skulle många arbeten bli nästintill omöjliga att utföra. För mig är dessa enkla maskiner klassiska och kommer alltid att vara oss behjälpliga på olika sätt. Därför är näst intill en medborgerlig rättighet att få kunskap i dessa maskiners konstruktion och användbarhet i dagens samhälle och i ett historiskt perspektiv. Här har grundskolan en skyldighet att ge denna kunskap till eleverna. Utifrån det är min avsikt med examensarbetet att skapa ett undervisningsmaterial i teknik vars innehåll är kunskapsområdet ”De enkla maskinerna”. Upplägget av detta undervisningsmaterial ska genomsyras mycket med idéer och upplägg från olika Science centers. Undervisningsmaterialet är framförallt framtaget för grundskolans senare årskurser. 1.1 Syfte Syftet är att skapa ett konkret och praktiskt undervisningsmaterial som inspirerar både elever och lärare. Arbetssättet i detta material ska vara laborativt och undersökande och inlärningen ska vara aktiv och ske i ett samspel mellan eleverna. Kunskapsinnehållet i undervisningsmaterialet ska ge eleverna: (Se bilaga 2)

o kunskap i vilka de enkla maskinerna är,

o kunskap i de enkla maskinernas konstruktion och funktion, samt att ge en insikt i deras användningsområden i vår vardag och i vårt samhälle,

o kunskap i de enkla maskinernas utveckling och vad de uträttat för oss

människor i ett historiskt perspektiv.

5

1.2 Litteraturgenomgång 1.2.1 Teknik i kursplanerna I läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 (Lpo94) står det att: Vår teknik är ett livsvillkor för oss människor och undervisningens syfte i ämnet teknik i grundskolan måste därför vara att göra vardagstekniken synlig och begriplig för eleverna. Den teknik som omger oss är alltifrån enkla verktyg och redskap till moderna apparater och maskiner och olika komplicerade transportsystem. Vi använder teknik på våra arbetsplatser, i skolan och i hemmet. I kursplanen för ämnet teknik finns dessa strävansmål (Skolverket, 2000) Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven: o utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och om

hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och naturen, o utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap

och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss, o utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika

teknikval, o utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och

praktisk handling, o utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera

tekniska frågor.

6

Ämnets karaktär och uppbyggnad i kursplanen (Skolverket, 2000) Teknik är en livsviktig del av vår vardag. Den har utvecklats och förbättrats av människan i ett långt tidsperspektiv. Enkel och snillrik teknik omger oss i vardagen och är till stor nytta i vårt vardagliga liv. Genom att själv praktiskt pröva, undersöka och observera når man en god kunskap och förståelse av olika tekniska konstruktioner och företeelser. Man får också en god kunskap och insikt i den tekniska utvecklingen. Några centrala frågeställningar och perspektiv inom ämnet teknik lyfter fram vad som är specifikt för tekniken:

o Utveckling

o Vad tekniken gör

o Konstruktion och verkningssätt

o Komponenter och system

o Tekniken, naturen och samhället Dessa fem centrala nyckelperspektiv genomsyrar kursplanen för teknikämnet.

7

Ny kursplan för ämnet teknik (Skolverket, 2010) I de nya läroplan- och kursplaneförslagen för grundskolans teknikämne som Skolverket har redovisat skriver man att den teknik som omger oss människor i vardagen måste göras synlig och begriplig. Undervisningens syfte i ämnet teknik ska leda till att eleverna lär sig att använda tekniken i att lösa olika vardagliga tekniska problem eller behov. Eleverna ska därmed uppmuntras och stimuleras i att pröva och utveckla egna tekniska lösningar och idéer. Teknikundervisningen ska också bedrivas i ett historiskt perspektiv för att skapa en förståelse för den ständigt pågående tekniska utvecklingen i samhället. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

o se olika tekniska lösningars funktion i ett sammanhang, o se olika tekniska problem eller behov och kunna ge förslag på att lösa dessa, o se hur olika teknikval påverkar alltifrån den enskilda individen, samhället och

naturen, o se vad som påverkar och styr den tekniska utvecklingen, o se hur tekniken har utvecklats och förändrats i ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav Eleverna skall utifrån olika tekniska problem eller behov kunna förklara och beskriva olika lösningar med avseende på ändamål och funktion. Eleverna skall kunna använda riktiga grundläggande tekniska begrepp i ett beskrivet tekniskt sammanhang. Dessutom kunna se och förklara hur ett tekniskt föremål förändrats i ett tidsperspektiv och vilka krafter som påverkar detta. Skolan skall främja och bedriva en undervisning som leder till att eleverna stimuleras i att söka kunskap. Elevernas genuina nyfikenhet och kreativitet ska uppmuntras och tas tillvara i undervisningen. De ska uppmuntras i att själva våga pröva och undersöka för att slutligen kunna lösa olika tekniska problem. Teknikundervisningen ska hela tiden bedrivas ur ett historiskt perspektiv för att träna eleverna i att förstå dagens teknik och den tekniska utvecklingen som ständigt pågår. Detta kräver att grundskolans teknikundervisning ständigt utvärderas i ett samspel med elever, föräldrar och samhället. Nya metoder i undervisningen måste hela tiden prövas och utvärderas för att en utveckling ska ske i skolans verksamhet.

8

Skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga att:

o uttrycka sig rikt och nyanserat både i skrift och tal, o utföra ett självständigt arbete och kunna arbeta tillsammans med andra och

känna trygghet i det, o utveckla ett kritiskt tänkande och våga argumentera för sina ståndpunkter, o kreativt lösa olika problem och kunna omsätta det till handling.

1.2.2 Artiklar om teknikämnet i grundskolan samt olika filosofers, psykologers och pedagogers teorier om lärande 1.2.2.1 Artiklar om ämnet teknik i grundskolan Valda citerade delar ur (Teknikdelegationens rapport, 2009:2)

Att teknik utgör en allt större och mer betydelsefull del av allas vår vardag behöver knappast sägas. Inte heller att grundskolans uppgift är att förse oss med de grundläggande kunskaper vi behöver för att kunna förstå och ta oss fram i denna vardag. Man skulle därför kunna förvänta sig att teknikämnet vore ett viktigt ämne i den svenska skolan. Sanningen är att det är precis tvärtom. Teknik är det minst viktiga skolämnet. Elevernas uppfattning bekräftar bilden ytterligare. Bland svenska niondeklassare rankas teknikämnet som ett av de allra minst viktiga i skolan, och skolans teknikkunskaper ses inte nödvändigtvis som nyttiga för deras vardagsliv. Att ungdomar svarar så, trots att teknik bevisligen utgör en mycket stor del av deras vardag, tycker vi är mycket anmärkningsvärt då det visar att de inte ser någon koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen. Till att börja med visar tre undersökningar från 2009 med oroväckande tydlighet att teknik som ämne är kraftigt nedprioriterat i svensk skola (dock varierar detta mellan olika skolor). Ytterligare ett problem är att teknikämnet idag ser väldigt olika ut från skola till skola. Det finns förvisso en nationell kursplan med generella mål för undervisningen liksom en timplan som anger minst hur mycket tid som sammanlagt ska ägnas åt biologi, fysik, kemi och teknik - men hur undervisningen ska fördelas och organiseras beslutas lokalt. Även om nästan alla elever i vår undersökning säger sig ha haft teknikundervisning i skolan, har ungefär 30 procent av dem haft teknik som en del av något annat ämne eller ämnesblock. Det ger knappast bilden av att den svenska skolan erbjuder en likvärdig utbildning för alla. Vår slutsats är att teknikämnet alltför länge har behandlats styvmoderligt, och att en nystart därför är nödvändig – både när det kommer till ämnets innehåll och säkerställandet av att de som undervisar i ämnet ges rätt förutsättningar att göra ett bra jobb: • Lyft teknikämnets status och kvalitet genom att uppgradera det från att vara ett praktiskt orienterat ämne till ett vetenskapligt kunskapsbaserat ämne i paritet med naturvetenskapen: också teknik bygger på vetenskap och bör inte reduceras till något som ligger utanför de vetenskapliga förklaringsmodellerna. Teknik bör vara ett skolämne där teori och praktik går hand i hand, i analogi med andra vetenskapliga skolämnen. • Starta teknikundervisningen i första klass och säkerställ progression i ämnet längs hela skolgången. • Fastställ kursplaner som är begripliga för skolledare och lärare. • Satsa på gedigen implementeringshjälp av kursplaner, i form av exempelvis pedagogiskt stödmaterial. • Krav på att lärare som undervisar har kompetens i teknikämnet, även i tidiga årskurserna. • Kompetensutveckla lärarna kontinuerligt för att möta kraven om behöriga lärare i teknik. • Inkludera arbetslivet mer i undervisningen - för att hålla ämnet aktuellt och visa på tillämpning, sammanhang och förebilder (Teknikdelegationens rapport, 2009:2).

