Samordningsförbundet Skellefteå KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Stellan … · 1 Samordningsförbundet Skellefteå KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Stellan Berglund Tid: Torsdag 13 september 2012,

1

Samordningsförbundet Skellefteå KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Stellan Berglund Tid: Torsdag 13 september 2012, kl. 09.00 – 15.00. Plats: Rum E 1, entréplan, stadshuset.

1. Genomgång av protokoll från föregående möte. Se bilaga. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna informationen

2. Val av justerare. Samordningsförbundet föreslås besluta: att utse till justerare att protokollet justeras den

3. Förlängning av projektet Psykisk ohälsa och arbetslivet, PoA. Se bilaga. Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum, Region Västerbotten är projektägare för länsprojektet Psykisk ohälsa och arbetslivet som finansieras av de tre samordningsförbunden i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Projektets inriktning är utbildning/information till företagare/arbetsgivare i syfte att underlätta för personer med psykiska funktionshinder att få arbete. Projektet har senast presenterats för samordningsförbundets styrelse 2011-02-16. Mot bakgrund av att bland annat samtliga planerade utbildningar inte hunnit genomföras samt att den tidigare projektledaren övergått till annat arbete under våren 2012 föreslår projektägaren att projektet förlängs t.o.m. 2012-12-31. Förlängningen kan finansieras inom befintlig budgetram. Motsvarande framställan har gjorts till samordningsförbunden i Umeå och Lycksele.

2

Samordningsförbundet föreslås besluta: att

4. 5.

Ansökan om utökad medfinansiering av projektet Unga in. Se bilaga. Arbetsförmedlingen är projektägare för det nationella projektet Unga in där Skellefteå kommun utgör ett av fem försöksområden i landet. Samordningsförbundets styrelse beslutade 2012-06-21, § 418, att bevilja Arbetsförmedlingen 400 000 kronor i hyresbidrag för projektet samt att avslå ansökan om bidrag till anpassning av lokalen.

Efter förhandlingar med hyresvärden, Polaris Fastighets AB, har årshyran inklusive vissa anpassningar av lokalen preciserats till 264 000 kronor (se bilaga). Den totala hyrskostnaden under hela projekttiden t.o.m. 2014-05-31 uppgår därmed till 462 000 kronor. Arbetsförmedlingen ansöker om utökat hyresbidrag med 62 000 kronor för att finansiera den delkostnad som inte täcks av samordningsförbundets tidigare beslut. Samordningsförbundet föreslås besluta: att bevilja arbetsförmedlingen 62 000 kronor i utökat hyresbidrag för projektet Unga in. Ekonomisk rapport per 2012-06-30. Se bilaga. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna rapporten

6. Presentation av IPS-projektet. Se bilaga.

Skellefteå kommun har beviljats medel till försöksverksamhet enligt Individual Placement Supportmodellen, IPS, i syfte att hjälpa unga, vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning ut på den reguljära arbetsmarknaden.

3

Projekttiden är från augusti 2012 t o m augusti 2014. Försöksverksamheten kommer att fungera som ett komplement till Arbetsmarknadstorgets verksamhet. Projektledare Karin Lundström Rawden medverkar och informerar om planeringen inför projektstarten. Presentationen sker kl. 10.00. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna informationen

7. Delrapport projektet Hälsans Trädgård. Se bilaga. Projektet Hälsans Trädgård bedriver s.k. Grön rehabilitering för långtidssjukskrivna och arbetslösa i åldern 18-64 år. Projektägare är Skellefteå kommun, socialkontorets individ- och familjeomsorgsavdelning. Samverkansparter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget och Föreningarnas Hus. Projektet finansieras, utöver deltagarersättningar, av Europeiska socialfonden och Samordningsförbundet Skellefteå. Samordningsförbundet bidrar med 750 000 kronor under den treåriga projekttiden. Projektledare Carin Dahlgren, socialkontoret, presenterar projektets nuläge. Presentationen sker kl. 10.30. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna rapporten.

8. Delrapport angående projektet MedUrs. Se bilaga. Urkraft Service AB i samarbete med Medlefors Folkhögskola är projektägare för projektet MedUrs. Projektets målgrupp är personer som blivit eller kommer att bli utförsäkrade och erbjudas arbetslivsintroduktion hos arbetsförmedlingen. Insatserna är utformade utifrån Urkrafts och Medlefors tidigare erfarenheter av arbetslivsinriktad rehabilitering och innehåller olika former av individuellt inriktade insatser. Samverkansparter är bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

4

Projekttiden omfattar 3 år med avslutning i september 2013. Projektet finansieras, utöver deltagarersättningar, av Europeiska socialfonden och Samordningsförbundet Skellefteå. Samordningsförbundet bidrar med 500 000 kronor under den treåriga projekttiden. Projektledare Therese Lundgren, Urkraft presenterar projektets verksamhet och resultat t.o.m. augusti 2012. Presentationen sker kl. 11.00. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna rapporten

9. Samordnad styrning och ledning av ESF- och Finsamprojekt i Skellefteå. Se bilaga.

Samordningsförbundets styrelse har under första halvåret 2012 diskuterat förutsättningarna för och utformning av en modell för samordnad styrning och ledning av ESF- och Finsamprojekt i Skellefteå. Vid föregående möte 2012-06-21 beslutades att ta upp frågan igen efter fortsatt beredning i Lokala samverkansgruppen m.fl. grupper. Vid senaste mötet med Lokala samverkansgruppen 2012-08-15 enades deltagarna om att förankra modellen hos respektive myndighet samt utse representanter till de två samordnade styrgrupper för ungdoms- respektive vuxenprojekt som föreslås bildas. Vid sammanträdet presenteras förslaget till utformning av den samordnade lednings- och styrningsmodellen. Samordningsförbundet beslutar: att

10.

aInformationsärenden Lär- och spridningskonferens på Medlefors 5-6 september. Medlemssamråd 2012-10-25 inställt.

5

11.

Nätverksträff för samordningsförbunden i norra regionen 8-9 november i Skellefteå. Information från Lokala Samverkansgruppen. Statistik angående offentliga försörjningsformer i Skellefteå. Se bilaga. Information från NNS. Information från träff med Norsjö kommun angående förfrågan om att bli medlem i samordningsförbundet Skellefteå. Information från Försäkringskassan ang beslutsförhet och beslutanderätt i samordningsförbundens styrelser. Förfrågan om mentorskapsprojekt från EFS Missionsförening, Sörböle. Information från regional framtidsdialog i Luleå 2012-08-24 angående Europeiska socialfonden 2014-2020. Se bilaga. Övriga frågor Deltagande i utlysning för NNS-projekt ”Berättelser om finansiell samordning – tre samordningsförbund som goda exempel.” Se bilaga. Ansökan från Johan Söderström, Utsikten 2.0 om bidrag till konferens i Norrköping. Se bilaga.

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 1 (10) 2012-06-21 Plats och tid Beslutande Övriga deltagande

Utses att justera Kenneth Andersson Paragrafer 416-426 Underskrifter …………………………………………….. ………………………………………………… /Anna Viklund, vice ordf./ /Stellan Berglund, sekreterare/ …………………………………………….. /Kenneth Andersson, protokollsjusterare/

BEVIS OM ANSLAG Justering av samordningsförbundet Skellefteås protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2012-06-21 2012- Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, planeringsavdelningen Underskrift ……………………………………. Åsa Lundmark Utdragsbestyrkande

Rum 104, plan 1, stadshuset, Skellefteå, kl. 09.00-15.00.

Anna Viklund, vice ordförande Stellan Berglund, Samordn.förb. Kenneth Andersson, ledamot Ida Rönnblom, Arbetsförmedlingen Helen Edström, ledamot (projektledare Unga in) Carolina Marklund, ersättare Linda Carstedt, Medlefors Daniel Öhgren, ersättare (projektledare Spira integration) Jeanette Carlsson, Medlefors (projektledare Rätt väg ut)

Bertil Almgren, Regionförbundet Västerbotten (projektansvarig Plug in)

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 2 2012-06-21

Justering (sign) Utdragsbestyrkande

§ 416 Genomgång av protokoll från föregående möte. Se bilaga. Samordningsförbundet beslutar att godkänna informationen. § 417 Val av justerare Samordningsförbundet beslutar att utse Kenneth Andersson till justerare. § 418 Medfinansiering av projektet Unga in. Se bilaga. Arbetsförmedlingen är projektägare för det nationella projektet Unga in där Skellefteå kommun utgör ett av fem försöksområden i landet. Projektet har presenterats för samordningsförbundets styrelse 2012-04-11. I samband med planeringen inför genomförandefasen har Arbetsförmedlingen lämnat en muntlig framställan till Skellefteå kommun om medfinansiering av lokalkostnaden för projektet. Kostnaden beräknas preliminärt uppgå till totalt 400 000 kronor under de två år projektet pågår. Samverkansparterna, Arbetsförmedlingen och Skellefteå kommun, har samtidigt ansökt hos samordningsförbundet om motsvarande medfinansiering av lokalkostnaden. Samordningsförbundet beslutade 2012-04-11 att inhämta formellt beslut från Skellefteå kommun innan ställningstagande sker samt att delegera till presidiet att fatta beslut om eventuell medfinansiering av lokalkostnaderna om inte beslut kan ske vid ordinarie sammanträde 2012-06-21 Samordningsförbundet beslutade även att till samverkansparterna framföra vikten av att en bra samordning med övriga projekt för unga, vuxna i Skellefteå kommer till stånd.



