SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM

FRAMTIDENS

EUROPA

DEMOKRATIN OCH EUROPA

INLEDNING | BIRGITTA OHLSSON

D et personliga är politiskt. Så lyder feminis-

mens klassiska slogan. Europa är sannerligen

politiskt för mig som liberal, men också synnerligen

personligt. I bekvämlighetens, passivitetens och

historielöshetens tidevarv – där europeiska partier

till höger och vänster tävlar i att toppa varandra i

EU-skepticism – måste vi visa att Europa mer än

någonsin måste

vårda, värna och

vurma sin grund.

Och krasst samti-

digt inse att värl-

den inte längre

ser ut som på 1950-talet vad gäller tillväxt, tekno-

logi och trumf. Om Europasamarbetet ska fortsätta

bidra till fred, frihet och välstånd går det inte att

stanna där vi är nu, utan EU måste reformeras för

att hålla ihop även i framtiden. EU ska fokusera på

rätt saker och visa att man kan leverera. Samarbe-

tet måste bli mer legitimt i medborgarnas ögon och

demokratin behöver stärkas. Sverige ska ta täten i

den utvecklingen.

Den Europeiska Unionen är framförallt en vär-

deringsunion byggd på fred, frihet och frihandel

eller som den tyske fackföreningsmannen och

federalisten Ludwig

Rosenberg uttryck-

te det mer elegant:

”Europa är inte en

grönsaksa$ är – det

är ett politiskt upp-

drag”. Ett politiskt uppdrag byggt på en historia

som kulminerade i 1900-talets världskrig och som

mer än någonting annat förfasat, förskräckt och

förfärat världen. En kontinent där samtliga av

hatets ideologier; nazismen, fascismen och kom-

munismen föddes. Men också en historia där upp-

7DE MOK R AT I N OCH EU ROPA BI RGI T TA OH L S SON

»EUROPA ÄR INTE EN

GRÖNSAKSAFFÄR – DET ÄR ETT

POLITISKT UPPDRAG «

8 DE MOK R AT I N OCH EU ROPABI RGI T TA OH L S SON

lysningen, demokratin och liberalismen en gång

såg sitt ljus.

Sex miljoner utrotade judar, men också miljoner

mördade romer, homosexuella, slaver, funktions-

hindrade och politiskt/religiöst oliktänkande. Ett

industrialiserat folkmord, så djävulskt planerat in

i minsta grymma detalj som gör det historiskt en-

samt i sitt slag.

Jag funderar o�a på hur vi ska förklara för

våra barn att dessa förtryckarideologier, det

hat och de avskyvärda politiska rörelser som

förtryckte och förintade fortfarande �nns

kvar idag år 2013. Och att de skamligt nog

växer.

För historielösheten är stark och hatets kra!er jäser

i dagens Europa i skuggan av den ekonomiska kri-

sen. Romer behandlas vidrigt som andra klassens

medborgare på sina håll. Prideparader för självklara

mänskliga rättigheter och yttrandefrihet för homo,

bi- och transpersoner stoppas i enskilda EU-länder.

Islamistiska fundamentalister hotar det fria ordet

med våld, nynazister ifrågasätter Förintelsen och

muslimska kvinnor trakasseras när de bär slöja.

Det "nns knappt längre något europeiskt land som

inte har ett främlings"entligt, högerextremt eller

populistiskt parti i sitt parlament. Antiziganismen,

främlings"entligheten, islamofobin, homofobin

och antisemitismen vinner mark i högerextremis-

tiska och populistiska partier.

Faktum är att vi inte sedan andra världskriget – i

nuvarande EU:s 28 länder – har ha! så många rasis-

tiska partier i valda församlingar som vi har i dag.

Framförallt fascistiska, nazistiska och

högerextrema partier i som Jobbik i Ungern

och Gyllene Gryning i Grekland sticker ut och

dylika partier kra�samlar tillsammans inför

kommande Europaparlamentsval.

De senaste åren har jag gjort många resor. Ett besök

i Berlin med ungdomarna på Anne Frank Centrum

fångade mig särskilt. En ung kvinna som arbetade

främst i forna Östtyskland berättade hur de höger-

extrema grupperna förändrats.

