Det sociala museet - DiVA portal424254/FULLTEXT01.pdf · Det sociala museet – Två museer och deras följare 2 utvecklas och skapa bättre relationer. Dock är det inte vidare utforskat

Högskolan på Gotland 2011 Vårterminen

Kandidatuppsats i Kulturvård Författare: Stina Forsén

Institutionen för kultur, energi och miljö Handledare: Joakim Andersson

Det sociala museet Två museer och deras följare

ABSTRACT Institution / Ämne Institutionen för kultur, energi och miljö, Högskolan på Gotland,

Kulturvård

Adress 621 67 Visby

Tfn 0498 – 29 99 00

Handledare Joakim Andersson

Titel och undertitel: Det sociala museet – Två museer och deras följare

Engelsk titel: The social museum – Two museums and their followers

Författare Stina Forsén

40 poäng 60 poäng Examensuppsats Kandidatuppsats X

Magisteruppsats Projektarbete Projektrapport Annan

Ventileringstermin: Höstterm. Vårterm. 2011 Sommartermin

This essay is about how Östergötland County Museum and Gotland museum use the social network

Facebook to connect and communicate with their visitors/followers. It is also about the followers and

the experience they get. Two interviews were made with staff from the museums to answer why and

how the museums use Facebook. There were also two questionnaires sent to the museums' Facebook

followers. The Facebook followers have given answers about why they follow the museums but it also

sheds light on age and gender of the followers. The purpose of the essay has been to explore the field

of research and the relations between the museum and the followers. Some of the conclusions are:

Gotland museum wants a dialog with the visitors and Östergötland County Museum wants to be

socially relevant, but none of them have managed to achieve that yet. Many of the followers that have

answered the questionnaires are women in the age of 35 to 54. This doesn’t mean that the museums'

followers mainly consist of women. In this research field there are much more to explore.

Jag vill tacka Sofia Hoas och Maria Jansén som ställt upp med sin tid och information och

Joakim Andersson som har varit en förstående och tydlig handledare. Jag vill även tacka alla

de som svarat på enkäterna och Östergötlands länsmuseum och Gotlands museum som hjälpt

mig genom att publicera enkäterna på deras Facebook. Ett stort tack till er som jag diskuterat

mina tankar med och ni som korrekturläst om och om igen. Jag valde att skriva om just det

här ämnet eftersom jag är positiv till att museer använder nya möjligheter för att nå ut till

allmänheten. Genom uppsatsens gång har jag sett många positiva sidor med ny media men

även problem. En problematik är att det krävs mer aktivt arbete än vad det i vissa fall är

möjligt lägga ner. Det har varit en både lärorik och utvecklande process att skriva denna

uppsats. Jag hoppas att den kan ge lite ljus över detta intressanta område.

Visby, 16 mars 2011

INTRODUKTION ................................................................................................................... 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .......................................................................................... 1 AVGRÄNSNING OCH URVAL................................................................................................... 2 BAKGRUND ............................................................................................................................ 3 FORSKNINGSLÄGE ................................................................................................................. 5 DISPOSITION .......................................................................................................................... 7

TEORI ...................................................................................................................................... 8 BEGREPPSFÖRKLARINGAR..................................................................................................... 8 NINA SIMON OCH MUSEUM 2.0 ............................................................................................. 9 JOHN H. FALKS BESÖKARIDENTITETER. .............................................................................. 10

METOD .................................................................................................................................. 11 ENKÄTER ............................................................................................................................. 11 INTERVJUER ......................................................................................................................... 13

MUSEERNAS TANKAR OCH DERAS FÖLJARES SVAR ........................................... 15 ENKÄTER ............................................................................................................................. 15 INTERVJUER ......................................................................................................................... 19

ANALYS OCH RESULTAT ................................................................................................ 22 HUR ANVÄNDER GOTLANDS MUSEUM OCH ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM FACEBOOK? 22 VILKA ÄR MUSEERNAS SYFTEN MED ATT ANVÄNDA FACEBOOK OCH HUR UPPNÅS DE?.... 23 VAD GÅR ATT SÄGA OM FÖLJARNA OCH DERAS UPPLEVELSER?......................................... 23

SLUTDISKUSSION .............................................................................................................. 27 VIDARE FORSKNING ........................................................................................................ 30 SAMMANFATTNING.......................................................................................................... 31 REFERENSER ...................................................................................................................... 32 BILAGOR .............................................................................................................................. 34

Det sociala museet – Två museer och deras följare

1

INTRODUKTION De allra flesta svenska museer går idag att hitta i någon form på internet. Vissa är mer

framträdande och aktiva än andra och många av dem har egna hemsidor. Hemsidor används

ofta för en enkelriktad kommunikation, en förmedling av information, kunskap och kanske

främst marknadsföring. Utvecklingen av internet går fort framåt och sättet att använda

internet förändras. Vi är nu inne i en fas då förmedlingen av information inte ensam är det

huvudsakliga syftet med att använda internet utan bredvid detta har utbyte och deltagande

tagit plats. För museer har denna trend inneburit ett sökande efter kontakt med besökare,

exempelvis genom sociala medier på internet. Kunskapen om museer och sociala medier är

fortfarande relativt begränsad och det finns mycket kvar att utforska. För att kunna använda

de möjligheter som finns inom området krävs inte bara en stark vilja utan även mer resurser i

olika former, bland annat mer kunskap. Det är därför det är viktigt för kulturvården att själva

studera, och därmed dokumentera, de olika aspekterna.

Fenomenet med museer som är aktiva på sociala medier har jag kallat ”det sociala museet”.

Många museer finns representerade inom medier som microbloggnätverket Twitter och det

sociala nätverket Facebook, där det kan ske en öppen flervägskommunikation med många

deltagande parter.1 Denna uppsats fokuserar på Facebook som medium. Genom intervjuer och

enkäter är förhoppningen att denna uppsats kan belysa vilka tankar som ligger bakom att fler

och fler museer är aktiva inom sociala medier, samt rikta uppmärksamhet mot

besökarnas/följarnas upplevelser och interaktionen mellan följare och museum. 2 Genom

avgränsning och urval valdes Östergötlands länsmuseum och Gotlands museum som

studieobjekt.3

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Det undersökta området förändras och utvecklas fort. På grund av den snabba utvecklingen

har forskningen problem med att hålla en jämn hastighet. Detta resulterar i sin tur att området

upplevs dåligt beforskat och att befintlig forskning snabbt kan upplevas förlegad. Litteratur

som behandlar området har inte alltid en forskarmässig grund. Exempelvis behandlar litteratur

hur företag (och museer) kan använda sig av Facebook och andra sociala medier för att

1 Twitter är ett medium för socialt nätverkande genom så kallade microbloggar där användarna har 140 ord på sig att exempelvis uttrycka sina åsikter eller sprida nyheter. Källa: www.ne.se/twitter text hämtad 2011-04-08. 2 Ordet följare betecknar i denna uppsats någon som har valt att automatiskt få uppdateringar från en grupp på Facebook, vilket innebär att man som följare ser gruppens statusuppdateringar i sin news feed. 3 Avgränsning samt urval förklaras nedan.


2

utvecklas och skapa bättre relationer. Dock är det inte vidare utforskat hur relationen där

emellan ser ut. Uppsatsens syfte är att ge en inblick i relationerna mellan museer och följare,

sändare och mottagare. Detta uppnås genom att studera de intentioner som museerna har,

samt hur kommunikationen upplevs av mottagaren. Syftet är att de tre frågeställningarna ska

överblicka kommunikationen och upplevelserna.

Frågeställningarna är:

- Hur använder Gotlands museum och Östergötlands länsmuseum Facebook?

- Vilka är museernas syften med att använda Facebook och hur uppnås de?

- Vad går det att säga om följarna och deras upplevelser?

AVGRÄNSNING OCH URVAL Med den utsatta tiden i åtanke, avgränsades antalet studieobjekt till två museer med regionalt

ansvar som använder Facebook. En annan viktig avgränsning som gjorts i uppsatsen är att den

bortser från arkivering och bevarande av det material som skapas på Facebook av museerna.

Det finns en pågående diskussion om hur sådant material ska behandlas, då det kan falla

under offentlighetsprincipen. E-delegationen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram

riktlinjer för myndigheter som använder sociala medier. Dessa riktlinjer finns på deras

hemsida.4

Vidare diskuteras inte heller andra juridiska frågor, exempelvis om Facebook har rättigheter

till bilder eller ej. Bildrättigheter är en problematik som museer möter varje dag. I och med

den strävan som finns att tillgängliggöra samlingarna för allmänheten finns många faktorer att

se till. Exempelvis vem som har den verkliga rättigheten till bilden, om det fortfarande är

fotografen eller om upphovsrätten har utgått.

Ett urval som gjorts är att enkäterna riktar sig enbart till personer som följer de två valda

museerna. Detta begränsar inte undersökningen men de resultat undersökningen ger är inte

möjliga att applicera på alla som följer museer på Facebook, inte heller på dem som följer de

utvalda museerna.

Den 19 januari genomfördes en förstudie där museer med regionalt ansvar undersöktes.5

Undersökningen gick ut på att komma fram till vilka museer som fanns på Facebook och hur

många anhängare dessa hade. Därefter valdes de två museer med flest anhängare ut för

4 www.edelegationen.se/sida/riktlinjer-for-sociala-medier, www.edelegationen.se/sida/riktlinjer-for-myndigheters-anvandning-av-sociala-medier, text hämtad 2011-06-10. 5 Med regionalt museum menas här museer som ansvarar över en region, exempelvis länsmuseer.


3

uppsatsen. För en lista över vilka museer som undersöktes se bilaga Förstudie Regionala

museer på Facebook.

BAKGRUND Begreppet sociala medier fungerar som ett samlingsnamn på webbtjänster där användarna kan

kommunicera och interagera med varandra men även med webbplatsen genom att bidra med

innehåll. Sociala medier är en del av Webb 2.0 och några av de mest framträdande medierna

är Facebook, Youtube och Twitter.6

Den fjärde februari 2004 startade det sociala nätverket The Facebook.7 Från början var det

exklusivt och det krävdes en inbjudan för att kunna gå med. 2005 ändrades namnet till

Facebook och i september 2006 öppnades Facebook för allmänheten. I Sverige var Röhsska

museet ett av de första museerna som skapade en användare. Detta inspirerade Maria Jansén,

museichef för Östergötlands länsmuseum och hösten 2008 startade de på museet sin

facebookprofil.8 Gotlands museum startade sin användare först under februari 2010.

