Delårsrapport och... · 2018-12-04 · Augusti 2017 Skellefteå kommun Datum: 2017-09-25 . 2 Innehållsförteckning ... första halvåret jämfört med motsvarande period 2016 och

1

Delårsrapport Augusti 2017

Skellefteå kommun

Datum: 2017-09-25

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning ................................................................................................................................... 3

Nationell och lokal utveckling ............................................................................................................ 3

God ekonomisk hushållning ................................................................................................................ 5

Finansiell uppföljning .......................................................................................................................... 7

Nämnder och kommunägda bolag ................................................................................................... 11

Tabeller: Resultat, balans och kassaflöde ....................................................................................... 29

Tabeller: Drift- och investeringsredovisning ................................................................................... 34

Noter .................................................................................................................................................... 38

Redovisningsprinciper ....................................................................................................................... 40

3

Sammanfattning Ökande befolkning och fortsatt sjunkande arbetslöshet

Något försämrad skatteprognos 2017 men en förbättring för 2018 och 2019

Högre resultat än budget för de kommunägda bolagen medan kommunen ligger under målet

Rekordhöga investeringsnivåer

Sjunkande sjukfrånvaro

Nationell och lokal utveckling Svensk ekonomi har utvecklats överraskande starkt under första halvan av 2017. Framförallt har

investeringarna inom byggsektorn ökat påtagligt. Under fortsättningen av året väntas investeringar-

na mattas av, vilket även gäller generellt för den svenska ekonomin. BNP väntas växa med 3,3 pro-

cent i år, vilket kan jämföras med fjolårets ökning på 2,9 procent. Nästa år beräknas BNP att öka

med 2,3 procent.

Den positiva utvecklingen i år innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i

relativt snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av året en nivå ner mot 6,5

procent. Trots att arbetslösheten pressas tillbaka och ytterligare pressar på ett redan ansträngt ar-

betsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Den fortsatt svaga prisöknings-

takten gör sannolikt att Riksbanken dröjer med att höja styrräntan till nästa höst.

Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras, vilket innebär att BNP, sysselsättning

och skatteunderlag dessa år kommer att utvecklas svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas

till 1,4 procent. Situationen för kommunsektorn blir särskilt problematisk på grund av att befolk-

ningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter att växa i snabb takt.

För Skellefteå kommun är skatteprognosen för 2017 något sämre än den som redovisades i april.

Jämfört med årets budget ser kommunen ut att tappa drygt 13 mnkr för innevarande år. För kom-

mande år ser utfallet av skatter och statsbidrag ut att bli bättre jämfört med Budget och Plan.

År 2017 2018 2019

Jämfört Budget och plan 2017-2019, mnkr -13,2 2,2 11,9

Jämfört Budget och plan 2018-2020, mnkr - 54,6 61,3

Ökande befolkning

Skellefteå hade vid halvårsskiftet 72 471 invånare, vilket är en ökning sedan årsskiftet med 205 per-

soner. Födelsenettot, dvs. skillnaden mellan antalet födda och antalet avlidna, har under ett flertal

år varit negativt i kommunen, även om skillnaden minskat under de senaste åren. Under första

halvåret föddes 412 barn samtidigt som 426 invånare avled.

Folk-

mängd +/- Födda

Av-

lidna Netto

Utrikes

inflytt

Utrikes

utflytt Netto

Inrikes

inflytt

Inrikes

utflytt Netto

Flytt

tot Just

Halvår

2016

72 216 185 400 408 -8 399 79 320 690 824 -134 186 7

Helår

2016

72 266 235 760 819 -59 956 126 830 1 504 2 047 -543 287 7

Halvår

2017

72 471 205 412 426 -14 425 49 376 731 917 -186 190 29

4

Under det första halvåret 2017 flyttade 190 personer fler in till kommunen än som flyttade härifrån.

Flyttnettot består av två delar: utrikes respektive inrikes in- och utflyttning. Inrikes in- och utflyttning

är de två största strömmarna med ett tydligt negativt nettoresultat. Utrikes inflyttning är högre

första halvåret jämfört med motsvarande period 2016 och 2015, men fortfarande inte tillbaka på

samma nivå som 2014. Det finns orsak att anta att den ökande inflyttningen från utlandet i viss mån

också förstorar utflyttningen inom landet, då många nyanlända väljer att bosätta sig någon annan-

stans i Sverige. Nedan visas utvecklingen av antalet invånare uppdelat i olika åldersklasser.

Förändring (antal), jmf. Juni -16 och juni -17) Män Kvinnor Totalt

0 år 12 -2 10

1-6 år 4 34 38

7-15 år 109 51 160

16-19 år -18 57 39

20-79 år 18 -8 10

80-w år 49 -51 -2

Summa 174 81 255

Den största förändringen har skett i åldersgrupperna 7-15 år som ökat med 160 personer. Denna

åldersgrupp har ökat i kommunen under ett antal år nu. Den stora ökningen i gruppen förklaras

bara delvis av att de nytillkommande 7-åringarna är fler än de som fyllt 16 år. En del av ökningen

måste därför förklaras av ökad inflyttning i åldersgruppen. De relativt stora årskullarna från 90-talet,

som medförde årliga minskningar i gruppen 16-19 när de fyllde 20 år, har nu passerat gränsen var-

för åldersklassen inte krymper på samma sätt som tidigare. Antalet små barn förändrades endast

marginellt under perioden. Antalet över 80 år är i princip oförändrat jämfört med för ett år sedan

men förväntas öka kommande år.

Erfarenhetsmässigt brukar befolkningsutvecklingen det andra halvåret vara betydligt svagare än det

första halvåret. Föregående år avvek dock från det mönstret då befolkningen ökade under det

andra halvåret framför allt som en följd av ökad inflyttning från utlandet. Förutsatt att den inflytt-

ningen håller i sig även under 2017 kan kommunen förväntas öka sin befolkning med knappt

300 personer 2017 jämfört med 2016.

Fortsatt sjunkande arbetslöshet

Arbetslösheten fortsätter att sjunka i Skellefteå. I juli låg den på 5,6 procent, att jämföra med 6,0

procent 2016. Skellefteå ligger fortfarande under rikets nivå. Ungdomsarbetslösheten fortsätter

också att sjunka och låg i juli på 9,3 procent, vilket är 0,8 procentenheter lägre än samma tid ifjol.

Skellefteå Skellefteå Sverige Sverige

Arbetslöshet, % Juli 2017 Juli 2016 Juli 2017 Juli 2016

16-64 år 5,6 6,0 7,3 7,3

Varav kvinnor 5,2 5,4 7,0 6,9

Varav män 6,0 6,7 7,6 7,7

18-24 år 9,3 10,1 10,0 11,1

Varav kvinnor 6,9 7,6 8,0 8,9

Varav män 11,2 12,1 11,8 13,0

Utrikesfödda, 16-64 år 26,4 29,0 21,8 21,3

Varav kvinnor 24,0 26,7 21,4 20,6

Varav män 28,6 31,2 22,1 21,8

Med arbetslösa i tabellen ovan menas öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd och dess andel av

den samlade arbetskraften (källa: Arbetsförmedlingen)

5

God ekonomisk hushållning Skellefteå kommuns policy för god ekonomisk hushållning (KF 2014-04-15 § 19) bygger på tanken

om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. God ekonomisk hushållning är en viktig

del i den hållbara utvecklingen och ett fundament för att nå kommunvisionen. Policyn omfattar kort-

och långsiktiga finansiella mål samt en modell för framtagning av mål för verksamheten.

Här i delårsrapporten presenteras en prognos över hur kommunen under 2017 förväntas leva upp

till de finansiella målen och målen för verksamheten.

Finansiella mål och balanskrav

Resultatprognos och överskottsmål

Årsprognos för kommunen, exklusive kommunägda bolag, pekar mot ett ekonomiskt resultat på

plus 29 mnkr. Prognosen för den skattefinansierade verksamheten uppgår till plus 22 mnkr, vilket

motsvarar 0,5 procent av skatter och statsbidrag. Kommunen ser därmed ut att under 2017 inte

klara budgeterat resultat och inte heller leva upp till det årliga överskottsmålet. Om prognosen slår

in kommer den skattefinansierade verksamheten att under den senaste 5-årsperioden i genomsnitt

ha ett årligt ekonomiskt resultat på 1,6 procent av skatter och statsbidrag, vilket ligger inom ramen

för kommunfullmäktiges inriktning om ett årligt överskott på mellan 1-2 procent.

Avstämning av balanskravet

Huvudprincipen vid avstämning av kommunallagens balanskrav är att intäkterna ska överstiga kost-

naderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna. Sammanställningen visar att

kommunen i dagsläget förväntas klara balanskravet 2017.

Mnkr Prognos 2017 Utfall 2016

Årets ekonomiska resultat 29 140

Realisationsvinster -13 -19

Medel till RUR (prognos) -

Medel från RUR - -

Att återställa från tidigare år - -

Balanskravsresultat 16 121

Nuvarande RUR 60 60

Långsiktig betalningsförmåga

Under årets första och andra tertial har kommunen tagit sina första lån för att finansiera investe-

ringar i kommunen. Låneskulden uppgår nu till 470 mnkr, vilket motsvarar 6 485 kr/invånare. Den

långfristiga inlåningen kommer att fortsätta stiga enligt plan. Prognosen pekar just nu på att inlå-

ningen i kommunen kommer att uppgå till omkring 800 mnkr vid årets slut, vilket motsvarar mellan

10 000-15 000 kr/invånare. Utifrån det är bedömningen att soliditeten under 2017 kommer att

sjunka till omkring 69 procent, vilket med god marginal överstiger kommunens långsiktiga mål om

en soliditet på minst 60 procent.

Finansiering av verksamhet

Kommunen har som mål att den framtida ekonomiska planeringen ska utgå från nuvarande aktuella

skattesats. Ingen förändring av kommunens skattesats har genomförts under 2017. Ett annat mål är

att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska.

6

Just nu pekar årsprognosen på att kommunen kommer att få svårt med att behålla nuvarande nivå

på omkring 27 procent då andelen i augusti månad ligger på omkring 25 procent.

Kommunens skattefinansierade verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från

affärsverksamheten elförsörjning. Bidraget motsvarar 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade

egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Bidraget ska justeras så att resultatet för affärsverk-

samheten elförsörjning inte blir negativt.

Bidraget från elförsörjningen till den skattefinansierade verksamheten beräknas för 2017 att uppgå

till 84 mnkr, vilket utgör 1,5 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. Den återstående nivån upp till 4

procent, 142 mnkr, förväntas bli finansierad via aktieutdelning från Skellefteå Kraft AB.

Betalningsförmåga på kort sikt

Kommunen har också ett mål för sin likviditet, dvs. betalningsförmågan på kort sikt. Målet är att den

ska ligga på minst 1,0.

Kommunens likviditet har minskat under 2017 till följd av finansiering av investeringar men också

som ett led i en medveten strategi. Det rådande läget på räntemarknaden gör att det inte är fördel-

aktigt för kommunen att ha likvida medel kvar på koncernkontot eftersom banken då debiterar en

inlåningsavgift. Kommunen har istället avtalat om förmånligare villkor för både kommunens och

koncernens checkkredit. Upplägget har minskat behovet av långfristig inlåning. Skellefteå kommuns

kreditlimit på koncernkontot uppgår till 500 mnkr. I augusti 2017 uppgick likviditeten till 0,83.

Verksamhetsmål

Kommunfullmäktiges mål för verksamheten sätts inom ramen för det kommunala grunduppdraget

utifrån kommunvisionen och utvecklingsstrategin Skellefteå 2030. Målen vilar samtidigt på kommu-

nens gemensamma värdegrund. För att göra målstyrningen överblickbar och effektiv fastställer

fullmäktige 4-8 kommunövergripande mål per mandatperiod och 2-3 mål per nämnd/bolag och år

inom områdena tillgänglighet, trygghet, effektivitet och samhällsutveckling. I samband med nämn-

dernas/bolagens del-/helårsrapportering graderas den förväntade måluppfyllelsen vid årets slut

enligt följande: Grön = vi klarar målet, Gul = vi närmar oss målet eller Röd = vi klarar inte målet. I

delårsrapporten görs ingen djupgående analys av måluppfyllelsen utan den sker vid årets slut i

samband med årsredovisningen.

Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar bland annat om transparens, insyn och öppenhet men också om delaktighet

och möjlighet att påverka. Kommunen ska finnas till för alla och kontakten ska vara enkel och gå

snabbt. Samtliga nämnder och bolag utom personalnämnden och överförmyndarnämnen förväntar

sig att nå de mål som är kopplade till tillgänglighet. Personalnämndens mål är att kommunhälsan

ska bli HBTQ-diplomerad. Arbetet med detta kommer att intensifieras under senare delen av hösten

och bedömningen av den förväntade måluppfyllelsen blir att de närmar sig målet. Överförmyndar-

nämnden har haft svårt att hitta ställföreträdare, men närmar sig ändå det uppsatta målet för året.