Skellefteå kommun har 2012-04-24 formellt avslagit Arbetsförmedlingens framställan om medfinansiering av projektets lokalkostnader (se bilaga). Arbetsförmedlingen har i bilaga redovisat en beräknad kostnad för lokalhyra och anpassning av lokalen. Kostnadskalkylen baseras på preliminära prisuppgifter från Polaris tillsammans med uppskattad kostnad för lokalanpassningar. Beräkningen är gjord av Arbetsförmedlingens lokalförsörjare, Bengt Nordmark. Lokalen är förlagd på Nygatan 69 på baksidan av Arbetsförmedlingen med egen ingång från Nygatan. Hyreskostnaden beräknas uppgå till 400 tkr under den totala projekttiden 21 månader. Årshyran uppgår till ca 228 000 kronor per år. Arbetsförmedlingen ansöker även om bidrag med 550 000 kronor för anpassning av lokalen. I summan ingår följande kostnader: - Vägg mot arbetsplatser, ca 36 000 kr - Dörr mot arbetsplatser, ca 8 000 kr - Grind trapp, ca 20 000 kr - Styr hiss, 15 000 kr - Data, 15 000 kr - Oförutsedda kostnader för bl.a. ytterligare avgränsningar

mot Tieto Enators lokaler, 56 000 kr. Summa: 150 000 kronor. Ambitionen är att inflyttning i lokalerna ska ske senast 20 augusti Tidigare tilltänkta lokaler på E 4:an, centralt i Skellefteå är för närvarande vattenskadade och utgör därför inte något alternativ Vid mötet medverkade projektledare Ida Rönnblom för att informera och svara på frågor. Samordningsförbundet beslutar: att bevilja Arbetsförmedlingen 400 000 kronor i hyresbidrag för projektet Unga In att avslå ansökan om bidrag till anpassning av lokalen. § 419 Projektet TExAS, Tillträde till examina för individer med Aspergers syndrom – ansökan från Urkraft om kontant medfinansiering av ESF-projekt. Se bilaga.



Urkraft ansöker hos samordningsförbundet om kontant medfinansiering med 310 500 kronor för genomförandefasen av ESF-projektet TExAS. ESF beslutade strax före årsskiftet att bevilja Urkraft medel för genomförandet av mobiliseringsfasen, vilken avslutas 2012-06-30. Syftet med projektet är att skapa en stödstruktur för eftergymnasiala studier för personer med Aspergers Syndrom och därmed tillföra outnyttjade resurser till arbetsmarknaden. Aktiva samarbetsparter i projektet är Socialkontorets handikappavdelning, Gymnasiekontoret, Landstinget via psykiatriska kliniken, Särskilt stöd och Habilitering samt Attention, Campus, Umeå universitet, Luleå Tekniska universitet, CV, Solvik, m.fl. De tre första samarbetsparterna har beslutat att medfinansiera projektets genomförandefas i form av personalinsatser uppgående till totalt tre heltidstjänster. Skellefteå kommun har tidigare beviljat 90 000 kronor för mobiliseringsfasen. Urkraft ansöker hos kommunen om 311 124 kronor i kontant medfinansiering för genomförandefasen. Samordningsförbundet beslutar: att bevilja Urkraft kontant medfinansiering med totalt 310 500 kronor under genomförandetiden 2012-07-01 – 2014-06-30 § 420 SPIRA integration – ansökan från Medlefors folkhögskola om medfinansiering av ESF-projekt. Se bilaga. Medlefors folkhögskola har beviljats medfinansiering av Europeiska socialfonden för ett nytt rehabiliteringsprojekt för utlandsfödda kvinnor och män i åldern 16-64 år som är arbetslösa, har sjukpenning, sjuk/aktivitetsersättning, etableringsersättning eller försörjningsstöd. Syftet med projektet är att kartlägga utlandsfödda inom Skellefteå kommun, att underlätta för målgruppen att etablera sig i arbetslivet samt att ge träning i att utveckla och förverkliga sina idéer utifrån egna intresseområden och kompetenser. Medlefors folkhögskola ansöker om kontant medfinansiering med 400 000 kronor från Samordningsförbundet för genomförandet av projektet under tiden 2012-01-01 – 2014-06-30. Projektansökan redovisas i bilaga.



Samordningsförbundets styrelse beslutade 2011-10-07 att följa projektet under mobiliseringsfasen innan beslut om medfinansiering tas samt att bjuda in ansvariga representanter för Medlefors till förbundets styrelsemöte den 21 juni för att presentera utfallet av mobiliseringsfasen. Projektledare Linda Carstedt, Medlefors, medverkade vid mötet och informerade om planeringen inför genomförandefasen. Samordningsförbundet beslutar: att bevilja Medlefors kontant medfinansiering med totalt 400 000 kronor under genomförandetiden 2012-01-01 – 2014-06-30 § 421 Presentation av projektet Rätt väg ut. Medlefors folkhögskola, i samverkan med bland annat Solviks folkhögskola, arbetsförmedlingen, gymnasiekontoret, fritidskontoret, Urkraft, m.fl. har av Europeiska socialfonden beviljats medel för att utveckla stödinsatser för unga kvinnor och män som inte har fullföljt sin skolgång eller inte har fullständig gymnasieexamen. Målgruppen är unga 16 år och uppåt som är i riskzonen genom att de hoppat av gymnasiestudierna eller gått ut gymnasiet men saknar 1-5 betyg. Det kan t.ex. handla om unga med funktionsnedsättning, unga med hög frånvaro eller utlandsfödda. Samordningsförbundets styrelse beslutade 2012-02-28, efter förtydligande av projektets arbetslivsinriktade insatser, att bevilja Medlefors kontant medfinansiering med totalt 600 000 kronor under genomförandetiden 2012-01-01 – 2013-12-31. Projektledare Jeanette Carlsson, Medlefors, medverkade vid mötet och informerade om projektets nuläge. Totalt planeras projektet ta emot 60 deltagare på heltid per år. Aktivitet ska även erbjudas under sommaren. Samordningsförbundet beslutar: att notera informationen § 422 Förslag till implementeringsstrategi för samordningsförbundet Skellefteå. Se bilaga.



En av målsättningarna för Samordningsförbundet Skellefteå är att framgångsrika arbetssätt ska implementeras i reguljär verksamhet. Bakgrunden är att samordningsförbundet finansierar utvecklingsinsatser som är begränsade i tiden vilket innebär att nya ställningstaganden alltid måste ske mot bakgrund av varje projekts specifika förutsättningar och resultat. Lokala samverkansgruppen och styrgrupper för olika projekt har vid olika tillfällen diskuterat behovet av en gemensam strategi i syfte att utveckla analysen när det gäller förutsättningarna för implementering av projekt. Samordningsförbundet har utarbetat ett förslag till en sådan strategi, vilken redovisas i bilaga. Samordningsförbundet beslutar: att godkänna redovisat förslag till implementeringsstrategi för Samordningsförbundet Skellefteå § 423 Samordnad styrning och ledning av ESF- och Finsamprojekt i Skellefteå. Se bilaga. Under åren 2012 – 2014 kommer ett stort antal ESF- och Finsamprojekt att genomföras i Skellefteå. Mot denna bakgrund har ett antal frågor aktualiserats hos samordningsförbundet, lokala samverkansgruppen, berörda myndigheter, projektägare och styrgrupper för de enskilda projekten. Frågorna berör samordnad ledning och styrning, metodutveckling, utvärdering/uppföljning, finansiering, m.m. Samordningsförbundets styrelse inledde en diskussion kring dessa frågor vid föregående möte 2012-02-28 och beslutade 2012-04-11 att uppdra till förbundschef att fortsätta processen i dialog med berörda parter samt att aktualisera frågan för styrelsen när ytterligare underlag utarbetats. Frågorna har även diskuterats vid lokala samverkansgruppens möten under våren. Vid sammanträdet presenteras en modell för samordnad ledning och styrning av projekt i Skellefteå. Samordningsförbundet beslutar:



att notera informationen att ta upp frågan igen efter fortsatt beredning i Lokala samverkansgruppen, m.fl. grupper. § 424 Presentation av projektet Plug in (ACC Complish) Bertil Almgren, projektansvarig hos Region Västerbotten, informerade om projektet Plug in (ACC Complish). Sveriges kommuner och landsting (SKL) är projektägare för ett nationellt projekt, Plug in, med regionala insatser i Västerbotten. Region Västerbotten är regionalt ansvarig för utvecklingen av projektet. Projektet kommer att genomföras på fem orter i länet, Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina och Storuman. Projektets syfte är att fler ungdomar i gymnasieskolan ska fullfölja utbildningen genom att skolan utvecklar ”lokala verkstäder”, studie- och yrkesvägledning, elevhälsa, m.m. för elever som riskerar eller har studieavbrott. En målsättning är bland annat att 90 % av ungdomarna ska fullfölja utbildningen istället för 80 % som är nivån idag. Erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, m.m. för lärare, elevhälsateam, SYV-personal, rektorer, m.fl. genom konferenser riktade till alla kommuner i länet utgör även ett inslag i projektet. Samordningsförbundet beslutar: att godkänna rapporten § 425 Informationsärenden Ny ledamot från Skellefteå kommun i Samordningsförbundet Skellefteå Stellan Berglund informerade om det pågående arbetet hos Skellefteå kommun med att utse ny ledamot i samordningsförbundet efter Gunilla Åström. Beslut fattas av kommunfullmäktige den 18 september. Förfrågan från Norsjö kommun om att bli medlem i samordningsförbundet Skellefteå



