VÄRNA OCH VINNA STADEN...1. Staden är en arena för demokratin 2. Stadens struktur är avgörande för en hållbar samhällsutveckling 3. Mångfald, komplexitet och vitalitet är

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lund

- 1 -

VÄRNA OCH VINNA STADEN fördjupning av översiktsplanen för staden Lund

delprojekt

1. kulturarvet

2. arkitekturoch kultur

3. stadensentréer

4. stadensparker, gatoroch torg

5. detaljhandel

6. tillgänglighet

7. hållbarutveckling

8. identitet,position ochambition -visioner ochtankar omframtiden


- 2 -

Layout: Annika AndréKartor: Birgitta Nilsson, Lars Brümmer, Ole Kasimir,

Annika AndréFoton : Mikael Risedal, Kerstin Thorseke Hulthén,

Kristina Nilsson, Malin Rizell,Michael Hedman, Annika André

Exemplar av planen finns att köpa på stadsbyggnadskontoret,Birgitta Nilsson, 046/35 58 13

PÄ 34/2000 - ANTAGANDEHANDLINGVärna och Vinna Staden antogs av kommunfullmäktige 2005-10-27

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktsplanen för staden Lund

Planen har tagits fram av en projektgrupp under ledning avAnnika André och Anders Tingvar.Ansvariga för de olika delprojekten:

1. KulturarvetCarin Johansson, Otto Ryding2. Arkitektur och kulturBritt-Marie Jonsson, Michael Hedman3. Stadens entréerKristina Nilsson/Malin Sjögren, Christer Källqvist4. Stadens parker, gator och torgMalin Rizell/Lena Gerdtsson, Bengt Aronsson5. DetaljhandelAnnika André, Anders Tingvar6. TillgänglighetElsa Grip, Stig Gustavsson7. Hållbar utvecklingElsa Grip, Åke Hellström8. Identitet, position och ambitionAnnika André, Anders Tingvar


- 3 -

förordFÖRORD

Vi lever i en föränderlig värld där förutsättningarna har förändrats och även framö-ver kommer att förändras. Sedan 2:a världskriget har levnadsvillkoren förbättratsradikalt för flertalet människor, i synnerhet i Sverige och övriga västvärlden. Dentekniska utvecklingen och ekonomiska förutsättningar har förändrats. Detta tillsam-mans med den politik som förts har påverkat städernas utveckling. Städerna ser intelikadana ut som de gjorde för 100 år sedan och förutsättningarna för framtidenkommer också att förändras

Industrialiseringen satte sin prägel på staden liksom funktionalismen och miljonpro-grammet. Nu är det nya förutsättningar och nya utmaningar. Lund är en för svenskaförhållanden gammal stad där kulturarvet är en viktig del av stadens identitet, liksomuniversitetet, vårt stora sjukhus, de stora företagen samt forskningsbyn Ideon somvuxit fram under de senaste årtiondena. Det är en utmaning men samtidigt naturligt-vis en ansvarsfylld uppgift att smälta samman Lunds historia med framtiden.

Det av regeringen tillsatta stadsmiljörådet har i sin agenda för staden angett sex grund-läggande principer för städernas utveckling.

1. Staden är en arena för demokratin2. Stadens struktur är avgörande för en hållbar samhällsutveckling3. Mångfald, komplexitet och vitalitet är stadens kännemärken4. Gatan, torget och parken är stadens vardagsrum5. Allemansrätten gäller också staden6. Successiv förändring ger staden kontinuitet och variation

De ökande ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna utgör reella hot. Därförbehövs en politik som säkerställer och utvecklar stadens roll i det demokratiska sam-hället. Nyckelord är offentlighet, delaktighet, tolerans och respekt. Det handlar bl aom att utveckla det demokratiska samtalet och planeringen i riktning emot delaktig-het och ökat ansvar för gemensamma värden.

Efterkrigstiden stad byggdes i hög grad för bilen. Stadsutvecklingen styrdes till stordel av bilarnas framkomlighet och hastighet. Arbetsplatserna skildes från bostädernaför att skydda dem från buller och utsläpp. Numera är det allt färre verksamhetersom är störande vilket ger nya möjligheter för en tätare och mångfunktionell stad.

I en bra stad blandas bostäder, verksamheter, rekreation, idrott, service, kultur ochutbildning. Utmaningen ligger i att utveckla varje stadstyp i förhållande till dess spe-cifika förutsättningar. Det är skillnaderna som skapar mångfalden.

Torg och parker är stadens offentliga rum, där vi samlas för att delta i olika kulture-venemang, högtidligheter, manifestationer och torghandel. Gatunätet för oss mellanolika platser i staden och det är när vi rör oss där som vi upplever staden.

Allemansrätten är en urgammal rätt i Sverige. Den bör som begrepp även gällastaden. Faktiska och fysiska hinder som begränsar allas tillgänglighet till stadens olikadelar bör undanröjas, liksom att motverka och undanröja sociala och kulturella bar-riärer


- 4 -

Staden förnyas genom komplettering, förändrad användning och nybyggnation. Bygg-nader och miljöer från olika tidsepoker förstärker kontinuiteten i staden samtidigtsom de bidrar till dynamik och framåtblickande.

Städernas utveckling i Sverige är och har varit en konsekvens av beslut inom olikapolitikområden såväl på det nationella, regionala som det kommunala planet. Stä-derna har olika förutsättningar och därför är det rimligt att stadspolitiken anpassas tilldet.

Lunds kommun är, och blir i framtiden en allt mer, integrerad del av Öresundregio-nen. Om man ser det lite ovanifrån så är vi i verkligheten en del av Köpenhamnsre-gionen. Vilka förutsättningar, problem och möjligheter skapar det?

Allt fler människor bor i städerna såväl i Sverige som i övriga delar av världen.Behovet av en förbättrad miljö i städerna blir allt mer tydlig. Det har också upp-märksammats inom EU. Europas städer måste förnyas. EU-kommissionen konsta-terar i en rapport att dagens situation är följden av att man inte har brytt sig om attgöra miljöplaner för städerna.

Stadsmiljön måste ses i ett brett perspektiv som inbegriper sociala och ekonomiskafrågor i likhet med vad som erfordras när man utarbetar Agenda 21. Utan en godekonomi klarar vi inte av våra uppgifter beträffande vård, omsorg och skola. Attskapa förutsättningar för arbete åt alla är en förutsättning dels för en god ekonomi,men naturligtvis även för att öka delaktigheten och motverka segregation och utan-förskap. Allt hänger samman, därför behövs en stadspolitik.

”Värna och Vinna staden”, är en s k fördjupning av översiktsplanen. Planen angerinriktning och ett antal mål. När planen antagits i kommunfullmäktige stärks bl askyddet för den kulturhistoriska bebyggelsen i stadskärnan och vi får en handelspo-licy som grund för beslut och vidare arbete. Man kan säga att denna plan är startenpå ett spännande arbete med att börja genomföra mer konkreta åtgärder.

Många Lundabor engagerade sig när planen var ute på samråd och även när denefter omarbetning var utställd. Jag hoppas på ett fortsatt stort engagemang i detfortlöpande arbetet med att utveckla staden Lund.

Lund den 21 april 2005

Gunnar Jönsson (s)Ordförande i byggnadsnämnden


- 5 -

INLEDNING

Under rubriken ”Värna och Vinna Staden” anmälde dåva-rande Stadsarkitektkontoret/Lunds kommun sitt deltagan-de till Kulturdepartementets rikskampanj ARKITEKTUR-ÅRET 2001.

Tankarna bakom kontorets initiativ kretsade bl. a. kring· samspelet mellan stadens arkitektur och kultur· stadens konkurrenssituation· behovet av en ”stadspolitik” – ett samlat förhållnings-

sätt till staden som helhet· värdet av en bred och formell, politisk förankring en-

ligt Plan- och Bygglagen (PBL)

Under byggnadsnämndens ledning och i stadsarkitektkon-torets regi genomfördes utifrån dessa tankar åtta olika del-projekt under 2000-2001. Resultatet sammanställdes till ettförslag till fördjupning av kommunens översiktsplan Öpl-98 för staden Lund, som blev föremål för samråd ochpolitisk behandling under 2001-2002.

Förslaget väckte genomgående ett mycket positivt gensvar.Även om förslaget var något ofärdigt tycktes det som omman uppskattade försöket att greppa hetheten. Kommun-styrelsen var dock tveksam till att föra förslaget vidare somen formell fördjupning av översiktsplanen.

Under 2002-2003 genomfördes i samarbete med Handels-föreningen och fastighetsföreningen Leve Lund en studieom detaljhandeln i staden i syfte att utarbeta ett gemensamtförslag till handelspolicy, som nu inarbetats i kapitel 5. Här-igenom kan detaljhandelns strukturfrågor och utvecklings-behov sättas in i sitt rätta sammanhang och ges en allsidigbelysning till grund för framtida kompletteringar.

Parallellt med arbetet har Stadsmiljörådet formulerat sinAgenda för staden (se Gunnar Jönssons förord) och Bo-verket har fått regeringens uppdrag att utveckla begreppetstadspolitik. På EU-nivå har en lång rad initiativ utvecklats

kring städernas framtidsfrågor och ständigt nya infallsvink-lar och förhoppningar riktas mot staden som arena fördemokrati, ekonomisk tillväxt och social välfärd. Kontorethar också inbjudits av Boverket att medverka i det fortsattaregeringsuppdraget, vilket speglar att vårt initiativ väckt visstintresse.

Inom kontoret (numera stadsbyggnadskontoret) har detnågot ovanliga arbetssättet med åtta parallella projekt enga-gerat ett stort antal medarbetare. Var och en har bidragitmed sin kompetens och samtidigt tagit ansvar för en rimligbalans i slutresultatet. Jag vill rikta ett varmt tack till alla påkontoret och andra förvaltningar samt de deltagare utan-för kommunens organisation, som i arbets- och referens-grupper lämnat värdefulla bidrag till det föreliggande för-slaget.

Förslaget har nu varit utställt för granskning. Revideringar-na efter samrådet avspeglade såväl inkomna synpunkter somen intensiv politisk diskussion. Det är vår förhoppning attVärna och Vinna Staden nu har nått en sådan nivå att denkan föras vidare till fullmäktige för godkännande.

Processen från det att arbetet inleddes 2000 till det att full-mäktige väntas antaga Värna och Vinna Staden som en för-djupning av kommunens översiktsplan hösten 2005, har varitbåde stimulerande och krävande. Stadsbyggnadskontorethoppas att fullmäktiges beslut ska ses som ett viktigt stödför en långsiktigt hållbar stadsutveckling i Lund.

STADSBYGGNADSKONTORET I LUND

Anders TingvarStadsbyggnadsdirektör

LÄSANVISNINGDenna rapport - Värna och Vinna Staden - är ett formellt förslag till fördjupning av översiktsplanen för staden Lund.De delar av förslaget som kommunfullmäktige ska fatta beslut om har markerats med en ljusgrön tonplatta ochåterfinns under rubriken FÖRSLAG TILL STÄLLNINGSTAGANDE på första sidan av varje kapitel. I vissa fallgörs där en hänvisning till den efterföljande texten och i så fall har sådana avsnitt markerats på samma sätt. För attundvika missförstånd har all text som föreslås bli föremål för politiskt ställningstagande även sammanställts i bilaga 3.All text i övrigt i rapporten ska betraktas som orienterande.


- 6 -

kulturarvet- stadens själ

Lunds stadsmiljö utgörett unikt kulturarv somska värnas och vårdas.Tidsskikt från alla tids-åldrar ska finns repre-senterade i staden.Byggnader och miljöerfrån olika tidsåldrarrespekteras utifrån sinavärden. Vid föränd-ringar ska platsens his-toria tillmätas en sär-skild betydelse.

INNEHÅLL1. KULTURARVET ................................................................................................................................... 9

Sammanfattning .......................................................................................................................................... 9Förslag till ställningstagande....................................................................................................................... 9

1.2 Inledning - Varför Kulturmiljövård? ................................................................................................ 101.2.1 Kulturmiljö - en ändlig resurs? ................................................................................................... 10

1.3 Var varsam! .............................................................................................................................................. 101.3.1 Vad innebär varsamhetsbegreppet? ........................................................................................... 121.3.2 Den enskilda byggnaden ............................................................................................................. 12

1.4 Stadskärnan – stadens kärna ............................................................................................................. 141.4.1 Stadskärnans relation till staden .................................................................................................. 141.4.2 Bebyggelsens ålder och 1900-talets förändringar .................................................................... 141.4.3 Skydd mot rivningar ..................................................................................................................... 161.4.4 Ekonomiska konsekvenser .......................................................................................................... 201.4.5 Stadskärnans strukturer ................................................................................................................ 201.4.6 Befintligt skydd stadskärnan ........................................................................................................ 221.4.7 Stadskärnan – en kulturhistoriskt värdefull miljö .................................................................... 24

2. ARKITEKTUR OCH KULTUR ...................................................................................................... 25Sammanfattning ........................................................................................................................................ 25Förslag till ställningstagande..................................................................................................................... 25

2.1 Inledning .................................................................................................................................................. 262.2 Stadsbyggnad och arkitektur som del i kulturpolitiken ........................................................... 262.3 Lagar och bestämmelser i stadsbyggandet ................................................................................... 272.4 Beskrivningar av bebyggelsekaraktärer och bebyggelseområden ......................................... 28

2.4.1 Allmänna bebyggelsekaraktärer .................................................................................................. 282.4.2 Beskrivning av bebyggelseområden från olika tidsperioder utanför vallarna .................... 282.4.3 Verksamhets- och institutionsområden ..................................................................................... 36

2.5 Förhållningssätt för stadens utveckling ......................................................................................... 36

3. STADENS ENTRÉER ...................................................................................................................... 37Sammanfattning ........................................................................................................................................ 37Förslag till ställningstagande..................................................................................................................... 37

3.1 Inledning .................................................................................................................................................. 383.2 Vad är stadens entréer? ........................................................................................................................ 383.3 Trafiksystem ............................................................................................................................................ 393.4 Sekvensmodell ........................................................................................................................................ 40

3.4.1 Sekvenser av punkter .................................................................................................................... 403.4.2 Sekvenser av sträckor ................................................................................................................... 40

3.5 Fem entréer .............................................................................................................................................. 413.6 Entréer för tåg, buss och cykel ......................................................................................................... 433.7 Analys och ställningstaganden till gestaltning ............................................................................ 443.8 Generella mål enligt sekvensmodellen ........................................................................................... 463.9 Pilotstudie Dalbyvägen ....................................................................................................................... 473.10 Framtida arbete ...................................................................................................................................... 47

4. PARKER, GATOR OCH TORG .................................................................................................... 49Sammanfattning ........................................................................................................................................ 49Förslag till ställningstagande..................................................................................................................... 49

4.1 Stadens Offentliga rum ....................................................................................................................... 504.1.1 Stadens gatunät .............................................................................................................................. 524.1.2 Våra torg ......................................................................................................................................... 524.1.3 Stadens grönstruktur ..................................................................................................................... 53


- 7 -

arkitekturoch kultur- att bygga och vårda

en stad

Lund är en stad som isin utveckling har entydligt läsbar historia.En stad måste kunnautvecklas men undertillvaratagande avstadsbyggnadsmässiga,arkitektoniska och kul-turella värden. Stadenssjäl får ej gå förlorad.

4.2 Stadens ljus .............................................................................................................................................. 554.2.1 Belysningens egenskaper .............................................................................................................. 554.2.2 Exempel på stadens belysning idag ........................................................................................... 56

4.3 Stadens golv ............................................................................................................................................ 584.3.1 Val av material ............................................................................................................................... 584.3.2 Exempel på stadens golv ............................................................................................................ 59

4.4 Stadens möbler ....................................................................................................................................... 604.5 Stadens ljud ............................................................................................................................................. 60

5. DETALJHANDEL .............................................................................................................................. 61Sammanfattning ........................................................................................................................................ 61Förslag till ställningstagande..................................................................................................................... 61

5.1 Inledning .................................................................................................................................................. 625.2 Variation och kvalité ............................................................................................................................. 62

5.2.1 Profilering ....................................................................................................................................... 625.2.2 Öppethållande inom handeln ...................................................................................................... 625.2.3 Torghandeln ................................................................................................................................... 635.2.4 Tillgänglighet .................................................................................................................................. 635.2.5 Närskalighet ................................................................................................................................... 635.2.6. Andra aktuella centrumfrågor ..................................................................................................... 63

5.3 Satsningar ................................................................................................................................................. 645.3.1 Stadskärnan idag ........................................................................................................................... 645.3.2 Utveckling av gatuavsnitt i centrum ........................................................................................... 645.3.3 Utveckling av stadsdelscentra ...................................................................................................... 67

5.4 Detaljhandeln i fysisk planering ....................................................................................................... 705.4.1 Detaljhandeln i ÖPL-98 ............................................................................................................... 705.4.2 Externa exempel ........................................................................................................................... 715.4.3 Vad kan Lunds kommun göra? .................................................................................................. 715.4.4. Slutsatser ......................................................................................................................................... 72

5.5 Detaljhandelspolicy .............................................................................................................................. 735.5.1 Inledning ......................................................................................................................................... 735.5.2 Grundläggande mål ...................................................................................................................... 735.5.3 Långsiktig handelsstruktur ........................................................................................................... 735.5.4 Etableringsprinciper...................................................................................................................... 735.5.5 Riktlinjer vid prövning av ny etablering .................................................................................... 74

6 TILLGÄNGLIGHET ......................................................................................................................... 75Sammanfattning ........................................................................................................................................ 75Förslag till ställningstagande..................................................................................................................... 75

6.1 Syftet766.2 Inledning .................................................................................................................................................. 766.3 Samhällstillgänglighet .......................................................................................................................... 76

6.3.1 Fysisk tillgänglighet – ”att kunna ta sig fram hela resan” ....................................................... 766.3.2 Social tillgänglighet – ”att kunna träffa och ha kontakt med människor” .......................... 766.3.3 Psykologisk tillgänglighet – ”att förstå, uppfatta, våga använda och

röra sig på egen hand” ................................................................................................................. 766.3.4 Organisatorisk tillgänglighet – ”att ha tillgång till resmöjligheter och

kunna resa på egen hand”............................................................................................................ 776.3.5 Ekonomisk tillgänglighet – ”att ha råd att använda offentliga

och/eller individuella färdmedel” .............................................................................................. 776.4 Tillgänglighet för olika grupper ....................................................................................................... 77

6.4.1 För barn och ungdomar är god tillgänglighet .......................................................................... 776.4.2 För äldre och funktionshindrade är god tillgänglighet ............................................................ 786.4.3 För gående och cyklister är god tillgänglighet: ......................................................................... 80


- 8 -

stadensentréer - en stad som

välkomnar

Lund är en stad somvälkomnar. Stadens en-tréer ger sekvenser avintryck. Varje entré harsin karaktär och bidrartill stadens särdrag.

6.4.4 För buss- och tågtrafikanter är god tillgänglighet .................................................................... 816.4.5 För bilister och varutransportörer är god tillgänglighet .......................................................... 83

6.5 Lokala ställningstaganden om tillgänglighet .............................................................................. 836.5.1 Ställningstaganden i ÖPL 98, antagna av kommunfullmäktige ............................................. 846.5.2 Mål och Policys som är antagna av tekniska nämnden och kommunfullmäktige ............. 846.5.3 Handikapplan ................................................................................................................................ 856.5.4 Basanpassningsprogram ............................................................................................................... 856.5.5 Intresseavvägning mellan kulturminnesvård och handikappanpassning .............................. 86

6.6 Allmänt om tillgänglighetslagstiftningen ...................................................................................... 86

7. HÅLLBAR UTVECKLING ............................................................................................................. 87Sammanfattning ........................................................................................................................................ 87Förslag till ställningstagande..................................................................................................................... 87

7.1 Bakgrund .................................................................................................................................................. 887.2 En framtidsbild - LUND 2025 .......................................................................................................... 89

7.2.1 Lund - en föregångsstad, också inom planerande och byggande ........................................ 897.2.2 Nya värderingar - utvecklad teknik - nya beteendemönster .................................................. 907.2.3 Helhetssyn i samhällsplaneringen ................................................................................................ 917.2.4 Genomtänkt bebyggande............................................................................................................ 927.2.5 Resurseffektiv förvaltning - system som förenklar ................................................................. 93

7.3 Inriktning - mål och åtgärder ............................................................................................................ 947.4 Nya styrmedel ........................................................................................................................................ 95

7.4.1 Program för ekologiskt byggande som styrmedel ................................................................. 957.4.2 Balanseringsprincipen som del av en tydlig planpolicy ........................................................... 967.4.3 Stadsdelsprogram ......................................................................................................................... 967.4.4 Exempel på andra styrmedel ...................................................................................................... 96

8. IDENTITET, POSITION OCH AMBITION - VISIONER OCH TANKAR OMFRAMTIDEN ........................................................................................................................................ 99Sammanfattning ........................................................................................................................................ 99Förslag till ställningstagande..................................................................................................................... 99

8.1 Inledning ................................................................................................................................................ 1008.2 Orientering om ..................................................................................................................................... 100

8.2.1 ...bilden av Lund - Idéernas stad .............................................................................................. 1008.2.2 ...samarbetet i regionen............................................................................................................... 101

8.3 Tankar kring .......................................................................................................................................... 1028.3.1 ...aktuella byggprojekt ................................................................................................................ 1028.3.2 ...kultur i Lund ............................................................................................................................. 1048.3.3 ...befolkning och boende ........................................................................................................... 1068.3.4 ...stadens ekonomi ....................................................................................................................... 1078.3.5 ...folkhälsa ..................................................................................................................................... 1088.3.6 ...stadskärnan ................................................................................................................................ 110

8.4 Vägen framåt ......................................................................................................................................... 111

9. PROJEKTORGANISATION ....................................................................................................... 113

10. KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................... 115

Bilagor:1) PM rörande ekonomiska konsekvenser av rivningsförbud eller skyddsbestämmelser2) Detaljhandeln i Lund - nuläge3) Sammanställning av förslag till ställningstaganden jämte konsekvensbeskrivning4) Hantering av ÖPL:s ställningstaganden i Värna och Vinna Staden5) Definitioner av begrepp inom handeln

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lund delprojekt: Kulturarvet

- 9 -

kulturarvet- stadens själ

Lunds stadsmiljö utgörett unikt kulturarv somska värnas och vårdas.Tidsskikt från alla tids-åldrar ska finnas repre-senterade i staden.Byggnader och miljöerfrån olika tidsåldrar res-pekteras utifrån sinavärden. Vid förändring-ar ska platsens historiatillmätas en särskild be-tydelse.

1. KULTURARVET

SAMMANFATTNINGI kapitel 1 behandlas framförallt skyddet av de enskilda byggnaderna. Enligt Plan-och bygglagen skall alla byggnader behandlas varsamt. Vad detta innebär i praktikendiskuteras under 1.3.

Lunds stadskärna samt några kvarter i direkt anslutning till denna utgör ett om-råde av riksintresse för kulturmiljövården och har getts en något djupare behandling.Utifrån en kvantitativ analys av stadskärnan har ett förslag till vilka byggnader sombör skyddas genom rivningsförbud inom riksintresseområdet formulerats. Planlägeti förhållande till bevarandeintresset har studerats. I ett kort avsnitt berörs det medel-tida gatunätet och andra grundläggande strukturer i stadskärnan.

Att värna kulturarvet handlar dock inte bara om vårda det befintliga. Ofta kan detvara väsentligare hur förändringar sker. Hur kompletteringar och ersättningsbyggnaderutförs så att ett områdes karaktärer och strukturer bibehålls. Dessa, liksom flera an-dra aspekter faller dock inom andra delar av projektet. Det kan dock erinras om attett vackert hus alltid är mindre störande än ett fult och att anpassning inte betyderkopierande – och ej heller alltid underordning.

FÖRSLAG TILL STÄLLNINGSTAGANDE

INRIKTNING• Lunds mångfacetterade bebyggelse är av avgörande betydelse för upplevelsen av stadens karaktär och kvalitéer.

Ändringar av befintlig bebyggelse skall ske varsamt så att varje tidsepoks kvalitéer tillvaratas och stadens histo-riska utveckling förblir fattbar.

• Kommunens bevaringsprogram skall följas upp i detaljplaner med skydds- och varsamhetsbestämmelser i enlig-het med 1.4.3.

• Stadskärnans grundläggande strukturer avseende tomtmark och gårdar skall värnas i enlighet med sammanfatt-ningen i 1.4.5. Det medeltida gatunätet är av omistligt värde och skall ges ett ovillkorligt skydd.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Den syn på innebörden av PBL:s varsamhetsbestämmelser som utvecklas under 1.3.1 ”vägledning”, har ytterli-

gare förtydligats genom byggnadsnämndens försorg genom en serie informationsblad.• Vid detaljplaneläggning skall värden hos den befintliga bebyggelsen säkerställas genom varsamhets- och

skyddsbestämmelser. Planer med skyddsbestämmelser som kan ge upphov till skadestånd skall underställaskommunfullmäktige för prövning.

• Lunds stadskärna med några närliggande områden är av riksintresse för kulturmiljövården och är i sin helhet attbetrakta som ett sådant värdefullt område som avses med PBL 3 kap 12 §. Inom detta område skall en avsevärddel av den äldre bebyggelsen skyddas genom rivningsförbud och i avvägningen mellan olika intressen skallPBL:s varsamhetsbestämmelser väga tungt.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lunddelprojekt: Kulturarvet

- 10 -

26%

10%64%

bakgrund

1.2INLEDNING - VARFÖRKULTURMILJÖVÅRD?Äldre miljöer ger oss insikter om en gången tids levnadsför-hållanden, och därmed perspektiv på oss själva. En medve-tenhet om det förgångna gör nutiden begripligare, men sam-tidigt mindre självklar. Det ger underlag för att värna detsom är gott i dagens samhälle och arbeta för en förändringav det mindre goda.

Spår av det förgångna väcker intresse och nyfikenhet,vilket bidrar till förankring och motverkar rotlöshet. Detsom intresserar en värnar man också! Bibehålls en läsbarutveckling vid utbyggnaden av nya områden ökas möjlighe-terna till en egen identitet. En äldre bondgård i en ny stads-del har ryckts ur sitt sammanhang och har därmed i tradi-tionell kulturmiljövårdssynpunkt tappat sitt intresse. Intedesto mindre kan den vara av stor betydelse för ett bostad-sområdes identitet.

Hänsynstagande till äldre förhållanden ger ofta på ”na-turlig” väg upphov till en positiv variation, medan plane-rade oregelbundenheter ofta endast upplevs som förkonst-ling.

Begrepp såsom genuina, småskaliga, etc som kul-turmiljövården ofta använder för att beskriva en värdefullmiljö förknippas ofta med positiva upplevelsevärden. D v sde värden kulturmiljövården värnar är oftast en tillgång ursåväl estetisk-, turistisk-, boende- som rekreationssynpunkt.Kulturmiljön är väsentlig för en regions attraktivitet ur ettbrett perspektiv. Vården av kulturmiljön är ett medel att värnaen rad ej enkelt mätbara livskvalitéer.

En viktig roll för kulturmiljövården är också att få för-ändringar att gå i en fattbar hastighet. Behovet av att ”kännaigen sig” ska inte underskattas. För många är det viktigt attkunna uppsöka i alla fall några av barndomens platser - elleri vart fall veta att de finns där.

Ett hus som inte rivs ger inte upphov till något rivnings-avfall. Att bruka ett stående hus är resurssnålare än att byggaett nytt.

Patina och ålder är kvalitéer som aldrig går att nyskapa.

1.2.1Kulturmiljö - en ändlig resurs?Jämfört med andra europeiska länder har Sverige ett ungtbyggnadsbestånd. Av bostadsbebyggelsen representerarendast 6% tiden från medeltiden till år 1900, medan nära2/3 är byggd efter 1950.

I det krigshärjade Tyskland är andelen bostäder byggdaföre 1920 drygt 50% större än i Sverige! Trots de låga siff-rorna för Sverige är andelen bostäder byggda före 1920 av-sevärt lägre i Lund än för riket i sin helhet.

Efterkrigstiden har för Sveriges del inneburit en stads-och landskapsomvandling av aldrig tidigare skådat slag.

Mellan 1960 och 1975 revs 30-40 000 äldre bostadshus iSveriges tätorter. Mellan 1960 och 1970 försvann 40% avbostäderna byggda före år 1900 i Sveriges städer. Sedan 1950har drygt ¼ av alla gathus i Lunds stadskärna rivits ochbortåt hälften av gårdshusen.

1.3VAR VARSAM!Den bebyggda miljön är en omistlig del av vårt kulturarv.Det är allas ansvar att värna och vårda den. Avsikten meddetta kapitel är att klargöra Lunds kommuns tolkning avPlan- och bygglagens varsamhetsbegrepp. Målsättningen äratt utarbeta ett konkret arbetsredskap för att underlätta bygg-lovhanteringen och skapa ett gemensamt underlag förbyggnadsnämndens personal angående varsamhetsfrågor.Detta ska utformas som informationsblad och göras peda-gogiskt lättillgängligt för fastighetsägare och allmänhet, sominspiration till ökad medvetenhet om stadens identitet ochkvalitéer. Häri ska olika byggnadselement och deras karak-teristiska utformning från olika tidsepoker genomgås. Dessadokument och ställningstaganden skall också utgöra stödför kommunen vid överklaganden och förenkla kraven påatt utveckla varsamhetskraven i respektive detaljplan.

Lägenhetsbeståndets ålder Lunds kommun 1998

Före 1921

1921-1960

1961-1998


- 11 -

Hus rivna i Lunds stadskärna 1950-2000

2003-09


- 12 -


en stad

Lund är en stad som isin utveckling har entydligt läsbar historia.En stad måste kunnautvecklas men undertillvaratagande avstadsbyggnadsmässiga,arkitektoniska och kul-turella värden. Stadenssjäl får ej gå förlorad.

1.3.1Vad innebär varsamhetsbegreppet?För att kunna förstå stadens utveckling och för att förstärkastadens identitet är det viktigt att stora sammanhängande delarav de historiska skikten värnas för framtiden. Den historiskadimensionen skall hållas levande för att staden ska bli intres-sant att leva i. Plan- och bygglagens (PBL) bestämmelser omvarsamhet vid ombyggnad innebär att vårt byggnadsbeståndinte får förvanskas. Även vid vanligt underhåll skall karaktärs-drag bevaras.

PBL 3 kap 10 § ”Ändringar av en byggnad skall utföras såatt byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess bygg-nadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga ochkonstnärliga värden tas till vara”.

PBL 3 kap 12 § ”Byggnader, som är särskilt värdefullafrån historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig syn-punkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karak-tär, får inte förvanskas”.

PBL 3 kap 13 § ”Byggnaders yttre skall hållas i vårdatskick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från his-torisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunktsamt till omgivningens karaktär”.

I propositionen till lagen (prop1985/86:1) uttrycks beho-vet av en ökad kunskapsutveckling: ”Oberoende av åtgärdensomfattning kan varje ändring göras på ett varsamt eller ovar-samt sätt. Ett varsamt tillvägagångssätt skall användas vid ge-nomförandet av såväl ombyggnader som andra ändringar. Detförutsätter att man skaffar sig kunskaper om de värden sombyggnaderna har och att man tar tillvara dessa värden så långtdet är möjligt (…) I kravet på varsamhet ligger också ett kravpå att hänsyn skall tas till möjligheterna för människor att bokvar efter en ombyggnad.”

Plan- och bygglagen omfattar all bebyggelse. Miljöer somutformas med omsorg om såväl materiella och sociala somestetiska kvalitéer har större förutsättningar att brukas medvarsamhet och ge ökad livskvalité för invånarna, så också i Lund.

Varsamhetskravet enligt PBL 3:10 gäller alla byggnader.Den generella utformningen får anses ange att varsamhets-kravet inte kan användas för att förhindra att väsentliga tek-niska egenskapskrav tillgodoses, utan reglerar hur de skallutföras. När det gäller särskilt värdefull bebyggelse kanförvanskningsförbudet i PBL 3:12 dock medföra att de tek-niska kraven inte alltid kan tillgodoses fullt ut. Avvägningenmot särskilt tillgänglighetskravet, uttyckt som ett väsentligttekniskt egenskapskrav i Byggnadsverkslagen (BVL) ochByggnadsverksförordningen (BVF), kan vara grannlaga. Densjälvklara utgångspunkten måste vara att försöka tillgodosebägge intressena. I ett begränsat antal byggnader föreliggerdock en absolut motsatsställning mellan de bägge kraven.När en sådan konflikt föreligger kan inget av kraven ges enabsolut företrädesrätt utan en avvägning får ske mellan be-tydelsen av det kulturhistoriska värdet och tillgänglighets-kravet, där tillgänglighetskravet måste tillmätas en ökad tyngdju publikare en byggnad är.

Vägledning vid tillämpning av PBL:s varsamhets-bestämmelser• Varje ändring av en byggnad skall utföras så att husets

kvalitéer tillvaratas. Ändringar skall utföras med respektför husets historiska karaktär så att stadens utvecklingförblir läsbar.• Vid ändring, ombyggnad eller underhåll skall material,

färgsättning, utförande och detaljer anpassas till byggna-dens karaktär.• Tillägg och förändringar skall utföras med respekt för

helheten.• På byggnader eller fasader som är exponerade i det of-

fentliga rummet ställs särskilt stora krav på varsamhet.• Vid byggsamråd skall en utredning avseende byggna-

dens arkitektoniska kvalitéer och kulturella/antikvariskavärden föreligga. Redogörelsens omfattning skall anpas-sas till åtgärdens art.• I särskilt värdefull bebyggelse får avsteg från

energihushållningskraven och - när det gäller bostäder -även från tillgänglighetskraven, medges om så krävs föratt säkerställa de kulturhistoriska värden.

1.3.2Den enskilda byggnadenVarje byggnad är unik och ska spegla sin tid. För att nå kun-skap om den enskilda byggnadens förutsättningar måste enanalys av vilka detaljer som ger byggnaden dess karaktärgöras. I Lund speglar den mångskiftande bebyggelsen i självastadskärnan arkitekturhistoriens olika stilepoker, där varjebyggnad i relation till sin omgivning är av stor vikt. Bo-stadsområdena utanför stadskärnan är oftast uppförda un-der en period och har därmed en enhetligare karaktär. Varjeepoks utmärkande drag ska beaktas så att Lunds identitetförstärks.

Som underlag till analysen följer en genomgång av inne-börden av varsamhetskraven för olika byggnadselement. Ettgenerellt förhållningssätt till de skiftande karaktärsdragenmåste utvecklas. Ur detta underlag ska pedagogiska infor-mationsblad med råd och anvisningar tas fram. Dessa skavara relaterade till nedan presenterade byggnadselement ochspegla Lunds varierade byggnadsbestånds karaktärsdrag.

SocklarSockeln är en byggnads fundament och är genom olikatidsepokers skiftande gestaltning av betydelse för enbyggnads karaktär. En markerad sockel och sockelvåning ärvanlig i byggnadsbeståndet från tiden kring sekelskiftet.Natursten eller rusticering i puts utmärker dessa byggna-ders socklar. Med funktionalismens intåg kring 1930 får sock-eln en underordnad roll i gestaltningen, medan sockeln ifolkhemmets byggnadsbestånd är markerad i puts.• Socklar får ej ändras i strid med byggnadens ursprung-

liga karaktär. Socklar får ej genombrytas i den omfatt-ningen att deras karaktär förvanskas.


- 13 -

stadensentréer - en stad som

välkomnar


FasaderOlika stilepoker har sina karakteristiska och utmärkande drag,där fasadens uttryck utgör det betydelsefullaste byggnads-elementet. Fasadindelning, symmetriaxlar, materialval, de-korationer och färgsättning speglar sin tids arkitektur och ärväsentliga för förståelsen av stadsmiljön. Ändring av mate-rial innebär normalt en oacceptabel förvanskning. Även yt-behandlingen kan vara av avgörande betydelse.• Fasadens uttryck får inte förvanskas utan dess karaktär

skall bevaras. Dekorativa element skall bibehållas tillsin omfattning och utformning, och får ej förenklas.

• Vid ändring av öppningar skall fasadens grundläg-gande indelning och symmetrier respekteras.

Tak och takkuporTaklandskapet är viktig för upplevelsen av stadens siluettoch mångfald. Takfall, utformning och materialval är olikaoch representerar olika historiska stilepoker. Skorstenar,takkupor, färgsättning, utsmyckningar och detaljer som tak-fot och plåtavtäckningar är väsentliga faktorer som inte fårförvanskas. Speciellt viktiga är stora mot öppna platser ex-ponerade takfall, vilka utgör en väsentlig del av arkitektu-ren, liksom sammanhängande obrutna takfall på den äldrelågbebyggelsen.• Taklandskapets sammanhållande verkan är viktig för

upplevelsen av såväl gatumiljön som stadens siluettoch måste respekteras.

• Inom riksintresset Lunds stadskärna skall kupor i motgatan exponerade takfall prövas mycket restriktivt.

FönsterFönsters placering, form och färgsättning speglar olika stil-historiska epoker. Fönsterbyten ändrar ofta radikalt enbyggnads karaktär. Därför är det av stor betydelse att ur-sprungliga fönstersnickerier bevaras. Fönsters placering irelation till fasadlivet är också av stor betydelse för husetsutseende.• I den äldre bebyggelsen skall ursprungliga fönster om

möjligt bevaras.• Vid byte av fönster skall nya anpassas till den ur-

sprungliga utformningen vad avser färgsättning, indel-ning, profilering, materialdimensioner och materialval.

Portar och dörrarEntréers placering och utformning är viktig för såväl för-ståelsen av en byggnads funktion som för gatans liv. Ur-sprungliga snickerier är viktiga detaljer för en byggnadshelhetsupplevelse och speglar dess tillkomstår. Även trap-por med sina detaljer är viktiga för karaktären. Då entré-förhållandena behöver ändras för att möta tillgänglighets-kraven skall detta ske med respekt för byggnadernas karak-tär.• Ursprungliga dörr- och portblad skall bibehållas. En-

tréer mot gatan får normalt ej slopas och portgångar ejbyggas igen.

Balkonger och dekorativa detaljerBalkonger är dekorativa byggnadselement med olika formoch storlek beroende av tidens rådande stilideal. Form ochmaterial är därför väsentliga att bibehålla. Inglasning med-för ofta en oacceptabel förvanskning av arkitekturen. Dåkomplettering av säkerhetsskäl måste genomföras skall denanpassas till ursprunglig gestaltning. På många byggnaderförekommer olika typer av dekorativa detaljer som t exvindflöjlar, smidesräcken etc som är av stor betydelse förupplevelsen av byggnaden.• Balkonger skall behandlas varsamt. Då de utgör en vä-

sentlig del av byggnadens arkitektur får de ej slopas el-ler på annat sätt förvanskas.

• Karaktäristiska detaljer skall bibehållas.

SkyltarSkyltning och belysning av fasader ska underordnas bygg-nadens helhet och omgivning. Riktlinjer finns i Skylta la-gom – Skyltprogram för Lund. I känsliga miljöer kan ävenmarkiser och större fasadmonterade flaggstänger betraktassom sådana väsentliga fasadändringar som kräver bygglov.• Skyltar och andra reklamarrangemang skall underord-

nas såväl den enskilda byggnaden som helhetsmiljön.• Riktlinjer i av kommunens byggnadsnämnd utarbetade

skyltprogram skall följas.

FärgsättningOlika epokers färgideal präglar Lunds färgskala. Färgsätt-ningen är knuten till materialkaraktärer och stiluppfattningarfrån olika tider och är väsentlig för upplevelsen av de histo-riska sambanden. Befintlig bebyggelse färgsätts enligt denfärgkaraktär som hör tidsepoken till. Då byggnaden av långhävd har en annan färg kan det dock finnas skäl att bibe-hålla denna. Då färgens tekniska egenskaper påverkar utse-endet skall hänsyn även tas till dessa.• Färgsättning skall ske utifrån byggnadens historiska ka-

raktär och påverkan på stadsbilden.

InteriörerÄven invändigt finns väsentliga element att värna. Trapp-hus med räcken, dekorationsmålning och andra betydelse-fulla detaljer är viktiga för förståelsen av tidsandan ibyggnadsbeståndet. Tillgängligheten kan av kulturhistoriskaskäl inte tillgodoses i alla trapphus. Synen på ombyggnaderav lägenheter måste utvecklas vad beträffar möjligheten attbevara rumssamband, komplettera befintliga inredningar ikök m m och byta vatten- och avloppsstammar utan alltföromfattande ingrepp. Äldre fast inredning såsom snickerier,kakelugnar, stuckaturer och takmålningar skall normalt be-varas, dock med beaktande av bostadens grundläggandefunktionskrav. Tekniska installationer skall anpassas.• Varsamhetskraven innefattar även interiörerna. Speciell

omsorg skall ägnas trapphusen. Möjligheten till kvar-boende efter ombyggnad är viktig.


- 14 -

parker,gator och

torg- den goda platsen

Lundaborna har tillgångtill skön grönska i ochkring staden. Stadensnät av gator och öppnaplatser utgör en viktigdel i kulturarvet. Sta-dens uterum ger osstrivsel, trygghet ochtillgänglighet.

UtemiljönVäxtligheten och tomtmarkens avgränsning mot gatan ärofta av stor betydelse för gaturummet. Detta gäller speciellti åldershomogena områden där förgårdsmarken fått en en-hetlig utformning. Staket, plank och murar som ingår i denursprungliga gestaltningen är av speciellt värde. Överstoragarageinfarter kan innebära allvarlig skada i områden där engrönskande förgårdsmark ingick i den ursprungliga gestalt-ningen. Äldre trädgårdsanläggningar och markbeläggningarkan ha stora kvalitéer som skall värnas.• I områden där avgränsningen mot gatan har en sam-

manhållen gestaltning får inte utformningen ändras.• Trädgårdsanläggningar skall hanteras varsamt och

planterad förgårdsmark värnas mot hårdgörning.

1.4STADSKÄRNAN – STADENSKÄRNAStadskärnan är en unik miljö med mycket hög attraktionskraft.Denna kan mätas i priser på fastigheter och bostadsrätter, kötidtill allmännyttans lägenheter, lokalhyror, men inte minst i denträngsel som råder i staden varje lördagsmorgon. Men vilka ärde kvalitéer som ger stadskärnan denna attraktionskraft – ochhur skall vi slå vakt om dem?

Lunds identitet är intimt förknippad med stadskärnansmiljö. Den mångskiftande bebyggelsen från olika tidsperioderoch det slingrande gatunätet av medeltida ursprung har kvalitéerav ett omistligt värde för staden och dess invånare. Bebyggel-sen omfattar inte bara historiska monument som domkyrkan,universitetshuset, medeltida tegelhus och korsvirkesbyggnaderutan också karaktärsfulla miljöer som sinsemellan är kontrast-fullt olikartade. En väsentlig del av staden utgörs också avmellanrummen mellan husen – gator, gårdar och trädgårdaroch det liv som försiggår där. Allt detta utgör ett viktigt kultur-arv som i framtiden måste behandlas med största varsamhetoch omsorg för att stadens själ inte skall gå förlorad.

Att kulturarvet är av vital betydelse för stadskärnans attrak-tionskraft kan knappast ifrågasättas. Det mervärde kulturarvetskapar kommer alla fastighetsägare till del – men tar alla kost-naderna för det?

1.4.1Stadskärnans relation till stadenUnder de första åttahundra åren av stadens historia mot-svarade stadskärnan hela stadskroppen. En viss expansionutanför den gamla stadskroppen inleddes under 1800-taletssista decennier. Merparten utgjordes dock av grönområden– kyrkogårdar, Botaniska trädgården och parkmark kringinstitutionsbyggnader. Idag utgör stadskärnan ytmässigt setten marginell del av stadskroppen, endast något större änN Nöbbelöv som byggdes på mindre än tio år. Trots dettaär huvuddelen av stadens kommersiella och kulturella akti-viteter fortfarande koncentrerade till stadskärnan. Därmedfinns det även ett kraftigt förändringstryck på stadskärnan,vilket dock varierar i intensitet i förhållande till konjunk-tursvängningarna.

1.4.2Bebyggelsens ålder och 1900-talets föränd-ringarStadskärnan är den enda del av staden där det förekommersammanhängande bebyggelsepartier från 1800-talet. Trotsdetta domineras stadskärnan ytmässigt av 1900-talets be-byggelse som står för 60%, och av dessa står i sin turmodernismens och de efterföljande decenniernas byggandeför 2/3. Av den äldre bebyggelsen är merparten tillkom-men under industrialismen. Från tiden före 1810 finns en-dast ca 30 byggnader som är igenkännbara till sin karaktär.Åldersintervallet ”före 1800” står ytmässigt för endast 2%av stadskärnans bebyggelse, och då utgörs en avsevärd delav Domkyrkan, medan 50-årsperioden 1800-1849 står för5%.

Stadskärnans andel av stadskroppen vid tre tidpunkter.

1800 1896 1996


- 15 -

Stadskärnan inte mycket större än N Nöbbelöv!


- 16 -

tillgänglighet - en stad för alla

Lund är en stad dit allakan komma. Boende,besökare och verksam-ma kan ta sig fram tilldet som staden erbju-der. Tillgänglighet ärockså trygghet och sä-kerhet.

Sedan 1950 har drygt ¼ av alla gathus i Lunds stads-kärna rivits och bortåt hälften av gårdshusen. Rivningarnaär dock inte jämnt fördelade över byggnadsbeståndet utanhar framförallt gått ut över den förindustriella bebyggelsen.Det sena 1800-talets och 1900-talets bebyggelse har däre-mot klarat sig tämligen ograverad igenom efterkrigstidensrivningar. Av byggnadskategorier som har försvunnit märksframförallt stadens äldre industrier, som samtliga har rivits.Trots dess marginella andel av byggnadsbeståndet domine-rar den förindustriella bebyggelsen även det senaste decen-niets rivningar. Att rivningarna gått ut över denna grupphar inte enbart byggnadstekniska förklaringar utan är ocksåberoende av att den genom sin småskalighet har lämnat mestutrymme för en ökad exploatering.

Rivit har man gjort i alla tider, men medan en äldre tidsförändringar kan beskrivas i termer av utbyte av enstakahus och förtätningar av befintliga strukturer har efterkrigs-tiden karaktäriserats av utbyte av hela stadspartier, samman-slagningar av tomter och förändringar av kvarterens inrestrukturer. Förändringarna är mätbara i termer av ökadehushöjder, fasadlängder och byggnadsbredder liksom i mins-kande mängder trädgårdsmark och gårdsmiljöer samt upp-lösning av gårdsstrukturer.

Lund beskrivs ofta som en välbevarad stad. Av en nyli-gen genomförd studie av rivningar i Sveriges städer framgårdet att rivningarna i Lund var förhållandevis måttfulla un-der perioden 1960-70. I Lund tycks dock rivningarna hakommit igång senare än i de flesta svenska städer, och i viss

mån fortsatt längre. För perioden 1960-75 är Lund en av 19städer med mer än 1000 avgångna lägenheter i det äldrebeståndet. Väsentliga faktorer för att Lund trots de omfat-tande rivningarna ändå uppfattas som en gammal stad ärtroligen att det gamla bebyggelsemönstret gentemotgaturummet oftast har respekterats och att nybebyggelsengetts en relativt måttfull skala. Likaså har en rad för upple-velsen av stadskärnan viktiga miljöer, som t ex torgen, läm-nats tämligen intakta.

1.4.3Skydd mot rivningarStadskärnan och en del områden i anslutning till den ärutpekade som riksintresse för kulturmiljövården. I över-siktsplan –98 förband sig Lunds kommun att värna rik-sintresset Lunds stadskärna bl a genom att skydda en av-sevärd del av den äldre bebyggelsen genom rivningsför-bud.

Enligt PBL 5 kap 7 § får rivningsförbud införas försådana byggnader som avses med 3 kap 12 §, d v s byggna-der som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhisto-risk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som in-går i ett bebyggelseområde av denna karaktär.

Merparten av den skyddsvärda bebyggelsen är idag oho-tad. För att få en enhetlig bedömning och tydliggöra kom-munens hållning, har de byggnader som idag med säker-het kan utpekas ha ett sådant värde att de är aktuella för ettrivningsförbud, redovisats på kartan på sidan 19.

Lunds stadskärna byggnadsytan fördelad på ålder.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

före 1800 1800-1849 1850-1879 1880-1899 1900-1929 1930-2000


- 17 -

identitet,position och

ambition- Lund, idéernas stad

Lund har en särställningsom kraftcentrum förhållbar, regional utveck-ling - en stad som sju-der av kommunikationoch väcker respekt ochbeundran.

Stadskärnans bebyggelse indelad i åldersintervaller.


- 18 -

1000-1899 1900-2000

bolvärde. Till dessa hör många av byggnaderna kring sta-dens torg. Inom ett antal miljöer har byggnaderna därföräven bedömts utifrån deras betydelse för helhetsmiljön.Miljöerna har valts ut utifrån följande kriterier:• Områden med högt identifikationsvärde, framförallt

stadens torg och entréer.• Områden med hög andel byggnader från tiden före

1850.• Områden med åldershomogen bebyggelse.• Områden förhållandevis opåverkade av 1900-talets

förändringar.Huvuddelen av de utpekade områdena identifierades re-dan i Lunds stadsbild 1968. De övriga representerar i hu-vudsak något yngre bebyggelse, eller bebyggelsekategoriersom genom senare rivningar har blivit sällsynta.

Kartan på nästa sida redovisar dagens bedömning avvilka byggnader som bör bli aktuella att skydda genom ettrivningsförbud, men bör betraktas som förslag tillinriktningsbeslut. Urvalet kan dock inte betraktas som sta-tiskt. Vid en fördjupad analys i samband med ärende-prövning kommer med all sannolikhet ytterligare ett antalobjekt utifrån delvis andra kriterier att tillföras, liksom detkan visa sig att enstaka byggnader inte ”håller måttet”. Er-farenhetsmässigt kommer också förändrade värderingar atttillföra ytterligare byggnadskategorier.

En detaljplaneläggning innebär alltid en avvägning mel-lan olika intressen, i slutänden kan detta resultera i att dekulturhistoriska värdena i enstaka fall för stå tillbaka förandra starka allmänintressen – t ex ekonomin.

Kommunen bör pröva frågan om rivningsförbudmedan byggnaderna ännu är i gott skick.

Bebyggelsen har valts ut utifrån två olika kriterier:

BYGGNADER ELLER BYGGNADSGRUPPER AV MONUMENTKARAKTÄR.• Byggnader uppförda före 1850. Det absoluta antalet

är så pass begränsat att det är motiverat att ta medsamtliga i den mån de inte har genomgått så kraftigaförvanskningar att de har förlorat sin ursprungliga ka-raktär.

• Symbolbyggnader. Byggnader som genom sin funk-tion belyser viktiga företeelser i stadens historia exem-pelvis skolbyggnader och Saluhallen. Hit kan även endel byggnader med personhistorisk anknytning föras.

• Konstnärligt eller arkitektoniskt framträdande byggna-der.

Urvalet har begränsats och anknyter i hög grad till dengenomgång som gjordes i Lunds stadsbild 1968 kom-pletterat med en del yngre byggnader.

Urvalet bygger på en översiktlig genomgång utifrån till-gängligt material. Aspekten ”mest välbevarad inom sin ka-tegori” har endast delvis beaktats. En genomgång av väl-bevarade interiörer hade sannolikt tillfört ett antal objektliksom en fördjupad analys av gårdsmiljöerna.

BYGGNADER SOM UTGÖR EN DEL AV VÄRDEFULLA MILJÖER

Flera miljöer med ett uppenbart högt kulturhistoriskt värdebyggs dock upp av ett antal byggnader som, betraktadesom enskilda objekt, har ett begränsat värde, men som sam-mantaget konstituerar den värdefulla miljön. Nöden kanexemplifiera detta. Vidare finns det ett antal byggnader varsvärde i hög grad konstitueras av deras exponerade läge istadsbilden vilket ger dem ett högt identifikations- och sym-

Stadskärnans bebyggelse indelad i åldersintervaller.


- 19 -

projekt-organisation

tidplan

På kartan har markerats gaturum med ett högt bevarandevärde samt bebyggelse som bör skyddas mot rivning.Streckad linje anger gräns för riksintresseområde för kulturminnesvården.


- 20 -

1.4.4Ekonomiska konsekvenserEnligt Plan- och bygglagen (PBL) 3 kap §§ 1,10,12 och 13åligger det fastighetsägare att visa respekt för kulturvärdenai bebyggelsemiljön. Detta gäller både vid nybyggnad, om-byggnad och vid underhåll av byggnad. Om byggnadsnämn-den finner att de generella reglerna inte ger tillräckligt skyddåt kulturvärdena kan nämnden i detaljplan införa bestäm-melser för byggnader som är särskilt värdefulla från histo-risk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingåri ett bebyggelseområde av denna karaktär. Rätt till ersätt-ning kan då utgå om den pågående användningen av byggnadenavsevärt försvåras.

Om en byggnad åsätts rivningsförbud i plan eller omrivningslov vägras, har fastighetsägaren rätt till ersättningom skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd delav fastigheten. I stadsbebyggelse utgör normalt hela fastig-heten berörd fastighetsdel. Skadan beräknas normalt uti-från den förändring av marknadsvärdet beslutet medför, inteutifrån de faktiska merkostnaderna. För att få ersättning krävsdet att skadan når upp till vissa kvalifikationsgränser. Dettainnebär i praktiken att rätt till ersättning utgår i ett begrän-sat antal fall. Vid rivningsförbud kan det främst inträffa ombyggnaden ur rent fastighetsekonomiska aspekter varit lön-sam att riva (sk saneringsmogen byggnad) eller om kostna-derna för drift och underhåll är påtagligt högre än normaladrifts- och underhållskostnader. Av detta skäl bör kommu-nen pröva frågan om rivningsförbud medan byggnadernaännu är i gott skick. Även av rättssäkerhetsskäl torde dettavara att föredra.

Merparten av bebyggelsen i Lunds stadskärna bedömsidag vara i ett gott skick och därmed inte utlösa någon ska-deståndsskyldighet vid införande av rivningsförbud.

Införs i en plan bestämmelser som riskerar att utlösaskadeståndskrav kan kommunen enligt PBL 5 kap 28a§ålägga fastighetsägaren att precisera eventuella skadestånds-anspråk innan planen antas. Detta bör regelmässigt ske omen detaljplan innehåller rivningsförbud eller annan skydds-bestämmelse som riskerar att utlösa skadestånd. Ställs kravpå skadestånd skall planen föras till kommunfullmäktige förantagande. Väljer fullmäktige att anta en sådan plan skalläven en finansiering redovisas.

I ett underlags-PM till denna plan (bilaga 1) har de eko-nomiska konsekvenserna av rivningsförbud eller skydds-bestämmelser utvecklats ytterligare.

1.4.5Stadskärnans strukturer

Gatunätet och gaturummetMedan stadskärnans byggnadsbestånd präglas av det sena1800-talet och 1900-talet har gatunätet bibehållit sin medel-tida karaktär. Den självklara huvudaxeln är St Södergatansom i norr utvidgar sig till Stortorget. När Kyrkogatan väs-ter om Domkyrkan lades ut 1702 skapades en förbindelsemed Bredgatan. I de centralare delarna har gatunätet en re-lativt regelbunden utformning. I de mera perifera delarnasammanstrålar gatorna i närheten av de mindre stadspor-tarna. Karaktäristiska är gatornas lätta böjning, som ger ettvariationsrikt och upplevelserikt gaturum med ständigt nyaperspektiv, och de trånga gaturummen som kontrasterar tillSt Södergatans och Bredgatans bredd. Till det medeltidagatunätet bör även flera av infartsgatorna räknas. Fram tillstadstullens upphävande 1811 utgjorde stadsvallen den fy-siska avgränsningen av stadskroppen. Den sammantagna ef-fekten av vallgatornas läge och kontrasten mellan stads-kärnans tätare bebyggelse och de omgivande stadsdelarnasstörre inslag av grönska gör att utsträckningen av den me-deltida stadskroppen ännu idag är tydligt uppfattbar.

Ett viktigt karaktärsdrag för stadskärnan är de slutnakvarterslinjerna och den tydliga åtskillnaden mellan gatu-och torgmarken å ena sidan och den privata tomtmarken åandra sidan. Att kvarterslinjerna var slutna innebar dock inteatt de hade sammanhängande husrader. Först på 1930-taletbörjade fasadlinjerna att definitivt slutas, på äldre fotogra-fier syns i gatorna överallt träd som sträcker sig fram överplank eller sticker ut i smågluggar i bebyggelseraderna. Slut-enheten och de långa sammanhängande linjerna gav ett lugnåt miljöerna. Dagens mängd av småplatser och sönder-hackade fasadlinjer ger en annan karaktär. Det fanns ocksåen bitvis ännu skönjbar karaktärsskillnad mellan huvudgatoroch bakgator. I kvartershörn lades långsidorna ut mot hu-vudgatan medan bakgatan oftare hade en enklare karaktär,och där var ofta fasadlinjen mindre sluten. Kontrasten mel-lan huvudgatornas mera representativa bebyggelse och små-gatornas ”skräpigare” karaktär är också en kvalité att fun-dera över. Olika gator präglas också av olika tidsperioderoch stilideal. Detta ger de olika gatorna en varierad karaktärsom är värd att respektera.

