Det självklara valet Det självklara valet -- fram fram dens ... - VBU€¦ · Som Diplomerad Gymnasieekonom kan jobb såsom ekonomiassistent, redovisningsassis-tent, kundansvarig

1ÅRSREDOVISNING 2016

”Det självklara valet ”Det självklara valet - fram dens lärande”- fram dens lärande”

2

3

InnehållOrdförande har ordet 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VBUs organisa on 7 Vik ga händelser 8 Omvärldsanalys 14 Fram den 16 Måluppfyllelse 17 Ekonomisk översikt och analys 19 Investeringsredovisning 21 Sta s k Ungdomsgymnasiet 22 Vuxenutbildningen 24 Verksamhetsberä elser Högbergsskolan 1 26 Högbergsskolan 2 28 Malmenskolan 30 Smedenskolan 32 Stegelbackens skola 34 Gymnasiesärskolan 36 YH och Uppdragsutbildning 38 Vuxenutbildning 40 Kanslienheten 42 Ledningsstöd 44 Personal och hälsobokslut Hälsa och friskvård 46 Personalsta s k 48

FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 51 Balansräkning 52 Kassafl ödesanalys 53 Redovisningsprinciper 54 Noter och lläggsupplysning 56 Avlämning av årsredovisning 61 Revisionsberä else 62

4

Ordförande har ordetDet har varit ett spännande och händelserikt år för VBU, Västerbergslagens utbildningsför-bund.

Så kommer vi att heta från och med 2017. Vi är ju ett förbund och eft er mer än 20 år som Västerberslagens utbildningscentrum har full-mäktigeförsamlingarna i Ludvika och Smed-jebackens kommuner beslutat om en ny för-bundsordning. Det är en stor sak, eft ersom förbundsordningen reglerar grunden för hela VBUs verksamhet. Den nya förbundsordnin-gen innebär, förutom namnbytet, också att formuleringar som blivit inaktuella eller bara upplevdes som ålderstigna har fräschats upp. Om sedan dagens förbundsordning kommer att bestå i 20 år återstår att se.

Under året har direktionen arbetat med och beslutat om en ny skolplan som sträcker sig från år 2016 till 2020. Underlaget till planen togs fram av en arbetsgrupp av politiker och rektorer. Skolplanen kompletteras av en kvalitetsplan som revideras varje år.

VBU gick in i 2016 med ett sparbeting på 3,5 miljoner på två år från Ludvika kommun. Eft -ersom VBU är ett kommunalförbund där även Smedjebacken ingår, blir besparingen större, då Smedjebackens andel tillkommer. Totala sparbeloppet ligger därför på 5 miljoner kro-nor. Det har bland annat gått ut över perso-

nalens kompetensutveckling. När sparbetinget nu är avklarat är frågor som utveckling av or-ganisationen och verksamheterna samt kom-petensförsörjning prioriterat, för att uppnå direktionens mål i skolplanen om att förbättra skolresultaten och arbetsmiljön för studerande och personal.

En annan ekonomisk utmaning är den osäker-het som skapas av Migrationsverkets långa handläggningstider, då de leder till eft ersläp-ning. Eft ersom pengarna för verksamhet som redan genomförts kan dröja många månad-er blir prognoserna osäkra. Trots att VBUs ekonomi i grunden är god skapar det oklar-heter kring den slutliga ersättningsnivån.

Till det kommer att frågan om storleken på Sfi -ersättningen från medlemskommunerna fortfarande inte reglerats. Det tidigare avtalet har sagts upp från 2015 och trots påstötningar från VBU och inte minst från mig som ord-förande har ingen ny uppgörelse nåtts.

Sfi -verksamheten är stor och arbetssättet har utvecklats med införandet av projekt Trappan - enheten för språk och kartläggning. Ändå når verksamheten inte de mål vi satt upp då resurserna inte räcker till och köerna är långa. Situationen under det gångna året har varit ex-trem. VBU har haft en kraft ig ökning av antalet elever på Stegelbacken och IM. Det har inne-

5

”

burit stora påfrestningar för personalen som har hanterat situationen mycket bra och hittat lösningar utifrån tillgängliga resurser.

Ett exempel som jag är stolt över är att under hösten 2016 startades en grupp elever som läser Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasienivå parallellt med studier i Sfi . Tidi-gare har den vanliga gången varit att slutföra sina studier i svenska som andraspråk upp till och med grundskolenivå innan man påbörjar sin yrkesutbildning inom komvux. Utbildnin-gen ligger inom ramen för den statliga satsnin-gen att hitta vägar för de som är nyanlända i Sverige och att de båda delarna i utbildningen kompletterar varandra såväl i språkutvecklin-gen som utvecklingen i yrket. Glädjande är att utbildningen växt fram i nära samverkan med bland andra kostorganisationerna i Ludvika och Smedjebackens kommuner.

Jag är mycket nöjd med den statliga satsningen på hela skolan och särskilt på komvux, yrkes-vux och yrkeshögskola där det sedan länge har funnits ett stort behov av förändring, förnyelse och mer fl exibla lösningar för att matcha be-hoven på arbetsmarknaden.

Under 2016 har VBU en nystart i byggnadsutbildning på gymnasienivå

för vuxna, med inriktning husbyggnad som beräknas vara klar under 2017,

vilket är mycket positivt. I förbundets uppdrag ingår sedan många år det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Med anledning av nya statliga regler om utökat kommunalt aktivitetsansvar har vi under året förtydligat hur det arbetet ska fungera i avtal med Ludvikas och Smedjebackens kommun-er. Det nya avtalet gör klart vad uppdraget innebär, vilken organisation VBU har för att genomföra det och vem som ska göra vad. Det känns bra att vi tillsammans har kunnat skapa tydlighet kring aktivitetsansvaret.

VBU deltar i projekt Plugga klart inom Region Dalarna för att minska avhoppen på gymnasi-et.

En arbetsgrupp av politiker tillsammans med rektorer och en utomstående konsult har tagit fram ett nytt förslag till program- och högskol-eråd som ersätter tidigare branschråd. De nya råden kommer att börja arbeta från och med våren 2017.

På direktionens uppdrag har en ny arbetsmil-jöpolicy arbetats fram under året. VBU har anställt en HR-ansvarig och i centrala samver-kansgruppen har en skyddskommitté bildats för att fokusera på arbetsmiljön. Införandet av skyddskommitté och HR-tjänst i organ-isationen tror vi ska bidra till att fokusera på stress, bemötandefrågor, mobbing, hot och på hela den psykosociala arbetsmiljön.

Till sist blev 2016 året då direktionen för VBU och jag som ordförande fi ck avtacka en för-bundschef. Eft er 17 år som högsta chef i VBU avgick Åke Sandberg med pension. I stället till-trädde Åsa Blom tjänsten som förbundschef. Det har inneburit förändringar. Åsa är 25 år yngre än Åke, kvinna och kommer direkt från ett privat företag. För både mig, Åsa och den övriga direktionen har det varit ett år av spän-nande utveckling och utmaningar, inte minst när det handlar om hur en kommunal verk-samhet kan utvecklas och styras.

Utmaningar och utveckling, så kan faktiskt 2016 summeras för VBUs del och det är väl just så ett år i ett utbildningsförbund ska sam-manfattas.

Yvonne PerssonYvonne Persson, ordförande

”

6

7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEVästerbergslagens utbildningscentrum, är ett kommunalförbund med medlemskommuner-na Ludvika och Smedjebacken. Ett kommunal-förbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighets-utövningen inom det område där samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet.

Kommunalförbundet VBU leds av en för-bundsdirektion som består av nio ledamöter, varav fem kommer från Ludvika och fyra från Smedjebacken. VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Gränges-berg.

Medlemskommunerna lämnar ekonomiskt bidrag till VBU i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning.

Ledamöter, Ludvika

Yvonne Persson (S), ordförandeKjell Israelsson (M), 2:e vice ordf. t o m aug-16HåGe Persson (M), 2:e vice ordf. fr om sept-16Kerstin Frost Erkers (S)Mari Karlsson (SD) Lars Handegard (V)

Ledamöter, Smedjebacken

Håkan Svensson (S), 1:e vice ordförandeBengt Norrlén (S)Jan-Erik Lind (MP)Birgitta Granqvist (M)

Förbundets samverkansområde

• Gymnasieskola• Gymnasiesärskola• Grundläggande vuxenutbildning• Gymnasial vuxenutbildning• Yrkeshögskola• Särskild utbildning för vuxna• Svenskundervisning för invandrare• Yrkesutbildning för vuxna• Övriga utbildningsinsatser från grundskole- till högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbetsmarknad och näringsliv.

VBUs organisa on

Förbundschef

Kansli-enhet

Lednings-stöd

Hö 1 Hö 2 Smeden Stegelbacken

Malmen YHUppdrag

Vuxen-utbildning

Gymnasie-sär

Controller Direktionssekr

Förbundsdirektion

8

Trappan - enheten för språk och kart-läggning I början av januari startade VBU vuxenutbild-ning en enhet för nyanlända som ska utgöra ett första steg in i utbildning. Invigning av ”Trap-pan” skedde 2 februari, med bland annat kom-munalråden Fredrik Rönning, Lotta Wedman, Leif Pettersson och direktionens ordförande Yvonne Persson. I Trappan kartläggs de nyan-lända eleverna för att de ska kunna få rätt un-dervisning. Vissa är färdigutbildade redan och behöver bara undervisning i svenska och prak-tik. Andra kanske behöver komma in på vux-enutbildning eller något gymnasieprogram. Genom kartläggningen blir undervisningen mer eff ektiv.

Läsly et VBU har blivit beviljade bidrag från Skolver-ket för handledare inom Läslyft et för läsåret 2016/17. Läslyft et är en kompetensutveck-lingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik. Ge-nom kollegialt lärande med stöd av handledare och material som tillhandahålls av Skolverket ska en grupp lärare fortbilda sig inom Läslyft et. Kompetensutvecklingen sker lokalt på skolan och är tätt knuten till ordinarie arbete.

Pedagogiska priset 2016 Yrkeslärare Roland Knutsson på Restaurang- och livsmedelsprogrammet tilldelas det peda-

gogiska priset 2016 för sitt goda och respekt-fulla bemötande av elever. Han har även gjort stora insatser för utvecklingen av utbildningen vid Smedenskolan, både inom ungdomsgym-nasiet och vuxenutbildningen.

Oanmäld granskning av Skolinspek o-nen I mars besökte Skolinspektionen El- och ener-giprogrammet. Inspektionen handlade om hur det fungerar med elevers självständiga arbete med uppgift er på lektionstid. Resultatet redo-visades inte skola för skola utan ledde till en rapport med det samlade intrycket av motsva-rande inspektion på många skolor. I det samla-de resultatet framkom att vi i svensk skola be-höver utveckla formerna för enskilt arbete och grupparbete under lektionstid så att eleverna får mer stöd från läraren när den arbetsformen tillämpas.

Nya rektorer på Högbergsskolan från höstenTvå nya rektorer har tillsatts på Högbergssko-lan inför höstterminen. På Hö 1 (A-huset) blev Ann Eriksson rektor. Hon har varit gymnasie-rektor i Västerås på Jensen Education. På Hö 2 (B-huset) tog Torbjörn Gustafsson över rektor-skapet. Han har bl. a. arbetat som platschef på ABB-gymnasiet i Ludvika.

Vik ga händelser

9

SommarskolaVBU har sökt och fått beviljat pengar för som-marskola. Sommarskolan genomfördes i Sme-denskolans lokaler och fl era elever klarade av att höja sina betyg så att de kunde komma in på ett nationellt program.

Lärarlönely etLärarlönelyft et är en statlig satsning för att skolhuvudmän ska kunna ge en löneökning till särskilt kvalifi cerade lärare. Bidraget får för VBUs verksamheter lämnas för lärare i gymna-sieskola och gymnasiesärskola. För att ta del av bidraget ska läraren vara legitimerad eller med legitimerad jämställd enligt skollagens andra kapitel. Bidraget är tillgängligt sedan 1 juli 2016. VBU har nyttjat lärarlönelyft et fullt ut och utsett ett antal lärare som får ta del av det.

Byte av förbundschefFrån och med måndag 9 maj 2016 arbetar Åsa Blom som förbundschef vid VBU. Hon eft er-träder Åke Sandberg som varit chef på VBU i 17 år. Åsa kommer närmast från en tjänst som aff ärsområdeschef för gymnasiet på Jensen Education.

Ekonomiprogrammet cer fi eratCertifi eringsorganet för Diplomerad Gymna-sieekonom har beviljat VBU certifi ering att utbilda diplomerade gymnasieekonomer. Cer-tifi ering gäller t.o.m. 2018-12-31. Utbildningen för att bli Diplomerad Gymnasieekonom sätter ekonomi i fokus och detta ska genomsyra alla ämnen. Det innebär en allmänbildning i eko-nomi men även att utveckla kompetenser som kan användas inom praktiskt ekonomiarbete. Som Diplomerad Gymnasieekonom kan jobb såsom ekonomiassistent, redovisningsassis-tent, kundansvarig osv sökas.

Utställning i biblioteket på Högbergs-skolanI samband med internationella kvinnodagen visade biblioteket FNs fotoutställning Flicka. I bild och text belyses fl ickors utsatta situation runt om i världen. En tipspromenad med frå-gor på temat anordnades i samband med ut-ställningen.

FN-rollspel om Syrienkonfl ikten Den 16-18 mars arbetade tvåorna på samhälls-vetenskapsprogrammet med ett FN-rollspel om Syrienkonfl ikten. I ett FN-rollspel antar deltagarna rollen som ambassadörer för något av FNs 193 medlemsländer. Sedan försöker de hitta lösningar på internationella problem och kriser genom förhandlingar och debatter. Ar-betssättet ger verklighetsnära kunskaper i hur en arbetar med internationella förhandlingar inom FN. Dessutom får eleverna chans att sät-ta sig in i och förstå andra länders perspektiv.

UF-mässaDen 4 februari utsågs vinnarna i Årets UF-fö-retag i Ludvika och Fikakorgen UF från VBU-gymnasiet kom på andra plats. Prisut-delningen ägde rum på UF-mässan i Engel-brekt Galleria. Förstaplatsen tog Icedrops UF och tredjeplatsen Food2You UF, båda från ABB-gymnasiet.

Elever på Berzeliusdagarna Två elever från Naturvetenskapsprogrammet, Isabelle Tredoux och Frida Holmberg till-delades ett varsitt stipendium för att kunna vara med på de årliga Berzeliusdagarna. Det är Svenska Kemistsamfundet som anordnat Berzeliusdagarna sedan 1956 med syft et att ge svenska gymnasister en inblick i vad det innebär att studera kemi på högskola och vad man jobbar med som kemist. I år var det 380 gymnasieelever som deltog i arrangemanget på Stockholms universitet. Duktiga forskare från universitet och industri i landet samt utom-lands håller korta, inspirerande föredrag om sin forskning, sin vardag och värdet av natur-vetenskaplig utbildning.