Nynazisterna skriker sällan Heil Hitler

numera – de ordnar jul�rande för fattiga

ensamstående mammor och ger kläder till

hemlösa. Högerextrema nätverk organiserar

sportaktiviteter och spelar den sociala roll

som civilsamhället eller kyrkan brukade ha.

Jag har sett allt detta förut. Fast i en annan

del av världen. I vårt eget Sverige har åter

denna idylliska sommar det nynazistiska

partiet Svenskarnas Parti ordnat sommarlä-

ger för barnfamiljer.

Vi vet inte hur morgondagens extremister kommer

att se ut. Men istället för att se dem som isolerade

öar måste vi kartlägga hur de liknar, inspirerar och

samarbetar med varandra. Valet till Europaparla-

mentet i maj 2014 blir därför i högsta grad ett vär-

deringsval, där EU:s grund om frihet, demokrati

och mänskliga rättigheter måste försvaras mer än

någonsin. Det är sent, men inte för sent att vända

denna dystra trend. Framförallt måste vi också bli

bättre förebilder att själva leva upp till mänskliga

fri – och rättigheter på hemmaplan.

9DE MOK R AT I N OCH EU ROPA BI RGI T TA OH L S SON

Här behövs både morot och piska. Framsteg ska uppmuntras, men att trampa på rättigheter ska få konsekvenser. EU måste införa årliga granskningar av hur unionens medlemmar lever upp till mänsk-liga rättigheter. Som liberal vill jag gå ännu längre. När ett EU-land grovt bryter mot EU:s grundvär-den bör EU få rätt att stra�a genom sanktioner. Det går inte att vara trovärdig i sin kritik mot länder som drömmer om framtida EU-med-lemskap om enskilda medlemsstater samti-digt tillåts att strunta i mänskliga rättigheter utan några som helst konsekvenser.

Jag tror att det mest farliga i dagens Europa är sam-hällen där unga utan drömmar har förlorat hoppet om sin egen framtid. I en tid där arbetslösheten bland ungdomar är över 50 procent i enskilda EU-länder är situationen mer än akut.

Vi som värnar Europas värderingar vårdar också ekonomisk framgång. Dessa är nära samman�ä-tade. Trots att Europa nu genomlider den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talets dagar �nns det goda möjligheter att komma på rätt köl igen. Om vi gör rätt val. Politik är inte bara att vilja. Det är att våga välja också. Det handlar om att låta vår handel växa utåt genom frihandelsavtal med län-der som USA, Japan och Indien. Men tyvärr i kri-sens kölvatten växer nationalistiska och protektio-nistiska vindar. Bara månader e�er �nanskrisens utbrott hade 17 av världens 20 största ekonomier infört protektionistiska åtgärder för att isolera sig

själva, vilket i sin tur minskar handeln.

”Ingen nation har någonsin blivit ruinerad på han-del”. Och just Benjamin Franklins ord om vikten av frihandel stämmer mer än något annat för den globalisering som världen be�nner sig i just nu. Den globala kartan angående tillväxt och välstånd ritas om radikalt och det går snabbt. I dag står EU för

en �ärdedel av världs-ekonomin. Fram till 2030 räknar man med att EU krympt till en åttondel av världseko-nomin. 2050 beräk-nas EU bara att stå för drygt åtta procent. År 2050 kommer enligt

prognoser Asien – med Kina i spetsen – att äga nära häl�en av världens resurser. Omvärlden förändras snabbt. Det handlar om att skapa ett dynamiskt fö-retagsklimat. Världsbanken rankar tyvärr �era av EU:s länder på 130:e plats eller sämre globalt när det gäller hur enkelt det är att starta ett företag.

Det handlar om att utveckla den inre marknaden som häromåret �rade 20 år som världens mest sam-ordnade handelsmarknad som skapat miljoner nya europeiska jobb, tusentals nya företag och i dag når en halv miljard människor. Enligt EU-kommissio-nen har de åtgärder som gjordes mellan 1993 fram till 2009 medfört ungefär 3 miljoner nya jobb. Och de kan bli �er. Handeln mellan EU-länderna ökade dessutom under motsvarande period med 2000 miljarder euro.