FörändringarAtt gatunätet har bibehållit sin medeltida karaktär innebärinte att det inte har skett ingrepp. I väster naggades stads-kroppen i kanten av den 1856 invigda stambanan och un-der 1800-talets senare del lades ett antal gator ut i de meraperifera delarna för att möjliggöra en exploatering av detidigare stora trädgårdstomterna. Under 1900-talet har yt-terligare ett antal gatugenombrott genomförts, dels för attöka exploateringen, men kanske framförallt för att öka fram-komligheten. Flera gatubreddningar har genomförts och ett


- 21 -

1900-talets förändringar. Visuella utvidgningar av gatumark. Kartan utförd med utgångspunkt från 1896 års karta.Försvunna gatulinjer streckade.


- 22 -

antal indragna hus vittnar om ytterligare planerade men ald-rig fullföljda gatubreddningar. Trots att det medeltidagatunätet sedan 1960-talet i olika kommunala dokument harframhållits som ett omistligt värde har förändringarna fort-satt. Ett antal vidgningar har genomförts. En liten men be-tydelsefull förändring är den mängd av småplatser som bry-ter upp tidigare sammanhängande fasadlinjer. Genom för-ändringen av Clemenstorgets sydsida, omläggningen av Ban-torget och Södra Esplanadens koppling till Brunnsgatan hartydligheten i stadskärnans avgränsning påtagligt minskat.Den additativa effekten av flera i sig mindre betydelsefullaförändringar skall inte underskattas.

I den historiska staden fanns det en klar åtskillnad mel-lan det offentliga rummet och den privata domänen. Enpåtaglig förändring av stadens rörelsemönster som inte fram-går av kartan är alla de smitvägar, interna kommunikations-stråk och vägar för inifrånmatning som har tillkommit i detsena 1900-talets stadskompletteringar. Därmed har den tyd-liga skillnaden mellan det privata och det offentliga rummetdelvis upplösts och tidigare fredade ytor blivit allmännakommunikationsstråk. Möjligheterna till alternativa smit-vägar påverkar förmodligen också tryggheten i staden.

Tomtstrukturen och gårdarnaAtt Lund har ett medeltida gatunät är välbekant, men attäven tomtstrukturen har medeltida anor är mindre uppmärk-sammat. Den medeltida tomtindelningen kännetecknas avsmala djupa parcelltomter längs de större huvudstråken ochstörre, oregelbundna tomter i de mera perifera delarna. 1800-talets ökade exploatering innebar framförallt en förtätningav den gamla tomtstrukturen genom styckning av störretomter. De senaste decenniernas uppsplittring av gamla går-dar på flera ägare kan sägas ligga i analogi med denna. Vidrivningar har dock det vanliga varit att slå samman flera tom-ter till större enheter. Förutom en påtaglig förskjutning avstadens skala har det inneburit att den underliggande tomt-strukturen och bebyggelsemönstret har utplånats.

Möjliga åtgärderFlera av de genomförda förändringarna får i praktiken be-traktas som irreversibla då de har byggts fast i en nybebyggelsestruktur eller fyller påtagliga behov. Det får dockanses angeläget att återupprätta Vårfrugatan och Lilla Tvär-gatan som sammanhängande stråk genom att gaturummenåter sluts. Möjligheterna att återupprätta äldre fasadlinjer medhjälp av träd bör prövas för enstaka luckor och eventuellt iSt Södergatans södra del.

Sammanfattning• Särskild vikt skall fästas vid stadskärnans medeltida

gaturum och ytterligare vidgningar av detta skall inteske. Skyddet av gatunätet innebär också att föränd-ringar skall utföras så att de gamla strukturerna fram-går. Så är det väsentligt att de gamla infartsgatornaskaraktär framgår även efter eventuellt trafikteknisktmotiverade ombyggnader.

• Relationen mellan gatumark och kvartersmark skallbibehållas och gaturummet inte luckras upp ytterligaregenom gångstråk över kvartersmark.

• De trånga harmoniska gaturummen med en småskaligbebyggelse är väsentliga kvalitéer som skall värnas.Tillkommande bebyggelse skall utformas utifrån enanalys av gatans eller platsens karaktär.

• I de delar en äldre tomtindelning med därmed sam-manhängande bebyggelsestruktur finns bevarad börden bibehållas. Gårdsöverbyggnader skall bedömasmycket restriktivt.

• Möjligheterna att återupprätta äldre gaturum medhjälp av träd bör prövas.

1.4.6Befintligt skydd stadskärnanInom riksintresseområdet Lunds stadskärnan är bortåt 40byggnader eller byggnadskomplex skyddade som byggnads-minnen. Även kyrkorna har ett motsvarande skydd genomkulturminneslagen. Under senare år har kommunen i en delfall utnyttjat de möjligheter som kom med PBL att införarivningsförbud i detaljplan, och utöver en del byggnadsmin-nen har ytterligare 17 byggnader/byggnadskomplex inomriksintresset skyddats på detta sätt.

Enligt PBL 3 kap 10 § har all bebyggelse ett generelltskydd och skall hanteras varsamt och enligt PBL 3 kap 12 §får särskilt värdefull bebyggelse inte förvanskas. Vad dettainnebär i praktiken är dock inte helt entydigt, och ett antalrättsfall visar att tolkningen varierar. Genom att utvecklavarsamhetsbestämmelserna i detaljplan eller motsvarandedokument kan kommunen i viss mån skaffa sig ett tolk-ningsföreträde.

Planläget för riksintresseområdet Lunds stadskärna re-dovisas på vidstående karta. En viss schematisering har gjortsoch bedömningen av ett antal gränsfall kan diskuteras. An-talet planer där innebörden av varsamhetsbestämmelsernahar preciserats är relativt litet, och de har framförallt till-kommit under senare år. Dock förekommer det ett antalhelt färska planer där ingen precisering har gjorts. En rela-tivt stor andel av planerna har en allmänt hållen varsamhets-bestämmelse som hänvisar till PBL 3:12. Bestämmelsen kantolkas som ett konstaterande att byggnaden ifråga är av denkaraktären som avses i lagen, men huruvida den tillför nå-got ytterligare skydd synes tveksamt. Flera planer överens-stämmer med befintliga förhållanden men saknar var-


- 23 -

? Den del av riksintresseområdet som ligger utanför stadskärnan omfattas till stor del av detaljplan nr 2 från 1929. Bebyggelsen rymsinom planen, men då planen är så flexibelt hållen är det inte helt uppenbart hur den skall bedömas. En stor del av bebyggelsen inom detområdet är dock skyddad som byggnadsminne.

Planer, gällande eller under arbete, inom riksintresseområdet ”Lunds stadskärna”, bedömda ur ett bevaringsperspektiv.Dessutom har byggnader med åsatt rivningsförbud markerats.


- 24 -

samhetsbestämmelser eller har enbart en hänvisning tillstadskärnan som en kulturhistoriskt värdefull miljö. I hu-vudsak rör det sig om planer där bebyggelsen har uppförtsefter planen, eller planer tillkomna före PBL där avsiktenhar varit att genom befästa befintliga förhållanden befrämjaett bevarande. Den del av riksintresseområdet som liggerutanför stadskärnan omfattas till stor del av detaljplan nr 2från 1929. Bebyggelsen ryms inom planen, men då planenär så flexibelt hållen är det inte helt uppenbart hur den skallbedömas. En stor del av bebyggelsen inom det området ärdock skyddad som byggnadsminne. Därtill finns det ett an-tal planer som förutsätter rivningar, antingen direkt genomatt delar av husen ligger på mark som inte får bebyggas,eller indirekt genom en drastiskt högre byggrätt. Flertaletav dessa planer är ifrån 1930-talet, och ingen av dem hargenomförandetid kvar. Några kvarter har aldrig planlagtsoch har därmed ”av ålder bestående plan”.

Äldre planer som saknar varsamhets- och skydds-bestämmelser kan genom ett tillägg (ändring) förses medsådana. Ett krav är att ändringen inte strider mot planensursprungliga syfte. För planer som överensstämmer medbefintliga förhållanden är detta inget hinder, planer somförutsätter rivning eller medger en kraftigt utökad byggrättkan dock inte förses med rivningsförbud och knappast hel-ler varsamhetsbestämmelser. Teoretiskt sett kan även ”avålder bestående plan” förses med tillägg även om detta nogär mindre lämpligt.

1.4.7Stadskärnan – en kulturhistoriskt värdefullmiljöStadskärnan är av riksintresse för kulturmiljövården och iett beslut av kommunfullmäktige har stadskärnan i sin hel-het utpekats som ett särskilt kulturhistoriskt värdefullt om-råde enligt § 38 i dåvarande byggnadslagen. Under åren1975-82 genomfördes en inventering av stadskärnans be-byggelse, varvid merparten av den äldre bebyggelsen mar-kerades som kulturhistoriskt värdefull. Vid inventeringentillämpades i praktiken en inofficiell tidsgräns omkring 1920,och merparten av de omarkerade husen är byggda efterdenna tidpunkt. Likaså lämnades flera byggnader omarke-rade där man förutsåg en framtida rivning – som ofta se-nare inte har fullföljts. Under de senaste decennierna harallt större intresse kommit att ägnas den något yngre bebyg-gelsen, och av de byggnader som i den senaste inventeringenbedömdes sakna kulturhistoriskt värde är/har två varit ak-tuella för en byggnadsminnesförklaring. Flera andra haruppenbara kvalitéer. Bebyggelsen i stadskärnan har ofta gettsen representativ prägel och en väsentlig kvalité i stadskär-nan är husen från många olika tider som står sida vid sida.Få hus kan helt frånkännas någon form av kulturhistorisktvärde, och ofta rör det sig då om hus som genom ombygg-nader helt har förlorat sin tidsförankring. Vid ändring av

byggnader i stadskärnan är därför inte frågan om byggna-den har något värde, utan vilket det är och vilka konsekven-ser det innebär för en ändring.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lund delprojekt: Arkitektur och kultur

- 25 -


en stad

Lund är en stad som isin utveckling har entydligt läsbar historia.En stad måste kunna ut-vecklas men under till-varatagande av stads-byggnadsmässiga, ar-kitektoniska och kultu-rella värden. Stadenssjäl får ej gå förlorad.

2. ARKITEKTUR OCH KULTUR

SAMMANFATTNINGKapitlet om arkitektur ock kultur har till syfte att i en förlängning beskrivaLund som stad och karaktärsdragen i befintlig miljö för att vid förändring ibefintlig bebyggelsemiljö och i frågor om stadens vidare utbyggnad bidra medkunskap och förståelse samt att lämna riktlinjer vid komplettering och nybygg-nad.

Projektet knyter naturligt an till flera av de andra delprojekten. Staden innan-för vallarna är väldokumenterad och kommenterad i framtagna bevaringspro-gram. Detta gäller även delar av staden utanför vallarna. De kulturhistoriskainventeringarna har ännu inte behandlat de områden som tillkommit undertiderna för ”miljonprogrammet” och därefter. Vi har därför valt att fokusera påden ytmässigt större delen av staden utanför vallarna, och då framförallt påsådana områden som inte behandlats i bevaringsprogram.

För den framtida planeringen är det viktigt att tydliggöra vad som är Lundskaraktärsdrag och ge förslag på riktlinjer för planering och bygglov, så att sta-dens identitet inte riskerar gå förlorad.


INRIKTNING• Omsorgen om god arkitektur är av grundläggande betydelse för bevarande och utveckling av Lunds

stadsbild. En hög ambitionsnivå ska därför känneteckna all planering och allt byggande i staden. Väg-ledning för detta finns i kapitel 2.5.

• Större förändringar eller utbyggnader ska baseras på stadsbildsanalys och kvalitetsprogram med kravpå utformning av främst det offentliga rummet.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Områdesvisa riktlinjer i enlighet med 2.4.1 utarbetas som underlag för rådgivning och bygglovprövning

samt tillämpningen av PBL 3 kap 12 §. Kan redovisas i stadsdelsprogram, se kap 7.• Att med utgångspunkt från kapitel 2.5 ta fram en inspirationsskrift för att sprida budskapet om god arki-

tektur i Lund.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lunddelprojekt: Arkitektur och kultur

- 26 -

2.1INLEDNINGI detta skede är syftet att ge riktlinjer och idéer för fort-satt arbete, att beskriva Lunds karaktärsdrag och att geexempel på modeller för beskrivning av områden ochbebyggelsekaraktärer. Tanken är att i det fortsatta arbe-tet vidare beskriva karaktärer och lyfta fram kvalitetersamt ange riktlinjer och redovisa områdenas utbredningpå en karta. Detta material skall sedan kunna användassom ett stöd i framtida planerings- och bygglovsarbeteoch som underlag vid arkitekttävlingar.

För att översiktligt kunna beskriva staden har tillvä-gagångssättet varit att försöka identifiera ett antal bebyg-gelsekaraktärer. Lunds relativt begränsade storlek somstad medför att utbyggnaden av staden som regel skett ismå etapper vilket ofta medfört att inom ett bebyggelse-område samsas olika karaktärer och tidsepoker. Då över-gångarna mellan olika byggnadsepoker inte alltid är såtydliga, får en viss generalisering ske.

Då karaktärerna till stor del har sin grund i den his-toriska framväxten kan arbetet även ta sin utgångspunkti de olika tidsepokerna de är uppförda under.I avsnittet som beskriver bebyggelseområden har i dettaskede valet fallit på att beskriva ett antal områden frånolika tidsepoker med olika karaktärer, för att på så vissätta in de redovisade exemplen i ett sammanhang.

Förebilder har bl a varit Stockholms byggnadsordningfrån 1997 och Översiktsplan för Malmö 2000, avsnittetRiktlinjer för detaljplanering och lovgivning.Stockholms byggnadsordning är gjord med tonvikten påbyggnadsstilar kopplade till olika tidsåldrar och stads-planedoktriner. I Malmös översiktsplan har stadsbygg-nadskaraktärerna mer övergripande beskrivits utan di-rekt tidsåldersanknytning. En faktor som förts in i Mal-mös resonemang är de lagar och regelverk som var gäl-lande vid olika tidpunkter då detta ytterst har satt ra-marna för utformningen vid miljöns tillkomst.

Översiktsplanen Öpl- 98 och bevaringsprogrammenär instrument som används vid frågor om planering ochbygglov. Översiktsplanen för Lund antogs 1998. Stads-byggnadsfrågor diskuterades och redovisades bl a i PM8a och 8b inför framtagandet av Öpl- 98. I sammanfatt-ning efter en seminarieserie om Lunds stadsbild identi-fierades då ett antal karaktärsdrag som gav en bild avstaden. Dessa har sammanfattats och bearbetats underpunkt 2.5, Lunds karaktärsdrag. I de sex böcker somomfattar bevarandeprogram för Lund finns områdensoch byggnaders historia beskrivna med riktlinjer förbevarande och råd vid ombyggnad. Bevaringsprogram-men omfattar stadskärnan samt merparten av de områ-den som var bebyggda vid slutet av 1930-talet. Dessutomhar ett par 1940- och -50-talsområden behandlats.

Staden Lund och delar av staden finns beskriven imånga olika böcker och skrifter, utifrån olika utgångs-

punkter. Av på senare tid utgivna böcker kan nämnas”Modern arkitektur i Lund” av Örjan Ekström och To-mas Tägil, ”Bygga och bo” av Tomas Tägil, utgiven tillLKF´s 50 -års jubileum samt ”Hus i Lund” av Jan Mår-tensson och Per Lindström.

2.2STADSBYGGNAD OCH ARKITEKTURSOM DEL I KULTURPOLITIKENRegeringen överlämnade 1998 propositionen som redo-visade ett handlingsprogram för arkitektur, formgivningoch design. För första gången togs initiativ för att få ensamlad politik för området. Vikten av stadsbyggnad ocharkitektur har här understrukits.

Vidare har riksdagen lagt fast de femton nationellamiljökvalitetsmålen som en utgångspunkt för samhäl-lets miljöarbete. Boverket har huvudansvaret för miljö-kvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Till grund för handlingsprogrammet för arkitektur,formgivning och design ligger kulturpropositionen från1996, som sammanfattas med följande utdrag:

”Människans gestaltning av den byggda, anlagda ochformade miljön spänner över verksamheter som direkteller indirekt berör de flesta politikområden.

Det ekonomiska stöd som ges från Kulturdepar-tementets budget, som berör utformning av städer,parker, byggnader och bruksföremål, är i huvudsak me-del till museer och arkiv med samlingar inom områdena,medel till kulturmiljövård, bidrag till bild- och form-konstnärer, bidrag till olika organisationer inom bild-och formkonstområdet, bidrag till förvärv av konst förstatens byggnader m m, bidrag för konstnärlig utsmyck-ning i bostadsområden och stöd till icke-statliga kultur-lokaler.

I Sverige har stadsbyggnad, landskapsplanering, ar-kitektur och formgivning tidigare aldrig behandlats somsammanhängande och ur kulturpolitisk synvinkel bety-delsefulla områden.

Det har ofta sagts att utformningen av t ex städer,byggnader och bruksföremål, d v s vår materiella miljö,speglar sin tid och sitt samhälle. Så är det naturligtvis.Knappast någon annan företeelse säger så mycket omsamhällets resurser och resursfördelning, om besluts-strukturer, verkliga prioriteringar, värderingar och smak-föreställningar, kort sagt vår kultur. Men arkitektur ochformgivning är inte bara en spegelbild av befintliga för-hållanden. Miljön ger ramar och möjligheter och kanskapa förutsättningar för bättre livskvalitet”.

Följande citat är hämtade från handlingsprogrammetför arkitektur, formgivning och design:

”Arkitektur, formgivning och design är en del av vårkultur och vårt samhälle. Det vi bygger och de föremålvi formger skapar den omgivning som påverkar vårt sätt


- 27 -

att leva. Därför måste vår omgivning uppfylla höga kravpå kvalitet ur bl a funktionell, teknisk, ekologisk ochestetisk synvinkel… Ofta är det frågan om krav och be-hov som står i motsats till varandra som skall samman-vägas till en väl fungerande helhet….I god arkitektur,formgivning och design finns det helhet och samman-hang. Landskap, byggnader och föremål skall berika våraliv och de skall svara mot olika människors skilda be-hov. De skall också klara förändringar över tiden ochkunna anpassas och användas även i förändrade situatio-ner. Det vi producerar idag blir ett avtryck av vår tidoch något vi med stolthet skall kunna lämna över tillkommande generationer”. I linje med detta program harestetiska värden getts en tydligare ställning och 1998ändrades plan- och bygglagen (PBL) med följande kursi-verade tillägg, vilket inneburit ett starkare stöd än tidi-gare för estetiskt och arkitektoniskt god utformning vidsåväl förändring av befintlig bebyggelse som utformningav nya byggnader och områden. Även i väglagen ochjärnvägslagen har införts att en estetisk utformning skalleftersträvas .

PBL 2 kap 2§ Planläggning skall, med beaktande avnatur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struk-tur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse,grönområden, kommunikationsleder och andra anlägg-ningar.

PBL 3 kap 1§ Byggnader skall placeras och utformaspå ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- ellerlandskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på plat-sen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som ärestetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådanaoch som ger en god helhetsverkan.

I Boverkets bok om miljökvalitetsmål 11 ”God be-byggd miljö” har innebörden redovisats för delmål 2,”Kulturhistoriska och estetiska värden tas tillvara ochförstärks.”Detta innebär att• Struktur och funktionssamband av betydelse för

den bebyggda miljöns historiska identitet, karaktäroch estetiska uttryck respekteras och tas till vara isamhällsplaneringen. (Planeringsmålet)

• Historiska och estetiska värden av betydelse förden bebyggda miljöns identitet och karaktär tas tillvara och respekteras vid ändring av befintliga ochuppförande av nya byggnader och anläggningar.(Byggmålet).

• Historiska och estetiska värden av betydelse förden byggda miljöns identitet och karaktär tas till-vara och respekteras vid underhåll och förvaltningav byggnader och anläggningar. (Förvaltnings-målet).

2.3LAGAR OCH BESTÄMMELSER ISTADSBYGGANDET

Lagarnas inverkan på stadsbildenFrån mitten av 1800-talet började lokala byggnads-ordningar upprättas i Sverige efter en mall från 1824 frånBrandförsäkringsverket. Reglerna var från början inrik-tade på brandskydd och på att motverka att gårdsplatseroch byggnader växte ut över sina gränser. I Lund styr-des bebyggelsen av lokala byggnadsordningar fastställdafrån 1868 till 1936.

Parallellt med de lokala regelsamlingarna fanns detfrån och med 1874 sådana som gällde för hela landet. Dåtillkom Byggnadsstadgan för rikets städer med föreskrif-ter om byggnadsnämnder, byggnaders konstruktion ochstadsplanering. Byggnadsstadgan kom vid den industriel-la revolutionen då steget togs från det agrara samhälletoch skråväsendet över till liberalism och massinflyttningtill städerna från landsbygden. Skillnaden i stadsbildframgår tydligt om man jämför bebyggelsen längs ex-empelvis Västergatan-Stålbrogatan eller Hjortgatan-LillaTomegatan med kvarteren i Nöden. De förra har styrtsav byggnadsordningar och de senare av byggnadsstadgan.Yttringar av denna lagstiftning kan också ses på olikahåll inne i stadskärnan, såsom bankhusen nordväst omStortorget eller i kvarteret mellan Åhléns och Botulfs-platsen.

Fram till 1907 hade bebyggelsen huvudsakligen varitsluten. En ny stadsbyggnadslag gjorde det möjligt attstyra bebyggelsens innehåll och läge på tomten och där-med föreskriva öppen bebyggelse. I villakvarteren mel-lan Botaniska trädgården och Tunaparken bestämmerstadsplanen avstånden mellan gata och hus, vilket intevar möjligt dessförinnan. I egna-hemsområden som Nils-torp och Väster styrdes bebyggelsen i samma tidsanda,men inte genom stadsplaner utan via köpekontraktenför tomtmarken, som såldes av staden. En annan formav öppen bebyggelse i form av lamellhus uppträder på1930-talet såsom söder om Södra Esplanaden.

Först 1931 upphävdes byggnadsstadgan genom ny lag-stiftning. Först nu blev det möjligt att i stadsplanen frittbestämma hushöjder, dvs att bygga höghus. Generellabegränsningar fanns dock i form av brandbestämmelser.Dåliga konjunkturer och krigstid gjorde att det dröjdetill nästa lagändring 1947 innan genomslaget i stadsbil-den skedde. Då infördes det så kallade kommunala plan-monopolet, som innebar att utbyggnaden kunde styrasbåde i tid och rum. Utbyggnad hus för hus i kvarterlängs gator försvann gradvis och bostadsområden bör-jade i stället uppföras i ett sammanhang. Ännu underhantverksmässiga former som runt Stampehagen och påRådmansvången, men efter hand med större prägel av


- 28 -

serieproduktion som Järnåkra. Där finns även Lundsenda tidiga höghus.

1959 öppnades utvecklingen för den stora industria-liserade utbyggnaden under 60-talet genom att en nybyggnadslag och byggnadsstadga avskaffade de lokalabyggnadsordningarna. Därmed fanns ingen skillnadlängre i hur husen skulle byggas i Lund, Stockholm el-ler Åmål. Byggnadskranar för tunga fabriksframställdabetongelement gjorde att husen placerades i rader på ettannat sätt än i de tidigare mera fritt formade bebyggelse-planerna.

Senare lagändringar som Plan- och bygglagen 1987har inte haft samma direkta genomslag i stadsbilden, utanden mera småskaliga och varierade bebyggelsen undersenare år hänger mer samman med att styrningen ge-nom statsbidrag och lånegarantier för bostäder har av-vecklats och en marknadsanpassning skett.

2.4BESKRIVNING AV BEBYGGELSE-KARAKTÄRER OCH BEBYGGELSE-OMRÅDEN.Avsikten är att identifiera och beskriva olika områdenskaraktär, bebyggelsemönster och typiska byggnadsdrag,som bör tas tillvara och utvecklas i staden.

Vid genomgången av bebyggelseområdena har för detfortsatta arbetet ett antal övergripande karaktärer iden-tifierats. Dessa avses användas som utgångspunkt i ettfortsatt arbete.

För det mer direkta arbetet inom projektet har bebyg-gelseområden från olika tidsperioder beskrivits.

Vad gäller de offentliga rummen i staden tas dessaupp i Värna och vinna staden, delprojekt 4, Stadensparker, gator och torg. Infarterna till Lund tas upp idelprojekt 3, Stadens entréer.

2.4.1Allmänna bebyggelsekaraktärer.Bebyggelsen i staden kan beskrivas på olika sätt. Stadenbestår t ex av olika delar såsom bostadskvarter, verksam-hets- och institutionsområden, grönområden, stadskärnamm. Bebyggelstrukturen är en annan faktor som harstor betydelse för upplevelsen, dvs om bebyggelsen be-står av kvarter med traditionellt gatunät eller trafik-separerade områden med gemensamma grönytor. Ävenbyggnadssättet med sluten eller öppen bebyggelse, dvsom husen är sammanbyggda eller fristående, har storbetydelse. Vidare har byggnadernas ålder betydelse lik-som om områdena består av olika eller likartade bygg-nader samt bebyggelsens storlek och skala.

Av kartor över staden kan strukturen och byggnads-sättet lätt utläsas. Däremot framgår inte ålder eller hus-höjder. Det framgår inte heller tydligt om byggnaderna

är olika eller likartade. Som en hjälp i det dagliga arbetetmed rådgivning, bygglov mm ser vi därför som angelä-get att ta fram en karta som redovisar dels bebyggelsenshöjd, t ex låg 1-2 våningsbebyggelse, 3-5 våningsbe-byggelse samt hus högre än 5 våningar, dels de områdensom har likartade byggnader, där det är särskilt viktigtatt ett enhetligt förhållningssätt tillämpas. Den befint-liga kartan över bebyggelsens ålder behöver även uppda-teras.

Målet är att på sikt gå igenom stadens bebyggelse ochbeskriva dess värden samt att då även bedöma om sär-skild varsamhet fordras.

Om ett bebyggelseområde utmärker sig i något av föl-jande avseenden skall särskild varsamhet tillämpas (PBL3 kap § 12). Bebyggelseområden som är:• särskilt värdefulla för sin tid• miljömässigt särskilt värdefulla med väl bibehållen

bebyggelse• konstfärdiga, omsorgsfullt utförda• unika och/eller länkar till historisk händelse eller

person

2.4.2Beskrivning av bebyggelseområden frånolika tidsperioder utanför vallarna.

Förklaringar:S = stadsplan årB = byggår

I det följande har ett urval av områden skett, se kartanästa sida.

GLES KVARTERSBEBYGGELSE, 1900-TALETS FÖRSTADECENNIERUtanför den gamla stadskärnan växte ny bebyggelse upp,såsom institutioner längs Östra Vallgatan, men även bo-städer av enklare slag utanför den dåvarande stadsgrän-sen, senare kom villor och egna hem. Utbyggnaden sked-de kvartersvis, i enklare fall genom utstyckning av tom-ter längs en befintlig väg, eller i bästa fall enligt en konst-fullt utformad stadsplan. I en medelstor stad som Lundberodde utbyggnaden mycket på de olika markägarnasintresse av att bygga och den skedde därför i många, småetapper som ledde till blandad bebyggelse. En sådanblandning av olika bebyggelsekategorier inom vissa ra-mar ingår i Lunds stadsbild.


- 29 -


- 30 -

Exempel:Kv Bälgen, Blästern, Skytteln m fl (Hantverksgatan,Bokbindaregatan m fl, Väster) S 1929

Karaktär:Den blandade bebyggelsen har sin bakgrund i en ut-byggnadsperiod som sträcker sig över flera decennieroch med skilda förutsättningar. En äldre typ av villor,oftast med ett par lägenheter, härstammar från 1900-ta-lets första decennium då området låg utanför Lunds stads-gräns. Något senare uppfördes parhus, men även rad-hus och egnahemsvillor med något större mellanrummellan husen. Karaktäristiskt för dessa byggnader är fa-sader i röd tegel eller puts och röda tegeltak. Under 1930-talet byggdes dels stadsvillor med 4-6 lägenheter och delssammanbyggda hyreshus i 3-3½ våningar i funkisstil medkaraktäristiskt slätputsade fasader i ljusa kulörer.(Bebyggelsemönstret styrt av 1907 års stadsplanelag. Tidigaste bebyggel-se vid Slöjdg. och Stadsbudsg. från 1910-13 som utomgränsbebyggelseefter utstyckningsplan 1912, som följde ett stadsplaneförslag från 1908.Senare bebyggelse enligt ny stadsplan från 1929 reviderad 1938, byggdes1935-39)

Underlag för vidare ställningstaganden:Stadsbildens sammanhållna karaktär behålles med hu-vudsakligen friliggande stadsvillor, dvs mindre flerbo-stadshus med en uppgång. Kompletteringar bör skerestriktivt så att värdefulla planteringar och fria ytor intetas i anspråk. Större frihet kan accepteras vid tillbygg-nader i kvarterens inre. Utomgränsbebyggelsens karak-tär bevaras.

Professorsstaden (Studentgatan m fl) S 1931(bebyggt enligt 1907 års stadsplanelag)

Nilstorp (Kastanjegatan, Nilstorpsvägen m fl)S 1949 m fl, B 1920-tal

Karaktär:Varierad småhusbebyggelse framförallt villor med in-slag av radhus, gruppbyggda småhus men även flerbo-stadshus.(Ursprungligen bebyggt medelst statliga egnahemslån utanför stadsplane-lagt område och i överensstämmelse med 1907 års stadsplanelag samtstyckningsplan från 1928)

Underlag för vidare ställningstaganden:Egnahemsområdenas sammanhållna gaturum med tyd-lig grön prägel bevaras. Husen bör klart kunna urskiljasfrån varandra och inte byggas samman med garage ochmurar. Byggnadernas ursprungliga färgskala och fasad-material bibehålles, speciellt för gruppbyggda hus.

Kv Skytteln

Kv Stopet

Nilstorp


- 31 -

LAMELLHUS MM 1930-TALLund är präglat av arkitekterna Fred Forbats och Inge-borg Hammarskjöl-Reiz rena linjer i funktionalismensanda. Fred Forbat arbetade även med Lunds första gene-ralplan från 1936-42. I den framhålls flerfamiljsvillansfördelar som boendeform. Denna bostadstyp är vanligtförekommande i Lund, vilket skiljer Lund från t exMalmö. En större blandning av boendeformer är ocksånågot som skiljer dessa båda städer åt. En förklaring kanvara att Lunds ofta småskaliga byggnadsentreprenaderfrån 30-talet infogats i obebyggda luckor i bebyggelsen.

Exempel:Borgmästaregården (Kakelvägen, Lervägen m fl)S 1939, B 1939-42

Karaktär:Strikt planmönster med smala lamellhus längst i norr itre våningar placerade på samma avstånd för att få ljus,luft och grönska mellan husen. I envåningsbyggnaderpå gavlarna finns viss service. Området innehåller ävenradhus i en och två våningar samt små enkla villor. Ka-raktäristiskt för hela området är byggnadernas enkla fa-sader i röd tegel och de enhetliga gröna häckarna längsgatorna.(Bebyggt i överensstämmelse med 1931 års stadsplanelag och byggnads-stadga)

Underlag för vidare ställningstaganden:Stadsbildens strikta karaktär behålles med sitt plan-mönster, sina enkla byggnader i röd tegel och häckarnasom inramar kvarteren. Kompletteringar och ev. nyabyggnader anpassas väl till områdets karaktär beträffandeskala, material och kulör.

GÅRDSGRUPPER, 1940-TALRenodlade och sparsmakade former präglar bebyggel-sen som grupperas vid gemensamma gårdar.

Exempel:Kv Pilelyckan (Trollebergsvägen) S 1945, B 1945-48

Karaktär:Lamellhus grupperade två och två i vinkel kring trev-liga grönskande gårdar som vetter åt sydväst. Byggna-derna är enkelt utformade med röda tegelfasader.(Bebyggt i överensstämmelse med 1931 års stadsplanelag och byggnads-stadga)

Underlag för vidare ställningstaganden:Kvarterens karaktär behålles med måttlig skala på bygg-naderna och med gemensamma, gröna gårdar. Komplet-teringar med nya byggnader bör utföras restriktivt utanatt inkräkta på gårdsrummen.

Borgmästaregården

Borgmästaregården

Pilelyckan


- 32 -

GRANNSKAPSOMRÅDEN, 1950-TALBostadsområden med likartade hus samlade kring ett litetbutikstorg, en skola och en central grönyta. Husen är sällanhögre än tre till fyra våningar, murade i gult eller rött tegelmed tegelpannor på sadeltak samt är hantverksmässigt ochomsorgsfullt byggda. Även om husen är byggda i ett samman-hang är de varierade, ibland med dekorativa detaljer som småsexkantiga fönster, mönsterklippt plåt, diagonalrutade räckenoch etsade glas. Planteringarna har natursten i stödmurar ochbeläggningar, ofta med någon liten skulptur. Senare på 50-taletblir den utökade användningen av betong i konstruktionenallt mer synlig i fasaderna. Bilarna står på gatan eller mindreparkeringsplatser på ena sidan av en husrad, medan lekplatserfinns på den andra.(Bebyggelser styrda av 1947 års byggnadslag och byggnadsstadga samtByggnadsstyrelsens anvisningar till Byggnadsstadgan, BABS, 1946)

Exempel:Stampehagen (Tellusgatan, Neptunusgatan mfl)S 1950, B 1951-57

Karaktär:Bebyggelsen består av 3-4 våningar höga flerbostadshus,radhus i två våningar och en rad villor grupperade runtett gemensamt grönområde. Husen är sinsemellan olika,men hålls samman av de röda tegelfasaderna med blåsnickerier och vita putsade partier, som är så karaktäris-tiskt för området.

Underlag för vidare ställningstaganden:Stadsbildens sammanhållna karaktär behålls med blan-dad bebyggelse och gemensamma grönområden. Kom-pletteringar med nya byggnader bör ske så att värde-fulla planteringar och fria ytor inte tas i anspråk. Bygg-nadernas ursprungliga färgskala, material och detaljer bi-behålls. Bibehållande av service i områdena bör under-stödjas.

Kobjer (Luzernvägen) S 1952, B 1954-57Järnåkra (Järnåkravägen mfl) S 1955, B 1957-63Oscarshem (Svenska vägen) S 1955, B 1955-61

RATIONELLT BYGGANDE, TRAFIKSEPARERADEELEMENTHUSOMRÅDEN, 1960-TALStorskaliga bostadsområden med enkla huskroppar och storagårdar i schematiska mönster, som upprepar sig. Bebyggelsenhärstammar ofta från det s k ”miljonprogrammet”.

Husen är tydligt avskilda från tillfartsgatorna av stora par-keringsplatser, garage eller gräsmattor. Flerbostadshusen iSverige kan vara 3, 8 eller 16 våningar höga. Separerade gång-och cykelvägar leder till stadsdelens centrum och skolor. I dennaperiod börjar på allvar en upplösning av den gamla täta kvarters-staden, ursprungligen konstruerad för gående. Bilensbebyggelselandskap växer fram med olika köpcentra, service-

Stampehagen

Kobjer


- 33 -

anläggningar och bostadsenklaver sammanbundna genommotorleder, men som även blir barriärer i miljön.

Under 60-talet byggs drygt 15000 bostäder inklusive stu-dentrum i Lund. Det var starten på miljonprogrammet förLund. Utöver flerbostadshus uppförs stora studentbostadsom-råden, men även många gruppbyggda småhus och villor. Bland-ningen av olika hustyper och upplåtelseformer präglar plane-ringen av Lunds stadsdelar. Parkeringar löses ofta med p-däckeller underjordiska garage. Bebyggelsen visar stor variation ifärgsättning och material. Tegel är fortfarande vanligt, mennya fasadmaterial som betongelement och aluminiumplåt prö-vas. Miljonprogrammets flerbostadsbebyggelse får i Lund enmåttlig skala med ytmässigt små områden och hushöjdernabegränsas i regel till 3 våningar.(Bebyggelser styrda av 1959 års byggnadsstadga och ändring i byggnads-lagen samt Byggnadsstyrelsens anvisningar till Byggnadsstadgan, BABS,1946 och God Bostad 1960)

Exempel:Klostergården (Sunnanväg m fl) S 1962, B 1962-65

Karaktär:Klostergårdens bostadsområde, det största i Lund, präg-las av åtta- och tvåvåningshus grupperade kring gårdar iett strikt planmönster med små parkeringsdäck ochmarkparkering i utkanten. Det omfattade ursprungli-gen drygt 2000 lgh. Karaktäristiskt för området är deenhetliga röda tegelfasaderna. Byggnaderna har delvisolika detaljutformning och är uppförda av flera bygg-herrar.

Ett service- och institutionsbälte med lägre bebyggelsefinns norr om bostadskvarteren och de åtskiljs av ettrejält grönområde.

Underlag för vidare ställningstaganden:Vid förändringar tas hänsyn till helhetsverkan beträf-fande skala, material och färg. Arkitektoniska kvaliteteri byggnaderna tas tillvara.

Flerbostadshus, studentbostäderNorra Fäladen:kv Offerkällan (S:t Hans gränd) S 1967, B 1967kv Rådhusrätten (Magistratsv.) S 1965, B 1965kv Skarpskytten (Skarpskyttev.) S 1966, B 1966Väster:Klosters Fälad (Tordmulev.) S 1963,1966, B 1964Vildanden (Vildandsv.) S 1963, B 1963Linero:kv Eddan och Havamal (Linerov.) S 1969, B 1970SmåhusMårtens Fälad:kv ABC-boken, Skolsalen m fl (Storskolevägen, Läs-vägen m fl) S 1964, B 1965-66Norra Fäladen:kv Bygglovet m fl (Bygglovsgränd) S 1966, B 1968-69

Klostergården

kv Bygglovet

kv Vildanden


- 34 -

MODIFIERAD RATIONALISM, 1970-TALFöregående periods enkla och storskaliga formspråk er-sätts nu av en småskaligare bebyggelse. I byggnadernasgruppering märks en strävan att återskapa en rumsligintimitet, men utåt begränsas de ofta av parkeringar ochgarage. Stadsplaneringsidéen ”Tätt – lågt” hämtades när-mast från Danmark på 60-talet, med en bakomliggandelängtan tillbaka till byn och tiden före bilsamhället. Denuppstår som en reaktion mot och ett alternativ tillmiljonprogrammets stora skala och långa siktlinjer. Va-riation och närhet i upplevelsen söker man uppnå medoregelbundna husgrupper runt små ”torg” och smalagränder. Områdena utformas med gemensamma parke-ringar och blir bilfria. Denna idé får visst genomslag iLund, men fortfarande utformas de flesta småhus-områden med gator och blir biltillgängliga.

Under senare delen av 70-talet lanseras ”den goda jor-dens” politik som medför en strävan efter förtätning ochhögre exploatering vid utbyggnad för att spara den godaåkerjorden.

Bebyggelsen utformas i regel med 1½-2 våningshus medstor andel marklägenheter. Undantag finns i centrumbildninga-rna på Nöbbelöv och Papegojlyckan, som har några höga husmed upp till 6 och 10 våningar. 70-talets olika bostadsområ-den varierar rikligt i färgskala och fasadmaterial.(Bebyggelser styrda av 1959 års byggnadsstadga och ändring i byggnadslagensamt Svensk Bygg Norm, SBN, 1967)

Exempel:kv Hubertus (Nöbbelövs torg) S 1974, B 1975

Karaktär:Kvarteret består av låg bebyggelse framförallt i två våningarmed i huvudsak marklägenheter. Husen är placerade längs grän-der och grupperade kring gemensamma gårdar. Planmönstretär småskaligt och genom små förskjutningar av byggnads-kropparna uppnås variation och intimitet.

Underlag för vidare ställningstaganden:Vid förändringar tas hänsyn till helhetsverkan beträffande skala,material och färg. Arkitektoniska kvaliteter i byggnaderna tastillvara såväl i områden med gruppbyggda småhus som fler-bostadshus.

FlerbostadshusÖstra Torn:kv Uarda (Spexarevägen) S 1975, B 1976SmåhusLinero:kv Svärdet m fl (Svärdgr. m fl) S 1970, B 1971kv Hirdmannen mfl (Drakaskeppsv. m fl) S, B 1970Östra Torn:kv Spexaren (Spexarev.) S 1975, B 1976Nöbbelöv:kv Ståndskallet (Nöbbelövs Kyrkov.) S 1974, B 1977

kv Svärdet

kv Hirdmannen

kv Hubertus


- 35 -

1980- och 1990-TALPlaneringen under första delen av 80-talet, då Gunnesboväxer fram, sker i stort sett efter samma ideal som underslutet av 70-talet. Stadsdelen är uppbyggd kring en högtbelägen central park och trafikseparerad med utifrån-matad biltrafik och ett omfattande gång- och cykelväg-nät mellan de olika bostadsgrupperna. Bebyggelsen är ihuvudsak småskalig med 1-2 våningshus. En förtätningmed högre bebyggelse finns nära områdets skola och lillanärbutik.

Gunnesbos utformning präglas av flexibla stadspla-ner, som endast reglerar hushöjder samt totala vånings-ytan medan det rumsliga samspelet mellan olika bostads-grupper inte regleras. Totalentreprenadtävlingar är van-liga och många av bostadsgrupperna är upphandlade avkommunen på detta sätt för att få projekt med god kva-litet till låga kostnader. Även kommunala bolaget LKF,HSB och Riksbyggen tilldelas mark i området. Bebyg-gelsen är rikt varierad med många olika bostadsgrupperoch upplåtelseformer. Inom grupperna placeras bygg-naderna i regel relativt fritt och oregelbundet för att skapatrivsamma platser och gränder. Det dominerande fasad-materialet är tegel i olika kulörer.

Mot slutet av 80-talet ökar viljan att gestalta ochdetaljplanerna blir mer reglerade än de tidigare flexiblaplanerna. Avsikten är att skapa en god rumslig helhets-verkan inom ett utbyggnadsområde och att få ett bättresamspel mellan olika byggherrars områden. Exempel ärLadugårdsmarken, som karaktäriseras av bebyggelselängs ett östvästligt huvudstråk med diagonala förgre-ningar för gång- och cykeltrafik, Värpinge med sin slutnakvartersbebyggelse längs ett gemensamt stråk och torg,Mårtens Fälad (Kollegievägen) med sin bebyggelse längsstråk genom kvarteren eller små lokalgator samt ÖstraTorn (Flygelvägen) med sin matarslinga och bebyggelseintimt grupperad längs entréstråk och i mitten ett ge-mensamt grönområde. Fasadmaterial är vanligtvis tegeleller puts i ljusa kulörer.

1980-tal(Bebyggelser styrda av 1959 års byggnadsstadga och ändring i byggnads-lagen samt Svensk Bygg Norm, SBN, 1967 och Nybyggnadsreglerna,NR, 1989)

1990-tal(Bebyggelser styrda av Plan- och bygglagen PBL 1987 samt BoverketsByggregler 1994)

Exempel:Gunnesbo:kv Fornborgen (Rudeboksvägen 178 m fl) S 1982,B 1986

kv Fornborgen

kv Bonifacius

kv Statsministern


- 36 -

Karaktär:I kvarteret finns dels tvåvåningsbebyggelse som klättraruppför höjden dels en tät envåningsbebyggelse med atri-umhus längs en intim, bilfri entrégränd. En trivsamboendeform med hyresrätt.

Underlag för vidare ställningstaganden:Vid förändringar tas hänsyn till helhetsverkan beträf-fande skala, material och färg. Arkitektoniska kvaliteteri byggnaderna tas tillvara såväl i områden med grupp-byggda småhus som flerbostadshus.

FlerbostadshusVärpinge:kv Statsministern (Tage Erlanders väg mfl ) S,B 1989Östra Torn:kv Mandolinen (Flygelv.) S 1990, B 1990kv Bonifacius (Iliongränden) S 1992, B 1995SmåhusGunnesbo:kv Båtyxan (Rudeboksv. 433 m fl) S 1982, B 1987Mårtens Fälad:kv Matematiken (Reallinjen) S 1990, B 1991Värpinge:kv Adelståndet m fl (Rösträttsg.) S 1996, B 1996

2.4.3Verksamhets- och institutionsområdenI Lund finns flera verksamhetsområden med skiftandekaraktär. Särskilt kan nämnas Tetra Paks och Astra/Ze-necas områden. Tetra Paks industriområde vid Malmö-vägen-Ruben Rausings gata präglas av sin röda tegel-bebyggelse, som ger området en väl sammanhållen ochenhetlig karaktär. Astra/Zenecas vid Scheelevägen-Tuna-vägen är även det ett enhetligt område. Det präglas avsina arkitektoniskt väl studerade gula tegelbyggnader,som ger området en sammanhållen och vacker karaktär.

Ett institutionsområde som särskiljer sig är TekniskaHögskolan med sina röda, enhetliga tegelbyggnader grup-perade i park. Byggnadernas placering med östvästligriktning på ena sidan av Sölvegatan och nordsydlig påden andra utgör ett kraftfullt, sammanhållande grepp.

Underlag för vidare ställningstaganden:I verksamhets- och institutionsområden bör stor om-sorg läggas på utformningen av den yttre inramningenav områdena samt på gatumiljön. Trädplanteringar ärviktiga längs framförallt huvudgator, men även inomfastigheterna är planteringar önskvärt. Det gröna in-trycket bör generellt förstärkas och kompletteringar medförskönande planteringar bör successivt utföras i befint-liga områden.

2.5FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖRSTADENS UTVECKLINGFör att skaffa sig en grund för det fortsatta arbetet medLunds utveckling är det viktigt att försöka beskriva sta-dens karaktärsdrag. Beskrivningen nedan är en bearbet-ning av vad som framkom om karaktärsdrag i sambandmed framtagandet av Öpl –98.

Lunds karaktärsdrag• Ligger på en sluttning, tydligt avgränsat mot landskapet.• Varierad bebyggelse med måttliga hushöjder, samt fasa-

der i rödbrunt tegel och puts.• Stadskärnans sammanhållna byggnadsstruktur omgiven

av öppnare bebyggelse inbäddad i vegetation.• Intima gatu- och gårdsrum.• Ett levande centrum med bostäder, butiker, kontor, res-

tauranger och kulturbyggnader.• Trafiksystem som prioriterar gående och cyklister.• Mycket grönska, särskilt i form av träd såväl i centrum

som i ytterområden. Tydliga parkstråk, institutions-parker och koloniområden.

• Domkyrkan med sina tvillingtorn är ett viktigt land-märke.

• Universitetet, vissa stora företag och universitets-sjukhuset är framträdande inslag.

Följande punkter, som vägledning för bevarande ochutveckling av stadsbilden, skall ligga till grund för plan-läggning och bygglovprövning och som underlag vidarkitekttävlingar i Lund.

Vägledning för bevarande och utveckling av stadsbilden:• Studera höjdsiluetten och skydda viktiga land-

märken, såsom domkyrkans torn.• Ägna särskild uppmärksamhet åt mötet mellan sta-

den och det omgivande landskapet, gestaltningen avgröna stråk, samt gestaltningen av stadens viktigatrafikstråk.

• Bibehåll den måttliga skalan i bebyggelse, gaturumetc. Hänsyn tas till respektive områdes speciella för-utsättningar samt möjligheter för nuvarande ochkommande tidsepoker att sätta sin prägel påbebyggelseutvecklingen.

• Behåll bebyggelsens karaktär i samklang med sin ur-sprungliga utformning, tex byggnadernas gruppe-ring, skala, material, färgsättning och detaljutform-ning

• Anpassa förtätningsprojekt väl till områdets struk-tur och karaktär samt väg in kulturarvets befintligavärden.

• Välj för Lund karaktäristiska fasadmaterial, i hu-vudsak tegel eller puts.

Se även avsnitt 1.3 i ”Var varsam” i delprojekt 1, Kultur-arvet.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lund delprojekt: Stadens entréer

- 37 -

stadensentréer- en stad som

välkomnar


3. STADENS ENTRÉER

SAMMANFATTNINGDetta delprojekt inom Värna och Vinna Sta-den syftar till att uppmärksamma betydelsenav stadsentréerna och deras utformning för attstärka en positiv upplevelse av staden Lund.Stadens entré är stadens ansikte, det den förstvisar upp för besökare och det som hälsarinvånaren välkommen hem. En entré bör tyd-ligt spegla staden Lund och dess särdrag.

Inom detta projekt beskrivs och analyserasen entré som en sekvens av sträckor och punk-ter. Det innebär att entrén inte bara är sträckaninnan man möter staden eller punkten när manpasserar den första bebyggelsen utan en zonfrån landsbygd in till stadens kärna. I projek-tets analysmodell har fyra karaktäristiska punk-ter definierats som återkommer längs varjeentrésekvens; stadsporten, korsningen medyttre ringen, korsningen med mellanringen och tullen. Sträckorna som binder sammandessa punkter är fjärrsträckan, sträckan ytterområde, sträckan mellanområde samt sträckaninnerstad.

Tre huvudentréer till Lund, Dalbyvägen, Fjelievägen och Malmövägen, samt tvåmindre entréer, Sandbyvägen, Svenshögsvägen, har översiktligt inventerats och analyse-rats enligt sekvensmodellen ovan. Dessutom har generella mål för gestaltningen av entré-erna utarbetats. Entréer för tåg, buss och cykel har behandlats endast kortfattat.


INRIKTNING• Stadens entréer bör tydligt spegla att Lund är en stad som välkomnar.• Alla åtgärder längs entréstråken skall analyseras med stöd av sekvensmodellen.• Viktiga aspekter vid gestaltning av entréer är mötet stad - land (stadsporten), landmärken (stadssiluett),

orienterbarhet, korsningar, belysning, vegetation och gatumöblering.• Aspekter som alltid skall beaktas är kringliggande boende- och verksamhetsmiljöer.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Gestaltningsprogram för vart och ett av stadens utpekade entréstråk. Malmövägen och Västra infarten/

Fjelievägen prioriteras.• Särskilt gestaltningsprogram för cykelentréstråkens utformning och gestaltning.• Utredning av järnvägen som entré.• Gestaltningsstudier av vägar som är både genomfarter och entréer (E22, Norra Ringen) i samarbete med

Vägverket.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lunddelprojekt: Stadens entréer

- 38 -

3.1INLEDNINGDetta delprojekt inom Värna och Vinna Staden syftartill att uppmärksamma betydelsen av stadsentréerna ochderas utformning för att stärka en positiv upplevelse avstaden Lund. Med en ökad medvetenhet om samspeletmellan stadens värden, historiska såväl som framtida,och upplevelsen av närmandet till stadskärnan kan detpositiva intrycket av Lund ytterligare stärkas.

I en sekventiell analysmodell av de större entréstråkenförsöker vi finna såväl kvaliteterna som de störande in-slagen. Dessa ställs mot generella målbilder för olika delarav entréstråken. Tanken är att en högre kvalitet på sta-dens entréer nås genom ett flertal olika samordnade åt-gärder. Beskrivningen nedan har utgångspunkter i resantill staden. Givetvis syftar mål och modell lika mycketpå resan ut från staden.

3.2VAD ÄR STADENS ENTRÉER?Stadens entré är stadens ansikte, det den först visar uppför en besökare och det som hälsar invånaren välkom-men hem. Entrén är också den dagliga passagen för allapendlare till och från staden.

Staden på slättenDet karaktäristiska för Lund är att staden omges av enöppen slätt, från början en blandning av åker, äng ochbetesmarker och under de senaste århundradena av åker-mark. Lund omgavs av stadsvallar från 1100-talet tillbörjan av 1800-talet, då stadstullarna togs bort. Undernärmre 700 år utgjorde vallarna en tydlig gräns mot slät-ten. Den skarpa övergången mellan stad och land är ettsärdrag och en kvalitet för Lund. Vid entréerna förstär-ker den skarpa övergången mellan land och stad känslanav att man passerar stadens port.

Karaktärsfulla entréerEn entrés karaktär byggs upp av både gaturummet ochangränsande miljöer. Det har t ex stor betydelse hur be-byggelsen är placerad i förhållande till vägrummet, omden är synlig eller avskärmad, samt avståndet mellan gataoch bebyggelse. Skalan påverkar en entrés karaktär, enstorskalig entré med ett brett vägrum och enstaka bygg-nader på avstånd kan lätt upplevas som anonym ochsvår att greppa medan en småskalig entré med ett litetgaturum med närhet till bebyggelse ger möjlighet till endetaljrikedom och därför lättare och ofta upplevs sommer karaktärsfull. Även storskaliga entréer kan ha ka-raktär, men då med andra medel än den småskaligastadsmässigheten.

En entré bör spegla staden och dess särdrag. Det inne-bär inte att alla entréer ska se likadana ut. Varje entréssärdrag är värdefulla för att beskriva stadens utvecklingoch sammansättning.

Historiska entréerLund är en gammal stad med ett från början radiellt väg-nät som utgick från torgplatsen i stadskärnan. Stadensursprungliga radiella huvudekrar var Stora Södergatan/Malmövägen, Västra Mårtensgatan/Dalbyvägen samtBredgatan som utanför staden delade sig mot Kävlinge-vägen och Getingevägen. Detta framgår exempelvis avkarta över Lund från 1704 (Bergman), se bild. Vid sidanav dessa huvudentréer fanns en rad mindre entréer somt ex Trollebergsvägen. Det som idag benämns stadskär-nan innefattar den äldsta delen av staden ut till tullarnaoch den gamla stadsvallen. I modern tid har staden växtlångt utanför dessa tullar.

Staden på slätten (vy från Sandbyvägen)

Utdrag ur Karta 1704, Johan Bergman


- 39 -

Järnvägen och järnvägsstationen anlades på 1850-ta-let i stadens utkant, men ligger idag i de centrala delarnaav staden. Järnvägen innebar ett nytt sätt att närma sigstaden, en ny entré. Staden ”kantrade” mot väster ochden nya bebyggelsen vände sitt ansikte mot stationenoch väster, såsom t ex Bantorget som anlades för att ut-göra resenärens möte med staden. Klostergatan och LillaFiskaregatan blev stadens nya kommersiella centrummed påkostad bebyggelse.

Stadsmässigt gaturumI detta projekt används ordet stadsmässighet som ettbegrepp för en mer artikulerad gestaltning vilket inne-bär en större omsorg kring detaljer i gaturummet vadgäller markbeläggning, planteringsytor, belysning ochmöblering med t ex skyltar. Stadsmässighet innebär imånga fall en tätare bebyggelse och ett mindre gaturummen kan också appliceras på mer storskaliga vägrum ochkan då innebära omsorgsfull gestaltning för att undvikarestytor.

3.3TRAFIKSYSTEMTill Lund kan man resa med bl a tåg, buss, bil och cykel.Huvuddelen av resorna till Lund sker med bil, som dånyttjar delar av det allra äldsta trafiksystemet, vägen.Personer som kommer till staden via järnvägen nyttjarett relativt nytillkommet sätt att närma sig staden trotsatt det är 150 år gammalt. Fokus i detta arbete ligger påbilentréerna då flertalet av resenärerna närmar sig sta-den via dessa, samtidigt som de är de historiska axlarsom staden byggts upp kring.

Gator och vägarInne i staden talar vi om gator och gaturummet, sombegränsas av den omkringliggande bebyggelsen. Utan-för staden har vi vägar, landsvägar, med ett vägrum som

på den platta Lundaslätten ofta endast begränsas av ho-risonten. Vägen är en länk mellan två punkter, medangatan är en del av stadsmiljön. Gatan har en mer bearbe-tad miljö med kantsten, trottoarer, belysning mm. Vä-gen i landskapet är anlagd med diken och avsedd förhögre hastigheter. Före massbilismens genombrottsamsades flera trafikslag på vägarna; bilar, cyklar ochhästar. Dagens vägar är helt anpassade för biltrafiken ocheventuella andra trafikslag kräver sina egna banor.

In- och utpendlingI Lunds stad finns ca 40 000 arbetsplatser och 27 000studenter. Flertalet av Lunds arbetsplatser ligger sam-lade inom ett område som sträcker sig nordöst ut fråncentrum, med lasarettet, universitetet, högskolan ochIdeon. Varje dygn pendlar ca 23 000 arbetstagare in tillLunds tätort, och ca 13 000 reser ut för att arbeta i andrakommundelar eller kommuner. Trafikbelastningen påde största vägarna framgår av trafikflödeskartan i avsnitt3.5.

RingvägarnaI dagens vägtrafiksystem finns den gamla radiella struk-turen kvar och flera av de gamla entréerna är fortfarandehuvudstråk in mot staden. Vägtrafiksystemet utgörs avett nät och entréerna ingår som delar i detta nät. Denradiella strukturen har utanför stadskärnan komplette-rats med tangentiella leder och möjlighet finns att ta sigi olika ”ringar” runt i stadens vägnät. I Lund finns delarav ringleder, men i egentlig mening ingen fullständig ring-väg. Det som i detta projekt och även i andra samman-hang använts som begrepp är centrumringen, mellan-ringen och yttre ringen. Centrumringen, som i principföljer den gamla stadsvallen och omsluter själva stads-kärnan, följer gatorna Svanegatan, Gyllenkroks allé,Södra Esplanaden, Östra Vallgatan, Biskopsgatan, All-helgona Kyrkogata, S:t Laurentiigatan och Bangatan.Mellanringen följer Ringvägen, Södra vägen, Solvägen,

Gata (Fjelievägen) Väg (Svenshögsvägen)


- 40 -

Tornavägen, Getingevägen, Kung Oskars väg, Bryggare-gatan och Fasanvägen. Den yttre ringen kan inte defi-nieras enkelt och är inte fullständig, men dagens NorraRingen och E22 kan sägas utgöra delar av en yttre ring,då de har en övergripande uppgift att leda genomfarts-trafik förbi Lund och fördela trafik mellan de olikamålpunkterna och infarterna.