Utseendemässigt skiljer sig Gotlands museums och Östergötlands länsmuseums

facebookprofiler knappt åt. Skillnaden ligger i att Östergötlands länsmuseums profil är en

personprofil medan Gotlands museum har en offentlig profil. Att som förening/företag eller

liknande ha en personprofil är egentligen inte tillåtet av Facebook, men det förs en diskussion

vid Östergötlands länsmuseum att ändra detta, samtidigt som de inte vill riskera att förlora

sina följare.9 Skillnaden syns genom att det på Östergötlands länsmuseums sida finns en rad

taggade foton högst upp samt att det under bilden på vänstersida finns länkar till Logg,

Information, Foton, Anteckningar och Vänner.10 På motsvarande plats i Gotlands museums

profil finns information om adress, fri entré upp till 20 år, öppettider vid de olika grenarna

samt adressen till deras hemsida. Nedan är två urklipp från museernas facebookprofiler som

illustrerar skillnaderna. Urklippen är båda gjorda den 16 februari 2011.

6 Webb 2.0 är ett samlingsbegrepp för generationen av internetfunktioner som bygger på interaktivitet. Vidare förklaras begreppet i kapitlet Teori, avsnitt Begreppsförklaringar. 7 www.facebook.com/facebook?v=info, text hämtad 2011-02-09. 8 Med facebookprofil menas användaren som skapas då museet blir medlem i Facebook. 9 Maria Jansén, intervju, 2011-02-10. 10 Att taggas i en bild på Facebook innebär att det skapas en länk i bilden till dig.


4

Fig. 1. Urklipp från Östergötlands länsmuseums facebookprofil. Hämtat 2011-02-16 från www.facebook.com/ostergotlandslansmuseum.

Fig. 2. Urklipp från Gotlands museums facebookprofil. Hämtat 2011-02-16 från www.facebook.com/gotlandsmuseum.

En annan skillnad är att de som följer Östergötlands länsmuseum är vänner med museet, en

vänförfrågan accepteras av museet istället för att, som vid Gotlands museum, klicka på

knappen Gilla och automatiskt bli en följare av museet.


5

Inläggen hos Gotlands museum består i huvudsak av information där man uppmärksammar

event de närmaste dagarna, exempelvis ”Denna vecka på museet :-) Otendag i morgon tisdag

15 feb - "Broderi-hysteri" och fika buffé. Torsdag 17 feb är det kulturlunch - Visning av

konstmuseets utställning "Kristina Jansson - Den skeva blicken/The oblique gaze". Kostnad

100 kr, boka på 29 27 00, mer info på www.gotlandsmuseum.se. Välkomna!”.11 Liknande

återkommer vid Östergötlands statusuppdateringar, men här finns även kommentarer såsom

”Museets konservatorer har börjat arbeta i Östra Eneby kyrka. Rengöringen av kalkmåleriet i

kyrkans dopkor är avslutad och snart är det dags för långhuset.” åtföljt av ett foto av en

kalkmålning.12 Vid Östergötlands länsmuseum är det vanligare att man får en insyn i vad

museet gör utöver utställningsverksamhet och event.

Vid Gotlands museum är tanken att de ska skriva minst ett inlägg i veckan men det blir oftast

ett inlägg varannan dag sade Sofia Hoas, avdelningschef för Sälj och Marknadsföring.13 Maria

Jansén vid Östergötlands länsmuseum förklarade att de inte har bestämt hur pass ofta de ska

skriva inlägg men att det istället ska vara spontant.14

FORSKNINGSLÄGE Detta område är förhållandevis outforskat. Det finns sedan tidigare få tillgängliga uppsatser

om museer och sociala medier. En av de uppsatser som finns är Christine Gylfes D-uppsats

Informationsdesign i sociala medier, med syftet att ge råd till två specifika museer om hur de

kan använda sig av sociala medier.15 Vidare finns böckerna: Twitter for museums: strategies

and tactics för success, en antologi och the Facebook Era, av Clara Shih. Detta är böcker som

inte kan betraktas som forskning men kan ändå vara viktiga att ta med då de visar på läget

idag.16 Twitter for museums ger råd till museer om hur det går att använda det sociala

nätverket Twitter. Twitter har vissa gemensamma nämnare med Facebook, därför kan boken

vara aktuell om museet funderar på att bli aktivt inom ett socialt nätverk. Den är skriven av

personer som är verksamma inom museiverksamhet. The Facebook Era å andra sidan riktar

sig till en bredare målgrupp, företag och organisationer i allmänhet som vill använda sig av

Facebook för att utveckla sin marknad.

11 www.facebook.com/gotlandsmuseum, skrivet 2011-02-14, 10.32, text hämtad 2011-02-16. 12 www.facebook.com/ostergotlandslansmuseum skrivet 2011-02-02, 10.57, text hämtad 2011-02-16. 13 Sofia Hoas, intervju, 2011-01-31. 14 Maria Jansén, intervju, 2011-02-10. 15 Christine Gylfe, Informationsdesign i sociala medier. Råd och riktlinjer om hur museer kan använda sociala webtjänster. Akademin för Innovation, Design och Teknik, Mälardalens högskola, 2010. 16 Twitter for museums: strategies and tactics for success: a collection of essays., MuseumsEtc, Edinburgh, 2010. Clara Shih, The facebook era: tapping online social networks to market, sell, and innovate, 2.ed., Prentice Hall, Upper Saddle River, NJ, 2011.


6

För denna uppsats har det funnits en problematik i att finna tidigare forskning som är både

vetenskaplig och tillräckligt aktuell när det gäller museer och sociala medier. Dock finns där

mer information om besökare och kommunikation. En av de internationellt mest framstående

forskarna är Eilean Hooper-Greenhill. Hon är ofta förknippad med undersökningar av

besökares reception, hur utställningar förstås samt lärande i museer. Hooper-Greenhill har

bedrivit sin forskning vid bland annat Universitetet i Leicester. Där bedrivs betydande

forskning inom området museum studies. Under förberedelserna inför denna uppsats lästes

Museum, Media, Message där Hooper-Greenhill var redaktör.17 Boken behandlar bland annat

möjligheterna med teknik och hemsidor. Dock är boken från 1995 så tekniken i sig är något

föråldrad. Trotts detta går det att känna igen den entusiasm och de intentioner som finns

bakom boken, skillnaderna från dagsläget är inte lika stora som skillnaden i tekniken. Nina

Simon är även hon en nyckelperson, men då främst inom besökarinflytande och

användargenererat innehåll vid museer. Det hon gör inom forskningen är huvudsakligen att

skapa och undersöka upplevelser i museer där besökaren är en deltagare och inte enbart en

observatör.18

Bengt Lundberg och Per-Uno Ågren är författare till Historiebilder Om intention och

reception i museer.19 Boken redogör för författarnas undersökning av fyra länsmuseer. De

utgår från personalens intentioner i skapandet av utställningar och studerar sedan genom

intervjuer besökares receptioner. Boken har till viss del varit en inspirationskälla för

undersökningen i denna uppsats, att se intentionerna från museipersonalen och sedan skapa en

bild över följarnas reception och vad de uppfattar.

John H. Falks modell för besökaridentiteter används i denna uppsats för konstruktion av

enkätfrågor, detta med förhoppningen att kunna ställa dem i ett större sammanhang och kunna

ge en ökad förståelse av vilka som följer museer på Facebook. Modellen redogör han för i

boken Identity and the museum visitor experience. Falk som har studerat museibesökare sedan

1970-talet har genomfört besökarstudier vid bland annat museer, zoologiska parker och

akvarier. Han förklarar i sista kapitlet att modellen inte är klar men hans förhoppning är att

den ska användas och utvecklas för att fylla olika museers behov. Han har försökt att föra

samman flera olika kunskapsområden, besökarstudier, studier av fritid, psykologi, neurologi

och marknadsföring till en modell.20 Falks indelning består av fem besökaridentiteter,

17 Eilean Hooper-Greenhill (red.), Museum, media, message, Routledge, London, 1995. 18 Vidare behandlas Nina Simon och hennes forskning under Teori. 19 Bengt Lundberg, Per-Uno Ågren, Historiebilder. Om intention och reception i museer, Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, 1999. 20 John H. Falk, Identity and the museum visitor experience, Walnut Creek: Left Coast Press, 2009, 10.


7

Explorers, Faciliators, Experience seekers, Professional/Hobbyist och Rechargers.21 Dessa

utvecklas i nästa kapitel som behandlar teoretiska infallsvinklar och begrepp i uppsatsen.

DISPOSITION I följande kapitel förklaras teorier och begrepp som är relevanta för uppsatsen. Falks

besökarteorier är viktiga för metodkapitlet där det förklaras hur dessa relaterar till

svarsalternativen. Under Teori förklaras även ett antal begrepp som är viktiga genom

uppsatsen. Därefter redogörs för metoderna som har använts i undersökningarna.

Webbenkäternas metod förklaras utförligt och fråga för fråga redogörs. Detta görs då

enkäternas resultat utgör huvudmaterialet som slutsatserna kring museernas följare bygger på.

Då de två enkäterna består av nästan samma frågor redogörs de tillsammans, men de

skillnader som blivit mellan dem betonas. Detta gäller även för de två intervjuerna. Dessa

förklaras parallellt med varandra och skillnaderna beskrivs.

Det fjärde kapitlet är Museernas tankar och deras följares svar. Här redovisas resultaten från

undersökningarna. Enkäternas resultat redovisas tillsammans fråga för fråga. I de flesta fall

med diagram för att förtydliga. Resultaten av intervjuerna redovisas därefter och dessa

analyseras och diskuteras samtidigt. Kapitel fem är Analys och resultat som är uppbyggt

utifrån frågeställningarna. Resultaten från undersökningarna förs samman och analyseras.

Kapitlet syftar till efter att besvara frågeställningarna. Därefter följer slutdiskussionen som

strävar efter att sätta uppsatsen i ett större perspektiv och återknyta till syftet. Här påpekas vad

som skulle kunnat göras annorlunda för att ge ett utförligare resultat.

21 Falk., 158.


8

TEORI

BEGREPPSFÖRKLARINGAR Kommunikation och Förmedling I denna uppsats särskiljs begreppen förmedling och kommunikation. Ordet kommunikation

fungerar som ett samlingsnamn på många olika sorters kommunikation. Grunden i

kommunikation är att det sker ett utbyte mellan de olika involverade parterna. Peterson

förklarar i Uppdragsarkeologins publika sida hur orden kommunikation och dialog används

för att poängtera en vision om samverkan och medverkan;22 i denna uppsats används orden på

detta sätt. Förmedling är en form av kommunikation, där budskapet i huvudsak är enkelriktat.

Webb 2.0 Web 2.0 eller försvenskat Webb 2.0 är ett samlingsbegrepp som myntades 2004 och handlade

om den kommande generationen av internetanvändande. Inom Webb 2.0 ska användarna ha

stora möjligheter till interaktivitet och samarbete.23 Ett problem med den information om

Webb 2.0 som är lättillgänglig och kortfattad, är att det antingen tydligt refereras till

www.sv.wikipedia.org eller som exempelvis i ordlistan i Lena Carlsson i sin bok

Marknadsföring och kommunikation i sociala medier där förklaringen nästan ord för ord är

den samma som finns på Wikipedia men utan en källhänvisning. På Wikipedia kompletteras

förklaringen med att Webb 2.0 innehåller tre punkter: Användaren ska själv kunna vara med

och bidra till sidans innehåll; Användaren ska kunna ha kontroll över sin information och

Designen ska vara fyllig, interaktiv och användbar.24 Den stora förändringen som sker är att

internet inte längre handlar om att förmedla information till mottagare, utan utvecklas till en

kommunikation där sändare och mottagare blir alltmer likbördiga. Möjligheten för mottagaren

att ge feedback till sändaren är minst lika viktig.

