Del II MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING…S-101105-orig-DEL-II.pdfUpprättad 2010-11-04 2 ... INLEDNING FR Ramström AB är ett handels- och teknikföretag som med specialkompetens tillgodoser

1

Björn Hansson Arkitekt SAR/MSA, Malmö

Thor Heijkenskjöld Plan och Arkitektur i Malmö AB

Del II

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Planerad Vindkraftpark på KARLSHULT 1:3 och STRÖMBY 3:8, 5:3 5:8, 5:6 och 5:9 Torsås kommun, Kalmar län

Upprättad 2010-11-04

2



INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING……………………………… 2 Projektet 4 Platsen Omfattning o utförande 5 Dagens situation 6 Påverkan på människor och miljö INLEDNING………………………………………….8 1 BAKGRUND O SYFTE…………………………...9 Bakgrund 9 Mål- o riktlinjer Tillståndsprocessen 12 2 PROJEKTBESKRIVNING………………………..14 Vindkraftverken 14 El-produktion 15 Vägar o transporter Byggskedet 17 Driftskedet Avvecklingsskedet 18 3 OMRÅDET…………………………………………19 Planförhållanden 19 Vindenergi 23 Pågående markanvändning 24 Bostäder Verksamheter 25 Närliggande vindkraftverk Landskap 26 Natur-djurliv-flora mm 27 Kultur fornlämning 28 Friluftsliv turism rekreation 29 Kommunikationer 30 Elnät 31 Geologi o hydrologi 32

3



4 KONSEKVENSER…………………………… … 34 Riksintressen Natura 2000-områden o naturreservat Strandskydd 35 Vattenområden Naturmiljö 36 Djurliv Friluftsliv Stora opåverkade områden Kulturmiljö Pågående markanvändning 37 Synlighet o påverkan på landskapsbild Ljud 40 Skuggor 41 Kemikalier 42 Elektromagnetiska fält Kumulativa effekter 43 Resurser Hälsa o säkerhet Störningar under bygg- o avvecklingsskedet 5 ALTERNTIV…………………………………………………….. 45 Utformningsalternativ 45 Lokaliseringsalternativ Nollalternativ 46 6 HÅLLBART SAMHÄLLE……………………………………….47 Miljökvalitetsnormer 47 Miljömål Hänsynsregler 48 REFERENSER……………………………………...................... 51 …………………………………………………………..

4



SAMMANFATTNING

Projektet Den planerade vindkraftsparken beräknas rymma 16 vindkraftverk med vardera en effekt på cirka 2-3 MW. Navhöjden blir maximalt 138 meter och totalhöjden blir 179 meter. Energiproduktionen under ett år motsvarar årsförbrukningen av el hos ca 16000 normalhushåll. Befintliga markvägar som kommer att breddas och kompletteras med ca 2,5 km nya vägar. Platsen Vindkraftsparken är planerad att lokaliseras i norra delen av Torsås kommun i mellersta skogsbygderna ca 700 meter nordost om allmänna vägen genom Strömby, ca 1100 meter väster om allmänna vägen genom Karlshult och som närmast ca 60 meter från Kalmar kommun, på fastigheterna Karlshult 1:3 och Strömby 3:8, 5:3 5:8, 5:6 och 5:9 Torsås kommun, Kalmar län.

Röd begränsningslinje avgränsar platsen för vindkraftsparken Större delen av området täckas av barrskogar. Fördelningen mellan gran och tall är i stort sett lika, men utbredningen varierar. Tall och gran förekommer sällan i helt rena bestånd. barrblandskogen har ofta inslag av löv; främst björk, asp, rönn och sälg. Siktlinjerna är vanligtvis korta och med varsam placering kan man tänka sig att landskapet kan tåla utbyggnad av vindkraft.

5



Arkeologi Området berörs inte av något riksintresse för kulturminnesvården eller av några tidigare kända fornlämningar. I närområdet finns sparsamt med fornlämningar. Fåglar Det skogsproduktionslandskap som exploateringen planeras ske i hyser inga eller få utpräglade habitat som är särskilt värdefulla för fåglar eller annan biologisk mångfald. Områdets bäckar, surdråg och myrar som inte inventerats specifikt kan dock vara habitat som bör värnas om, även i skogsbrukssammanhang. Bland annat förekommer signalarter och minst en rödlistad kärlväxt inom området. Fågeltätheten upplevdes som tämligen låg och bl.a. annat noterades bara ormvråk av rovfåglarna. Fågelfauna Påverkan på fågelfaunan i området bedöms som liten med hänsyn till de överlag triviala habitaten och den låga fågeltätheten. De lokala fåglar som trots allt löper risk att förolyckas genom kollision med verken är enligt min bedömning nattskärra och förekommande rovfåglar samt fåglar som flyger nära för att jaga insekter, t.ex. tornseglare och svalor. Ingreppen kan ev. komma att minska tätheten på nattskärra. Exploateringen i sig innebär ytterligare fragmentering av landskapet vilket ev. kan påverka stammen av tjäder och orre men kollisionsrisken för dessa arter bedömer jag som mycket låg. Ramström Vind AB:s bedömning är att lokaliseringen har goda förutsättningar för vindkraft med tanke på bästa utnyttjande av energiinnehållet i vinden i förhållande till påverkad yta. Omfattning och utförande I miljökonsekvensbeskrivningen visas en sammanfattande bedömning av två alternativ och ett nollalternativ. Syftet är att välja det alternativ som är bäst i förhållande till förväntade konsekvenser på omgivningen. De valda alternativen är följande: Alternativ 1 Alternativ 2 Antal/fabrikat 16 Enercon E-82 3 Enercon E-82 Effekt/verk 2.0-3.0 MW 2.0 MW Total effekt 32-48 MW 6.0 MW Navhöjd 138 m 103 m Rotordiameter 82 m 82 m Totalhöjd 179 m 144 m Min inbördes avstånd ca 400 m 400 m Som framgår av tabellen eftersträvas en total effekt om mellan 32 och 48 megawatt (MW). Energiproduktionen är olika för de båda alternativen. Under ett år med medelgoda vindförutsättningar beräknas alternativ 1 ge en årlig produktion om 80000

6



megawattimmar (MWh) och alternativ 2 beräknas ge en årlig produktion om 15000 MWh. Energiproduktionen för alternativ 1 resp. 2 motsvarar en elförbrukning hos ca 16000 resp. 3000 normalhushåll eller 3200 – 650 eluppvärmda hus. Vindkraftverk bör placeras med visst avstånd (teoretiskt ca 450 meter) mellan varandra för att inte skapa lä för intilliggande verk. Ju större rotor ju större avstånd och färre verk på samma yta. Färre stora verk producerar dock mer elenergi än många små på samma yta. För att minimera ev. olägenheter pga. buller, skuggor och visuell upplevelse placeras verken på visst avstånd från bostadsfastigheter, Maximalt ljudnivå invid bostäder är 40 d(B)A. Nya markvägar måste byggas liksom vändplatser och platser för kranar. Ledningarna till verken förläggs längs vägarna. Stora verk kan upplevas som mer harmoniska pga. en långsammare rotation. Dagens situation Platsen för den tänkta etableringen vid Strömby är ett växlande barrskogslandskap med varierande täthet på skogsbestånden och inspränga mossmarker. Strömby ligger drygt 1 km sydväst om etableringen och Karlshult på motsvarande sätt öster om. Påverkan på människor och miljö Vindkraftverk syns från flera platser på ganska långt håll då de är höga. Upplevelsen av vindkraftverken oftast över horisontlinjen är den påtagliga påverkan som de planerade vindkraftverken ger upphov till. Den föreslagna vindkraftetableringen åstadkommer dock inte någon avgörande förändring av landskapets karaktär. Detta för att verken placeras i skog och placering i skog inordnar sig relativt väl i landskapsbilden. Placeringen i skog gör också att verken döljs väl och endast är synliga från ett fåtal platser. Verken är höga men upplevelsen av verkens storlek står från flera synriktningar knappast i proportion till den fysiska storleken. När det gäller påverkan på kulturmiljön blir verken ett modernt tillskott i en trakt som inte tidigare påverkats av större exploateringsföretag. Vindkraftverk avger ljud. Ljudet kan beroende på vindhastighet, riktning och öppenhet uppfattas i närområdet. De föreslagna verken ger dock samtliga, oavsett alternativ, ljud som understiger uppsatta normer om 40 dB(A) vid bostäder. Vid morgon och kväll då solen står lågt kan vindkraftverken orsaka rörliga skuggor som kan vara störande. Den föreslagna vindkraftparken orsaka inga störande skuggor vid bostäderna i områdets närhet.

