#3 2014

Kortare betalnings- tider ger företaget rörelsefrihet

Ingen håller koll på bolag utan revisor

Färre anmälningar

mot bluffakturor

Utbildning:

Trenden går mot skräddarsytt

s.4

s.6

s.9

s.3

Klas Eklund, senior ekonom på SEB:

DET FINNS INGET GOLV FÖR RÄNTAN

s.8

Effektiv fakturahantering med Svea Ekonomi!

Många företag som behöver finansiering har svårt att övertyga sin bank om ett lån. Men vad få tänker på är att det finns kapital att frigöra bara genom att strama upp och effektivisera faktura- och reskontrahanteringen.

Detta är Svea Ekonomi experter på. Genom att använda våra fakturatjänster kan ditt företag frigöra både tid och pengar. Vi brukar säga att våra kunder ska låta oss göra det tråkiga arbe-tet, så blir det mer tid över till det roliga. Läs intervjun med Ulrika Fornander, och räkna själv ut hur mycket kapital ditt företag kan frigöra – formeln hittar du i det här numret av Update.

Lägre än nu har räntorna aldrig varit. Men hur låg kan räntan bli innan samhällsekonomin tar skada? Vi ställde frågan till ränteexperten Klas Eklund på SEB. Läs hans överraskande svar.

När kravet på revisor avskaffades för några år sedan var det många företagare som gjorde vågen. Äntligen en regel som förenklade för de riktigt små! Men vad ingen verkar ha tänkt på är att företag växer. Och rätt som det är uppfyller de inte längre kraven för att slippa revisorn – men vem kollar det? Ingen, verkar det som. Läs mer om det här i Update.

Och så kan vi rapportera en glad nyhet: Anmälningarna om bluffakturor minskar. En förklaring är att de som låg bakom bluffakturor-na sitter bakom lås och bom. Men säg den glädje som varar beständigt. Den tråkiga nyheten är att de ständigt hittar på nya sätt att lura hederliga företag. Det visar en undersökning från Visma, som vi berättar om.

Svea Ekonomi är ett kunskapsföretag och vi satsar stort på våra utbildningar. Våra

populära seminarier och kurser är ofta fulltecknade. Dessutom är det allt fler företag som vill ha skräddar-sydda utbildningar, något vi gärna ställer upp på.

Många deltagare uppskattar speciellt möjligheten att fortsätta

diskutera efter kursen, både med varandra och med kursledar-

na. Så väl mött på Facebook, Twitter, LinkedIn eller Google+.

Trevlig läsning!

Lennart Ågren

Svea Ekonomis VD

Innehåll #3 2014

3 Utbildning: Trenden går mot skräddarsytt Det har blivit allt vanligare att företag vill ha utbildningar som är

anpassade efter företagens egna behov. Svea Ekonomi ställer

gärna upp och skräddarsyr utbildningar.

4 Kortare betalningstider ger företaget rörelsefrihet

En effektiv fakturahantering frigör både tid och kapital. Här får du

lära dig räkna ut hur mycket just ditt företag tjänar på att korta

betalningstiderna.

6 Ingen håller koll på bolag utan revisor Aktiebolag som exempelvis inte når upp till en viss balansomslut-

ning behöver inte anlita revisor. Men om bolaget växer finns ingen

kontroll av att revisor utses.

8 Klas Eklund, senior ekonom på SEB: Det finns inget golv för räntan

Nyligen sänkte Europeiska Centralbanken sin styrränta till 0,05

procent. Den svenska styrräntan ligger på rekordlåga 0,25

procent. Hur låg kan räntan egentligen bli?

Vi frågade ekonominestorn Klas Eklund.

9 Färre anmälningar mot bluffakturor Antalet anmälningar om bluffakturor minskar. Det visar en

sammanställning av statistik från Brottsförebyggande rådet, som

ekonomiföretaget Visma har gjort.

10 Notiser: • Kommitté utreder: Sänkt krav på aktiekapital – till 1 krona

• Nyföretagandet minskade i juli

• Stabil inkassobransch

• Snart får Kronofogden hålla nätauktion

• Ny lag om näringsförbud

• Skuldsanering för företagare

• Hårdare regler för distansförsäljning

• Höjd gräns för direktupphandling

• Förenklingar i aktiebolagslagen

12 Konkurserna minskar kraftigt Företagskonkurserna minskade kraftigt i augusti och sjönk med 16

procent jämfört med samma månad 2013. Därmed fortsätter den

positiva utvecklingen med minskade konkurser. Det visar den

senaste konkursstatistiken från UC.

13 Kurser och seminarier

14 Viktiga datum

15 Nyckeltal

Utbildning:Trenden går mot skräddarsyttDet har blivit allt vanligare att företag vill ha utbildningar som är anpassade efter företagens egna behov. Svea Ekonomi ställer gärna upp och skräddarsyr utbildningar.

Behovet av kompetensutveckling på företagen bara ökar. Satu Goldbech på Svea Ekonomis utbildningsavdel-ning berättar en historia för att under-stryka tesen:

”Två chefer samtalar om utbildning. Den ena säger:

– Men tänk om vi satsar på per-sonalens kompetensutveckling och så slutar de efter ett tag!

Den andre svarar:

– Ja, men tänk om vi inte satsar, och de stannar kvar!”

Tydligare än så kan det väl inte sägas, menar Satu Goldbech.