Bryggeriteknikutbildningen har få utmärkelseVBU Yrkeshögskolas utbildning Bryggeritek-nik har utmärkts med Svenska Ölfrämjandets Guldpin 2016. Utbildningsledaren Christian Åhman tog emot utmärkelsen på Svenska Öl-främjandets årsstämma.

10

11

Verksamhetsrevision År 2013 genomfördes en granskning av VBU på uppdrag av de förtroendevalda revisorer-na. Syft et med granskningen var att identifi era framgångsfaktorer för VBU. Utifrån att det gått tre år sedan granskningen gjordes ansåg revi-sorerna att det var väsentligt att göra en upp-följning, med fokus på ett antal av de förbätt-ringsområden som tidigare hade identifi erats.

Under våren gjorde PwC en uppföljande granskning som bland annat fokuserade på det systematiska kvalitetsarbetet, eft ersom ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete är ett krav i skollagen. Granskningen innefattade även huruvida det fi nns fungerande processer för planering av verksamheten, avseende kom-petensförsörjning, elevantal, programutbud, ekonomi m.m. Under hösten presenterade revisionsrapporten för direktionen. Förslag på åtgärder av de utvecklingsområden som påta-lades i rapporten har nu skickats till de förtro-endevalda revisorerna.

Dalarnas bästa UF-lärare fi nns på VBUCarina Karlsson Flink, lärare på Handels- och administrationsprogrammet, utsågs till årets UF-lärare i Dalarna under distrikts-mästerskapet i UF-företagande. Hon tog hem titeln i konkurrens med tio andra no-minerade lärare, varav fyra gick till fi nal.

Förutom årets UF-lärare lyckades VBU även vinna högsta pris för årets hantverk. Det var Jenny Jansson som går i årskurs 3 på El- och energiprogrammet som prisades för sina egen-tillverkade smycken och nyckelringar med naturmotiv i epoxiplast. UF står för Ung Fö-retagsamhet och är ett koncept där unga får prova på att driva ett eget företag under sin gymnasietid. På VBU kan eleverna oft a välja att driva UF som I-val om det inte redan ingår i utbildningen.

Studier av Ölands djur och natur Under våren har NA15 varit på fältvecka på vackra Öland. Under veckan studerade klas-sen landskapets fl ora och fauna. Dessutom fi ck de göra kemiska analyser av mark och vatten. Fältveckan ämnesintegrerar biologi, kemi och

till viss del svenska och historia. Naturveten-skapsprogrammet på VBU-gymnasiet gör två fältveckor under de tre åren. Den första går till Öland vårterminen i årkurs 1 och den andra går till Öddö på västkusten höstterminen i tre-an. Lärarna på naturvetenskapsprogrammet arbetar hårt för att möjliggöra dessa resor som är en viktig del av utbildningen.

Högbergsskolans utegym är invigt VBUs nya utegym på Högbergsskolan invigdes i våras. Eft er invigningen fi ck personalen möj-lighet att prova på de olika stationerna. Det har funnit ett stort engagemang att få till utegymet och det är VBUs egna byggelever som byggt det.

Projekt Plugga KlartI januari 2016 startade Plugga klart med stöd av Europeiska socialfonden. Plugga klart är ett länsövergripande projekt med syft et att stödja ett utvecklingsarbete på en del av länets skolor för att få fl er elever att lyckas med sina gym-nasiestudier och att minska studieavhoppen. Projektet ägs och leds av Region Dalarna.

Att motverka studieavhopp är en viktig del i arbetet med att förebygga utanförskap. Tidi-gare genomförda projekt och utredningar vi-sar att det krävs ett brett spektrum av insatser och åtgärder för att eff ektivt motverka avbrott i skolan. Forskning visar att personer som inte fullföljer gymnasiet har sämre chanser att eta-blera sig på arbetsmarknaden.

Syft et med projektet är att minska studieav-hoppen i gymnasieskolorna i Dalarna och därmed öka andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier. Ett av målen är att de delta-gande skolorna ska minska sina studieavhopp med 40 procent på två år. Ett annat mål är att öka kunskapen och medvetenheten hos perso-nalen om vikten av ett ändamålsenligt förhåll-ningssätt och bemötande.

Högt upp i gymnasiejämförelse - en del arbete kvar VBU Gymnasium, Högbergsskolan och Mal-menskolan hamnar högt upp i två jämförelser

12

när Sveriges Kommuner och Landsting pre-senterar Öppna jämförelser för gymnasieskola 2016. Det handlar dels om andel elever från kommunala skolor som uppnått examen inom fyra år, dels andel ungdomar från kommunala skolor som två år eft er avslutade gymnasiestu-dier är etablerade på arbetsmarknaden eller vi-darestuderande. I båda dessa fall utmärker sig VBU och Ludvika lite extra genom att placera sig som 13:e respektive 14:e kommun av lan-dets totalt 290 kommuner.

Det fi nns anledning att arbeta med genom-strömningen (antalet elever som tar examen inom 3 respektive 4 år) på VBU Smedenskolan. Att siff rorna blir lägre där är inte konstigt ef-tersom många av eleverna av socioekonomiska skäl kan behöva mer än tre år på sig för att ta sin gymnasieexamen. Materialet visar även att VBU bör fortsätta arbetet med att höja betygs-poängen.

2016 års gymnasiemässaVBU gymnasiemässa gick av stapeln den 27:e oktober i år. Blivande gymnasieelever från högstadieskolor i Ludvika och Smedjeback-en besökte VBU under dagen. På kvällen var mässan öppen för alla intresserade. Nytt för i år var Kahoot-tävlingen där besökarna fi ck frå-gor om mässans olika montrar via bildskärm och sedan svarade med hjälp av sina egna mo-biler. Priset till de skickligaste var biobiljetter. Estetprogrammets musikinriktning stod för underhållningen. Mässan genomförs varje höst för att underlätta för ungdomarna att väl-ja gymnasieprogram. Alla VBUs 14 program är representerade. För de program VBU inte själva erbjuder har andra skolor bjudits in att delta. Allt för att utbudet ska vara heltäckan-de. Totalt fi nns det 18 nationella gymnasie-program. Gymnasiemässan följs senare upp av Öppet hus på VBUs olika skolor.

Avspark inför ”Årets kockteam” I vår kommer kocktävlingen Årets kockteam att arrangeras på Smedenskolan. Den 8:e no-vember var det dags för avspark för de tävlande lagen från Borlänge, Falun, Leksand och Smed-jebacken. Lagen fi ck handledning och konkreta tips när det gäller tävlingsmat. Årets kockteam

är en matlagningstävling där fyra lag från fyra skolor i Dalarna tävlar om titeln ”Årets kock-team”. Tävlingen arrangeras i samarbete med Gysams medlemskommuner. Det är första året tävlingen går av stapeln och tanken är att den ska bli årligen återkommande. Syft et med täv-lingen är att uppmärksamma gymnasieutbild-ningarna inom restaurang och livsmedel. Det fi nns nu ett stort behov av kockar i vår region och antalet sökande till restaurang och livs-medelsutbildningarna har minskat de senaste åren. Tävlingen arrangeras för de gymnasie-skolor inom Gysam som erbjuder Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Interna onella erfarenheter i Bad Honnef Tio elever från VBU Gymnasium har varit i Bad Honnef på utbyte. Bad Honnef är Ludvi-kas vänort. Eleverna besökte gymnasieskolan Schloss Hagerhof som är beläget i ett gammalt slott. Det fi nns ett stort intresse för Sverige och Ludvika i Bad Honnef, många av eleverna där konkurrerar om platserna i utbytet.

Utbytet är en del av VBU Gymnasiums FN-skolkoncept. Det är en väldigt bra erfa-renhet för de elever som vill satsa på att arbeta internationellt. Eleverna lär sig att kommu-nicera på engelska och tyska, de får förståelse för andra människor och kulturer, får nya er-farenheter, kunskaper, resvana, kontakter och vänner. Eft er förra utbytet år 2014 är det två av tio av eleverna som nu har arbetat i Tyskland. Gruppen som åkte kommer från många olika program. Alla som har haft intresse har fått föl-ja med och det kostar ingenting förutom egna fi ckpengar. Lärarna bor hos sina lärarkollegor på orten och eleverna bor hos värdfamiljer.

Översyn av förbundsordningenFörbundschefen tillsammans med ordförande har på uppdrag av direktionen tagit fram ett förslag på förändringar i förbundsordningen. Kommunfullmäktige i respektive medlems-kommuner har beslutat att anta den nya för-bundsordningen. En av förändringarna är ett namnbyte av Västerbergslagens utbildnings-centrum till Västerbergslagens utbildningsför-bund.

13

Kommunala ak vitetsansvaret – KAALagkraven har skärpts gällande kommunernas ansvar för ungdomar i åldersspannet 16-19 år. Det som tidigare benämndes som informa-tionsansvar har nu övergått till ett aktivitetsan-svar, som innebär betydligt större åtagande för kommunens del. VBU har det kommunala ak-tivitetsansvaret för Ludvika och Smedjeback-ens kommuner och arbetar med att anpassa verksamheten för att möta de nya lagkraven. Det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, som tidigare kallades informationsansvaret, beskri-ver kommunens ansvar för ungdomar som fullgjort skolplikten i grundskolan men som inte genomför eller har fullföljt en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan el-ler motsvarande. En elev anses ha fullföljt ett

nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått ex-amensbevis utan endast ett studiebevis omfat-tas av KAA. Elever som går på något av intro-duktionsprogrammen (dessa ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete) omfattas också av KAA. Det kommunala aktivitetsansvaret av-slutas när eleven fyllt 20 år.

14

OmvärldsanalysBåde Ludvika och Smedjebacken har en mångårig tradition med näringar inom industrin, framförallt el och stål. Något som fortfarande präglar kommunerna. Dock har den nationella ekonomin gjort att de planerade gruvstarterna fördröjs.

Ungdomsarbetslösheten är relativt hög samtidigt som det är svårt för arbetsför-medlingen att matcha utbildning och kompetens mot behoven. Det fi nns en stor grupp ungdomar som varken går i skolan eller arbetar, många av dem fi nns inte hel-ler registrerade som arbetslösa. Dessutom fi nns en stor grupp nyanlända.

Kraven på elever i grundskolan svarar inte riktigt mot behoven som fi nns i gymnasie-skolan vilket ger ett kunskapsglapp och en mindre eff ektiv gymnasieskola. Mycket av resurserna går åt för att täcka in tidigare kunskapsbrister.

Befolkningen ökar i området och en stor del av näringslivet har en positiv utveck-ling. Elevantalet på gymnasiet är i botten och kommer att öka svagt under de kom-

mande åren. Konkurrensen från friskolor-na verkar ha stabiliserats och eleverna ser fördelar även med de kommunala skolor-na. Från statsmakterna ser det ut som vi ska få ett nytt ”kunskapslyft ” med ytterli-gare resurser. Detta betyder att det kan bli relativt stor ökning av antalet vuxenstu-derande. Invandringen är också en faktor som kommer att påverka elevantalet både på gymnasiet och på SFI. Som det ser ut i dagsläget kommer det att ske en relativt stor ökning.

Lärarna är fortfarande högprioriterade och mer statliga pengar utlovas till löner. Detta kan på sikt motverka den rekryte-ringskris som kan tänkas uppstå. För VBU blir de kommande årens pensioneringar en utmaning. Många går i pension. Sveri-ges brist på utbildade lärare blir kännbar även för VBU.

Den förskjutning som skett av elevström-men från yrkesprogram till högskoleför-beredande kan komma att stabiliseras i och med att diskussioner förs om krav på behörigheterna kan komma att ändras igen.

15

Miljömedvetenheten ökar ytterligare och det kommer att behövas kompetensför-sörjning för att utveckla företag och orga-nisationer. Ett speciellt viktigt område är energiförsörjningen och dess utveckling. Det gäller allt från energiöverföring till uppvärmning. Här kommer kretslopp-stänkandet att få stor betydelse. Fler och fl er företag ser miljöanpassning som en konkurrensfördel.

Inom både befi ntliga och nya teknikom-råden sker utveckling kontinuerligt. Det mobila internet gör att både människor och ”prylar” kommer att vara uppkoppla-de. Förarlösa fordon med autopilot mins-kar olycksfallsrisken och förbättrar miljön ur utsläppssynpunkt. Konstgjorda DNAn möjliggör att mikroorganismer blir nya fabriker. Bättre batterier gör att elbilarna kan slå igenom på bred front samtidigt som kanske bränslecellerna får ökad an-vändning. Nya material är på gång, till exempel grafen som kan ge eff ektivare batterier och solceller. 3d-skrivaren är en teknik som redan idag är i snabb utveck-ling, tekniken förfi nas och priserna sjun-ker. Nya penicilliner som rår på de resi-stenta bakterierna är under utveckling och kommer om några få år.

De sociala medierna kommer både att öka och förändras. Integritetsproblematiken måste lösas på något sätt. Rekryteringar-na av ny personal får nya arenor genom de sociala medierna. Det blir enklare, snabb-are, billigare och framförallt träff säkrare. Molntjänsterna tar över ytterligare tjäns-ter som tidigare skötts av IT-avdelningar, vilket ger både lägre kostnader och högre eff ektivitet.

16

Fram denUtbildningen ska svara mot både lokal och global vidareutbildning och arbets-marknad. Då det gäller gymnasiet, vux-enutbildningen och yrkeshögskolan blir matchningen alltmer viktig. Det gäller att svara utifrån arbetsmarknadens behov. Det blir högre krav på utveckling av nya yrkeshögskoleutbildningar samt utökning av vuxenutbildningen för att klara av de kompletteringar som gymnasieeleverna har rätt till enligt föreskrift erna. De har nu gjorts obligatoriska.

VBU behöver utveckla lärandet mer för att möta framtidens behov. Några områ-den blir speciellt viktiga, entreprenörskap, nyanländas ingång i svenska samhället, lärande på arbetsplatsen samt informa-tion- och kommunikationsteknik, IKT. För att klara detta på ett bra sätt gäller det att följa och anamma skolutveckling. Det gäller både nationellt och internationellt men också den lokala som VBU skapat ett system för genom arbetet med doktoran-der och förstelärare.

Studievägledning blir allt viktigare. Både vad gäller matchningen men också situa-tionen för den enskilde eleven. Det gäller vägledning och information om kurser och utbildningar, antagnings- och behö-righetsfrågor, studieproblem med mera.