Trygghet

Kommunen skapar trygghet genom att tillhandahålla olika välfärdstjänster som omsorg och stöd till

äldre, barn, unga och familjer med särskilda behov, etc. Även genom myndighetsutövning, skapan-

det av trygga fysiska miljöer, arbete med säkerhetsfrågor och krisberedskap bidrar kommunen till

att skapa ett tryggt samhälle. Tekniska nämnden tror sig inte fullt ut nå målet kring vårdade offent-

liga miljöer.

7

För- och grundskolenämnden klarar inte att öka andelen lärare med legitimation, främst pga. lärar-

brist. Skillnaderna i genomsnittsbetyg mellan pojkar och flickor på gymnasieskolan minskar, men

inte i tillräcklig utsträckning för att nå målet om en jämställd utbildningsmiljö.

Effektivitet

Det viktigt att kommunal verksamhet är effektiv, att resurserna används på bästa sätt. Socialnämn-

den gör bedömningen att de närmar sig målet kring förebyggande insatser, men att det blir svårt att

nå målet fullt ut när både ansökningar och antalet anmälningar ökar. Då Skellefteå Kraft AB under

de senaste åren har pressas hårt av högre beskattning och låga priser, gör bolaget bedömningen att

avkastningen för 2017 blir lägre än målet i ägardirektivet. Fritidsnämnden tror sig inte kunna öka

användandet av de kommunala anläggningarna i tillräcklig utsträckning för att nå målet fullt ut.

Överförmyndarnämndens e-tjänst har inte lockat tillräckligt med användare.

Samhällsutveckling

Samhällsutveckling sker genom utvecklingen av ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sam-

hälle. Socialnämnden gör bedömningen att de närmar sig målet kring en hållbar etablering och ökad

delaktighet i arbets- och samhällsliv. För- och grundskolenämnden tror inte att ökningen av andelen

behöriga till gymnasiet blir tillräcklig för att nå full måluppfyllelse. Tekniska nämnden kommer inte

att nå målet kring återbruk fullt ut, då användandet av återvunnen asfalt inte kommer att ske i pla-

nerad utsträckning. Förvaltningen har helt enkelt inte fått möjlighet att bygga om tillräckligt många

enskilda vägar/vägsträckor. Bygg- och miljönämnden är osäker om den kommer att nå målet om en

god planeringsberedskap.

Finansiell uppföljning

Delårsresultat och årsprognos per den sista augusti Mnkr Aug 2017 Aug 2016

Kommunkoncernen 237 533

Skellefteå kommun 100 228

Varav skattefinansierad verksamhet 74 192

Varav affärsverksamhet 25 36

Kommunkoncernens delårsresultat är lägre än samma period föregående år, främst till följd av Skel-

leftebostäders realisationsvinst vid försäljning av 1 600 lägenheter under 2016. Delårsresultatet för

kommunen enskilt är också lägre än 2016. Det beror till stor del på kostnadsökningar för arbetskraft

och ökade kostnader för avskrivningar. Att arbetskraftkostnaderna stigit mer än avtalsenliga löne-

ökningar beror bland annat på en stor mängd riktade statsbidrag med anställning av personal som

följd. Många av statsbidragen kräver också kommunal medfinansiering, vilket ytterligare ökar kost-

naderna för arbetskraft. De höga investeringsnivåerna börjar nu också märkas av ordentligt på

kommunens avskrivningskostnader som ökat med 20 mnkr. Detta är en utveckling som kommer att

fortsätta under ett antal år. Det finns också en del jämförelsestörande poster i delårsresultatet som

reavinster på 13 mnkr samt ett netto inom exploateringsverksamheten som ligger på plus 9 mnkr.

Kommunens kostnader för arbetskraft är alltid högre i början av året för att sedan minska under

semesterperioden då färre är i arbete. Delårsresultatet innehåller därför minskade kostnader för

uttagen semester med 105 mnkr. År 2016 slutade årets resultat på plus 140 mnkr. Bedömningen är

att årets resultat blir betydligt lägre än så. Årsprognosen för hela kommunkoncernen pekar mot ett

positivt resultat på 418 mnkr. Sammantaget redovisar bolagen en positiv avvikelse mot budget med

197 mnkr, vilket till största delen beror på ett bättre resultat än budget för Skellefteå Kraft AB.

8

De prognostiserade produktionsvolymerna för vattenkraften är högre än budget och även det högre

elpriset påverkar resultatet positivt.

Årsprognosen för kommunen, exklusive bolag, pekar mot ett överskott på 29 mnkr, vilket ligger på

samma nivå som prognosen i maj.

Augusti-17 Maj -17

Ekonomiskt resultat enligt Budget 2017 och plan 2018-2019 65 65

Beslut finansierade ur kommunens resultat -9 -5

Budgeterat resultat efter nya beslut 56 60

Prognos avvikelser mot budget

Skattefinansierad verksamhet, inklusive bedömd förbrukning

av resultatöverföring från 2016 -67 -80

Skatteintäkter och statsbidrag -13 -10

Övriga finansiella poster 10 17

Utdelning Skellefteå Kraft 33 33

Affärsverksamhet 10 9

Summa prognos avvikelse mot budget -27 -40

Prognos årets resultat 29 29

Prognosen för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 22 mnkr, vilket motsvarar 0,5 pro-

cent av skatter och statsbidrag. Om prognosen slår in kommer den skattefinansierade verksamhet-

en under den senaste 5-årsperioden i genomsnitt ha ett årligt resultat på 1,6 procent av skatter och

statsbidrag, vilket ligger inom ramen för fullmäktiges överskottsmål på mellan 1-2 procent.

Investeringar

Investeringarna i kommunkoncernen bedöms att under 2017 uppgå till 2 285 mnkr (1 543), vilket är

den i särklass högsta investeringsnivåerna i Skellefteå kommuns historia. De kommunägda bolagen

beräknas stå för 1 198 mnkr av den summan. Några exempel är Skellefteå Industrihus AB ombygg-

nation av fastigheten Fabriken 1 på Hedensbyns industriområde. Fastigheten ska stå klar år 2019

och inrymma bland annat Skellefteå buss, delar av förvaltningen samhällsbyggnad och räddnings-

tjänsten.

67

-6

108 135

22 4 -1

21 5 7 -48

250

833

497

389

-100

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2013 2014 2015 2016 prognos 2017

Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet Kommunägda bolag

1,8%

-0,2%

2,7%

3,1%

0,5%

-0,5%

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

2013 2014 2015 2016 Prognos 2017

9

Skellefteå Kraft AB är på väg att färdigställa ett antal större projekt. Nya beslutade större investe-

ringar avser byte av fjärrvärmeanläggning i Burträsk, renovering/utveckling av fastigheten Hus B

(huvudkontoret) samt investering i fibernätsutbyggnad i de mindre orterna i kommunen.

Skelleftebostäders investering på Lilla Nipan utgörs av mindre lägenheter, till hälften reserverade för

ungdomar. På Alhem byggs 2 gruppbostäder och på Hofgränd (kv. Heimdall) har 32 nya lägenheter

färdigställts inklusive parkeringsgarage.

Investeringarna i kommunen beräknas för helåret att uppgå till 1 087 mnkr (814). Den kraftiga inve-

steringsökningen avser främst om- och nybyggnationer av för-, grund- och gymnasieskolor samt ny

vattenförsörjning för Skellefteå centralort. Det prognostiserade utfallet ser däremot inte ut att nå

kommunens budgeterade nivå för 2017 som uppgår till 1 440 mnkr.

Diagrammet ovan visar hur stor del, av de fem senaste årens investeringar i kommunen, som finan-

sierats med internt tillförda medel respektive övriga medel. Med övriga medel åsyftas här antingen

sparade eller lånade medel. Fram till 2017 har kommunen inte lånat några medel utan använt spa-

rade medel för att finansiera sina investeringar. Höga investeringsnivåer har lett till att kommunen

från och med 2017 lånar in externa medel för att klara finansieringen av sina investeringar.

På sidan 36-37 redovisas stora investeringar i kommunkoncernen som beräknas ha en utgift som

överstiger 20 mnkr. I projektens investeringsbelopp kan det för några stora investeringar ingå en del

utgifter som har eller kommer att bokföras som driftkostnad och inte aktiveras som tillgång i ba-

lansräkningen. Summorna finns med för att ge en bättre helhetsbild av projektet.

Lång- och kortsiktig betalningsförmåga

Likviditeten beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan och kan definieras på olika sätt. Ett sätt är

att ställa omsättningstillgångarna i relation till kortfristiga skulder. För att dessa skulder ska kunna

betalas omedelbart ska måttet ligga över 100 procent.

Diagrammet på nästa sida visar att kommunens likviditet har minskat till följd av finansiering av

investeringar och som ett led i en medveten strategi att först använda egna medel innan upplåning.

1 058 934 1 164

729

1 198

181 315

480

591

681

105 71

131

223

405

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2013 2014 2015 2016 2017 prognos

Affärsverksamhet Skattefinansierad verksamhet Kommunägda bolag

158 269 279 262

94

128

117

332 552

578

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2013 2014 2015 2016 aug 2017

Övrig finansiering Internt tillförda medel

10

Det rådande läget på räntemarknaden innebär också att det inte är fördelaktigt för kommunen att

ha likvida medel kvar på bankkontot eftersom banken då debiterar en inlåningsavgift. Kommunen

har istället avtalat om förmånligare kreditvillkor för hela kommunkoncernen, vilket minskat behovet

av långfristig inlåning. Skellefteå kommuns kreditlimit på koncernkontot uppgår till 500 mnkr och

kreditlimiten för Skellefteå Stadshus uppgår till 800 mnkr. I augusti 2017 uppgick kommunens likvi-

ditet till 0,83.

Kommunkoncernens inlåning återfinns till största delen inom Skellefteå Stadshuskoncern men från

och med 2017 har även kommunen enskilt ett lånebehov för sina investeringar. Den totala låneskul-

den i koncernen uppgår till 6 324 mnkr, vilket är en ökning med omkring 400 mnkr jämfört med

2016. De kommunägda bolagen har minskat sina låneskulder med cirka 70 mnkr medan kommunen

ökat sin skuld från noll till 470 mnkr under perioden.

Prognosen är att låneskulden i Skellefteå Stadshus kommer att ligga på samma nivå vid årets slut.

Kommunens nuvarande lån på 470 mnkr motsvarar 6 485 kr/invånare. Den långfristiga inlåningen

kommer att fortsätta stiga enligt plan. Prognosen pekar just nu på att inlåningen i kommunen kom-

mer att uppgå till omkring 800 mnkr vid årets slut, vilket motsvarar mellan 10 000-15 000

kr/invånare. Det långsiktiga lånetaket i kommunen ligger på 40 000 kronor per invånare.

Fortsatt låga låneräntor innebär låga kapitalkostnader. Kapitalbindningen för låneskulden i Skellef-

teå Stadshus ligger i genomsnitt på 3,5 år (2,74) medan räntebindningen ligger på 3,5 år (3,05). I

kommunens låneskuld ligger motsvarande siffror på 5,3 och 2,1 år. Den genomsnittliga räntan ligger

på 1,6 procent i Skellefteå Stadshus medan den i kommunen ligger på 0,15 procent.

Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Den anger i vilken grad tillgångar-

na har finansierats med egna medel. I diagrammet nedan har hela pensionsskulden, dvs. även den

del som redovisas som ansvarsförbindelse, tagits med vid beräkning av soliditeten.

167%

148%

128%

85% 83%

130%

118% 113%

76%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

180%

2013 2014 2015 2016 aug 2017

Kommun Koncern

11

Kommunkoncernens soliditet har stärkts under perioden främst på grund av stärkt soliditet för Skel-

lefteå Industrihus AB och Skelleftebostäder AB. Kommunens soliditet har sjunkit något jämfört med

samma period ifjol och kommer att fortsätta att sjunka enligt plan utifrån de pågående höga inve-

steringsnivåerna med ökad låneskuld som följd. I slutet på 2017 bedöms kommunens soliditet att

ligga på omkring 69 procent, vilket med god marginal överstiger kommunens långsiktiga mål om en

soliditet på minst 60 procent.

Pensionsskuld

Kommunens pensionsskuld består dels av avsättningar som görs fr.o.m. 1 jan 1998 på inkomstdelar

över 7,5 prisbasbelopp och dels av en ansvarsförbindelse som gäller pensionsmedel intjänade före

den 1 januari 1998. Ansvarsförbindelsen redovisas utanför balansräkningen men räknas ändå som

långfristig skuld vid beräkning av kommunens soliditet (långsiktiga betalningsförmåga).

Samtliga pensionsmedel i kommunen har använts i den kommunala verksamheten genom så kallat

återlån.