Svea Ekonomi erbjuder kurser, seminarier och utbildningar som tar avstamp i verkligheten och de problem och frågeställningar som medarbetarna kan stöta på.

Svårt att vara uppdaterad– I dag kan det vara svårt för enskilda företag att hålla sig uppdaterade om alla lagar och regler, påpekar Stefan Ericson, utbildningsansvarig på Svea Ekonomi.

– Vid sidan av de lagar som klubbas igenom i Riksdagen kommer också hela tiden nya EU-direktiv som man också är skyldig att känna till. På Svea Ekonomi har vi överblicken och sammanfattar allt av vikt på våra föreläsningar och seminarier.

Anpassade utbildningarSvea Ekonomi har ett stort utbud av utbildningar, men det händer också att företag vill ha skräddarsydda utbildningar som är anpassade till

företagets egna problem och utma-ningar.

– Ja, det händer allt oftare att man vill ha en utbildning som helt och hållet är anpassad till den egna verksamheten. Vi ställer alltid upp och diskuterar hur en sådan utbild-ning kan läggas upp för att ge största möjliga nytta, säger Stefan Ericson.

Bygger på mötenGemensamt för Svea Ekonomis utbud av kurser, seminarier och utbildning-ar är att de alla bygger på möten mellan människor – vare sig det handlar om frukostseminarier eller heldagsutbildningar. Men hur kan det konkurrera med utbudet av internet-baserade utbildningar, e-learning, där deltagarna kan delta från sin dator, utan att behöva åka till en speciell plats?

– På Svea Ekonomi är vi övertyga-de om att människor som möts och

interagerar skapar en dynamik som uteblir om deltagarna sitter ensam-ma framför sina datorer, säger Satu Goldbech.

Knyter kontakter– Det blir alltid diskussioner deltagar-na emellan om olika sätt att lösa ett problem, man knyter kontakter och utökar på så vis ständigt sitt nätverk, säger hon.

Hon påminner också om att deltagarna på alla Svea Ekonomis utbildningar har tillgång både till andra deltagare och kursledare på Svea Ekonomis kompetensgrupper på Facebook. Det är en förmån som Svea Ekonomi är ensam om att kunna erbjuda.

Läs mer om Svea Ekonomis utbild-ningar, föreläsningar och seminarier på www.sveaekonomi.se, klicka på Utbildning.

3UPDATE NR 3 2014

Kortare betalningstider ger företaget rörelsefrihet

ILLU

STR

AT

ION

: AN

NA

WIN

DB

OR

NE

SALDO +305 555 kronor

SPARGRISEN

4 UPDATE NR 3 2014

UPDATE NR 3 2014 5

Kortare betalningstider ger företaget rörelsefrihet

En effektiv fakturahantering frigör både tid och kapital. Här får du lära dig räkna ut hur mycket just ditt företag tjänar på att korta betalningstiderna.

Många företag som behöver finansie-ring vänder sig slentrianmässigt till sin bank. Men i många fall skulle det räcka med att införa mer effektiva ad-ministrativa rutiner, exempelvis inom reskontra- och fakturahanteringen.

– Ibland märker vi att det kan finnas ett psykologiskt motstånd att lägga ut företagets fakturahantering trots att man inser att det skulle förkorta betalningstiderna. Men det är innan vi har fått berätta hur vi arbetar, säger Ulrika Fornander på Svea Ekonomi.

Hon betonar att Svea Ekonomi inte tar över kundhanteringen, utan att företagen själva har kontroll över hela fakturahanteringen.

Insyn hela tiden– Med dagens teknik och nya webbgränssnitt har företagen hela tiden insyn, säger Ulrika Fornander. Ofta förvånas våra kunder över hur flexibla vi är med att anpassa oss till deras olika behov.

– Våra system har en inbyggd flexibi-litet som gör att vi kan hitta kund- och branschspecifika lösningar, som även kan komma andra kunder tillgodo.

Ett sådant exempel är modul- och abonnemangsfakturering, där kunden lägger in ett avtal eller kontrakt med ett fast belopp som faktureras automatiskt varje månad.

Kunden väljer Svea Ekonomis fakturaPå Svea Ekonomi finns rutiner och processer för reskontrahantering, och

det gör att kunder som tvekar mellan två fakturor oftast väljer att betala den som har Svea Ekonomi som avsändare.

– Vi brukar säga att man ska låta oss göra det tråkiga, så kan företagen lägga tid och pengar på att sälja mer, säger Ulrika Fornander.

Frigör kapitalSänkta kredittider kan även frigö-ra kapital hos företagen, pengar som kan användas till att utveckla verksamheten. I rutan nedan ser du hur du kan räkna ut hur mycket just ditt företag kan tjäna på att förkorta kredittiderna till kunderna.

Med dagens teknik och nya webbgränssnitt har företagen hela tiden insyn, säger

Ulrika Fornander. Ofta förvånas våra kunder över hur flexibla vi är med att anpassa oss

till deras olika behov.