Det handlar om att försvara, bevara och utveckla

EU MÅSTE INFÖRA

ÅRLIGA GRANSKNINGAR AV

HUR UNIONENS MEDLEMMAR

LEVER UPP TILL MÄNSKLIGA

RÄTTIGHETER.

10 DE MOK R AT I N OCH EU ROPABI RGI T TA OH L S SON

den fria rörligheten både inom och utanför Eu-

ropa. Där det europeiska mottot blir: ”Fråga inte

människor var de kommer från; fråga vart de är på

väg”. Den fria rörligheten i Europa höjer inte bara

livskvalitén för oss alla, den är också viktig för eko-

nomin. För att komma ur den ekonomiska krisen

måste Europas ledare tvärt om stimulera rörlig-

heten på bred front. Vi behöver en europeisk �ytt-

lasspolitik – ”om inte jobbet �yttar till mig får jag

�ytta till jobbet”. Speciellt är det viktigt för unga,

som ännu inte bildat familj och som har svårt att ta

sig in på arbetsmarknaden, att våga söka jobb både

inom och utanför sitt eget lands gränser.

Studentutbytesprogrammet Erasmus är bra för att

få akademiker att hitta nya jobb i andra EU-länder.

Men det är lika viktigt att andra yrkesgrupper kan

röra sig på den inre marknaden. Fler yrkesutbild-

ningar, utbyten och lärlingsplatser behövs på sam-

ma sätt i dagens Europa. Svetsaren i �essaloniki

kan �nna ett jobb i Stuttgart. Betongarbetaren i

Murcia kan �nna ett jobb i München. Sjuksköter-

skan i So�a kan �nna ett jobb i Solna.

Att just slå vakt om det öppna Europa – oavsett om

det rör en solidarisk �yktingpolitik, generös arbets-

kra!sinvandring eller �er studie- och resmöjlighe-

ter över gränserna – är liberala kärnuppgi!er.

”Att vara på jakt e!er en bättre värld” skrev Karl

Popper ”det är en av de äldsta och viktigaste av alla

instinkter.”

Just den livskra!en, hungern och instinkten kan

ge Europa mer energi igen. Ett Europa, där varje

generation av föräldrar känner att just de kan ge

sina barn ett bättre och friare liv. Ett EU hungrigt

för framtiden, ett historiskt medvetet EU och ett

EU hedrande sina grundvärderingar. För det är just

värderingar som bygger Europa och som håller oss

samman.

BIRGITTA OHLSSON (FP)

EU- OCH DEMOKRATIMINISTER

11DE MOK R AT I OCH DELTAGA N DE K L A R A GR EN H AGEN

DEMOKRATI

OCH DELTAGANDE

KLARA GRENHAGEN

K akföretaget Bisquick lanserade på 1950-talet en färdig kakmix, som skulle underlätta kak-

bakandet avsevärt. Produkten, som lovade en hem-bakt känsla på 90 sekunder, togs emot med skepsis hos kunderna. Vad var det egentligen i påsen och hur kunde pulvret så snabbt förvandlas till en kaka? Den väntade försäljningsstormen uteblev.

Bisquick såg sig tvungna att anlita två experter inom a$ärspsykologi, som satte igång med en marknadsundersökning. De föreslog en enkel änd-ring i receptet som lösning på den skrala e%erfrå-gan. Äggpulvret i kakmixen togs bort och en ny instruktion på paketet löd ”Just Add an Egg”. Änd-ringen marknadsfördes som en kvalitetsgaranti; du är ju själv med och bakar.

Det funkade. Snart knäckte kakbakarna glatt ägg till pulvermixen, som sålde som smör i solsken.

Steget är måhända långt mellan kakbak och

demokrati, och kanske är det inte riktigt rätt-

vist att jämföra EU-samarbetet med en färdig

kakmix på påse. Men känslan av delaktighet

är lika viktig, av att den egna handlingen har

betydelse för hur resultatet blir i slutändan.

Av att det inte är något skumt i påsen, utan

att vi själva är med och tillverkar kakan.

