LUDVIKA • SMEDJEBACKEN ”DET SJÄLVKLARA VALET” · 2019. 6. 12. · På gymnasiet ﬁ nns tre rektorer och fem bi-trädande rektorer som är fördelade enligt följande: •

1ÅRSREDOVISNING 2018

LUDVIKA • SMEDJEBACKEN”DET SJÄLVKLARA VALET”

2

3

InnehållOrdförande har ordet 4Informa on om verksamheten 6

Förvaltningsberä else VBUs organisa on 8 Vik ga händelser 10 Omvärldsanalys 15 Fram den 16 Måluppfyllelse 17 Ekonomisk översikt och analys 19 Investeringsredovisning 22 Sta s k Ungdomsgymnasiet 24 Vuxenutbildningen 26 Verksamhetsberä elser Högbergsskolan 1 28 Högbergsskolan 2 30 Högbergsskolan 3 och Elevhälsa/resurs 33 Malmenskolan 35 Smedenskolan 38 Stegelbackens skola 41 Gymnasiesärskolan 43 Yrkeshögskola och Uppdragsutbildning 45 Vuxenutbildning 47 Personal och hälsobokslut Hälsa och friskvård 49 Personalsta s k 51Finansiella rapporter Resultaträkning 54 Balansräkning 55 Kassafl ödesanalys 56 Redovisningsprinciper 57 Noter och lläggsupplysning 59 Underskri av årsredovisning 64 Revisionsberä else 65

Fotograf: Wizworks/VBU

4

Ordförande har ordet

Spännande är e ord jag digare har använt för att beskriva den senaste tiden för Väster-bergslagens utbildningsförbund, VBU. Det är ett ord som passar utmärkt också för 2018, ett år fyllt av förändringar.

Låt mig börja med formaliteterna. Under 2018 har förbundsordningen åter revidera ts och den nya stadgan för kommunalförbundet har godkänts av kommunfullmäktige i både Smedjebacken och Ludvika. Bakgrunden till förändringen är dock allt annat än formaliteter. Förbundsordningen har skrivits om eftersom VBU från och med 2019 kommer att få ansvaret för den kommunala kulturskolan. Verksamheten har tidigare integrerats i VBUs lokaler och kommer nu också att ingå i förbundets organisation och budget. För VBU betyder det ett tillskott på ett trettiotal anställda och ett ansvar för ännu en viktig kommunal verksamhet och en ny enhet inom VBU. För elever och personal i kulturskolan ska den nya organisationen förhoppningsvis skapa nya möjligheter att utveckla verksamheten.

En sak som präglat arbetet i direktionen är naturligtvis höstens val. Medlemskommunerna har valt nya fullmäktigeledamöter. Därför har också nya ledamöter till VBUs direktion valts för 2019. Det kommer att påverka direktionens arbete, både vad det gäller ledamöterna och den politiska sammansättningen, liksom politiska mål för VBUs verksamhet. Samtidigt har inte minst höstens arbete präglats av att flera nyckelpersoner i VBUs ledning valt att

lämna organisationen för att gå vidare i sina karriärer. Under hösten meddelade biträdande förbundschef Andreas Lundholm att han fått ett nytt jobb och slutade sin anställning efter många år hos VBU. Även förbundschef Åsa Blom meddelade kort därefter att hon fått en ny anställning och sa upp sin anställning efter två och ett halvt år på VBU. Under året har också HR-ansvarig Isabella Gynne Vestberg slutat sin anställning hos VBU efter drygt ett år. De tre personerna har varit drivande tillsammans med all personal i organisationen i förändringsarbeten för att nå bättre skolresultat, arbetsmiljö och ledarskap enligt målen i skolplanen. Utmaningen för mig och direktionen är att framförallt anställa en ny förbundschef som kan fortsätta att driva VBU framåt.

Ett av de viktigare verktygen för direktionen är program- och högskolerådens arbete. Under året har det enligt min uppfattning fungerat allt bättre. Närvaron och engagemanget från rektorer, representanter för näringslivet och politiker är en viktig anledning till den positiva utvecklingen. Det finns nu fungerande program- råd för samtliga program. Från direktionen deltar två ledamöter i varje råd.

Under året har direktionen genomfört träffar med eleverna och två ungdomsting i samverkan med kommunens ungdomskommitté. Ett ting ägnades helt och hållet åt kollektivtrafiken. Året har också präglats av ett intensivt arbete med arbetsmiljö och hälsa. Elevhälsans arbete

5

Yvonne Persson, ordförande

har prioriterats för att nå skolplanemålen. Kraftkartan, för en hälsosammare arbetsplats, har genomförts för personal och förbereds även för eleverna. Mer info om Kraftkartan finns att läsa på sidan 10.

VBU fick också detta år lägre medlems-bidrag än vi begärt. Självfallet innebär det påfrestningar som i längden kan utgöra ett hot mot verksamheten och undervisningens kvalité. Kansliet och alla anställda har dock ännu en gång gjort ett bra arbete och fått allt att fungera.

En årssammanfattning som den här kan naturligtvis inte bli fullständig. Det är så mycket av det som händer inom VBU som jag skulle vilja ha med och berätta om: träffar med elever och lärare, samtal med deltagarna i SFI-undervisning och diskussioner om invest-eringar och framtidsplaner.

I dag nöjer jag mig dock med att peka på en sak. Under året har eleverna på VBU lyckats höja sina meritvärden, betyg skulle man ha

sagt när jag gick i skolan. Det är förstås en framgång för alla elever som lyckats förbättra sina studieresultat, men också för deras lärare och andra anställda i organisationen.

2018 har på många sätt varit ett arbetsamt år inom VBU, men också ett år som inneburit framgångar och utveckling. Allting talar för att samma sak kommer att gälla för 2019, som tur är.

6

Västerbergslagens utbildningsförbund, är e kommunalförbund med medlemskommuner-na Ludvika och Smedjebacken. E kommunal-förbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighets-utövningen inom det område där samverkan sker överlåts då ll kommunalförbundet som blir en egen myndighet.

Kommunalförbundet VBU leds av en förbunds-direk on som består av nio ledamöter, varav fem kommer från Ludvika och fyra från Smed-jebacken. VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Grängesberg.

Medlemskommunerna lämnar ekonomiskt bi-drag ll VBU i propor on ll hur eleverna från respek ve kommun väljer program och utbild-ning.

Ledamöter, LudvikaYvonne Persson (S), ordförandeKjell Israelsson (M), 2:e vice ordförandeAnna-lena Andersson (S)Mari Karlsson Björk (SD) Lars Handegard (V)

Ledamöter, SmedjebackenHåkan Svensson (S), 1:e vice ordförandeBengt Norrlén (S)Calle Morgården (MP)Birgi a Granqvist (M)

Förbundets samverkansområde• Gymnasieskola• Gymnasiesärskola• Grundläggande vuxenutbildning• Gymnasial vuxenutbildning• Yrkeshögskola• Särskild utbildning för vuxna• Svenskundervisning för invandrare• Yrkesutbildning för vuxna• Övriga utbildningsinsatser från grundskole- ll högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbetsmarknad och näringsliv.

Informa on om verksamheten

7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

8

Direk onen är förbundets högsta beslutande och förvaltande organ och har ansvar för ut-veckling och ekonomi.

Förbundschef ansvarar för a , u från direk o-nens direk v, leda och utveckla organisa on och verksamhet mot uppsa a mål.

VBUs organisa on

Förbundschef har stöd i verkställandet av di-rek onens direk v av ledningsgruppen som utöver förbundschef består av biträdande för-bundschef, kanslichef, HR-chef, chef elevhälsa/resurs och rektorerna.

Administration Gymnasiesär Gymnasiet Vuxenutbildning Yrkeshögskola/Uppdragsutbildning

Skolledning

Direktion

9

10

Kra kartan Kra kartan är e verktyg framtaget av Ins -tutet för Arbetsliv och Utveckling (IAU) som ska utveckla och llvarata verksamhetens hela kra och sam digt skapa en hållbar, mo ve-rande och frisk arbetsmiljö. Kra kartan mäter vilken slags d vi har i vårt arbete – grön, gul eller röd. Grön d är d som känns menings-full och utvecklande i en medarbetares arbets-situa on. Är den gul så börjar det luta åt en nega v tendens där medarbetare känner sig oförmögna a påverka sin situa on i arbetet. Röd d är något som ska arbetas bort. Den präglas av stress och nega vitet och kan på sikt ge upphov ll maktlöshet och i värsta fall sjukskrivning. Målet är a den mesta av den ska vara grön. Kra kartan är en process som pågår under e verksamhetsår och består av kartläggning av nuläge, ak vitetsplaner och uppföljning. På VBU har vi kommit så långt a vi på samtliga enheter har kartlagt och följt upp första delen. Nästa uppföljning sker inom fyra månader och följer sedan den cykeln.

Hemmasi ande ungdomar/KAAKommunalt ak vitetsansvar (KAA) vänder sig ll de ungdomar i åldern 16-19 år som är folk-

bokförda i Ludvika och Smedjebackens kom-muner och som inte genomför eller har slu ört studier på na onellt program i gymnasiesko-lan, gymnasiesärskolan eller motsvarande.

KAAs främsta uppgi är a få dessa ungdomar llbaka ll studier. Ludvika och Smedjebackens

kommuner har beslutat a lägga uppdraget för KAA på VBU. Lösningen är unik då de fl esta kommuner väljer a lägga de a ansvar under Arbetsmarknadsenheten (AME). Fördelen med a VBU ansvarar är a antalet led mellan dessa ungdomar och utbildningen minskar. På så vis blir vägen llbaka ll studier kortare. Inom KAA sker registrering och rapportering ll Sta s s-ka centralbyrån (SCB) två ggr per år. Personalen inom KAA registrerar alla ungdomar, dokumen-terar deras sysselsä ning samt vilka åtgärder som sa s in. Idag befi nner sig fem o ungdo-mar utanför studier. Alla dessa ungdomar fi nns kartlagda i olika utsträckningar, åtgärder har sa s in och följs kon nuerligt upp. Arbetet leds av en samordnare som även är administratör. Till sin hjälp har samordnaren fyra elevcoacher som också arbetar med a förebygga avhopp från studier och inskrivning i KAA bland annat genom si arbete med våra 35 hemmasi are. De är ungdomar som i olika grad varit, är eller ligger i riskzonen för a försvinna från studi-erna. Dessa ungdomar kartläggs och mo ve-ras enligt Magelungens program. Tre av VBUs coacher är cer fi erade i metoden. Ungdomar med hemmasi arproblema k fi nns såväl på de na onella programmen som på IMfl ex – vår specialpedagogiska grupp.

Vik ga händelser

11

Ny rektorsorganisa on från höstenDen nya rektorsorganisa onen består av fem rektorer och sex biträdande rektorer. På gymnasiet fi nns tre rektorer och fem bi-trädande rektorer som är fördelade enligt följande:• En rektor på Högbergsskolan 1• En rektor på Högbergsskolan 2 och

Malmenskolan• En rektor på Smedenskolan och Ste-

gelbackens skola Biträdande rektorer ska fi nnas på varje sko-lenhet (omfa ning reglerad u från respek- ve skolenhets behov). På Vuxenutbildning-

en är det inga förändringar utan fortsa en rektor och en biträdande rektor. Inom Gymnasiesär är det heller inga förändringar utan fortsa en rektor på del d. Rektorer har fortsa personalansvar och genomför utvecklings- och lönesamtal.

Ny skolenhet på HögbergsskolanI oktober inrä ade VBU en ny skolenhet på Högbergsskolan, namngiven VBU Hög-bergsskolan 3. Enheten kommer innehålla eleverna som går IMfl ex och därmed får un-dervisning inom Introduk onsprogrammet individuellt alterna v.

Gysams kocktävling Gysam arrangerade för andra året kocktäv-lingen Årets Kockteam för gymnasieelever. Lag från Restaurang- och livsmedelspro-grammet i Falun, Borlänge, Leksand och Smedjebacken gjorde upp om teln ” Årets kockteam”. I år vann Borlänges kockteam matlagningstävlingen och dukningstävling-en vanns av Tobias Klebark, RL15, på VBU. I anslutning ll tävlingen arrangerades även en ma nspirerad mässa där det bjöds på smakprover från lokala utställare.

Projekt Plugga Klart 2Plugga Klart går mot si slut och som en del i arbetet var ”Refl ekterande rum” pla-nerade a äga rum under förra läsåret. För-ändringar i personalen gjorde a vi istället

kommer erbjuda ”Refl ekterande team” ll de arbetslag som vill utvecklas och få möj-lighet a bolla dilemman som uppstår i var-dagen. ”Refl ekterande team” är en beprö-vad handledningsmodell som bland annat rektorsprogrammen använder. Samtalsle-dare på VBU är elevhälsopersonal som har särskild utbildning inom handledning och som är väl bekanta med metoden.

Jobb- och studiemässa I mars arrangerade Högskolecentrum/Samarkand2015 i samarbete med gymna-sieskolorna i Ludvika och Smedjebacken en Jobb- och studiemässa. Mässan var öppen för allmänheten och gymnasieeleverna schemalades a besöka den under dagen. Under mässan fi ck eleverna träff a arbetsgi-vare, universitet, högskolor och yrkeshög-skolor för a veta mer om fram dens jobb. Elever från Handels- och administra ons-programmet arbetade som värdar.

Årets UF-skola i Dalarna 2017/2018 VBU blev årets UF-skola i Dalarna när DM gick av stapeln på Kupolen i Borlänge. Högbergsskolan på VBU har under många år utmärkt sig inom Ung Företagsamhet i Dalarna, bland annat för a ha fl est ak -va UF-företag. Några gånger har VBU ock-så ha den bästa UF-läraren i Dalarna. På bilderna syns diplomet för årets UF-skola i Dalarna och produkterna från Care bag UF, det UF-företag på VBU som vann årets UF-företag i Ludvika.

Digitala verktygVBU har under våren satsat på e fl ertal di-gitala verktyg som t ex Studi, Digiexam och Skolon.

- StudiStegelbackens skola (IM) fi ck bidrag bevil-jat för a utveckla verksamheten och öka måluppfyllelsen. En del i det var inköpet av Studi.se, som Ludvika kommun redan an-vänder på sina grundskolor. Studi är e di-gitalt läromedel med korta videolek oner

12

13

för varje kurs inom nio av grundskolans ämnen. Inom Studi fi nns e språkprojekt i samarbete med Stockholms universitet där alla fi lmer dub-bas och ”textremsas” på engelska, arabiska, dari, somaliska och grinska. Studi är främst riktat ll årskurserna 7-9 inom grundskolan, men under VBUs tak fi nns många elever som läser mot målen i åk 9. De går på IM Stegel-backen, här fi nns både infödda och nyanlända och på Komvux. På programmen har vi också elever som ännu inte nå målen inom svenska, matema k eller inom de natur- eller samhälls-orienterande ämnena. Studi fungerar bra som repe on på gymnasiets grundkurser både för svenskfödda och utlandsfödda.

- DigiexamDigiexam är e verktyg för digitala prov eller uppgi er som låser datorn, helt eller delvis, för kommunika on med internet vid lek ons- eller prov llfället. A låsa datorn delvis innebär a läraren kan styra vilka sidor som eleven kan nå på internet. VBU har påbörjat arbetet med a implementera Digiexam och det beräknas pågå under inledningen av hösten. Inledningsvis fungerar två personer på respek ve enhet som ”piloter”. Utbildningsinsatsen kommer a börja med dem för a sedan omfa a all undervisan-de personal.