22 Joakim Andersson, Peter Aronsson & Bodil Pettersson, Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet: utvärdering, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet, Linköping, 2005, 78. 23 Lena Carlsson, Marknadsföring och kommunikation i sociala medier: givande dialoger, starkare varumärke, ökad försäljning :-), Kreafon, Göteborg, 2009, 156. 24 www.sv.wikipedia.org/wiki/Web_2.0, text hämtad 2011-02-28. I den källkritiska problematik som uppstått syns en av de stora nackdelarna med Wikipedia, det är i sin tur en del utav Webb 2.0-kulturen, eftersom innehållet här är användargenererat kan information som finns där vara osann.


9

NINA SIMON OCH MUSEUM 2.0 Nina Simon är en av nyckelpersonerna inom utvecklingen av besökarinflytande och

användargenererad utveckling idag. Hon liknar museer med den tidigare strukturen på

internet (webb 1.0). Webb 1.0 bygger på en auktoritär som skapar innehållet och distribuerar

detta. Enligt henne tar webb 2.0 bort auktoriteten från sändaren och sätter den i händerna på

användaren som då blir en deltagare.25 Simon menar att museer har potentialen att genomgå

samma förändring som har lett till webb 2.0. Hon menar att museer kan gå från att vara

statiska auktoritära institutioner till att bli dynamiska plattformar. Den omvandling Nina

Simon talar om sker främst i det fysiska museet, men det liknar även vad museer försöker

göra med hjälp av internet genom exempelvis bloggar och Flickr.26 Simon har skrivit boken

The Participatory Museum, Museum 2.0 som ska fungera som en praktisk guide för

kulturinstitutioner för att skapa besökardeltagande.27 Hon var en av föreläsarna vid Förbundet

Sveriges Museers vårmöte 2011.28 Där talade hon om just besökardeltagande i museer. Mötets

tema var Vända perspektiv och många av de ämnen som togs upp behandlar bland annat

användardelaktighet och besökardeltagande. Dessa är delar som utvecklas i museer runt om i

världen idag och förekommer inte bara som en del av museernas internetanvändande utan

även i det fysiska museet. Inom museiverksamheten finns en strävan efter att involvera

besökarna och skapa nya metoder för detta. Deltagande och delaktighet i museet och dess

verksamheter ska skapa nytt intresse för historien och bevarande av kulturarv.

Sörmlands museum involverar grupper genom att exempelvis erbjuda guidningar i deras

magasin. Museet driver även ett projekt med två bloggar, Seniorbloggen och Youthhood.29 I

Seniorbloggen är det en grupp pensionärer och Youthood består av en grupp gymnasieelever.

De besöker museets magasin där de väljer ut föremål och skriver sedan inlägg utifrån dem. En

annan metod för att involvera allmänheten berättade Carl Axel Petersson, dataansvarig vid

Spårvägsmuseet, om vid Sveriges Museers vårmöte. I projektet ”Okänd plats” bad

Spårvägsmuseet allmänheten om hjälp med att platsbestämma bilder ur samlingarna.30

Projektet genomfördes genom Flickr.

25 www.museumtwo.blogspot.com/2006/12/what-is-museum-20.html text hämtad 2011-03-16. 26 Flickr är en webbtjänst för att skapa onlinefotoalbum och dela bilder och video. 27 Nina Simon, The participatory museum, Museum 2.0, Santa Cruz, CA., 2010. 28 www.sverigesmuseer.se/pa-gang/valkommen-till-varmote text hämtad 2011-05-29. 29 www.youthhood.blogg.se, www.seniorbloggen.blogg.se text hämtad 2011-04-25. 30 www.sverigesmuseer.se/wp/wp-content/uploads/2010/12/Program-110325.pdf, text hämtad 2011-05-29.


10

JOHN H. FALKS BESÖKARIDENTITETER. Falk menar att besökarupplevelsen och beteendet hos besökare kan kopplas samman med

identitetskänslor. Han menar även att dessa kan växla under besökets gång. Vilken identitet

man har, hör samman med identitetsrelaterade motiveringar för besöket. Allt hänger samman

med personlig, fysisk och sociokulturell kontext.31 I uppsatsen används hans teori om de fem

olika identiteterna med förhoppningen att kunna ställa museernas följare i ett större

sammanhang, och därför kommer nu de fem identiteterna att kortfattat förklaras. Explorers är

de som på museet ”utforskar” sig framåt. De uppmärksammar och dras till det som de ser och

samtidigt upplever intressant för dem själva. Det kan resultera i att de rör sig till synes

slumpartat genom utställningen.32 Faciliators till skillnad från Explorers dras till saker som är

intressanta för andra.33 De kommer oftast till museet för ett interagera socialt med exempelvis

sina barn, föräldrar eller vänner. De kan i förväg ha en god uppfattning över vart de ska gå

men de kan lika gärna låta sig styras av dem de är där med. Experience seekers beskrivs som

personer som kommer dit för att se den stora attraktionen som museet är känt för. De är

oregelbundna besökare vid museer i allmänhet och när man kommer dit är det för att få en

unik upplevelse.34 Professional/Hobbyist kommer till museet med ett ganska specifikt mål

och förförståelse för museet. Det är vanligt att man efter att ha sett det man kom dit för nöjer

sig med sitt besök och på vägen ut lägger märke till saker att kolla noggrannare på vid nästa

besök.35 Som namnet antyder består alltså gruppen ofta av andra inom museibranschen eller

personer med specialintressen. Rechargers, precis som Professional/Hobbyists är på museet

med ett specifikt mål. Man ser museet som en plats där man kan ta en paus från vardagen och

”ladda upp sina batterier”. I nästa avsitt redovisas metoderna och därmed även hur Falks

besökaridentiteter har använts för formuleringen av vissa svarsalternativ.

31 Falk, 2009, 161. 32 Ibid., 174. 33 Ibid., 174. 34 Ibid., 175. 35 Ibid., 174.


11

METOD

ENKÄTER Enkätens två första frågor är angående ålder och kön för att kunna ge insikt i vilken grupp

som besvarar frågorna. Därefter kommer frågan Vem är du? med alternativen Jag är en

regelbunden besökare vid museet; Jag besöker museet lite då och då, men inte regelbundet;

Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer; Jag vill besöka museet men vet inte

när det blir; Jag planerar att besöka museet; Jag arbetar på museet; Jag brukar gå dit för att

äta/fika. Det sista av svarsalternativen lades till då enkäten om Gotlands museum redan var

publicerad, justeringen gjordes en timme in i enkäten men det är ingen som har valt det

alternativet. Det går även att välja Övrigt och fylla i fritext om enkätdeltagaren inte anser att

de tillhör någon av grupperna. Frågan och svarsalternativen ger en möjlighet att avgöra

personens förhållande till museet.

Varför följer du museet på Facebook? som är den fjärde frågan har svarsalternativ

konstruerade utifrån Falks besökaridentiteter men man ges även möjligheten att själv fylla i

under Övrigt om man inte anser sig passa in i någon av grupperna. För att hålla koll på när

det kommer något nytt till museet är svarsalternativet tilltänkt för Explorers. Explorers

uppmärksammar sådant som är intressant för dem. De kan uppleva Facebook som ett sätt att

få regelbundna påminnelser, nyheter och på så sätt komma ihåg museet som en intressant

plats. Faciliator-identiteten hör samman med museibesök som sker av sociala anledningar

och därför finns svarsalternativet För att få information om sociala event. Alternativet För att

få tips på unika upplevelser bör tilltala Experience seekers då identiteten söker efter

upplevelser som är speciella och unika. De med Professional/Hobbyist-identiteter, förväntas

tilltalas av alternativet För att få insyn bakom kulisserna i museet. Rechargers som är den

grupp som ser museet som en plats av ro kan tänkas välja alternativet För att få inspiration.

Femte frågan Vad tycker du om att museet använder Facebook? är till för att enkätdeltagaren

ska kunna ge feedback samt uttrycka vad de tycker om att museet använder sig av Facebook,

om det har en positiv eller negativ effekt. Även på denna fråga finns möjligheten att fylla i ett

kortare fritextssvar samt att välja flera olika svar samtidigt. För samtliga svarsalternativ se

bilaga Webbenkätfrågor. I enkäten riktad till Östergötlands länsmuseums följare finns

ytterligare fråga. Har museets närvaro på Facebook bidragit till att du har besökt det? Denna

finns inte med i enkäten riktad till Gotlands museums följare, den tillkom på förmiddagen

torsdagen den tredje februari. Anledningen är att enkäten om Gotlands museum redan fått in


12

21 svar. För att inte göra förändringar i den redan pågående webbenkäten avstod jag från att

infoga frågan.

För att museernas följare ska kunna uttrycka vilken information man anser sig få från museet

ställdes frågan Vad tycker du att du får mest information om från museets Facebook?. Här

väljer respondenten mellan alternativen Event, Utställningar, Vad som pågår bakom

kulisserna, Öppettider, samt Övrigt och fritext. Svaren på denna fråga jämförs med vad som

sägs i intervjuerna om vad man skriver om. Vid frågan Vad tycker du om informationen som

du får av museet på Facebook? har respondenten möjligheten att välja flera svar men

samtidigt skriva fritextssvar. Svarsalternativen är Det känns som reklam; Den är relevant;

Den är komplicerad; Den är viktig; Den är lätt att förstå och Den är onödig och irrelevant.

Syftet är att ge respondenten en möjlighet att uttrycka sina åsikter.

Den näst sista frågan berör om respondenten anser att museet använder sig av Facebook på ett

bra sätt. Frågan är vinklad i positiv fördel till museet men frågan följs av texten Finns det

något museet missar? Outnyttjade möjligheter? Förutom att svara ja/nej kan du samtidigt ge

förslag i rutan ”Övrigt” som ställer sig mer negativ till museets användning. Förhoppningen

var även att respondenter ska kunna ge förslag på vad de vill få mer information om. Den

avslutande frågan handlar om respondenten följer fler museer på Facebook. Svarsalternativen

är Ja, Nej och Övrigt, där det går att skriva museer som respondenten tycker är bra.