Norsjö kommun har framfört önskemål om information angående förutsättningarna för ett medlemskap i Samordningsförbundet Skellefteå. Stellan Berglund har informerat representanter för kommunen vid ett TreKom-möte i Malå 2012-06-15. Ytterligare information kommer att ges till Norsjö kommun vid ett möte i Norsjö 2012-08-28. Information från NNS. Kenneth Andersson och Stellan Berglund informerade från NNS årsmöte i Karlstad 2012-04-18. Ytterligare information finns att hämta på NNS hemsida www.nnsfinsam.se Samordningsförbundet Skellefteå kommer att vara representerat i NNS styrelse även kommande verksamhetsår. Vid årsmötet omvaldes Kenneth Andersson till ledamot i styrelsen. Information från Lokala samverkansgruppen Stellan Berglund informerade från lokala samverkansgruppens senaste möte den 25 maj. Vid mötet diskuterades bl.a. frågan om samordnad ledning och styrning av projekt i Skellefteå, implementering av projekt samt planeringen av en lokal konferens angående reguljär samverkan mellan myndigheterna i Skellefteå. Lokala samverkansgruppen diskuterade även aktuella projektansökningar i sin roll som beredningsorgan för samordningsförbundet. Försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt IPS-metoden. Se bilaga Skellefteå kommun har beviljats medel till försöksverksamhet enligt Individual Placement Supportmodellen, IPS, i syfte att hjälpa unga, vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning ut på den reguljära arbetsmarknaden. Projekttiden är från augusti 2012 t o m augusti 2014 Försöksverksamheten kommer att fungera som ett komplement till Arbetsmarknadstorgets verksamhet. Arbetsmarknadstorget är en samverkanssatsning mellan Skellefteå kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting och Samordningsförbundet Skellefteå i syfte att skapa en gemensam ingång för arbetssökande ungdomar med behov av stöd från flera myndigheter. Genom att samordna insatserna underlättas vägen mot arbete, egen försörjning och ökad livskvalitet för ungdomar i Skellefteå. På arbetsmarknadstorget kommer det att finnas personal från Skellefteå kommuns arbetsmarknadsenhet, gymnasieskolan, socialkontoret, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget.

http://www.nnsfinsam.se/



Förlängning av projektet Psykisk ohälsa och arbetslivet Stellan Berglund informerade om nuläget vad avser projektet Psykisk ohälsa och arbetslivet. Under hösten planeras en framställan från projektägaren om förlängning av projekttiden. Nätverk för verksamheter med ”En gemensam ingång” Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har vänt sig till ett antal kommuner och samordningsförbund i landet för att bilda ett nätverk i syfte att öka kunskaperna kring och ta tillvara de erfarenheter som gjorts när det gäller verksamhet enligt modellen ”En gemensam ingång”. Genom att utgå från och strukturera de praktiska erfarenheter som kommuner/landsting, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och samordningsförbund gjort inom detta område hoppas SKL kunna skapa förutsättningar för en utvecklad försöksverksamhet med ”En gemensam ingång” i landet. Nätverk för arbetsmarknadsenheter i Västerbotten Region Västerbotten har tillsammans med Skellefteå, Umeå och Lycksele kommuner genomfört två möten i Lycksele om kommunernas roll i och arbete med arbetsmarknadspolitiken. Syftet är att undersöka om det finns intresse av att bilda ett nätverk för personer i länets kommuner vilka arbetar med arbetsmarknadsfrågor på kommunala arbetsmarknadsenheter, AME, eller i andra förvaltningar/enheter. Nätverket ska även utbyta erfarenheter och information, bygga upp kunskap och utveckla verksamheter och arbetssätt samt diskutera ansvar för arbetsmarknadsfrågor - kommunens och andras. Genom nätverket kan även kommunernas arbete med arbetsmarknadsfrågor synliggöras. Genom nätverket kan även samverkan med Arbetsförmedlingen utvecklas, t.ex. genom gemensamma träffar och riktad information. Per Renström, Arbetsförmedlingen Umeå, medverkade vid en av träffarna i Lycksele för att diskutera samverkansperspektivet. § 426 Övriga frågor Revisionsberättelse 2011 för Samordningsförbundet Skellefteå.



Den av revisorerna undertecknade revisionsberättelsen för verksamhetsåret 2011 för Samordningsförbundet Skellefteå har inkommit. Sammantaget bedömer revisorerna att styrelsen i Samordningsförbundet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna i allt väsentlig är rättvisande samt att styrelsens interna kontroll varit tillräcklig. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i styrelsen. Anmälan till lär- och spridningskonferens på Medlefors 5-6 september. Medlefors folkhögskola och Samordningsförbundet Skellefteå, i samarbete med ESF-rådet, inbjuder till en lär- och spridningskonferens på Medlefors den 5-6 september. Syftet med konferensen är att sprida kunskaper och erfarenheter från ESF- och Finsam-projekt som vänder sig till deltagare med långvarig offentlig försörjning och som behöver stöd från flera myndigheter. Konferensen vänder sig till projektledare och medarbetare samt politiker och tjänstemän hos kommun/landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samordningsförbundet beslutar: att godkänna deltagande i konferensen för de ledamöter och ersättare i styrelsen som önskar delta.

1

Rapport och ansökan om förlängd projekttid Umeå den 8 augusti 2012 Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum Region Västerbotten Urban Markström Psykisk ohälsa och arbetslivet (PoA)– ett projekt för förebyggande, stödjande och attitydförändrande insatser Inledning Detta dokument är en kort rapport riktad till de tre samordningsförbunden i Västerbotten om vad som gjorts inom ramen för projektet mellan januari 2011 och juni 2012. Den innehåller också en plan för fortsatta aktiviteter fram till sista december 2012. Sedan tidigare har rapporter från det första halvåret samt efter 2011 i projektet redovisats. Projektet syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder på arbetsplatser och bland arbetsmarknadens parter i Västerbotten. Projektet har strävat efter att skapa handlingsstrategier med avseende på personer med anställning som drabbas eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Ytterst har det funnits en målsättning att genom projektets insatser underlätta för personer med psykisk ohälsa/psykiskt funktionshinder att ges tillträde till arbetsmarknaden. Konkret har projektet haft två olika ansatser. För det första att genom utbildningsinsatser till arbetsplatser öka kunskap och förbättra förmågan att förebygga psykisk ohälsa alternativt hantera akuta situationer. För det andra att skapa kontaktytor och genom information och diskussion öka medvetenhet om frågor rörande psykisk ohälsa och om den resurs som personer med psykiska funktionshinder utgör. En viktig utgångspunkt för projektet har varit arbetet med den nationella satsningen (H)järnkoll, vilket är ett regeringsuppdrag i syfte att öka kunskapen och förändra attityderna hos allmänheten mot personer med psykisk ohälsa. Västerbotten utsågs till ett av tre kampanjlän och Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum fick uppdraget att hålla samman och driva satsningen. Detta har inneburit ett intensivt arbete med en handfull olika projekt med olika finansiering (Handisam, Karolinska Institutet, Region Västerbotten, ESF, Tillväxtverket, m.fl) men med liknande målsättningar och ytterst med samma övergripande projektledning. En viktig del i alla projekt har medverkan av s.k. attitydambassadörer varit, vilket är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som anlitas och som berättar om sina upplevelser eller ställer upp för konsultativt stöd. I administrativ mening har de många delprojekten medfört en del överlappningar men PoA har varit det projekt som haft tydligast profil mot arbetslivet.

2

Projektledare för (H)järnkoll har varit Marjet Gustavsson, men arbetet har i flera delar involverat även övrig personal i Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum. För det övergripande arbetet har funnits en styrgrupp bestående av representanter från de olika brukarorganisationerna, landstingspsykiatrin, kommunerna samt några förtroendevalda politiker. För PoA sattes en särskild styrgrupp samman bestående av tjänstemännen inom samordningsförbunden, Företagarna och de fackliga organisationerna. Denna grupp har träffats vid tre tillfällen. Projektmedlen har i huvudsak utnyttjats för att täcka projektledarens lön (50%), anlitad expertis samt omkostnader i samband med arrangemang. Aktiviteter i projektet Huvudfåran i projektet har varit att skapa nätverk och kontaktytor där frågor om psykisk ohälsa i arbetslivet ska kunna diskuteras. Detta har varit den del av projektet som vi bedömt som mest framgångsrikt. Projektledaren har etablerat kontakt med en lång rad organisationer och funktioner med koppling till arbetsmarknaden. Det har handlat om fackliga organisationer, AF, näringslivsfunktioner i kommunerna, arbetsgivarorganisationerna, Företagarna, Länsstyrelsen, Hjälpmedelsinstitutet, mm. Dessa mer strategiska kontakter har kompletterats med möten med specifika arbetsgivare. Aktiviteterna har både bestått av informationsmöten och av planerade workshops. Sammanställningar på aktiviteter finns tillgängliga i de tidigare angivna delrapporterna (gäller för perioden fram till och med februari 2012) eller efter förfrågan. I samråd med länets attitydambassadörer kom projektledningen fram till att man ville pröva att nå ut med frågorna genom att aktivt finnas med i samband med publika arrangemang. Detta har inneburit att temat psykisk ohälsa och arbetslivet lyfts fram på olika marknader, mässor och näringslivsdagar i länet, oftast av projektledaren tillsammans med ambassadörer. Man har bland annat haft monter och aktiviteter/seminarier på näringslivsdagen i Lycksele, hälsomässan i Lycksele, Åsele marknad, kärleksveckan i Norsjö, stora Nolia, vårmässan i Skellefteå, ESF-konferens, tillväxtkonferens i Luleå, hållbarhetsveckan i Umeå, Almedalen mm. Under dessa arrangemang har projektet både försökt lyfta temat i bred mening, men också särskilt fokuserat på psykiskt funktionshindrade personer som resurs för samhället och arbetsmarknaden. Erfarenheterna från dessa aktiviteter är goda, och bedömningen är att det varit ett effektivt sätt att skapa ökad medvetenhet om frågorna hos bland annat arbetsgivare. För att ytterligare fördjupa kontakten med arbetslivet bestämdes att inom projektet etablera en närmare kontakt med några arbetsgivare och arbetsplatser för att ge behovsanpassade insatser. En rad tillverkande företag samt offentliga organisationer kontaktades och från 2011 har projektet arbetat med Hedlunda industrier i Lycksele, Repay AB i Skellefteå samt tandvårdsenheten vid Försäkringskassan i Umeå. Syftet har varit att genom dialog hitta av stöd- och utbildningsinsatser som ligger i linje med arbetsplatsernas upplevda behov. Förutom en rad planerings- och informationsträffar har kontakten resulterat i ett halvdussin utbildningsinsatser med olika upplägg och innehåll. Bland annat en heldagsutbildning kring hälsa på arbetsplatsen till FK, utbildning om personlighetstyper/personlighetsstörningar/diagnoser till Repay och utbildningar kring krishantering till Hedlunda.