9

CETIS (Centrum för tekniken i skolan) skriver i en artikel, om ämnet teknik, att det finns minst tre goda skäl för en satsning på teknisk allmänbildning. Som medborgare i en levande demokrati krävs att vi förstår grunderna för den teknik och de tekniska system som omger oss. Många av dagens viktiga samhällsfrågor som vi direkt eller indirekt har att ta ställning till som medborgare handlar om teknikval. Vardagen underlättas av ett gott tekniskt självförtroende. Att leka med, pröva och utveckla egna tekniska lösningar är ett sätt att göra sig förtrogen med mycket av den teknik vi dagligen kommer i kontakt med. Vårt samhälle är i hög grad beroende av att vi utbildar omdömesgilla och kreativa tekniker och naturvetare inom en lång rad yrkesområden. Rekryteringsbehoven kräver att fler unga intresserar sig för teknik och teknisk utveckling. Om det är så att Teknik också fungerar som språngbräda mot naturvetenskapen kan resultatet bli ett ökat intresse också för detta kunskapsområde, (http://www.liu.se/cetis/omteknik/index_omteknik.shtml). En kort presentation av CETIS CETIS är ett nationellt resurscentrum som startade 1993. Deras huvuduppgift är att tillsammans med förskolans och grundskolans personal, landets lärarutbildare, näringslivsföreträdare och andra intresserade stimulera och utveckla teknikundervisningen. Teknisk allmänbildning är viktigt, kanske viktigare idag än någonsin tidigare. Centrum för tekniken i skolan (CETIS) är placerat vid Linköpings universitet och lokaliserat till Campus Norrköping. 1.2.2.2 Olika filosofers, psykologers och pedagogers teorier om lärande John Dewey, professor i filosofi vid Colombia University i New York, kallas den progressiva pedagogikens fader och förknippas med uttrycket: "learning by doing". En aktivitetspedagogik där teori och praktik, reflektion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och måste ha verklighetsanknytning. Eleverna ska arbeta undersökande, experimentellt och därmed påverka sin egen inlärning. Nutidens pedagogiska metoder som temaarbete, problemorienterade studier och projektarbete har utmynnat från Deweys tidiga idéer och syn på lärprocessen. Det bästa sättet att lära sig menade Dewey var genom praktiska övningar som i så hög grad som möjligt fjärmade sig från ett konstruerat inlärningssätt. Han ville att klassrummet skulle vara ett laboratorium där inlärningen skulle vara aktiv. Kommunikationen mellan eleverna, en undersökande verksamhet och ett experimenterande skulle genomsyra det pedagogiska arbetet. Uttrycket ”Learning by doing” eller översatt aktivitetspedagogiken (Imsen, 1999) sammanfattar Deweys uttryck med att barnet måste vara aktivt och ges möjlighet till att skaffa sig egna erfarenheter, för att lära sig något. Detta kan ske genom att få tillverka något, undersöka eller experimentera. Utöver de fördelar som Dewey nämner, ser han positiva effekter såsom exempelvis att eleverna tränas på att lita på sina egna observationer (Imsen, 1999). Även Jean Piaget som var en schweizisk pedagog, filosof, kunskapsteoretiker, hade stort fokus på undervisningsmetodiken. Han förordade liksom Dewey att inlärningen skulle vara en aktiv process och där barn når sin kunskap genom handling och sina erfarenheter. Man skulle ta vara på barnets genuina nyfikenhet och kreativitet och låta dem undersöka och experimentera sig fram till kunskap. Piaget framhåller också att lärostoffet måste ha en verklighetsförankring. Han menar att skolan ska vara en plats för ett aktivt lärande med arbetsuppgifter som är direkt kopplat till vardagen (Stensmo, 1994).

10

Lika som Piaget så hävdade Jean Jaacques Rousseau, som var en känd fransk filosof, att eleverna måste sättas i centrum och att de därtill måste se den praktiska nyttan med uppgiften. Eleverna skulle arbeta praktiskt i skolan och inte sitta i skolbänkar och läsa i böcker (Stensmo, 1994). Rousseau räknas till en av reformpedagogerna Lev Semjonovitj Vygotskij var en Judisk-vitrysk psykolog och pedagog vars banbrytande teorier har lämnat djupa avtryck i modern utvecklingspsykologi och pedagogik. De största drivkrafterna till att söka kunskap är enligt Vygotskij en individs intresse och motivation. Vygotskij menar också att det är viktigt att individen ges tid att bearbeta sitt kunskapsinhämtande. I skolans värld så är elevernas aktiva diskussion en avgörande roll för en bra inlärning. Skrivandet tillför ytterligare en dimension eftersom eleverna genom texten kan studera sina egna tankar genom att läsa sin egen skriftliga dokumentation. Vygotsky menar att barnen lär genom samspel med varandra (kommunikation och diskussion) (Imsen, 2000). Om man överför Vygotskys teorier till dagens skola innebär det att eleverna ska diskutera med varandra för att nå en lösning på ett problem istället för att direkt gå till läraren och få ett svar. Vygotskij, liksom de tidigare nämnda filosoferna, menar att det krävs en aktiv elev, en aktiv lärare och en aktiv miljö för att skapa en bra inlärningsmiljö. Vygotskij och Dewey menar att teori, praktik, handling och reflektion hänger ihop. Lärarens huvuduppgift blir att bjuda på givande och entusiasmerande uppgifter och se till att det finns möjligheter för interaktion. En samstämmighet mellan Dewey, Rousseau, Piaget och Vygotskij är att de alla betonar vikten av ett aktivt lärande och att lärostoffet måste ha en vardaglig förankring. Eleven måste se en nytta med sitt lärande. Dessutom så är ett samspel mellan eleverna viktigt i själva lärprocessen. Vad är då teknik i vardagen? Mattsson menar att definitionen på teknik är alltifrån avancerad teknik till enkla redskap i hemmet och att känna till den, använda den och ifrågasätta den hör till en medborgerlig rättighet. Hon skriver att denna vardagsteknik måste göras synlig för eleverna i teknikundervisningen. Praktiskt arbete och en diskussion eleverna emellan gynnar en bra inlärning (en samstämmighet med ovan nämnda teorier). Hon skriver också att lärarnas didaktiska kompetens, hur teknikundervisningen bedrivs, har betydelse för hur eleverna utvecklar ett teknikintresse (Mattsson IPD-rapport, Nr 2005:12). Sjöberg skriver att praktiskt arbete i naturvetenskapliga ämnen kan innefatta så mycket. Det gemensamma är dock att eleverna inhämtar kunskap genom erfarenheter de får via material och utrustning. Skolexperiment kan alltså användas i flera syften när det gäller att inhämta kunskap. Förutom att det vetenskapliga arbetssättet ger en god förståelse, så kan väl tillrättalagda försök leda eleverna fram till de rätta slutsatserna och därigenom underbygga och belysa den rätta teorin. Ytterligare ett syfte med lärostoffet i praktiska experiment är att eleverna blir förtrogna med olika mätinstrument och apparater som används vid dessa försök (Sjöberg, 2000).

11

Sjöberg leder också det kända ROSE-projektet (Relevance of Science Education). Det är ett internationellt projekt där 15-åringar i över fyrtio länder tillfrågas om deras upplevelser av naturvetenskap och teknik både i och utanför skolan. Syftet med det här projektet är att starta policydiskussioner om vad som är en relevant undervisning i naturventenskap och teknik i skolan. Intervjuer har gjorts med elever över hela världen för att mäta deras attityd till naturvetenskap och teknik både i och utanför skolan. Vilka upplevelser har dessa elever om dessa ämnen (Sjöberg, 2005)? I Sverige leds detta projekt av Jidesjö som är doktorand i naturvetenskapernas didaktik på Linköpings universitet. I en enkät som framtagits av ROSE-projektet har 751 utvalda elever från olika skolor i Sverige deltagit. Utvalda elever är från både större och mindre orter och från stora och små och kommunala och privata skolor. Resultatet av denna undersökning har gett en god bild av svenska ungdomars syn på naturvetenskap och teknik. I Sverige är intresset för skolans undervisning i naturvetenskap och teknik generellt lågt i jämförelse med ungdomars svar från andra länder. Varför är det så? En teori kan vara att eleverna i utvecklingsländer kan se större nytta med teknik än vad svenska elever gör. Om undervisningen i skolan uttrycker eleverna att naturvetenskap och teknik är okej men inte mer än så. Det finns så mycket annat i skolan som är roligare vilket gör att naturvetenskap och teknik hamnar långt ner i intresseskalan hos många elever. Kontentan av dessa elevsvar är att: Naturvetenskap och teknik uppfattas av många som att bara handla om abstrakta begrepp. Eleverna hamnar allt för ofta i ett obegripligt sammanhang med en mängd meningslös fakta. Sådan undervisning blir självfallet tråkig och meningslös för eleverna. Vi borde kanske istället ha en diskussion med eleverna där de får släppa fram sina egna erfarenheter och tankar om vad som är relevant inom naturvetenskap och teknik. Eleverna måste se en nytta med vad de lär sig i skolan. Undervisningens upplägg och arbetssätt bör också vara stimulerande i skolan (Skolverket ROSE, 2009). Wickman menar att laborationer har en självklar plats i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Forskning och experimentering ökar tilltron till dessa ämnen. Experiment, hypoteser och iakttagelser har blivit ett viktigt sätt att lära sig naturvetenskap. Wickman nämner också andra personer som har skrivit om detta. Genom att pröva och upptäcka själv så förstår man bättre. Ett undersökande arbetssätt uppmuntrar till en allmänt kritisk hållning och det är en bra metod att söka kunskap (White, 1996; Weizel med flera, 1998; & Strömdahl, 2002). Harlen och Symington betonar vikten av att träna upp en god iakttagelseförmåga. Iakttagelser är den process som får oss att bli uppmärksamma och bli medvetna om saker och händelser. Ett eller flera sinnen är då aktiverade. Eleverna måste tränas i att upptäcka detaljer i saker och händelser för att utveckla en god iakttagelseförmåga. Denna teori om vikten av att träna upp en god iakttagelseförmåga för att våga lita på sina observationer överensstämmer med vad Dewey nämner. En god iakttagelseförmåga är en viktig del och ett väsentligt hjälpmedel i en vetenskaplig forskning eller i ett vetenskapligt arbete. Kommunikationen och dokumentationen är ytterligare viktiga delar i ett vetenskapligt arbete. Att eleverna antecknar och diskuterar med varandra är också viktiga delar i ett vetenskapligt arbete. Det gäller på alla nivåer (Harlen, 2004).

