Vårterminen2017Examensarbete,15hpSocionomprogrammet,210hpHandledare:DanielTörnqvist,universitetslektorvidInstitutionenförsocialtarbete

Det kommunikativa ledarskapet En litteraturstudie om betydelsen av ledarens kommunikativa förmåga.

Regina Bergman Andreas Haglund

Springterm2017Examensarbete,15hpSocionomprogrammet,210hpSupervisor:DanielTörnqvist,seniorlecturerattheDepartmentofSocialWork

The communicative leadership A literature review of the importance of the leader’s communicative ability.

Regina Bergman Andreas Haglund

Abstrakt

Bakgrund: Ledarskap utövas genom kommunikation och yrkesrollen som ledare blir aldrig statisk utan präglas av ständiga förändringar. Idag ställs högre krav på ledare när det gäller konsten att kommunicera komplexa fenomen och kommunikationen i ledarskapet har fått en allt mer central roll. Globaliseringen som i modern tid sker medför att allt fler individer vid något tillfälle under sin karriär kommer att arbeta i en annan kultur än den invanda. Det finns mycket forskning om ledarskap men inte tillräckligt om vilken betydelse ledarens kommunikativa förmåga har för uppfattningen av ledarskapet vilket påvisar att ytterligare forskning är nödvändig.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken bild forskningen gav av sambandet mellan ledarens kommunikativa förmåga och uppfattningen av ledarskapet.Metod: I litteraturstudiens resultat ingick 16 studier varav 12 stycken var kvantitativa studier, tre stycken var forskningsstudier samt en kvalitativ studie från databaserna SocINDEX, PsycINFO samt Web of Science. Studierna granskades och analyserades med inspiration av kvantitativ innehållsanalys.Resultat: Ledarens attityd till kommunikation kan vara av betydelse för relationen till samt det sociala inflytandet över medarbetarna. Den icke-verbala kommunikationen har större inverkan på medarbetarna än den verbala kommunikationen på grund av gester, ansiktsuttryck och skriftliga formuleringar. Kommunikationens effektivitet samt medvetenhet kan även kopplas samman med ledarskapets effektivitet.Slutsats: Slutsatserna i denna studie är att ledarens kommunikativa förmåga kan vara av vikt för uppfattningen av ledarskapet. Ledarens sätt att kommunicera både genom verbal och icke-verbal kommunikation har betydelse för medarbetarnas effektivitet, engagemang, motivation och värderingen av arbetsuppgifternas meningsfullhet. Vetskapen om att kommunikation har stor betydelse för hur ledarskapet upplevs kan göra att det finns behov av ytterligare forskning för att vidare kunna studera det kommunikativa ledarskapet.Nyckelord: ledarskap, kommunikation

AbstractBackground: Leadership is pursued through communication and the professional role as a leader is never static but is characterized by constant change. Today’s requirement on leaders are much harder in the art of communicating complex phenomena and communication in leadership has received an increasingly central role. The globalization that takes place in modern time causes more and more individuals that at some point of their career will be working in a different culture than the familiar. Many researches on leadership have been done through the years but not enough of the importance of leader’s communication skills for the perception of leadership, which indicates that further research is necessary.Aim: The aim of this study was to investigate what picture previous science showed of the relationship between leader’s communication skills and the perception of leadership.Method: The result of the literature study included 16 studies from the databases SocINDEX, PsycINFO and Web of Science of which 12 were quantitative studies, three were research studies and one qualitative study. The studies were reviewed and analyzed by the inspiration of quantitative content analysis.Results: The leader's attitude towards communication may be of importance to the relationship and social influence to employees. The non-verbal communication has a bigger impact on employees than the verbal because of gestures, facial expressions and written formulation. Communication efficiency and awareness can also be linked to leadership effectiveness. Conclusion: The conclusions of this study are that the leader's communication skills could be important for the perception of leadership. The leader's way to communicate through both verbal and non-verbal communication is important for employee engagement, motivation and valuation of the duties meaningfulness. Knowing that communication is very important for how the leadership is perceived could lead to the need of further research to study the communicative leadership. Keywords: leadership, communication

Innehållsförteckning 1.Inledning.......................................................................................................................................62.Syfteochfrågeställningar........................................................................................................8

3.Kunskapsöversiktochteoretiskutgångspunkt...............................................................93.1Ledarskap.............................................................................................................................................93.2Kommunikation.................................................................................................................................93.3Ledarstilar..........................................................................................................................................113.4KASAM.................................................................................................................................................13

4.Metod............................................................................................................................................144.1Sökmetoder........................................................................................................................................144.2Urval.....................................................................................................................................................144.3Kvalitetssäkringochansats..........................................................................................................154.4Analysprocess...................................................................................................................................154.5Etiskaöverväganden......................................................................................................................164.6Ansvarsfördelning...........................................................................................................................16

5.Resultat.......................................................................................................................................175.1Främjandekommunikativafaktorermellanledareochmedarbetare.........................175.1.1Verbalkommunikation............................................................................................................................175.1.2Icke-verbalkommunikation..................................................................................................................19

5.2Faktorersomkomplicerarkommunikationenmellanledareochmedarbetare......215.2.1Verbalkommunikation............................................................................................................................215.2.2Icke-verbalkommunikation..................................................................................................................21

5.3Ledarstilarsinverkanikommunikationenmellanledareochmedarbetare.............225.3.1Transaktionelltledarskap.......................................................................................................................225.3.2Transformerandeledarskap..................................................................................................................235.3.3Karismatisktochicke-karismatisktledarskap..............................................................................23

6.Diskussion...................................................................................................................................246.1Resultatdiskussion..........................................................................................................................246.2Metoddiskussion..............................................................................................................................296.3Betydelseförledarskapisocialtarbete...................................................................................30

Referenslista...................................................................................................................................32Bilagor...............................................................................................................................................35Bilaga1.......................................................................................................................................................35Bilaga2.......................................................................................................................................................36Bilaga3.......................................................................................................................................................39

6

1. Inledning

Som socionom stärker du ständigt din förmåga att möta människor i utsatta situationer. Det har du stor nytta av även som chef. Socionomer som är nyfikna på andra människor, drivs av att se andra utvecklas och vill arbeta med verksamhetsutveckling har många goda skäl att satsa på en ledarskapskarriär. (Wihlborg/Framtidens karriär - Socionom, 2016)

En chefsroll inom socialförvaltningen innebär att individen bör ha färdigheter som innefattar flexibilitet och öppenhet då yrkesrollen aldrig blir statisk utan präglas av ständiga förändringar. Socionomer som yrkesgrupp drivs bland annat av att se andra individet utvecklas vilket är av stor vikt i en ledarposition då medarbetarna själva exempelvis kan motiveras att hitta egna lösningar på hinder som uppstår längs vägen. (Wihlborg/Framtidens karriär - Socionom, 2016).Idag ställs högre krav på ledare när det gäller konsten att kunna kommunicera komplexa fenomen som exempelvis värderingar, normer, visioner samt övergripande målsättningar (Falkheimer & Heide, 2007). Det har tidigare inom ledarskapsforskningen enbart fokuserats på ledaren som individ medan medarbetarna har haft en mer tillbakadragen roll. Medarbetarna har betraktats som mindre intressanta objekt för inverkan på ledarskapet men idag har fokus flyttats från ledaren som individ till relation och kommunikation mellan ledaren och medarbetaren. Kommunikationen har i det nya synsättet på ledarskap därmed fått en mer central roll än i det gamla ledarskapsperspektivet (Simonsson, 2011).Ledarskapet utövas genom kommunikation och att ha förmågan att kunna ändra sitt sätt att bemöta andra människor gör det även lättare att lyssna, medla samt ge direktiv när situationen kräver det (Nilsson & Waldemarsson, 2011). Kommunikation är ett begrepp som både påverkar oss i vardagen och i arbetslivet samt ett begrepp som berör oss på̊ många olika sätt. Inom arbetslivet går vi idag mot ett mindre auktoritärt och ett mer kommunikativt ledarskap där fokus ligger på utveckling, problemlösning och kvalitet (Nilsson & Waldemarsson, 2011).Behovet av att undersöka vad som händer då ledare från en kultur leder medarbetare från en annan kultur har ökat i och med globaliseringen. Denna globalisering medför att allt fler individer någon gång under sin karriär kommer att arbeta i en annan kultur än den invanda. Ledarens egna förkunskaper kring andra kulturer, egna värderingar och idéer om ledarskap samt motivationen kring att lära sig någonting nytt blir avgörande för hur väl ledaren lyckas i den nya kontexten (Bolman & Deal, 2015). Organisationernas kommunikation är i en förändringsprocess där påverkans- och övervakningsmetoder i kommunikationen byts ut mot relationsåtgärder av olika slag då detta framkommit som mer effektivt. Även dialogen bland ledare och chefer förespråkas allt mer eftersom detta effektiviserar relationsbyggande (Larsson, 2008).Ett bra respektive dåligt ledarskap påverkar medarbetarna på olika sätt vilket kan leda till att organisationen eller verksamheten i slutändan påverkas antingen positivt eller negativt. En ökad förståelse för kommunikationens betydelse i ledarskap kan troligtvis främja

7

medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö̈ och hälsa. En litteraturstudie som berör kommunikation och ledarskap behövs för att bidra till att klargöra dessa svåröverblickade och föränderliga områden som idag blir allt mer centrala inom socialt arbete.

8

2. Syfte och frågeställningar Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken bild den studerade litteraturens forskning kan ge av sambandet mellan ledarens kommunikativa förmåga och uppfattningen av ledarskapet.Frågeställningar:

• Vilka faktorer kan främja kontra komplicera kommunikation mellan ledare och medarbetare enligt den studerade litteraturen?

• Framställs det några särskilda ledarstilar i den studerade litteraturen som har särskild inverkan i kommunikationen mellan ledare och medarbetare?

• Finns det något samband enligt den studerade litteraturen mellan ledarens sätt att kommunicera och effektiviteten i ledarskapet?

9

3. Kunskapsöversikt och teoretisk utgångspunktKunskapsöversikten är uppdelad i fyra olika avsnitt där avsikten är att introducera de huvudbegrepp och teoretiska utgångspunkter som berörs genomgående i litteraturstudien. Dessa fyra avsnitt är kommunikation, ledarskap, ledarstilar samt KASAM. I denna litteraturstudie baseras resultatet enbart på tidigare forskning och därmed innefattar detta avsnitt en mer allmän synvinkel på huvudbegreppen och de teoretiska utgångspunkterna samt deras koppling till varandra.

3.1 LedarskapBegreppet ledarskap kan definieras på en ofantlig mängd olika sätt men ändå är begreppet otillräckligt definierat. Anledningen är att forskare tenderar att definiera ledarskapet utifrån individuella perspektiv och de aspekter som är mest intressanta för dem själva. Ledarskap har i de flesta fall definierats på antagandet att det är en process i vilken en eller flera personer avsiktligt influerar varandra i syfte att leda, strukturera, främja samt uppmuntra aktiviteter och relationer i en grupp (Yukl, 2012). Mognad, erfarenhet och kompetens är tre viktiga ingredienser i ledarskap (Nilsson & Waldemarsson, 2011). Ordet leda betyder föra, visa och peka medan ordet chef kommer från latinets caput och betyder huvud (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014). Vidare utvecklas begreppsdefinitionerna av chef och ledare genom beskrivningen att leda står för beteende och handling medan chef innebär tänkande och planering (Nilsson & Waldemarsson, 2011). En person kan vara ledare utan att vara chef exempelvis en informell ledare medan en person kan inneha en chefstitel utan att ha underordnade såsom exempelvis en produktchef. Begreppet chef är en yrkestitel medan ledarskap bland annat innefattar att motivera medarbetare samt skapa och utveckla fördelaktiga förhållanden för att utföra en uppgift. Chefer kan även vara ledare men endast om de besitter möjligheten att påverka sina medarbetare genom att skapa en relation till dem (Yukl, 2012). Det finns en viss skillnad mellan att vara ledare och att vara chef där rollen som chef är mer kopplad till en position medan ledarrollen är mer kopplad till acceptans. En person som tilldelats en formell ledarposition måste kunna använda sin formella makt som chef då det behövs men även kunna använda sin sociala kompetens som ledare när situationen istället kräver det (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014).Ledarskap är ett komplext begrepp att definiera och ledarskapet är kontextberoende vilket innebär att en person kan vara en bra ledare i ett sammanhang men fungera mindre bra i en annan kontext. Ledarskapet bedöms på olika sätt av olika personer vilket medför att oavsett hur bra en ledare fungerar i sin roll kommer denne inte att vara lika uppskattad av alla. I ledarskapet finns även en social aspekt då gruppdynamiska faktorer har en inverkan för hur ledarskapet upplevs. I olika kulturer ställs diverse olika krav på en individs ledarskap vilket gör att kulturen och medarbetares förförståelse är faktorer som har betydelse för hur ledarskapet upplevs (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014).