- SkolonVBU använder fl era digitala verktyg som nås via olika sidor där man kan logga in. Skolon är e verktyg som samlar dessa på e enda ställe. VBU har påbörjat arbetet med användning av Skolon och den preliminära prognosen är a verktyget ska vara igång ll vecka 44. Två perso-ner på respek ve enhet kommer a vara kon-taktpersoner/administratörer och en av dessa ska vara skolledare. Det sistnämnda då det är möjligt a hantera inköp av lärverktyg genom Skolon. Tjänsten innehåller även möjligheten a testa olika lärverktyg under kortare perioder.

Förändringar inom HREn behovsanalys kommer a göras under hös-ten gällande vilken HR-kompetens som verk-samheten behöver när nuvarande HR-chef slutat. Mot den bakgrunden kommer VBU a

avvakta med ersä ningsrekrytering och under hös erminen istället täcka behovet med en inhyrd konsult. Denna person ska stö a che-ferna med bland annat frågor om arbetsrä och rehabilitering. Övriga arbetsuppgi er som HR-chef ansvarat för är under hösten uppde-lade på annan personal inom ledning och ad-ministra on.

KulturskolanEnligt beslut i kommunfullmäk ge i Ludvika kommun ska kulturskoleverksamheten fl y as från Ludvikas och Smedjebackens gemensam-ma nämnd ll VBU. Förberedelser inför fl y en har pågå under året och Kulturskolan kom-mer a ingå i VBUs verksamhet från och med januari 2019.

BarnskötarutbildningFörsta gruppen barnskötare på vuxenutbild-ningen gick ut i februari och strax däre er startade en ny grupp med 20 studenter. Det fi nns e stort behov av utbildade barnskötare och söktrycket ll utbildningen har varit högt. Sammanfa ningsvis har det varit en lyckad ut-bildning med nöjda elever.

YrkeshögskoleutbildningarVBU har beviljats y erligare tre omgångar av Yh-utbildningen Miljö och VA-teknik, med första start i slutet av augus . Varje omgång drivs under två år. En ny ansökan är skriven för utbildningen Miljö och förorenade områ-den och beslut kommer i början av nästa år. Utbildningen i Bryggeriteknik och den i Miljö och förorenade områden har båda pågående grupper under året.

Yrkes-SMEn elev på Handels- och administra onspro-grammet, Jessica Broström, har under våren tävlat i den nya grenen bu ksförsäljning i yrkes-SM. Jessica har gjort en fantas sk insats men tyvärr räckte det inte ll en pallplats. Men i vilket fall som helst har VBU och HA-program-met i Jessica en av landets å a bästa bu ks-säljare.

14

Filmen ”Mannen på månen”Det går bra för fi lmen ”Mannen på månen” som elever från Este ska programmet har gjort. I våras blev den u agen ll Malta Youth Film Fes val i Valle a. De a var den tredje ut-ländska fi lmfes valen som fi lmen blev u agen ll. Mannen på månen, som är inspirerad av fi lm Noir, spelades in 2017 av eleverna André Abrahamsson och Ruben Pérez Avalos (ES14) när de gick kursen Este sk kommunika on 2. Nyligen visades fi lmen även på ungdomsfi lm-fes valer på Irland och i Spanien, där den fi ck e hedersomnämnande.

Vernissage NaturvetenskapsprogrammetEn kväll i maj inbjöd Naturvetenskapsprogram-met och klassen NA15 elevernas familjer och närstående ll programmets årligt återkom-mande vernissage. Som sig bör på en vernis-sage var det trevligt mingel och bubblig dryck med lltugg men det som presenterades var dock inte konstverk utan elevernas gymnasie-arbeten. Varje gymnasiearbete hade sin egen monter. Förutom a ha ha en trevlig kväll gick besökarna hem med ökade kunskaper och in-sikter om naturvetenskapliga frågor. Det gällde allt från hur stora miljöproblem påverkar vår närmiljö, som plast och miljögi er i våra lokala va endrag, ll den betydelse som rovdjur och skogsbränder har för det ekologiska systemet.

Studieresa KrakowSamhällsvetenskapsprogrammets elever i års-kurs tre har under våren gjort en studieresa ll Krakow i Polen. Resan pågick i fyra dagar

varav en av dagarna ägnades åt studiebesök i Auschwitz. Eleverna hade under två års d arbetat för a kunna genomföra resan och ha som målsä ning a sedan sprida sina erfarenheter från studiebesöket ll grundsko-lorna i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Studieresan ingick som e led i arbetet med värdegrundsfrågor och genomfördes som e delmoment inom kurserna Historia, Samhälls-kunskap och Religion. De a är tredje året i rad som elever i årskurs tre, genom egna arbetsin-satser samt bidrag från Gymnasiesamfonden, lyckats genomföra studieresan.

Filmfes val i DanmarkI slutet av augus var lärare och digare elev-en Rebecca Li (SA15) inbjudna a delta på The Next Film Fes val – ungdomsfi lmfes valen i Odense i Danmark. Under fes valen ägde två olika evenemang rum: Film talent kamp och Konferens om ungdomsfi lm. Rebecca Li deltog inom Film talent kamp med 40 andra ungdo-mar från 20 olika länder (bland andra USA, Grekland, Mongoliet och Danmark). Rebeccas fi lm ”Womanhood”, gjorde hon förra läsåret inom kursen Mediaproduk on 2.

Förändringar inom ledningenUnder terminen har VBU genomgå föränd-ringar inom ledningsgruppen. Biträdande för-bundschef slutade i december. VBU har valt a avvakta med ersä ningsrekrytering och täcker istället behovet genom a internt llsä a en ställföreträdande biträdande förbundschef med anställning läsåret ut.

15

OmvärldsanalysVärlden ändras hela den. Globaliseringen, urbaniseringen, konkurrensen, individualise-ringen, teknikutvecklingen, klimatpåverkan och demografi ska förändringar är några av de globala trender som påverkar världen, Sverige, kommunerna och självklart även VBU. Genom a bevaka vår omvärld, analysera och försöka se framåt kan vi minska risken för överrask-ningar och därigenom förbä ra både vår pla-nering och vårt beslutsfa ande.

VBUs utmaning är a möta dessa förändringar och llhandahålla utbildningar som är e erfrå-gade av elever, vårdnadshavare och näringsliv. I det arbetet behöver vi ha en kunskap om den arbetsmarknad som våra elever möter e er avslutade studier och de utmaningar som vi behöver ta hänsyn ll.

I Ludvika och Smedjebacken fi nns det många spännande arbeten, både bland de privata fö-retagen och inom kommunerna. Det fi nns en e erfrågan av arbetskra inom stål- och verk-stadsindustri, turism, bryggeri och elkra - och automa onsteknik. De stora pensionsavgång-arna skapar vidare en e erfrågan e er soci-onomer, ekonomer, sjuksköterskor, tekniker, ingenjörer, förskollärare och grundskoleärare. Den utmaning som vi ser är a utvecklingen går mot a fl ertalet arbeten kräver högre stu-dier.

Det VBU behöver göra för a möta närings-livets behov av arbetskra är a göra våra

studieförberedande utbildningsprogram a -rak va för eleverna a söka. I nuläget priori-terar eleverna a söka yrkesprogrammen. Vi behöver vidare a rahera de grupper som idag står utanför både arbetsmarknaden och stu-dier i sy e a ge dem de grundläggande kun-skaper som krävs för a kunna komma in och llgodogöra sig utbildning på gymnasienivå.

De a särskilt e ersom ungdomsarbetslöshe-ten är rela vt hög sam digt som det är svårt för arbetsförmedlingen a matcha utbildning och kompetens mot behoven. Det fi nns en stor grupp ungdomar som varken går i skolan eller arbetar och många av dem fi nns inte hel-ler registrerade som arbetslösa. Vidare u från a kraven på elever i grundskolan inte rik gt svarar mot behoven som fi nns i gymnasiesko-lan vilket ger e kunskapsglapp och en mindre eff ek v gymnasieskola. Mycket av resurserna går åt ll a ågärda digare kunskapsbrister. Vi behöver även llsä a resurser för den stora grupp nyanlända som behöver llräckliga kun-skaper i svenska för a kunna llgodogöra sig studier på gymnasienivå.

För a lyckas med vårt arbete behöver vi ge alla våra elever de bästa förutsä ningarna a lyckas och vi ser det som avgörande a fortsät-ta vår satsning på lärarna, både när det gäller lön och fortsa kompetensutveckling.

16

Vårt uppdrag är a öka elevernas måluppfyl-lelse och minska avhoppen. För a nå målsä -ningen kommer vi a fortsä a våra satsningar u från Skolplanens fyra strategier för målupp-fyllnad “Lärarna”, “Ledarskapet”, “Tillåtande klimat” och “Kontakter med näringslivet”. Vi kommer t. ex. a fortsä a utvecklingen av vårt systema ska kvalitetsarbete och förbä ra våra metoder för analys av resultat i sy e a säkerställa a skolornas förbä ringsarbete är väl grundade och förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi kommer vidare a fortsä a arbetet med a skapa en hälsosam arbetsplats för både elever och medarbetare med hög delak ghet och möjlighet a påver-ka. En vik g del i det arbetet är vår verksam-hetsutveckling där vi genom e strukturerat arbetssä säkerställer a alla medarbetare kan delta i planeringen och påverka genom-förandet av våra processer och projekt och a alla medarbetare och elever kan delta i uppfölj-ningen och kvalitetssäkringen av våra genom-förda insatser. Vi gör vidare en stor satsning på vårt elevhälsoarbete med en tydlig orga-nisa on och hög kompetens, som ger stöd ll elever och medarbetare inom VBU, såväl som ungdomar i åldern 16-19 i de båda kommu-nerna via det kommunala ak vitetsansvaret. Genom a vara proak va och genom löpande uppföljning säkerställer vi en hög kvalitet och måluppfyllnad!

Vi kommer vidare a fortsä a vår utveckling och kvalitetssäkring av våra utbildningar.

Våra utbildningar ska svara mot både lokal och global vidareutbildning och arbetsmarknad. Då det gäller gymnasiet, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan blir matchningen alltmer vik g. Det gäller a svara u från arbetsmark-nadens behov. Det blir högre krav på utveck-ling av nya yrkeshögskoleutbildningar samt

utökning av vuxenutbildningen för a klara av de komple eringar som gymnasieeleverna har rä ll enligt föreskri erna.

VBU behöver utveckla lärandet mer för a möta fram dens behov. Några områden blir speciellt vik ga: entreprenörskap, nyanländas ingång i svenska samhället, lärande på arbets-platsen samt informa on- och kommunika- onsteknik, IKT.

För a klara de a på e bra sä gäller det a följa skolutvecklingen, både na onellt och in-terna onellt. Det gäller även den lokala skolut-veckling som VBU skapat e system för, bland annat genom arbetet med doktorander och förstelärare.

Studievägledning blir allt vik gare både vad gäller matchningen men också situa onen för den enskilde eleven. Det gäller vägledning och informa on om kurser och utbildningar, antag-nings- och behörighetsfrågor, studieproblem med mera.

För elever med speciella svårigheter, som inte har basfärdigheter vid start av gymnasieskolan, ställs högre pedagogiska krav på verksamheten och därmed nya arbetssä och kompetenser. Kostnaden per elev kan komma a bli högre på grund av de a.

Övergången mellan grundskolan och gymna-sieskolan behöver utvecklas y erligare för a bä re klara dessa elever. På alla områden, från matchning ll elever med svårigheter, gäller det a ledning och styrning behöver utvecklas för a bä re se möjligheter och också bä re kunna genomföra förändringar. Den allra bästa utvecklingen för VBU är a fortsä a sä a elev-en i fokus på så sä a all d utgå från elevens behov vilken uppgi som än ska lösas.

Fram den

17

VisionDet självklara valet anger en ambi on a VBU ska som minst bibehålla men arbeta för a öka andelen elever i regionen som väljer VBU för sina studier. Fram dens lärande anger en kva-litetsambi on där VBU ska utveckla pedago-giska metoder och former för morgondagens krav.

God ekonomisk hushållningMed en god ekonomisk hushållning avses a pengarna används ll rä saker och utny jas på e eff ek vt sä så a fi nansiella såväl som verksamhetsmål uppnås.

Mål och riktlinjer för verksamhetenMålen ska vara tydliga, mätbara och utvärde-ras kon nuerligt. Förutom lagstadgade mål fi nns poli ska mål i förbundsordning, skolplan samt i budgetdokument.

De fi nansiella målen och skolplanemålen har en central roll för den ekonomiska förvaltning-en, helt enligt kommunallagen. Ledningen och ekonomifunk onen arbetar kon nuerligt för a nå en förankring och acceptans i de olika verksamheterna, hos arbetslagsledarna och de budgetansvariga.

Finansiella målVBU har två fi nansiella mål. Det ena är a VBU ska ha en ekonomi i balans där resultatbudge-ten ska gå jämt ut eller lämna e översko i lin-je med god ekonomisk hushållning enligt kom-

munallagen. Det andra är a investeringar ska fi nansieras inom ramen för lldelad budget av ägarkommunerna. VBU bedömer a båda må-len är uppfyllda.

Mål 1 - Ekonomi i balansVBU ska ha en ekonomi i balans och hushålla med de medel som fi nns inom den lldelade budgetramen från ägarkommunerna.

VBU redovisar e posi vt resultat 2018 på 6 538 tkr och uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet på a intäkterna ska övers -ga kostnaderna för räkenskapsåret. U allet fördelas mellan medlemskommunerna, där Smedjebacken får llbaka 6 301 tkr och Lud-vika 237 tkr. Den sneda fördelningen beror på a budgeterad fördelning avviker 2,1 procent-enheter från u allet. Målet är uppfyllt.

Mål 2 - Egenfi nansierade investeringarAlla investeringarna ska vara egenfi nansierade och avskrivningskostnader tas inom beviljad budget.

Investeringsramen fastställdes av direk onen ll 2 215 tkr. Under året utökades budgeten

med 320 tkr och den totala investerings-budgeten uppgick således ll 2 535 tkr för 2018. Under året har investeringar gjorts för 1 351 tkr och avskrivningskostnaden uppgår ll 3 229 tkr, vilket fi nansieras inom budget.

Målet är uppfyllt.

Måluppfyllelse

18

VerksamhetsmålSkolplanen som sträcker sig över åren 2016-2020. Den innehåller två poli ska mål som långsik g sy ar mot a förbä ra betygsre-sultaten och öka andelen som slu ör sina studier. Målen förtydligas för olika skolformer och verksamheter i VBUs verksamhetsplan. Här presenteras det övergripande resultat för ungdomsskolan under målen. För övriga verk-samheter kommer resultaten, längre fram i årsredovisningen, a brytas ned på respek ve skolform och verksamhet med utgångspunkt från de mer detaljerade målen i VBUs verk-samhetsplan och de verksamhetsplaner som fi nns på respek ve enhet.

Mål 1 - BetygVBU ska ligga över rikssni et för samtliga pro-gram och utbildningar samt succesivt öka be-tygsmedelvärdet. År 2020 ska VBU ligga bland de 25 % bästa i landet.

Riktvärde: Na onella program i kommunala skolor och fristående skolor, betygsgenomsni för elever med examensbevis eller studiebevis*.

Ur SIRIS avgångselever, medel för riketÅr 2016 14,1År 2017 14,2År 2018 14,3

Avgångselever VBU, medel

År 2016 13,9År 2017 13,7År 2018 14,1

*Elever med dessa två studiedokument avser defi ni- onen för avslutade gymnasiestudier.