Hastighet och upplevelseHastigheten är avgörande för upplevelsen och vilken tidman har på sig att uppfatta utblickar och blickfång. Detbehövs 15-30 sekunder för att uppfatta t ex en utblickoch 30-90 sekunder för att få sammanhang i det man ser.Om miljön är likartad i mer är tre minuter upplevs densom monoton.

JärnvägenCentralstationen i Lund är landets femte största stationräknat i antal resenärer. Varje dygn stiger 25000 resenä-rer av eller på tåget i Lund. Mötet med staden via tåg sernågot annorlunda ut än mötet med staden för bilisten.Synfältet är inte riktat framåt utan åt ena sidan av färd-riktningen. Punkter i omedelbar närhet av tåget passe-rar för snabbt för att kunna uppfattas. Först nästanframme vid stationen upplever man de näraliggande plat-serna. I mötet med staden är det större objekt och punk-ter en bit från banan som blicken fastnar på, t ex Anne-hemsområdet, Höje ås dalgång och Klostergården.

Idag trafikeras Södra Stambanan och Västkustbanan.Historiskt har det funnits fler järnvägslinjer, bl a motSödra Sandby och Staffanstorp. Planer finns på att åter-uppta trafiken på Staffanstorpsbanan samt att anläggaspårväg mot Dalby, den s.k. Lundalänken, som bl akommer att trafikera det stora verksamhetsområdet inordöstra Lund.

3.4SEKVENSMODELLInom detta projekt beskrivs en entré som en sekvens avsträckor och punkter. Det innebär att entrén inte baraär sträckan innan man möter staden eller punkten närman passerar den första bebyggelsen utan en zon frånlandsbygd in till stadens kärna med korsningspunkteroch varierande karaktär på sträckorna.

Sekvensen av sträckor och punkter kan vara likartadför flera entréer. En punkt är i detta sammanhang enplats i form av en korsning där man kan göra ett vägval.Sträckorna binder samman entrén och upprätthåller enriktning in mot stadens centrum. Sträckornas utform-ning i väg-/gaturummet och omgivande miljöer signale-rar om man är nära stadens centrum eller i ytterkantenav staden, oavsett om man är på väg in till eller ut frånLund..

I den analysmodell som har utarbetats har fyra ka-raktäristiska punkter valts ut som återkommer längsvarje entrésekvens. Mellan två olika punkter har sträckannågot gemensamt med motsvarande sträcka vid en an-nan entré. Det är viktigt att påpeka att denna analysmo-dell är just en modell. Alla fall passar inte in exakt ochvarje entré måste behandlas utifrån sina förutsättningar.

3.4.1Sekvenser av punkter

StadsportenDen första punkten en besökare/pendlare möts av ärstadsporten. Det är här staden börjar. Stadsporten avvi-ker från de övriga punkterna därför att det oftast inte ären korsning eller cirkulationsplats, utan en gräns mel-lan slättlandskapet och stadslandskapet. Stadsporten flyt-tas ut i odlingslandskapet vid varje expansion av stadenoch tidigare stadsportar inom samma entré bildar mar-keringar av stadens ”årsringar”.

Korsning med yttre ringenDetta är den första punkt där man kan välja ny riktningoch är ofta en större korsning eller cirkulationsplats.Mycket trafik omfördelas vid denna punkt. En besö-kare kanske inte kommer längre in i staden än till dennapunkt innan hon/han avviker mot ny målpunkt. Dennapunkt kan även bilda en sidoentré.

Korsning med mellanringenDetta är nästa viktiga fördelningspunkt. Man vill gärnauppmuntra användandet av mellanringen för att und-vika onödig trafik i centrum. Ofta innebär mellanringenen övergång till en mer stadsmässig miljö.

TullenEn historisk punkt som utgör stadens första stadsport.De fyra tullarna runt staden var en gång de enda entré-erna till staden. Idag är det en port in till den äldre stads-kärnan som utgör Lunds centrum.

3.4.2Sekvenser av sträckor

Fjärrsträcka med siluettDetta är en sträcka i det öppna odlingslandskapet därstadens siluett avtecknar sig i horisonten. Landmärkenär här av stor betydelse. Inom detta projekt definierar vientrén som sträckan från det att man ser stadens siluettända in till tullen. Vägverket däremot ser fjärrsträckansom hela sträckan från den större regionala vägen ellersamhället innan, eftersom de arbetar med gestaltningenlängs hela vägen. De gestaltningsfrågor som gällerfjärrsträckan inom detta projekt går att tillämpa ävenlängre ut, dvs längs hela den sträcka som Vägverket defi-nierar som fjärrsträcka.


- 41 -

YtterområdeEn sträcka genom stadens yttre delar som präglas av bådeverksamheter och bostadsområden. Karaktärer av för-ort, industri och villabebyggelse förekommer på dennasträcka. GC-vägar är separerade från övrig trafik, oftastmed planskilda korsningar. Vägkorsningar är tydligtmarkerade.

MellanområdeBostadsområden och mindre verksamheter dominerarlängs denna sträcka. GC-vägar har oftare kontakt medövrig trafik, plankorsningar förekommer.

InnerstadÄr ofta ett smalare gaturum med en mer stadsmässigkaraktär med lägre hastighet och gång- och cykeltrafikenintegrerad med gaturummet. Bebyggelsekvarteren ärtydliga.

3.5FEM ENTRÉERTre huvudentréer till Lund, Dalbyvägen, Fjelievägen ochMalmövägen, samt två mindre entréer, Sandbyvägen ochSvenshögsvägen, har inventerats och analyserats enligtmodellen ovan. Det bör noteras att E22:an och NorraRingen också fungerar som entréer till staden men derasdominerande funktion som genomfartsleder gör dem tillspecialfall som bör utredas i ett separat projekt.

Inventeringen av entréerna har resulterat i tre tabel-ler, en som beskriver den allmänna karaktären hos entré-sekvenserna, t ex gaturummets kvaliteter och brister, ensom behandlar trafikförutsättningar längs entrésekven-serna, t ex hastighet och trafikmängd samt en som be-handlar vegetation. Dessa tabeller utgör redskap för fort-satt arbete. I detta avsnitt sammanfattas innehållet i tabel-lerna.

Nedan redovisas en karta där entrésekvenserna medsina punkter är markerade. Här är även E22:an ochNorra Ringen markerade, samt framtida utbyggnadsom-råden. Dessutom redovisas på nästa sida en karta medtrafikförutsättningar för respektive entré.


- 42 -

Fjärrsträcka med siluettI de flesta fall är detta en historisk landsväg med äldregårdslägen med uppväxta träd. Det finns utblickar utöver slätten och en tydlig riktning mot centrum. PåMalmövägen och Dalbyvägen ser man Domkyrkans si-luett, på de andra entréerna dominerar modernare land-märken. Från fjärrsträckan på Fjelievägen ser man All-helgonakyrkan, Blocket och värmeackumulatorn påGunnesbo företagsområde och från Svenshögsvägen synsBlocket och S:t Hans backar. Från Sandbyvägen synsinga landmärken.

StadsportenPå Dalbyvägen och Sandbyvägen finns en skarp gränsmellan stad och land, som utgörs av planterade ytor.Detta skapar tydliga portar trots att den är ensidig påDalbyvägen. För Fjelievägen definierar vi korsningenmed väg 108 som stadsport. Här blir belysningen stads-mässig, men det är ändå en diffus stadsport. Svenshögs-vägens stadsport utgörs av den lilla cirkulationsplatsen ikorsningen med Norra Gränsvägen, en enkel men gan-ska tydlig port tack vare det öppna landskapet före ochbebyggelsen på båda sidor efter cirkulationsplatsen.Malmövägens stadsport är den gamla stenbron över Höjeå, som utgör en tydlig och historisk gräns.

YtterområdeDenna sträcka har oftast mycket breda gaturum och dåligkontakt med bebyggelsen runt omkring. Undantag ärMalmövägen som har ett väldefinierat gaturum mellanbokhäcken mot S:t Lars-området och uppväxta tomt-gränser mot villabebyggelsen. Svenshögsvägen har pådenna sträcka en tidtypisk, homogen förortskaraktär.Det breda vägrummet visar att ett vägreservat funnitsmed i planeringen. På Fjelievägen dominerar verksam-heter och öppna ytor och på Dalbyvägen och Sandby-vägen dominerar planterade bullervallar.

Korsning med yttre ringenDalbyvägen har två korsningar med yttre ringen, delskorsningen med Sandbyvägen och den framtida sydöst-ra vägen runt Gastelyckan, och dels korsningen medE22:an. Korsningen Dalbyvägen – E22:an utgör även enentré, där resande från norr och söder på E22:an påbörjarresan mot stadens centrum. Både Fjelievägen och Svens-högsvägen korsar Norra Ringen. Båda korsningarna ka-raktäriseras av dålig orienterbarhet p g a otydlig rikt-ning mot centrum. På sträckan Malmövägen behandlarvi korsningarna vid Tetra Pak som korsning med yttreringen. Den stora ytan med korsningar har dålig orien-terbarhet och stora restytor som saknar gestaltning.


- 43 -

MellanområdePå de flesta entrésekvenser karaktäriseras denna sträckaav tydliga gaturum som gestaltas främst av äldre vegeta-tion, men även av att bebyggelsen ligger närmre vägen.Undantaget är Fjelievägen där vägrummet är byggt förhögre hastigheter och har omotiverade öppna ytor bred-vid vägen. Även den splittrade bebyggelsen på Dalbyvä-gens södra sida påverkar gaturummet negativt.

Korsning med mellanringenI Dalbyvägens korsning med Tornavägen är riktningenmot centrum tydlig, men korsningen upplevs inte somen viktig fördelningspunkt. Korsningen Getingevägen– Svenshögsvägen är en fördelningspunkt utan tydligriktning eller orientering. Även korsningen Fjelievägen– Fasanvägen saknar orienterbarhet och tydlig riktning.Däremot är korsningen Malmövägen – Södra vägen öp-pen med god sikt och tydlig riktning mot centrum.

InnerstadDalbyvägen, Svenshögsvägen/Getingevägen och Fjelie-vägen har här väl gestaltade gaturum med tydlig stads-karaktär. Bebyggelsen har kontakt med gatan och äldreträd och häckar sluter gaturummet. Däremot saknar denkorta sträckan längs Malmövägen tydlig gestaltning.Getingevägens korsning med Kävlingevägen och områ-det utanför tullen saknar tydlighet och stadsmässighet.

TullenDalbyvägen slutar i östertull där stadskärnans början ärtydlig. Detsamma gäller norrtull. Fjelievägen slutar idagi en T-korsning som inte avslöjar åt vilket håll centrumligger. Den gamla västertull utgör ingen gräns mot stads-kärnan idag. På Malmövägen ser man åter Domkyrkannär man når södertull och stenstadens början är tydlig.

3.6ENTRÉER FÖR TÅG, BUSS OCHCYKEL

JärnvägenFör järnvägen fungerar inte sekvensmodellen. Det är sta-tionen som är stadsporten men staden börjar långt innantåget når dit. Det är viktigt att få bekräftelse på att manär i Lund, kanske så fort tåget kommer in i staden.Omsorgen om staden sträcker sig sällan till de delar avstaden som man ser från tågfönstret. Bakgårdar, buller-plank, busstallar osv präglar intrycket.

BusstrafikEn prioritering av bussen i trafiken påverkar gestalt-ningen av vägrummet. Busstrafiken utnyttjar sammaentrésträckor som biltrafiken, med samma förutsätt-ningar. Bussresenären har liksom tågresenären huvud-

sakligen utblickar mot sidorna och inte rakt fram sombilisten.

Av stor betydelse är hållplatsernas placering och ut-formning så att de blir igenkännbara, attraktiva, tryggaoch säkra. Hållplatsernas utformning förändras ju längrein på entrésträckan man kommer. På sträckan ytterom-råde har hållplatserna ett egenvärde. De bör ha god kon-takt med bebyggelsen för att kännas säkra. Innanför yttreringen är hållplatsen en del av gaturummet. För att un-derlätta för kollektivtrafikanvändning bör hållplatserlängs expressbusslinjer behandlas som tågstationer ochha handikapparkering och angöringsplatser för hämt-ning och lämning. Även pendlingsparkering bör varamöjlig.

CykelstråkI detta projekt behandlas endast de cykelstråk som finnsi anslutning till aktuella entrésträckor. Cykelvägarna ärhelt separerade från bilvägen fram till yttre ringen ochär därefter oftast integrerade i gaturummet. Cykelvägar-nas läge och utformning i förhållande till vägrum ochbebyggelse har stor betydelse för säkerhet och trygghet.Kontakten med omgivningen, överblick och belysningär viktiga aspekter för cykelvägens kvalitet. Dessutomfinns det i Lund separata entréstråk för cykel som ärhelt skilda från biltrafiken. Dessa kräver en egen behand-ling och tas inte upp inom detta projekt.

Gamla Dalbyvägen, idag cykelväg


- 44 -

3.7ANALYS OCH STÄLLNINGSTA-GANDEN TILL GESTALTNINGUnder resan in mot staden ställs olika krav på trafik-apparaten. I de yttre delarna dominerar kraven på fram-komlighet och trafiksäkerhet för den motordrivna tra-fiken; de oskyddade trafikanterna skiljs i största möjligamån från motorfordonen i plan eller nivå. När mankommer närmre stadskärnan ökar mängden oskyddadetrafikanter samtidigt som det blir allt svårare av utrym-mes- och/eller stadsbyggnadsskäl att separera fotgäng-are och cyklister från den motordrivna trafiken. Av sä-kerhets- och trivselskäl är det därför viktigt att entrénsutformning successivt stöder en sänkning av fordons-hastigheterna när man närmar sig centrum; att miljönblir alltmer anpassad till människan och mindre tillmotorfordon. Det omvända är givetvis inte mindre vik-tigt, d v s att man upplever ett successivt lämnande avstaden vid utresan.

Gestaltningsmässigt är idealbilden att på väg motLunds centrum övergår vägen till gata och blir allt merstadsmässig vid varje punkt. Den korsande vägen, ringen,ska ha samma dignitet som entrésträckan utanför. Entré-gatans gaturum blir smalare, detaljeringsgraden högre,vegetationen mer bearbetad, beläggningen mer stadsmäs-sig osv efter varje punkt.

Mötet stad-landDen skarpa övergången mellan stad och land är en kva-litet för stadens karaktär och är viktig att ta fasta på vidstadens expansionsfaser. Stadsporten bör bilda en tydliggräns med hjälp av vegetation och byggnader. Korsningarbör inte sammanfalla med stadsporten eftersom de oftager en öppen, odefinierad gräns mellan stad och land.

LandmärkenLunds landmärken bör tas tillvara vid utbyggnad. Siluet-ten bör studeras så att nya byggnader, belysningsarma-turer och liknande inte skymmer landmärkena. Vid för-ändring av entrésträckorna bör också möjligheterna attförstärka landmärkena i siluetten undersökas. Nya land-märken skapas då högre byggnader uppförs och det ärviktigt att dessa utformas så att de blir ett positivt inslagi stadens siluett.

Det viktigaste landmärket är naturligtvis Domkyr-kan, vars torn är en viktig symbol i stadens siluett. ÄvenAllhelgonakyrkans torn utgör ett viktigt landmärke.Dessutom finns modernare landmärken, där Blocket ärdet mest framträdande. Värmeackumulatorn på Gun-nesbo och kylackumulatorn på lasarettsområdet är nu-mera också starka inslag i stadens siluett.

OrienterbarhetEn entré bör ha en tydlig riktning mot centrum ochäven utan skyltar ska man känna att entrén leder in motstadskärnan. Vid varje punkt där det finns ett vägval skariktningen mot centrum vara tydlig samtidigt som detska framgå om den korsande vägen har en ringleds-funktion.

Orienterbarhet innebär även medvetenhet om var istaden man befinner sig, i ytterkanten av staden ellernära centrum. Väg- och gaturummet och dess omgiv-ningar ska ge tydliga signaler, t ex en ökad stadsmässig-het ju närmre centrum man befinner sig. Kontakten medomgivningens bebyggelse av bostäder eller verksamhe-ter har stor betydelse för orienterbarheten. Även land-märken i centrum spelar stor roll.

Riktningen mot centrum är ingen motsättning motdet faktum att man vill minska biltrafiken innanför tul-larna. Med information om p-platser vid informations-platsen och via det befintliga p-ledssystemet hittar bilis-terna lätt till parkeringshusen samtidigt som man kän-ner var centrum ligger.

KorsningarVid de entrésekvenser där det finns ytterligare entréertill Lund i en punkt, t ex korsningen Dalbyvägen- E22:an,bör dessa punkter vara välkomnande i de riktningar defungerar som entré och samtidigt ha en tydlig riktningmot centrum från alla håll. Även från ringvägen börgaturummet innanför ringen upplevas mer stadsmässigt.

I korsningar är det viktigt att hela gaturummet in-klusive kvartersmark gestaltas för att undvika restytor.Tvärställda alléer eller andra planteringar samt belysningkan vara ett bra sätt att uppmärksamma korsningar.

BelysningBelysning längs infartssträckor har tidigare präglats avtrafiksäkerhets- och trafiktekniska aspekter. Det har oftaresulterat i kraftfullt belysta entréer och överdimensio-nerade armaturer i förhållande till vägrummet. Idag kankonstateras att belysningen inte har så stor betydelse förtrafiksäkerheten som man tidigare trott. Det är i huvud-sak i korsningar och vid på- och avfarter som det finnsbehov av upplysta platser som ledning för biltrafikanten.

Vägbelysning har ofta lågtrycksnatrium som ljuskällavilket ger ett starkt gult sken med dålig färgåtergivning.Belysningen är dessutom ofta bländande för fotgängareoch cyklister. Denna typ av belysning bör undvikas.

Belysningsarmaturen är en viktig möbel i vägrum-met/gaturummet och designen kan användas för att t exunderstryka stadsmässighet, skapa tydliga linjer och bildakontraster. Utformningen av belysning och armatur blirolika på de olika sträckorna. Belysningen bör i förstahand inte börja före stadsporten, men där det finns kravpå belysning på fjärrsträckan bör denna ändra karaktärvid stadsporten. Det är också viktigt att armaturen ut-


- 45 -

formas och placeras så att inte siktlinjer in mot stadskär-nan och landmärken, som t ex Domkyrkan, bryts.

En utredning föreslås som studerar om det är möj-ligt att minska belysningen på Lunds entrésträckor utan-för yttre ringen. Innanför yttre ringen bör belysningenoch armaturen ändra karaktär och skala för att markeraen ökad stadsmässighet. Belysning av cykelvägar börprioriteras i ytter- och mellanområde.

VegetationVegetation är en viktig del i gestaltningen av väg-/gatu-rummet. Trädplanteringar kan bl a fungera som optiskledning, avgränsning, respektive delning av vägrummet/gaturummet. Planteringar längs med väg/gata bör ävenmedge utblickar och förstärka siktstråk mot omgivandeområden. Likaså är det värdefullt att från cykelstråk fåutblickar både mot vägen och in mot bebyggelse. Föratt uppnå de karaktärer som en gång var avsikten medplanteringen är underhåll och gallring avgörande.

I fjärrsträckan är förankring till platsen viktig ochäldre gränsmarkeringar och gårdsmiljöer utgör en vär-defull struktur som man kan ta fasta på vid utformningav planteringar. Det ska vara tydligt varför t ex en allébörjar och slutar där den gör. I mötet med staden i stads-porten är vegetationen en viktig komponent för att skapaen skarp gräns mellan stad och land och samtidigt an-sluta bebyggelsen till platsen.

I sträckan ytterområde med större vägrum och störreavstånd till bostäder är det viktigt med en variation ivegetationsgestaltningen vid sidan av vägen. Upplevel-sen av variation är relaterad till sträckans längd och has-tighet. På längre infartssträckor som har storskalig ka-raktär och präglas av verksamheter är planteringar somgår vinkelrätt mot vägen eller på diagonalen ett sätt attskapa variation och mer sammanhållna kvarter. Attgynna ängsvegetation längs dessa entrésträckor är ytter-ligare ett sätt att göra infarterna mer varierade och att-raktiva.

BoendeaspekterI utformningen av stadens entréer måste även aspekterpå boendemiljön intill entrésträckan tas i beaktande. Förde boende längs med entrésträckorna kan vägen upple-vas som en störning. Traditionellt används bullervallarmed vegetation som avskärmning för ljud och visuellastörningar. Bullerdämpande åtgärder bör utformas påett sätt som är tilltalande både för boende och trafikan-ter. Ett tydligare avgränsat vägrum och en ökad stads-mässighet kan inte heller i alla lägen innebära att bostads-bebyggelsen kryper närmre eller att fasaderna med en-tréer vänder sig mot gatan.

Vägen kan även upplevas som en barriär för de bo-ende framförallt i ytterområdena där vägrummet ärstörre och trafiken har en högre hastighet. Barnen måstekanske passera vägen dagligen till och från skolan. Käns-

lan av barriär kan motverkas genom välplacerade gc-pas-sager.

Verksamheter och skyltningDet är attraktivt för verksamheter att vara lokaliseradelängs entréstråken, både ur orienteringssynpunkt ochgenom det goda annonsläget. En god arkitektur ochomsorgsfull mark- och vegetationsbehandling är det somlångsiktigt skapar en positiv reklam för verksamheten.Generellt bör därvid ett mer artikulerat gaturum efter-strävas. Tvärställda planteringar eller träddungar mel-lan byggnader kan var ett medel. Skyltar och olikabelysningsarrangemang bör vara väl integrerade medbyggnadens arkitektur och inte utgöra dominerandeinslag i miljön. T ex bör takskyltar undvikas eller välinarbetas i takutformningen. När det gäller friståendeskyltars placering och storlek har skalan på entréstråketsgaturum stor betydelse. På tomtmark bör reklamskyltarsom inte har anknytning till verksamheter längsentréstråken undvikas helt.

Möblering av gaturummetEtt program för möblering av gaturummet bör utarbe-tas i samråd med delprojekt 4, Stadens parker, gator ochtorg. Det gäller bl a busshållplatser, cykelställ, oriente-ringsskyltar, stadsinformation, allmänna reklampelare,sittmöbler och trafikanordningar såsom trafikljus, skylt-portaler, räcken.


- 46 -

Fjärrsträckamed siluett

Stadsporten

Sträcka ytter-område

Korsning medyttre ringen

3.8TILLÄMPNING AV SEKVENSMODELLEN

• Siluetten tas tillvara.• Landsvägskaraktär, t ex belysning under-

ordnad stadens ljus eller ingen belysning.• Öppet landskap dvs gles bebyggelse med

utblickar, vegetation samlad runt gårdar el-ler tvärställda alléer.

• Alléer kan förstärka riktningen mot staden.• Vegetation i vägrummet, t ex läplanteringar

längs GC-bana och alléer, i ett sammanhangmed början och slut.

• Distinkt gräns mellan stad och land.• Trädplanteringar kan förstärka känslan av

att passera en port.• Stadsporten flyttas ut vid utbyggnad.• Hastighetsbegränsning.• Korsningar bör inte sammanfalla med

stadsporten.

• Gaturum: belysning och armatur föränd-ras, artikulerad vegetation, inga vägrenar,ev busskörfält.

• ”Välkommen till Lund”; all skyltning sam-las till denna plats.

• Informationsplats Lund, gemensamt utfö-rande vid alla entréer.

• Bebyggelse i kontakt med gaturummet.• Vegetation med tydliga former med både

öppna och slutna partier motverkar käns-lan av att köra i ett tråg och ger möjlighettill utblickar mot omgivande områden.

• Enformighet och monotoni ska motverkas.

• Egenkaraktär.• Huvudriktning mot centrum.• Undvika restytor.

• Ska det finnas belysning på dessa vä-gar med landsvägskaraktär?

• Landmärken; siktanalyser för varjeentrésekvens.

• Samla alla olika ledningar i ettledningspaket för att underlätta förträdplantering, service av ledningarosv, vid framtida utbyggnad.

• Särskilda gränsstolpar/trädgrupp?• Ska det finnas någon modern variant

av stadsgränsstenar? Dessa kunde ståkvar och markera årsringarna vid ut-byggnad.

• Belysning och armatur: höjd, place-ring, färg och intensitet på ljus för-ändras.

• Bullerplank med genomsiktliga par-tier kan vara ett alternativ tillbullervallar. Det räcker att se någratak eller någon byggnad för att upp-leva kontakt med omgivningen.

• Tidigare stadsportar bildar årsringar.• Landmärken; siktanalyser för varje

entrésekvens.

• Faktorer som kan ge egenkaraktär:vegetation, belysning, konstverk, vat-ten, ev byggnader.

• Även om man viker av mot ny mål-punkt här ska man känna att man är iLund.

Syfte Frågeställningar/KommentarerSträcka/Punkt


- 47 -

• Konsekvent 50 km/h.• Stadsmässig miljö: smalare, samlat gaturum,

kantsten istället för diken, GC-trafikintegreras i gatumiljön, tomtutfarter, stads-mässig belysning, gärna samma som påsträcka innerstad.

• Bebyggelseförtätning ofta möjlig.• Bearbetad och detaljerad vegetation; mer

distinkta och strikta former, t ex alléer ochklippta häckar.

• Tydlig platsbildning.• Mellanringen känns igen runt om för bättre

orientering.• Egenkaraktär.

• GC-trafik på båda sidor om gatan, integre-rad i gatumiljön.

• Smalare gaturum.• Bebyggelsen vänd mot gatan.• Stadsmässig belysning.• Låga hastigheter.• Beläggning mer bearbetad.• Vegetation ytterligare mer detaljerad.• Övergångsställen utan ljusreglering.• Inga mitt- och kantlinjer.

• Platsbildning med tydlig karaktär.• Trafikanordningar underordnar sig platsens

gestaltning.

• Hur ska man hantera korsande GC-trafik på denna sträcka?

• Landmärken; siktanalyser för varjeentrésekvens.

• Faktorer som kan ge egenkaraktär:vegetation, belysning, konstverk, vat-ten, byggnader

• Ska mittlinjerna tas bort här?

• Vegetationen blir här alltmer stads-mässig, med träd, klippta häckar evformklippta element, tuktat växtma-terial.

Syfte Frågeställningar/Kommentarer

Sträcka mellan-område

Korsning medmellanringen

Sträcka inner-stad

Tullen

3.9PILOTSTUDIE DALBYVÄGENEtt gestaltningsprogram har tagits fram i samverkan mellanVägverket och Lunds kommun. Bakgrunden är att kom-munen, Vägverket och Skånetrafiken avtalat om att gemen-samt utreda och genomföra förbättringar i trafiksystemen iöstra Lund, bl a avseende Dalbyvägen, så har en fördjupadpilotstudie påbörjats. Avsikten är i första hand att ge ettunderlag för genomförandet av åtgärder på Dalbyvägenmen också att pröva analysmodellen. Ett förslag tillgestaltningsprogram har med konsultstöd tagits fram var-vid samtliga projektdeltagare vid diskussionsmöten har bi-dragit med analyser och tankegångar.

3.10FRAMTIDA ARBETEDet är angeläget att bedriva liknande gestaltningsstudier, somden som gjorts för Dalbyvägen. Erfarenheterna från arbe-tet är goda med ett avgränsat projekt och en projektlednings-grupp med representanter från berörda förvaltningar i kom-munen och Vägverket respektive Banverket när det statligatrafiknätet berörs.

Särskilda gestaltningsprogram föreslås utarbetas förentréstråken:• Malmövägen: som underlag för förbättringar i trafik-

plats Lund södra samt den nya trafikplats Råby viaE22 och kopplingen till Ruben Rausings gata.

Sträcka/Punkt


- 48 -

• Fjelievägen: västra infarten, riksväg 16, från trafik-platsen på E6.

• Sandbyvägen: mindre väg med utbyggnadsområdenvid infarten till Lund.

• Svenshögsvägen: mindre väg som förväntas få ökadtrafik vid utbyggnaden av Stångby.

• Cykelstråken: Cykelentréstråkens utformning, gestalt-ning och belysning bör studeras i arbetet med konto-rets cykelplan.

• Järnvägen: Järnvägen som stadsentré bör utvecklas iett projekt i samverkan med Banverket och förvalta-ren av stationshuset Jernhusen AB.

• E22: I samverkan med Vägverket bör en särskildentréstudie genomföras för trafikplats Lund norra(E22) - Norra ringen - Getingevägen, där även Ideonsoch Brunnshögs utbyggnad vägs in. Hela sträckan avE22 som går genom Lund bör studeras utifrån hurstadens upplevs för passerande på motorvägen.

• Norra ringen; utformning av vägen som både är entréoch genomfartsled.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lund delprojekt: Stadens parker, gator och torg

- 49 -

stadensparker,

gator ochtorg

- den goda platsen

Lundaborna har tillgångtill skön grönska i ochkring staden. Stadensnät av gator och öppnaplatser utgör en viktigdel i kulturarvet. Sta-dens uterum ger osstrivsel, trygghet och till-gänglighet.

4. STADENS PARKER, GATOR OCH TORGSAMMANFATTNINGDetta delprojekt inom Värna och Vinna staden har koncentrerat sig på funktio-nen och gestaltningen av stadens offentliga rum d v s parker, gator och torg.Stadens offentliga rum bör utformas så att de stimulerar till social samvaro,skapar trygghet och säkerhet samt underlättar kommuninvånarnas vardagsliv. Ien stad finns det ett stort behov av platser där man kan mötas, betrakta och blisedd. Olika mötesplatser är grundläggande för trivseln i staden och det är vik-tigt att de finns över hela staden. Träd och grönska nära intill bostaden ochnärliggande parker att promenera, leka och vila i är en viktig grundläggandefaktor för vår hälsa. Gator, torg och parker ska även underlätta kommunikationeninom stadskärnan och mellan olika stadsdelar. Förutom att vara vackra platserskall de offentliga platserna vara tillgängliga för alla. Kraven på trafiksäkerhet,tillgänglighet och trygghet påverkar friytornas utformning och bör vägas motkulturhistoriska aspekter och skönhet.

Under 2002-2004 har ett grönstruktur- och naturvårdsprogram arbetats framgemensamt av stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen. Här utveck-las mål- och strategier, värden och funktioner samt ges förslag till åtgärder. Sam-råd kring programmet sker under 2004. I projektet har en fördjupning gjorts avstadens ljus och staden golv som ska ligga till grund för kommande gestaltnings-program. En god belysning skapar vackra stadsrum som känns trygga att vistasi. Målet för stadens ljus är att verka för bra funktionell ljussättning anpassad tillplatsen och med en armatur i rätt skala, proportion och uttryck. Mark-beläggningen är viktig för helhetsintrycket av stadens offentliga rum. Den störstaandelen av stadens golv består av hårdgjord yta och därför fyller gräsytornamånga viktiga funktioner som exempelvis att ta hand om regnvatten, har bety-delse för stadens växter och djur och är viktiga lekplatser.

FÖRSLAG TILL STÄLLNINGSTAGANDEN

INRIKTNING• Stadens offentliga rum utgör viktiga mötesplatser med kulturhistoriska värden och skall utformas så att de

främjar social samvaro, trygghet och säkerhet.• Stadens parker ska utformas och skötas så att de tillgodoser alla människors behov av gröna miljöer, samt

bevarar och utvecklar naturvärdena och de gröna kulturmiljövärdena. Kunskapen och förståelsen för grönamiljöer ska öka.

• Stadens parker, gator och torg skall belysas så att rummets uppbyggnad och riktningar framträder för attskapa vackra, trygga och säkra platser.

• Markbeläggningen skall anpassas till platsens arkitektur och gaturummets gestaltning samtidigt som stadenska vara tillgänglig för alla.

• För att skydda enstaka träd på tomtmark, som har stor betydelse för gaturummet i stadskärnan, föreslås ettutökat skydd av träd vid en revidering av detaljplaner.

• Planering och förvaltning av stadens parker, gator och torg skall följa de strategiska målen i ÖPL-98 i enlig-het med punkterna på sid 50 vänstra spalten.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Stadens grönstruktur d v s stadens parker, grönområden och rekreationsmark behandlas i grönstruktur- och

naturvårdsprogrammet i enlighet med beslut i kommunstyrelsen 2002-03-07. I programmet ingår ett särskiltkapitel med förslag till åtgärder. Dessa genomförs efterhand som resurser finns tillgängliga.

• Program för stadens ljus i enlighet med 4.2.• Program för stadens golv i enlighet med 4.3.• Program för stadens möbler i enlighet med 4.4.• Program för stadens ljud i enlighet med 4.5

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lunddelprojekt: Stadens parker, gator och torg

- 50 -

4.1STADENS OFFENTLIGA RUMStadens offentliga rum bör utformas så att de skapartrygghet och säkerhet, stimulerar till social samvaro ochunderlättar kommuninvånarnas vardagsliv. I en stad finnsdet ett stort behov av platser där man kan mötas, be-trakta och bli sedd. De offentliga rummen har en viktigfunktion som mötesplats och är avgörande för det so-ciala samspelet. De har även en viktig funktion att till-godose människans behov av att koppla av och njuta avvackra platser. Möjligheterna till att promenera ochmotionera är ur en hälsoaspekt en viktigt kvalitet i sta-den.

Utgångspunkten för vårt arbete med stadens parker,gator och torg har varit ställningstaganden i ÖPL-98 somberör stadens offentliga rum. Ett urval av ställningsta-ganden enligt ÖPL –98:

(kap 3.1 Naturresurshushållning) Grönstruktur och land-skap:• Befintlig grönstruktur i staden skall säkerställas och

kompletteras.• En tillfredställande grönstruktur skall säkerställas

och utvecklas inom nya utbyggnadsområden.• Stadens friytor såsom parker, torg och bostadens

trädgårdar skall utvecklas utifrån sina funktioner.(kap 3.2 Bebyggelse) Planeringen bör syfta till att stärkaLunds identitet genom att:• Behålla den måttliga skalan i bebyggelse, gaturum

etc• Gestalta gröna stråk omsorgsfullt i bebyggelsen och

ut i landskapet, samt särskilt beakta institutions-stråken

(kap 3.8 Kulturmiljövård) Inom den del av staden somutpekats som riksintressen:• Särskild vikt skall fästas vid det medeltida gatunätet.

Viktigt är att ytterligare vidgningar av gaturummetinte accepteras. Skyddet av gatunätet innebär ocksåatt det skall ges en utformning så att de gamlastrukturerna framgår. Så är det väsentligt att degamla infartsgatornas karaktär framgår även eftereventuellt trafiktekniskt motiverade ombyggnader.

• Gårdsmiljöer ska värnas och fler gårdsöverbyggna-der bör ej genomföras.

• Utformningen av det gemensamma gaturummetskall ägnas fortsatt uppmärksamhet. En övermöb-lering bör undvikas, och möjligheten att minskamängden trafikskyltar bör undersökas.

Stadsbyggnadskontoret har av kommunstyrelsen 2002-03-07 fått i uppdrag att i samarbete med Tekniska för-valtningen utarbeta ett grönstrukturprogram. Syftet medprogrammet är att utgöra en kunskapskälla och vara ettunderlag för kommunens översikts- och detaljplanear-

bete samt ge förslag till placering och utformning av nyaparkstråk och rekreationsområden. Ställningstagandeni ÖPL-98 kommer att utgöra en utgångspunkt i arbetetmed ett grönstrukturprogram. Strategier och förslag tillåtgärder kommer att redovisas för befintliga bebyggelse-områden, utbyggnadsområden enligt ÖPL-98, rand-zonen kring tätorterna och för de större rekreations-och naturområden.

Funktion och behovDen goda platsen kan vara både en lugn, lummig plats ien park och en livfull torgyta fylld med aktiviteter ochrörelser. Behoven av olika typer av öppna ytor varierarmellan olika grupper i befolkningen och ställer höga kravpå hur en plats ska utformas.

Offentlig konst höjer en plats estetiska värde och geren identitet till platsen. Inslag av vatten i den offentligakonsten ger ytterligare en dimension till en stad medbrist på vatten. Det är värdefullt att den offentliga kon-sten integreras i utformningen av en plats.

Reklamanordningar kan ha stor inverkan på stadsbil-den. Reklamens uppgift är ju att den ska dra till sig upp-märksamhet. Lunds stadsbild är så småskalig att ävenrelativt små åtgärder kan ha en betydande inverkan pådet offentliga rummet. Reklamanordningar måste där-för prövas noga och restriktivt med utgångspunkt frånbl a estetiska, kulturmiljö-, trafiksäkerhets- och fram-komlighetshänsyn. Detta för att inte stadsmiljön ska för-ändras på ett oönskat sätt, inte bara i stadskärnan utan ihela kommunen.

Stadens offentliga rum och stråk ska även underlättakommunikationen inom stadskärnan och mellan olikastadsdelar. Förutom gator förbinder även gröna gång-och cykelstråk stadskärnan med bostadsområden. En godkontakt mellan olika stadsdelar och stadskärnan är enförutsättning för att staden ska fungera. En annan viktigfunktion för stadens gator och torg är förutsättningenför handel.

I de 15 nationella miljökvalitetsmålen finns god bebyggdmiljö som ett huvudmål. Boverket har utarbetat förslagtill delmål för God bebyggd miljö:• En ändamålsenlig bebyggelseoch trafikstruktur ut-

vecklas.• Kulturhistoriska och estetiska värden tas tillvara

och förstärks.• Biologisk mångfald och grön- och vattenområden i

tätorter utvecklas.• Boende- och fritidsmiljön utom- och inomhus,

uppfyller höga krav på frihet från buller, tillgångtill solljus och ren luft.

• Samhällets material-, energi- och vattenkretslopp äreffektiva och långsiktigt hållbara.


- 51 -

Parker och gröna stråk bildar tillsammans ett mönstersom ger stadsborna möjlighet till rekreation såsom lek,motion, vila, naturupplevelser, årstidsväxlingar etc. Sta-dens grönska innefattar all den grönska som man kanuppleva i staden, vilket innebär att träd på tomtmarksom breder ut sig i gaturummet är en del av grönskan.Stadens parker och grönområden fyller olika funktio-ner som:Rekreativ – lek, spel, motionEstetisk – vackra platser, trivselSanitär – renar luften och avger syreKlimatologisk – utjämnar temperaturskillnader,läbildandeStrukturerande – stadsbyggnadselementKommunikativ – binder samman stadenEkologisk – en livsmiljö för växter och djurEkonomisk – friskvårdsinvestering

TillgänglighetStadens parker, gator och torg ska förutom att varavackra platser vara tillgängliga för alla. Enligt Handi-kapplanen för Lunds kommun ska ”den offentliga mil-jön på gator, torg och i grönområden utformas, anpas-sas och underhållas så att den kan användas av alla på

lika villkor”. Utformning av markbeläggning och pla-cering av belysning är viktiga faktorer som påverkar sta-dens tillgänglighet och säkerhet. Till och inom stadenska olika trafikanter såsom bilister, cyklister och fot-gängare i alla åldrar och funktionshindrade som t exblinda, döva och rullstolsburna kunna förflytta sig. Kra-ven på trafiksäkerhet och tillgänglighet påverkar fri-ytornas utformning och bör vägas mot kulturhistoriskaaspekter och skönhet. Viktiga aspekter att ta hänsyn tillvid planering av stadens rum för att göra dem tillgäng-liga är:• Orienterbarhet• Nivåskillnader och deras utformning• Hinderfria gångytor• Icke bländande belysning• Avfasade kanter vid trottoar och andra korsningar

i nivåskillnad• Bänkar för möjlighet till vila• Släta gångytor

TrygghetEn god plats är även en trygg plats. Vad som upplevssom tryggt varierar för olika grupper i befolkningen.Trygghetskänslan påverkas generellt av orienterbarhet,

Sigridsgatorna är ett exempel på Lunds äldsta markbeläggning sk fältsten.


- 52 -

överblickbarhet, aktiviteten och kontakten med omgiv-ningen. Andra faktorer som påverkar är skalan på enplats. En storskalig plats kan både kännas tom, övergi-ven och hotfull därför att man inte har överblick. Storaytor och stora huskroppar gör att människan kännersig liten. Belysningens placering och ljusstyrka påver-kar upplevelsen av en plats när det är mörkt. Närvaronav andra människor har också betydelse för tryggheten.Även skötsel och underhåll är viktig för att en plats skaupplevas trygg.

4.1.1Stadens gatunätDet i alla väsentligheter intakta medeltida gatunätet utgörett historiskt sett utomordentligt viktigt och särpräglat min-nesmärke, som måste skyddas för att Lund ska förbli Lund.(Lunds stadskärna, bevaringsprogram, stadsbildens fram-växt 1986)

Gatunätet i Lunds stadskärna är medeltida med en struk-tur som började att byggas upp i början av 1000-talet.Vad som kännetecknar Lunds medeltida gator är denlilla skalan, små trånga gator som i flera kvarter bestårav lägre bebyggelse 1-3 våningar. Gatornas mjuka svängarsom ger en varierad och upplevelserik gatumiljö gör dockstaden svår att orientera sig i. Kvarteren är ofta helt slutnamed bebyggelsen tätt inpå gatan och ofta med träplankvid öppningar mellan olika huskroppar. Plank och över-hängande träd bidrar till den lilla och mänskliga skalan.Det har stor betydelse för om den medeltida strukturenska kunna bevaras att gaturummet får behålla sin nuva-rande bredd och sträckning.

Vid flera av de forna stadstullarna samlar gatorna ihopsig och markerar än idag stadens tidigare stadsportar.Även stadsvallen som en gång omgav staden tydliggörs igatunätet genom bl a Södra esplanaden, Östra Vallgatanoch Norra Vallgatan.

Det finns en tydlig skillnad mellan stadskärnan ochstaden utanför. Skillnaden understryks av kontrastenmellan den täta kvarterstaden och grönskan som på flerasidor omger staden. I stadskärnan medger inte det trångagatunätet en funktionsuppdelning utan gång- och cykel-trafikanternas behov får prägla gatorna. Utanför stads-kärnan finns en skillnad mellan olika gators funktioneroch biltrafikens krav dominerar i många fall. Gatornasbredd varierar utifrån trafikmängd på huvudgata ochkvartersgata etc. Stadsdelarnas bostadsområden har olikauppbyggnad av gatunätet beroende på områdets till-komst. En prioritering av cyklister och deras trafiksä-kerhet har medfört att vid nyprojektering planeras se-parata gång- och cykelbanor helst med enkelriktadecykelstråk utmed gatunätet.

4.1.2Våra torgTorgen utgör de äldsta större offentliga platserna somanlades i staden. Torgen var i första hand en öppen mark-nadsplats men samtidigt en viktig samlings- och mötes-plats. Torget var även den plats där makten kunde ma-nifestera sig. Det fanns inga anlagda parker som var of-fentliga före 1800-talet i Lund utan gator och torg varstadens mötesplatser. Stadens torg är fortfarande en vik-tig mötesplats och en plats för manifestationer som krä-ver stora öppna ytor. Det är en kvalitet för staden atttorgen har olika karaktär och funktion.

StortorgetDet äldsta torget är Stortorget som på medeltiden varen utvidgning av gatan, Stora Södergatan, i en trekantigform som framträder än idag. Torget var under en långtid stadens viktigaste handelsplats. Stortorget genomgicken renovering 1995 vilket bl a innebar nya bänkar, nyarmatur, blomsterurnor, träd och markering av cykel-banan i norr samt förnyelse av trottoaren med cykel-ställ och ställningar för klätterväxter. Uteserveringar ären viktig förutsättning för livet på torget.

MårtenstorgetMårtenstorget anlades på 1840-talet när staden expande-rade med ökad handel som följd och behov fanns avytterligare ett torg främst för kreatursmarknad. Mårten-storget karaktäriseras idag av en livlig torghandel medfrukt, grönsaker, blommor, fisk, kläder och smycken.Aktiviteten är livlig på och runt torget tack vare det tätaoch varierande utbudet av affärer, restauranger ochkonsthall. Mårtenstorget genomgick en restaurering1997. Detta innebar bl a fler träd, ny markbeläggningframförallt på torgets norra och östra sida, cykelstråk,fler cykelställ, ny belysning, vattenkonst framför Konst-hallen och förändring av antalet p-platser.

ClemenstorgetClemenstorget anlades på 1890-talet omedelbart utan-för den medeltida stadskärnan i nära anslutning till järn-vägsstationen. Fram till 1975 följde torgets sydsida denmedeltida vallens sträckning. Torget uppkom pga av ökatbehov av ytor för kreatursmarknaden och kanske ocksåför att slippa dra in kreaturen mitt i staden. Torget sten-sattes tidigt och 1913 planterades de första träden. Sinnuvarande gestaltning fick torget i början av 1940-taletnär torget planterades med plataner med inslag av lindoch kastanj och en damm med springvatten anlades. Detavsattes också plats för parkering i sydost, väster ochnorr. Torget genomgick en förnyelse 1999. Den västrasidan gjordes då om till cykelparkering. Naturstensmuraravgränsar den lugna platsen med sittplatser och rabatterrunt vattenanläggningen. De arkadklippta platanernasom planterades på 40-talet står kvar. Idag korsar ett


- 53 -

huvudcykelstråk torget markerat med röd betongsten.På ytan som är avsedd för torghandel finns försäljningåret om med ökad aktivitet under sommarhalvåret. Tor-get används till torghandel, som passage och cykel-parkering men också som en rekreativ plats runt vatten-anläggningen.

BantorgetI motsats till stadens äldre torg har Bantorget aldrig va-rit ett handelstorg utan ett prydnadstorg. Bakom till-komsten av Bantorget ligger ingen medveten planeringutan mera slumpmässiga orsaker. Området kom i sta-dens ägo i samband med markförvärven inför bygget avjärnvägen. Torget planterades 1867 för att vara i ett vär-digt skick inför universitetets 200-årsjubileum 1868 ochblev därmed Lunds första kommunalt anlagda plante-ring.

Idag har den karaktären av en liten park snarare änett torg med mindre smyckesrabatter omgivna av bän-kar och avskärmande bokhäckar. Livlig trafik av fot-gängare och cyklister passerar över Bantorget. Vid densenaste omgestaltningen lades planteringarna ut tvärsöver Lilla Fiskaregatans medeltida sträckning och där-med bröts den gamla infarten från Väster.

StadsdelstorgenStadsdelstorgen har stor betydelse för stadsdelarnas ut-veckling. Dessa har inte bara funktionen som handels-och mötesplats utan även betydelse för stadsdelens iden-titet. Det viktiga för stadsdelarnas torg är att olika akti-viteter samt både spontana och planerade möten främ-jas. Det har betydelse om serviceinrättningar, gemen-samhetslokaler och verksamheter samlas kring torgensamt att bostadshusen finns nära inpå stadsdelscentrum.Klostergårdens centrum och Fäladstorget har tydligatorgbildningar och en enhetlig arkitektur. Runtom tor-gen finns affärer och verksamheter samlade. Linero,Gunnesbo och Nöbbelöv är exempel på centrum-anläggningar med splittrad och otydlig torgbildning. Detär önskvärt att göra alla stadsdelstorg mer levande medblandning av boende och verksamheter dock med beak-tande av deras arkitektoniska och kulturhistoriska vär-den.

4.1.3Stadens grönstrukturTillgång till grönska har stor betydelse för människansvälbefinnande. En viktig grundläggande faktor för vårhälsa är träd och grönska nära intill bostaden och närlig-gande parker att ströva, leka och vila i. Lund har förhål-landevis lite parkmark i jämförelse med andra städer.Skillnaden mellan olika stadsdelar är dock stor. Det storainslaget av trädgårdar och trädplanterade bakgårdar ärdock ett värdefullt bidrag till stadens grönska och på-

verkar vår upplevelse av staden. De är dessutom en för-utsättning för stadens flora och fauna.

En grön strukturAnlagda park- och grönområden som offentliga platserär en ganska sen företeelse och tidiga parkliknande an-läggningar var förbehållet de högre stånden och utgjordeen symbol för makt och status. De tidigaste parkernasom anlades för allmänheten är Helgonabacken somanlades år 1816, den hade dock utnyttjats som promenad-plats redan på 1700-talet. Det som idag kallas Monument-sparken övertogs av staden 1886. På 1930-talet anladesen parkanläggning söder om monumentet. Befästnings-vallen utnyttjades under slutet av 1800-talet som prome-nadplats och dubbelsidiga alléer planterades. Stadsparkenanlades efter det att 1907 års Industri-, slöjd- och konst-utställning hade anlagt ett område utanför vallarna.

Stadens parker är viktiga stadsbyggnadselement somrepresenterar olika stilideal. Parkerna har oftast plane-rats i samband med ett utbyggnadsområde och bildartillsammans med bostäderna ett historiskt avtryck. Detär värdefullt att bevara parkernas tidstypiska karaktärsom t ex 40-talets parker med närhet till bebyggelsen, enanpassning till topografin och mjuka linjer som i exem-pelvis S:t Jörgens park, 60-talets ljusa, storskaliga med fådetaljer som t ex Galjevångsbacken eller 70-talets storaöppna gräsytor och täta naturlika planteringar som ärden mest dominerade parkkaraktären i våra stadsdelar.Ändrade behov och ideal förändrar parkens funktionmed tiden och en utveckling av våra parker är nödvän-dig för att bibehålla parkens attraktions- och rekreations-värde.

I planeringssammanhang nämns ofta grönstruktursom ett sammanfattande begrepp för all icke hårdgjordmark inom staden. Det innebär att icke hårdgjorda ytori bostadsområden, daghemstomter, skolgårdar, insti-tutionsområden, idrottsområden, kyrkogårdar, grön ga-tumark, gröna torg, koloni- och odlingslottsområden,skyddszoner mot industriområden/vägar m m, tillsam-mans med parker bildar stadens grönstruktur. I dennadefinition blir andelen ”grön” mark relativt stor, menlångtifrån all grön mark är tillgänglig. Det är viktigt vidplanering av parkmark att särskilja den rekreativa park-marken, som är tillgänglig för stadens invånare och ge-staltad för olika aktiviteter och upplevelser, från denparkmark som utgör skyddszoner av olika slag.

I takt med att staden vuxit har gröna stråk anlagtssom binder samman olika stadsdelar och bostadsområ-den i staden. Vissa stadsdelar som t ex Väster har en lägreandel parkmark än övriga staden. Här planeras därförkomplettering med en ny stadsdelspark. Det som fram-förallt saknas är gröna stråk som leder ut i det omgi-vande jordbrukslandskapet. Dessa kan med planteringav träd- och buskridåer bli ett värdefullt tillskott förstadens närrekreation.


- 54 -

I den framtida planeringen med målet om en natur-resurshushållning är en förtätning av staden ofrånkom-lig och det är av stor vikt att det utvecklade mönstret avparker och grönstråk bibehålls och att den kvalitativaparkmarken utvecklas. Kontakten mellan ny parkmarkoch det befintliga systemet av grönstråk och parkmarkhar stor betydelse för tillgänglighet och den nya park-markens status. Krav på en långsiktig hållbarhet kan inne-bära att stadens parkmark även får en viktig funktionsom en plats för fördröjning och magasinering av dag-vatten (regnvatten från hårdgjorda ytor som idag ledsned i ledningar).

Natur i stadenLund har byggts ut på Lundaslätten med sin bördigaåker- och ängsmark och naturmark som förekommer iandra städer, t ex berghällar eller blockrika skogsdungar,har inte påverkat stadsplaneringen. Detta till trots harLund tack vare en lång kontinuitet av träd från äldregårdsmiljöer och parkmiljöer skapat värdefulla livs-miljöer för bl a lavar och insekter som tillhör odlings-och beteslandskapet. Bland resterna av äldre trädgårdarfinns ett mycket artrikt fältskikt, med en rik vårflorasom påminner om ädellövsskogens lundar. Dessa harett högt värde för Lundabornas upplevelse av vårens an-komst, t ex Holmbergska parken.

Det är framförallt förekomsten av öppet vatten somhar bidragit till att naturområden, dock starkt kultur-präglade, har kunnat bevaras i anslutning till staden somt ex Höje å-dalen, Rinnebäcksravinen, och Nöbbelövsmosse. Dessa områden är ett viktigt komplement till sta-dens parker och har stor betydelse som stadsbornas när-rekreationsområden. Ett område som kan komma att fåsamma funktion är Kungsmarken med det förhållande-vis korta avståndet och den planerade utbyggnaden avöstra delarna av Lund.

Det finns för lite synligt vatten i Lunds parker ochrekreationsområden i form av dammar och vattendrag.Vatten har både en estetisk och biologisk funktion ochskapar förutsättningar för en spännande lekmiljö. I dagleds stadens regnvatten ner i kulvertar och släpps ut iHöje å utan fördröjning vilket innebär höga vattenflödenoch utsläpp av närsalter. För att minska belastningen påHöje å behöver nuvarande regnvattenmängder fördröjasi dagvattendammar. Vid utbyggnad av nya bostadsom-råden bör strävan vara ett lokalt omhändertagande avdagvatten. Det innebär att det finns möjligheter att skapaattraktiva vattenstråk och dammar i våra parker ochgröna ytor.

Alléer och gaturummets grönskaLängs flera av Lunds infartsvägar t ex Malmövägen, S:tLaurentiigatan och Getingevägen finns rester av gamlaalléer som har stor betydelse för upplevelsen av stadenoch det är viktigt med kontinuitet av dessa alléer genomplantering av nya träd som är anpassade till stadsmiljön.Det finns även kvartersgator med trädplanteringar somär en del av områdets identitet som t ex fruktvägarna påNilstorp.

Stadskärnans parker är begränsade till ett fåtal plat-ser som exempelvis Stadsparken, Löwengrenska trädgår-den vid Stadsbiblioteket och Petriplatsen. Lundagård,universitetsplatsen och andra gröna institutionsområdenär mycket viktiga parkytor i stadskärnan även om deformellt inte är parkmark. Stadskärnans grönska präg-las även av träd på tomtmark. Flera träd på tomtmarkhar stor betydelse för upplevelsen av gaturummet ochmedför att stadens upplevs grönare. Storkroniga trädoch relativt låg bebyggelse medger en kontakt mellangårdsrum och gaturum. Det karaktäristiska för stadskär-nan är att träden förekommer framförallt på tomtmarkoch inte på gatumark. Genom ökad exploatering harmycket av den rika grönska som fanns i trädgårdar ochpå bakgårdar försvunnit. Det finns skäl att spara vissagröna lucktomter och att även vid fortsatt exploateringvara vaksam på möjligheterna att låta träd synas i gatu-bilden. Se vidare grönstruktur- och naturvårdsprogram.

Träd i gaturummet har stor betydelse för stadens grönska.(Magle stora kyrkogata)


- 55 -

4.2STADENS LJUSBelysningen syfte är att göra de offentliga platserna till-gängliga även när det är mörkt. En viktigt funktion äratt tillgodose orienterbarheten genom att belysa så attde olika stadsrummen och viktiga riktningar framträ-der. En god belysning skapar vackra stadsrum som kännstrygga att vistas i. Det är många faktorer som påverkarhur vi upplever stadens ljus. Olika trafikanter har olikakrav på belysning och olika miljöer kräver olika belys-ning för att upplevas som trygga. Fasadbelysning kandels ge en estetisk effekt och dels öka ljuset i stadsmiljönså att den upplevs som tryggare. Belysningen måste väl-jas med hänsyn till byggnadens karaktär. Ofta är detvackrare att ha många små ljuskällor som förstärkerbyggnadens fasaduttryck än att ha få ”strålkastare” somslätar ut fasaden/omgivningen. Även privata fastighetsä-gare bör uppmuntras att belysa sina fasader. Även mörk-ret har sitt berättigande i staden för att skapa variationoch spänning.

4.2.1Belysningens egenskaper

BelysningsstyrkaLjusflöde mäts i lumen och beskriver den totala mängdenljus från en ljuskälla. Luminansen är den för ögat upplevda

ljusheten hos en yta eller en ljuskälla. I utomhusmiljöer ärdet mera komplicerat att mäta ljus, eftersom ytans beskaf-fenhet varierar. Dessutom inkluderas inte eventuellt sidoljusvid en mätning. Därför bör ny belysning lämpligen provaspå plats.

Den ljuseffekt som vi upplever beror på flera faktorer tex ljusets fördelning, ljuskällornas placering, ytskiktets egen-skaper (fasader och markbeläggning) och sidoljuset. En va-rierad belysning kan upplevas som ljusare jämfört med mot-svarande ljusflöde placerad på endast en höjd, med en sortsarmatur på jämnt avstånd. Ett bra exempel på detta ärstationsområdets belysning som upplevs enhetlig trots attdet är olika armatur i varierande höjd och med olika ljus-källor. Upplysta skylt-, bostads- och kontorsfönster gervärdefullt sidoljus som ökar ljusnivån och ger en bättre rums-uppfattning av en gata eller ett torg. Likaså kan rätt place-rad fasadbelysning bidra till ökat ljus och bättre rums-uppfattning. Fasadbelysning kan även ge ljus- ochskuggeffekter som kan ses som ett tillskott till upplevelsenav staden när solen har gått ned.

FärgtemperaturLjus från lampor beskrivs ofta som kallt eller varmt sken.Den varmaste och gulaste färgen ger lågtrycksnatrium

Ljuseffekten som vi upplever beror på flera faktorer som ljusets fördelning, ljuskällornas placering, ytskiktets egenskaper (fasaderoch markbeläggningen) och sidoljuset.