3.2 KommunikationOrdet kommunikation kommer från latinets communis och betyder att någonting blir delat och gemensamt. Kommunikation innebär följaktligen att individer delar med sig av någonting

10

till någon annan, exempelvis tankar, upplevelser och värderingar. Språk och kommunikation möjliggör att människor möts men vi får till viss del även möta oss själva eftersom det är i andras reaktioner på oss som vi får syn på oss själva. Alla människor är unika individer med diverse erfarenheter, personligheter och identiteter vilket leder till att kommunikation och samspel blir svårtolkat med ett flertal olika risker för missförstånd. Kommunikationen berör både verbala och icke-verbala budskap där det icke-verbala attributet ger uttryck för stämningen och kan ge signaler för avsikter, attityder och värderingar hos individer (Nilsson & Waldemarsson, 2011).Icke-verbal kommunikation definieras som samtliga delar av ett budskap som inte ryms och ges uttryck i ordens betydelse. De icke-verbala budskapen kompletterar och förstärker verbala budskap och ger uttryck för känslor, visar attityder och värderingar samt definierar och skapar mellanmänskliga relationer (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014). Genom individers olika tolkningar och värderingar av vad som sägs och görs skapas betydelsen av de icke-verbala uttrycken som förmedlas. Enskilda icke-verbala uttryck tolkas på varierande sätt av olika individer vilket gör att det är svårt att tolka icke-verbala uttryck korrekt då mottagaren alltid bär med sig den egna förförståelsen. De icke-verbala uttrycken får en betydelse först när människan ser till att sammanhanget och uttrycket tolkas tillsammans med andra budskap (Nilsson & Waldemarsson, 2011). De icke-verbala uttrycken är av stor vikt när människor går in i nya roller då ett bekräftande av den nya identiteten sker genom det icke-verbala bemötandet (Nilsson & Waldemarsson, 2016).De icke-verbala uttrycken är i större utsträckning mångtydiga och mer beroende av relation, situation samt kultur och kontext jämfört med det verbala språket. Två identiska kroppsliga uttryck hos två olika personer kan stå för totalt skilda företeelser beroende på sammanhanget eller kontexten. De icke-verbala uttrycken är av stor vikt när det handlar om att upprätta samt utveckla relationer till andra människor eftersom människors relationer till varandra belyses genom de icke-verbala uttrycken. En annan viktig faktor där de icke-verbala uttrycken har betydelse i kommunikationen är när det gäller trovärdigheten. Mängder av kulturella feltolkningar sker inom den icke-verbala kommunikationen och där kan det uppstå dilemman när det gäller samspelet mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Kulturella feltolkningar sker eftersom det förekommer olika regler för vanliga samtalssituationer i diverse kulturella sammanhang. Samtalets regler är till största del omedvetna vilket medför att samma regler som människorna tillämpat i sitt hemspråk används i andra kulturella sammanhang vilket i sin tur kan leda till störningar i kommunikationen (Nilsson & Waldemarsson, 2016).Den elektroniska utvecklingen inom kommunikation har medfört att flertalet grupper även fungerar virtuellt i form av exempelvis videokonferenser, e-post eller elektroniska diskussionsforum. Elektronisk kommunikation är direkt och kan förena människor världen över utan större svårigheter i modern tid. I en virtuell grupp kan medarbetarna kommunicera oberoende av tidsskillnader samt arbeta inom samma organisation men i olika världsdelar. Gruppdynamiken och samspelet i ett virtuellt sammanhang blir annorlunda eftersom medarbetarna förhållandevis sällan kan se varandra vilket gör att individerna blir tvungna att

11

förtjäna sin status på annat sätt. En viktig faktor i virtuella grupper är motivationen, det vill säga hur ledaren ska kunna motivera sina medarbetare individuellt likväl som i grupp. Medarbetarna i en virtuell grupp tenderar att kommunicera mer jämlikt och neutralt eftersom att kommunikationen sker elektroniskt. Inom elektronisk kommunikation har det utvecklats uttryckssymboler vilka är symboler för känslor genom enklare bilder för att uttrycka exempelvis skämt eller ironi. Känslomässig laddning eller social närvaro är problematiskt att förmedla via elektronisk kommunikation och uttryckssymbolerna finns till för att kompensera frånvaron av de icke-verbala attributen (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014).Det grundläggande för all effektiv kommunikation är att individer anpassar sig efter varandras sätt att vara samt att bemöta personer i den situation de befinner sig i för att ha möjlighet att erhålla en ömsesidig förståelse. Budskap tolkas inte endast genom vad vi människor verbalt säger utan även i stor utsträckning hur det uttrycks vilket har stor betydelse för hur budskapen mottas av den andra parten (Lycken, 2005).

3.3 LedarstilarKarismatiskt ledarskap beskrivs som en typ av kommunikativ påverkan som bygger på medarbetarnas uppfattning av i vilken utsträckning ledaren besitter egenskaper av exceptionell karaktär. Ledare som präglas av ett karismatiskt ledarskap tenderar i en svår situation att komma med en radikal lösning som bidrar till att medarbetare attraheras och tror på visionen som ledaren presenterar. Karismatiska ledare har en mer djupgående och ovanlig effekt på sina medarbetare som exempelvis att medarbetarna är följsamma, förmedlar positiva känslor samt är känslomässigt engagerade i arbetsgruppens gemensamma uppdrag och framgång. Vid nära och avlägset karismatiskt ledarskap tillskrivs ledaren olika egenskaper utifrån närvaro. Nära karismatiska ledare tillskrivs ofta egenskaper utifrån sina effekter på medarbetarnas motivation, uppgiftsbeteende och medarbetarnas identifikation med ledaren. Avlägsna karismatiska ledare tillskrivs istället egenskaper utifrån sina betydande prestationer samt effekter på viktiga attityder hos medarbetarna (Yukl, 2012). Ledare som präglas av ett karismatiskt ledarskap tenderar att klara av att motivera, engagera samt skapa en gemensam vision för en arbetsgrupp vilket anses vara nyckeln till en framgångsrik organisation (Simonsson, 2011).Transaktionellt och transformativt ledarskap preciseras utifrån olika beståndsdelar vilka är ledarens effekt på medarbetarna samt det beteende ledaren använder för att influera sina medarbetare. Dessa ledarstilar är särpräglade men den ena utesluter inte den andra då ledare kan kombinera båda typerna av ledarskap för att uppnå en större effektivitet. Ett transformativt ledarskap ökar medarbetarnas känsla av tillit, lojalitet och respekt gentemot ledaren och detta kan i sin tur bidra till att medarbetarna gör lite mer än vad som förväntas av dem. Transaktionellt ledarskap lyfter däremot fram en utbytesprocess där medarbetarna genomför det ledaren ber om men en effekt av detta kan vara att det mest troligt inte bidrar till ökad glädje och drivkraft hos medarbetarna inför arbetsuppgifterna. De två ledarstilarna, transaktionellt och transformativt ledarskap, präglas av olika ledarskapsbeteenden som identifierar ledaren i den ena och den andra typen. Det finns tre ursprungliga typer av transformativt beteende och dessa är idealiserad påverkan, intellektuell stimulans och

12

individuell omtanke. I en mer modern omarbetning har två beteenden tillkommit vilka är inspirerande motivation samt intellektuell stimulans. Det transformativa ledarskapet upplevs som effektivt i alla situationer och kulturer. Vidare finns det två typer av transaktionella beteenden vilka är villkorlig belöning och ledning genom att passivt hantera avvikelser. Under en omarbetning tillkom ett beteende där ledarskap sker genom att aktivt söka efter avvikelser för att effektivisera arbetet. Sammanfattningsvis berörs det transaktionella ledarskapet av en instrumentell följsamhet medan det transformativa ledarskapet handlar om en internalisering (Yukl, 2012).Baserat på en studie som undersökt effekterna av transformerande ledarskap inom socialt arbete har det framkommit att effekterna både var direkta och positiva. Ett transformerande ledarskap förstärkte engagemanget hos medarbetarna och desto längre tid ledare och medarbetare tillbringade tillsammans desto starkare blev engagemanget i och med att medarbetarna bland annat upplevde stöd från ledaren. Transformerande ledarskap vore bra för socionomstudenter i sin utbildning att få ta del av eftersom den typen av ledarskap hade goda effekter på medarbetare inom socialt arbete (Tafvelin, Hyvönen & Westberg, 2014).Ledare anpassar sin ledarstil utifrån medarbetarnas behov och beroende på vad ledaren har för inriktning i sitt ledarskap så växlar beteendet mellan att vara transformerande och transaktionellt. Vid ett transformellt ledarskap fokuseras ledarens inriktning på att stötta och främja sina medarbetare medan ett transaktionellt ledarskap istället utgår från förebyggande åtgärder. Oavsett ledarskapsstil är relationen mellan ledaren och medarbetaren den grundläggande faktorn för att ledaren ska kunna påverka medarbetarna (Hamstra, Sassenberg, Yperen & Wisse, 2013).Ledarstilar är allmänna faktorer som kan underlätta och effektivisera ett ledarskap. Dessa olika stilar är oberoende av ledarens individuella egenskaper samt personlighet men har visat sig ha inverkan på både medarbetares arbetsmoral och produktivitet. Ledare som ännu inte är medvetna om sin ledarstil tenderar i större utsträckning att behöva stöd och kunskap utifrån men ledare som är medvetna om sin ledarstil är inte i behov av hjälp i samma utsträckning. (Bolman & Deal, 2015). En ledare med en naturlig kommunikationsstil utifrån dennes personliga egenskaper kan anpassa sitt sätt att uttrycka sig för att på bästa möjliga sätt nå fram till personer med ett annat personlighetsdrag och en annorlunda kommunikationsstil än den egna (Lycken, 2005).Sammanfattningsvis har tidigare forskning och litteratur pekat ut ovan nämnda avsnitt, vilka är ledarskap, kommunikation samt ledarstilar, som centrala områden för det kommunikativa ledarskapet. Det finns skillnader mellan chefskap och ledarskap i den bemärkelsen att chef endast är en yrkestitel men ledarskap handlar om att motivera samt skapa fördelaktiga förhållanden för sina medarbetare. Ledarskap är kontextberoende vilket innebär att ledarskapet bör sättas in i ett sammanhang. Kommunikation berör både det verbala och det icke-verbala där det icke-verbala står för stämning samt kan ge signaler för avsikter, attityder och värderingar. Icke-verbala budskap i en kommunikation kompletterar och förstärker det verbala budskapet men det mest grundläggande för all effektiv kommunikation är att

13

människor anpassar sig efter varandras sätt att vara. Ledare tillskrivs olika egenskaper utifrån olika faktorer där bland annat avstånd kan spela in för hur medarbetare ser på sina ledare. Ledarstilar och ledarteorier i sin tur är särpräglade men den ena utesluter inte den andra då ledare kan kombinera flera typer av ledarskap för att uppnå en större effektivitet bland sina medarbetare. Vilken ledarstil en ledare tillskrivs beror på aktiva val och strategier som denne använder sig av vilka i sin tur överförs till medarbetarna. Kommunikationen i ledarskapet tolkas på olika sätt av olika personer vilket innebär att oavsett hur väl en ledare fungerar i en roll behöver inte denne vara lika uppskattad samt välfungerande i andra sammanhang.

3.4 KASAM Aaron Antonovsky skapade begreppet KASAM för första gången i boken Health, stress and coping som utkom 1979. Begreppet uppkom efter att Antonovsky genomfört en rad ostrukturerade intervjuer med 51 inbördes olika människor. Det som dessa människor hade gemensamt var att de upplevt svåra trauman som de alla hade kunnat hantera överraskande bra. Den vägledande intervjufrågan fokuserade kring hur intervjupersonerna såg på sina liv. Efter analys av intervjuprotokollet bedömdes sexton av intervjupersonerna inneha en stark KASAM och elva en svag KASAM. Antonovsky kartlade teman som förekom bland intervjupersonerna med stark KASAM men som saknades i den grupp som hade svag KASAM. Antonovsky kunde därefter fastställa tre centrala komponenterna som KASAM numera står för, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Alla sexton intervjupersonerna som bedömdes inneha en stark KASAM hade höga värden på samtliga av dessa tre komponenter, detta var det som lade grunden för begreppet KASAM (Antonovsky, 2005). Begriplighet syftar till i vilken utsträckning en människa upplever inre respektive yttre stimuli som förståndiga och gripbara, det vill säga om exempelvis informationen är sammanhängande, strukturerad och tydlig. Hanterbarhet syftar istället på den grad en människa upplever att resurser står till dennes förfogande. Den tredje komponenten meningsfullhet står för vikten av att en människa är delaktig i processer som både skapar dennes öde men även de dagliga erfarenheterna (Antonovsky, 2005).

14

4. MetodI denna metod del kommer en presentation kring de metoder som använts under studiens gång samt motiveringar och diskussioner kring de val som litteraturstudiens författare har gjort.

4.1 Sökmetoder“För att databassökningen ska bli så effektiv som möjligt är det bra att söka hjälp hos en bibliotekarie som känner till de olika databasernas struktur och indexeringssätt.” (Forsberg & Wengström, 2016, s. 64). I ett första skede av processen använde litteraturstudiens författare sig av Umeå Universitetsbiblioteks tjänst Boka bibliotekarie för att få en effektiv och grundlig databassökning redan från start. Den sökmetod som litteraturstudien har sin grund i är diverse olika sökningar som genomfördes i databaserna PsycINFO, SocINDEX och Web of Science. Dessa databaser är inriktade på forskning inom socialt arbete och gavs som förslag från en bibliotekarie att söka i för att på mest effektiva sätt finna relevanta artiklar utifrån litteraturstudiens ändamål. Även diverse tips om tänkbara sökord och rekommenderade inklusions- samt exklusionskriterier gavs från bibliotekarien.Genom att söka på enstaka ord eller ordkombinationer med grunden i orden som frågeställningarna berör uppkommer resultat som är av relevans för undersökningen. Dessa sökord kan i sin tur styrkas med olika booleska operatorer såsom AND, OR samt NOT. De tre operatorerna hittar resultat som antingen innehåller både, antingen eller inte det ena sökordet och/eller det andra (Forsberg & Wengström, 2016). Samtliga sökningar i PsycINFO och SocINDEX genomfördes med de booleska operatorerna AND och OR för att hitta de mest relevanta studierna relaterat till litteraturstudiens syfte. Fritextsökningar gjordes i Web of Science och sökningar med hjälp av fasta ämnesord genomfördes i PsycINFO samt SocINDEX. De sökord som nyttjades var social skills, communication skills, communication, nonverbal communication, verbal communication, rhetoric, social workers, social aspects, leadership, leader, written communication, instant messaging, email, telecommunication, job stress (se bilaga 1).

4.2 UrvalEtt systematiskt tillvägagångssätt i urvalet medför att insamlat data blir trovärdig och håller god kvalitet. Detta med grund i att de insamlade studierna kritiskt granskas, värderas och analyseras vilket medför att tolkningen sker på ett konsekvent och opartiskt sätt (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Bland annat kan inklusions- och exklusionskriterier, som tydligt redovisas, samt kvalitetsgranskningar av de valda artiklarna öka validiteten i innehållet. Under fasen för litteratursökning och kvalitetsgranskning bör arbetets alla författare medverka och tillsammans genomföra granskningen för att god validitet och reliabilitet ska upprätthållas (Wallengren & Henricson, 2012). Ett projekts population bör klart definieras och detta görs genom att tydligt presentera inklusions- och exklusionskriterier med motiveringar för att projektets process ska ske på ett korrekt sätt (Olsson & Sörensen, 2011). Urvalet till litteraturstudien gjordes utifrån ett antal inklusions- och exklusionskriterier i de förvalda databaserna. Samtliga sökningar gjordes var för sig dock har ett urval skett i samråd litteraturstudiens författare sinsemellan. Inklusionskriterier innebar att artiklarna endast skulle omfatta vuxna samt innehålla kommunikation, i form av skriftlig, verbal samt icke-verbal, tillsammans med ledarskap. Ytterligare ett inklusionskriterie var att artiklarna

15

skulle omfattas av en peer-review granskning. Artiklar som omfattades av exklusionskriterierna var de som publicerats på annat språk än svenska och engelska då detta bidrar till en minskad risk för misstolkning av innehållet. En begränsning gjordes gällande publicerings år där artiklar äldre än år 2005 exkluderades och även studier som omfattar barn uteslöts. Utifrån inklusions- och exklusionskriterierna som framställts valdes artiklar ut och som sedan bedömdes som relevanta eller inte för litteraturstudiens syfte utifrån titel och abstrakt.