Under året har avståndet upp ll betygsmed-elvärdet för riket minskat. VBU har en väldigt stor spridning mellan olika program i förhållan-de ll genomsni et som presenteras ovan. Yr-kesprogrammen har e betygsmedelvärde på 12,7 medan högskoleförberedandeprogram-men har 15,2. VBU har en stor spridning mel-lan programmen, men visar även en ökning av betygsmedelvärde på både yrkes- och hög-

skoleförberedandeprogrammen. Det är tydligt a VBU behöver arbeta vidare med resursför-delningen för a öka likvärdigheten mellan våra program.

Betygmedelvärdet har ökat under det senaste året och en bidragande orsak ll ökningen är e systema skt arbete med fokus på elevers resultat. VBU har högst andel legi merade lära-re i Dalarna, vilket bidragit starkt ll en posi v utveckling av elevers kunskaper. Målet är delvis uppfyllt.

Mål 2 - Slu örda studier/AvhoppVBU ska ligga under rikssni et för samtliga pro-gram och utbildningar samt succesivt minska avhoppen. År 2020 ska VBU ligga bland de 25 % med lägst avhopp.

Riktvärde: Samtliga program i kommunala skolor och fristående skolor, elever med gymnasieexamen inom 3 år* som startade på na onellt program läsåret 2013/14.

Ur SIRIS avgångselever, medel för riket

2016 74,2 %2017 75,2 %

2018 76,1 %

Avgångselever VBU med gymnasieexamen inom 3 år 2016 75,7 %

2017 75,0 %

2018 79,7 %

*Elever som genomfört utbildningen inom 3 år har inte ha några avbro /byten under sin studie d.

VBU har minskat andelen avhopp och ligger un-der rikssni en. Verksamheten har under året arbetat ak vt och satsat resurser på elevhälsan och hemmasi arprogrammet. Fokus är från-varo och a ak vt arbeta med stöd för elever med problema sk frånvaro. VBU arbetar med kon nuerliga uppföljningar för a vid behov -digt kunna sä a in rä individuellt stöd. Målet är uppfyllt.

19

Ekonomisk översikt och analys

Ludvika Smedjebacken Totalt Budget AvvikelseUngdomsgymnasiet 122 648 43 044 165 692 170 744 -5 052Gymnasiesär 5 031 1 712 6 743 8 859 -2 116Vuxenutbildningen 36 158 6 405 42 563 42 910 -347Yh, Uppdrag, m.m. 2 726 1 128 3 854 2 877 977Kostnad totalt 166 563 52 289 218 852 225 390 -6 538Erlagt bidrag -166 800 -58 590 -225 390 Slutreglering -237 -6 301 -6 538

Fördelning medlemsbidrag 2018

Tabellen nedan visar årets u all fördelat på verksamhet och kommun. Tabellen anges i tkr.

20

ResultatkommentarerDen totala ne okostnaden för verksamhets-året blev 218 852 vilket är 6 538 tkr lägre än budget. Budgeterat och slutligt medlemsbi-drag från ägarkommunerna framgår av tabel-len på sidan 19.

Slutregleringen innebär a båda medlems-kommunerna får llbaka medel. För Ludvika kommun blir återbetalningen 237 tkr och för Smedjebackens kommun 6 301 tkr. Kostnads-fördelningen mellan kommunerna baseras på ne okostnaden för respek ve kommuns elev-er. De senaste årens förskjutning, där Ludvikas andel av ne okostnaderna ökat, har inte fullt ut kompenserats i budgeten.

Elevantalet är fördelningsnyckeln för kostna-der som inte är direkt hänförbara ll enskilda utbildningar eller elever. U allet totalt är ca 50 fl er elever än vad som budgeterats. Antalet elever på gymnasiet är något färre och inom vuxenutbildningen något fl er. Det medför a vuxenutbildningens andel av de u ördelade kostnaderna blir något högre i u allet än bud-get.

UngdomsgymnasietInom ungdomsgymnasiet redovisas kostnader för egna utbildningar, interkommunala ersä -ningar samt elevresor och inackordering. Verksamheten ger sammantaget e översko på 5,1 mkr. De egna utbildningarna ger e översko på 6,8 mkr vilket i huvudsak beror på svårigheter a llsä a budgeterade tjäns-ter inom vissa personalkategorier. Kostnaden för elever som går hos andra utbildningsan-ordnare, de interkommunala kostnaderna, hamnade 2,2 mkr högre än budget.

GymnasiesärskolanFör gymnasiesärskolan blev kostnaderna 2,1  mkr lägre än budgeterat p.g.a. färre elever och lägre interkommunala ersä ningar.

VuxenutbildningenInom Vuxenutbildningen redovisas utbild-ningar upp ll gymnasienivå för vuxna samt

Svenska för invandrare. En viss del av verksam-heten fi nansieras med externa medel genom riktade statsbidrag eller ersä ning per elev. Ne okostnaderna blev 0,3 mkr lägre än bud-geterat och det är främst högre externa intäk-ter som bidrar.

Yh, uppdrag m.m.Här redovisas i huvudsak u allet för Yh- och uppdragsutbildningar samt det kommunala ak vitetsansvaret som är e uppdrag från medlemskommunerna och inte passar under någon annan verksamhetsgren. Budgetavvi-kelsen förklaras i huvudsak av organisatoriska förändringar under året och är enbart en för-delningsfråga.

KostnadsfördelningEnligt förbundsordningen, som reglerar förhål-landet mellan medlemskommunerna och VBU, ska kostnaden fördelas mellan de båda med-lemmarna e er ne okostnaden för respek ve kommuns elever.

För utbildningar som VBU anordnar baseras kostnadsfördelningen på elevantalet. Kost-nader som inte direkt kan hänföras ll någon specifi k utbildning, t.ex. lokaler, övergripande administra on, IT och bibliotek fördelas u från antalet helårsstuderande på respek ve utbild-ning.

Fördelningen mellan medlemskommunerna sker u från kostnaden för respek ve utbild-ning och elevernas hemkommun. Kostnader som är direkt relaterade ll enskilda elever, t.ex. interkommunala ersä ningar, inackor-dering, resebidrag och busskort fördelas direkt på respek ve elevs hemkommun.

21

Ekonomisk ställningTabellen redovisas i mkr

2018 2017 2016 2015Balansomslutning 65,0 70,6 73,3 52,6Eget kapital 1,3 1,3 1,3 1,3Eget kapital inkl. pensionsskuld -39,8 -36,9 -36,9 -38,0Omsä nings llgångar 58,9 62,6 65,1 43,8Kor ris ga skulder 43,6 49,6 52,7 32,6Balanslikviditet 1,4 1,3 1,2 1,3

VBU har en kortsik g godtagbar ekonomisk ställning och likviditet. På sikt ska ej bokförda pensionsåtaganden, d.v.s. pensioner intjänade före 1998, betalas. Ej bokförda pensions-åtaganden inklusive löneska uppgår ll 39,8 mkr, vilket är en ökning med 2,9 mkr från förra året. Ökningen beror ll viss del på a uppgi er saknas för korrekt bedömning av an-svarsförbindelsen av nuvarande pensionsadministratör. Årets översko på 6,5 mkr regleras mellan medlemskommunerna varför det redovisade resultatet är noll och det egna kapitalet därmed blir oförändrat +1,3 mkr.

Balanskravsutredning

Årets resultat 6 538

Samtliga realisa onsvinster -227

Årets resultat e er balanskravsjusteringar 6 311

Årets balanskravsresultat 6 311

Enligt kommunallagen ska kommuner och kommunalförbund göra en avstämning mot balanskravet. Det innebär a VBU ska redovisa e posi vt resultat e er avdrag och llägg. VBU uppfyller det lagstadgade balanskravet med e resultat exklusive realisa onsvinster på 6 311 tkr.

Tabellen redovisas i tkr

22

InvesteringsredovisningDirek onen fastställde investeringsramen ll 2 215 tkr. Tilläggsinvesteringar om 320 tkr har be-viljats under året för inköp av en Blast Chiller ll skolköket på Högbergsskolan samt anläggning av en truckpla a på Malmenskolan. Den totala investeringsbudgeten uppgår e er utökad ram ll 2 535 tkr.

Diff erensen mellan beviljad budget och redovisade investeringar beror ll största del på a tvåfl eropera ons CNC-maskiner ll Industriprogrammet och IMYRK/Yrkesvux har fl y ats ll nästa år då upphandlingsprocessen har tagit längre d än beräknat. Totalt har fyra investeringar inte genomförts under året.

Årets investeringar Årets investeringar har fördelats enligt tabell nedan.

Årets större investeringar Årets investeringar över 100 tkr redovisas enligt tabell nedan.

Investeringsram, tkr 2 215

Tilläggsinvesteringar 320

Investeringsbudget 2 535

Årets investeringar -1 351

Årets avskrivningar 3 229

Investeringar, tkr Budget Redovisat

Markanläggningar 200 213

Maskiner och inventarier 2 335 1 138

Totalt 2 535 1 351

Investeringar, tkr Verksamhet Budget Redovisat

Elevmöbler, klädskåp Högbergsskolan hus B 400 401

Truckpla a Malmenskolan 200 213

232222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222223333333333333333333333333333333333333333333333

24

Sta s k ungdomsgymnasiet

Gymnasieelever på VBU 2018 2017 2016

Antal gymnasieelever totalt på VBU 1 030 1 060 1 061

- från Ludvika kommun 707 677 665

- från Smedjebackens kommun 223 229 232

- från annan kommun 100 154 164

Minskningen från annan kommun beror ll största delen på antalet nyanlända som saknar kommun llhörighet har minskat. Elever på särgymnasiet ingår inte i tabel-len utan redovisas separat på sid 43

Elever som studerar på VBU Tabellerna nedan visar genomsni ligt antal elever för vt/ht respek ve år.

Gymnasieelever fördelat på VBUs skolor 2018 2017 2016

Antal gymnasieelever fördelat på VBUs skolor

1 030 1 060 1 061

- Högbergsskolan 662 659 637

- Smedenskolan 102 94 92

- Stegelbackens skola 165 211 240

- Malmenskolan 101 96 92

Elevantalet på Stegelbackens skola (IM) har minskat jämfört med digare år. På öv-riga skolor har elevantalet ökat något. Elever på särgymnasiet ingår inte i tabellen utan redovisas separat på sid 43.

Elever som studerar utanför VBUTabellerna visar genomsni ligt antal elever för vt/ht respek ve år.

Gymnasieelever från medlemskommunerna som studerar utanför VBU

2018 2017 2016

Totalt antal gymnasieelever 313 311 314

- från Ludvika 215 221 218

- från Smedjebacken 98 90 96

Andel elever i % av totalt antal elever 25 % 26 % 26 %

Av medlemskommunernas 1 243 gymnasieelever har 313 (25 %) valt a studera utanför VBU.

25

Gymnasieelever utanför VBU studerar vid följande utbildninganordnare

2018 2017 2016

Genomsni ligt antal gymnasieelever som studerar utanför VBU

313 311 314

- annan kommun 134 140 144

- friskolor 177 168 166

- lands nget 2 2 3

- folkhögskola - 1 1 Antal elever som studerar utanför VBU har legat konstant de senaste åren. Endast mindre förändringar har ske vad det gäller utbildningsanordnare, där vi ser en liten ökning på friskolor och en minskning på annan kommun.

Program TE NB EK BF ES SA HV NA

Antal elever 104 25 23 22 20 19 16 14

- från Ludvika 83 14 12 14 15 11 10 9

- från Smedjebacken 21 11 11 8 5 8 6 5

Av de elever som valt Teknikprogrammet (TE) återfi nns största delen på ABB-gymnasiet. Intresseordningen mellan programmen har förändrats något jämfört med digare år. Estet-programmet (ES) har ökat och Naturvetenskapsprogrammet (NA) har minskat. Y erligare analyser behöver göras om de utbildningar som erbjuds av VBU.

Interkommunala kostnaderDe interkommunala utbildningskostnaderna varierar stort, mellan 65-387 tkr per elev och läsår. För 2018 uppgår VBUs kostnader för köp av utbildning ll andra kommuner och skolor för elever från Ludvika och Smedjebacken ll 39,2 mkr (fg år 37,5 mkr).

Valda utbildningar utanför VBU

Nedan redovisas, i storleksordning, de å a populäraste programmen som elever från Ludvika och Smedje backens kommuner studerar utanför VBU.

Tabellen visar genomsni ligt antal elever för vt/ht 2018.

26

Sta s k vuxenutbildningenVuxenstuderande på VBU 2018 2017 2016

Genomsni ligt antal vuxenstuderande på VBU 1 031 1 057 883

- från Ludvika 822 845 677

- från Smedjebacken 143 142 135

- från annan kommun 66 70 71

Vuxenstuderande fördelat på utbildningar 2018 2017 2016

Genomsni ligt antal vuxenstuderande på VBU 1 031 1 057 883

Vuxenutbildningar

- Gymnasial vuxenutbildn. 1 111 94 98

- Grundläggande vuxenutbildn. 1 146 138 61

Yrkesvuxutbildningar

- Barnskötarutbildning 2 14 16 -

- Byggvux 2 6 6 4

- VTC/CNC 2 16 10 20

- Vård- och omsorg 1 82 92 106

- Restaurang- och livsmedel 2 16 20 4

- SFI 2 546 587 485

- Yrkeshögskoleutb. 2 66 66 72

- Lärvux /Lär-yrkesvux 2 28 26 31

- Lärlingsutbildning/trainee 2 - 2 2

1) Antal elever i sni per år, omräknat ll hel dsstuderande. 2) Genomsni ligt antal elever för vt/ht respek ve år.

Yrkeshögskoleutbildningar 2018 2017 2016

Genomsni ligt antal studerande på yrkeshögskoleutbildningar 66 66 72

- Bryggeriteknik 24 24 24

- Miljö och VA-teknik 20 18 29

- Miljö och förorenade områden 22 24 19

27

VERKSAMHETSBERÄTTELSER

28

Verksamhetsberä else Hö1

Niklas Sjödin, rektor

Årets händelserUnder 2018 har Högbergsskolan 1 by led-ning, ny rektor och biträdande rektor. Fokus har varit på ru ner och arbetsmiljö samt a befästa ru ner som var nya under första delen av året. För a synliggöra elevernas kunskapsutveckling och eventuella behov av stödinsatser har vi infört skri liga prognoser fyra gånger per läsår.

Enhetens mål Mål 1. Höja betygsmedelvärdetA öka betygsmedelvärdet per program var-je år med en viss betygspoäng (BP) är inte så lä e ersom elevernas ingångsvärden varie-rar år från år. Elevernas förkunskaper är inte detsamma år från år och dessutom varierar antalet elever per program över d. En annan sak som kan påverka måluppfyllelsen är då er-farna lärare slutar, nya llkommer och andra byter arbetslag.

Ekonomi-, Samhällsvetenskapsprogrammet och Handels- och administra onsprogram-met har e högre betygsmedelvärde än sni en för riket. Samhällsvetenskaps- och Este ska programmet uppvisar en nega v utveckling jämfört med avgångsklasserna 2017. Ekonomiprogrammet har e oföränd-rat betygsmedelvärde medan Handels- och administra onsprogrammet ökar från 11,9 ll 13,6.

Vi ser e värde i diga insatser och har där-för infört löpande prognoser för a i e digt skede fånga upp elever som riskerar a inte

nå kunskapsmålen. Vi vill skapa e bä re sam-arbete med elevhälsan för a kunna ge elever som inte når målen rä stöd i d. Under 2019 fortsä er vi a arbeta mot högre betygspoäng genom gemensam kompetensutveckling kring betyg och bedömning. Målet är delvis uppfyllt.