Ett år före valet till Europaparlamentet 2014 ge-nomförde Global Utmaning en opinionsundersök-ning i samarbete med YouGov. Drygt häl%en av de tillfrågade uppger att de kommer att rösta i valet. Av de som inte säger sig villiga att rösta angav 31 procent som anledning att de känner vanmakt, att de inte kan påverka samt att frågan är ”långt borta ifrån mig”. En majoritet anger också att de inte är insatta. Kort sagt, de vet inte vad det är i kakan och känner sig inte inbjudna att baka.

Svaren är dystra men inte överraskande; beslutspro-cessen inom EU är ibland svårbegriplig och Bryssel tycks för många mer avlägset än kartan visar. Fler säger sig dock vara villiga att rösta om det fanns en större tydlighet kring vad partierna vill driva och om det fanns en kandidat som de kan identi�era

sig med.

Det är en fråga om tillit, en viktbärande pelare i en representativ demokrati som ju förutsätter att vi litar på att kandidaterna vi valt representerar våra intressen. Allt �er statsvetare och samhällsdebat-törer ifrågasätter dock representativiteten i dagens politiska system. Enligt professor John Keane har den representativa demokratin sedan länge utveck-lats till en mer pragmatisk statsform; �e Monitory

Democracy.

I den ”bevakande demokratin” utför väljarna en ständig granskning och kontroll av beslutsfattare och maktutövningen. I denna form är demokrati

ett folkets vapen för att garantera politisk jämlikhet och skydda mot maktkoncentrationer. Något långt utöver valdeltagandet, en recensionsprocess som sker dagligen.

Demokratin har i så fall inte fått något vidare

betyg av sina recensenter den senaste tiden.

Under både fredliga demonstrationer och

våldsamma kravaller runt om i Europa har

röster höjts i protest mot en alltmer dyster

situation, där nästan en halv miljon familjer

vräkts från sina hem i Spanien, bostadslånen

slagit rekord i Holland, främlings�entlig-

heten växt sig stark inte minst i Grekland,

antalet självmord i södra Europa dramatiskt

ökat och arbetslösheten nått rekordnivåer på

många håll.

Plakaten bland folkmassorna har hängt ut banker-na som de skyldiga och nedskärningspolitiken har tagits emot som en dos salt i såren.

TYDLIGT ÄR I ALLA FALL ATT NY DIGITAL TEKNIK HAR SKAPAT NYA MÖJLIGHETER TILL GRANSKNING,

OPINIONSBILDNING OCH MOBILISERING. VÄRLDEN HAR BLIVIT LITE MINDRE

OCH SÄTTEN ATT PÅVERKA HAR BLIVIT LITE FLER.

12 DE MOK R AT I OCH DELTAGA N DEK L A R A GR EN H AGEN

Den senaste granskningen av Freedom House be-

krä�ar att demokratin gått tillbaka i Centraleuropa och Eurasien under 2012: ökade övergrepp på civil-samhället i hela regionen, demokratiska bakslag i samband med val i Ryssland och Ukraina, ökade spänningar till följd av åtstramningarna i Central-europa och ihållande korruption på Balkan.

Sociala medier har visat sig vara en kra� för frigö-relse i många länder och sammanhang, samtidigt som de lika väl kan användas av en förtryckarregim för att få kontroll över sin befolkning.

Tydligt är i alla fall att ny digital teknik har skapat nya möjligheter till granskning, opinionsbildning och mobilisering. Världen har blivit lite mindre och sätten att påverka har blivit lite �er.

I en ålder av o�entlig maktkontroll snarare än klas-sisk representation kan demokratin inte längre ses som en färdig uppgörelse eller något som en gång

för alla kan uppnås. Det demokratiska statsystemet prövas och omprövas konstant, inte minst i kristi-der.

Den här antologin är vårt försök att låta �er vara med i att Add an Egg i diskussionen om demokrati och deltagande i dagens Europasamarbete. Receptet för demokrati må förändras över tid, men kärnan är densamma; det blir inte bra om medborgarna inte är med och bakar.

KLARA GRENHAGEN

PROJEKTSAMORDNARE PÅ GLOBAL UTMANING

13DE MOK R AT I OCH DELTAGA N DE K L A R A GR EN H AGEN