4.3 Kvalitetssäkring och ansats Kvalitetssäkring av någonting sker fortlöpande och har till uppgift att allt eftersom uppvisa att processen genomgående håller samma goda egenskaper och kvalité (Wallengren & Henricson, 2012). Forskning graderas gentemot bakgrunden av de brukade metodernas kvalitet och graden av denna vetenskapliga kvalitet sätts utifrån ett bedömningsprotokolls poängskala som bedömaren genomför (Olsson & Sörensen, 2011). I ett första steg genomfördes en mer noggrann genomgång av samtliga avsnitt i artiklarna och en kvalitetsgranskning låg till grund för bedömningen, se kvalitetsgranskningsprotokoll tabell 1 – 3 i bilaga 2. Svaga studier uteslöts och endast studier med medel i resultat eller högre har behållits för att upprätthålla en god kvalité och hög trovärdighet i litteraturstudien.Hur olika forskningsbara problem ska lyftas fram utgår ifrån vad forskaren själv avser att undersöka samt huruvida det är ett kvalitativt eller kvantitativt perspektiv som kan bidra till att besvara detta (Olsson & Sörensen, 2011). Kombinationen av att blanda studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats görs ofta med syftet att få en större bredd ur informationsinhämtandet. Mixade metoder bidrar till ökad förståelse av särskilda fenomen som avses att undersöka då de olika ansatserna bidrar med olika perspektiv, både kartläggande av fenomen samt ett ytterligare specialiserat fokusområde (Forsberg & Wengström, 2016).

Fullständighet står för att man kan komma fram till ett mer fullständigt svar på en eller flera forskningsfrågor genom att inkludera både kvantitativa och kvalitativa metoder. Det innebär att de luckor som en metod (till exempel en kvantitativ) lämnar efter sig kan fyllas av en annan metod (till exempel en kvalitativ). (Bryman, 2011, s. 564).

Studier med både kvantitativa och kvalitativa ansatser inkluderades i litteraturstudien för att på ett vidare stadium besvara syfte och frågeställningar. Användandet av mixade ansatser medför att denna studie både ger en bild av upplevelser om kommunikativt ledarskap genom kvalitativa studier men studien ger även en mer generaliserad bild genom kvantitativa studier där totalt 16 stycken studier valdes ut.

4.4 AnalysprocessSyftet med en analys kan handla om att synliggöra det dolda innehållet i en text såväl som det uppenbara. Textens egentliga innehåll och läsarens tolkning av innehållet kan vara väldigt olika då läsaren präglas av den egna förförståelsen och informationsinhämtningen sker genom ett filter av dennes antaganden. Analysprocessen sker genom rörelse där ett steg av bekantgörande och ett ytterligare steg av egentligt analyserande sker som sedan bidrar till en ny helhet. Med andra ord analyseras resultatet i separata delar som vidare i processen skapar

16

en ny helhet i en annan kontext än den ursprungliga (Friberg, 2012). För att få en uppfattning om artiklarnas helhet lästes dem åtskilliga gånger på varsitt håll av författarna varpå studiernas resultat sammanställdes. De mest väsentliga delarna för litteraturstudiens syfte plockades därefter ut ur de olika sammanställningarna. Sedermera gjordes en jämförelse artiklarna emellan för att hitta likheter som i sin tur färgkodades vilket gav fyra teman. De teman som färgkodades var retorik, ledarstilar, kroppsspråk samt skriftlig kommunikation. Vidare sorterades resultatet från de fyra teman till främjande kontra komplicerande faktorer för kommunikation i ledarskap. Avsikten med att färgkodningen genomfördes gradvis var att finna diverse beröringspunkter samt strukturera resultat som var väsentliga för litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Beröringspunkterna sattes samman och bildade den helhet som sedan utgör litteraturstudiens resultat. I tabell 1, bilaga 3 redovisas en artikelöversikt med kvalitetsbedömning som en sammanställning av samtliga studier som resultatdelen är baserad på.

4.5 Etiska överväganden Vid systematiska litteraturstudier bör etiska överväganden göras gällande urval och presentation. Detta görs genom att bland annat inkludera studier som antingen fått tillstånd av etisk kommitté eller där grundliga etiska överväganden har gjorts (Forsberg & Wengström, 2016). I denna litteraturstudie har författarna tagit hänsyn till etiska överväganden genom att en punkt som inkluderas i kvalitetsgranskningen är etiska aspekter. Som nämnts ovan har samtliga inkluderade artiklar i denna litteraturstudie genomgått en kvalitetsgranskning och därmed tas de etiska aspekterna genomgående med i bedömningen. Litteraturstudiens författare har valt att inkludera artiklar som både har och inte har tagit hänsyn till etiska aspekter. Studier som inte tydligt har redogjort för sina etiska överväganden har därmed inkluderats eftersom de inte ansetts särskilt etiskt problematiska i sitt genomförande. Dessa studier har även i övrigt erhållit höga poäng i kvalitetsgranskningen och därmed bidragit till ett värdefullt resultat för litteraturstudien.

4.6 AnsvarsfördelningI detta avsnitt redogörs för en ansvarsfördelning mellan författarna till litteraturstudien Bergman och Haglund, där uppdelningen skett enligt följande. Bergman tar ansvar för avsnitt fyra som består av en metoddel vilket innefattar urval, sökmetod samt analysprocess. Vidare tar Haglund ansvar för avsnitt två som består av kunskapsöversikt gällande litteraturstudiens tre huvudsakliga områden ledarskap, kommunikation samt ledarstilar. Avslutningsvis tar författarna till litteraturstudien gemensamt ansvar för litteraturstudiens resterande delar.

17

5. Resultat

Tema SubtemaFrämjande kommunikativa faktorer Verbal kommunikation

Icke-verbal kommunikationKomplicerande kommunikativa faktorer Verbal kommunikation

Icke-verbal kommunikationLedarstilar Transaktionellt ledarskap

Transformellt ledarskapKarismatiskt och icke-karismatiskt ledarskap

I resultatdelen framställs de teman och subteman som framkommit från de utvalda studierna. Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt där indelningen av resultatet är gjord utifrån de huvudsakliga resultaten som framkommit ur studierna kopplat till litteraturstudiens syfte och frågeställningar. I första och andra avsnittet redovisas verbala och icke-verbala faktorer som främjar kontra komplicerar kommunikationen mellan ledare och medarbetare. I det tredje avsnittet redogörs det för särskilda ledarstilar som i de utvalda studierna framställts som inflytelserika i kommunikationen mellan ledare och medarbetare.

5.1 Främjande kommunikativa faktorer mellan ledare och medarbetare

5.1.1 Verbal kommunikationDet har framkommit att en bredare förståelse av kommunikationsteori leder till en större insikt över vilken social påverkan kommunikationen har i ledarskapet. Människans del i ledarskapet är endast symbolisk medan kommunikationen är den del som förändrar attityder och beteenden hos arbetsgrupper samt får medarbetare att tillsammans sträva mot gemensamma mål. Kommunikationen är en process där individer tolkar, skapar samt använder information för att relatera till den miljö de befinner sig i. Kommunikationens mening, sammanhang och målsättning blir därmed sammanvävda i ledarskapet genom kommunikationsprocessen (Ruben & Gigliotti, 2016).Resultatet visar på att kommunikation är en central del av ett ledarskap och olika typer av ledarstilar kännetecknas av olika kommunikationsstilar. Karismatiskt ledarskap är förknippat med en stödjande men även involverar säker, argumenterande, exakt samt verbalt icke-aggressiv kommunikationsstil. Det visade sig även att ledares exakthet i kommunikationen är betydelsefullt för hur ledarskapet upplevs av medarbetare när det gäller det karismatiska ledarskapet (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010). Ledare som är medvetna om sitt karismatiska ledarskap har en mjukare och mer inflytelserik framtoning i sitt sätt att kommunicera vilket bidrar till ökad arbetsprestation bland medarbetarna. Ledarens självkännedom om sitt karismatiska ledarskap har inverkan på hur inflytelserikt medarbetarna upplever ledarskapet. Självmedvetenhet hos ledare har visat sig överföras till det upplevda inflytandet bland medarbetarna vilket bidrar till ett ökat engagemang i arbetsprocesser samt till ökade chanser för att uppnå ett önskvärt resultat. Karismatiska ledare tenderar kontinuerligt att fokusera på förbättring samt på att skapa en kultur där energin riktas mot klienten och sammanhållningen i arbetsgruppen (Berson & Sosik, 2007).

18

Det framkom att karismatiska ledare i större utsträckning kommunicerar med metaforer och använder ett bildligt språk. De främjar även sammanhållning vilket bidrar till konceptuella idéer och inspiration bland medarbetarna. Karismatiska ledare har en benägenhet att vid en social förändring inom en organisation använda ett kommunikationssätt som är direkt riktat till medarbetarna. Icke-karismatiska ledare tenderar, i motsats till karismatiska ledare, att vara mer konkreta i sitt språkbruk i kommunikationen med medarbetare (Seyranian & Bligh, 2008). Ledare i en organisation bör kommunicera på individnivå eftersom ledaren tillsammans med medarbetarna bygger, definierar och motiverar vad organisationen blir och är vilket genomgående medför en känsla av delaktighet (Golant, Sillince, Harvey & Maclean, 2015). Viktiga egenskaper för karismatiska ledare är hänsynsfullhet samt ett uppvisande av ett naturligt beteende. För karismatiska ledare som är fysiskt avlägsna är de retoriska färdigheterna en desto viktigare egenskap (Neufeld, Wan & Fang, 2010).Kommunikationens effektivitet hör samman med ledarskapets effektivitet eftersom effektiva ledare kommunicerar med flertalet olika metaforer och använder sig utav övertygande argumentation. Genom effektiv kommunikation har det framkommit en ökad upplevelse bland medarbetarna att arbetsuppgifterna de ägnar sig åt är betydelsefulla samt meningsfulla. Effektiva ledare integrerar och kommunicerar ofta med sina medarbetare vilket främjar ömsesidig tillit och respekt. Ledare som engagerar sig effektivt i kommunikation utvecklas också själva i sitt ledarskap. Oavsett ledarstil räcker det inte med att endast inneha starka och övertygande visioner eftersom budskapet kontinuerligt bör förmedlas genom effektiv kommunikation (Neufeld, Wan & Fang, 2010).Stöttning har tillsammans med ledarens exakthet i kommunikationen visat sig vara de viktigaste faktorerna oavsett vilken ledarstil en ledare har. Exaktheten hos ledare är däremot en variabel som betraktas som en viktig kommunikativ skicklighet (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010). Det är grundläggande för kommunikationen relaterat till ledarskap är att ledaren på ett tydligt sätt kan formulera visioner och strategier för att effektivt påverka sina medarbetare (Neufeld, Wan & Fang, 2010). Genom direkt kommunikation kan transformerande ledare påverka den dagliga stressnivån genom att främja sammanhållningen i arbetsgruppen (Diebig, Bormann & Rowold, 2016). Däremot har det visat sig att en stödjande kommunikation från ledare till dess medarbetare är en betydelsefull variabel för ökad kunskap inom en arbetsgrupp (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010). Genom muntlig kommunikation har en ledare medel för att styra sin arbetsgrupp till den nivå som krävs för att vara den ska vara välfungerande (Talley & Temple, 2015). Ledare som dessutom utstrålar säkerhet får i större utsträckning en arbetsgrupp att tillsammans sträva mot en tydlig och utstakad riktning (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010).Personliga egenskaper hos ledaren påverkar även ledarskapet eftersom självsäkra människor ofta tenderar att vara ledare för svåra grupper samt att de ofta är goda lyssnare. Människor som däremot har osäkra eller ödmjuka personliga egenskaper är ofta ledare med god humor samt ett lugnt och tillmötesgående tillvägagångssätt gentemot andra människor. De fokuserar

19

mer på andra än sig själva och har även en god förmåga att lyssna på andra människor (Mandal, 2014).

5.1.2 Icke-verbal kommunikationIcke-verbal kommunikation innefattar alla kommunikativa handlingar utom tal och människor i alla kulturer använder icke-verbal kommunikation men vissa uttryck är specifika för olika kulturer (Mandal, 2014). Den icke-verbala kommunikationen har en större inverkan på medarbetarna än den verbala eftersom spontana och oavsiktliga gester sker vilket gör att samtalet blir mer levande (Talley & Temple, 2015). Icke-verbal kommunikation innefattar kroppshållning, ögonkontakt, ansiktsuttryck, bekräftande gester, handgester samt rörelser utan syfte. Ansiktsuttryck och handgester har stor betydelse för medarbetarnas uppfattning av kvalité och kompetens hos ledaren (Collins, Schrimmer, Diamond & Burke, 2011). De känslor som ledaren förmedlar genom den icke-verbala kommunikationen, då framförallt genom gester, har visat sig ha en inverkan på medarbetarna. Vissa gester kan te sig mer effektiva än andra då de bidrar till att skapa naturlighet mellan ledare och medarbetare. Ledarens medvetenhet kring sitt användande av specifika gester medför en acceptans av det verbala budskapet. Genom ledarens medvetenhet om sina karaktäristiska gester kan denne anpassa vilka gester som används i olika situationer vilket bidrar till en mer korrekt tolkning bland medarbetarna av budskapet.Det karaktäristiska för effektiva ledare är att de genom användandet av specifika positiva gester skapar ett samstämmigt verbalt och icke-verbalt budskap vilket i sin tur medför en positiv påverkan på medarbetarna genom effektivitet i arbetet. Ledare kan skapa en naturlig relation till sina medarbetare genom att använda särskilda positiva gester. Den första positiva gesten som framkom var när ledaren, via en inbjudande handgest positionerar händerna genom att visa handflatan vänd uppåt eller vertikalt mot marken. Den andra positiva gesten som framkom var då ledaren genom en handgest där händerna är knäppta i midjehöjd framför medarbetaren och uppvisar en känsla av ödmjukhet. Den tredje handgesten som skildrades var när ledaren i en förtydligande gest formar sina händer så att fingrarna bildar ett torn (Talley & Temple, 2015). Användandet av positiva gester samt exkluderandet av rörelser och gester utan syfte ger en positiv effekt på uppfattningen av samtalets kvalité mellan ledare och medarbetare (Collins, Schrimmer, Diamond & Burke, 2011).Ansiktet är den mest uttrycksfulla delen på kroppen där ögonen och blicken kan ge en hel del information till motparten under en konversation (Dinică, 2014). Resultatet indikerade på ett samband mellan ansiktsuttryck och uppfattningen av ledarskapet. Ansiktsuttryck som förmedlar en bild av dominans, ambitioner och aggressivitet är typiska drag för ledare. Andra karaktäristiska drag som framkom för en ledare var beslutsamhet, positivitet och styrka. Vidare tyder en höjning och hopdragning av ögonbrynen i olika hög intensitet på olika hög grad av dominans. Ett annat resultat kring ansiktsuttryck som framkom var:

20

Regarding participants' preferences for the facial expressions appropriate for the shaking hands and saying goodbye stage /.../ their expectations were very clear. A high-intensity authentic smile was the preferred expression, followed by another authentic smile. These two smiles dominated the preferences for this stage. The reasons of these preferences were revealed in the qualitative analysis. The participants found it appropriate in the context of the last stage to show authentic happiness, and leave a positive, warm and friendly last impression. (Trichas & Schyns, 2012, s. 561.)