Mnkr Augusti 2017 December 2016

Avsättning 207 202

Ansvarsförbindelse 2 180 2 198

Summa skuld 2 387 2 400

På grund av minskad ansvarsförbindelse fortsätter kommunens pensionsskuld att minska. Den to-

tala skulden uppgick den sista augusti till 2 387 mnkr, vilket är 262 mnkr lägre än 2013 då den

högsta skuldnoteringen gjordes för Skellefteå kommun. Jämfört med december 2016 har skulden

sjunkit med 13 mnkr. Vid årets slut väntas den totala pensionsskulden ha sjunkit ytterligare till om-

kring 2 370 mnkr. Minskningen av ansvarsförbindelsen bidrar samtidigt till att öka kommunens

pensionskostnader.

Nämnder och kommunägda bolag

Socialnämnd

Färre ensamkommande barn anvisas till kommunen och ersättningsnivåerna för mottagandet har

sänkts. Individ- och familjeomsorgen anpassar sin organisation för mottagandet efter rådande för-

utsättningar. Hittills i år har tre boenden lagts ned, all tillsvidareanställd personal har erbjudits fort-

satt arbete. För individ- och familjeomsorgen har både antalet anmälningar och ansökningar ökat

jämfört med 2016. Ökningen behöver inte vara negativ då det många gånger innebär en möjlighet

att komma in med stödinsatser i ett tidigt skede. Under de två första tertialen har antalet hushåll

som erhåller försörjningsstöd minskat med omkring 10 procent.

70,6% 70,2% 69,5% 70,3% 69,9%

29,6% 30,4% 35,2%

38,8% 40,3%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

2013 2014 2015 2016 aug 2017

Kommun Koncern

12

Inom stöd och service har antalet årsarbetare minskat med 50 jämfört med samma period ifjol. Den

stora förändringen har skett inom personlig assistans som gjort omställningar på grund av ett mins-

kat antal ärenden med assistansersättning. Under perioden har avdelningen också genomfört in-

vånardialoger på temat teknik som ett stöd vid olika funktionsnedsättningar. Syftet har varit att

lyssna in invånarnas tankar och vilka möjligheter de ser för att kunna nå en ökad självständighet,

delaktighet och valmöjlighet i livet med hjälp av ny teknik.

Målet är att fler personer med funktionsnedsättning ska få anställning på ordinarie arbetsmark-

naden. Av den anledningen har samarbetet utökats med utbildare och arbetsmarknadens parter. En

annan målsättning är också att fler personer med funktionsnedsättning ska ges valmöjligheten att

kunna bo på den reguljära bostadsmarknaden med stöd. Besluten på särskilt boende minskar också

nu till förmån för stöd i ordinärt boende.

För äldreomsorgen har antalet nyinflyttningar i särskilt boende varit färre än tidigare somrar och

samarbetet med sjukhuset omkring de utskriftningsklara har fungerat bra. I år gör äldreomsorgen

en extra kunskapssatsning för hemtjänsten. ”Din hemtjänst” har fokus på ökat inflytande och själv-

bestämmande för dem äldreomsorgen finns till för, och att leva trygg med teknikens möjligheter. En

stor del i ”Din hemtjänst” är workshopkonceptet ”Trygg och säker”, som erbjuds samtliga medarbe-

tare inom hemtjänsten. Ett annat viktigt arbete, för att brukarna över tid ska ha rätt stöd, är den

löpande uppföljningen av biståndsbeslut. Det arbetet är också viktigt för att klara en ekonomi i ba-

lans. Det handlar om en systematisk uppföljning av beslut om hemtjänst med målsättningen att

både insatser och antal besök ges på rätt nivå.

Verksamhetsmått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017

Antal barn i familjehem godkända av SN 97 99 123 135

Mottagna flyktingar 307 271 316 350

Försörjningsstöd, antal hushåll totalt 1 760 1 741 1 662 1 580

Utredningstid (dagar) från ansökan till beslut

om LSS-insats (alla insatser, medelvärde), mål

90 dagar

110 83 130 130

Nyttjandegrad bostäder inom stöd o service, % 96,9 97,2 99,3 96,5

Nyttjandegrad personlig assistans, % 98,5 99,0 98,2 98,0

Väntetid (dagar) från ansökningsdatum till er-

bjudet inflyttningsdatum till särskilt boende,

medelvärde

62 33 51 -

Invånare 65 + som var beviljade hemtjänst i

ordinärt boende, andel (%) 7,9 7,9 8,1 -

Riket/strukturellt lika kommuner - 7,2 7,6/8,0 -

Antal beviljade hemtjänsttimmar/mån per per-

son 65+ med hemtjänst i ordinärt boende,

medelvärde

41,3 38,3 36,7 -

Riket/strukturellt lika kommuner - 32,7 34,4/41,0 -

Prognosen pekar just nu på att socialnämnden kommer att redovisa ett överskott gentemot budget

med 15 mnkr. Ökat behov av stöd och omsorg, förändrad demografi, vårdförskjutning från lands-

tinget och överföring från staten (Försäkringskassan LASS) leder till ökade kostnader.

13

Till detta kommer behov av egna resurser för att utveckla verksamheten. Detta påverkar förutsätt-

ningarna långsiktigt att klara verksamheten inom tilldelad budgetram.

Ekonomiskt resultat, mnkr aug-17 aug-16

Intäkter 325,1 351,0

Varav särskilda statsbidrag 12,2 11,3

Kostnader för arbetskraft -1 164,0 -1 138,1

Övriga kostnader -438,7 -434,7

Avskrivningar -3,4 -3,4

Finansiella poster -0,3 -0,6

Nettokostnad/intäkt -1 281,3 -1 225,8

Årsprognos 1 926,4 1 879,4

Årsbudget 1 941,4 1 900,4

Prognostiserad avvikelse 15,0 21,0

Nämndens nettokostnader är omkring 55 mnkr högre jämfört med samma tid ifjol. Intäkterna har

minskat med knappt 26 mnkr, vilket dels beror på minskad flyktingverksamhet för ensamkom-

mande barn (13 mnkr) och dels minskade intäkter i form av assistansersättning från Försäkringskas-

san. Under augusti i år verkställdes 11 ärenden färre med assistansersättning jämfört med samma

tid ifjol. Intäkterna har också ökat något till följd av ökade avgiftsintäkter.

Arbetskraftskostnaderna har ökat med omkring 26 mnkr. Förutom ordinarie löneökningar har föl-

jande förändringar skett. Flyktingverksamheten (ensamkommande barn) har minskat medan Sol-

kraft och verksamhet för barn och unga ökat något. För stöd och service har arbetskraftskostnader-

na sjunkit, vilket är en direkt verkan av att avdelningen har omkring 50 årsarbetare färre än ifjol.

Förändringen har skett inom personlig assistans som gjort omställningar på grund av ett minskat

antal ärenden med assistansersättning. För äldreomsorgen har kostnaderna ökat något för timlöner

och övertid, vilket bl.a. är ett resultat av att den korta sjukfrånvaron ökat.

Budgetavvikelser, mnkr Årsprognos

Individ- och familjeomsorg 6,5

Stöd och service 0,0

Äldreomsorg -9,5

Nämnd 0,2

Förvaltningsstab och centrala medel 15,8

Sociala investeringsfonden 2,0

Summa 15,0

För- och grundskolenämnd

Kunskapsresultaten för vårterminen visar att den uppåtgående trenden vid årsskiftet inte var en

tillfällighet. Både när det gäller behörighet till gymnasiet och meritvärdet (betygen) för eleverna i

årskurs 9, gick resultaten upp jämfört med ifjol. Den skillnad som uppstår mellan dessa två mått

visar dock på en olikvärdighet i utbildningen. Olikvärdigheten består av en skillnad mellan majorite-

ten av eleverna som får allt bättre betyg och en sjunkande (över tid) andel elever som blir behöriga

till gymnasiet.

Vad gäller kunskapsresultaten i grundskolans övriga årskurser, ligger andelen elever som når de

lägst ställda kunskapskraven generellt mellan 90-100 % i grundskolans 9 årskurser och 17 olika äm-

nen.

14

Ämnena engelska och matematik visar dock att en lägre andel elever (än i övriga ämnen) nått kun-

skapskraven. I ett ämne sticker andelen ut riktigt negativt. Det är i svenska som andraspråk, där

andelen elever som når de lägst ställda kunskapskraven är 75 % i årskurs 1 för att sjunka till 42 % i

årskurs 9. Där sammanfaller elevernas låga kunskapsresultat med att andelen behöriga lärare i äm-

net också är lågt (endast 35 % behöriga lärare 2017). Generellt ligger dock andelen behöriga lärare

över rikssnittet för Skellefteås del med 86 % behöriga lärare totalt år 2017. Det finns dock en osä-

kerhet omkring tillgången till behöriga lärare framöver.

Verksamhetsmått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Antal elever F-9 inklusive särskola (15:e april) 7 789 7 894 8 134 8 200

Antal barn i fritidshem (15:e april) 3 030 3 170 3 268 3 366

Antal barn i förskolan (15:e april) 3 852 3 870 3 881 3 884

Vistelsetid i förskolan timmar/vecka (15:e april) 31,1 31,8 31,7 32,5

Antal förskolebarn/avdelning (15:e april) 17,9 18,2 18,2 17,8

Antal asylsökande elever (15:e april) 174 170 266 196

Andel förskollärare i förskolan, % 56 52 51 51

Antal medarbetare per rektor/förskolechef 35,0 34,8 34,4 33,1

Antal barn med skolskjuts 2 075 2 011 2 120 2 121

Andel lärare med rätt legitimation 79,8 77,9 86,4 85,3


Intäkter 95,0 82,4


Kostnader för arbetskraft -720,1 -660,8




Nettokostnad/intäkt -899,4 -847,5

Årsprognos 1 349,8

Årsbudget 1 326,8

Prognostiserad avvikelse -23,0

Prognosen pekar just nu på ett underskott på 23 mnkr. Årets intäkter är högre på grund av de sär-

skilda statsbidragen som ökat i antal. Avgiften i förskolan har höjts ytterligare i och med höjningen

av taket för maxtaxan. Personalkostnaderna är högre främst på grund av löneökningar. Lärarlöner-

na har dessutom ökat mer än övriga personalgrupper i samhället på grund av det statliga Lärarlöne-

lyftet samt den pågående lärarbristen som skapar ett tryck och en löneglidning för samtliga lärare.

Detta märks inte minst vid nyanställningar då kraven på lön är höga, speciellt då man kommer från

andra kommuner eller från andra yrken.

Många av statsbidragen förutsätter fler anställda, då framförallt i åk F-3, fritidshemsverksamhet och

barn- och elevhälsan. Även volymökningen samt urbaniseringen har lett till att fler anställda behövts

på vissa platser.

De särskilda statsbidragen har ökat under året men bedömningen är att bidragen, bortsett från asy-

lersättningen, kommer att landa på ungefär samma nivå som 2016. De flesta statsbidrag kräver ny-

anställningar av personal och bygger dessutom på kommunal medfinansiering.

15

T.ex. så bygger statsbidraget för barn- och elevhälsan på att personal ska nyanställas och att kom-

munen ska skjuta till halva lönekostnaden med kommunala medel. En nyanställning driver dessu-

tom andra kostnader som IT, telefoni, lokaler, utbildning, rekrytering, etc. som innebär att den stat-

liga finansieringen sjunker till under 50 procent.

Huvudsakliga orsaker till budgetavvikelsen

1. Relativt stora löneökningar, dels till följd av att lärare prioriterats i lönerörelsen och dels på grund

av lärarbristen med högre ingångslöner och löneglidning som följd

2. Många av de riktade statsbidragen kräver kommunal medfinansiering som det saknas budget för

3. Medarbetarnas semesterlöneskuld har ökat mer än väntat på grund av högre löneökningar, lä-

rarlönelyftet och fler anställda genom statsbidrag

4. Extra omstruktureringskostnader vid alla om- och nybyggnationer genererar merkostnader för

t.ex. mat, flyttkostnader, extra hyra, IT, inventarier m.m.

5. En utökning av förskoleplatser har skett i Skråmträsk och Kusmark.

Teknisk nämnd

Det pågår stor aktivitet kring nya lokaler för samhällsbyggnads produktion, räddningstjänsten och

Skellefteå buss på Hedensbyns industriområde. Samtidigt som Skellefteå industrihus, via Fastec,

iordningställer lokalerna motsvarande 33 000 kvm har verksamheterna arbetat med utvecklingen av

arbetssätt, utbyggnaden av industriområdet och säkra trafiklösningar. Nya lösningar för tvätt och

tankning är aktuella, likaså ett samarbete mellan samhällsbyggnads och Skellefteå buss förrådsverk-

samhet. Genom att dela dyr utrustning på flera skapas nya möjligheter för funktionerna att bedriva

verksamheten.