12

Thoren förordar, lika som Harlen och Symington, att elevernas iakttagelseförmåga och observation är viktig att träna. Eleverna lär bäst genom att jobba i grupper och göra observationer utifrån ett experimenterande och ett undersökande sätt. De bör också stimuleras att föra anteckningar under tiden de arbetar. Denna undervisningsmetodik lämpar sig i åldrarna 6 – 16 år och den tränar eleverna att redan från de tidiga skolåren utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till naturvetenskapen (Thoren, 1999). En doktorsavhandling i att mäta elevers kunskap och kompetens Jan Schoultz, professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet, har skrivit en doktorsavhandling i: ”Att samtala i och om naturvetenskap”. Schoultz har i sin avhandling visat att relativt små förändringar av betingelserna vid prov leder till helt andra resultat på frågor som använts både i internationella jämförelser av elevers kunskap TIMSS (trends in Mathematics and Sience Study) avser att mäta elevers kunskaper i matematik och NO i både årskurs 4 och 8, och i den nationella utvärderingen NUNA (Nationell Utvärdering Naturvetenskap) av elevers kunskap i naturvetenskap. I Schoultz test framstår eleverna mycket mera kompetenta. Låga resultat på vanliga traditionella test används oftast som argument för låg kunskapsnivå hos eleverna. Detta medför i sin tur ett ökat krav på kunskapsstoffet och mera betyg i skolan. En effekt av detta blir bara en ökad traditionell undervisning som inte förbättrar elevernas kompetens i ämnet. I sin studie har Schoultz valt ut ett litet antal uppgifter som alla tidigare är noga utprövade och utforskade. Betingelserna har sedan ändrats. Först genom att istället för att svara på frågorna med papper och penna har intervjuer och samtal införts. Sedan genom att i intervjuerna har eleverna haft tankeredskap (artefakter) framför sig. I en intervju med elever i årskurs 1, 2 och 5 fick eleverna ha en jordglob framför sig under samtalet som handlade om jordens form och dragningskraft. Flera tidigare forskningsstudier har konstaterat att så små barn inte förstår gravitationen utan till exempel tror det är omöjligt att bo i Australien utan att ”ramla av”. I samtalen tyckte barnen däremot att det är självklart att det inte finns ”upp och ner” på ett klot. När han lägger fram en skriftlig uppgift från (NUNA, 1993) om hur mycket man kan trycka ihop en sluten kolv och för ett samtal med eleverna händer samma sak. Mångdubbelt fler elever kan resonera korrekt om resultatet. Vad värre är att de klarar uppgiften utan att använda sig av de naturvetenskapliga begrepp som uppgiften skulle testa. En viktig slutsats är att man bör vara mycket försiktig med att dra praktiska slutsatser från traditionella test. De resultat som Schoultz får i sina studier ligger helt i linje med internationell forskning. Hans forskning visar också att elever med goda betyg i den traditionella skolmatematiken får stora problem att göra motsvarande beräkningar i en praktisk situation. Medan då de elever som har en låg matematisk kunskapsnivå ur skolans traditionella synvinkel klarar avancerade kalkyler i sitt arbete. De uppfinner helt enkelt fungerande beräkningsmetoder för att lösa uppgiften utifrån situationens krav. Skriftliga svar är på skriftliga frågor är en kravsituation som vi främst möter i skolan. Den mäter sällan verklig förståelse och kompetens. Sociokulturell inspirerad forskning har bidragit till både en uppvärdering av praktisk kunskap och ett ifrågasättande av värdet av formaliserad utbildning i traditionell skolundervisning. Schoultz anser att om proven i skolan ska vara ett underlag för att förbättra undervisningen, så är det bättre om de bygger på samtal även om man då kan ta med färre elever. Man borde även låta eleverna använda redskap för att hjälpa dem i att förstå olika sammanhang och hur saker och ting förhåller sig. Uppgifterna måste också utformas så att de hjälper eleverna att komma in i rätt diskussion eftersom många elever faller platt för vissa ord i frågorna.

13

Schoultz hävdar att proven starkt styr elevernas lärande. Provens utformning i skolan måste ändras för att en utveckling ska kunna ske. Lärarna har dock en fördel gentemot konstruktörerna som bygger upp nationella proven. De kan göra bedömningar på andra intryck av elevernas kunnande och inte bara på de skriftliga svaren. Schoultz tycker att de skriftliga proven i skolan ska till stor del ersättas med samtal och intervjuer med eleverna. Dessa samtal och intervjuer ger kunskap om hur eleverna resonerar. Schoultz hävdar att en avgörande faktor, som undervisande lärare, är att få fram elevernas tänkande. Denna pedagogik menar Schoultz bygger på Vygotskijs tankar om att alla elever har utvecklingsmöjligheter (Madsen, 2000). 1.2.3 Teknik i ett genusperspektiv – ”flickor och pojkar” I Maria Hedlins, Lilla genushäftet, om genus och skolans jämställdhetsmål, betonas vikten av att det är viktigt att göra sig riktigt införstådd med begreppet genusperspektiv och vad det står för i dagens debatt. Hur ska vi pedagoger undervisa eleverna i skolan för att verkligen bejaka detta begrepp? Hedlin skriver att: ”Det ställs krav på att lärare ska ha ett genusperspektiv i sin undervisning. Ett genusperspektiv måste utgå från genusvetenskaplig kunskap. Först när man tillägnat sig genuskunskap kan man anlägga ett genusperspektiv på sin omvärld” (Hedlin s. 1). Att pojkar har ett generellt större teknikintresse än flickor är väl vida känt. En anledning till det kan vara samhällets och föräldrarnas uppfostran. Deras åsikter och inverkan styr och påverkar intresset som skapas hos våra barn. Också leksakerna påverkar våra barns framtida intressen. Typiska pojkleksaker respektive flickleksaker ger olika stimulans. Att då teknik är mer intressant för pojkar än för flickor är väl då inte konstigt. Pojkarna leker med bilar och bygger med Mekano och flickorna leker med sina dockor. Med Mekanobyggsatsen kan pojkarna bygga och konstruera fordon av olika slag. Här tränas de i att undersöka, konstruera något som kan rulla och sättas i rörelse på olika sätt. Under leken så tränas och uppmuntras de i att lösa olika tekniska problem. Redan nu har pojkarna skaffat sig ett större teknikintresse gentemot flickorna. Detta visar sig sedan i skolan (Steenberg, 1997). CETIS skriver att på uppdrag av Equal-projektet Kommunal teknikskola, genomfördes under våren 2003 en studie av hur en grupp kvinnor och flickor tycker och tänker om teknik. Hur har egentligen vår föreställning och attityd uppkommit till teknik? Var, hur och när formas dessa? Och vilka konsekvenser får dessa föreställningar för vårt agerande i mötet med tekniken i vardags- och yrkesliv? Hur tänker då flickor och kvinnor om teknik? Enligt studien framkom svaret att de ändå tycker att teknik är viktigt. Även om ämnesområdet teknik av många uppfattas som främmande och ovant är både flickorna och kvinnorna i studien eniga om att kunskap i teknik är viktigt. Att kunna hantera tekniken i vardagen uppfattas av flertalet kvinnor som en nyckel till självständighet och oberoende (Utdrag från CETIS nyhetsbrev nr 2 maj, 2005).

14

Varje år får kommunerna en möjlighet att ordna sommarkurser i teknik för flickor. Det är drygt 2000 flickor som varje år går någon av de kurser som erbjuds och anordnas av kommunerna. Kommunerna får statsbidrag från skolverket att finansiera dessa kurser vars syfte är att öka flickornas intresse för naturvetenskap och teknik. I en undersökning som gjorts med de flickor som deltagit i någon av dessa kurser visar att dessa flickors teknikintresse har ökat. Enligt en utvärdering som skolverket gjort utifrån denna tekniksatsning visar att många av sommarkurserna sätter tekniken i ett konkret sammanhang som utgår från ett praktiskt och undersökande perspektiv. Om dessutom undervisningen kan göras meningsfull både praktiskt och teoretiskt, kan flickornas teknikintresse växa enligt (Skolverkets rapport, 2004). Stöd för undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinerna” i ett genusperspektiv Enligt en undersökning av CETIS, så tycker flickor och kvinnor att vardagsteknik är viktigt. Den anses som en nyckel till självständighet av många kvinnor. I skolverkets undersökning och utvärdering av den tekniksatsning som gjorts med sommarkurser för flickor visar det sig att flickornas intresse för teknik har ökat. Arbetssättet har varit praktiskt och undersökande i ett konkret sammanhang. Undervisningen har känts meningsfull och haft ett vardagligt innehåll i tekniken och därmed ökat flickornas intresse för teknik. Detta är i linje med mitt undervisningsmaterial, en vardaglig teknik med ett undersökande och ett praktiskt arbetssätt. Undervisningen ska vara utmanande för båda könen. 1.3 Frågeställningar Utifrån denna inledning är syftet att skapa ett inspirerande, laborativt och undersökande undervisningsmaterial i ämnet teknik. Kunskapsinnehållet ska vara konkret och synbart. Arbetet med att producera detta undervisningsmaterial ska bygga på dessa frågeställningar:

1. Är undervisningsmaterialet inspirerande? 2. Har undervisningsmaterialet stöd i nuvarande kursplanen och i det nya

kursplaneförslaget för ämnet teknik? 3. Har undervisningsmaterialet stöd i olika filosofers, psykologers och

pedagogers teorier om lärande? 4. Kan undervisningsmaterialet kopplas till en synlig vardaglig nyttoteknik för

eleverna?