Mål 2. Slu örda studier/avhoppPå Högbergsskolan 1 ligger genomströmning-en, det vill säga avslutade studier med examen eller studiebevis, betydligt högre än rikssni et. Genomströmningen på Högbergsskolan 1 är 80,8 % jämfört med riket som ligger på 65,9 %. Vårt resultat går hand i hand med goda betygs-medelvärden och arbetet kring strukturer och ru ner över hela VBU. Målet är uppfyllt.

Mål 3. En hälsosam arbetsplatsUnder verksamhetsåret har medarbetarna arbetat med arbetsmiljöverktyget Kra kartan som belyser vår arbetsmiljö och vad vi llsam-mans kan göra för a skapa en bä re arbets-miljö. Arbetet är fortlöpande och pågår just nu. Målet är delvis uppfyllt.

Antalet kommunika onskanaler har under året minskat och informa on går numera ut på samma ställe varje vecka i form av rektors-brev. Denna informa on komple eras med så-dan som publiceras på VBUs interna hemsida. De a bidrar ll en trygg och lä llgänglig miljö. Målet är delvis uppfyllt.

Lokala programråd och högskolerådLokala programråd har genomförts på alla pro-gram förutom Samhällsvetenskapsprogram-met. Samarbete med näringslivet är vik gt och det fi nns e stort behov och vilja a samarbeta mellan parterna. Det talas mycket om hu-ruvida våra elever kommer ut i yrkeslivet med rä kompetens eller ej samt vilken kompetens näringslivet e erfrågar. Näringslivet kan stärka elevernas kompetens och skapa en större för-ankring i kommande verklighet.

29

Betyg examen el bevis

Andel med examen Andel med högskole-behörighet

Genomströmning 3 år

17/18 17/18 17/18 17/18VBU Riket VBU Riket VBU Riket VBU Riket

EK 14,6 14,6 100 91,4 100 91,5 96,0 79,5ES 14,1 14,8 100 90,1 100 90,1 76,9 72,1

HA 13,6 12,7 95,8 83,1 75,0 35,6 87,5 69,8HU - - - - - - - -SA 15,2 14,4 97,3 90,2 97,3 90,2 84,4 75,8

Rektorsområdet Hö 1 omfattar gymnasieprogram-men: Estetiska programmet (ES)Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)Handels- och administrationsprogrammet (HA)Ekonomiprogrammet (EK) Humanistiska programmet (HU)

Genomsnittligt antal årselever

ES ES-musik SA HA/HA-lärling EK HU

20 11 131 81/3 85 8

Nettokostnad per elev/program/år (tkr)

ES ES-musik SA HA/HA-lärling EK HU

213 151 108 99/55 107 70

Lärartäthet (antal lärare per 100 elever)

ES/ES-musik SA HA/HA-lärling EK HU

21,4 6,6 5,4 4,4 22,5

Faktaruta Resultat läsåret 2017/18EkonomiprogrammetEleverna som läser på Ekonomiprogrammet visar en god kunskapsutveckling över tre år och har e högre betygsmedelvärde än regi-onens övriga ekonomiprogram. Vi ser en stor vinst i a ge eleverna stöd i studieteknik och a skapa en bä re struktur kring elevernas vardag exempelvis genom ökad användning av provkalender och tydliga lek onsplan-eringar i Vklass.

Este ska- och Humanis ska programmetVi ser en posi v utveckling när det gäller betygen. Klassernas utveckling från årskurs 1 ll årskurs 3 är posi v och eleverna lämnar

skolan med goda kunskaper. Under våren 2018 har vi ha extra resurs d i musikinrikt-ningen, vilket fallit väl ut. Genom den ökade undervisnings den har eleverna fördjupat sina kunskaper ännu mer.

För a stärka och öka Este ska programmets a rak onskra börjar vi med UF ll hös-ten 2019. A stärka elever som med största sannolikhet behöver arbeta som egen före-tagare e er gymnasiet är väldigt vik gt och kommer därför a få stort fokus under nästa år.

Handels- och administra onsprogrammet Vi ser en posi v progression i betygsutveck-ling över elevernas tre år på gymnasiet. På programmet är elevernas betygsmedelvärde högre i årskurs 3 än i årskurs 1. Fokus under kommande år är a skapa en mer stabil lärar-grupp kring programmet, ha färre satellitlä-rare och a skapa e arbetslag där samtliga lärare har stor kännedom om programmet och kan arbeta med yrkesinfärgning i de gym-nasiegemensamma kurserna.

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet har tappat i betygsmedelvärde men ligger for arande hö-gre än regionen och riket. Fokus för 2018 och 2019 är a arbeta mer tydligt kring elever som är i behov av särskilt stöd och a samarbeta mer kvalita vt med gemensamma insatser. E tätare samarbete kring elever i behov av sär-skilt stöd gynnar också kunskapsutvecklingen hos eleverna på programmet. Vi tror även på e bä re samarbete i form av ämnesövergri-pande planeringar.

Offi ciell sta s k redovisas inte för program med lågt elevantal.

30

Verksamhetsberä else Hö2

Torbjörn Gustafsson, rektor

Årets händelser

2018 har varit e händelserikt år. I juni exami-nerades de första gymnasieingenjörerna som ha sin verksamhet på ABB-området. Vi hade e ny intag ll hösten och har även i år en klass. Konceptet med a arbeta i projekt och i en miljö som liknar arbetslivets har varit myck-et posi vt. Flera högskolor har varit och at på vår utbildning och har varit mycket impo-nerade av hur verksamheten bedrivs.

I B-huset har vi startat B-husfi ket. Fiket är inte bara en cafeteria utan är en miljö och en pe-dagogisk verksamhet där eleverna ska kunna samlas i e socialt sammanhang utanför un-dervisningen. Sy et med verksamheten är a öka närvaron på lek onerna genom a eleverna stannar kvar på skolan under hål m-mar och raster, minska förstörelsen av skolans utrustning. Resultatet har varit väldigt go och målen med verksamheten har uppfyllts. Under 2019 planeras det fl era temaveckor där eleverna kommer a arbeta med vik ga frå-gor för sin personliga utveckling och det sam-hällsuppdrag skolan har.

Under året har eleverna på NA-programmet genomfört fältstudier i unika miljöer. Under en vårvecka besökte NA17 världsarvsområ-det på södra Öland och studerade den unika fl oran och faunan där. Eleverna gjorde också kemiska analyser av mark och va en och be-sökte bland annat fornborgen Eketorp.

På Teknikprogrammet var det första året som utlandsprak k genomfördes. Två elever gjorde sin utlandsprak k i England. Eleverna upplevde a de a var e lyckat upplägg och under de första veckorna i januari 2019 redo-

visar de sina erfarenheter för samtliga lärare och elever på Teknikprogrammet. Tanken är bland annat a inspirera de yngre eleverna a i e digt skede börja fundera på möjlig-heterna ll utlandsprak k.

Enhetens mål

Mål 1. Höja betygsmedelvärdetNär eleverna börjar gymnasiet kommer de med olika förutsä ningar och förkunskaper. De a medför a det är svårt a jämföra bety-gen mellan olika årskullar. Genom a jämföra hur elevernas betyg förändrats på gruppnivå under de tre år de går på gymnasiet får man utvärderingsbar sta s k. Resultatet visar a i varje avgångsklass har medelbetygen höjts under det senaste året. Under 2019 behöver vi i större utsträckning se över gruppstorle-ken på undervisningsgrupperna under tjäns-tefördelningsfasen. Vi behöver också struktu-rera resurs den så a fl er elever kan använda den på e eff ek vt sä . Målet är uppfyllt.

Mål 2. Hälsosam arbetsplatsDen psykosociala enkäten visar a persona-len trivs med sina arbetskamrater och a det förekommer få konfl ikter på arbetsplatsen. Viss stress kan förekomma, speciellt vid ar-betstoppar som vid na onella prov. För a utveckla arbetet mot en hälsosam arbets-plats har enheten arbetat med Kra kartan. Under kommande år kommer de a arbete a fortsä a och det systema ska kvalitets-arbetet a ly as under APT. Målet är delvis uppfyllt.

Mål 3. Öka kontakterna med näringslivetKontakter med näringslivet är en vik g del för programmen på skolenheten. Flera pro-gram är helt beroende av APL-platser, men även andra former av samarbeten är bety-delsefulla. E sådant exempel är samarbetet med ABB inom kursen Produk onskunskap som ges på Teknikprogrammet. Där arbetar eleverna llsammans med Brytarnas produk- onsavdelning. Resultatet blir a eleverna

får en mer verklighetsanknuten utbildning. Målet är uppfyllt.

31

Lokala programråd och högskolerådUnder året har skolenheten ha programråd på El- och energiprogrammet, Industritek-niska programmet och Teknikprogrammet. Det Naturvetenskapliga programmet har ha hög-skoleråd. Det har varit två programråd på varje program och två högskoleråd på NA.

Programråden består av rektor, lärare, poli ker från direk onen, elever och representanter från branschen. Intresset för a vara med på programråden har varit stort. Engagemang-et från de ak va företagen i programråden är nyckeln ll a programmen kan utvecklas. Vi tackar alla de ak va och duk ga företagare för deras deltagande. Teknikprogrammet och gymnasieingenjörsutbildningen har gemen-samma programråd. Det har även IN och VTC (verkstadstekniskt centrum). På programråden har vi diskuterat investeringsönskemål och samarbeten i stort och små . Några frågor som återkommer är hur programmen ska vara u ormade och hur vi ska a rahera nya elever ll utbildningarna. Under de senaste två åren

har vi kört “Industribussen” där vi hämtar upp intresserade årskurs 9-elever från Smedjeback-en och Ludvika och genomfört gemensamma ak viteter med företagen och skolan. De a har visat sig vara posi vt för söktrycket ll Industri-programmet. Under programrådet för EE har e liknande upplägg diskuterats.

Högskoleråden består av rektor, poli ker från direk onen, elever, lärare, representanter från näringslivet, arbetsförmedlingen och Hög-skolan Dalarna. På högskoleråden diskuteras elevernas önskemål om a även Naturveten-skapliga programmet ska någon form av APL. Eleverna önskar digare informa on om vilka vägar ll studier och arbete som fi nns e er gymnasie den.

Resultat läsåret 2017/18

El- och energiprogrammetPå El- och energiprogrammet är automa ons-inriktningen ansluten ll Teknikcollege och el-teknikinriktningen ll ETG (Elteknikbranschens gymnasium). Betygsni et för avgångsklassen ligger lite lägre än för i riket i stort. Elevernas måluppfyllelse har ändå ökat med 0,8 från åk 2 vilket får ses som en framgång för dessa elever. Under vårterminen genomfördes en satsning

som gjorde a personaltätheten kunde utö-kas. E stort arbete för a mo vera eleverna gjordes av mentor och undervisande lärare och de a gav också resultat. Andelen elever med examen ligger lägre än riket, men andelen elever med högskolebehörighet är högre. För a öka andelen elever med examen och höja betygsni et har e arbete med a se över kursutbudet påbörjats. Poängplanerna har få en tydligare röd tråd genom hela utbildningen. Om de a ger någon eff ekt kan först utvärderas om e par år.

Industritekniska programmetIndustritekniska programmet är Teknikcolle-gecer fi erat. Betygsnivån ligger ungefär kring rikssni et. Eleverna har under si sista år på gymnasiet höjt sina betyg från e medelvärde på 11 ll 13,2 vilket får anses vara mycket bra. Under årskurs 3 ligger många yrkeskurser och APL vilket eleverna tycker är intressant. Ande-len elever med examen ligger lite för lågt. Här får man dock ta i beaktande a det var få elever i klassen och a då även enstaka elever utgör en stor procentsats. Under kommande år kom-mer vi a arbeta med en ökad uppföljning av elevernas framsteg och stödbehov. Inför 2019 kan vi se a vi kommer behöva arbeta mer med a få eleverna mer studiemo verade så a fl er elever väljer högskolepaketet.

Naturvetenskapliga programmetBetygen för eleverna på Naturvetenskapliga programmet ligger högre än sni et i Sverige. Andelen med examen och med högskolebe-hörighet ligger dock något lägre än rikssni et. Under 2019 ser vi a vi kommer behöva arbeta med a minska stressen hos eleverna. Det ar-betet har påbörjats genom arbetet med Kra -kartan som ini erades under 2018.

TeknikprogrammetTeknikprogrammet är Teknikcollegecer fi erat. Medelvärdet på betygen hos eleverna i av-gångsklassen ligger högre än rikssni et. Elev-erna har höjt sina betyg med ca 1,2 sedan i årskurs 2. Tyvärr ligger andelen elever med examen och med högskolebehörighet lite lägre än riket i stort. Under 2019 kommer vi a be-höva arbeta med a digare upptäcka elever i behov av stöd. Läsåret 2018/19 har insatser i matema k sa s in för a stärka elevernas ma-tema kkunskaper. De a kan ge eff ekter i andra kurser på programmet där matema ken är e vik gt redskap.

32

Betyg examen

el bevis

Andel med ex-

amen

Andel med hög-

skolebehörighet

Genomströmning

3 år

17/18 17/18 17/18 1718

VBU Riket VBU Riket VBU Riket VBU Riket

EE 11,1 12,7 80,8 91,6 42,3 35,5 65,5 74,5IN 13,2 13,5 80,0 93,0 - 32,2 90,9 77,7NA 16,3 15,9 91,7 93,9 91,7 93,9 92,3 80,2TE 14,8 14,4 85,7 90,3 85,7 90,3 84,1 75,6

Rektorsområdet Hö 2 omfattar gymnasieprogram-men:El- och energiprogrammet (EE)Industritekniska programmet (IN)Teknikprogrammet (TE)Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Området omfattar även yrkesinriktad vuxen-utbildning inom verkstadsteknisk utbildning (Yrkesvux) samt introduktionsprogrammet inom industri (IMYRKIN).

Från hösten 2017 tillhör även Yrkeshögskola och Uppdragsutbildning rektorsområdet. Dessa utbild-ningar redovisas under ett separat avsnitt.

Faktaruta


EE IN IMYRK-IN

TE T4 NA VTC/CNC

84 50 4 83 9 73 16


EE IN IMYRK-IN

TE T4 NA VTC/CNC

112 152 249 114 103 124 25


EE IN IMYRK-IN

TE T4 NA VTC/CNC

7,8 12,1 - 10,4 - 6,7 -

YrkesvuxutbildningInom skolenheten bedriver vi yrkesvuxenutbild-ning mot Industritekniska programmet. Utbild-ningen har två inriktningar, en inriktning mot skärande bearbetning och en mot svets.

Söktrycket mot båda utbildningarna är högt. De studerande som avslutar utbildningen går o ast direkt ut i arbete inom branschen.


33

Verksamhetsberä else Hö3 ochElevhälsa/Resurs

Susanne Axelsson, rektor och chef

Årets händelser Elevhälsa/resurs omfa ar VBUs stöd för elever, personal och ledning i frågor som rör elever-nas mående och utveckling. Enheten omfa as av många olika professioner. Under det gångna året fanns e stort och vik gt uppdrag a nå våra mål inom e länsövergripande projekt, Plugga Klart. Stolta fi ck vi presentera vårt ar-bete under den stora spridningskonferensen i Tällberg som hölls i slutet av november 2018. Där kunde vi visa upp vårt arbete med likvärdi-ga ru ner i elevhälsoarbetet.