Förändrade avgifter för parkering och zonindelning har införts med syftet är att styra mot mer kort-

tidsparkering. Övergången till digitala lösningar inom parkeringen fortsätter. Nu finns endast p-pass

i digital form att köpa, via apparna SkePark och ePark. Antalet användare och transaktioner via ap-

pen SkePark fortsätter att öka.

Det pågår en hel del aktiviteter för att öka återvinningen och minska mängden avfall. Projektet kring

fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar på området Älvsbacka har startat och fått

positiv respons från de boende eftersom det blir enklare att sortera rätt. Uppföljning kommer att

ske kontinuerligt där både mängder mäts och boendes synpunkter följs upp.

Återbruket på Degermyran ger invånarna en enkel möjlighet att lämna saker för återanvändning.

Möjligheten att lämna material för återbruk har utvidgats med ytterligare två återvinningscentraler,

Byske och Burträsk. En utvärdering av dessa återbruk kommer att ske under senhösten.

Hamnen fortsätter det planerade arbetet med utbyggnaden på norra sidan Kallholmsfjärden och

underhållsmuddringen vid inloppet till handelshamnen. Tillståndsgivningen för muddringen har nu

behandlats i miljödomstolen med positivt besked. Trenden mot större fartyg fortsätter och därmed

också behovet av ytor och magasin. För att tillgodose dessa behov har hamnen fört samman ett

flertal mindre projekt till ett stort och sökt EU medel. I projektet ingår bland annat kajrenoveringar,

skärmtak och upplagsytor.

Summering av vintern visar att det aldrig tidigare har halkbekämpats så mycket som under den sen-

aste säsongen. Totalt omkring 15 000 ton sand/grus användes, vilket gör att budgeten för 2017 inte

kommer att kunna hållas. Mildare och nederbördsrikare vintrar ställer också större krav på att både

plogning och sandning sker oftare och med bättre kontinuitet, vilket ger högre kostnader.

16


Genomförda räddningsuppdrag 852 801 888 850

Mängd brännbart avfall per invånare (kg/inv) 209 207 196 195

Andel miljöfordon i % av totala antalet fordon 33 35 31 32

Energiförbrukning per ljuspunkt (KWh) 229 222 211 215

Beläggningsgrad, allmänna parkeringsplatser

och parkeringshus i centrum (radie 500 m), %

45 73 - 70

Antal snöröjningstillfällen 8 16 22 20

Kostnad vinterväghållning, kr/m 44 53 60 64

Andel ny beläggning i % av total väglängd 2,7 2,0 2,5 1,5

Parkunderhåll kr/m2 parkyta 5,8 5,8 5,9 5,9

Prognosen pekar just nu på att nämnden kommer att redovisa ett underskott på omkring 6 mnkr.

Intäkterna har stigit med drygt 16 mnkr till största delen på grund av ökade intäkter inom affärs-

verksamheterna vatten och avlopp samt avfall. Förklaringen är till viss del ökad volym men också ett

resultat av en effektivare fakturering. Förutom avtalsenliga löneökningar har personalkostnaderna

ökat på grund av att vakanta tjänster som nu återbesatts samt att ett antal projektledare har rekry-

terats. En ökad mängd arbeten åt andra förvaltningar, inom främst exploateringsverksamheten, och

de kommunägda bolagen gör att övriga kostnader för 2017 är högre jämfört med 2016.

På grund av ökad investeringsvolym stiger avskrivningskostnaderna samtidigt som de finansiella

kostnaderna sjunker tillföljd av lägre internränta.

Ekonomiskt resultat, mnkr Aug -17 Aug -16








Årsprognos, skattefinansierad

verksamhet 214,5

Årsbudget 208,6


Förväntat underskott för vinterväghållningen uppgår till 9 mnkr. Oförändrad budget under flera år,

samtidigt som kostnaderna för halkbekämpningen blir allt dyrare gör att budgeten inte kan hållas.

Fr.o.m. 2018 finns beslut om en budgetförstärkning och en förändring av principen för överföring av

över- och underskott. VA-verksamheten redovisar ett förväntat överskott (9,3 mnkr) tack vare lägre

kapitalkostnader än budgeterat. På sikt ska överskottet möta ökade kapitalkostnader för kommu-

nens nya vattenförsörjning. För avfallsverksamheten är prognosen ett underskott på 0,5 mnkr, vilket

beror på ökade kostnader för återvinningscentraler och biogasanläggning.

17

Gymnasienämnd

Vuxenutbildningens betydelse för kompetensförsörjningen ökar, vilket också avspeglar sig på ett

ökat antal studerande. Nationella finansieringsinitiativ och ett väl utvecklat regionalt samarbete

stödjer utvecklingen. Viktigt för vuxnas utbildningsmöjligheter är också att Yrkesutbildningsmyndig-

heten nu beslutat om nystart av fyra yrkeshögskoleutbildningar som drivs av vuxenutbildningen.

Kommunens gymnasieskolor bedriver ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra utbild-

ningsresultaten. Entreprenörskap och testbaserat lärande är exempel på pågående utveckling. På

samma sätt som tidigare så finns det tydliga skillnader i studieresultat mellan killar och tjejer. En

förutsättning för att skillnaderna ska kunna minskas är att medvetenheten om förhållandet ökar.

Ökad närvaro har varit i skolornas fokus under de senaste åren. Insatser görs men det har varit

svårt att nå tydliga resultat. Området kommer även fortsättningsvis vara ett viktigt område.

Utbildningsutbudet och formerna för genomförande av utbildningar ger viktiga förutsättningar för

eleverna. Utbudet för ungdomar kompletteras med ökat antal lärlingsutbildningar och yrkesintro-

duktionsmöjligheter. Det pågår ett intensivt branschsamarbete med både trä- och verkstadsindu-

strin inom ramen för T2 college. Under 2017 byggs nya lokaler på Campus för dessa utbildningar.

Precis som i övriga landet ökat antalet gymnasieelever på högskoleförberedande program ökar me-

dan intresset för yrkesutbildningar minskar. Bland de ungdomar som kommer till gymnasieskolan

under året kommer en stor andel att sakna behörighet till nationella program. En konsekvens av

detta är att utbildningstiderna förlängs och att det uppstår behov av kompletterande utbildningar.


Antal gymnasieelever; kommunala skolan 2 516 2 418 2 428 2 445

varav elever i språkintroduktion 180 176 236 235

Antal gymnasieelever; andra utövare 368 376 380 395

Antal gymnasiesärskoleelever 68 60 51 49

Vux; antal studerande GRUV, GY, Lärvux 851 713 849 870

Vux; antal studerande yrkesvux, vux-lärling 213 175 179 190*

Vux; antal studerande SFI 465 460 454 450-480

* Det ojämna utfallet vad gäller yrkesvux/lärling beror på ojämnt riktade statsbidrag.

Ekonomiskr resultat, mnkr aug-17 aug-16

Intäkter 57,4 52,7







Årsprognos 380,6

Årsbudget 383,1

Prognostiserad avvikelse 2,5

Årsprognosen pekar just nu mot ett överskott på 2,5 mnkr. Huvudorsaken är föregående års posi-

tiva resultat tillsammans med nya intäkter för nyanlända inom SFI och språkintroduktion. Intäkterna

har också ökat till följd av riktade statsbidrag för lärarlönelyftet.

18

Samtidigt finns intäktsminskningar då färre YH-utbildningar bedrivs och färre gymnasieelever från

andra kommuner finns i kommunens skolor.

Kostnaderna för arbetskraft har ökat med omkring 12 mnkr, vilket beror på avtalsenliga löneökning-

ar plus lärarlönelyftet, ökade kostnader för nyanlända (fler grupper i SFI och Språkintroduktion),

ökat individuellt val och stöd samt långsiktig kompetensutveckling.

Kommunstyrelse

Under perioden har stort fokus legat på etableringsförfrågan från Northvolt. En etablering skulle

innebära ett stort antal arbetstillfällen men också omfattande infrastrukturinvesteringar. I dagsläget

är i princip samtliga tillgängliga industri-, handels-, flerfamiljshus- och småhustomter sålda. Ett antal

nya detaljplaneprojekt har initierats för att möjliggöra kommande etableringar. Ett antal nya mar-

kanvisningar har tecknats för nya bostadsprojekt. Tillsammans med Trafikverket har planeringen för

Norrbotniabanan fortsatt och parallellt med detta också planeringen för ett nytt Resecentrum i Skel-

lefteå. Förberedelserna för byggandet av nytt kulturhus och hotell har gått in i sin slutfas och bygg-

och anläggningsarbetena väntar på att inledas.

Tidigare under året påbörjades arbetet med det nya näringslivspolitiska programmet. Omkring 200

politiker och tjänstepersoner har genomfört det första steget i näringslivsutbildningen ”Företag-

samma Skellefteå 2030”. Senare i år kommer tre fördjupningssteg att äga rum. Arbetet med ”Den

Röda Tråden” fortsätter, där den bärande idén är att genom ett långsiktigt arbete, ge ökat intresse

för att starta och driva eget företag, och genom det, öka nyföretagandet i kommunen.

Våren har också inneburit arbete med att tillsammans med budgetberedningen ta fram en budget

och plan för åren 2018-2022. Utmaningen har varit stor på grund av att Sverige förväntas gå in i en

lågkonjunktur fr.o.m. 2018/2019 samtidigt som den demografiska utvecklingen innebär att Skellef-

teå både får fler äldre och fler barn och unga. Den begynnande arbetskraftsbristen växer sig också

allt starkare, vilket inte bara gör det svårt för verksamheterna att fungera utan också ökar trycket på

kommunens lönekostnader.

Skellefteå har bjudit in länets övriga kommuner att samverka för att utveckla en lösning för fram-

tagning och underhåll av digitala tjänster. Det sker inom ramen för Region Västerbottens juridiska

form och genom att tillsammans upphandla en e-tjänstplattform. Ett digitalt kontor inrättas på Sup-

port och lokaler med olika utvecklarkompetenser. Vinnova har beviljat ytterligare medel till projektet

Idéslussen som Skellefteå deltar i tillsammans med Piteå kommun.


Andel gröna lån i kommunkoncernens låne-

portfölj, %

- 12 23 30

Antal UF-elever per läsår 218 234 244 275

Antal genomförda projekt i processen verk-

samhetsutveckling med stöd av IT

- - 50 50

Aktörer som fått hjälp med projektansökningar

för bättre samverkan kring mottagande och

integration av nyanlända

- - 2 3

Kommunanställda och elever som deltar i in-

ternationella utbyten (kommunens EU-projekt)

- - 15 40

19








Årsprognos 231,5

Årsbudget 276,5


Intäktsförändringen mellan åren beror på minskade arrendeintäkter och minskade intäkter för fas-

tighetskatt för affärsverksamheten elförsörjningen (38 mnkr) samt minskad tomtförsäljning (15

mnkr). Försäljningen av tomter förväntas dock öka och prognosen är att intäkterna blir på ungefär

samma nivå som året innan. Avvikelsen vad gäller finansiella poster beror på att elförsörjningens

bidrag till kommunen har minskat med 39 mnkr (på helår). Den samlade årsprognosen pekar mot

ett överskott på drygt 41 mnkr. De huvudsakliga avvikelserna är:

Orsak till avvikelser Mnkr

Intäkter från exploatering och markförsäljning 40,0

Förväntat överskott från tilläggsanslag & resultatöverföring 10,0

Ökat driftbidrag Länstrafiken pga. omfördelning av statsbidrag -5,6

Ökat driftbidrag Skellefteå buss pga. investering i nya bussar -3,0

SUMMA 41,4

Nämnd för support och lokaler

Under perioden har projektet framtidens arbetsplats gått från projekt till drift. Syftet med projektet

har varit att frigöra lokaler i centrum samt skapa en pilotversion av en modern arbetsplats som

bygger på att digitaliseringen förändrar hur vi utför våra arbetsuppgifter. Projektet har hållit uppsatt

tidplan och klarat sina investeringar inom budget. Upplevelsen är att lokalerna är ändamålsenliga

och att medarbetarna trivs, men det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser. De nya lokalerna

har inneburit att förvaltningen kunnat minska sina ytor från cirka 3 500 kvm till idag cirka 2 300 kvm.

Kommunens nya ekonomicenter startade i augusti och har nu varit igång ett par veckor. Totalt arbe-

tar 23 personer på ekonomicenter inklusive chef. Alla medarbetare har rekryterats internt inom

kommunen. Förberedelserna har varit intensiva och sedan starten flyter det mesta på enligt plan.

Skellefteå kommun har en hög ambition att skapa fler digitala tjänster (e-tjänster). Ansvaret för att

skapa digitala tjänster från ax till limpa för kommunens invånare och troligen en stor del av länets

kommuner har tilldelats support och lokaler. Fokus i ett första steg är att upphandla en plattform

för e-tjänster, sätta organisation och arbetssätt för att senare under hösten producera färdiga e-

tjänster.

