Värdekärnor inom Ostlänken - Trafikverket · Rapport Värdekärnor inom Ostlänken Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning 060321 Sidan 1 av 49 Värdekärnor inom Ostlänken

Bilaga 1 till miljökonsekvensbeskrivning - utställelsehandling december 2008

Järnvägsutredning

Ostlänken

Diarienr: F08-10130/SA20BSAB: 9601-01-218

Värdekärnor inom OstlänkenSammanfattande redovisning

BeställareBanverket Investeringsdivisionen

Utredningsledning Projektledare Tomas Köhler Biträdande projektledare Peter Lindell Projektassistent Lena Hesselgren Dokumentation Jaan Tombach Kommunikation Eva Dufva Miljö Anders Elam Trafik och marknad Anders Lundberg Teknik Kurt Eriksson, John Fridlund Fastigheter och avtal Torgny Söderberg

KonsultProjekt: Sammanställning av naturkunskap och kartläggning av naturens värdekärnor

Banverkets avtalsnr: BRÖ 05-417/SA30

Rapport utförd av Ekologigruppen och Metria Miljöanalys

Rapport Värdekärnor inom Ostlänken

Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning 060321 Sidan 1 av 49

Värdekärnor inom Ostlänken -sammanfattande redovisning-

Projekt: Sammanställning av naturkunskap och kartläggning av naturens värde-kärnor Banverkets avtalsnr: BRÖ 05-417/SA30 Rapport utförd av Ekoligigruppen och Metria Miljöanalys


Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning, 060321 Sidan 2 av 49

Innehållsförteckning Inledning................................................................................................................................. 3 Syfte ....................................................................................................................................... 3 GIS-skikt och objektskatalog ................................................................................................. 4 Metodik .................................................................................................................................. 6

GIS analys .......................................................................................................................... 7 Objektsbeskrivning -Objektskatalog ................................................................................ 12

Referenser............................................................................................................................. 15 Bilagor.................................................................................................................................. 16

Bilaga 1. ursprungsdata – benämning och ID .................................................................. 16 Bilaga 2. Leverans............................................................................................................ 17 Bilaga 3 Indata ................................................................................................................. 20 Bilaga 4 Vegetationstyper använda i objektskatalog ....................................................... 22 Bilaga 5 Signal och indikatorarter................................................................................... 25 Bilaga 6 Indikatorarter källskog....................................................................................... 30 Bilaga 7 Känslighetsklassficering ................................................................................... 31 Bilaga 8 Strukturer/Element............................................................................................. 39 Bilaga 9 Nyckelbiotoper................................................................................................... 40 Bilaga 10 Underlagsinventeringar.................................................................................... 42



Inledning Denna rapport är ett sammanfattande dokument från projektet ”Sammanställning av naturkunskap och kartläggning av naturens värdekärnor”. Projektet bedrivs inom ost-länkens korridorer med buffert som berör Östergötlands, Södermanlands och Stock-holms län (Figur 1). Mål med denna del är att:

• redovisa ett GIS skikt med värdekärnor i 4 naturvärdesklasser inom utbred-ningsområdet.

• sammanställa beskrivningar av alla naturvårdsobjekt inom buffertzonen och koppla dessa till GIS-skiktet.

• vara kunskapsunderlag till korridorinventering och utredning om biologisk inf-rastruktur

Figur 1. Ostlänkens tre korridoralternativ och buffertområde på 3 km från korri-dorens yttersta gräns. Området ligger inom länen Östergötland, Södermanland och Stockholm.

Syfte Syftet med uppdraget är att presentera ett beslutsunderlag som gör det möjligt att ur naturvårdssynpunkt jämföra korridorerna för den planerade Ostlänken. Fjärranalysarbe-tet skall också kunna ligga till grund för en mer detaljerad fältkartering utmed de före-slagna korridorerna. Underlaget och tillvägagångssättet skall vara transparent så att det går att se vilka bedömningar som gjorts och vilka kriterier som använts.



Två delmål med arbetet är viktiga, dels att få en kunskapsnivå om de olika områdena som är jämförbara, dels att det finns en kunskapsnivå som är tillräcklig för att bedöma vilken sträckning som ger minst negativ påverkan på naturvärden. Vår målsättning har dessutom varit att göra en utredning som fokuserar på beslutsviktig information och på en tydlig framställning av fakta och bedömningar.

GIS-skikt och objektskatalog Det slutgiltiga GIS skiktet innehåller mer än 2500 objekt från ca 30 olika inventeringar.

Figur 2. Bilden visar hur ett utsnitt av karta med attributtabell ser ut. I GIS-applikationen finns möjlighet att söka olika typer av områden, arter etc.

GIS-data är levererat enligt Banverkets krav, bl.a.: • Shape format, ArcGIS 8.3 (ArcMap) • Koordinatsystem/Projektion: RT90 2,5 gon V 0:-15 Vid användandet av GIS skiktet så uppmärksamma att:

• Flera ytor/objekt kan överlappa varandra och dessa kan ha olika värde. • Ett område kan ha flera överlappande ytor/objekt med t.ex. olika naturvärdes-

klass. Vid visualisering av alla klasser bör man därför inte välja helfärgade po-lygoner eftersom en yta med naturvärdesklass 1 mycket väl kan ”ligga under” en större yta med naturvärdesklass 4. Ytan med naturvärdesklass 1 kommer då inte att synas.



• Det är därför viktigt att anpassa lämpliga symboler och färger (inklusive transpa-rent) beroende på vad man vill visualisera. Denna anpassning görs i Arcmap-programmets .lyr fil.



Metodik

Övergripande arbetsgång

Figur 3. Schematisk beskrivning över arbetsgång illustreras i färglagda rutor.

1. Indata (bilaga 3) Indata till det slutgiltiga GIS skiktet består av: a) existerande inventeringar (se Metria Miljöanalys och Ekologigruppen 2004) och kompletterande kartering (se Metria Miljöanalys och Ekologigruppen 2005), b) objektskatalog från Ekologigruppen.

2. Kontroll och preparering av information. Indata kontrollerades och preparerades. Linjer och punktskikt i tidigare GIS in-formation konverterades till ytor. Attributtabell preparerades.

3. GIS analys (Kapitel 0) Information i GIS skikt kopplades ihop med relevant information i objektskata-log.

Pappers-kartor

Digitalgeografisk

information

Kontroll och preparering

GIS analys Naturvärdesklassificering

GIS skikt till fält

Objekts-katalog

Kontroll

Fältkartor

Fältinventering

Attribut

Kompletterande kartering

Aktuell skogsfas

Beskrivningar


GIS analys

Kontroll

Slutgiltigt GIS skikt

1a2

3

4

5

1b

Pappers-kartor

Digitalgeografisk

information

Digitalgeografisk

information


GIS analys Naturvärdesklassificering

GIS skikt till fältGIS skikt till fält

Objekts-katalog

Kontroll

Fältkartor

Fältinventering

Attribut

Kompletterande kartering

Aktuell skogsfas

Beskrivningar


GIS analys

Kontroll

Slutgiltigt GIS skikt Slutgiltigt GIS skikt

1a2

3

4

5

1b



4. Granskning och kontroll. En granskning och kontroll av resultat inklusive attributtabell.

5. Slutligt GIS-skikt och objektskatalog

GIS analys Följande steg ingick:

• Specifikation av innehåll och benämningar i attributtabell för det slutgiltiga GIS skiktet. Detta gjordes i samverkan med Banverket och Calluna.

• Sammanlagring av all indata. • Relevant information från objektskatalog kopplas mot attributtabell per objekt. • Borttagning av ytor från slutgiltigt GIS skikt som ligger på gränsen av buffert-

området och där ingen beskrivande information finns. Detta har skett för nyck-elbiotoper från Holmen.

• För ängs- och betesinventering togs ytor bort som saknar beskrivning. Enligt uppgifter från jordbruksverket är dessa borttagna ytor inte värdefulla längre. För Stockholm togs 19 ytor bort och för Östergötland togs 79 ytor bort.

• Objekt från kompletterande kartering. Objekt som inte har besökts i fält eller som har lågt naturvärde enligt fältinventering är inte inkluderat.

• En sökväg (hyperlänk) skapades från respektive objekt i GIS skiktet till en ob-jektsbeskrivning för objektet. Denna objektsbeskrivning är i pdf-format och har genererats av Ekologigruppen från objektskatalogen.

Beskrivning av innehåll i attributtabell För varje fält/kolumn i attributtabellen beskrivs nedan vad fältet innehåller och vilka analyser som gjorts. Id_internt Ett internt nummer för varje objektet, t.ex. E009H8jNU001. E = länsbokstav (E, D eller AB). När ett objekt finns inom två län har valet av län i första hand styrts av om det är en länsspecifik inventering. Om inventeringen inte är länsspecifik har centrumpunkten för ytan styrt val av länsbokstav.

09H8j = ekonomiska kartans beteckning, t.ex. 08F3j. När ett objekt har funnits inom flera ekonomiska kartblad har slumpen fått avgöra vilket kartbladsbeteckning som ob-jektet har fått. N = naturmiljö. Kan även vara K = kulturmiljö. U = om objektet tagits fram av Ekologigruppen/Metria Miljöanalys som arbetar inom hela buffertområde med fokus på området utanför korridorerna. Notera att objekt även kan finnas inom korridorer fastän de har beteckningen ”U”. Kan även vara ”I” och avser då Callunas inventering inom korridorerna. 001 = ett löpnummer inom respektive ekonomiskt kartblad. I exemplet är 001 det första objektet inom kartblad 08F3.

Namn Namn på objektet har hämtats från de olika inventeringarna som använts som underlag. I de fall de inte redovisar namn har inget nytt namn hittats på. I fältet står istället ”sak-nas”. I de fall namsättning har gjorts så ska benämningen huvudnaturtyp + geografisk-hänvisning användas, t.ex. Tallrismosse 800 m sydost Kvarnstugan.



Naturvärdesklass Detta är den slutliga naturvärdesklassen som ett objekt tilldelats efter fältinventering eller från existerande information (värdebeskrivningar) om fältinventering inte har ut-förts.

Naturvärdesklass för varje objekt är hämtat från objektskatalog.

Det klassindelningssystem som har använts är: 1 = riksintresse/nationellt intresse

2 = regionalt/länsintresse

3 = kommunalt intresse

4 = lokalt intresse

De olika inventeringarna använder olika klassningssystem. I områden som inte är fält-bedömda har klassindelning följts för följande inventeringar:

• Natura 2000

• Naturvårdskatalog Stockholms län

• Naturvårdsprogram Linköping

• Naturvårdsprogram Norrköping

• Naturvårdsprogram Södermanlands län

• Regional grusinventering (Stockholm Södermanland)

• Riksintresseområden naturvård

• Våtmarksinventering (Stockholm Södermanland)

• Ädellövskogsinventering (Stockholm Södermanland)

• Äng och hagmarksinventering (Stockholm Södermanland)

Se bilaga 10 om källor.