7



Kommunen rekommenderar ett avstånd mellan bostäder och vindkraftverk som skall vara minst 500 meter. Motsvarande för tätorter är 1000 meter. Dessa innehålls. Beträffande påverkan på naturvärdena så kommer verken inte att vara synliga från något riksintresseområden för naturvård eller natura 2000 område. Angöringsvägarna till vindkraftverken måste ha en viss standard vilket medför viss skogsavverkning. Markfloran och mikrofaunan längs de vägar som breddas kommer att avlägsnas på ett antal kvadratmeter. Verken och vägarna påverkan minimeras. När det gäller påverkan på friluftslivet är det svårt att ge en entydig bild av vindkraftverkens konsekvenser. Vindkraftverken kan mycket väl upplevas som en intressant och positiv upplevelse. Om besökaren har en förväntan på landskapet att det ska vara ”orört” eller ålderdomligt kan vindkraftverk dock upplevas som något negativt. När det gäller skogsområdet som verken är belägna i så är det möjligt att området närmast verken, där de är väl synliga, för en del människor kan bli något mindre intressant ur friluftshänseende. Emellertid måste man beakta att de nya angöringsvägarna kommer att utgöra möjliga rekreativa stråk genom ett område som idag är ytterst svårtillgängligt. Det är inte troligt att verken skulle inverka menligt på möjligheterna att bedriva jakt i skogsområdet. Slutligen: Även om verken således för med sig en del negativa miljökonsekvenser så måste detta dock sättas i relation till de positiva miljöeffekter som anläggningen medför. Med den planerade anläggningen kommer förnybar energi att utvinnas. Det

8



INLEDNING FR Ramström AB är ett handels- och teknikföretag som med specialkompetens tillgodoser industrin med modern teknisk utrustning och tjänster av hög kvalitet. Företaget grundades i Härnösand 1876. Verksamheten inom vindkraftområdet bedrivs sedan 2005 i ett eget bolag, FR Ramström Vind AB. FR Ramströms Vind AB har erhållit bygglov för uppförande av 3 st. vindkraftverk och har avtal med markägare om att få uppföra totalt 16 st. verk. FR Ramströms Vind AB avser att söka tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för att äga och bygga 16 st. vindkraftverk vid Strömby i Torsås kommun, Kalmar län. Vindkraftverken beräknas tillsammans producera ca 80 GWh/år. Sexton tusen hushåll använder motsvarande energi under ett år, dock inte för uppvärmning. I projektet ingår även själva byggprocessen med vägar, uppställningsplatser, elledningar mm. För projektet krävs en miljökonsekvensbeskrivning. Enligt 6 kap 4 § miljöbalken ska den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Före samrådet ska uppgifter lämna om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan till ovannämnda.

Björn Hansson, Arkitekt och Thor Heijkenskjöld, Plan & Arkitektur har i uppdrag att bistå Ramström Vind med projektering och ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.

9



1 BAKGRUND O SYFTE Bakgrund Det yttersta motivet för att etablera vindkraft vid Strömby är den miljövänliga energi som kan produceras. Ett vindkraftverk med en effekt på 2,0 MW kan varje år:

Producera ca 5000 MWh (behovet av hushållsel i 1000 villor) Spara utvinningen av knappt 2000 ton kol Minska utsläpp av koldioxid med ca 5000 ton Minska utsläpp av kvävedioxid med ca 5 Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 6 ton Spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska.

Att Ramströms Vind AB vill etablera vindkraft just här beror i grunden på att området är ett vindenergirikt område i Sverige. Årsmedelvindhastigheten på 100 meters höjd är minst 7.3 m/s. Den gällande översiktsplanen för Torsås kommun antogs av fullmäktige 1998. Ett tillägg till planen, om landbaserad vindkraft, gjordes 2002. Planen föreslår områden lämpliga för vindkraft och fokuserar på den östra kommundelen. Tillägget 2002 kommer att ersättas med den nya översiktsplanen och en fördjupning av översiktsplanen för vindkraft som utarbetas under 2010. Av översiktsplanens utställningshandling framgår bl.a. att det finns flera glesbe-folkade områden med överlag goda förutsättningar för etablerande av vindkraft. Platsen är lämplig även ur den aspekten att endast skogsbruksmark berörs som i marginell omfattning påverkas av anläggningen. Mål och riktlinjer Vid placering av vindkraftverk inom området beaktas bland annat följande rekommendationer och parametrar:

Avstånd till bebyggelse i närområdet

10



• Avståndet mellan vindkraftverken skall vara minst 5 rotordiametrar, i den dominerande vindriktningen • Platser med högt energiinnehåll i vinden prioriteras. • Skyddsavstånd på ca 500 m till närmaste bostadsbyggnad. • Tätorter (skyddszon på 1000 meter) • Kyrkor (skyddszon på 1000 m) • Infrastruktur, järnväg 50 meter, väg 75 meter • Ljudnivån vid bostäder ska maximalt uppgå till 40 dB(A) • Skuggtiden ska minimeras vid närbelägen bebyggelse max förväntad skuggtid om 8 timmar/år. • Påverkan på skyddade områden och kända naturvärden • Påverkan på landskapsbilden • Tillgång till elnät för anslutning och befintliga vägar. • Vindkraft bör endast tillåtas i grupper. • Öster om E22 skall ingen vindkraft etableras. Nationella mål 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål för att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Målen beskriver en ekologisk hållbar utveckling som främjar människors hälsa, värnar den biologiska mångfalden, tar tillvara de kulturhistoriska värdena, bevarar ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga och tryggar en god hushållning med naturresurserna. EU-bestämmelser om förnybar elproduktion finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (direktivet om förnybar el). I mars 2007 enades Europeiska rådet om ett bindande mål för förnybar energi på 20 procent av den totala energianvändningen 2020 (7224/07 CONCL 1). Ett förslag till ramdirektiv för förnybar energi, med bindande mål för andelen förnybar energi i de olika medlemsstaterna, har aviserats till början av 2008.

EU-kommission lade i slutet av januari 2008 fram det s.k. energi- och klimatpaketet. För Sveriges del innebär kommissionens förslag bl.a. Att andelen förnybar energi ska öka från 39,8 % till 49 % av den slutliga energianvändningen till år 2020. Det är möjligt att förslaget kommer att påverka det svenska planeringsmålet för vindkraft. Regeringen förklarade 2002 att målsättningen är att bygga ut vindkraften i Sverige med 10 TWh till år 2015. Det huvudsakliga styrmedlet för att nå riksdagens utbyggnadsmål är det elcertifikatsystem som infördes 2003.

11



I juni 2006 antog riksdagen den första vindkraftspropositionen "Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk" (prop. 2005/06:143). Beslöts att elproduktion från förnybara energikällor skall öka med 17 TWh från 2002 års nivå fram till år 2016. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen gällande ändringar i tilldelningsprinciper och förhandsbesked i elcertifikatsystemet. Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2009 I aug 2009 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen och miljöbalken i kraft som syftar till att underlätta utbyggnaden av vindkraft samtidigt som kraven på en rättssäker och omsorgsfull prövning inte minskar. I Sverige beräknas vindkraften år 2010 producerar ca 3,25 TWh/år. Regionala mål Energimyndigheten pekade år 2004 ut ett antal områden i Kalmar län som är av riksintresse för vindbruk. Energimyndigheten har under 2006 haft i uppdrag att utreda och ta fram ytterligare områden som ska vara av riksintresse för vindbruk. Länsstyrelsen i Kalmar län har pekat ut ytterligare områden i länet som kan vara föremål för vindkraftsetableringar. Lokala mål

Utdrag ur kommunens målsättning för vindkraft: Enligt Torsås kommuns översiktsplan skall kommunen i sin planering främja hushållning med resurser samt verka för en säker och hållbar energitillförsel som tillgodoser behovet. Svensk energipolitik eftersträvar för närvarande att stödja energieffektivisering och miljövänlig produktion av el och värme från förnybara energikällor.

Torsås kommun har mycket goda förutsättningar för produktion och användning av förnybar energi, främst genom stor skogsproduktion, omfattande jordbruk och goda vindförhållanden. Goda förutsättningar råder och Länsstyrelsen anser att nettoutsläppet av koldioxid kan minska med starka drivkrafter för utvinnande av förnybar energi. Generellt sett gäller att utbyggnadsbehovet av nya vindkraftverk endast skall tillåtas i grupper om minst tre verk. Landsbygdens möjligheter för vindkraft skall utnyttjas. I översiktsplanen för Torsås kommun anges ett antal riktlinjer för framtida etableringar av vindkraftverk. Dessa är b la:

Planering av landbaserad vindkraft bör behandlas i huvudsak i en fördjupning av översiktsplanen för vindkraft. Vindkraft bör av natur- och kulturhänsyn samt biologiska skäl ej

tillåtas inom natura 2000, naturreservat, biotopskyddade områden, djurskyddsområden eller i direkt anslutning till naturminnen. I dessa

Strategi för vindkraft Torsås kommun 9 Samrådshandling

12



områdens närhet bör vindkraft som anses påtagligt skada dessa områdens natur- eller kulturvärden eller den biologiska mångfalden ej tillåtas (avstånd bör då göras från fall till fall).