15

2. METOD 2.1 Urval Fem lärare som undervisar i ämnet teknik i grundskolans år 4 - 9 ska delta i enkätundersökningen av det producerade undervisningsmaterialet i teknik. I urvalet är det både manliga och kvinnliga lärare. Urvalet av dessa personer är baserat på den inledning och det syfte och de frågeställningar som är uppsatta. 2.2 Datainsamlingsmetod Valet av metod för undersökningen av undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinerna” har noggrant övervägts. Efter att ha studerat i litteraturen om olika metoder att göra olika vetenskapliga mätningar och undersökningar kommer enkätmetoden att användas. I Johansson och Svedner (2010) beskrivs fyra vetenskapliga metoder man kan använda i olika mätningar och undersökningar: enkät, kvalitativ intervju, observation och textanalys. Avsikten är att göra en pedagogisk analys både av kunskapsinnehållet och av det valda arbetssättet i undervisningsmaterialet. Enkätfrågorna kommer att utformas utifrån den inledning och det syfte och de ställda frågeställningar som finns presenterade i examensarbetet. Enkätmetoden rekommenderas speciellt om det är många personer som ska tillfrågas. Fem personer har noggrant valts ut som ska delta i en enkätundersökning angående undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinerna”. Johansson och Svedner (2010), redovisar ett resultat där endast några få personer deltagit i en enkätundersökning men där de svarandes underlag har gett en mycket värdefull information för en analys av en undervisningsmetod. Intervjumetoden ger en djupgående men smal information. Till denna metod används två olika typer av frågekonstruktioner. Den ena bygger på fasta frågor och den andra på friare, så kallade öppna frågor, som kan varieras på flera olika sätt. Den intervjumetod som bygger på fasta formulerade frågor kallas för en strukturerad intervju och den andra för kvalitativ intervju. En fördel med den kvalitativa intervjumetoden, med öppna frågor, är att den ger möjlighet att få den svarande att ge uttömmande svar. Dock ställs då stora krav på tolkning och analys under själva intervjun och svåra observationer måste göras. Förutom att tolka svaren vad som sägs så måste man också väga in på vilket sätt den svarande uttrycker sig i frågan. Johansson och Svedner (2010), skriver att tonfall och pauseringar och avbrutna meningar kan ha en viktig innebörd i ett svar. Allt detta måste sammanvägas för att verkligen förstå vad som sägs och det finns en stor fara med egna personliga misstolkningar av intervjupersonen. Varken observations- eller textanalysmetoden kan bli aktuella i den här undersökningen. Detta framgår av tidigare beskrivning av den undersökning som ska göras att en analys av undervisningsmaterialet är avsikten och urvalet är fem undervisande lärare i ämnet teknik.

16

Övervägande fördelar med en enkät Det finns flera fördelar med att använda enkätmetoden med fasta frågor och fasta svarsalternativ. Om frågorna är väl konstruerade kan det vara en mycket effektiv frågeställningsform. Ytterligare en styrka och fördel med en enkät är att den svarande får möjlighet att själv skriva ned sina svar utan att någon som intervjuar är närvarande Trost (2001). Tiden är också en viktig faktor. Det är viktigt att den svarande inte ska känna stress, utan kan ge genomtänkta kvalitativa svar i lugn och ro. Med en enkät kan god och tillräcklig tid ges till den svarande. Den svarande kan också själv välja lämplig tidpunkt för att besvara enkäten. Enligt Ejlertsson (2005) betonar att resultatet av en enkät är relativt lätt att tolka eftersom alla respondenter har utgått från samma frågor och svarsalternativ. Dessa faktorer har inverkan på undersökningens och svarens kvalitet. Oavsett val av vetenskaplig metod måste man vara helt klar över vilken metod som är mest lämpad för undersökningen i fråga. Sedan måste man också värdera metodens styrkor och enkelhet gentemot svagheter och svårigheter. I valet av metod så är dessa ställningstaganden noga ställda mot varandra. Johansson och Svedner (2010), beskriver trots att enkätmetoden i första anblicken verkar enkel och lätt så är den i själva verket nog den svåraste och den mest krävande av alla metoder. Författarna skriver också vad en student uttryckte efter att ha använt denna enkätmetod och utfört en undersökning efter konstens alla regler: ”Hade jag vetat att enkäten krävde så här mycket jobb hade jag aldrig valt den metoden” (Johansson & Svedner, 2010, s. 21). För att åstadkomma högsta möjliga validitet och reliabilitet så måste frågorna vara mycket genomtänkta och väl konstruerade. För att kontrollera hur frågorna skulle tolkas har pilotstudier gjorts av enkäten där de svarande hade möjlighet att kommentera frågorna. 2.2.1 Enkätfrågornas utformning Johansson och Svedner (2010) beskriver följande värdefulla råd vid utformningen av enkätfrågor:

o gör enkäten kort, endast undantagsvis längre än tre sidor, o använd i första hand frågor med fasta svarsalternativ, undvik om möjligt frågor

med öppna svar, o genomför förförsök, där de som besvarar enkäten även ges tillfälle att

kommentera frågorna. Vid konstruktionen av frågorna ska man tänka på följande: Frågorna ska bara ta upp en sak i taget. Språket ska vara enkelt och ord som kan vara tvetydiga ska ej användas. Använd ej negationer i frågorna. För långa frågeformuleringar tröttar ut den som ska svara. En tumregel är max 20 ord i en frågeformulering Johansson och Svedner (2010).

17

Ett bra utformat frågeformulär är avgörande för kvaliteten i svaren till frågorna. Det är viktigt att den tillfrågade personen är positivt inställd och är villig att delta i undersökningen och att frågorna är formulerade så att de tolkas på det sätt som undersökaren har tänkt sig. Frågornas utformning i en enkät kan antingen vara fasta, slutna frågor eller öppna frågor. Till de slutna frågorna ges två eller flera fasta svarsalternativ. Fördelen med dessa slutna frågor och fasta svarsalternativ är att de är både relativt lätta att besvara och lätta att koda och analysera Dahmström (1991, 2005). Om man söker mer kvalitativa aspekter så ger de öppna frågorna utförligare och mer nyanserade svar. Svaren på de öppna frågorna är dock alltid svårare att sammanställa och bearbeta än de fasta alternativen. Öppna frågor ger möjlighet till nyanserade svar uttryckta med svarandes egna ord. Dahmström skriver också att fasta, slutna frågor kan kombineras med öppna frågor i en enkät. Enkäten i undersökningen av undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinerna” kommer att bestå av fasta, slutna frågor med fasta svarsalternativ, där finns möjlighet att göra tillägg med kommentarer. De fasta, slutna frågorna med fasta svarsalternativ ger inte någon nyansering men i en kombination av att kunna kommentera sitt svarsalternativ så ges respondenten en möjlighet att nyansera och utveckla sitt svar. Svårigheten med att utforma frågorna är att hitta en bestämd relevans mellan frågorna och syftet med undersökningen. Frågorna måste också utformas så att de bara kan tolkas på ett och samma sätt av alla respondenter. När frågeformuleringarna är klara så ska ett antal pilotstudier utföras där de svarande har möjlighet att kommentera frågorna. När en likvärdig tolkning av frågornas innebörd är uppnådd kan enkäten delas ut till de respondenter som är utvalda i undersökningen. 2.3 Procedur En personlig kontakt kommer att tas med de personer som är utvalda i undersökningen för att få en bekräftelse om de tänker medverka. Förutom att ett följebrev följer med enkäten så kommer en muntlig beskrivning att göras angående syftet med denna enkät och en förklaring om frågornas utformning. Dessutom kommer undervisningsmaterialets upplägg att förklaras hur det är tänkt att användas i undervisningen. Enkäten och undervisningsmaterialet kommer att överlämnas till de berörda direkt i handen. En personlig kontakt är viktigt med de personer som deltar i denna undersökning så de känner att deras deltagande är betydelsefull. Tanken med denna procedur är att åstadkomma ett så stort engagemang som det är möjligt av de personer som deltar i denna undersökning och därmed få tillförlitliga svar. Seriösa svar är ett villkor för att resultatet av denna undersökning och den slutliga analysen ska ha en så hög validitet och reliabilitet som möjligt.