På HR-sidan har under perioden förhandlarorganisationen, som består av en arbetsrättsjurist och

två förhandlare, flyttats till support och lokaler från kommunledningskontoret. Detta innebär att

kommunens förhandlingsansvar nu ligger hos support och lokaler. Kommunens lönecenter ligger i

fas när det gäller planerade effektivitetsåtgärder. Totalt har antalet handläggare minskat från 41 till

36 personer sedan starten 2014.

För IT-verksamheten ligger just nu stort fokus på IT-säkerhet. Nätverksprojektet, som bidrar till att

skapa en säker IT-miljö, går framåt enligt plan. Under perioden har bland annat mail-miljön lyfts in i

det nya och säkra nätverket, vilket resulterar i en säkrare e-posthantering.

20

Verksamhetsmått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall T2 2017

Servicegrad, kundtjänst (mål 90 % inom 2 min), % 66 63 74 69

Lösningsgrad, kundtjänst (mål minst 70 % av

kunderna ska få hjälp direkt i första kontakten

med kommunen), %

69 69 79 79

Felanmälan fastighet: andel åtgärdade fel inom 3

arbetsdagar (Mål: >80%), %

84 83 86 82

Antal löner per lönekonsult, (årsarbetare)/månad 279 294 327 -

Energiförbrukning i fastigheter, klimatkorrigerat

(kWh/m²)

193 191 187 108

Måltid: Andel närproducerat (mål: ökning), % - 22 22 22

Måltid: Andel ekologiska inköp, % - 14 12 13

IT- antal levererade tjänster inom SLA, % 88 91 -









Årsprognos 83,7

Årsbudget 97,5


Förvaltningens nettokostnader ligger 7,7 mnkr lägre än föregående år. Kostnaderna för arbetskraft

har ökat dels på grund av nya löneavtal, dels på grund av verksamhet i en-avdelningsförskolor som

övertagits från för- och kulturkontoret. Övriga kostnader har minskat med drygt 17 mnkr, främst

beroende på stora driftkostnader i investeringsprojekten föregående år. Avskrivningar ökar i takt

med de stora investeringar som utförs. Delar av överskottet beror på att delar av underhållsplanen

bokförts som investering. Detta regleras i planeringsförutsättningarna för 2018-2022.

Fritidsnämnd

Fritidsnämnden har under perioden beslutat att det även fortsättningsvis ska vara gratis medlem-

skap på fritidsgårdarna. Försöket som pågått i två år blir därmed permanent. Medlemskortet blir

kvar för att få in kontaktuppgifter och statistik. Fr.o.m. årsskiftet flyttar fritidsgården i Bureå in i det

gamla kommunhuset där man får hela nedre våningen till sitt förfogande.

Ispisten (betongytan) vid Skellefteå Kraft Arena (A-hallen) har bytts ut (summa 6,5 mnkr) då den tidi-

gare pisten, som var från senare delen av 60-talet, hade sprickor och ojämnheter. Den nya barnpoo-

len (120 m2) vid Byske tempererade utebad blev klar just innan badsäsongen.

Arbetet med sammanslagningen av fritid/kultur på förvaltningssidan är klart och den nya förvalt-

ningen drogs igång fr.o.m. den 1 juli. Under hösten arbetas det vidare med att ”trimma ihop” den

nya organisationen.

21

Verksamhetsmått Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017

Gästnätter vid Skellefteå-, Byske

och Bovikens camping

192 383 192 219 192 744 186 062 171 0004)

Antal besök, temp. utebad1)

66 581 79 864 64 140 69 657 58 000

Antal besök vid badhusen 303 647 291 091 295 044 289 9842)

286 0002,4)

E-boka, antal bokade timmar 1 249 2 222 2 7803)

3 147 3 200

1) Vitbergsbadet och tempererade utebadet i Byske

2) Exklusive Jörn och Lövånger (Örjanshallen stängd)

3) Degerbyhallen med 8 badmintonbanor tillkom som bokningsbart objekt

4) Nytt kassa-/entré-/statistikprogram fr.o.m. sommaren 2017. Det gamla entrésystemet vid Eddahallen, till stora delar ur funktion

under våren 2017, därför osäker statistik

Barnbacken på Vitberget har med sitt åkband blivit en succé under vintermånaderna. Säsongen

förlängdes genom att det nu placerades en plastmatta över barnbacken så att det gick att åka även

under sommarmånaderna. För sjunde året i rad genomfördes under våren (maj) Nordsken, mötes-

platsen för spel, kultur och kreativitet. Arrangemanget genomfördes på Skellefteå Kraft Arena och

hade omkring 11 000 besökare.

Ekonomsikt resultat, mnkr aug-17 aug-16

Intäkter 42,8 50,3






Årsprognos 217,1 211,6

Årsbudget 239,1 232,2


Kostnaden för arbetskraft har ökat med nästan 7 procent främst på grund av tillkommande kostna-

der för arbete med SM-veckan 2018, ”lotsverksamheten” för nysvenskar samt ökade personalkost-

nader vid Eddahallen (sjukskrivningar och rehabilitering). Ökade personalresurser även inom fiske

och allmänna fritidsmiljöer. Övriga kostnader är högre främst till följd av helårseffekt för lokalhyran

för Balderhallen. Huvudsakliga orsaker till budgetavvikelsen på 22 mnkr är resultatöverföringen från

2016 (20,0 mnkr), social investeringsfond (0,5 mnkr), underskott personalkostnader (-1,2 mnkr),

schablonersättning PUT (2,4mnkr) samt engångsanslag PUT 2016 PUT (0,3 mnkr).

Personalnämnd

Förändringar har skett inom de fackliga organisationerna då Lärarförbundet och Kommunal bytt

ordförande pga. pension och andra förtroendeuppdrag. En organisationsförändring har skett på

kommunledningskontoret då förhandlarna nu e är organiserade under support och lokaler.

En reviderad rehabiliteringsprocess implementeras under hösten 2017 för att fungera från 2018.

Förändringen syftar till att ge medarbetare rätt stöd och effektivisera insatserna samt ge högre

överensstämmelse med Försäkringskassans rehabiliteringskedja.

Kompetensutveckling som syftar till att inkludera vid rekrytering sker genom deltagande i ett

Erasmus projekt tillsammans med fyra andra länder, Nordirland, Portugal, Estland samt Nederlän-

derna.

22


Antal nyanställningar under tertial 2 42 37 63 60

Antal avslutade anställningar under tertial 2 36 37 52 85

Sjukfrånvaro tillsvidareanställda 6,9 8,5 7,8 7,4

Sjukfrånvaro månadsavlönade 6,7 8,1 7,7 7,1


Intäkter 2,0 2,3




Avskrivningar 0,0 0,0

Finansiella poster 0,0 0,0





Jämfört med 2016 redovisas lägre kostnader för den fackliga verksamheten. Budget 2017 har för-

ändrats under året på grund av att anslaget för facklig verksamhet har flyttats till respektive förvalt-

ning. Överskottet beror annars till stora delar på resultatöverföringen från 2016.

Bygg- och miljönämnd

Detaljplanen för kvarteren Renen och Strömsör är nu klar. Den ger möjlighet till parkeringshus för

500 platser och 200 bostäder samt kontorshus med cirka 500 arbetsplatser. Hittills i år har 20 för-

frågningar om detaljplaner inkommit samt en fördjupad översiktsplan. 8 detaljplaner har antagits

hittills och 1 planprogram har tagits fram.

Detaljplanen för Falkträsket antogs före sommaren men har överklagats till Mark och miljödomsto-

len. Detaljplanen för Grunnan har överklagats till Mark och miljööverdomstolen och har fått pröv-

ningsrätt (strandskyddsfråga). I början av sommaren startade ett planarbete för Bergsbyns industri-

område. Rekrytering av planarkitekt fortsätter och upphandling av konsulttjänster sker under hös-

ten för att på sikt avlasta verksamheten fysisk planering.


Miljötillsynsobjekt med årsavgift 530 520 521 520

Hälsoskyddsobjekt med årsavgift 624 593 613 610

Livsmedelsobjekt med årsavgift 678 699 688 640

Bostadsanpassning, antal ärenden 1 068 1 125 1 003 1 000

Lantmäteri – Förrättningar 239 226 254 240

Inkomna bygglov 1 193 1 192 1 453 1 500

Beslutade bygglov 2 326 2 858 2 716 2 780

23


Intäkter 26,7 25,4




Avskrivningar -0,3 0,0



Årsprognos 62,2

Årsbudget 61,2


Intäkterna är högre 2017 jämfört med 2016 främst beroende på ett ökat byggande som medfört fler

bygglovsansökningar och lantmäteriärenden. Kostnader för arbetskraft har ökat till följd av löneök-

ningar. För hela verksamheten ligger kostnaderna för arbetskraft något lägre än riktvärdet. Övriga

kostnader ligger också betydligt lägre än riktvärdet men förväntas stiga i takt med att verksamheten

ökar under året och följa budget.

Nämndens prognostiserade underskott på 1 mnkr ligger helt inom bostadsanpassningen. Progno-

sen har däremot förbättrats jämfört med delårsrapporten i april.

Kulturnämnd

I uppdraget att förbereda Skellefteå konsthall och stadsbiblioteket inför flytten till kulturhuset har

båda verksamheterna ett nära samarbete med kulturhusets projektledning. Under våren har arbe-

tet främst berört lösningar ur ett verksamhetsperspektiv för ett slutgiltigt ritningsförslag. Ett första

referensgruppsmöte för upphandlingen av konstnärlig gestaltning för kulturhuset har genomförts

för att utvärdera inkomna anbudsansökningar. Referensgruppen valde ut, som planerat, två konst-

närer per uppdrag som kommer att arbeta med sina skissuppdrag under hösten.


Besök/år

Bibliotek

Nordanå

Skellefteå konsthall

476 917

185 411

18 894

460 468

174 779

17 210

467 394

183 733

14 927

430 000

170 000

15 000

Utlån bibliotek

Samtliga biblioteksenheter

693 225

631 938

663 255

665 000

Minskningen av besök på biblioteken beror till största delen på att årets Nordsken inte hållits i

stadsbibliotekets lokaler samt att ombyggnationer genomförts i Scandics och Skellefteå Krafts loka-

ler, vilket medfört att en entré hållits stängt sedan april månad. Ombyggnationer av entréer i biblio-

teken i Lövånger och Skelleftehamn har också bidragit till färre besökare.

Kultur- och biblioteksavdelningen ingår fr.o.m. juli i år nya kultur- och fritidskontoret. Beslut är också

taget att kulturskolan ska tillhöra den nya förvaltningen från och med juli 2018. Konsthallens pro-

gnos är oförändrad för hela året jämfört med förra året medan besöken på Nordanå minskar. Un-

der perioden har grävningar på Nordanåområdet pågått för ett nytt vattenförsörjningssystem i Skel-

lefteå vilket kan ha påverkat besöksantalet.

24


Intäkter 4,9 7,3





Finansiella poster 0,0 -0,1





Kulturnämnden har flera stora projekt med extern finansiering. I år är det mindre aktiviteter i pro-

jekten och därför 2,3 mnkr mindre i projektintäkter. Kostnaden för arbetskraft har ökat med 2,6

procent, vilket i stort motsvarar löneökningen. Förändringen i övriga kostnader beror främst på att

lämnade bidrag är 1,9 mnkr lägre i år men kommer att vara i fas vid årets slut. Huvudsakliga orsaker

till budgetavvikelsen på 6,4 mnkr är:

Skellefteå museum 0,8

Västerbottensteatern 2,0

Politiska verksamheten 0,6

Organisations- och verksamhets-

utveckling kulturhuset 0,7

Personalkostnader 1,6

Intäkter uthyrning av lokaler 0,4

Övriga kostnader 0,3

Summa 6,4

Gemensam måltidsnämnd

Mnkr aug-17 aug-16

Intäkter 27,4 27,5



Avskrivningar

Finansiella poster


Årsprognos 0,4

Årsbudget 1,4


Gemensam överförmyndarnämnd

Mnkr aug-17 aug-16

Intäkter 1,0 1,2




Årsprognos 6,6

Årsbudget 6,6


25

Konsumentnämnd

Mnkr aug-17 aug-16

Intäkter 0,0 0,0







Årsprognos 0,5

Årsbudget 0,5


Valnämnd

Mnkr aug-17

Intäkter 0,0

Varav särskilda statsbidrag 0,0

Kostnader för arbetskraft 0,0

Övriga kostnader 0,0

Avskrivningar 0,0

Finansiella poster 0,0

Nettokostnad/intäkt -0,1

Årsprognos 0,5

Årsbudget 0,4


Skellefteå Stadshus AB, koncernen

Stadshuskoncernens delårsresultat uppgår till 269 mnkr, vilket är lägre jämfört med föregående år.