Vindkraft kan tillåtas inom riksintresseområden under förutsättning att vindkraft kan anses förenligt med riksintresseområdets funktion och inte innebära påtaglig skada på riksintressets natur- eller kulturvärden.

Tillståndsprocessen Riksdagen beslutade under våren 2009 om ändringar i plan- och bygglagen och miljöbalken när det gäller vindkraftsanläggningar. Ändringarna trädde i kraft 1 augusti 2009. Enligt de nya bestämmelserna ska den samlade prövningen ske vid miljötillståndsprövningen. De tidigare kraven enligt plan- och bygglagen (PBL) på detaljplan och bygglov slopas därför i huvudsak när en planerad vindkraftsanläggning fått tillstånd enligt miljöbalken (MB). En ny bestämmelse har införts om att tillstånd endast får ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt den. Kravet gäller dock inte om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kapitlet MB. Gränserna för tillståndspliktiga och anmälningspliktiga anläggningar framgår av förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som också ändrats. De nya bestämmelserna innebär bland annat att det inte längre är vindkraftverkens sammanlagda uteffekt som avgör om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig utan vindkraftverkets höjd i meter och antalet verk. Enligt bilagan till förordningen gäller att länsstyrelsen ska pröva anläggningar med två vindkraftverk där varje verk är högre än 150 meter, inklusive rotorblad, eller anläggningar med sju eller fler verk där varje verk är högre än 120 meter. Detta innebär att vindkraftsparken i Strömby kräver en fullständig miljöprövning och ett tillstånd med ett antal fasta villkor som verksamhetsutövaren har att rätta sig efter. Tillståndsgivande myndighet är i detta fall Länsstyrelsen i Kalmar län. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll MKB:n är ett centralt dokument som verksamhetsutövaren ska utarbeta inom ramarna för det aktuella projektet och kommer att bifogas ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Ett syfte med miljökonsekvensbeskrivningen är att visa hur driften av den aktuella vindkraftanläggningen är i linje med miljöbalkens hushållningsregler. Enligt miljöbalken är syftet med MKB:n att: ”identifiera och

13



beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön”. (MB 6 kap 3§) Om samrådet Samrådet är nära knutet till MKB:n och tillför kunskap och värdefulla uppgifter både till själva projektet och till MKB-dokumentet. Samrådet ska genomföras i god tid innan tillståndsansökan med MKB lämnas in och ska avse verksamhetens eller åtgärdens: ”lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning”. (Miljöbalken 6 kap. 4§) Samrådsmöten har hållits den 20 januari 2010 med Länsstyrelsen i Kalmar län och Torsås kommun samt den 28 april samma år med närboende inom en kilometers radie från de planerade vindkraftverken.

14



2 PROJEKTBESKRIVNING Vindkraftverken Den exakta storleken på vindkraftverken kan inte anges än. Den planerade vindkraftsparken beräknas rymma 16 vindkraftverk och varje vindkraftverk har en effekt på cirka 2-3 MW. Kompletterande mätningar av vindförhållanden planeras för att få tillförlitliga mätdata från platsen och därmed ett bättre beslutsunderlag. Koordinatförteckning

Verk nr

1 6 263 704 – 1 509 194

2 6 263 314 – 1 509 259

3 6 263 024 – 1 509 523

4 6 264 006 – 1 509 535

5 6 263 701 – 1 509 838

6 6 263 264 – 1 510 205

7 6 264 197 – 1 510 182

8 6 264 395 – 1 509 723

9 6 264 188 – 1 509 126

10 6 264 240 – 1 508 443

11 6 264 547 – 1 508 874

12 6 264 673 – 1 509 344

13 6 264 988 – 1 509 151

14 6 264 707 – 1 508 434

15 6 264 272 – 1 507 915

16 6 264 854 – 1 507 767 Teknikutvecklingen för vindkraft går mycket snabbt. Ramström Vind AB har för avsikt att utnyttja området maximalt i syfte att producera så stor mängd förnybar energi som möjligt. Dagens verk Enercon 82 har en navhöjd på 138 meter. Tornen består av betong nertill och stål och har en diameter längst ner på 8 meter. Rotorbladen består av glasfiberarmerad epoxi. Diametern på rotorbladen är 82 meter. En sannolik totalhöjd för verken är cirka 179 meter med en maximal navhöjd på 138 meter. Maskinhus som inrymmer bl.a. växellåda och generator med kopparledningar består av stål och delar av maskinhuset av glasfiberarmerad epoxi.

15



Fundamenten till vindkraftverken utgörs av två typer, gravitationsfundament eller bergförankrade fundament. Gravitationsfundament innebär en nedsänkt kvadratisk betongplatta, ca 15 x 15 meter, djup ca 2-3 meter. Bergförankrade fundament innebär en fastgjutning på frilagt berg förankrat med dragstag. Bergfundament kommer om möjligt att prioriteras. Transformatorn till respektive vindkraftverk är antingen inbyggd eller placerad intill vindkraftverket. För samtliga verk behövs en gemensam transformatorstation i anslutning till kraftnätet. Ledningsdragning följer tillfartsvägarnas sträckningar. Kablar läggs i skyddsrör, nedgrävda i vägarnas slänter. Anslutningspunkt till kraftnätet utreds av nätägaren. All ledningsdragning sker i marken efter en sträckning som utreds av nätägaren E.ON Elnät Sverige AB.

Karta med vindkraftverk

El-produktion Parken bedöms kunna producera sammanlagt cirka 80 GWh/år, vilket motsvarar hushållsel till cirka 16 000 bostäder under ett år (5 000 kWh/bostad och år). Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet kan parken komma att producera mer, då syftet är att producera så mycket som möjligt.

16



Vägar o transporter Etableringen kommer att innebära att befintliga vägar förstärks samt att nya vägar anläggs fram till de planerade verken. Vid varje verk anläggs dessutom en uppställningsplats som behövs vid etableringen. Vattendrag kan komma att beröras vid förstärkning/anläggande av vägar och kabeldragning. Befintliga mark kommer att nyttjas, dock måste de breddas till 4.5 meter och ges en minsta svängningsradie på 8 meter. Totalt nyttjas ca 7,7 km befintlig väg som till viss del behöver förstärkning och ca 2,5 km ny väg.

Vägdragningar. Nya vägar markeras med gröna och vägförstärkningar med olivgröna linjer Ny väg anläggs genom att först makadam ca 100 mm, därefter en markduk och därpå ca 200 mm bärlager läggs ut direkt på befintlig mark efter att vegetationslagret tagits bort. Vägen ges bredden 4.5 meter. I svängar behöver vägen göras bredare – vid en 90-graderssväng 8 meter. Dessutom erfordras i svängar en viss hinderfri yta utanför vägkroppen – vid 90-graderssväng en fri yta med ytterradien 26 meter och innerradien 12 meter.

90-graderssväng med hinderfri yta ljusgrå skraffering och motsvarande vändplats

I angöringsvägarnas ändar (det förekommer två vägändar) erfordras en vändplats med innerradien 12 meter och ytterradien 20 meter.