Transnationella samarbeten kommer att öka för att höja kompetensen, konkre-tisera undervisningen, minska kostna-der, utveckla nya idéer och öka elevens engagemang. För VBU kan studiebesök, gemensamma utbildnings- och praktik-program, transnationella kontakter via e-mail, internet, videomöten etc. ge till-gång till nya färdigheter.

I samhället blir ensamarbete mer och mer vanligt, man arbetar själv med en dator osv. För skolans del blir det då viktigt att utveckla samverkan på alla plan för att motverka detta.

För elever med speciella svårigheter, som inte har basfärdigheter vid start av gym-nasieskolan, ställs högre pedagogiska krav på verksamheten och därmed nya arbets-sätt och kompetenser. Kostnaden per elev kan komma att bli högre på grund av det-ta. Övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan behöver utvecklas ytterli-gare för att bättre klara dessa elever.

På alla områden, från matchning till elever med svårigheter, gäller det att ledning och styrning behöver utvecklas för att bätt-re se möjligheter och också bättre kunna genomföra förändringar. Den allra bästa utvecklingen för VBU är att fortsätta sätta eleven i fokus på så sätt att alltid utgå från elevens behov vilken uppgift som än ska lösas. Diskussionerna med både grund-skolan och högskolan måste också bli mer vardagsnära.

För att mäta framstegen med att uppnå Europa 2020-målen har man enats om fem överordnade mål för hela EU. Utbild-ning är ett av dem. Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10 % och minst 40 % av 30–34-åringarna ska ha högre utbildning. Båda målen på-verkar VBUs planering och verksamhet.

17

VISIONDet självklara valet anger en ambition att VBU ska som minst bibehålla men arbeta för att öka andelen elever i regionen som väljer VBU för sina studier. Framtidens lärande anger en kva-litetsambition där VBU ska utveckla pedago-giska metoder och former för morgondagens krav.

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNINGMed en god ekonomisk hushållning avses att pengarna används till rätt saker och utnyttjas på ett eff ektivt sätt så att fi nansiella såväl som verksamhetsmål uppnås.

Mål och riktlinjer för verksamhetenMålen ska vara tydliga, mätbara och utvärderas kontinuerligt. Förutom lagstadgade mål fi nns politiska mål i förbundsordning, skolplan samt i budgetdokument.

De fi nansiella målen och skolplanemålen har en central roll för den ekonomiska förvaltning-en, helt enligt kommunallagen. Ledningen och ekonomifunktionen arbetar kontinuerligt för att nå en förankring och acceptans i de olika verksamheterna, hos arbetslagsledarna och de budgetansvariga.

FINANSIELLA MÅLTvå fi nansiella mål som alltid fi nns med i bud-getarbete är att VBU ska ha en ekonomi i ba-lans där resultatbudgeten ska gå jämt ut eller lämna ett överskott i linje med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Det andra är att investeringar ska fi nansieras med egna medel inom ramen för tilldelad budget av ägar-kommunerna. Mål 1. Ekonomi i balansVBU ska ha en ekonomi i balans och hushålla med de medel som fi nns inom den tilldelade budgetramen från ägarkommunerna.

Årets utfall visar ett överskott på 11 693 tkr som fördelas mellan medlemskommunerna. Ludvika kommun får tillbaka 229 tkr och Smedjebackens kommun 11 464 tkr.

Mål 2. Egenfi nansierade investeringarAlla investeringarna ska vara egenfi nansierade och avskrivningskostnader tas inom beviljad budget.

Budgeten 2016 fastställdes till 1 625 tkr. Under året beslutade direktionen att utöka budgeten med 870 tkr. Den totala investeringsbudgeten för året är således 2 495 tkr. Under året har investe-ringar gjorts för 2 394 tkr och avskrivningskost-naderna uppgår till 2 934 tkr som fi nansieras inom budgetramen.

MåluppfyllelseDet självklara valet - framtidens lärande ””

18

VERKSAMHETSMÅLDen nya Skolplanen som antogs av direk-tionen under inledningen av året sträcker sig över åren 2016-2020. Den innehåll-er två politiska mål som långsiktig syft ar mot att förbättra betygsresultaten och öka andelen som slutför sina studier. Målen förtydligas för olika skolformer och verk-samheter i VBUs verksamhetsplan. Här presenteras det övergripande resultat för ungdomsskolan under målen. För övriga verksamheter kommer resultaten, längre fram i årsredovisningen, att brytas ned på respektive skolform och verksamhet med utgångspunkt från de mer detaljera-de målen i VBUs verksamhetsplan och de verksamhetsplaner som fi nns på respekti-ve enhet.

Mål 1. BetygVBU ska ligga över rikssnittet för samtliga program och utbildningar samt succesivt öka betygsmedelvärdet. År 2020 ska VBU ligga bland de 25 % bästa i landet.

Riktvärde: Nationella program i kommu-nala skolor och fristående skolor, betygs-genomsnitt för elever med examensbevis eller studiebevis.*

Ur SIRIS för avgångselever 2015:Medel riket 14,0Ur SIRIS för avgångselever 2016:Medel riket 14,1Medel avgångselever VBU 2015: 13,4Medel avgångselever VBU 2016: 13,9

Måttet som helhet visar att vi har ett fort-satt arbete framför oss att öka det sam-manlagda betygsgenomsnittet. Det hittills insamlade underlaget till analysarbete som ska genomföras under hösten visar att det fi nns en väldigt stor spridning mellan oli-

ka program i förhållande till genomsnittet som presenteras i tabellen. En tydlig ten-dens är att betygsgenomsnittet generellt sett är högre på högskoleförberedande program i förhållande till yrkesprogram.

*Elever med dessa två studiedokument av-ser defi nitionen för avslutade gymnasiestu-dier.

Mål 2. Slu örda studier/AvhoppVBU ska ligga under rikssnittet för samtli-ga program och utbildningar samt succe-sivt minska avhoppen. År 2020 ska VBU ligga bland de 25 % med lägst avhopp.

Riktvärde: Samtliga program i kommuna-la skolor och fristående skolor, elever med gymnasieexamen inom 3 år* som startade på nationellt program läsåret 2013/14.

Ur SIRIS för avgångselever 2015: Medel riket 73,7 %Ur SIRIS för avgångselever 2016:Medel riket 74,2 %Avgångselever VBU 2015 medgymnasieexamen inom 3 år: 82,0 %Avgångselever VBU 2016 medgymnasieexamen inom 3 år: 75,7 %

Det samlade resultatet visar att vi även fortsättningsvis lyckas bra med genom-strömningen i gymnasiet. Här kan det för år 2015 noteras att skolenheterna lokalise-rade i Ludvika placerar sig som 7:e bästa i landet. Även här fi nns det utvecklings-möjligheter på programnivå och behov av att bevaka den negativa trenden mellan år 2015 och 2016.

*Elever som genomfört utbildningen inom 3 år har inte haft några avbrott/byten un-der sin studietid.

19

Ekonomisk översikt och analys

ResultatkommentarerÅrets utfall är ett överskott på 11 693 tkr som fördelas mellan medlemskommuner-na enligt tabell ovan. Utfallet påverkas inte av några jämförelsestörande poster.

De största avvikelserna mot budget ligger inom ungdomsgymnasiet och vuxenut-bildningen medan gymnasiesär och YH/uppdrag endast visar mindre avvikelser.

Inom Ungdomsgymnasiet redovisas kost-nader för egna utbildningar, interkom-munala ersättningar samt skolskjuts och inackordering. Av den totala kostnaden står egna utbildningar för 112 441 tkr och interkommunala kostnader för 35 210 tkr.Nettokostnaderna för ungdomsgymnasiet ligger 9 653 tkr under budget. Både VBUs egna utbildningar och interkommunala ersättningar visar ett överskott vilket i hu-vudsak har två förklaringar:• Statsbidragen blev 4 887 tkr högre än budgeterat på grund av en kraft ig ökning av elever som är berättigade till bidrag.• De interkommunala kostnaderna blev 2 918 tkr lägre än budgeterat på grund av ett minskat antal elever på andra skolor och lägre utbildningskostnader.

Verksamhet Ludvika Smedjebacken Utfall Budget Avvikelse Ungdomsgymnasiet 110 289 41 178 151 467 161 121 -9 654Gymnasiesär 6 573 1 545 8 118 7 804 314Vuxenutbildningen 26 867 5 851 32 718 35 138 -2 420YH- och uppdragsutbildning -174 -59 -233 -300 67Totalt 143 555 48 515 192 070 203 763 -11 693 Erlagt bidrag -143 784 -59 979 -203 763 -203 763 Slutreglering -229 -11 464 -11 693 0

Fördelning medlemsbidrag 2016Tabellen nedan visar årets utfall fördelat på verksamhet och kommun. Tabellen anges i tkr.

Utfallet inom vuxenutbildningen blev 2 420 tkr lägre än budget. Orsaken är att statsbidragen för de kommunala vuxenut-bildningarna och ersättningen för Sfi blev högre.

Årets utfall innebär att de fi nansiella må-len: Ekonomi i balans och Egenfi nansie-rade investeringar är uppfyllda.

KostnadsfördelningEnligt förbundsordningen, som reglerar förhållandet mellan medlemskommu-nerna och VBU, ska kostnaden fördelas mellan de båda medlemmarna eft er den beräknade nettokostnaden för respektive kommuns elever. För utbildningar som VBU anordnar lämnar medlemskommu-nerna bidrag i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning. Kostnader som inte direkt kan hänföras till någon specifi k utbild-ning, t.ex. lokaler, övergripande adminis-tration, IT och bibliotek fördelas utifrån antalet helårsstuderande. Kostnader som är direkt relaterade till enskilda elever, t.ex. interkommunala ersättningar, inack-ordering, resebidrag och busskort fördelas direkt på respektive elevs hemkommun.

20

2016 2015 2014 2013 2012Balansomslutning 73,3 52,6 46,7 48,3 55,6Eget kapital 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3Eget kapital inkl. pensionsskuld -36,9 -38,0 -39,4 -41,2 -48,9Omsättningstillgångar 65,1 43,8 38,1 41,1 46,1Kortfristiga skulder 52,7 32,6 26,6 30,3 37,6Balanslikviditet 1,2 1,3 1,4 1,4 1,2

Ekonomisk ställningTabellen anges i Mkr.

VBU har en kortsiktig godtagbar ekonomisk ställning och likviditet. På sikt ska ej bokför-da pensionsåtaganden, d.v.s. pensioner intjänade före 1998, betalas. Dessa har under 2016 minskat från 39,3 Mkr till 38,2 Mkr inklusive löneskatt. Årets överskott på 11,7 Mkr åter-betalas medlemskommunerna varför det redovisade resultatet är noll och det egna kapitalet därmed blir oförändrat +1,3 Mkr.

21

InvesteringsredovisningDirektionen fastställde investeringsbudgeten 2016 till 1 625 tkr. Under året beslutade direk-tion att utöka budgeten med 870 tkr. Den totala investeringsbudgeten är således 2 495 tkr.

Investeringsbudget 2016 1 625 tkrBeviljade tilläggsinvesteringar 870 tkrÅrets investeringar -2 394 tkrDiff erens 101 tkr

Diff erensen mellan budget och redovisade investeringar beror till viss del på att en investe-ring inte genomfördes och att några investeringar har blivit billigare än budgeterat.

Årets större investeringar (över 100 tkr). Belopp i tkrInvesteringar Verksamhet Budget Kostnad Accespunkter IT-enheten 1 018 1 018Kant- och bockmaskin Bygg- och anläggningsprogrammet 120 120Utrustning ETG El- och Energiprogrammet 160 155Anpassning bygghall Malmenskolan 160 132Möbler Stegelbackens skola 350 346Eluttag klassrum Högbergsskolan, Malmen och Stegelbackens skola 100 101Löpband Idrotten 160 128

Årets investeringar har fördelats enligt nedan. Belopp i tkrInvesteringar Budget Kostnad Maskiner och inventarier 1 305 1 211 Fordon och andra transportmedel 0 0 IT 1 190 1 183 Totalt 2 495 2 394

22

Elever som studerar på VBU

Gymnasieelever på VBU 2016 2015 2014 2013Antal gymnasieelever totalt på VBU 1 061 1 025 988 1 017 - från Ludvika kommun 665 687 694 713 - från Smedjebackens kommun 232 250 255 267 - från annan kommun 164 88 39 37

Statistiken visar genomsnittligt antal elever för vt/ht respektive år. Elever på särgymnasiet ingår inte i statistiken utan redovisas separat på sid 37. Ökningen från annan kommun beror till största delen på att antalet nyanlända som saknar kommuntillhörighet har ökat.

Gymnasieelever fördelat på VBUs skolor 2016 2015 2014 2013 Antal gymnasieelever fördelat på VBUs skolor 1 061 1 025 988 1 017- Högbergsskolan 637 643 658 676- Smedenskolan 92 93 101 111- Stegelbackens skola 240 196 133 125- Malmenskolan 92 93 96 105

Statistiken visar genomsnittligt antal elever för vt/ht respektive år. Elever på särgymnasiet ingår inte i statistiken utan redovisas separat på sid 37.

Sta s k ungdomsgymnasiet

23

Elever som studerar utanför VBU

Gymnasieelever från Ludvika och Smedjebackens kommuner som studerar utanför VBU 2016 2015 2014 2013Totalt antal gymnasieelever 314 318 370 347- från Ludvika 218 215 245 227- från Smedjebacken 96 103 125 120Andel elever i % av totalt antal elever 26 % 25 % 28 % 26 %I tabellen redovisas genomsnittligt antal elever för respektive år.

Gymnasieelever utanför VBU studerar vid följande utbildningsanordnare 2016 2015 2014 2013Genomsnittligt antal gymnasieelever som studerar utanför VBU 314 318 370 347 - i annan kommun 144 152 200 175 - i friskolor 166 162 167 169 - i landstinget 3 3 3 3- i folkhögskola 1 1 - - I tabellen redovisas genomsnittligt antal elever för vt/ht respektive år.

Antal elever som studerar utanför VBU minskar, främst bland elever som studerar i annan kommun. Minskningen ger en lägre interkommunal kostnad under förutsättning att eleverna väljer ungefär samma typ av program.

Valda utbildningar utanför VBUTabellen nedan visar, i storleksordning, åtta program som elever från Ludvika och Smedjeback-ens kommuner studerar utanför VBU under 2016. Program TE EK NB SA NA HV BF ESElever från Ludvika 88 15 15 12 11 9 12 11Elever från Smedjebacken 24 11 9 6 6 7 4 4Totalt 112 26 24 18 17 16 16 15Tabellen visar genomsnittligt antal elever för vt/ht 2016.