18

3. RESULTAT

3.1 Sammanställning av enkätfrågor med svar 3.1.1 Är ämnet teknik ett eget ämne på schemat eller är det integrerat med andra ämnen Den här frågan är ställd för att få veta om teknikämnet är integrerat med andra ämnen på skolan. Frågan är: - ”Är ämnet teknik integrerat med andra ämnen på din skola”? De fasta svarsalternativen är: ja eller nej

Respondenter

23

0

1

2

3

4

5

nej ja

Respondenter

Diagram 1. Lärarnas totala svar angående frågan: - ”Är ämnet teknik integrerat med andra ämnen på din skola”? Tre av två lärare svarar att ämnet teknik är integrerat på något sätt med andra ämnen. Kommentarer till de fasta svarsalternativen på enkätfrågan En av lärarna kommenterar att ämnet teknik är till viss del integrerat med andra ämnen och att ämnet kommer lätt i skymundan. Läraren tillägger också att under åren på skolan har ämnet teknik bara förekommit mera renodlat de fyra sista veckorna på vårterminen när eleverna visar alltför stor trötthet att arbeta med teoretiska ämnen. Då passar det bra med praktiska tekniska moment.

19

En annan lärare kommenterar att teknikämnet ibland samverkar med de samhällsorienterande och de naturorienterande ämnena. Vid betygsättning så bedöms eleverna utifrån deras totala prestation både i praktiskt estetiska och i de teoretiska ämnena för att ett teknikbetyg ska kunna sättas utifrån kursplanens mål och riktlinjer.

20

3.1.2 Hur förhåller sig kunskapsområdet i undervisningsmaterialet till nuvarande kursplan och det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik (Tisdag den 30 mars 2010 överlämnade Skolverket förslag på nya kursplaner till regeringen) Den här frågan är ställd för att få lärarnas syn på huruvida de tycker att innehållet i undervisningsmaterialet överensstämmer med den nuvarande kursplanens strävansmål. Frågan är: - ”Kunskapsområdet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med de uppsatta strävansmålen i den nuvarande kursplanen för ämnet teknik”. De fasta svarsalternativen är: helt avvikande åsikt, något avvikande åsikt, instämmer i viss mån och instämmer helt.

Respondenter

1

4

0

1

2

3

4

5

Heltavvikandeåsikt

Någotavvikandeåsikt

Instämmeri viss mån

Instämmerhelt

Respondenter

Diagram 2. Lärarnas totala åsikt angående frågan: - ”Kunskapsområdet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med de uppsatta strävansmålen i den nuvarande kursplanen för ämnet teknik”. Kommentarer till de fasta svarsalternativen på enkätfrågan En av läraren kommenterar att övningarna är undersökande och leder antagligen till ökad nyfikenhet och engagemang. Men att övningarna tittar ej så mycket på där eleverna får värdera och ta ställning.

21

Den här frågan är ställd för att få lärarnas syn på huruvida de tycker att innehållet i undervisningsmaterialet överensstämmer med det nya kursplaneförslaget i ämnet teknik. Frågan är: - ”Kunskapsområdet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik”. De fasta svarsalternativen är: helt avvikande åsikt, något avvikande åsikt, instämmer i viss mån och instämmer helt.

Respondenter

5

0

1

2

3

4

5

Heltavvikandeåsikt

Någotavvikandeåsikt

Instämmeri viss mån

Instämmerhelt

Respondenter

Diagram 3. Lärarnas totala åsikt angående frågan: - ”Kunskapsområdet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik”. Inga kommentarer gjordes på denna enkätfråga.

22

3.1.3 Hur förhåller sig arbetssättet i undervisningsmaterialet till nuvarande kursplan och det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik (Tisdag den 30 mars 2010 överlämnade Skolverket förslag på nya kursplaner till regeringen) Den här frågan är ställd för att få lärarnas syn på huruvida de tycker att arbetssättet i undervisningsmaterialet överensstämmer med ämnets karaktär och uppbyggnad för ämnet teknik i den nuvarande kursplanen. Frågan är: - ”Arbetssättet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med ämnets karaktär och uppbyggnad i den nuvarande kursplanen för ämnet teknik”. De fasta svarsalternativen är: helt avvikande åsikt, något avvikande åsikt, instämmer i viss mån och instämmer helt.

Respondenter

1

4

0

1

2

3

4

5

Heltavvikandeåsikt

Någotavvikandeåsikt

Instämmeri viss mån

Instämmerhelt

Respondenter

Diagram 4. Lärarnas totala åsikt angående frågan: - ”Arbetssättet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med ämnets karaktär och uppbyggnad i den nuvarande kursplanen för ämnet teknik”. Kommentarer till de fasta svarsalternativen på enkätfrågan En av lärarna kommenterar att arbetet med undervisningsmaterialet tar mycket upp teknikens utveckling och vad tekniken gör. Detta gäller också konstruktion och verkningssätt. Arbetet med undervisningsmaterialet tar mindre upp tekniken i fråga om olika tekniska system och hur den påverkar naturen och samhället.

23

Den här frågan är ställd för att få lärarnas syn på huruvida de tycker att arbetssättet i undervisningsmaterialet överensstämmer med det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik. Frågan är: - ”Arbetssättet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik”. De fasta svarsalternativen är: helt avvikande åsikt, något avvikande åsikt, instämmer i viss mån och instämmer helt.

Respondenter

5

0

1

2

3

4

5

Heltavvikandeåsikt

Någotavvikandeåsikt

Instämmeri viss mån

Instämmerhelt

Respondenter

Diagram 5. Lärarnas totala åsikt angående frågan: - ”Arbetssättet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik”. Kommentarer till de fasta svarsalternativen på enkätfrågan En av lärarna kommenterar att undervisningsmaterialet är bra för det innehåller ett praktiskt arbetssätt. Det är också enkelt att följa.

24

3.1.4 Har undervisningsmaterialet en tydlig och strukturerad arbetsgång Den här frågan är ställd för att få lärarnas syn på huruvida de tycker om undervisningsmaterialet har en tydlig och strukturerad arbetsgång som är lätt att följa. Frågan är: - ”Undervisningsmaterialet har en tydlig och strukturerad arbetsgång som är lätt att följa”. De fasta svarsalternativen är: helt avvikande åsikt, något avvikande åsikt, instämmer i viss mån och instämmer helt.

Respondenter

23

0

1

2

3

4

5

Heltavvikandeåsikt

Någotavvikandeåsikt

Instämmeri viss mån

Instämmerhelt

Respondenter

Diagram 6. Lärarnas totala åsikt angående frågan: - ”Undervisningsmaterialet har en tydlig och strukturerad arbetsgång som är lätt att följa”. Kommentarer till de fasta svarsalternativen på enkätfrågan En av lärarna kommenterar att undervisningsmaterialet har ett strukturerat upplägg och att det är lätt att följa. Däremot finns det mycket text på en del ställen där det kan finnas en risk för att eleverna kan tappa ork, motivation och struktur. En annan lärare uttrycker att textmassan på vissa ställen kan upplevas svårt för lässvaga elever.

25

3.1.5 Hur är undervisningsmaterialet anpassat för pojkar och flickor Den här frågan är ställd för att få lärarnas syn på huruvida de tycker undervisningsmaterialet är lika bra anpassat för pojkar och flickor. Frågan är: - ”Undervisningsmaterialet är lika bra anpassat för pojkar och flickor”. De fasta svarsalternativen är: helt avvikande åsikt, något avvikande åsikt, instämmer i viss mån och instämmer helt.

Respondenter

5

0

1

2

3

4

5

Heltavvikandeåsikt

Någotavvikandeåsikt

Instämmeri viss mån

Instämmerhelt

Respondenter

Diagram 7. Lärarnas totala åsikt angående frågan: - ”Undervisningsmaterialet är lika bra anpassat för pojkar och flickor”. Kommentarer till de fasta svarsalternativen på enkätfrågan En av lärarna kommenterar att undervisningsmaterialet är lika anpassat för pojkar och flickor om de har fått en lika kunskap och upplevelse av teknik från barndomen. En annan lärare uttrycker att det egentligen inte ska behöva skilja på vad tekniken används till. Vi ska inte förstärka några könsroller genom att till exempel ge flickorna en dammsugare att undersöka. Däremot har nog kvinnor ett annorlunda sätt att närma sig tekniken. De vill gärna veta innan vad som ska göras; gärna detaljer, hur? och varför? Män har en tendens att prova sig fram. Arbetet med undervisningsmaterialet bygger på undersökande metoder vilket eventuellt killarna har lättare för än tjejer. Däremot kan tjejerna behöva träna just detta med undersökande metoder. Viktigt att våga misslyckas. Detta påpekar den svarande läraren att detta är utifrån dennes egna erfarenheter och eventuella fördomar.

26

3.1.6 Hur undervisningsmaterialet inspirerar dig som lärare Den här frågan är ställd för att få lärarnas syn på huruvida undervisningsmaterialet inspirerar dig som lärare. Frågan är: - ”Undervisningsmaterialet inspirerar dig som lärare”. De fasta svarsalternativen är: helt avvikande åsikt, något avvikande åsikt, instämmer i viss mån och instämmer helt.

Respondenter

23

0

1

2

3

4

5

Heltavvikandeåsikt

Någotavvikandeåsikt

Instämmeri viss mån

Instämmerhelt

Respondenter

Diagram 8. Lärarnas totala åsikt angående frågan: - ”Undervisningsmaterialet inspirerar dig som lärare”. Kommentarer till de fasta svarsalternativen på enkätfrågan En av lärarna kommenterar att undervisningsmaterialet är mycket genomtänkt och bearbetat. Det är bra bilder som förklarar för de lässvaga eleverna. Jag ser fram emot att få använda materialet i min undervisning. En annan lärare uttrycker att undervisningsmaterialet är inspirerande, men att det är omfattande. Materialet känns tidskrävande, men att man kan använda delar av det och inte hela på en gång.

