Den kvalitativa forskningsintervjun

Lämpliga ämnen – några förslag till intervjuguide

Glädjeämnen och påfrestningar i arbetslivet – möjligheter till personlig utveckling och självförverkligande, men också stress och utbrändhet. Teorier/begrepp: emotionsteorier (Hoschchild, Collins, Scheff), roller (Goffman), krav-kontroll (Karasek/Theorell)

Varför engagerar sig människor ideellt i föreningslivet? Betydelsen av mening, sammanhang, tillhörighet. Teorier/begrepp: interaktionsritualer bl.a. (Collins), sociala band (Scheff)

Varför använder folk sociala medier och hur upplever de interaktionen i dessa medier? Teorier/begrepp: Symbolisk interaktionism, roller, intrycksstyrning, spegeljaget (Goffman/Cooley)

Organisering av vardagen ur ett genusperspektiv: att kombinera omsorgsansvar med förvärvsarbete? Teorier/begrepp: normer, könsrollsocialisation, genusordning (t.ex.)

Upplevelser kring träning och hälsa – eller hälsohets? Emotioner kring träning, kropp och utseende.

Integration, segregation, diskriminering

De första stegen – att komma igång

Tematisering – klargöra syftet, undersökningens ”varför” och ”vad”

Från idé till mer preciserad frågeställning. Tidigare forskning/kunskap? Miljön där fenomenet finns? Hur diskuteras detta i samhällsdebatten? Egna erfarenheter?

Explorativt? Hypotesprövande? Annat?

Planering – undersökningens ”hur”, typ av intervjuer, urval, intervjuguide, osv.

Frågorna ”vad” och ”varför” måste besvaras innan frågan om ”hur” kan ställas på ett meningsfullt sätt.

Typ av intervju, och därmed typ av intervjuguide, påverkas av vilket syftet är. Vid explorativt syfte är intervjuerna vanligen öppna och föga strukturerade.

Vilka frågor behöver jag ställa i intervjun, för att besvara den övergripande forskningsfrågan och uppnå mina syften? (”Översättning”)

Halvstrukturerad intervju: är varken ett öppet

vardagssamtal eller ett slutet frågeformulär. • Utförs enligt en guide som fokuserar på vissa teman

och som kan innehålla förslag på frågor. • Frågorna måste dock inte behandlas i given följd, och

de kan också formuleras på varierande sätt • Intervjuaren har möjlighet att följa upp nya och

oväntade trådar

”Den guide du gör skall för dig vara lämplig och ha en för dig logisk ordning och således en struktur som passar dig. Själva intervjun däremot kan komma att ha en helt annan struktur. Där kommer frågeområdena i guiden kanske helt huller om buller” (Trost 2012, s. 72).

Utan någon form av struktur överhuvudtaget är risken stor för att hamna i ”tusensidorsfrågan”

• Frågorna bör bidra på ett bra sätt till interaktionen och kunskapskonstruktionen

• Frågorna bör vara korta, enkla och befriade från jargong

• En fråga i taget, undvik flera frågor i en: ”Tycker du att barnomsorgen och äldreomsorgen i X-stad fungerar bra eller dåligt?”

• Fråga om det specifika eller det allmänna?

• ”Kommer du ihåg första gången du fick betyg?”

Utgångspunkter

- Vi kan genom språket, mer eller mindre, ta del av varandras världar

- Kunskapsmålen förståelseinriktade; forskarens förmåga till inlevelse viktigt verktyg

- ”En intervju är ett samtal som har en struktur och ett syfte” (Kvale & Brinkmann 2009, s. 19)

Livsvärlden

”De fakta, data och händelser som naturvetenskapsmannen studerar är just fakta, data och händelser inom hans observationsfält. Men detta fält ’betyder’ ingenting för de ingående molekylerna, atomerna och elektronerna. Men de fakta, data och händelser som samhällsforskaren behandlar har en helt annan struktur” (Schütz, Den sociala världens fenomenologi, s. 30)

Viktig kunskapsfilosofisk fråga: Intervjuforskaren som utvinnare (”malmletare”) eller medproducent av kunskap?

- (EV) Och där har jag själv ställt mig frågan: kan det finnas en motsättning där, i att beskriva dom som kunder? - (IP) Jag har inte tänkt i dom banorna faktiskt./…/. Dom är ju ändå vår kund, vi ska utföra den beställningen. I och för sig är det ju kommunen som är vår kund, det är dom som köper våra tjänster och det är inför dom vi ska redovisa. Men det är ändå pensionären som är den som ska ha hjälpen… /…/ - (EV) Det är en lite lös fundering bara, jag tycker att det är intressant att se hur utförare ser på den frågan, om äldres möjligheter att vara kunder? - (IP) Jag har inte tänkt så djupt i frågan. Men om jag tänker såhär: Dom är ju en kund hos oss, för det är till oss dom ringer och klagar om det är något fel. Om dom till exempel (ringer och säger att): ”Jag vill inte ha henne, för jag tycker inte om henne.” /…/. Då är det ändå ett kundförhållande tycker jag, att hon kan ringa och säga det. ”Nej, jag vill inte ha henne.” /…/ Då har dom ju både rätten och möjligheten att ändra…

Intervjuns dubbla aspekt: interaktion och kunskapskonstruktion

Regelföljande eller hantverk?