- 56 -

som används framförallt för biltrafik vid större infarter,trafikplatser mm. Denna ljuskälla förvränger färgskalan såatt det mesta upplevs få en brunaktig ton. Motsatsen till detvarma ljuset är kvicksilverlampor som ger ett kallt vitt tillblått sken men återger färger bättre. Bland de modernaljuskällorna som t ex White SON, eftersträvas att likna glöd-lampornas ljus som är mest likt dagsljuset. I Lund är detöverlag ett varmare och gulare ljus som används. Högtrycks-natrium som ger ett gult sken är vanlig på bilgator och cykel-stråk framförallt utanför stadskärnan.

BländningVid framtagning av ny armatur arbetar man med attminska bländningsrisken samtidigt som ljusstyrkan bi-behålls. Exempel på armatur som bländar är äldre väg-belysningsstolpar som riktar skenet rakt ned på gåendeoch cyklister. Mycket av den äldre armaturen är utveck-lad för att öka trafiksäkerheten för bilisten, men ger enhelt annan effekt för gående och cyklister. Faktorer sompåverkar armaturens bländningsegenskaper är avskärm-ning, höjd, ljuskälla och konstruktion.

ArmaturdesignArmaturens utseende hade tidigare stor betydelse vidval av belysning på centrala platser i staden. Armatu-rens form och uttryck som en möbel styrde kanske merän bländningsrisk, ljusstyrka etc. Idag är det ett störreintresse för att ljussätta stadens rum och de belysnings-tekniska kraven på armaturen har ökat. En armatur skaförutom att vara vacker och slittålig även ge en god ljus-kvalitet.

Armaturens form och uttryck varierar naturligtvis medtiden och trender kommer och går. I en grov indelning kanarmaturen grupperas i en mer lågmäld, stram och enkelform eller i en mer uttrycksfull form som drar till sig upp-märksamhet och präglar platsen.

UnderhållUr säkerhets- och trygghetsaspekt är det viktigt att tra-sig belysning åtgärdas så snabbt som möjligt. Den eko-nomiska aspekten är naturligtvis avgörande men trasigalampor längs exempelvis ett cykelstråk ger ett slitet ut-tryck och kan bidra till en fortsatt vandalisering vilket isin tur ger känslan av mycket otrygga platser.

4.2.2Exempel på stadens belysning idagI Lund har man de senaste åren vid varje större ombygg-nad av ett torg eller gata tagit ett helhetsgrepp på belys-ningen inom aktuellt stadsrum. Vissa varumärken do-minerar idag på de nybyggda platserna men kan om 20år vara helt omoderna. Därför är målet att verka för braljussättning anpassad till platsen och med en armatur irätt skala, proportion och uttryck.

TorgGemensamt för torgen är att ingen belysning står mittpå torget utan längs med sidorna. Motivet till detta ärtorgets allmängiltiga användning. Armatur som användsidag är Helios. På Clemenstorget står belysningsstolparna

I parker är det viktigt att huvudstråken är väl upplysta men det är också värdefullt att vissa ytor i parken tillåts att vara obelysta.


- 57 -

i en kvadrat runt torgets sidor. Mårtenstorget har liknandeplacering men med belysningsstolparna lite indragna på tor-get för att lysa upp mer av torgets mitt. På Stortorget stårHelios i en rad på den norra sidan närmast cykelbanan. Enäldre torglykta finns på torgets ”vattenpost”. Upplysta föns-ter och skyltfönster som vetter mot torgen har stor bety-delse för ljusnivån och det är önskvärt att fler fönster ärupplysta som t ex Rådhuset och Stadshallen på Stortorgetsamt Sparbanken vid Mårtenstorget. Fasadbelysning finnsidag på t ex Konsthallen och Saluhallens koppartorn ochskulle kunna användas på fler platser t ex taket på byggna-den norr om Stortorget.

GatorBelysningen varierar på stadskärnans gator främst bero-ende på gatans storlek och kulturhistoriskt värdefullamiljöer. I äldre kvarter, framförallt runt Kulturen, finnsäldre gaslampor med modern ljuskälla. På större gatormed biltrafik dominerar högre stolpar, ofta böjda mednyare kupa, modell Köpenhamn, eller spännarmaturmed äldre ”koffert”. Flera mindre gator har kvar belys-ning från 60-70-talet som är anpassad till biltrafik och iflera fall har fel proportion i förhållande till bebyggel-sen och gatans användning. På gator med låg äldre be-byggelse dominerar en mindre armatur, metallfärgadmed modern och enkel design. Linhängd belysning finnspå flera äldre gator och har nyligen monterats på LillaFiskaregatan.

Utanför stadskärnan dominerar galvaniserade stolparoch koffertarmatur på både huvudgator och lokalgator.I flera fall är armaturen oproportionelig i jämförelse medgaturummet och belysningen anpassad enbart till bil-trafikanter. Exempel på ny belysning som är anpassadtill gaturummets skala och till både bil, cykel och gång-trafikanter är Dalbyvägen invid Villa Sunna och stor-hållplatsen vid Universitetssjukhuset. I bostadskvarterär gaturummet oftast mindre och viktiga punkter sombör vara väl upplysta är gångbanor, p-platser och entré-er till bostäder. I dessa miljöer är det värdefullt att få enbelysning som är så lik glödlampljuset som möjligt.

ParkerI parker är det viktigt att huvudstråken är väl upplystamen det är också värdefullt att vissa ytor i parken tillåtsatt vara obelysta. En park bör inte lysas upp helt, dåförlorar den sin parkkaraktär. Det är av stor betydelseatt identifiera huvudstråken, som kanske inte alltid över-ensstämmer med de som en gång planerades. Komplet-tering med punktbelysning vid sidan om stråket ökarljuseffekten och trygghetskänslan. Typer av parkbelys-ning som används är den s k kineshatten eller globen.Den globliknande armaturen är inte särskild effektiv utanlyser upp sig själv och är bländande. I parker och cykel-stråk används i allt större utsträckning den s k hjälmensom ger bra ljus utan att blända och med en lågmäld

design. I de mer centrala parkerna som Stadsparken bytsarmaturen ut till Helios och i Lundagård har belysningenbytts ut till Avenue. Att belysa skulpturer i parkmiljöär ett sätt att öka ljusnivån och skulle kunna tillämpaspå Petriplatsen och i Lundagård.

CykelstråkMånga av Lunds huvudcykelstråk går genom parkmark.I den moderna stadsplaneringen separeras bil- och cykel-trafik för att öka trafiksäkerheten och skapa lugnare ochskönare cykelstråk. Stråk i parkmark efter mörkrets in-brott upplevs av många som otrygga. Belysningen harstor betydelse för upplevelsen och för säkerheten menär inte avgörande. Lika viktig är kontakten med omgiv-ningens bostadsbebyggelse och bilvägar för att inte kännasig isolerad och utlämnad. För trygghetskänslan kan detvara viktigare att lysa upp omgivningen än själva kör-ytan. Kraftigt upplysta cykelstråk gör att omgivningenblir mörkare och ger en känsla av att man kör i en tun-nel. För vissa stråk som är helt isolerade bör det finnasett alternativ att välja när det är mörkt, t ex finns detbehov av ett alternativ till stråket ut mot Linero genomVikingaparken.

På Mårtenstorget har belysningen Helios liksom på övriga torgi stadskärnan placerats i dess ytterkanter.


- 58 -

En typisk kombination av smågatsten, betongplattor och storgatsten för gator i Lunds stadskärna. (Winstrupsgatan)

Riktlinjer för fortsatt arbete• Av energihushållningsskäl bör energianvändningen

minska vilket innebär att energisnåla ljuskällor bör an-vändas och överdimensionerade ljuskällor bytas ut,där det anses lämpligt kan ytor släckas helt.

• Skillnaden mellan mörkt och ljust skall avvägas så attman erhåller en positiv stadsbild utan att kravet påtrygghet och säkerhet eftersätts.

• Stadens parker, gator och torg skall belysas så attrummets uppbyggnad och riktningar framträder.

• Gaturummets skala och armaturens skala skallöverensstämma med varandra.

• På ytor där människor rör sig skall ljusets färgtem-peratur vara sådan att anletsdrag m m upplevs na-turliga.

• På trafikytor inklusive cykel- och gångtrafik skallbehovet av belysning ses över utifrån trafiksäker-het och trygghet.

• Färdvägens omgivningar skall framträda liksomkorsande stråk.

• Fastighetsägarna ska uppmuntras att göra mörkastadsrum vackra och tryggare medfasadbelysningar som komplement till gatubelys-ningen.

4.3STADENS GOLV

4.3.1Val av materialFaktorer som påverkar val av markbeläggning är bl afunktion, estetik, kulturmiljö, tillgänglighet, och trafik-tekniska aspekter.

FunktionStadens golv har många olika funktioner vilket påver-kar val av markbeläggning. En gata som ska vara trafike-rad med bilar och enstaka lastbilar kräver en viss breddoch måste klara tillfälliga belastningar av tyngre trafik.Ett öppet torg ska kunna samla mycket människor ochsamtidigt vara en vacker yta. I parken ska det finnas olikaplatser som inbjuder till att sitta, spela boll, flanera, leka,cykla etc.

EstetikMarkbeläggningen har betydelse för upplevelsen avgaturummet och platsen. Ögats känslighet för detaljeroch tecken på omsorg påverkar intrycket av markbelägg-ningen. Bra anslutningar av gatsten mot fasader, brunns-


- 59 -

lock, stolpar m m ger ett gediget och vackert stadsrum.Naturmaterial är ofta lättare att placera i olika miljöer utanatt det drar till sig uppmärksamhet. Färgade material krä-ver mer från sin omgivning för att smälta in och kan i äldrebebyggelsemiljöer upplevas som att de flyter ovanpå.

KulturmiljöDen traditionella gatubeläggningen i Lunds stadskärnaär natursten. De äldre beläggningarna består av fältstensom återfinns på Sigridsgatorna och delar av Västergatan.Från och med 1880-talet började storgatsten utnyttjas,till en början kompletterade med fältsten. Storgatstenfinns kvar på några få gator, t ex Hospitalsgatan ochHjortgatan. 1862 kom det krav på att trottoarer skulleanordnas och förses med huggna kantstenar. Den äldretypen av breda kanthällar finns bevarade t ex längs kvar-teret Svartbörders nordsida och har ett kulturhistorisktvärde. Smågatstenen som dominerar i Lund innanförvallarna har sitt ursprung från 1920- och 1930-talensgatuomläggningar. Det är därmed en relativt ung belägg-ning men passar väl in i Lunds historiska miljöer. Ge-nom sin nära anknytning till den omgivande bebyggel-sen har även beläggningen på Knut den stores torg ettkulturhistoriskt värde.

Tillgänglighet för funktionshindradeSmågatsten och storgatsten är tungt att köra på, för densom färdas med rullstol eller rullator. Släta material sombetongplattor underlättar framkomligheten. Den sam-manlagda bredden på ytor med betongplattor är av be-tydelse, vilket är svårt att uppnå på flera av stadskärnanstrånga gator. Avfasning mellan trottoar och övergång-ställe är en förutsättning för att personer i rullstol ellermed rollator ska kunna komma fram.

Trafiktekniska aspekterI gaturum är det av stor betydelse att olika trafikzonerframträder tydligt med hänsyn till trafiksäkerhet ochför trygghetskänslan. Olika markbeläggningar kan visaövergången mellan gångbana, cykelbana och körbana.Även övergångställen skall tydligt framträda i färg ochbeläggning.

4.3.2Exempel på Stadens golv

TrottoarerI Lunds centrala delar består trottoaren till största delenav cementplattor och smågatsten, ju bredare trottoardesto större andel cementplattor. Närmast körbananmarkerar oftast smågatsten trottoarens slut och över-gången till kantsten. Exempel på äldre beläggning av trot-toaren är kvadratisk granitsten, liten mörk smågatstenpå t ex Magle lilla Kyrkogata, granithällar eller storgatsten.

På Sandgatan förekommer räfflade klinkerplattor. Riktigtsmå gator med en äldre låg bebyggelse har smågatsten ellerstorgatsten över både trottoar och körbana. Utanför stads-kärnan består trottoaren oftast av asfalt, cementplattor ellermindre betongsten.

KörbanorI Lunds centrala delar är det till stora delar smågatsten ikörbanan, asfalt förekommer på t ex Stora Södergatanoch Bankgatan. I övriga delar av staden är det till storadelar asfalt. I Lund prioriteras cyklister och för att höjasäkerheten utformas särskilda upphöjningar i korsnings-punkter mellan gång- och cykelstråk och gata. Upp-höjningen består av röd betongsten för cykelbanan ochgrå betongsten för gångbanan.

TorgSmågatsten dominerar på torgen i stadskärnan, bredagranithällar används som avgränsning mot cykelstråkoch visar riktningar. Torgen i stadsdelarna varierar mel-lan betongplattor, marktegel, smågatsten och asfalt.

ParkerHuvudcykelstråk i parker består i huvudsak av asfaltmen även grus förekommer. I de äldre parkerna domi-nerar grus och i de yngre från 1960-talet dominerar as-falt på parkvägarna. Det är ur en kulturhistorisk syn-vinkel viktigt att värna om grusgångarna som finns i deäldre parkerna, t ex Tunaparken. Vid utbyggnad av park-mark är det värdefullt att även planera för grusgångareftersom det ger en helt annan upplevelse än att prome-nera på asfalt.

Gräsytorna i staden fyller många viktiga funktioner.De tar exempelvis hand om regnvatten, är en förutsätt-ning för växter och djur i staden och är viktiga lek-, vilo-och picnicplatser.

Riktlinjer för fortsatt arbete• Markbeläggningen skall väljas så att staden är till-

gänglig och användbar för alla.• Där en tidsepok präglar såväl bebyggelsemiljö som

gaturummets gestaltning anpassas markbelägg-ningen till denna tidsepok. I övriga fall är den este-tiska bedömningen vägledande.

• I stadskärnan skall markbeläggningen bestå av na-tursten, företrädesvis av smågatsten i kombinationmed grå cementplattor.

• Äldre markbeläggningar som t ex fältsten, granit-hällar på trottoaren, storgatsten skall bevaras.

• Cykelstråken skall tydligt framträda för att ge godtrafiksäkerhet och god orienterbarhet.


- 60 -

4.4STADENS MÖBLERPå stadens gator och torg och i parkmiljöer finns det ettbehov av flera olika möbler för att de skall vara använd-bara. Parkbänkar och andra sittplatser är en förutsättningför att äldre människor ska kunna ta sig till bussen, affäreneller njuta av parken. Information för biltrafiken, cykel-trafiken och hänvisningar till viktiga målpunkter har bådeen trafiksäkerhetsaspekt och tillgänglighetsaspekt. Prunkandeblomsterurnor i stadskärnan är ofta ett mycket uppskattatinslag och upplevs som ett tecken på omsorg. I en stads-kärna med många olika inslag av möbler och en ständigkonkurrens om uppmärksamhet från olika typer av handelär det av stor vikt att det finns en enhetlighet i både färgoch form.

Lunds stadskärna är till storleken ganska begränsadoch gaturummen är smala och relativt homogena meden äldre karaktär. För att kunna samordna möbleringenmed funktionen av gångbana och körbana krävs det enrelativt strikt placering av möbler. Gångstråken bör i såstor omfattning som möjligt hållas fria från olika hin-der. Möblerna ska inte prägla upplevelsen av gaturummetutan smälta in. Bänkar, papperskorgar och skyltar harviktiga funktioner och skall därför placeras på strate-giska platser så att de lätt kan användas. I Lund har enkulör valts, den så kallade Lundagrön, för att få enhet-ligt intryck av stadsmiljön. Lundagrönt ska användas istadskärnan på målade ytor av stadens möbler som t excykelställ, amplar, stolpar (skylt, armatur), bänkar ochpapperskorgar.

På torgen i stadskärnan har målet varit att behålla enhelt öppen yta framförallt på Stortorget och Mårtens-torget och därför har t ex cykelställ, bänkar och blomster-urnor placerats i dess ytterkanter. Det är samtidigt vik-tigt att det finns sittmöjligheter på torgen för att män-niskor ska kunna vila, betrakta aktiviteter och lapa vår-sol.

Stadens möbler vad avser papperskorgar, bänkar ochtill viss del även blomsterurnor är trendkänsliga ochutsätts för hårt slitage. Det är därför viktigt vid val avmöbler att sträva efter tidlös design med sober utform-ning som samtidigt är robust. Utifrån en underhålls-aspekt bör variationen av olika typer av t ex bänkar ochpapperskorgar vara så liten som möjligt för att man lättska kunna byta ut trasig utrustning.

Stadsbyggnadskontoret har utarbetat program för ut-formning av skyltar, uteserveringar, och kiosker. Teknis-ka förvaltningen har under 2001-2002 tagit fram ettblomsterprogram för stadskärnan som skall styra plante-rings- och utsmyckningsarbetet i staden. Programmethar dock ännu inte kunnat genomföras p g a problemmed finansieringen.

Riktlinjer för fortsatt arbete• Stadens möbler, t ex bänkar, papperskorgar och skyl-

tar, skall ha en enhetlig utformning avseende färg ochform.

• Lundagrönt skall i regel väljas.• Möblernas design skall vara tidlös.• En begränsad variation i val av möbler är en fördel

ur underhållssynpunkt.• Tillgänglighet och användbarhet för funktions-

hindrade skall tillgodoses.

4.5STADENS LJUDEn betydelsefull del av upplevelsen av stadsmiljön ärstadens ljud. Ljudet är en blandning av röster, fågelsång,ljud från bilar, motorcyklar, bussar och tåg mm. Ljudkan ge både positiva och negativa upplevelser och asso-ciationer, olika för varje person. De flesta ljud kan uppnåen sådan styrka att de upplevs som negativa. Ihållandeljud kan vara irriterande även vid låga ljudnivåer.

Åtgärder bör vidtas som begränsar negativa ljud så-som fläktljud, maskinbuller, trafikbuller etc. Möjlighe-terna att uppleva stadens positiva ljud bör tillvaratas.

Riktlinjer för fortsatt arbete• Ljudupplevelser skall vara en utgångspunkt vid

planering och projektering av det offentliga rum-met.

• Positiva ljud skall förstärkas och tillvaratas.• Störande ljudkällor skall undvikas eller minimeras.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lund delprojekt: Detaljhandel

- 61 -

detaljhandel- en stad där det ärtrivsamt och lätt

att handla

Lund är en mötesplatsför handel och kultur.Konsumenten tilltalasav handelns småskalig-het och närhet. Utbu-det kännetecknas avmångfald och kvalité.

5. DETALJHANDEL

SAMMANFATTNINGHistoriskt sett har en av stadens viktigaste uppgifter varit att skapa möjligheter förhandel och hantverk. Så är det alltjämt och det är svårt att föreställa sig en framtidastad utan dessa grundläggande inslag – låt vara att formerna är under ständig föränd-ring. För Lunds vidkommande föreligger ingen alarmerande hotbild, menkonkurrensläget har skärpts markant och det finns skäl att ”se om sitt hus” – attsamlas kring ett antal frågeställningar som i sin förlängning stärker Lunds positionoch som därmed befäster handelns grundläggande betydelse för staden, dess innevå-nare och besökare.

I en särskild bilaga ges en översiktlig orientering om det aktuella konkurrens-läget i ett regionalt och mellankommunalt perspektiv samt en redovisning av ak-tuella utbyggnadsplaner.

Efter inledningen följer ett avsnitt 5.2 om detaljhandels utbud och frågor omprofilering, öppethållande, tillgänglighet samt ett antal väsentliga ordningsfrågorsom har att göra med trivsel och trygghet. En antal förslag till konkreta åtgärderdiskuteras. I avsnitt 5.3 Satsningar finns dels en redovisning av aktuella projektsom håller på att genomföras i staden för att komplettera och förstärka utbudet,och dels förslag till gatuavsnitt som bör bli föremål för samordnade förbättrings-åtgärder i samverkan mellan fastighetsägare, handel och kommun. Förslagen gällersåväl stadskärnan som vissa stadsdelscentra. Därefter kommer i avsnitt 5.4 en ge-nomgång av detaljhandeln i fysisk planering och slutligen ett avsnitt om handels-policy för Lund (avsnitt 5.5). Avsikten är att det förslag som kommunen, fastighet-sägarna och handelsföreträdarna har utarbetat skall kunna bilda plattform för enväl förankrad och framgångsrik citysamverkan i Lund i balans med en välutveckladoch konkurrenskraftig detaljhandelsstruktur för kommunen i övrigt.


INRIKTNING• Vid prövning av kommunens ärenden rörande detaljhandeln och dess framtida utveckling såväl i stadens

olika delar som i kommunen i övrigt skall punkterna 5.5.2, 5.5.3 och 5.5.5 vara vägledande.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Kommunen ingår tills vidare som medlem i Lund Citysamverkan, ideell förening bildad i Lund 2003-09-29.• Berörd facknämnd och förvaltning ska medverka till ett smidigt genomförande av sådana åtgärder som

handelspolicyn respektive medlemskapet i Lund Citysamverkan kan föranleda. Genomförandet ska ske medhänsyn till andra berörda allmänna och enskilda intressen.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lunddelprojekt: Detaljhandel

- 62 -

5.1INLEDNINGLund är inte enbart en gammal lärdomsstad utan även enhandelsplats och en köpstad med ett betydande omland.Historiskt var staden under lång tid omsluten av stadsvallenmed sina portar – en i varje väderstreck. Innanför dennautvecklades handel och hantverk. Denna del utgöres avden egentliga stadskärnan, i vilken merparten av stadensdetaljhandel alltjämt är lokaliserad. Senare tiderskonsumtionsmönster och de allt större stormarknaderna iangränsande kommuner, har försatt staden i ett nytt kon-kurrensläge. Från att tidigare ha uppvisat ett visst inflödeav köpkraft i enlighet med vad som historiskt har varitstadens funktion, kan vi nu konstatera ett inte oväsentligtutflöde (dagligvaruhandeln). Samtidigt är konsumtionstill-växten tillräckligt stor för att ge god omsättning och sti-gande hyresnivåer i attraktiva butikslägen. En oroande om-strukturering har påbörjats, som på sikt kan beröva stadendess varierade och småskaliga utbud.

En orientering om aktuellt konkurrensläge m m åter-finns i bilaga 2. Ytterligare bedömningar har redovisats iden konsultrapport med förslag till handelspolicy som ut-arbetats gemensamt av kommunen, fastighetsägarförening-en Leve Lund och Lunds Handelsförening (slurapportNordplan maj 2003). Bearbetat förslag till handelspolicyåterfinns nedan under avsnitt 5.5.

Källorna till uppgifter i detta kapitel återfinns i förteck-ning längst bak i plandokumentet.

5.2VARIATION OCH KVALITETSammansättning och profilering av utbudet inom handel,restauranger och kaféer ankommer på marknadens aktö-rer att bestämma. Det kan ändå finnas ett starkt intressefrån kommunen att på olika sätt försöka medverka till attstaden slår vakt om ett attraktivt utbud. En del i detta ut-bud utgörs av kommunal service, kulturutbud, turistin-formation, evenemang etc som kompletterar det rent kom-mersiella utbudet. Någon form av samordning och kan-ske gemensam marknadsföring, borde vara möjlig för atttidsmässigt och på annat sätt programlägga stadens sam-lade utbud – i varje fall sådana delar som är profilskapandeför Lund. (Se vidare avsnitt 5.5 Detaljhandelspolicy.)

5.2.1ProfileringHandeln i Lund har sedan lång tid präglats av en bland-ning av lokalt ägda mindre butiker – ofta med en hant-verksanknytning – samt riksomfattande, kedjeanknutnabutiker. Trots rådande trender mot ett alltmer likformigtutbud, har denna struktur ändå till stor del kunnat bibe-hållas, främst beroende på att många av de centralt belägna

fastigheterna fortfarande ägs av enskilda personer. Inte säl-lan finns dessutom butikerna i ”egna” fastigheter.

Handeln i Lund har givetvis också formats av den spe-ciella befolkningssammansättning som är en följd av uni-versitet, lasarett och högteknologisk industri. Olika intres-sen, konsumtionsvanor och ekonomiska förutsättningarför t ex studenter och andra ungdomar jämfört med denakademiska och borgerliga medelklassen har bidragit tillatt bevara en unik variationsrikedom som få andra städerav motsvarande storlek kan uppvisa. Alla utbud, från spar-smakat exklusivt till praktiskt lågpris, har sin kundgrupp– dock inte alltid uppdelad i överensstämmelse med vadsom vanligtvis förväntas.

Särskilt utmärkande för Lund är det breda utbudet avboklådor och antikvariat samt den höga konsumtionen avsport- och fritidskläder. Detta får ses som effekter av Uni-versitetets närvaro.

För att Lund även i fortsättningen skall kunna hävdasig som handelsstad i konkurrens med andra alternativ, ärdet angeläget att försöka behålla detta rikt varierade utbudsom ger stadskärnan dess speciella karaktär och som svårli-gen låter sig tillskapas på andra ställen. Det är också angelä-get att låta butikernas utbud och aktiviteter samverka medstadsmiljön för att uppnå den särskilda känsla som infin-ner sig då man gör sina inköp i en stadskärna med anorfrån medeltiden.

5.2.2Öppethållande inom handelnAlltsedan affärstidslagens avskaffande för ca 30 år sedan,har den allmänna trenden gått mot allt längre öppethål-lande i butikerna. Detta är en utveckling som inte alla köp-män hälsar med glädje, särskilt inte de med mindre ochpersonalintensiva butiker.

Emellertid förefaller det nu stå klart för de flesta attöppethållandetider är ett verksamt konkurrensmedel. Sär-skilt tydligt visar detta sig vid veckosluten, då stora skarorlockas till de stora externa handelsplatserna. För att mötadetta, som på sikt kan medföra en utarmning av stads-kärnans utbud, kommer sannolikt ett generösare öppet-hållande att krävas. Härvid är det av största vikt att öppet-hållandet också samordnas, så att konsumenten vet vid vilkatidpunkter det är öppet och således ”lönt” att bege sig tillstadskärnan. En sådan samordning är inte helt problemfri,då olika förutsättningar gäller för olika branscher ochbutikslägen.

Frågor kring en önskvärd samordning diskuteras stän-digt inom bl a Handelsföreningen, men en total enighetsynes svår att nå. Förutsättningen är frivillighet och varjeenskild köpman måste då uppge en del av sin suveräna rättatt själv besluta över den egna butiken. De 1987 infördaLångLördagarna har dock vunnit allmän acceptans och enutveckling mot längre öppethållande även andra lördagarhar kunnat ses.


- 63 -

5.2.3TorghandelnTorghandeln kompletterar och konkurrerar med detalj-handelsutbudet i Lunds butiker. Torget är av tradition enplats för handel och marknad, men också för representa-tion och manifestation. Först under 1800-talets senare hälftflyttade handeln alltmer inomhus, men torghandeln sesidag ändå som ett omistligt bidrag till centrums attraktivi-tet.

Torghandel i Lund får äga rum på Mårtenstorget,Clemenstorget och Fäladstorget. Därutöver får s kloppmarknadsvaror säljas på en del av Södra Esplanaden.Torghandeln regleras särskilt av lokala ordningsföreskrifterför torghandeln, antagna av kommunfullmäktige, senast1994, med ändringar 1999. Utöver dessa föreskrifter gällerordningslagen och allmänna lokala ordningsföreskrifter.Ansvarig för torghandeln är sedan 1995 kommunens tek-niska förvaltning. I kommunens budget utgör torghandelnen post på ca 900 000 kr innevarande år. Kostnader förfrämst renhållning och torgvakter balanseras av intäkterav torgavgifter, enligt taxa som antages av kommunfull-mäktige.

Med sin handel alla helgfria dagar året om, har Lundstorghandel en för svenska städer ovanligt hög frekvens ochtillgänglighet. Högsäsong för torghandeln i Lund infallerunder våren och hösten.

För Mårtenstorgets del har torghandeln sett en nedgångsedan 1994-95, då det var kö till de fasta platserna, men enuppgång i efterfrågan har ånyo märkts. Kommunen sertorghandeln som ett värdefullt inslag i såväl stadsbild somhandelsutbud.

Från branschens företrädare framhålls tillgången på kort-tidsplatser för kundparkering som den enskilda faktor somhar störst betydelse för torghandeln.

Handel med begagnade varor, s k loppmarknadsför-säljning, sker längs Södra Esplanaden, området mellan hu-vud- lokalkörbanan på delen Kastanjegatan-Tullgatan. Pålördagsförmiddagarna lockas stora skaror besökare tilldenna handel.

5.2.4TillgänglighetI delprojekt 6 förs en diskussion om begreppet tillgänglig-het ur flera olika perspektiv. Inte sällan har frågor om till-gänglighet i den allmänna debatten – och då ofta från de-taljhandelns sida - reducerats till att avse tillgänglighet medbil och behovet av fler p-platser. Genom att ge frågan enbredare belysning kan man öka förståelsen för stadensfysiska begränsningar.

Den hittills genomförda planeringen och trafik-regleringen har lett fram till en allt starkare ställning förgående och cyklister i stadskärnan samtidigt som kollektiv-trafiken har prioriterats i vissa stråk. För detaljhandeln sär-skilt intressanta förslag till åtgärder för att ytterligare för-bättra tillgängligheten är:

• Utbyggnad av befintlig P-anläggning - Dammgården -i sydöstra delen av stadskärnan

• Förstärkning av de historiska infartsgatornas funk-tion och attraktivitet

• Förbättrad belysning och andra åtgärder för att ökatrygghet och säkerhet

• Förbättrad handikappanpassning av entréer till buti-ker och allmänna platser

• Omgestaltning av Råbygatan• Öppethållande samordnas och förlängs• Bättre samordning av godstrasporter och varudistri-

bution

5.2.5NärskalighetBegreppet närskalighet handlar förenklat om att förkortaavståndet mellan livsmedelproducent och konsument. Debakomliggande motiven återfinns i Agenda 21-arbetet ochmålet om ett uthålligt samhälle. De anknyter även tilldiskussionstemat stad-land, som Boverket har utvecklatsom ett inslag i kommunal översiktsplanering. Det liggernära till hands att en kommun med hög miljöprofil somLund söker identifiera insatsområden där tankar omnärskalighet kan lanseras. Sådana områden kan vara fysiskplanering, transporter, principer för jordbruksarrende,upphandling av lokalt producerade livsmedel genom krav-odling. Närskalighet bör också kunna tas upp som ett in-slag i stadens utbudsprofil för detaljhandeln.

5.2.6.Andra aktuella centrumfrågor

Offentliga toaletterGenom beslut i kommunstyrelsen i mars 1999 har Tek-niska nämnden fått ansvaret för offentliga toaletter somligger på gatumark. Nämnden fick också uppdrag att utökatillgången på sådana. Under 2001 har två nya offentligatoaletter kunnat tagas i bruk i stadscentrum, den ena iLundagård, den andra i Kungsgatan. Ytterligare tillskottutreds. Förekomsten av kundtoaletter i butiker bör un-dersökas.

Vissa ordningsfrågorTekniska nämnden har ansvaret för städning/renhållningpå gator och torg, fastighetsägarna för gångbanorna.

Som kompletterande åtgärder för att uppnå förbättradrenhållning och ökad trevnad, bl a i stadskärnan föreslåsföljande:• vägmärken och andra kommunala skyltar hålls fria

från affischrester, klotter etc (tekniska förvaltningen)• motsvarande för el-skåp och liknande (Lunds

Energi)• ägare till bankautomater uppmanas att med egna in-

satser svara för städning i anslutning till automaterna


- 64 -

• ägare till snabbmatsrestauranger och kiosker uppma-nas att med egna insatser svara för städning i anslut-ning till respektive näringsställe

• en fristående granskningsgrupp bör tillsättas för attregelbundet kontrollera att renhållningen fungerartillfredsställande

Klotter och annan skadegörelseNedklottrade miljöer upplevs av allmänheten som otryggaoch förslummade, vilket även visas av internationella stu-dier. I Lund kommer det signaler från förvaltningar, all-mänhet, handelsföreningen och studentnationernas före-trädare att man upplever Lund som en smutsig och ner-klottrad stad. Kommunstyrelsen beslutade 1998 om en radinsatser mot klotter samt ”att kommunen inte tolererarnågot klotter någonstans i kommunen”.

Begreppet klotter kan sägas innebära ”färg på fel plats”.Innebörden av begreppet graffiti är mer arbetade bildersom dock även de kan vara på ”fel plats”. En skiljelinje gårmellan legalt och illegalt målade bilder, problemet är valetav plats. När graffitin och klottret utförs på andras egen-dom är det skadegörelse och straffbart. Det är mot dennaföreteelse som gemensamma insatser koncentreras.

För att angripa skadegörelsefrågan har en Ren Stad-grupp skapats med syfte att få de medverkande verk-samheterna att dra åt samma håll, att vara konsekventa ochuthålliga. Ren Stad-gruppen samordnar verksamheternasinsatser. I gruppen ingår representanter för kommun-kontoret och flera förvaltningar, Lunds kommunala Fas-tighets AB (LKF), Polisen och Lunds Energi. Insatser för-utsätter konsensusbeslut. Gruppen har ingen budget utaneventuella insatser sker inom ramen för de medverkandeparternas budgetar. Målet är att skadegörelsen skall minska.

Ren Stad-gruppen borde även kunna ges i uppdrag attkontrollera städning och renhållning (se ovan).

Personlig trygghet och säkerhetKommunens grundläggande inställning är att trygghets-känslan skall öka hos befolkningen. Kommunstyrelsen harbeslutat att Kultur & Fritid skall ha samordningsansvaretför de brottsförebyggande frågorna.

Ett brottsförebyggande råd har inrättats av kultur-och fritidsnämnden. Det skall arbeta för att föra ut detbrottsförebyggande arbetssättet i alla verksamheter. Rådetär sammansatt av företrädare för kommunens politiskamajoritet och opposition, förvaltningschefer från flera för-valtningar, samt representant för polisen. Dessutom ingårHandelsföreningen, PRO och försäkringsbolagen. Utöverdetta finns fyra ansvarsgrupper med företrädare från kom-munala förvaltningar, andra myndigheter och olika intres-seorganisationer. Inga medel för verksamheter finns, allaåtgärder och insatser skall tas ur förvaltningarnas befint-liga budgetar. Målet är att minska brottsligheten.

5.3SATSNINGARFrågor som rör detaljhandel och service i staden spänneröver ett brett område. Här läggs tonvikten på fysiska för-hållanden och åtgärder, d v s sådant som kan hänföras tillpågående och framtida markanvändning och som kom-munen i princip kan reglera i detaljplaner enligt PBL. Där-utöver finns behov av att skapa förutsättningar för dialogoch samverkan, vilket diskuteras i avsnitt 5.5 Handels-policy.

5.3.1Stadskärnan idagEn stadskärnas styrka är ett varierat utbud av upplevelser ien god miljö. Det är viktigt att så många upplevelser sommöjligt kan nås vid samma tillfälle, oberoende om manfärdas med bil, buss, cykel eller till fots. Lund har i dettaavseende goda förutsättningar, eftersom kultur, kommu-nal service och kommers samsas inom ett väl avgränsatområde i stadskärnan.

Handelsutredningen 1996 klassificerade stadskärnansgator i A-, B- respektive C-lägen. A-lägen är det bästa kom-mersiella läget med den högsta besöksfrekvensen och medgod miljö för fotgängare. B-lägen har något lägre kommer-siell status och något lägre hyresnivåer, vilket gynnar ny-etableringar och hyreskänsliga branscher. B-lägen är oftalämpade för branscher med s k ärendehandel där kundersom önskar hög biltillgänglighet kan göra korta stopp. C-lägen är mest lämpade för hantverk och service.

I ett attraktivt och mångfasetterat centrum behövs så-väl A-, B- som C-lägen. Det är därför angeläget att slå vaktom att en blandning av kommersiella lägen även fortsätt-ningsvis kommer att finnas i stadskärnan. Tillsammans medcentrums övriga kvaliteter skapas den helhet som är avgö-rande för attraktionskraften.

Lunds handelscentrum flyttas sakta västerut, frånMårtenstorget i riktning mot järnvägsstationen. Gåga-tusystemet och satsningarna på Lund C med ny region-bussterminal, upprustningen av godsmagasinet, ny bro överjärnvägen, Västra Stationstorget och inte minst tågtrafik-ens allmänt ökade betydelse är viktiga orsaker till centrum-vandringen.

Clemenstorget, Knut den Stores torg, Skomakaregatansamt Stora och Lilla Gråbrödersgatorna bedöms ha fåttbättre förutsättningar för handel i och med de förändringarsom skett.

5.3.2Utveckling av gatuavsnitt i centrum

RåbygatanParkeringshuset Dammgården upplevs som långt från han-delscentrum, trots att avståndet till Mårtenstorget bara ärca 350 m. Råbygatan ses som en händelselös transport-


- 65 -

A, B och C-lägen 1996, samt större parkeringsanläggningar, terminaler och entréer till handelscentrum för gående och cyklande.


- 66 -

Viktiga förändringar i stadskärnan sedan detaljhandelsutredningen 1996, d v s nya butikslokaler och institutioner,förändringarna vid stationen samt gatuavsnitt som bedöms ha fått högre attraktionskraft p g a förändringarna.


- 67 -

sträcka och inte någon attraktiv entré till centrum. Orsa-ker kan bl a vara att det är uppförsbacke till Mårtenstorgetoch att gatans södra del har få kommersiella lokaler ellerandra intressanta målpunkter. En samlad insats för att ökagatans, och därmed parkeringshusets attraktionskraft ärdärför angelägen. En idé är att låta Södra Esplanadens loppis-verksamhet få en fortsättning norrut i Råbygatan.

Östra MårtensgatanÖstra Mårtensgatan är handelscentrums entré från öster.Utveckling av ett hantverks- och handelskvarter i norradelen av kv Östertull vid Östra Mårtensgatan har föresla-gits. Detta tillsammans med en utveckling av kvarterenBlekhagen och Brunius bedöms stärka Östra Mårtensgatan.

Skomakaregatan/KiliansgatanSedan Stadium öppnade på Skomakaregatan har gatans att-raktionskraft ökat. Det kan vara intressant att möjliggöraytterligare handel i riktning mot Folkets hus och ner tillMårtenstorget, så att ett sammanhängande stråk mellanStortorget och Mårtenstorget bildas.

KattesundGatulivet på Kattesund kan ha missgynnats av att butiks-entréer tagits bort längs Åhlénshusets norra sida. Gröne-gatan och Stora Fiskargatan är idag till stora delar renabostadsgator, vilket minskar intresset för Kattesunds väs-tra delar och ger en förskjutning mot Stora Södergatan. Enutveckling av stråket Kattesund–Grönegatan–Stora Fiskar-gatan kan vara intressant för att levandegöra Kattesund ochhela denna del av handelscentrum.

Stora Södergatan/Bredgatan/KyrkogatanStora Södergatan, Bredgatan och Kyrkogatan är viktigaentréer till handelscentrum från söder respektive norr.Gatorna är viktiga B- respektive C-lägen som man bör slåvakt om och utveckla.

Stora och Lilla GråbrödersgatanGråbrödersgatorna ligger i entréstråket från järnvägssta-tionen. Gatorna har fått nytt liv i och med att Juridicumöppnats. Med bl a nya handelslokaler på de lucktomtersom finns längs Stora Gråbrödersgatans östra sida skulledetta stråk kunna utvecklas ytterligare.

Sankt Petri KyrkogataSankt Petri Kyrkogata är ett stråk som utnyttjas av många.Gångbron över järnvägen vid Clemenstorget och upprust-ningen av biblioteket har bidragit till detta. Insatser för attöka gatans attraktionskraft ytterligare kan vara intressanta.

KungsgatanKungsgatan är idag ett intressant handels- och servicelägemed ett annorlunda utbud. Med ett nytt ”Besökscentrum”intill Domkyrkan skulle gatan ytterligare kunna öka sinattraktionskraft.

Andra aktuella uppslag och projektI södra delen av kv Spoletorp i anslutning till tullkam-maren och Clemenstorget pågår diskussioner om ny be-byggelse med kommersiella inslag (Jernhusen). HSB ge-nomför vissa ombyggnader i kv Bytarebacken för att vita-lisera utbudet av butikslokaler utmed Bangatan. Samtidigtpågår planarbete för att eventuellt komplettera med ytter-ligare kontor utmed Bytaregången samt för en utbyggnadav Hotell Lundia.

I kv St Clemens pågår planarbete för att utöka gallerianCarl Werner (Briggen).

I kv Brunius vid Mårtenstorget har genomförts en plan-ändring för utökning av butiksytor, kontor och hotell samtpåbyggnad av befintligt p-däck (KF Fastigheter).

I kv Galten (södra sidan av Mårtenstorget) pågår utred-ning om evetuell sammanslagning och utökning av butik-slokaler till större enheter, beroende på möjligheterna attlösa p-frågan.

Söder om Domkyrkan pågår en arkitekttävling för ettnytt Besökscentrum på initiativ av Domkyrkorådet (kvSankt Laurentius).

Universitetet utreder möjligheterna att etablera ettkonferenscenter i anslutning till Vita Huset, AF ochPalestra. I AF-borgen planeras att återupprätta det tidigare,välkända kaféet Ateneum.

5.3.3Utveckling av stadsdelscentraStadens stadsdelscentra är av grunläggande betydelse till-sammans med stadskärnans utbud för att tillförsäkralundaborna bra dagligvaruservice. I handelsutredningen1996 respektive i Nordplan/Ågrenkonsults rapport hargjorts en del bedömningar om möjligheterna till utbygg-nad och modernisering av dessa stadsdelscentra. En över-siktlig beskrivning av dessa möjligheter återges nedan. Detbör betonas att bedömningarna ganska snabbt kan bli för-åldrade, varför de faktiska förändringar som fastighetsägarenkan vara beredd att genomföra naturligtvis måste baseraspå mera detaljerade och helt aktuella förutsättningar. För-slaget till handelspolicy lyfter fram stadskärnan och vårastadsdelscentra som huvudelement i en för staden robustoch konkurrenskraftig strategi för dagligvaruhandeln.

FäladstorgetFäladstorget är Lunds mest välfungerande stadsdelscentrumoch har en varierad service med såväl dagligvaror, restau-rang som torghandel. Fäladstorget (fastighetsägare är LKF)bedöms i handelsutredningen 1996 som ett av två stadsdels-centra med potential att utvecklas. Pågående och planeradutbyggnad inom Annehemsområdet och i kv Ladugårds-marken samt Stångby stärker underlaget för handel. Res-taurangen kommer att möta ny konkurrens av planeradetablering av McDonald’s vid korsningen Norra Ringen/Svenhögsvägen (kv Markören). Planändring har begärts för


- 68 -

Planerade och diskuterade projekt våren 2004 samt gatuavsnitt där förnyelse dessutom kan vara intressant.


- 69 -

Pågående utveckling av Norra Fäladen

Linero Centrum i förhållande till planerad utveckling av”Östra Flanken”. De utbyggnadsområden och spårvägsreservatsom redovisas på kartan är inte i detalj studerade. I kommandeplanering kan kollektivtrafikstråken och bostadsbebyggelsensavgränsningar komma att omprövas.

Pågående och planerad utveckling av området kringKlostergårdens centrum.

att utöka butiksytan vid torget. Närliggande Matex harexpanderat kraftigt på senare år.

LineroLinero centrum har splittrad miljö med två olika nivåer,dels parkeringsplatsens lägre nivå, dels torget vid kyrkanen nivå upp. Ett fungerande centrum i området är av storbetydelse för hela östra Lund. Linero centrum bedöms (fast-ighetsägare är LKF) i handelsutredningen 1996 ha poten-tial att utvecklas. LKF arbetar med frågan.

Stadsbyggnadskontoret studerar för närvarande utveck-lingen av de sydöstra delarna av Lund, den sk ”Östra Flan-ken”. Linero centrums framtida roll är en viktiga del i dessastudier. I ÖPL-98 finns stora utbyggnadsområden såvälsöder om Dalbyvägen (Råbylund) som öster om Linero(Norränga), samt reservat för framtida utbyggnad av spår-bunden kollektivtrafik mot Dalby respektive Staffanstorp.Ett inriktningsbeslut om den fortsatta planeringen har ta-gits i byggnadsnämnden 2002-04-18.

KlostergårdenKlostergårdens centrum ligger inte i anslutning till trafi-kens huvudstråk och upplevs ligga undanskymt. Det be-döms i handelsutredningen 1996 ha tunt utbud och litenutvecklingspotential, på grund av såväl fysiska begräns-ningar som en liten marknad. En förnyelse har dock skett2002 genom att en av livsmedelsbutikerna (ICA) har över-tagits av lågpriskedjan NETTO.

Utbyggnaden av bostäder vid Klostervallen (omedel-bart norr om centrum) förstärker underlaget för handel.Fastighetsägaren Mandamus planerar för en omvandlingav delar av centrat med nya bostäder och lokaler, vilketäven det kommer ge positiv påverkan. Eventuell etable-ring av ny is-/evenemangshall samt Spa-anläggning och ho-tell på Klostervallens idrottsområde skulle förändra områ-dets karaktär och funktion och kan möjligen bidra posi-tivt till centrets handelsläge. Utredning och förhandlingpågår.

KarhögstorgKarhögstorg ligger i anslutning till Södra vägen. Det ingårinte i handelsutredningens (1996) bedömning. Torget äristarkt behov av förnyelse.

Utbyggnaden av bostäder på Margretedalsområdet(omedelbart norr om centrum) och viss mån planeradebostäder i kv Päronet förstärker underlaget för handel.Fastighetsägaren LKF planerar för en omvandling av delarav centret med nya bostäder och kommersiella lokaler.Planarbete pågår.


- 70 -

NöbbelövNöbbelövs centrum bedöms i handelsutredningen ha svagtutbud, liten utvecklingspotential och stark konkurrens frånMobiliaområdet.

Centret (fastighetsägare är Drott) kommer att möta nykonkurrens av kommande etablering av sällanköpshandeli Forum Lund (Pilsåker). Inga utbyggnader av bostädereller förtätningsprojekt planeras för närvarande.

TunaTuna (Sparta) är ett viktigt stadsdelscentrum, med en mål-grupp bestående av närboende studenter, yrkesverksammainom området och boende öster om motorvägen. Tunahar ett bra kommunikationsläge med flera busslinjer ochdet är lätt åtkomligt från det övergripande vägnätet.

Tuna ingick inte i handelsutredningens bedömning. Ingautbyggnader av bostäder eller förtätningsprojekt planerasför närvarande. Fastighetsägare är stiftelsen AF-bostäder,som utreder ett förslag om en total förnyelse av hela Spartamed ny konferens och hotelldel, ytterligare studentbostä-der och butiksytor m m.

Brunnshögs centrumI planerna för Brunnshögsområdet ingår ett nytt service-centrum i anslutning till Högsta Punkten och Lundalänken.Centrumet beskrivs i fördjupningen av översiktsplanen förBrunnshögsområdet. Detaljplan för området har antagitsunder våren 2001.

Kärnan i en mix av utåtriktade verksamheter på Hög-sta Punkten kan vara ett större forskningsinstitut mednäringslivsanknytning. Undervisning, forskning och olikaformer av konferens- och utställningsverksamhet vore na-turliga inslag liksom hotell- och restaurangverksamhet,friskvård och annan service för besökare eller anställda inomBrunnshögsområdet. Centret kan komma att komplette-ras med en mindre dagligvarubutik.

Mobilia/PilsåkersområdetMobilia med sina två relativt stora livsmedelsbutiker ut-gör stadens största handelsplats för livsmedel. Anläggningenbetjänar ett betydande upptagningsområde, inte minst frånstadens östra och södra delar där hushållen måste användabil för att kunna göra sina veckoinköp. Anläggningen ärinte planerad för den typ av handel som av olika skäl ut-vecklats i området. En samlad översyn är nödvändig, inteminst ut trafik- och logistiksynpunkt.

För Pilsåkersområdet förutses en fortsatt utbyggnadenligt gällande detaljplaner (ej livsmedel).

Kv LokeFör den s k Bilmofastigheten vid Malmövägen i södra de-len av Lund har utarbetats förslag till ny livsmedelshandelsom avvisats av kommunstyrelsen 2002. Ärendet har emel-lertid inte avskrivits av byggnadsnämnden. Läget är fören-ligt med förslag till handelspolicy (5.5) och kan vara lämp-ligt för storbutik eller liknande.

Pågående och planerad utveckling av området kring Karhögstorg .

Lidl och NettoLågpriskedjorna Lidl och Netto har anmält intresse av attetablera livsmedelsbutiker i Lund. Undersökning av lämp-liga lägen pågår.

5.4DETALJHANDELN I FYSISK PLA-NERINGFörändringarna i konsumtionsmönster och detaljhandels-struktur har de senaste 25 åren varit betydande och där-med påverkat förutsättningarna för den fysiska planeringen.För att förstå förändringarna är kunskap om konsumen-ten betydelsefull. Det är t.ex. avgörande att inte se kun-derna som en homogen grupp utan representanter för enmängd olika önskemål och behov. De olika behoven skif-tar också med skeden i livet, samt med ekonomi, medve-tenhet om kvalitet och tid att handla. För Lunds del ärt.ex. studenterna en grupp som uppvisar ett annorlundakonsumentbeteende, med små, täta inköp, inriktade på vissabranscher. Hänsyn till den talrika studentgruppen, liksomLunds stora antal människor under 30 år är viktig i be-dömningen av handelns förutsättningar.

5.4.1Detaljhandeln i ÖPL-98En av planens grundidéer är att främja en långsiktigt håll-bar utveckling, även från sociala utgångspunkter, där ettav villkoren utgör tillgången till handel, service och om-sorg. Av översiktsplanens ställningstaganden är följandeav särskild betydelse för staden och detaljhandeln:• Det är viktigt att slå vakt om Lunds stadskärna i rol-

len som centrum för detaljhandel och service i bådekommunen och regionen.

• Fungerande närservice i kommundelarna inom Lundär önskvärt, med beaktande av varje kommundelsspeciella förutsättningar och behov.


- 71 -

• Externlokaliserad handel som främst riktar sig till bil-beroende kunder skall inte ges möjlighet till lokalise-ring inom kommungränsen (mellankommunalt in-tresse).

• Fortsatt restriktiv hållning skall intagas till förslag tillexternlokalisering av handel i regionen. Regionaltsamarbete skall initieras/stödjas (mellankommunaltintresse).

Kommentar:Vad gäller kommunens restriktiva inställning till externh-andel som uttryck för ett mellankommunalt intresse, kankonstateras att flera närliggande kommuner, främst Käv-linge, Burlöv och Malmö, tillämpar en rakt motsatt poli-tik. Från Region Skåne och Länsstyrelsen finns inget stödför någon regional eller mellankommunal reglering av ex-terna köpcentra.

5.4.2Externa exempel

DanmarkI Danmark är lokalisering av detaljhandel en planerings-fråga på såväl regional som lokal nivå. I Regionplaner fast-lägges en centrumstruktur med ramar för hur mycketbutiksyta som får byggas i varje centrum. Dessa ramar skallsedan återkomma i kommunplanerna och slå igenom idetaljplanläggningen. I Köpenhamns Amt används sex olikanivåer i planeringen, med angiven maximalt tillåten butiks-storlek för varje centrumtyp och varugrupp. Utanför cent-rumstrukturen medges max 500 m2. Denna till synes res-triktiva lagstiftning hindrar dock inte att man i Ørestadennu uppför ett kommersiellt centrum om 142 000 m2.

MalmöMalmö stad har 1986 och 1991 kartlagt detaljhandeln ge-nom enkäter. 1999 lät kommunen Handelns utrednings-institut göra en analys över detaljhandelns framtida utveck-ling i kommunen. Den innehåller bland annat konsekvens-bedömningar av planerade etableringar av större handels-centra i kommunen. Bedömningarna ha lagts till grundför en kommunal policy som presenteras i Malmös över-siktsplan. Policyn har reviderats senast vid antagandet avden senaste planen, ÖPL 2000. Betydande nysatsningar förexternhandel pågår i Svågertorp utmed yttre Ringvägen. IMalmö har arbetet med Malmö Citysamverkan under se-nare år givit mycket god effekt. Kommersiella investeringarplaneras även vid motorvägsinfarten från Lund, som yt-terligare kommer att stärka Malmös konkurrenskraft.

5.4.3Vad kan Lunds kommun göra?

StrategiHandeln är en förutsättning för stadens och stadskärnansfortsatta liv. Även stadsdelar är beroende av handel för sin

varuförsörjning. Handeln är navet i väl fungerande sam-hällen. Den är en viktig del av samhällsekonomin och sys-selsätter många människor.

Därför är det viktigt att ge förutsättningar för en le-vande och konkurrenskraftig handel. Detta ska åstadkom-mas i ett Sverige som har som mål att bli föregångsland fören ekologiskt hållbar utveckling. Även inom övriga EUhar utvecklingen gått mot en handel i form av stormark-nader och köpcentra utanför städer och samhällen. De flestamedlemsländer har någon antagen policy på nationell nivåför att motverka en fortsatt utveckling i den riktningen.Sverige saknar en sådan nationell samsyn.

Politiken i övriga EU-länder inriktar sig främst på attbevara och stärka städer och stadskärnor, förnya nedgångnastadsdelar, öka utbudet av handel och begränsa bilresandetför att förbättra miljön. Även i Norge har man stoppatutbyggnaden av externhandel genom ett tillfälligt stoppför nyetableringar i avvaktan på regional planering. I USAsker däremot en fortsatt utveckling mot en storskalig ex-tern handel.

Framkomlig väg?De konkreta möjligheterna till utveckling av stadskärnansom nu presenteras bör kunna hanteras inom ramen förfysisk planering, bygglovgivning och en dialog med aktö-rerna. Därmed kan stadskärnans särart och konkurrens-kraft stärkas.

Med tanke på den tillväxt som sker i framför allt sällan-köpshandel, bör en viss omstrukturering av handeln medvällokaliserade halvexterna centra inte helt avvisas. Viktigtär dock att de lokaliseras till lägen med goda kollektivakommunikationer. Halvcentrala lägen som stöder en än-damålsenlig stadsstruktur bör också vara möjliga.

Målet bör vara att åstadkomma en måttlig föränd-ringstakt sedd i relation till befintlig lokal och regionalhandel, som härigenom ges möjlighet att anpassa sig tillden nya konkurrensen.

Mer kunskapNordplan/Ågrenkonsults rapport (maj 2003) ger ytterli-gare kunskap om den aktuella situationen för detaljhan-deln i Lund, främst utifrån ett branschperspektiv. Konsul-terna har med sin erfarenhet av svensk detaljhandel delsgjort en kartläggning/bedömning av nuläget i Lunds kom-mun och dels lagt förslag till hur detaljhandelsstrukturenborde förstärkas. De åtgärder som kommunen kan ellerbör vidtaga, måste inordnas i ett sådant branschperspektivför att ge avsedd effekt, samtidigt som vederbörlig hänsynmåste tas till andra politiska mål för stadens och kommu-nens utveckling. För en mer detaljerad lägesbeskrivningkan en aktualisering av 1996 års handelsutredning varamotiverad.


- 72 -

5.4.4.SlutsatserSåväl inom som utanför Lund aviseras stora detalj-handelsetableringar. I september 2002 öppnade Nova Lundett köpcentrum för sällanköpsvaror om sammanlagt 27000 m2 i nordvästra delen av Lund. Dessförinnan (2001)har konstaterats att cityhandeln i Lund haft en tillväxt somligger klart under Malmö, Helsingborg och Center Syd.Ett förslag till detaljhandelsetablering i kv Loke om 6 000m2 butiksyta inkl livsmedel, har avvisats av kommun-styrelsen. Aviserade tillskott i regionen, utanför Lund, upp-går till mellan 170 000 och 195 000 m2 (se bilaga 2).

Risk för felslut?En vanlig slutsats i de senare årens konsekvensbeskrivningarav förslag till nya etableringar av externa handelsplatser är– generaliserat – att den ofta bedömda marginella negativapåverkan som väntas på befintlig handel, kompenseras ge-nom den framtida kraftiga uppgång i köpkraft och kon-sumtion som väntas.

Den totala uppgången kan därmed dölja effekterna avfellokaliserade stora enheter.

Konsekvensbeskrivningar av etableringsförslag riskerarofta att förbise den summerade effekten av flera andra pla-nerade utbyggnadsprojekt i omgivningen. Ett skäl kan varaatt mindre projekt, som var för sig ses som obetydliga,tillsammans ger betydande effekter på utbudet.

Därmed kan konsekvenser av ett studerat etablerings-förslag underskattas.

Räcker marknaden?Denna aspekt är nära förbunden med den föregående. Oav-sett konsumtionstillväxt, kan den samlade bilden av öns-kemål och planerade nyetableringar ge anledning till frå-gan i rubriken. Hur långt räcker marknaden?

Hot mot Lunds city?Graden och arten av hot mot cityhandeln bör särskilt ana-lyseras. En hårdare konkurrens föranledd av nya etable-ringar utanför stadskärnan utgör ett hot. Egenskaper i rum-met, i form av lokaler, gatunät och tillgänglighet är exem-pel på förutsättningar som kan förstärka eller motverkadetta hot.

Stora hyreshöjningar under kort tid är ett annat hot,som kan påverka särskilt små enheter som just bidrar tillden mångfald som är citys konkurrensfördel.