27

3.2 Allmän analys av enkätfrågorna Respondenter Av de lärare som svarade på enkäten är tre manliga och två kvinnliga. Två lärare är mellan 30 – 39 år, två lärare är mellan 40 – 49 år och en lärare är över 50 år. Alla svarande lärare undervisar i ämnet teknik i årskurserna 7, 8 och 9. Fyra lärare har undervisat i ämnet teknik i mer än 10 år och en av lärarna har undervisat i ämnet teknik mellan 5 – 9 år. Fyra lärare är utbildade för åren 4 - 9 med inriktning ma-no och en lärare är utbildad för åren 1 - 7 med inriktning ma-no. Enkätfråga 6: - Är ämnet teknik integrerat med andra ämnen på din skola? I de läromedelsförlag som undersökts är utbudet på bra inspirerande läroböcker i ämnet teknik mycket litet i jämförelse med de naturvetenskapliga ämnena. I en del läromedel i de naturorienterande ämnena behandlas, lite lösryckt, olika teknikmoment och dess princip. I en jämförelse med dessa läromedel kan kanske detta undervisningsmaterial i ämnet teknik inspirera till att som lärare våga pröva nya didaktiska metoder i teknikundervisningen. I undervisningsmaterialet jobbar eleverna med en påtaglig vardagsteknik. Enkelheten, det praktiska upplägget och den röda tråden i undervisningsmaterialet kan ge inspiration att våga utveckla teknikundervisningen mera renodlat som ett eget ämne. Det är svårt att mäta i vilket avseende en sådan inspiration skulle betyda för hur man svarar på enkätfrågorna 7 – 13. Men om en positiv attityd till teknikämnet stärks av undervisningsmaterialet kan det ge en styrka till resultatet i denna undersökning. Har könet någon betydelse för vilket svar som ges i enkätfrågorna 7 – 13? I enkätfrågorna 7, 8, 9 och 10, så är dessa frågor är ställda utifrån huruvida undervisningsmaterialet överensstämmer med kursplanerna för ämnet teknik. Att tolka kursplanerna för ämnet teknik och se hur innehållet i undervisningsmaterialet uppfyller kursplanernas mål och riktlinjer bör inte påverkas av vilket kön man tillhör. I detta avseende i att tolka kursplanernas mål och riktlinjer är det lärarens kompetens och utbildning som är relevant i sammanhanget.

28

Däremot de svar som ges på enkätfrågorna 11, 12 och 13 kan påverkas av vilket kön man tillhör I enkätfråga 11: - Har undervisningsmaterialet en tydlig och strukturerad arbetsgång som är lätt att följa? Hur individen svarar här kan påverkas av vilka tidigare erfarenheter och uppfattningar denne har om teknik. Det är allmänt bekant att teknik är mera serverat och upplagt för pojkar än för flickor. Undersökningar som gjorts om detta visar generellt att pojkar har ett större intresse för teknik än flickor och därmed tycker mera om ämnet. Beroende på kön kan då individen utveckla olika attityder till ämnet och det kan påverka hur undervisningsmaterialet allmänt uppfattas. I enkätfråga 12: - Är undervisningsmaterialet är lika bra anpassat för pojkar och flickor? Även i den här frågan så kan svaret påverkas av tidigare erfarenheter och uppfattningar individen har av teknik. Pojkar och flickor har som tidigare nämnts generellt sett olika förutsättningar för att utveckla ett intresse för teknik. Flickor och pojkar bär med sig attityder till teknik från uppfostran och samhället. De lär tidigt vad som är kvinnligt och manligt och det kan sätta sin prägel ända upp i vuxen ålder. Dessa attityder kan påverka hur individen uppfattar teknikinnehållet i undervisningsmaterialet. I enkätfråga 13: - Inspirerar undervisningsmaterialet dig som lärare? Här kan också svaret på enkätfrågan påverkas av vilket kön individen tillhör. Återigen så påverkar tidigare erfarenheter och upplevelser av teknik vilken attityd individen intar. Negativa uppfattningar och erfarenheter gör att det blir svårare att inspireras av undervisningsmaterialet. Sammanfattning av enkätfrågorna: 6 – 13 De utvalda lärarna har alla i något avseende olika bakgrund till ämnet teknik. Erfarenheter, attityder, kompetens, utbildning och hur många års erfarenhet av undervisning i ämnet teknik man har påverkar svaren. Att mäta denna påverkan är givetvis mycket svårt, nästintill omöjligt.

29

Viktigt är dock att man är medveten om dessa faktorer i en analys och i en tolkning av resultatet. I en tolkning av kursplanernas mål och riktlinjer i ämnet teknik krävs en god kompetens och utbildning i ämnet. Det är dock varje lärares skyldighet att känna till de mål och riktlinjer som står i kursplanerna och kunna överföra detta i undervisningen. Undervisningsmaterialet är enkelt, konkret och arbetssättet är mycket laborativt och praktiskt. Men för att kunna se de didaktiska möjligheterna med materialet så optimalt som möjligt krävs det att läraren har en god didaktisk kompetens och kunskap i ämnet. Denna allmänna analys av enkätfrågorna beaktas i en slutlig resultatanalys i diskussionen.

30

4. DISKUSSION 4.1 Tillförlitlighet (validitet och reliabilitet) En analys av validiteten och reliabiliteten i denna undersökning Fem utvalda lärare deltog i denna enkätundersökning av undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinerna”. Det huvudsakliga syftet med undersökningen tillsammans med den litteraturbakgrund som gjorts var att få svar på dessa frågeställningar:

1. Är undervisningsmaterialet inspirerande? 2. Har undervisningsmaterialet stöd i nuvarande kursplanen och i det nya

kursplaneförslaget för ämnet teknik? 3. Har undervisningsmaterialet stöd i olika filosofers, psykologers och pedagogers teorier

om lärande? 4. Kan undervisningsmaterialet kopplas till en synlig vardaglig nyttoteknik för eleverna?

Validitet och reliabilitet i en undersökning ska alltid eftersträvas att vara så höga som möjligt. Därför är det viktigt att i diskussionen av denna undersökning värdera och analysera dessa viktiga begrepp. Analys av brister i undersökningen De få antalet tillfrågade lärare i denna undersökning ger inte en heltäckande uppfattning av alla de lärare i Sverige som undervisar i grundskolans år 7 – 9 i teknik. Detta är en otillförlitlighet i undersökningen att antalet tillfrågade lärare är så få. Eftersom de svarande lärarna är få så ger deras bakgrund och tidigare erfarenheter till teknik också en osäkerhet i resultatet. Ett större antal tillfrågade lärare skulle ge en minskad felkälla i detta avseende i resultatanalysen av detta undervisningsmaterial. Analys av trovärdighet i undersökningen I stort sett all forskning och studier som gjorts kring elevers inlärning så sker det bästa lärandet i ett vardagligt, praktiskt och konkret sammanhang. Att sådan lärandemiljö ger den bästa förståelsen och befäster kunskapen bäst är ett gängse tyckande hos majoriteten av de lärare som finns i Sverige. Utifrån det, trots att så få lärare har tillfrågats i denna undersökning, är det ändå en majoritet i uppfattning om elevers lärande bland hela lärarkåren. Resultatet av mätningen är också relevant med undersökningens syfte vilket var att få svar på de redovisade frågeställningarna. Detta sammantaget ger resultatet av undersökningen en relativt tillfredsställande validitet och reliabilitet.

31

4.2 Analys av litteraturkopplingar till undervisningsmaterialet I kursplanen (inrättad 2000-07), står fem nyckelperspektiv beskrivet: ”utveckling”, ”vad tekniken gör”, ”konstruktion och verkningssätt”, ”komponenter och system” och ”tekniken, naturen och samhället”. Dessa fem perspektiv speglar verkligen närvaron av de enkla maskinernas teknik och användbarhet för oss människor både i nuet och i ett historiskt perspektiv. Syftet med skolans teknikämne är att göra vardagstekniken synlig och begriplig. Det handlar om allt från de enklaste redskapen i hemmet till mer komplicerade apparater runt omkring oss. Kursplanen framhäver också att praktiskt arbete och ett undersökande arbetssätt ger det bästa resultatet för den tekniska förståelsen. I det nya kursplaneförslaget (2010-03), står det: För att förstå teknikens roll för individen, samhället och naturen behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Teknikundervisningen ska utveckla kunskaper om teknikens historiska utveckling för att ge eleverna en god förståelse för dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang.

Eleverna ska utveckla kunskap i att:

o se och analysera tekniska lösningar utifrån ett ändamål och funktion, o se problem och behov som kan lösas med teknik, o värdera olika teknikval för individ, samhälle och natur, o analysera drivkrafter bakom den tekniska utvecklingen över tid.

Undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinernas” kunskapsområde innefattar den enkla vardagliga tekniken i våra hem. Denna teknik kan också överföras i ett större sammanhang. I materialets teoretiska del så får eleverna kunskap om de enkla maskinernas betydelse i ett historiskt perspektiv. Redan tiden före Kristus födelse när de mäktiga pyramiderna byggdes användes de enkla maskinerna. Utan dessa enkla maskiner skulle inte dessa gigantiska byggnadsverk kunna byggas. De enkla maskinernas konstruktion och princip används fortfarande i dag men i nya moderna maskiner, anordningar, redskap och verktyg. Med ett praktiskt och undersökande arbetssätt i undervisningsmaterialet så tränas eleverna att använda olika tekniska redskap för olika behov. I detta sammanhang används och tränas eleverna i att använda riktiga grundläggande tekniska begrepp. Detta ger träning och färdighet i att använda rätt metod för att lösa olika tekniska problem eller utföra olika behov som kan lösas med teknik.

32

Dessutom ska eleverna utveckla att träna sig i att använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Under arbetet med de olika uppdragen i undervisningsmaterialet så diskuterar och antecknar eleverna sina iakttagelser och resultat. Arbetet avslutas med att de skriver en utförlig rapport över varje slutfört uppdrag. I (Teknikdelegationens rapport, 2009:2) skriver man att trots att teknik utgör en mycket stor del av elevernas vardag, så ser de ingen nytta eller koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen. I CETIS artikel skriver man att vardagen underlättas av ett gott "tekniskt självförtroende". Att leka med, pröva och utveckla egna tekniska lösningar är ett sätt att göra sig förtrogen med mycket av den teknik vi dagligen kommer i kontakt med. I undervisningsmaterialet får eleverna pröva och undersöka mycket av den teknik vi dagligen kommer i kontakt med.

Exempel på vardagliga ting vars princip bygger på de enkla maskinerna:

o hammare; bygger på ”hävstångsprincipen”, o avbitartången; bygger både på ”hävstångsprincipen” och ”kilen”, o en skruv; bygger både på ”skruven” och ”lutande planet”.

Dessa vardagliga ting kopplas ihop med de enkla maskinernas princip i undervisningsmaterialet. Det är ett sätt att bli förtrogen med den vardagliga tekniken. Forskning och teorier om lärandet Dewey menar i sin teori att pedagogiken måste vara aktiv där teori och praktik, reflektion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och måste ha verklighetsanknytning. Eleverna ska arbeta undersökande, experimentellt och därmed påverka sin egen inlärning (Imsen, 1999). Piaget framhåller också att lärostoffet måste ha en verklighetsförankring. Han menar att skolan ska vara en plats för ett aktivt lärande med arbetsuppgifter som är direkt kopplat till vardagen. Han betonar vikten av att ta vara på barnets genuina nyfikenhet och kreativitet och låta dem undersöka och experimentera sig fram till kunskap (Stensmo, 1994). Vygotskij utvecklar dessa teorier och säger att det krävs en aktiv elev, en aktiv lärare och en aktiv miljö för att skapa en bra inlärningsmiljö. Lärandet sker i huvudsak i ett samspel mellan människor. Vygotskij menar också att skrivandet tillför ytterligare en dimension eftersom eleverna genom texten kan "studera sina egna tankar genom att läsa sin egen skriftliga dokumentation" (Imsen, 2000). Harlen och Symington betonar vikten av att träna upp en god iakttagelseförmåga. Iakttagelser är en process som får oss att bli uppmärksamma och bli medvetna om saker och händelser. Ett eller flera sinnen är då aktiverade. För att eleverna ska upptäcka detaljer måste de tränas i det.

33

I en vetenskaplig forskning eller i ett vetenskapligt arbete är en god iakttagelseförmåga är en viktig del. Kommunikationen och dokumentationen är ytterligare viktiga delar och viktiga hjälpmedel i ett vetenskapligt arbete. Eleverna bör tidigt skolas in i att använda dessa viktiga redskap i sitt skolarbete. Det gäller på alla nivåer i skolan (Harlen, 2004). (Mattsson, 2005) skriver att kunna använda och ifrågasätta dagens vardagsteknik, alltifrån den mest avancerade till de enklaste tekniska redskapen i våra hem hör till en medborgerlig rättighet. Hon uttrycker att denna vardagsteknik måste göras synlig för eleverna i teknikundervisningen. Hon förordar praktiskt arbete och en diskussion eleverna emellan för en bra inlärning. Hon skriver också att lärarnas didaktiska kompetens, hur teknikundervisningen bedrivs, har betydelse för hur eleverna utvecklar ett teknikintresse. (Sjöberg, 2000) menar att praktiskt arbete i naturvetenskapliga ämnen kan innefatta så mycket. Skolexperiment kan alltså användas i flera syften när det gäller att ta in kunskap. Förutom att det vetenskapliga arbetssättet som ger en god förståelse, så kan väl tillrättalagda försök leda eleverna fram till de rätta slutsatserna och därigenom ge en förståelse för den rätta teorin. Ytterligare ett syfte med lärostoffet i praktiska experiment är att eleverna blir förtrogna med olika mätinstrument och apparater som används vid dessa försök. (Strömdahl, 2002) där skriver Wickman att laborationer har en självklar plats i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Han skriver också att experiment, hypoteser och iakttagelser har blivit ett viktigt sätt att lära sig naturvetenskap. Detta arbetssätt liknar vad forskarna gör i sina laboratorier. Wickman nämner även White och Weizel med flera, som också skrivit om detta ämne, att genom att pröva och upptäcka själv så förstår man bättre. Ett undersökande arbetssätt uppmuntrar till en allmänt kritisk hållning och det är en bra metod att söka kunskap (Thoren, 1999) förordar att eleverna bör jobba i grupper och göra observationer utifrån ett experimenterande och ett undersökande sätt. De bör också stimuleras att föra anteckningar under tiden de arbetar. Detta arbetssätt utvecklar eleverna bäst i naturvetenskap i grundskolan. Sammanfattning av dessa teorier om lärandet I litteraturstudierna om den forskning som gjorts om lärandet och de faktorer som påverkar och bidrar till en bra inlärningsmiljö så finns en klar och tydlig gemensam nämnare till undervisningsmaterialet. Både när det gäller kunskapsinnehåll och arbetssätt. Undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste till stora delar vara praktisk med ett aktivt undersökande och experimenterande arbetssätt. Kunskapsinnehållet måste vara vardagligt och synligt och en nytta måste påvisas med kunskapen. Lärprocessen sker bäst i ett samspel i en social miljö och där en diskussion mellan eleverna ständigt pågår under arbetets gång. Dessa teorier kan direkt överföras på undervisningsmaterialet.

34

4.3 Analys av resultat Det sammantagna resultatet av enkätsvaren ger undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinerna” ett relativt gott betyg. Glädjande är att kommentarerna till de fasta svarsalternativen gav mycket kompletterande och konstruktiva åsikter om undervisningsmaterialet. Dessa kommentarer ger enkätsvaren ett ökat kvalitativt innehåll och en ökad trovärdighet. De svarande lärarna ger ett ambitiöst och seriöst intryck i deras bedömning av detta undervisningsmaterial. Den konstruktiva kritiken om att textmassan på en del ställen i undervisningsmaterialet kan upplevas svår för de lässvaga eleverna är givetvis något som kan förbättras. En del av texten kan eventuellt ersättas med illustrativa bilder eller att textmassan delas upp i mindre avsnitt. Enkätsvaren på de fasta svarsalternativen är: ”instämmer helt” eller ”instämmer i viss mån”. Ingen fråga besvaras med: ”något avvikande åsikt” eller ”helt avvikande åsikt”. Analysen av resultatet i en helhet stärker iden om att ämnet teknik måste göras konkret och synbar. Arbetssättet måste vara praktiskt där eleverna hela tiden får pröva och undersöka. Ett sådant arbetssätt leder till ett aktivt lärande i ett socialt samspel mellan eleverna. De genomgångna litteraturstudierna om olika lärandeteorier i framförallt de naturvetenskapliga ämnena stärker också undervisningsmaterialets didaktiska upplägg. Praktiskt och ett undersökande arbetssätt i ett samspel hör ihop med de vetenskapliga arbetsmetoderna. Teknik hör definitivt hemma i ett naturvetenskapligt sammanhang. Undervisningsmaterialet är också väl förankrat i kursplanernas mål och riktlinjer för ämnet teknik. Där förordas också ett praktiskt och undersökande arbetssätt i ett vardagligt sammanhang. Nyttan med den vardagliga tekniken måste göras synbar står det skrivet.

4.4 Slutord Teknik måste få lika stor betydelse och lika hög status som alla andra ämnen i grundskolan. Kanske är det ett av de viktigare ämnena eftersom tekniken utgör en stor del av vår vardag. Vi måste oavsett om vi vill eller inte ta till oss och lära oss att använda den. Min förhoppning att riktiga teknikutrustade undervisningssalar inrättas i alla grundskolor och att dessa ska liknas ett Science center där eleverna söker kunskap genom att praktiskt undersöka hur teknik fungerar i sitt rätta sammanhang. Sådana laborativa arbetsmetoder liknar vad vetenskapsmännen gör i sina laboratorier när de forskar. Eleverna tränas därmed tidigt i att använda riktiga vetenskapliga arbetsmetoder.

35

Teknikens utveckling rusar som alla vet med en enorm fart och drivkraft framåt och vårt behov av ny teknisk kunskap kommer därmed också att öka. Oavsett detta kommer de enkla maskinerna alltid att vara oss människor behjälpliga i vår vardag och i vårt samhälle. Dagens moderna maskiner, anordningar, redskap och verktyg bygger fortfarande på samma snillrika princip som de gamla motsvarande anordningarna och redskapen gjorde från tiden långt före Kristus Födelse. Detta bevisar de enkla maskinernas oumbärlighet över tid och rum för oss människor. I och med detta är självklart att de enkla maskinerna har och kommer att ha en central plats i grundskolans teknikundervisning.