Oscar Hultåker skriver att ”Särskilt användbara kan webbenkäter vara om det exempelvis är

besökare på en webbsajt som man vill ställa frågor till”, 36 vilket är den stora anledningen till

att metodvalet föll på webbenkäter då dessa gjordes för att få information från och om

museernas följare. Genom webbpublicerade enkäter nås denna målgrupp då länken till

enkäterna publiceras via museernas statusuppdateringar på Facebook. På så sätt kommer

länken ut till de som följer museet utan att de aktivt behöver besöka museets Facebook. De

slutsatser som dras är inte möjliga att generalisera för alla som följer museerna utan bara för

den grupp som har svarat. Det är möjligt att de som svarar på enkäterna är mer aktiva följare

av museerna och att det är möjligt att de är mer uppmärksamma än andra på museets

facebook-aktiviteter. Målgruppen för enkäterna är ändå de som följer museerna på Facebook,

och det bör tas i beaktande att det kan vara mer aktiva följare som svarar på enkäterna.

Eftersom ingen fråga om detta ställts går det inte att dra några konkreta slutsatser.

36 Jan Trost, Oscar Hultåker, Enkätboken, 3., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, 127.


13

Det finns en risk att personer som inte följer museet på Facebook svarar då enkäten inte

kräver inloggning vid Facebook för att besvaras. Vid Gotlands museums hemsida kommer

deras statusuppdateringar från Facebook upp samt på deras Twitter. På så sätt kan det vara

personer utanför Facebook som har svarat på frågorna. Detta är en av nackdelarna med

metoden. Det finns inte någon kontroll över om deltagarna faktiskt följer museet på Facebook

eller om de svarar sanningsenligt på exempelvis frågorna om kön och ålder. Fördelarna med

metoden ligger i att det inte görs ett medvetet urval av vilka som deltar i enkäten och därmed

utesluts ingen omedvetet. På många av frågorna har deltagarna möjlighet att skriva egna svar i

fritextrutorna. En fördel, då det ger en möjlighet att lämna feedback samt att om deltagaren

inte upplever sig passa in i någon av de olika alternativen kan denne beskriva själv. I

enkäterna är det medvetet ett vardagligt språk i svarsalternativen, exempelvis hålla koll på.

Uttrycken används vidare i uppsatsen och återknyter till svarsalternativen.

Undersökningen ger indikationer om vad följare upplever sig få för information från museet.

Den visar även vilken ålder och kön det är på de som har svarat. Enkäten ger även

information om varför de följer museet samt vilken information de är intresserade av. Enkäten

om Gotlands museum publicerades onsdagen den andra februari cirka 14.00 och

Östergötlands länsmuseums enkät publicerades lördagen den femte februari cirka 18.00.

Redan under enkäternas första dagar märktes skillnad. Tid och dag då enkäterna publicerats

verkar ha påverkat hur många som svarat. Jämförelser som görs mellan de båda enkäterna är

därför i procent istället för antal.

INTERVJUER Intervjuerna är gjorda i en riktad öppen intervjumetod då det är intervjuaren som styr och

respondenten fördjupar sig i det som intervjuaren anser vara meningsfullt.37 Samtidigt

innehåller intervjuerna inslag från andra intervjumetoder då alla frågor inte är för att förstå

individens upplevelse utan i vissa fall söker konkretare information, mer som i en

halvstrukturerad intervju. Fördelen med att använda en riktad öppen intervju är att intervjun

inte behöver styras av frågorna utan att det går att anpassa efter hand. Anledningen till att

metoden som har använts inte har varit strikt bunden till de metoder som beskrivs i böcker är

för att intervjuerna besvarar flera olika typer av kvalitativa frågor. Intervjufrågorna

förbereddes i båda fallen i förväg.

Intervjuerna gjordes med Maria Jansén vid Östergötlands länsmuseum och Sofia Hoas vid

Gotlands Museum. Sofia Hoas är avdelningschef för Sälj och marknadsföring och intervjun

37 Annika Lantz, Intervjumetodik, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, 33.


14

gjordes den 31 januari 2011. Maria Jansén är museichef för Östergötlands länsmuseum och

intervjun med henne gjordes den 10 februari 2011. Intervjuerna är gjorda för att belysa vilka

tankar som finns om hur och varför Facebook används. Det har även upplevts vara viktigt att

få en inblick i om det påverkar hur personal använder sig av Facebook privat och hur det

påverkar arbetsflödet. Intervjuerna har utgått från samma teman och grundfrågor, dessa finns i

bilaga Intervjufrågor. Däremot skiljer sig följdfrågor åt och under intervjuns gång har inte

alla frågor varit nödvändiga att ställa då de redan besvarats. Intervjuerna fördes framåt mer

som ett samtal. Resultaten från intervjuerna används för att belysa vissa vinklar i

frågeställningarna och relateras till svar från enkäterna.

Skillnader mellan intervjuerna är att Maria Jansén fick se samtliga frågor i förväg då hon bad

om det medan Sofia Hoas fick e-post med de teman som skulle tas upp. Detta verkar inte

påverkat svaren som givits då de oftast är utförliga från båda. Ytterligare en skillnad är de

utrymmen där intervjuerna utspelade sig. Intervjun med Maria Jansén gjordes i henne kontor

med stängd dörr. Intervjun med Sofia Hoas gjordes i Gotlands museums kafeteria och där det

stundtals fanns störande ljud men detta upplevdes inte påverka konversationen. Vid intervjun

med Sofia Hoas tillkom en fråga mot slutet. Ser ni någon rädsla eller oro med att använda ett

medium som lever på sin popularitet?, Frågan ställdes även vid intervjun på Östergötlands

länsmuseum. Båda intervjuerna spelades in med en ljudupptagare och intervjun med Sofia

Hoas är transkriberad. Fördelen med att ställa frågorna i en intervjusituation istället för e-

postkorrespondens eller telefonsamtal har varit att det troligtvis givits utförligare svar och

bättre möjligheter för följdfrågor.


15

MUSEERNAS TANKAR OCH DERAS FÖLJARES SVAR

ENKÄTER Enkäten som behandlar Östergötlands länsmuseum har mottagit 60 svar, av dem är 43 från

kvinnor och 15 från män, 72 % respektive 25 %. Två deltagare har inte angett kön.

Åldersmässigt ligger tyngdpunkten på åldersgrupperna 35-44 och 45-54. Enkäten som

behandlar Gotlands museum har givit 44 svar. 37 kvinnor och 7 män har deltagit,

fördelningen är 84 % kvinnor och 16 % män. Åldersmässigt dominerar gruppen 35-44 år och

därefter kommer grupperna 26-34 och 45-54. För samtliga grupperingar se stapeldiagrammet

nedan.

Fig. 3. Fördelning mellan åldrar i de båda enkäterna.

På frågan Vem är du? dominerar Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer i

Östergötlands länsmuseums enkät och därefter kommer Jag besöker museet lite då och då,

men inte regelbundet. I Gotlands museums enkät är förhållandet det motsatta men därefter är

fördelningen jämbördig mellan museerna. Vid båda finns de som valt att svara Övrigt och

skriva egna svar. Vid enkäten för Gotlands museum har en skrivit Äter ofta lunch på museet.

Därefter lades detta till som svarsalternativ. I tabellen nedan finns den fullständiga

fördelningen av svaren i båda enkäterna.

0% 0%

11% 8%

23%

15%

39%

32%

23%

30%

2%

13%

2% 2%

Gotlands museum Östergötlands länsmuseum

Under 18

19-25

26-34

35-44

45-54

55-64

65 +


16

Fig. 4. Svarsfördelningen för frågan Vem är du?

Vid frågan Varför följer du museet på Facebook? har enkäterna jämna resultat. En hög

procent av de som har svarat anger att de följer museet för att hålla koll på när det kommer

något nytt till museet. Vid Gotlands enkät är det 48 % av svaren och vid enkäten för

Östergötland är det 55 %. Det finns en markant skillnad mellan de båda enkätresultaten, 23 %

av de som har svarat på enkäten för Gotlands museum säger att de följer museet för att få

information om sociala event. I Östergötlands enkät består denna grupp bara av 8 %. Det är

troligt att skillnaden kommer av att Gotlands museum använder sig av sin Facebook för att i

huvudsak marknadsföra sina event. En av de som svarat på Östergötlands enkät har valt att

skriva ”Alla ovan” som sitt svar. Det har dock inte lagts in i resterande statistik, även i

enkäten för Gotland finns ett liknande svar, inte heller detta är inlagt i resterande statistik. En

annan i Östergötlands enkät har skrivit att denne följer museet för att se hur ”vi marknadsför

oss”. Personen i fråga arbetar på museet. Två som svarat på Gotlands enkät har angivit att det

är arbetsrelaterat. I båda enkäterna är det två var som valt att inte svara eller svarat Övrigt

men inte önskat lämna någon kommentar. Vid båda enkäterna är det sju procent som svarat

att de följer museet för att få insyn bakom kulisserna men om denna önskan uppfylls är

otydlig och det skulle varit intressant att få kommentarer om det. Det skulle vara lärorikt och

ge insikt i hur museer kan användas om svarsalternativet För att få inspiration kunde följas

upp med kommentarer från enkätdeltagarna.

9% 5%

45%

25% 25%

43%

9% 12%

0% 2%

7% 7%

0% 0%

5% 7%


Jag är en regelbunden besökare vid museet.

Jag besöker museet lite då och då, men inte regelbundet.

Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer.

Jag vill besöka museet men vet inte när det blir.

Jag planerar att besöka museet.

Jag arbetar på museet.

Jag brukar gå dit för att äta/fika.

Övrigt


17

Fig. 5. Varför följer du museet på Facebook?

Vid Vad tycker du om att museet använder Facebook? kunde enkätdeltagaren välja flera av

alternativet och därför kan den sammanlagda procentdelen bli mer än 100 %. Starkt

dominerande för båda enkäterna är svarsalternativet Ett bra sätt att marknadsföra sig. Ett av

svarsalternativen ställer sig negativt till att museet använder Facebook men det är ingen

deltagare som har valt att svara detta. Ett antal har valt att svara med fritext, i Gotlands

museums enkät är fritextsvaret ”Det får mig som besökare att känna mig viktig för dem.” och

i Östergötlands länsmuseums enkät är ett av svaren ”Vi når nya grupper”. Diagrammet nedan

visar resultatet för samtliga svarsalternativ.

Fig. 6. Fördelning av svar vid frågan Vad tycker du om att museet använder Facebook?.

Frågan Har museets närvaro på Facebook bidragit till att du besökt det? ställdes bara i

Östergötlands länsmuseums enkät. Resultatet från denna fråga är att hela 73 % säger Nej och

22 % har svarat Ja. Vid denna fråga finns ett bortfall på 5 % som inte har svarat.

48%

55%

23%

8% 5%

10% 7% 7% 7%

10% 11% 10%


För att hålla koll på när det kommer något nytt till museet. För att få information om sociala event.

För att få tips på unika upplevelser.

För att få insyn bakom kulisserna i museet.

För att få inspiration.

Övrigt

84% 76%

0% 0%

32% 32%

43%

31%

2% 3%


Ett bra sätt att marknadsföra sig.

Det är dåligt för museets image.

Att museet är på Facebook är trevligt.