Främsta orsaken till det är Skelleftebostäders redovisade reavinster 2016 gällande fastighetsförsälj-

ningar med 232 mnkr. Moderbolagets resultat utgörs av aktieutdelning från Skellefteå Kraft AB. Dot-

terbolagens helårsresultat beräknas att uppgå till 392 mnkr, vilket överstiger budget med nästan

200 mnkr. Avvikelsen är i huvudsak hänförlig till Skellefteå Krafts förbättrade verksamhetsresultat.

Bolag, mnkr Årsprognos Budget Avvikelse

Skellefteå Kraft AB 282,2 100,2 182,0

Skelleftebostäder AB 89,5 77,7 11,8

Skellefteå Industrihus AB 21,0 19,3 1,7

Skelleftebuss AB 1,5 2,1 -0,6

Skellefteå City Airport AB -2,1 -6,5 4,4

Science City Skellefteå AB 0,2 0 0,2

Totalt 392,3 192,8 199,5

Ekonomiskt resultat 2017-08 2016-08 2017-08 2016-08

Mnkr Koncern Koncern Moder Moder

Intäkter 2 770,8 2 684,3 3,5 3,0

Kostnader för arbetskraft -414,0 -394,6 -0,2 -0,2

Övriga kostnader -1 678,5 -1 679,8 -3,2 -2,8

Avskrivningar -345,7 -353,2 0,0 0,0

Rörelseresultat 332,6 256,7 0,0 0,0

Finansiella intäkter 22,1 290,5 188,0 99,2

Finansiella kostnader -85,5 -99,6 -90,1 -99,2

Resultat före dispositioner

och skatt 269,2 447,6 97,9 0,0

Årsprognos 392,3 488,1 97,9 0,0

Årsbudget 192,8 220,6 0,0 0,0

Prognostiserad avvikelse 199,5 267,5 97,9 0,0

26

Skellefteå Kraft AB

Året har hittills präglats av låga elcertifikatspriser medan elpriserna istället varit högre än samma

period 2016. Under sommaren har regeringen fattat beslut om en höjd kvotpliktskurva för elcertifi-

kat. Beslutet har dock ännu inte fått något genomslag på marknadspriset. Trots de låga elcertifikat-

priserna har affärsområde vindkraft ett bättre resultat jämfört med 2016. Resultatförbättringen är i

huvudsak hänförlig till bättre medelvindar och prissäkringar. Affärsområde fjärrvärme har också ett

bättre resultat jämfört med 2016. En av anledningarna till detta är att den nya rökgaskondensering-

en på Hedensbyn nu varit i drift under ett helt år. De prognostiserade produktionsvolymerna för

vattenkraften är högre än budget vilket förbättrar resultatet. Sammantaget landar prognosen för

helåret 182 mnkr högre än budget.

Skellefteå Kraft har också tillsammans med Sweco tagit fram en rapport som beskriver två alterna-

tiva vägar för hur Sverige ska nå 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Analysen visar att det

alternativ där vattenkraften, landbaserad vindkraft och solkraft utvecklas tillsammans skapar minst

obalanser i energisystemet och är mest fördelaktigt ur ett investeringsperspektiv.

Skelleftebostäder AB

Bolaget förväntas leva upp till samtliga av ägardirektivets mål. Skelleftebostäders arbete med trygg-

het och tillgänglighet fortsätter och bedömningen är att bolaget når målet nu när fler hyresgäster

ser resultatet av arbetet. Under hösten kommer trygghetsvandringar att ske i utvalda områden.

Bolagets energianvändning förväntas fortsätta minska.

Beslut har tagits om nyproduktion av 118 lägenheter på kv. Strömsör. Markarbeten kommer att

påbörjas i oktober. Trygghetsboenden har öppnats i Lövånger och Burträsk med en trygghetsvär-

dinna på plats. Det särskilda boendet på Kantgatan är färdigställt och inflyttning sker inom kort.

Beslut gällande ombyggnation av gamla vårdcentralen i Skelleftehamn till ett trygghetsboende vän-

tas inom kort. Kommunens direktiv för trygghetsboenden innebär att bolaget aktivt kan fortsätta

arbetet med att skapa fler lägenheter i trygghetsboende.

Skellefteå Industrihus AB

Bolagets bedömning är att målen enligt ägardirektiven kommer att uppfyllas. Den tillväxt som nu

sker i Skellefteå ger också sitt avtryck på lokalmarknaden. Bolaget har idag en vakansgrad på 4 pro-

cent, vilket innebär svårigheter att hitta lämpliga lokaler för potentiella kunder. Med anledning av

detta investeras nu för att skapa nya lokaler. Nedlagda kostnader i pågående byggprojekt uppgick

till cirka 220 mnkr per den sista augusti. För resterande del av året planeras omkring 80 mnkr ytter-

ligare i fortsatta investeringar. Det största byggprojektet som bolaget driver är ombyggnationen av

fastigheten Fabriken 1 (Hedensbyn). Fastigheten ska stå klar 2019 och inrymma bland annat Skellef-

teå buss, delar av förvaltningen Samhällbyggnad och Räddningstjänsten.

Tillsammans med Skelleftebostäder och Riksbyggen utvecklar Skellefteå Industrihus området

Strömsör. Bolaget har inlett byggandet av ett parkeringshus och projekteringen av ett kontorshus.

Skellefteå buss AB

Enligt ägardirektivet ska bolaget erbjuda busstransportlösningar för alla människor. Sedan 2016 är

samtliga stadsbussar lågbyggda och därmed tillgängliga för funktionshindrade. Samtliga linjebussar

som går i upphandlad linjetrafik är antingen av modellen lågentré eller utrustade med handikapp-

lyft. Bolaget ska även erbjuda trygga och säkra busstransporter i kommunens alla delar. Ingen rese-

när har skadats allvarligt i företagets bussar under de senaste 7 åren.

27

I juni tippade en buss med sju passagerare ombord. En passagerare bröt armen i olyckan. Bolaget

fortsätter arbetet med att informera om vikten av bältesanvändning på bussar.

Bolaget ska arbeta för att sänka bolagets driftkostnad per resenär. 2016 innebar en stadig resande-

ökning i både region- och stadstrafik. De inledande månaderna på 2017 visar på en ytterligare ök-

ning. På sikt ska bolaget tillhandahålla en fossilfri fordonsflotta. Bolaget använder fossilfria drivme-

del där tillgång finns. Idag är cirka 85 procent av bolagets verksamhet fossilfri genom användning av

biogas och HVO (hydrerad vegetabilisk olja). Det är fortfarande osäkert hur tillgången till HVO kom-

mer att se ut i framtiden. Biogas är undantagen från beskattning till och med 2020 enligt beslut från

EU-kommissionen. Det är för närvarande oklart vad som händer därefter.

Under våren har bolaget arbetat med upphandling av tre busstyper. Stadsbussar, gasbussar för

regional linjetrafik och skolbussar. Bolaget har också studerat utvecklingen av elbussar. Under hös-

ten kommer ett beslutsförslag att presenteras för styrelsen i Skellefteå buss och Skellefteå Stadshus.

Skellefteå City Airport AB

Bolagets bedömning är att samtliga mål i enlighet med ägardirektivet kommer att uppfyllas. Det

innebär att bolagets driftskostnader per passagerare kommer att sänkas, att passagerartillväxten

över tid kommer att öka med minst 2 procent årligen och att målen med att minska energiförbruk-

ningen och utsläppen av växthusgaser kommer att uppfyllas.

Efter en lång tid av marknadsbearbetning fattade flygbolaget Norwegian beslut om etablering av

flygtrafik mellan Skellefteå och Stockholm Arlanda. Denna etablering innebär 850 nya avgångar och

320 000 nya flygstolar årligen. Skellefteåregionen kommer därmed att ha i stort sett samma förut-

sättningar som våra närliggande flygplatser. Efter endast tre månaders förberedelsetid startade

trafiken den 26 mars. Den utveckling som nu sker saknar motstycke inom svensk flygbransch. Till

och med augusti månads utgång har passagerarantalet vid Skellefteå Airport ökat med 85 000 per-

soner eller 48 procent.

Skellefteå Airport kommer sannolikt att redan 2017 bli Sveriges största regionala flygplats. Flyg-

platsbolaget har med anledning av passagerarökningen fattat beslut om investering i digitalisering

av passagerarflödet. Även en investering för utbyggd terminalyta är i dagsläget nödvändig. En orga-

nisatorisk översyn har påbörjats eftersom arbetsbelastningen hos medarbetarna är mycket hög.

Gratis parkering infördes den 1 juni 2017 med ett mycket gott resultat. Parkeringsytan på 30 000 m2

kommer på sikt att behöva byggas ut. Projektet avseende förlängningen av rullbanan är påbörjad.

Skellefteå Science City AB

Bolagets bedömning är att målen enligt ägardirektivet kommer att uppfyllas.

Under perioden har bolaget lanserat ett partnerskapskoncept för The Great Northern kallat ”A Great

Partner”. Syftet med detta är att stärka upp ekosystemet genom att koppla ihop etablerade företag

till huset samt att skapa mötesplatser och tillfällen för nya och etablerade företag att träffas. Mål-

sättningen är att ett 10-tal bolag har blivit partners vid årsskiftet. Till dags datum har bolaget fyra

partners anslutna.

Bolaget har tillsammans med Piteå Science Park blivit beviljat projektet Intersective Innovation. Pro-

jektet kommer att jobba för att hitta innovationer i gränssnittet mellan olika branscher. Under sep-

tember månad kommer en affärsutvecklare att rekryteras till projektet.

Under sommarmånaderna har bolaget öppnat upp The Great Northern för studentprojekt tillsam-

mans med Sammes Stiftelse. Sommarprojekten har bedrivits i The Great Northern tillsammans med

föreläsningar och möten.

28

Övriga kommunägda bolag

Skellefteå museum AB

Årsprognosen pekar mot ett nollresultat och en förväntad måluppfyllelse enligt ägardirektivet.

Under de kommande fem åren kommer cirka 50 procent av museets personal att gå i pension. Mu-

seet står inför utmaningar när det gäller att rekrytera rätt kompetens och i takt med övrig utveckl-

ing, med förändrade förväntningar och krav på verksamheten måste den långsiktiga verksamhets-

planeringen även omfatta frågor som digital transformation, breddat målgruppsarbete och förmed-

lingsarbete knytas nära en strategsikt förankrad verksamhetsoplan. Lång- och kortsiktiga- samt stra-

tegiska verksamhetsplaner bör revideras för att bättre kunna utnyttja befintliga kompetenser och

resurser på ett mer effektivt sätt.

Västerbottensteatern AB

Årsprognosen pekar mot ett nollresultat och en förväntad måluppfyllelse enligt ägardirektivet.

Västerbottensteatern har varit starkt involverad e ett omfattande arbete med att gå igenom lokaler-

na i det nya Kulturhuset för att minska den totala ytan och därmed också kostnaderna.

Digitaliseringsprojektet är nu inne på sitt sista år. Projektet väcker även nationell uppmärksamhet.

På vårt arbetsgivar- och branschförbund Svensk Scenkonsts årsstämma deltog vår VD i ett panel-

samtal om digitalisering och på Scenkonstbiennalen i Norrköping i maj höll vi ett välbesökt semi-

narium ”Vad ska vi digitalisera först?”

Västerbottensteatern har på uppdrag av Skellefteå kommun gjort en utredning om Berättarfestiva-

lens framtid och om möjligheten att skapa ett Berättarcentrum (BC) i Skellefteå för att befästa Skell-

efteå som Berättarnas stad och Västerbotten som Berättarnas län både nationellt och internation-

ellt. Region Västerbotten är positiv till satsningen och kontakter med Kulturrådet för medfinansie-

ring har tagits. Västerbottensteaterns styrelse har ställt sig positiva till att huvudmannaskapet för ett

BC ligger på teatern.

Visit Skellefteå AB

Prognosen är att bolaget på årsbasis kommer att redovisa ett nollresultat och en måluppfyllelse

enligt ägardirektivet vid årets slut.