Elever som valt TE återfi nns till största delen på ABB-gymnasiet. Intresseordningen mellan programmen är i stort sett lika jämfört med tidigare år. Ytterligare analyser behöver göras om de utbildningarna som erbjuds av VBU.

Interkommunala kostnaderDe interkommunala utbildningskostnaderna variera stort, från 71-291 tkr per elev och läsår. För 2016 uppgår VBUs kostnader till andra kommuner och skolor för elever från Ludvika och Smedjebacken till 35,2 Mkr.

24

Sta s k vuxenutbildningenVuxenstuderande på VBU 2016 2015 2014 2013Genomsnittligt antal vuxenstuderande totalt på VBU 883 730 657 615- från Ludvika 677 526 465 379- från Smedjebacken 135 138 115 132- från annan kommun 71 66 77 104

Vuxenstuderande fördelat på utbildningar 2016 2015 2014 2013Genomsnittligt antal vuxenstuderande på VBU 883 730 657 615- Gymnasial vuxenutbildn. 1 98 95 85 104- Grundläggande vuxenutbildn. 1 61 49 40 50- Yrkesvuxutbildningar Byggvux 2 4 6 15 8 VTC/CNC 2 20 10 19 9 Vård- och omsorg 1 106 121 132 126 Yrkesförarutbildning2 - - - 7 Yrkesvux RL 2 4 5 3 3- Sfi 2 485 340 250 185- Yrkeshögskoleutb. 2 72 71 77 100- Lärvux 2 30 28 28 21- Lärlingsutbildning 2 2 2 8 2- Lär-Yrkesvux 2 1 3 - -

1) Siff ran anger antal elever i snitt per år, omräknat till heltidsstuderande.2) Siff ran anger genomsnittligt antal elever för vt/ht respektive år.

Antal vuxenstuderande på VBUs yrkeshögskoleutbildningar 2016 2015 2014 2013Genomsnittligt antal vuxenstuderandeinom YH-utbildningar 72 71 77 100- Bryggeriteknik 24 23 24 41- Markekologisk design - - 8 18- Omsorgspedagog, psykiatri 1) - 14 26 26- Miljö & VA-teknik 29 22 19 15- Miljö & förorenade områden 2) 19 12 - -

1) Omsorgspedagog, psykiatri avslutades vt-15 2) Miljö & förorenade områden startade ht-15

25

26

Verksamhetsberä else för Hö1

Ann Eriksson, rektor

Årets händelserSamhällsprogrammet har under året haft fem klasser, ekonomiprogrammet tre klasser, han-delsprogrammet tre klasser och esteter/ huma-nister tre klasser. På enheten fi nns även NaSa, där elever som har godkända grundskolebetyg från sitt hemland läser svenska för att senare läsa vidare på Naturvetenskapliga program-met eller Samhällsvetenskapliga programmet. Under året har IM Flex-gruppen fl yttats från Introduktionsprogrammet i Stegelbacken till Högbergsskolan 1 och arbetar för att ge elever-na behörighet till ett nationellt program.

Arbetet med att våra ekonomer ska bli certi-fi erade enligt Diplomerad Gymnasieekonom har pågått under året och samarbetet med näringslivet har tagit fl era steg framåt. Våra samhällselever är engagerade i omvärlden med resor till Riga och Auschwitz. Infärgningen på inriktningarna har fortsatt och bland annat har beteendevetarna varit behjälpliga både på sär-skolan och på fl yktingförläggningar. Esteterna har under året haft utställningar och uppträ-danden och har fortsatt läsa tillsammans med humanisterna.

Enhetens mål Ledarskap och llåtande klimatArbetet med att ha en bra lärmiljö och ett bemötande där alla känner sig välkomna har uppmärksammats under året. Allas personliga ansvar för att ha ett öppet och tillåtande klimat har varit i fokus och vi har ännu en bit att gå för att nå nollvision kring kränkningar. Under

höstterminen påbörjades ett arbete där det kol-legiala lärandet får större plats.Målet är delvis uppfyllt.

Kontakter med näringslivetUnder året har frågan kring hur programråden ska genomföras diskuterats och programråden har till viss del genomförts. Kontakten med APL-platser och företag för skarpa uppdrag har genomförts – mestadels på Handelspro-grammet.Målet är delvis uppfyllt.

Resultat läsåret 2015/2016EkonomiprogrammetPå Ekonomiprogrammet har betygssnittet höjts i förhållande till föregående år och har precis som föregående år 100 % som går ut med examen. Det är dock något färre elever som klarat sin examen på 3 år än tidigare år.

Este ska programmetResultatet för eleverna på Estetiska program-met har sänkts något och ligger en bit ifrån rikssnittet. Andelen elever som klarat en exa-men har minskat markant och här behöver vi jobba med att få upp elevernas närvaro i sko-lan och förståelsen för att det krävs en hel del arbetsinsatser för att få en examen från ett stu-dieförberedande program.

HandelsprogrammetHandelsprogrammets betygssnitt ligger stabilt på samma nivå som föregående år och över rikssnittet. Det fi nns dock en del att arbeta med när det gäller genomströmningen och andelen elever som får en examen.

SamhällsprogrammetSamhällsprogrammet har höjt betygssnittet ett rejält steg och ligger nu över rikssnittet. Vi ser också att genomströmningen ökat samt att ännu fl er elever än tidigare går ut med en examen. Det är mycket glädjande att samhälls-programmet på VBU ligger över rikssnittet på samtliga punkter.

27

Rektorsområdet Hö 1 omfattar gymnasiepro-gram: Estetiska programmet (ES)Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)Handels- och administrationsprogrammet (HA)Ekonomiprogrammet (EK) Humanistiska programmet (HU)

På enheten fi nns även NaSa och IM-Flex.

Faktaruta

Genomsnittligt antal årselever

ES ES-musik SA HA/HA-lärling EK HU

26 19 121 68/5 73 8

NaSa13

Elevkostnad/program/år (tkr)

ES ES-musik SA HA/HA-lärling EK HU

168 101 100 89/44 91 85

Lärartäthet (antal lärare per 100 elever)

ES/ES-musik SA HA/HA-lärling EK HU

14,0 7,4 6,9 6,0 3,2

Betyg examen el bevis

Andel med examen Andel med hög-skolebehörighet

Genomströmning 3 år

15/16 15/16 15/16 15/16

VBU Riket VBU Riket VBU Riket VBU Riket

EK 16,2 14,5 100 90,3 100 93 85,7 78ES 13,3 14,6 63,6 89,8 63,6 89,8 63,6 72HA 13 12,7 75 82,5 16,7 40,5 58,3 67,2HU

SA 14,5 14,2 95 90,3 95 90,3 81,4 75,4

Resultat läsåret 2015/16

28

Verksamhetsberä else för Hö2

Torbjörn Gustafsson, rektor

Årets händelserDet har skett en del förändringar på rektors-området under 2016. Från och med hösten lig-ger elevhälsan under denna skolenhet. På elev-hälsan har vi kunnat förstärka resurserna med en specialpedagog och kurator vilka främst ar-betar på Stegelbacken och Smeden. Under året har vi arbetat med att stärka kontakterna med näringslivet. Detta innebär bland annat att även produktionsteknik kommer att erbjudas som inriktning på Teknikprogrammet. För-ändringen kan ses som en anpassning för att bättre kunna tillgodose branschens behov och ge eleverna den bästa förutsättningen till ett kvalifi cerat arbete i framtiden. På El- och En-ergiprogrammet har årskurs tre eleverna inom ETG (Elteknikbranschens gymnasium) påbör-jat sitt sista läsår. De kommer att vara de första som tar studenten enligt den standarden under läsåret 2016/2017.

Till Industritekniska programmet, yrkesvux-enutbildning, har det rekryterats två nya lärare under hösten. Utbildningen har två inriktning-ar skärande/CNC och svets. De signaler som kommer från verkstadsbranschen tyder på att de studerande har stora möjligheter till ett ar-bete eft er sina studier.

Enhetens målPedagogiska satsningarDet är viktigt för elevernas kunskapsutveckling att synliggöra och konkretisera de program- och kursmål som eleverna arbetar mot. Lärar-

na arbetar med detta kontinuerligt i kurserna och använder bland annat Vklass som verktyg.Målet är uppfyllt.

Ledarskap och llåtande klimatEn stor del av planeringarna läggs ut till elev-erna på lärplattformen. En del av eleverna och lärarna anser att kursernas struktur fortfaran-de inte är tydliga. Att göra detta tydligare är ett arbete som kommer fortgå under kommande verksamhetsår under arbetslagsmöten. Skolen-hetens ledningsgrupp kommer att ta fram en plan för hur arbetet ska genomföras.Målet är delvis uppfyllt.

Kontakter med näringslivetUnder året har en ny struktur för programrå-den arbetats fram. Representanter från Hög-skolan Dalarnas tekniska utbildningar har varit på studiebesök på skolenheten. Eleverna erbjuds ett utbud av laborationer, studiebesök och föreläsningar. Eleverna på de högskole-förberedande programmen har haft möjlighet att delta på SACO-mässan. Fortfarande krävs ett arbete för att utöka utbytet med det lokala näringslivet framförallt gällande APL-platser.Målet är delvis uppfyllt.

Resultat läsåret 2015/16El- och energiprogrammetBetygssnittet har ökat från 12,0 (2014/15) till 12,5, vilket är en positiv trend. VBU ligger fort-farande strax under riket i stort, men skillna-den är mindre detta läsår. Vi arbetar med att eleverna ska våga satsa på högre betyg.

Automationsinriktningen är ansluten till Tek-nikcollege och Elteknikinriktningen är anslu-ten till ETG (Elteknikbranschens gymnasium). Detta innebär en kvalitetsstämpel på båda in-riktningarna. De första eleverna inom ETG tar studenten 2017 och då krävs det att eleverna har nått ett godkänt betyg i alla kurser för att de ska få med sig ett certifi kat. För att höja resulta-ten fi nns planer på att köpa in utrustning som

29




15/16 15/16 15/16 15/16


EE 12,5 12,7 96,3 90,4 40,7 36,3 88,9 74,5IN 12,5 13,3 100 89,9 15 31,9 100 78,7NA 15,6 15,6 100 93 100 93 84,6 78,9TE 14 14,1 100 89,5 100 89,5 75 74,5


är mer anpassad för de högre kunskapskraven inom yrkeskurserna. Andelen elever med exa-men, andelen elever med högskolebehörighet och genomströmningen ligger även detta år högre än rikssnittet.

Industritekniska programmetBetygsnivån har blivit högre sedan förra läs-året, men detta har även skett i hela riket vil-ket har lett till att vi fortfarande ligger under rikssnittet. Programmet tar emot många elever med studiesvårigheter. En hel del elever har inte med sig betyg i engelska från grundskolan och då får de en längre väg att gå för att nå upp till de högre betygen i betygsskalan. Andelen elever med examen och genomströmningen ligger på 100 % vilket är betydligt högre än rikssnittet. Andelen elever med högskolebehö-righet ligger betydligt lägre än önskvärt. Om eleverna får jobba mycket för att nå ett E i betyg i de gymnasiegemensamma ämnena så fi nns inte motivationen att läsa till de kurser som ger högskolebehörighet. Följden blir att eleverna istället väljer yrkeskurser.

Naturvetenskapliga programmetElevernas betyg är lite högre detta läsår än året före. Betygen ligger på samma nivå som rikssnittet. Andelen elever med examen och högskolebehörighet ligger på 100 %. Även ge-nomströmningen är betydligt högre än mot-svarande siff ror för hela riket.

TeknikprogrammetElevernas betyg ligger högre detta år än förra året då snittet har ökat från 12,1 till 14,0. Under

året har lärarna arbetat med att få eleverna att hålla sitt fokus på skolarbete, vilket kan vara en anledning till att elevernas måluppfyllelse ökat. Andelen elever med examen och andel med högskolebehörighet ligger på 100 % och ge-nomströmningen ligger strax över rikssnittet.

Rektorsområdet Hö 2 omfattar gymnasiepro-grammen:El- och energiprogrammet (EE)Industritekniska programmet (IN)Teknikprogrammet (TE)Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Området omfattar även yrkesinriktad vuxe-nutbildning inom verkstadsteknisk utbildning (Yrkesvux) samt introduktionsprogrammet inom industri (IMYRKIN).

Faktaruta


EE IN IMYRK-IN TE T4 NA VTC/CNC

89 57 4 75 5 74 20



98 136 276 95 114 98 119



7,1 11,8 - 6,7 - 6,9 -

30

Verksamhetsberä else för Malmenskolan

Karin Sandström, rektor

Årets händelserUnder året har transporteleverna deltagit i Transportfackens yrkes- och arbetsmiljö-nämndens (TYA) regionala tävling inom transportteknik och Malmenskolan hade 100 % kvinnliga medverkande deltagare som lyckades bra i de genomförda momenten.

På enheten har vi en väl fungerande simula-torutbildning på hjullastare, truck och gräv-maskin vilket är kostnadseff ektivt både vad det gäller drivmedel och miljö. Simulatorn ger eleverna färdighet och mängdträning, innan de får kliva upp i maskinerna ute på övningsom-rådet. Eleverna på Transport- och fordonspro-grammet har under året besökt Elimas trans-portmässa.

Enhetens målPedagogiska satsningarAnställningsbara eleverÅret 2016 gick elever med examen eller bevis ut i arbete eft er avslutade studier. Vi ser att en positiv eff ekt med ett nära samarbete med nä-ringslivet ger resultat. Oft ast erbjuds eleverna arbete på något av företagen de genomfört sin APL på. Vi jobbar aktivt med att vårda våra APL-kontakter samt företag och organisa-tioner som på något sätt har ett samröre med skolan. På så vis ser vi att våra elever kommer närmare och snabbare ut till en anställning.Målet är uppfyllt

Alla elever når yrkesexamenMålet är inte uppfyllt och huvudorsaken är att våra elever är mycket intresserade av yrkes-ämnena och prioriterar dessa. För att eleverna lättare ska nå målen krävs det att vi arbetar mer ämnesövergripande. Här har vi en utmaning i att få till ett samarbete med de lärare som inte är stationerade på skolenheten samt att vi får en specialpedagog/speciallärare på fl er timmar hos oss. Målet är inte uppfyllt

Kontakter med näringslivetMalmenskolan har idag personal som aktivt jobbar med att besöka våra APL-företag både på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Vi har utökat antalet företag som tar emot våra lärlingar och APL-elever. Vi skriver kontrakt med företagen som har elever hos sig samt att vi har goda kontakter branschernas yrkes-nämnder. Lärarna genomför regelbundna be-sök med trepartssamtal för APL- och lärling-selever och företagen sluter upp på Öppet hus och våra programråd. Målet är uppfyllt

Resultat läsåret 2015/16Bygg- och anläggningsprogrammetBygg- och anläggningsprogrammet har ett gott samarbete med näringslivet och majoriteten av våra elever som tar examen går ut i någon form av anställning. Vi ser också att våra elever med inriktning anläggning ökar på anställningsbar-heten då vi erbjuder dem körtid för B-körkort. Programmet erbjuder eleverna berhörighets-utbildningarna: heta arbeten, ställning, säkra lyft , lift och arbete på väg.