Mårtenstorget. Foto före 1907 A W Rahm/Stadsarkivet


- 73 -

5.5HANDELSPOLICY(Definition av begrepp återfinns i bilaga 5)

5.5.1InledningLund befinner sig mitt i en expanderande Öresundsregionmed kraftig tillväxt inom detaljhandel och annat utbud avservice, kultur, nöjen m m. Tillväxten har förstärkts un-der perioder av högkonjunktur. Strukturförändringarinom olika branscher och ökad rörlighet bland konsumen-terna medför att konkurrensläget för staden måste hållasunder uppsikt så att köpkraften så långt möjligt stannarkvar i kommunen. Stadens goda förutsättningar att klaraen allt hårdare konkurrens från angränsande orter måstetas tillvara och utvecklas ytterligare.

Ansvaret för detta åvilar i huvudsak tre parter - kom-munen, detaljhandeln och fastighetsägarna, vilka hösten2003 bildat ”Lund Citysamverkan, ideell förening”. För-eningen har till ändamål att verka för utveckling och mark-nadsföring av Lunds stadskärna och därigenom skapa enlevande och trevlig miljö för boende och besökare att vis-tas i.

Denna handelspolicy ska utgöra ett gemensamt hand-lingsprogram med en grundsyn och en inriktning, som detre parterna kan ansluta sig till och som ligger inom deformella, ekonomiska och praktiska ramar som råder förvar och en. Policyn är inte juridiskt bindande utan har sittvärde i de möjligheter till förbättrad samverkan, sompolicyn ger uttryck för. Den måste också vara förenlig medde mål som respektive part i övrigt ställer upp för sin verk-samhet och utveckling.

Policyn behandlar i första hand staden Lund och sär-skilt stadskärnan. Den berör även översiktligt övrigakommundelar och är i princip kommuntäckande.

5.5.2Grundläggande målPolicyn ska• bidraga till att förstärka och utveckla Lund som en

attraktiv och långsiktigt uthållig livsmiljö för män-niskor och näringsliv

• skapa förutsättningar för ett varierat och tillförlitligtutbud av varor och tjänster av god kvalitet och tillkonkurrenskraftiga priser för konsumenterna

• underlätta för alla i staden (boende, verksamma, be-sökande etc) att ta del av detta utbud inom detalj-handel och service

• framhålla värdet av samverkan och klargöra inne-börden av det delade ansvaret för deltagande parterså att målen ska kunna uppnås

• medverka till att fastighetsägare och detaljhandelsfö-retag i organiserade former ansluter sig det samar-bete som denna policy syftar till att främja

• ge information till och väcka intresse hos företagsom vill etablera sig i staden eller kommunen i öv-rigt

5.5.3Långsiktig handelsstruktur• Lund som handelsstad ska förstärkas• Stadsdelscentras långsiktiga utvecklingsmöjligheter

ska säkerställas• Dagligvaruhandel och service ska vara huvud-

komponenter i varje stadsdelscentra• Motsvarande ska gälla ”byarna” i övriga kommun-

delar• Därutöver ska i kommunen även finnas storbutiker

för såväl dagligvaror som sällanköpsvaror i bostadsnäraoch samtidigt trafikorienterade lägen.

• Torghandeln ska värnas och utvecklas där så är lämp-ligt

5.5.4Etableringsprinciper

Allmänt• Nyetablering av detaljhandel enligt denna policy är

positivt för stadens och kommunens utveckling• I stadskärnan sker nyetablering och utvidgning av be-

fintlig handel ofta genom förädling av befintliga loka-ler

• För utveckling av kommunens detaljhandel respek-tive volymhandel krävs bästa möjliga tillgänglighetför alla trafikslag beroende på läge och övriga förut-sättningar

Lunds Centrum• Detaljhandelns utveckling i stadskärnan ska priorite-

ras. Särskild konsekvensbedömning ur detalj-handelssynpunkt erfordras ej

• Ett bra utbud av livsmedelshandel ska finnas i stads-kärnan

• De av besökaren upplevda bristerna i biltillgängligheti stadskärnan ska minskas genom utbyggnad av P-hu-set Dammgården

• Utveckling av nya lokalytor genom förtätning skaprioriteras

Stadsdelscentra i LundFöljande fem stadsdelscentra prioriteras• Klostergårdens centrum• Karhögs torg• Fäladstorget• Sparta/Tuna• Linero Centrum• Mobilia-områdetLivsmedelshandel i storbutik eller allivsbutik, jämte an-nan stadsdelsanknuten service, ska finnas i dessa centra. Gång-


- 74 -

avstånd till större bostadsområde ska normalt inte överstiga500-600 meter. Butiker ska bekvämt kunna nås med alla lokaltförekommande transportmedel.

Övriga kommundelar och mindre bostadsområden ikommunenI övriga kommundelar/bostadsområden ska åtgärder somstärker den lokala detaljhandeln prioriteras utan särskildprövning ur detaljhandelssynpunkt. Detta gäller bl a Dalby,S Sandby, Veberöd, Genarp, Torna Hällestad och Rev-inge samt Gunnesbo, Nöbbelöv, Värpinge, Väster, Kobjer,Stångby och Östra Torn.

StorbutikerVästra Ringen, Norra Ringen, Lundalänken och dess för-längning ner till Dalbyvägen, Stora Råby by, planerad tra-fikplats Råby samt Autostradan söderut till kommun-gränsen utgör ungefärlig yttre gräns för etablering av stor-butikshandel med livsmedel i Lund.

VolymhandelEtablering av volymhandel kan ske inom Pilsåker/Mobilia-området samt i anslutning till planerad Sydöstra vägen -Dalbyvägen.

5.5.5Riktlinjer vid prövning av ny etablering• Detaljhandelsetableringar <300 m2 totalyta, kräver

ingen särskild prövning ur detaljhandelssynpunkt -endast ur plansynpunkt

• Dagligvaruhandel med 300-3000 m2 totalyta bör fö-reträdesvis lokaliseras bostadsnära och kräver dåingen särskild prövning ur detaljhandelssynpunkt

• All nyetablering av livsmedelshandel >3000 m2

totalyta kräver redovisning av konsekvensanalys urdetaljhandelssynpunkt

• Beträffande sådan detaljhandelsetablering som kanantas få stor regional påverkan, ska samråd ske medberörda kommuner

• Genom samarbete med handelns och fastighetsägarnasföreträdare och i samråd med andra berörda, eftersträ-var kommunen en samsyn i etableringsfrågor enligtdenna policy

• Förslag om externa etableringar av detaljhandel ska prö-vas mot målen om en levande, attraktiv stadskärna ochen tillfredsställande dagligvaruförsörjning i bostadsom-rådena samt mot målen i LundaMaTs

Ungefärlig yttre gräns för etablering av storbutikshandel med livsmedel i Lund

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lund delprojekt: Tillgänglighet

- 75 -

tillgänglighet- en stad för alla

Lund är en stad dit allakan komma. Boende,verksamma och besö-kare kan ta sig fram tilldet som staden erbju-der. Alla känner sigtrygga och vågar an-vända för dom viktigadelar av staden.

SAMMANFATTNINGDet här kapitlet utgår från olika gruppers behov av tillgänglighet. Det försökerta ett helhetsgrepp på vad olika kommunala instanser har gjort, gör och skullekunna göra för att förbättra tillgängligheten i den fysiska miljön. Frågor somrör tillgänglighet – och därmed säkerhet, trygghet och användbarhet handhas avflera kommunala förvaltningar och också av polisen. Den kommunala tillgäng-lighetsplaneringen är ytterst komplex med många aktörer och med många as-pekter på begreppet tillgänglighet.

Den ska ta hänsyn dels till olika slags samhällstillgänglighet, som fysisk, soci-al, psykologisk, organisatorisk, ekonomisk, dels till olika trafikantgrupper sombarn och ungdom, äldre och handikappade, gående- och cyklande, kollektivtra-fikresenärer samt bilister och varutransportörer. Genom att här beskriva vadgod tillgänglighet är, samt vilka problemen är och var de finns så kan tillgänglig-hetsfrågorna bli mer tydliga för att successivt kunna åtgärdas.

Under samrådsskedet ska konkreta åtgärder föreslås. De mål och riktlinjer,som finns antagna, ska diskuteras och eventuellt revideras. Beskrivningar av deviktigaste kommunala dokumenten och ställningstaganden samt lagtexter finnssamlat sist i kapitlet.

6. TILLGÄNGLIGHET


INRIKTNING• I enlighet med 6.3 skall Lund vara en stad tillgänglig för alla – tryggt och bekvämt ska man nå de plat-

ser man vill besöka.• I stadskärnan skall motorfordonstrafiken röra sig på de gåendes och cyklandes villkor och utformning-

en av trafiksystemet skall ske utifrån detta.• Konsekvensbedömning görs i alla detaljplaner av vad avser fysisk, social och psykologisk (trygghet)

tillgänglighet.• Granskning av bygglov görs för alla sorters verksamheter vad avser fysisk, social och psykologisk till-

gänglighet.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Aktualisering av LundaMaTs - LundaMaTs II• Trafikplan för staden, utveckling av systemen för samtliga trafikslag med avseende på tillgänglighet, ka-

pacitet, säkerhet och miljö. I det sammanhanget skall möjligheterna att planera och anlägga gågator prövassärskilt. Planen skall även redovisa hur föreslagna åtgärder bidrar till uppfyllandet av miljömålen.

• Uppföljning genom detaljstudier av trafikplanen i stadsdelsprogram, som vid genomförandet ska ge mestamöjliga tillgänglighet.

• Riskstudie av transporter med farligt gods.• Exempelsamling med bra ombyggnader som uppfyller krav både på kulturhistorisk varsamhet och till-

gänglighet.• Program för åtgärder enligt 6.4 för fysisk social och psykologisk tillgänglighet inklusive inventering

och tillgänglighetsstudie.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lunddelprojekt: Tillgänglighet

- 76 -

6.1SYFTET• Utveckla de kommunala ställningstagandena om

tillgänglighet.• Definiera vad god tillgänglighet är.• Definiera insatsområden och ta fram handlingspro-

gram, som konkreta åtgärder för att förbättra till-gängligheten i staden Lund.

6.2INLEDNINGStadsboendets fördelar ligger i att ha närhet och tillgångtill ett rikt och varierat utbud av olika aktiviteter, servi-ce och butiker. I verkligheten finns många hinder för attfaktiskt kunna använda staden. Hindren kan minska bla med en omsorgsfull fysisk planering, vilket kräverkunskap och förståelse om vad tillgänglighet innebär förolika grupper av människor.

Tillgänglighet kan definieras som möjlighet att ta delav något eftersträvansvärt. Begreppet ”tillgänglighet” böralltid användas tillsammans med uttrycket ”användbar-het”. Det räcker inte att man kan komma in i t ex enbyggnad, man måste också kunna nyttja byggnaden somdet är tänkt att den ska nyttjas. Säkerhet är en annan delav tillgänglighetsbegreppet – färdvägen måste upplevassom säker och trygg – den plats man inte vågar ta sig till,är inte heller tillgänglig.

Frågor som rör Tillgänglighet med dess olika aspek-ter som Säkerhet, Trygghet och Användbarhet handhasi kommunen av tekniska förvaltningen, stadsbyggnads-kontoret och socialförvaltningen samt av polisen. Ut-anför kommunen finns viktiga aktörer och samarbets-partners: Skånetrafiken, Banverket och Vägverket. Bo-verket har särskilt uppmärksammat frågeställningar omsamhällstillgänglighet.

6.3SAMHÄLLSTILLGÄNGLIGHET

Vilka hänsyn ska vi planera för?Tillgänglighet är ett brett använt uttryck. Boverket an-vänder begreppet ”samhällstillgänglighet” för all sortstillgänglighet och gör sedan en indelning i Fysisk, Social,Psykologisk, Organisatorisk och Ekonomisk tillgänglighet.En tolkning av vilka hänsyn som ska tas för att tillgodo-se samhällstillgängligheten görs här nedan.

6.3.1Fysisk tillgänglighet – ”att kunna ta sig framhela resan”Trafiksystemet har stor betydelse för stadens liv och desstillgänglighetsstandard. Det påverkar förhållningssättettill avstånd och tid och därmed val av transportmedel.

Vid fysisk planering ska därför följande behov tillgo-doses:• närhet till trafiksystemen• väl utbyggt trafiksystem som binder samman bo-

stadsområden, verksamhetsområden, fritidsområ-den, stadskärnan, service, mötesplatser m m (gen-het och kontinuitet)

• väl utbyggt trafiksystem som binder sammanLund med kommunens tätorter och regionalacentra utanför kommunen

• väl utbyggt trafiksystem som möjliggör byte tillannat transportsätt

• god fysisk utformning samt enhetlig standard ochbeläggning som genererar god trafiksäkerhet, tra-fikmiljö, framkomlighet, trygghet och komfort

• hela reskedjan ska ha en generell tillgänglighet ochanvändbarhet. Krav på tillgänglighet och använd-barhet måste därför tillgodoses i alla led vid all pla-nering, upphandling och projektering.

6.3.2Social tillgänglighet – ”att kunna träffa ochha kontakt med människor”Stadens gator, torg och parker är viktiga mötesplatser.Också mellanrummen i stadsdelarnas olika bostadsom-råden kan mer eller mindre inbjuda till grannkontakter.

Vid planering ska följande behov tillgodoses:• välplanerad bebyggelse så att folktomma rum och

baksidor undviks• välplanerad bostadsbebyggelse för alla åldersgrup-

per, som ger möjlighet till kontakt mellan genera-tioner

• bebyggelse i form av boende och verksamheter irik variation och integration

• god utformning av den offentliga miljön så attmöjlighet till möten ges, speciellt gäller detta stads-kärnan och stadsdelscentrum

6.3.3Psykologisk tillgänglighet – ”att förstå,uppfatta, våga använda och röra sig på egenhand”Staden ska planeras så att man oavsett ålder och könförstår och vågar använda den.


- 77 -

Vid planering ska följande behov tillgodoses:• god säkerhet, trygghet och trevnad så att männis-

kor vågar använda gator, torg och parker• god orienterbarhet• tydliga informations- och vägvisningssystem• mindre komplexa och tydligare trafikmiljöer, för

att undvika stress i trafiken• låga bullernivåer• låga avgashalter

6.3.4Organisatorisk tillgänglighet – ”att ha till-gång till resmöjligheter och kunna resa påegen hand”Staden ska erbjuda goda resmöjligheter även för demsom står utan eget färdmedel.

Vid planering ska följande behov tillgodoses:• kollektivtrafiksystem som fungerar för alla grup-

per• kollektivtrafiksystem som har tydlig linjeupp-

byggnad med god yttäckning och god turtäthet• närhet till hållplatserna• korrekt och lättillgänglig information i fordon och

på hållplatser, också för barn, äldre och funktions-hindrade

• skolskjutsar med korta restider• möjlighet för varutransporter till lossning och last-

ning under begränsade tider

6.3.5Ekonomisk tillgänglighet – ”att ha råd attanvända offentliga och/eller individuellafärdmedel”För den enskilde människan är det av stor betydelse attvara en självständig individ utifrån sina egna ekonomis-ka resurser. Människans ekonomiska förmåga kan varaett hinder för att utnyttja transportsystemets alla möj-ligheter.

Vid planering ska följande behov tillgodoses:• kollektivtrafiken (buss- och tågtrafik, komplette-

ringstrafik med taxi) ges förutsättningar att spelastörre roll för individens resande

• acceptabelt pris för buss/tågbiljett och periodkort• områdes-, tids- och funktionsdifferentierade parke-

ringsavgifter

6.4TILLGÄNGLIGHET FÖR OLIKAGRUPPER

Vad är god tillgänglighet och vad kan förbättras ?Det blir allt tydligare att stadsplanering måste utgå merfrån kunskap om säkerhet och trygghet. Det går att byggabort trafikfaror och att bygga stadsmiljöer för funktions-hindrade samt att bygga för större trygghet mot bl agatuvåld. I arbetet för hållbar utveckling är social trygg-het en hörnsten i samhällsbyggandet. T ex skulle medytterligare servicelinjer och ökat kollektivtrafikutbudkvällar och nätter tillgängligheten förbättras för äldrerespektive ungdomar.

Nedan diskuteras olika individers och trafikantgrupp-ers behov av tillgänglighet utifrån ett helhetsgrepp påvad olika kommunala instanser har gjort, gör och skullekunna göra för att förbättra tillgängligheten i den fysis-ka miljön.

6.4.1För barn och ungdomar kan god tillgänglig-het vara:• att självständigt ta sig mellan sina start- och mål-

punkter• att självständigt använda gång-, cykel- och kollek-

tivtrafiksystem• att känna sig trygg och hitta fram till sina målpunk-

ter• att trafiksystemets utformning är trafiksäkert och

förlåtande och tillåter misstag och felbedömningarutan att man riskerar att skadas svårt

• att förstå och ha kunskap om hur trafiksystemenska användas

Fakta och problemBarnens räckvidd och behov att röra sig i staden ökar


- 78 -

med åldern, från att använda närmaste lekplats, fritids-aktivitet, dagis och skola till att som tonåring ha möjlig-het och behov av att besöka målpunkter var som helst istaden. Forskning visar att ett barn i tolvårsåldern ärmoget att klara komplexa trafiksituationer på egen hand.Dock är det viktigt att barnen under uppväxten övar sigi att använda trafikmiljön tillsammans med vuxna män-niskor som kan förklara.

Inom ramen för det kommunala trafiksäkerhetspro-grammet förs trafiksäkerhetsarbetet ut i skolorna, ochdet är viktigt att denna verksamhet fortgår.

Barnens skolvägar har kartlagts och de mest otryggahar byggts om eller kommer att byggas om genom pro-jektet ”Gå och cykla till skolan”. Det saknas kunskaperom barns och ungdomars gång- och cykelvägar till lek-platser, fritids- och idrottsverksamhet.

Ca 75 barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år rappor-teras skadade i trafiken varje år i Lunds kommun. Ännufler barn antas dock skadas eftersom inte allt rapporte-ras till eller från polisen och universitetssjukhuset i Lund.

Cirka 55 % av de som skadas är cyklister, ca 20 %bilpassagerare och 25 % fotgängare. Något fler pojkarän flickor skadas.

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• kartläggning av barn och ungdomars väg till fri-

tidsaktiviteter• bygga säkra gång- och cykelvägar till viktiga mål-

punkter såsom skola och fritidsaktiviteter

• skapa förutsättningar för säkra transporter till mål-punkter, tex via samåkning/samskjutsning eller ut-veckling av ”vandrande skolbuss”

• lokalisering av barnens målpunkter så att de påegen hand kan ta sig till verksamheter

• aktivt fortsätta med att föra ut trafiksäkerhetsarbe-tet i skolorna samt öka samarbetet mellan planera-re, polis och skola

• att trafiksystemet är trafiksäkert och förlåtande,dvs tillåter att man gör misstag och felbedömning-ar utan att man skadas eller dödas

• förbättrad kollektivtrafik

6.4.2För äldre och funktionshindrade kan godtillgänglighet vara:• boendemiljön utformad så att man kan bo kvar

även när man blir äldre eller får ett funktionshin-der

• att sittmöjligheter finns vid förflyttningsvägar ochvid stadens gator, torg, affärer samt i parker

• korta gångavstånd• gångsystem som är framkomliga även för rörelse-

hindrade• gångsystem utan oförutsedda hinder (t ex cykel-

uppställning eller ”trottoarpratare”) där synskadadekan orientera sig

• konsekvens i utformningen t ex övergångsställen,skyltars placering, gatlyktors placering


- 79 -

• möjlighet att på egen hand nyttja kollektivtrafikenoch färdas på ett säkert sätt

• en väl fungerande färdtjänst för de grupper sominte kan nyttja kollektivtrafiken

• tillgång till offentliga handikappanpassade toaletter• möjlighet att själv klara hela resan från startpunkt

till slutdestination• möjlighet att ta del av och förstå information, obe-

roende av funktionsnedsättning

Fakta och problem:Kombinationer av olika funktionshinder följer ofta medstigande ålder. Var för sig är kanske funktionshindretinte så betungande, men kombinationer av smärre funk-tionshinder kan innebära stora svårigheter för den en-skilde individen.

Om den byggda miljön utformas för att i möjligastemån tillgodose behoven hos de olika formerna av funk-tionshinder så blir den samtidigt anpassad för de äldresbehov. Det är viktigt att ”sy ihop” en helhetslösning därkonfliktsituationer mellan de olika formerna av funk-tionshinder minimeras.

Den byggda miljön: Lund är en gammal och kulturhis-toriskt värdefull stad. Många av de gamla byggnadernaär inte tillgängliga för personer med rörelsehinder. Ävengatubeläggningen som till största delen består av små-gatsten ställer till stora problem för personer med ned-satt rörelseförmåga.

Belysningen på stadens gator och torg upplevs avmånga som otillräcklig och skapar otrygghetskänsla. En

stor andel av befolkningen i Lund känner sig otrygga förcyklisternas framfart på gångbanorna. Cykeluppställning pågångbanorna är ett stort problem för synskadade.

Busstrafiken: 1979 kom lagen om att kollektivtrafikenska handikappanpassas. Med funktionshindrad menas idetta fall en person med nedsatt rörelse- eller oriente-ringsförmåga. Kommunen ställer krav på utbildning påhandikapp och bemötande i samband med upphandling-en av kollektivtrafiken. Entreprenören har skyldighetatt redovisa hur kvaliteten i dessa avseenden upprätthål-les. I takt med att bussparken förnyats har s k låggolvs-bussar köpts in. Idag är samtliga stadstrafikbussar av låg-golvstyp. Dessa bussar kan ”niga” så att nivåskillnadenmellan busshållplatsen och bussens golv minimeras.Även en del av regionbussarna är av låggolvstyp. Stads-bussarna är också försedda med ett system för automa-tiskt utrop av nästa hållplats (oumbärligt för synskada-de/blinda passagerare).

Låggolvsbussarna har medfört att fler personer medgångsvårigheter numera kan använda kollektivtrafiken.För personer med gånghjälpmedel eller rullstol kvarstårdock en hel del praktiska problem, främst p g a hållplat-sernas utformning.

Utropssystemet för nästa hållplats är fortfarande iett utvecklingsskede och funktionen idag är inte helt till-fredsställande, vilket försvårar för synskadade.

Servicelinjerna med sina specialanpassade fordon inne-bär att funktionshindrade som inte kan använda denvanliga kollektivtrafiken ändå har möjlighet att förflyt-ta sig i staden utan att behöva anlita färdtjänsten. Servi-celinjerna är mycket uppskattade och frekventerade avfunktionshindrade och äldre. De problem som framförtsär att turtätheten kunde vara bättre samt att restidenibland upplevs som lång eftersom varje servicelinje be-tjänar ett geografiskt stort område.

Färdtjänsten är för många funktionshindrade det endaalternativet för att kunna förflytta sig inom staden. Ettproblem som framförts är att det i vissa bostadsområ-den inte finns någon angöringsplats i närheten av en-trén. Färdtjänstresenären måste då vänta utomhus vidnärmaste angöringsplats, om färdtjänstbilen av någonanledning blir försenad kan inte resenären meddelas omförseningen.

Tågtrafiken: Den långväga tågtrafiken har anpassats tillde funktionshindrade i ganska stor utsträckning. De flestafjärrtåg är numera försedda med rullstolsliftar och mångastationsbyggnader har gjorts fysiskt tillgängliga utanhindrande trappsteg.

Om en resenär behöver hjälp att komma ombord på

ANTAL FUNKTIONSHINDRADEMinst 1,2 miljoner människor i Sverige beräknas hanågon form av permanent funktionsnedsättning.

• 560 000 personer är rörelsehindrade.• 210 000 personer behöver hjälp att förflytta sig

eller klarar inte matinköp, tvätt eller städningutan hjälp.

• 80 000 personer är rullstolsburna.• 183 000 personer har kraftigt nedsatt syn.• 4-8 procent av befolkningen (350 000- 709 000

personer) är dyslektiker och har grava läs-och/eller skrivsvårigheter. Fler har svårigheterav lindrigare art.

• Troligen har så många som 940 000 personernedsatt hörsel. Av dessa har minst 210 000personer hörapparat.

• 36 000 personer är utvecklingsstörda.

Källa: Hjälpmedelsinstitutet


- 80 -

tåget så måste dock detta anmälas i förväg.Även pågatågen är försedda med ramp för rullstol-

burna och barnvagnar, det krävs dock assistans av tåg-personalen för att kunna fälla ut ramperna.

Den nya stationsbyggnaden på västra stationsområ-det är väl anpassad för personer med funktionshinder.Byggnaden är försedd med bl a automatiska dörröppna-re, hiss samt ledstråk för synskadade.

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• att den byggda miljön i stället för att skapa otill-

gänglighet kan användas som ett instrument för attminska och eliminera effekterna av funktionshin-der

• att nya bostäder byggs så att förutsebara hinderundanröjs från början

• att det finns angörings- och handikapparkerings-platser nära entréer

• att platser och lokaler dit allmänheten har tillträdegörs tillgängliga och användbara för personer mednedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

• att gångvägar utformas så att de kan användas avrörelsehindrade och synskadade

• att separera olika trafikantgrupper och göra säkra-re passager där olika trafikantgrupper möts

• att anpassa stadens busshållplatser• att personalen på kollektivtrafik, färdtjänst m fl får

bättre utbildning i handikappkunskap och bemö-tande

• att förbättra säkerheten för funktionshindrade somutnyttjar kollektivtrafiken

• att den offentliga miljön ska vara lättorienterad församtliga funktionshindrade

• att gångvägar ska hållas fria från hinder som för-svårar framkomligheten

• att förbättra belysningen på gator och torg

6.4.3För gående och cyklister kan god tillgänglig-het vara:• att gång- och cykelsystemet ansluter till start- och

målpunkter och att det är gent och kontinuerligt• att gc-systemet har få stopp och väjningspunkter• att gc-vägarna har god fysisk utformning med en-

hetlig standard och beläggning. Detta ger god tra-fiksäkerhet, trafikmiljö, framkomlighet, trygghet,trevnad och komfort.

• att det erbjuds enkla och snabba byten till andratrafikslag, t ex gång- och cykelvägar till busshåll-platser, parkeringsanläggningar och cykelparke-ringar

• att det erbjuds cykelparkeringar vid busshållplatser,

verksamheter, service, stadskärnan och mötesplatser• att gc-systemet har bra belysning och är tryggt att an-

vända vid mörker

Fakta och problem:Alla människor förflyttar sig kortare och längre sträck-or genom att gå och/eller att cykla. Alla människoroberoende av ålder, kön, yrke och funktionshinder harbehov att kunna använda gång- och cykelsystemet, ochdet är deras behov och krav på tillgänglighet som skatillgodoses.

Hälften av alla resor i Lund företas till fots eller medcykel. Sammanlagt cyklar lundaborna 158 000 km perdygn, och varje dag cyklar ca 25 000 människor till ochfrån stadskärnan.

Det finns ett väl utbyggt gång- och cykelvägssystem(gc-system). Cykelsystemet är ca 160 km och gångsys-temet är minst lika utbrett och ofta kombineras de bådasystemen. Inventering av den fysiska utformningen icykelsystemet har gjorts i projektet ”cykelkommunen”.Brister har lokaliserats, t ex dålig skyltning, trängsel iblandtrafik, inga cykelställ vid busshållplatser, avsaknadav cykelvägar. Ombyggnader har genomförts eller kom-mer att genomföras på många platser och sträckor un-der det närmaste året. Vid nyplanering av gång- ochcykelvägar idag differentieras utrymmen för gående ochcyklister, d v s i princip asfaltbana för cyklister och be-tongstenar för gående. I den medeltida stadskärnan rå-der andra förhållanden som sätter gränsen för hur gc-vägar kan anordnas och utformas.

Det finns platser och sträckor som har sämre tillgäng-lighet och som kan utgöra hinder för barn, funktions-hindrade och äldre, t ex smala trottoarer, skymmandebuskage, bristfällig belysning och högt tempo hos an-dra trafikanter.

Cirka 200 cyklister och 90 fotgängare skadas i trafi-ken varje år. De flesta platser där gående och cyklistermöter bilar är inte trafiksäkra. I 58 % av trafikolyckor-na där fotgängare har skadats har den gående blivit på-körd av en bil. I 30 % av trafikolyckorna där cyklisterskadats har de blivit påkörda av en bil. Även antaletcykelsingel och cykel-cykel olyckor är omfattande. 20 %av olyckorna där fotgängare skadas beror på brister idetaljutformningen och brister i underhåll.

En inventering av stadens övergångsställen har gjortsoch en 10-årig åtgärdsplan genomförs. Fortlöpande ochsystematisk översyn av barnens vägar till skola och fri-tidsaktiviteter är viktigt.

Barnens skolvägar har kartlagts och de mest otryggahar byggts om eller kommer att byggas om genom pro-jektet ”Gå och cykla till skolan”. Det saknas kunskaperom barn och ungdomars gång- och cykelvägar till lek-platser, fritids- och idrottsverksamhet.

Många upplever otrygghet på separata gång- och cy-kelvägar och i tunnlar vid mörker.


- 81 -

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• ett större separat utbyggt gc-nät• att en cykelledsplan tas fram som på kort och lång

sikt säkrar gc-nätets samverkan och koppling tillnya utbyggnadsområden och som identifierar sak-nade länkar

• att gc-vägar och banor blir kontinuerliga och fåren gen sträckning

• att gc-nätets korsningar med bilnätet utformas tra-fiksäkert

• att gc-vägarna ges en mycket god beläggnings- ochbelysningsstandard

• att gc-vägarna utformas trafiksäkert och med högkomfort och trevnad för den oskyddade trafikan-ten

• att cykelstråken till skolorna utformas med extrahöga säkerhetskrav

• en årlig inventering av brister av viktiga delar i cy-kelnätet genomförs

• goda möjligheter att parkera cykeln skyddat ochsäkert vid omstigningspunkter, som stationer ochbusshållplatser

• goda möjligheter att parkera cykeln i cykelställ istadskärnan

6.4.4

För buss- och tågtrafikanter kan god tillgäng-lighet vara:• att ett användbart och säkert kollektivtrafiksystem

finns på kort avstånd• att trafiksystemet (linjenät och turutbud) är väl ut-

byggt och erbjuder reell resmöjlighet• att hållplats finns nära start- och målpunkter och

att vägen dit är framkomlig och trygg• att hållplats och fordon är utformade så att om-

bord- och avstigning kan ske utan problem• att ha tillgång till aktuell och tydlig information

om såväl tider som resvägar• att ha kännedom om betalsätt och biljettpriser• att fordonet har sittplatser och övrigt utrymme för

bekväm och säker resa• att priset för buss/tågbiljett och periodkort är rim-

ligt/acceptabelt• att växter vid hållplatser samt material i fordonet

inte är allergiframkallande

Fakta och problem:Nuvarande linjenät uppvisar en god yttäckning medkorta avstånd mellan hållplatser vilket till viss del kaninverka negativt på restiden (förlängd restid).

Kommunfullmäktige har tagit som mål att till 2005öka stadsbussresandet med 10%. Skånetrafikens resan-deökningsmål är 3% per år (gäller även stadsbuss).

Viktig trafikknutpunkt finns vid Botulfsplatsen, nära


- 82 -

många målpunkter, med bemannad information, vänthalloch handikappanpassad toalett. Byte mellan olika linjer kangöras smidigt.

Samtliga stadsbussar är sen flera år av låggolvsmo-dell, med insteg utan trappor, och har utrustning förannonsering av nästa hållplats i såväl klartext som utropsamt utvändigt skyltsystem som tydligt anger linjenum-mer, slut- och via- destination.

Handikappanpassning av hållplatser har påbörjats.Storhållplatser har utrustats med trafikinformations-system av typ skyltar, monitorer och talenhet för syn-skadade.

Priset för en bussresa i Lunds tätort är subventione-rad med offentliga medel till ca 50 %. Samhällets stöd ärfrämst betingat av att det av miljö-, trängsel- och trafik-säkerhetsskäl är angeläget att transporter genomförs medkollektiva färdmedel hellre än med personbil. Subven-tionen bidrar även till att ge invånarna ökad ekonomiskmöjlighet att förflytta sig.

Färdtjänsten ersätter för den funktionshindrade denallmänna kollektivtrafiken varför resenären erbjuds ensubventionerad avgift.

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:

• ökad fokusering på ”hela resan”, från dörr till dörr• att öka tillförlitligheten i det verkliga utförandet

av trafiken t ex att bussen inte hindras av felparke-rade fordon som omöjliggör angöring nära kant-sten

• tidtabeller ska vara lättlästa, tydliga och ha en en-kel periodindelning

• taktil information och synmarkering i ögonhöjdoch framkanter

• information om avgångstider• storhållplatser utrustas med informationssystem

med tydliga skyltar för avgångstider, talenheter förinformation till synskadade och monitor som vi-sar avgångar för en större tidsperiod. Realtidsvis-ning av avgångstider

• bussarna ska ha en enhetlig standard• enkla och snabba aviseringssystem: hållplatser ska

ropas ut och visas på skylt inne i bussen samt ut-vändigt ska, fram och på höger sida, visas destina-tion och via- destination

• föraren ska vara observant på resenärers olika han-dikapp och anpassa körningen efter det

• föraren ska kunna informera om biljett- och linje-systemen

• prova ”flexibla” hållplatser för avstigning påkvällstid


- 83 -

6.4.5För bilister och varutransportörer kan godtillgänglighet vara:• att kunna genomföra hela resan från start till mål• att kunna resa, lasta, lossa på egen hand• att gatunätet och dess orienterbarhet tydligt kan

uppfattas av användarna• att plats för angöring, parkering, lossning och last-

ning finns i tillräcklig omfattning och tillräckligtnära start-, mål- och besökspunkter

• att laddstationer för elbilar etableras i strategiska lä-gen när behov uppstår

• att plats för bilpoolsfordon finns på strategiska stäl-len och i tillräcklig omfattning

• att den höga tillgängligheten i gatunätet samtidigtgörs säker och på ett så miljövänligt sätt som möj-ligt

• att parkeringsavgifter och eventuella andra avgiftersätts på en sådan nivå att alla grupper har råd attanvända systemet

Fakta och problem:Lund har tidigt präglats av en trafik- och miljödiskus-sion.

År 1971 stängdes stadskärnan för genomfartstrafik.Trafik- och miljöproblemen hade blivit för stora.

År 1985 påbörjades utbyggnaden av sammanhängan-de gågator från järnvägsstationen till Mårtenstorget.

År 2000 antog fullmäktige LundaMaTs-utredningen,som innebär ett stort antal åtgärder för hållbara transpor-ter.

Inpendlingen till Lund är nästan dubbelt så stor somutpendlingen (ca 22 000 in och ca 13 000 ut). Huvudde-len av pendlingen sker idag med bil.

50% av alla bilresor i staden är kortare än 3 km.Arbetet med parkeringsfrågorna är en ständigt pågå-

ende process.Gatuparkering i stadskärnan har minskat. P-huset

Färgaren och P-huset Dammgården byggdes på 1980-talet. År 2000 färdigställdes p-anläggningen Väster.

Med den nya p-anläggningen väster om stationen ska-pas mycket god tillgänglighet och koppling till tågtrafi-ken och till busstrafiken (Lundalänken).

P-anvisningssystem till stadskärnans p-anläggningarkom i drift år 2000.

P-husutredning för sydöstra centrum fortgår.Flera olika oberoende utredningar pekar på brist på

parkering i sydöstra stadskärnan.Universitetssjukhusets nya p-anläggningar har säkrat

parkeringsmöjligheter och angöring till Regionsjukhuset.År 1998 beslutades om miljözon i stadskärnan och

området ut till Mellanringen. Detta innebär att äldredistributionsfordon över 3,5 ton inte får trafikera mil-jözonen. Beslutet trädde i kraft 1/1 1999.

År 1999 uppgick antalet polisrapporterade skadade ochdödade i trafiken i Lunds kommun till 271. 125 av dessavar bilförare och passagerare.

Distributionstrafiken är omfattande i stadskärnan ochförekommer utspritt över tiden.

Det pågår för närvarande två utredningar om varu-distribution. I den ena kartläggs varudistributionen iLunds tätort med målet att åstadkomma ett försök medsamdistribution. I den andra kartläggs livsmedelsdistri-butionen inom Lunds kommun med målet om en ge-mensam distributionscentral.

I staden finns idag tre fungerande bilpooler. Arbetemed att starta fler pågår.

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• aktualisera LundaMaTs-utredningen. Hållbara

transporter är den grundläggande och gemensam-ma huvudfrågan. Gäller alla trafikslag.

• en trafikledsplan för staden som på kort och långsikt säkrar transporterna och transportrummen,det gäller såväl ur tillgänglighets- som miljö- ochsäkerhetssynpunkt, fördjupning av trafikledspla-nen kan lämpligen brytas ner på stadsdelsnivå

• för att stärka stadskärnans konkurrenskraft somkommersiellt och kulturellt centrum bör tillgäng-ligheten för biltrafikanter i form av parkering för-bättras.

• vidareutveckling av Centrumutredningen från1985, som bör ta utgång i Värna och vinna stadenoch få en fortsättning i ny handlingsplan för stads-kärnan där tillgänglighetsfrågorna särskilt belyses

• fortsatt utveckling av resecentrum vid järnvägssta-tionen som förbättrar bytesmöjligheterna mellanbil–buss–tåg

• tillgängligheten med bil bör garanteras i tillräckligomfattning vid större publika anläggningar såsomidrottsanläggningar, kongresshallar, resecentrumm fl

• tillgängligheten till offentliga lokaler bör garante-ras i tillräcklig omfattning. Universitetssjukhusetmed södra Sverige som upptagningsområde är sär-skilt viktigt

• fortsatt utredning angående varudistribution• fortsatt bilpoolsutveckling

6.5LOKALA STÄLLNINGSTAGANDENOM TILLGÄNGLIGHETKommunen har alltsedan 60-talet gjort ett antal utred-ningar, handikappguider, handikapplaner. Kommunalahandikapprådet är ett viktigt organ för samråd och öm-sesidig information på kommunnivå mellan kommunenoch företrädare för handikapporganisationerna. Rådet


- 84 -

är knutet till kommunstyrelsen och består av 18 leda-möter samt 18 ersättare. Ledamöterna kommer dels frånde kommunala nämnderna (social-, vård och omsorgs-,tekniska-, byggnads-, utbildnings-, kultur och fritids-,barn och skolnämnderna samt kommunstyrelsen), delsfrån handikappföreningarna i Lunds kommun. Handi-kapprådet verkar för att främja förutsättningar för godalevnadsförhållanden och miljöer för bl a handikappadeinom kommunen.

En sammanställning av relevanta aktuella kommu-nala beslut och dokument följer nedan.

6.5.1Ställningstaganden i ÖPL98, antagna avkommunfullmäktige• Utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet ska ges

hög prioritet i hela kommunen• Kommunen skall verka för att biltrafiken reduce-

ras i synnerhet i tätortskärnorna och dess närhet.Trafiken bör därvid, i så stor utsträckning sommöjligt, ledas utanför tätorterna

• Tillgänglighet, barriäreffekter och buller ska sär-skilt beaktas i planeringen

• Bostadsområden i staden ska lokaliseras så att cy-kelavstånd till arbetsplatser och centrum inte över-skrider ca 5 km

• Basanpassning av bostäder ska tillämpas• Barnens behov ska särskilt uppmärksammas i pla-

neringen• Kollektivtrafiksystemet ska byggas ut så att det ger

en långsiktigt samhällsekonomiskt bra lösning sam-tidigt som det kan bidra till att biltrafiken minskar

• Kommunen ska tillsammans med grannkommuner-na verka för återupptagen spårtrafik på Staffans-torpsbanan

• Kommunen ska verka för bildandet av bilpoolerbl a i syfte att minska behovet av mark för parke-ring

6.5.2Mål och policys som är antagna av tekniskanämnden och kommunfullmäktigeVerksamhetsplan för Tekniska förvaltningen antagen avkommunfullmäktige

Inriktningsmål - gator och trafik1. Miljömålen i LundaMaTs ska uppnås.2. Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara

att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd avtrafikolyckor. Transportsystemets utformningoch funktion ska anpassas till de krav som följerav detta. Oskyddade trafikanter ska prioriteras.

3. Stadskärnan skall vara lättillgänglig och fler intressan-ta, levande och kontaktskapande miljöer skall ut-vecklas.

4. Lunds profil som Cykelkommun ska utvecklasgenom att man arbetar målinriktat för att främjacykeln som transportmedel genom fysiska åtgär-der, organisatoriska medel, service och kampan-jer.

5. I underhållet av belysning, gång- och cykelvägaroch gator skall eftersträvas att anläggningarnahålls på en standardnivå så att kapitalförstöringundviks.

6. Tillgängligheten för funktionshindrade, barn, ochäldre skall öka.

Effektmål - gator och trafik1. Trafikarbetet med motorfordon får inte per invå-

nare öka på det kommunala vägnätet (jämförelseår1995).

2. Antalet bullerstörda enligt bullersaneringsplanenska minska med 2% årligen.

3. Antalet dödade och svårt skadade i trafiken skaminska 5% jämfört med medeltalet för föregående5-årsperiod.

4. Antalet dödade och svårt skadade i trafiken på detkommunala gatunätet skall minska med 5% jäm-fört med medeltalet för föregående 5-årsperiod.

5. Antalet dödade och skadade oskyddade trafikan-ter skall minska med 5% jämfört med medeltaletför föregående 5-årsperiod.

6. Söktrafiken med motorfordon, kvoten mellan tra-fikflöden innanför inre ringen och trafiken tilloch från stadskärnan, skall minska med 10% (jäm-förelseår 1995).

7. Antalet cyklister i 60 fasta räknepunkter skall ökamed 10% till och med 2003 och 15% till och medår 2005 (jämförelseår 1995).

8. 2% av körbaneytorna skall beläggas (för att inteunderhållsskulden skall öka krävs 4,3%).

9. Försök med rening av dagvattnet direkt i brunnarvid hårt trafikbelastade gator i stadsmiljö genom-förs.

10. 100% av uteserveringarna skall vara tillgängligaför alla.

11. Tillgänglighetsfrågorna skall särskilt beaktas vidny- och ombyggnader.

Inriktningsmål - kollektivtrafiken1. Stadstrafiken Lund ska vara ett attraktivt alterna-

tiv till övriga ressätt.2. Stadstrafiken Lund ska bedrivas med, ur teknisk

och ekonomisk synvinkel, bästa tillgängliga miljö-vänliga teknik.

3. Färdtjänsten ska utvecklas som en integrerad delav kollektivtrafiken.


- 85 -

Effektmål - kollektivtrafiken1. Resfrekvensen ska under år 2003 öka med 2%

jämfört med 2000. Till och med år 2005 ska anta-let resor öka med 8%.

2. Kollektivtrafiken ska år 2003 skattefinansieras omhögst 50%.

3. Bussparkens emissioner ska år 2003 understigagränsvärden enligt euro 3.

4. Kollektivtrafiken skall utformas så att 25% avfärdtjänstresorna inom Lund, kan ersättas medstadsbuss år 2005 (jämförelseår 2000).

Allmänna miljömål1. Cykeltrafiken till och från stadskärnan ska öka

med minst 5% till år 2001.2. Trafikflödet till och från stadskärnan ska minska

med minst 5% till år 2001.

Effektmål för Mark- och exploateringAv påbörjade lägenheter på kommunal mark ska90% vara basanpassade.

6.5.3HandikapplanKommunstyrelsen antog i december 2000 en ny handi-kapplan för Lunds Kommun.

Handikapplanen är en kommunal handlingsplan ba-serad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlik-het för människor med funktionsnedsättning.

Ett kapitel i handikapplanen behandlar tillgänglig-het, här finns en rad konkreta åtgärder som avser attförbättra tillgängligheten.

En punkt i planen är att en ”konsekvensbeskrivning”för att tillgodose handikappaspekterna beaktas före be-slutsfattande.

För att underlätta uppföljningen innehåller varje av-snitt krav på åtgärder, tidpunkt för när åtgärderna skaverkställas, kostnadsbeskrivning samt uppgift om vemsom är ansvarig för att åtgärderna genomförs.

Uppföljning av handikapplanen med beskrivning avgenomförda åtgärder skedde under 2002. En kontinuer-lig uppföljning skall ske under varje mandatperiod.

6.5.4BasanpassningsprogramBasanpassningsprogrammet utarbetades gemensamt avstadsarkitektkontoret, fastighetskontoret och socialför-valtningen och antogs av kommunfullmäktige 1993.När kommunen säljer mark för nyproduktion av bo-städer skrivs det in i köpeavtalet att bostäderna ska upp-fylla kraven enligt kommunens basanpassningsprogram”Bättre för alla”.

Basanpassning innebär att man redan i planeringenoch produktionen av byggnader förbereder dem så attdet finns en bas för eventuell framtida bostadsanpass-ning.Nödvändiga anpassningsåtgärder kan i ett senare skedevara mycket kostbara eller tekniskt omöjliga. I ett tidigtskede medför de i många fall ingen alls eller mycket li-ten merkostnad i projektet.

Basanpassning ökar möjligheten för den som drab-bas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bokvar i sin lägenhet. En basanpassad lägenhet är också


- 86 -

lättare att bebo i en sådan situation. Lägenheten har ocksåbra förutsättningar att fungera som arbetsplats för vård-personal. Basanpassningen minskar behovet av kostnads-krävande bostadsanpassningsåtgärder. Den basanpassa-de lägenheten är naturligtvis inte sämre att bo i för densom inte har något funktionshinder.

6.5.5Intresseavvägning mellan kulturminnesvårdoch handikappanpassningSe avsnitt 1.3.1. I PBL finns en stark betoning av var-samhetskravet och i §3:12 anges att särskilt värdefullabyggnader inte får förvanskas. När det gäller den enskil-da byggnaden uttrycks tillgänglighetskravet som ett vä-sentligt tekniskt egenskapskrav i Byggnadsverkslagen(BVL) och Byggnadsverksförordningen (BVF). Varsam-hetskravet enligt PBL 3:10 gäller alla byggnader. Dengenerella utformningen får anses ange att varsam-hetskravet inte kan användas för att förhindra att vä-sentliga tekniska egenskapskrav tillgodoses, utan regle-rar hur de skall utföras. När det gäller särskilt värdefullbebyggelse kan förvanskningsförbudet i PBL 3:12 dockmedföra att de tekniska kraven inte alltid kan tillgodo-ses fullt ut. Den självklara utgångspunkten måste varaatt försöka tillgodose bägge intressena. I ett begränsatantal byggnader föreligger dock en absolut motsatsställ-ning mellan de bägge kraven. När en sådan konflikt fö-religger kan inget av kraven ges en absolut företrädes-rätt utan en avvägning får ske mellan betydelsen av detkulturhistoriska värdet och tillgänglighetskravet, därtillgänglighetskravet måste tillmätas en ökad tyngd jupublikare en byggnad är.

6.6ALLMÄNT OM TILLGÄNGLIG-HETSLAGSTIFTNINGENI plan- och bygglagens portalparagraf, PBL 1kap 1§, är inskri-vet ”Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den en-skilda människans frihet främja en samhällsutveckling medjämlika och goda sociala levnadsförhållanden ....”. PBL ställerkrav på den fysiska miljön för allmäntrafikanten med beto-ning på en ökad tillgänglighet för den med nedsatt rörelse-eller orienteringsförmåga. Lagarna om Färdtjänst och Riks-färdtjänst betraktar tillgänglighet som en samhällsomsorg atttillgodose den funktionshindrades behov av förflyttningar ävenmed medhjälpare.

Enligt lagstiftningen ska allt som byggs nytt vara tillgäng-ligt och användbart för handikappade. Detsamma gäller vidändring av byggnader, t ex ombyggnader, men då ska hänsyntas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättning-ar. Den 1 juli 2001 trädde 17 kap. 21a § i plan- och bygg-lagen i kraft. Lagändringen innebär att det numera ställs

krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighetoch användbarhet skall undanröjas i befintliga byggna-der som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträdesamt på befintliga allmänna platser. Boverket har tagitfram förslag på föreskrifter och allmänna råd som be-skriver vad som räknas som enkelt avhjälpta hinder.Förslaget ligger f.n. (september 2003) hos regeringen förgodkännande.

PBL 2kap 4§ 1st 6 uttrycker ett allmänt tillgänglighetskrav:”Inom område med samlad bebyggelse ska bebyggelsemiljönutformas med hänsyn till behovet av möjligheter för personermed nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att användaområdet”.

PBL 3kap 15§ 5st anger om tomtens ordnande att det till-ses ”att tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till ter-rängen och förhållanden i övrigt, kan användas av personermed nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.” PBL 3kap 18§ställer samma krav på allmänna platser.

Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL)anger: BVL 2kap 6§ ”Byggnader som uppförs eller ändras skalluppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav som: tillgänglighetoch användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orien-teringsförmåga”

Kraven på tillgänglighet och användbarhet preciseras i Bo-verkets föreskrifter. Föreskrifterna är skrivna i form av funk-tionskrav, d v s det anges vad man ska kunna göra men intevilka mått som krävs för att uppfylla kraven. Detta innebär attkraven måste tolkas. Om föreskrifterna inte klart anger vadsom skall uppnås måste man gå tillbaka till förarbetena införlagen (kommittédirektiv och propositionstexter) för att se vil-ka intentioner som finns. Det krävs en ingående kännedomom vilka särskilda behov olika typer av handikapp medför.Dessa behov ska sedan omsättas i praktiskt byggande så attmiljön fungerar för alla grupper.

Enligt 7§ Socialtjänstlagen ”ska socialnämnden verka föratt offentliga lokaler och allmänna kommunikationer blir lätttillgängliga för alla” och enligt 21§ ”ska nämnden verka för attmänniskor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möterbetydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta isamhällets gemenskap och leva som andra”.

1998 ändrades lagen om huvudmannaskap för viss kollek-tivtrafik med en lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik.Enligt förarbetena ska den ”kollektivtrafikansvarige” verka föratt all den trafik han handhar handikappanpassas.

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lund delprojekt: Hållbar utveckling

- 87 -

hållbarutveckling

- en stad ocksåför kommandegenerationer

Lund är en stad meden sund utveckling, bå-de socialt, ekologisktoch ekonomiskt. Härplanerar vi med gottsamvete för kommandegenerationer. För sta-den kan skrivas en tu-senårig framtidshisto-ria.

7. HÅLLBAR UTVECKLING

SAMMANFATTNINGKapitel 7 försöker ge en framtidsbild, Lund 2025, för att beskriva möjliga fy-siska avtryck av de mål och ställningstaganden som kommunen redan gjort.Dåvarande stadsarkitektkontorets tidigare idédokument Sunda Planen var in-riktat på ekologisk hållbarhet genom i huvudsak tekniska lösningar. Framtids-bilden ger en bredare bild av vad den fysiska planeringen skulle kunna åstad-komma också för den sociala och den ekonomiska hållbara utvecklingen. Bil-den bygger på ställningstaganden och mål i Lunds översiktsplan, Agenda 21 ochLundaMaTs. Med hjälp av bilden kan vi testa målen och få hjälp med att ut-veckla operativa mål och styrmedel för det vidare arbetet att utveckla samhälleti långsiktigt hållbar riktning. Den gör det också tydligt att fysisk planering förhållbar utveckling innebär planering för• Hälsobefrämjande sociala och fysiska omgivningar• Resurssparande lokalisering och markanvändning• Användning av kretsloppsanpassade och resurssparande tekniker för

bygge, drift och transporter• Varierad sammansättning av befolkning och bebyggelse• Krisberedskap och verklig robusthet.Kommunen föreslås i första hand utveckla två åtgärder: Miljöbyggprogram ochPlanpolicy med grund i balanseringsprincipen. Med hjälp av ett miljöbygg-program vid markanvisning ska kommunen kunna ställa högre krav än lagstift-ningen ställer. Ett dylikt program, fungerar redan i Stockholm och användssom rekommendation i Malmö.

Beslut om balanseringsprincipen finns i den tyska planlagstiftningen. I Lundär den ett ställningstagande i Fördjupning av ÖPL98 för bl a Universitetsområ-det och Ideon, och genomförs nu i ett antal detaljplaner. Principen är enkel:Den som vid förändring påverkar miljön negativt ska kompensera/balanseradetta genom ett antal fysiska åtgärder – så långt möjligt. Kommunfullmäktigebeslöt 2003-04-24 att Balanseringsprincipen ska utgöra grund för samhällsplane-ringen i Lund.


INRIKTNING• Kommunen verkar för en långsiktigt hållbar utveckling både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.• Den översiktliga planeringen skall genomsyras av hushållning med naturresurserna. Markanvänd-

ningen skall vara effektiv och lokaliseringen sådan att kollektivtrafik och gång- och cykeltrafikprioriteras.

• Idén om den goda stadsdelen och det goda stationssamhället skall utvecklas.• Byggande och förvaltning skall ske resurssnålt, med sunda tekniska lösningar och material.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Utarbeta program för långsiktigt hållbart byggande• Utveckla en planpolicy med grund i balanseringsprincipen för att underlätta förekommande intresse-

avvägningar i riktning mot långsiktig hållbarhet.• Upprätta stadsdelsprogram

VÄRNA OCH VINNA STADENfördjupning av översiktplanen för staden Lunddelprojekt: Hållbar utveckling

- 88 -

7.1BAKGRUNDTidigare mål för samhällsplaneringen har varit välfärds-samhället, där social och ekonomisk utveckling var led-ord. Skillnaden till dagens mål, kretsloppssamhället, ärtillägget ekologiskt hållbar utveckling. Planlagstiftningenhar alltid syftat till hälsa och säkerhet, tillägget i dagenslagstiftning är ”hälsa och säkerhet, också för kommandegenerationer”. Planering genom översiktsplaner ochdetaljplaner samt bygglov är de medel som Byggnads-nämnden förfogar över.

Utmaningen för dagens politiker och planerare är attförstå de krav som hållbar utveckling ställer på alla ni-våer av planering. Enkelt uttryckt betyder hållbar ut-veckling att ge förutsättningar för kommande genera-tioner till en livsmiljö som inte är sämre än vår egenidag. Kommunernas politiker och tjänstemän har huvud-ansvaret på den lokala nivån.

Stadsbyggnadskontoret försöker förstå handlings-ramarna för begreppet hållbar utveckling och ser detsom angeläget att nå en samsyn om begreppets innebörd

1) Framtidsbilden är en omarbetad, Lundaanpassad version av det statligaMiljövårdsberedningens vision dialogprojektet Bygga/Bo, presenterat avMiljödepartementet i dec 2000.

Som svar på FN:s och svenska statens uppmaning1992 i Rio att påbörja omställning till ett långsiktigthållbart samhälle, påbörjade Lunds kommun ett lång-siktigt arbete för en lokal Agenda 21, vilken antogs i sinförsta version av KF september 1997. Dåvarandestadsarkitektkontoret gjorde 1996 en första ansats medett idédokument för kommunal fysisk planering, SundaPlanen. Målen i det dokumentet finns sist i detta kapi-tel. Två år senare antog kommunfullmäktige översikts-planen, ÖPL 98. I den finns ett 20-tal ställningstagandenriktade till planering för hållbar utveckling. Kommu-nen tog också ett kraftfullt beslut 1999 genom doku-mentet Lunda MaTs för att minska biltrafiken genomatt förbättra för cykel- och kollektivtrafiken.

Det nationella siktet är att omställningen ska ske inomen generation, dvs inom 25 år. År 2025 har vi därförvalt som årtal för att i en framtidsbild1) testa hur de an-tagna målen kan få genomslag i det framtida Lund.

HÅLLBARUTVECKLING


- 89 -

7.2EN FRAMTIDSBILD – LUND 2025:Ramen för framtidsbilden är den riktning, som nationella, regionala och lokala målför ett hållbart samhälle anger. Syftet är att testa de antagna lokala målen genom att geexempel på de åtgärder och de styrmedel som vi bedömer är möjliga att arbeta med påvägen.

Med hjälp av siffror och ledord i marginalen knyts texten ihop med mål och medelför den fysiska planeringen. Siffrorna hänvisar till kommunens antagna mål och ställ-ningstaganden i ÖPL 98 samt till mål i Agenda 21 och LundaMaTs, se avsnitt 8.3.Ledorden i marginalen är exempel på Byggnadsnämndens planer, program eller andramedel som fört till målet.

7.2.1Lund – en föregångsstad, också inom planering och byggandeLund har en god livsmiljö. Stadskärnan sjuder av kommunikation mellan människor.Lund är en framträdande stad när det gäller att utveckla och genomföra goda teknik-och systemlösningar för ett energieffektivt och miljöanpassat byggande. Kvalitetenbåde invändigt och utvändigt i bebyggelsen är mycket hög både miljömässigt ochestetiskt. Vegetation och vatten i närmiljön kompenserar bristen på närhet till skogoch hav.

Lund behåller sin ställning som attraktiv lokaliseringsort för företag med inrikt-ning på forskning och utveckling, särskilt inom högteknologi. Universitetet är somdet alltid varit - ett brett lärosäte med många specialiteter i frontforskningen. Studerande-antalet har ökat något, men antalet som bor i Lund är uppseendeväckande konstant.Det har visat sig att samarbetet mellan universiteten i Öresundsregionen lett till enbetydande rörlighet mellan studieorterna, vilket påverkat bl a bosättningsmönstret.

Staden Lund har tillsammans med universitetet och näringslivet utvecklat en stra-tegi för miljödriven näringsutveckling. I början av 2000-talet utvecklades strategierkring koldioxid. Det resulterade i nu genomförda lösningar inom bl a trafik- ochbyggsektorn. Det hade också till följd att flera nya Lundaföretag kan utveckla ochexportera kunskap och ny teknik till omvärden.