3

I ansökan till Samordningsförbunden 2010 planerades en rad utbildningar ges till arbetsplatser enligt modellen ”Mental health first aid”, ett utbildningsprogram på 12 timmar med fokus på olika psykiska ohälsotillstånd, bemötande och akut omhändertagande. Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum etablerade kontakt med Karolinska Institutet som fått ett regeringsuppdrag att pröva en svensk version av programmet i Sverige. Västerbotten blev en del av den svenska pilotsatsningen och Kunskapscentrum fick ansvar att genomföra utbildningar till 1 000 länsbor. Detta uppdrag var emellertid specifikt riktat till vissa målgrupper, framför allt personal inom blåljusverksamhet, hälso- och sjukvård, skolan och socialtjänsten. Det är också dem som i huvudsak har nåtts av programmet, vilket vi arbetat med mellan sep 2011 – april 2012. Parallellt valde vi att identifiera arbetsplatser lite vid sidan om de angivna prioriteringarna för att även kunna leva upp till målsättningarna med PoA. Det har inneburit första hjälpen-utbildning till bland annat renskötselföretag, taxiföretag, Rönnskärsverket samt Svenska kyrkan och ett par frikyrkliga församlingar i länet. Även regionala skyddsombud inom Kommunal har fått utbildning. Analys av genomförda aktiviteter Vår bedömning efter det att ordinarie projekttid gått ut är att projektet lyckats väl med sina ambitioner när det gäller utåtriktade aktiviteter och nätverksbyggande men att målen om genomförda utbildningsaktiviteter inte uppnåtts fullt ut. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum är en etablerad FoU-verksamhet inom välfärdsområdet med lång erfarenhet av att arbeta med offentliga vård- och stödgivare när det gäller forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet. Arbetsmarknaden, och arbetsgivare utanför det människobehandlande området har däremot till stor del utgjort en ”vit fläck”. Därför har det varit förväntat för oss att arbetet med att etablera kontakter och aktualisera frågor om psykisk ohälsa inom dessa sektorer skulle ta tid. Dock har vi, mycket tack vare en projektledare med lång erfarenhet av näringslivsfrågor, upplevt uppdraget att lyfta frågorna i nya forum som klart genomförbart. Det har funnits ett stort intresse för frågorna och många arbetsgivare har sett värdet av att ta sig an även mjuka frågor och problemställningar som rör förebyggande insatser. Här har projektledarens redan befintliga nätverk varit en stor tillgång. Vår bedömning är också att strategin att placera projektets medarbetare på publika tillställningar som mässor, marknader och näringslivsdagar varit lyckad. Det har inneburit spontana möten och en möjlighet att diskutera psykisk ohälsa i en avslappnad miljö. Oaktat det stora intresset för projektets frågor så har projekttiden inte varit tillräcklig för att genomföra det antal utbildningar som vi angav i den ursprungliga ansökan. En handfull första hjälpen utbildningar har genomförts inom PoA samt lika många utbildningar till de tre arbetsplatser vi arbetat särskilt med. Totalt har utbildningar nåtts ca 20-30 arbetsplatser. Den främsta orsaken till den relativa trögheten är att arbetsgivare bedömt första hjälpen-programmet på 12 timmar som alltför omfattande. Man har uttryckt intresse för utbildningar men anger att det inte varit möjligt att ge så mycket tid för utbildning på området till sin personal. I viss mån kan det handla om en osäkerhet kring själva programmet, vilket till en del borde ha skingrats i och med att konceptet etablerat sig i länet och det finns ett stort antal arbetsplatser som kan berätta om utbildningen. Det kan också röra sig om en känsla av att tvingas på ett färdigt ”paket” som man själv inte har möjlighet att påverka. Första hjälpen-programmet innehåller en

4

genomgång av ett antal psykiatriska sjukdomstillstånd, vilket inte behöver vara det som en arbetsgivare känner är relevant kunskap. Det tycks i stället finnas ett behov av att få sätta ihop utbildningsinsatser som är skräddarsydda efter arbetsplatsens situation, och som inte medför en omfattande satsning i form av tid. Vår analys är följaktligen att man bör hitta en utbildningsstrategi som kan balansera kraven på omfattning i tid och behovsanpassning. Vi tror däremot att man samtidigt bör hålla dörren öppen för arbetsgivare som vill satsa på de längre utbildningarna, men sannolikt behövs några kortare insatser som ”lockbete”. Utbildningspaket och ansökan om förlängd projekttid Som en konsekvens av vår analys vill vi få en möjlighet att förfina våra insatser ytterligare när det gäller utbildning till arbetsgivare och arbetsplatser. Under våren 2012 fick projektledningen till uppdrag från samordningsförbundens tjänstemän att vid sidan om första-hjälpen-programmet ta fram och pröva några kortare utbildningspaket under den projekttid som återstod. Vid samma tidpunkt blev projektledningen tvungen att fasa ut Marjet Gustavsson då hon fått ett uppdrag från myndigheten Handisam att (inom ramen för hjärnkoll) att hålla ihop frågor om psykisk ohälsa och arbetslivet nationellt. Trots att detta kan uppfattas som ett erkännande av strategierna i projektet, så blev en omorganisering nödvändig. Uppdraget om utbildningspaketen har processats inom personalgruppen inom Kunskapscentrum och Egil Sjögren och Hulda Sandelin har ansvarat för arbetet sedan maj månad. Vi har vid projekttidens utgång tagit fram sex preliminära utbildningspaket. De är planerade för två timmar men kan anpassas efter behov. De innehåller en del med fakta och en del för reflektion. En ambition är att i hög grad använda sig av personer med egen erfarenhet i utbildningarna. De teman som utgör de olika varianterna är följande: Vår psykiska hälsa, Att tänka på under sjukskrivningen, När situationen blir akut, Förebygga psykisk ohälsa, Tillbaka till arbete, Missbruk – en form av psykisk ohälsa. Idén är att paketen ska granskas av sakkunniga samt finnas tillgängliga som ppt-presentationer med tillhörande diskussionsfrågor. En pilotutbildning enligt paketet När situationen blir akut genomfördes med personalgruppen vid Ansia badpark i Lycksele under juni månad. Utvärderingen visade att materialet fungerade väl – dock är detta ett relativt genomarbetat material då det till stor del har ett liknande innehåll som det mer omfattande första hjälpen-programmet. Den typen av referensmaterial saknas till stor del för de övriga paketen. Projektledningens förhoppning är att PoA kan få sin projekttid förlängd till sista december 2012. Det fortsatta arbetet skulle bedrivas inom befintlig budgetram. Planering för hösten 2012 Arbetet koncentreras till att innefatta fortsatt utveckling av de korta utbildningspaketen. Det innebär två seminarier där de olika utbildningarna granskas av expertis för att därefter revideras.

5

Utbildningspaketen ”paketeras” i form av ppt-dokument samt en användarmanual som görs tillgängliga för samordningsförbunden. Kontakter med arbetsplatser tas (har redan påbörjats) med hjälp av redan befintliga nätverk och med stöd från de forum som samordningsförbunden i länet har tillgång till. Utbildningar ges till arbetsgivare och arbetsplatser i hela länet – uppskattningsvis är ett realistiskt mål ca 10 utbildningar under hösten fördelade mellan länsdelarna. I vissa fall kan det vara lämpligt att ta med flera arbetsplatser vid samma utbildningstillfälle. I den mån arbetsplatser har ett intresse genomförs även utbildningar enligt det etablerade första hjälpen-konceptet. Ansvarig för framtagande av paketen är Socialpsykiatriskt kunskapscentrum. Tjänsteutrymme på deltid ges till ansvarig projektmedarbetare ur befintlig budget. Utbildningarna kan komma att genomföras av olika personer. Arbetet med att lyfta frågor om psykisk ohälsa och arbetslivet gentemot arbetsgivare och berörda organisationer i länet fortsätter inom ramen för (H)järnkoll, men dessa aktiviteter finansieras inte primärt av PoA under hösten 2012 (undantag se nedan). En konferens om psykisk hälsa och arbetslivet genomförs i Skellefteå under oktober månad. Ett ytterligare möte med projektgruppen alternativt samordningsförbundens tjänstemän genomförs under hösten.