Det är mer tillgängligt och öppet.

Övrigt


18

Vid frågan Vad tycker du att du får mest information om från museets Facebook? kan

deltagare ha funnit att svarsalternativen inte var tilläckliga. Fritextsvaren kan tolkas som om

det hade behövts svarsalternativ såsom ”Inget av ovanstående”, ”Allmänt om olika saker som

är på gång”, ”Föreläsningar”, ”Dåligt med information/Otydligt” och ”Vet ej”. Det skulle

varit givande att istället för att bara kunna välja ett alternativ, be deltagarna gradera de olika

alternativen på en skala från ”Mest information om” till ”Minst information om”.

I intervjun med Sofia Hoas vid Gotlands museum var det tydligt att de i huvudsak använder

Facebook för att sprida information om event, något som enkätdeltagarna verkar uppleva.

Hela 80 % har fyllt i att de tycker sig få mest information om event. Svaren för Östergötlands

länsmuseum är däremot mer utspridda, vilket syns i diagrammet nedan. Det alternativ som har

fått flest svar är ”Utställningar”.

Fig. 7. Svarsfördelning för frågan Vad tycker du att du får mest information om från museets Facebook?

För frågan Vad tycker du om informationen som du får av museet på Facebook? kan den

sammanslagna procenten överstiga hundra då det var möjligt att välja mer än ett alternativ.

Det är få som har uttryckt sig negativt genom de alternativ som finns men i fritext finns

kommentarer som ger feedback. Östergötlands länsmuseum har fått mest kommentarer t.ex.

”hoppas på mer i alla format och kategorier känns lite trevande nu”, ”för lite”, ”kan dock

utvecklas en hel del” och ”snabb info som kommer till mig och gör att jag inte behöver söka

upp infon varje gång jag vill ha den”. Bland svaren från enkäten för Gotlands museum finns

bland annat kommentaren ”Det ÄR reklam, men det är bra! Museet ska marknadsföra sig”.

80%

32%

14%

47%

0% 8% 5%

0% 2%

13%


Event

Utställningar

Vad som pågår bakom kulisserna Öppettider

Övrigt


19

Fig. 8. Resultaten från frågan Vad tycker du om informationen som du får av museet på Facebook?. Tycker du att museet använder sig utav Facebook på ett bra sett? har givit kommentarer men

vissa är svårtolkade, exempelvis ”syns, men jag mins inte vad man skrivit om” och ”Behöver

utveckla och förenkla sina inlägg och framförallt sin formgivning”. Vad som menas med

formgivning i inlägget är oklart. Det kan även hända att det har skett ett missförstånd och vara

ihopblandat med deras hemsida. Andra åsikter är: ”alla arrangemang borde tas med på

Facebook”, ”det behövs ett tydligare syfte”, ”det är för lite” och ”hoppas på mer i bild film

och text från museet så även jag som har långt väg till ett besök kan få en upplevelse på FB”.

Utöver detta är det 66 % som svarat Ja på frågan och 24 % har svarat Nej. För Gotlands

museums enkät är det 86 % som svarat Ja och 14 % Nej. Även i denna finns det relevant

feedback, såsom ”Ja, interaktion i utställningarna via Facebook vore en idé”, ”ännu mer med

att värva fler” och ”Ja, man skulle kunna göra lite reklam för olika föremål på museet och

berätta kort om dem”.

Enkäternas sista fråga handlar om man följer fler museer på Facebook och frågan efterföljs

med uppmaningen att det går att lämna namnet på ett museum som man tycker använder

Facebook på ett bra sett. Där nämns bland annat Rörstrands museum, Gotlands

försvarsmuseum, Kulturhuset och Fotografiska. Dock kan inte Gotlands försvarsmuseum

hittas på Facebook. Det är jämnare mellan de som följer och inte följer andra museer bland de

som svarat på Gotlands museums enkät där det är 52 % som svarat ja och 48 % som svarat

nej. I Östergötlands länsmuseums enkät är det 80 % ja och 17 % nej.

INTERVJUER Nedan redovisas och analyseras de båda intervjuerna jämsides. Alla frågor är inte med utan

det är endast ett urval av det som förefaller relevant för uppsatsens frågeställningar.

Informationen är hämtad från respektive intervju om inte annat anges. Varken Maria Jansén

14%

2%

68% 69%

0% 2%

16%

5%

50%

37%

0% 0%

9%

22%


Det känns som reklam.

Den är relevant.

Den är komplicerad.

Den är viktig.

Den är lätt att förstå.

Den är onödig och irrelevant. Övrigt


20

vid Östergötlands länsmuseum eller Sofia Hoas vid Gotlands museum upplever att de

mottagit någon kritik för att museerna använder Facebook. Inte heller finns det någon rädsla

för att använda sig av ett medium som kan vända i popularitet. Vid Östergötlands

länsmuseum valdes Facebook för att det finns en sådan bredd i det som medium. Vid

Gotlands museum hoppades man även på att det skulle bli en plats där information enklare

kan nås av utomstående och där de samtidigt kan få respons på ett smidigt sätt, en tanke som

delas av Maria Jansén.

Sofia Hoas vill att deras Facebook inte bara ska vara ett reklamfönster utan att

följaren/besökaren gör ett aktivt val för att få information om vad som händer på museet. Hos

Östergötlands länsmuseum var tanken redan från början att vara aktiva på Facebook eftersom

det var en arena där museer normalt inte befann sig. Det var för att skapa nya kontaktytor för

att nå fler målgrupper, i huvudsak 19-30 åringar. Även Gotlands museum har haft en yngre

publik som målgrupp men vid båda museerna har de upptäckt att det inte fungerat som tänkt.

Båda har upptäckt att det inte bara är yngre som är på Facebook utan de får kontakt med

många vuxna och äldre. Detta är inte förvånande då Facebook har blivit en samlingsplats för

blandade åldrar. Det är något som även syns tydligt i enkäterna.

Båda museerna har målsättningen att skapa en dialog med sina besökare/följare och kanske

främst att underlätta möjligheterna för detta. I Östergötlands länsmuseum var det något de

pratade om i början vid den tiden då de fick inspirationen från Röhsska museet att starta en

facebookanvändare. Det är något som kan sägas ”ligger i tiden” för museiväsendet, och har

gjort det under en längre tid. Användardelaktighet i museer utforskas i olika format och

sökandet efter att involvera allmänheten fortgår och detta handlar inte bara om en

internetbaserad delaktighet, exempelvis genom Nina Simons arbete.38 Jansén vid

Östergötlands länsmuseum förklarade syftet med en blogg som de haft. Den var till för att

olika avdelningar skulle skriva inlägg för att visa skattebetalande medborgare vad som görs

på museet, förutom utställningsverksamhet. Detta påminner om deras mål med sin Facebook,

där de vill vara samhällsrelevanta för så många som möjligt. Jansén beskriver att det är för

dem en självklarhet att vara aktiva på Facebook som institution.

Svaren från Jansén och Hoas om hur museerna använder Facebook skiljer sig från varandra.

Gotlands museum har en mer planerad strategi. De lägger upp allt som händer

evenemangsmässigt både i caféet och i utställningarna. Statusuppdateringarna ska göras minst

38 Se exempelvis Simon, 2010, www.museumtwo.blogspot.com.


21

en gång i veckan och Hoas kom fram till att det kanske blir varannan dag. Texten ska visa att

det är människors och inte institutionens röst som gör sig hörd.

Jansén vid Östergötlands länsmuseum svarade att de kommit fram till att deras Facebook

”Den får vara vad den är”. En av huvudsakerna med den är att det ska vara spontant, att de

skriver när de har något att berätta. De lägger inte ut information om alla evenemang. Inom

verksamheten har ett antal personer från olika avdelningar lösenordet till deras Facebook.

Vem som helst har möjlighet att komma med förslag på vad som kan skrivas. Jansén

kommenterade själv att hon tycker att de ska ha mer om sådant som händer bakom kulisserna

och även att involvera museets arkeologer.

Gotlands museum har testat hur väl de når ut med sin internetbaserade marknadsföring genom

att vid ett tillfälle enbart marknadsföra sig genom internet. Resultatet var att det ändå kom

relativt många. Vid Östergötlands museum märks inte skillnaden på samma sätt och de har

inte heller försökt mäta om det blir skillnad.

Intervjuerna genomfördes av Stina Forsén. Vid Gotlands museum intervjuades Sofia Hoas,

avdelningschef för marknad och säljavdelningen den 31 januari 2011. Intervjun med Maria

Jansén, chef för Östergötlands länsmuseum gjordes torsdagen den 10 februari 2011. Nästa

avsnitt är Analys och Resultat där resultatet från undersökningarna analyseras tillsammans.


22

ANALYS OCH RESULTAT

HUR ANVÄNDER GOTLANDS MUSEUM OCH ÖSTERGÖTLANDS

LÄNSMUSEUM FACEBOOK? Gotlands museum använder Facebook i huvudsak för att marknadsföra event. Vid intervjun

var detta tydligt och de inlägg som görs på Facebook handlar i många fall om event.

Enkätundersökningen visar att 80% av de som svarat tycker sig få mest information om event

och 23% uppger att anledningen till att de följer museet är för att få information om sociala

event, vilket är den näst största gruppen. Vid Gotlands museum finns en tydlighet med vad de

vill använda Facebook till och det verkar även nå ut till följarna. De flesta följarna ställer sig

positiva till sättet som museet använder Facebook på, men några har även kommit med

förslag på vad museet skulle kunna göra. Det är möjligt att informationen blir enformig om

tyngdpunkten på event är för stark. Exempelvis föreslås att museet kan försöka med

interaktion i utställningarna via Facebook eller visa upp något föremål och berätta lite om det.

Båda förslagen är sådant som andra museer har liknande varianter på. Att visa upp föremål

och berätta om det är något som görs på museers hemsidor, ofta under namnet Månadens

föremål. Ett annat sätt att variera vad som skrivs om är att göra som Östergötlands

länsmuseum som har personer vid olika avdelningar som skriver.

Östergötlands länsmuseum använder Facebook för att vara samhällsrelevanta och aktiva där

deras besökare finns. Till skillnad från Gotlands museum har de inte en lika tydlig plan över

vad de ska skriva om utan är mer varierade. Vad följarna tycker är mer utspritt för

Östergötlands länsmuseum än för Gotlands museum men de flesta tycker sig få mest

information om utställningar och därefter event. Några av de kommentarer som följare har

gett är att det har varit ”för lite” och bör vara fler kommentarer om verksamheten och att alla

arrangemang borde annonseras på Facebook. I och med att de har personer från olika

avdelningar som skriver inlägg, går det inte att fokusera på en specifik sak som på Gotlands

museum. Detta framstod inte heller som ett mål, utan målet är snarare att ge en personligare

inblick i museet. Det som går att sträva efter är att ge insyn i fler delar av verksamheten och

göra inlägg oftare, som t.ex. Jansén sa, kan det vara bra att även en arkeolog har möjligheten

att skriva inlägg. En vidd i inläggen kan locka en större publik och kanske framför allt göra

att fler är mer uppmärksamma på inläggen.