De politiska besluten i kommunfullmäktige, liksom i riksdagen, kring energi ochmiljö präglas av långsiktighet. Skattelagstiftningen, de kommunala taxorna och andrastyrmedel har anpassats för att stimulera ett resurseffektivt och sunt boende. StadenLund har aktivt uppmuntrat och underlättat för de som vill ta ansvar för miljön. Vårtgemensamma synsätt är att alla förändringar som påverkar miljön negativt ska balan-seras med kompensatoriska åtgärder.

Trycket på Lund är starkt, många människor söker sig till staden, men inte nöd-vändigtvis för att bosätta sig där. Som en följd av goda spårförbindelser på den åter-öppnade Simrishamnsbanan har Österlen kommit närmare västra Skåne och regio-nens tillväxt har kunnat sprida sig österut. Befolkningsutvecklingen har en lång tidlegat på det sena 90-talets nivå. Därför har behovet av nya bostäder väl kunnat tillgo-doses inom ramen för den långsiktiga planberedskapen.

Staden växer inom sina gränser genom att bebyggelsen förtätas och används effek-tivare, utan att sammanhängande grönområden exploateras. Staden växer också i be-gränsad omfattning ut över den allt värdefullare jordbruksmarken. Stadsdelarna Stångbyoch Linero är nu moderna ”stationssamhällen” på cykelavstånd från stadskärnan, medsnabba förbindelser till övriga regionen. Stadsdelen Råbylund som blev utbyggd före10-talet har varit en modell både inom och utom kommunen för ”det hållbara byggan-det och boendet”.

ANTAGNA MÅL I RESP

DOKUMENT, SE 7.3 -FÖRSLAG TILL BN:SSTYRMEDEL

2,4, 16-19, 3, 5MILJÖBYGGPROGRAM

LUNDAMATS

MILJÖBYGGPROGRAM

1, 7, 9, 11MILJÖBYGGPROGRAM

BALANSERINGSPRINCIPEN

1, 7, 25ÖPL 98

1-3,7-9,14-21,25MILJÖBYGGPROGRAM

ÖPL 98


- 90 -

I allt större utsträckning består staden av områden där boende, arbete, service ochrekreation integreras. Människor vistas gärna i staden med dess mångsidiga utbud.Kaféer och restauranger är viktiga mötesplatser både på fritiden och i arbetslivet. Of-fentliga samlingsplatser som medborgarkontor, bibliotek och skolor ger goda förut-sättningar för möten och idéutbyten mellan människor. Omsorg om medmänniskor,odling för husbehov och skötsel av närmiljön uppmuntras av kommunen. Inte minstgäller detta de som är frivilligt eller ofrivilligt arbetslösa. Även näringslivets bransch-organisationer, företagarföreningar m.fl. är aktiva när det gäller att fånga upp kreativaprocesser och nytänkande. Konst-, teater- och musikliv är viktigt, inte bara för attfylla människors behov av kultur, utan även som dynamiska kontaktpunkter i sam-hället.

Servicen har utvecklats och en betydande del av dagligvaruhandeln sker i förädladestadsdelscentra och i nytillkommen närservice. De handelsetableringar som tillkom-mit utanför stadskärnan har placerats nära bostäder och viktiga kollektivtrafikstråk.Många går och cyklar även till dessa anläggningar eller använder dem på vägen till ochfrån kollektivtrafikens hållplatser.

Omsorgen om miljön är en självklarhet också i kommunens sociala arbete. Sko-lorna är centrum både praktiskt och pedagogiskt för omsorg om närmiljön. Stadsbil-den har fått ökat inslag av både vattenytor och gröna områden. Många nya träd ärplanterade i stadsmiljön och de gör tätorten grön och inbjuder till utevistelse. Lundförblir Sveriges bästa stad för cyklister.

7.2.2Nya värderingar – utvecklad teknik – nya beteendemönsterEn värderingsförskjutning har skett i synen på människan i relation till naturen. Detfinns en fördjupad insikt om de ekologiska sambanden och om vad som krävs för ettlångsiktigt hållbart samhälle. Vi tillämpar dessa kunskaper i vardagslivet t.ex. när vireser, gör våra inköp och väljer bostad.

IT-användningen har inneburit nya möjligheter både när det gäller arbete och fri-tid. Nya yrken och former för anställning utvecklas och allt fler kan påverka sin ar-betssituation i allt högre grad. En majoritet av dem som arbetar med administration,planering, projektering och liknande väljer att arbeta hemma under en del av arbetsti-den. Även inom vård, omsorg och handel bidrar IT till flexiblare arbetsformer ocharbetstider.

Renare och tystare samhälleBränslecellen har slagit igenom och är numera den ledande tekniken för att driva for-don, särskilt i tätorter. Såväl bilar som bussar drivs med den nya tekniken. System fören effektiv samordning av transporter av både människor och varor utvecklas stän-digt, vilket gör resandet både lättare och snabbare. En fortsatt satsning på den regio-nala järnvägs- och busstrafiken leder till att många människor inte behöver användabilen till/i jobbet.

Genom bättre transportteknik och trafiklösningar har staden fått renare luft ochmindre buller.

Den förbättrade transporttekniken som gjort att fordonens föroreningar inte längreär ett problem, har dock fått som följd att det enskilda bilåkandet på fritiden ånyobörjat öka. Därmed har trängsel ånyo blivit ett problem på vissa stadsgator och gettden drygt femtioåriga debatten om bilfri innerstad nytt liv.

Energianvändningen har minskatI den övervägande delen av byggnadsbeståndet optimeras uppvärmning och ventila-tion bl a genom olika IT-baserade system och högeffektiva värmeväxlare. Med opti-

SUNDA PLANEN

2, 3, 20, 22, 23STADSDELSPROGRAM

PLANPOLICY

2, 7, 8, 25STADSDELSPROGRAM

5-6, 22, 24BALANSERINGSPRINCIPEN

MILJÖBYGGPROGRAM

LUNDAMATS

27-31

7, 22-25

1, 4ÖPL 98LUNDAMATS

26

ENERGIPLAN


- 91 -

mering kan en betydande andel av det totala byggnadsbeståndet, främst kontorslokaler,uppvärmas av återanvänd energi och solenergi. Köpt energi för uppvärmning i flerbo-stadshus och kontorslokaler har minskat med minst en tredjedel, mest i offentligt ägdalokaler.

När det gäller småhus har andelen köpt energi nästan halverats. Även andelen köptel för flerbostadshus och kontorslokaler har minskat markant. Detta beror på att tek-niska installationer och apparater är effektivare.

Nya fönster som introducerades i slutet av 1990-talet är energieffektiva och släpperendast ut 1/3 av värmen, jämfört med äldre två-glasfönster. Vid renovering av äldrebyggnader har glasen successivt bytts ut mot energieffektiva glas.

Hushållning med vattnetVattenförsörjningen i Lund är långsiktigt säkrad, och vi använder inte mer vatten änvad de lokala vattentäkterna tål och det regnvatten som samlas från taken ger. Dricks-vattnet från Bolmen exporteras nu till Europa där grundvattnet på många ställen varotjänligt redan vid sekelskiftet. Merparten av alla industrier renar sitt eget process-avlopp. Hushållen har ett producentansvar för avloppsvattnet, och har skrivit avtalom detta med VA-verket. Energi och näringsämnen i avlopp är därmed en resurs somnyttiggörs, bland annat som biogas och gödning inom jord- och skogsbruket.

En del bostadshus och verksamheter har egen kapacitet för att lokalt ta om handsitt organiska material och upparbeta det till gödningsämnen. I nya stadsdelar finnsresurshushållande system som tar hand om vatten från bad, disk och tvätt. Lednings-näten för vatten och avlopp renoveras successivt och en omformning till mer hållbaralösningar pågår. Regnvattnet fördröjs i dammar och öppna diken främst för att minskarisken för översvämningar och bräddning av avloppsvatten.

Restprodukter är en resursDet finns allt fler kretsloppsanpassade varor och tjänster på marknaden, och material-återvinningen är omfattande. Numera läggs nästan inget avfall på deponi. Producent-ansvar finns utvecklat för i stort sett alla produkter och omhändertagandet av dessaoptimeras av producenterna. Producenterna har, tillsammans med kommunen, ut-vecklat samordnade system för hämtning av restprodukter vid fastigheterna och ute ibostadsområdena.

Tillgång och funktion är viktigare än eget ägandeTillgången till materiella ting är för allt fler viktigare än själva ägandet. Många köperen funktion istället för en produkt, t ex genom att vara medlem i en bilpool istället föratt själv äga en bil. Tillgång till bil ingår ofta som tillval i hyran för hyresrätten eller iavgiften för bostadsrätten.

7.2.3Helhetssyn i samhällsplaneringenDe nya arbetsmönstren med hemarbete och flexibla arbetstider påverkar bl a förut-sättningarna för samhällsplaneringen. Det ger lägre toppbelastning i trafiken samt störremöjlighet än tidigare att klara vardagslivet i barnfamiljer och omsorgen om äldre.

Den kommunala samhällsplaneringens helhetstänkande, där även sociala, kultur-historiska och estetiska värden tas till vara och förstärks, har kunnat utvecklas vidaregenom de ökade påverkansmöjligheter på planeringsprocessen som allmänheten fåttbl a genom att debattera och ge synpunkter via IT. Det är en möjlighet som utnyttjasav många privatpersoner och olika intresseorganisationer – inte minst av ungdomar.Begreppet livskvalitet är en viktig del av samhällsdebatten.

17-19

16, 18, 29, 31PLANPOLICY

16, 27, 31

15, 16, 20

7, 22

10, 22


- 92 -

Alla förändringar värderas under planprocessen efter konsekvenser för miljön. Vidt ex förtätningar i staden och utbyggnader på jordbruksmarken gäller att negativ mil-jöpåverkan ska kompenseras inom byggprojektet eller i närheten. På så sätt har mångaasfaltytor brutits upp och planterats med träd. En av många kompensationsåtgärdersom begärts av kommunen vid större exploateringsärenden är förbättring av grönstråkenlängs befintliga markvägar. Det har blivit lätt att få njuta av det öppna landskapet pånära håll. Ett annat inslag i den kommunala planeringen är att mark reserveras idetaljplanerna för odling av mat i händelse av kris. Detta innebär inte nödvändigtvisstörre friytor, men ökar medvetenheten om matjorden som resurs så att den kan för-bli brukbar för framtida generationers behov.

7.2.4Genomtänkt bebyggande

Husen är miljöklassade och miljödeklareradeI stort sett samtliga byggnader är miljöklassade och miljödeklarerade. Stat och kom-mun premierar miljöanpassning av fastigheten och certifiering av verksamheter. Detlönar sig att bygga kretsloppsanpassat och sunt såväl vid ombyggnad som nybyggnad.Lokaler som är miljöanpassade spelar en viktig roll för ett företags eller en organisa-tions framtoning. Bostadskonsumenterna är miljö- och hälsomedvetna. De efterfrågarbostadslösningar som passar deras privata behov med möjlighet till mångsidigt ocheffektivt utnyttjande av ytan, som samtidigt uppfyller högt ställda miljö- och hälsokravpå bostaden och området. Detsamma gäller de som efterfrågar kommersiella lokaler.Bostadskonsumenterna är medvetna om de valmöjligheter som finns och har stormöjlighet att påverka bostadens utformning och funktion.

Nybyggnad och ombyggnad med helhetsperspektivMerparten av resurserna inom byggsektorn används till ombyggnad och tillbyggnad.I stort sett allt byggande, oavsett om det gäller nybyggnad, ombyggnad eller tillbygg-nad, utförs resurssnålt i alla led även när det gäller transporter. En resurseffektiv för-valtning av byggnaderna underlättas. Man använder material som avsevärt förenklarframtida återbruk av de komponenter som ingår i byggnaden. Ansvarsförhållandenaär tydliga; byggherren och fastighetsförvaltaren har ett strikt ansvar avseende miljöoch byggnadsrelaterad hälsa. Bygg- och förvaltningsprocessen har utvecklats och sam-ordnats, med hög grad av samverkan och utbyte av erfarenheter. Lättillgänglig doku-mentation om alla led i byggandet underlättar både samordning och helhetssyn. Kre-dit- och försäkringsgivare ställer krav på lösningar som ger långsiktigt hållbara bygg-nader. Vid projekteringen kräver samtliga byggherrar att hänsyn tas till miljö- ochhälsoaspekter och kvalitetskraven är höga. Vid entreprenadupphandling finns krav påatt arbetsmetoder och material ska vara hållbara, energisnåla och bra ur hälso- ochmiljösynpunkt. Gemensamma regler finns i kommunens avtal vid markanvisning,som används som förebild också vid annat byggande.

Hållbara byggmaterial har utvecklats och återanvändning är vanligtHälsorisker som beror på byggnads- eller driftstekniska förhållanden är åtgärdade främstgenom kunskap och omsorg under byggprocess och förvaltning. Byggvaror, byggma-terial och material i installationer är miljödeklarerade med avseende på vilka ämnenoch andra komponenter som ingår, samt den tid som materialet kan avge skadligaämnen. Deklarationerna är lättillgängliga för alla köpare genom tolkningsnycklar ochförklaringar. Alla material som byggs in i byggnader är dokumenterade för framtiden.Ämnen och metaller som klassats som olämpliga för att de är långlivade och lagras idjur och växter, samt de som har andra skadliga miljö- och hälsoeffekter, ingår inte

3, 5, 6, 9, 27-29BALANSERINGSPRINCIPEN

MILJÖBYGGPROGRAM

PLANPOLICY

MILJÖBYGGPROGRAM

SUNDA PLANEN

MILJÖBYGGPROGRAM

SUNDA PLANEN


- 93 -

längre i material och produkter. Ämnen som framkallar allergier eller som gör ossöverkänsliga samt radon, är inte längre ett problem i inomhusluft. Genom samord-nade kretsloppssystem för alla slags material kan merparten av byggmaterialen på etteller annat sätt återanvändas eller återvinnas. Spillet av byggmaterial på arbetsplat-serna är minimerat genom effektiv planering och materialhantering. Vid rivningaråteranvänds eller återvinns merparten av allt material, och många begagnade bygg-varor säljs vidare och återanvänds. Även återanvändning av fyllnadsmaterial av stenblir allt vanligare sedan restriktioner har lagts på användningen av ny bergkross.

7.2.5Resurseffektiv förvaltning – system som förenklar

Systemval med helhetssynMan lägger stor vikt vid att planera de åtgärder som behövs för att tillvarata resurs-effektiv teknik vid förvaltning, ombyggnad och underhåll av äldre fastigheter. Erfa-renheter från förvaltningen påverkar i hög grad teknikutvecklingen.

Kravet på energieffektivisering innebär att våra byggnader ofta har flexibla upp-värmningssystem. Uppvärmnings- och ventilationssystemen styrs av automatiska reg-lersystem som optimerar användningen. Exempel på detta är byggnader där tempera-turen kan styras så att den stiger automatiskt i det utrymme där någon sitter stilla föratt t ex läsa och där temperaturen sänks där man ligger och sover - om man tycker detär behagligt.

När det gäller energianvändning, ventilation, hantering av restprodukter och trans-porter finns det system som förenklar för brukaren att åstadkomma en hälsosam ochbehaglig inomhus- och närmiljö och samtidigt minimerar påverkan på den yttre mil-jön. Användningen av vatten och energi har minskat också som en följd av mätningoch information om hur användningen av dessa resurser fördelar sig i varje enskiltflerbostadshus. För den intresserade är det möjligt att följa husets användning av re-surser.

Husen utnyttjas bättreMänniskors nya arbetsmönster har lett till en omfattande omfördelning av hurbyggnadsytor används. Denna omfördelning innebär att behovet av att bygga nytt harminskat, samtidigt som färre byggnader rivs. Arbetslokaler omvandlas delvis så att endel av ytorna i det totala byggnadsbeståndet är kombinerade bostäder och arbetsplat-ser. Arbetslokaler, skollokaler och fritidslokaler samutnyttjas i hög utsträckning. Lätt-tillgängliga grönområden eller uterum nära dessa lokaler gör att människor tillbringarmycket tid utomhus. Dessutom finns tillgång till boendeformer där man delar påmatlagning och skötsel av fastigheter eller bara samutnyttjar lokaler för olika fritids-aktiviteter. Boendegemenskap och omsorg om närmiljön utvecklas och byggs in i nyaoch gamla flerfamiljshus- och småhusområden.

Energieffektiva bostäder och lokalerBygg- och fastighetssektorn klarar sitt energibehov genom att använda spillvärme ochgenom att köpa energi från förnybara energikällor som vattenkraft, biomassa ochvindkraft – kompletterat med lokal energiproduktion. Det kan t ex vara värmepumps-teknik, solvärme, solceller eller bränsleceller. Fossila bränslen används inte längre föruppvärmning, vilket främst har blivit möjligt genom Djupgeotermin och genom energi-effektiviseringar i byggnadsbeståndet.

13, 18MILJÖBYGGPROGRAM

13, 17, 18ENERGIPLAN

MILJÖBYGGPROGRAM

2, 21, 23, 25STADSDELSPROGRAM

17-19


- 94 -

liga mån bör lokaliseringar som kan nås med kol-lektivtrafik prioriteras (LM)

8. Externlokaliserad handel som främst riktar sig tillbilberoende kunder skall inte ges möjlighet till lo-kalisering inom kommungränsen (ÖP)

9. Tätheten skall varieras i olika områden med hän-syn till de olika områdenas karaktär och läge, var-vid bostadsbebyggelse i staden och i stationslägenskall ges en högre bebyggelsetäthet. I områdensom planeras för tätare bebyggelse eftersträvasmer stadsmässighet (ÖP)

10. Avvägning måste göras mellan krav på högt mark-utnyttjande och behov av mark för kretslopps-lösningar m m. (ÖP)

11. Landskapets förutsättningar skall tillvaratas i pla-neringen av nybebyggelse (ÖP)

12. All förändrad markanvändning skall bedömasmed hänsyn till eventuell påverkan på vatten-resurser och luft (ÖP)

13. Energiaspekten skall ges stor tyngd och ses i ettvidgat perspektiv i planeringen. T ex skall vid så-väl lokalisering som utformning av bebyggelseoch planteringar stor hänsyn tas till energi-aspekten (ÖP)

ANVÄNDNING AV KRETSLOPPSANPASSADE OCHRESURSSPARANDE TEKNIKER FÖR BYGGE, DRIFTOCH TRANSPORTER14. Vägytan per invånare och sysselsatt får inte öka

vid en fortsatt befolkningstillväxt (LM)15. Inget vägmaterial ska gå till deponi år 2000 (LM)16. Växtnäringsämnen och organiskt material skall

återföras till områden för livsmedelsproduktion(ÖP)

17. Energiförsörjningen bör ske med större inrikt-ning på förnyelsebara energikällor som exempel-vis biobränsle och vindkraft (ÖP)

18. Energianvändningen (för andra ändamål än trans-porter) ska minska med minst ¼ till år 2005 jäm-fört med år 1995. Den påbörjade kärnkraftsav-vecklingen får inte leda till att koldioxidutsläppeni Lund ökar (Ag)

19. Minst 3/4 av energin som används i Lund (förelenergi och fjärrvärme) ska härstamma frånförnybara källor år 2010 (Ag)

20. Det osorterade avfall som uppkommer i Lund skatill år 2005 vara högst 1/10 av mängden jämförtmed dagens mängd. Minskningen ska åstadkom-mas genom åtgärder som är positiva ur miljösyn-punkt. Totalmängden avfall (inklusive det somsorteras) ska till år 2005 ha minskat med minst ¼från 1995 års nivå (Ag)

21. En förteckning med konkreta åtgärder för att sä-kerställa miljöhänsynen vid planering, projekte-

7.3INRIKTNING – MÅL OCHÅTGÄRDERMål och ställningstaganden har sorterats under nedan-stående inriktningar:• Hälsobefrämjande sociala och fysiska omgivningar• Resurssparande lokalisering och markanvändning• Användning av kretsloppsanpassade och resurs-

sparande tekniker för bygge, drift och transporter• Varierad sammansättning av befolkning och bebyg-

gelse• Krisberedskap och verklig robusthet

Under respektive inriktningrubrik har de olika mål somLunds kommun antagit satts in, där de passar bäst. Num-ren före målen återfinns i ytterkolumn i Framtidsbilden:ÖPL:s ställningstaganden (ÖP), målen i Lunds lokalaAgenda 21 (Ag) och i LundaMaTs (LM).

Sunda planens mål, som inte är antagna, återfinns sisti detta kapitel, som underlag för fortsatt arbete.

HÄLSOFRÄMJANDE SOCIALA OCH FYSISKA OMGIV-NINGAR1. Kollektivtrafiken skall byggas ut (ÖP)2. Idén om det goda stationssamhället skall utvecklas

(ÖP)Ersätts med: Idén om den goda stadsdelen skall ut-vecklas (FÖP nytt)

3. Tillgängligheten till rekreationsområden får inteförsämras. Särskild vikt ska läggas vid barns be-hov och deras självständiga rörelsefrihet bör för-bättras (LM)

4. Inga boende ska utsättas för ekvivalentnivåer över60 dBA på uteplats och 30 dBA inomhus år 2020.Vid ny- och ombyggnad bör inte ekvivalentnivåerpå uteplats över 55 dBA accepteras. På lång siktbör maxnivåerna underskrida 70 dBA utomhusoch 45 dBA inomhus (LM)

5. Befintlig grönstruktur i staden skall säkerställasoch kompletteras (ÖP)

6. Ytor av stort värde för den biologiska mångfaldenska öka. Målet är att livskraftiga populationer avväxter och djur ska utvecklas och att invånarnasmöjligheter till närrekreation ska öka. Befintligaområden med hög biologisk mångfald ska skötaspå ett sätt så att inte mångfalden äventyras (Ag)

RESURSSPARANDE LOKALISERING OCH MARKAN-VÄNDNING7. Lokalisering av nya aktiviteter och verksamheter

bör ske så att resbehovet minimeras. I största möj-


- 95 -

ring och byggande skall upprättas. Dessa skallställas som krav vid kommunal markanvisningoch framföras som önskemål vid förhandlingarom exploateringsavtal. Alla som bygger i kommu-nen skall dessutom uppmuntras att frivilligt följadessa krav (ÖP)

VARIERAD SAMMANSÄTTNING AV BEFOLKNINGOCH BEBYGGELSE22. De sociala frågorna skall ägnas stor uppmärksam-

het vid planeringen av bostadsområden. Inverkanpå befolkningens åldersfördelning skall beaktasoch boendemiljöns betydelse ges hög prioritet.Organisation och metodik för detta ändamål skallförbättras (ÖP)

23. Eftersträva lämplig funktionsblandning ochblandning av ålder på hus etc (ÖP)

24. Det är viktigt att slå vakt om Lunds stadskärna irollen som centrum för detaljhandel och service(ÖP )

25. Fungerande närservice i kommundelarna inomLund är önskvärt, med beaktande av varjekommundels speciella förutsättningar och behov(ÖP)

KRISBEREDSKAP OCH VERKLIG ROBUSTHET26. Vägtrafikens (transporter av personer och varor)

koldioxidutsläpp ska minska med minst ¼ till år2005, jämfört med 1995 års nivå (Ag)

27. Ianspråktagande av högproduktiv jordbruksmark(klass 8-10) för bebyggelse eller vägar måste sålångt möjligt undvikas (Ag)

28. I samarbete mellan kommunala nämnder och för-valtningar skall insatser från skilda håll samordnasför att på sikt kunna styra normala drifts-, under-hålls- och ombyggnadsåtgärder mot att på lokalnivå minska samhällets sårbarhet samt att stärkaden lokala identiteten i kommunens olika delar(ÖP)

29. Produktionen av basförnödenheter (mat, vatten,energi) skall ske så nära konsumtionen som möj-ligt (ÖP)

30. Inom vattentäktsområden skall all förändradmarkanvändning bedömas utifrån kravet attgrund- och ytvattentäkter skyddas och de regio-nala intressena Alnarpsströmmen och Vombsjönbeaktas (ÖP)

31. Minst ¼ av de näringsämnen (som idag är rest-produkter) skall år 2005 användas åter till livs-medelsproduktion (växtnäring till jordbruks-mark) utan att stabila, giftiga ämnen upplagras iåkermarken. År 2025 ska minst ½ recirkuleras(Ag)

32. Senast år 2050 ska Lunds bidrag till koldioxid-utsläppen vara högst ¼ av 1995 års nivå. Lund ska

också sträva efter att minska de koldioxidutsläpputanför kommunens gränser som verksamheterinom kommunen ger upphov till: energiproduk-tion, produktion och transporter av råvaror, fär-diga varor, avfall och tjänster (Ag)

7.4NYA STYRMEDELPlan- och bygglagen är otydlig och räcker inte för attsvara mot kommunens mål för hållbar utveckling iAgenda 21 och i översiktsplanen. Härnedan föreslås där-för några nya lokala styrmedel som hjälp för försökanärma oss de nationella och lokala målen.

7.4.1Program för ekologiskt byggande somstyrmedelDet finns nu anledning att samla ihop 1990-talets olikaerfarenheter och skapa en gemensam bas för fortsattasatsningar. Det är då angeläget att• definiera kriterier för ekologiskt byggande• finna verktyg för att styra mot ekologiskt byg-

gande• avsätta resurser för uppföljning och förbättringar.

Stockholm (Malmö)Stockolms kommun skapade 1997 en modell för detta –”Ekologiskt byggande i Stockholm - program för resurs-effektivt och miljöanpassat byggande” (Nybyggnad).Tanken är att programmet ska stimulera aktörerna ibyggbranschen såväl som stadens myndigheter och bo-lag till ökade insatser för ständig utveckling mot ett meruthålligt sätt att bygga på. Även Malmö har utarbetatett program och beslöt 2002 att detta skall användassom en rekommendation vid byggande i Malmö.

Stockholms program 1997• redovisar övergripande mål för en långsiktigt håll-

bar utveckling• ger utgångspunkter/kriterier för miljöanpassat byg-

gande och kretsloppsanpassning vid planering avny bebyggelse

• tydliggör kvalitetssäkringens betydelse för att nåresultat.

Programmet är indelat i 8 sakområden med angivna måloch riktlinjer för vart område:1. Byggnadsmaterial m m2. Bygg- och rivningsavfall3. Hushållsavfall4. Vatten och avlopp5. Energi6. Sunda hus7. Tomtens utnyttjande8. Förvaltning och brukaraspekter


- 96 -

Programmets handfasta del är en s k Åtgärdskatalog. Därbeskrivs det aktuella projektet och uppgifter om miljö-ansvarig, miljöledningssystem och kvalitetssäkrings-system. Därpå följer för varje sakområde dels kommu-nens specifika krav dels exempel på frivilliga åtgärder.Eventuella avsteg från kraven ska motiveras skriftligtoch frivilliga åtgärder prickas av eller beskrivs särskilt.Programmet är i första hand avsett för bostadsbyggandemen kan användas i delar även vid annan nybyggnad.Att programmet ska användas skrivs in i avtal mellanstaden och byggherren vanligen i samband med mark-anvisning. Frivillighet och samsyn är dock honnörsord,och programmet bör framhävas i samband med all ny-produktion.

Vid bygganmälan lämnas ifylld åtgärdskatalog tillstadsbyggnadskontoret.

När bygget är klart följs programkraven upp genomatt byggherren kommenterar hur de utförts. Åtagandenamarkeras i katalogen. Innovationer, särskilt goda lös-ningar och värdefull erfarenhet lyfts fram. Redovisningenkan göras via Internet och e-post på färdiga blanketter.

LundDet finns anledning för Lund att pröva Stockholmsmodell.Det kan ske genom att kommunstyrelsen• ger tekniska nämnden i uppdrag att i samarbete

med miljönämnden, byggnadsnämnden, miljö-strategiska enheten och byggbranschen utarbetamotsvarande program för Lund

• långsiktigt avsätter resurser för genomförande,uppföljning och förbättringar av programmet.

7.4.2Balanseringsprincipen, som del av en tydligplanpolicyPrincipen för balanserad samhällsbyggnad är förankradi den tyska naturvårdslagen (BNatSchG) § 8. Kravetinnebär att förändringar i markanvändning som påver-kar natur och landskap och inte kan undvikas, måstekompenseras med konkreta åtgärder i det berörda sam-manhanget. Om åtgärderna inte kan genomföras inomområdet, så får det göras på annan plats.

I första hand ska ingrepp som påverkar natur- ochkulturvärden undvikas, i andra hand minimeras ochkompenseras med åtgärder genom ”utjämning” inomplanområdet. I sista hand kan skadan kompenseras medförbättring av miljön på annan plats, ”ersättning”.

Exploatören har genomförandeansvar även för kom-pensationsåtgärder på annat håll och kan därmed inteköpa sig fri.

Sedan 2003-04-24 finns ett kommunfullmäktigebeslutatt Balanseringsprincipen skall utgöra grund för sam-hällsplaneringen i Lund.

Synsättet i Balanseringsprincipen att ”den som tar skage igen” kan utvecklas i all planläggning så att exploatörenalltid ska redogöra för hur förändringar med negativpåverkan kan kompenseras. Konkret innebär det att dessaförslag läggs fast i detaljplan och/eller i avtal med genom-förandeansvar för de överenskomna kompensatoriskaåtgärderna.

Lund har prövat att kräva konkreta miljöförbätt-ringar i samband med förtätning inom Ideon och Uni-versitetsområdet genom förankring i fördjupning avöversiktsplan och i detaljplaner. Ett utvecklingsprojektmellan stadsbyggnadskontoren i Helsingborg, Lund ochMalmö, som syftat till att ta fram och testa metoder förtillämpning av balanseringsprincipen i stadsbyggnads-frågor, har genomförts och redovisats i en rapport ochväckt intresse nationellt under 2003.

7.4.3StadsdelsprogramEn långsiktigt hållbar utveckling för staden och stadensdelar innefattar dels den stadsbygd som redan finns, delsden stadsbygd som tillskapas. I planeringen av nya stads-delar och områden kan hållbarhetsaspekterna ges stortutrymme. I de befintliga stadsdelarna, vilka är byggdaunder olika tidsperioder, finns varierande förutsättningarför förändringar och ett skiftande förändringstryck.

Ett stadsdelsprogram är ett planeringsdokument sombeskriver de befintliga stadsdelarnas karaktär, funktion,historia, befolkning, service och deras potential för för-ändringar. Stadsdelsprogrammen ger kommunen möj-lighet att i ett helhetsperspektiv bedöma och utvärderaförtätnings- och omvandlingsmöjligheter inom helastadsdelar. Stadsdelsprogrammen kan bli ett effektivthjälpmedel i strävan att uppnå uppsatta mål. Program-men kan bidra till att stadsdelarna kan utvecklas såvälekologiskt, ekonomiskt som socialt - och rymma vittskilda planfrågor som folkhälsan, krisberedskap, tillgäng-lighet, barnperspektivet och detaljhandeln.

7.4.4Exempel på andra styrmedel• Som krisberedskap: Inventering av odlingsbar

mark för hushållens behov i stadens omedelbaranärhet och inom stadens parker.

• Miljödeklaration/miljöcertifiering av samtligakommunala lokaler och verksamheter samt uppma-ning att göra detsamma vid all annan om- och till-byggnad.

• Konsekvensbeskrivningar av planförslag för störreområden som tar upp Folkhälsa - Jämställdhet -Barn och Ungdom – Krisberedskap.

• I detaljplan säkerställs de ytor som kan odlas i hän-delse av kris. Inom dessa ytor säkras också långsik-tigt matjordens kvalitet.


- 97 -

• Kommunen utvecklar styrmedel som premierarmiljöcertifierade byggnader.

• Fördelning mellan fast avgift och förbrukningsav-gift för VA och el, som uppmuntrar till minskadkonsumtion.

MÅL FÖRESLAGNA I ”SUNDA PLANEN” 1996Målen har bearbetas något sedan 1996.

Mark och bebyggelse• Bebyggelsemönster som möjliggör lokal mat-

försörjning, lokalt omhändertagande av av-lopp och avfall

• Bebyggelsemönster som möjliggör naturligamötesplatser för människor

• Bebyggelsemönster som ger möjligheter tillnärrekreation och fysisk aktivitet

Samband och transporter• Minimerad energiåtgång och omgivnings-

påverkan för person- och varutransporter

Klimat och luft• Luftkvalité med sikte på nollutsläpp av de

gaser som påverkar växthuseffekten ochmänniskors hälsa

• Bebyggelse som samspelar med och utnyttjarlägen med bra lokalklimat

Material – och råvaruflöde• Ny- om- och tillbyggnader endast med miljö-

godkända material• Effektivt materialutnyttjande och återan-

vändning av hushållens och företagens olikamaterial

Livsmedel• Utrymme för lokal livsmedelsproduktion

med mindre energi- och materialanvändning• Möjlighet till husbehovsodling inom eller i

omedelbar närhet av bostäderna

Energi• Bebyggelse utformad för minimal använd-

ning av icke förnyelsebar energi• Ny-, om- och tillbyggnader med energi-

effektiva arbetsmetoder

Vatten och avlopp• Återställande av den naturliga grundvatten-

nivån• Drickbart grundvatten alternativt minime-

ring av dricksvattenförbrukningen• Endast rent returvatten till recipienterna

(bäckar och åar)• Återvinning av allt organiskt avfall från kök,

toaletter och trädgårdar till näringsämnen förjordbruket

• Lokal rening och återvinning av industrielltanvänt vatten

Avfall• Minimering av mängden producerat avfall• Källsortering av allt avfall för maximal åter-

användning• Kretsloppsanpassning vid all rivning av

byggnader


- 98 -

Två dokument som tagits fram:Balanseringsprincipen tillämpad i fysisk samhällsplaneringett samarbetsprojekt mellan stadsbyggnadskontoren i Helsingborg, Lund och Malmösamt en lathund till rapporten.


delprojekt: Identitet, position och ambition- visioner och tankar om framtiden

- 99 -

identitet,position

ochambition -visioner

och tankarom

framtiden- Lund, idéernas stad

Lund har en särställningsom kraftcentrum förhållbar, regional utveck-ling - en stad som sju-der av kommunikationoch väcker respekt ochbeundran.

8. IDENTITET, POSITION OCHAMBITION - VISIONER OCH TANKAROM FRAMTIDENSAMMANFATTNINGDetta kapitel tar sin utgångspunkt i den analys som kommunstyrelsen genom-fört till grund för framtidsstrategin när det gäller marknadsföringen av stadenoch kommunen. Resultatet går under mottot Lund – idéernas stad, som skaförmedla bilden av Lund som en mångkulturell stad som sjuder av liv. Därefterges en orientering om kommunens position som den kan beskrivas med led-ning av det regionala och mellankommunala samarbetet, särskilt med Malmö,samt något om kontakterna med Universitetet och med näringslivet.

En diskussion förs därefter under rubriken Tankar om ...(aktuella projekt,kultur, befolkning och boende, stadens ekonomi, folkhälsa samt stadskärnan).Avsnittet pekar på betydelsen av att Lund bejakar framtidsinriktade projekt,såväl fysiska som inom kulturområdet. Förslag om ett nytt Kulturhus i kvarte-ret Galten söder om Mårtenstorget förs fram. Kommunens budgetläge är besvär-ligt (okt 2003) och skatteutjämningssystemet ger inga incitament att öka folk-mängden. En måttlig ökningstakt är mest gynnsam ur flera synpunkter. Folk-hälsofrågorna tas upp i relation till den fysiska miljön och planeringen. Slutli-gen återges resultatet av en attitydundersökning om hur man ser på Lund,vilket ger en fingervisning om vad som bör förbättras i staden. Som helhet häv-dar sig staden väl men vissa svagheter finns som måste åtgärdas.

Avslutningsvis anges förslag till ett antal stakkäppar utlagda över tiden framtill år 2014, då Lund har ansökt om att vara Europeisk kulturhuvudstad.Stakkäpparna – som så småningom ska bli milstolpar - utgör en konkretisering(utstakning) av ”vägen framåt” mot ökad konkurrenskraft och långsiktig håll-barhet.

En tänkvärd fortsättning in i framtiden får man genom att ta del av Framtids-bilden av Lund 2025 (se kapitel 7).


INRIKTNING• Lunds kommun har förutsättningar att ta ett särskilt ansvar för att bidraga till regionens fortsatta utveckling.

Såväl fysiska som andra åtgärder, som kan medverka till att denna målsättning infrias, kommer attprioriteras.

• Idémässiga arkitekttävlingar/-uppdrag bör bl a ha som utgångspunkt att stärka stadens identitet.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att i en projektkatalog pröva de angivna ”stak-käpparna” enligt 8.4 med

förslag till målbeskrivningar och strategier. I vilken utsträckning den utstakade vägen och de nämndaprojekten kommer att förverkligas i en eller annan form prövas efter hand m h t de förutsättningar som dåföreligger.

• I syfte att öka bostadsbyggandet i Lund ges byggnadsnämnden i samråd med tekniska nämnden i uppdrag attgöra en sammanställning över möjliga förnyelseområden och förtätningsprojekt i staden för såvälspecialbostäder som för bostadsmarknaden i övrigt.



- 100 -

8.1INLEDNINGFör att inbjuda till samtal om stadens möjligheter, harförfattarna här valt ett projektorienterat synsätt. Kom-munen bör ta ansvar för processer och partnerskap, somspänner över hela fältet från Bilden av Lund – Idéernasstad fram till ett framtida Lund 2025. Om Lund vill för-svara sin position och kanske stärka den, måste målin-riktade projekt initieras, inte minst inom kulturområ-det. Lund bör se som en viktig uppgift att tillsammansmed Malmö vara tillväxtmotorn i Skåne. En hög ambi-tionsnivå bör anläggas för att föra staden och kommu-nen vidare mot ökad konkurrenskraft och långsiktighållbarhet.

8.2ORIENTERING OM …

8.2.1….. bilden av Lund – Idéernas stadStora insatser kommer framöver att göras för att drainternationella investeringar till Öresundsregionen. Det-ta sker i konkurrens med övriga regioner i Europa.Medlet är i första hand marknadsföring. Samtidigt somregionerna konkurrerar sinsemellan om investeringar-na finns det också en konkurrens inom regionen. Nären investerare väl bestämt sig för att etablera sig i denhär regionen återstår frågan om var i regionen.

I det perspektivet har Lunds kommun låtit göra enanalys 1) som grund för framtidsstrategin när det gällermarknadsföringen av staden och kommunen. Resulta-tet av analysen kan sammanfattas i det samlande mottotLund – Idéernas stad.

”Lund. En stad där tusenårig historia blandas medmorgondagens möjligheter. Centralt belägen i den attrak-tiva Öresundsregionen. Lätt att nå och lätt att mötas i.Lund, som grundades vid en vägkorsning, var redan frånbörjan en mötesplats för människor. Idag är Lund en mång-kulturell stad som sjuder av liv. Forskare, studenter, besö-kare till universitet eller det innovativa näringslivet. Härmöts konstnärer, skribenter, teaterfolk och musiker. Till-fällena är många. Caféer, föreläsningssalar, laboratorier,restauranger, eller på en filt i en park. Lund med sin medel-tida stadskärna och sina förtroliga miljöer har ett flertalplatser att stanna upp i. Platser att upptäcka, leva i, mötasi. För att utbyta tankar, Kunskap. Och idéer”

Texten ovan är ett citat från inledningen till Lund –idéernas stad, en folder som kommunen låtit taga framsom ett led i marknadsföringen av staden.

Redogörelsen nedan är ett axplock ur den analys somkommunen låtit göra. Bland annat redogjordes för om-världens syn på Lund.

I uppslagsboken (NE) hittade man bland annat föl-jande fakta om Lund: ”Lund är jämte Sigtuna nuvaran-de Sveriges äldsta stad...… Lunds medeltida ursprungavspeglar sig främst i gatunätet. Lund har sedan gam-malt en stor och betydande industri..… de största ar-betsgivarna är TetraLaval, Åkerlund och Rausing, Gam-bro och Astra Zeneca...…I Lund finns också forsknings-byn IDEON, som är knuten till universitetet genomolika projekt. ...….Det stora universitetet med sina mångaungdomsstuderande präglar i hög grad stadsbilden ochlivet i Lund…... Lund har haft en konstant befolknings-tillväxt sedan 1960. Kommunens befolkning är yngreän genomsnittet för riket. I synnerhet åldersklasserna20-29 år är överrepresenterade.”

I en presentationsbroschyr för Lunds Universitetkan man läsa följande: ”..... Här studerar 34 000 studen-ter på grundnivå och 3 200 på forskarnivå. Studenternakan välja att läsa ett 50-tal längre utbildningsprogramoch drygt 800 kurser. Antalet anställda är 6 500.”

En genomgång av affärspressen gav vid handen attdet i Öresundregionen egentligen bara är tre städer somräknas; Köpenhamn, Malmö och Lund och i förhållan-de till sin storlek är Lund ofta omnämnt.

Lund beskrivs av Visa Lund som innovationernasstad. ”...…Här finns flera världsberömda företag somAstra, Gambro, Tetra Laval, Ericsson..….”

I analysens sammanfattning av Lunds egenskaperkonstateras det att:1) här finns ett inflöde av människor2) här finns en mångfald av kunskap3) här finns stimulerande miljöer4) idéer och företag har uppstått genom denna kombi-

nation.Man säger också att en entydig bild av Lund växer framvid intervjuer med företag som fötts och växt till i Lund,bilden av Lund som en enda stor forskarby. Universitetbeskriver det sammanhängande campuset som Lundsfördel. Lund har inte ett separat universitetsområde, utanLund är ett universitetsområde. Universitetet och sta-den sammanfaller och skapar unika förutsättningar vil-ket också ger Ideon unika förutsättningar som forskar-by .

Invest in Sweden citeras. ”High-tech activities in theLund/Malmö region are closely related to Lund Uni-versity and to the Ideon Science an Technology Park.”

Invest in Swedens hemsida, som också kan använ-das av utländska investerare bidrar med intressanta fak-ta. Under rubriken Andel av Sveriges befolkning somhar ”higher education” anges för Lund siffran 51%, med-an t ex Uppsala har 40%, Stockholm 25% och Malmö25%. Eftersom NUTEK i en rapport konstaterat att1) Wennström Integrated, 1999



- 101 -

”hälften av alla företag anser att kompetent personal ärden viktigaste faktorn för utveckling av nya produkter”och företrädare för IT-branschen säger att ”tillgångenpå kompetens är central för IT-branschen” inser man attLunds befolkning är dess största kommersiella tillgång.Medan andra städers näringsliv är fött ur skogen, bergeteller myllan är Lunds näringsliv fött ur idéer.

Lunds unika egenskaper sammanfattas slutligen i ana-lysen i dessa fyra punkter1) Lund har Sveriges kunnigaste befolkning2) Lund har Skandinaviens bredaste universitet3) Lund har Sveriges mest kända forskarby4) Denna kombination ger upphov till ett idébaserat

näringsliv.Lund är entreprenörernas stad. Dagens idéer är morgon-dagens arbetsgivare i IDÉERNAS LUND.

8.2.2..... samarbetet i regionen och med Univer-sitet och näringslivLunds position i regionen avgörs bl a genom det sättpå vilket kommunen agerar på ett antal regionala are-nor. Det är här man politiskt förvaltar en mera allmäntomfattad föreställning om vad Lund representerar ochdet är bl a här – på dessa arenor – man utvecklar kom-munens identitet, position och ambition.

Lund är en varm förespråkare för ett utvecklat regio-nalt samarbete på olika nivåer, främst i Öresunds-komitéen, inom Region Skåne och inom SSSV. Från atttidigare ha hållit en relativt låg profil med betoning pånära, mellankommunala kontakter, söker kommunennu en mera aktiv roll med ett tydligare medansvar förden regionala utvecklingen. Detta sker samtidigt som deregionala strukturerna är under stark förändring, sär-skilt under den nu pågående försöksverksamheten förökat regionalt självbestämmande.

Lunds kommun medverkade till att Öresunds-komitéen bildades 1993. Komitéen utgör ett politisktsamarbetsorgan, vars 13 medlemsorganisationer nume-ra täcker hela det geografiska område som omfattar Själ-land, Bornholm och Skåne (Öresundsregionen). Svens-ka och danska staten samt Huvudstadsområdets Utveck-lingsråd deltar som observatörer. Ett överordnat mål äratt stödja integrationen i regionen. Med detta syfte tasinitiativ inom många olika områden som kollektivtra-fik, arbetsmarknad, miljö, marknadsföring och Interreg-samarbete. På den danska sidan ses Lunds kommun ipraktiken som staden Lund och som sådan betraktas denmed intresse och respekt. Bland annat har Fredriksberginlett ett samarbete med Lund

Region Skåne utgör ett eget direktvalt självbe-stämmandeorgan med sjukvård, kollektivtrafik och re-gional utveckling som viktiga ansvarsområden. Det skainte vara ett forum för bypolitik utan för regionala frå-

gor. Det hindrar inte att särintressen från en enskildkommun eller från kommuner i samverkan, kan få visstgenomslag. Lund kan därför inte – i likhet med alla an-dra kommuner i Skåne – avstå från att bevaka sina in-tressen, och det är intressen som ofta är kopplade tillstaden. Infrastruktur och kollektivtrafik, Universitets-sjukhuset och regionala satsningar inom utbildnings- ochkulturområdet, är exempel på frågor av största betydel-se för staden – men också för regionen.

SSSV är ett informellt forum för frivillig samverkanmellan de tidigare nio SSK-kommunerna i sydvästraSkåne samt Eslöv. Styrkan i detta samarbete står ochfaller med möjligheterna och viljan att skapa samför-ståndslösningar.

Malmö och Lund intar tillsammans en särställningsom kraftcentrum för ekonomisk tillväxt och sysselsätt-ning i hela Skåne och har därför inlett ett fördjupat sam-arbete. Båda parter inser styrkan i att i vissa samman-hang uppträda under den gemensamma benämningen”MalmöLund”. Samtidigt finns ett ofrånkomligt ochnaturligt inslag av konkurrens städerna emellan, som igrunden borde stimulera till goda prestationer. Att i enrelation kunna hantera både samverkan och konkurrensställer krav på stor professionalism. Ett uttryck för det-ta är att man är överens om att städerna kompletterarvarandra, och att det utifrån ett sådant synsätt är natur-ligt att var och en bidrar med sina starka sidor så att densamlade styrkan maximeras – dels som motpol till kon-kurrensen från den danska sidan och dels som tillväxt-motor i Skåne. Lund växer allt tydligare in i denna sym-bios, men bara till en viss gräns. För Lund är t ex rela-tionen till övriga SSSV-kommuner minst lika viktig somtill Malmö.

Med Lunds Universitet har kommunen regelbund-na överläggningar för att diskutera frågor av gemensamtintresse. Ofta blir det frågor som rör staden som hem-vist för Universitetet och många av dess studenter ochlärare. Det krävs stor lyhördhet för Universitetets ochstudenternas synpunkter för att staden ska kunna för-svara sin position som framstående lärdomsstad.

För att förbättra kommunens service och dialog mednäringslivet har kommunen förstärkt sin organisationmed såväl informations- som näringslivsenhet. Även idessa kontakter blir det ofta stadens förutsättningar atterbjuda företagen goda utvecklingsmöjligheter, somkommer i fokus.

Svenska Kyrkan och dess föregångare, utgör stadenshistoriska fundament. Dess institutioner representerarLund som stiftstad. Samarbetet med den borgerliga kom-munen är väletablerat och politiskt okomplicerat.

KommentarDet är rimligt att den ambition med vilken kommunenväljer att positionera sig i regionen, återspeglar sig i till-växtorienterade projekt och initiativ i staden Lund.



- 102 -

Att sådana satsningar alltid måste avvägas mot andra sam-hällsintressen (ekologiska, sociala etc) är självklart. Meden tillräckligt hög ambitionsnivå kan projekten efterhand därför även betecknas som hållbarhetsinriktade.Satsningarna blir samtidigt en bekräftelse från omvärl-den på att man fäster tilltro till Lund för framtiden ochstaden blir den arena där detta manifesteras.

På samma sätt som stadens konkurrenssituation harförändrats vad gäller detaljhandeln (avsnitt 5), kan manhävda att konkurrensläget också har förändrats i andraavseenden. Det gäller såväl Universitetets ställning somför näringslivet och för dragkampen om offentliga in-vesteringar.

Om stadens i många avseenden unika fördelar ska tastill vara i ett nytt konkurrensperspektiv, har kommu-nen ett avgörande ansvar för att omsätta dessa fördelar imålinriktade projekt. Detta sker i processer och part-nerskap – såväl utåt i regionen som inom kommunen -som kräver engagemang och tydlighet från kommunenssida om man vill försvara och förstärka sin position. Engrundläggande tanke bakom denna fördjupning av över-siktsplanen har varit att erbjuda ett underlag för hursådana projekt kan värderas, förankras och genomföras.

8.3TANKAR OM …

8.3.1..… aktuella projekt 2)

Som framgår av kartredovisningen (nästa sida) finns detför närvarande ett stort antal projekt under planeringoch genomförande i Lund. Det gäller samtliga katego-rier – bostäder, lokaler och infrastruktur.

Bostadsprojekten omfattar sammanlagt ca 1800 bo-städer med beräknad byggstart under de närmaste 2-3åren och därefter ca 1900 bostäder. Marknaden priorite-rar förtätningsobjekt i attraktiva lägen och kundgrup-per med relativt hög betalningsvilja. Nyproduktionenutlöser flyttningskedjor som i slutändan frigör mindreoch billigare lägenheter.

Omvandlingen av Margretedal och Karhögstorg be-räknas ge ca 600 bostäder mycket centralt. Andra att-raktiva projekt är Vipeholm (170), Brunnshög (140) ochÖresund (110). På Norr planeras ca 500 bostäder och påÖster ca 1000 st. Utvecklingen tyder på att förtätnings-potentialen för staden, som i ÖPL-98 uppskattats till1500 – 2000 bostäder, har underskattats.

De ytterligare förtätningsförslag som kan föras fram,kommer dock i allt högre grad att mötas av intressekon-flikter. Målet för bostadsbyggandet 2003-2006 i helakommunen har satts till 2500 nya bostäder, varav 1000

2) tankar: Anders Tingvar, Stadsbyggnadskontoret sept 2003

ska vara hyresrätter. Förväntningarna kan antas utlösaförslag om förtätningar även i känsliga stadsmiljöer el-ler i parker, där mycket stor återhållsamhet bör iaktta-gas med tanke på att kvalitéer riskerar att spolieras föralltid. En inventering av lägen där förtätning likväl kanprövas bör genomföras.

För kontor och andra verksamheter pågår ett stortantal projekt, främst inom IDEON och angränsandeområden, samt inom Norra Lasarettsområdet, Univer-sitetet och St Lars. För Brunnshög, där Ericsson redanetablerat sig, pågår förberedelser för en omfattande ut-byggnad för kunskapsorienterade företag. För detaljhan-del har i september 2002 invigts Nova Lund. Planpröv-ning pågår vid Malmövägen (ICA), vid Bangatan (HSB)och Karhögs torg (LKF). För mera ordinära verksamhe-ter genomförs en utökning av Gastelyckans företagsom-råde. Ett omfattande program- och planarbete har in-letts i anslutning till en ny trafikplats vid Råby, delsvästerut genom kv Jöns Petter Borg för hotell och kon-tor och dels österut för kommande verksamheter (kon-tor och handel) vid Råby, Hasslanda samt för Sydöstravägen fram till Dalbyvägen.

Inom området Linero-Norränga ska genomföras pa-rallella uppdrag som underlag för kommande fördjup-ning av översiktsplanen i syfte att planlägga för ca 1500nya bostäder i östra delen av Lund. Därvid bestäms ock-så sträckningen för nästa etapp av Lundalänken fram tillDalby, som förväntas få en betydande tillväxt i sambandmed att en första etapp av Simrishamnsbanan åter öpp-nas för persontrafik. Om planerna går i lås (Banhållnings-plan 2004-2015) kan detta ske omkring 2010.

Flera hotellprojekt diskuteras, men marknaden ärosäker, trots att Lund uppvisar hög beläggning. Blandde mera intressanta förslagen, kan särskilt nämnas AFbostäders förslag om en om- och tillbyggnad av Spartamed hotell- och konferensanläggning samt ytterligarestudentbostäder m m.

Förstärkning av infrastrukturen sker f n genomutbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår, ny trafik-plats Råby, Sydöstra vägen samt förlängning av Lunda-länken (se ovan). Ytterligare ett p-hus byggs i anslut-ning till sista etappen av BMC och institutionen förAstronomi. På Norra Ringen planeras ytterligare tra-fiksäkerhetsåtgärder. GC-nätet förbättras kontinuerligt.

Bland projekt av mera speciell natur (”spjutspet-sar”) som är under förberedelse och av stor betydelseför stadens attraktivitet, bör nämnas• Nytt Kongresscentrum vid Sparta• Högsta punkten på Brunnshög (Parnassen, idéfas)• Utbyggnad av Skissernas Museum• Is- och evenemangshall på Klostergården• Lundalänkens fortsättning till Dalby• Utredning om stadsbanesystem• Citysamverkan



- 103 -

Stadsbyggnadskontoret 2003-09



- 104 -

• Lund kandidat till kulturhuvudstad 2014• Fortsatt förnyelse av Stadshallen• Besökscentrum söder om Domkyrkan• Ramprogram Fabriksgatan• Nyproduktion av studentbostäder

KommentarMed hänvisning till den diskussion som förs i kommen-taren under avsnitt 8.2.2 om betydelsen av tillväxtorien-terade projekt, får man konstatera att Lund för närva-rande uppvisar en imponerande provkarta på kvalifice-rade framtidssatsningar. Det handlar om mycket omfat-tande investeringsprogram inom Universitetet för forsk-ning och högre utbildning, för klinisk verksamhet vidUniversitetssjukhuset och för kunskapsorienterade fö-retag inom och i anslutning till IDEON, Edison Park,St Lars och Brunnshög. Samtidigt ökar bostadsbyggan-det i staden, vägsystem och kollektivtrafik förstärks ienlighet med intentionerna i LundaMaTS, detaljhandeloch annan service kompletteras. Ett antal ”spjutspetsar”är under framväxt.

Dessa fysiska tillskott i den befintliga stadsstruktu-ren innebär en fortsatt konsolidering av den urbanamiljön. Det hela bygger på föreställningen att en ytterli-gare förtätning kan ske för att stärka stadens konkur-renskraft utan att några väsentliga kulturvärden går för-lorade eller att Lund som den goda staden att leva ochverka i, inte drabbas av några påtagliga försämringar.Med den restriktiva prövning som sker i öppna plan-processer, är prognosen gynnsam för att man även fram-gent ska kunna förena marknadens krav och Lundabor-nas behov av goda livsbetingelser vad gäller sysselsätt-ning, hälsa och miljö.

För fullständighetens skull bör avslutningsvis näm-nas, att det även sker en fortlöpande förnyelse och ut-veckling av kommunal service inom skola, vård ochomsorg, transportsystemet, parker och grönstruktursamt inom kultur- och fritidssektorn. Detta redovisas iolika sektorsprogram, särskilt kan här nämnas Utbygg-nadsprogram, Mark- och bostadsförsörjningsprogramoch Grönstrukturprogram.

8.3.2..… kultur i Lund 3)

Lund - kulturstadenEn av mina utgångspunkter är en uppsats av fil dr SvenNilsson om Lunds framtid och möjligheter som kultur-stad, skriven för några år sedan på uppdrag av kultur-och fritidsförvaltningen i samband med arbetet på enkulturplan.

Han menar att vi idag ser en utveckling mot nya va-ror och tjänster på kulturområdet och att den sker inom

ramen för kompetensblock, det vill säga i den samladekompetens som kan finnas i en stad, en region eller ettnätverk. Kompetensblockens betydelse är uppenbar iforskning och industriell utveckling, men också inomkulturområden design, massmedier, bokförlag, film,konst och musik. Lund har flera sådana kompetensblockpå kulturområdet.

Starkast framträdande är den kompetens som finnsinom blocket bibliotek – bokbransch – IT. Här finnervi universitetsbiblioteken, folkbiblioteken, Biblioteks-tjänst, internetbokhandeln, de många småförlagen somspirat upp med universitetet som grogrund, utbildningi biblioteks- och informationskunskap, universitetetsNetlab, kontakter mellan forskare och institutioner ochIT-företag med världsrykte. Sammantagna utgör dessaen mycket stark grund för utveckling av produkter ochtjänster som stärker Lund inte bara ekonomiskt utanäven kulturellt.

Ett annat kompetensblock är museiområdet. Härfinns ett fyrtiotal museer, de flesta knutna till universi-tetet. Här är det viktigt att aktörerna formulerar gemen-samma utgångspunkter för en framtida utveckling. Det-ta skulle kunna ske inom ramen för ett förnyat Musei-forum som är ett samarbetsorgan mellan universitetet,Kulturhistoriska museet, och kommunen.

Region Skåne håller på att inventera möjligheternaför att skapa ett nytt arkeologiskt museum inte minst iljuset av den rika fyndplatsen Uppåkra. Fyndplatsenligger i Staffanstorps kommun men den arkeologiska ochmuseala kunskapen finns i Lund. Ett nytt och nytänktarkeologiskt museum i Lund skulle bli en attraktion.Varför inte med inriktning på stenåldern? Regionen ut-reder också ett nytt och modernt tänkt medicinhisto-riskt museum i Skåne. Utredningen föreslår att det pla-ceras i Lund.