E ny dokumenta onssystem, PMO, imple-menterades. De a gör a vi på e rä säkert och likvärdigt sä kan dokumentera olika in-satser i våra elevärenden. Implementerings-processen u ördes som e ehälsaprojekt i samarbete med IT-enheten på Valla i Ludvika kommun.

Hemmasi arprogrammet och Kommunens ak- vitetsansvar omorganiserades i början av året

vilket ledde ll en mer eff ek v process i arbetet med elever i risk för a avbryta sina studier.

Enhetens mål Elevhälsa/resurs ska genom hög llgänglighet, mycket god specialistkunskap och kvalitet stöd-ja kärnverksamheten så a våra elever når sina mål och tar sin examen. Inom vår enhet fi nns stor kunskap gällande förebyggande arbete mot avhopp från studier. Elevhälsans uppdrag är enligt skollagen a verka förebyggande och hälsofrämjande på samtliga nivåer i skolan individ- grupp och organisa onsnivå. Vi använ-

der metoder såsom handledning i pedagogis-ka frågor och förhållningssä . Vi har enskilda möten med elever, lärare och vårdnadshavare. Vi ini erar och genomför samverkansmöten med y re aktörer i samhället såsom lands ng, kommun och näringsliv och vi har en inre kon-trollfunk on kring ru ner och dokumenta on.

Det psykosociala stödetMålet är a verka för en god psykosocial hälsa på skolans samtliga enheter. Skolkuratorernas arbete har präglats av samtal med elever fram-förallt gällande dåligt må- ende, stress över skolan samt konfl ikter med andra elever. Andra samtal har ha fokus på stöd för elever i pro-cess kring uppehålls llstånd. Elever får genom samtalen stöd och verktyg ll självläkande vil-ket i vissa fall kan hjälpa dem med sina bekym-mer. Andra elever får hjälp vidare ll primär-vården. Några insatser har även ske i helklass med fokus på goda rela oner i klassen. Besö-ken hos skol kurator ökar. Under hös erminen hade skol kuratorerna enligt journalsystemet 595 journalförda kontakter och dessa omfa ar 136 olika elever. Under samma period 2017 hade kuratorerna llsammans 253 journalför-da kontakter gällande 64 elever. Skillnaden i siff rorna kan bero på fl era saker. Dokumenta- onssystemet var inte igång fullt ut vilket gör

a alla besök under hös erminen 2017 ej är journalförda. Trenden i samhället pekar på e ständigt ökande av ungas upplevda psykiska ohälsa. Skolkuratorernas nästa mål är a ut-föra fl er förebyggande arbeten i klasserna i sy e a stärka värdegrunden på skolan.

Elevhälsans medicinska insats (EMI)Elevhälsans medicinska insats har som mål a se ll a eleverna på VBU mår bra såväl fysiskt som psykiskt. De a säkerställs genom a hålla hälsosamtal med elever som studerar första året på VBU. Elevhälsans medicinska insats har under året varit delak g i arbetet i elev-hälsoteam, klasskonferenser, samråd, möten kring enskilda elever, skolläkarmo agning och de har samordnat basutredningar på VBUs alla skolenheter. EMI arbetar kon nuerligt med kartläggning av vaccina onsbehov och genom-förande av vaccina oner. EMI har systeman-

34

svar i journalsystemet PMO. Hälsosamtalen 2018 visar a många elever har stressrelate-rade besvär i form av sömnproblem, koncen-tra onssvårigheter, huvudvärk och magbesvär. 2018 har inneburit insatser som genomförda hälsosamtal, utdelning av vaccin. Kommande utvecklingsområden är a hi a en eff ek v sys-tema k i a kartlägga orsaker ll den skolfrån-varo som inte kan förklaras av sjukdom.

Det specialpedagogiska stödet Målet med det specialpedagogiska stödet är a säkerställa a de elever som behöver stöd för a nå sina mål också ska få det stödet. En del i det arbetet är a garantera en likvärdig-het i llgången ll stöd oberoende av enhet inom VBU. De a görs genom a kartlägga stödbehov på de olika enheterna som sedan ligger ll grund för beslut om stödets u orm-ning. Det fi nns e mycket stort behov av stöd vilket har inneburit a arbetsbelastningen varit hög. Elever behöver extra stöd i fl era olika ämnen och på fl era olika sä . Stödet kan vara i form av planering llsammans med elever, studiemo verande samtal, undervisning med elever, dokumenta on av insatser samt ut-värdering av dessa, kartläggning av läs- och skrivsvårigheter och matema ksvårigheter. Uppska ningsvis berörs cirka 500 elever en-skilt eller i grupp av ovan nämnda insatser. Det visar sig a insatser rörande särskilt stöd har ge posi va resultat i elevernas måluppfyllelse på både Malmenskolan och Högbergsskolan. En omfa ande kartläggning av behov av sär-skilt stöd har genomförts på Smedenskolan och Stegelbacken. Denna ligger nu ll grund för de insatser som ska göras under komman-de period.

Hemmasi arprogrammet (HSP)HSP arbetar idag med 37 elever. VBU har lyckats med 98 % av de elever som berörts av programmet. Några har anmälts vidare ll social tjänsten. Ungdomarna erbjuds stöd i studier samt social coachning i form av buss-träning, socialt umgänge utanför sina kom-fortzoner samt prak k. HSP-coacherna hade under tre veckor sommaren 2018 e projekt som döptes ll Sommar-VBU. Där fi ck sju ung-domar vara llsammans och träna sociala för-mågor, laga mat samt gruppdynamik. Arbets-marknadsenheten i Ludvika kommun betalade ungdomarnas sommarlön under dessa veckor. Utvecklingsområde inom HSP är a imple-mentera slu asen i modellen så a mentorer

får en större delak ghet genom hela arbetet och stöd genom handledning av coacherna vid elevernas avslut i programmet. Elevcoacherna hoppas även på a kunna genomföra Sommar-VBU 2019 med både Ludvika och Smedjebackens kommuner som samarbets-partners.

IMfl ex/Hö3Målet med IMfl ex är a erbjuda eleverna en mindre grupp med stor personaltäthet och specialistkunskap som ska ge dem en möjlig-het a läsa upp sina grundskolebetyg för a på så sä bli behöriga ll na onellt program. IMfl ex är VBUs specialpedagogiska grupp. Per-sonalen har en tät kontakt med y re aktörer såsom Barn- och ungdomspsykiatrin, social-tjänst, andra skolhuvudmän och näringslivet. Många av eleverna har en anpassad skolgång, o a i kombina on med prak k. I slutet av året fi ck vi posi va besked från Specialpedagogiska skolmyndigheten angående vår ansökan om a få stöd i e llgänglighetsprojekt. Projek-tet kommer a arbeta med a skapa en så llgänglig miljö som möjligt u från elevernas

mycket varierande behov.

MåluppfyllelseMålen är svåra a mäta, men vi har uppnå mycket av det som var vik gt i vår uppstarts-process. Vi har byggt upp organisa onen, har en budget i balans, skapat nya ru ner i elev-hälsoarbetet, gjort många insatser på alla nivåer och räddat kvar många elever i studier och därmed minskat avhoppen. Målen bedöms som delvis uppfyllda.

FaktarutaRektorsområdet Hö 3 omfattar Introduktionspro-grammet inriktning individuellt val (IMfl ex).


IMfl ex

20

Nettokostnad per elev program/år (tkr)


IMfl ex IMfl ex

126 -

35

Verksamhetsberä else Malmenskolan

Kris na Beyerl-Karlsson, biträdande rektor

Årets händelserI samarbete med organisa oner från branschen har lärare och elever på våra program gjort stu-dieresor, besökt mässor och yrkestävlingar för a få inspira on. En av våra elever på Fordons- och transportpro-grammet lyckades väl vid en yrkestävling anord-nad av Transpor ackens yrkes- och arbetsmiljö-nämnd (TYA). Lärarna på Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) har gjort e lärorikt studiebesök vid en sko-la på Åland för a se hur man arbetar där.

Vi är stolta över a Malmenskolan under hösten nominerades ll Årets transportskola.

För a öka anställningsbarheten har vi under året genomfört säkerhetsutbildningar för elever på både programmen.

Till hös erminen 2018 såg vi e ökat söktryck ll båda programmen. På Fordons- och trans-

portprogrammet har även andelen tjejer ökat betydligt.

Öppet hus blev e välbesökt arrangemang som uppska ades av årskurs 9-elever, målsmän och branschen.

Under läsåret har enheten by rektor och har sedan november 2018 en biträdande rektor som ansvarar för verksamheten.

Enhetens målMål 1. Höja betygsmedelvärdetPå BA har vi se en sänkning av betygs-medelvärdet från 14,6 ll 12,4 och andelen elever med examen har sjunkit från 100 % ll 91,7 %. På Fordons- och transportprogram-met (FT) ser vi via intern sta s k a våra elever har höjt sina medelbetyg och även a andelen elever med gymnasieexamen har ökat. Tyvärr fi nns ingen offi ciell sta s k på eleverna på FT, då antalen avgångselever varit för lågt.

Eleverna som går ut har dock goda yrkeskun-skaper och anställningsbarheten är hög. Må-let är delvis uppfyllt.

Mål 2. Öka kontakterna med näringslivetProgrammen på Malmenskolan har välfunge-rande programråd där representanterna från branschen är mycket engagerade. Lärarna på programmen gör besök på APL-platser och studiebesök på olika arbetsplatser för a bi-behålla och utöka si yrkesnätverk. Samman-taget har de a har le ll en ökning både avseende antal APL-platser och bransch-inriktningar.

Vid Öppet hus bjuds utställare från branschen in, vilket är uppska at både av dem och av besökarna. Representanter från branschen är intresserade av a komma ll skolan och vara delak ga, även vid andra sammanhang, vilket vi tror kan vara en extra inspira onskälla för eleverna. Målet är uppfyllt.

Mål 3. Slu örda studier/avhoppPå båda programmen ökar andelen elever som går ut gymnasiet med examensbevis och vi har bara ha enstaka programbyten under året. Skolenheten har en styrka i a vara liten, vilket gör a lärarna jobbar nära eleverna. På de a sä bygger lärarna goda rela oner med sina elever, vilket är en förutsä ning för bra samtal och dialog kring mål och kunskapsut-veckling. Denna dialog kommer vi a jobba

36

Rektorsområdet Malmen omfattar gymnasiepro-grammen; Bygg– och anläggningsprogrammet (BA)Bygg- och anläggningsprogrammet med inrikt-ning anläggning (BA-anl.)Fordons– och transportprogrammet (FT)Fordons– och transportprogrammets lärlings-inriktning mot personbil (FT-lärling)

På Malmen fi nns vuxenutbildning inom bygg.

Faktaruta


BA/BA-anl. FT FT-lärling Byggvux

44/10 41 7 6


BA/BA-anl. FT FT-lärling Byggvux

144/283 230 63 175


BA/BA-anl. FT/FT-lärling Byggvux

11,2 15,9 -

vidare med genom a belysa enhetens styrkor samt iden fi era vad vi behöver utveckla mer. Målet är uppfyllt.

Lokala programråd och högskolerådMalmenskolan har idag väl fungerande pro-gramråd. Vi genomför två programråd per pro-gram och läsår. Dessa planerar vi llsammans med representanterna för a få bästa möjliga uppslutning. Både Bygg- och anläggningspro-grammet och Fordons- och transportprogram-met har go samarbete med APL-platser och med branschen. Representanter från direk o-nen är närvarande vid programråden och utgör en bro mellan skolan och poli ken. Även repre-sentanter från Arbetsförmedlingen deltar och ger en bild av arbetsmarknaden.

Programråden ger skolan möjlighet a stämma av vilken kompetens som e erfrågas av före-tagen samt vad vi som utbildare av morgon-dagens anställda kommer a behöva erbjuda. Exempel på aktuella frågor som belysts från anläggningssidan är behovet av markanläg-gare. De a behov är stort och vi har diskute-rat eventuell marknadsföring för a behålla söktrycket ll utbildningen. Även inom trans-portsektorn har man stort behov av utbildad arbetskra . Man har även belyst behovet av lackerare, plåtslagare och arbetskra med god kompetens om elbilar e ersom dessa ökar på marknaden. Här behöver vi jobba med frågan om hur vi bäst möter branschens behov.

Resultat läsåret 2017/18 På enheten har vi e tä samarbete med bran-schen. Dessa goda näringslivskontakter gör a vi kan möta branschens behov och göra elever-na anställningsbara.

Antalet elever med examen har minskat på BA och betygsmedelvärdet har sjunkit. På FT- programmet fi nns ingen offi ciell sta s k, men vår interna sta s k visar a betygsmedelvär-det har ökat.

Vi behöver under nästa år jobba vidare med täta uppföljningar med eleverna och diga in-satser för a mo vera eleverna a sträva mot högre betyg än E. Kulturen på skolan är a elev-erna fokuserar mest på yrkesämnena och vill ha höga betyg där, medan många nöjer sig med

e E i de gymnasiegemensamma ämnena. Ge-nom a visa på sambandet mellan skola och näringsliv, dvs branschens behov av utbildad arbetskra , kan vi hi a en mo va onsfaktor. Våra elever mo veras av anställningsbarhet och lön. Vi kan samarbeta med Byggnadsindu-strins yrkesnämnd och Transpor ackens yrkes- och arbetsmiljönämnd för a tydliggöra vikten av a sträva mot så höga betyg som möjligt.

Vuxenutbildning Inom skolenheten bedriver vi vuxenutbildning mot Byggprogrammet. Eleverna som läser denna utbildning bygger A efallshus, där de går igenom alla moment inom husbyggnad. De studerande som avslutar utbildningen går o ast direkt ut i arbete inom branschen.

37


Andel med examen Andel med hög-skolebehörighet


17/18 17/18 17/18 17/18


BA 12,4 12,9 91,7 89,6 - 21,1 - 74,1FT - 12,7 - 87,4 - 9,6 - 68,9


38

Verksamhetsberä else Smedenskolan

Karin Sandström, rektor

Årets händelserSmedenskolan har under sommaren ha e rektorsbyte och under hösten har enheten få en biträdande rektor. Skolenheten har från och med hös erminen llsa två arbetslagsle-dare, en från respek ve program.

Eleverna har få llgång ll omläsningsgrup-per i matema k. Omläsningsgrupperna kan ny jas av de elever som digare inte nå må-len i kursen.

Enheten har jobbat ak vt med studiero, där eleverna undervisats i en mindre studiegrupp. Elever nådde betyg i fl era kurser tack vare -den i studiero, vilket ökar deras chanser a nå en gymnasieexamen.

Vi har e go söktryck när det gäller vuxen-utbildningen inom vård- och omsorg. Vi har under hösten arbetat med omcer fi ering av Vård- och omsorgscollege.

Skolan har fortsa utveckla och strukturera stödru nerna. De båda programmen har un-der hösten inle e samarbete för a utveck-la skolenheten.

Enhetens mål

Mål 1. Höja betygsmedelvärdetSkolan har under hös erminen genomfört en genomlysning llsammans med VBUs elev-hälsoteam för a kartlägga vilka insatser som behöver sä as in för våra elever. Enheten har digare uppmärksammat a elever som söker ll programmen o a har låga antagningspo-

äng och många gånger svårigheter med språ-ket. U från de a har vi fortsa arbetet med a förankra ru ner och jobba med stödåtgär-der. Smeden är nu e prioriterat område u -från elevhälsoteamets kartläggning. Enheten jobbar även ak vt med a reagera snabbt vid elevers frånvaro.