23

VILKA ÄR MUSEERNAS SYFTEN MED ATT ANVÄNDA FACEBOOK

OCH HUR UPPNÅS DE? Båda museerna delar syftet att vilja underlätta en dialog med sina besökare/följare. Vid

betraktande av deras Facebook är inte en dialog det som är framträngande. Det är få inlägg

som öppnar upp för en dialog, däremot många inlägg som sprider information. Gotlands

museum har under tiden då denna uppsats skrivs utlyst en form av tävling där följare ska

komma med förslag på ett namn på deras riddare. Detta är ett sätt att engagera allmänheten

och det förefaller att ha kommit många kommentarer.

Östergötlands länsmuseum har fått kommentarer i enkäterna som ibland handlar om att de

behöver utvecklas, någon tycker att det krävs ett tydligare syfte och någon tycker att deras

användande av Facebook har upplevts trevande. Detta kan vara ett tecken på att det krävs att

museet är mer aktivt och arbetar just för att skapa en dialog. Från Östergötlands länsmuseum

finns även syftet att det känns självklart att som institution vara aktiv på Facebook men det

krävs att de utnyttjar möjligheterna med det.

Trots att båda museerna vill underlätta en dialog med sina följare görs få försök för att skapa

en dialog. Sofia Hoas förklaring om att följarna ska göra ett aktivt val för att få information

från dem kan passa in i tanken om användardeltagande. Dock arbetar inget av museerna

specifikt för att skapa dialoger och diskussioner. De vanliga inläggen som görs informerar

och får i flera fall respons i form av att några klickar på Gilla och om det handlar om ett event

kan det vara de som kommenterar att de kommer eller önskar att de haft möjligheten att

komma. Det finns möjligheter att skapa tankar och dialog kring sådant som inte är möjligt för

den vanlige besökaren att möta, som insamling av föremål. Facebook är ett ”snabbt medium”

där det är enkelt att sprida spontana tankar men det finns även möjligheten att använda det för

att göra det djupare och skapa ett större engagemang från följarnas sida.

VAD GÅR ATT SÄGA OM FÖLJARNA OCH DERAS UPPLEVELSER? De slutsatser som kan dras om följarna gäller inte generellt för museernas alla följare utan

enbart de som valt att svara på enkäten.

Skillnaden i antalet kvinnor och män som har svarat är större än vad som väntades. 84%

kvinnor och 16% män som svarat på Gotlands museums enkät och 74% kvinnor och 25%

män i enkäten för Östergötlands länsmuseum. Fördelningen mellan män och kvinnor som är

medlemmar på Facebook är enligt www.checkfacebook.com 51,3% kvinnor och 48,8%


24

män.39 De som har svarat representerar alltså i betydligt större grad kvinnor på Facebook än

män på Facebook.

I diagrammet nedan finns åldersfördelningen bland svenska facebookmedlemmar. Som syns

är tyngdpunkten på 18-34 år. Av de som valt att svara är merparten mellan 26-54 med

tyngdpunkt på gruppen 35-44 för Gotlands museums enkät. Deltagare i Östergötlands

länsmuseums enkät är 35-44 och 45-54, fördelningen där emellan är jämn. Även här syns att

deltagarna i enkäterna inte följer den statistik som finns över svenska medlemmar i Facebook.

Vid museerna avsågs det att de skulle nå ut till såväl yngre som äldre. Till viss del tycks detta

stämma väl utifrån de som svarat på enkäterna. Det är dock ingen under 18 som svarat på

någon av enkäterna samt få i pensionsålder. Det är däremot betydligt fler i åldern 55-64 som

svarat på Östergötlands länsmuseums enkät än i Gotlands museums. Om detta tyder på att

Östergötlands länsmuseums Facebook tilltalar fler i denna ålder är svårt att säga men gruppen

verkar vara mer aktiv här än vid Gotlands museum.

Fig. 9. Fördelningen mellan åldrarna bland svenska facebookmedlemmar.40

Varför följer du museet på Facebook? var tänkt att ge ytterligare information om följarna och

deras intentioner om varför de följer museet. Det är möjligt att de resultat som finns

reflekterar både varför personerna började följa museet i första hand men det kan även

reflektera varför man i denna stund fortfarande är en följare. Skillnaden mellan museerna för

svarsalternativet För att få information om sociala event kan antyda detta. I Gotlands

museums enkät svarade 23% detta men bara 8% vid Östergötlands länsmuseums. Det är

sannolikt att det beror på att Gotlands museum annonserar ut om sina sociala event på sin

Facebook. I och med att resterande svar är ganska jämna kan det tyckas osannolikt att så stor

procent vid Gotlands museum skulle välja att följa museet med den intentionen från början,

utan att resultatet reflekterar varför man följer det just nu. För att ge en vidare blick kunde

39 www.checkfacebook.com, text hämtad 2011-03-03 40 Ibid.

15,30%

22,40% 22,70%

17,30%

11,80%

6,60% 3,90%

Under 18 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65+


25

frågan Varför började du följa museet på Facebook? kunnat vara ett komplement. Detta

skulle ha givit svar på om intentionerna hos följarna förändrats under tiden.

Det svarsalternativ som riktat sig mot identiteten Rechargers är svårt att tolka. Tanken var att

detta skulle vara ett alternativ för den som söker sig till museet för att finna lugn och

samtidigt inspireras i sin vardag. I efterhand kan det vara möjligt att de som valt alternativet

att de följer museet för att få inspiration inte använder den för att finna ett lugn i vardagen

utan kanske i arbetsrelaterade situationer. Det är ändå relevant att det finns de vars syfte med

att följa ett museum på Facebook är att få inspiration.

Undersökningen visar att drygt hälften av dem som deltagit följer museet för att hålla koll på

när det kommer något nytt till museet. Detta alternativ är relaterat till Explorer-identitenten,

en person som i stunden dras till det som de tycker är intressant. Det kan vara möjligt att om

museets inlägg slutar vara intressanta, att det glöms bort eller att följaren kan välja att inte

längre följa museet. Resultatet kan sägas stärka Sofia Hoas tanke om att deras Facebook inte

skulle vara som ett reklamfönster utan att följaren gör ett aktivt val för att få information om

vad som händer på museet.

Vem är du? är viktig för att kunna säga mer om följaren. Den sätter följaren i perspektiv till

det fysiska besöket på museet. Förutom de två alternativ som har fått flest svar är

fördelningen jämn mellan de två museerna. Vid Gotlands museum är det flest enkätdeltagare

som räknar sig själva som en oregelbunden besökare men bara 9% räknar sig själva som

regelbundna besökare. Vid Östergötlands länsmuseum har den största gruppen svarat att de

vill hålla koll på vad som händer på olika museer. Detta alternativ kan tyckas passa bättre in

på frågan om varför man följer museet, men tanken var att detta alternativ skulle kunna vara

för den som inte har en direkt relation till själva museet utan mer ett intresse av att veta vad

som händer. Förväntan var inte att en så stor andel som 43% skulle anse sig tillhöra denna

grupp.

Sammantaget skulle det kunna påstås att en generell enkätdeltagare som följer

Östergötlandsläns museum är kvinna i åldern 35-54, som tycker det är viktigt att ha koll på

vad som händer på olika museer och om det kommer något nytt. Hon kanske följer museet för

att hon får relevant information utan att behöva söka efter den. En generell enkätdeltagare

som följer Gotlands museum är även det en kvinna men mer specifikt i åldern 35-44. Hon

anser att hon besöker museet lite då och då men inte att det sker regelbundet. Hon följer

museet på Facebook för att antingen enkelt hålla koll på när det kommer något nytt till museet

eller för att få information om sociala event.


26

Generellt upplever följarna till Gotlands museum som svarat på enkäten att de mest får

information om event. Trotts detta är det bara 14% som har svarat att de inte tycker att museet

använder sig av Facebook på ett bra sett, en siffra som skulle kunnat vara högre i och med att

den största andelen har svarat att de följer museet för att hålla koll på när det kommer något

nytt dit. Vid Östergötlands länsmuseums följare är det en större procent som har svarat att de

inte tycker museet använder Facebook på ett bra sätt. Utifrån kommentarerna som skrivits kan

det ha att göra med att följarna vill få ut mer information, både om event och om vad som

händer i verksamheten. Det kan även vara så att man upplever att det kommer information för

sällan, i intervjun framgick att det ibland händer att det dröjer länge mellan varje inlägg.


27

SLUTDISKUSSION Syftet med denna uppsats har varit att utforska detta område som är under utveckling. Det har

även varit att bidra med kunskap och insikt genom att studera relationerna mellan museer och

följare och överblicka kommunikationen och upplevelsen. Förhoppningsvis har denna uppsats

bidragit till kunskap och insikt särskilt gällande museernas följare. En annan förhoppning är

att uppsatsen bidrar till att museer lägger större tanke vid sina följare och deras intressen och

att den visar på en metod för att undersöka detta.

Tankarna bakom uppsatsen är i grunden den utveckling som sker både på internet och i

museerna. Tankarna om användardelaktighet och inflytande från publiken/användarna som

syns inom museer idag, exempelvis genom temat på Sveriges museers vårmöte 2011. Att dela

med sig av sin information men att även bjuda in till dialog är ett sätt att använda sociala

medier. Besökarinflytande och användargenererad utveckling finns inom hela

museiverksamheten, i utställningar, i magasin och på internet. Det är samtidigt något som

kräver arbete och engagemang, hos alla inblandade parter.

Uppsatsen visar exempel på två museer vars syften med Facebook känns igen från litteratur,

exempelvis Twitter for museums, och som använder Facebook på sätt som även liknar sätten

som beskrivs i boken. Dialog är både i litteraturen och i museernas syften en gemensam

nämnare. Syftena vid Gotlands museum har varit att skapa en dialog med sina besökare, göra

det enklare för besökare att få information och öppna en möjlighet för besökare att enkelt ge

respons. De uppfyller de två senare syftena men inte det första. Att skapa en dialog kräver att

museet engagerar sig i själva dialogen och än mer i skapandet utav dialogen. Under våren har

de haft en tävling där följare ska lämna förslag på namn på deras riddare. Detta kan ses som

ett försök att skapa en dialog men det har inte gett upphov till synliga konversationer.

Sedan starten av deras facebookprofil har Östergötlands länsmuseum haft som syfte att vara

aktiva där deras besökare finns och vara samhällsrelevanta för så många som möjligt. Tanken

var att deras facebookprofil skulle ge en kontaktyta till nya grupper. Hur de arbetar för att

vara samhällsrelevanta är svårt att avgöra men genom Facebook har de en kontaktyta där de

skulle kunna nå ut. Det krävs att de arbetar mycket för att uppnå sina syften. Ett sätt att vara

samhällsrelevanta är genom att skapa dialog och diskussion, men detta kräver uppmuntran

och arbete från museets sida. För båda museerna är det en pågående process att nå sina syften

och de har båda möjligheterna att uppnå dessa. Utifrån undersökningar i denna uppsats kan

konstateras att inget av museerna uppnår samtliga syften idag.