Ett tredje kompetensblock i Lund är musikområ-det med stor bredd från pop till kör. Kulturskolan ut-gör grunden för det enorma amatörmusicerandet i allagenrer. Mejeriet utgör en stark plattform för rock- ochpopmusik både vad gäller att utöva och lyssna. Man kanförstärka kompetensen ytterligare genom att öka in-spelningsmöjligheterna och presentation på video ochInternet. Lunds unika profil på musikområdet är ung-domens musik, manifesterat då Lund utsågs till Sverigesradios första Popstad. Det finns några starka kraftfältsom bör ges möjligheter till att utvecklas – Mejeriet, Kul-turskolan, studentnationerna och fritidsgårdarna.

Det framtida kulturlivet skall ses i ett perspektiv sominnebär ett samspel mellan det levande lokala och unikaoch det globala och masspridda. Lund skall naturligtvisskapa sitt eget kulturliv och göra det för lundaborna.Men kulturlivet kan också bidra till ekonomin genomutvecklingen av nya produkter och tjänster.

Lunds styrka ligger idag inom den teknik- och kun-skapsdrivna utvecklingen. Lund är idéernas stad. Lund3) tankar: Gunnar Haag, Kultur och Fritid april 2001



- 105 -

är Lunds universitet. Lund är IT- och telekomstaden. Iframtiden krävs dock ett starkare komplement i formav ett lokalt kulturliv för att folk skall stanna kvar ochflytta hit, men också för att stärka den kreativa basensom är nödvändig för en stad med så mycket innehåll.Men också för att svara mot de krav invånarna ställeroch i allt högre utsträckning kommer att ställa.

Ingen förnekar att Lund är en kulturstad. Men Lundär en kulturstad med speciella förtecken – samma för-tecken som utmärker andra små kunskapsstäder somCambridge, Oxford, Göttingen och Uppsala på gott ochont. Universiteten är stora och kraftfulla och värdkom-munen får nöja sig med - alternativt nöjer sig med - enmer undanskymd roll. Universiteten ofta i par med enkatedral genererar så mycket kulturverksamhet att enaktiv kommunal kulturpolitik kan verka överflödig.

Men i längden håller det inte om den kreativa basen iform av ett kraftfullt kulturliv inte förnyas och kan sva-ra upp mot de krav som ställs från medborgarna ochandra delar av samhället.

Men det är också viktigt att hitta nya spetsverksam-heter som passar Lund och där Lund har möjligheter attta tillvara sin speciella kompetens gärna i samverkan medstat och region. Lund kan av geografiska, historiska ochkulturpolitiska skäl inte påräkna bidrag från stat ellerregion för att bygga upp nya traditionella kulturinsti-tutioner som en professionell symfoniorkester eller enproducerande Stadsteater som i Helsingborg. Det gällerdå att hitta nya roller.

En sådan omprövning kan ske inom ramen för kom-munledningens aktuella strävan att utveckla bilden avLund och samarbetet med näringsliv och universitet.Inom ramen för Idéernas stad frammanas bilden av entraditionell stad som i kombination med universitets-miljöer, Ideon och det framväxande Brunnshög utgörunderlag för diskussion och nytänkande. Ovan har jagförsökt teckna ett framtidsscenario där konst och kul-tur blir allt viktigare som attraktionskraft och ut-vecklingsfaktor också på det kommersiella området.Lund har ett framgångsrikt Ideon. Kanske konceptet kantillämpas inom konstområdet - ett konstens Ideon.

Projektet kan beskrivas som en kreativ arbetsplatsdär ett antal konstutövande får ingå i arbetsgemenska-pen för att utveckla kvalificerade idéer och projekt. Idénbygger på antagandet att många konstnärer som ännuinte etablerat sig och haft framgång i sitt yrke är i behovav erfarna samtalspartners som kan utmana och proble-matisera det konstnärliga arbetet. Konceptet är förståsinspirerat av Växthuset på Ideon. Många menar att fram-tidens möjligheter ligger i ett samspel mellan offentligverksamhet, privata företag och den så kallade tredje sek-torn (föreningar, organisationer) och att kulturområdethar en hittills inte nyttjad kommersiell potential, främstsom bas för en ny industriell aktivitet.

Slutligen behöver en stad kulturella samlingsplat-ser som inte bara är funktionella, utan som också inbju-der till fest, glädje och varför inte stolthet. Jag har undermina år i Lund hört många vittnesmål och önskemålom detta. Lund har inga sådana lokaler utanför univer-sitet och kyrka, möjligen bortsett från Kulturen ochKonsthallen. Det går inte att överdriva den betydelsesom Stadsteatern haft och har för Malmö, Kultur-magasinet för Sundsvall, de nya konserthallarna för Väx-jö, Norrköping och Gävle för att ta några exempel.

Jag påstår att det finns ett stort önskemål inte barafrån kulturfolket i Lund, utan från lundaborna i gemenom ett nytt kulturhus i Lund. Ett inspirerande ochinbjudande hus för teater, musik, dans och alla andrakonstuttryck som kommer att sätta sina avtryck på vårframtid.

Kvarteret Galten är en central och naturlig plats förett sådant hus. Samtidigt bör vi fortsätta renoveringenoch förändringen av Lunds Stadshall i linje med denutredning som gjordes i mitten av nittiotalet.

Det är viktigt att Lund spänner sina muskler och vi-sar att staden har framtidstro, visioner och självförtro-ende. Den optimala ambitionen – som nu även blivitLunds - är att försöka bli europeisk kulturhuvudstad2014. För att den ambitionen skall förverkligas behövsen medveten vilja och ambition att mobilisera och tänjaut kulturstaden Lund.

Kommentar av stadsbyggnadskontoret nov 2002I ett tidigare avsnitt har redovisats hur ett antal framtids-inriktade projekt just nu håller på att förverkligas i Lund.Betydande investeringar sker såväl inom näringslivet sominom universitetet, universitetssjukhuset och för en för-stärkning av infrastrukturen.

Internationellt och i vårt eget land finns en stark över-tygelse om att seriösa och kraftfulla kultursatsningar ökarstädernas lyskraft. Kulturen är som sådan ett omistligtinslag i samhällslivet men den används också som ettsjälvklart konkurrensmedel. En rimligt hög ambitions-nivå i detta avseende blir trovärdig endast om den mani-festeras i institutionella arenor för konstutövning ochupplevelser. Vad Lunds kommun hittills har presterat idetta avseende är otillräckligt och det svarar inte motden investeringsvilja som under lång tid har kommit sta-den till del inom andra samhällssektorer. Det föreliggeren ackumulerad obalans som måste rättas till om Lundska kunna hålla jämna steg med andra städer. GunnarHaags förslag om ett kulturhus i kvarteret Galten ärdärför en mycket viktig fråga för Lund som kulturstad.Dialogen om Värna och Vinna staden ger tillfälle attpröva tanken på nytt, jämför t ex med Helsingborg ochHässleholm.



- 106 -

8.3.3..… befolkning och boende 4)

Lund – en studentstad för allaAv de ca 100 400 invånare som kommunen Lund hadevid årsskiftet 2002/2003 finns nästan 74 500 i staden5) .Till detta ska läggas uppskattningsvis 1000 studenter sombor, men ej är folkbokförda i staden. Antalet registrera-de studenter 2001 vid universitetet var 25 814. I den sum-man ingår således såväl i Lund folkbokförda som ickefolkbokförda studenter.

Av de 13 stadsdelarna är Centrala staden störst, medca 13 000 invånare, följd av Norra Fäladen och Västermed 10 600 vardera. Se karta nästa sida.

BefolkningsutvecklingStadens befolkning har sedan förra sekelskiftet vuxit från

ca 16 500 invånare till 74 500. Den största tillväxten imodern tid skedde 1960-70 och 1990-95. Sedan 1992 ärde flesta studenter som bor i Lund inräknade i den folk-bokförda befolkningen.

Antalet kvinnor är 1 026 per 1 000 män, ett över-skott som blir större högre upp i åldrarna. I åldersgrup-perna över 85 år är kvinnorna nästan tre gånger så mångasom männen.

ÅldersfördelningBefolkningen i Lund är yngre än genomsnittet för riket.46% av befolkningen i staden är under 30 år, jämförtmed 36% för riket. Mest beror det på att åldrarna 20-29år är överrepresenterade, vilket i huvudsak kan tillskri-vas studenterna. Pensionärerna är underrepresenterade,med 13% mot 17% för hela riket.

Stadsdelsindelningen i Lund

4) tankar: Lars-Eric Holmgren, Stadsbyggnadskontoret sept 20035) Med staden Lund menar vi här tätorten Lund utom Vallkärra-Stångby och kringliggande glesbygd.



- 107 -

En redovisning av högsta utbildning för invånarna iåldrarna 25-74 år visar att 10% av stadens invånare harhögst grundskoleutbildning och 57% eftergymnasial ut-bildning. Motsvarande tal för hela kommunen är 13%respektive 51%. Andelen med forskarutbildning är 7% istaden (6% för hela kommunen) men där är skillnadenmellan män och kvinnor märkbar – 11% av männenoch 4% av kvinnorna.

InkomstMedelinkomst (2000) för personer i åldrarna 20-64 år(1000-tal kr):

män kvinnorLund 228 166Kommunen 237 170

BilinnehavPersonbilar i trafik (2000), 23 178 (staden)Bilar/1000 inv, 300 i staden (i kommunen 348)

8.3.4 … stadens ekonomi 6)

Stadens ekonomi – kommunens ekonomiMed stadens ekonomi menar vi här kommunens eko-nomi. Ekonomin för staden och för hela kommunen ären alltför sammansatt helhet för att en uppdelning härskall vara meningsfull.

Med kommunens ekonomi kan vi mena den ekono-mi som representeras av kommunens budget, planen förkommunens åtaganden inom skola, kultur/fritid, vårdoch omsorg, parker, gatuunderhåll m m samt den av-giftsfinansierade verksamheten i form av vatten och av-lopp och renhållning. Kommunens driftbudget för 2001visar drygt 3,7 miljarder kr i kostnader och 0,9 miljar-der i intäkter. Mest pengar går till grundskola och gym-nasieskola med ca 1,2 mdr, följd av vård och omsorgmed ca 800 milj och barnomsorg på 300 milj.

De intäkter som den kommunala verksamheten fi-nansieras med kommer från i huvudsak tre källor: kom-munalskatt, statsbidrag och avgifter. Störst av dem ärskatten som bidrar med ca 2,6 miljarder kr, avgifter ochersättning för tjänster ger 800 milj och statsbidragen (föreutjämning) ger nästan 600 miljoner.

Kommunen får statsbidrag som är beräknat med ettfast belopp för varje invånare. Det utjämningssystem sominfördes i Sverige på 1990-talet medför att Lund, somligger över det genomsnittliga skatteunderlaget, betalartill andra kommuner med lägre skattekraft. Det medförockså att Lund, som har gynnsam kostnadsstruktur

6) tankar: Lars-Eric Holmgren, stadsbyggnadskontoret, eftersamtal med Lars Niklasson Drätselkontoret april 2001

FlyttningarLunds kommun hade ett positivt flyttningsnetto år 2002,med ca 7 600 inflyttare och 7 200 utflyttare. Däremothar Lund sedan 1993 gjort en total flyttningsförlust tillMalmö på drygt 4 200 personer i en takt i utflyttningensom har tenderat öka de senaste fem åren. Flertalet avdessa utflyttare är från staden och i 20-30 årsåldern. Bristpå bostäder av önskad typ och kostnad är en sannolikhuvudförklaring till detta mönster.

BostäderI staden finns ca 36 850 lägenheter. 23% av dem, eller8 600, finns i småhus. Andelen småhus i hela kommu-nen är 37%.

Östra Torn-Mårtens Fälad är en stadsdel som avvi-ker från mönstret, med 60% av bostäderna i småhus.Gunnesbo har hälften av bostadsbeståndet i småhus.Klostergården med 3% och Centrala staden med 7% harlägst andel lägenheter i småhus.

Hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter domine-rar med totalt drygt 80% i beståndet. Norra Fäladen harstörst andel hyresrätter, medan Värpinge har störst an-del i bostadsrätt. Kobjer har den största andelen egna-hem.

Till det redovisade bostadsbeståndet ska läggas ca4 900 s k specialrum, vilka ej redovisas i den reguljäralägenhetsstatistiken. Det rör sig huvudsakligen om stu-dentrum i korridor.

SysselsättningDen förvärvsarbetande dagbefolkningen (antalet arbets-platser) i staden var nära 47 400 år 2000. Av de arbetan-de fanns 24% inom vård och omsorg, 21% inom till-verkning och 16% inom utbildning och forskning. Bak-om siffrorna döljer sig att av kvinnorna arbetade 38%inom vård och omsorg, 17% inom utbildning och forsk-ning och 14% inom tillverkning. Av männen arbetade30% inom tillverkning, 17% inom finansiell verksam-het och 15% inom utbildning och forskning.

Den s k förvärvsfrekvensen 2000 var ca 65% nästanlika för män och kvinnor.

UtbildningGrundskolan i Lunds kommun är av yppersta klass. ISverige är det bara Danderyds kommun som kan skrytamed ett högre genomsnittligt meritvärde i grundskolor-na. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångselevernai grundskolan vårterminen 2000 i Lunds kommun var230, att jämföra med riksgenomsnittets 203. Lundsgrundskolor har också mycket god statistik när det gäl-ler behörighet till gymnasiekolan. 95% av eleverna i Lundvar efter vårterminen 2000 behöriga till gymnasiesko-lan, att jämföra med riksgenomsnittets 89%. Endast 11%av lundaeleverna hade inte uppnått målen i ett eller fleraämnen. Här var riksgenomsnittet 23%.



- 108 -

(mindre andel i vissa strategiska åldersklasser) betalar tillandra kommuner med mindre gynnsam struktur.

Några reflektionerFör kommunens budget kan en folkökning inte utanvidare omsättas i bättre ekonomi, utan nettoeffektenberor på vilka åldersgrupper som ökar och i vilken gradkommunens service utnyttjas eller får byggas ut.

De effekter som det gällande statsbidrags- och utjäm-ningssystemet får för den kommunala ekonomin gerdärför anledning till några reflektioner, från rent kom-munalekonomisk synpunkt.1. En massiv inflyttning till kommunen är inte själv-

klart gynnsam, beroende på att nettoeffekten berorpå åldersstruktur och nyttjande av kommunal ser-vice.

2. Större handelsetablering i halvexterna lägen behö-ver inte ligga innanför kommungränsen. Från kom-munalekonomisk synpunkt är det inte nödvändigtatt köpkraften stannar inom kommunen.

3. En skattekraft som ökar, t ex genom inflyttning ärpositiv, eftersom den sannolikt innebär mindre be-lastning på olika typer av kommunal service samtindikerar en förmåga att bära högre avgifter.

4. Etablering av verksamheter i kommunen förbättrarinte i sig den kommunala ekonomin, eftersom detinte är självklart att de som arbetar där bor och be-talar skatt i Lund, samt inkomsten av skatt från ju-ridiska personer eller fastighetsskatten inte går di-rekt till kommunen.

5. Inflyttning och befolkningsökning i måttlig takt ärgynnsam för den kommunala ekonomin, eftersomden påverkar den demografiska utvecklingen posi-tivt. Därigenom kan den befintliga sociala servicenutnyttjas mer optimalt.

Stadens ekonomi i större perspektivStadens ekonomi kan också ses som en helhet med kom-munen, universitetet, sjukvården och det privata närings-livet. Lund har ett brett näringsliv, som tillsammans meduniversitetet och sjukvården ger många arbetstillfällenoch fungerar som en viktig ekonomisk motor. Närhe-ten till Malmö och bron till Danmark har skapat för-väntningar som i flera år givit upphov till hög ekono-misk aktivitet och expansionsvilja i främst staden. San-nolikt har denna tendens förstärkts av konjunkturupp-gången. De stora företagen går bra, Lunds näringsliv kangenom sin bredd ses som relativt okänsligt för konjunk-tursvängningar. Universitetet har möjligen blivit merkänsligt för skiftningar i statens anslagstilldelning. Frånsjukvården kommer oroande signaler om minskningar,omorganisationer och bemanningsproblem, sannoliktrotade i regionens (tidigare landstingens) ekonomiskaproblem. Arbetslösheten i Lund är dock lägre än i Skå-ne som helhet. Från handeln kommer uttalanden om

den ökande konsumtionen i regionen och inte minst iLund. Höga utbyggnadsambitioner redovisas för nyahandelsplatser i och utom Lund.

Sammantaget kan Lund anses ha en god ekonomi,som trots enskilda orosmoln har en bred och stabilgrund. Prognosen för de närmaste åren har dock för-sämrats.

KommentarStadens och kommunens ekonomi är starkt förbundnamed varandra. Ett näringsliv med dynamik och fram-tidstro ger staden och kommunen en stark ställning,förstärkt av positionen i regionen. En fortsatt utbygg-nad av kommunen är därför ett sätt att bejaka dennautveckling. Den inflyttning som möjliggörs är bra urett totalekonomiskt perspektiv, inte bara genom att in-flyttning har allmänt positiva förtecken, ger kommu-nen ett ”gott rykte”.Inflyttningen kan• öka det lokala arbetskraftsutbudet, till gagn för ett

växande näringsliv• ge fler konsumenter inom kommunen, öka under-

laget för handel och service• möjliggöra bättre underlag för befintlig serviceAv kommunen krävs att hantera denna utveckling med-vetet. Att skapa goda förutsättningar med bra bostäder,verksamhets- och rekreationsområden med goda kom-munikationer är en nödvändighet, liksom att ge handel,service och kultur utvecklingsmöjligheter. För den ser-vice som bedrivs av kommunen gäller att lokalisera ochdimensionera i harmoni med planerad utbyggnad avbostäder och verksamheter. I det utbyggnadsprogramsom antogs 2001 uttrycks kommunens strategi för denlångsiktiga utbyggnaden.

Därmed kan den långsiktiga fysiska planeringen sä-gas knytas samman med en långsiktig syn på ekonomin.

8.3.5 … folkhälsa 7)

Folkhälsan skjuts alltmer i förgrunden. Riksdagen be-slutade våren 2003 om nationella folkhälsomål. Kom-munerna skall inordna folkhälsoaspekten i all sin verk-samhet. I Lunds kommun finns två tjänster som skallstödja förvaltningarnas folkhälsoarbete.

Den fysiska planeringen kan här ses i en strategiskroll med sin uppgift att forma arenorna, miljöerna, föratt stödja folkhälsomålen.

7) tankar: Lars-Eric Holmgren, stadsbyggnadskontoret, eftersamtal med Annika Dahl, Miljöförvaltningen april 2001 (vissaktualisering 2003)



- 109 -

Vad är folkhälsa?Folkhälsa beskrivs som hälsotillståndet i en avgränsadbefolkning, ett slags kollektivt välbefinnande. Det ledertill att vi har generell kunskap och vidtar generella åt-gärder. Alla gynnas således inte av en åtgärd, alla nåsinte. För att nå en viss målgrupp kanske hela befolk-ningen måste påverkas.

Vi kan alltså tala om hälsotillståndet i Sverige, menockså i Lunds kommun och som nu – i Lunds stad ellernågon av dess stadsdelar.

Folkhälsan beror bland annat påFolkhälsan beror på• den individuella hälsan hos befolkningen• den enskilda individens biologiska förutsättningar• förutsättningarna i samhället, t ex den fysiska mil-

jön, tillgången på service, arbetstillfällen och ut-bildningsmöjligheter, de ekonomiska förutsättning-arna

• förekomsten av frisk-, skydds- och riskfaktorer isamhället

Exempel på hälso-/friskfaktorer är bl a stödjande mil-jöer, naturliga mötesplatser, sociala sammanhang, säkeroch trygg miljö, möjlighet till delaktighet, medinflytan-de, kontroll samt meningsfull sysselsättning. Somskyddsfaktorer kan t ex nämnas tillgång till service,transporter och hälso- och sjukvård, sociala samman-hang, god bebyggd miljö och tillgång till rekreation.Bland riskfaktorerna finner vi skadliga miljöer, trafik,brist på sysselsättning, social isolering samt brist på kon-troll och medinflytande.

Den individuella hälsan och folkhälsan vävs sammanoch är beroende av vilket samhälle vi lever i. En godgenerell folkhälsa betyder inte att den individuella häl-san och dess förutsättningar är jämnt fördelade i befolk-ningen. Vissa grupper har bättre, andra har sämre förut-sättningar för hälsa. Därför är det viktigt att definieramålgrupper och analysera hur beslut och åtgärder på-verkar olika grupper. Effekterna av en åtgärd kan varie-ra mycket mellan kvinnor och män, barn och vuxna,oskyddade trafikanter etc.

Folkhälsan kan påverkasGenom att skapa generella hälsofrämjande eller förebyg-gande förutsättningar, påverkas folkhälsan. Välfärdspo-litiska beslut, socialpolitik, restriktioner som påverkaralla i ett samhälle, solidaritet med utsatta grupper är någraexempel. Andra exempel är lagstiftning, som exempel-vis bilbälteslagen. Fysisk planering har nämnts ovan somen viktig påverkansväg.

FolkhälsoarbetetFolkhälsoarbetet kan bedrivas utifrån vad som gynnar/stärker hälsans förutsättningar eller utifrån vad som or-

sakar skador/olyckor/sjukdom. Det kan också bedrivassom en kombination av de två perspektiven.

Ansvaret för folkhälsan är mångas, men fokus haralltmer hamnat på kommunens vardagsverksamhet.Därmed invävs det i skolan, socialtjänsten, kultur- ochfritidsverksamheten liksom i fysisk planering, trafikpla-nering och miljö- och hälsoskyddsarbete.

Den fysiska miljönDen byggda miljön utgör den fysiska ramen för män-niskors liv. Den ger också förutsättningar för hur livetgestaltar sig. Genom att ta hänsyn till olika gruppersbehov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro,stimulera till aktiviteter samt skapa en miljö som gör attmiljön upplevs som säker och trygg kan den fysiska pla-neringen påverka miljön i hälsofrämjande riktning.

Själva planprocessen i sig är positiv för folkhälsan ge-nom att den ger möjlighet till engagemang och delaktig-het hos kommuninvånarna.

KunskapVilka generella och specifika hälsofaktorer kan påver-kas med fysisk planering och därmed bidra till skapan-det av hälsofrämjande och skyddande miljöer? Någraexempel: delaktighet, engagemang, kontroll, social sam-varo/engagemang, integration, trygghet, säkerhet, till-gänglighet, skadeförebyggande och brottsförebyggandefaktorer, fysisk aktivitet, rekreation.

Åtgärder som ligger inom ramen för fysisk plane-ring är: planering för ett varierat utbud av bostäder,främst avseende hustyper och storlek, skapa utrymmeför service och naturliga mötesplatser, möjliggöra fy-sisk aktivitet genom grönområden samt cykel- och gång-stråk.

I planeringen är det viktigt att beakta jämställdhet,barnens perspektiv samt effekterna på olika grupper.

Ny planeringsidé?Är folkhälsoperspektivet egentligen något nytt i plane-ringen? Har inte planerarna i den långa planeringstradi-tionen haft den här typen av överväganden med sig helatiden för att planera för det goda samhället?

Färdriktningen är inte ny, men kartan är möjligenmoderniserad och ger mer information. Nytt är att häl-soperspektivet och de faktorer som främjar hälsa lyftsfram. Det görs med starkt vetenskapligt stöd, de sam-band som åberopas är välgrundade.

En annan nyhet är att olika gruppers särdrag skalllyftas fram tydligare. Barn, män-kvinnor, äldre kan sessom olika målgrupper. Det möjliggör ökad medveten-het om att olika människor påverkas olika av åtgärder irummet. Planeringen har ofta utgått ifrån att målgrup-pen är enhetlig. Det nya synsättet främjar samarbeteför att göra miljön bra för så många som möjligt.



- 110 -

8.3.6..... stadskärnan 8)

Attitydundersökning till stadskärnan april 2001I en TEMO-undersökning 2001 har 500 personer i ochkring Lund fått svara på frågor om Lunds stadskärna.Syftet med undersökningen var att fånga upp krav ochönskemål på stadskärnans utveckling. 1994 genomför-des en undersökning med delvis samma frågor. Skillna-den i attityder har bara förändrats marginellt mellan debåda undersökningstillfällena.

Den senaste undersökningen visar bl a följande:

Bilden av LundLunds starkaste sidor• Torghandeln• Långlördagarna• Restaurangerna och uteserveringarna• Mångfalden i handeln

Lunds svagaste sidor• Parkeringsmöjligheterna• P-avgifterna• Klottersaneringen• Tillgången på bänkar och sittplatser

Handelsstaden Lund6 av 10 tillfrågade är nöjda med handelns öppettider påvardagarna, 3 av 10 tycker att man borde ha öppet läng-re på kvällarna. Knappt 6 av 10 vill att det skall varaöppet längre på lördagarna.

De starkaste skälen att besöka stadskärnan är• Bekvämt avstånd• Trevlig atmosfär• Mysiga, trevliga butiker

De viktigaste skälen när man inte väljer att handla iLund• Saknar visst butiksutbud• Svårt med parkering• Det är dyrt• Föredrar stormarknader• Annat utbud på bekvämt avstånd

Trafik och trafiksäkerhet i Lund• 7 av 10 upplever att cykeltrafiken är ett trafiksäker-

hetsproblem• 88 % tycker att luften är bättre eller lika bra i Lund

som i andra städer i regionen

Kulturstaden Lund• 77 % instämmer i att det finns ett bra bioutbud• 75 % instämmer i att det finns bra möjligheter till

idrott och motion• 52 % instämmer i att det finns ett bra konstutbud• 51 % instämmer i att det finns ett bra musikutbud• 23 % instämmer i att det finns ett bra teaterutbud

Ambassadörsskap m m• 67 % rekommenderar gärna vänner och bekanta att

besöka stadskärnan för nöje och kultur• 51 % rekommenderar gärna vänner och bekanta att

besöka stadskärnan för att handla• 55 % handlar hellre i stadskärnan än i externa köp-

centra• 66 % tycker att butikerna i stadskärnan motsvarar

deras krav på service och kvalité• 52 % instämmer i att de uppfattar stadskärnan som

en mötesplats för handel• 64 % instämmer i att de uppfattar stadskärnan som

en mötesplats för nöjen och kultur

HelhetenSlutligen bad man de tillfrågade att ge ett sammanfattan-de betyg på stadskärnan.

79 % av allmänheten ger Lunds stadskärna betygetbra eller mycket bra stadskärna. 20 % säger varken braeller dålig. 1 % tycker den är dålig eller mycket dålig.Högst betyg ger åldersgrupperna 16-24 år, sämst betygger den äldsta åldersgruppen, boende utanför staden ochbilförare. I de tre sista grupperna tycker dock 7 av 10 attstadskärnan är mycket bra/bra.

KommentarUndersökningens resultat blir ett värdefullt bidrag i ar-betet med att vidareutveckla stadskärnan.

Mycket bra/bra79%

Varken bra/dåligt20%

Mycket dålig/dålig1%

8) tankar: Annika André, stadsbyggnadskontoret, med hjälp av”Attitydundersökning till stadskärnan, april 2001”, TEMO



- 111 -

8.4VÄGEN FRAMÅT - STAKKÄPPAROCH MILSTOLPARI detta kapitel har gjorts ett försök att lyfta fram vissacentrala förutsättningar och tankar som är särskilt bety-delsefulla för att kommunen/staden ska kunna staka uten spännande väg in i framtiden. Vi har valt aktuellaprojekt, kultur, befolkning och boende, ekonomi, folk-hälsa och resultatet av en attitydundersökning som ut-gångspunkter. Som stöd för minnet och som ett hjälp-medel för att samlas kring en gemensam vision, kan ”vä-gen framåt” illustreras med ett antal stakkäppar somläggs fast över tiden. En mera heltäckande framtidsvisi-on för Lund skulle naturligtvis innehålla många andrapolitikområden än sådana som kan kopplas till plane-ring och byggande. Här förenklas dock visionen till attavse fysiska projekt, varav flertalet i staden.

Bilden av Lund (medelvärden) april 20011= mycket negativ, 2= negativ, 3= varken positiv eller negativ, 4= positiv, 5= mycket positiv inställning)

Den utstakade vägen:2004 AF Bostäder 50 år, bl a med fokus på studentbo-

ende2005 Invigning av ny is- och evenemangshall på Klos-

tergården2006 Ny kongressanläggning med hotell på Sparta2007 Nytt besökscentrum vid Domkyrkan2008 Invigning av Parnassen på Brunnshög2009 Bomässa (för alla) i Dalby2010 Persontåg Malmö-Staffanstorp-Dalby2011 Spårtrafik på Lundalänken2012 Byggstart för ESS European Spallation Source2013 Invigning av nytt kulturhus2014 Lund Europeisk Kulturhuvudstad

Bortom denna horisont hittar vi Framtidsbilden avLund 2025 som den beskrivs i kapitel 7. I avsnitt 7.2 ges

4

3,9

3,8

3,7

3,6

3,5

3,5

3,5

3,5

3,4

3,4

3,4

3,3

3,3

3,3

3,2

3,2

3,2

3,1

3,1

3

2,3

2,2

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

5

torg

hand

el

rest/

utes

erv

långlö

rdag

mån

gfald

han

del

park

er

vatte

n

grön

a sk

ötse

ln

spec

ialar

r

gåga

tem

odell

nattb

elysn

ing

Lund

a-de

sign

bem

anna

de to

alette

r

renh

ållnin

g

rep

av sö

nder

slagn

a

p-led

nings

syste

m

trädp

lante

ringa

r

blom

ster

säke

rhet

kons

tnär

lig

bänk

ar

klotte

rsan

ering

park

avg

park

ering



- 112 -

Den utstakade vägen

en beskrivning av ett Lund som i många avseenden äroförändrat men som i andra är påtagligt annorlunda jäm-fört med hur vi lever idag. Bilden är ljus och väckerförväntningar om ett framtida samhälle som är på godväg att klara omställningen mot långsiktig hållbarhet.

Av innehållet i övrigt (avsnitt 7.3 och 7.4) framgårvilka inriktningsmål, åtgärder och styrmedel som kananvändas och hur den politiska ambitionsnivån kankomma till uttryck i praktiskt vardagsarbete i kommu-nen. Stakkäpparnas betydelse i det sammanhanget skainte överdrivas men de utgör handfasta inslag, som kan-

ske kan vinna tillräckligt bred uppslutning för att bliåtminstone en del i byggandet av framtidens Lund – frånstakkäppar till milstolpar!

Kommunen bör - gärna i samverkan med andra ak-törer - ta initiativ till olika typer av åtgärder för att sti-mulera till idéer/stakkäppar av det slag som nämnts ovan.Inom stadsbyggnadsområdet är idé- och arkitekttävlingarexempel på sådana initiativ som byggnadsnämnden, menäven andra intressenter kan ta för att förstärka stadenskonkurrenskraft.


- 113 -

9. PROJEKTORGANISATIONdelprojekt 4STADENS PARKER, GATOR OCH TORGDelprojektansvariga:Malin Rizell/Lena Gerdtsson, stadsbyggnadskontoretBengt Aronsson, stadsbyggnadskontoretÖvriga projektdeltagare:Otto Ryding, stadsbyggnadskontoretAnnika Dahl, miljöförvaltningenFelix Ekman, miljöförvaltningenLars Jacobsson, tekniska förvaltningenHåkan Lockby, tekniska förvaltningenBengt Sandin, LKFJörgen Nilsson, NärpolisenStefan Ohlin, Lunds Energi

delprojekt 5DETALJHANDELDelprojektansvariga:Annika André, stadsbyggnadskontoretAnders Tingvar, stadsbyggnadskontoretÖvriga projektdeltagare:Åke Hellström, stadsbyggnadskontoretLars-Eric Holmgren, stadsbyggnadskontoretOle Kasimir, stadsbyggnadskontoretBengt Aronsson, stadsbyggnadskontoretChrister Källqvist, stadsbyggnadskontoretExterna aktörer:Lennart Ahlfors, HandelsföreningenMait Molander, Visa LundPer-Olof Järvegren, LKFDag Samuelsson, LundafastigheterMikael Strand, Fastighetsföreningen Leve Lund

delprojekt 6TILLGÄNGLIGHETDelprojektansvariga:Elsa Grip, stadsbyggnadskontoretStig Gustavsson, stadsbyggnadskontoretÖvriga projektdeltagare:Luminita Popescu, stadsbyggnadskontoretLars Brümmer, stadsbyggnadskontoretJan Erik Johansson, stadsbyggnadskontoretAnna Karlsson, tekniska förvaltningenÅke Wijk, tekniska förvaltningenRonnie Kalén, tekniska förvaltningenBirgitta Nilsson, stadsbyggnadskontoretExterna aktörer:Roland Bengtsson, Polisen

styrgrupp:Byggnadsnämndens presidium

projektledning:Annika André, stadsbyggnadskontoretAnders Tingvar, stadsbyggnadskontoret

delprojekt 1KULTURARVETDelprojektansvariga:Carin Johansson, konsultOtto Ryding, stadsbyggnadskontoretÖvriga projektdeltagare:Bengt Aronsson, stadsbyggnadskontoretLars-Göran Rickt, stadsbyggnadskontoretLena Nilsson, stadsbyggnadskontoretBirgitta Nilsson, stadsbyggnadskontoretExterna aktörer:Tomas Tägil, A/LTHClaes Wahlöö, Kulturen

delprojekt 2ARKITEKTUR OCH KULTURDelprojektansvariga:Britt-Marie Jonsson, stadsbyggnadskontoretMichael Hedman, stadsbyggnadskontoretÖvriga projektdeltagare:Arne Wittstrand, konsultGunnar Haag, kultur och fritidOtto Ryding, stadsbyggnadskontoretBengt Aronsson, stadsbyggnadskontoretChrister Källqvist, stadsbyggnadskontoretDick Bengtsson, stadsbyggnadskontoret

delprojekt 3STADENS ENTRÉERDelprojektansvariga:Kristina Nilsson/Malin Sjögren, stadsbyggnadskontoretChrister Källqvist,stadsbyggnadskontoretÖvriga projektdeltagare:Malin Rizell, stadsbyggnadskontoretLars Brümmer, stadsbyggnadskontoretExterna aktörer:Lars Jacobsson, tekniska förvaltningenGöran Haglund, tekniska förvaltningenKerstin Torseke Hulthén, Kerstin Torseke Hulthén ABKarin Gullberg, Vägverket


- 114 -

delprojekt 7HÅLLBAR UTVECKLINGDelprojektansvariga:Elsa Grip, stadsbyggnadskontoretÅke Hellström, stadsbyggnadskontoretÖvriga projektdeltagare:Sune Andreasson, stadsbyggnadskontoretHans de Maré, tekniska förvaltningenMatz Hagberg, miljöstrategiska enhetenLars-Eric Holmgren, stadsbyggnadskontoretOle Kasimir, stadsbyggnadskontoretBirgitta Nilsson, stadsbyggnadskontoret

delprojekt 8IDENTITET, POSITION OCH AMBITION- VISIONER OCH TANKAR OM FRAMTI-DENDelprojektansvariga:Annika André, stadsbyggnadskontoretAnders Tingvar, stadsbyggnadskontoretÖvriga projektdeltagare:Lars-Eric Holmgren, stadsbyggnadskontoretLars Granath, kommunkontoretGunnar Haag, kultur och fritidExterna aktörer:Mait Molander, Visa Lund

referensgrupp:Holger Radner, polisenLennart Ahlfors, HandelsföreningenMait Molander, Visa LundMikael Strand, Fastighetsföreningen Leve LundBörje Svensson, Lunds kommuns fastighets ABDag Samuelsson, LundafastigheterAnnica Dahl, folkhälsosamordnareStaffan Althini, socialförvaltningenGöran Ericsson, tekniska förvaltningenLars Lavesson, Lunds UniversitetK Arne Blom, Föreningen Gamla Lund


- 115 -

10. KÄLLFÖRTECKNINGDelprojekt 1:• Johansson Bengt O.H. 1997. Den stora stads-

omvandlingen.• Lepasoon Urve 1996, Byggnaders särdrag. Utgiven

av Boverket.• Lunds stadsbild 1968. Betänkande från 1963 års

inventeringskommitté. (Text Ragnar Blomqvist)• Lunds stadskärna 1980, Bevaringssprogram Vårfru

rote. (Text Agneta Åsgrim-Berlin)- 1981 Bevaringsprogram Clemens och Drottensrotar. (Text Agneta Åsgrim-Berlin & JonnaStewénius)- 1983 Bevaringsprogram Krafts rote. (Text IngerAndersson & Otto Ryding)

• Ryding Otto 1986. Varför rivs det? En studie avrivningar i Lunds stadskärna 1950-86 (Uppsats vidSG 006 Kulturgeografiska inst i Lund)- 1991 Lund utanför vallarna. Del I Bevarings-program- 1996 Lund utanför vallarna. Del II. Bevarings-program

• Plan och bygglagen 1987:10 och dess förarbeten;proposition 1985/86:1

• Proposition 1996/97:3 – Kulturpolitik• Kultur i grunden – kulturmiljöunderlag i planering

och byggande, Boverket 2000• Byggnaders särdrag, en stilhistorisk handbok 1880-

1960, Boverket 1996• Stockholms byggnadsordning, ur Stockholms över-

siktsplan, utställningsförslag 1997• Malmö stadsmiljöprogram, Malmö

stadsbyggnadskontor Malmö gatukontor 1995• Davidshall – ett kulturhistoriskt värdefullt område

i Malmö, Malmö stadsbyggnadskontor 1998• Byggnadsordning för Arboga stadskärna, Arboga

kommun 2000

Delprojekt 2:• Bevaringsprogram för stadskärnan samt Lund utan-

för vallarna del I och II.• Stads- och detaljplaner• Bygglov• PM 8b, ÖPL-98• Modern arkitektur i Lund från 1930-talet till 1990-

talet, Örjan Ekström och Thomas Tägil, 1998• God bebyggd miljö, miljökvalitetsmål 11,

Boverkets rapport 1999• Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och

design (regeringens prop 1997/98:117)

Delprojekt 3:• ÖPL 98• Kerstin Torseke Hulthén, Programunderlag för

”Stadens entréer”, 2000-09-08• Bengt Schibbye, Södra infarten till Sundsvall En pi-

lotstudie för bättre stadsinfarter, Stad & Land nr132:195

• Kvalitetsprogram för Yttre Ringvägens närområde,Malmö Stad, Staffanstorps kommun, Burlövs kom-mun, Lomma kommun, Länsstyrelsen, Vägverket,Svedab, februari 2000.

• Naturvårdsverket, Miljökvalitetsmål: God bebyggdmiljö, 2000

• Projektgruppens inventeringar och analyser aventréstråken, jan-mars 2001

Delprojekt 4:• Malmö stadsmiljöprogram, Gaturkontoret Malmö,

Malmös Stadsbyggnads kontor, 1998• Stenstadens gatumiljö. Råd och riktlinjer vid upp-

rustning och förändring. Stockholms Gatu- ochfastighetskontor. 2000.

• Stadsmiljöprogram för Västerås centrum.Stadsmiljögruppen. 2000

• Bilagor till ÖPL-98- PM nr 8B Stadsbyggnadsfrågor. Stadsarkitekt-kontoret i Lund. 1997- PM nr14 Grönstrukturen för Lunds stad med om-land. Stadsarkitektkontoret i Lund. 1996

• Grönplan. Parkförvaltningen i Lund. 1990• Centrumutredningen. Stadsarkitektkontoret. 1990• Lunds stadskärna. Bevaringsprogram. Stadsbildens

framväxt. Bevaringskommittén. 1983• Lunds stadskärna. Bevaringsprogram. Vårfru rote.

Bevaringskommittéen 1980.• Ljus utomhus för trygghet och skönhet i staden.

Jennie Borg. Gröna Fakta nr 8 2000.• Se Ljuset. Anders Ellqvist. Perspektiv nr 4 2000.

Delprojekt 5:• Detaljhandelsutredning för Lund 1996 (Handelns

Planinstitut AB, se PM 13 till ÖPL 98)• Handeln i Västra Skåne 1999 (Handelns Plan-

institut AB, 2000 UTG av Svensk Handel Syd)• Marknads- och konsekvensanalys för kv Loke i

Lund (Nordplan AB, 2000)• Detaljhandelns framtida utveckling i Malmö kom-

mun 2000 (AB Handelns utredningsinstitut 1999)


- 116 -

• ”Fastighetsmarknadens vinnare och förlorare iÖresundsregionen” (Henrik Bauer och Helena Ek-ström, examensarbete vid Institutionen för fastighe-ter och byggande, KTH 2000.)

• Förslag till handelspolicy för Lunds kommun(Nordplan AB och Ågrenkonsult AB 2003).

Delprojekt 6:• Nationalencyklopedin• Boverkets förstudier om tillgänglighet• Tillgänglighet via transportsystemet, Vägverket

1999• Jämställd planering - Svenska Kommunförbundet

2000• Tryggare stad - Göteborgs stadsbyggnadskontor

2000• Hela Samhället - Jämställdhetsaspekter på fysisk

planering och byggd miljö, Boverket , rapport1996:4

• Gående och cyklisters krav på tillgänglighet - enförstudie , Trivector 1999

• Bygg för alla - Karin Månsson - Svensk Byggtjänst1999

• Bygg ikapp handikapp - Elisabet Svensson - SvenskByggtjänst 1997

• Handikapplan för Lunds Kommun 2000 - 2002• Bättre för alla - Lunds Kommun 1993• Kommunaktuellt - Svenska kommunförbundet

2001• Regeringens proposition 1999/2000:79 Från pa-

tient till medborgare• Regeringens proposition 200001:48, Tillgänglighet

till offentliga lokaler och på allmänna platser• Plan och bygglagen 1987:10• Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på bygg-

nadsverk m.m.

Delprojekt 7:• Byggsektorns kretsloppsråd 2000, Byggsektorns be-

tydande miljöaspekter, - www.mvb.gov.se• Miljövårdsberedningen dec 2000, Tänk nytt, tänk

hållbart - att bygga och förvalta för framtiden,Miljödepartementet

• Ekologiskt hållbart byggande i Malmö, ett pro-gram för resurseffektivt och miljöanpassat byg-gande vid nybyggnad av bostäder 2000-02-07,Malmö kommun

• Grip E. 1999, Kan kommunen kontrollerakretsloppen, Research report 1999:1, Sociology ofLaw, Lund University

• Grip E., Mårtensson A-L, Skärbäck E., ÅströmK.1999, Den som tar ska ge igen, Research report1999:2, Sociology of Law, Lund University

• Om 50 år - klimatet, politiken och framtiden,Klimatdelegationen 1998, ISBN 91-620-4908-9

• Energiläget 2050, Klimatdelegationen,Naturvårdrverkets rapport 4894,

• Mått och verktyg för energianvändningen, Verktygi arbetet för Hållbar Utveckling, Naturvårds-verkets rapport 5115.

• Vision 2021, Naturvårdsverkets rapport

Delprojekt 8:• Analys (Wennström Integrated, 1999)• Den generösa traditionen, en undersökning av

Lunds Image (Carta Booz-Allen & Hamilton,2000)

• Statistikuppgifter från Statistik- och utredningsav-delningen, Lunds kommun, 2000

• Attitydundersökning om Lunds stadskärna(TEMO AB, april 2001)

Bilaga 1

Detaljhandeln i Lund – nuläge1

1 Utveckling i regionen och Lunds kommun

1.1 Den växande regionenMed Öresundsbron har två storstadsområden knutits ihop till ett upptagningsom-råde med ca 2,6 miljoner invånare, som kan nås inom 60 minuters resa. Den sam-lade dagligvaruomsättningen2 uppgår till nästan 50 miljarder kronor/ år och sällan-köpshandeln3 till drygt 40.

Externhandeln expanderar i området. I Köpenhamnsområdet projekteras 200 000m2 (dock ej externhandel enligt dansk planering) och i SV Skåne planeras externh-andel för drygt 350 000 m2, alla visioner inte inräknade. I dessa planer ingår ocksås k upplevelsecentra med inriktning på att vara såväl utflyktsmål som inköpsställe.

Hushållens konsumtion har ökat i Sverige sedan andra halvåret 1996 och i stor-stadsregionerna har detta varit särskilt märkbart. Enligt bedömningar kommer de-taljhandelns omsättning fram till 2005 i Malmö kommun att öka med nästan 3miljarder kr/år och i Lunds kommun med ca 0,5 mdr. Totalt väntas en ökningmed drygt 1, 2 mdr i kommunerna runt Malmö från Trelleborg i söder tillKävlinge i norr.

1.2 LokalhyrorButikshyrornas nivåer brukar återspegla upptagningsområdets storlek ochgenomströmningen av tänkbara kunder.

En undersökning av lokalhyrorna i Malmö, Lund och Helsingborg 1997-98, somredovisats i Handeln i Västra Skåne, visar följande, med särskild betoning påLund:· Lund ligger över Malmö och Helsingborg för sällanköpshandeln, d v s högre

genomsnittshyra.· Lund har den lägsta omsättningen per undersökt butik, men den högsta per kva-

dratmeter· Hyran är den näst största kostnadsposten för detaljhandlaren, efter personal-

kostnaden, i genomsnitt 8,7% av bruttoomsättningen· Genomsnittsstorleken på de undersökta butikerna i A-läge var för Lund 137

kvm (Malmö 200, Helsingborg 155)· Allmänt sett låga hyresnivåhöjningar mellan 1997 och 98,· Lund låg under snittet vad avser hyreshöjningar för butikerna 1997-98 jämfört

med Malmö och Helsingborg· Högre yteffektivitet i Lund innebär alltså högre försäljning per kvm Bakom

siffran för hyresuttaget ligger att en liten lokal med hög försäljning per kvm,medger uttag av högre genomsnittshyra, vilket slår igenom i undersökningen.Skälen till den höga yteffektiviteten bedöms vara frånvaron av skarp konkur-rens från näraliggande externa köpcentra samt stor andel studenter i staden, avvilka få använder bil.

Bilaga 2

1 Huvudsakligen 2000/2001, men viss aktualisering gjord 2003, främst avseende det som rör Lund. 2 Dagligvaror omfattar försäljning av livsmedel, parfym, tobak och tidningar samt blommor.3 Sällanköpsvaror omfattar kläder, skor, accessoarer, möbler, järn, byggvaror, hushållsapparater, belysning,

färg, tapeter, hemelektronik, smycken, musik, leksaker etc.

I en senare undersökning som gäller 2001/2002, redovisad i 2003 års upplaga avrapporten kvarstår intrycket av genomsnittligt höga lokalhyror i Lund. Lundslokalhyror (i s k A-lägen) låg 2002 i genomsnitt över Malmös, ca 2 800 kr/kvadrat-meter och år respektive 2 750. Helsingborg uppvisar endast hälften, knappt 1 450kr per kvadratmeter och år.Hyreshöjningen mellan 2001 och 2002 är dock för Lunds del måttlig, med i ge-nomsnitt 2%, att jämföra med 9 i Malmö och 8 i Helsingborg. Till en del förklarasden högre takten i Helsingborg med ett lägre utgångsläge.

1.3 FastighetsmarknadenEn analys av den fasta förbindelsens påverkan på fastighetsmarknaden i Öresunds-regionen, d v s Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn, 2001, visade på en ge-nomsnittlig ökning av kontorshyrorna med 23 % och butikshyrorna med hela50%. Detta har varit en av orsakerna till att fastighetspriserna under samma tid sti-git med 23%. I och med den fasta förbindelsen tror man på en fortsatt utveckling.

Varken Lund eller Helsingborg betecknas som förlorare på butiksmarknaden. Detberor på att butikshandeln i städerna främst attraherar ortsbefolkningen. De ver-kar inte ha vunnit någonting på Öresundsbron och optimismen i regionen. Medtanke på den stabila inflyttningen till de två städerna talar dock ingenting för attbutikshandeln skulle förlora på den ökade attraktionen till Malmö och Köpen-hamn. På butiksmarknaden är Malmö vinnare och Köpenhamn kommer därefter.Sedan bron öppnade har man, i detaljhandeln, sett en ökande omsättning på 20 till30 % i Malmö.

1.4 KommentarHöga hyresökningar 1999 var väntade mot bakgrund av högaomsättningsökningar i detaljhandeln för 1998. Stora hyresökningar för centrala lä-gen bl a i Malmö nämns. Stora höjningar iakttogs även för Lunds del, men redovi-sades inte i någon utredning. För Lund innebär en sådan utveckling ett hot motjust den mångfald och unika karaktär som utmärker Lunds city. Den lägrehyreshöjningstakten som noterats mellan 2001 och 2002 kan ha en förklaring i ettminskat tryck på City, som också återspeglas i lägre tillväxtsiffror för efter 1999/2000.

Slutsatsen att Lund ej är förlorare i regionen, kan antyda att Lund ännu inte hardragit förväntade fördelar av brons tillkomst. Slutsatsen är dock sannolikt alltförtidigt dragen, med tanke på den korta tid som bron varit i bruk.

2. Detaljhandeln i Lund

2.1 AllmäntEnligt detaljhandelsutredningen 1996 har dagligvaruhandeln i kommunen högköptrohet, med ett mindre utflöde, främst till Burlöv. Sällanköpshandeln visar ettinflöde från angränsande kommuner, mycket beroende på ”ett kvalificerat utbud ien utomordentligt trevlig miljö”. Såväl stadskärnan som bostadsområden runt

1 Bangatan, Botulfsgatan, Bytaregatan, Klostergatan, Kyrkogatan, Lilla Fiskaregatan,Lilla Södergatan, Mårtenstorget, Skomakaregatan, Stora Gråbrödersgatan, Stora Södergatan (t.o.m nr 20 och 27),Stortorget, V Mårtensgatan och Vårfrugatan.

stadskärnan har tillfredsställande daglig-varuförsörjning med många små enheterav servicekaraktär. Linero och Fäladstorget har bäst förutsättningar för ökadbostadsorienterad handel. Stadskärnan anses lagom stor och unik med sin bland-ning av kultur och handel. Den har ovanligt hög mark-nadsandel för dagligvaru-handel i centrum – 35% – att jämföra med under 20% för de flesta av landets störrestäder.

Nordplans konsekvensanalys 2000 redovisar en relativt låg regional köptrohet förLunds kommun, framförallt för dagligvaror. Dessutom bedöms Lunds södra ochsydöstra stadsdelar som underförsörjda sett i tätortens perspektiv. För hela kom-munens del väntas befolkningsökning och ökad percapitaefterfrågan ge en ökad ef-terfrågan som efter fem år för dagligvaror uppgår till ca 5% och för sällanköps-varor till 25%.

2.2 Lund CityLund City omfattar i stort sett de s k A-lägena enligt detaljhandelsutredningen.1Detaljhandeln i City har i fem år bedömts av svensk Handel Syd i den årligen ut-givna översikten Handeln i Västra Skåne. För 1997-99 redovisades tillväxttal förcityhandeln i Lund som var i nivå med såväl Malmö och Helsingborg som regio-nen i genomsnitt. Därefter har tillväxten avtagit och mellan 2001 och 2002 var ök-ningen 1,4%, att jämföra med 7,2 i Malmö, 6,0 i regionen och 2,5 i Helsingborg.För sällanköpshandeln var motsvarande tal ännu lägre, 1,2. Cityhandeln anses hahaft svårt att återhämta sig efter den allmänna avmattningen 2001. Bedömarna troratt cityhandeln - trots omdömen som ”rikt och omfattande utbud” och ”denmycket trivsamma shoppingstaden Lund” - nu står inför svårigheter. Förekomstenav 30 000 studenter, som vanligen saknar bil, samt den tidigare frånvaron av kon-kurrens från större externhandelsetableringar nära staden (trots Mobilias tillväxt)anses inte räcka till för att stödja Lunds position. Bland förklaringarna anger ut-redningen bland annat att utbudet kan upplevas som lite väl utspritt och svår-tillgängligt för bilburna konsumenter. Öppnandet av Nova Lund i utkanterna avstaden anses också förklara en del av den låga tillväxten i sällanköpshandeln. Dess-utom anser bedömarna att ”det händer väldigt lite med citymiljön i Lund”, någotsom idag anses vara nödvändigt. Utredningen är tydlig i sin allmänna slutsats, attförnyelse av en handelsplats snabbt premieras med klart ökade omsättningstal.Ständig förnyelse såväl av utbud som presentation av detta sägs vara ett krav idag.

Antalet undersökta enheter 2002 i Lunds City var 168, samma antal som föregå-ende år. Den sammanlagda omsättningen anges till 1 486 mkr och butiksytan tilltotalt 44 400 m2. Sällanköpshandeln står för 78% av omsättningen och 75% avbutiksytan.

Lunds Citys omsättning per m2 för dagligvaror är låg i regionen, med 29 tkr perm2. För sällanköpshandeln ligger den på tredje plats av 12 undersökta handels-platser med 34 tkr/m2. För yteffektiviteten sägs kraven på lönsamhet och volym-utveckling ha en gräns för orationell detaljhandelsstruktur vid ca 22 000 kr/ m2.

KartaBefintlig och planerad detaljhandel utanför stadskärnan, befintlig sällanköpshandel utanför city.

Hot i form av hyressättning anses av branschens utredare vara mindre markant änhotet från externlokaliserad handel i närheten. Denna utsaga kan bedömas i skenetav vad som sägs om hyresnivåer ovan.

2.3 Övriga delar av stadenÖversikten koncentreras på s k stadsdelscentra, men i bedömningen bör också in-slaget av enstaka butiker ingå. Inom dagligvaruhandel uppträder de som när-butiker, jourbutiker eller servicebutiker och inom sällanköpshandel som enstakaenheter utanför city. Därutöver kan också dagligvaruförsäljningen i bensin-stationer nämnas, vilken är en växande företeelse.

Stadsdelscentra i Lund ingick i kartläggningen som gjordes i detaljhandels-utredningen 1996. I den norra delen av staden, öster om Stambanan koncentrerasintresset till Fäladstorget och Matex. Övrig livsmedelshandel karakteriseras avlånga öppettider och låg omsättning. Fäladstorget tillmäts utvecklingsmöjlighetermed möjlig utökning inom sällanköpshandeln. Östra Torn och Linero har givits ettlågt köptrohetsindex för livsmedel och ansågs förlora försäljning till Staffanstorp.Linero Centrum anses ha utvecklingsmöjligheter. På Söder domineras detaljhan-deln av Klostergårdens Centrum och Satelliten. Dessa bedöms sårbara vid externkonkurrens. Stadens västra delar bär spår av närheten till Mobilias utbud av daglig-varor. Något egentligt stadsdelscentrum finns inte, utan området betjänas av fleramedelstora enstaka enheter. På nordväst märks också närheten av Mobilia. Detfinns en närbutik i Gunnesboområdet, medan Nöbbelövs centrum är ett stadsdels-centrum med ett varierat utbud.

På Mobiliaområdet finns bl a två livsmedelshallar, några butiker inom hem/ fritidoch beklädnad, samt postserviceställe. Det är betraktat som ett halvexternt cen-trum, med tilltagna parkeringsytor.

I området söder om Mobilia öppnade i september 2002 Nova Lund, ett köpcen-trum med en butiksyta på nästan 18 000 m2 för sällanköpsvaror. I området harockså volymhandelsbutiken Sylvan etablerats med inriktning på bygg- och fritids-branschen.

2.4 StadsdelscentraEndast de butiker som ligger i direkt anslutning till centrat redovisas i dennasnabbundersökning som gjorts våren 2001.

Dagligvaru- Bank Post1 Offentlig Annan handelbutik service eller service

Norra Fäladen 2 - X X 4Linero 1 X X X 6Tuna 1 1 X - 5Karhögstorg 1 - - - 3Klostergården 2 - X X 5Nöbbelöv 1 - X X 4

1 Från 2002: Serviceställe för att skicka/hämta brev, paket m.m.

Dagligvarubutik redovisas oavsett storlek, spelbutik-tobakshandel-kiosk inräknasej däri. I offentlig service ingår apotek, vårdcentral, folktandvård, bibliotek, dag-central för pensionärer.

2.5 Lokalisering av ny handel i Lund och närområdetDen samlade bilden av aviserade större förändringar i Lund och närområdet kange anledning till en diskussion om realismen i framtidsplanerna och om graden avhot mot bl a Lunds cityhandel. Butikernas inriktning beskrivs genom D = daglig-varor, S = sällanköpsvaror.

Butiks- Inrikt- - Tillgänglighetyta m2 ning P-pl Koll.traf Anm

Lund City 45 000 D, S … K Ca 170 enhe-terMobilia 9 000 D, S 400 K 5 enheterMatex (N Fäladen) 1 600 D K 1 enhetNova Lund 18 000 S 1 000 K Ca 60 enheterICA Maxi (kv Loke) 6 000 D, S 550 (K) 1 enhet1

Utanför Lunds kommun aviseras (2001) ett betydande tillskott av handelsplatser ibefintliga eller nya lägen i Lunds omgivningar och Malmö. Exempel är Burlöv,idag 30 000 m2 butiksyta i Burlöv center, väntat tillskott i kommunen, StoraBernstorp 40 000 m2. I Staffanstorp Öster, idag 12 000 m2, ytterligare 21 000 alter-nativt 12 000 m2 planeras. Center Syd, idag 30 000 m2 planerar för ett tillskott av40 000 m2. I Malmö planeras ytterligare 15-20 000 m2 i Mobilia, samt ett antal nyaenheter i Svågertorp, Hyllie, Hamnen, Lundavägen och Husie på totalt drygt65 000 m2. Summan av aviserade tillskott i området blir mellan 155 och 165 000m2..