Dina obetalda kundfakturor x 360 dagar = X dagar

Din årsomsättning

• Exempel: Dina obetalda kundfakturor uppgår till 1,7 miljoner kronor. Ditt företag omsätter 11 miljoner kronor:

1 700 000 x 360 dagar = 56 dagar

11 000 000

Den verkliga kredittiden är alltså 56 dagar. Om kredittiden kunde kortas med tio dagar, skulle det i vårt exempel frigöra 305 555 kronor i ditt företag. Det räknar man ut så här:

10 dagar x 11 000 000 = 305 555 kronor

360 dagar

SÅ MYCKET KOSTAR KREDITTIDEN Så här räknar du ut hur mycket kapital som kan frigöras ur företaget genom kortare kredittider:

UPDATE NR 3 20146

INGEN HÅLLER KOLL på bolag utan revisor

Aktiebolag som exempelvis inte når upp till en viss balansomslutning behöver inte anlita revisor. Men om bolaget växer finns ingen kontroll av att revisor utses.

Av landets totalt 435 000 aktiva aktiebolag har cirka 220 000 valt bort revisorn, alltså mer än hälften.

INGEN HÅLLER KOLL på bolag utan revisorFör fyra år sedan avskaffades revisors- kravet för mindre aktiebolag. Förutsättningen är att bolaget uppfyl-ler minst två av följande tre krav:

1 Har mindre än tre anställda.

2 Mindre än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning.

3 Har mindre än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.

Nästan inga nya aktiebolag som startar anlitar därför revisor, plus att det var många etablerade bolag som uppfyll-de villkoren 2010 och då slutade anlita revisor. Av landets totalt 435 000 aktiva aktiebolag har cirka 220 000 valt bort revisorn, alltså mer än hälften.

Ingen håller kollMen det finns en hake med den här lagen. Ingen håller nämligen koll på när ett bolag inte längre uppfyller kraven och alltså borde anlita revi-sor. Det är först när bolaget vid två bokslut i rad inte uppfyller villkoren som revisorskravet träder in. Det betyder att det i praktiken kan ta tre årsbokslut innan Bolagsverket ställer krav på revisor. Och inte ens då är det säkert att något händer.

Inga rutinerBo Lagerqvist, enhetschef och ansva-rig för hantering av årsredovisningar på Bolagsverket berättar att verket inte har några rutiner för att kontroll-era detta.

– Vi har svårt att kontrollera om företagen uppfyller kraven för revi-sor, utan är hänvisade till att infor-mation kommer utifrån – från andra myndigheter som Skatteverket, eller andra bolag.

Bolagsverket kontrollerar alltså inte rutinmässigt om bolagen borde ha revisor?

– Nej, men om vi får information gör vi en kontroll och kontaktar bola-get i fråga, säger Bo Lagerqvist.

Vite!Om bolaget efter påstötning från Bo-lagsverket ändå inte utser en revisor har verket möjlighet att utdöma ett vite om 2 000 kr.

– Vi har ännu inte utdömt något vite, säger han.

Han understryker att det är styrelsen i bolaget som ska känna till när det är dags att skaffa revisor och inte skriva under oreviderade årsbokslut.

Osäker bedömningMen hur ska ett företag kunna bedöma kreditvärdigheten hos en ny partner om man inte kan lita på uppgifterna från Bolagsverket? Vi ringde till Bisnode, som bland annat tar fram affärs-, kredit- och mark-nadsinformation, för att höra hur man hanterar detta.

– Årsredovisningen är i och för sig en viktig del av informationen vid kreditbedömningen, men det finns även en del annat vi kan komplette-ra med vid en analys, säger Tomas Nylander, företagsanalytiker på Bisnode.

En ickefrågaFrågan att Bolagsverket ska kontrollera om ett företag följer regelverket är uppenbarligen en icke-fråga i utred-ningen kring slopad revisionsplikt.

Också han påpekar att ansvaret för att reglerna följs i första hand lig-ger hos bolaget, annars bryter man mot aktiebolagslagen.

– Men i Sverige är vi vana vid att det alltid ska finnas en kontroll-myndighet och det finns ju inte här, säger Emilio Villegas, analyschef på Bisnode.

Båda menar också att det inte är så lätt för enskilda företagare att hänga med i regelverket alla gånger. Det paradoxala är att dessa kanske skulle behöva en revisor som håller koll åt dem …

En skev bildPå Bisnode har man uppmärksam-mat problemet med oreviderade bokslut som kan ge en skev bild av ett bolag. I upplysningarna har man därför kompletterat med en uppgift som informerar om när bokslutet är oreviderat.

Men Tomas Nylander och Emilio Villegas vill inte förstora problemet.

– Våra analyser visar inga stora skillnader i risken för konkurs mellan företag med och utan revisor, säger Emilio Villegas.

Emilio Villegas och Tomas Nylander på Bisnode 7UPDATE NR 3 2014

8 UPDATE NR 3 2014

Klas Eklund, senior ekonom på SEB:

DET FINNS INGET GOLV FÖR RÄNTAN

Nyligen sänkte Europeiska

Centralbanken sin styrränta

till 0,05 procent.

Den svenska styrräntan

ligger på rekordlåga 0,25

procent. Hur låg kan räntan

egentligen bli? Vi frågade

ekonominestorn Klas Eklund.

Alla som var någorlunda vuxna på 90-talet minns när Riksbankschefen Bengt Dennis höjde styrräntan till 500 procent. Många hade bolån på både 12 och 14 procent – och band sina lån på flera år av rädsla för ännu högre räntor.

Det är annorlunda nu. Räntorna är så låga att de hotar att sjunka genom golvet. Ändå fortsätter centralban-kerna att sänka. Europeiska Central-banken, ECB, har gått ända ner till 0,05 procent och tar dessutom 0,2 procent betalt av affärsbankerna för att låta dem parkera sina pengar där.