28

Samtidigt som museernas syften har likheter så utnyttjar de Facebook på helt olika sätt. Båda

vill använda Facebook för att få en kontakt med besökare. På Östergötlands länsmuseum har

de en variation i den information som de lägger upp. Samtidigt har de inte en strategi på

samma sätt som de har vid Gotlands museum. Det kan dröja innan de gör nya inlägg, vilket

några följare har reagerat på i enkäten. En nackdel med att inte vara tillräckligt aktiv är att

inläggen inte visas i följarnas news feed för att det konkureras bort av andra mer aktiva

användares inlägg. Gotlands museum använder Facebook för att marknadsföra museet. De har

en tydlig strategi om vad inläggen ska handla om och skriver inlägg ungefär varannan dag. En

nackdel med det är att det kan upplevas som repetitivt om det inte varieras tillräckligt mycket.

Museernas följare har vissa likheter. Många av följarna som har svarat på enkäten från båda

museerna är kvinnor mellan 35 och 54. Det är få som räknar sig själva som regelbundna

besökare, hos Gotlands museum ser de flesta sig som oregelbundna besökare men många av

Östergötlands länsmuseums följare tillhör en grupp som vill hålla koll på vad som händer på

olika museer. Genensamt för följarna av museerna är att de följer museerna för att få

information om när det kommer något nytt.

Det är viktigt att inte glömma att det som sagts om museernas följare enbart är baserat på de

som har tagit initiativet och svarat på enkäterna. Som helhet bland Östergötlands

länsmuseums följare går det inte att räkna med att 55% följer dem på Facebook för att hålla

koll på när det kommer något nytt dit. Det går inte säga att 84% av Gotlands museums följare

är kvinnor, men i och med att det är så många fler kvinnor än män som har valt att svara på

enkäten kan det ge en indikation på antingen att män inte tilltalades att svara på enkäten eller

att män inte skulle vara lika intresserade av museet på Facebook. Detta är dock bara en

spekulation. I vilket fall som helst är skillnaden stor vid båda museerna medan det inte alls är

samma skillnad i könsfördelningen på Facebook som helhet. Även den ålderfördelning som

enkäten tyder på speglar inte den fördelning som finns på Facebook som helhet.

De båda museerna hade även en tanke att locka till sig en yngre publik via Facebook. De som

svarat på enkäten och är den huvudsakliga gruppen som följer museerna kan inte sägas

tillhöra denna yngre målgrupp. Om museerna önskar att rikta sig till en yngre publik gäller

det att de satsar på den specifikt och tänker över vad som kan locka den gruppen. Det kan

vara ett misstag som görs av många, eftersom förväntningen är att det är de unga som finns i

de nya medierna. Det kanske stämmer men bara för att de finns där innebär det inte att de

automatiskt blir intresserade av annat som finns på samma plattform.


29

Följarnas upplevelse av Östergötlands länsmuseums användande av Facebook är att deras

syfte med den inte är tydligt och att de inte alltid är tillräckligt aktiva. Vissa följare tycker att

alla arrangemang bör annonseras på Facebook. Det finns bland annat önskemål att få mer

information om fler delar av verksamheten. I stora drag är de flesta positiva till sättet som

Östergötlands länsmuseum använder Facebook men de ser även att det finns möjligheter att

utvecklas. För vissa har museets användande av Facebook bidragit till att de besökt museet.

Den upplevelse som vissa av Gotlands museums följare har är att informationen ibland är

enformig och behöver varieras. Det har kommit in förslag på ytterligare sätt de kan använda

sin Facebook. Många av följarna är positiva till hur båda museerna använder Facebook.

Enkäterna skulle kunnat ge information mer än vad de givit. Det hade varit intressant att se

följarnas ursprungliga syfte med att följa museerna och se om detta förändrats med tiden. Det

skulle ge en inblick i om hur museerna använder Facebook har förändrat följarnas syften. Vad

tycker du om att museet använder Facebook? kan ha haft för få negativa svarsalternativ men i

och med att följarna hade möjlighet att skriva svar i fritext har de haft chansen att ge negativ

kritik, vilket vissa av dem har utnyttjat. Svarsalternativen på frågan om de tycker att museet

använder Facebook på ett bra sätt hade kunnat ersättas med en skala. Det skulle ge

möjligheten till en mer nyanserad bild. Det skedde en förändring i enkäten till Gotlands

museums följare, Jag brukar gå dit för att äta/fika lades till som svarsalternativ under första

dagen. Vid tidpunkten hade 11 personer svarat på enkäten och av dem hade en skrivit detta

som fritextsvar. Därefter var det dock ingen som valde alternativet. Ingen vid Östergötlands

länsmuseum har heller svarat det och där var alternativet med från början. Denna ändring

känns i efterhand därför något onödig men informationen att stort sett alla de som svarat på

enkäten inte anser sig tillhöra en grupp som är där bara för att äta eller fika finns nu i alla fall.

Det finns vissa skillnader mellan de två enkäterna. I Östergötlands länsmuseums enkät

ställdes frågan Har museets närvaro på Facebook bidragit till att du besökt det? men den

ställdes inte i Gotlands museums enkät. Det är en fråga som är intressant för museerna men

det har visat sig att den inte har någon större relevans för uppsatsen. Gotlands museum har

redan en god uppfattning om att deras marknadsföring av event via Facebook, exempelvis vet

de att informationen om deras After work når ut och att de får besökare genom det. Resultatet

av frågan var att 22% har svarat att Östergötlands länsmuseums närvaro på Facebook har

bidragit till att de besökt det. Det bör betraktas som positivt då museet inte har sin

Facebookprofil med syfte att locka besökare till museet.


30

VIDARE FORSKNING I det här området finns det mycket att studera men ett problem är att området utvecklas och

förändras fort. Det går att gå djupare in i det område som jag skrivit om men jag tror att det

skulle vara intressant att kolla mer på hur Facebook påverkar museet, hur det fungerar att ha

Facebook som en del av det vardagliga arbetet. Facebook och andra sociala medier kan vara

ett sätt för att nå ut till medborgarna och därmed ett sätt att visa upp att ett museum är så

mycket mer än sin utställningsverksamhet. Det kan vara ett sätt att aktualisera museet och

dess samlingar.

Ytterligare forskning som skulle vara relevant för förståelsen mellan museer och följare är att

gå djupare in i den. Exempelvis genom att studera följare under en längre tid för att se om

inställningen gentemot museet förändras. Det skulle även vara intressant med en jämförelse

av följare och besökare vid det fysiska museet. Ett arbete skulle kunna gå vidare med

museernas mål och syften och vidareutveckla dessa för att öka förståelsen från museet och

vad deras följare önskar.


31

SAMMANFATTNING Uppsatsen handlar om Facebook, museer och deras följare. Uppsatsen har studerat hur

Östergötlands länsmuseum och Gotlands museum använder Facebook och vilka syften de har

med detta. Stor tyng har även lagts vid museernas följare. I uppsatsen har jag försökt ta reda

på mer om dem, detta genom två enkätundersökningar som publicerades via museernas

facebookprofiler. Svaren som detta gav handlar om följarnas relation till museet som

besökare, deras syfte med att följa museet men även hur de upplever att museet använder sig

av Facebook. Det var betydligt fler kvinnor än män som svarade på enkäten, ett förhållande

som förhoppningsvis inte reflekterar alla museernas följare.

Målet med uppsatsen har varit att utforska forskningsområdet. Då det är ett färskt område sker

utvecklingen ibland väldigt fort och forskning kan fort upplevas inaktuell. Syftet har i

huvudsak varit att utforska relationen mellan museet och deras följare med fokus på följarnas

upplevelser.

Den första frågeställningen är Hur använder Gotlands museum och Östergötlands

länsmuseum Facebook?. Kortfattat använder Östergötlands länsmuseum Facebook för att

sprida information från olika delar av verksamheten. Det kan handla om exempelvis

vernissage, föreläsningar eller förberedelser inför nya utställningar. Gotlands museum

använder Facebook för att marknadsföra sig och sina event så som After work och

föreläsningar. Frågeställningen Vilka är museernas syften med att använda Facebook och hur

uppnås de? har visat att Gotlands museum bland annat vill skapa en dialog med sina besökare

och att Östergötlands länsmuseum vill vara samhällsrelevanta. Utifrån undersökningarna i

denna uppsats går det att dra slutsatsen att ingen av dem uppnår dem. Detta är dock en

pågående process och de har möjligheterna att förverkliga sina syften. Den sista

frågeställningen är Vad går att säga om följarna och deras upplevelser?. Många följare

verkar vara kvinnor, men undersökningen visar enbart de som har valt att delta i enkäten och

förhoppningsvis är könsfördelningen mellan museernas samtliga följare inte som i enkäten.

Åldersgruppen som har svarat på enkäten är 35-54 och anledningen till att de följer museerna

är för många att de vill hålla koll på om det kommer något nytt till museet. De flesta som har

svarat på enkäten är positiva till hur museerna använder Facebook.


32

REFERENSER Tryckta källor Andersson, J., Aronsson, P., Pettersson, B., Uppdragsarkeologins publika sida:

Slättbygdsprojektet: utvärdering, Avdelningen för arkeologiska undersökningar,

Riksantikvarieämbetet, Linköping, 2005.

Carlsson, L., Marknadsföring och kommunikation i sociala medier: givande dialoger,

starkare varumärke, ökad försäljning :-), Kreafon, Göteborg, 2009.

Falk, J., H., Identity and the museum visitor experience, Walnut Creek: Left Coast Press,

2009.

Gylfe, C., Informationsdesign i sociala medier. Råd och riktlinjer om hur museer kan

använda sociala webtjänster. Akademin för Innovation, Design och Teknik, Mälardalens

högskola, 2010.

Hooper-Greenhill, E., (red.), Museum, media, message, Routledge, London, 1995.

Lantz, A., Intervjumetodik, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007.

Lundberg, B., Ågren, P., Historiebilder. Om intention och reception i museer, Institutionen

för kultur och medier, Umeå universitet, 1999.

Shih, C., The facebook era: tapping online social networks to market, sell, and innovate, 2.,

uppl., Prentice Hall, Upper Saddle River, NJ, 2011.

Simon, N., The participatory museum, Museum 2.0, Santa Cruz, CA., 2010.

Trost, J., Hultåker, O., Enkätboken, 3., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007.

Twitter for museums: strategies and tactics for success : a collection of essays., MuseumsEtc,

Edinburgh, 2010.