Uppföljning 2012-01-01 - 2012-06-30Samordningsförbundets styrelse REDOVISAT

INTÄKTERBidrag, periodiserad kv 2, 2012 2 900 000Ränteintäkter 33 343Övriga intäkter 0Summa redovisade intäkter 2 933 343

KOSTNADERInhyrd personal, ekonomiskt administrationsavtal 597 110Arvode styrelsemöten + soc avg 86 552Resor, konferenser/seminarier 94 570Projektnära kostnader 0Revisorsarvode 4 001Övrigt: Admininstrationskostnader 19 513

Projekt och ESF medfinansiering:Arbetsmarknadstorget 949 653 Psykisk ohälsa och arbetslivet (länsproj) 0ESF - Spira Anställningskompetens 0ESF - Medurs 150 000ESF - Utsikten 2.0 217 188ESF - Hälsans Trädgård 59 182ESF - Spira Integration 100 000ESF - Rätt Väg Ut 150 000ESF - Soc. Entreprenörshuset 0Summa redovisade kostnader 2 427 769

Redovisat resultat per 30/06, överskott 505 574

Prognos Samordningsförbundet 2012

INTÄKTERBidrag 5 800 000Ränteintäkter 70 000Övriga intäker, del i arb. kostnader 78 000Återvunnen moms 358 142TOTALA INTÄKTER 6 306 142

KOSTNADERInhyrd personal, ekonomiskt administrationsavtal 1 200 000Arvode styrelsemöten + soc avg 175 000Resor, konferenser/seminarier 150 000Projektnära kostnader 390 000Revisionsarvode 25 000

Övrigt: Administrationskostnader 25 000Ej erhållen ingående moms 0

Projekt och ESF medfinansiering:Projekt Arbetsmarknadstorget 2 053 000Psykisk ohälsa och arbetslivet (länsproj) 120 800ESF - SPIRA Anställningskompetens 200 000ESF - Hälsans Trädgård 250 000ESF - Utsikten 2.0 337 000ESF - Med Urs 150 000ESF - Sociala Entreprenörshuset 100 000ESF - Spira Integration 200 000ESF - Unga in 200 000ESF - TExAS 75 000Rätt Väg Ut 300 000KUR-projektet 50 000Nya åtgärder/verksamheter under året - ej beslutade; 1 571 000TOTALA KOSTNADER 7 571 800

RESULTAT, underskott prognos helåret 2012 -1 265 658

Överskott från tidigare år (2005-2011) 2 691 589Netto att föra över till nästa år 1 425 931

2012-04-13

Projektplan för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning utifrån IPS-modellen

Kommunledningskontoret Personalavdelningen

1

Innehåll 1. INLEDNING ..................................................................................................................... 2 1.1 BAKGRUND ................................................................................................................... 2

1.1.1 Begreppsdefinitioner ..................................................................................................... 2 1.1.2 Samverkan runt målgruppen idag ................................................................................. 3 1.1.3 Skäl för satsning på unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning ............................ 4 1.1.4 Arbetsmarknadstorget ................................................................................................... 5

2. SYFTE OCH MÅL .............................................................................................................. 6 2.1 Syfte ....................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.6 2.2 Mål ......................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.7

3. MÅLGRUPP ....................................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.7 4. GENOMFÖRANDE .............................................. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.8 5. AKTIVITETS- OCH TIDSPLAN ............................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.10 6. SAMARBETE..................................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.11

7. BUDGET ........................................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.12 8. RISKER ............................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.13 9. LÅNGSIKTIGHET .............................................. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.13 10. SAMMANFATTNING ........................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.14

2

Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: [email protected] Hemsida: http://www.skelleftea.se

1 Inledning 1.1 Bakgrund

Skellefteå kommun tillsammans med samarbetsaktörerna Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting vill med föreliggande projektplan samt bifogad blankett med grunduppgifter ansöka om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning utifrån Individual Placement Support-modellen under perioden aug 2012- augusti 2014. Projektplanens disposition följer de riktlinjer som Socialstyrelsen ställt upp i sitt informationsbrev till kommunerna (dnr 8710/2012). Inledningsvis definieras därför begrepp som förekommer i projektplanen, därefter följer en beskrivning av hur samverkan runt den avsedda målgruppen ser ut idag samt varför vi anser att en särskild satsning på unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar är väl motiverad. Under "Syfte och mål" presenteras den tänkta försöksverksamheten närmare varpå en fördjupad beskrivning av tänkt målgrupp och genomförande följer. Efter beskrivningen av tids- och aktivitetsplan redogörs för hur samarbetet och ansvarsfördelningen mellan samarbetsaktörerna är tänkt att fungera. Sedan diskuteras möjliga risker och en budget presenteras, efter en diskussion om långsiktighet avslutas projektplanen slutligen med en sammanfattning. 1.1.1 Begreppsdefinitioner

Psykisk funktionsnedsättning I det följande används Socialstyrelsens definition av begreppet psykisk funktionsnedsättning. På Socialstyrelsens hemsida finns information om användningen av begreppen "funktionsnedsättning" och "funktionshinder". Psykisk funktionsnedsättning som begrepp används för att allmänt beteckna en nedsättning av en persons psykiska funktionsförmåga. Supported Employment Supported Employment (SE) är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten för dessa insatser är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Inga förkunskaper eller specifika krav på arbetsförmåga krävs för att man ska bli aktuell, alla med funktionsnedsättning som vill ha ett arbete kan inkluderas. Insatsen behöver inte föregås av arbetsträningsprogram eller arbeten i skyddade former. lndividual Placement Support (IPS) En typ av Supported Employment som är specifikt utvecklad får arbetsrehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning.

mailto:[email protected]

3


1.1.2 Samverkan runt målgruppen idag

För grupper med behov av särskilt stöd, däribland personer med psykisk funktionsnedsättning, har olika former för samverkan och samarbete mellan aktörerna Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting utvecklats både inom reguljär verksamhet samt inom ramen för olika projekt. Ett exempel på en verksamhet som funnits länge och rönt nationellt intresse är Solkraft som startade år 1985 då Umedalens mentalsjukhus lades ned i Västerbotten. De personer som då skulle flytta tillbaka till Skellefteå kommun riskerade att hamna i utanförskap och uppleva ensamhet och oro. Socialnämnden i Skellefteå kommun beslutade då att kommunen skulle verka för att människor som av fysiska, psykiska eller av andra skäl, som möter betydande svårigheter i sin livsföring, skulle få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Solkraft startade upp i form av ett treårigt projekt, finansierat av Socialstyrelsen. Inledningsvis bestod verksamheten av en samlingslokal med ett café och en secondhandbutik. Verksamhetera vid Solkraft har under årens lopp utvecklats och expanderat. De jobb som utförs vid Solkraft är interna beställningar från kommunens avdelningar, från företag eller privatpersoner. Solkraft har idag 10 olika arbetsplatser och utöver det finns också många caféer. Exempel på arbetsuppgifter på de olika arbetsplatserna är: flytt- och mattransporter, secondhandbutik, tapetseri, hunddagis, bageri, sågverk, tryckeri, cykelverkstad, snickeri, skogsarbete, datareparationer, Malte- servicetjänster till äldre, m.m. Remittenter till Solkraft är bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, psykiatrin vid Västerbottens läns landsting och Skellefteå kommun. I Skellefteå finns också ett föreningarnas hus som är ett socialt företag vars mål är att tillhandahålla arbete, arbetsrehabilitering och stöd för personer med olika funktionsnedsättningar. Verksamheterna omfattar bl.a. utbildning och konferens, café och bed and breakfast De föreningar som finns representerade är Föreningen Trivselhuset som är en kamratförening som bedriver studiecirklar och aktiviteter för personer med psykiska funktionsnedsättningar, Skellefteortens Intresseförening för Schizofreni och andra Psykiska Störningar, Skellefteås lokalförening för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, lokalförening för OCD-förbundet som stödjer personer med tvångssyndrom och deras närstående, lokalföreningen för suicidprevention och efterlevandes stöd samt lokalförening för Attention som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom.


4


1.1.3 Skäl för satsning på unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning Statistik från Arbetsförmedlingen Skellefteå visar att 298 personer med psykisk funktionsnedsättring var inskrivna (november 2011). Av dessa är 55 personer under 30 år. Det är dock svårt att med exakthet uppskatta den totala omfattningen av personer med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå i arbetsför ålder då det kan förutsättas att det finns ett mörkertal. Skellefteå har en förhållandevis hög ungdomsarbetslöshet, för närvarande 16,7 procent för åldern 18-24 år (Arbetsförmedlingens månadsstatistik oktober 2011) vilket innebär en ökad risk för långvarigt utanförskap för grupper som har svag anknytning till arbetsmarknaden, däribland unga med psykisk funktionsnedsättning. Insatser inom detta område måste därför prioriteras särskilt tillsammans med övriga åtgärder. I den nyligen presenterade underlagsrapport 5 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen1 understryks behovet av satsningar på unga med särskilda behov då statistik visar att allt fler unga pensioneras bort från arbetsmarknaden. I åldrarna 20-24 år ökade antalet med aktivitetsersättning (tidigare kallad förtidspension) med drygt 80 procent åren 2003-2011. Rapporten visar att låg utbildningsnivå, arbetslöshet och dåliga uppväxtvillkor alltför ofta leder till förtidspension. Den formella orsaken är dock många gånger en medicinsk, psykiatrisk diagnos. 73 procent av ungdomarna har sådana diagnoser, bl.a. Autism, ADHD och Aspergers syndrom. Enligt utredningen talar internationella studier om förtidspension för att psykisk ohälsa har blivit, en allt mer framträdande orsak till att pension beviljas. Trenden i flertalet länder har också varit att fler unga uppger tilltagande psykiskt relaterade besvär. Enligt SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden i Sverige (de s.k. ULF-undersökningarna) ökade andelen i åldersgrupperna 16-24 år och 25-34 år som uppgav återkommande problem med ängslan, oro eller ångest från cirka 10 procent i båda åldersgrupperna i början av 1980-talet till cirka 20 procent år 2010. Bedömningen av utredarna i underlagsrapporten till socialförsäkringsutredningen är att de medicinska problemen inte är större än att många av de unga som idag förtidspensioneras borde kunna få någon form av jobb med rätt stöd eller utbildning. I utredningen föreslås olika insatser för att underlätta för utsatta och svagt etablerade grupper att få erfarenhet från arbetslivet, bl. a. att särskilda utbildnings- och jobbcenter etableras i kommunerna en1igt "en-dörr-in-konceptet". Samordnade insatser över myndighetsgränser med fokus på både utbildning och arbete efterfrågas (SOU 201:04, s 12). Skellefteå kommun kan erbjuda just en gemensam ingång och samordnade insatser över myndighetsgränser genom det etablerade myndighetsgemensamma och lokalsamordnade samarbetet i verksamheterna Arbetsmarknadstorget, Utsikten och SE/Kompare. Grunden för den försöksverksamhet utifrån IPS-modellen som Skellefteå kommun tillsammans med samarbetsaktörer ansöker om statsbidrag för utgår från Arbetsmarknadstorget eftersom