Ingen nedre gräns– Det finns ingen nedre gräns för räntan, den kan bli 0, och den kan bli negativ – i alla fall i teorin. Men i praktiken vill centralbankerna helst ha lite positiv ränta, annars fungerar penningmarknaden sämre, säger Klas Eklund, senior ekonom på SEB.

Anledningen till de låga styrrän-torna är att centralbankscheferna på det sättet försöker hjälpa till att få fart

Foto: Kate Gabor

”Det finns ingen nedre gräns för

räntan, den kan bli 0, och den kan bli

negativ – i alla fall i teorin. Men i prak-

tiken vill central-bankerna helst ha lite positiv ränta, annars fungerar

penningmarknaden sämre, säger Klas

Eklund, senior ekonom på SEB.”

på ekonomin. Den är fortsatt svag ute i Europa och även om den svenska eko-nomin är stabil, påverkas den negativt av en lågkonjunktur i omvärlden.

Allt blir billigare i morgon– Ett problem är att när räntan redan är så pass låg, blir det svårt att räkna hem några större effekter av ytterli-gare sänkningar, säger Klas Eklund.

Ett annat problem är den låga inflationen. Riksbanken har som mål att hålla den kring 2 procent, ett mål som missas år efter år. För många politiker och ekonomer är deflation ett rött skynke, eftersom ständigt sjunkande priser hindrar investering-ar och konsumtion (allt blir billigare i morgon) och skadar tillväxten.

Sänka räntan räcker inte– Vi har redan deflation på många håll i Europa, i alla fall inom vissa områden. Då räcker det inte att sänka räntan. I stället agerar centralbanker-na på andra sätt, bland annat genom att köpa upp obligationer och andra värdepapper för nytryckta pengar, säger Klas Eklund.

Då kommer mer pengar ut på marknaden, centralbanken tar över en del av de finansiella riskerna, och det leder så småningom till ökad privatkonsumtion och högre kapaci-tetsutnyttjande i industrin.

Djärvare beslut– Detta har fungerat bra i USA och Storbritannien, men i Europa har åt-gärderna hittills bromsats av strikta regler inom EMU. Många ekonomer tycker dock att ECB behöver agera djärvare och ta över mer risk, säger Klas Eklund.

Kanske var ECB:s sänkning av styrräntan till 0,05 procent i början av september just det djärva beslut som behövdes, särskilt som det kombine-rades med beskedet att ECB köper paketerade lån till hushåll och före-tag samt säkerställda obligationer av bankerna. Det är en variant av de stödköpsåtgärder som tycks ha vänt den amerikanska ekonomin.

9UPDATE NR 3 2014

Färre anmälningar mot bluffakturor Antalet anmälningar om bluffakturor minskar. Det

visar en sammanställning av statistik från Brottsföre-

byggande rådet, som ekonomiföretaget Visma har

gjort. Förklaringen kan vara att bedragarna sitter

bakom lås och bom.

Första halvåret 2014 minskade anmälningarna om bluffakturor med 24 procent, jämfört med samma period förra året.

– Det positiva är att en typ av bluffverksamhet minskar, säger Rolf Dahlberg, vd för Visma Spcs. Det negativa är att bedragarna tyvärr hittar nya metoder för att lura pengar av småföretagare och privatpersoner.

Minskning med 24%Första halvåret 2013 gjordes 8 181 anmälningar. I år kom 6 185 anmälningar in, vilket är en minskning med 24 procent. Den lägsta halvårssiffran noterades 2012, 5 822 anmälningar.

Helårsstatistiken toppas av 2011, då nästan 17 000 anmälningar gjordes. Förra året registrerares knappt 13 000, och den kraftigaste minskningen kom under andra halvåret. Rolf Dahlberg har en förklaring till det sjunkande antalet:

Fällande domar avskräcker– Flera lagskärpningar och ett antal fällande domar mot bedragare har förhoppningsvis fått avskräckande effekt, säger han.

– Från undersökningar som vi har gjort tidigare vet vi att företagarna ofta känner sig helt rättslösa mot fakturabedragarna. Därför är det vik-tigt att samhället tydligt markerar att sådan verksamhet inte tolereras.

Regionala skillnaderDet finns stora regionala skillnader i brottsutvecklingen, vilket kan förklaras med att detta är en brottstyp där enskilda anmälningar kan innehålla ett stort antal brott. Därför kan ett län ett enskilt år uppvisa stor skillnad jämfört med andra år.

10 UPDATE NR 3 2014

I våras tillsatte regeringen en kommitté som ska komma med förslag på hur det svenska företagsklimatet kan förbättras.

Kommittén ska bland annat utvärde-ra sänkningen av lägsta tillåtna aktie-kapital till 50 000 kronor som genom-fördes 2010. Med utgångspunkt i denna utvärdering ska kommittén undersöka om det finns behov av att ytterligare sänka kravet på aktiekapital – den här gången till 1 krona.

Samtidigt genomför Världsbanken på regeringens uppdrag en stor undersökning av det svenska företagsklimatet. Slutrapporten väntas vara klar i slutet av året. Kommittén ska analysera resultatet av Världsban-kens undersökning, och utifrån dessa resultat lämna förslag till regeländringar.