Vi ser via intern sta s k a våra elever på Res-taurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och Vård- och omsorgsprogrammets (VO) har höjt si medelbetyg för 17/18. Tyvärr fi nns ingen offi ciell sta s k på våra elever från Smeden då antalet avgångselever varit för lågt. Målet är uppfyllt. Skolans två program Restaurang- och livsmed-elsprogrammet samt Vård- och omsorgspro-grammet har ak vt arbetat llsammans med näringslivet för a säkerställa a vi utbildar mot rä kompetenser. Våra yrkeslärare är o a ute på APL-besök e ersom våra elever ge-nomför minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lä-rande. Enheten har goda näringslivskontakter på gymnasie- och vuxenutbildningen. Enhe-tens lärare utbildar även de handledare som våra elever får ute på arbetsplatserna. De a är för oss en kvalitetssäkring u från program-mens kursmål. Målet är uppfyllt.

Mål 2. Slu örda studier/avhopp Vi har under året llsammans med elevhäl-soteamet påbörjat arbetet med a förankra VBUs ru ner gällande slu örda studier/av-hopp. De a har vi gjort för a eleverna ska få det stöd och den hjälp de har rä ll och på så vis öka deras möjligheter a klara sina studier inom tre år. Vi har under året fortsa a jobba med a minska avhoppen och ska-pa en förståelse för de yrken vi utbildar för. Skolan har erbjudit eleverna studiero, en mö-tesplats dit de kan komma under hål mmar för a få hjälp. Dessutom har elever som har rä ll särskilt stöd ha llgång ll studiero på schemalagd d. Då fl era elever på skolen-heten upplever stress har lärarna prioriterat a på arbetslagsmöten gå igenom planera-de prov och inlämningsuppgi er så a dessa

39


Andel med examen Andel med hög-skolebehörighet


17/18 17/18 17/18 17/18


RL - 13,9 - 87,0 - 24,4 - 71,2VO - 13,4 - 86,8 - 55,8 - 69,9

inte krockar med varandra. Målet är också a lärare i större utsträckning använder sig av klasskalendern i Vklass för a minska risken a fl era inlämningsuppgi er och prov läggs samma vecka. Målet är delvis uppfyllt.

Lokala programråd och högskolerådVård- och omsorgscollegeVi har under året inom VO jobbat för en åter-cer fi ering gällande Vård- och omsorgscolle-ge. VOs lokala programråd har diskuterat kva-litetssäkring, hur vi säkerställer a eleverna llgodoser sig kursmålen ute på APL och hur

vi llsammans får eleverna anställningsbara. Elevernas språkkunskaper i svenska är här en stor utmaning.

VO har genomfört en handledarträff på sko-lan där vi hade en mycket god uppslutning, 59 representanter medverkade. Programmet jobbar ak vt llsammans med deltagarna för a utveckla träff arna och bland annat dra upp riktlinjer för hur man skapar en bra introduk- on på arbetsplatsen för eleverna. Vi ser ock-

så a vi behöver e samarbete med grund-skolan betydligt digare än i årskurs 9 för a skapa intresse för VO och för vad utbildningen kan erbjuda.

Restaurang- och livsmedelsprogrammetVår målsä ning är a fl er elever skall välja RL då det i branschen fi nns e stort behov av ar-betskra . Vi ser a e er avslutade studier får 8 av 10 elever jobb. Vi måste få ll e närmare samarbete med grundskolan för a visa på ut-bildningens möjligheter.

Programmets lärare anser a det är lä a samarbeta med företagen och a de ställer upp med APL-platser e ersom de ser möjlig-heten a vara med och forma morgondagens

anställda. Vi har dock e lågt intag på vuxen-sidan och har under hösten jobbat för a ll-sammans med Arbetsförmedlingen ta fram e jobbspår. Jobbspåret innebär a vuxenstude-rande läser SFI i kombina on med yrkeskurser inom Restaurang- och livsmedel. Jobbspåret startar i januari 2019.

Branschen menar a det är vik gt a delta på programråden där de får möjlighet a vara med och påverka utbildningen. Träff arna är gi-vande och alla parter är ak va.

Resultat läsåret 2017/2018Under kommande år ska RL jobba för a mins-ka frånvaron hos eleverna. Om vi lyckas med det vet vi a betygen kommer a höjas. Vårt mål är a på de a sä öka antalet elever som går ut med gymnasieexamen.

Vi ser också a vi inför kommande år tydligare behöver visa våra elever på sambandet mellan skola och näringsliv/branschen. Där vi visar på a fullgjorda studier leder ll arbete. Vi har e mycket nära samarbete med näringslivet vilket gör a vi lyckas bra med a utbilda eleverna ll god anställningsbarhet.

VO har som mål under kommande år a fl er elever ska avsluta genomförd utbildning med en fullgod yrkesexamen och på så vis erhålla Vård- och omsorgscollegediplom.

Y erligare en av våra målsä ningar för nästa år är a få fl er elever a förstå a båda våra program kan ge behörighet ll högskolestu-dier.


40

FaktarutaRektorsområdet Smeden omfattar gymnasiepro-gram: Restaurang– och livsmedelsprogrammet (RL)Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

På Smeden fi nns vuxenutbildning inom RL och VO.Genomsnittligt antal årselever

RL/RL-vux VO-ungdom/VO-vux

44/16 58/82


RL/RL-vux VO-ungdom/VO-vux

169/46 110/39


RL VO-ungdom

14,0 8,4

41

Verksamhetsberä else Stegelbackens skola

Karin Sandström, rektor

Årets händelserStegelbacken har under sommaren ha e rektorsbyte och enheten har dessutom få en biträdande rektor under hösten. Vi har jobbat med organisa onen och llsa två arbetslags-ledare.

Skolan har anställt fl era behöriga lärare med lärarlegi ma on vilket bäddar för god under-visning av våra elever.

Enheten har e vikande elevunderlag. Enheten har många elever inom åldersspannet 1996-1999 och för dem har vi ak vt jobbat med a fi nna fram da lösningar där bland annat e samarbete med en folkhögskola har inle s.

Stegelbacken har i år deltagit på VBUs gymna-siemässa.

Enheten har många elever som inte är simkun-niga och för a komma ll rä a med det har skolenheten därför sa in stödresurser.

Enhetens mål Mål 1. Öka andelen slu örda studier och minska antalet avhopp Skolans introduk onsprogram ska ge obehö-riga elever möjlighet a e er studierna kom-ma in på e na onellt program eller kunna få e arbete. Vi har llsammans med några av VBUs yrkesprogram möjlighet a erbjuda våra IM-elever yrkesintroduk on.

För Stegelbacken är den individuella studie-planen mycket vik g då det inte fi nns någon

programstruktur eller några examensmål. Det är studieplanen som visar vad utbildningen ska innehålla.

Vi har även elever som går vidare ll vuxenut-bildningen eller SFI u från sin ålder. Målet är delvis uppfyllt.

Mål 2. Minskad stress hos personal och elever Det fortsa a kon nuerliga intaget av nya elev-er har ställt krav på enhetens personal a arbeta fl exibelt. Mo agandet och kartlägg-ning av både nya och gamla elever har skapat dspress och ställt höga krav på medarbetar-

nas stresstålighet. Målet har varit a skapa en tydlig struktur och organisa on på IM där vi inte rik gt är i mål.

Fysisk ak vitet är eff ek vt då det gäller a minska stress. Därför mo onerar personalen på enheten llsammans under arbetsdagen. Målet är delvis uppfyllt.

Mål 3. Höja meritpoängenSom e led i a främja närvaron och på så vis höja meritpoängen har vi under läsåret tagit e stort steg framåt när det gäller individua-liseringen. Vi har format grupper och klasser u från elevernas förutsä ningar och behov. Vi har erbjudit fl er stöd mmar och resurs der samt jobbat ak vt med studiehandledning. Enheten jobbar även ak vt med a reagera snabbt vid elevers frånvaro. Målet är delvis uppfyllt.

Lokala programråd och högskolerådSkolan har under hösten genomfört e pro-gramråd med god uppslutning från direk o-nens poli ker. Vid programrådet deltog även elever och medarbetare från Stegelbacken. På mötet påtalades problema ken gällande den dspress som fi nns för eleverna i a komma

vidare inom gymnasieskolan innan de faller för åldersstrecket. Samtal fördes även kring VBUs möjligheter a kunna erbjuda fl er former av yrkesutbildningar alterna v lärlingsutbildning-ar.

42

Faktaruta

Rektorsområdet omfattar Introduktionsprogram-men, IM, på Stegelbackens skola.


IM

165

Nettokostnad per elev program/år (tkr)


IM IM

99 14,5

Resultat läsåret 2017/2018Stegelbacken har under hösten arbetat med a utveckla kartläggningen av nya elever. Un-der våren kommer delar av skolenhetens kart-läggningar a kunna genomföras digitalt. Vår förhoppning är a de nya ru nerna kommer a minska upplevelsen av stress hos våra lä-rare.

Vi har strukturerat upp modersmålsundervis-ningen och schemalagt den. Våra elever har möjlighet a uppsöka studiehandledare, före, under och e er lek onerna. De a arbetssä gynnar elevernas möjlighet a nå målen.

Enheten ska fortsä a a eff ek visera studie-handledningen och har under hösten påbörjat en genomlysning u från behoven. Vi ser behov av a studiehandledare schemaläggs och job-bar llsammans med undervisande lärare. Då det inte fi nns någon sta s k från föregående år har vi svårt a i dagsläget mäta resultatet av dessa insatser.

43

Verksamhetsberä else Gymnasiesärskolan

Lena Risberg, rektor

Årets händelseGymnasiesärskolans individuella program fi nns på Högbergsskolan i A-huset. Det är mycket posi vt a eleverna på Gysär fi nns i samma miljö som andra gymnasieungdomar. Elev-erna får förebilder och träff ar jämnåriga på e naturligt sä . Posi vt a eleverna på ung-domsgymnasiet får insikt i allas lika värde trots olikheter. I sy e a träff a andra ungdomar i liknande situa on har våra elever även deltagit i frilu sdagar och sammankomster med andra gymnasiesärskolor.

Under hösten 2018 har elevgruppen föränd-rats. Vi har därför fokuserat mycket på kom-munika on och ru ner för a eleverna ska känna trygghet och studiero. Utbildningen på Gysär anpassas så varje elev får möjlighet a utvecklas op malt u från just sina förutsä -ningar. Därför utarbetas en individuell studie-plan för var och en av eleverna. Eleverna läser dock vissa gemensamma kurser som förbere-der dem för vuxenlivet. Dessa kurser är Este sk verksamhet, Hem- och konsumentkunskap, Idro och hälsa, Individ och samhälle, Natur och miljö samt Språk och kommunika on.

Este sk verksamhetVerksamheten har ha fokus på elevernas självkännedom och på värdegrundsfrågor. De a har exempelvis ske genom regelbundna dramaövningar med dramapedagog, musik- och bildlek oner. Eleverna har även provat

olika hantverkstekniker inom trä och tex l och designat en egen prototyp i valfri teknik.

Hem- och konsumentkunskapUnder kursen förbereds eleverna för a klara sin fram da vardag som vuxna individer med eget boende. Hemkunskapen är från och med hös erminen 2018 förlagd ll elevköket in ll hemklassrummet i A-huset och här planerar och llagar eleverna mål der med tanke på hälsa och miljö. De gör även inköp och jäm-för priser på olika varor. Insikt i pengars värde har varit e vik gt inslag. Tvä , städning samt återvinning och sopsortering har varit natur-liga inslag i verksamheten.

Individ och samhälleÅrets temaarbete har varit ”närsamhället”. Målet för årets tema är a eleverna ska få ökad förståelse för hur samhället fungerar och temat har genomsyrat alla ämnesområden under våren. Vi har besökt och gjort intervjuer hos olika samhällsfunk oner inom kommun, lands ng och stat. Vi har även arbetat med demokra frågor, hur Sverige styrs, valet och de olika par erna.

Idro och hälsaEleverna har i sta onsform tränat de grov-motoriska grundformerna genom redskaps-banor, lekar och dans. De har också provat på och utövat individuella idro er såsom friidro , skridskor, simning, löpning och orientering. Förmågan ll samarbete har eleverna tränat genom olika lagspel. Vi har från och med höst-terminen 2018 lagt in dagliga friskvårdsak vi-teter på schemat. De a har resulterat i a e fl ertal av eleverna förbä rat både sin grund-kondi on och öga-handkoordina on.

Natur och miljö Eleverna har under året provat på olika fri-lu sak viteter såsom fi ske, bärplockning och matlagning utomhus. Väder och temperatur samt konsekvenser av olika miljöhot har varit e annat tema.

44

Faktaruta

Gymnasiesärskolan omfattar gymnasiepro-grammen:Individuella programmetNationella programmetSpecialutformade programmetGenomsnittligt antal årseleverUtbildningsanordnare

Ludvika kommun/Egen regi

Övriga

5 12

Nettokostnad per elev/år (tkr) Utbildningsanordnare

Ludvika kommun/Egen regi Individuellt program

Övriga Nationellt

program

308 433

Enkätresultat

Fråga JaJag känner mig trygg i skolan. 100 %Jag använder dator/lärplatta i skolan. 100 %Jag är nöjd med skolan. 100 %Jag tycker lärarna lyssnar på mig 100 %Jag tycker om undervisningen. 100 %Jag är nöjd med mina lärare. 100 %Jag är nöjd med skolmaten. 100 %Fem elever deltog i undersökningen

Språk och kommunika onAlla elever använder dator och Ipad för a lyssna på böcker, arbeta med individuellt anpassade inlärningsprogram och kogni va stödprogram. Alla har också deltagit i olika typer av samtal, både enskilt och i grupp. Målet med gruppsamtalen är a träna socialt sam-spel, skapa en kommunika v miljö, bli lyssnad på och bygga broar inför fram den. A elev-erna känner sig stärkta inför vuxenlivet är e av skolans vik gaste mål. Vi arbetar också med ”sociala berä elser” där eleverna får tydlig och konkret handledning i hur de ska hantera olika dilemman. Samtalsgrupper ger eleverna llfälle a prata med andra ungdomar, kom-

municera på lika villkor, prata i si eget tempo och a kommunicera utan så mycket vuxen-styrning. Som stöd har eleverna då någon form av alterna v kommunika on som exempelvis pekkartor, bilder och tecken.

Enhetens målMål 1. Alla elever ska få en fungerande och utvecklad kommunika on. De fl esta elever har llgång ll digitalt kom-munika onsstöd i form av appar i lärpla a och telefon. A eleverna har utvecklat sin kom-munika on har även påverkat andra förmågor posi vt.

De fl esta eleverna har utarbetat si eget ”kom-munika onspass” som ger eleven möjlighet a själv berä a om si sä a kommunicera, sin

familj vad han eller hon är bra på, behöver hjälp med och annan för omgivningen vik g informa on.

Vi har också arbetat med konkret material (appar och bilder) för a öka elevernas för-ståelse för den egna kunskapsbedömningen samt kamratbedömning.

45

Verksamhetsberä else Yh och Uppdragsutbildning

Torbjörn Gustafsson, rektor

Årets händelserYrkeshögskolaUnder året har tre utbildningar pågå inom miljö- och teknikområdet. Inom miljöområdet är det Miljö- och VA-teknik samt Miljö och för-orenade områden. Dessa utbildningar fyller en vik g funk on i två branscher som signalerar stort behov av yrkeskunniga medarbetare.