Ett neutralt ansiktsuttryck upplevdes ha större inverkan för ledarskapet än ett ansiktsuttryck som uppkommit till följd av en affekt men det som är avgörande i hur affekternas ansiktsuttryck tolkas är det neutrala ansiktsuttrycket. Ansiktsuttryck kan däremot inte användas som gradering av ledarskap utan det är snarare vikten av sammanhanget som bör framhållas genom att ansiktsuttryck och intensitet i olika personlighetsdrag avspeglar sig i ledarskapet (Trichas & Schyns, 2012).Även personliga egenskaper kan ha inverkan på ledarskapet och den fördomsfria personlighetstypen bland ledare är oftast den som håller ett kortare fysiskt avstånd till sina medarbetare samt använder sig av en mer intensiv ögonkontakt. Det fysiska avståndet i den icke-verbala kommunikationen varierar mellan olika kulturer (Mandal, 2014). Ledares gester och rörelser kan ha olika betydelser i olika kulturer då det även i icke-verbal kommunikation finns kulturella skillnader (Dinică, 2014). För att kunna hålla en viss kvalité på samtal i kulturell bemärkelse så bör ledaren identifiera sina egna kunskaper om kulturella skillnader för att stärka självmedvetenheten vilket därmed även höjer kvalitén (Collins, Schrimmer, Diamond & Burke, 2011).Skriftlig kommunikation är ett värdefullt kommunikationssätt eftersom det dikterade meddelandet kan innehålla flera olika budskap (Drake, 2015). Det fysiska avståndet i skriftlig kommunikation har inte någon inverkan på prestationsförmåga eller kommunikationseffektivitet. För ej fysiskt närvarande ledare är avståndet inte alltid ett hinder för effektiv kommunikation eller effektivt ledarskap (Neufeld, Wan & Fang, 2010). Transformerande ledare belyser arbetsgruppens vision och identifierar sig med dem vilket bidrar till en ökad sammanhållning samt en ökad positiv feedback inom gruppen vilket gör att arbetsgruppen blir mer effektiv (Kahai, Huang & Jestice, 2012).Ledare som kommunicerar genom skriftliga meddelanden erbjuder medarbetarna mer autonomi eftersom de själva kan bestämma när de svarar vilket leder till mindre upplevd stress. När ledaren kommunicerar genom indirekta medel som exempelvis meddelanden eller e-post kan medarbetare ta sig tid att läsa instruktioner vilket leder till att de ges utrymme att självständigt och noggrant ta ställning till instruktioner (Diebig, Bormann & Rowold, 2016). Uttryckssymboler har tidigare varit frånvarande i den skriftliga kommunikationen men utgör nu en viktig del. Positiva uttryckssymboler har visat sig öka positiva känslor och uttryckssymboler i skriftlig kommunikation kan även användas för att minska olika negativa upplevelser av ofördelaktiga meddelanden som exempelvis klagomål. Uttryckssymboler spelar även en viktig roll när det gäller att klargöra innebörden av ett meddelande och kompenserar också till viss del för icke-verbala signaler som finns i tal. En annan viktig aspekt är att uttryckssymboler i skriftlig kommunikation kan vara mer effektiva än verbal

21

kommunikation när det gäller att uttrycka sig med en sarkastisk avsikt (Thompson & Filik, 2016).

5.2 Faktorer som komplicerar kommunikationen mellan ledare och medarbetare

5.2.1 Verbal kommunikationFaktorer som försvårar kommunikationen mellan ledare och medarbetare är bland annat att kommunikationens utfall och betydelse grundar sig i tolkningar mellan ledare och medarbetare. En ledares kommunikativa attityd kan ha betydelse för relationen och det sociala inflytandet till medarbetarna genom olika informationsutbyten. Innebörden av ledarens attityd tolkas och värderas då av medarbetarna ifall det som sägs upplevs som meningsfullt eller inte. Relationen mellan ledare och medarbetare samt socialt inflytande har betydelse för hur informationen från ledaren tolkas och värderas av medarbetarna (Ruben & Gigliotti, 2016). Ledarens roll och bristande kommunikation gentemot medarbetare är faktorer som inte bidrar till en säkrare arbetsplats utan snarare ökar risken för att arbetsplatsolyckor kan inträffa (Mattson, Hellgren & Göransson, 2015).Ledarstilar har i stor utsträckning sin grund i kommunikationsstilar. Ett uppgiftsorienterat ledarskap är en ledarstil som kan försvåra kommunikationen mellan ledare och medarbetare eftersom den är mindre kommunikativ och anses vara mer ledande än en ledarstil. En uppgiftsorienterad ledare är dessutom mindre relaterad till kommunikationsstilar än karismatiskt ledarskap. Uppgiftsorienterade ledare tenderar i kommunikationen att vara verbalt aggressiva då ledarskapet i stor utsträckning styrs av regler, planering och målmedvetenhet istället för vänlighet, tillit och inspiration (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010).Olika personliga egenskaper avspeglar sig även i ledarskapet och de personlighetsdrag som kan försvåra kommunikationen är människor som är arroganta eftersom de ofta har ett fysiskt längre avstånd till personen de pratar med samt har en tendens att sluta lyssna. Självsäkra människor vill oftast själva vara i centrum för diskussionen vilket kan orsaka störningar i kommunikationen (Mandal, 2014).

5.2.2 Icke-verbal kommunikationEn faktor som försvårar kommunikationen är när ledaren är omedveten om vad dennes gester förmedlar i termer av påverkan och mening för medarbetaren. Då gester och ansiktsuttryck vidarebefordras av ledaren bidrar detta till att både budskapet i gesten och budskapet i uttrycket uppfattas och tolkas av medarbetarna vilket kan skapa förvirring. Gester som kan tolkas negativt är när en ledare har en eller båda händerna i byxfickorna, har båda armarna i kors över bröstet eller har händerna knäppta bakom ryggen (Talley & Temple, 2015).En del intryck kan göra att medarbetare drar slutsatser vilket i sin tur skapar fördomar utifrån personliga egenskaper som kan utläsas av ansiktsdrag. Sänkta ögonbryn förknippas med ett fientligt ansiktsuttryck vilket anses som prototypen för ett dåligt ledarskap. Upphöjda och ihopdragna ögonbryn bidrar till uppfattningen av att ledaren är svag och överkänslig vilket ger intryck av att denne tenderar att vara mer negativ, osäker samt sämre på att hantera svåra situationer. Avsaknaden av positiva ansiktsuttryck resulterar i upplevelsen av avsaknad

22

lämplighet i ledarskap (Trichas & Schyns, 2012). Personliga egenskaper och kroppsspråk har visat sig ha betydelse för uppfattningen av ledarskapet. Blyga personlighetstyper tenderar ofta att ha nervösa skratt, vända sig bort från personer de pratar med samt undvika ögonkontakt. En annan personlighetstyp är bittra människor vilka ofta sitter med armarna i kors eller är stela i sin kroppshållning. Ledare som är skeptiska kan ofta vrida lite åt sidan samt kisa med ögonen medan en orolig individ kan uppträda ofokuserat (Mandal, 2014). En rynka i pannan kan betyda oro, ilska eller frustration och höjda ögonbryn kan istället stå för att personen är överraskad eller förvånad. När en ledare tittar förbi en medarbetare istället för på denne så indikerar agerandet på undvikande eller kylighet gentemot individen medan undvikande av ögonkontakt tyder på skuldkänslor, obehag eller blyghet. Vidgade pupiller kan vara ett tecken på starka känslor för någonting (Dinică, 2014).Användning av endast indirekta former av kommunikation har inte visat sig vara effektiva i sig beroende på att den formen av kommunikation inte främjar samarbete eller minskar konflikter. Denna typ av ledare tenderar att verka på lång sikt snarare än på kort sikt vilket inte förebygger exempelvis konflikter på arbetsplatsen (Diebig, Bormann & Rowold, 2016), se citatet nedan:

However, our results do not suggest that transformational leaders reduce daily role conflict that, for instance, mitigates stressful experiences. This means that, on a daily basis, it is much more important for leaders to foster a supportive atmosphere for their followers and to care for members of the workgroup by creating a positive environment. (Diebig, Bormann & Rowold, 2016, s. 244.)

I skriftlig kommunikation i form av mailkorrespondens mellan ledare och medarbetare är en svårighet för avsändaren att få en känsla av hur innehållet i mailet tolkats av motparten. Beroende på om arbetssituationen för ledaren är lugn eller hektisk syns detta i formulerande av den skriftliga kommunikationen till medarbetarna (Drake, 2015). Sarkasm och ironi kan bli feltolkad i skriftlig kommunikation eftersom det innebär att tolka en mening som ofta är motsatsen till vad som skrivs (Thompson & Filik, 2016).

5.3 Ledarstilars inverkan i kommunikationen mellan ledare och medarbetare

5.3.1 Transaktionellt ledarskapUr ett medarbetarperspektiv kan det utläsas att transaktionella ledare främjar tydliga individuella karaktärer i arbetsgrupperna medan transformerande ledare främjar interaktionen i arbetsgruppen. Skillnaden är att transaktionella ledare är tydliga med vad som förväntas av medarbetarna snarare än att belysa arbetslagets gemensamma vision. Transaktionella ledare motiverar medarbetarna genom att konstruera prestationsmål för medarbetarna och arbetsgruppen att sträva efter. En tvingande-/belöningsmakt används bland transaktionella ledare gentemot deras medarbetare och denna typ av ledare är ofta en utsedd chef snarare än en arbetsledare som är delaktig i gruppen (Kahai, Huang & Jestice, 2012). Det transaktionella ledarskapet använder sig följaktligen av en maktform där straff och belöning hamnar i fokus snarare än en referentiell maktform (Neufeld, Wan & Fang, 2010).

23

5.3.2 Transformerande ledarskapDet dagliga transformerande ledarskapet bidrar till ett ökat samarbete mellan medarbetarna genom att ledaren gör samtliga individer i arbetsgruppen inkluderade. Genom stöttning och informationsutbyte mellan ledaren och medarbetarna i utmanande eller stressiga situationer bidrar det till en minskad nivå av stress. En ledares transformerande kommunikation medför en ökad sammanhållning bland medarbetarna samt förebygger konflikter inom en arbetsgrupp (Diebig, Bormann & Rowold, 2016). En viktig dimension av transformerande ledarskap är att ledaren ger medarbetarna ett individuellt bemötande som huvudsakligen består av feedback. Ledaren kan då med hjälp av individuellt stöd och feedback inspirera till en ökad motivation hos medarbetarna (Mattson, Hellgren & Göransson, 2015).

Transformerande ledarskap medför ett alternativt perspektiv till transaktionellt ledarskap i hur de använder sig av sin makt. Det transformerande ledarskapet betonar ofta en referentiell eller karismatisk makt som tillämpas mellan ledare och dess medarbetare. Transformerande ledare kan påverka sina medarbetare på tre sätt genom att öka medvetenheten kring en arbetsuppgifts betydelse, främja fokus på arbetsgruppens mål samt bidra till att tillfredsställa medarbetarnas individuella målsättningar. Effektiva transformerande ledare kommunicerar sitt budskap noggrant och uppriktigt samt är mottagliga för medarbetarnas synpunkter (Neufeld, Wan & Fang, 2010).I en dagboksstudie gjord under en tidsperiod på fem år framkommer det att ledares transformella eller transaktionella beteende varierar från dag till dag och kan te sig olika intensivt under olika perioder. Detta visar på att ett ledarskap inte behöver vara antingen transformellt eller transaktionellt fullt ut utan snarare att ledarskapet kan ha mer dagliga variationer (Diebig, Bormann & Rowold, 2016).

5.3.3 Karismatiskt och icke-karismatiskt ledarskapKarismatiskt ledarskap är förknippat med en stödjande kommunikationsstil och det inkluderar en säker, argumenterande, exakt samt verbalt icke-aggressiv kommunikationsstil (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010). Karismatiska ledare fokuserar ständigt på förbättring samt på att skapa en kultur där klienten och sammanhållningen i arbetsgruppen är i fokus (Berson & Sosik, 2007). Ledare som är karismatiska kommunicerar i högre grad med metaforer samt använder ett bildligt språk. För karismatiska ledare är hänsynsfullhet och ett naturligt beteende viktiga egenskaper (Neufeld, Wan & Fang, 2010). Icke-karismatiska ledare tenderar däremot att vara mer konkreta i sitt språkbruk i dennes kommunikation med sina medarbetare. Det finns således en tydlig skillnad i den verbala kommunikationen mellan karismatiska och icke-karismatiska ledare. Karismatiska ledare involverar medarbetarna samt använder sig av en mer målande och beskrivande kommunikation medan icke-karismatiska ledare tenderar att vara mer rak, informativ och saklig i sätt att kommunicera (Seyranian & Bligh, 2008).