I inventeringar som inte har motsvarande bedömningssystem har följande generella vär-deringar gjorts för objekt som inte är fältbedömda:

Klass 1

• Statlig skog värdekärna

• Objekt i Ängs- och betesmarksinventering Östergötland som angivits som högs-ta naturvärde.

• Ängs och betesområden som överlappas av Ängs och hagmarksobjekt klass 1 (Stockholm och Södermanland)

Klass 2 • Alla nyckelbiotoper har fått ”grundklassningen” 2 regionalt värde. Klassningen

har ibland ändrats vid fältkontroll. Endast nedflyttning har varit aktuellt. • Alla källskogsobjekt (Södermanland) • Holmens nyckelbiotoper har behandlats på samma sätt. • Ängs och betesmarksinventeringsobjekt med särskilt rik flora har åsatts klass 2.



• Statlig skog tilläggsmark • Alla objekt där huvudnaturtyp är ”strandängar” • Objekt i Ängs- och betesmarksinventering Östergötland som angivits som högt

naturvärde • Ängs och betesområden som överlappas av Ängs och hagmarksobjekt klass 2

(Stockholm och Södermanland) Klass 3

• Alla Naturvärdesområden har fått utgångsvärdet Klass 3. Även dessa har ofta fått finna sig i att bli åsatt en lägre klass efter fältinventering. De är ofta mycket triviala.

• Holmens naturvärdesområden har behandlats på samma sätt. • Alla objekt i ängs och betesinventeringen i Stockholms och Sörmlands län har

fått minst klass 3 om de utifrån beskrivning är välhävdade och hyser en repre-sentativ betesflora.

• Objekt i Ängs- och betesmarksinventering Östergötland som angivits som natur-värde.

• Ängs och betesområden som överlappas av Ängs och hagmarksobjekt klass 3 (Stockholm och Södermanland)

”Saknas” har använts för objekt som inte har en slutgiltig eller ursprunglig naturvärdes-klass men där objekten ändå antas ha ett naturvärde (gäller äng- och betesmarksinven-tering och sumpskogsinventering, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd).

Notera att i korridorinventering av Calluna har ett annat klassindelningssystem använts.

Objektsbeskrivning Här finns en länk till objektsrapport som är skapat från objektskatalogen. Varje poly-gon/yta har en hyperlänk till en objektsrapport i pdf format (Acrobat 5.0). Objekts-rapporten får du upp genom att trycka på hyperlänkknappen (blixt) och dubbel-klicka på en yta. Acrobat Reader ska då automatisk öppnas i ett nytt fönster.

Objektsrapportens namn är ”Id_internt” + ”.pdf”.

Observera att sökvägen till rapporten inte är relativ så sökvägen kan behövas ändras beroende på var projektet och pdf filerna läggs. Ändra t.ex. med sök och ersätt.

Objektsbeskrivningens innehåll beskrivs vidare under egen rubrik nedan.

Areal Objektets areal i hektar med en decimal.

Faltinventerat Ja eller Nej om objektet är fältinventerat eller inte.

Klass_ursprunglig Om en naturvärdesklassning för ett objekt finns i de ursprungliga GIS skikten (in-venteringar) så anges här denna klass, oberoende av vilket klassificeringssystem som använts. Om ursprunglig klass saknas i de ursprungliga GIS skikt så har information hämtats från objektskatalog.



Naturvärdesklass 1 har följande inventeringar direkt fått: Natura 2000-områden och Riksintresse för naturvård.

I de fall där flera ursprungliga GIS skikt har använts för att beskriva ett nytt objekt så listas alla ursprungliga naturvärdesklass med kommatecken emellan i samma ord-ning som under fält "URSPRUNGSDATA". Detta fall förekommer endast inom Cal-lunas korridorinventering.

Om information saknas så skrivs "Saknas".

Datum_inventering Datum för fältinventeringen i format 2004-10-11.

Om ingen fältinventering har utförts så lämnas blankt.

Inventerare För- och efternamn på den person som har fältinventerat.


Organisation Namn på den organisation som har utfört fältinventeringen.


Huvudnaturtyp Huvudnaturtypen anges enligt en tabell enligt objektskatalogen. De värden som kan förekomma är:

• Betade skogar • Trädbärande hävdade marker • Öppna torra-friska hävdade marker • Andra öppna marker • Strandängar-hävdade våtmarker • Rinnande vatten • Klarvattensjöar • Näringsrika sjöar • Öppna våtmarker • Sumpskogar • Sumpbarrskogar • Sumplövskogar • Gamla friska-torra barrskogar • Gamla friska-torra lövskogar • Skogsbrukspåverkade skogar • Ädellövskogar, ej hävdade • Ädellövträd • Diverst område med många naturtyper • Saknas

Huvudnaturtyperna har valts ut för att få så få naturtyper som möjligt samtidigt som de skall skilja sig ur ett ekologiskt perspektiv.



Ursprungsdata Anger namnet på det ursprungliga GIS skiktet (källdata) som motsvarar objektet. Namn anges enligt bilaga 1. Två fall kan förekomma: a) Ett objekt motsvaras av ett objekt i ursprungsskikt/källdata. b) En helt ny avgränsning av ett objekt har skett inom ett geografiskt område som inne-håller minst två överlappande ursprungsskikt/källdata. I detta fall listas ursprungsdata med kommatecken emellan (t.ex. naturvärden i skog, äng- och betesinventering). Detta fall förekommer endast inom Callunas korridorinventering.

Id_objekt Ursprungligt id nummer för objektet från ursprungsskikt/källdata. I vissa fall är det lite oklart vilket ursprungligt id för objektet som skall användas. I Bi-laga 1 listas vilka fält/kolumner i ursprungliga GIS skikt som har använts. I de fall där flera ursprungliga GIS skikt har använts för att beskriva ett nytt objekt så listas alla ursprungliga id nummer med kommatecken emellan i samma ordning som under fält "URSPRUNGSDATA". Detta fall förekommer endast inom Callunas korri-dorinventering.

Skyddstatus Formell skyddstatus har följande: Natura 2000, naturreservat, områden av riksintresse för naturvård, naturminnen, djur- och växtskyddsområden (finns inte inom studieområ-det), biotopskydd i skog, naturvårdsavtal i skog och landskapsbildsskydd.

Andra inventeringar som faller helt eller delvis inom områden med formell skyddstatus har även fått ”Ja” (dvs skyddstatus).

Störningsavstand Störningsavstånd anges i följande 9 klasser : Störningsvastånd Typ av förhållanden 1. 50 m (fågelliv, mikroklimat) Okänsliga miljöer t.ex park och trädgårdar

miljöer där människor vistas ofta 2. 125 m (fågelliv) Öppna jordbruksmiljöer utan särskilt käns-

liga arter 3. 250 m (fågelliv) Större ostörda skogsområden. 4. 250 m (fågelliv, mikroklimat, hydrologi) Sumpskogar, friska skogar med förekoms-

ter av arter känsliga för förändringar i luft-fuktighet.

5. 500 m (fågelliv) Förekomster av störningskänsliga fågelar-ter som tjäder, orre, trana. Strandängar

6. Hydrologiskt känsligt Rinnande vatten och våtmarker med na-turvärden

7. 1000 m störningskänslig fauna Störningskänslig fauna 8. 1500 m (fågelliv) Förekomst av årta. 9. Okänd Dessa klasser hämtas från objektskatalogen. Referenser till störningsklasser finns som bilaga 7.



Objektsbeskrivning -Objektskatalog Objektsbeskrivningarna har skapats i en Objektskatalog som är uppbyggd i en Filema-kerdatabas (Version 6.0). Varje objekt som beskrivits har skrivits ut som PDF och län-kats till GIS-skiktet. När man markerar en yta i GIS-applikationen och klickar i objekt-beskrivningsfältet länkas man till en objektsbeskrivning som innehåller mer info om objektet än vad som får rum i de andra fälten. Utöver funktionen som bas för objektsbeskrivningar i GIS-applikationen kan databasen användas direkt som underlag för bedömningar om ev påverkan av järnvägen på exem-pelvis biologiska infrastrukturer. Mycket av den information som finns i Objektskatalogen återfinns även direkt i GIS-applikationen, se ovan under rubriken närmast ovan. Nedan beskrivs innehållet i de oli-ka fälten i objektsbeskrivningarna. De inventeringar som använts som underlag redovi-sas i bilaga 10.

Innehåll i objektsbeskrivningarna som inte återfinns i GIS-applikationen Vegetationstyp Vegetationstyp har åsatts alla områden där det varit möjligt att få fram en vegetations-typ. Indelningen är finare än huvudnaturtyp. Vissa inventeringar ger inte stöd för att kunna klassa objektens vegetationstyp. Klassningen i vegetationstyper är därför inte fullständig. En lista som tagits fram i samarbete med Calluna på använda vegetationsty-per finns som bilaga 4. Rödlistade arter Dessa är inlagda från: Artdatabanken. Dessa uppgifter är från i hösten 2004. Uppgifter från före 1950 är bort-filtrerade. Uppgifter som haft sämre noggrannhet än 5 km har tagits bort, utom för fåg-lar. Där är även sådana uppgifter medtagna vilket innebär att atlasinventeringens uppgif-ter är med. Jag har skurit ut uppgifter som ligger inom någon av de områden vi redovi-sar. Uppgifter som inte ligger inom objekt är sålunda borttagna. Norrköpings kommuns material. Utdrag från Kaj Almqvist, Norrköpings kommun i januari 2005 där alla rödlistade arter redovisas som ligger inom de i kommunens natur-vårdsprogram redovisade områden. Sörmlands naturvårdsplan: Lista enligt länsstyrelsen hösten 2004. Uppgifter äldre än 1950 ej medtagna. Uppgifterna har uppdaterats enligt rödlistan för 2005 (artdatabanken 2005). Det innebär dock att arter som inte var rödlistade förra omgången (år 2000) inte är redovisade. T.ex. är sånglärka som numera är rödlistad inte med bland de rödlistade arterna. Fältuppgifter om rödlistade arter har förts in. Nyckelbiotopsinventeringar, ängs- och betesinventeringarnas uppgifter om rödlistade arter har förts in. Stockholms läns naturkatalogs uppgifter har förts in. Under arbetet har också inkomna uppgifter från olika inventeringar förts in. Detta har inte gjorts systematiskt för alla objekt. I beskrivningsfältet finns ofta uppgifter om röd-listade arter. Där så har varit möjligt har uppgifter överförts till fältet för rödlistade arter.