17



Vägdiken kan i princip undvikas eftersom vattnet kan passera fritt under/igenom vägkroppen. Transporter erfordras för att få vindkraftsparken på plats. Anläggandet av själva vindkraftsverken erfordrar mellan 1300 till 1800 transporter, varav 180 transporter behövs för att få dit 16 verk. Fundamenten kräver beroende på typ 1120 för friktionsfundament och 1600 för gravationsfundament. Dvs. att de senare behöver ytterligare 480 transporter med betong. För att iordningställa vägarna inom området erfordras ytterligare1600 transporter. Hälften av transporterna går åt till fixa befintliga vägar och resten går åt till nybyggnad av 2,5 km väg. Byggskedet Arbetet inleds med vägförstärkningar och vägbyggande. Sedan påbörjas utgrävningen av en ca 3-4 meter djup och ca 18-19 meter bred cirkulär grop för gravitationsfundamentet. I botten läggs en 0,5 - 1 meters grusbädd och sedan byggs en form för att gjuta fundamentet en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Finns berg görs ett bergförankrat fundament som kräver mindre betong. Nedersta delen av tornet förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. Grus och uppgrävda massor placeras på fundamentet som jordtäckning. Fundamenten är klara ca 5 veckor efter sista gjutningen. När fundamenten är klara kan resningen av verk påbörjas. Invid verken erfordras en uppställningsplats för lyftkran om ca 17 x 14 meter (beroende på vald kran) samt en plats för kompletterande kran om ca 12 x 7 meter. Sammanlagt behövs en hinderfri uppställningsplats på ca 20 x 40 meter med en 100 meters raksträcka på vägen intill platsen för lastbil med rotorblad. Resningen sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts upp i sektioner sedan lyfts maskinhuset och sist rotorn. Resningen av ett vindkraftsverk tar ca tre dagar. Aggregaten kan kopplas till elnätet och tas i drift efter genomfört driftsättningsprogram. Den totala byggtiden för vindkraftsparken tar drygt ett år. Kablarna transporteras till förläggningsplatsen på kabeltrummor, vardera rymmande cirka en kilometer kabel. Förläggningen sker inom ett cirka sex meter brett arbetsområde. Bredden behövs bland annat för att få plats med grävmaskin och schaktmassor. Inom arbetsområdet grävs med maskinen ett dike för kabeln. Beroende på markförhållandena och jorden varierar djupet på diket mellan 1 till 1,5 meter. Podsolen separeras från övrig jord. Om möjligt plöjs kablarna ner. Kablarna dras ut och skarvas innan återfyllning av kabelschaktet sker. Ev. dräneringar och övriga skador åtgärdas. Arbetet avslutas med markberedning. Efter etableringsfasen tas uppställningsplatser och vägbreddningar bort så att vägar återfår normal skogsvägsstandard.

18



Driftskedet Vindkraftverken är helt automatiska och fungerar när det blåser mellan 4-25 meter/sekund (m/s). Blåser det mer än 25 m/s vrids rotorbladen så att verket stannar tills vinden minskar. Vid 13 m/s erhålls maximal elproduktion. Generellt beräknas vinden vara tillräcklig för att producera el 80 % av årets 8760 timmar (2500 – 3000 fullasttimmar). Besök på respektive verk kommer att ske för service på vindkraftverken ca fyra gånger per år. Avfall och kemiska produkter kommer att hanteras så att varken mark, vatten eller grundvatten kommer att förorenas. Vid hantering av farligt avfall kommer avfallsförordningen (2001:1063) tillämpas. Ev. störningar från vindkraftverken på radio- och tv-mottagningar kommer att åtgärdas av verksamhetsutövaren. Verken kan alstra två typer av ljud dels mekaniskt dels aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet kommer från bl.a. växellådan mm. Detta ljudet har idag i stort eliminerats med isolering av maskinhuset och elastisk montering av växellådan. Det aerodynamiskt ljudet kommer från rotorbladen. Detta ljudet är mest påtagligt vid vindhastigheten 8 m/s. Vid lägre vindhastighet sjunker ljudnivån och vid högre kommer bakgrundsbruset att maskera verken. Avvecklingsskedet Vindkraftverkens livslängd beräknas till cirka 25 år. Livslängden kan förlängas genom att vissa komponenter såsom rotorblad, växellåda och generator, byts ut eller uppgraderas, Eventuellt kan verken komma att bytas mot en ny generation vindkraftverk då de tjänat ut.

19



3 OMRÅDET Planförhållanden Gällande förordnanden Längs Karlshultabäcken och tillrinnande vattendrag råder strandskydd intill 100 meter från strandkanten för normalt vattenstånd. Natura-2000 / Naturreservat I sydväst ca 1,4 km från närmsta vindkraftverk finns ett av kommunens naturreservat tillika natura 2000 område, enligt habitatdirektivet. - Strömby: Ett ovanligt stort, sammanhängande barrnaturskogsområde med många signalarter och rödlistadearter. Barrskogsområde har lång kontinuitet. Inom Torsås kommun finns inget natura 2000-områden enligt fågeldirektivet.

Aktuellt område för vindkraftsverk markerat med röd begränsningslinje Riksintresse för friluftsliv Inom Torsås kommun finns inga områden som utgör riksintresseområden för friluftsliv. Riksintresse för naturvård och kulturminnesvård Inga riksintressen för naturvård eller kulturminnesvård finns i vindkraftsparkens närhet. Närmsta område av riksintresse för kulturminnesvården ligger strax över 2 km

20



norrut i Kalmar kommun och närmsta område av riksintresse för naturvård ligger ca 5,6 km sydväst om anläggningen. Närmsta riksintresseområde härefter ligger ca 6,9 km öster om anläggningen är utgör riksintresse för kulturminnesvården.

Karta med riksintresse för natur- respektive kulturminnesvård. Gulfärgad yta markerar vindkraftsområdet Riksintresse för Vindbruk

Karta med riksintresse vindbruk. Riksintresset markeras med fet röd snedskraffering Enligt Vindkraftsplan för Kalmar kommuns Tematiskt tillägg till översiktsplan Utställningshandling 2010-09-06, redovisas ett område kring Påryd som avsatt för riksintresse för vindbruk.

21



Översiktsplan Den gällande översiktsplanen för Torsås kommun antogs av fullmäktige 1998. Ett tillägg till planen, om landbaserad vindkraft, gjordes 2002. Planen föreslår områden lämpliga för vindkraft och fokuserar på den östra kommundelen. Tillägget 2002 kommer att ersättas med en ny översiktsplan med ett tematiskt tillägg gällande vindkraft som utarbetas under 2010. Ur kapitel 18 i den utställda översiktsplanen under rubriken ”Mellan kommunala intressen, 18.2 VINDKRAFT” framgår bl.a. följande: Det finns flera glesbefolkade områden med överlag goda förutsättningar för etablerande av vindkraft på gränsen mellan Torsås kommun och de kringliggande kommunerna. För att dessa förutsättningar ska kunna utnyttjas på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt är det viktigt att kommunerna är överens om utvecklingen. Vindkraftsstrategi Den aktuella platsen ligger inom ett område, som enligt Torsås kommuns samrådshandling för vindkraftsstrategi daterad 2009-06-11 betecknats, som är förenligt med vindkraft.

Röd tunn linje markerar vinkraftsområdet inom, enligt Torsås kommunens vindkraftsstrategi, område förenligt med vindkraft Enligt Vindkraftsplan för Kalmar kommuns Tematiskt tillägg till översiktsplan Utställningshandling 2010-09-06, görs en beskrivning av landskapskaraktärerna Karaktärsbeskrivning: Svagt kuperad till flack och företrädesvis bevuxen av barrskog men lövträd förekommer också. Skogen avbryts i princip endast av hyggen, mossar och liknande. Bebyggelsen är gles eller obefintlig, vägarna få. Effektivt skogsbruk dominerar, men bitvis finns vildmarksliknande partier. Siktlängderna är mycket korta och utblickar saknas. Landskapstypen är av stort värde för det rörliga friluftslivet.

22



Kalmar kommuns indelning i landskapskaraktärer enligt tematiskt tillägg till översiktsplanen Enligt Vindkraftsplan för Kalmar kommuns Tematiskt tillägg till översiktsplan Utställningshandling 2010-09-06, görs en analys av landskapskaraktärernas visuella känslighet/tålighet för förändringar. Låg visuell tålighet innebär att stor risk att ett områdes visuella karaktär kan förloras redan med en mindre förändring. Hög tålighet innebär att en mindre förändring inte nämnvärt påverkar områdets visuella karaktär. Generellt har landskapskaraktären liten eller mycket liten visuell känslighet för påverkan. Enstaka partier med äldre skog eller med vildmarksprägel kan ha måttlig till stor visuell känslighet. I områden av större betydelse för friluftsliv ökar känsligheten. Karaktären kan visuellt tåla både stora ytkrävande anläggningar som vindkraftverk och större grupper av verk. Kartan nedan är ett försök att sammanfatta och visa de bedömningar avseende visuell känslighet som gjorts i planen för respektive landskapskaraktär, särskilt när det gäller utbyggnad med vindkraft. Som kontrast finns ett antal områden som bedömts ha liten eller mycket liten visuell känslighet för utbyggnad med vindkraft (gröna områden).

23



Visuell känslighet för påverkan från vindkraftsetableringar i Kalmar kommun.

Som framgår av kartan är dessa utpräglade skogsområden med små eller obefintliga inslag av bebyggelse. Så gott som alla områden ligger långt från kusten. Vindenergi Området bedöms ha ett bra vindläge. Vindhastigheten varierar mellan 6,5-7,5 m/s inom området, vilket indikerar ett gynnsamt vindläge. Ramström Vind AB:s bedömning är att lokaliseringen har goda förutsättningar för vindkraft med tanke på bästa utnyttjande av energiinnehållet i vinden i förhållande till påverkad yta. Kontinuerlig mätning av energiinnehållet i vinden kommer att börja under hösten 2010.