Hur undvika 1000-sidorsfrågan? – Att se förberedelser och genomförande av intervjuer som en del i en helhet

”Tänk igenom hur intervjuerna ska analyseras innan de görs. Den analysmetod man bestämmer sig för – eller åtminstone överväger – kommer sedan styra sammanställningen av intervjuguiden, själva intervjuprocessen och utskriften av intervjuerna” (Kvale & Brinkmann 2009, s. 206).

• Skall fokus i analysen läggas på meningen i det som sägs?

• Eller skall fokus i analysen läggas på de språkliga former, genom vilka meningen uttrycks?

• Vill jag förstå människors livsberättelser och identitetsskapande utifrån ett narrativt förhållningssätt till intervjuforskning och intervjuanalys?

• Eller vill jag utveckla (alternativt prova) teori genom olika former av kodningsprocedurer?

Det handlar återigen om att fundera över kunskapsintresse, kunskapssyn och teoretiska föreställningar om det som undersöks

”Det allmänna kravet på att skaffa sig rika beskrivningar och välkontrollerad information gäller dock fortfarande” (Kvale & Brinkmann 2009, s. 253).

Metodval på ett stadium, får konsekvenser som vidgar eller begränsar de alternativ som är möjliga på nästa stadium

• Koppling mellan urval och generalisering?

• Redigering från talspråk till skriftspråk vid utskrift: hur påverkar det analysalternativen? Reliabiliteten?

Forskningsetiska aspekter bör övervägas på samtliga stadier.

• Kan forskningen skada dem som medverkar?

• Hur kan jag skydda deltagarnas integritet?

• Kommer jag att samla in känsliga personuppgifter?

• Hur långt kan jag gå i mina tolkningar av det som intervjupersonerna säger?

• Hur involverar jag dem som forskningen berör?

Under intervjun

• Sträva efter att klargöra innebörder och otydligheter för att öka möjligheten till en välgrundad analys

• Följ upp och ställ kontrollfrågor (”Är det detta du berättar för mig?”)

• Tystnad?

• Ledande beteende handlar inte bara om frågornas formulering utan även tonfall, spontana reaktioner

• Vara neutral eller ge uttryck för sympati? Konfronterande frågor?

• Medveten naivitet framför färdiga tolkningsscheman och kategorier

Öppenheten som styrka och problem

Tips: Att fortlöpande tolka och analysera intervjuerna istället för att behandla ”datainsamling” och ”analys” som separata faser

Förbereda för analys

Att skriva ut intervjuer är en tolkande process • Skillnad mellan muntligt tal och skriven text: i en utskrift

abstraheras samtalsinteraktionen.

• Gester, mimik, uttryck som ironi m.m. försvinner

• Hur påverkar detta tolkning och förståelse?

• Utskriften är en konstruktion som bygger på en rad bedömningar och beslut

• Två personer som instruerats att skriva ut så exakt som möjligt, kan ändå skriva ut på olika sätt (ex. olika tolkningar av var en mening börjar och slutar)

• Betydelsen kan variera beroende av var den som skriver ut placerar punkter och kommatecken

Jämför:

”I hate it, you know. I do.” “I hate it. You know I do.” (Ur Kvale & Brinkmann 2009, s. 201) ”Att man inte uppmärksammar de språkliga komplikationer som är förbundna med övergången från muntligt till skriftligt språk kan höra ihop med att man omfattar en naiv realismfilosofi, med den underförstådda hypotesen att det finns vissa malmklumpar av mening som förblir konstanta trots att de förs över från ett sammanhang till ett annat” (Kvale & Brinkmann, s. 203)

Vilken form av analys vill jag göra?

• Ska uttalanden återges ordagrant?

• Hur är det med dimensioner som pauser, emotionella uttryck som skratt och suckar, och liknande?

• Svaren beror på avsikten med undersökningen och utskriften

• Samtals/konversationsanalys förutsätter exempelvis en mycket detaljerad utskrift

Annat att tänka på

• ”Population”/urval?

• (Lämpliga ämnen?)

• Plats?

• Spela in?

• Undvik frågor som kan besvaras med enbart ”ja/nej”

• Bakgrundsfrågor?

• Undvik helst att intervjua vänner osv.