Kommitté utreder:Sänkt krav på aktiekapital – till 1 krona

Hårdare regler för distans- försälj-ning13 juni infördes skärpta regler för avtal som ingås på distans, alltså på nätet, telefon och andra platser som inte är en affärslokal (gator, köpcenter osv).

Så här ser de nya reglerna ut i korthet:

• Ångerrätt införs för kon-sumenter som ingår avtal på offentliga platser som exempelvis köpcentrum och gator.

• Tydligare regler för näringsidkarens informa-tionsskyldighet.

• Om ett distansavtal ingås på en webbplats är kon-sumenten bara bunden om hon uttryckligen har gått med på att betala för varan eller tjänsten.

• Att hänvisa en konsument till ett betalnummer för att få kontakt efter att ett avtal har ingåtts kommer att betraktas som oskäligt.

Samma regler gäller inom hela EU.

I höst ändras lagen så att Kronofog-den kan sälja utmätt gods på nät- auktioner. Arbetet pågår för fullt för att rusta Kronofogden för den nya försäljningskanalen.

Nätauktionerna ska göra det möj-ligt för fler att lägga bud, vilket ökar chanserna till högre priser. Dessutom kommer auktionsförfarandet att gå snabbare och bli billigare.

De nya reglerna innebär också att information och annonsering inför en auktion får ske på internet i första hand. Därmed kan Kronofogden i näs-

tan alla fall upphöra med annon-sering i tidningarna.

Stabil inkassobransch Varje år skickar inkassobranschen ut ungefär 7,8 miljoner nya inkas-sokrav och drygt en miljon ansök-ningar om betalningsföreläggan-den skickas till Kronofogden. Dessa siffror ligger stabila år från år, en-ligt statistik från branschorganisa-tionen Svensk Inkasso.

Totalt inkasserades 21,1 miljar-der kronor under 2013, mot 24,4 miljarder 2012. Enligt Claes Måns-son, ordförande i Svensk Inkasso, görs den allra största delen av inkasserat belopp till fordringsäg-arna utan tvångsåtgärder.

Snart får Kronofogden hålla nätauktion

11UPDATE NR 3 2014

Från och med augusti i år är det inte längre krav på att styrelsen i privata aktiebolag ska fastställa en arbets-ordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning.

Dessutom blir det enklare att mins-ka aktiekapitalet och att teckna nya aktier genom betalning. En fordran mot delägare som utträtt ur ett handelsbo-lag ska förfalla efter fem år, och kravet på att de som bildar ett aktiebolag mås-te bo i ett EES-land är också borta.

Nyföretagandet minskade med 4,4 procent i juli i år jämfört med sam-ma månad förra året. Minskningen gäller för alla bolagsformer.

– Efter den kraftiga ökningen i juni ser vi nu återigen en tillbaka-gång, säger Ulf Karnell, kommuni-

kationschef på Bolagsverket i ett pressmeddelande.

Under juli registrerades 3 216 färre företag jämfört med 3 363 i juli förra året. Mest minskade an-talet enskilda företag (7,2 procent) och handelsbolag (8 procent).

Nystartsutredningen lade i juni fram sitt förslag till skuldsanering för företagare, så kallad F-skuldsanering.

Nyföretagandet minskade i juli

Skuldsanering för företagare

Gränsen för direktupphandling föres

lås hö-

jas från dagens cirka 27

0 000 kronor till

505 800 kronor. Syftet är att sänka trans-

aktionskostnaderna för upphandlingar under

denna gräns. Om upphandlingens vä

rde över-

stiger 100 000 kronor måste den upphand-

lande myndigheten anteckna skälen för

be-

slutet och annat av betydelse fö

r beslutet.

Höjd gräns för

direktupphandlig

Förenklingar i aktie-bolagslagen

Kretsen av personer som kan meddelas näringsförbud ut-ökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över verksamheten.

Den som har fått näringsför-bud ska också kallas till ett inle-dande samtal för att informeras om näringsförbudets innehåll och där myndigheten kan få upplysningar om hur personen försörjer sig. Kronofogden har även möjlighet att kalla till fler sådana möten om det är nöd-vändigt.

Kronofogden ska även kunna begära upplysningar från tredje man om ekonomiska mellanha-vanden som denne har haft med en person som fått näringsför-bud. Denna uppgiftsskyldighet är långtgående och går även före exempelvis banksekretes-sen.

Ny lag om näringsförbud

F-skuldsanering ska kunna beviljas företagare som är överskuldsatta efter en konkurs, eller som har en stor personlig skuldbörda eller till personer som är närstående till fö-retagare som dragit på sig skulder på grund av engagemang i en famil-jemedlems näringsverksamhet.

F-skuldsanering innebär att före-

tagaren blir befriad från sina skulder efter en betalningsperiod på tre år. Till skillnad från skuldsaneringar för privatpersoner måste företagaren betala minst 5 000 kronor i kvartalet till sina borgenärer. En sådan nedre gräns finns inte för privatpersoner.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Totalt gick 356 företag i konkurs un-der augusti i år. Under årets första åtta månader har antalet konkurser minskat med 7 procent, jämfört med samma period förra året.

– Den svenska ekonomin mår bättre och de senaste månadernas positiva trend för företag inom detaljhandel, transport samt information och kom-munikation, fortsätter, säger UC:s marknadschef Roland Sigbladh.