På BA ligger vi glädjande nog över rikssnittet gällande betyg, vilket är en ökning sedan fö-regående år. Vi är på gång med att lyft a nivån på programmet för att se hur vi står oss i kon-

31


kurrensen med att få fram mycket bra yrkes-verksamma ungdomar. En av våra yrkeslärare har arbetat med att förbereda kommande års skoltävlingar som genomförs både regionalt och nationellt. Där har BA siktet inställt på att ha med elever på Euroskills som är en tävling för yrkesutbildningar.

Fordon- och transportprogrammetFordon- och transportprogrammet bryter trenden då det gäller könsfördelning i åk 1. Vi har idag 60 % tjejer vilket är positivt för både skolan och branschen. Vi har ett fortsatt stort engagemang från våra APL företag som ställer praktikplatser till förfogande samt deltar på skolans Öppet hus.

Betygsmässigt ligger programmet glädjande nog över rikssnittet. Fördelarna är att eleverna ska vara godkända med lägst betyg E i engel-ska, matematik och svenska för att kunna god-kännas för körkort. Detta sporrar eleverna till studier.

Rektorsområdet Malmen omfattar gymnasiepro-grammen; Bygg– och anläggningsprogrammet (BA)Bygg- och anläggningsprogrammet med inrikt-ning anläggning (BA-anl.)Fordons– och transportprogrammet (FT)Fordons– och transportprogrammets lärlingsin-riktning mot personbil (FT-lärling) På Malmen fi nns vuxenutbildning inom bygg.

Faktaruta




15/16 15/16 15/16 15/16


BA 14,1 12,8 64,3 87,8 0 22,1 57,1 73,3FT 13,6 12,5 63,6 83,9 0 9,1 54,5 65,2


BA/BA-anl. FT FT-lärling Byggvux

31/12 42 7 4


BA/BA-anl. FT FT-lärling Byggvux

162/242 206 70 226


BA/BA-anl. FT/FT-lärling Byggvux

17,0 14,2 -

32

Verksamhetsberä else för Smedenskolan

Eeva-Liisa Purolainen, rektor

Årets händelserArbetet med vuxenstuderande inom yrkeskur-serna, tillhörande Restaurang- och livsmedels-programmet har vuxit. Vi har startat en utbild-ning för nyanlända vuxenstuderande. De har nu möjligheten att läsa sfi parallellt med yrkes-kurserna inom restaurang- och livsmedel. En utveckling som går hand i hand med det ökade behovet av arbetskraft inom sektorn. Restau-rang- och livsmedelsprogrammet kommer att anordna en kocktävling i mars 2017. Under hösten har mycket arbete lagts ner i förberedel-ser, bland annat har nyinvesteringar i en mo-dernisering skett. Kocktävlingen genomförs i samarbete med Taste of Dalarna, Region Da-larna, Visit Södra Dalarna samt med tre andra gymnasieskolor inom Gysam.

På vård- och omsorgsutbildningarna har det fortsatt höga söktrycket till vuxenutbildningar-na fortsatt. En ansökan om återcertifi ering av Vård- och omsorgscollege har formulerats och inlämnats till Region Dalarna. En digitalise-ring av timplaner, tjänstefördelning och däref-ter schemaläggning har under året genomförts för alla utbildningar. Därmed har innehållet i olika tjänster och även schemat blivit synligt för alla berörda.

Introduktionsprogrammet (IM) med yrkesin-riktning vård- och omsorg har integrerats med det nationella programmet under året.

Enhetens målPedagogiska satsningarEleverna ska erbjudas högskoleförberedande ämnen för att få behörighet till högskolan.Målet är uppfyllt.

VBU erbjuder alla elever att studera högskole-förberedande ämnen inom ramen för timpla-nen och schemat.Målet är uppfyllt.

Även i fortsättningen kommer alla elever er-bjudas högskoleförberedande ämnen i sitt in-dividuella val.Målet är uppfyllt.

LedarskapPå VBU bedrivs ett pedagogiskt ledarskap upp-ifrån och ner i hela organisationen så att sko-lenhetens utbildning utvecklas mot förbättrade kunskapsresultat för eleverna och vuxenstu-derande. Ledarskapet ska präglas av tydlighet och av en bra kommunikation på alla nivåer. Ett fungerande ledarskap i klassrummet är en betydande faktor för elevers och studerandes lärande och resultat. Ledarskapsutveckling måste ses som en livslång lärandeprocess.Målet är inte uppfyllt.

Genom sitt ledarskap arbetar skolenhetens led-are för att etablera legitima positioner mellan olika relationer och värderingssystem – ver-tikalt och horisontellt. Till följd av detta un-dersöks planen för implementeringen av nya strukturer och rutiner av kvalitetskrav genom systematiskt kvalitetsarbete i skolenhetens organisation med interaktion mellan skolled-ningen och medarbetarna.Målet är delvis uppfyllt.

Tillåtande klimatDet tillåtande ledarskapet skapar en kultur där medarbetarna känner befogenhet och där de uppmuntras att öppet diskutera och prova nya

33

nasieelever om vissa utbildningar, samhällsfrå-gor och vad det innebär för elever som snart slutar gymnasiet. På träff en har elever kunnat få information samt tips och idéer inför vän-tande arbetsliv eller fortsatta studier. Gästföre-läsarna har även delat med sig av sina erfaren-heter i dessa frågor.Målet är uppfyllt.

Resultat läsåret 2015/16För både Restaurang- och livsmedelsprogram-met och Vård- och omsorgsprogrammet ligger meritvärdet under rikssnittet, vilket föranleder fortsatta åtgärder under kommande år. Elever-na erbjöds extra resurstid där alla lärare var en-gagerade. Detta för att alla elever skulle uppnå komplett gymnasieexamen. Trots insatser har genomströmningen inte förbättrats.




15/16 15/16 15/16 15/16


RL 12,5 13,5 46,2 85,9 15,4 23,5 38,5 68,7VO 12,2 13,2 57,1 86 50 59,9 57,1 68,1


saker för att skapa förändringsprocesser mot det bättre. I denna process samarbetas på sko-lenheten på grundval av gemensamma motiv och värderingar samt målen uppsatta av skol-verket och VBU.Målet är delvis uppfyllt.

Identifi ering av hinder och möjligheter hand-lar mycket om organisationens kultur. Därmed behövs arbeta att förbättra såväl förslag som processer i syft e att kunna leverera hög kvalitet på utbildningen i skolenheten Smedenskola.Målet är delvis uppfyllt.

Kontakter med näringslivetVård- och omsorgsprogrammet har under vårterminen 2016 återtagit kontakten med Vård- och omsorgscollege inom Region Da-larna. Region Dalarnas Kompetensplattform är länets strategiska arena för kompetensför-sörjning- och arbetsmarknadsfrågor. När både arbetsmarknad och utbildningsutbud varierar mellan kommunerna behövs det därför ett regionalt perspektiv och ett regionalt samver-kansforum. Vård- och omsorgsprogrammet har även regelbundna möten med det lokala branschrådet, där båda kommunerna är repre-senterade.Målet är uppfyllt.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet sam-arbetar med lokala företagen. Detta för att ga-rantera APL-platser för alla elever. Vi har peri-odvis även kunnat bedriva några kursmoment på företagen.Målet är uppfyllt.

Skolenheten har tät kontakt med Arbetsmark-nadsenheten. De har föreläst för alla våra gym-

Faktaruta

Rektorsområdet Smeden omfattar gymnasiepro-gram: Restaurang– och livsmedelsprogrammet (RL)Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

På Smeden fi nns vuxenutbildning inom RL och VO.Genomsnittligt antal årselever

RL/RL-vux VO-ungdom/VO-vux

44/4 48/106


RL/RL-vux VO-ungdom/VO-vux

110 99


RL VO-ungdom

11,9 8,2

34

Verksamhetsberä else för Stegelbackens skola

Eeva-Liisa Purolainen, rektor

Årets händelserAntalet elever på Introduktionsprogrammet (IM) har fortsatt att öka under året till 222 elev-er. Vid höstterminens start i augusti var det åtta klasser och vid året slut var det nio. Flera lärare har anställts för att klara undervisningen på Stegelbacken. Lokalerna har under året fyllts till bristningsgränsen och en utlokalisering av Introduktionsprogrammet (IM) yrkesinrikt-ning vård- och omsorg till Smedenskolan har genomförts.

I januari startades Trappans verksamhet på Högbergsskolan i Ludvika. Den riktade sig både till vuxna och ungdomar mellan 16–18 år. Där kartlades alla nyanlända för att bättre kun-na anpassa undervisningen till varje elevs för-utsättningar och behov. VBU använder Skol-verkets kartläggningsmaterial för bedömning av dessa elevers kunskaper. Samtidigt infördes även intensivstudier i svenska som andra språk för de elever som bedömdes snabbt kunna gå vidare till ett nationellt program. Eft ersom in-strömningen av nyanlända har stagnerat har Trappans verksamhet fl yttat från Högbergs-skolan till Stegelbacken.

Skolverket har från regeringen fått i uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbild-ningens kvalitet för nyanlända elever. VBU deltar i dessa generella insatser via samordnare som ska genomföras under åren 2016–2019.

Den mest aktuella frågan är att samordna mot-tagande av nyanlända på ett bra sätt och samti-digt organisera en bra utbildning för dem.

En plan för upprustning av lokalerna på Ste-gelbacken har gjorts i samarbete med Smedje-backens kommun. En hel del av lokaliteterna har även renoverats under året och en mer es-tetiskt tilltalande lärmiljö har skapats vilket ger arbetsglädje.

En digitalisering av timplaner, tjänstefördel-ning och däreft er schemaläggning har under året genomförts. Därmed har innehållet i olika tjänster och även schemat blivit synliga för alla berörda.

Fyra lärare deltar i Gysams nya projekt, Your-ni. Detta är ett utbytesprojekt där Gysams medlemskommuner, tillsammans med skolor i Tyskland, Italien, Turkiet, Österrike, Schweiz och Spanien samarbetar kring integration. Syf-tet är att utveckla en gymnasieskola där alla elever har möjlighet att växa och lära, oavsett bakgrund. Fokus i projektet kommer att ligga på snabbare språkinlärning med hjälp av tek-nik och bättre karriärrådgivning.

För att stärka samhörigheten har eleverna till-sammans med lärarna bland annat genomfört en uppskattad julshow.

Enhetens målPedagogiska satsningarSpecialpedagogens arbetsrutiner eff ektiviseras med elevhälsoteamet med regelbundna träff ar varannan vecka. Har genomförts och fungerar. Vi kommer att fortsätta att utveckla samarbetet mellan specialpedagogen och elevhälsan.Målet är uppfyllt.

En plan för Stegelbackens renovering ska vara klar under 2016. Detta i samarbete med fast-ighetsbolaget. Planen är framtagen i samarbete med Smedjebackens kommun och renovering-

35

Alla medarbetarna stimuleras således att vara kreativa och innovativa för att på egen hand tänka ut och bedriva noggrant mot problem-lösning. Detta för att främja individuella insat-ser för att utveckla unika sätt att lösa problem som orsakat brister i skolenheten.Målet är delvis uppfyllt.

Kontakter med näringslivetSkolenheten har tät kontakt med Arbetsmark-nadsenheten. De har föreläst för eleverna om vissa utbildningar, samhällsfrågor och vad det innebär för de som snart slutar IM-program-met. På träff en har elever kunnat få informa-tion samt tips och idéer inför väntande arbets-liv eller fortsatta studier. Gästföreläsarna har även delat med sig av sina erfarenheter i dessa frågor.Målet är uppfyllt.

ar har i viss mån genomförts. Planen innebär ett fortsatt samarbete om upprustning och re-novering av lokalerna på Stegelbacken tillsam-mans med Smedjebackens kommun.Målet är delvis uppfyllt.

LedarskapPå VBU bedrivs ett pedagogiskt ledarskap upp-ifrån och ner i hela organisationen så att sko-lenhetens utbildning utvecklas mot förbättrade kunskapsresultat för eleverna. Ledarskapet ska präglas av tydlighet och av en bra kommunika-tion på alla nivåer. Ett fungerande ledarskap i klassrummet är en betydande faktor för elevers lärande och resultat. Ledarskapsutveckling måste ses som en livslång lärandeprocess.Målet är delvis uppfyllt.

Genom sitt ledarskap arbetar skolenhetens led-are för att etablera legitima positioner mellan olika relationer och värderingssystem – ver-tikalt och horisontellt. Till följd av detta un-dersöks planen för implementeringen av nya strukturer och rutiner av kvalitetskrav genom systematiskt kvalitetsarbete i skolenhetens organisation med interaktion mellan skolled-ningen och medarbetarna.Målet är delvis uppfyllt.

Tillåtande klimatDet tillåtande ledarskapet skapar en kultur där medarbetarna känner befogenhet och där de uppmuntras att öppet diskutera och prova nya saker för att skapa förändringsprocesser mot det bättre. I denna process samarbetas på sko-lenheten på grundval av gemensamma motiv och värderingar samt målen uppsatta av skol-verket och VBU.Målet är delvis uppfyllt.

Identifi ering av hinder och möjligheter hand-lar mycket om organisationens kultur. Därmed behövs arbeta att förbättra såväl förslag som processer i syft e att kunna leverera hög kvalitet på utbildningen i skolenheten Stegelbackens skola.Målet är delvis uppfyllt.

Faktaruta

Rektorsområdet omfattar Introduktionspro-grammen, IM, på Stegelbackens skola.


IM

240



IM IM

112 9,3

36

Verksamhetsberä else för Gymnasiesärskolan

Lena Risberg, rektor

Årets händelserInför läsåret 2016/17 har alla elever sin skol-gång förlagd till Högbergsskolan i A-huset. Detta är mycket positivt då möjligheterna till gemenskap och samverkan med övriga gym-nasieskolan har ökat. Eleverna läser kurserna estetisk verksamhet, hem- och konsumentkun-skap, idrott och hälsa, individ och samhälle, natur och miljö samt språk och kommunika-tion. Tillsammans ger de gemensamma kurser-na en god förberedelse för vuxenlivet.

Eleverna har haft gemensamma lektioner med Samhällsvetenskapsprogrammet med syft e att utveckla elevernas självkänsla och självkänne-dom.