Vindförhållanden 103 meter över nollplansförskjutningen utdrag ur Kalmar och Torsås kommuners vindkraftpolicy. Vindkraftsparken markeras med röd linje.

24



Vindkarta med siffror visande vindhastighet i m/s. den övre på 100 meter och den undre på 73 meters höjd. Pågående markanvändning Området är skogbevuxet och kuperat. Marknivåerna varierar mellan 40 och 60 meter över havet. Större delen av området täcks av barrskog. Fördelningen mellan gran och tall är i stort sett lika, men utbredningen varierar. Tall och gran förekommer sällan i helt rena bestånd. barrblandskogen har ofta inslag av löv; främst björk, asp, rönn och sälg. Siktlinjerna är vanligtvis korta och med varsam placering kan man tänka sig att landskapet kan tåla utbyggnad av vindkraft. Bostäder / Tätorter Avstånd till bostadshus respektive tätorter kring den planerade vindkraftparken redovisas i figur nedan. Närmsta tätort, med krav på 1000 meters skyddszon är Söderåkra. Orten ligger på drygt 8 km avstånd från vindkraftsanläggningen.

Tätorter med skyddszon 1000m till vindkraftsanläggningen som markeras med gul färg. Den närmaste bebyggelsen utgörs av bostadshuset på Strömby 3:6 i sydvästra delen av Strömby. Byggnaden ligger närmast verk 2 ca 824 meter. Byggnadsnämnden

25



meddelade bygglov för verket den 28 april 2009 § 74. Övrig bebyggelse i Strömby ligger på avstånd överstigande 1000 meter. Bebyggelse i Karlshult ligger på avstånd överstigande 1000 meter. Nordost om Karlshult finns ett hus på ca 970 meters avstånd från närmsta verk.

Cirklar, buffertzon 500 m, runt bostäder närmast den planerade vindkraftsparken.

Ingen bebyggelse inom 1 km i norr. Enligt Vindkraftsplan för Kalmar kommuns Tematiskt tillägg till översiktsplan Utställningshandling 2010-09-06, är bebyggelsen gles eller obefintlig och vägarna få i området närmast vindkraftsparken. Verksamheter Inom området bedrivs endast skog- och jordbruk samt jakt.

Närliggande vindkraftverk Bygglov har lämnats till tre stycken vindkraftsverk den 28 april 2009 § 74 av byggnadsnämnden i Torsås kommun. Lovet gäller för uppförande av verk nr 1, 2 och 3. Tillstånd enligt plan- och bygglagen och miljöbalken för uppförande av vindkraftverk i övrigt inom ansökningsområdet eller i dess närhet finns inte. I närheten planeras dock uppförandet av grupper av vindkraftverk. I väster finns två näraliggande projekt ett vid Sörgården med 6 verk på

26



Bruna punkter visar planerade vindkraftverk. Vårt projekt markeras med en röd omslutande linje ca 2,2 km avstånd till de närmsta verken i detta projektet. I Kalmar kommun vid Harstensbomåla planeras 17 vindkraftverk med närmsta verk på ca 3 km avstånd till projektet. I sydväst vid Ryd planeras en grupp på ytterligare 7 verk på ett avstånd av ca 4,6 km. Landskap

Landskapet där anläggningen placeras utgör skogsbygd utan bebyggelse. Marken är

svagt kuperad och bevuxen företrädesvis med barrskog, dock förkommer lövträd.

Karta som visar områdets topografi samt vindkraftsverkens placering

27



Topografisk karta ovan visar att verken i stort placeras mellan nivån 40 och 60 meter över havet.

Hyggen, mossar och liknande avbryter skogen. Bebyggelsen saknas inom området. Skogsbruk dominerar men vildmarkspartier finns. Utblickar över landskapet saknas och siktlängderna är korta. Landskapskaraktären har liten eller mycket liten visuell känslighet för påverkan Natur-djurliv-flora mm Sundh Miljö, Falköping, har på uppdrag av FR Ramströms Vind AB, tagit fram en beskrivning av fågelfauna, terräng och natur samt en konsekvensbedömning vilket redovisas i rapporten ”Bedömning av miljöpåverkan av vindkraftverk i Strömby - Karlshult, Torsås kommun 2010” Sundh Miljö har inventerat de 16 olika platserna för uppförande av vindkraftverk. En beskrivning av flora och fauna har gjorts för varje plats och en bedömning av naturvärdena.

Typisk interiör från inventeringsområdet. Foto: Sundh Miljö

28



En generell beskrivning av vindkraftsområdet enligt Sundh miljö är följande: Mellan Strömby och Karlshult är det ett lapptäcke av olika stadier av produktionsskogsbruk som helt sätter sin prägel på området. Typiskt är också den flacka terrängen och den rika förekomsten av block och sten av urberg. Markerna är överlag kalkfattiga och magra, ganska typiska smålandsskogar där inslaget av rikare mark mest är förbehållen mark utmed bäckar och surdråg. Platserna för kraftverken är generellt artfattiga vad gäller förekomst av kärlväxter och saknar som regel också utpräglade naturvärden. Intressantare områden i området är gammal skog, orörda kärr, sumpskogar och mossar samt bäckdråg och partier med hög bonitet och viss kalkpåverkan Följande syntes redovisas i utredningen: ”Bedömning av planerade vindkraftverk i Strömby - Karlshultsområdet Det skogsproduktionslandskap som exploateringen planeras ske i hyser inga eller få utpräglade habitat som är särskilt värdefulla för fåglar eller annan biologisk mångfald. Områdets bäckar, surdråg och myrar som inte inventerats specifikt kan dock vara habitat som bör värnas om, även i skogsbrukssammanhang. Bland annat förekommer signalarter och minst en rödlistad kärlväxt inom området. Fågeltätheten upplevdes som tämligen låg och bl.a. annat noterades bara ormvråk av rovfåglarna. Fågelfauna Påverkan på fågelfaunan i området bedöms som liten med hänsyn till de överlag triviala habitaten och den låga fågeltätheten. De lokala fåglar som trots allt löper risk att förolyckas genom kollision med verken är enligt min bedömning nattskärra och förekommande rovfåglar samt fåglar som flyger nära för att jaga insekter, t.ex. tornseglare och svalor. Ingreppen kan ev. komma att minska tätheten på nattskärra. Exploateringen i sig innebär ytterligare fragmentering av landskapet vilket ev. kan påverka stammen av tjäder och orre men kollisionsrisken för dessa arter bedömer jag som mycket låg. Flyttande fåglar passerar förstås även detta område men merparten av flyttande tättingar, sjöfåglar och rovfåglar sträcker sannolikt närmare kusten, ca 13 km österut. Fåglar som flyttar och inte känner till terrängen kommer dock generellt ha svårare att undvika verken. En orsak till att risken är liten är också höjden på masterna som understiger 150 meter och att en stor del av fåglarna väjer för verket. Sammantaget bedömer Sundh Miljö att de planerade vindkraftverken i Strömby-Karlshultsområdet kommer att påverka fågellivet, men sannolikt i mycket liten utsträckning. De arter som trots allt bedöms kunna påverkas av störningar är nattskärra, tjäder, orre, rovfåglar samt tornseglare och svalor. Kollisionsrisken bedöms vara störst för rovfåglarna. Störningsrisken och ev. risk för påverkan på habitaten är störst för nattskärra, tjäder och orre.” ( Se bilaga 1) Kultur fornlämning Wallin kulturlandskap och arkeologi har gjort en Kulturlandskapsinventering rapport 2010:41. (se Bilaga 2) Enligt rapporten framgår att det historiska kartmaterialet visar att området för vindkraftparken är beläget i utmark mellan Strömby och Karlshults

29



inägomark. De påträffade lämningarna vid fältinventeringen är inte belagda i det historiska kartmaterialet och kan därför härledas till att ha tillkommit tidigast i slutet av 1800-talet. Terrängen borgar inte heller för någon förhistorisk etablering. Detta visar att området tagits i bruk sent vilket ger ett enskiktat kulturlandskap med ett måttligt kulturhistoriskt värde som inte är unikt i trakten. Landskapet är även påverkat av nyare tids verksamhet, nämligen produktionen av skog. Området berörs inte heller av något riksintresse för kulturminnesvården eller av några tidigare kända fornlämningar. I närområdet finns sparsamt med fornlämningar. I närheten av föreslagna lokaliseringar finns av RAÄ registrerade fornlämningar. Verk nr 16 ligger ca 150 meter öster om en registrerad fornlämning och verk 5 respektive 6 ligger ca 440 respektive 400 meter väster respektive söder om en registrerad fornlämning. (se rapport 2010-41)

Fornlämningar visas med blå punkt och fornlämningsbeteckning. De planerade vindkraftverken är markerade med röd stjärna och nummer. Utdrag ur Lantmäteriets Fastighetskarta. Skala 1:20 000, Ur Wallins Rapport 2010-41. Friluftsliv turism rekreation Inom Torsås kommun finns inga områden som utgör riksintresseområden för friluftsliv.