24

6. DiskussionSyftet med litteraturstudien var att undersöka vilken bild den studerade forskningen kan ge av sambandet mellan ledares kommunikativa förmåga och uppfattningen av ledarskapet. Resultatet visade att ledarens kommunikativa förmåga har betydelse för hur ledarskapet uppfattas. Det sammanställda resultatet delades in i teman och subteman vilka tillsammans besvarade studiens syfte och problemformuleringar, det vill säga den verbala och icke-verbala kommunikationens betydelse för ledarskapet.

6.1 ResultatdiskussionI resultatet framkom att ledarens attityd till kommunikation har betydelse för relationen samt det sociala inflytandet till medarbetarna dessutom har dessa faktorer betydelse för hur informationen tolkas av medarbetarna (Ruben & Gigliotti, 2016). Under avsnittet kunskapsöversikt framkom det att de icke-verbala attributen kompletterar och förstärker det verbala budskapet eftersom de ger uttryck för stämning samt signalerar attityder, avsikter och värderingar (Nilsson & Waldemarsson, 2011). Förutom att de icke-verbala attributen uttrycker känslor, attityder och värderingar skapar de dessutom mellanmänskliga relationer (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014). När människor går in i nya roller har icke-verbala uttryck stor betydelse eftersom de bekräftar den nya identiteten (Nilsson & Waldemarsson, 2016).I resultatet av litteraturstudien påvisades att en ledare genom verbal kommunikation besitter medel för att styra en arbetsgrupp till en välfungerande nivå. Det konstaterades även att den verbala kommunikationen inte var den viktigaste utan att det snarare var den icke-verbala kommunikationen som hade större inverkan på medarbetarna. Detta på grund av de spontana och oavsiktliga gesterna som gör att samtalet mellan ledare och medarbetare blir mer levande (Talley & Temple, 2015). Icke-verbal kommunikation, som ansiktsuttryck och handgester, visade sig ha stor inverkan för uppfattningen av kvalité och kompetens hos ledaren (Collins, Schrimmer, Diamond & Burke, 2011). Resultatet visade även på att de känslor som ledaren förmedlar genom den icke-verbala kommunikationen och framförallt genom handgester ha stor inverkan på medarbetarna (Talley & Temple, 2015). Dessutom visade sig användandet av positiva gester och exkluderande av rörelser och gester utan syfte ha en positiv effekt på uppfattningen av samtalets kvalité mellan ledare och medarbetare (Collins, Schrimmer, Diamond & Burke, 2011).Resultatet går i linje med vad flertalet andra författare tidigare har redovisat i litteraturen. Det som tidigare har framkommit är att icke-verbala budskap kompletterar och förstärker det verbala budskapet. De icke-verbala budskapen uttrycker dessutom känslor, visar attityder och värderingar (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014). Tidigare litteratur har även visat på att de icke-verbala uttrycken har stor betydelse när det handlar om att upprätta samt utveckla relationer till andra människor eftersom människors relationer till varandra blir tydliga genom icke-verbala uttryck. En annan viktig faktor som påvisats är att de icke-verbala uttrycken har betydelse i kommunikationen när det gäller trovärdigheten (Nilsson & Waldemarsson, 2016).Både litteratur samt tidigare forskning överensstämmer med det som framkommit i resultatet eftersom flertalet författare har belyst de icke-verbala attributens betydelse som viktig. Utifrån

25

detta kan utläsas att de mindre gesterna och uttrycken som förmedlas av ledaren är av stor vikt för hur medarbetarna väljer att tolka det som sägs. En ledare kan exempelvis genom verbal kommunikation förmedla ett viktigt meddelande men den icke-verbala kommunikationen ger uttryck för att meddelandet inte är av någon större betydelse. Detta kan då i sin tur tolkas av medarbetarna som en mindre viktig uppgift då ledarens attityd och gester förmedlat detta trots att det verbala budskapet hade en annan innebörd. Utifrån litteraturstudiens resultat samt den tidigare forskningen kan därför utläsas att det är av stor vikt att ledare är medvetna om vad de icke-verbala attributen egentligen förmedlar då dessa attribut har stor betydelse för uppfattningen av ledarskapet. På vilket sätt en ledare verbalt kommunicerar ett budskap stärks eller dementeras av de icke-verbala gesterna och uttrycken eftersom stämningen i det som förmedlas runt om även tolkas av de berörda medarbetarna.Studiens resultat visar på att kommunikationens effektivitet kan kopplas samman med ledarskapets effektivitet eftersom effektiva ledare bland annat kommunicerar med flera metaforer och är övertygande i sin argumentation. Genom att ledaren kommunicerar effektivt ökar medarbetarnas upplevelse av att arbetet är både meningsfullt och betydelsefullt. Effektiva ledare kommunicerar och integrerar ofta med sina medarbetare vilket främjar en ömsesidig tillit och respekt. För att utvecklas som ledare visade resultatet på att ledare aktivt bör engagera sig i kommunikationen (Neufeld, Wan & Fang, 2010). I litteraturen beskrivs att ledarskapet är kontextberoende samt bedöms och tolkas på olika sätt av människor vilket medför att en ledare i sin roll inte nödvändigtvis behöver vara lika uppskattad av alla (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014). Liknande beskrivningar har redovisats i kunskapsöversikten där författaren redogör för kommunikationens effektivitet i ledarskapet. För all effektiv kommunikation är det mest grundläggande att människor anpassar sig efter varandras olikheter samt bemöter andra människor i den situation de befinner sig i. Budskapet tolkas inte endast genom vad som sägs utan även på vilket sätt det sägs och detta i sin tur har stor betydelse för hur budskapet tolkas av motparten (Lycken, 2005). Det transaktionella och transformativa ledarstilarna har utgångspunkt i olika beståndsdelar där ledarens effekt på medarbetarna samt hur ledaren influerar sina medarbetare skiljer dem åt. Ledarstilarna är olika men den ena utesluter inte den andra eftersom ledare kan kombinera båda typerna av ledarskap för att uppnå en större effektivitet (Yukl, 2012).Det har även framkommit att oavsett ledarstil är stöttning tillsammans med ledarens exakthet de viktigaste faktorerna och just exaktheten betraktas som en viktig kommunikativ skicklighet (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010). Dessutom framkom att när ledaren på ett tydligt sätt kan formulera sina visioner och strategier kan denne på ett effektivt sätt påverka sina medarbetare (Neufeld, Wan & Fang, 2010). En stödjande kommunikation från ledare till medarbetare visade sig vara en betydelsefull faktor för ökad kunskap bland medarbetarna (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010). Under avsnittet kunskapsöversikt berörs även ämnet effektiv kommunikation mellan ledare och medarbetare. Det grundläggande för all effektiv kommunikation är när människor anpassar sig efter varandras sätt att vara samt bemöter varandra i den situation de befinner sig i (Lycken, 2005).

26

Enligt litteraturstudiens författare stärker resultatet den egna uppfattningen om att kommunikativa ledare kan ha stort inflytande på medarbetarnas välmående, attityd och engagemang. Vidare stärks även det faktum att ledarskap kan vara sammankopplat med kommunikation samt att kommunikativt ledarskap handlar om hur ledare kommunicerar med sina medarbetare. Graden av ledares kommunikativa förmåga spelar även roll för klimatet och engagemanget på en arbetsplats vilket kan vara av betydelse och verkar överensstämma med resultatet. Ledare som strävar efter effektivitet kan ses behöva egenskaper som anpassningsförmåga, flexibilitet, vara inkännande, medveten, tydlig, förmedla en känsla av meningsfullhet och betydelse. Utifrån att dessa egenskaper kan ses som viktiga för att uppnå effektivitet medför att en kombination av egenskaper hos det transaktionella och det transformativa ledarskapet kan vara värdefullt beroende på situation och arbetsgrupp. En viktig faktor för effektivitet blir då att som ledare erhålla en god anpassningsförmåga och lyhördhet för att kunna tillfredsställa arbetsgruppens efterfrågade behov. Genom en god kommunikation har det framkommit i resultatet att en förbättrad relation mellan ledare och medarbetare uppstår vilket gynnar faktorer som i sin tur kan medföra en effektivitet.Skriftlig kommunikation visade sig utifrån resultatet vara ett värdefullt kommunikationssätt eftersom ett skriftligt meddelande kan innehålla flera olika budskap (Drake, 2015). Resultatet visade även på att ledare som kommunicerar genom skriftliga meddelanden erbjuder medarbetarna mer autonomi vilket bidrar till minskad upplevd stress. Dessutom kan medarbetarna ta sig tid att noggrant läsa instruktioner vilket visade sig leda till autonomi eftersom de ges möjlighet och utrymme att ta ställning (Diebig, Bormann & Rowold, 2016). I skriftlig kommunikation har det belysts att uttryckssymboler tidigare varit frånvarande men att de nu utgör en viktig del av den skriftliga kommunikationen. Positiva uttryckssymboler visade sig öka positiva känslor och de spelar en viktig roll när det gäller att klargöra innebörden av ett skriftligt meddelande. Dessutom kompenserar uttryckssymbolerna till viss del för de icke-verbala signalerna som finns när människor kommunicerar i varandras fysiska närvaro (Thompson & Filik, 2016). I litteraturen har det i likhet med studiens resultat tidigare framkommit att just uttryckssymbolerna har uppkommit för att kompensera frånvaron av de icke-verbala attributen. Detta eftersom känslomässig laddning eller social närvaro är svår att förmedla i skriftlig kommunikation (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014).I litteraturstudien inkluderades även skriftlig kommunikation inom den icke-verbala kommunikationen. Detta gjordes eftersom det ansågs att de kroppsliga uttrycken såväl som det skriftliga är av relevans för den icke-verbala kommunikationen då en gemensam faktor är att uttrycken tolkas och kan inte förklaras som i den verbala kommunikationen. Främjande egenskaper med skriftlig kommunikation är att det är ett uttömmande kommunikationsmedel. Det är även ett kommunikationsmedel som formas av sändaren men tolkas av mottagaren och det ger läsaren möjlighet och utrymme till att ta ställning. En komplicerande faktor med den skriftliga kommunikationen är att avsändaren inte ges möjlighet att få insikt i hur meddelandet tolkas av mottagaren. Utifrån den uteblivna insikten av hur ett meddelande tolkas finns en tydlig fördel med att uttryckssymbolerna tillkommit i det skriftliga språket eftersom det till en viss del kompenserar för de uteblivna gester och uttryck som finns vid en direkt kommunikation. Däremot kan det upplevas som en komplicerande faktor att de valda

27

och bifogade uttryckssymbolerna i det skrivna meddelandet kan misstolkas av mottagaren och därmed förvränga avsändarens syfte.I kunskapsöversikten har transformerande ledarskap beskrivits som en ledarstil som höjer engagemanget hos medarbetarna (Tafvelin, Hyvönen & Westberg, 2014). I ett transformellt ledarskap fokuseras ledarens inriktning på att stötta och främja medarbetarna men beroende på vad ledaren har för inriktning så växlar ledarskapet mellan transformellt och transaktionellt (Hamstra, Sassenberg, Yperen & Wisse, 2013). I litteraturen har också transformellt ledarskap belysts som positivt eftersom det ökar medarbetarnas känsla av tillit, lojalitet och respekt till ledaren. Vidare upplevs det transformativa ledarskapet som effektivt i alla situationer och kulturer (Yukl, 2012). I linje med litteratur visar även studiens resultat att transformativt ledarskap kan vara mer effektivt än den transaktionella ledarstilen. Transformerande ledarskap visade sig bidra till ökat samarbete genom att samtliga i en arbetsgrupp inkluderas. Transformerande ledarskap har dessutom visat sig öka sammanhållningen och förebygga konflikter i en arbetsgrupp (Diebig, Bormann & Rowold, 2016). En faktor som betraktades som viktig i transformellt ledarskap är att ledaren ger medarbetarna ett individuellt bemötande som huvudsakligen består av feedback vilket i sin tur visade sig leda till ökad motivation (Mattson, Hellgren & Göransson, 2015). Litteraturstudiens resultat visade även på att effektiva transformerande ledare kommunicerar sitt budskap uppriktigt och noggrant men de är också mottagliga för medarbetarnas synpunkter och åsikter (Neufeld, Wan & Fang, 2010). I likhet med litteratur och tidigare forskning visade resultatet på att en ledares beteende varier mellan transformellt och transaktionellt samt tenderar att ha olik grad av intensitet under olika perioder (Diebig, Bormann & Rowold, 2016).När litteraturen i kunskapsöversikten visar på liknande slutsatser som resultatet angående ledarstilarna strävade författarna till litteraturstudien efter att resultatet kan betraktas som trovärdigt. Det transformerande ledarskapet har återkommande framställts och belysts som en positiv ledarstil i förhållande till effektiva och välmående arbetsgrupper. Däremot bör det belysas att kombinationen av olika ledarstilar är som mest gynnande för strävan mot en mer optimal kommunikation ledare och medarbetare sinsemellan.I kunskapsöversikten har transformerande ledarskap lyfts fram som en positiv ledarstil för socialt arbete eftersom den förstärkte engagemanget hos medarbetarna. Det belystes även att transformerande ledarskap borde ingå i socionomutbildningen eftersom den hade goda effekter på medarbetarna inom socialt arbete (Tafvelin, Hyvönen & Westberg, 2014). Litteraturstudiens resultat bekräftar till stor del uppfattningen om att transformerande ledarskap är effektivt eftersom det i resultatet framgick av flertalet oberoende studier. Vidare framgick det dock inte specifikt att transformerande ledarskap är speciellt effektivt just för socialt arbete. Eftersom socialt arbete till stor del handlar om stöttning och individuellt bemötande vilket ingår i transformerande ledarskap så anser vi att kopplingen mellan att transformerande ledarskap är effektivt för socialt arbete finner stöd i resultatet.Ett skapande av en begriplig, hanterbar och meningsfull tillvaro uppnås genom känslan av sammanhang vilket begreppet KASAM står för. KASAM kan uppnås genom att göra tillvaron