2.6 KommentarDet är betydande ytor för handel som aviserats tillkomma. Enbart den planeradehandelsplatsen Forum Lund, väster om staden rymmer butiksytor motsvarandenästan hälften av de som redovisas för Lunds City. Därtill kommer projekten iStaffanstorp, Burlöv, Center Syd och Malmö.

Upp till 20% av den väntade ökningen av konsumtionen i Lund fram till 2005 kanenligt bedömningar komma att omsättas i Malmö (utredningen för Malmö, 2000).De planerade stora etableringarna i regionen medför således en hårdare konkur-rens för cityhandeln i Lund, särskilt vad avser sällanköpshandel. Det medför kravpå förstärkning av centrums attraktionskraft, vilket belyses i nästa kapitel.

3 SamarbetsformerFör att främja stadens utveckling inom handel och anknutna verksamheter finnsorganisationer, mellan vilka samarbete sker.

1 Förslaget till program för detaljplan för området avstyrktes av kommunstyrelsen 2001-08-09.Planarbetet är vilande.

3.1 HandelsföreningenHandelsföreningen i Lund har sitt ursprung i den 1898 bildade Lunds Köpmannaförening,som efter namnbyten och sammanslagningar fick sitt nuvarande namn 1950. Föreningensverksamhetsområde är Lunds kommun med tyngdpunkten i arbetet av naturliga skäl i dencentrala tätorten – stadskärnan.

Det övergripande målet för föreningen är att bibehålla och utveckla Lund som Lundabygdensnaturliga handelscentrum i konkurrens med kringliggande tätorter och externa stormarkna-der.

En del av föreningens verksamhet sker i de s k gatuföreningarna som ofta har en betydanderoll beträffande miljö och utsmyckning på respektive gator. De kan också stå som arrangörför vissa arrangemang inom sitt område.

3.2 Fastighetsföreningen Leve LundFastighetsföreningen Leve Lund består av fastighetsägare i centrala staden som vill värna ettlevande centrum och stödja aktiviteter som drar folk till Lund. I samarbete med kommunenoch Handelsföreningen driver Leve Lund frågor som gagnar fastighetsägare.

3.3 Lunds CitysamverkanEn ny ideell organisation med uppgift att marknadsföra staden bildades i september 2003.Den har namnet Lunds Citysamverkan och har en styrelse med representanter för kommu-nen, handelsföreningen och fastighetsföreningen.

3.4 TorghandlarnaTorghandlarna är organiserade i Torghandlarföreningen.

4 Stadens evenemangFörsta helgfria lördagen varje månaden är det LångLördag i Lund, ett evenemang som har enförhållandevis lång tradition i staden. Det innebär att affärerna har öppet till klockan 17.00och att mycket folk rör sig i stadskärnan. Olika planerade aktiviteter förstärker upplevelsenav staden. Sveriges första LångLördag arrangerades i Lund 1987.

I samband med LångLördagarna arrangeras också flera andra evenemang, med syfte bl a attsynliggöra Lund på lundavis och erbjuda evenemang som passar stadens varierade handels-utbud och stadskärna. Årligen återkommande teman med internationella utblickar kombine-rar mångfald i handelsutbud och arrangemang under årets LångLördagar, t.ex. Skördefestenoch boklördagen. Härigenom marknadsförs Lund, framför allt stadskärnan och antalet besö-kare i staden ökar.

Kulturnatten, som arrangeras tredje lördagen i september, har Lunds kommun som arrangör.2003 genomfördes den för nittonde gången. Lundakarnevalen är ett arrangemang med betyd-ligt längre historia. Karnevalen äger rum var fjärde år. Arrangör Lunds studentkårer.

Bilaga 3/ 1(18)

SA

MM

AN

ST

ÄL

LN

ING

AV

FÖ

RS

LA

G T

ILL

ST

ÄL

LN

ING

ST

AG

AN

DE

NI V

ÄR

NA

OC

H V

INN

A S

TA

DE

N

I denna bilaga finns samlat förslag till ställningstaganden från sam

tliga kapitel.Förslagen till ställningstagandena är indelade i inriktning och konkreta åtgärder.

Under respektive förslag till konkreta åtgärder anges

•vilken näm

nd som föreslås ha ansvar för det fortsatta arbetet

•hur åtgärden ska prioriteras

•vilka resurser som

beräknas åtgå•

en kortfattad konsekvensbeskrivning av de konkreta åtgärder som föreslås.

I de fall det finns en hänvisning till kapiteltext har dessa textavsnitt lagts in efterförslag till ställningstagandena för respektive kapitel.


KAPITEL 1, KULTURARVET

INRIKTNING• Lunds mångfacetterade bebyggelse är av avgörande betydelse för

upplevelsen av stadens karaktär och kvalitéer. Ändringar av be-fintlig bebyggelse skall ske varsamt så att varje tidsepoks kvalité-er tillvaratas och stadens historiska utveckling förblir fattbar.

• Kommunens bevaringsprogram skall följas upp i detaljplanermed skydds- och varsamhetsbestämmelser i enlighet med 1.4.3.

• Stadskärnans grundläggande strukturer avseende tomtmark ochgårdar skall värnas i enlighet med sammanfattningen i 1.4.5. Detmedeltida gatunätet är av omistligt värde och skall ges ett ovill-korligt skydd.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Den syn på innebörden av PBL:s varsamhetsbestämmelser som

utvecklas under 1.3 ”vägledning”, har ytterligare förtydligats ge-nom byggnadsnämndens försorg genom en serie informations-blad.

• Vid detaljplaneläggning skall värden hos den befintliga bebyggel-sen säkerställas genom varsamhets- och skyddsbestämmelser.Planer med skyddsbestämmelser som kan ge upphov till skade-stånd skall underställas kommunfullmäktige för prövning.

• Lunds stadskärna med några närliggande områden är av riksin-tresse för kulturminnesvården och är i sin helhet att betraktasom ett sådant värdefullt område som avses med PBL 3 kap 12§.Inom detta område skall en avsevärd del av den äldre bebyggel-sen skyddas genom rivningsförbud och i avvägningen mellanolika intressen skall PBL:s varsamhetsbestämmelser väga tungt.

Ansvarignämnd

Prioritet Beräknaderesurser

3 månader

Konsekvenser

Åtgärderna kommer att innebära ett ökatskydd för bebyggelsens kulturhistoriskavärden, och är ett steg på vägen för attuppfylla kraven i de Nationella miljömå-len för God bebyggd miljö. Minskat antalrivningar och ökad varsamhet leder till ettminskat uttag av nya resurser och mindreavfall. Jämfört med en förändringssitua-tion (rivning/nybyggnad) kan förslagenmedföra en ökad energiförbrukning föruppvärmning. Ifall den ackumuleradeenergibesparingen uppväger energiåtgång-en vid nyinvesteringen är tveksamt.

Inom budget

Inom budget

Påbörjat2002

Bevakas ilöpandeverksam-hetBevakas ilöpandeverksam-het

BN

BN

BN

Bilaga 3/ 2(18)

UTDRAG UR KAPITEL 1.3

Vägledning vid tillämpning av PBL:s varsamhetsbestämmelser• Varje ändring av en byggnad skall utföras så att husets kvalitéer tillvaratas.

Ändringar skall utföras med respekt för husets historiska karaktär så attstadens utveckling förblir läsbar.

• Vid ändring, ombyggnad eller underhåll skall material, färgsättning, utfö-rande och detaljer anpassas till byggnadens karaktär.

• Tillägg och förändringar skall utföras med respekt för helheten.• På byggnader eller fasader som är exponerade i det offentliga rummet ställs

särskilt stora krav på varsamhet.• Vid byggsamråd skall en utredning avseende byggnadens arkitektoniska

kvalitéer och kulturella/antikvariska värden föreligga. Redogörelsens om-fattning skall anpassas till åtgärdens art.

• I särskilt värdefull bebyggelse får avsteg från energihushållningskraven och- när det gäller bostäder - även från tillgänglighetskraven, medges om såkrävs för att säkerställa de kulturhistoriska värden.

KAPITEL 1.4.3

Skydd mot rivningarStadskärnan och en del områden i anslutning till den är utpekade som riksin-tresse för kulturmiljövården. I översiktsplan –98 förband sig Lunds kommunatt värna riksintresset Lunds stadskärna bl a genom att skydda en avsevärd delav den äldre bebyggelsen genom rivningsförbud.

Enligt PBL 5 kap 7 § får rivningsförbud införas för sådana byggnader somavses med 3 kap 12 §, d v s byggnader som är särskilt värdefulla från historisk,kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ettbebyggelseområde av denna karaktär.

Merparten av den skyddsvärda bebyggelsen är idag ohotad. För att få enenhetlig bedömning och tydliggöra kommunens hållning, har de byggnadersom idag med säkerhet kan utpekas ha ett sådant värde att de är aktuella för ettrivningsförbud, redovisats på kartan på sidan 17.

Bebyggelsen har valts ut utifrån två olika kriterier:

BYGGNADER ELLER BYGGNADSGRUPPER AV MONUMENTKARAKTÄR

• Byggnader uppförda före 1850. Det absoluta antalet är så pass begränsatatt det är motiverat att ta med samtliga i den mån de inte har genomgått såkraftiga förvanskningar att de har förlorat sin ursprungliga karaktär.

• Symbolbyggnader. Byggnader som genom sin funktion belyser viktiga fö-reteelser i stadens historia exempelvis skolbyggnader och Saluhallen. Hitkan även en del byggnader med personhistorisk anknytning föras.

• Konstnärligt eller arkitektoniskt framträdande byggnader.

Urvalet har begränsats och anknyter i hög grad till den genomgång som gjor-des i Lunds stadsbild 1968 kompletterat med en del yngre byggnader.

Urvalet bygger på en översiktlig genomgång utifrån tillgängligt material.Aspekten ”mest välbevarad inom sin kategori” har endast delvis beaktats. Engenomgång av välbevarade interiörer hade sannolikt tillfört ett antal objektliksom en fördjupad analys av gårdsmiljöerna.

BYGGNADER SOM UTGÖR EN DEL AV VÄRDEFULLA MILJÖER

Flera miljöer med ett uppenbart högt kulturhistoriskt värde byggs dock uppav ett antal byggnader som, betraktade som enskilda objekt, har ett begränsatvärde, men som sammantaget konstituerar den värdefulla miljön. Nöden kanexemplifiera detta. Vidare finns det ett antal byggnader vars värde i hög gradkonstitueras av deras exponerade läge i stadsbilden vilket ger dem ett högtidentifikations- och symbolvärde. Till dessa hör många av byggnaderna kringstadens torg. Inom ett antal miljöer har byggnaderna därför även bedömtsutifrån deras betydelse för helhetsmiljön. Miljöerna har valts ut utifrån föl-jande kriterier:• Områden med högt identifikationsvärde, framförallt stadens torg och en-

tréer.• Områden med hög andel byggnader från tiden före 1850.• Områden med åldershomogen bebyggelse.• Områden förhållandevis opåverkade av 1900-talets förändringar.

Bilaga 3/ 3(18)

Huvuddelen av de utpekade områdena identifierades redan i Lunds stadsbild 1968.De övriga representerar i huvudsak något yngre bebyggelse, eller bebyggelsekate-gorier som genom senare rivningar har blivit sällsynta.

Kartan på nästa sida redovisar dagens bedömning av vilka byggnader som börbli aktuella att skydda genom ett rivningsförbud, men bör betraktas som förslag tillinriktningsbeslut. Urvalet kan dock inte betraktas som statiskt. Vid en fördjupadanalys i samband med ärendeprövning kommer med all sannolikhet ytterligare ettantal objekt utifrån delvis andra kriterier att tillföras, liksom det kan visa sig attenstaka byggnader inte ”håller måttet”. Erfarenhetsmässigt kommer också föränd-rade värderingar att tillföra ytterligare byggnadskategorier.

En detaljplaneläggning innebär alltid en avvägning mellan olika intressen, i slut-änden kan detta resultera i att de kulturhistoriska värdena i enstaka fall för ståtillbaka för andra starka allmänintressen – t ex ekonomin.

Kommunen bör pröva frågan om rivningsförbud medan byggnaderna ännu äri gott skick.

UTDRAG UR KAPITEL 1.4.5

Sammanfattning• Särskild vikt skall fästas vid stadskärnans medeltida gaturum och ytterliga-

re vidgningar av detta skall inte ske. Skyddet av gatunätet innebär ocksåatt förändringar skall utföras så att de gamla strukturerna framgår. Så ärdet väsentligt att de gamla infartsgatornas karaktär framgår även eftereventuellt trafiktekniskt motiverade ombyggnader.

• Relationen mellan gatumark och kvartersmark skall bibehållas och gatu-rummet inte luckras upp ytterligare genom gångstråk över kvartersmark.

• De trånga harmoniska gaturummen med en småskalig bebyggelse är vä-sentliga kvalitéer som skall värnas. Tillkommande bebyggelse skall utfor-mas utifrån en analys av gatans eller platsens karaktär.

• I de delar en äldre tomtindelning med därmed sammanhängande bebyg-gelsestruktur finns bevarad bör den bibehållas. Gårdsöverbyggnader skallbedömas mycket restriktivt.

• Möjligheterna att återupprätta äldre gaturum med hjälp av träd bör prö-vas.

Bilaga 3/ 4(18)


KAPITEL 2, ARKITEKTUR OCH KULTUR

INRIKTNING• Omsorgen om god arkitektur är av grundläggande betydelse för

bevarande och utveckling av Lunds stadsbild. En hög ambitions-nivå ska därför känneteckna all planering och allt byggande istaden. Vägledning för detta finns i kapitel 2.5.

• Större förändringar eller utbyggnader ska baseras på stadsbild-sanalys och kvalitetsprogram med krav på utformning av främstdet offentliga rummet.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Områdesvisa riktlinjer i enlighet med 2.4.1 utarbetas som un-

derlag för rådgivning och bygglovprövning, samt tillämpningenav PBL 3 kap 12 §. Kan redovisas i stadsdelsprogram, se kap 7.

• Att med utgångspunkt från kapitel 2.5 ta fram en inspirations-skrift för att sprida budskapet om god arkitektur i Lund.

Ansvarignämnd

Prioritet Beräknaderesurser

Konsekvenser

Ökad kunskap som ger förutsättningarför bättre rådgivning och säkrare bedöm-ning av projekt.Ökad medvetenhet och kunskap om sta-dens identitet, som kan bidra till att engod byggd miljö skapas och att stadens själinte går förlorad.

2 veckorper stadsdel

100-150 tkr

II

I

BN

BN

Bilaga 3/ 5(18)

UTDRAG UR 2.4.1Om ett bebyggelseområde utmärker sig i något av följande avseenden skallsärskild varsamhet tillämpas (PBL 3 kap § 12). Bebyggelseområden som är:• särskilt värdefulla för sin tid• miljömässigt särskilt värdefulla med väl bibehållen bebyggelse• konstfärdiga, omsorgsfullt utförda• unika och/eller länkar till historisk händelse eller person

UTDRAG UR 2.5Följande punkter, som vägledning för bevarande och utveckling av stadsbil-den, skall ligga till grund för planläggning och bygglovprövning och somunderlag vid arkitekttävlingar i Lund.

Vägledning för bevarande och utveckling av stadsbilden:• Studera höjdsiluetten och skydda viktiga landmärken, såsom domkyrkans

torn.• Ägna särskild uppmärksamhet åt mötet mellan staden och det omgivande

landskapet, gestaltningen av gröna stråk, samt gestaltningen av stadensviktiga trafikstråk.

• Bibehåll den måttliga skalan i bebyggelse, gaturum etc. Hänsyn tas till res-pektive områdes speciella förutsättningar samt möjligheter för nuvarandeoch kommande tidsepoker att sätta sin prägel på bebyggelseutvecklingen.

• Behåll bebyggelsens karaktär i samklang med sin ursprungliga utform-ning, tex byggnadernas gruppering, skala, material, färgsättning och de-taljutformning

• Anpassa förtätningsprojekt väl till områdets struktur och karaktär samtväg in kulturarvets befintliga värden.

• Välj för Lund karaktäristiska fasadmaterial, i huvudsak tegel eller puts.

Bilaga 3/ 6(18)


KAPITEL 3, STADENS ENTRÈER

INRIKTNING• Stadens entréer bör tydligt spegla att Lund är en stad som väl-

komnar.• Alla åtgärder längs entréstråken skall analyseras med stöd av

sekvensmodellen.• Viktiga aspekter vid gestaltning av entréer är mötet stad - land

(stadsporten), landmärken (stadssiluett), orienterbarhet, kors-ningar, belysning, vegetation och gatumöblering.

• Aspekter som alltid skall beaktas är kringliggande boende- ochverksamhetsmiljöer.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Gestaltningsprogram för vart och ett av stadens utpekade entré-

stråk. Malmövägen och Västra infarten/Fjelievägen prioriteras.• Särskilt gestaltningsprogram för cykelentréstråkens utformning och

gestaltning.• Utredning av järnvägen som entré.

• Gestaltningsstudier av vägar som är både genomfarter och entréer(E22, Norra Ringen) i samarbete med Vägverket.

Ansvarignämnd

Prioritet KonsekvenserBeräknaderesurser

300 tkr

200 tkr

100 tkr

100 tkr

I

II

II

II

Underlag skapas för kvalitetshöjande åt-gärder i väg-/gaturummet.Underlag skapas för kvalitetshöjandeåtgärder i väg-/gaturummet.Ökad kunskap om järnvägsmiljönskvaliteter och brister.Ökad kunskap om vägmiljöns kvali-teter och brister.

BN/TN

BN/TN

BN

BN

Bilaga 3/ 7(18)

FÖRSLAG TILL STÄLLNINGSTAGANDEAnsvarignämnd


KAPITEL 4, STADENS PARKER GATOR OCHTORG

INRIKTNING• Stadens offentliga rum utgör viktiga mötesplatser med kultur-

historiska värden och bör utformas så att de främjar social sam-varo, trygghet och säkerhet.

• Stadens parker ska utformas och skötas så att de tillgodoser allamänniskors behov av gröna miljöer, samt bevarar och utvecklarnaturvärdena och de gröna kulturmiljövärdena. Kunskapen ochförståelsen för gröna miljöer ska öka.

• Stadens parker, gator och torg skall belysas så att rummets upp-byggnad och riktningar framträder för att skapa trygga och säk-ra platser.

• Markbeläggningen skall anpassas till platsens arkitektur och ga-turummets gestaltning samtidigt som staden ska vara tillgängligför alla

• För att skydda enstaka träd på tomtmark, som har stor betydel-se för gaturummet i stadskärnan, föreslås ett utökat skydd avträd vid en revidering av detaljplaner.

• Planering och förvaltning av stadens parker, gator och torg skallfölja de strategiska målen i ÖPL-98 i enlighet med punkterna påsid 50 vänstra spalten.

Bilaga 3/ 8(18)

UTDRAG FRÅN SID 50 VÄNSTRA SPALTEN

Ett urval av ställningstaganden enligt ÖPL –98:

(kap 3.1 Naturresurshushållning) Grönstruktur och landskap:• Befintlig grönstruktur i staden skall säkerställas och kompletteras.• En tillfredställande grönstruktur skall säkerställas och utvecklas inom nya

utbyggnadsområden.• Stadens friytor såsom parker, torg och bostadens trädgårdar skall utveck-

las utifrån sina funktioner.

(kap 3.2 Bebyggelse) Planeringen bör syfta till att stärka Lundsidentitet genom att:

• Behålla den måttliga skalan i bebyggelse, gaturum etc• Gestalta gröna stråk omsorgsfullt i bebyggelsen och ut i landskapet, samt

särskilt beakta institutionsstråken

(kap 3.8 Kulturmiljövård) Inom den del av staden som utpekatssom riksintressen:

• Särskild vikt skall fästas vid det medeltida gatunä-tet. Viktigt är att ytterli-gare vidgningar av gaturummet inte accepteras. Skyddet av gatunätet inne-bär också att det skall ges en utformning så att de gamla strukturernaframgår. Så är det väsentligt att de gamla infartsgatornas karaktär framgåräven efter eventuellt trafiktek-niskt motiverade ombyggnader.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Stadens grönstruktur d v s stadens parker, grönområden och re-

kreationsmark behandlas i grönstruktur- och naturvårdspro-grammet i enlighet med beslut i kommunstyrelsen 2002-03-07. Iprogrammet ingår ett särskilt kapitel med förslag till åtgärder.Dessa genomförs efterhand som resurser finns tillgängliga.

• Program för stadens ljus i enlighet med 4.2• Program för stadens golv i enlighet med 4.3• Program för stadens möbler i enlighet med 4.4• Program för stadens ljud i enlighet med 4.5

BN

BN/TNBN/TNBN/TNBN

I

IIIIIIII

Inom budget

150 tkr100 tkr100 tkr100 tkr

Samtliga program strävar efter en god be-byggd miljö med ökad social samvaro i deoffentliga rummen. Föreslagna programför stadens offentliga rum innebär inga ne-gativa effekter på stadens ekologiska vär-den. Belysningsprogrammet ska sträva ef-ter en effektiv belysning men behöver intemed modern teknik innebära en ökadenergiförbrukning i staden. Markbelägg-ningen kommer inte att innebära att flerytor hårdgöres. En långsiktig planering avmarkbeläggning, belysning och möblerinnebär initialt en investering men medökad enhetlighet kommer kostnaderna attbli lägre för drift och underhåll.


AnsvarignämndFÖRSLAG TILL STÄLLNINGSTAGANDE

Bilaga 3/ 9(18)

• Gårdsmiljöer ska värnas och fler gårdsöverbygg-na-der bör ej genomföras.• Utformningen av det gemensamma gaturummet skall ägnas fortsatt upp-

märksamhet. En övermöblering bör undvikas, och möjligheten att minskamängden trafikskyltar bör undersökas.

UTDRAG UR 4.2

Riktlinjer för fortsatt arbete• Av energihushållningsskäl bör energianvändningen minska vilket innebär

att energisnåla ljuskällor bör användas och överdimensionerade ljuskällorbytas ut, där det anses lämpligt kan ytor släckas helt.

• Skillnaden mellan mörkt och ljust skall avvägas så att man erhåller en posi-tiv stadsbild utan att kravet på trygghet och säkerhet eftersätts.

• Stadens parker, gator och torg skall belysas så att rummets uppbyggnadoch riktningar framträder.

• Gaturummets skala och armaturens skala skall överensstämma med varan-dra.

• På ytor där människor rör sig skall ljusets färgtemperatur vara sådan attanletsdrag m m upplevs naturliga.

• På trafikytor inklusive cykel- och gångtrafik skall behovet av belysning sesöver utifrån trafiksäkerhet och trygghet.

• Färdvägens omgivningar skall framträda liksom korsande stråk.• Fastighetsägarna ska uppmuntras att göra mörka stadsrum vackra och

tryggare med fasadbelysningar som komplement till gatubelysningen.

UTDRAG UR 4.3

Riktlinjer för fortsatt arbete• Markbeläggningen skall väljas så att staden är tillgänglig och användbar för

alla.• Där en tidsepok präglar såväl bebyggelsemiljö som gaturummets gestalt-

ning anpassas markbeläggningen till denna tidsepok. I övriga fall är den es-tetiska bedömningen vägledande.

• I stadskärnan skall markbeläggningen bestå av natursten, företrädesvis avsmågatsten i kombination med grå cementplattor.

• Äldre markbeläggningar som t ex fältsten, granithällar på trottoaren, stor-gatsten skall bevaras.

• Cykelstråken skall tydligt framträda för att ge god trafiksäkerhet och godorienterbarhet.

UTDRAG UR 4.4

Riktlinjer för fortsatt arbete• Stadens möbler, t ex bänkar, papperskorgar och skyltar, skall ha en enhet-

lig utformning avseende färg och form.• Lundagrönt skall i regel väljas.• Möblernas design skall vara tidlös.• En begränsad variation i val av möbler är en fördel ur underhållssyn-

punkt.• Tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade skall tillgodoses.

UTDRAG UR 4.5

Riktlinjer för fortsatt arbete• Ljudupplevelser skall vara en utgångspunkt vid planering och projekte-

ring av det offentliga rummet.• Positiva ljud skall förstärkas och tillvaratas.• Störande ljudkällor skall undvikas eller minimeras.

Bilaga 3/ 10(18)


KAPITEL 5, DETALJHANDEL

INRIKTNING• Vid prövning av kommunens ärenden rörande detaljhandeln

och dess framtida utveckling såväl i stadens olika delar som ikommunen i övrigt skall punkterna 5.5.2, 5.5.3 och 5.5.5 varavägledande.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Kommunen ingår tills vidare som medlem i Lund Citysamver-

kan, ideell förening bildad i Lund 2003-09-29.• Berörd facknämnd och förvaltning ska medverka till ett smidigt

genomförande av sådana åtgärder som handelspolicyn respekti-ve medlemskapet i Lund Citysamverkan kan föranleda. Genom-förandet ska ske med hänsyn till andra berörda allmänna ochenskilda intressen.

Ansvarignämnd

Beräknaderesurser

Konsekvenser

En gemensam policy ger den plattform somkrävs för att detaljhandeln ska kunna stärkassåväl i stadskärnan som i övriga kommunde-lar. Det ger dels en grund för en bestående,god servicenivå med sund priskonkurrensoch dels förutsättningar för god tillgänglighetför svaga grupper. Det blir därmed ocksåbra för miljön. Policyn bekräftar samtidigtatt ansvaret för att dessa mål ska kunna upp-nås, är delat mellan kommun, handel ochfastighetsägare.

—-

inom budget

Prioritet

nu

fortlö-pande

BN/TN

BN/TN

Bilaga 3/ 11(18)

KAPITEL 5.5.2

Grundläggande målPolicyn ska• bidraga till att förstärka och utveckla Lund som en attraktiv och långsik-

tigt uthållig livsmiljö för människor och näringsliv• skapa förutsättningar för ett varierat och tillförlitligt utbud av varor och

tjänster av god kvalitet och till konkurrenskraftiga priser för konsumen-terna

• underlätta för alla i staden (boende, verksamma, besökande etc) att ta delav detta utbud inom detaljhandel och service

• framhålla värdet av samverkan och klargöra innebörden av det delade an-svaret för deltagande parter så att målen ska kunna uppnås

• medverka till att fastighetsägare och detaljhandelsföretag i organiseradeformer ansluter sig det samarbete som denna policy syftar till att främja

• ge information till och väcka intresse hos företag som vill etablera sig i sta-den eller kommunen i övrigt

KAPITEL 5.5.3

Långsiktig handelsstruktur• Lund som handelsstad ska förstärkas• Stadsdelscentras långsiktiga utvecklingsmöjligheter ska säkerställas• Dagligvaruhandel och service ska vara huvudkomponenter i varje stads-

delscentra• Motsvarande ska gälla ”byarna” i övriga kommundelar• Därutöver ska i kommunen även finnas storbutiker för såväl dagligvaror

som sällanköpsvaror i bostadsnära och samtidigt trafikorienterade lägen.• Torghandeln ska värnas och utvecklas där så är lämpligt

KAPITEL 5.5.5

Riktlinjer vid prövning av ny etablering• Detaljhandelsetableringar <300 m2 totalyta, kräver ingen särskild pröv-

ning ur detaljhandelssynpunkt - endast ur plansynpunkt• Dagligvaruhandel med 300-3000 m2 totalyta bör företrädesvis lokaliseras

bostadsnära och kräver då ingen särskild prövning ur detaljhandelssyn-punkt

• All nyetablering av livsmedelshandel >3000 m2 totalyta kräver redovis-ning av konsekvensanalys ur detaljhandelssynpunkt

• Beträffande sådan detaljhandelsetablering som kan antas få stor regionalpåverkan, ska samråd ske med berörda kommuner

• Genom samarbete med handelns och fastighetsägarnas företrädare och isamråd med andra berörda, eftersträvar kommunen en samsyn i etable-ringsfrågor enligt denna policy

• Förslag om externa etableringar av detaljhandel ska prövas mot målen om enlevande, attraktiv stadskärna och en tillfredsställande dagligvaruförsörjning ibostadsområdena samt mot målen i LundaMaTs

Bilaga 3/ 12(18)


KAPITEL 6, TILLGÄNGLIGHET

INRIKTNING• I enlighet med 6.3 skall Lund vara en stad tillgänglig för alla –

tryggt och bekvämt ska man nå de platser man vill besöka.• I stadskärnan skall motorfordonstrafiken röra sig på de gåendes

och cyklandes villkor och utformningen av trafiksystemet skallske utifrån detta.

• Konsekvensbedömning görs i alla detaljplaner av vad avser fy-sisk, social och psykologisk (trygghet) tillgänglighet.

• Granskning av bygglov görs för alla sorters verksamheter vadavser fysisk, social och psykologisk tillgänglighet.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Aktualisering av LundaMaTs - LundaMaTs II

• Trafikplan för staden, utveckling av systemen för samtliga tra-fikslag med avseende på tillgänglighet, kapacitet, säkerhet ochmiljö. I det sammanhanget skall möjligheterna att planera och anläg-ga gågator prövas särskilt. Planen skall även redovisa hur föreslagnaåtgärder bidrar till uppfyllandet av miljömålen.

• Uppföljning genom detaljstudier av trafikplanen i stadsdelspro-gram, som vid genomförandet ska ge mesta möjliga tillgänglighet.

• Riskstudie av transporter med farligt gods.

Konsekvenser

Fortsatt arbete mot hållbara transporter.

Föreslagna åtgärder ger en helhetssyn som ärgrundläggande för effektiva och strategisktviktiga investeringar. LundaMaTs-arbetet ärett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.Som ovan men nedbrutet på områdesnivå.

Genom denna studie ökar vår kunskap omrisker vid farligt godstransporter. Studienskall också anvisa leder som innebär mindrerisker för omgivningen vid en ev olycka.

Beräknaderesurser

TN/BN6 månBN 10 mån-Övr 2 mån

BN 35 mån-Övr 5 månBN 2 mån-Övr 1 mån

Prioritet

I

I + II

I + II +IIII

Ansvarignämnd

TN/BN

BN/TN

BN/TN/SN

BN/RN

Bilaga 3/ 13(18)

UTDRAG UR 6.3.1Vid fysisk planering ska därför följande behov tillgodoses:

• närhet till trafiksystemen• väl utbyggt trafiksystem som binder samman bostadsområden, verksam-

hetsområden, fritidsområden, stadskärnan, service, mötesplatser m m (gen-het och kontinuitet)

• väl utbyggt trafiksystem som binder samman Lund med kommunens tät-orter och regionala centra utanför kommunen

• väl utbyggt trafiksystem som möjliggör byte till annat transportsätt• god fysisk utformning samt enhetlig standard och beläggning som genere-

rar god trafiksäkerhet, trafikmiljö, framkomlighet, trygghet och komfort• hela reskedjan ska ha en generell tillgänglighet och användbarhet. Krav på

tillgänglighet och användbarhet måste därför tillgodoses i alla led vid allplanering, upphandling och projektering.

UTDRAG UR 6.3.2Vid planering ska följande behov tillgodoses:

• välplanerad bebyggelse så att folktomma rum och baksidor undviks• välplanerad bostadsbebyggelse för alla åldersgrupper, som ger möjlighet

till kontakt mellan generationer• bebyggelse i form av boende och verksamheter i rik variation och integra-

tion

• Exempelsamling med bra ombyggnader som uppfyller krav bådepå kulturhistorisk varsamhet och tillgänglighet.

• Åtgärdsprogram för fysisk social och psykologisk tillgänglighetinklusive inventering och tillgänglighetsstudie.

BN/Hkråd/SN

BN/Hkråd/SN

II

III

BN 2 mån-Övr 1 mån

BN 12 mån-Övr 2 mån

Genom goda exempel; ”göra” rätt från bör-jan vad avser varsamhet och tillgänglighet.

Genom inventering av tillgänglighet göra pri-oriteringar för att uppfylla målen om Lund– den tillgängliga staden.

KonsekvenserBeräknaderesurser

PrioritetAnsvarignämndFÖRSLAG TILL STÄLLNINGSTAGANDE

• god utformning av den offentliga miljön så att möjlighet till möten ges,speciellt gäller detta stadskärnan och stadsdelscentrum


• god säkerhet, trygghet och trevnad så att människor vågar använda gator,torg och parker

• god orienterbarhet• tydliga informations- och vägvisningssystem• mindre komplexa och tydligare trafikmiljöer, för att undvika stress i trafi-

ken• låga bullernivåer• låga avgashalter


• kollektivtrafiksystem som fungerar för alla grupper• kollektivtrafiksystem som har tydlig linjeuppbyggnad med god yttäck-

ning och god turtäthet• närhet till hållplatserna

Bilaga 3/ 14(18)

• korrekt och lättillgänglig information i fordon och på hållplatser, ocksåför barn, äldre och funktionshindrade

• skolskjutsar med korta restider• möjlighet för varutransporter till lossning och lastning under begränsade

tider


• kollektivtrafiken (buss- och tågtrafik, kompletteringstrafik med taxi) gesförutsättningar att spela större roll för individens resande

• acceptabelt pris för buss/tågbiljett och periodkort• områdes-, tids- och funktionsdifferentierade parkeringsavgifter

UTDRAG UR 6.4.1

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• kartläggning av barn och ungdomars väg till fritidsaktiviteter• bygga säkra gång- och cykelvägar till viktiga målpunkter såsom skola och

fritidsaktiviteter• skapa förutsättningar för säkra transporter till målpunkter, tex via samåk-

ning/samskjutsning eller utveckling av ”vandrande skolbuss”• lokalisering av barnens målpunkter så att de på egen hand kan ta sig till

verksamheter• aktivt fortsätta med att föra ut trafiksäkerhetsarbetet i skolorna samt öka

samarbetet mellan planerare, polis och skola• att trafiksystemet är trafiksäkert och förlåtande, dvs tillåter att man gör

misstag och felbedömningar utan att man skadas eller dödas• förbättrad kollektivtrafik

UTDRAG UR 6.4.2

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• att den byggda miljön i stället för att skapa otillgänglighet kan an-

vändas som ett instrument för att minska och eliminera effekterna avfunktionshinder

• att nya bostäder byggs så att förutsebara hinder undanröjs från bör-jan

• att det finns angörings- och handikapparkeringsplatser nära entréer• att platser och lokaler dit allmänheten har tillträde görs tillgängliga

och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-förmåga

• att gångvägar utformas så att de kan användas av rörelsehindrade ochsynskadade

• att separera olika trafikantgrupper och göra säkrare passager där oli-ka trafikantgrupper möts

• att anpassa stadens busshållplatser• att personalen på kollektivtrafik, färdtjänst m fl får bättre utbildning

i handikappkunskap och bemötande• att förbättra säkerheten för funktionshindrade som utnyttjar kollek-

tivtrafiken• att den offentliga miljön ska vara lättorienterad för samtliga funk-

tionshindrade• att gångvägar ska hållas fria från hinder som försvårar framkomlig-

heten• att förbättra belysningen på gator och torg

UTDRAG UR 6.4.3

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• ett större separat utbyggt gc-nät• att en cykelledsplan tas fram som på kort och lång sikt säkrar gc-nä-

tets samverkan och koppling till nya utbyggnadsområden och somidentifierar saknade länkar

• att gc-vägar och banor blir kontinuerliga och får en gen sträckning

Bilaga 3/ 15(18)

• att gc-nätets korsningar med bilnätet utformas trafiksäkert• att gc-vägarna ges en mycket god beläggnings- och belysningsstandard• att gc-vägarna utformas trafiksäkert och med hög komfort och trevnad för

den oskyddade trafikanten• att cykelstråken till skolorna utformas med extra höga säkerhetskrav• en årlig inventering av brister av viktiga delar i cykelnätet genomförs• goda möjligheter att parkera cykeln skyddat och säkert vid omstignings-

punkter, som stationer och busshållplatser• goda möjligheter att parkera cykeln i cykelställ i stadskärnan

UTDRAG UR 6.4.4

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• ökad fokusering på ”hela resan”, från dörr till dörr• att öka tillförlitligheten i det verkliga utförandet av trafiken t ex att bussen

inte hindras av felparkerade fordon som omöjliggör angöring nära kant-sten

• tidtabeller ska vara lättlästa, tydliga och ha en enkel periodindelning• taktil information och synmarkering i ögonhöjd och framkanter• information om avgångstider• storhållplatser utrustas med informationssystem med tydliga skyltar för

avgångstider, talenheter för information till synskadade och monitor somvisar avgångar för en större tidsperiod. Realtidsvisning av avgångstider

• bussarna ska ha en enhetlig standard• enkla och snabba aviseringssystem: hållplatser ska ropas ut och visas på

skylt inne i bussen samt utvändigt ska, fram och på höger sida, visas desti-nation och via- destination

• föraren ska vara observant på resenärers olika handikapp och anpassa kör-ningen efter det

• föraren ska kunna informera om biljett- och linjesystemen• prova ”flexibla” hållplatser för avstigning på kvällstid

UTDRAG UR 6.4.5

Åtgärder som kommunen kan arbeta för är:• aktualisera LundaMaTs-utredningen. Hållbara transporter är den grund-

läggande och gemensamma huvudfrågan. Gäller alla trafikslag.• en trafikledsplan för staden som på kort och lång sikt säkrar transporter-

na och transportrummen, det gäller såväl ur tillgänglighets- som miljö-och säkerhetssynpunkt, fördjupning av trafikledsplanen kan lämpligenbrytas ner på stadsdelsnivå

• för att stärka stadskärnans konkurrenskraft som kommersiellt och kultu-rellt centrum bör tillgängligheten för biltrafikanter i form av parkeringförbättras.

• vidareutveckling av Centrumutredningen från 1985, som bör ta utgång iVärna och vinna staden och få en fortsättning i ny handlingsplan förstadskärnan där tillgänglighetsfrågorna särskilt belyses

• fortsatt utveckling av resecentrum vid järnvägsstationen som förbättrarbytesmöjligheterna mellan bil–buss–tåg

• tillgängligheten med bil bör garanteras i tillräcklig omfattning vid störrepublika anläggningar såsom idrottsanläggningar, kongresshallar, resecen-trum m fl

• tillgängligheten till offentliga lokaler bör garanteras i tillräcklig omfatt-ning. Universitetssjukhuset med södra Sverige som upptagningsområde ärsärskilt viktigt

• fortsatt utredning angående varudistribution• fortsatt bilpoolsutveckling

Bilaga 3/ 16(18)


KAPITEL 7, HÅLLBAR UTVECKLING

INRIKTNING• Kommunen verkar för en långsiktigt hållbar utveckling både socialt,

ekologiskt och ekonomiskt.• Den översiktliga planeringen skall genomsyras av hushållning med na-

turresurserna. Markanvändningen skall vara effektiv och lokaliseringensådan att kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik prioriteras.

• Idén om den goda stadsdelen och det goda stationssamhället skall ut-vecklas.

• Byggande och förvaltning skall ske resurssnålt, med sunda tekniska lös-ningar och material.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Utarbeta program för långsiktigt hållbart byggande

• Utveckla en planpolicy för att underlätta förekommande intres-seavvägningar i riktning mot långsiktig hållbarhet.

• Upprätta stadsdelsprogram

Konsekvenser

Programmet ger möjligheter att föra målen omhållbar utveckling vidare i byggandet såväl vidkommunal markanvisning (avtal) som mer all-mänt (frivillig tillämpning).Ambitionerna om hållbar utveckling kan häri-genom effektivare föras vidare från översikts-plan/fördjupningar till den genomförandein-riktade detaljplanläggningen. Resurser kan ge-nom balanseringsprincipen skapas för fler grö-na satsningar.Stadsdelsprogram innebär en möjlighet att i etthelhetsperspektiv bedöma och utvärdera be-fintlig bebyggelse. Programmen kan bidra tillatt stadsdelarna utvecklas mot bättre hållbarhetsåväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt – ochrymmer aspekter som förstärker folkhälsanoch krisberedskapen.

Beräknaderesurser

200’-500’kr(konsult)

3 månader

1-2 måna-der/stadsdel

Ansvarignämnd

TN

BN

BN m fl

Prioritet

I

I

II

Bilaga 3/ 17(18)


KAPITEL 8, IDENTITET, POSITION OCHAMBITION - VISIONER OCH TANKAR OMFRAMTIDEN

Beräknaderesurser

PrioritetAnsvarignämnd

BN

BN/TN

Snarast

Snarast

Konsekvenser

Ett ställningstagande undanröjer den tvek-samhet som kan finnas kring kommunensvilja att spela rollen som en av de viktigasteaktörerna när det gäller den regionala ut-vecklingen. Markeringen sker i så fall i ettsammanhang där stadens helhet ger såväl in-ramning som grund för bl a välavvägda, fy-siska projekt som exponenter för en sådanviljeriktning.Sammanställningen ger en bild av hur för-tätningspotentialen enligt ÖPL-98 kanpreciseras för att underlätta planering ochgenomförande av konkreta bostadspro-jekt.

Inom budget

Inom budget

INRIKTNING• Lunds kommun har förutsättningar att ta ett särskilt ansvar för

att bidraga till regionens fortsatta utveckling. Såväl fysiska somandra åtgärder, som kan medverka till att denna målsättning in-frias, kommer att prioriteras.

• Idémässiga arkitekttävlingar/-uppdrag bör bl a ha som utgångs-punkt att stärka stadens identitet.

KONKRETA ÅTGÄRDER• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att i en projektkatalog pröva

de angivna ”stak-käpparna” enligt 8.4 med förslag till målbe-skrivningar och strategier. I vilken utsträckning den utstakadevägen och de nämnda projekten kommer att förverkligas i en el-ler annan form prövas efter hand m h t de förutsättningar somdå föreligger.

• I syfte att öka bostadsbyggandet i Lund ges byggnadsnämnden isamråd med tekniska nämnden i uppdrag att göra en samman-ställning över möjliga förnyelseområden och förtätningsprojekti staden för såväl specialbostäder som för bostadsmarknaden iövrigt.

Bilaga 3/ 18(18)

Ställningstagande ÖPL 98

Ekologiskt särskilt känsliga områdenVattnets betydelse för den biologiska mångfalden samt dess pedagogiska och estetiska betydelse skall lyftasfram i stadsmiljön.

Biologisk mångfaldGrönstrukturen skall utvecklas.Befintliga biotoper och naturmiljöer skall bevaras.Ytor av stort värde för den biologiska mångfalden skall öka.Biotoper och naturmiljöer skall nyskapas.

Grönstruktur och landskapUtifrån stadens grönstruktur och landskapets förutsättningar skall en sammanhängande grön infrastrukturför stadens omland och ut i landskapet utvecklas.Tillgänglighet, barriäreffekter och buller skall särskilt beaktas i planeringen.

behandl i Vovs

-

++

+ ++ +

+

+ +

kap i Vovs

4,7477

7

6

Bilaga 41(5)2002-11-05

Hantering av ÖPL:s ställningstaganden i Värna och Vinna StadenAv de drygt 170 ställningstaganden som återges i ÖPL 98 har följande bedömts relevanta förfördjupningen av översiktsplanen för staden, Värna och Vinna staden. Bland de som sålunda undantagitssom ej relevanta i stadsmiljön eller i relation till syftet för Värna och Vinna kan nämnas samtliga inom ka-pitlen Jordbruk, Skogsbruk, Yrkesfiske och Vattenbruk, Naturvård, Rörligt friluftsliv och turism, Grus-och stentäkter samt Vatten, avfall och industriell produktion. Vidare har undantagits de flesta inom kapit-let kommunikationer, då de avser den mellankommunala nivån, samt enstaka andra ställningstaganden.

För de övriga ställningstagandena har vi bedömt hur långt hänsyn tagits i samrådsförslaget Värna ochVinna Staden. Följande bedömningsskala har använts:- Ej behandlat+ Behandlat i texten, mer eller mindre uttryckligen, kräver hantering i annat sammanhang+ + Behandlat i texten och grund för vidare åtgärdsförslag eller ställningstagande


Stadsdelar/kommundelar med lite parkmark skall kompenseras i den fortsatta planeringen.Befintlig grönstruktur i staden skall säkerställas och kompletteras.Stadens friytor såsom parker, torg, bostadens trädgårdar och grönområden skall utvecklas utifrån sinafunktioner.Hårdgjorda ytor skall minimeras vid om- och nybyggnad för att möjliggöra kretsloppsanpassning.Läplanteringar skall anläggas på speciellt vindutsatta områden.Grönstrukturen i industriområden skall särskilt utvecklas med inriktning på stadsbyggnads-, arbetsmiljö-och kretsloppssynpunkter.Stadens och övriga tätorters entréer skall förbättras avseende utformning och miljö t ex genom trädplante-ring vid befintliga och nyanlagda gator.Den biologiska mångfalden, kretsloppsanpassningen och det gröna kulturarvet skall särskilt beaktas.De befintliga och föreslagna gröna stråken för biologisk mångfald skall också ges en social dimension ochgöras tillgängliga för gående och, där så är lämpligt, cyklister

BebyggelseEtt effektivt markutnyttjande skall minimera markåtgången.Avvägning måste göras mellan krav på högt markutnyttjande och behov av mark för kretsloppslösningarm m.Möjligheter till yteffektiv komplettering och förtätning i befintlig bebyggelse skall tas tillvara. Detta prö-vas i samband med upprättande av fördjupningar av översiktsplanen och stadsdelsplaner.De sociala frågorna skall ägnas stor uppmärksamhet vid planeringen av bostadsområden. Inverkan på be-folkningens åldersfördelning skall beaktas och boendemiljöns betydelse ges hög prioritet. Organisationoch metodik för detta ändamål skall förbättras.Basanpassning av bostäder för handikappade skall tillämpas.Barnens behov skall särskilt uppmärksammas i planeringen.Åtgärder skall vidtas för att bevara kulturhistoriska värden i kommunen. Vid behov kan bygglovspliktenutökas med områdesbestämmelser.

behandl i Vovs

+ ++

+ +

+-

+ +

+ +

+-

++

+ +

+ +

+ ++ ++ +

kap i Vovs

72,4,7

4

7

2

3

4,7

77

7,8

5,6,7

661

2(5)


Planeringen bör syfta till att stärka Lunds identitet genom att:• Värna kommunens höjdsilhuetter• Behålla den måttliga skalan i bebyggelse, gaturum etc• Eftersträva lämplig funktionsblandning och blandning av ålder på hus etc• Kartlägga vad som är

viktigt för identiteten• Betona och estetiskt förbättra stadens och tätorternas entréer• Gestalta gröna stråk omsorgsfullt i bebyggelsen och ut i landskapet, samt särskilt beakta

institutionsstråken• Ta hand om de viktiga trafikstråkens miljö• Ägna särskild uppmärksamhet åt mötet mellan tätorterna och det omgivande landskapet• Vid större förändringar eller utbyggnader, redovisa stadsbildsanalys och krav på utformning av

främst det offentliga rummet, i miljöprogram• Utnyttja idémässiga arkitekttävlingar/-uppdrag.• Utveckla samarbetsformer med kommundelarna och allmänheten om stadsplaneringsfrågor

Kommunen skall verka för att biltrafiken reduceras i synnerhet i tätortskärnorna och dess närhet. Trafi-ken bör därvid, i så stor utsträckning som möjligt, ledas utanför tätorterna.Kollektivtrafiksystemet ska byggas ut så att det ger en långsiktigt samhällsekonomiskt bra lösning samti-digt som det kan bidra till att biltrafiken minskar.Utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet skall ges hög prioritet i hela kommunen (mellankommunaltintresse).

KulturmiljövårdLunds stad: De i bevaringsprogrammen uttalade rekommendationerna skall läggas till grund för bygglovs-prövning och detaljplanläggning.Lunds stad: I mån av resurser skall bevaringsprogrammen följas upp i detaljplaner med skydds- ochvarsamhetsbestämmelser samt rivningsförbud. Möjligheterna att göra detta genom tillägg till befintligaplaner bör prövas.Lunds stad: Värden hos den yngre bebyggelsen, som inte har behandlats i bevaringsprogrammen, skall be-aktas.

behandl i Vovs

+ ++ ++ ++ +

+ +

++ ++ +

+ ++ +

+

+

+ +

+ +

+ +

+ +

kap i Vovs

2,31,2,3 2,72,8

3

33,6 2,7

2,82,6,7

7

6,7

6

1

1

2

3(5)


Lunds stad: Vid upprättande av planprogram skall ett avsnitt om områdets eventuella kulturhistoriskavärden tas med.Inom den del av staden som utpekats som riksintresse: En avsevärd del av den äldre bebyggelsen börskyddas genom rivningsförbud, och i avvägningen mellan olika intressen skall PBL:s varsamhetsreglerväga tungt.Inom den del av staden som utpekats som riksintresse: Särskild vikt skall fästas vid det medeltidagatunätet. Viktigt är att ytterligare vidgningar av gaturummet inte accepteras. Skyddet av gatunätet inne-bär också att det skall ges en utformning så att de gamla strukturerna framgår. Så är det väsentligt att degamla infartsgatornas karaktär framgår även efter eventuellt trafiktekniskt motiverade ombyggnader.Inom den del av staden som utpekats som riksintresse: Relationen mellan gatumark och kvartersmarkskall bibehållas och gaturummet inte luckras upp ytterligare genom gångstråk över kvartersmark.Inom den del av staden som utpekats som riksintresse: I de delar en medeltida tomtstruktur finns beva-rad bör denna bibehållas.Inom den del av staden som utpekats som riksintresse: Gårdsmiljöerna skall värnas och fler gårdsöver-byggnader bör ej genomföras.Inom den del av staden som utpekats som riksintresse: Utformningen av det gemensamma gaturummetskall ägnas fortsatt uppmärksamhet. En övermöblering bör undvikas, och möjligheten att minska mäng-den trafikskyltar bör undersökas.I anslutning till de större tätorterna skall områden av kommunalt intresse för kulturmiljövården identi-fieras. Det kan antingen vara väsentliga vyer, eller viktiga stråk ut i kulturlandskapet. Dessa bör skyddasgenom områdesbestämmelser alternativt detaljplan.Initiativ skall tas för att utreda huruvida en accelererande nedbrytningstakt av kulturlagerna i Lundsstadskärna kan påvisas.

Energiproduktion och –distributionEnergiaspekten skall ges stor tyngd och ses i ett vidgat perspektiv i planeringen. T ex skall vid såväl loka-lisering som utformning av bebyggelse och planteringar stor hänsyn tas till energiaspekten.Energiförsörjningen bör ske med större inriktning på förnyelsebara energikällor som, exempelvis bio-bränsle och vindkraft.

behandl i Vovs

+ +

+ +

+ +

+

+

+

+

-

-

+

+

kap i Vovs

2

1

1

1

1

1

4

7

7

4(5)


Totalförsvar och samhällsberedskapI samarbete mellan kommunala nämnder och förvaltningar skall insatser från skilda håll samordnas för attpå sikt kunna styra normala drifts-, underhålls- och ombyggnadsåtgärder mot att på lokal nivå minskasamhällets sårbarhet samt att stärka den lokala identiteten i kommunens olika delar.

Handel, service och omsorgDet är viktigt att slå vakt om Lunds stadskärna i rollen som centrum för detaljhandel och service i bådekommunen och regionen.Tillgängligheten till handel och service är en viktig aspekt att beakta i planläggningen.Fungerande närservice i kommundelarna inom Lund är önskvärt, med beaktande av varje kommundelsspeciella förutsättningar och behov.Kommundelarnas identitet kan stärkas genom satsningar på centrumfunktionerna.

KretsloppsfrågorVäxtnäringsämnen och organiskt material skall återföras till områden för livsmedelsproduktion.En förteckning med konkreta åtgärder för att säkerställa miljöhänsynen vid planering, projektering ochbyggande skall upprättas. Dessa skall ställas som krav vid kommunal markanvisning och framföras somönskemål vid förhandlingar om exploateringsavtal. Alla som bygger i kommunen skall dessutom upp-muntras att frivilligt följa dessa krav.

behandl i Vovs

+

+ +

+ ++ +

+ +

++ +

kap i Vovs

7

5

5,65,6,7

5,7

77

5(5)

1

Definitioner av begrepp inom handelnDefinitionerna är hämtade ur rapporten ”Förslag till handelspolicy för Lunds kommun”,Nordplan AB, Ågrenkonsult AB, 2003.

AllivsbutikSe dagligvarubutik

DagligvarubutikButik som säljer dagligvaror med huvud-inriktning på ett brett livsmedelsutbud.

Dagligvaruhandel = handel med dagligvarorhandel med livsmedel, kemiskt/tekniskaprodukter, blommor, tobak/tidningar.

DetaljhandelsytaSe totalyta

Elektronisk handel, e-handelSynonyma sammanfattande beteckningarpå all handel, som sker via nätet. Manbrukar skilja på B to B (business to busi-ness) och B to C (business to consumer).B to B är idag mycket omfattande medanB to C endast svarar för c:a 1% av detalj-handeln till konsument.

ExternhandelButiker eller centra lokaliserade utanförstadskärna och bostadsområden. Termensäger något om det fysiska läget meninget om innehållet. Ett mycket exklusivtköpcenter kan vara externhandel lika välsom en lådbutik i ett perifert industriom-råde. Externhandel har ofta använts somsynonym till volymhandel, vilket ärolyckligt.

Externt centrumSe externhandel.

Fackhandel/fackhandelsbutikerI huvudsak samma som sällanköpsvaru-handel men kan även innefatta specialbu-tiker för olika slag av dagligvaror.

Fackhandel av citykaraktärMindre butiksenheter av den typ manvanligen finner i stadskärnorna.

Bilaga 5

Försörjningsandel/försörjningsgradRelationen mellan verklig försäljninginom ett område och dess försäljningsun-derlag.

FörsäljningsunderlagDen volym varor som boende i ett defi-nierat område köper i butiker någonstans.Är något mindre än motsvarande kon-sumtionsunderlag eftersom det förekom-mer viss självförsörjning samt en gråmarknad.

GalleriaKöpcentrum bestående av flera oftastmindre butiker. Den ursprungliga galleri-an består av endast en gång med butikerpå båda sidor och skapades redan i mit-ten av 1800-talet. Många tidigare centraltbelägna varuhus i Sverige har omvandlatstill gallerior.

Handel med specialvarorSe fackhandel.

Inköp för dagligt behovInköp av dagligvaror.

Inköpsställe för volymhandelVolymhandelscentrum eller enskild butik,som erbjuder volymhandelsmöjligheter.

KedjeföretagFöretag bestående av minst fem samord-nade butiker.

Komplett allivsbutikSe komplett dagligvarubutik.

Komplett dagligvarubutikDagligvarubutik med ett brett sortiment(ca 8000 artiklar eller mera).

2

KonsumtionsunderlagDen volym varor (uttrycks ofta i SEK)som boende i ett definierat område kon-sumerar.

LågprisPriser som konsumenterna uppfattar somlåga. Det finns ingen operationaliseringav begreppet.

Lågprishandel, lågprisinriktningSe lågpris.

MarknadsunderlagSe försäljningsunderlag.

Nyttig parkeringsplatsParkeringsplats, som finns tillgänglig förbesökare till handel och service och somej är blockerade av verksamma eller bo-ende i området.

Rationell handelMotsatsen till självförverkligandehandel.Passivt/relativt ointresserat inköp, somgenomförs för att förråden av vissa pro-dukter behöver fyllas på. Ofta rena rutin-köp.

SjälvförverkligandehandelEtt begrepp, som beskriver handel somutförs av en aktiv konsument.

Skrymmande varorSe volymhandel.

StorbutikButik med totalyta överstigande 3000kvadratmeter.

StorbutikscentrumKöpcentrum bestående av storbutiker.

StorköpSe volymhandel.

Stort kedjeföretagKedjeföretag bestående av många buti-ker.

StormarknadStor butik med brett sortiment beståendeav både dagligvaror och sällanköpsvaror.Enligt grunddefinitionen skall butikendessutom överstiga 2 000 kvadratmeter istorlek. Idag uppfylls kraven på att kunnakallas stormarknad bara av Coop Forumoch ICA Maxi.

Sällanköpsvaruhandel = handel med sällan-köpsvaror, handel med beklädnadsvaror,fritidsvaror, hemvaror.

TotalytaOmfattar såväl försäljningsyta som lager-och personalyta.

Upplevelsehandelkan vara en synonym till självförverkli-gandehandel.

VaruhusStor butik med flera avdelningar medolika sortiment. Varuhusens storhetstid iSverige var främst under 1960- talet ochdelvis under 1970-talet. Då fanns t.ex.EPA, TEMPO, Domus,NK och Åhléns.Idag finns endast det sistnämnda kvar.

VerksamhetsytaSe totalyta.

VolymhandelHandel av tunga och/eller skrymmandevaror. Detta kan orsakas av att varorna isig är tunga och/eller skrymmande ellerav att den typen av inköp man gör är avsådan omfattning att den totala inköps-volymen blir tung och/eller skrymmande.

VolymhandelscentrumKoncentration av butiker som erbjudervolymhandelsmöjligheter för kunderna(se volymhandel). Plats där majoritetenav kunderna gör volymhandelsinköp.

Övrig detaljhandelApotekSystembolag

3

4

Documents

VÄRNA OCH VINNA STADEN...1. Staden är en arena för demokratin 2. Stadens struktur är avgörande för en hållbar samhällsutveckling 3. Mångfald, komplexitet och vitalitet är