Konkursminskningar i de större braschernaMånga av de större branscherna upplever nu konkursminskningar. Inom detaljhandeln, transportsek-torn och information och kommu-nikation har konkurserna minskat med 23, 26 respektive 30 procent. Efterfrågan på produkter och tjänster från dessa branscher bidrar starkt till återhämtningen för den svenska ekonomin, men den positiva utvecklingen smittar även av sig på exempelvis privata tjänsteföretag och byggindustrin.

Svenskar försiktiga– Men trots att många branscher går bättre så verkar svenskar i allmänhet vara försiktiga med vad de spenderar sina pengar på. Det kan vara en av anledningarna till att konkurserna inom enheter för kultur, nöje och fritid ökat med så pass mycket som 42 procent jäm-fört med samma period 2013, säger Roland Sigbladh.

Samtidigt är konjunkturläget svårbedömt, menar han.

Oroliga konjunktursignaler– Den amerikanska ekonomin för-stärks samtidigt som det kommer oroliga konjunktursignaler från Europa, där Frankrike och Italien är på väg in i en recession och signalerna om den tyska ekonomin är oroväckande.

– Osäkerheten påverkar pri-vatpersoners vilja att konsumera vilket leder till att efterfrågan hos de svenska företagen minskar och kommer att påverka företagens lön-samhet och överlevnadsförmåga.

Konkurserna minskar kraftigtFöretagskonkurserna minskade kraftigt i augusti och sjönk med 16 procent jämfört med samma månad 2013. Därmed fortsätter den positiva utvecklingen med minskade konkurser. Det visar den senaste konkursstatistiken från UC.

Roland Sigbladh, marknadschef på affärs- och kreditupplysnings- företaget UC

” Inom detaljhandeln, transportsektorn samt information och kommunikation har konkurserna minskat med 23, 26 respektive 30 procent.”

12 UPDATE NR 3 2014

13

Kreditbedömning 124/9 Stockholm 8/10 Malmö 14/10 Göteborg 16/10 Stockholm 5/11 Malmö 12/11 Göteborg

Kreditbedömning 221/10 Stockholm 19/11 Stockholm 26/11 Malmö 27/11 Göteborg

Krav och Inkasso 118/9 Malmö 25/9 Göteborg

2/10 Stockholm 9/10 Göteborg 29/10 Malmö 20/11 Stockholm 3/12 Stockholm

Krav och Inkasso 223/10 Stockholm 6/11 Malmö 13/11 Göteborg 10/12 Stockholm

Internationell Inkasso

30/10 Göteborg 18/11 Malmö

Säkra Affärer17/9 Malmö 15/10 Stockholm 11/11 Göteborg

Internationell Moms

7/10 Malmö 30/10 Göteborg 4/11 Stockholm

Momseffekter vid Incoterms

16/9 Malmö 14/10 Stockholm 11/11 Göteborg

Kurstillfällen

Kurser 2014 Seminarier 2014Svea Ekonomis Affärsutbildning - Kunskap för bättre affärer

Ett av de snabbaste, bästa och billigaste sätten att få betalt i rätt tid och få ökad likviditet är en praktisk och professionell affärsutbildning.

VÅRA KURSER är alltid aktuella - vi bevakar alla nyheter inom kreditområdet, lagstiftning och förändrad praxis. Som kursdeltagare får du ett omfattande och praktiskt kursmaterial som du har nytta av i ditt dagliga arbete.

VI HÅLLER LÖPANDE öppna kurser runt om i landet men skräddarsyr även kursupplägg mot specifika branscher och företag. Kontakta oss gärna för offert för just ditt företags behov.

GÅ GÄRNA MED i vår grupp på LinkedIn där vi diskuterar frågor kring ekonomi och finansiering.

TIPS TILL FRUKOST OCH LUNCH

Förena nytta med nöje och var med på något av våra seminarier runt om i Sverige.

Vi berättar bland annat om fördelarna med en outsourcing av reskontran, vikten av att ha en kreditpolicy, olika ratingsystem och kreditupplysningsfrågor. Vi belyser även de nya lagar, för-ordningar och förutsättningar på marknaden som ständigt förnyas och ändras.

I samband med seminariet kan vi hjälpa dig att ta fram en individuell kalkyl för just ditt företag på hur mycket du kan tjäna genom att snabba upp be-talningarna och på så sätt frigöra kapital ur din reskontra.

E-handelVi har även seminarier med tema e-handel. I takt med den snabba utvecklingen blir konkurrensen inom e-handeln också allt tuffa-re. Du som är e-handlare måste hitta nya strategier för att stärka din position hos konsumenterna. Vi ger dig tips om hur du kan säl-ja mer till fler genom att erbjuda rätt betallösningar för dig och dina kunder.

SAMTLIGA SEMINARIER är kost-nadsfria. Frukostseminarierna pågår mellan klockan 08.30 och 10.30 och Lunchseminarierna pågår mellan kl 12.00 och 14.00.

Anmäl dig via formuläret på hemsidan eller ring oss på 020-67 67 67 så berättar vi mer.

VÄLKOMMEN!

Utbildningar

och seminarier

På Svea Ekonomis hemsida

finns alla utbildningar och

seminarier. Där kan du även

anmäla dig. Gå in på www.

sveaekonomi.se/utbildning

och läs mer.