28

för människor meningsfull, begriplig och hanterbar. Meningsfullhet är en motivationsfaktor som inkluderar betydelsefulla områden i en människas liv (Antonovsky, 2005). Vi anser att den transformativa ledarstilen stämmer in på Antonovskys resonemang kring KASAM eftersom meningsfullhet uppnås genom att ledaren höjer engagemanget och sammanhållningen i arbetsgruppen. Begriplighet erhålls genom stöttning samt feedback och hanterbarhet erhålls genom att ledaren är mottaglig för medarbetarnas synpunkter och åsikter samt kommunicerar noggrant och uppriktigt. När ledaren kommunicerar på ett sätt så att medarbetarnas upplevelse av arbetet blir meningsfullt och betydelsefullt kan det kopplas till Antonovskys resonemang kring meningsfullhet. Utifrån litteraturstudiens resultat kan utläsas att faktorer som främjar kommunikationen är när ledaren kommunicerar på individnivå och tillsammans med medarbetarna formulerar och definierar mål vilket bidrar till en känsla av delaktighet. Författarna till litteraturstudien anser att meningsfullhet och delaktighet i arbetet främjar en självständig arbetsgrupp samt en känsla av sammanhang.Sammanfattningsvis tyder resultatet på att kommunikationen har betydelse för uppfattningen av ledarskapet. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att det finns faktorer i ledarens kommunikativa förmåga som med stöd av forskningen har främjande inverkan på uppfattningen av ledarskapet (Trichas & Schyns, 2012; Ruben & Gigliotti, 2016; Collins, Schimmer, Diamond & Burke, 2011). Dessutom har resultatet visat på att det ledaren säger, det vill säga den verbala kommunikationen, inte är den mest väsentliga delen för uppfattningen om ledarskapet. Det är de icke-verbala attributen som vilket kan utläsas av ansiktsuttryck, kroppsspråk samt gester som läggs störst vikt vid bland medarbetarna. Författarna till litteraturstudien anser dock att för att få en helhetsuppfattning av en ledares kommunikationsförmåga bör både den verbala och den icke-verbala kommunikationen inkluderas. Ledarskapet utövas till stor del genom kommunikation vilket gör att en ledares kommunikationsförmåga har stor betydelse men ledarskapet är även kontextberoende (Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014). Med kontextberoende menas att ledarskapet bör sättas in i ett sammanhang vilket i sin tur medför att en ledares personliga egenskaper eller sätt att kommunicera inte nödvändigtvis fungerar överallt.Den egna uppfattningen om att kommunikativa ledare har stort inflytande på välmående, attityd och engagemang bekräftas till stor del av studiens resultat. I flertalet studier som resultatdelen är baserad på framgår att en ledares stödjande kommunikation, framförallt genom feedback ökar sammanhållningen samt bidrar till ökat engagemang inom arbetsgruppen och då har det karismatiska ledarskapet framförallt poängterats. Oavsett ledarskapsstil bör en ledare vara medveten om att det inte bara är vad som sägs till medarbetarna som är det viktiga utan även hur det sägs tillsammans med de signaler kroppsspråket ger. Både verbala och icke-verbala faktorer anses vara viktiga för uppfattningen av ledarskapet men dessa faktorer måste även sättas in i en kontext (De Vries, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2010; Nilsson, Nilsson & Pettersson, 2014; Trichas & Schyns, 2012). Avslutningsvis dras slutsatserna att ledarens kommunikativa förmåga är av betydelse för ledarskapet tillsammans med medarbetarnas olika tolkningar av verbala och icke-verbala budskap men ledarskapet måste också vävas in i ett sammanhang för att en helhetsbedömning av ledarskapet ska kunna göras.

29

6.2 MetoddiskussionFörfattarna till litteraturstudien har valt att studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats skulle inkluderas. Anledningen till att författarna valde att inkludera både kvalitativa och kvantitativa studier som underlag för resultatet var att författarna ville få en mer heltäckande bild av fenomenet kommunikation och ledarskap. En begränsning i denna litteraturstudie är dock att resultatet innehåller endast en kvalitativ studie och tolv kvantitativa samt tre forskningsstudier vilket inte var ett medvetet val.För sökningar av studier med hjälp av ämnesord är det inte alltid tillräckligt att endast skriva in ordet i databasens sökruta på grund av att ordet ofta bör hämtas genom databasens teasaur för att sökningen ska bli regelrätt gjord. Teasauren uppdateras årligen och är uppbyggd av ämnesord och utformad likt ett alfabetiskt träd. Stammen på trädet står för huvudkategorier medan underkategorierna kan liknas vid trädets grenar. När underkategorierna inkluderas i sökningen är troligtvis den största delen av områden som är relevanta täckta men samtidigt kan inkluderingen av underkategorierna även öka störningen i sökningen (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Majoriteten av sökningarna i databaserna gjordes med ämnesord genom exempelvis teasaurus i PsycINFO för att på ett enklare sätt hitta relevanta studier. Även fritextsökningar kompletterades vid användandet av databasen Web of Science eftersom inte tillräckligt många relevanta studier kunde hittas i ett första skede genom sökningar via ämnesord. Litteraturstudiens författare anser att användandet av blandade sökmetoder, både ämnesord samt fritext, medför en mer träffsäker datainsamling som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Författarna anser även att användandet av de booleska sökoperatorerna AND och OR i databassökningarna i PsycINFO samt SocINDEX har medfört en bättre täckning vid informationsinhämtandet. Användandet av de booleska sökoperatorerna har sannolikt även bidragit till att relevanta studier för studiens syfte och frågeställningar inkluderats.Dock spekulerar litteraturstudiens författare kring att valet av studier baserat på tidigare nämnda inklusions- och exklusionskriterier kan ha gjort att relevanta studier har bortfallit, exempelvis genom att exkludera studier äldre än 2005. Däremot anses begränsningen som relevant för litteraturstudiens kvalité med tanke på att utvecklingen inom ledarskap och kommunikation ökat markant de senaste åren. Även aspekten kring en hanterbar mängd data har vägts in i detta exklusionskriterie. Författarnas val att exkludera studier skriva på annat språk än svenska och engelska gjordes på grund av otillräckliga språkkunskaper. En misstolkning av studiernas resultat kunde ha skett om studier skrivna på annat språk än svenska och engelska hade inkluderats vilket hade kunnat medföra en lägre kvalité på denna studie. Vidare berör författarna att användandet av exklusionskriteriet att studiernas deltagare ska vara över 18 år valde att nyttjas på grund av att relationen mellan medarbetare och ledare sker mellan vuxna individer. Användandet av kommunikation eller ledarstilar från en ledare till ett barn skulle ske på andra vis med andra metoder och det anses varken beröra syfte eller frågeställningar. Kommunikationen mellan exempelvis barn och olika sorters ledare i naturliga kontexter för barn samt hur faktorer främjar och komplicerar den är ett intressant ämne och skulle kunna öppna upp för vidare forskning efter denna sammanställning.

30

Kvalitetssäkring är ett svårdefinierat begrepp då utgångspunkten i bedömningen alltid utgår ifrån författares eller läsares egen förförståelse och kunskap. Författares bristande kunskap kan medföra en otillräcklig kvalité och därmed kan läsares kvalitetsbedömning vara ett bra komplement. Då kvalitetssäkringen blir komplex läggs desto större vikt vid att medvetandegöra detta och diskutera om innebörden av det. Kvalitetssäkring av någonting sker fortlöpande och har till uppgift att allt eftersom uppvisa att processen håller samma goda egenskaper genomgående (Wallengren & Henricson, 2012). Tre olika granskningsprotokoll har använts för bedömningen av de inkluderade studiernas kvalitét beroende på ansats (se bilaga 2). Författarna till litteraturstudien anser att en kvalitetssäkring som denna medför att studien upprätthåller sina goda egenskaper i skrivandeprocessen. Genom att fortlöpande använda granskningsprotokollet har studier som erhöll låg kvalité uteslutits. Författarnas bristande kunskap inom det vetenskapliga fältet vägs till viss del upp genom användandet av en lätthanterlig och tydlig kvalitetsgranskningsmall. Dock finns även nackdelar med användandet av det nämnda granskningsprotokollet vilket exempelvis är att en del studier som saknade relevanta delar ändå fick höga poäng gällande kvalitén då andra delar av studien fick höga poäng.När artiklar fördelas mellan två personer minskar reliabiliteten medan den istället stärks ifall artiklarna granskas i två steg, först av båda och därefter jämförs (Henricson, 2012). Litteraturstudiens författare valde att läsa samtliga studiers resultat på varsitt håll vilket ansågs var fördelaktigt eftersom det medförde en minskad risk för att viktiga delar inte togs med i diverse sammanfattningar eller färgkodning i senare skeden. Kodningen och tolkningen av de sammanfattade studierna gjordes dock gemensamt vilket gör att författarna anser att tillförlitligheten ökade.En svaghet är dock som vi tidigare redan nämnt att endast en studie av sexton grundade sig i en kvalitativ ansats vilket medför att det fördjupande perspektivet inte framkommer i den breda utsträckning som till en början önskades. Ambitionen var att ha en jämn fördelning av studier med såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser, men på grund av kvalitetsgranskningen som genomfördes exkluderades ett antal studier av kvalitativ ansats med för låg kvalité. Vidare har fenomenet kartlagts genom det höga antalet kvantitativa studier medan den kvalitativa studien samt de tre forskningsstudierna i sin tur har bidragit med en vidgad syn till fenomenet.Valet att genomföra en litteraturstudie föll sig självklart för författarna då en önskan att genomföra en mer täckande studie vilket skulle göra att dess resultat blir mer generaliserbart. Genomförandet av en kvalitativ eller kvantitativ studie med alternativen att genomföra exempelvis intervjuer, vinjetter eller enkäter ansågs inte kunna täcka det önskade ämnesområdet och syftet. Detta på grund av förutsättningen kring den begränsade tid författarna hade till sitt förfogande.

6.3 Betydelse för ledarskap i socialt arbeteKommunikationen kan både underlätta och försvåra en ledare i sitt vardagliga och långsiktiga arbete med uppgifter samt relationer till sina medarbetare. Denna litteraturstudie kan bidra till inblick samt ökad förståelse för fenomenet och svårigheten med ledarskapet kopplat till

31

kommunikation bland ledare inom socialt arbete. Resultaten som framkommit i sammanställningen kan bidra till kunskap och vidgade perspektiv på vikten av att använda sig utav en främjande kommunikation i både verbala och icke-verbala sammanhang i mötet med sina medarbetare. Ledare som använder sig av ett transformellt ledarskap kan även tendera att i större utsträckning bidra till ett ökat samarbete och motivation hos arbetsgrupper på grund av denna ledarstil (Diebig, Borman & Rowold, 2016; Mattson, Hellgren & Göransson, 2015). En god arbetsmiljö och sammanhållning bland medarbetare, tillsammans med sina ledare, kan bidra till en rad olika gynnande faktorer. Litteraturstudiens resultat kan enligt författarna ha medfört en bredare bild av kommunikationens vikt i olika sammanhang och kan bland annat medföra en medvetenhet i en ledares utövande av kommunikation gentemot sina medarbetare. Eftersom ledarskap är ett ämne som berörs i socionomutbildningen medför detta att en del socionomer någon gång under sin yrkesverksamma karriär kan komma att arbeta i en ledarposition. Denna studie kan då vara ett hjälpmedel eftersom den belyser kommunikationens betydelse i ledarskapet och att dessutom många resultat i studien pekar i samma riktning kan den anses som tillförlitligt.

Om man har flera studier kan trovärdigheten i sammanställningen öka om studiernas resultat pekar i samma riktning, även om studierna är utförda i olika länder med olika undersökningsgrupper och av olika forskargrupper. Då är det emellertid viktigt att studiernas inklusionskriterier är tydliga så att man kan göra bedömningen att undersökningsgrupperna är något så när lika. (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s. 108)

Vid nyttjandet av idéer som utkommit av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap sker ett systematiskt utvecklingsarbete med avsikten att bidra till förbättringar, skapa processer samt testa diverse nya möjligheter (Olsson & Sörensen, 2011). Komplicerande faktorer i kommunikationen mellan ledare och medarbetare kan leda till en insikt kring vad som bör undvikas för att skapa möjlighet till att optimera sitt ledarskap. Resultatet kan även inspirera till en granskning av det egna ledarskapet på olika nivåer för att belysa vikten av självmedvetenhet i utövandet av sin yrkesroll. Sammanfattningsvis kan det redogöras för att denna litteraturstudie ökar medvetenheten kring kommunikationens egentliga betydelse i mötet mellan ledare och medarbetare. Det förtydligas även hur ledare kan möjliggöra olika ting som tidigare upplevts som svåra och genom kommunikationen öka engagemanget inom en arbetsgrupp.

32

Referenslista Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. uppl.) Stockholm: Natur och Kultur.Berson, Y., & Sosik, J. J. (2007). The Relationship Between Self - Other Rating Agreement and Influence Tactics and Organizational Processes. Group & Organization Management, 32(6), 675 - 698. doi: 10.1177/1059601106288068 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Collins, L. G., Schrimmer, A., Diamond, J., & Burke, J. (2011). Evaluating verbal and non-verbal communication skills, in an ethnogeriatric OSCE. Patient education and counseling, 83(2), 158 - 162. doi: 10.1016/j.pec.2010.05.012De Vries, R. E., Bakker-Pieper, A., & Oostenveld, W. (2010). Leadership = communication? The relations of leaders’ communication styles with leadership styles, knowledge sharing and leadership outcomes. Journal of business and psychology, 25(3), 367 - 380. doi: 10.1007/s10869-009-9140-2

Diebig, M., Bormann, K. C., & Rowold, J. (2016). Day-level transformational leadership and followers’ daily level of stress: a moderated mediation model of team cooperation, role conflict, and type of communication. European Journal of Work and Organizational Psychology, 26(2), 234 - 249. doi: 10.1080/1359432X.2016.1250741Dinică, R. C. (2014). Non-verbal Communication - Indispensable Complement of Oral and Written Communication. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 137, 105 - 111. doi: 10.1016/j.sbspro.2014.05.260Drake, P. (2015). Becoming known through email: a case of woman, leadership, and an awfully familiar strange land. Gender and Education, 27(2), 148 - 163. doi: 10.1080/09540253.2014.993936Falkheimer, J., & Heide, M. (2007). Strategisk kommunikation: en bok om organisationers relationer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Golant, B. D., Sillince, J. A., Harvey, C., & Maclean, M. (2015). Rhetoric of stability and change: The organizational identity work of institutional leadership. Human relations, 68(4), 607 - 631. doi: 10.1177/0018726714532966