Eleverna har deltagit i friluft sdagar och sam-mankomster med andra gymnasiesärskolor, i syft e att bli mer integrerade i samhället. Ut-bildningen anpassas så varje elev har möjlighet att utvecklas optimalt och alla elever har därför en individuell studieplan. Vi har i samverkan med vuxenhabiliteringen haft ett samverkans-projekt kring sex och samlevnad.

De fl esta eleverna har utarbetat sitt eget ”kom-munikationspass” som ska underlätta för elev-en vid sociala kontakter och deltagande i sam-hället.

Under vårterminen hade sju elever av åtta praktikplats och under höstterminen fem av åtta. Praktiken är mycket viktig och uppskattad av eleverna. Samarbetet med eleverna på Sam-

hällsvetarprogrammet har varit mycket upp-skattat och lärorikt för gymnasiesäreleverna.

Enhetens målPedagogiska satsningarUnder 2016 har vi haft som mål att utveckla verksamheten inom områdena övergångar och förberedelse för vuxenlivet enligt nedanståen-de:I kursen hem- och konsumentkunskap förbe-reds eleverna på att klara sin vardag inför vux-enlivet och eget boende. Eleverna planerar och tillagar måltider med tanke på hälsa och miljö. De gör inköp och jämför priser på olika varor. Tvätt, städning samt återvinning och sopsorte-ring ingår som en naturlig del i verksamheten. Dessa aktiviteter är förlagda till den övningslä-genhet som skolan har tillgång till.Målet är uppfyllt

Eleverna har under året provat på olika friluft s-aktiviteter som t ex. fi ske, bärplockning och matlagning utomhus. Naturens kretslopp har konkretiserats genom att följa fj ärilens livscy-kel. Väder och temperatur och konsekvenser av olika miljöhot har varit ett annat tema.Målet är uppfyllt

Eleverna har i stationsform tränat de grov-motoriska grundformerna genom redskaps-banor, lekar och dans. De har också provat på och utövat individuella idrotter som friidrott, skridskor, simning, löpning, orientering m.fl . Vikten av samarbete har tränats genom olika lagspel. Detta har resulterat i att ett fl ertal av eleverna utvecklat både sin grundkondition och öga-handkoordination.Målet är uppfyllt

Eleverna har fått en ökad förståelse för sam-bandet mellan rörelse, hälsa och livsstil i dis-kussioner samt i praktiken genom olika for-mer av styrketräning och konditionsträning. Klädsel för inne- och utebruk samt betydelsen av dusch och hygien har eleverna fått återkom-mande information om.

37

I projektet ”Så fungerar kroppen” har eleverna fått fördjupade kunskaper om skelettet, musk-lerna, huden, hjärtat, blodomlopp, lungorna, födan och matsmältningen. Eleverna har ge-nom olika praktiska övningar och aktiviteter testat kroppens olika funktioner.Målet är uppfyllt

Alla elever använder dator och Ipad för att lyss-na på böcker, träna på individuellt anpassade inlärningsprogram samt kognitiva stödpro-gram. Alla elever har deltagit i olika typer av samtal, både enskilt och i grupp. Målet med gruppsamtal är att träna socialt samspel, ska-pa en kommunikativ miljö, bli lyssnad på och bygga broar inför framtiden. Vi arbetar också med ”sociala berättelser” där eleverna får en tydlig och konkret handledning i hur de ska hantera olika dilemman. Samtalsgrupp ger eleverna tillfälle att prata med andra ungdomar med liknande kommunikation, kommunicera på jämlika villkor, prata i sitt eget tempo och kommunicera utan så mycket vuxenstyrning. Alla elever har någon form av alternativ kom-munikation som stöd. Det är t ex pekkarta, ögonpekning och tecken som stöd.Målet är uppfyllt

Ledarskap och llåtande klimatVerksamheten har haft fokus på elevernas självkännedom och värdegrundsfrågor. Detta har skett t ex genom regelbundna dramaöv-ningar med dramapedagog, musik- och bild-lektioner.Målet är uppfyllt

Faktaruta

Gymnasiesärskolan omfattar gymnasiepro-grammen:Individuella programmetNationella programmetSpecialutformade programmet

Genomsnittligt antal årseleverUtbildningsanordnare

Ludvika kommun Övriga

9 12

Elevkostnad/år (tkr) Utbildningsanordnare

Ludvika kommunIndividuellt program

Övriga Nationellt program

314 376

Enkätresultat

Fråga JaJag känner mig trygg i skolan. 100 %Jag använder dator/lärplatta i skolan. 100 %Jag är nöjd med skolan. 100 %Jag är nöjd med att lärarna lyssnar på mig. 100 %Jag tycker om undervisningen. 100 %Jag är nöjd med mina lärare. 100 %Jag är nöjd med skolmaten. 100 %Åtta elever deltog i undersökningen

38

Verksamhetsberä else för YH och Uppdragsutbildning

Andreas Lundholm, rektor

Årets händelserYrkeshögskolaUnder året har tre utbildningar pågått inom miljö- och teknikområdet. Det är Bryggeri-teknik, Miljö- och V/A-teknik samt Miljö och förorenade områden som fyller en viktig funk-tion i två branscher som signalerar om ett stort behov av yrkeskunniga medarbetare.

Miljö- och V/A-teknik är en utbildning i tiden som ger kompetenser och färdigheter för att kunna arbeta med miljöfrågor, vattenrening samt produktion och distribution av dricks-vatten. Miljö och förorenade områden är den enda utbildningen i sitt slag i Sverige och ger studenterna kompetens inom mark- och grundvattenprovtagning, handläggning och utvärdering av förorenad mark.

Inom tekniksidan har vi utbildningen i Brygge-riteknik som under året tilldelades utmärkelsen ”Ölfrämjandets Guldpin 2016”. Motiveringen till utmärkelsen var: ”Bryggeriteknikutbild-ningen på Västerbergslagens utbildningscen-trum i Ludvika har under 2000-talet starkt bidragit till den ökande kvaliteten på svenska mikrobryggerier och deras öl. Utbildningen är en av de faktorer som tydligt påverkar den svenska ölutvecklingen, speciellt i en tid då det startas många nya bryggerier.”

UppdragsutbildningInom verksamheten har 2016 varit ett inten-sivt år med ett stort antal utbildningar både för elever inom VBU men främst för företag i om-

givningen. Vi har under året stärkt vår position som förmedlare av säkerhetsutbildningar av hög kvalitet i regionen. Vi har inlett ett samar-bete med företaget FallSafe som tillhandahåller fallskyddsmaterial av högsta kvalitet. Genom samarbetet är vi återförsäljare av produkterna inom vår region samtidigt som vi har möjlighet att marknadsföra produkterna vid våra kurser.Inom teknikdelen har vi genomfört ett antal ellärakurser för personal inom ABB.

Skolplanemål 2016-2020Yrkeshögskolan – andel studenter med examen inom utsatt tid vara minst2016 2017 2018 2019 202075 % 80 % 85 % 90 % 95 %

Under året har två utbildningsomgångar avslu-tats: Bryggeriteknik som tog sin yrkeshögsko-leexamen och Miljö- och V/A-teknik som tog sin kvalifi cerade yrkeshögskoleexamen. Sam-manlagt nådde vi 81,2 % studenter som tog sin examen inom utsatt tid, vilket uppfyller målet för 2016. Målet är uppfyllt.

Enhetens mål Pedagogiska satsningar”Att samtliga studerande inom yrkeshögskolan på VBU upplever att lärandet bygger på ett for-mativt förhållningssätt.” En genomgång av de kursutvärderingar som genomförs i anslutning till varje kurs visar att det i kurser med exter-na kursledare är en andel som inte når upp till önskad nivå i formativt förhållningssätt. För kurser som sker i egen regi är utfallet myck-et positivt. De kurser som behöver förändras är identifi erade och kommer att förändras till kommande utbildningsomgångar under 2017.Målet är delvis uppfyllt.

”Att samtlig personal inom yrkeshögskolan på VBU upplever att IKT och nyttjandet av den-samma är eff ektiv i utbildningarna.” Under året har vi fortsatt arbetet med att iordningställa för ett eff ektivt nyttjande. Målet är inte uppnått då

39

vi fortfarande kan utveckla delar i användan-det av såväl mjukvara som hårdvara. I den sist-nämnda delen kommer ett inspelningsrum att färdigställas under 2017.Målet är uppfyllt.

”Att samtliga studenter inom yrkeshögskolan på VBU upplever att utbildningen sker i ett so-cialt sammanhang.” Det upplägg som erbjuds i samtliga utbildningar ger studenterna alla möjligheter att ingå i ett socialt sammanhang. Detta genom att vi under distansveckorna ge-nomför föreläsningar, frågestunder, seminarier och gruppuppgift er som naturligt gör att när-heten till utbildningen blir stark. Vidare fi nns utbildningsledarna tillgängliga som stöd för studenterna i en mycket hög omfattning och med korta återkopplingstider. En studie från myndigheten för yrkeshögskola visar att ett socialt sammanhang är en framgångsfaktor vid studier på distans vilket betyder att vi fortsatt kommer vara noggranna med att erbjuda detta för studenterna.Målet är uppfyllt.

”Att 90 % av utbildningarna inom uppdragsut-bildningen genomförs i egen regi, vad gäller den utrustning som används i utbildningen.” Under verksamhetsåret har 86 % av de utbildningar som genomförts skett med egen utrustning. För de som avviker från detta handlar det om utbildningar som har skett med skylift och sax-lift . En bedömning som gjorts visar att hyra av utrustning till dessa utbildningar i dagsläget är mer ekonomiskt fördelaktigt än att vi investe-rar i egen utrustning.Målet är delvis uppfyllt.

”Att 90 % av kursdeltagarna i uppdragsutbild-ningarna upplever att kvalitén i utbildningen är så bra att de skulle rekommendera utbildningen till en kollega.” Utvärderingarna av uppdragsut-bildningarna visar att 98 % av deltagarna skulle rekommendera utbildningen till en kollega. Resultatet är mycket starkt och det visar att både innehåll, form och undervisning är av bra kvalitet. Målsättningen för kommande år är att bibehålla samma goda resultat.Målet är uppfyllt.

Faktaruta

Rektorsområdet omfattar yrkeshögskola (YH) och uppdragsutbildningar.

Genomsnittligt antal årsstuderande

Yrkeshögskoleutbildningar

Bryggeri-teknik

Miljö & VA-teknik

Miljö & förorenade områden

24 29 19

40

Verksamhetsberä else för Vuxenutbildning

Karin Pihlström, rektor

Årets händelserLärvux har haft 33 elever under året. 19 elever har läst på träningsskolenivå, fem elever har läst på grundläggande nivå och nio elever har läst på gymnasial nivå, i vilket lärlingsutbild-ning i butik och hundutbildning ingår. Hund-utbildningskursen med inriktning Nosework avslutades i juli. Fem duktiga elever har lärt sig hur man mentalt kan aktivera hundar på ett sätt de älskar, genom att nosa. Nu tränar de Nosework med hundarna på hunddagiset två gånger i veckan. Hundarna, ägarna och hund-förarna tycker alla att det är roligt. Eft ersom samarbete mellan VBU och Daglig verksamhet i Smedjebacken har varit lyckat utreds nu möj-ligheten att starta ett hunddagis även i Ludvika. Vår förhoppning är att starta ett hunddagis till-sammans med personer från Daglig verksam-het, där ca tio hundar kan tas emot. Hundarna kommer dagligen att få fysisk och mental akti-vering, samt massor av kärlek och omsorg av de åtta till tio hundförare som kommer att ar-beta där. Personalens hundar på VBU kommer att prioriteras i kön till hunddagiset.

På Sfi var 485 helårselever inskrivna under 2016. Den stora ökningen av antalet nyan-lända som kom under hösten 2015 skapade långa köer på Sfi och personalen jobbade för högtryck med att lösa detta och gör det fortfa-rande. VBU ansökte om att få ta del av integra-tionspengarna som kom till kommunen och startade med hjälp av dessa en mottagnings-enhet som kallades för Trappan. Våren 2016 togs 50 nya elever emot var femte vecka i fyra

intag, både ungdomar och vuxna i blandade grupper. Under sommaren minskade antalet ensamkommande ungdomar och då delades ungdomar och vuxna upp var för sig inför höstterminens början. Under detta läsår har vi haft möjlighet att anställa studiehandledare och ytterligare en studie- och yrkesvägledare, tack vare Trappan. Detta har varit värdefullt för verksamheten.

Från och med våren 2015 har Sfi nästan för-dubblats i antalet elever och personal. Vårt uppdrag är att möta alla elever på deras nivå, individualisera och hitta fl exibla lösningar så att deltagarna kan få möjlighet att arbeta, praktisera eller gå yrkesutbildningar. Under året har vi provat ett digitalt verktyg, Unis, som eleverna uppskattar och som förhoppningsvis bidrar till att fl ertalet elever klarar kurserna på kortare tid. Vi jobbar kontinuerligt med att ut-veckla Sfi mot kravet på fl exibilitet. Vi erbjud-er bland annat Sfi på distans som elever med studiebakgrund och datavana kan ansöka om att få läsa. Det har varit en lyckad satsning som kommer att fortsätta.

På Gymnasievux är det ungefär samma antal elever i år som 2015. Vi fortsätter arbetet med kontinuerliga intag och digital orienterings-vecka, som möjliggör att eleverna kan börja varje vecka hos oss. Det har varit bra, men kan utvecklas och göras ännu bättre. Vi har byggt upp en trevlig fysisk lärmiljö som många elev-er uttryckt uppskattning över. Ett fl ertal elever eft erfrågar distansupplägg men upplevelsen är att de som kommer till vuxenutbildningens lärmiljö lyckas i större utsträckning.

På Grundvux har antalet elever ökat jämfört med tidigare år. Det beror till största del på att antalet nyanlända ökat och att eleverna ef-ter Sfi söker kurser på Grundvux. Prognosen är att elevantalet kommer att öka ytterligare. Från och med hösten 2016 startade oriente-ringskurser i matematik. Vi har sett att beho-vet av att få repetera matematikkurser är stort

41

Formativt förhållningssätt är ett långsiktigt mål som delvis är uppfyllt. Detta är en ständig process som kommer att pågå över tid. Alla ar-betslag har en arbetsplan som innehåller detta mål. På ämneskonferenser ska betyg och be-dömning diskuteras. Det har genomförts i de fl esta ämneslag. Formativt förhållningssätt har diskuterats på medarbetarsamtal, på ämnes-konferenser och vi har haft kollegiala utbyten där lärarna har besökt varandras lektioner och haft diskussioner om formativt förhållnings-sätt. Detta utbyte har upplevts positivt och kommer att fortsätta.Målet är delvis uppfyllt.