Signal och indikatorarter, habitats- och skyddsvärda arter Under fältet signal- och indigkatorarter redovisas utvalda signalarter enligt bilaga 5. Utvalda Signalarter gäller för skogsmiljö och utgår från skogsstyrelsens signalartlista. Högsta signalvärde = S3 Högt signalvärde = S2 Visst signalvärde = S1 Utvalda indikatorarter för ängs- och betesmarker redovisas enligt samma system, Högsta indikatorvärde = Ä 3 Högt indikatorvärde = Ä 2 Visst indikatorvärde = Ä 1 Habitats och fågeldirektivsarter redovisas med asterisk (*) Dessa uppgifter kommer endast från fältinventeringar och beskrivningar. Inget regis-termaterial finns tillgängligt för dessa arter. Skyddsvärda arter övrigt. Arter som t.ex tidigare varit rödlistade eller i andra sammanhang redovisade som intres-santa har förts in här. Indikatorarter källskog Dessa arter är definierade i Södermanlands läns källskogsinventering och redovisas en-dast för områden i denna inventering. Högsta indikatorvärde = 3 Högt indikatorvärde = 2 Visst indikatorvärde = 1 Se bilaga 6. Kontinuitet I fältinventerade objekt har en bedömning av kontinuitet gjorts. Dels kontinuitet vad avser skog och trädskikt men även om det föreligger hävdkontinuitet. Klassificeringen är inte gjord genomgående för alla objekt. De klasser som använts är: Urskogskontinuitet.

• Mycket lång obruten skoglig kontinuitet (>300 år). • Lång obruten skoglig kontinuitet (100-300 år). • Begränsad skoglig kontinuitet (<100 år). • Mycket lång obruten trädkontinuitet (>300 år). • Lång obruten trädkontinuitet (100-300 år). • Begränsad trädkontinuitet (<100 år). • - • Mycket lång obruten hävdkontinuitet (>300 år). • Lång obruten hävdkontinuitet (100-300 år). • Begränsad hävdkontinuitet (<100 år). • Avbruten hävd • Okänt



Tillägg För att ange förhållanden som kan påverka värdering anges här kommentarer enligt klasserna:

• Fågelrikt • Artrik vattenmiljö • Kalkpåverkan • Dikespåverkan

• Bete • Slåtter • Svag hävd • Gödslad • Plöjd

• Likåldrig skog • Skogliga ingrepp

Strukturer element Förekommer död ved, grova träd, hög och jämn fuktighet mm ökar ofta naturvärdena i området. Uppgifter om dylika ting kan också vara viktiga för bedömning av spridnings-förutsättningar för olika arter. Se bilaga 8 för fullständig klasslista. Nyckelbiotop skog-å-sjö I detta fält anges huruvida objektet är en nyckelbiotop. För skog användes definitioner enligt skogsvårdsstyrelsens Nyckelbiotopsmetodik. För rinnande vatten användes meto-dik utarbetad på länsstyrelsen i Jönköping. För sjöar anges tillämpliga natura 2000-habitat som nyckelbiotoper. Detta fält är konsekvent ifyllt för områden som ingår i nyckelbiotopsinventeringarna men ej för övriga inventeringar. Se bilaga 9 för lista.



Referenser Jönsson, Camilla, 2004; Projekt Ostlänken. Kartering av hygge, ungskog och yngre skog från satellitdata. M2004/04157.3. Metria Miljöanalys. Ahlcrona, Eva. Collinder, Per. 2004; Potentiella värdekärnor i Södermanlands och Stockholms län - Kartering från satellitdata. M2004/04157.6. Metria Miljöanalys och Ekologigruppen,. Ahlcrona, Eva. Collinder, Per. 2005Värdekärnor inom Ostlänken – GIS sammanställ-ning inför fältarbete. M2004/04157.4. . Metria Miljöanalys och Ekologigruppen, 2005. Nilsson, Jonas. 2005. Naturvärden i Tullgarntrakten –referenssammanställning. Ekolo-gigruppen.



Bilagor

Bilaga 1. ursprungsdata – benämning och ID Benämning av ursprungsdata i kolumn "URSPRUNGSDATA" i GIS skikt

Vilket ursprungligt id som använts i kolumn "ID_OBJEKT" i GIS skikt

Natura 2000 ”sitecode”

Naturreservat "originalid" fi AB än och "objid" i D och E län

Riksintresse naturvård "originalid" Statlig skog värdekärna "objectid" Statlig skog tilläggsmark "objectid" Holmen nyckelbiotopsinventering "Best_id" " Nyckelbiotopsinventering "kartid2" Naturvärdesområden "kartid2" Biotopskydd i skog "kartid2"

Planerat biotopskydd i skog "kartid2 har inget nr så därför användes ”kartid1”

Naturvårdsavtal i skog "kartid2"

Sumpskogsinventering

"kartid2" . Flera objekt (ofta mkt närlig-gande) kan ha samma kartid2 men de har samma information. (Obs - samma objekt kan ha två olika kartid2 om de ligger över ekoblad gränser. Sådana ob-jekt slogs samman till ett objekt).

Äng- och betesinventering "Faltid" Äng- och hagmarksinventering "Obj_id" i AB län. "Anghag_id" i D län

Våtmarksinventering

"Nummer" i D län. I AB län där Ekologi-gruppen digitaliserat från papperskartor användes "kod".

Grusinventering "Grus_sve” Naturvårdsprogram Norrköping, nvp "Nvp_id" Naturvårdsprogram Norrköping, n2a "Omr_id" Naturvårdsprogram Norrköping, delomr Bråviken, n2z "Ben_mning" " Naturvårdsprogram Linköping, naturområde "Type" Naturvårdsprogram Linköping, naturobjekt "Type" Barrskogsinventering Norrköping "Områdesnum" Källskog, D län "Objektid" Benämning av ursprungsdata i kolumn "URSPRUNGSDATA" i GIS skikt

Vilket ursprungligt id som använts i kolumn "ID_OBJEKT" i GIS skikt

Naturvårdsplan, AB län "Kod" Naturvårdsplan, D län "Nummer"



Ädellövskogsinventering, AB län "ID" i skikt som digitaliserats av Ekologi-gruppen

Ädellövskogsinventering, D län "Dbn_beteck" Fält ”Id_objekt”.

Föreslagna naturreservat ingår även här (2 st). Dessa har inget ursprungligt id.

Satellitkartering, skogsbiotoper "Objekt_id"

GIS analys, bergbrant och syd-sluttning "Id"

Geologisk karta, kalkberggrund "Id"

Bilaga 2. Leverans Leverans av data till Banverket består av: CD med slutgiltigt GIS skikt. Samt grunddata. För import till GISELA CD med grunddata från existerande inventeringar samt rapporter. För import till IDA

CD med slutgiltigt GIS skikt har följande struktur:

• I mappen ”Grunddata” finns nu alla rapporter i Word-format och i PDF-format

samt annat underlag. Detta är endast ett underlag och används inte i GIS-upplägget. Det är uppdelat i undermapparna

o Delrapporter, o GIS-underlag, o Huvudrapport.

• Mappen ”pdf” innehåller de pdf:er som skall länkas till GIS-skikten.

• I mappen ”SHAPE” ligger det slutgiltiga GIS-skiktet som heter ”Naturvardekar-nor.shp”

o Slutgiltigt GIS skikt (Naturvardekarnor.shp) har följande egenskaper: o Shape format, ArcGIS 8.3 (ArcMap) o Koordinatsystem/Projektion: RT90 2,5 gon V 0:-15 o GIS skiktet har följande tilläggsfält: Id_intern, Namn, Naturvardesklass, Ob-

jektsbeskrivning, Areal, Faltinventeratm Klass_ursprunglig, Da-tum_inventering, Inventerare, Organisation, Huvudnaturtyp, Ursprungsdata, ID_objekt, Skyddstatus och Storningsavstand. Se Kapitel 4 för mer beskriv-ning av dessa fält.



o Observera att GIS skiktet innehåller många överlappande ytor och vid visua-lisering av skiktet är detta viktigt att komma ihåg. Lyr-filen är inte anpassad för något speciellt visualiseringssyfte. Det är därför viktigt att anpassa lämp-liga symboler och färger beroende på vad man vill visualisera. Som exempel kan vi ta fältet ”naturvärdesklass”. Vid visualisering av alla klasser bör man inte välja helfärgade polygoner eftersom en yta med naturvärdesklass 1 mycket väl kan ”ligga under” en större yta med naturvärdesklass 4. Ytan med naturvärdesklass 1 kommer då inte att synas.

o Hyperlänkar till objektsrapporter i pdf-format för respektive yta/objekt har sökväg: ”c:\PDF\*.pdf” och ligger i fältet ”OBJEKTSBESKRIVNING” Sökvägen kan ändras med t.ex. sök och ersätt.

• I roten ligger projekt-filen som heter vardkarnor.mxd Den är sparad med relativ sökväg.

CD för IDA har följande struktur

Högst upp i roten ligger Excelimportfilen för automatiserad import av pdf-filer till IDA .

I mappen 3422 Naturens värdekärnor Ligger:

34221 Metodbeskrivning

Den innehåller rapporter uppdelat på mapparna delrapporter och huvudrapport

34222 Objektskatalog

Innehåller alla objektsblad som pdf:er.

34223 Sammanfattning

Innehåller en kort sammanfattning av objektsrapporten

34224 Underlagsmaterial

Innehåller GIS underlag från Stockholm, Södermanland och Östergötland. Samt ob-jektskatalogen i Filemaker format.