Stark utveckling av Skellefteås besöksnäring enligt senaste TEM-rapporten. Den turistekonomiska

omsättningen för året uppgick till nästan 1,1 mdkr, vilket motsvarar en ökning på nästan 120

mnkr. Fler evenemang och fler kommersiella gästnätter driver utvecklingen

En tydlig trend är ökningen av privatresande och den positiva utvecklingen av Skellefteå som

weekendresmål. Under 2016 ökade antalet uthyrda rum fredag-söndag med 14 % jmf. 2015

Enligt en TT-undersökning (presenterades i mitten av juni) tillhör Skellefteå de kommuner i Sve-

rige som haft bäst utveckling av sommarturismen de senaste 10 åren. Detta fick stort genomslag

i riksmedia där Skellefteå lyftes som vinnare

Fortsatt stark gästnattsutveckling på hotellen under första halvåret 2017, +10,6 procent för janu-

ari-juni. Dock indikerar anläggningarna en tydlig nedgång under sommaren. Det dåliga vädret har

lett till många avbokningar och kortare vistelser

29

Tabeller: Resultat, balans och kassaflöde

Resultaträkning

Koncern Kommun

Mnkr NOT 2017-08 2016-08 2017-08 2016-08

Verksamhetens intäkter

3 563 3 563 999 1 046

Verksamhetens kostnader

-5 668 -5 316 -3 804 -3 673

Avskrivningar

-486 -463 -130 -109

Verksamhetens nettokostnader

-2 591 -2 216 -2 935 -2 736

Skatteintäkter 1 2 305 2 209 2 305 2 209

Generella statsbidrag och utjämning 2 625 651 625 651

Finansiella intäkter

60 15 114 106

Finansiella kostnader

-105 -101 -9 -4

Resultat före extraordinära poster

294 558 100 228

Skatt

-57 -25

Periodens resultat

237 533 100 228

Resultatprognos

Koncern

Kommun

Mnkr 2017

2017

Verksamhetens intäkter

5 538

1 575

Verksamhetens kostnader

-8 900

-5 838

Avskrivningar

-711

-207

Verksamhetens nettokostnader

-4 073

-4 470

Skatteintäkter

3 454

3 454

Generella statsbidrag och utjämning

890

890

Finansiella intäkter

75

155

Finansiella kostnader

-120

Prognostiserat resultat

226

29

30

Balansräkning kommun

NOT Kommun

Mnkr 2017-08 2016-12 2016-08

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill m.m.

0 0 0

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anl.

3 860 3 882 3 337

Maskiner och inventarier

321 314 293

Pågående nyanläggningar

1 258 682 964

Finansiella anläggningstillgångar

10 040 10 210 10 211

Summa anläggningstillgångar

15 479 15 089 14 805

Omsättningstillgångar

Förråd m.m.

26 26 23

Kortfristiga fordringar

524 536 435

Kortfristiga placeringar

204 331 633

Kassa, bank

17 19 15

Summa omsättningstillgångar

772 912 1 106

Summa tillgångar

16 251 16 001 15 911

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR

OCH SKULDER

Eget kapital

13 543 13 443 13 531

varav årets resultat

100 140 228

Avsättningar

Pensioner och liknande förpliktelser 3 207 202 198

Andra avsättningar 4 9 9 6

Skulder

Långfristiga skulder

1 596 1 299 1 283

Kortfristiga skulder

896 1 048 892

Summa skulder

2 492 2 347 2 176

Summa eget kapital, avsättningar, skulder 16 251 16 001 15 911

BORGEN OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Borgen och ansvarsförbindelser 5 12 600

31

Balansräkning koncern

NOT Koncern

Mnkr 2017-08 2016-12 2016-08

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill m.m.

49 71 3

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anl.

8 899 9 079 13 452

Maskiner och inventarier

6 306 6 574 574

Pågående nyanläggningar

2 336 1 473 1 944

Finansiella anläggningstillgångar

927 859 574

Summa anläggningstillgångar

18 517 18 056 16 547

Omsättningstillgångar

Förråd m.m.

93 192 145

Kortfristiga fordringar

1 008 1 187 1 271

Kortfristiga placeringar

206 333 633

Kassa, bank

394 278 188

Summa omsättningstillgångar

1 701 1 990 2 237

Summa tillgångar

20 218 20 046 18 784

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR

OCH SKULDER

Eget kapital

10 171 9 796 9 679

varav årets resultat

237 600 533

Avsättningar

Pensioner och liknande förpliktelser 3 260 258 256

Andra avsättningar 4 709 663 979

Skulder

Långfristiga skulder

7 215 5 833 6 726

Kortfristiga skulder

1 863 3 496 1 144

Summa skulder

9 078 9 329 7 870

Summa eget kapital, avsättningar, skulder 20 218 20 046 18 784

Borgen och ansvarsförbindelser 5 2 240 2 270

32

Kassaflödesanalys kommun

Kommun

Mnkr 2017-08 2016-08

Den löpande verksamheten

Årets resultat 100 228

Justering av- och nedskrivningar 130 109

Justering för ej likvidpåverkande poster 5 1

Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar 12 37

Ökning (-) minskning (+) förråd och lager -1 0

Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder -152 -166

Medel från den löpande verksamheten 94 208

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -691 -450

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 5

Medel från investeringsverksamheten -689 -445

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån(+) 297

Amortering av lån (-) -1

Ökning av långfristiga fordringar (-) -2

Minskning av långfristiga fordringar (+) 170

Medel från finansieringsverksamheten 467 -2

Årets kassaflöde -128 -239

Likvida medel vid årets början 350 887

Likvida medel vid periodens slut 222 648

33

Resultaträkningar affärsverksamheter

Camping, mnkr 2017-08 2016-08

Avfall, mnkr 2017-08 2016-08

Intäkter 17,0 21,5

Intäkter 83,3 79,8

Kostnader för arbets-

kraft -8,4 -8,4


kraft -15,2 -14,5








Nettokostnad/intäkt 17,9 17,4

Budget -3,1 -5,4

Budget 0,0 -0,2

Prognos 0,0 2,0

Prognos -0,5 1,7

Parkering, mnkr 2017-08 2016-08

Sotning, mnkr 2017-08 2016-08

Intäkter 14,8 15,9

Intäkter 5,8 6,1


kraft -2,5 -2,2


kraft -4,2 -4,2







Nettokostnad/intäkt -1,5 1,6


Budget 0,0 0,0

Budget 0,0 0,0

Prognos 0,0 1,0

Prognos 0,0 0,3

Hamn, mnkr 2017-08 2016-08

Elförsörjning, mnkr 2017-08 2016-08

Intäkter 17,1 18,9



kraft -5,3 -5,4


kraft -1,3 -1,5





Finansiella poster -1,1 0,8


Nettokostnad/intäkt -3,6 1,5


Budget 0,0 0,0

Budget 0,0 0,0

Prognos 1,1 1,7

Prognos 0,0 0,0

Vatten o avlopp,

mnkr 2017-08 2016-08

Intäkter 95,9 93,6


kraft -27,2 -26,6





Budget 0,0 0,0

Prognos 9,3 14,0

34

Tabeller: Drift- och investeringsredovisning

Driftredovisning kommunen

Mnkr 2017-08 2016-08 Budget Prognos

Skattefinansierad verksamhet

Kommunstyrelse -176,9 -141,1 -276,5 45,0

Bygg- och miljönämnd -34,6 -37,6 -61,2 -1,0

Fritidsnämnd -136,7 -127,4 -236,0 22,0

För- och grundskolenämnd -901,9 -847,4 -1 326,8 -23,0

Gymnasienämnd -236,5 -232,2 -383,1 2,5

Konsumentnämnd -0,3 -0,3 -0,5 0,0

Kulturnämnd -53,7 -52,0 -89,2 6,4

Personalnämnd -20,3 -22,1 -38,7 5,0

Socialnämnd -1 281,2 -1 225,8 -1 941,4 15,0

Nämnden för support och lokaler -72,6 -80,3 -97,5 13,8

Teknisk nämnd -177,4 -151,6 -208,8 -5,9

Valnämnd -0,1 -0,1 -0,4 -0,1

Överförmyndarnämnd -7,4 -8,4 -6,6 0,0

Revision -0,8 -1,8 -1,9 -0,1

Gem nämnd, drift personalsystem 0,0 0,1 0,0 0,0

Gem måltidsnämnd -1,5 -2,0 1,4 -1,0

Gem nämnd för it-kapacitetstjänster 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa -3 102,0 -2 930,0 -4 667,2 78,6