Vi har byggt upp en trivsam lärmiljö på Gym-nasievux och Grundvux. En förstärkning har skett med digitala hjälpmedel som chrome-books och projektorer. På Sfi har arbetet på-börjats med den fysiska lärmiljön och kommer att fortsätta under 2017. En förstärkning med chromebooks och projektorer har skett i alla klassrum.Målet är delvis uppfyllt.

och vi erbjuder nu den möjligheten i egen regi. Förhoppningsvis leder detta till att fl er elever klarar matematikstudierna. Både på Gymna-sievux och Grundvux jobbar vi kontinuerligt med att hitta upplägg som ska fungera för vux-enutbildningens deltagare.

Enhetens målPedagogiska satsningarFortsätta utveckla en öppen lärmiljö, som är fl exibel och individanpassad. Detta mål är långsiktigt. Målet är delvis uppfyllt, vilket be-ror på att det är en ständig process som kom-mer att pågå över tid. Alla arbetslag har en ar-betsplan som innehåller detta mål. Personalen har genomgått fortbildning och kompetens-utveckling i digitala verktyg. Användandet av olika typer av digitala verktyg har ökat under året. Arbetet fortsätter under 2017 och fl er utbildningstillfällen kommer att erbjudas. De fl esta kurser erbjuds med ett fl exibelt upplägg som innebär att eleverna kan ta del av under-visningen och arbeta med sina studier obero-ende av tid och rum.Målet är delvis uppfyllt.

Faktaruta

Vuxenutbildningen omfattar utbildningarna: Svenskundervisning för invandrare (Sfi )Särskild utbildning för vuxna (Lärvux)Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux)Gymnasial vuxenutbildning (Gymnasievux)Lärlingsutbildning för vuxna (Vux lärling)Yrkesvuxutbildningar (Yrkesvux)


Sfi Lärvux/Lär-yrkesvux Grundvux

485 30/1 61

Vux lärling Gymnasievux

2 98


Sfi Lärvux/Lär-yrkesvux Grundvux

28 60 40

Vux lärling Gymnasievux

- 50

42

Verksamhetsberä else för Kanslienheten

Kenth Runnberg, kanslichef

Årets händelserKanslienheten omfattar övergripande admi-nistrativa och ekonomiska funktioner t ex skol- och elevadministration, ekonomi- och löneadministration. Vår roll på VBU är att vara den samarbetspartner som ansvarar för att de interna administrativa processerna fungerar samtidigt som vi uppfyller gällande lagstift -ning och myndighetskrav inom vårt område. Vi är också, till stora delar, VBUs ansikte utåt då många kontaktvägar går via oss. Det gäller bland annat allmänhet, myndigheter, föräldrar och elever, såväl tidigare som nuvarande och potentiella. Under året har inga större föränd-ringar skett i verksamheten.

Enhetens målVBUs övergripande mål har en tydlig inrikt-ning mot den pedagogiska verksamheten. Kanslienhetens bidrag till att nå dessa mål måste därför bli indirekt, att genom hög eff ek-tivitet, kvalitet och tillgänglighet få de interna processerna att fl yta smidigt och vara ett na-turligt inslag i kärnverksamheten. För att klara detta krävs bl.a. kontinuerlig kompetensut-veckling inom egna arbetsuppgift er och IT. Ett konkret övergripande mål, som berör alla, är att stärka VBUs varumärke som en attraktiv skola och arbetsplats.

För att arbetet med att nå målen ska genomsyra det dagliga arbetet har arbetslagen egna arbets-

planer med aktiviteter relaterade till målen i skolplanen, som följer VBU:s modell för syste-matiskt kvalitetsarbete.Målen är till stora delar en kontinuerlig process som pågår fortlöpande.

Öka eff ek vitet och kvalitetFör att kunna öka eff ektivitet och kvalitet i verksamheten måste vårt eget arbete analyse-ras för att hitta förbättringsområden i rutiner och samarbetet med övriga verksamheter på VBU. Under året har bl.a. följande åtgärder vidtagits för att öka kvalitet och eff ektivitet:

• Olika rutiner för gemensamma processer har reviderats och förbättrats.

• Arbetsuppgift er och instruktioner har dokumenterats/uppdaterats.

• Gemensamma blanketter har inventerats och uppdaterats.

• Arbete med att införa sambandskontrol-ler och kortkoder i ekonomisystemet har fortsatt.

Målet är uppfyllt.

TillgänglighetTillgängligheten är viktig för att servicenivån gentemot övriga verksamheter på VBU, elever och allmänhet ska upplevas som hög. Tillgäng-ligheten handlar givetvis om att vara nåbar, men även att styra inkommande ärenden via kanaler som eff ektiviserar de interna proces-serna och minskar tider för utförande. Nöd-vändig information ska kunna hittas och vara uppdaterad.

Vi måste följa med i utveckling på IT-sidan och ta tillvara på de möjligheter våra IT-system er-bjuder för att förbättra tillgängligheten vilket också innebär utmaningar i egen kompetens-utveckling.

43

Under 2016 har vi bl.a. gjort följande för att förbättra tillgängligheten:

• Internutbildningar i verksamhetssys-tem har genomförts i syft e är att öka användarnas kunskaper i systemen och att höja kvaliteten.

• Fortsatt arbete för att minska manuell hantering via blanketter och förkorta ledtiden i processer genom eff ektivare nyttjande av verksamhetssystemen.


Ekonomi i balansVarje skolenhet har eget budgetansvar men Ekonomifunktionen är navet i den ekono-miska uppföljningen med överblick över hela VBU. Den ekonomiska utvecklingen följs upp månadsvis, utfall jämförs med budget och prognoser för hela året upprättas.

• Under året har rutinerna för den ekono-miska uppföljningen fortsatt att utvecklas för att i tid upptäcka väsentliga budget-avvikelser och vidta åtgärder för att den totala budgeten ska vara i balans.


Faktaruta

Kanslienheten omfattar övergripande admin-istrativa funktioner inom ekonomi, löner och elevadministration på VBUs olika skolenheter.

Antal anställda inom enheten

11

44

Verksamhetsberä else för Ledningsstöd

Carina Hedström Hammar, chef för ledningsstöd

Årets händelserLokalerEn översyn har genomförts på alla skolor och mindre renoveringar har genomförts priorite-rade eft er de behov som påträff ats. Bland annat har antalet eluttag utökats för att möta dagens behov.

ArbetsmiljösamordningSkyddsronder är genomförda på samtliga en-heter. Under våren genomfördes en utbildning för skolledning, fackliga representanter och skyddsombud om de nya kraven på organisa-torisk och social arbetsmiljö. En övergripande utbildning inom arbetsmiljö för samma mål-grupp beställdes av företagshälsovården och kommer att äga rum i början av 2017.

Ordning och redaUnder året har vi arbetat för mer ordning och reda. Källarförråden på Högbergsskolan har rensats, liksom vaktmästarlokalen. Skötseln av Högbergsskolans bilpark har tagits över under året och fungerar nu bra.

Kontaktvägar polismyndighetenPolismyndighetens ändrade organisation har inneburit att etablerade samarbets- och kon-taktnät brutits upp. Under året har vi dock lyckats skapa nya fungerande kontaktvägar, vilket är ovärderligt för oss när polisrelaterade problem uppstår.

Enhetens målEnhetens övergripande mål är att stärka VBUs varumärke som en attraktiv skola och arbets-plats. Under året har bl.a. följande åtgärder vid-tagits för att bidra till det övergripande målet:

Under året har vi investerat i kapaciteten på nä-ten för alla våra skolor.Målet är uppfyllt.

Servicenivå och rutiner på Högbergsskolan har förbättrats ytterligare.Målet är delvis uppfyllt.

Under året har vi arbetat med att fortsätta hålla en hög standard på VBUs hemsida och Face-book. Vi har haft som målsättning att befi n-na oss där våra målgrupper är, framförallt på sociala medier samt genomföra målinriktade marknadsföringsinsatser. Öppet hus och gym-nasiemässan ska vara genomtänkta projekt och locka med ett bra och informativt innehåll.Målet är uppfyllt.

Vi har haft som mål att erbjuda ett brett utbud av god, gärna närproducerad och ekologisk mat. Vi har ett varierat salladsbord och är duk-tiga på specialkost, som är lätt att få. Miljön i matsalen ska vara tilltalande och vi verkar för att så lite mat som möjligt slängs.Målet är uppfyllt.

Genomföra förebyggande rehabiliteringssam-tal och fånga upp människor tidigt, innan det blir aktuellt med en sjukskrivning.Målet är uppfyllt.

Sjuktalen har förbättrats något jämfört med de två senaste åren.Målet är uppfyllt.

45

Vi fortsätter att arbeta för miljön genom att iordningställa miljöstationer för återvinning och använder elbilen i möjligaste mån vid transporter.Målet är uppfyllt.

Ett mål inom säkerhetsarbetet har varit att sä-kerställa att utrymningsövningar genomförs på alla skolor och att rutinerna uppdateras. Målet är uppfyllt.

Faktaruta

Enheten för Ledningsstöd omfattar områdena:ArbetsmiljösamordningChefs- och förhandlingsstödInformation och marknadsföringITService/lokalerMatserveringSäkerhetssamordning Rehabsamordning

Antal anställda inom enheten

12

46

Hälsa och friskvård VBU bedriver ett målinriktat och förebyg-gande friskvårdsarbete där personalen via olika aktiviteter ges goda möjlighet att trä-na för att stärka, utveckla och bibehålla sin hälsa. I Hälsans hus på Högbergsskolan erbjuds ett stort urval av olika träningsak-tiviteter. Även på VBUs verksamhetsorter i Grängesberg och Smedjebacken fi nns möjlighet till friskvårdsträning. Två gånger per år presenteras ett nytt friskvårdsprogram på VBU. Där fi nns all information omkring de friskvårdsaktivi-teter som erbjuds. Vi har även ett samar-bete med Ludvika kommun där vi kan ta del av deras anordnade friskvårdspass och kommunanställda kan anmäla sig till våra aktiviteter. Samarbetet innebär att vi idag gemensamt erbjuder ca 30 valbara trä-ningspass. Därutöver fi nns även ett antal

helt individuella träningsalternativ som de anställda genomför på egen hand. FriskvårdspärmenI den digitala friskvårdspärmen registrerar de anställda sina genomförda träningspass och kan själva följa sin träning i eft erhand i form av en träningsdagbok. Arbetsgi-varen kan utifrån friskvårdspärmen göra sammanställningar och uppföljningar av utnyttjandet av de friskvårdsaktiviteter som erbjuds. Via programmet genomförs även utlottningar en gång/kvartal av frisk-vårdspriser som delas ut i samband med personalkonferenserna. Under 2016 registrerades 6 197 friskvårds-pass (föregående år 6 646 pass). Målet är att öka antalet friskvårdsregistreringar ef-tersom fysisk aktivitet är viktigt för männ-iskors välmående.

Personal och hälsobokslut

VBUs nya utegym invigdes under våren med en kamp mellan avgående och tillträdande förbundschef. Eft er invigningen fi ck personalen möjlighet att prova på de olika stationerna.

47

Ak viteter med fl est registreringar 2016 2015 2014Motionspromenad 1 535 1 814 2 053Löpning 379 322 421Gym/motion, VBU 302 307 276Cykla till och från jobbet 292 238 263Promenad lunch-eft ermiddag 279 241 556Cykling 261 126 -Body pump 250 227 97Gym/stationsträning, VBU 228 174 223Jogging 186 382 369Längdskidåkning 184 246 193

Sjukfrånvaro 2016 2015 2014Total sjukfrånvaro 4,9 % 5,0 % 5,1 % Redovisning av sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro > 60 dagar 3,0 % 3,3 % 3,7 % Korttidssjukfrånvaro < 60 dagar 1,9 % 1,7 % 1,4 % Sjukfrånvaro män 4,7 % 4,1 % 3,0 % Sjukfrånvaro kvinnor 5,1 % 5,8 % 7,1 % Anställda upp till 29 år 2,1 % 1,0 % 0,6 % Anställda 30 - 49 år 3,3 % 3,6 % 3,0 % Anställda 50 år och över 6,6 % 6,4 % 7,2 %

Sjukfrånvaro i % av den sammanlagda arbetstiden för gruppen

Antalet sjukskrivningar vid årets slut ligger på ungefär samma nivå som de senaste åren, trenden är dock att de minskar svagt sedan 2014. Förhållandet mellan andelen sjukskrivna män och kvinnor har fortsatt att gå mot en utjämning.

Sjukskrivningarna för kvinnor har minskat medan den ökat för män. Förändringen började märkas under 2014. Anmärkningsvärt i övrigt är att vi kan se en procentuellt stor ökning av sjukskrivningarna i åldersgruppen upp till 29 år, även om sjuktalet i sig är lågt.

Vi har fortsatt att arbeta förebyggande för att tidigt fånga upp individer som riskerar att bli sjukskrivna, samtidigt som vi arbetat för att få tillbaka långtidssjuka i arbete alternativt un-dersöka om vi kan hjälpa dem vidare.

48

Personalsta s kÅrsarbetare 2016 2015 2014 2013 2012Kvinnor 120 108 104 106 101Män 103 99 101 101 103Totalt 223 207 205 207 204

Den kraft iga ökning 2016 beror till största del på det ökade antalet fl yktingar sompåbörjat sina studier på VBU, vilket inneburit att mer personal har krävts.

Skolledning 2016 2015 2014 2013 2012Kvinnor 7 5 4 4 5Män 3 8 7 7 8Totalt 10 13 11 11 13

I ledningsgruppen ingår förbundschef, sju rektorer och två chefer. År 2015 ingick ävenbiträdande rektorer i ledningsgruppen. Under året har fördelningen mellan könen svängtoch ledningsgruppen består nu av en majoritet kvinnor.

Ej legi merade lärare 2016 2015Andel 14 % 19 %Antal 21 21-varav går utbildning 6 8

De ej legitimerade lärarna är till övervägande del verksamma inom Introduktionsprogrammetoch Sfi . Det med anledning av att elevantalet har ökat kraft igt under det senaste året vilket ställtkrav på nyanställningar från en arbetsmarknad där det råder på brist på utbildade lärare. Någrajämförelsesiff ror från 2014 och tidigare redovisas inte då måttet är bytt från obehöriga lärare tillej legitimerade lärare.

Medellön, kr 2016 2015 2014Lärare totalt 33 132 32 728 31 863– lärare män 33 264 33 562 32 209– lärare kvinnor 33 012 32 602 31 928Övriga totalt 32 782 31 751 30 803– övriga män 31 556 33 185 32 440– övriga kvinnor 33 590 30 773 29 686Samtliga anställda 33 023 32 314 31 527

Medellönen för manliga lärare är 0,8 % högre än för kvinnliga lärare, vilket är en stor minskning jämfört med föregående år då skillnaden låg på 2,9 %.