Bilaga 3 Indata Ingående information som avgränsar objekt i slutgiltigt GIS skikt är sammanställt i Ta-bell 1, 2 och 3. Det finns även annan geografisk information som använts tidigare i pro-jektet men som inte är med i det slutgiltiga GIS skiktet. Detta gäller punktobjekt som artdata och naturminnen. Landskapsbildsskydd är inte heller med. För Östergötland är nyckelbiotoper och naturvärden inte med jämfört med tidigare i projektet. Detta beroen-de på att de kommunala naturvårdsprogrammen är de mest aktuella och relevanta in-formationsskikten. För Östergötland var inte hela ängs- och betesinventering tillgänglig, det saknas ytor i den norra delen. Genomförd flygbildstolkningen i korridorerna ingår inte här utan i Callunas arbete. Tabell 1. Länsövergripande indata till slutgiltigt GIS skikt. Östergötland (E), Södermanland (D-län) och Stockholm (AB-län). Geografisk information E D AB Natura 2000 x x x Naturreservat x x x Riksintresse för naturvård x x x Värdefull statlig skog, värdekärna (x) x x Värdefull statlig skog, tilläggsmark (x) x x Värdefull skog, skogsbolag mark (Holmen) x x (x) Nyckelbiotopsinventeringen - x x Naturvärdesområden - x x Biotopskydd i skog x x x Planerat biotopskydd i skog x (x) (x) Naturvårdsavtal i skog x x x Sumpskogsinventering - x x Äng- och betesinventeringen x x x Äng- och hagmarksinventering - x x Våtmarksinventeringen - x x* Grusinventering - x x Fältinventering (inkl föreslagna naturreservat) Geografisk information E D AB Natura 2000 x x x Naturreservat x x x Riksintresse för naturvård x x x Värdefull statlig skog, värdekärna (x) x x Värdefull statlig skog, tilläggsmark (x) x x Värdefull skog, skogsbolag mark (Holmen) x x (x) Nyckelbiotopsinventeringen - x x Naturvärdesområden - x x Biotopskydd i skog x x x Planerat biotopskydd i skog x (x) (x) Naturvårdsavtal i skog x x x Sumpskogsinventering - x x Äng- och betesinventeringen x x x Äng- och hagmarksinventering - x x Våtmarksinventeringen - x x*



Grusinventering - x x Fältinventering (inkl föreslagna naturreservat)

x = erhållen, (x) = objekt finns inte inom studieområdet, x* = avgränsning finns inte i digital form, har digitaliserats, - = har ej inkluderats pga att det finns annan mer aktuell data, blankt = information finns inte.

Tabell 2. Länsspecifik insamlad indata. För Östergötland togs inte naturobjekt från Linköping med.

Östergötland Naturvårdsprogram Norrköping, nvp Naturvårdsprogram Norrköping, n2a Naturvårdsprogram Norrköping, delomr Bråviken n2z Naturvårdsprogram Linköping, natomr Barrskogsinventering, Kolmården Södermanland Naturvårdsprogram Ädellövskogsinventering Inventering av källskogar Stockholm Naturvårdskatalog Ädellövskogsinventering

Tabell 3. Kompletterande kartering inom Södermanland och Stockholm. Skogsbiotoper, satellitkartering Bergbrant och sydsluttning, GIS analys Geologisk karta, kalkberggrund



Bilaga 4 Vegetationstyper använda i objektskatalog SKOG - Torr-frisk barrskog -Barrblandskog --Kalkbarrskog --Sandbarrskog --Barrskog av grästyp --Sumpbarrskog --Planterad barrskog -Tallskog --Hedtallskog --Hällmarkstallskog --Kalktallskog -- Tallskog av grästyp --Sumptallskog av ristyp --Tallmosse ---Tallrismosse av skvattramtyp -Granskog --Blåbärsgranskog --Granskog av lågörttyp --Kalkgranskog --Åsgranskog --Granskog av grästyp Gransumpskog -Gransumpskog av ristyp -Gransumpskog av lågörttyp Blandskog torr-frisk -Blandskog av ristyp -Blandskog av grästyp -Blandskog av lågörttyp -Sydbrant med ek-tallskog -Planterad blandskog Blandsumpskog -Blandsumpskog av ristyp -Blandsumpskog av lågörttyp -Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp -Gran-björkkärr intermediärt Skogsmosaik Triviallövskog torr-frisk --Triviallövskog av igenväxningstyp --Triviallövskog av lågörtstyp --Triviallövskog av grästyp --Triviallövskog av blåbärsristyp ("hyggesbränna") --Lövbränna --Aspskog Sumplövskog -Trivialövsumpskog av ristyp -Triviallövsumpskog av grästyp -Triviallövsumpskog av lågörttyp -Triviallövsumpskog av högörttyp -Gråalskog -Klibbalstrandskog



-Alsumpskog -Videsnårsumpskog Ädellövskog -Ädellövskog av örtrik typ -Ädellövskog av igenväxningstyp -Hassellund -Ekskog torr grästyp -Ekskog lågörttyp -Ekkrattskog -Ek-hasselskog -Almskog -Askskog -Bergbrant med lindskog -Ask-alsumpskog -Park-trädgårdsmiljö - SMÅBIOTOPER Åkerholme Odlingsröse Stenmur Allé Lövrika bryn Lövdunge Ädellövträd Hamlat träd Öppet småvatten Ohävdad, öppen våtmark Källa Lodyta Torpmiljö Bergbrant -Silikatbergbrant -Kalkbergbrant - Rasbrant - ÄNG OCH BETE Öppen hage -Torräng --Stäppartad torräng --Hällmarkstorräng --Kalkhällmarkstorräng -Artrik gräsmark av rödvensängstyp -Ljunghed -Fuktäng --Fuktäng av tuvtåtelängstyp --Fuktäng av högörtängstyp --Fuktäng av gräs-lågstarrängstyp --Kalkfuktäng --Sötvattenstrandäng --Havsstrandäng Kulturbetesmark Trädbärande hage -Ekhage -Björkhage -Blandlövhage Träd- och buskbärande hage -Buskbärande hage -Enbuskhage



Betad skog Öppen äng Löväng - VÅTMARKER Mosse -Öppen mosse Kärr -Fattigkärr -Intermediärt kärr -Kalkkärr Myr Myrkomplex Öblandmyr - SJÖAR OCH VATTENDRAG Grunda havsvikar Sjö -Näringsfattig sjö -Näringsfattig myrgöl -Mesotrof sjö -Näringsrik sjö -Vassar - Vattendrag -Barrskogsbäck -Lövskogsbäck -Blandskogsbäck -Vattendrag i jordbruksmark -Vattendrag i myrmark -Vattendrag i sumpskog -Vattendrag i artificiell miljö -Vattendrag vid tomtmark Bäckravin Vattendrag i mosaikmiljö - ÖVRIGA MILJÖER Annan öppen mark -Glesbevuxen sydbrant -Hällmarker -Kalkhällmarker -Rasbrant -Klapperstensfält Ruderatmark -Grustag -Varphög-gruvområde -Schaktmassor -Torr ruderatmark/bangård Ravin Kalkområde Dagbrott Övrigt Okänd

Bilaga 5 Signal och indikatorarter

Visst indikatorvärde skog: stubbspretmossa (Herzogiella seligeri),



guldlockmossa (Homalothecium sericium), blåmossa (Leucobryum glaucum), grynig blåslav (Hypogymnia farinacea), källmossa (Philonotis fontana), lönnlav (Bacidia rubella), gul nållav (Chaenoteca brachypoda), skriftlav (Graphis scripta), gammelgranslav (Lecanactis abietina), blomkålssvamp (Sparraisis crispa), fjällig taggsvamp gran (sarcodon imbricatus), mandelriska (lactarius volemus), rödgul trumpetsvamp (Cantharellus aurora), svavelriska (Lactarius scrobiculatus), blåsippa, Jungfru Marie Nycklar, ormbär, tibast,

Visst indikatorvärde ängs- och hagmark: blodnäva, bockrot, brudbröd, gullviva, gulmåra, gökärt, harstarr, liten blåklocka, ljung (betad), lundkovall, mandelblom, prästkrage, rödklint, skogsklöver, slåtterfibbla, smultron, stor blåklocka, vårbrodd, ängshavre, ängsvädd, ängsfryle, ärenpris,



Högt indikatorvärde skog: grå vårtlav (Acrocordia gemmata), glansfläck (Arthonia spadicea), rostfläck (Arthonia vinosa), brun nållav (Chaenoteca phaeocephala), sotlav (Cyphelium inquinans), bågpraktmossa (Plagiomnium medium), blek stjärnmossa (Mnium stellare), fällmossa (Antitrichia curtipendula), flagellkvastmossa (Dicranum flagellare), grov baronmossa (Anomodon vitticulosis), kalkkrusmossa (Tortella tortuosa), klippporella (Porella cordeana), klippfrullania (Frullania tamarisci), piskbaronmossa (Anomodon attenuatus), platt fjädermossa (Neckera complanata), långflikmossa (Nowellia curvifolia), skogshakmossa (Rhytidiadelphus subpinnatus), brudborste, gullpudra, grönpyrola, knärot, lundelm, missne, repestarr, rankstarr, sårläka,, desmeknopp, lundstjärnblomma fläckticka (Skeletocutis nivea) granticka (Phellinus chrysoloma) hasselticka (Dichomitus campestris), korallfingersvampar (Ramaria subg. Ramaria), trådticka (Climacocystis borealis), Vedticka (Phellinus viticola) Barkticka (Oxyporus corticola) Grovticka (Phaeolus schweinitzii)

Högt indikatorvärde ängs- och hagmark: backnejlika, backsmultron, backklöver, backstarr, backtimjan, blodnäva, blåsuga,



brudborste, darrgräs, flentimotej, fältmalört, grönvit nattviol, grå ögontröst, gökblomster, havssälting, hirsstarr, jungfrulin, jungfru Marie Nycklar, kärrsälting, kärrspira, knägräs, knölsmörblomma, knaggelstarr, nattviol, nålstarr, ormrot, ormtunga, revfibbla, rosettjungfulin, rödkämpar, sandmaskros, smörboll, slåtterfibbla, solvända, stagg, trift, tvåblad, vildlin, vårfingerört, ängsbräsma, ängsskallra, ängsskära, ängsklocka, ögontröst, Vaxskivlingar



Mycket högt indikatorvärde skog: grönkulla, kärrbräken, lind, lundbräsma, murgröna, myskmadra, nästrot, spindelblomster, springkorn, strutbräken, skärmstarr, vätteros, vårärt, tandrot, trolldruva, underviol, ögonpyrola, vedtrappmossa (Anastrophyllum hellerianum), grön sköldmossa (Buxbaumia viridis), kärrkammossa (Helodium blandowii), mörk husmossa (Hylocomium umbratum), västlig hakmossa (Rhytidiadelphus loreus), brun nållav (Chaenoteca phaeocephala), dvärgbägarlav (Cladonia parasitica), grå skärelav (Schismatomma decolorans), gul dopplav (Cliostumum corrugatum), gulpudrad spiklav (Calicium adspesum), rosa skärelav (Schismatomma pericleum), liten spiklav (Calicium parvum), vednål (Chaenoteca chlorella), blekspik (Sclerophora nivea), Kattfotslav (Arthonia leucopellea), barkticka (Oxyporus corticola) gropticka (Oligoporus guttatus), guldkremla (Russula aurea), kandilabersvamp (Clavicorona pyxidata), klumpfotade spindelskivlingar (Cortinarius subg. Phlegmacium), korktaggsvampar (Hydnellum spp), zontaggsvamp (Hydnellum concrescens), dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum), dofttaggsvamp (Hydnellum suaveolens), gul taggsvamp (Hydnellum geogenium), oxtungsvamp (Fistulina hepatica), tallticka (Phellinus pini),