30



Vandringsled markeras med streckad blå linje

Söder om området för vindkraftsparken finns en vandringsled som slingrar sig från mellan Gullabo i väster och norr om Söderåkra i öster. Kommunikationer Bebyggelse inom en radie på 55 km från flygplats, berör MSA och kan påverka de procedurer som används vid landning. Två närbelägna flygplatser berörs med avseende på Minimum Sector Altitude (MSA). Flygplatserna ligger ca 22 km Kalmar Airport AB respektive Ronneby Airport ca 50 km från vindkraftsparken. Yttranden har inkommit från Luftfartsverket (LFV), Kalmar Airport AB och Ronneby Airport. LFV har funnit att etableringen m totalhöjd 150 meter inte innebär någon påverkan på flygplatsernas CNS-utrustning eller hinderbegränsande områden. Kalmar Airport AB framför att etableringen av vindkraftverk enligt det av LFV redovisade underlaget bedöms inte påverka flygplatsens verksamhet. Ronneby Airport framför att vindkraftsverkens läge och höjd påverkar inte de civila start och landningsprocedurerna eller ev. framtida utvecklingsplaner frö flygplatsen. Elnät De två största ledningarna på 50 kV och 130 kV som går genom östra delen av kommunen sköts av företaget E.ON som ansvarar för de regionala ledningarna samt delar av det övriga elnätet (med spänningar på mindre än 50 kV). Större delen av det övriga elnätet sköts av företaget Kreab. Vissa arbeten krävs vid kabling och anslutning av ny bebyggelse till det befintliga elnätet.

Kabeldragning markeras med ljusbruna, röda och gröna streckade linjer. Vindkraftverk markeras med grön-, gul- och rödfärgade rutor.

31



Alternativ kabeldragning för samverkan mellan vindkraftparker Vindkraftsparken ansluts sannolikt till det närliggande regionnätet vid Furudal. Det lokala nätet utförs med markförlagda kablar som dras längs befintliga eller planerade vägar. Anläggningens försörjningsledning dras i Karlshultsvägen om endast anläggningen ansluts. Genomförs ovan redovisade samordningsprojekt dras försörjningsledningen först till Mjödehult vidare till Vörehult för att där vika av mot Furudal.

Kraftledningskarta med vindkraftsområdet markerat med röd linje och gulskrafferad yta Inom parken kommer vid varje verk att anläggas en transformatorbyggnad och några mindre kopplingsstationer. Dessa kommer att förläggas så att väg- och kabeldragningar minimeras.

32



Geologi

Sveriges geologiska undersökning SGU,s Förenklad berggrundskarta Av karta Sveriges geologiska undersökning SGU,s Förenklad berggrundskarta ovan framgår att bergrunden huvudsakligen består av granit (sur till intermediär intrusivbergart). Tvärs genom området i nord-sydlig riktning går en diabasgång och strax intill i riktning sydväst – nordost finns en plastisk skjuvzon. Hydrologi Inom området för vindkraftsparken finns flera småbäckar som bildar Karlshultabäcken. Alla rinner ut i Bruatorpsåns avrinningsområde som mynnar i Östersjön vid Kalmar sund.

Karlhultsbäcken med tillrinnande småbäckar inom anläggningsområdet

33



Verk 1 ligger närmast bäcken ca 41 meter. Härnäst ligger verk 13 ca 51 meter och verk 3 ca 91 meter från bäcken. Alla vindkraftsparken ligger inom Bruatorpsåns avrinningsområde.

Avrinningsområdet med vindkraftsparken markerad med gul skraffering

34



4 KONSEKVENSER Riksintressen Inga riksintressen för naturvård eller kulturminnesvård finns i närheten av vindkraftsparken. Natura 2000-områden o naturreservat Strömby naturskog ca 1,4 km sydväst från vindkraftsparken är enligt habitatdirektivet ett natura 2000 område tillika ett naturreservat. – Vindkraftsparken bedöms inte påverka området.

Foto Strömby naturskog

35



Strandskydd / Vattendrag

Bilden visar vindkraftverk markerade med en tripod, nya vägar med ljusgrön linje, befintliga vägar med olivgrön linje och strandskyddsområden markerade med blå lodrät skraffering Vindkraftverk betecknade med 1, 3 och ligger inom strandskyddsområdet kring Karlshultabäcken. Verk nr 1. Ligger ca 41 meter från bäcken och verk nr 3 ligger ca 91 meter från bäcken. Verk nr 13 på Strömby 5:3 nära gränsen till Kalmar kommun ligger ca 51 meter från vattendraget. Tillstånd enligt miljöbalken erfordras för uppsättningen av verk 1,3 och 13 samt tillhörande trafikanläggningar. Anläggningarna placeras från vattendraget i förhållande till vindkraftverket. Anläggningen bedöms inte skada eller strida mot strandskyddsbestämmelserna. Behöver befintliga broar över vattendragen förstärkas kommer detta att ske företrädesvis med provisoriska stålbroar alternativt får tillstånd för vattenverksamhet sökas separat. Vattenområden Anläggningen bedöms inte orsaka några konsekvenser för Bruatorpsåns avrinnings område och påverkar således inte avrinningsområdet.

36



Naturmiljö Enligt översiktsplanen är Strömby ett svårtillgängligt skogsområde med gammal och varierad flora och fauna i ett småkuperat och mosaikartat. Enligt Sundh miljö bedöms 11 av de inventerade områdena ha låga naturvärlden och i övrigt måttliga naturvärlden. Påverkan på floran bedöms som marginell och bedöms i stor utsträckning återhämta sig efter att anläggningen färdigställts. Djurliv Sammantaget bedömer Sundh Miljö att de planerade vindkraftverken i Strömby- Karlshultsområdet kommer att påverka fågellivet, men sannolikt i mycket liten utsträckning. Friluftsliv När det gäller påverkan på friluftslivet är det svårt att ge en entydig bild av vindkraftverkens konsekvenser. Vindkraftverken kan mycket väl upplevas som en intressant och positiv upplevelse. Om besökaren har en förväntan på landskapet att det ska vara ”orört” eller ålderdomligt kan vindkraftverk dock upplevas som något negativt. När det gäller skogsområdet som verken är belägna i är det möjligt att området närmast verken, där de är väl synliga, för en del människor kan bli något mindre intressant ur friluftshänseende. Emellertid måste man beakta att de nya angöringsvägarna kommer att utgöra möjliga rekreativa stråk genom ett område som idag är ytterst svårtillgängligt. Det är inte troligt att verken skulle inverka menligt på möjligheterna att bedriva jakt i skogsområdet. Stora opåverkade områden Vindkraftsparken utgör ett modernt tillskott i en trakt som inte tidigare påverkats av större exploateringsföretag. Kulturmiljö I området eller dess närhet finns inga utpekade kulturminnesvårdsintressen.

37



Pågående markanvändning Nedanstående karta visar att berört område huvudsakligen nyttjas för skogsbruk.

Karta med vindkraftverk, skog samt öppen, odlad och sank mark markerat Anläggandet av nya vägar samt upprustningen av befintliga vägar kommer att underlätta tillgängligheten för skogsbruket. Påverkan på skogsbruket bedöms dock som ringa. Synlighet o påverkan på landskapsbild Landskapet förändras vid etablering av vindkraft. För att utnyttja energin så effektivt som möjligt kommer vindkraftverken att placeras på höjder, med cirka 138 meter höga torn. Vindkraftverken kommer därmed att kunna vara synliga på långt håll och på så sätt påverka landskapsbilden. Skogslandskapet har generellt liten eller mycket liten visuell känslighet för påverkan. Enstaka partier med äldre skog eller med vildmarksprägel kan ha måttlig till stor visuell känslighet. I områden av större betydelse för friluftsliv ökar känsligheten. Karaktären kan visuellt tåla både stora ytkrävande anläggningar som vindkraftverk och större grupper av verk. Siktlängderna är mycket korta och utblickar saknas. Till följd av att området är skogsbeklätt samt att närmaste bebyggelse är belägen relativt långt bort, bedöms påverkan bli begränsad. Följande fotomontage från Karlshult respektive Strömby visar att skogen döljer vindkraftsverken.