13UPDATE NR 3 2014

14 UPDATE NR 3 2014

Klipp ut och spara

Viktiga datum oktober – november

Oktober

13DEBITERAD F- OCH SA-SKATT

• Ditt företags debiterade F- eller SA-skatt ska vara bokförd på Skatteverkets konto.

EXTRA SKATTEINBETALNING

En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 30 000 kronor, vill undvika kost-nadsränta och har ett företag med något av följande beskattningsår:

• 1 augusti 2013–31 juli 2014

• 1 september 2013–31 augusti 2014

Räntan börjar räknas fr o m den 14 oktober.

OM DITT FÖRETAG HAR EN OMSÄTTNING PÅ HÖGST 40 MILJONER SKA:

• momsen för augusti 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september 2014 vara bokförd på Skatte-verkets konto

• en momsdeklaration för augusti 2014 ha kommit in till Skatteverket (om ditt före-tag redovisar moms varje månad)

• en arbetsgivardeklaration för september 2014 ha kommit in till Skatteverket

OM DITT FÖRETAG HAR EN OMSÄTTNING PÅ ÖVER 40 MILJONER SKA:

• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september 2014 vara bokförd på Skatte-verkets konto

20

• En periodisk sammanställning för septem-ber och tredje kvartalet 2014 ska ha kom-mit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten.

21

• För juridiska personer med beskattningsår som avslutas mellan den 1/7 och 31/8 2014 öppnar e-tjänsten Inkomstdeklara-tion 2 den 21 oktober.

27

PERIODISK SAMMANSTÄLLNING

• En periodisk sammanställning för sep-tember och tredje kvartalet 2014 ska ha kommit in till Skatteverket om du använ-der e-tjänsten.

OM DITT FÖRETAG HAR EN OMSÄTTNING PÅ ÖVER 40 MILJONER SKA:

• momsen för september 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto

• moms- och arbetsgivardeklarationer för september 2014 ha kommit in till Skatte-verket

HELÅRSREDOVISNING MOMS, EU-HANDEL

OM DITT FÖRETAG

• har en omsättning på högst 1 miljon

• redovisar momsen en gång per år

• inte bedriver EU-handel

SKA:

• momsen för räkenskapsåret som slutar den 31 augusti 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto

• en momsdeklaration för räkenskapsåreto-van ha kommit in till Skatteverket

Handelsbolag, konkursbon m fl som redovisar moms helårsvis ska ha lämnat sin momsdeklaration och betalat momsen för räkenskapsåret som slutar den 31 augusti 2014.

November

3ALLMÄN FASTIGHETSTAXERING

Fastighetsdeklaration till allmän fastighets-taxering 2015 av småhus ska vara lämnad. Använd helst e-tjänsten Fastighetsdekla-ration, småhus. Om du använder pappers-blanketten, skicka den till Skatteverkets inläsningscentral.

PAPPERSDEKLARATION FÖR JURIDISKA PERSONER

Sista dagen att lämna en pappersdeklara-tion för juridiska personer som har något av följande beskattningsår:

• 1 februari 2013–31 januari 2014

• 1 mars 2013–28 februari 2014

• 1 april 2013–31 mars 2014

• 1 maj 2013–30 april 2014

EXTRA SKATTEINBETALNING

En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mindre än 30 000 kronor, vill undvika kost-nadsränta och har ett företag med något av följande beskattningsår:

• 1 juni 2013–31 maj 2014

• 1 juli 2013–30 juni 2014

Räntan börjar räknas fr o m den 4 november.

12UNDERSKOTT AV SLUTLIG SKATT

Sista dag att betala underskott av slutlig skatt om ditt företag fick sitt slutskatte-besked i augusti. Inbetalningen ska vara bokförd på Skatteverkets konto senast denna dag.

DEBITERAD F- OCH SA-SKATT

Ditt företags debiterade F- eller SA- skatt ska vara bokförd på Skatteverkets konto.

OM DITT FÖRETAG HAR EN OMSÄTTNING PÅ HÖGST 40 MILJONER KRONOR SKA:

• momsen för juli - september 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag har tremånadersmoms)

• momsen för september 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• momsen för februari 2013 - januari 2014, mars 2013 - februari 2014, april 2013 - mars 2014 eller maj 2013 - april 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar momsen helårsvis, har något av dessa beskattningsår och inte bedriver EU-handel)

• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2014 vara bokförd på Skattever-kets konto

• en momsdeklaration för juli - september 2014 ha kommit in till Skatteverket (gäller företag som har tremånadersmoms)

• en momsdeklaration för september 2014 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• en arbetsgivardeklaration för oktober 2014 ha kommit in till Skatteverket

OM DITT FÖRETAG HAR EN OMSÄTTNING PÅ ÖVER 40 MILJONER KRONOR SKA:

• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2014 vara bokförd på Skattever-kets konto

OM DITT FÖRETAG HAR EN OMSÄTTNING PÅ HÖGST 1 MILJON , REDOVISAR MOM-SEN EN GÅNG PER ÅR, INTE BEDRIVER EU-HANDEL SKA:

• momsen för räkenskapsår som slutar den 31 januari 2014, 28 februari 2014, 31 mars 2014 eller 30 april 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto

• en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 31 januari 2014, 28 febru-ari 2014, 31 mars 2014 eller 30 april 2014 ha kommit in till Skatteverket

HELÅRSREDOVISNING MOMS, INGEN EU-HANDEL – MOMSDEKLARATION PÅ PAPPER

OM DITT FÖRETAG

• har en årsomsättning på högst 1 miljon

• redovisar momsen en gång per år

• inte bedriver EU-handel

• lämnar momsdeklaration på papper

ska momsen för räkenskapsår som slutar den

• 31 januari 2014

• 28 februari 2014

• 31 mars 2014

• 30 april 2014

vara bokförd på Skatteverkets konto.