Mycket högt indikatorvärde ängs och hagmark: backsippa, fältsippa, kattfot, krissla, Adam och Eva, brudsporre, fältgentiana, hartmanstarr, hårstarr, honungsblomster, höskallra, klasefibbla, korskovall, låsbräken, majviva, slåtterblomma, småfingerört, sommarfibbla, spåtistel, smalbladig spåtistel stallört, svinrot, tätört, ängsnycklar, ängsstarr, älväxing, ängsgentiana,



Bilaga 6 Indikatorarter källskog Källånke 3 Kärrfibbla 3 Spädstarr 3 Bäckbräsma 2 Dvärghäxört 2 Granbräken 2 Gullpudra 2 Korallrot 2 Loppstarr 2 Luddunört 2 Lundstjärnblomma 2 Nästrot 2 Repestarr 2 Skogsbräsma 2 Skärmstarr 2 Spindelblomster 2 Springkorn 2 Strutbräken 2 Tibast 2 Ögonpyrola 2 Bäckveronica 1 Grönstarr 1 Källarv 1 Lopplummer 1 Lundbräken 1 Missne 1 Nordbräken 1 Ormbär 1 Rankstarr 1 Stinksyska 1 Svarta vinbär 1 Trolldruva 1 Ängsfräken 1 Grendunört 1 Dunmossa 3 Rutlungmossa 3 Terpentinmossa 3 Flikbålmossa 3 Stor flikbålmossa 2 Källpraktmossa 2 Kärrkammossa 2 Tuffmossor 2 Källmossa 2 Bräkenpipa 1 Bäckmurkling 1 Bäckspik 1



Bilaga 7 Känslighetsklassficering

KÄNSLIGHETSANALYS – OSTKUSTBANAN PÅVERKAN PÅ VÄRDEFULLA NATURMILJÖER

Biologisk mångfald påverkas på flera olika sätt av anläggande och drift av järnvägar. Att naturmiljöer som helt exploateras förlorar sina värden är uppenbart, men järnvägar kan också ha indirekt påverkan på objekt som ligger en bit ifrån järnvägen utan att ex-ploateras eller områden som bara naggas i kanten. Den viktigaste typen av indirekt på-verkan utgörs av enligt många forskare av fragmentering av naturtyper. För att analyse-ra effekter av fragmentering krävs ingående analys av det befintliga utbredningsmönst-ret hos de ingående naturtyperna. Detta behandlas i separat utredning och berörs ej vida-re här.

I detta PM behandlas de två indirekta effekter som förutom fragmentering kan förväntas ha störst påverkan på den biologiska mångfalden; förändringar i mikroklimat, samt visu-ell/audiell störning av fauna. För båda dessa påverkansfaktorer går det att dra vissa generella slutsatser vad gäller på vilket avstånd järnvägar kan påverka den biologiska mångfalden.

Känslighetsklassificeringen utgår i första hand från naturtyp, men den är också beroende av om störningskänsliga fågelarter eller arter känsliga för förändrad luftfuktighets förekommer eller kan antas förekomma i objektet. Vad gäller störningskänslighet uppvisar fåglar störst känslighet, varför dessa används som indikatorarter. Lägre flora, d v s mossor och lavar, är den organismgrupp som är mest känslig för förändringar i mikroklimat och används därför som indikatorarter för denna påverkansfaktor.

Utgångspunkter för bedömningar har varit: 1. Påverkan på mikroklimat i habitatet påverkar i alla habitat.

Naturtyper med störst känslighet kan förväntas vara de som hyser eller som kan förväntas hysa skyddsvärd uttorkningskänslig flora.

2. Påverkan på förekomst av störningskänslig fauna kan förväntas i miljöer där känsliga arter påträffats eller kan förväntas förekomma. I känslighetsbedömningen beaktas i första hand skyddsvärd fauna. Med skyddsvärd menas rödlistad eller art upptagen i EU:s fågel eller habitatdirektiv bilaga 1. Dessa arter markeras med fet stil i sammanställningen nedan. I miljöer där fågelfaunan kan förväntas utgöra en av de viktigaste grunderna för objektets värde, exempelvis fågelrika sjöar och våtmarker tas även andra arter med i bedömningen.

3. Faunans känslighet för järnvägar är dåligt undersökt. Däremot finns ett flertal studier från bilvägar. Järnvägars effekt har i detta PM likställts med effekt av bilvägar har väg med 5000 bilar per dag (120 km/h) eller mindre, då vi ej bedömt större trafikmängder som jäm-förbara med påverkan från en järnväg. Det finns givetvis olikheter i järnvägars och bilvä-gars sätt att störa fauna (järnvägar har låg frekvens av störning med högre maximal bul-lernivå). Bilvägar och järnvägar visar ändå i flera undersökningar likheter vad gäller stör-ning på fauna. Generellt sett är effekterna oftast mindre vid järnvägar.



Klassindelning Följande klassindelning används i naturvärdesbedömningar för Ostkustbanan:

1. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 50 m från objektet.

2. Hyser störningskänslig fågelfauna som kan störas upp till 125 m.


4. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 250 m från objektet.


6. Känslighet för förändrad hydrologi i närheten av objektet.

7. Störningskänslig fauna

8 Störningskänsligt fågelliv intill 1500 m (årta)

Klassindelningen beskrivs närmare i följande avsnitt.

Skogar

Mikroklimat Många av de skyddsvärda växter som finns i skogsmiljöer är känsliga för ändrat mikro-klimat. Detta gäller särskilt lägre flora, d v s mossor och lavar.

Om skogen avverkas kan man förvänta sig påverkan på parametrarna vind och temperatur upp till ca 80 meter skogskanten (Davies-Colley et al 2000). Störst är effekten har dessa faktorer de första 40 metrarna, där en radikal förändring av klimatet sker.

Påverkan på luftfuktigheten har visat sig vara den faktor som påverkas på längst avstånd från skogskanten. Mätbara skillnader i luftfuktighet har i nordamerikanska barrskogar uppmätts ända upp till 200 m avstånd från en hyggeskant (Concannon 1995). Förändringar i luftfuktig-het kan antas påverka uttorkningskänslig lägre flora, samt vissa kärlväxter.

Man kan sammanfattningsvis anta många organismer i skogarna påverkas relativt kraftigt upp till 40 meter från järnvägen. Effekten avtar sedan gradvis för att sedan upphöra vid ca 200 m. På avstånd över 80 m är det sannlikt endast organismer som är särskilt känsliga för föränd-ringar i luftfuktigheten som kan förväntas påverkas. Då dessa arter som regel slås ut av mo-dernt skogsbruk (hyggesbruk påverkar klimatet på ett våldsamt sätt), är det rimligt att anta att de enbart uppträder i nyckelbiotoper med lång skoglig kontinuitet.

Följande tre känslighetsklasser för påverkan på mikroklimat i skogsmiljöer.

1. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 50 m från objektet. Klassen inkluderar betade skogar, hällmarsskogar och andra naturligt öppna skogar. Här kan mikroklimatiska förändringar orsakade av avverkning förväntas vara bli begränsade. Dessa skogar är under naturliga förhållanden utsatta för vind och solexponering och arter knutna till miljöer med hög luftfuktighet saknas som regel. Här torde förändringar av kli-matfaktorer knappast vara påvisbara på avstånd över 40 meter. Det finns dock ingen ve-tenskaplig studie som säkert styrker detta antagande.

2. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 125 m från objektet. Klassen används i alla naturligt sluta skogstyper som inte hyser känd förekomst av särskilt känslig lägre flora. Med hänsyn taget till ovanstående fakta kan man anta att skogar att



signifikant påverkan på skogarnas biologiska mångfald kommer att ske upp till ca 80 m från järnvägen. Med hänsyn tagen till försiktighetsprincipen används 125 m som gräns.

3. Känslighet för förändrat mikroklimat inom ca 250 m från objektet. Klassen används bara i nyckelbiotopsobjekt med påvisad förekomst av särskilt känslig lägre flora (signalarter eller rödlistade lavar eller mossor). Här finns risk för påverkan på biologisk mångfald upp till 200 m från järnvägen. Med hänsyn tagen till försiktighetsprin-cipen används 250 m som gräns. Bland känsliga arter kan nämnas lunglav, vedlevande le-vermossor, vågig sidenmossa, vedlevande fjädermossor, grön sköldmossa, garnlav, etc.

Skog med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 125 m Studier i Holland har visat att 125 m kan användas som allmänt mått på störd zon utmed trafikerade bilvägar (5000 fordorn per dag/120 km/h)(Reijnen 1995c). Med beaktande av försiktighetsprincipen används därför alltid minst 150 m som gräns för påverkan. Vissa arter är mindre känsliga än andra. Exempelvis var den rödlistade skogsduvan var i en studie utförd av det holländska forskarteamet inte signifikant störd av närhet till väg (Reijnen et al 1995a).

Större skogsområden hyser ofta en rik och representativt fågelfauna och alla gamla eller mog-na skogsområden av en viss storlek kan förväntas hysa en representativ och artrik fågelfauna. För lövskogar sätts en minimigräns på 8 ha och för barrskogar på 15 ha, om inte känd före-komst av arter listade i tabell 1 finns. I dessa fall ställs inga storlekskrav på områdets storlek.

Art Avstånd Källa

Härmsångare 150 m Ekologigruppens bedömning Stjärtmes 150 m Ekologigruppens bedömning Större korsnäbb 150 m Ekologigruppens bedömning Trädlärka 150 m Ekologigruppens bedömning Mindre hackspett 70 m Reijnen et al 1995a.

Tabell 1. Mindre hackspetten en av de rödlistade skogsfågelarter som i vetenskapliga undersökningar uppvisat minskad populationstäthet inom 150 m från trafikerade bil- och järnvägar. För Reinen 1995 utgår värdet för påverkansavstånd i tabellen från mät-ningar vid bilväg med 5000 bilar per dag (120 km/h) och populationsminskning >5%.. Ytterligare ett antal arter kan tjäna som indikatorer på förekomst av skog med rik fågel-fauna, där en utökad störningszon kan vara befogad. För de ovan listade arterna finns inga vetenskapligt data till stöd för störningsklass utan bedömningen bygger på Ekolo-gigruppens erfarenhet av arternas störningskänslighet vid vägar och bebyggelse.