1 Förtidspensionering av unga. En fråga om utsortering efter utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund? (SOU 2010:04)


5


kommunen och samverkande parter har sett att det finns utvecklingsmöjligheter i arbetssättet med att arbeta med gruppen unga med psykisk funktionsnedsättning. Vi vill därför komplettera verksamheterna genom att arbeta utifrån Individual Placement Supportmodellen2 som internationellt visat sig vara mer effektiv än traditionell arbetsrehabilitering när det gäller att hjälpa personer med psykisk funktionsnedsättning ut på den reguljära arbetsmarknaden. Inom kommunen finns sedan tidigare goda erfarenheter av att arbete med Supported Employment-modellen (SE) vilken är en variant av IPS. Eftersom IPS-modellen inte är helt okänd inom kommunen bör befintlig kompetens underlätta och snabba på införlivandet av IPS-modellen som arbetsmetod i försöksverksamheten. 1.1.4 Arbetsmarknadstorget Arbetsmarknadstorget startades under år 2010 i projektform som ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting (psykiatrisk klinik och primärvård), Skellefteå kommun (arbetsmarknadsverksamheten, gymnasieskolan, socialtjänsten) samt Samordningsförbundet Skellefteå. Projektet planeras för närvarande att pågå till 2013-08-31 varefter tanken är att införliva arbetssättet i den ordinarie verksamheten. Arbetsmarknadstorget erbjuder en sammanhållen mötesplats där arbetssökande unga med behov av särskilt stöd kan få det stöd de behöver enligt principen en gemensam ingång för individen. Genom att samorganisera och samlokalisera verksamheterna underlättas ett gemensamt synsätt. Vidare tas den kompetens som finns hos de samverkande parterna bättre tillvara samtidigt som gemensamma verktyg och bedömningsinstrument används. För den unge leder det till att han/hon ges ökade möjligheter till egen försörjning och att tiden med bidragsberoende förkortas. För respektive myndighet leder Arbetsmarknadstorget till både en utveckling och kostnadseffektivisering av verksamheten. En närmare beskrivning av Arbetsmarknadstorget återfinns under rubriken "Genomförande".

2 Hädanefter används förkortningen IPS


6


2 Syfte och mål

2.1 Syfte Syftet med Skellefteå kommuns satsning på försöksverksamhet med IPS-modellen är att komplettera den befintliga samverkan enligt konceptet en gemensam ingång, mellan Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens landsting. Samarbete inom projektet Arbetsmarknadstorget och övriga samverkansprojekt i samma lokaler har visat sig mycket lyckosamt och med goda resultat för deltagarna, vilket visat sig genom utvärderingar av de olika verksamheterna som gjorts3. För att ytterligare stärka och vidareutveckla verksamheten vill Skellefteå kommun med samarbetspartners arbeta med IPS-modellen utifrån de manualer och utbildningsmaterial som Socialstyrelsen bistår med för att ge unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning stöd och vägledning i att finna och behålla ett arbete. Att arbeta utifrån IPS-modellen känns som en spännande möjlighet eftersom modellen internationellt visat sig vara mer effektiv än traditionell arbetsrehabilitering när det gäller att hjälpa dessa personer ut på den reguljära arbetsmarknaden. Bedömningen är att arbetssättet kommer att vara ett värdefullt komplement till pågående satsningar på målgruppen. Sedan tidigare nämnts finns också goda erfarenheter och kompetens att arbeta enligt Supported Employment modellen (SE) vilket bör vara en fördel eftersom försöksverksamheten kan komma igång på ett snabbt och effektivt sätt. Skellefteås arbete med Supported Employment har utvärderats av Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten i samarbete med Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser i Lund. SE gruppens arbetssätt har jämförts med en mer traditionell form av arbetslivsinriktad rehabilitering, en studie som är det första av sitt slag i Sverige. Resultatet visat att SE:s arbetsmetod ger en god och acceptabel modelltrohet enligt SE-modellen. Utvärderingsstudien visar att alla deltagare beskriver någon förändring av hur de lever sina liv efter ett år inom SE, det gemensamma för de allra flesta deltagama inom SE är att de idag känner att de har klarat av att göra saker som de förut inte kunnat, att de börjat lyckas istället för att misslyckas, att självförtroendet blivit bättre. Det har också uttrycks önskan från deltaganas sida att SE-gruppen ska få finnas kvar och helst byggas ut, då flera känner andra ungdomar som skulle behöva deras hjälp.

3 Se exempelvis Det lönar sig. Skr!fter från Temagruppen unga i arbetslivet 2011:2, Ungdomssyreisen 2011


7


2.2. Mål Målet med försöksverksamheten är att fler unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå kommun finner och behåller ett arbete genom stöd och vägledning utifrån IPS-modellen. Försöksverksamheten kommer att arbeta med i genomsnitt 20 personer med psykiska funktionsnedsättningar per månad. Utvärdering av försöksverksamheten kommer att ske 6 månader efter att den avslutats. Måluppfyllelsen kommer att bedömas utifrån följande indikatorer:

• Alla deltagare ska uppleva att insatserna hållit hög kvalitet och att de själva kunnat påverka insatserna.

• Alla deltagare ska uppleva att insatserna lett till en förhöjd livskvalitet. • Alla deltagare ska uppleva att de kommit närmare arbete. • Minst 50 % av deltagama ska erhålla arbete med eller utan samhällsstöd. • Metoden Individual Placement Support ska vara väl utvecklad, dokumenterad och

utvärderad. • Ett etablerat företagsnätverk skall finnas. • Handläggarna i IPS gruppen ska ha en hög kompetens att arbeta enligt IPS-modellen. • Arbetsmetoden IPS ska spridas och implementeras i ordinarie verksamhet. • Förväntat resultat för samhället är även att behovet av offentlig försörjning för deltagama

i projektet i form av sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd eller försörjningsstöd minskar.

3 Målgrupp

Skellefteå kommun har stor erfarenhet och god uppbyggd kompetens att arbeta gentemot målgruppen med behov av särskilt stöd. Vår ambition är att inrikta oss på att arbeta med 20 individer i genomsnitt per månad under aug 2012 – augusti 2014 för att få kvalitet i arbetet och, utifrån försöksverksamhetens personella resurser, arbeta i enlighet med IPS modellens intentioner med ett kontinuerligt stöd till individen som kvarstår så länge brukaren vill, även efter att anställning har erhållits. Forskning har visat att den som är arbetslös i unga år löper flera gånger större risk att vara marginaliserad även i framtiden. Forskaren Anna Angelin, socialhögskolan vid Lunds universitet, har i sin avhandling Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna (2010) studerat unga människors etableringsproblem på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen på 1990-talet och gjort en uppföljning av hur deras liv ser ut tio år senare. Det visar sig att drygt var tionde person som är långvarigt arbetslös och/eller socialbidragsberoende i den tidiga 20-årsåldem även är det tio år senare. En person som är


8


marginaliserad i 20-årsåldem löper 6-7 gånger större risk att också vara det senare i livet jämfört med en jämnårig som fått in en fot på arbetsmarknaden. statistiken är endast beräknad på ungdomar som gått hela sin grundskoleutbildning i Sverige. Om man hade räknat in utlandsfödda som kommit till Sverige efter 7 års ålder skulle siffrorna ha sett ännu värre ut, enligt Angelin. Gruppen med psykisk funktionsnedsättning har det särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Diskussion om detta har aktualiserats inte minst genom den tidigare beskrivna underlagsrapporten till den parlamentariska socialförsäkringsutredning en. Därför anser vi att det är ytterst relevant och väl motiverat att starta en fårsöksverksamhet utifrån IPS- modellen med målgruppen psykiska funktionsnedsättningar.

4 Genomförande Försöksverksamhetens grundvalar kommer att utgå från de sex nyckelprinciperna inom IPS-modellen: l. Alla brukare som vill arbeta är välkomna. 2. Supported Employment är en integrerad del av behandling/rehabilitering. 3. Målet är ett konkurrensutsatt arbete. 4. Arbetssökandet börjar så snart en brukare har uttryckt önskan att arbeta. 5. Stödet är inte tidsbegränsat. 6. Brukarens preferenser är a och o. (ur Supported Employment, Arbetsbok, Deborah Becker m fl, en praktisk handledning i hur man arbetar med arbetsrehabilitering enligt IPS-modellen , 2009) Tillägg till de sex nyckelprinciperna är också samverkan med brukarens nätverk i samhället som kan vara psykiatrin, Försäkringskassan, socialtjänsten, boendestöd, Arbetsförmedlingen, intresseorganisationer m fl. I vissa fall kan även anhöriga vara ett gott stöd i arbetsrehabiliteringen.