38



Fotomontage med vy från Karlshult enligt kartan nedan

Karta som visar fotopunkten i Karlshult

39



Fotomontage med vy från Strömby enligt karta nedan

Karta som visar fotopunkten i Strömby

40



Ljud I samband med anläggningsarbeten vid etableringen av vindkraftparken och tillhörande arbeten för vägar etc. kan visst ljud inte uteslutas vid närmaste bostad.

Ljudutbredning sammanvägd från samtliga planerade verk i området. Grön linje motsvarar 40 dB(A) Alla bostadshus klarar 40 d(B)A gränsen. Hus I ligger närmast gränsen till ljudnivån 40 d(B)A. (Bilaga 5 Ljudberäkning) När vindkraftparken är i drift kommer den även att generera visst ljud. Den aktuella parken skall anläggas så att närmaste bostad inte utsätts för högre ljudnivåer än 40 dBA (Enligt riktvärden från Naturvårdsverkets Externt Industribuller – Allmänna råd (RR 1978:5)) Ljud anges i enheten decibel (dB). Tekniskt innebär en fördubbling av ljudnivån, en ökning med 3 dB. Ger en anläggning på ett visst avstånd en ljudnivå om 40 dB, skulle således två sådana anläggningar (på samma avstånd) tillsammans ge en ljudnivå om 43 dB. Förändringar på 1−2 dB klarar örat normalt inte av att uppfatta,

41



först vid förändring om cirka 3 dB kan man uppfatta skillnader i ljudnivåer. Vår hörsel behöver dock en ökning med närmare 10 dB för att uppleva förändringen som en fördubbling av ljudnivån. Örats känslighet för ljud varierar med ljudets frekvens. Vid beräkning av ljudnivåer kan det göras en kompensation för detta, den sålunda justerade ljudnivån benämns dBA (decibel-A).

Vanligen anger man bullernivåer i form av ett vägt medelvärde över ett dygn (ekvivalentnivå). I vissa fall är det motiverat att också ange toppvärden, så kallad maximalnivå. Det riktvärde som har tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av buller utomhus från vindkraftverk, är i de flesta fall 40 dBA, uttryckt som en ekvivalent ljudnivå. I praktiken motsvarar detta den maximala ljudnivån. Detta kan jämföras med vägtrafiken där riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder är 55 dBA och för maximal ljudnivå vid uteplatser är 70 dBA. Skuggor Följande rekommendationer är angivna av Boverket: Den faktiska skuggeffekten på en störningskänslig plats bör högst vara 8 timmar per kalenderår. Varaktigheten av skuggbildningen bör ej heller överskrida 30 minuter per dygn. Ingen av platserna A-P enligt bilden nedan har värden som överskrider rekommendationer om skuggor angivna av Boverket.

42



Vid solig väderlek förekommer rörliga skuggeffekter från turbinbladen. När rotorn är i rörelse kan dessa skuggor upplevas som störande. Skuggorna kastas som längst när solen står lågt, det vill säga vid solnedgång och soluppgång, och främst under vintermånaderna. På långa avstånd från vindkraftverken mattas skuggornas skärpa varför störningen minskar. Vid ett avstånd på ca 2000 meter från vindkraftverken räknar man därför normalt med att skuggorna ej längre är synliga. Skuggorna följer solens rörelse över dagen varför bostäder väster om vindkraftverken kan uppleva störning tidigt på dagen, medan bostäder norr om vindkraftverken upplever störning mitt på dagen. Bostäder öster om vindkraftverken upplever störning på kvällen. Minimering av skuggeffekter vid närmaste bebyggelse ingår som en parameter vid den slutliga placeringen av verken och målsättningen är att begränsa skuggeffekterna så långt omständigheterna tillåter. Samtidigt kommer eventuell växlighet eller byggnader invid bostäder att dölja skuggningen från vindkraftverken och på så sätt minska den faktiska störningen. (Bilaga 6 skuggberäkning) Kemikalier Vindkraftverken är vattenkylda och kylsystemen innehåller 25 liter vätska varav hälften är etylen (glykol). Vindkraftverkens växellådor innehåller omkring 375 liter smörjolja vardera. Dessutom finns ca 315 liter hydrauloljor i systemets mekaniska komponenter. Växellådoljan byts endast då de regelbundna provtagningarna visar att så måste ske och bytesintervallet varierar således med driftsförhållanderna. Normalt bytesintervall är fyra till sex år. Risken för att olja läcker från växellåda eller hydralik är liten, men om det skulle ske leder det till omedelbart driftstopp och besök av servicepersonal som tar om hand oljan. Avfall under drift består i huvudsak av smörjoljor. Förbrukad olja hanteras och omhändertas enligt gällande regler. Några andra miljöfarliga ämnen förekommer inte i anläggningen. De transformatorer som finns inuti Vindkraftverken är av torrisolerad typ utan olja. Elektromagnetiska fält Det elektromagnetiska fältet består av två delar. Det elektriska fältet som skärmas av olika föremål och det magnetiska som inte skärmas med avtar med avståndet till ledningen. Elektromagnetiska fält skapas när växelström alstras. Magnetfält, som uppkommer kring kablarna är ytterst små. Deras exakta styrka är beroende av ström som går genom kablarna. Fältet är starkast närmast kablarna och avtar snabbt med avståndet. För att minska de elektromagnetiska fälten används trefaskablar med tvinnade fasledare längs kabellängden. De magnetiska fälten från fasledarna interfererar och tar ut varandra vilka innebär att magnetfältet vid markytan kommer att vara försumbart. Det elektriska fältet skärmas av marken.

43



Vindkraftsparkens nätanslutningen sker med markkabel och inte luftledning, vilket medför ett väsentligt mindre magnetfält. Kumulativa effekter Några samverkande effekter av ljud och skuggor m.fl. störningar från andra projekt i närheten föreligger inte i detta projektet. Resurser Vindkraft är en förnybar energikälla. Att utnyttja den är ett av de mest betydelsefulla sätten att uppnå klimatmålen. Nyttjandet av vindenergin år ur miljösynpunkt ett av de bästa sätten att utvinna energi. I Norden används fossila bränslen som marginalproduktion av elkraft. Marginalproduktionen förändras när behovet av el ökar eller minskar. När el kommer från vindkraftverken minskar elproduktionen från fossila bränslen. Kraftverk med fossila bränslen ger utsläpp av co2 samt SO2 och NOx som dels bidrar till växthuseffekten dels bidrar till försurning av mark och vatten samt partiklar som påverkar människors hälsa. Kommer inte föreslagen etablering med 16 vindkraftverk till stånd uteblir elproduktionen från vindkraft och ersätts sannolikt av el från andra produktionsformer. Jämförs den planerade verksamheten med 16 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 32 GW med ett nollalternativ innebär vindkraftverken en årlig minskning av kolbrytningen med 32000 ton, av koldioxidutsläppet med 80000 ton, av svaveldioxidutsläppet med 96 ton och av kväveoxidutsläppet med 80 ton. Hälsa o säkerhet För etableringen kommer normala säkerhetshänsyn att tas för vindkraftanläggningar:

Hindermarkering enligt luftfartsverket och försvarsmaktens anvisningar för att undvika kollisioner med luftfarten.

Avstånd till allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar brukar anges till fallhöjden för verket inklusive rotorblad, dvs. för aktuella verk max 150-179 m.

Övriga risker, t ex i form av nedfallande delar eller is, tillgodoses genom tydliga varningsskyltar på markvägarna i enlighet med Elforsk Studie ”Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning" Elforsk rapport 04:13.

Vindkraftverken skall förses med åskledare för att minska risken för skador.

För att undvika reflektering föreslås rotorbladen ha en matt dämpande ton.

44



Dessutom ger etableringen av vindkraftverk allmänt positiva hälsoeffekter, såtillvida att ohälsosamma utsläpp från icke-förnyelsebara energikällor kan minskas.

Störningar under bygg- o avvecklingsskedet Under byggskedet blir störningarna främst av trafik till och från området. Antalet transporter är i stort beroende på vilken typ av fundament som kan anläggas. Totala antalet transporterna ca 2900, för bergförankrade fundament, ökar till 3400 om gravitations- eller betongfundament erfordras. Av det totala antalet transporter utgör ca 180 stycken transporter långa och breda fordon, som temporärt kan orsaka framkomlighetsbesvär för den ordinarie vägfararen. Under avvecklingsskedet erfordras transporter endast för bortforslingen av verken. Vägar och fundament bibehålls och kablarna ligger kvar. För bortforsling erfordras ca 400 transporter.