Skog med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 250 m Arter som nästan aldrig häckar i anslutning till mänsklig bebyggelse, exempelvis spill-kråka, nötkråka, och många rovfågelarter etcetera (se tabell 3) kan förväntas vara stör-ningskänsliga. Här finns ingen vetenskapligt data till stöd för störningsklassning utan bedömningen bygger på Ekologigruppens erfarenhet av arternas störningskänslighet vid vägar och bebyggelse.



Art Avstånd Källa

Duvhök 250 m Ekologigruppens bedömning Ormvråk 250 m Ekologigruppens bedömning Sparvhök 250 m Ekologigruppens bedömning Bivråk 250 m Ekologigruppens bedömning Järpe 250 m Ekologigruppens bedömning Pärluggla 250 m Ekologigruppens bedömning Sparvuggla 250 m Ekologigruppens bedömning Nattskärra 250 m Ekologigruppens bedömning Tretåig hackspett 250 m Ekologigruppens bedömning Spillkråka 250 m Ekologigruppens bedömning Dubbeltrast 250 m Ekologigruppens bedömning Nötkråka 250 m Ekologigruppens bedömning

Tabell 2. Ett antal skogslevande arter bedöms av Ekologigruppen som störningskänsli-ga. Där dessa arter förekommer är en utökad störningszon befogad. För de ovan lista-de arterna finns inga vetenskapligt data till stöd för störningsklass utan bedömningen bygger på Ekologigruppens erfarenhet av arternas störningskänslighet vid vägar och bebyggelse.

Skogar med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 500 m För vissa arter har några studier visat på mycket hög känslighet för störning. Känslig-hetsklassen 500 m används vid förekomst av skogshöns och störningskänsliga rovfåglar. Skogshöns kan visa en minskning på 70 % intill större bilvägar upp till ett avstånd av 300 – 500 m. (Räy 1979, Hakanen).

Havsörn är mycket störningskänslig och häckar som regel i Sverige på minst 1 km avstånd från hus eller vägar (Gerderhag & Hellander 1998). I Norge, som har trätare havsörnspopula-tioner, är de flesta bon belägna på minst 500 m avstånd från vägar (Folkestad 2000). Bon som ligger närmare än 1 km från vägar uppvisar dessutom minskad häckningsframgång (Folkestad 2000). Om visuellt skydd finns i form av topografi eller skyddande skog blir effekten dock mindre.

Art Avstånd Källa

Tjäder, orre 300 – 500 m

Räy 1979

Fiskgjuse 150 – 300 m

Ahlén 1992 (avstånd för kortvarig re-spektive långvarig störning från männi-ska)

Berguv 500 m Beskrivs som känslig Artdatabanken 2002. Ekologigruppens bedömning

Sommargylling 500 m Beskrivs som känslig Artdatabanken 2002. Ekologigruppens bedömning

Tabell 3. Ett antal skogslevande arter bedöms som mycket störningskänsliga. Där dessa arter förekommer är en utökad 500 m störningszon befogad.



Skogar med fågelfauna som kan störas upp till 1000 m För örnar har studier visat på mycket hög känslighet för störning. Havsörn är extremt störningskänslig och häckar som regel i Sverige på minst 1 km avstånd från hus eller vägar (Gerderhag & Hellander 1998). I Norge, som har trätare havsörnspopulationer, är de flesta bon belägna på minst 500 m avstånd från vägar (Folkestad 2000). Bon som ligger närmare än 1 km från vägar uppvisar dessutom minskad häckningsframgång (Folkestad 2000). Om visuellt skydd finns i form av topografi eller skyddande skog blir effekten dock mindre. För kungsörn rekommenderas skyddsavstånd till bo på minst 500 m vid dragning av skogsbilvägar (Artdatabanken 2002).

Art Avstånd Källa

Havsörn 1000 m Gerderhag & Hellander 1998, Folke-stad 2000

Kungsörn 500 m Artdatabanken 2002.

Tabell4. Örnar bedöms som extremt störningskänsliga. Där dessa arter förekommer är en utökad störningszon på minst 1000 m befogad.

Fågelsjöar och våtmarker

Allmänt minimiavstånd 250 m Våtmarkernas värden ligger ofta i ett rikt fågelliv, varför det är relevant att i dessa mar-ker även beakta icke rödlistade arter. Studier i Holland har visat att 190 m kan användas som allmänt mått på störd zon utmed trafikerade bilvägar (5000 fordorn per dag/120 km/h)(Reijnen 1995c). Även andra källor anser att 200 m är en lämplig gräns för av-stånd mellan järnväg och fågelrika våtmarker (Burton 2002) Med beaktande av försik-tighetsprincipen används därför alltid minst 250 m som gräns för påverkan i alla våt-marker där fågelliv kan misstänkas vara rikt eller representativt.

Vissa arter som exempelvis rödbena och sydlig gulärla uppvisar ingen signifikant störning från vägar (Reijnen et al 1995b, Burton 2002).

Art Avstånd Källa

Skedand Ej signi-fi-kant, resp 100 m

Tulp, Reinen & Dirksen in press resp Reijnen et al 1995b.

Sothöna 20 m Reijnen et al 1995b. Ängspiplärka 25 m Reijnen et al 1995 II. Tofsvipa 120 m Reijnen et al 1995 II, Helldin 2004. Sånglärka 100 m Reijnen et al 1995 II, Helldin 2004.

Tabell 5. Fågelarter som uppvisar opåverkad eller minskad populationstäthet inom 150 m från trafikerade bil- och järnvägar. Tulp et al studie berör järnvägars effekt på öppna mar-ker. För Reinen 1995 utgår värdena i tabellen från mätningar vid bilväg med 5000 bilar per dag (120 km/h) och populationsminskning >5%.



Våtmarker med fågelfauna som riskerar störas på avstånd upp till 500 m För våtmarker med konstaterat rikt fågelliv (värdekärnor) bör enligt Burton 2002 ett minimiavstånd på 250 m hållas till järnvägar. Andra källor uppger att de känsligaste sjöfåglarna kan störas på avstånd upp till 500 m (Naturvårdsverket 2004). Beaktande försiktighetsprincipen föreslås 500 m användas som påverkansavstånd för denna typ av marker.

Art Avstånd Källa

Trana Stör-nings-känslig

Franco 2000, Ahlén 1992.

Sångsvan Stör-nings-känslig

Ahlén 1992.

Smålom Stör-nings-känslig

Artdatabanken 2002.

Storlom 200 m Ahlén 1992

200 m Ahlén 1992

Tabell 6. Fågelarter som uppvisar minskad populationstäthet 200 – 500 m från trafike-rade bil- och järnvägar.

Våtmarker med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 1500 m För vissa arter har några studier visat på extremt hög känslighet för tågtrafik. För objekt som hyser nedanstående arter bör räknas med störningsavstånd av 1500 m från planerad järnväg.

Art Avstånd Källa

Årta 200-1500 m

Tulp, Reinen & Dirksen in press.

Tabell 7. Årtan är en skyddsvärd fågelart som i studier uppvisar minskad populations-täthet 200 – 1500 m från järnvägar.

Öppen åker- och gräsmark

Mikroklimat Som en minsta störningsområde räknas en 50 m bred zon som förväntas påverkas av förändrat mikroklimat. Känslighetsavståndet i gräsmarker används för där insektsfauna eller fåglar ej utgör viktiga värdegrunder.

Öppna mark med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 125 m Känslighetsklassificeringen används i objekt som konstaterats hysa skyddsvärd eller representativ fågelfauna, men som inte hyser några av de allra mest känsliga arterna (tabell 9). Arter som kan indikerar värdfulla fågelmarker, samt arter som i studier upp-visar minskade populationer i anslutning till vägar listas i tabell 8. Känslighetsllassen används även för områden med förekomst av skyddsvärd insektsfauna, då det bedöms att risken för att insekter trafikdödas är relativt stor vid detta avstånd från järnvägar.



Det kan i sammanhanget också finns exempel på skyddsvärda fågelarter som inte uppvisar lägre populationer nära vägar. Bland dessa kan nämnas skogsduva (Reijnen et al 1995).

Art Avstånd Källa

Göktyta 125 m Ekologigruppens bedömning Törnskata 125 m Ekologigruppens bedömning Ortolansparv 125 m Ekologigruppens bedömning Tofsvipa 120 m

Reijnen et al 1995 II, Helldin 2004.

Sånglärka 100 m Reijnen et al 1995 II, Helldin 2004. Tabell 8. Fågelarter som uppvisar minskad populationstäthet 150 – 250 m från trafike-rade bil- och järnvägar. För Reinen 1995 utgår värdena i tabellen från mätningar vid bilväg med 5000 bilar per dag (120 km/h) och populationsminskning >5%. Öppna mark med fågelfauna som kan störas på avstånd upp till 500 m

Några fågelarter uppvisar extra stor känslighet för närhet till väg eller järnväg. Studier av rapphöns tyder på minskade populationer op stora avstånd från trafikerade bilvägar. I en litte-raturundersökning av järnvägars påverkan på rastande gäss i samband med utredning av Bott-niabanan så konstaterades av gässen höll ett avstånd från järnväg på mellan 250 – 300 m på viktiga rastplatser för gäss (Ekologigruppen 2001).

Art Avstånd Källa

Rapphöna 300 – 500 m

minskning 70% enl Illner 1992.

Grågås 250 – 300 m

Ekologigruppen 2001. Rastande gäss.

Tabell 9. Fågelarter som kan uppvisa minskad populationstäthet på avstånd upp till 500 m från trafikerade järn- och bilvägar.

Referenser Artdatabanken. 2002. Artfatkablad för rödlistade arter.

Banverket. 2001. PM 16. Botniabanan – Konsekvensbeskrivning rörande natur-vetenskapliga värden och biologisk mångfald, Riksintresseområdet Umeåälvens delta – indirekt påverkan av planerad järnväg.

Concannon, J.A. 1995. Characterizing structure, microclimate and decomposition of peatland, beachfront, and newly-logged forest edges in southeastern Alaska. PhD.

Davies-Colley , R. J., Payne G. W. & van Elswijk. M. 2000. Microclimate gradi-ents across a forest edge New Zeeland journal of Ecology.

Ekologigruppen AB 2001. Botniabanan Konsekvensbeskrivning rörande naturvetenskapliga värden och biologisk mångfald. Riksintresseområdet Umeälvens delta. Indirekt påverkan av planerad järnväg

Folkestad, A. O. 2003. Nest site selection and reproduction in the white-tailed sea-eagle in Møre and Romsdal county, Western Norway in realtion to human activity. Sea Eagle 2000 conference proceedings.