Nätkällor www.checkfacebook.com, text hämtad 2011-03-03.

www.edelegationen.se/sida/riktlinjer-for-sociala-medier, text hämtad 2011-06-10.

www.edelegationen.se/sida/riktlinjer-for-myndigheters-anvandning-av-sociala-medier, text

hämtad 2011-06-10.

www.facebook.com

www.facebook.com/facebook?v=info, text hämtad 2011-02-09.

www.facebook.com/gotlandsmuseum, skrivet 2011-02-14, 10.32, text hämtad 2011-02-16.

www.facebook.com/ostergotlandslansmuseum skrivet 2011-02-02, 10.57, text hämtad 2011-

02-16.

www.flickr.com


33

www.museumtwo.blogspot.com/2006/12/what-is-museum-20.html, text hämtad 2011-03-16.

www.ne.se/twitter, text hämtad 2011-04-08.

www.youthhood.blogg.se, text hämtad 2011-04-25.

www.youtube.com

www.seniorbloggen.blogg.se text hämtad 2011-04-25.

www.sverigesmuseer.se/pa-gang/valkommen-till-varmote text hämtad 2011-05-29.

www.sverigesmuseer.se/wp/wp-content/uploads/2010/12/Program-110325.pdf, text hämtad

2011-05-29.

www.twitter.com

www.sv.wikipedia.org/wiki/Web_2.0, text hämtad 2011-02-28.

Muntliga källor Sofia Hoas, Avdelningschef, Sälj och Marknadsföring, Gotlands museum, 2011-01-31.

Maria Jansén, Museichef, Östergötlands länsmuseum, 2011-02-10.


34

BILAGOR INTERVJUFRÅGOR Följande frågor är de som användes som utgångspunkter vid båda intervjuerna.

Bakgrund till användandet

När började museet använda Facebook?

Varifrån kom idén? Hur möttes den? Hur var tankarna bland personalen?

Har ni fått någon kritik för att ni har valt att använda Facebook?

Ser ni några risker med att använda Facebook?

Ser ni någon rädsla eller oro för att använda Facebook, att det kan vända i popularitet?

Varför valde ni Facebook?

Mål och användande

Vad är museets mål/syfte med Facebook?

Hur använder ni Facebook?

Hur vill ni använda Facebook? Finns det något som ni hade hoppats kunna göra via Facebook

men inte kan? Där Facebook brister som medium.

(Har ni tänkt på att ta med något om bakom kulisserna?)

Målgrupp och påverkan

Finns det en specifik grupp som ni vill nå?

Tror du att er närvaro på Facebook gör skillnad bland besökarna till museet? Fler?

Påverkar Facebook era event? Är det fler som kommer? Kommer det en annan publik än

tidigare?

Får ni mer feedback?

Riktlinjer och kontroll

Har ni riktlinjer eller en policy för museets Facebook?

Har ni bestämt när ni kollar den, uppdaterar status och vad den handlar om?

Har ni satt begränsningar på hur och vad ni skriver? Formulerar er. Får handla om.

Påverkar Facebook ert vardagliga arbete? Påverkas personalens privata bruk av Facebook?

När jag kom fram till vilka museer jag skulle kontakta så var ni ett av de regionala museer på

FB med flest anhängare. Har du några tankar om varför det är så?


35

WEBBENKÄTFRÅGOR Nedan följer de frågor som deltagarna i webbenkäterna besvarade samt eventuellt den

förklarande kommentar som enkätdeltagarna fått.

Ålder

Under 18

19-25

26-34

35-44

45-54

55-64

65 +

Är du...

Kvinna

Man

Vem är du?

Jag är en regelbunden besökare vid museet.

Jag besöker museet lite då och då, men inte regelbundet.

Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer.

Jag vill besöka museet men vet inte när det blir.

Jag planerar att besöka museet.

Jag arbetar på museet

Jag brukar gå dit för att äta/fika.

Övrigt:

Varför följer du museet på Facebook?

För att hålla koll på när det kommer något nytt till museet.

För att få information om sociala event.

För att få tips på unika upplevelser.

För att få insyn bakom kulisserna i museet.

För att få inspiration

Övrigt:

Vad tycker du om att museet använder Facebook?

Du kan välja flera alternativ

Ett bra sätt att marknadsföra sig.

Det är dåligt för museets image.

Att museet är på Facebook är trevligt.

Det är mer tillgängligt och öppet.


36

Övrigt:

Har museets närvaro på Facebook bidragit till att du besökt det?

Ja

Nej

Vad tycker du att du får mest information om från museets Facebook?

Event

Utställningar

Vad som pågår bakom kulisserna

Öppettider

Övrigt:

Vad tycker du om informationen som du får av museet på Facebook?

Det känns som reklam.

Den är relevant.

Den är komplicerad.

Den är viktig.

Den är lätt att förstå.

Den är onödig och irrelevant.

Övrigt:

Tycker du att museet använder sig utav Facebook på ett bra sätt?

Finns det något museet missar? Outnyttjade möjligheter? Förutom att svara ja/nej kan du

samtidigt ge förslag i rutan "Övrigt".

Ja

Nej

Övrigt:

Följer du fler museer på Facebook?

Du kan välja ja/nej och samtidigt ge exempel på museer du tycker är bra i rutan "Övrigt".

Ja

Nej

Övrigt:


37

STATISTIK FÖR WEBBENKÄTER Nedan följer en tabell som visar statistiken över svaren av enkäterna. Först i tabellen är

Gotlands museum och därefter följer Östergötlands länsmuseum.

Gotlands museum 44 svar Ålder Under 18 0 0% 19-25 5 11% 26-34 10 23% 35-44 17 39% 45-54 10 23% 55-64 1 2% 65 + 1 2% Är du... Kvinna 37 84% Man 7 16% Vem är du? Jag är en regelbunden besökare vid museet. 4 9% Jag besöker museet lite då och då, men inte regelbundet. 20 45% Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer. 11 25% Jag vill besöka museet men vet inte när det blir. 4 9% Jag planerar att besöka museet. 0 0% Jag arbetar på museet. 3 7% Jag brukar gå dit för att äta/fika. 0 0% Övrigt 2 5% Varför följer du museet på Facebook? För att hålla koll på när det kommer något nytt till museet. 21 48% För att få information om sociala event. 10 23% För att få tips på unika upplevelser. 2 5% För att få insyn bakom kulisserna i museet. 3 7% För att få inspiration. 3 7% Övrigt 5 11% Vad tycker du om att museet använder Facebook? Ett bra sätt att marknadsföra sig. 37 84% Det är dåligt för museets image. 0 0% Att museet är på Facebook är trevligt. 14 32% Det är mer tillgängligt och öppet. 19 43% Övrigt 1 2% Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %. Vad tycker du att du får mest information om från museets Facebook? Event 35 80% Utställningar 6 14% Vad som pågår bakom kulisserna 0 0% Öppettider 2 5% Övrigt 1 2%


38

Vad tycker du om informationen som du får av museet på Facebook? Det känns som reklam. 6 14% Den är relevant. 30 68% Den är komplicerad. 0 0% Den är viktig. 7 16% Den är lätt att förstå. 22 50% Den är onödig och irrelevant. 0 0% Övrigt 4 9% Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %. Tycker du att museet använder sig utav Facebook på ett bra sätt? Ja 37 86% Nej 6 14% Övrigt 4 9% Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %. Följer du fler museer på Facebook? Ja 23 52% Nej 21 48% Övrigt 2 5% Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %. Antal dagliga svar Östergötlands länsmuseum 60 svar Ålder Under 18 0 0% 19-25 5 8% 26-34 9 15% 35-44 19 32% 45-54 18 30% 55-64 8 13% 65 + 1 2% Är du... Kvinna 43 72% Man 15 25% Vem är du? Jag är en regelbunden besökare vid museet. 3 5% Jag besöker museet lite då och då, men inte regelbundet. 15 25% Jag vill hålla koll på vad som händer på olika museer. 26 43% Jag vill besöka museet men vet inte när det blir. 7 12% Jag planerar att besöka museet. 1 2% Jag arbetar på museet 4 7% Jag brukar gå dit för att äta/fika. 0 0% Övrigt 4 7% Varför följer du museet på Facebook? För att hålla koll på när det kommer något nytt till museet. 33 55%


39

För att få information om sociala event. 5 8% För att få tips på unika upplevelser. 6 10% För att få insyn bakom kulisserna i museet. 4 7% För att få inspiration 6 10% Övrigt 6 10% Vad tycker du om att museet använder Facebook? Ett bra sätt att marknadsföra sig. 45 76% Det är dåligt för museets image. 0 0% Att museet är på Facebook är trevligt. 19 32% Det är mer tillgängligt och öppet. 18 31% Övrigt 2 3% Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %. Har museets närvaro på Facebook bidragit till att du besökt det? Ja 13 22% Nej 44 73% Vad tycker du att du får mest information om från museets Facebook? Event 19 32% Utställningar 28 47% Vad som pågår bakom kulisserna 5 8% Öppettider 0 0% Övrigt 8 13% Vad tycker du om informationen som du får av museet på Facebook? Det känns som reklam. 1 2% Den är relevant. 41 69% Den är komplicerad. 1 2% Den är viktig. 3 5% Den är lätt att förstå. 22 37% Den är onödig och irrelevant. 0 0% Övrigt 13 22% Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %. Tycker du att museet använder sig utav Facebook på ett bra sätt? Ja 38 66% Nej 14 24% Övrigt 11 19% Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %. Följer du fler museer på Facebook? Ja 47 80% Nej 10 17% Övrigt 3 5% Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %.


40

FÖRSTUDIE REGIONALA MUSEER PÅ FACEBOOK Förstudien gjordes genom att undersöka om de 27 regionala museerna listade nedan hade en

officiell facebookprofil. Av dessa 27 var det 18 stycken som hade det. Detta ligger i sin tur till

grund för vilka de två museerna var som valdes ut.

Regionala museer med officiella facebookprofiler Museer med officiella facebookprofiler Antal följare 19 januari 2011

Blekinge museum 260

Bohusläns Museum och konsthall 273

Dalarnas museum 395

Jönköpings läns museum 377

Kalmar läns museum 187

Länsmuseet Gävleborg 415

Gotlands Museum 1175

Malmö Museer 372

Regionmuseet Kristianstad 549

Stockholms länsmuseum 202

Sörmlands Museum 255

Upplandsmuseet 83

Värmlands museum 780

Västerbottens Museum 681

Västergötlands museum 286

Västmanlands läns Museum 123

Örebro läns museum 266

Östergötlands läns museum 1122

Regionala museer utan officiella facebookprofiler Härjedalens fjällmuseum

Jamtli, Jämtlands läns museum

Kulturen i Lund

Länsmuseet Gävleborg

Länsmuseet Varberg

Murberget, Länsmuseum Västernorrland

Norrbottens Museum

Regionmuseum Västra Götaland

Smålands Museum

Documents

Det sociala museet - DiVA portal424254/FULLTEXT01.pdf · Det sociala museet – Två museer och deras följare 2 utvecklas och skapa bättre relationer. Dock är det inte vidare utforskat