4.5 Förslag till fortsatt forskning I en framtida utveckling av detta undervisningsmaterial så skulle det vara av stort intresse att undersöka vidare om detta material utvecklar ett ökat teknikintresse och även ökar ämnets betydelse och status i den svenska grundskolan. Materialet måste givetvis användas och utvärderas i ett längre undervisningsperspektiv i olika elevgrupper och med olika undervisande lärare. Det optimala är om en jämförelse görs både mellan olika elevgrupper som använt detta undervisningsmaterial och med elever som haft en mera traditionell undervisning i teknikämnet.

36

5. REFERENSER Andersson, C. (2000). Kunskapssyn och lärande – i samhälle och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur

Arfwedson, G. & Arfwedson, G. (2002). Didaktik för lärare, en bok om lärares yrke i teori

och praktik. Stockholm HLS Arfwedson, G. & Arfwedson, G. (1998, 2001). Intervjumetoder och intervjutolkning. Stockholm: HLS Förlag

Björklid, P. & Fischbein, S. (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur CETIS (Centrum för tekniken i skolan), http://www.liu.se/cetis/omteknik/index omteknik.shtml (Hämtad 2010-07-23)

CETIS (Centrum för tekniken i skolan), Utdrag från CETIS nyhetsbrev nr 2 maj 2005 http://www.liu.se/cetis/nyhetsbrev/ny brev 2005 2 hur tanker flickor.shtml. (Hämtad 2010-07-25)

Dahmström, K. (1991, 2005). Från datainsamling till rapport – att göra en statisisk

undersökning. Lund: Studentlitteratur http://www.ipd.gu.se/utbildning/student/Litteratur/rapporter/för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Hämtad 2010-07-23)

Dewey, J. (1980). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur http://www.naturfagsenteret.no/tidsskrift (Hämtad 2010-07-25)

Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. ”Pedagogik är inte att fylla ett ämbar, utan att

tända en eld”. Natur och Kultur Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godee, (2008). Barn och naturvetenskap -

upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB Forssell, A. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB Harlen, W. (red.) (2004). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga

ämnen. Stockholm: Liber AB Hedlin, M. (2004). lilla genushäftet. Om genus och skolans jämställdhetsmål. Högskolan Kalmar

Imsen, G. (1999). Lärarens värld, Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur Johansson, B. & Svedner, P-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB

http://www.liu.se/cetis/omteknik/index%20omteknik.shtmlhttp://www.liu.se/cetis/omteknik/index%20omteknik.shtmlhttp://www.liu.se/cetis/nyhetsbrev/ny%20brev%202005%202%20hur%20tanker%20flickor.shtmlhttp://www.naturfagsenteret.no/tidsskrift

37

Kroksmark, T. (red) (2003). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur Mattsson, G. (2005). Teknikämnet i skolan. Elevers uppfattningar och intresse av teknikämnet

och lärares teknikdidaktiska kompetens. IPD-rappporter, Nr 2005:12. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik

Ny Teknik, http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article723886.ece Ny Teknik (Publicerad 9 februari 2010 11:02) (Hämtad 2010-07-18)

Schoultz, J. Avhandling: Att samtala i/om naturvetenskap. Kommunikation, kontext och

artefakt. Linköping Studies in Education and Psychology No 67, Linköping 2000. http://www.lararforbundet.se/web/papers.nsf/Documents/0032ADE7. (Hämtad 2010-07-28)

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2000). Kursplanen i teknik Inrättad 2000-07 (SKOLFS: 2000:135), http://www.skolverket.se. (Hämtad 2010-07-23)

Skolverket. Här kan flickornas teknikintresse växa http://www.skolverket.se/publikationer?id=1481 (Hämtad 2010-07-23)

Skolverket. Förordning (SKOLFS 2010:xx) om nya kursplaner för grundskolan, http://www.skolverket.se/sb/d/3719/a/19774 (Hämtad 2010-07-23)

Skolverket. Förordning (SKOLFS 2010:xx) om ny läroplan, http://www.skolverket.se/sb/d/3719/a/19774 (Hämtad 2010-07-23)

Skolverket. (2009). ROSE-projektet, Jidesjö, A. - ett sätt att lyfta naturvetenskap och teknik http://www.skolverket.se/sb/d/2818 (Hämtad 2010-07-28)

Steenberg, A. (1997). Flickor och pojkar i samma skola. Solna: Ekelunds Förlag Stensmo, C. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur Strömdahl, H. (red.) (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan – några

Forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur Teknikdelegationen, http://www.teknikdelegationen.se/bazment/teknikdelegationen/sv/publikationer.aspx (Teknikdelegationens rapport 2009:2). (Hämtad 2010-07-23)

Thorén, I. (1999). Att utvecklas i naturvetenskap. Kalmar: Ekelunds förlag AB Thorén, I. (1997). Teknik i flera perspektiv. Kalmar: Ekelunds förlag AB Trost, J. (2001). Enkätboken, Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article723886.ecehttp://www.lararforbundet.se/web/papers.nsf/Documents/0032ADE7http://www.skolverket.se/http://www.skolverket.se/publikationer?id=1481http://www.skolverket.se/sb/d/3719/a/19774http://www.skolverket.se/sb/d/3719/a/19774http://www.skolverket.se/sb/d/2818http://www.teknikdelegationen.se/bazment/teknikdelegationen/sv/publikationer.aspx

38

6. BILAGOR Förteckning över bilagorna i denna rapport BILAGA 1: Enkät (denna bilaga har en egen numrering) BILAGA 2: Undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinerna” (denna bilaga har en egen numrering)

1

BILAGA 1 Enkätfrågor till lärare Följebrev (missivbrev) Hej! Mitt namn är Lars-Eric Karlström och jag skriver under höstterminen - 2010 ett examensarbete vid Högskolan i Gävle. Jag har valt att i mitt examensarbete göra ett eget undervisningsmaterial i ämnet TEKNIK. Temat är: - ”De enkla maskinerna”. Materialet är framförallt riktat till elever i grundskolans år 7-9. I arbetet med detta material så löser eleverna olika uppdrag tillsammans. Allt arbete sker i ett grupparbete. Undervisningsmaterialet består till större delen av praktiska moment. Resultatet av denna enkätundersökning kommer att bli ett underlag för en pedagogisk utvärdering av mitt undervisningsmaterial. Du som lärare med värdefull erfarenhet av teknikundervisningen i grundskolan är utvald till att medverka i denna enkätundersökning. Med din utbildning och de erfarenheter du har i grundskolans undervisning är dina åsikter av högt värde och relevans i denna undersökning. Andra personer som deltar i enkäten är lärare som också har någon form av erfarenhet i grundskolans teknikundervisning. Det är naturligtvis frivilligt att delta. Men med din kunskap och kompetens i inom detta område så är din medverkan betydelsefull för mig i denna undersökning. Dina svar behandlas givetvis med full konfidentialitet, vilket innebär att enkäten kommer att besvaras anonymt och behandlas med sedvanlig sekretess. I min redovisning kommer inga enskilda personer att kunna identifieras. Om svårigheter uppstår med att besvara frågorna eller om du har synpunkter på formuläret kontakta Lars-Eric Karlström, Arbråskolan, tfn: 0278 – 62 62 00 eller mobilnr: 070-318 55 56 Tack på förhand för din värdefulla medverkan. Med vänliga hälsningar! Lars-Eric Karlström

2

Ditt kön man kvinna ( ) ( ) 1. Din ålder

20 – 29 år 30 – 39 år 40- 49 år 50 år - mer ( ) ( ) ( ) ( ) 2. Vilka årskurser undervisar du i ämnet teknik?

år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 3. Hur många år har du undervisat i ämnet teknik?

0 – 4 år 5 - 9 år 10 år eller mer ( ) ( ) ( ) 4. Din utbildning:

Tidigarelärare med inriktning ma-no Senarelärare med inriktning ma-no ( ) ( ) Annan utbildning: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

3

5. Är ämnet teknik integrerat med andra ämnen på din skola? ja nej ( ) ( ) Kommentar__________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

4

Enkätfrågor Undervisningsmaterialet: ”De enkla maskinerna” 6. Kunskapsområdet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med de uppsatta strävansmålen för ämnet teknik.

Svarsalternativ: Helt avvikande åsikt ( ) Något avvikande åsikt ( ) Instämmer i viss mån ( ) Instämmer helt ( ) Kommentar__________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

7. Kunskapsområdet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik.

Svarsalternativ: Helt avvikande åsikt ( ) Något avvikande åsikt ( ) Instämmer i viss mån ( ) Instämmer helt ( ) Kommentar__________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

5

Arbetssättet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med ämnets karaktär och uppbyggnad för ämnet teknik i kursplanen. Svarsalternativ: Helt avvikande åsikt ( ) Något avvikande åsikt ( ) Instämmer i viss mån ( ) Instämmer helt ( ) Kommentar__________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

8. Arbetssättet i undervisningsmaterialet överensstämmer helt med det nya kursplaneförslaget för ämnet teknik.

Svarsalternativ: Helt avvikande åsikt ( ) Något avvikande åsikt ( ) Instämmer i viss mån ( ) Instämmer helt ( ) Kommentar__________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________