Franco A.M.A., Brito J.C., & Almeida J. 2000. Modelling habitat selection of common cranes Grus grus wintering in Portugal using multiple logistic regression. Ibis 142(3): 351-358



Gerderhag, P. & Hellander, B. 1988. Havsörn. Bonniers. Stockholm.

Helldin, J. O. & Seiler, A. In press. Effects of roads on the abundance of birds in Swedish forest and farmland. Habitat Fragmentation due to Trandportation infra-structure – IENE 2003.

Illner, H., 1992. Effect of roads with heavy traffic on grey partridge (Perdix per-dix) density. Gibier Faune Sauvage, 9: 467-480.

Naturvårdsverket. 2004. Effekter av störningar på fåglar. Rapport 5351.

Reijnen, M.J.S.M., Veenbaas, G. and Foppen, R.P.B., 1995c. Predicting the ef-fects of mo-torway traffic on breeding bird populations. DLO-Institute for Forestry and Nature Research, Wageningen.

Reijnen, R. and Foppen, R., 1995a. The effects of car traffic on breeding bird po-pulations in woodland. IV. Influence of population size on the reduction of den-sity close to a highway. J.Appl.Ecol., 32: 481-491.

Reijnen, R., Foppen, R. & Veenbaas, G. 1997. Disturbance by traffic of breeding birds: eva-luation of the effect and considerations in planning and managing road corridors. Biodiversity and Conservation 6, 567-581.

Reijnen, R., Foppen, R. and Meeuwsen, H., 1995b. The effects of traffic on the density of breeding birds in Dutch agricultural grassland. Biological Conservation, 75: 255-260.

Reijnen, R., Foppen, R., ter Braak, C. and Thissen, J., 1995a. The effects of car traffic on bre-eding bird populations in woodland. III. Reduction of density in re-lation to the proximity of main roads. J.Appl.Ecol., 32: 187-202.

Räty M. 1979. Effect of highway traffic on tetraonid denisties. Ornis Fennica, 56:169-170.

Tulp, I., Reijnen, R. & Dirksen, S. 2004. Disturbance of breeding grassland birds by railway traffic. Wader Study Group Bulletin 103, 18.



Bilaga 8 Strukturer/Element Död grov ved saknas eller är sparsamt förekommande Död grov barrträdsved förekommer (>40 cm) Död grov barrträdsved förekommer alllmänt (>40 cm) Död grov barrträdsved förekommer rikligt (>40 cm) Högstubbar Lågor ÄDELLÖV TRIVIALLÖV Död grov lövträdsved förekommer (>40 cm) Död grov lövträdsved förekommer allmänt(>40 cm) Död grov lövträdsved förekommer rikligt (>40 cm) Högstubbar Lågor Grova, ekar Grova övriga ädellöv (exkl. ek) Grova triviallövträd Grov tall Grov gran Hög och jämn luftfuktighet Solexponerade stammar Solexponerad mark Strandbrinkar Deltaområden och andra sjöinlopp Sjöutlopp Korvsjöar och andra småvatten i anslutning till vattendrag Sjöstränder med anslutning till hävdade marker Översvämningsstränder med mjukbotten Förekomst av kortskottsvegetation Förekomst av långskottsvegetation Förekomst av mosaiker med vass-, säv och flytbladsvegetation. Förekomst av art och individrika fågelmiljöer.



Bilaga 9 Nyckelbiotoper Skogliga nyckelbiotoper Barrnaturskog Barrskog Sandbarrskog Kalkbarrskog Lövrik barrnaturskog Bestånd med idegran Åsgranskog Örtrik allund Aspskog Lövbränna Lövnaturskog Sekundär lövnaturskog Kalklövskog Ädellövnaturskog Sekundär ädellövnaturskog Kalkädellövskog Hedädellövskog Ädellövträd Övriga lövträd Alsumpskog Gransumpskog Blandsumpskog Lövsumpskog Myr- och skogsmosaik Tallsumpskog Ädellövsumpskog Fuktig ängsmark Hagmark Hassellund Lövskogslund Lövängsrest Löväng Betad skog Lövträdsrika skogsbryn Brandfält Bergbrant Hällmarksskog Rasbrant Ravin Liten sprickdal Brink Bäckdal Örtrika bäckdråg Kanjondal Källpåverkad mark Rikkärr eller kalkkärr Naturlig skogsbäck



Småvatten Strandskog Vattenfallskog Betesmarker Naturbetesmark öppen Naturbetsmark trädbevuxen Sjöar Oligotrofa sjöar - Oligotrofa sjöar i slättområden - Oligotrofa – mesotrofa sjöar med strandpryl braxengräs etc. - Kalkrika oligotrofa till mesotrofa sjöar med bentiska kransalger Eutrofa sjöar. - Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetetion - ”Fågelsjöar” Dystrofa sjöar - Dystrofa sjöar och småvatten. Rinnande vatten Strömvattensträckor i stora vattendrag i jordbrukslandskapet Strömvattensträckor i stora vattendrag i skogslandskapet Strömvattensträckor i små vattendrag i jordbrukslandskapet Strömvattensträckor i små vattendrag i skogslandskapet Lugnflytande vattendragssträckor i stora vattendrag i jordbrukslandskapet Lugnflytande vattendragssträckor i mindre vattendrag i jordbrukslandskapet Kvillområden (flera fåror i blockrikt område) Blockrika vattendragssträckor Forsar och vattenfall Vattendragssträckor i ravin Kalla grundvattenpåverkade vattendragssträckor Strandbrinkar Deltaområden och andra sjöinlopp Sammanflödesområden Sjöutlopp Korvsjöar och andra småvatten i anslutning till vattendrag Utströmningsområden samt källområden i anslutning till vattendrag Vattendragssträckor med anslutning till hävdade marker Kulturmiljöer i anslutning till vattendrag



Bilaga 10 Underlagsinventeringar

Nationella inventeringar

N2000 Klassning: Natura 2000 är av riksintresse. Uppgifter från naturvårdsverkets hemsida 2005. Artuppgifter: ur hemsidan 2005.

Riksintressen Klassning: riksintresse Uppgifter från Länsstyrelsen 2005. Beskrivningar från andra inventeringar rörande samma områden. Artuppgifter: saknas i inventeringen.

Statlig skog värdekärna Klassning; riksintresse Uppgifter från naturvårdsverkets rapport Skydddsvärda statliga skogar. 2004. Rapport nr 620-5339-6. Artuppgifter: ur beskrivning.

Statlig skog tilläggsmark Klassning: regionalt intresse. Uppgifter från naturvårdsverkets rapport Skyddsvärda statliga skogar. 2004. . Rapport nr 620-5339-6. Artuppgifter: ur beskrivning.

Länsvisa inventeringar

Grusinventering

Stockholm Klassning: Klassat i ursprungsmaterial. Denna klassning används. Artuppgifter: saknas Beskrivning: Saknas Kommentarer: Digitalt material från lansstyrelsen. Analogt material saknas. Aktualitet: uppgifter från 1980-tal.

Södermaland Klassning: Klassat i ursprungsmaterial. Denna klassning används. Artuppgifter: saknas Beskrivning: Saknas



Kommentarer: Digitalt material från länsstyrelsen. Analogt material saknas. Aktualitet: uppgifter från 1980-tal.

Östergötland Kommentarer: Ej utnyttjat. Kommunala inventeringarna tar över.

Källskogar

Sörmland Kart ID: KS* Klassning: alla områden har klass 2 enligt uppgifter från Hans Rydberg. Källskogsinventeringen endast i Sörmland. Analogt material: från länsstyrelsen inlagt. Artuppgifter: Analogt från länsstyrelsen. I källskoginventeringen har länsstyrelsen i Södermanland utarbetat ett eget system med indikatorarter. Det redovisas i fältet indika-torarter källskog. En totalsumma återfinns också i detta fält. Aktualitet: uppgifter från 1990-tal.

Naturreservat

Stockholm Klassning: Områdena inte klassade i ursprungsmaterial. Klassning sker utifrån läge i riksintresseområde, regional naturvårdsplan eller kommunal naturvårdsplan. Artuppgifter: Utifrån beskrivningar i skötselplaner. Få uppgifter. Beskrivning: Utifrån skötselplan, länsstyrelsens hemsida eller från överlappande natura 2000 områden. Kommentarer:

Södermanland Kart ID: NR* Klassning: Områdena inte klassade i ursprungsmaterial. Klassning sker utifrån läge i riksintresseområde, regional naturvårdsplan eller kommunal naturvårdsplan. Artuppgifter: Utifrån beskrivningar i skötselplaner. Få uppgifter. Beskrivning: Utifrån skötselplan, länsstyrelsens hemsida eller från överlappande natura 2000 områden. Kommentarer:

Östergötland Klassning: Områdena inte klassade i ursprungsmaterial. Klassning sker utifrån läge i riksintresseområde, regional naturvårdsplan eller kommunal naturvårdsplan. Artuppgifter: Utifrån beskrivningar i skötselplaner. Få uppgifter. Beskrivning: Utifrån skötselplan, länsstyrelsens hemsida eller från överlappande natura 2000 områden. Kommentarer:



Våtmarksinventering

Stockholm Klassning: Klassning finns i ursprungmaterial och används i objektskatalogen. Artuppgifter: Saknas i underlaget. Beskrivning: Kort beskrivning finns i underlaget denna är överförd till beskrivning i objektskatalog. Kommentarer: Våtmarksinventeringen är mer än 10 år gammal

Södermanland Klassning: Klassning finns i ursprungmaterial och används i objektskatalogen. Artuppgifter: Saknas i underlaget. Beskrivning: Kort beskrivning finns i underlaget denna är överförd till beskrivning i objektskatalog. Kommentarer: Våtmarksinventeringen är mer än 10 år gammal

Östergötland Används ej. Kommunala inventeringarna ersätter

Ädellövskogsinventering

Södermanland 34 objekt objektskatalog 34 exceltabeller Klassning: klassning i grundmaterial (1-3) Artuppgifter: Överförda från beskrivning (knapphändiga) till signalartlista. Uppgifter om rödlistade arter saknas i beskrivning. Beskrivning: Excelprotokoll från länsstyrelsen. Kommentarer:

Stockholm Klassning: klassning i grundmaterial (1-3) Artuppgifter: Överförda från beskrivning (knapphändiga) till signalartlista. Uppgifter om rödlistade arter saknas i beskrivning. Beskrivning: Excelprotokoll från länsstyrelsen. Kommentarer:

Östergötland Inventeringen nyttjas inte. Kommentarer:



Äng- och bete

Stockholm Klassning: Ingen klassning finns i ursprungsmaterialet. Vid överlappning av ängs och hagmarker har klassningen i ängs och hagmarksinventeringen använts för att åsätta klass. Objekt som utifrån artuppgifterna och uppgifter om hävdstatus förefaller ha en naturbetesmarksflora och samtidigt har en god hävdstatus har åsatts klass 3. Artuppgifter: Digitalt Aktualitet: Uppgifter från Jordbruksverket. Digitalt material med avgränsningar hös-ten 2004. Digitalt material med beskrivningar (excelblad) vinter 2005. Kommentarer: Antalet områden skiljer sig från ursprungligt erhållet material. Troligen beror detta på att vissa områden klassats som icke varande ängs eller betesmarker. Jag har försökt bringa klarhet i detta men Jordbruksverket har haft datorproblem. Tills an-nat framkommer föreslår jag att vi använder de områden som det finns beskrivningar till. Under övrigt är det infört texter från kolumner som redovisar övriga arter och ko-lumn som redovisar vilken öppenhetsgrad som området har. (öppet, halvöppet, slutet i % av området) För många av områdena visas här också vilken hävdstatus områdena har.