FINANSIERING

Intäkter

Skatteintäkter 2 304,9 2 209,4 3 530,8 -32,4

Generella statsbidrag och utjämning 625,3 610,7 870,6 19,4

Statsbidrag flyktingar 0,0 40,8 0,0

Särskilda statsbidrag 13,5 15,2 23,9 -3,6

Finansnetto 8,6 11,0 11,0 1,9

Bidrag elförsörjning 56,2 83,0 193,0 -109,0

Utdelning Skellefteå Kraft AB 94,8 89,6 0,0 142,5

Internränta 38,9 43,9 47,0 11,4

Kostnader

Po-pålägg 725,6 680,8 1 020,3 0,0

Arbetsgivaravgifter -593,1 -559,5 -834,5

Pensioner -209,5 -193,5 -297,8

Avtalsförsäkringar -3,9 -3,0 -6,0

Förändring semesterlöneskuld 105,3 95,3 0,0 0,0

Övrigt, ej budgeterat 9,6 -2,2 2,7

KS oförutsett

-30,1

Summa skattefinansierad verksamhet 74,2 191,4 -136,3 108,8


Affärsverksamhet

Camping -5,1 -0,7 -3,1 0,0

Hamn -1,8 1,5 0,0 1,1

Parkering -1,5 1,6 0,0 0,0

Avfall 17,9 17,4 0,0 -0,5

Vatten- och avloppshantering 15,6 16,1 0,0 9,3

Sotning 0,2 0,4 0,0 0,0

Elförsörjningen 0,1 0,0 0,0 0,0

Summa 25,3 36,3 -3,1 9,9

Kommunen totalt 99,6 227,7 -139,4 118,7

35

Driftredovisning kommunägda bolag



Skellefteå Stadshus AB 97,9 0,0 0,0 0,0

Skellefteå Kraft AB 156,0 115,8 100,2 182,0

Skellefteå Industrihus AB 13,9 16,4 19,4 1,7

Skelleftebostäder AB 62,9 314,0 77,8 11,8

Skellefteåbuss AB 0,7 1,4 2,1 -0,6

Skellefteå City Airport AB -1,7 0,0 -6,6 4,4

Science City Skellefteå AB 1,2 0,0 0,0 0,2

Nolia AB -2,9 -1,7 -0,6 -3,0

Skellefteå museum AB 3,3 2,8 0,0 0,0

Visit Skellefteå AB 0,6 0,3 0,0 0,1

Västerbottensteatern AB 4,4 4,3 0,0 0,0

Summa kommunägda bolag 336,3 453,3 192,3 196,6

Investeringsredovisning kommuner och bolag

NÄMND Netto-

Mnkr Utgifter Inkomster investering Budget Prognos

Skattefinansierad verksamhet

Kommunstyrelse 17,7

17,7 131,9 61,9

Bygg- och miljönämnd 0,0

0,0 3,8 1,3

Fritidsnämnd 4,9

4,9 19,9 11,7

För- och grundskolenämnd 7,1

7,1 11,3 11,3

Gymnasienämnd 0,0

0,0 3,2 3,2

Kulturnämnd 0,9 0,1 0,8 2,7 1,6

Personalnämnd 0,0

0,0 0,2 0,0

Socialnämnd 0,1

0,1 8,0 1,0

Nämnd för support och lokaler 347,8 10,7 337,2 500,5 517,0

Teknisk nämnd 45,9

45,9 114,0 72,1

Summa 424,5 10,8 413,7 795,5 681,1

Affärsverksamhet

Elförsörjning 18,7

18,7 181,0 51,0

Camping 0,4

0,4 10,4 6,6

Hamn 6,3

6,3 42,3 20,0

Parkering 0,0

0,0 0,9 0,5

Avfall 20,3

20,3 30,1 27,0

Sotning 0,0

0,0 0,7 0,4

Vatten- och avloppshantering 212,0

212,0 349,1 300,0

Summa 257,8 0,0 257,8 614,5 405,5

Summa kommunen 682,2 10,8 671,5 1 410,0 1 086,6

36

KOMMUNÄGDA BOLAG Netto-

Mnkr Utgifter Inkomster investering Budget Prognos


Skellefteå Kraft AB 219,7

219,7 1 065,8 720,6

Skellefteå Industrihus AB 201,0

201,0 305,0 280,0

Skelleftebostäder AB 76,0

76,0 237,2 147,7

Skellefteå buss AB 13,0

13,0 5,0 27,1

Skellefteå City Airport AB 6,5

6,5 20,2 20,0

Science City Skellefteå AB 0,0

0,0 0,0 0,0

Nolia AB 1,4

1,4 0,4 1,5

Skellefteå museum AB 0,1

0,1 0,5 0,5

Västerbottensteatern AB 0,5

0,5 0,5 0,6

Summa kommunägda bolag 518,2 0,0 518,2 1 634,6 1 198,0

Summa kommunkoncernen 1 200,4 10,8 1 189,7 3 044,6 2 284,6

Större investeringar

Kommunen Budget Utfall aug

2017

Prognos

utfall totalt

Avvikelse

mot budget Mnkr och plan

Pågående projekt

Vattenförsörjning centralorten 610,0 331,8 610,0 0,0

Älvsbrinken 56,6 47,6 56,6 0,0

Effektivisering av förbehandling 32,7 27,6 31,0 1,7

Anderstorp, Balder, Lejonström 413,8 502,6 508,8 -95,0

Bureå förskola 78,7 75,7 79,6 -0,9

Moröbacke högstadium 221,5 117,9 221,5 0,0

Bolidenskolan 74,6 79,9 74,6 0,0

Moröhöjdens förskola 39,8 32,0 38,8 1,0

Framtidens arbetsplats 45,0 32,2 35,0 10,0

Västra Eriksberg 45,9 43,1 45,9 0,0

Sulfidjords- och järnsandsdeponi 40,0 16,2 40,0 0,0

Falkträsket 60,0 0,1 60,0 0,0

Färdigställda projekt

Ny VA-lösning Drängsmark 25,0 26,5 -1,5

37

Forts. Större investeringar

Kommunägda bolag Budget Utfall aug

2017

Prognos

utfall totalt

Avvikelse

mot budget Mnkr och plan

Pågående projekt

Skellefteå Kraft

Rökgaskondensering 108 71 71 37

Vattendamm Grytfors 23 23 23 0

Vattenkraft Rebnin 134 32 114 20

Hushållsmätare 66 18 66 0

Regionnät Nåda-Rentjärn 28 4 28 0

Vindkraft Solberg 466 88 466 0

Vindkraft Blaiken B4 179 128 179 0

Fjärrvärme Burträsk 20 1 20 0

Fastigheter utveckling 76 1 76 0

Fibernät glesbygd 64 2 64 0

Skelleftebostäder AB

Lilla Nipan 67 43 67 0

Gruppbostäder Alhem 40 36 40 0

Skellefteå Industrihus AB

Industrihus Röjmyran 28 29 29 -1

T2 College (Campus) 29 8 34 -5

Fabriken 1 (Hedensbyn) 367 76 367 0

Strömsör P-hus 145 4 145 0

Färdigställda projekt

Hofgränd (kv. Heimdall), 32 lgh 106 109 109 -3

Pantern 9 35 48 48 -13

Hälsocentral 35 34 34 1

Kommentarer till budgetavvikelser för större investeringar

Anderstorp, Balder och Lejonström (fd. Kaplan)

Projektet omfattar om- och tillbyggnad av tre befintliga gymnasieskolor till två + en f-9 skola. Vad

gäller Anderstorp och Balder återstår det nu bara mindre åtgärder. För Lejonström har det under

projektets gång tillkommit utgifter för ett större antal elever. Det har också tillkommit utgifter för

asbetssanering samt befintliga tekniska fel som behövts åtgärdas i större utsträckning än väntat.

Dessutom har hela skolan tillgänglighetsanpassats för olika typer av funktionsnedsättningar. Bygget

är inne i ett avslutningsskede och fortsatt råder stor osäkerhet kring kostnadsbilden, det utifrån

ständiga svårförutsägbara överraskningar i befintlig konstruktion. Färdigställandetiden beräknas

inte vara i fara men det finns en osäkerhet kring det ekonomiska utfallet. Under arbetet har det

också upptäckts att de äldre delarna behövt mer underhållsinsatser än planerat.

En del som också kommer att påverka den slutliga utgiften för projektet är att en del utgifter som är

bokförda på projektet istället ska bokas om till driften. Boverket har också beviljat bidrag på 10,3

mnkr, vilket kommer att minska det prognostiserade utfallet.

Sammanfattningsvis är de större kostnadsökningarna (sammantaget drygt 150 mnkr) som upp-

kommit efter projektstart: Elevökning Lejonströmsskolan (ca 80 mnkr), asbetssanering på Ander-

storp och Lejonström (ca 25 mnkr), åtgärder av befintliga tekniska fel i bygghall och aula i Le-

jonströmsskolan (ca 20 mnkr) samt tillgänglighetsanpassningar Lejonströmsskolan (ca 30 mnkr).

38

Bureå förskola

Detta projekt omfattar förutom en förskola med tio avdelningar även ett fullstort konstgräs, ny mat-

sal för skolan samt ett kök för all kommunal verksamhet i Bureå som har behov av mat till verksam-

heten. Avvikelse mot budget är prognostiserat till -0,9 mnkr.

Moröhöjdens förskola

Omfattar en förskola med sex avdelningar och ett tillagningskök, avvikelse mot budget är prognosti-

serat till 1,0 mnkr.

Framtidens arbetsplats

Projektet omfattar ombyggnad av lokaler i stadshuset för ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Avvikelse

mot budget är prognostiserat till ett överskott på 10 mnkr till stor del beroende på att byggnation-

erna blivit billigare än budgeterat.

Effektivisering av förbehandling

Redan vid driftstart av biogasanläggnigens förbehandlingsdel kunde verksamheten konstatera att

anläggningen inte klarade den kapacitet och de krav på tillgänglighet som ställts vid upphandling.

Detta resulterade i segdragna diskussioner med leverantören och slutligen i en förlikning. För att

förbättra mottagningskapaciteten och göra anläggningen mer resurseffektiv startades ombyggnat-

ioner av förbehandlingen och delar av de efterföljande stegen, under sommaren 2016. Ombyggnat-

ionerna har gått bra, dock har några mindre förseningar uppstått på grund av leveransproblem.

Kapacitetsprovning och provdrift är genomförd och anläggningen är klar för slutbesiktning. Ställda

krav bedöms vara uppfyllda. Rötkammaren är nu åter i full drift vilket innebär att mängden inköpt

LNG kunnat minska de senaste månaderna.

Noter

Mnkr Koncern Kommun

Not 1 Skatteintäkter 2017-08 2016-08 2017-08 2016-08 Preliminär kommunalskatt 2 318 2 226 2 318 2 226

Slutavräkning föregående år 6 -14 6 -14

Slutavräkning innevarande år, prognos -19 -3 -19 -3

Summa 2 305 2 209 2 305 2 209

Not 2 Generella statsbidrag och utjämning 2017-08 2016-08 2017-08 2016-08

Inkomstutjämning 403 396 403 396

Strukturbidrag 6 6 6 6

Regleringsbidrag 0 -2 0 -2

Bidrag för LSS-utjämning 123 129 123 129

Kommunal fastighetsavgift 90 88 90 88

Kostnadsutjämningsavgift -26 -7 -26 -7

Generella bidrag från staten 29 41 29 41

Summa 651 651 625 651

39

Not 3 Avsättning till pensioner 2017-08 2016-08 2017-08 2016-08

Specifikation - Avsatt till pensioner

Särskild avtals-/ålderspension 25 39 25 26

Förmånsbestämd/kompletterande pension 149 139 106 93

Ålderspension 30 22 30 35

Pension till efterlevande 6 6 6 5

Summa pensioner 210 206 167 155

Löneskatt 50 50 40 39

Summa avsatt till pensioner 260 256 207 192

Antal visstidsförordnande

Politiker

Tjänstemän

Avsatt till pensioner

Ingående avsättning 258 259 202 196

Nya förpliktelser under året 2 -3 5 2

Varav

Nyintjänad pension

Ränte- och basbeloppsuppräkning

Ändring av försäkringstekniska grunder

Pension till efterlevande

Övrig post 2 -3 5 2

Årets utbetalningar

Förändring av löneskatt

Summa avsatt till pensioner 260 256 207 198

Aktualiseringsgrad

Mnkr Koncern Kommun

Not 4 Andra avsättningar 2017-08 2016-08 2017-08 2016-08

Avsättning för skatter 664 973

Avsättning för återställande av deponi

Redovisat värde vid årets början 9 7 9 7

Nya avsättningar

Ianspråktagna avsättningar -1 -1

Utgående avsättning 9 6 9 6

Avsättning för efterbehandling av vindkraft

Redovisat värde vid årets början 0

Nya avsättningar 26

Ianspråktagna avsättningar

Utgående avsättning 26

Övriga avsättningar 10

Summa 709 979 9 6

Avsättning avser återställande av gamla deponin vid Degermyrans avfallsanläggning. Återställandet påbör-

jades 2010 och beräknas vara färdigställt senast 2023. Sluttäckning görs etappvis årligen. Återställandet be-

står av markmodulering, tätskikt, täckmaterial och markplanering för återvegetation.

40

Not 5 Ansvarsförbindelse pensioner och

borgen 2017-08 2016-12 2017-08 2016-12

Ansvarsförbindelser

Ingående ansvarsförbindelse 1 820 1 842 1 820 1 842

Aktualisering -3 -3 -3 -3

Ränteuppräkning 16 16 16 16

Basbeloppsuppräkning 11 11 11 11

Ändringar av försäkringstekniska grunder 0 0 0 0

Övrig post -11 -11 -11 -11

Årets utbetalningar -86 -86 -86 -86

Summa pensionsförpliktelser 1 747 1 769 1 747 1 769

Löneskatt 424 429 424 429

Utgående ansvarsförbindelse 2 171 2 198 2 171 2 198

Borgensförbindelser 2 240 12 600

Summa 2 171 4 438 2 171 14 798

Ansvarsförbindelse för perioden jan-aug 2017 är framräknad utifrån årsprognos för helåret. Vid årsskiftet

beställs en beräkning hos KPA pension. Uppgiften på borgensförbindelser uppges vid årsbokslut.

Redovisningsprinciper Skellefteå kommuns delårsrapport är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning

och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Sammantaget innebär detta att re-

dovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med god redovisnings-

sed.

Även de kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet med god redovisningssed - i huvud-

saklig överensstämmelse med bokföringslagen, årsredovisningslagen och aktiebolagslagen.

Sammanställd redovisning

I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag som kommunen har minst 20 procent inflytande i.

Skellefteå kommun använder två olika redovisningsprinciper i den sammanställda redovisningen.

Enligt rekommendation 8.2 kan civilrättsliga underkoncerner konsolideras på två sätt. Huvudmeto-

den innebär att varje enskilt koncernföretag konsolideras var för sig. Den alternativa metoden inne-

bär att de civilrättsliga underkoncernernas bokslut används för konsolidering i kommunens sam-

manställda redovisning. När alternativ metod används ska nödvändiga justeringar göras.

Sammanställda redovisningen är gjord med huvudmetoden. Dock har inte bolagen Oy Alholmens

Kraft AB och Norrlands Etanolkraft AB medtagits i sammanställningen. Anledningen är att tidigare år

har alternativ metod använts för konsolidering av Skellefteå Kraft AB-koncernen och dessa två bolag

har skrivits ned till noll.

Skatteintäkter

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s septemberprognos i enlighet

med rekommendation RKR 4.2.

41

Övriga intäkter

Investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras

över anläggningens nyttjandeperiod.

Avskrivningar

Fr.o.m. år 2014 har rådet för kommunal redovisning reviderat rekommendationen 11.4 gällande

materiella anläggningstillgångar.

Kommunen har fattat ett beslut som fastställer tillgångstyper och komponenter. För att en tillgång

ska delas upp i komponenter ska tillgångens anskaffningsvärde uppgå till minst 2 000 000 kr och

värdet för en enskild komponent till minst 200 000 kr.

Uppdelning i komponenter för befintliga tillgångar har gjorts under 2014 för tillgångar med ett rest-

värde på 5 000 000 kr och ett restvärde som uppgår till minst 30 procent av anskaffningsvärdet.

Tillgångar som bokförts utifrån geografiska områden har inte delats upp i komponenter.

Lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer.

Linjär avskrivningsmetod, dvs. lika stora nominella belopp varje år, tillämpas. Avskrivning påbörjas

när tillgången tas i bruk.

Gränsdragning mellan kostnad och investering

Inventarier med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett värde på minst ett halvt prisbas-

belopp (exklusive moms) ska klassas som anläggningstillgång. En samlad anskaffning av inventarier

och kapitalvaror till ett sammanlagt värde överstigande tre prisbasbelopp ska klassas som anlägg-

ningstillgång. Motsvarande gräns gäller för finansiella leasingavtal.

Avsättningar

Avsättning avser återställande av gamla deponin vid Degermyrans avfallsanläggning.

Återställandet påbörjades 2010 och beräknas vara färdigställt senast 2023. Sluttäck-

ning görs etappvis årligen. Återställandet består av markmodulering, tätskikt, täck-

material och markplanering för återvegetation.

Pensioner

Pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07.

Förtroendevalda med mer än 40 procent sysselsättningsgrad har visstidsbegränsade anställnings-

villkor med visstidspension. Pensionen regleras i PBF antaget av kommunfullmäktige 04-03-11 § 48

att gälla fr.o.m. 2003-01-01.

Documents

Delårsrapport och... · 2018-12-04 · Augusti 2017 Skellefteå kommun Datum: 2017-09-25 . 2 Innehållsförteckning ... första halvåret jämfört med motsvarande period 2016 och