Miljö och förorenade områden är den enda ut-bildningen av si slag i Sverige och ger stude-rande kompetens inom mark- och grundva en-provtagning, handläggning och utvärdering av förorenad mark. Nuvarande utbildningsomgång avslutas i juni 2019. Vi har ansökt om nya star-ter men i dagsläget har vi inte få besked om ansökan har beviljats.

Inom tekniksidan har vi utbildningen i Brygg-eriteknik som varit igång under mycket lång d och som tog emot en ny grupp studerande i januari 2018. Vi planerar a göra en ny ansö-kan under nästa år för a ta emot studerande 2020.

Uppdragsutbildning2018 varit e intensivt år med e stort antal utbildningar. Inom VBU har utbildning för gym-nasieelever och vuxenstuderande genomförts och utvärderingarna visar a vi har utbildning-ar av hög kvalitet. De lokala företagen visar e stort intresse för våra uppdragsutbildningar. Några exempel på utbildningar som riktat sig mot företagen i regionen är bland annat fall-skydd, säkerhetsutbildningar, truck- och tra-versutbildningar.

Skolplanemål 2016-2020

Yrkeshögskolan – andel studerande med examen inom utsa d ska vara minst:2016 2017 2018 2019 2020

75 % 80 % 85 % 90 % 95 %

Under året har en utbildningsomgång av-slutats. Studerande på Miljö och VA-teknik tog sin kvalifi cerade yrkeshögskoleexamen. Sammanlagt tog 77,8 % av de studerande sin examen inom utsa d, vilket inte uppfyller målet för 2018. Målet är inte uppfyllt.

Enhetens mål

Mål 1. Yrkeshögskolan - A samtliga stude-rande inom yrkeshögskolan på VBU upple-ver a lärandet bygger på e forma vt för-hållningssä .

Under året har vi arbetat med a få externa kursledare a arbeta mer forma vt. På de kurser som ges i vår egen regi upplever de studerande a det forma va arbetssä et fungerar väl. Under 2019 kommer vi a fort-sä a arbetet med a utveckla det forma va förhållningssä et på utbildningarna genom bland annat tätare dialog med externa kurs-ledare. Målet är delvis uppfyllt.

Mål 2. Yrkeshögskolan - A 85 % av de stu-derande inom yrkeshögskolan på VBU upp-lever en utvecklande studiemiljö.

Det upplägg som erbjuds i samtliga utbild-ningar ger de studerande goda möjligheter a ingå i e socialt sammanhang. Under 2018 har vi anpassat lokalerna för a skapa bä re möjligheter för de studerande a kny-ta kontakt med varandra under de perioder de har verksamhet på plats på VBU. Under distansveckorna genomförs gemensamma ak viteter såsom föreläsningar, frågestunder, seminarier och gruppuppgi er vilka gör a närheten ll utbildningen blir stark. En studie från Myndigheten för yrkeshögskola visar a e socialt sammanhang är en framgångsfak-

46

Faktaruta

Rektorsområdet omfattar yrkeshögskola (Yh) och uppdragsutbildningar.

Genomsnittligt antal årsstuderande

Yrkeshögskoleutbildningar

Bryggeri-teknik

Miljö & VA-teknik

Miljö & förorenade områden

24 20 22

tor vid distansstudier vilket betyder a vi fort-sa kommer vara noggranna med a erbjuda de studerande det. Målet är uppfyllt.

Mål 1. Uppdragsutbildning - 90 % av ut-bildningarna inom uppdragsutbildningen genomförs i egen regi, vad gäller den utrust-ning som används i utbildningen.

Under verksamhetsåret har alla utbildningar som genomförts ske med VBUs utrustning. De a beror på a verksamheten nu förfogar över den utrustning som utbildningarna krä-ver. Målet är uppfyllt.

Mål 2. Uppdragsutbildning - A 90 % av kurs-deltagarna i uppdragsutbildningarna upple-ver a kvalitén i utbildningen är så bra a de skulle rekommendera utbildningen ll en kollega.

Utvärderingarna av uppdragsutbildningar-na visar a 99-100 % av deltagarna skulle rekommendera utbildningen ll en kollega.

Resultatet är mycket posi vt och det visar a så väl innehåll, form som undervisning håller hög kvalitet. Målsä ningen för kommande år är a bibehålla samma goda resultat. Målet är uppfyllt.

47

Verksamhetsberä elseVuxenutbildning

Karin Pihlström, rektor

Årets händelser

Trycket på SFI har även under 2018 varit högt. Vi tog trots de a beslut om a inte förlänga kontraktet med den externa anordnaren. I december 2018 lyckades vi i stort se kalla de fl esta som llhör etableringen. När man skrivs in i etableringsprogrammet har man få si uppehålls llstånd, personnummer och bli-vit folkbokförd i kommunen. Kvar i kön är för llfället de som har läst på SFI digare och de

som invandrat av andra orsaker än fl ykt. Vi ser a den Grundläggande vuxenutbildningen väx-er och a fl er studerar på SFI i kombina on med Grundläggande vux. Vi har gjort om stu-dieperioderna på Grundläggande- och Gymna-siala vuxenutbildningen, nu läser våra elever i 5- eller 10-veckors moduler.

På Lärvux glädjer vi oss åt den fi na verksamhet som hunddagis erbjuder framförallt de elever med funk onsnedsä ningar som går lärlings-utbildning, men även ll de hundar som får gå här. I mars startade en ny omgång barnskötare och beslut har fa ats om a starta y erligare en ny grupp i mars 2019.

Enhetens mål

Mål 1. Hållbara studieplanerVi har fortsa a tydliggöra vårt kursutbud och arbetat upp studieperioder så a elever ska kunna läsa kurserna mer koncentrerat. Kursut-budet fi nns llgängligt på vår hemsida. Vi har även arbetat med a förtydliga alla processer, både på hemsidan och i vår verksamhetshand-

bok där alla ru ner ska fi nnas nedtecknade. E arbete som ska möjliggöra a vi kommunicerar rä med våra elever, oavse vilken roll vi har i vår organisa on. Vi har förstärkt vår studie- och yrkesvägledning och alla elever ges nu möjlig-heten ll vägledning. Vi erbjuder både regul-jära- och fl exibla kursupplägg samt kvällsun-dervisning. Vi har många elever som arbetar sam digt som de försöker klara kurser hos oss och det är en utmaning vi hela den måste hi a vägar för a klara av. Vi säkerställer a eleverna hamnar på rä kurs genom a erbjuda nivåtes-ter. Elever som har förutsä ningar a klara fl era kurser sam digt ska ges den möjligheten och elever som inte har det ska vägledas mot en rimlig studieplanering. Nu väntar vi på a vi ska kunna lansera en digital ansökan som vi tror och hoppas ska underlä a i studieplaneringen, både för eleven men även för studievägledare och administra v personal. Målet är uppfyllt.

Mål 2. Kollegialt lärandeVi arbetar för a få en likvärdighet och en sam-syn gällande betyg och bedömning, de a arbe-te fortgår, dels i ämneslag men även i arbetslag.

Lärarna ska fortsä a a utveckla kursrummet i lärpla ormen för en fl exibel och individan-passad lärmiljö. De a arbete pågår genom a vi utvecklar vår dela-kultur. I samtal med elever ser vi a vi har kommit en bra bit på väg. Målet är delvis uppfyllt.

Mål 3. Utveckla stödetVi arbetar för a utveckla elevernas möjlighet ll stöd, individuell handledning, studiehand-

ledning och resurs d. På både Grundvux och Gymnasievux erbjuds eleverna öppen lärmiljö där de kan få individuellt stöd och studiehand-ledning men även undervisning i annan form än lek oner, tex workshops och seminarier. På SFI erbjuds eleverna studiehandledning på mo-dersmål. Målet är delvis uppfyllt.

Mål 4. Samverkan Vi samverkar runt uppföljning och ru ner med AF, socialtjänsten, integra onen, daglig verksamhet mfl . De a arbete pågår. Vi är en ak v deltagare i det gemensamma projektet

48

inte någon datorvana och de uppska ar a de får möjligheten a träna upp även denna.Må-let just nu är a de ska få arbeta med datorer en gång i veckan, men de vill gärna använda datorerna ännu mer i sin undervisning.

Faktaruta

Vuxenutbildningen omfattar utbildningarna: Svenskundervisning för invandrare (SFI)Särskild utbildning för vuxna (Lärvux)Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux)Gymnasial vuxenutbildning (Gymnasievux)Lärlingsutbildning för vuxna (Vux lärling)Yrkesvuxutbildningar (Yrkesvux)


SFI Lärvux/Lär-yrkesvux Grundvux

546 28 146

Vux lärling/Trainee

Gymnasievux Barnskötare

- 111 14


SFI Lärvux/Lär-yrkesvux Grundvux

38 77 40

Vux lärling Gymnasievux Barnskötare

- 53 44

Ludvika -modellen som ska borga för a fl er medborgare kommer ut i egen försörjning. Må-let är uppfyllt.

Mål 5. Hälsosam arbetsplats För a få en bä re arbetsmiljö har vi valt a arbeta med Kra kartan som är e verktyg som ska iden fi era vilka ru ner som bör ses över och hur informa on och kommunika onsvä-garna kan förbä ras. Målet är delvis uppfyllt.

Lokala programråd och högskolerådVi har ha SFI-råd och Komvux-råd med elev-representanter från alla nivåer, en gång varje termin i maj respek ve oktober. Vi bjöd även in direk onens representant. Vi diskuterade den fysiska och psykiska lärmiljön och de syn-punkter som lämnades togs upp vid den lokala skyddskommi én, för vidare åtgärd av rektor, vaktmästare eller fas ghetsägare. Alla syn-punkter har återkopplats både ll elever och ll inblandad personal.

På SFI var eleverna väldigt nöjda med lokalerna och med sin undervisning. De önskar dock a få arbeta mer med datorer. Med datorns hjälp är det lä are a individualisera. Många har

49

Hälsa och friskvårdVBU bedriver e ambi öst friskvårdsarbete där personalen via olika ak viteter ges goda möjlig-heter a träna för a stärka, utveckla och bibe-hålla sin hälsa. I vår egen regi erbjuds e stort urval av olika träningsak viteter.

Vid varje terminsstart presenteras e ny frisk-vårdsprogram på VBU. Där fi nns all informa on samlad omkring de friskvårdsak viteter som erbjuds. Vi har även e samarbete med Ludvika kommun där vi kan ta del av de fl esta av deras anordnade friskvårdspass och kommunanställ-da kan anmäla sig ll många av våra ak vite-ter. Samarbetet innebär a vi idag gemensamt erbjuder ca 30 valbara träningspass. Därutöver uppmuntras naturligtvis ll alla former av indi-viduella träningsalterna v som anställda väljer a genomföra på eget ini a v.

FriskvårdspärmenI den digitala friskvårdspärmen registrerar de anställda sina genomförda träningspass och

kan själva följa sin träning i e erhand i form av en träningsdagbok. Arbetsgivaren kan u från friskvårdspärmen göra sammanställningar och uppföljningar av utny jandet av de friskvårds-ak viteter som erbjuds. Via programmet ge-nomförs även utlo ningar en gång/kvartal av friskvårdspriser som delas ut i samband med personalkonferenserna.

Då fysisk ak vitet är så oerhört vik gt för vårt välmående, är det årliga friskvårdsmålet sa a under verksamhetsåret öka antalet regist-reringar med 5 %.

Under året registrerades 7 191 friskvårdspass (fg år 7 470) vilket är en minskning med 4 %. Här kan dock nämnas a föregående år nåd-des en ökning med hela 20 %

Personal och hälsobokslut Personal och hälsobokslut

50

2018 2017 2016

Total sjukfrånvaro 3,1 % 3,7 % 4,9 %

Redovisning av sjukfrånvaro

Lång dssjukfrånvaro > 60 dagar 1,8 % 2,4 % 3,0 %

Kor dssjukfrånvaro < 60 dagar 1,3 % 1,3 % 1,9 %

Sjukfrånvaro män 1,8 % 2,0 % 4,7 %

Sjukfrånvaro kvinnor 4,1 % 5,1 % 5,1 %

Anställda upp ll 29 år 3,2 % 3,7 % 2,1 %

Anställda 30 - 49 år 1,7 % 2,5 % 3,3 %

Anställda 50 år och över 4,4 % 4,8 % 6,6 %

SjukfrånvaroSjukfrånvaro i % av den sammanlagda arbets den för gruppen

Friskvårdsak viteter med fl est registreringar2018 2017 2016

Mo onspromenad 1 419 1 833 1 535

Gym 705 646 112

Löpning 409 471 379

Promenad lunch-e ermiddag 551 389 279

Body pump 310 384 250

Cykla ll och från jobbet 227 327 292

Gym/mo on på VBU 347 315 302

Gym/sta onsträning på VBU 271 291 228

Jogging 242 244 186

Cykling 190 227 261

Vi ser framför allt a det är lång dsfrånvaron som minskar, vilket är posi vt. Vi har fortsa a arbeta förebyggande för a digt fånga upp individer som riskerar a bli sjukskrivna, sam- digt som vi arbetat för a få llbaka lång dssjuka i arbete alterna vt undersöka om vi kan

hjälpa dem vidare.

De ak viteter som är populärast varierar inte nämnvärt under åren, men man kan dock konstatera a träningen på gym är något som ökar. Lägger man sedan samman ak viteten Mo onspromenad med Promenad lunch-e ermiddag så ser man inte bara a promenader är den i särklass populäraste mo onsformen utan också a den inte varierar så mycket som man kan tro vid en första anblick.

51

Personalsta s kÅrsarbetare

2018 2017 2016

Kvinnor 133 129 120

Män 100 103 103

Totalt 233 232 223

Skolledning2018 2017 2016

Kvinnor 6 8 7

Män 4 4 3

Totalt 10 12 10

Obehöriga lärare2018 2017 2016

Andel 14 % 13 % 14 %

Antal 21 21 21

- varav går utbildning 6 7 6

PersonalkostnaderTabell i tkr 2018 2017 2016

Lönekostnader inkl. soc. avg. 129 970 126 726 111 972

Pensioner 7 948 7 779 7 258

Totalt 137 918 134 505 119 230

Antal årsbetare ökade marginellt jämfört med föregående år.

I ledningsgruppen ingår förbundschef, biträdande förbundschef, chef elevhälsa/resurser, HR-chef, kanslichef och fem rektorer. Ledningsgruppen har minskat med två rektorer från förra året pga av sammanslagning av rektorsområden.

Under hösten undervisar 152 lärare på VBU och av dessa är 21 lärare obehöriga. Inom verksamheten är undersko et av behöriga lärare inom svenska som andraspråk mest framträdande, såväl inom ungdoms- som vuxenutbildningen. Utöver det är avsakna-den av behöriga lärare spridd mellan allmänna ämnen. Av de obehöriga lärarna är sex stycken i utbildning.

Personalkostnaderna ökade 2018 med 3 413 tkr jämfört med föregående år och uppgick ll 137 918 tkr. En ökning med 2,5 % vilket ll största del beror på årets löneökning.

52

Medellön, kr2018 2017 2016

Lärare totalt 34 899 33 840 33 132

– lärare män 34 853 33 755 33 264

– lärare kvinnor 34 943 33 916 33 012

Övriga totalt 34 014 33 349 32 782

– övriga män 32 987 31 425 31 556

– övriga kvinnor 34 467 34 294 33 590

Samtliga anställda 34 607 33 676 33 023

Vi kan konstatera a kvinnors medellön ligger något högre än männens, både vad det gällerlärare och övriga anställda.