Södermanland Klassning: Ingen klassning finns i ursprungsmaterialet. Vid överlappning av ängs och hagmarker har klassningen i ängs och hagmarksinventeringen använts för att åsätta klass. Objekt som utifrån artuppgifterna och uppgifter om hävdstatus förefaller ha en naturbetesmarksflora och samtidigt har en god hävdstatus har åsatts klass 3. Uppgifter från Jordbruksverket. Digitalt material med avgränsningar hösten 2004. Digi-talt material med beskrivningar (excelblad) vinter 2005. Artuppgifter: Digitalt Aktualitet: Beskrivningar: Beskrivningarna är utdrag ur exceltabeller som jag erhållit från jordbruksverket vinter 2005. Kommentarer: Antalet områden skiljer sig från ursprungligt erhållet material. Troligen beror detta på att vissa områden klassats som icke varande ängs eller betesmarker. Jag har försökt bringa klarhet i detta men Jordbruksverket har haft datorproblem. Tills an-nat framkommer föreslår jag att vi använder de områden som det finns beskrivningar till. Under övrigt är det infört texter från kolumner som redovisar övriga arter och ko-lumn som redovisar vilken öppenhetsgrad som området har. (öppet, halvöppet, slutet i % av området) För många av områdena visas här också vilken hävdstatus områdena har. Östergötland Klassning: Materialet är klassat i ursprungsinventering. Denna klassning har använts. Uppgifter från Jordbruksverket. Artuppgifter: Digitalt Aktualitet: Digitalt material med avgränsningar hösten 2004. Digitalt material med beskrivningar (excelblad) vinter 2005. Kommentarer: Antalet områden skiljer sig från ursprungligt erhållet material. Troligen beror detta på att vissa områden klassats som icke varande ängs eller betesmarker. Jag



har försökt bringa klarhet i detta men Jordbruksverket har haft datorproblem. Tills an-nat framkommer föreslår jag att vi använder de områden som det finns beskrivningar till. Under övrigt är det infört texter från kolumner som redovisar övriga arter och ko-lumn som redovisar vilken öppenhetsgrad som området har. (öppet, halvöppet, slutet i % av området) För många av områdena visas här också vilken hävdstatus områdena har.

Äng och hage

Stockholm Klassning: Områdena klassade i tregradig skala. Uppgifter från länsstyrelsens hemsida. Magra uppgifter.. Analogt material: ej använt Artuppgifter: digitala uppgifter saknas Aktualitet: uppgifter från 1990-tal.

Södermanland Klassning: Områdena klassade i tregradig skala. Uppgifter från länsstyrelsens hemsida. Magra uppgifter.. Analogt material: ej använt Artuppgifter: digitala uppgifter saknas Aktualitet: uppgifter från 1990-tal.

Östergötland Ej använt: materialet i kommunernas nv-planer senare och bättre.

Regionala naturvårdsprogram

Stockholm Naturvårdskatalog Stockholm(NVK Södertälje) Klassning: Klassning enligt ursprungsmaterial. Artuppgifter: indikatorarter signalarter och rödlistade arter enligt programmet Beskrivning: Inklippt från naturvårdsprogrammet Kommentarer: uppgifter digitalt från naturvårdskatalog. Denna är från 1993 och är ej kvalitetsgranskad. Aktualitet: uppgifter från 1990-tal.

Södermanland Klassning: Enligt ursprungmaterial.



Artuppgifter: från artdatabanken, ytterligare arter införda från beskrivning. Beskrivning: Inklippt från naturvårdsprogram. Kommentarer: Aktualitet: uppgifter från 1990-tal.

Östergötland Denna inventering används ej då den är gammal och ersätts av Norrköpings och Linkö-pings nya och utmärkta inventeringar. Klassning: - Artuppgifter: - Beskrivning: - Kommentarer:-

Kommunala naturvårdsprogram och inven-teringar Södertälje Kart ID: - Klassning: - Artuppgifter: - Beskrivning: - Kommentarer: Kommunalt naturvårdsprogram saknas.

Trosa Kart ID: Klassning: Artuppgifter: Beskrivning: Kommentarer: Kommunalt naturvårdsprogram saknas.

Nyköping Kart ID: Klassning: Artuppgifter: Beskrivning: Kommentarer: Kommunalt naturvårdsprogram finns men har varit mycket svårtill-gängligt. Det är dessutom gammalt och bygger till stor del på gamla inventeringar som finns med i materialet redan. Naturvårdsprogrammet används inte i objektskatalogen.

Norrköping Klassning: materialet är klassat och används i objektskatalogen Artuppgifter: Rödlistade arter i objekten redovisas. Uppgifter från Kaj Almqvist Norr-köpings kommun vinter 2005.



Beskrivning: Inklippt från naturvårdsplanen. Rödlistade och andra intressanta arter redovisas i beskrivningen. Kommentarer: Ett modernt material som täcker alla aspekter Aktualitet: uppgifter från 2000-tal.

Linköping Klassning: Inventeringen är klassad och denna klassning används. Artuppgifter: artuppgifter i beskrivningen. Beskrivning: Inklippt från naturvårdsplanen. Rödlistade och andra intressanta arter redovisas i beskrivningen. Kommentarer: Aktualitet: uppgifter från 2000-tal.

Barrskogsinventering Norrköping Klassning: Klassning saknas i underlagsmaterial. Har satts till klass 2 Artuppgifter: Överförda från beskrivning i underlagsmaterial Beskrivning: Kort beskrivning med arter. Kommentarer: Inventeringen är upplagd med ett flertal delområden vilka inte är allde-les lätta att särskilja.

Skogsvårdsstyrelseinventeringar

Biotopskydd

Sörmland Stockholm Klassning: Ingen klassning föreligger. Artuppgifter: Saknas Beskrivning: Saknas Kommentarer: Biotopskydden överlappas ofta av Nyckelbiotop.

Naturvärdesområden

Stockholm och Södermanland Klassning: Grundklassningen på Nyckelbiotoper är klass 3. Artuppgifter: artuppgifter från skogsvårdsstyrelsen. Beskrivning: Beskrivningen är ett sammandrag av inventeringsuppgifter från skogs-vårdsstyrelsens nyckelbiotopsregister. Kommentarer:

Östergötland Inga nyare naturvärdesområden är avsatta efter det att de kommunala inventeringarna gjorts. Därför har materialet inte använts.



Nyckelbiotoper

Stockholm och Södermanland Klassning: Grundklassningen på Nyckelbiotoper är klass 2. Artuppgifter: artuppgifter från skogsvårdsstyrelsen. Beskrivning: Beskrivningen är ett sammandrag av inventeringsuppgifter från skogs-vårdsstyrelsens nyckelbiotopsregister. Kommentarer: Naturvärdesområden beskrivs nedan.

Östergötland Inga nyare nyckelbiotoper är avsatta efter det att de kommunala inventeringarna gjorts. Därför har materialet inte använts.

Sumpskogsinventering

Stockholm och Södermanland Klassning: ej klassad i ursprungsinventeringen. Artuppgifter: saknas Beskrivning: ur naturvärdessynpunkt relevant info saknas. Kommentarer: objekten bifogas som info för eventuella analyser rörande sumpskogs-samband.

Holmens nyckelbiotopsinventering

Södermanland Klassning: Inventeringen är klassad i klasserna nyckelbiotopsinventering och naturvär-desområde. Icke fältbesökta objekt har fått grundklassningen 2 (nyckelbiotoper) och 3 (naturvärdesområden). Artuppgifter: Infört enligt exceltabell från Ingmar Östlund Holmen. Beskrivning: Beskrivning från exceltabell från Ingmar Östlund. Kommentarer: Många av de fältbesökta objekten har lägre värde än vad den åsatta klassen visar. Inventeringen är ej uppdelad på län.

Östergötland Inga nyare naturvärdesområden är avsatta efter det att de kommunala inventeringarna gjorts. Därför har materialet inte använts.

Satellit, geologisk karta Hällmarkstallskog Klassning: klassas endast efter fältbesök Artuppgifter: Efter fältbesök Beskrivning: fältbeskrivning Kommentarer: Skogssatelliten skiljer ut gammal hällmarkstallskog. I realiteten är gammal skog all skog från ca 40 år och uppåt. Vilket medför att flera av hällmarkstall-skogarna som besöktes var ointressanta ur naturvetenskaplig synpunkt.



Nordbrant Endast ett objekt urskiljt med detta kriterium. Klassning: efter fältbesök Artuppgifter: Fältbesök Beskrivning: efter fältbesök Kommentarer: Nordbrant enl def.

Ädellövskog Endast ett fåtal objekt urskiljt med detta kriterium. Klassning: efter fältbesök Artuppgifter: Fältbesök Beskrivning: efter fältbesök Kommentarer: ädellöv enl def.

Geologisk karta Klassning: efter fältbesök Artuppgifter: Fältbesök Beskrivning: efter fältbesök Kommentarer: Områden med kalkberggrund utmärktes på arbetskartor och gavs sär-skild prioritet vid fältbesök.

BanverketInvesteringsdivisionenProjektdistrikt MittBox 1070172 22 Sundbyberg

Tel: 08-762 20 20www.banverket.see-post: [email protected]

Documents

Värdekärnor inom Ostlänken - Trafikverket · Rapport Värdekärnor inom Ostlänken Underlagsmaterial för miljökonsekvensbeskrivning 060321 Sidan 1 av 49 Värdekärnor inom Ostlänken