1. Alla brukare som vill arbeta är välkomna. Ingen bör utestängas p.g.a. diagnos eller att personen inte anses vara redo att börja arbeta. Brukarens vilja till arbete styr. Den enda begränsning som dock kan föreligga är att varje coach inte kan arbeta med alltför många deltagare på en gång. Viktigt är att verkligen kunna finnas till hands för deltagarna och ha möjlighet att ge det stöd som överenskommits om.

2. IPS/Supported Employment är en integrerad del av behandling/rehabilitering. Ett nära

samarbete med psykiatrin är en förutsättning. I försöksverksamheten i Skellefteå kommer det att anställas en person från psykiatrin för att säkerställa och underlätta detta.


9


3. Målet är ett konkurrensutsatt arbete, d v s ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Tanken är inte deltagande i skyddad verksamhet med syfte att bli redo för arbetsmarknaden. Grundtanken med verksamheten är att personer med psykisk funktionsnedsättning kan arbeta om de vill och uttrycker en önskan om att hitta ett arbete. Coachens uppgift blir att tillsammans med deltagaren hitta en arbetsplats med de rätta arbetsuppgifterna och se till att det stöd som deltagaren önskar kan komma till stånd.

4. Arbetssökandet börjar så snart brukaren uttryckt önskan att arbeta. Tanken är att signalera

att man tar brukarens önskemål om arbete på största allvar. Att snabbt identifiera vilket arbete och vilka arbetsuppgifter som önskas kan snabba på processen att hitta rätt arbete. Viktigt att uppmuntra individen att prova sig fram, att det faktiskt kan ta tid att hitta rätt arbete och att det är möjligt att få prova sig fram. Coachen kartlägger brukarens tidigare arbetslivserfarenheter, starka sidor, intressen, vilken typ av arbetsuppgifter som önskas och inhämtar information från övriga i brukarens nätverk. Tanken är också att kartlägga vilket stöd brukaren behöver för att arbetet ska fungera, vilket naturligtvis måste utvärderas och omprövas fortlöpande.

5. Stödet är inte tidsbegränsat. Viktigt är att inte tidsbegränsa stödet och att stödet finns kvar

även sedan anställning erhållits. Nya situationer och förändringar på arbetsplatsen uppstår hela tiden och det är viktigt att möjligheten till stöd finns kvar även om behovet brukar minska med tiden.

6. Brukarens preferenser är a och o. Brukaren styr samarbetet med coachen och hur stödet

ska utformas.

Inom kommunen finns sedan tidigare goda erfarenheter och kompetens av att arbete med SE-modellen vilket möjliggör att försöksverksamheten snabbt kan komma igång. Det finns också redan uppbyggda strukturer för samverkan och ett stort intresse och vilja från samtliga organisationer och myndigheter att samarbeta.


10


5 Aktivitets- och tidsplan

Skellefteås ambition är att starta upp med försöksverksambeten i aug 2012 och pågå till augusti 2014 2012 augusti - september

• Inventering av målgrupp är genomförd, utifrån den startar rekrytering av individer. • Lokaler finns men ska iordningställas och anpassas. • Personal som ska arbeta utifrån IPS modellen ska tillsättas och ledning och styrning utformas.

2012 - 2013 (2012 oktober –december) – (2013 januari – december) • Utbildning i IPS av personal påbörjas och fortgår under

hela försöksperioden enligt Socialstyrelsens plan. • Första styrgruppsmöte hålls, planering för fortsatt

samordning. • Arbete med individerna påbörjas och fortgår under hela

tiden • Information och spridning av försöksverksambeten

påbörjas och genomförs bl.a. genom samarbetsaktörernas etablerade nätverk lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

2014 januari-augusti

• Arbete med individerna fortgår. • Utvärdering av försöksverksambeten sker.

slutkonferens/spridningskonferens anordnas.


11


6 Samarbete

För grupper med behov av särskilt stöd, däribland personer med psykisk funktionsnedsättning, finns sedan tidigare ett etablerat samarbete mellan aktörerna Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting. Olika former avsamverkan parterna emellan har utvecklats både inom reguljär verksamhet samt inom ramen för olika projekt. Skellefteå kommun, arbetsmarknadsenheten, kommer att vara projektägare för den planerade försöksverksambeten utifrån IPS-modellen och vara ansvarig för att den operativa försöksverksambeten kommer till stånd och genomförs inom anvisade ekonomiska ramar. Respektive huvudman behåller arbetsgivaransvaret för den personal som representerar utföraren/myndigheten i projektet. Försöksverksambeten organiseras och samlokaliseras med Arbetsmarknadstorget för att komplettera och möjliggöra erfarenhets- och kompetensutbyte mellan verksamheterna. De olika verksamheterna har lång erfarenhet av samordnad arbetsrehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Inom Arbetsmarknadstorget pågår ett utvecklingsarbete som bland armat syftar till att utveckla gemensamma former för ledning/styrning av myndighetsgemensam verksamhet samt gemensamma handlingsplaner och bedömningsmodeller för deltagare. Redan idag finns en samordnad hantering/handläggning av remisser från de olika myndigheterna. Genom att samlokalisera och organisatoriskt integrera den planerade försöksverksamheten med IPSmodellen och Arbetsmarknadstorget kan ekonomiska fördelar uppnås genom att försöksverksamhetens resurser i större utsträckning kan användas för operativ verksamhet. En särskilt utsedd grupp med tre representanter från Skellefteå kommun(projektägaren arbetsmarknadsenheten, socialkontoret och gymnasiekontoret), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting och Samordningsförbundet Skellefteå utgör styrgrupp för försöksverksamheten. Till styrgruppen adjungeras representanter från brukarorganisationerna på lokal nivå. styrgruppen hat ansvaret för att säkerställa att projektets resultat överensstämmer med målsättningen i projektplanen. Lokala arbetsgivare informeras och involveras genom funktionen platssamordning som finns etablerad vid Arbetsmarknadstorget Som tidigare beskrivits är ett team anställt för att inventera den privata arbetsmarknaden i Skellefteå och Norsjö. Syftet är att hitta platser för praktik ochfeller anställning för målgruppen som primärt är personer med någon form av funktionsnedsättning. I försöksverksamheten ska ett samarbete etableras med det pågående regionala projektet "Psykisk ohälsa och arbetslivet". Projektets inriktning är att genom utbildning/information till företag/arbetsgivare i länet underlätta för personer med psykiska funktionsnedsättningar att få arbete. Inom ramen för detta samarbete kan även en dialog med Randisam och NSPH genomföras.


12


7 Budget Kostnader för forsöksverksamheten-beräknat på 25 månader (augusti 2012 – augusti 2014) lön får en projektsamordnare 100 %, l 081 825 kr (43 273 kr per månad inkl arbetsgivaravg. etc.) (platssamordning, löpande uppföljning, spridning av resultat, återrapportering styrgrupp och till Socialstyrelsen etc.) funktion med psykiatrisk kompetens från VLL 100 % 1100 000 kr (44 000 kr per månad ink! arbetsgivaravg. etc. lön får två arbetscoacher, specialister på arbetsrehabilitering, 100 % 2 163650 kr (86 546 kr per månad ink! arbetsgivaravg. etc) extern utvärderare, följeforskare 349 920 kr (10% tjänst under 24 månader, beräknat timpris 900 kr inkl resor) hyra ink! lokalvård får 3 kontorsrum 82 958 kr 3x 10 kvadratmeter (befintliga gemensamhetsutrymmen kan också nyttjas) Leasingbil (inkl bensin och driftskostnader) 146 273 kr Parkeringsavgifter 15 000 kr IT -kostnader, 4 personer 66 700 kr Mobiltelefoner 25 900 kr Div. kostnader får deltagare (arbetskläder. resor etc.) 20 000 kr Konferenskostnader 100 000 kr (utbildning, resor, studiebesök, projektgruppträffar, informationsmöten etc.) Annonsering, tryck 10 000 kr Resultatspridning, spridnings/slutkonferens 25 000 kr Övriga kostnader. 10 000 kr Anställning får 20 unga funktionshindrade (bruttokostnad) 10 542 720 kr

Total kostnad: 15 739 946 kr Sökt belopp: 5 197 226

får perioden augusti 2012 - augusti 2014 dvs 25 månader


13


8 Risker Med stöd av IPS-modellen förväntas deltagarna få stöd i att erhålla en tryggad ekonomisk situation samt påföljande stöd även om man väljer att avbryta sin medverkan. Under tiden individen är inne i försöksverksamheten är den enskildes ekonomiska förhållande tryggad genom lön alternativt lön i kombination med annan ersättning. Viktigt att se till varje individ eftersom det kan se så olika ut, därför viktigt att arbeta utifrån varje enskilt fall för att trygga individens försörjning. 9 Långsiktighet De positiva resultaten från Arbetsmarknadstorget har visat på vikten av att integrera arbetssätt och metoder i ordinarie verksamheter efter projektets slut. Förutsatt att IPS visar sig vara en lyckosam modell kommer även detta arbetssätt att införlivas som en vedertagen arbetsmetod i ordinarie verksamhet. Erfarenheterna av att jobba utifrån IPS-modellen kommer att spridas av Skellefteå kommun och dess samarbetsaktörer via de många etablerade nätverk som finns både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En spridnings/slutkonferens kommer att hållas där viktiga externa aktörer också inbjuds. Vi hoppas också att ett nationellt nätverk för de kommuner som kommer att driva försöksverksamheten kan formas för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Försöksverksamheten ämnar också knyta till sig en utvärderare som genom formativ, lärande utvärdering kommer att följa försöksverksamheten. Genom regelbunden kontakt och konstruktiv dialog med teamet i försöksverksamheten och avstämningsmöten med styrgruppen, kan utvärderaren komma med värdefull input. Utvärderingsrapporten kommer sedan att spridas så att erfarenheterna kan tastillvara av andra.