33

Hamstra, M. R., Sassenberg, K., Van Yperen, N. W., & Wisse, B. (2014). Followers feel valued—When leaders' regulatory focus makes leaders exhibit behavior that fits followers' regulatory focus. Journal of Experimental Social Psychology, 51, 34 - 40. doi: 10.1016/j.jesp.2013.11.003Henricson, M. (2012). Diskussion. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 471 - 479). Lund: Studentlitteratur AB.Kahai, S. S., Huang, R., & Jestice, R. J. (2012). Interaction effect of leadership and communication media on feedback positivity in virtual teams. Group & Organization Management, 37(6), 716 - 751. doi: 10.1177/1059601112462061Larsson, L. (2008). Tillämpad kommunikationsvetenskap. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.Lycken, M. (2005). Vad är du för en typ?: MBTI® - en väg till självkännedom. (2. uppl.) Västerås: Summarum.Mandal, F. B. (2014). Nonverbal communication in humans. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 24(4), 417 - 421. doi: 10.1080/10911359.2013.831288Mattson, M., Hellgren, J., & Göransson, S. (2015). Leader communication approaches and patient safety: An integrated model. Journal of safety research, 53, 53 - 62. doi: 10.1016/j.jsr.2015.03.008Neufeld, D. J., Wan, Z., & Fang, Y. (2010). Remote leadership, communication effectiveness and leader performance. Group Decision and Negotiation, 19(3), 227 - 246. doi: 10.1007/s10726-008-9142-x

Nilsson, B., Nilsson, J., & Pettersson, N. (2014). Kommunikativt ledarskap. (1. uppl.) Stockholm: Liber.Nilsson, B., & Waldemarson, A. (2016). Kommunikation: samspel mellan människor. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.Nilsson, B., & Waldemarson, A. (2011). Kommunikation för ledare. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Ruben, B. D., & Gigliotti, R. A. (2016). Leadership as social influence: An expanded view of leadership communication theory and practice. Journal of Leadership & Organizational Studies, 23(4), 467 - 479. doi: 10.1177/1548051816641876

34

Seyranian, V., & Bligh, M. C. (2008). Presidential charismatic leadership: Exploring the rhetoric of social change. The Leadership Quarterly, 19(1), 54 - 76. doi: 10.1016/j.leaqua.2007.12.005 Simonsson, C. (2011). Vem leder vem? Om kommunikationen mellan medarbetare och ledare. J.Falkheimer & M. Heide (Red.), Strategisk kommunikation: forskning och praktik (1. uppl.) (s. 235 - 253). Lund: Studentlitteratur.Tafvelin, S., Hyvönen, U., & Westerberg, K. (2014). Transformational leadership in the social work context: The importance of leader continuity and co-worker support. British Journal of Social Work, 44(4), 886 - 904. doi: 10.1093/bjsw/bcs174Talley, L., & Temple, S. (2015). How leaders influence followers through the use of nonverbal communication. Leadership & Organization Development Journal, 36(1), 69 - 80. doi: 10.1108/LODJ-07-2013-0107 Thompson, D., & Filik, R. (2016). Sarcasm in written communication: Emoticons are efficient markers of intention. Journal of Computer‐Mediated Communication, 21(2), 105 - 120. doi: 10.1111/jcc4.12156Trichas, S., & Schyns, B. (2012). The face of leadership: Perceiving leaders from facial expression. The Leadership Quarterly, 23(3), 545 - 566. doi: 10.1016/j.leaqua.2011.12.007Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 481 - 496). Lund: Studentlitteratur AB.Wihlborg, A. (2016, september). Utvecklande och dynamiskt för socionomer att bli chefer. Framtidens karriär - Socionom, 2. Tillgänglig: http://socionomkarriar.se/artikel/utvecklande-och-dynamiskt-for-socionomer-att-bli-chefer/Yukl, G. A. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow: Prentice Hall.

35

Bilagor

Bilaga 1. Tabell 1. Söktabell. Databas Sökord Antal

träffarArtiklarinkluderadeistudien(Dubbletter)

PsycINFO ((DE"CommunicationSkills"ANDDE"Rhetoric")AND(DE"SocialWorkers"))AND(DE"Leadership")

609 1

PsycINFO DE"CommunicationSkills"ANDDE"Communication"ANDDE"VerbalCommunication"

3 1

PsycINFO ((DE"Rhetoric")AND(DE"CommunicationSkills"))AND(DE"Leadership")

319 1

PsycINFO (DE"FacialExpressions")AND(DE"Communication")ANDleadership

1 1

SocINDEX (DE"LEADERSHIP")AND(DE"EMAIL") 1 1SocINDEX (DE"INSTANTmessaging")AND(DE

"LEADERSHIP")111 1

SocINDEX (DE"TELECOMMUNICATION")AND(DE"LEADERSHIP")

3 2

SocINDEX ((DE"LEADERSHIP")AND(DE"SOCIALskills"))AND(DE"NONVERBALcommunication")

568 1

SocINDEX (DE“JOBstress”)AND(DE“COMMUNICATION--Socialaspects”)ANDleadership

148 1

WebofScience (leadershipcommunication) 77 2

(1)WebofScience (writtencommunication) 78 1WebofScience (leadercommunication) 71 3 Dubbletter är exkluderade.

36

Bilaga 2. Tabell 1. Mall för kvalitetsgranskning - kvalitativ metod. Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p) Saknas 1/3 2/3 3/3 Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt Metod Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Triangulering Saknas Finns Urval (antal, beskrivning, representativitet)

Ej acceptabel Låg Medel God

Patienter med sjukdomsdiagnos Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5% Bortfall med betydelse för resultatet Analys

saknas/ Ja Nej

Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög Etiska aspekter Ej angivna Angivna Resultat Frågeställningen besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc.)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Tolkning av resultatet (citat, kod, teorier etc.)

Ej acceptabel Låg Medel God

Diskussion Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God Slutsatser Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)

Slutsats saknas

Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas Total poäng (max 48p) __ p __ p __ p __ p ____ P Grad I: 80 % % Grad II: 70 % Grad Grad III: 60 % Titel Författare

37

Tabell 2. Mall för kvalitetsgranskning - kvantitativ metod. Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt Metod Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Urval (antal, beskrivning, representativitet)

Ej acceptabel Låg Medel God

Patienter med sjukdomsdiagnos Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5% Bortfall med betydelse för resultatet Analys

saknas/ Ja Nej

Etiska aspekter Ej angivna Angivna Resultat Frågeställningen besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc.)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Statistisk analys (beräkningar, metoder, signifikans)

Saknas Mindre bra Bra

Confounders Ej kontrollerat

Kontrollerat

Tolkning av resultatet (citat, kod, teorier etc.)

Ej acceptabel Låg Medel God

Diskussion Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig Diskussion av egenkritik och felkällor

Saknas Låg God

Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God Slutsatser Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)

Slutsats saknas

Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas Total poäng (max 47p) __ p __ p __ p __ p ____P Grad I: 80 % % Grad II: 70 % Grad Grad III: 60 % Titel Författare

38

Tabell 3. Mall för kvalitetsgranskning - litteratursammanställning. Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt Metod

Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Litteratursökning Ej beskriven Knapphändig Medel Utförlig Urval (liknande resultat, relevans etc.)

Ej acceptabel Låg Medel God

Vetenskaplig kvalité på ingående studier

Ej bedömd Låg Medel God

Patienter med t.ex. lungcancerdiagnos

Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga

Resultat

Frågeställningen besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc.)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God Diskussion och slutsatser

Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)

Slutsats saknas

Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas Diskussion av egenkritik och felkällor

Saknas Låg God

Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God Total poäng (max 42p)

__ p

__ p

__ p

__ p

____P Grad I: 80 % % Grad II: 70 % Grad Grad III: 60 % Titel Författare

39

Bila

ga 3

. Ta

bell

1. A

rtike

löve

rsik

t sam

t kva

litet

sbed

ömni

ng.

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

Gol

ant,

B. D

., Si

llinc

e, J.

A.,

H

arve

y, C

. &

Mac

lean

, M.

Rhet

oric

of

stab

ility

and

ch

ange

: The

or

gani

zatio

nal

iden

tity

wor

k of

in

stitu

tiona

l le

ader

ship

. 20

15

Und

ersö

ka h

ur

succ

essi

va c

hefe

r an

vänd

e ol

ika

form

er

av d

isso

ciat

ion

för a

tt ko

mm

unic

era

värd

en

såso

m g

rund

lighe

t.

Icke

-slu

mpm

ässi

gt

urva

l. D

okum

ent

gälla

nde

inte

rn

kom

mun

ikat

ion

som

gä

llde

förä

ndrin

g sa

mt

orga

nisa

tione

ns

stab

ilite

t sam

t hål

lna

tal a

v de

ver

kstä

lland

e ch

efer

na. D

etta

und

er

perio

den

1980

-200

0.

Falls

tudi

e på

inte

rna

doku

men

t sam

t tal

. Dat

a tra

nskr

iber

ades

och

re

leva

nta

dela

r kop

plat

till

stud

iens

syfte

plo

ckad

es u

t.

För e

tt ef

fekt

ivt

förä

ndrin

gsar

bete

beh

övs b

land

an

nat a

tt ch

efer

na lä

gger

lika

st

or v

ikt v

id a

tt ar

beta

med

or

gani

satio

nens

iden

titet

som

m

edar

beta

rnas

iden

titet

arbe

te.

Äve

n vi

ktig

t att

bely

sa o

ch v

äva

sam

man

dåt

id, n

utid

och

fram

tid

i det

ta a

rbet

e.

Med

el

40

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

Col

lins,

L. G

., Sc

him

mer

, A.,

Dia

mon

d, J.

&

Bur

ke, J

. Ev

alua

ting

verb

al a

nd n

on-

verb

al

com

mun

icat

ion

skill

s, in

an

ethn

oger

iatr

ic

OSC

E.

2011

Bed

öma

rolle

n av

ic

ke-v

erba

la o

ch

verb

ala

kom

mun

ikat

ions

förm

ågo

r hos

per

sona

l vid

ut

värd

erin

gar a

v st

anda

rdis

erad

e pa

tient

er u

nder

en

etno

geria

trisk

m

ålst

rukt

urer

ad

klin

isk

unde

rsök

ning

(O

SCE)

.

Tota

lt in

klud

erad

es 1

9 pe

rson

er i

falls

tudi

en

best

åend

e av

stud

ente

r oc

h ko

llego

r.

Inte

rvju

stud

ie so

m sp

elad

es

in m

ed v

ideo

sam

t gr

ansk

ades

enl

igt e

n 14

-pu

nkts

ver

bal o

ch 8

-pun

kts

icke

-ver

bal

kom

mun

ikat

ions

kont

rolli

sta

. Det

ta u

nder

sökt

es se

dan

sam

band

med

hjä

lp a

v ko

rrel

atio

nsan

alys

er.

Kom

mun

ikat

ion

har s

tor

bety

dels

e fö

r pat

ient

ens

vidk

änna

nde

och

tillfr

edst

älle

lse.

D

en ic

ke-v

erba

la

kom

mun

ikat

ione

n sp

elad

e in

för

ett h

elhe

tsin

tryck

av

inte

rvju

ns

kval

ité sa

mt i

nsik

t bla

nd

kultu

rella

asp

ekte

r.

Med

el

Seyr

ania

n, V

. &

Blig

h, M

. C.

Pres

iden

tial

char

ism

atic

le

ader

ship

: Ex

plor

ing

the

rhet

oric

of

soci

al c

hang

e.

2008

Und

ersö

knin

g av

hu

ruvi

da k

aris

mat

iska

ko

ntra

icke

-ka

rism

atis

ka le

dare

an

vänd

er si

g av

olik

a sa

mt v

ilka

stra

tegi

er

för s

ocia

l för

ändr

ing.

Inkl

uder

ar 1

7 pr

esid

ente

r mel

lan

1900

- 20

00-ta

let.

Gjo

rt et

t urv

al fr

ån

varje

pre

side

nt a

v de

nnes

tal u

tifrå

n tre

fa

ser a

v so

cial

om

vand

ling

sam

t ett

extra

tal f

rån

varje

fas

för a

tt ök

a st

orle

ken.

Ana

lys a

v pr

esid

entta

l där

de

inkl

uder

ade

tale

n tra

nskr

iber

ades

utif

rån

stud

iens

syfte

.

Tydl

ig sk

illna

d m

ella

n ka

rism

atis

ka o

ch ic

ke-

karis

mat

iska

leda

re m

en ä

ven

viss

a lik

hete

r gäl

land

e hu

r le

darn

a fö

rfly

ttar m

ella

n de

olik

a fa

sern

a av

soci

al o

mva

ndlin

g.

Med

el

41

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

Dra

ke, P

. Be

com

ing

know

n th

roug

h em

ail:

a ca

se o

f w

oman

, le

ader

ship

, and

an

aw

fully

fa

mili

ar st

rang

e la

nd.

2015

Und

ersö

ka

peda

gogi

skt l

edar

skap

vi

a ic

ke-v

erba

l ko

mm

unik

atio

n ge

nom

dig

itala

med

el

såso

m e

-mai

l kop

plat

til

l bla

nd a

nnat

ett

köns

pers

pekt

iv sa

mt

ett f

örän

drin

gsar

bete

.

Inkl

uder

ade

enda

st e

-m

ails

som

skic

kats

fr

ån le

dare

n/de

kane

n til

l den

nes

med

arbe

tare

vid

un

iver

site

tet.

En

beg

räns

ning

gj

orde

s gäl

land

e in

sam

land

et a

v da

ta

där i

nklu

dera

de e

-m

ails

end

ast s

kick

ats

mel

lan

april

–

dece

mbe

r 201

2, e

n pe

riod

på n

io

mån

ader

.

Ana

lys a

v ko

mm

unik

atio

n em

ail-k

omm

unik

atio

n dä

r en

tran

skrib

erin

g av

de

unge

fär 6

000

e-m

aile

n gj

orde

s för

att

koda

, ka

tego

riser

a oc

h be

lysa

ol

ika

åter

kom

man

de

fakt

orer

för s

tudi

ens s

yfte

..

Kom

mun

ikat

ione

n vi

a di

gita

la

med

el o

ch sk

rift f

örän

drad

es

allte

fters

om a

tt le

dare

n oc

h de

nnes

med

arbe

tare

skap

ade

en

rela

tion.

Kom

mun

ikat

ione

n fö

ränd

ras b

eroe

nde

på h

ög e

ller

låg

arbe

tsbe

last

ning

.

Med

el

Kah

ai, S

. S.,

Hua

ng, R

. &

Jest

ice,

R. J

. In

tera

ctio

n ef

fect

of

lead

ersh

ip a

nd

com

mun

icat

ion

med

ia o

n fe

edba

ck

posi

tivity

in

virt

ual t

eam

s. 20

12

Und

ersö

knin

g av

le

dars

tilar

s eff

ekt i

en

virtu

ell a

rbet

sgru

pp

som

end

ast

kom

mun

icer

ar v

ia

icke

-ver

bala

med

el.