Pensionsförpliktelser2018 2017 2016

Avsä ning för pensioner inkl. löneska 19 143 18 173 17 744

Pensionsåtagande inkl. löneska som redovisas som ansvarsförbindelse

41 045 38 161 38 184

Total pensionsförpliktelse 60 188 56 334 55 928

Återlånade medel 60 188 56 334 55 928

Inga placeringar avseende pensionsmedel fi nns. VBU återlånar samtliga medel.

Åldersfördelning

Ålder Kvinnor Män

19-24 0 0

25-29 4 9

30-34 6 6

35-39 17 11

40-44 13 15

45-49 25 13

50-54 28 17

55-59 23 15

60-67 16 14

68- 0 0Medelåldern är rela vt hög och rekryterings-behov kommer a fi nnas under många år framåt.

Pensionsavgångar

Vid 65 års ålderÅr Antal

2019 5

2020 6

2021 6

2022 4

2023 5

Pensionsavgångarna är jämt fördelade kommande år.

53

FINANSIELLA RAPPORTER

54

Tabellen redovisas i tkr

Noter Budget2018

Bokslut2018-12-31

Bokslut2017-12-31

Verksamhetens intäkter 1 36 865 39 229 42 631

Verksamhetens kostnader 2, 3 -258 165 -254 227 -252 457

Avskrivningar -3 500 -3 229 -3 306

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -224 800 -218 227 -213 132

Medlemsbidrag 4 225 390 218 852 213 617

Finansiella intäkter 5 0 0 0

Finansiella kostnader 5 -590 -625 -485

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 0 0 0

ÅRETS RESULTAT 0 0 0

Resultaträkning

55

Tabellen redovisas i tkr Not 2018-12-31 2017-12-31

Anläggnings llgångar

Mark, byggnader, tekniska anläggningar 212 0

Maskiner och inventarier 5 904 7 994

Summa anläggnings llgångar 6 6 116 7 994

Omsä ning llgångar

Fordringar

Kundfordringar 7 685 4 868

Fordran dri bidrag 7 15 275 37 316

Övriga fordringar 7 704 13 446

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 217 4 656

Fordran koncernvalutakonto Ludvika kommun 24 012 2 267

Kassa och bank 2 6

Summa omsä nings llgångar 58 895 62 559

SUMMA TILLGÅNGAR 65 011 70 553

Eget kapital

Övrigt eget kapital 1 261 1 261

Årets resultat 0 0

Summa eget kapital 1 261 1 261

Avsä ningar

Avsä ning ll pensioner 8 19 143 18 173

Långfris ga skulder

Långfris g leasingskuld 9 1 001 1 519

Kor ris ga skulder

Leverantörsskulder 8 716 8 602

Övriga kor ris ga skulder 12 925 15 794

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 21 965 25 204

Summa kor ris ga skulder 43 606 49 600

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 65 011 70 553

Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelser inkl löneska enligt uppgi från Skandia

11 41 045 38 161

Balansräkning

56

Not 2018-12-31 2017-12-31

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Resultat e er fi nansiella poster 0 0

Avskrivningar 6 3 229 3 306

Justering för förändring av pensionsskuld 8 970 429

Vinst/förlust vid försäljning av anläggnings llgångar 1 -227 0

Kassafl öde före förändring av rörelsekapital 3 972 3 735

Ökning (-) / minskning (+) av kor ris ga fordringar 25 405 -8 678

Ökning (+) / minskning (-) av kor ris ga skulder -5 994 -3 096

Kassafl öde från den löpande verksamheten 23 383 -8 039

INVESTERINGSVERKSAMHET

Förvärv av materiella anläggnings llgångar 6 -1 351 -2 742

Förvärv av materiella anläggnings llgångar gm fi nansiell leasing

6 0 -387

Försäljning av materiella anläggnings llgångar 227 0

Kassafl öde från investeringsverksamheten -1 124 -3 129

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Ökning av långfris g skuld 0 387

Amortering av skuld 9 -518 -457

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten -518 -70

ÅRETS KASSAFLÖDE 21 741 -11 238

Likvida medel vid årets början 2 273 13 511

Likvida medel vid årets slut 24 014 2 273

Specifi ka on av likvida medel

Koncernkonto Ludvika kommun 24 012 2 267

Kassa och bank 2 6

Kassafl ödesanalysTabellen redovisas i tkr

57

Redovisningsprinciper

Anläggnings llgångarAnläggnings llgångarna har i balansräkningen upptagits ll anskaff ningsvärdet e er avdrag för planenliga avskrivningar. För a inventarier ska anses som investering ska följande tre kriterier uppfyllas: - stadigvarande bruk- livslängd minst tre år- kostnad 0,5 basbelopp Större samlade datorinköp är investering. Inköp av enskilda datorer eller dator llbehör kan tas på dri en.

AvskrivningarI resultaträkningen belastas verksamhetens re-sultat med linjära avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaff ningsvärden och baseras på llgångarnas bedömda ekono-miska livslängd. Avskrivningarna påbörjas mån-aden e er anskaff ningen tagits i bruk. Följande avskrivnings der har använts: Markanläggningar 10 årLastbilar, grävare 5 årPersonbilar 5 årÖvriga inventarier 5 årDatorer 3 år

Undantag från regeln har ske för fi nansiella leasingobjekt då avskrivnings den är fyra år.

KomponentavskrivningarOm en materiell anläggnings llgång består av betydande komponenter och skillnaden i för-brukningen av dessa är väsentlig, ska llgången delas upp i dessa delar. VBU bedömer a verk-

samheten inte har några sådana llgångar och llämpar därmed inte komponentav-skrivning.

FordringarFordringar har upptagits ll det belopp som beräknas infl yta.

StatsbidragBidrag hänförliga ll perioden har ll-godogjorts årets redovisning (periodiserats).

Likvida medelLudvika kommun har infört s.k. cash pool och likvida medel redovisas som en fordran på Ludvika kommuns koncernkonto.

LeverantörsfakturorRegistrering av leverantörsfakturor som be-lastar årsbokslutet har ske ll och med den 11 januari 2019. Däre er har fakturor som uppgår ll väsentliga belopp periodiserats.

Löner och övriga förmånerLöner och övriga förmåner har redovisats en-ligt bokföringsmässiga grunder, vilket inne-bär a alla löner och förmåner som hänför sig ll perioden har beaktats i bokslutet.

LeasingavtalI enlighet med RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal ska leasingavtal klassi-fi ceras som opera onella eller fi nansiella. Leasingavtal som klassifi cerats som fi nan-siell leasing redovisas i balansräkningen som anläggnings llgång samt skuld ll le-asegivarna. Under året har inget fi nansi-ellt leasingavtal ingå s. Leasingavtal med

ÅrsredovisningÅrsredovisningen är upprä ad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommenda oner u är-dade av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. Kontoplan som används är Kommun-Bas 13.

58

en löp d om tre år eller kortare betraktas som opera onella och redovisas som hy-resavtal. Under året har två opera onella leasingavtal tecknats, e avser en släpvagns-li och det andra en traktor.

Pensioner I enlighet med den kommunala redovis-ningslagen redovisas pensionskostnader enligt den s.k. blandmodellen. Pensioner som intjänats t.o.m. 1997 redovisas som ansvarsförbindelse. Den del av pensionerna som kan hänföras ll det individuella valet redovisas som upplupen kostnad i balansräk-ningen. Ränta på pensionslö en redovisas som fi nansiell kostnad i resultaträkningen. Pensionsskulden är beräknad av Skandia en-ligt RIPS 17. Ansvarsförbindelsen är för högt beräknad av Skandia då uppgi er om ägar-kommunernas delfi nansiering saknas från digare pensionsadministratör (KPA). Ny

beräkning av ansvarsförbindelsen inväntas. Fr o m 2018 redovisas inte avsä ningar på pensioner ll förtroendevalda separat utan ingår i den totala avsä ningen för pensioner.

Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster särredovisas, när dessa förekommer, i not ll respek ve post i resultaträkningen. För a en post ska be-traktas som jämförelsestörande, ska posten uppgå ll e väsentligt belopp samt vara av sådant slag a den inte förväntas inträff a o a eller regelbundet. Inga jämförelsestörande poster har redovisats under 2018.

59

Noter och lläggsupplysning

Not 1 - Verksamhetens intäkter2018-12-31 2017-12-31

Erhållna statsbidrag och övriga bidrag 23 467 31 266

Interkommunal ersä ning 1 843 1 611

Diverse försäljning 13 181 9 261

Övriga verksamhetsintäkter *) 738 493*) inkl. reavinster 227

39 229 42 631

Not 2 - Verksamhetens kostnader2018-12-31 2017-12-31

Lokalkostnader

Lokal– och markhyror 24 703 23 978

Fas ghetskostnader 5 156 4 699

Personalkostnader

Löner, arvoden, ersä ningar 97 787 95 147

Sociala avgi er enl. lag och avtal 32 183 31 579

Pensionskostnader 7 948 7 779

Elevkostnader

Bidrag ll elever, inackorderingsbidrag, maters. m.m. 1 409 1 438

Köp av utbildning 47 715 48 124

Skolskjuts och övriga elevresor 3 533 5 567

Övriga verksamhetskostnader

Material 15 244 16 732

Hyra/leasing av maskiner, datorer, skrivare och övriga invent.

5 455 4 206

Övriga kostnader 13 094 13 208

254 227 252 457

60

Not 3 - Opera onell leasingRKR 13:2

Leasingavgi er

lös egendom 2018-12-31 2017-12-31

Opera onell leasing

Fram da minimileaseavgi er förfaller enligt följande:

Inom 1 år 811 666

Senare än 1 år men inom 5 år 575 801

Senare än 5 år 0 0

1 386 1 467

En stor del av hyra/leasingkostnaderna omfa ar skrivare och datorer. Dessa redovisas intesom opera onell leasing då Ludvika kommun är motpart mot leasegivarna och vidare-fakturerar VBU leasingavgi erna.

Not 4 - Medlemsbidrag2018-12-31 2017-12-31

Ludvika kommun 166 563 163 260

Smedjebackens kommun 52 289 50 357

218 852 213 617

Not 5 - Finansiella intäkter och kostnader2018-12-31 2017-12-31

Finansiella intäkter

Ränteintäkter 0 0

Finansiella kostnader

Räntor på pensionsavsä ningar 480 357

Övriga ränte– och fi nansiella kostnader 145 128

625 485

61

Not 6 - Materiella anläggnings llgångar2018-12-31 2017-12-31

Ingående anskaff ningsvärde 35 290 32 232

Ingående anskaff ningsvärde gamla anläggningsregistret 1 152 2 654

36 442 34 886

Årets investeringar 1 351 2 742

Årets investeringar genom fi nansiell leasing 0 387

Årets försäljning/utrangering -18 -71

Årets försäljning/utrangering gamla anläggningsregistret -120 -1 502

Utgående anskaff ningsvärde 37 655 36 442

Ingående avskrivningar enligt plan -27 296 -24 061

Ingående avskrivningar gamla anläggningsregistret -1 152 -2 654

-28 448 -26 715

Årets avskrivningar enligt plan -3 229 -3 306

Ack avskrivning på årets försäljning/utrangering 18 71

Årets försäljning/utrangering gamla anläggningsregistret 120 1 502

Utgående avskrivningar enligt plan -31 539 -28 448

Restvärde enligt plan 6 116 7 994

Not 7 - Fordran dri bidrag 2018-12-31 2017-12-31

Medlemsbidrag Ludvika kommun 10 700 32 741

Medlemsbidrag Smedjebackens kommun 4 575 4 575

15 275 37 316

62

Not 8 - Avsä ning ll pensionerI enlighet med kommunal redovisningslag redovisas förändring av pensionsskulden från och med 1998 under rubriken avsä ning. Beräkningen har gjorts av Skandia enligt me-toden RIPS 17. Jämförelsesiff rorna redovisas per 31 augus 2017 p.g.a byte av pension-sadministratör. Under året har siff rorna justerats, vilket medfört a ingående balansen för 2018 har ändrats. Pensioner för förtroendevalda särredovisas inte under 2018 utan ingår i den totala redovisning.

2018-12-312017-08-312017-12-31

Ingående avsä ning inkl löneska 17 790 17 806

Ränte- och basbeloppsuppräkning 324 287

Pensionsutbetalningar -755 -467

Nyintjänad pension 1 478 546

Förändring av löneska en 264 0

Övrigt 42 -29

Utgående avsä ning pensioner 19 143 18 143

Ingående avsä ning OPF-KL 16

Nyintjänad OPF-KL 8

Utgående avsä ning pensioner förtroendevalda 24

Löneska på pensioner förtroendevalda 6

Avsä ning ll pensioner förtroendevalda 30

Avsä ning ll pensioner 19 143 18 173

Utredningsgrad 97 % 95 %

Not 9 - Långfris g leasingskuldFinansiella leasingavtal vars avtals d övers ger 3 år 2018-12-31 2017-12-31

Totala minimileaseavgi er 1 014 1 554

Fram da fi nansiella kostnader -13 -35

Nuvärdet av minimileaseavgi erna 1 001 1 519

Nuvärdet av minimileaseavgi erna förfaller enl. följande:

Inom 1 år 730 518

Senare än 1 år men inom 5 år 271 1 001

Senare än 5 år 0 0

1 001 1 519

63

Not 10 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter2018-12-31 2017-12-31

Upplupna löner 2 378 1 016

Semesterlöneskuld 2 437 2 536

Ferielöneskuld 5 653 5 562

Uppehållslöneskuld 303 237

Upplupen särskild löneska pensioner 309 361

Avtalspensionsskuld 4 297 4 010

Övriga förutbetalda intäkter 4 228 8 223

Övriga upplupna kostnader och interimsskulder 2 360 3 259

21 965 25 204

Not 11 - Ansvarsförbindelse Pensioner intjänade t.o.m. 1997-12-31 redovisas som ansvarsförbindelse. För 2018 har beräkningen gjorts av Skandia. Jämförelsesiff rorna redovisas per 31 augus 2017 p.g.a byte av pensionsadministratör. Under året har siff rorna justerats, vilket medfört a in-gående balansen för 2018 har ändrats.

2018 -12-312017-08-312017-12-31

Ingående ansvarsförbindelse 44 489 38 179

Pensionsutbetalningar -1 830 -1 369

Nyintjänad pension -1 302 -

Ränte- och basbeloppsuppräkning 754 706

Förändring av löneska en -672 -

Övrig post -394 645

Utgående ansvarsförbindelse 41 045 38 161

Underskrift av årsredovisning

Årsredovisningen 2018 01 01- 2018 12 31

Förbundsdirektionen för VBU - 17 april 2019

Yvonne Persson

ordförande

Anna-Lena Andersson

t!� .. 6.7.�Monica Forsgren

Tf. förbundschef

64

��;/� C7:..� ........... �. Håkan Svensson

vice ordförande

Bert Braman

C�lt )<-

c.i .................. ···>j3jFredrik Trygg

� ;r)� � .................. . Bengt Norrlen

65

Revisionsberä else

66

67

68

Västerbergslagens utbildningsförbundBox 830, 771 28 Ludvika

Tel: 0240 - 865 00Org.nr: 222000-0802

E-post: [email protected]

Documents

LUDVIKA • SMEDJEBACKEN ”DET SJÄLVKLARA VALET” · 2019. 6. 12. · På gymnasiet ﬁ nns tre rektorer och fem bi-trädande rektorer som är fördelade enligt följande: •