• en momsdeklaration för räkenskapsåren ovan ha kommit in till Skatteverket

20

• En periodisk sammanställning för oktober 2014 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten.

25

• En periodisk sammanställning för oktober 2014 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e-tjänsten.

26 OM DITT FÖRETAG HAR EN OMSÄTTNING PÅ ÖVER 40 MILJONER KRONOR SKA:

• momsen för oktober 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto

• moms- och arbetsgivardeklarationer för oktober 2014 ha kommit in till Skatte-verket

HELÅRSREDOVISNING MOMS, EU-HANDEL

OM DITT FÖRETAG

• har en årsomsättning på högst 1 miljon

• redovisar momsen en gång per år

• bedriver EU-handel

SKA:

• momsen för räkenskapsåret som slutar den 30 september 2014 vara bokförd på Skatteverkets konto

• en momsdeklaration för räkenskapsåret ovan ha kommit in till Skatteverket

Handelsbolag, konkursbon m fl som redovisar moms helårsvis ska ha lämnat sin momsdeklaration och betalat momsen för räkenskapsåret som slutar den 30 septem-ber 2014.

15UPDATE NR 3 2014

Nyckeltal 2014

Räntor, Svea Ekonomi (f n)

Sparkonto: 1,80 %

Kapitalkonto: 2,10 %

Utlåning från: 6,9 %

Prisbasbelopp

Prisbasbelopp 2014: 44 400 kr

Prisbasbelopp 2013: 44 500 kr

Prisbasbelopp 2012: 44 000 kr

Prisbasbelopp 2011: 42 800 kr

Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad)

Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2014 (KFMFS

2013:1, Verkställighet och indrivning, beslutade den 2 december 2013). Kronofogdemyndigheten föreskriver med stöd av 7 kap.

4 § utsökningsförordningen (1981:981) följande:

1 § Förbehållsbeloppet ska bestämmas med ledning av ett normalbelopp.

2 § Normalbeloppet ska för en ensamstående gäldenär vara 4 680 kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed jämställda

7 732 kr i månaden och för varje barn 2 483 kr i månaden till och med det kalenderåret då barnet fyller sex år och 2 858 kr i

månaden för tid därefter.

3 § Följande normalbelopp i kronor per inkomstperiod ska gälla.

Månad Två veckor Vecka Dag

Ensamstående 4 680 kr 2 184 kr 1 092 kr 156 kr

Makar och jämställda 7 732 kr 3 608 kr 1 804 kr 258 kr

Barn t o m det kalenderår då barnet fyller 6 år 2 483 kr 1 159 kr 579 kr 83 kr

Barn fr o m det kalenderår då barnet fyller 7 år 2 858 kr 1 334 kr 667 kr 95 kr

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2014 och gäller till den 31 december 2014.

Referensränta

Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 juli – 31 december 2014 till 1,0 procent. Enligt 9 § räntelagen (1975:635; se-

nast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall enligt

denna paragraf motsvara den reporänta som Riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs,

till närmast högre halva procentenhet. Referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002.

1 juli – 31 dec 2014 1,0%

1 jan – 30 juni 2014 1,0%

1 juli – 31 dec 2013 1,0%

1 jan – 30 juni 2013 1,0%

1 juli – 31 dec 2012 1,5%

1 jan – 30 juni 2012 2,0%

1 juli – 31 dec 2011 2,0%

1 jan – 30 juni 2011 1,5%

1 juli – 31 dec 2010 0,5%

Inkassoavgifter

Lagstadgade avgifter

Arvode Inkasso 180 kr

Arvode betalningsföreläggande 380 kr

Påminnelseavgift 60 kr

Upprättande av amorteringsplan 170 kr

Arvode vid handräckning 420 kr

Myndighetsavgifter

Ansökningsavgift 300 kr

Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) 600 kr

Stämning, FT-mål / T-mål 900 kr / 2 800 kr

Konkursansökan 2 800 kr

Ansökan om företagsrekonstruktion 2 800 kr

Helsingfors

Tallinn

RigaÅseda

Hamar

Göteborg

Köpenhamn

Sastamala

Trondheim

Zürich

ReeuwijkAmsterdam

Wiener Neudorf

Karlsruhe

SolnaOslo

Belgrad

Budapest

SolnaSE-169 81 SolnaSverige

Evenemangsgatan 31Tel: +46 8 735 90 00Fax: +46 8 735 42 09

GöteborgBox 2149SE-403 13 GöteborgSverige

Otterhällegatan 12 BTel: +46 31 17 25 45Fax: +46 31 711 18 16

ÅsedaBox 116SE-364 21 ÅsedaSverige

Skolgatan 8Tel: +46 8 735 90 00Fax: +46 474 716 68

www.sveaekonomi.seinfo@sveaekonomi.seOrg. nr: 556489-2924Säte: Stockholm

Följ oss i sociala media

Här hittar du Svea Ekonomi