Ett u

rval

av

stud

ente

r på

gru

ndni

vå v

id e

n ha

ndel

shög

skol

a gj

orde

s där

sam

tliga

so

m st

uder

ade

vid

en

viss

kur

s del

tog

i st

udie

n. B

åde

män

och

kv

inno

r ink

lude

rade

s.

Urv

alet

kat

egor

iser

ade

in i

34 m

indr

e gr

uppe

r med

3

till 7

stud

ente

r i v

arje

gru

pp.

De

olik

a gr

uppe

rna

kund

e ha

tran

sakt

ione

lla e

ller

trans

form

ativ

a le

dare

. D

äref

ter g

enom

förd

es tv

å fa

ser a

v un

ders

ökni

ngen

so

m se

dan

i efte

rhan

d an

alys

erad

es u

tifrå

n st

udie

ns sy

fte.

Tekn

iska

och

kon

text

uella

fa

ktor

er k

an m

ildra

eff

ekte

rna

av

leda

rska

pet i

en

virtu

ell

arbe

tsgr

upp.

Pos

itiv

feed

back

gr

unda

de si

g i s

törr

e ut

strä

ckni

ng i

trans

form

ativ

t le

dars

kap

snar

are

än i

trans

aktio

nellt

leda

rska

p.

Hög

42

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

Ber

son,

Y. &

So

sik,

J. J.

Th

e Re

latio

nshi

p Be

twee

n Se

lf—O

ther

Rat

ing

Agre

emen

t and

In

fluen

ce

Tact

ics a

nd

Org

aniz

atio

nal

Proc

esse

s. 20

07

Und

ersö

knin

g av

hur

le

dare

s anv

ända

nde

av

mju

ka, h

årda

sam

t en

ratio

nell

över

taln

ings

takt

ik

asso

cier

ades

med

sj

älvm

edve

tenh

et sa

mt

leda

rstil

ars i

nver

kan

i ko

mm

unik

atio

nen.

Urv

alet

var

che

fer a

v al

la o

lika

grad

er in

om

ett s

törr

e te

leko

mm

unik

atio

nsfö

reta

g. D

är sv

arad

e 72

%

av

chef

erna

vilk

et

inne

bar a

tt 14

4 st

ycke

n de

ltog.

Var

je c

hef b

lev

bedö

md

av

sina

med

arbe

tare

sam

t fic

k be

svar

a en

fö

reta

gsun

ders

ökni

ng v

ia

web

ben.

Det

ta in

sam

lade

da

ta tr

ansk

riber

ades

seda

n oc

h ut

stic

kand

e va

riabl

er

bely

stes

.

Che

fer s

om u

nder

skat

tar

tend

erar

att

anvä

nda

sig

av

ratio

nell

över

taln

ing,

öv

ersk

atta

de c

hefe

r anv

ände

r en

stör

re g

rad

av h

ård

över

taln

ing

sam

t ytte

rliga

re tv

å ty

per a

v le

dare

som

ham

nar m

ella

n de

ssa.

Hög

Din

ică,

R. C

. N

on-v

erba

l C

omm

unic

atio

n-I

ndis

pens

able

C

ompl

emen

t of

Ora

l and

W

ritte

n C

omm

unic

atio

n. 20

14

Syfte

t var

att

unde

rsök

a vi

lka

gest

er

elle

r uttr

yck

i det

m

änsk

liga

bete

ende

t so

m ä

r av

vikt

.

Ej d

efin

iera

t. Li

ttera

turf

orsk

ning

bas

erat

på

14

refe

rens

er.

Ans

ikte

t är d

en m

est

uttry

cksf

ulla

del

en p

å kr

oppe

n.

Ögo

nen

kan

ge m

otpa

rten

myc

ket i

nfor

mat

ion.

Med

el

43

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

Man

dal,

F. B

. N

onve

rbal

co

mm

unic

atio

n in

hum

ans.

20

14

Syfte

t var

att

unde

rsök

a be

tyde

lsen

av

icke

-ver

bal

kom

mun

ikat

ion.

Ej d

efin

iera

t. Li

ttera

turf

orsk

ning

bas

erat

på

25

refe

rens

er.

Icke

-ver

bal k

omm

unik

atio

n in

klud

erar

alla

kom

mun

ikat

iva

hand

linga

r uto

m ta

l. D

en

förm

edla

r inf

orm

atio

n vi

a si

gnal

er. K

ropp

sspr

åk a

nvän

ds

utan

att

män

nisk

or ä

r med

vete

n om

det

.

Med

el

Rub

en, B

. D. &

G

iglio

tti, R

. A.

Lead

ersh

ip a

s so

cial

influ

ence

: An

exp

ande

d vi

ew o

f le

ader

ship

co

mm

unic

atio

n th

eory

and

pr

actic

e.

2016

Syfte

t med

stud

ien

var

att g

e en

mer

exp

ansi

v sy

n på

ko

mm

unik

atio

nspr

oce

ssen

och

des

s nu

vara

nde

och

pote

ntie

lla b

idra

g til

l en

förs

tåel

se a

v le

dars

kap

teor

i

Ej d

efin

iera

t. Li

ttera

turf

orsk

ning

bas

erat

på

27

refe

rens

er.

En le

dare

s atti

tyd

till

kom

mun

ikat

ione

n ha

r bet

ydel

se

för r

elat

ione

n sa

mt s

ocia

lt in

flyta

nde

till m

edar

beta

rna.

Med

el

44

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

De

Vrie

s, R

. E.,

Bak

ker-

Piep

er,

A. &

O

oste

nvel

d, W

. Le

ader

ship

=

com

mun

icat

ion

? Th

e re

latio

ns

of le

ader

s’

com

mun

icat

ion

styl

es w

ith

lead

ersh

ip

styl

es,

know

ledg

e sh

arin

g an

d le

ader

ship

ou

tcom

es.

2010

Syfte

t med

stud

ien

var

att u

nder

söka

fö

rhål

land

et m

ella

n le

darn

as

kom

mun

ikat

ions

stila

r oc

h ka

rism

atis

kt

leda

rska

p.

279

anst

älld

a i d

et

nede

rländ

ska

min

iste

riet f

ör

utbi

ldni

ng, k

ultu

r och

ve

tens

kap.

R

ekry

terin

g an

ges e

j.

Kva

ntita

tiv u

nder

sökn

ing

med

279

del

taga

re.

Reg

ress

ions

anal

yser

an

vänd

es fö

r att

test

a tre

hy

pote

ser.

Stud

iens

resu

ltat v

isad

e at

t ka

rism

atis

kt le

dars

kap

är fr

ämst

ko

mm

unik

ativ

, med

an e

tt up

pgift

sorie

nter

at le

dars

kap

är

bety

dlig

t min

dre

kom

mun

ikat

iv.

Hög

45

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

Thom

pson

, D.

& F

ilik,

R.

Sarc

asm

in

wri

tten

com

mun

icat

ion:

Em

otic

ons a

re

effic

ient

m

arke

ras o

f in

tent

ion.

20

16

Syfte

t med

stud

ien

var

att u

nder

söka

hur

ut

tryck

ssym

bole

r an

vänd

s för

att

klar

göra

ett

sark

astis

k ko

ntra

bok

stav

ligt

upps

åt m

ed

uttry

ckss

ymbo

len

efte

rsom

sark

asm

i sk

riftli

g ko

mm

unik

atio

n ka

n i

högr

e ut

strä

ckni

ng b

li m

issf

örst

ått.

51 e

ngel

sk sp

råki

ga i

åldr

arna

18-

40 å

r va

rav

14 m

än, 3

an

onym

a oc

h re

ster

ande

kvi

nnor

. Fö

r loc

ka d

elta

gare

fic

k de

ltaga

rna

ingå

i et

t lot

teri.

Kva

ntita

tiv st

udie

med

51

delta

gare

i ål

drar

na 1

8-40

år

.

Uttr

ycks

sym

bole

rna

spel

ar e

vi

ktig

roll

när d

et g

älle

r att

klar

göra

inne

börd

en a

v et

t m

edde

land

e. U

ttryc

ksym

bole

rna

är m

er e

ffek

tiva

än v

erba

l ko

mm

unik

atio

n nä

r det

gäl

ler a

tt ut

tryck

a si

g m

ed e

n sa

rkas

tisk

avsi

kt.

Hög

Mat

tson

, M.,

Hel

lgre

n, J.

&

Gör

anss

on, S

. Le

ader

co

mm

unic

atio

n ap

proa

ches

and

pa

tient

safe

ty:

An in

tegr

ated

m

odel

. 20

15

Syfte

t med

stud

ien

var

att u

nder

söka

om

och

i så

dana

fall

på v

ilket

sä

tt le

dare

s ko

mm

unik

atio

n ka

n ko

ppla

s sam

man

med

sä

kerh

eten

.

221

med

arbe

tare

vid

tv

å sj

ukhu

s. K

vant

itativ

stud

ie

geno

mfö

rd m

ed e

nkät

data

so

m a

naly

sera

des g

enom

en

stru

ktur

ell

ekva

tions

mod

elle

ring.

Leda

rens

sätt

att k

omm

unic

era

spel

ar e

n vi

ktig

roll

när d

et

gälle

r pat

ient

säke

rhet

och

äve

n m

edar

beta

rnas

säke

rhet

.

Hög

46

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

Talle

y, L

. &

Tem

ple,

S.

How

lead

ers

influ

ence

fo

llow

ers

thro

ugh

the

use

of n

onve

rbal

co

mm

unic

atio

n.

2015

Syfte

t med

stud

ien

var

att u

nder

söka

fö

rhål

land

et m

ella

n en

le

dare

s anv

ändn

ing

av

spec

ifika

icke

-ver

bala

ge

ster

och

in

tegr

erin

gen

med

m

edar

beta

rna.

89 m

anlig

a de

ltaga

re

och

121

kvin

nlig

a de

ltaga

re.

Expe

rimen

tell

stud

ie d

är tr

e hy

pote

ser p

röva

des.

R

esul

tate

t ind

iker

ar p

å at

t led

are

utan

ges

ter e

ller n

egat

iva

gest

er

uppf

atta

des s

om a

vläg

sen

elle

r ic

ke-o

med

elba

r med

an le

dare

m

ed p

ositi

va g

este

r upp

fatta

des

som

mer

om

edel

bar o

ch

attra

ktiv

a.

Med

el

Neu

feld

, D. J

., W

an, Z

. &

Fang

, Y.

Rem

ote

lead

ersh

ip,

com

mun

icat

ion

effe

ctiv

enes

s an

d le

ader

pe

rfor

man

ce.

2010

Syfte

t med

stud

ien

var

att u

nder

söka

hur

det

fy

sisk

a av

stån

det i

ko

mm

unik

atio

nen

mel

lan

leda

re o

ch

med

arbe

tare

påv

erka

r ef

fekt

ivite

ten

och

uppl

evd

leda

rför

måg

a.

138

med

arbe

tare

och

41

leda

re.

Kva

ntita

tiv st

udie

där

sju

hypo

tese

r prö

vade

s. D

et fy

sisk

a av

stån

det i

ko

mm

unik

atio

nen

mel

lan

leda

re

och

med

arbe

tare

had

e in

gen

inve

rkan

på

vare

sig

effe

ktiv

itet

elle

r upp

levd

leda

rför

måg

a.

Hög

47

Författare

Titel

Årtal

Syfte

Urval

Metod

Resultat

Kvalitet

Tric

has,

S. &

Sc

hyns

, B.

The

face

of

lead

ersh

ip:

Perc

eivi

ng

lead

ers f

rom

fa

cial

exp

ress

ion.

20

12

Und

ersö

ka

ansi

ktsu

ttryc

kets

bi

drag

till

uppf

attn

inge

n av

le

dars

kape

t.

Ett

bekv

ämlig

hets

urva

l gj

orde

s av

98

helti

dska

ndid

atst

uden

ter

, mel

lan

18 –

20

år,

utan

ar

bets

livse

rfar

enhe

t.

Cas

estu

die

där d

elta

gare

s pr

otot

yp a

v le

dars

kap

bedö

mde

s och

seda

n jä

mfö

rdes

med

förs

ta

intry

cket

av

leda

rska

pet

utifr

ån b

ilden

på

ett

ansi

ktsu

ttryc

k.

Upp

fattn

inge

n av

leda

rska

pet ä

r in

divi

duel

l. A

nsik

tsut

tryck

ets

inte

nsite

t spe

lar i

nte

lika

stor

roll

för u

ppfa

ttnin

gen

av le

dars

kape

t so

m le

dare

ns a

nsik

tsut

tryck

i gr

unde

n.

Hög

Die

big,

M.,

Bor

man

n, K

. C.

& R

owol

d, J.

D

ay-le

vel

tran

sfor

mat

iona

l le

ader

ship

and

fo

llow

ers’

dai

ly

leve

l of s

tres

s: a

m

oder

ated

m

edia

tion

mod

el

of te

am

coop

erat

ion,

role

co

nflic

t, an

d ty

pe

of

com

mun

icat

ion.

20

16

Syfte

t med

stud

ien

var a

tt un

ders

öka

hur

leda

res

trans

form

eran

de

bete

ende

n är

re

late

rat t

ill

sam

man

hålln

ing,

ko

nflik

ter p

å ar

bets

plat

sen

sam

t hu

r det

påv

erka

r den

da

glig

a ni

vån

av

stre

ss.

Inle

dnin

gsvi

s var

de

ltaga

rant

alet

227

ty

ska

med

arbe

tare

m

en d

et sl

utlig

a de

ltaga

rant

alet

var

20

5 va

rav

104

kvin

nor,

92 m

än sa

mt

9 so

m in

te h

ade

uppg

ett k

ön. Å

lder

n på

del

taga

rna

varie

rade

mel

lan

19-

62 å

r med

en

med

elål

der p

å 34

,95

år.

Dag

boks

stud

ie g

jord

öve

r fe

m a

rbet

sdag

ar i

följd

. R

esul

tate

n vi

sar a

tt le

dare

s tra

nsfo

rmer

ande

bet

eend

e ka

n på

verk

a m

edar

beta

rnas

st

ress

nivå

. En

leda

res t

rans

form

eran

de

bete

ende

före

bygg

er d

ock

inte

ko

nflik

ter p

å ar

bets

plat

sen.

Hög