49

Personalkostnader, tkr 2016 2015 2014Lönekostnader inkl. soc. avg. 111 972 100 775 97 145Pensioner 7 258 6 272 5 609Totalt 119 230 107 047 102 754Personalkostnaderna har ökat kraft igt under 2016. Ökningen beror bland annatpå de statliga satsningarna på lärarna i form av karriärtjänster och lärarlönelyft et.Nyanställningar i projekt Trappan är även en förklaring till de ökade kostnaderna.

ÅldersfördelningÅlder Kvinnor Män

19-24 2 525-29 5 330-34 11 835-39 11 1040-44 18 1145-49 22 1850-54 18 1455-59 24 1460-67 18 2268- - 1

Medelåldern är relativt hög och rekryteringsbehov kommer att fi nnas under många år framåt.

PensionsavgångarVid 65 års ålder

År Antal

2017 122018 52019 62020 42021 7

Pensionsavgångarna kommer att stabiliseras och därmed kommer rekryteringsbehovet att minskas.Dock kvarstår rekryteringsbehovet för utbildning av nyanlända.

Pensionsförpliktelser 2016 2015 2014Avsättning för pensioner inkl. löneskatt 17 744 16 647 16 585Pensionsåtagande inkl. löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse 38 184 39 292 40 663Total pensionsförpliktelse 55 928 55 939 57 248Återlånade medel 55 928 55 939 57 248

Inga placeringar avseende pensionsmedel fi nns. VBU återlånar samtliga medel.

50

51

Not Budget

2016Bokslut

2016Bokslut

2015

Verksamhetens intäkter 1 20 936 43 483 23 473Jämförelsestörande intäkt 2 0 1 326Verksamhetens kostnader 3, 4 -221 163 -232 319 -220 258Avskrivningar -3 200 -2 934 -2 740VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -203 427 -191 770 -198 199

Medlemsbidrag 5 203 763 192 070 198 624Finansiella intäkter 6 0 1 2Finansiella kostnader 6 -336 -301 -427RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 0 0 0

ÅRETS RESULTAT 0 0 0

Resultaträkning (tkr)

FINANSIELLA RAPPORTER

52

Balansräkning (tkr)Not 2016 2015

Anläggningstillgångar

Maskiner och inventarier 7 8 171 8 755

Summa anläggningstillgångar 8 171 8 755

Fordringar

Kundfordringar 6 118 4 084

Fordran driftbidrag 8 27 257 17 417

Övriga fordringar 14 294 3 975

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 940 3 702

Kassa och bank 9 13 511 14 646

Summa omsättningstillgångar 65 120 43 824

SUMMA TILLGÅNGAR 73 291 52 579

Eget kapital

Övrigt eget kapital 1 261 1 261

Årets resultat 0 0

Summa eget kapital 1 261 1 261

Avsättningar

Avsättning till pensioner 10 17 744 16 647

Summa avsättningar 17 744 16 647

Skulder

Långfristiga skulder

Långfristig leasingskuld 11 1 590 2 034

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 14 247 7 769

Övriga kortfristiga skulder 15 981 8 946

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 22 468 15 922

Summa skulder 52 696 32 637

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 73 291 52 579

Panter och därmed jämförliga säkerheterING

Inga Inga

Ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelser 13 38 184 39 292

53

2016 2015DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Resultat efter fi nansiella poster 0 0Avskrivningar 2 934 2 740Justering för förändring av pensionsskuld 1 097 62Vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar -297 0Kassafl öde före förändring av rörelsekapital 3 734 2 802

Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar -22 431 -2 612Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder 20 059 6 021Kassafl öde från förändring av rörelsekapital -2 372 3 409

Kassafl öde från den löpande verksamheten 1 362 6 211

INVESTERINGSVERKSAMHET

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 394 -2 681Förvärv av materiella anläggningstillgångar gm fi nansiell leasing 0 -186Försäljning av materiella anläggningstillgångar 341 0Kassafl öde från investeringsverksamheten -2 053 -2 867

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Upplåning

Ökning av långfristig skuld 0 186Amortering av skuld -444 -421Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten -444 -235

ÅRETS KASSAFLÖDE -1 135 3 109

Likvida medel vid årets början 14 646 11 537Likvida medel vid årets slut 13 511 14 646

Specifi kation av likvida medel

Kassa och bank 13 511 14 646

Kassafl ödesanalys (tkr)

54

Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendatio-ner utfärdade av Rådet för Kommunal Redo-visning (RKR). Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i jämförel-se med föregående år.

AnläggningstillgångarAnläggningstillgångarna har i balansräk-ningen upptagits till anskaff ningsvärdet eft er avdrag för planenliga avskrivningar. För att inventarier ska anses som investering ska föl-jande två kriterier uppfyllas: - livslängd minst tre år- kostnad 0,5 basbelopp Större samlade datorinköp är investering. In-köp av enskilda datorer eller datortillbehör kan tas på drift en.

AvskrivningarI resultaträkningen belastas verksamhetens resultat med linjära avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaff nings-värden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd. Avskrivningarna påbör-jas månaden eft er anskaff ningen tagits i bruk.Följande procentsatser har använts: Lastbilar, grävare 20 %Personbilar 20 %Övriga inventarier 20 %Datorer 33 %

Undantag från regeln har skett för fi nansiell le-asing av ett objekt då avskrivningstiden är fyra år istället för fem.

FordringarFordringar har upptagits till det belopp som beräknas infl yta.

StatsbidragBidrag hänförliga till perioden har tillgo-dogjorts årets redovisning (periodiserats).

LeverantörsfakturorRegistrering av leverantörsfakturor som be-lastar årsbokslutet har skett t.o.m. 13 januari 2017. Däreft er har fakturor som uppgår till vä-sentliga belopp periodiserats.

Löner och övriga förmånerLöner och övriga förmåner har redovisats en-ligt bokföringsmässiga grunder, vilket innebär att alla löner och förmåner som hänför sig till perioden har beaktats i bokslutet.

LeasingavtalEnligt RKR 13.2 Redovisning av hyres-/le-asingavtal ska leasingavtal klassifi ceras som operationella eller fi nansiella. Leasingavtal som klassifi cerats som fi nansiell leasing redo-visas i balansräkningen som anläggningstill-gång samt skuld till leasegivarna. Under året har inget fi nansiellt leasingavtal ingåtts. Lea-singavtal med en löptid om tre år eller kortare betraktas som operationella avtal och redovi-sas som hyresavtal. Under året har 14 operatio-nella leasingavtal tecknats.

55

PensionerI enlighet med den kommunala redovisningsla-gen redovisas pensionskostnader enligt den s.k. blandmodellen. Pensioner som intjänats t.o.m. 1997 redovisas som ansvarsförbindelse. Den del av pensionerna som kan hänföras till det individuella valet redovisas som upplupen kostnad i balansräkningen. Ränta på pensions-löft en redovisas som fi nansiell kostnad i resul-taträkningen. Pensionsskulden är beräknad av Kommunsektorns Pension AB (KPA) enligt RIPS 07. Fr o m 2016 redovisas avsättningar för pensioner till förtroendevalda. Åtagandet omfattar tre förtroendevaldas rätt till pension.

Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster särredovisas, när dessa förekommer, i not till respektive post i resultaträkningen. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande, ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträff a oft a eller regel-bundet. Inga jämförelsestörande poster har re-dovisats under 2016.

56

Noter och lläggsupplysningNot 1 - Verksamhetens intäkter

2016-12-31 2015-12-31Erhållna statsbidrag och övriga bidrag 27 880 10 573Interkommunal ersättning 1 793 1 566Diverse försäljning 13 177 10 650Övriga verksamhetsintäkter 633 *) 684*) inkl. reavinster 297

43 483 23 473

Not 2 Jämförelsestörande intäkt

2016-12-31 2015-12-31Återbetalning av AFA-premier 0 1 326

Not 3 - Verksamhetens kostnader

2016-12-31 2015-12-31Lokalkostnader

Lokal– och markhyror 23 653 23 997Fastighetskostnader 5 052 4 645

Personalkostnader

Löner, arvoden, ersättningar 84 376 76 176Sociala avgifter enl. lag och avtal 27 596 24 599Pensionskostnader 7 258 6 272

Elevkostnader

Bidrag till elever, inackorderingsbidrag, matersättning m.m. 1 363 1 654Köp av utbildning 46 158 47 196Skolskjuts och övriga elevresor 4 954 5 938

Övriga verksamhetskostnader

Material 18 005 15 509Hyra/leasing av maskiner, datorer, skrivare och övriga inventarier 4 021 3 590Övriga kostnader 9 883 10 682

232 319 220 258

57

Not 4 - Operationell leasing

RKR 13:2

Leasingavgifter

lös egendom 2016-12-31 2015-12-31Operationell leasing

Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande:

Inom 1 år 364 232Senare än 1 år men inom 5 år 345 168Senare än 5 år 0 0

709 400

Den största delen av hyra/leasing kostnaderna omfattar kopieringsmaskiner och datorer. Dessa redo-visas inte som operationell leasing då Ludvika kommun är motpart mot leasegivarna och vidarefak-turerar VBU leasingavgift erna.

Not 5 - Medlemsbidrag

2016-12-31 2015-12-31Ludvika kommun 143 554 144 042Smedjebackens kommun 48 516 54 582

192 070 198 624

Not 6 - Finansiella intäkter och kostnader

2016-12-31 2015-12-31Finansiella intäkter

Ränteintäkter 1 2

Finansiella kostnader

Räntor på pensionsavsättningar 189 288Övriga ränte– och fi nansiella kostnader 112 139

301 427

58

Not 7 - Maskiner, inventarier och anläggningar

2016-12-31 2015-12-31

Ingående anskaff ningsvärde 31 081 38 356Ingående anskaff ningsvärde på färdigavskrivna inventarier 2 654 3 480

33 735 41 836

Årets investeringar 2 394 2 681Årets investeringar genom fi nansiell leasing 0 186Årets avyttring/utrangering -948 -10 142Årets försäljning -295 0Årets utrangering av färdigavskrivna inventarier 0 - 826Utgående anskaff ningsvärde 34 886 33 735

Ingående avskrivningar enligt plan 22 326 29 728Ingående avskrivningar på färdigavskrivna inventarier 2 654 3 480

24 980 33 208

Årets avskrivningar enligt plan 2 934 2 740Ack avskrivning på årets avyttring -948 -10 142Ack avskrivning på årets försäljning -251 0Årets utrangering av färdigavskrivna inventarier 0 -826Utgående avskrivningar enligt plan 26 715 24 980

Restvärde enligt plan 8 171 8 755

Not 8 - Fordran driftbidrag

2016-12-31 2015-12-31

Medlemsbidrag Ludvika kommun 22 682 12 842 Medlemsbidrag Smedjebackens kommun 4 575 4 575

27 257 17 417

59

Not 9 - Likvida medel

Beviljad checkräkningskredit 11 mkr (fg år 11 mkr), ansluten till Ludvika kommuns KoncernValutaKonto .

Not 10 - Avsättning till pensioner

I enlighet med kommunal redovisningslag redovisas förändring av pensionsskulden från och med 1998 under rubriken avsättningar. Beräkningen görs av KPA.

2016-12-31 2015-12-31Ingående avsättning pensioner 13 397 13 347Ränteuppräkning 202 207Basbeloppsberäkning -50 25Pensionsutbetalningar -676 -722Intjänad PA-KL 250 321Slutbetalning FÅP 0 0Intjänad förmånsbestämd ålderspension 1 145 244Övrigt -4 -25Utgående avsättning pensioner 14 264 13 397Löneskatt på pensioner 3 460 3 250

17 724 16 647Avsättning till pensioner förtroendevalda

Ingående avsättning OPF-KL 0Nyintjänad OPF-KL 16

16Löneskatt på pensioner förtroendevalda 4

20

Avsättning till pensioner 17 744 16 647

Specifi kation - Avsättning till pensioner 2016-12-31 2015-12-31Pensionsbehållning 823 875Förmånsbestämd ÅP 12 672 11 982PA-KL pensioner 769 540Summa pensioner 14 264 13 397Löneskatt 3 460 3 250

17 724 16 647Aktualiseringsgrad 92 % 91 %

60

Not 12 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2016-12-31 2015-12-31Upplupna löner 814 948Semesterlöneskuld 2 029 2 442Ferielöneskuld 4 520 3 649Uppehållslöneskuld 414 408Upplupen särskild löneskatt pensioner 103 89Avtalspensionsskuld 3 677 3 460Övriga förutbetalda intäkter 9 863 2 371Övriga upplupna kostnader och interimsskulder 1 048 2 555

22 468 15 922

Not 13 - Ansvarsförbindelse

Pensioner intjänade t.o.m. 1997-12-31 redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkningen är gjord av KPA.

2016-12-31 2015-12-31Ingående ansvarsförbindelse 31 621 32 724Ränteuppräkning 383 396Basbeloppsberäkning 14 175Gamla utbetalningar -1 496 -1 502Bromsen 0 0Övrig post 207 -172Utgående ansvarsförbindelse 30 729 31 621Löneskatt på ansvarsförbindelse 7 455 7 671Ansvarsförbindelse totalt 38 184 39 292

Not 11 - Långfristig leasingskuld

Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år 2016-12-31 2015-12-31Totala minimileaseavgifter 1 646 2 128Framtida fi nansiella kostnader -56 -94Nuvärdet av minimileaseavgifterna 1 590 2 034Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande:

Inom 1 år 453 444Senare än 1 år men inom 5 år 1 137 1 590Senare än 5 år 0

1 590 2 034

61

Yvonne Perssonordförande

Kerstin Frost Erkers

Jan-Erik Lind

Förbundschef

Åsa Blom

Håkan Svenssonvice ordförande

Lars Handegard

Birgitta Granqvist

HåGe Persson2:e vice ordförande

Mari Karlsson

Bengt Norrlén

Avlämning av årsredovisningFörbundsdirektionen avlämnar årsredovisningen för 20160101-20161231.

Ludvika den 6 april 2017

Förbundsdirektionen

62

Revisionsberä else

63

64

Västerbergslagens utbildningscentrumBox 830, 771 28 Ludvika

Tel: 0240 - 865 00Fax: 0240 - 866 76

Org.nr: 222000-0802E-post: [email protected]

www.vbu.se

Documents

Det självklara valet Det självklara valet -- fram fram dens ... - VBU€¦ · Som Diplomerad Gymnasieekonom kan jobb såsom ekonomiassistent, redovisningsassis-tent, kundansvarig