14


10 Sammanfattning Skellefteå kommun tillsammans med samarbetsaktörerna Samordningsförbundet Skellefteå, ArbetsfOrmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting ansöker om statsbidrag från Socialstyrelsen för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning utifrån Individual Placement Support-modellen under perioden augusti 2012 – augusti 2014. För grupper med behov av särskilt stöd, däribland personer med psykisk funktionsnedsättning, har olika former för samverkan och samarbete mellan Skellefteå kommun och ovan nämnda samarbetsaktorer utvecklats både inom reguljär verksamhet samt inom ramen för olika projekt Vi vill starta upp en försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för individer med psykiskfunktionsnedsättning utifrån IPS-modellen. Skälen att satsa på denna är flera. Den nyligen presenterade underlagsrapporten till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen visar att allt fler unga pensioneras bort från arbetsmarknaden. I åldrarna 20-24 år ökade antalet med aktivitetsersättning (tidigare kallad förtidspension) med drygt 80 procent åren 2003-2011. Den formella orsaken är många gånger en medicinsk, psykiatrisk diagnos. Bedömningen är dock att de medicinska problemen inte är större än att många av de som idag förtidspensioneras borde kunna få någon form av jobb med rätt stöd eller utbildning. Forskning har också visat att den som är arbetslös i unga år löper flera gånger större risk att vara marginaliserad även i framtiden. Skellefteå kommun har en förhållandevis hög ungdomsarbetslöshet, för närvarande 16,7 procent för åldern 18-24 år ( Arbetsförmedlingens månadsstatistik oktober 2011) vilket innebär en ökad risk för långvarigt utanförskap för grupper som har svag anknytning till arbetsmarknaden, däribland unga med psykisk funktionsnedsättning. Vår bedömning är därför att insatser inom detta område därför måste prioriteras särskilt tillsammans med övriga åtgärder. Syftet med Skellefteå kommuns satsning på försöksverksamhet med IPS-modellen är att komplettera det etablerade myndighetsgemensamma och lokalsamordnade samarbetet i verksamheterna Arbetsmarknadstorget, Utsikten och SE/Kompare. Tanken är att i genomsnitt per månad arbeta med 20 individer utifrån IPS-modellen. Genom Arbetsmarknadstorget erbjuds en sammanhållen mötesplats där arbetssökande unga med behov av särskilt stöd kan få det stöd de behöver enligt principen en gemensam ingång för individen. Genom att samorganisera och samlokalisera verksamheterna underlättas ett gemensamt synsätt. Vidare tas den kompetens som finns hos de samverkande parterna bättre tillvara samtidigt som gemensamma verktyg och bedömningsinstrument används. För individen leder det till att han/hon ges ökade möjligheter till egen försörjning och att tiden med bidragsberoende förkortas. För respektive myndighet leder Arbetsmarknadstorget till både en utveckling och kostnadseffektivisering av verksamheten.


15


Att det i Skellefteå sedan tidigare finns goda erfarenheter och kompetens att arbeta enligt Supported Employment modellen (SE), vilket är en variant av IPS-modellen, bör vara en fördel eftersom försöksverksamheten kan komma igång på ett snabbt och effektivt sätt.


Hälsans Trädgård–stöd till individer att växa

Redovisning av följeforskning av Projekt Hälsans Trädgård

Stockholm2012-04-25 Peter Kempinsky, Katarina Ulfsdotter

Hälsans Trädgård – följeforskningsrapport 2 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Innehåll

Innehåll.......................................................................................................................... 2 1 Sammanfattning ...................................................................................................... 3 2 Inledning ................................................................................................................. 6

2.1 Bakgrund ...........................................................................................................6 2.2 Syfte med rapporten .........................................................................................6 2.3 Genomförande ..................................................................................................6 2.4 Läsanvisningar..................................................................................................6

3 Hälsoträdgårdar som rehabiliteringsmetod ............................................................ 7 4 Projekt Hälsans Trädgård ....................................................................................... 8

4.1 Bakgrund och problembild .............................................................................. 8 4.2 Mål och syfte .................................................................................................... 8 4.3 Målgrupp och deltagarantal..............................................................................9 4.4 Organisation .....................................................................................................9 4.5 Strategi och inriktning .................................................................................... 10 4.6 Projektets arbetssätt ....................................................................................... 10

5 Vad tycker deltagarna om Hälsans Trädgård? ...................................................... 15 5.1 Deltagarnas nöjdhet och nytta ........................................................................ 15 5.2 Synen på projektets arbetssätt ........................................................................ 17 5.3 Synen på de aktiviteter som erbjuds ............................................................... 18 5.4 Synen på personalen ....................................................................................... 19 5.5 Genomslaget för de horisontella kriterierna .................................................. 20

6 Projektets genomförande ...................................................................................... 21 6.1 Lokala förutsättningar för projektets genomförande...................................... 21 6.2 Projektets ledning och styrning ......................................................................22 6.3 Samverkan och förankring .............................................................................24 6.4 Hälsans Trädgård – del i ett rehabiliteringssammanhang ............................. 25

7 Projektets mål och resultat .................................................................................... 28 7.1 Deltagarnas egenförsörjning .......................................................................... 28 7.2 Ökad kännedom om horisontella kriterier .....................................................29 7.3 Permanentning av verksamheten .................................................................. 30

8 Sammanfattning och slutsatser ............................................................................. 33 8.1 Sammanfattande SWOT-analys ...................................................................... 33 8.2 Slutord ............................................................................................................ 37


1

1 Sammanfattning

Projektet Hälsans Trädgård är 3-årigt och genomförs under perioden 1 juni 2010 till 31 maj 2013. Projektägare är socialkontoret, Skellefteå Kommun. Samverkansparter är Psykiatrin inom Västerbottens läns landsting, Arbetsförmedlingen och Försäk-ringskassan. Projektet finansieras med stöd av Svenska ESF-rådet och Samordnings-förbundet Skellefteå samt deltagarersättningar via samverkansparterna.

Kontigo har granskat projektet med fokus på projektets genomförande och förutsätt-ningarna för att nå målen, samt att återföra synpunkter och iakttagelser till projektets ledning och finansiärer. Granskningen har genomförts genom en kombination av metoder såsom granskning av tillgängligt skriftligt material, enkät till deltagarna och intervjuer med nyckelaktörer och deltagare.

Projektets övergripande syfte är att utveckla ett arbetssätt och en verksamhetsmodell som stödjer individer att förkorta vägen till arbete och/eller studier. Arbetssättet ska bland annat baseras på teorier och metoder från området ”grön rehabilitering”. Pro-jektet ska också lägga stor vikt vid tillgänglighet och jämställdhetsintegrering för att skapa en Grön miljö som är anpassad för så många som möjligt. Metoder och arbets-sätt som är nya och oprövade ska utvecklas och anpassas till projektdeltagarnas be-hov, det geografiska läget och den regionala arbetsmarknadens förutsättningar.

Projektets mål är följande: 50 % av deltagarna ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier. 90 % av deltagarna ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier. 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om jäm-ställdhet. 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om tillgänglighet. Beslut tas att verksamheten Hälsans Trädgård efter projekttiden ska permanentas

Projektet vänder sig till en bred målgrupp bestående av individer med långtidssjuk-skrivning, lång arbetslöshet, försörjningsstöd, kontakt med psykiatrin och nyanlända invandrare. Projektet räknar med att i snitt 30 deltagare per månad kommer att vara inskriva och inskrivningsperioden kommer att vara individuell beroende på remitten-tens regelverk. Cirka 200 deltagare beräknas ingå i projektet som helhet varav 60 % ska vara kvinnor och 40 % män.

Inriktningen på Grön Rehabilitering är en viktig grund för projektet, minst lika vik-tigt är dock det breda utbud av aktiviteter och stöd som projektet kan erbjuda för rehabilitering kopplat till individens behov och förutsättningar. Genom sin placering på Solkraft Rosengård har projektet möjlighet att erbjuda aktiviteter inom trädgård, skog, tryckeri, verkstad, snickarboa, Solviksträffar och föreläsningar.

Projektet har en grundlig dokumentation av sin verksamhet där det bl.a. ingår grund-inskrivning, checklista på arbetsmoment, rehabiliteringsunderlag, uppföljningar, hälsodiagram och slutenkät. En individuell utvecklingsplan läggs upp vid starten i


projektet. Utvecklingsplanen innehåller tidsplanering samt uppgifter/aktiviteter som deltagaren ska delta i. Utvecklingsplanen revideras under avstämningsmöten som sker regelbundet varje månad med deltagare och remittent.

Intervjuer och enkäter med deltagare visar att man är mycket positiva till Hälsans Trädgård som rehabiliteringsform. Särskilt nöjda är man med personalens profess-ionalism. 100% av deltagarna anger att man kan tänka sig att rekommendera rehabi-literingsformen till andra och cirka 90% anser att projektet har varit bra på att ta till-vara de behov och förutsättningar som framkom vid uppföljningen med deltagarna.

Projektet haren stark lokal förankring och det finns en etablerad tradition och erfa-renhet av samverkan. Samordningsförbundethar en viktig roll när det gäller att skapa en bra lokal plattform för samverkan. Solkraft och Skellefteå kommun är redan eta-blerade aktörer med legitimitet för att driva den här typen av projekt och verksamhet vilket är viktiga delar i projektets förankring.

Projektledaren och projektteamet är väl fungerande, kompetenta och erfarna och tar tag i de problem som uppstår och genomför nödvändiga förändringar. Projektet har en god struktur

Documents

Samordningsförbundet Skellefteå KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Stellan … · 1 Samordningsförbundet Skellefteå KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Stellan Berglund Tid: Torsdag 13 september 2012,