45



5 ALTERNTIV Utformningsalternativ Alternativt uppförs endast tre vindkraftverk, verk 1, 2 och 3, som redan erhållit bygglov. Elproduktionen beräknas då minska med 65000 MWh till 15000 MWh, vilket motsvarar normal hushållsel för ca 3000 istället för 16000 enligt förslaget. Dvs. att i detta fall kommer anläggningen producera mindre el än huvudalternativet, men platsen kommer likväl att påverkas. Det finns inget som stödjer en reduktion av huvudalternativet eftersom det då inte kommer att ske en optimering av vindinnehållet, vilket innebär nackdelar för miljön. Detta utformningsalternativ utreds därför inte vidare i denna MKB. Lokaliseringsalternativ Man kan givetvis ställa sig frågan om den valda platsen mellan Strömby och Karlshult är den mest lämpliga för en vindkraftsetablering. För att belysa detta hänvisar vi till Samrådshandling för vindkraftsstrategi daterad 2009-06-11. Karta överst på sid 21 i denna MKB är tagen ur den utredningen. Enligt den ligger vår vindkraftspark, med 16 verk, på sådant avstånd från befintlig bebyggelse, vilket tycks vara svårt att uppnå på annan plats.

Orangefärgade ellipser är områdena prioriterade för vindkraft. Med röd begränsningslinje markerat området mellan Strömby och Karlshult är utpekat som förenligt med vindkraft

46



Alternativa lokaliseringar till vindkraftutbyggnad redovisas i det Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft för Torsås kommun som tagits fram, se figur ovan. De föreslagna områdena för större vindkraftparker ligger främst i kommunens inland eftersom det inte bedöms som möjligt att genomföra storskalig vindkraftutbyggnad närmare kusten, bl.a. på grund av närheten till bebyggelse m.m. Alternativa konfigurationer har även studerats under arbetets gång. Studierna har genomförts i syfte att optimera energiproduktionen samt att minska ljudutbredning och skuggeffekter. Det aktuella området vid Strömby bedöms, med hänsyn till de relativt få konflikter som föreligger, utgöra ett lämpligt och ändamålsenligt första utbyggnadsalternativ i området. Nollalternativ

D v s inget ytterligare vindkraftverk byggs. Nollalternativet innebär att området kommer att se ut som det gör idag. Arbetstillfällen går förlorade. Ett nollalternativ innebär också att de goda vindtillgångarna i området inte tas tillvara och energiproduktionen på 80000 MWh om året uteblir. Den ström som inte produceras av vindkraften måste produceras på annat sätt. I värsta fall produceras strömmen istället via förbränning av fossila bränslen. Konsekvensen blir då att miljön belastas med utsläpp av:

� 80000 ton koldioxid (CO2)

� 80 ton kväveoxider (NOx)

� 96 ton svaveldioxider (SO2)

samt ev. utvinning av: � 32000 ton kol (C)

Detta medför i sin tur bl.a. ökad växthuseffekt och möjligheten att uppfylla regionala, nationella och globala miljömål försvåras om vindkraftens positiva effekter för miljön går förlorade.

47



6 HÅLLBART SAMHÄLLE Miljökvalitetsnormer Utbyggnaden av vindkraftparken innebär inga konflikter med någon miljökvalitetsnorm. Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av kväveoxider. Miljömål Nationella miljömål Riksdagen har beslutat om sexton miljökvalitetsmål. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Målen beskriver de kvaliteter som miljön måste ha för att vara ekologiskt hållbar. I samhällets planeringsarbete är det viktigt att kontrollera mot dessa miljökvalitetsmål, för att utröna huruvida en åtgärd bidrar till att målen uppnås eller om den är i konflikt med något av målen. De femton miljökvalitetsmålen omfattar följande aspekter: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Levande skogar 15. Begränsad klimatpåverkan 16. Ett rikt växt- och djurliv Vindkraftproducerad el kan produceras i stort sett helt utan utsläpp av luftföroreningar. Vindkraftsparken bidrar till att uppnå de miljökvalitetsmål som omfattar effekter av olika utsläpp av luftföroreningar eftersom. Miljökvalitetsmålen är i första hand: • Frisk luft • Ingen övergödning • Bara naturlig försurning

48



• Begränsad klimatpåverka och God bebyggd miljö. Miljömålet Ett rikt odlingslandskap innebär att landskapets värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Den aktuella vindkraftverken bedöms inte påverka detta mål negativt. Jordbruket kan bedrivas och några konflikter med kulturlandskapet förutses inte, området är redan exploaterat genom jordbruket. För miljömålet God bebyggd miljö gäller att städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Vindkraftverken har lokaliserats med hänsyn till tillämpliga riktvärden kring ljud och skuggeffekter. Härigenom förväntas ej någon konflikt kring den bebyggda miljön. Regionala miljömål Energimyndigheten har under 2006 haft i uppdrag att ta fram ytterligare områden som ska vara av riksintresse för vindbruk. Länsstyrelsen i Kalmar län har pekat ut ytterligare områden i länet som kan vara föremål för vindkraftsetableringar. Ett område knappt 1 km västerut i Kalmar kommun har pekats ut som riksintressant för vindbruk. Lokala mål

Enligt Torsås kommuns översiktsplan skall kommunen i sin planering främja hushållning med resurser samt verka för en säker och hållbar energitillförsel som tillgodoser behovet. Svensk energipolitik eftersträvar för närvarande att stödja energieffektivisering och miljövänlig produktion av el och värme från förnybara energikällor Hänsynsregler De hänsynsregler som tillämpas på projektet återfinns i miljöbalkens 2 kap. Reglerna har presenterats nedan: Bevisbördan Enligt miljöbalkens 2 kap. 1 § är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan

49



antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. Med miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med denna redovisning visas implicit att reglerna följs. Kunskapskravet Enligt miljöbalkens 2 kap. 2 § skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Undertecknade författare har under mer än 30 år sysslat med prövning av tillståndsfrågor dels inom kommun dels inom länsstyrelse och är väl förtrogna med de miljökonsekvenser som vindkraftverk kan medföra. I de fall specialkompetens erfordras anlitas särskida konsulter för tillföra kunskap. Försiktighetsprincipen Enligt miljöbalkens 2 kap. 3 § skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid beräkning av buller och skuggor har sådana förhållanden valts som medför den största påverkan på omgivningen. ( Vindhastighet och – riktning samt solhöjd och molnighet. Mot den bakgrunden bedöms verkens placering och höjd uppfylla kraven enligt försiktighetsprincipen. Produktvalsprincipen Enligt miljöbalkens 2 kap. 4 § skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Kemiska produkter används relativt lite i elproduktionen. Några befarade risker för

50



människors hälsa eller miljön bedöms vindkraftsparken inte medföra. Utbyggnaden av vindkraftsparken bedöms förenlig med produktvalsprincipen. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Enligt miljöbalkens 2 kap. 5 § skall alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja förnybara energikällor. Vindkraftsparken kommer endast marginellt att ianspråkta naturresursen skogsmark och i stort kan större delen av anläggningen återvinnas efter att vindkraftsparken upphört att fungera och avvecklas. Parken bidrar till ett kretsloppsanpassat samhälle då vinden utgör en förnyelsebar resurs som nyttjas för elproduktionen. Utbyggnaden bedöms förenlig med hushållnings- och kretsloppsprinciperna. Lokaliseringsprincipen Enligt miljöbalkens 2 kap. 6 § skall det för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. En analys av möjliga lägen för vindkraftsparken har gjorts varvid det nu föreslagna är bäst. Läget är även visat som ett möjligt läge för vindkraftverk av kommunen. Kraven enligt lokaliseringsprincipen bedöms uppfyllda. Skälighetsprincipen Enligt miljöbalkens 2 kap. 7 § gäller kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid avvägningen. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. åsidosätts. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivna och planerade åtgärder bedöms vara ekonomiskt rimliga.

51



REFERENSER - Boverket, 1995. Etablering av vindkraft på land. Allmänna råd 1995:1 - Boverket, 2003. Planering och prövning av vindkraftsanläggningar- - Miljödepartementet, 1999. Rätt plats för Vindkraften. Slutbetänkande av - Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75. - Översiktsplan för Torsås kommun, förberedande antagandehandling 2010-05-04 - Översiktsplan för Kalmar kommun, Antagen av kommunfullmäktige 1999-12-20 - Vindstrategi för Torsås kommun - Vindkraftplan för Kalmar kommun, Tematiskt tillägg till översiktsplanen, utställningshandling 2010-09-06 - Naturvårdsplan för Torsås kommun, Antagen av Kommunfullmäktige 2007-05-15, § 82/07. - Lantmäterimyndigheten - Förenklad berggrundskartan, generell undersökning, SGU, Sveriges geologiska undersökning - Länsstyrelsen i Kalmar län 1997, Natur i Östra Småland

Documents

Del II MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING…S-101105-orig-DEL-II.pdfUpprättad 2010-11-04 2 ... INLEDNING FR Ramström AB är ett handels- och teknikföretag som med specialkompetens tillgodoser