Stadsbyggnadsförvaltningen 721 87 Västerås 021‐39 00 00 • www.vasteras.se 

Detaljplan för Verkstaden 12 m.fl. Kopparlunden Mitt, Västerås Dp1879

PLANBESKRIVNING 2019‐05‐22 

SAMRÅDSHANDLING Utökat förfarande 

Samrådstid: 24 juni – 22 september 2019 Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad 

Diarienummer BN 2017/00683‐3.1.2 

 2 (48) 

Innehållsförteckning INLEDNING ...................................................................................................... 3 

PLANFÖRSLAG ............................................................................................... 6 Övergripande gestaltningsidé ..................................................................................... 7 Bebyggelse ................................................................................................................. 8 Mark och vatten ........................................................................................................ 22 Infrastruktur .............................................................................................................. 25 Risker och störningar................................................................................................ 28 

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING .............................................................. 33 Organisationsfrågor .................................................................................................. 33 Fastighetsrättsliga frågor .......................................................................................... 34 Anmälan och tillstånd ............................................................................................... 37 Ekonomiska frågor ................................................................................................... 37 

KONSEKVENSER .......................................................................................... 38 Social konsekvensanalys .......................................................................................... 39 Hållbarhetsbedömning .............................................................................................. 40 

FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................................... 41 Tidigare ställningstaganden ...................................................................................... 41 Platsanalys ................................................................................................................ 44 Bebyggelse ............................................................................................................... 44 Mark och vatten ........................................................................................................ 46 Infrastruktur .............................................................................................................. 47 Risker och störningar................................................................................................ 47 

 3 (48) 

Inledning

Syfte Syftet med detaljplanen är att komplettera den äldre industrimiljön och befintliga verksamheter med bostäder, förskolor, centrumverksamheter, gymnasieskola, högskola/universitet samt nya torg. De befintliga verksamheterna ska vara icke störande. Fotgängare och cyklister ska prioriteras. Parkeringar inryms i huvudsak i parkeringsgarage. Kopparlunden är ett kulturhistoriskt värdefullt område. De nya byggnaderna ska utformas med en hög arkitektonisk kvalitet, i harmoni med de kulturhistoriska värden som finns i området. Vid ändringar av den befintliga bebyggelsen ska ursprunglig utformning vara vägledande. Syftet är också att bevara den historiska kärnans karaktär genom att de nya byggnaderna samspelar med befintliga byggnader och förhåller sig till den historiska kärnans sammanhang samt skala.

Ägoförhållanden Fastighet Ägare Verkstaden 6 Nyfosa AB Verkstaden 11 Kövern AB Verkstaden 12, Västerås kommun, Culturum Verkstaden 14 Castellum AB Verkstaden 15 Castellum AB Verkstaden 16 Balder AB Verkstaden 17 PEAB Bostad AB Verkstaden 19 PEAB Bostad AB Verkstaden 20 Riksbyggen AB Verkstaden 21 Castellum AB Västerås 1:123, allmän platsmark Västerås kommun

Till vänster: Kopparlundens lokalisering i för hållande till stadskärnan.

Nedan: planavgränsning och ingående fastigheter.

Huvuddrag Detaljplanen möjliggör att cirka 53 000 m2 bruttoarea (BTA) tillkommer i Kopparlunden Mitt, varav bostäder utgör cirka 50%. Cirka 300 lägenheter planeras. Det befintliga byggnadsbeståndet omfattar cirka 125 000 m2

I planens norra del, mellan Varmvalsvägen och Metallverksgatan planeras bostäder och byggnader för centrumändamål inom de tidigare parkerings-ytorna. Två områden för förskola inryms i den norra delen. Två byggnader som inrymmer bostäder och centrum tillkommer mot Östra Ringvägen. Inom den historiska kärnan sker komplettering av nya byggnader som inrymmer

Västerås stadskärna

Resecentrum

Mälardalens högskola

Koppar-lunden

DP Nord

DP Mitt

DP Syd

 4 (48) 

centrum och gymnasieskola och högskola/ universitet. Den befintliga bebyggelsen anpassas till nya funktioner och inrymmer centrum, gymnasie-skola och högskola/ universitet, samt verksamheter som inte är störande.

Metallverksgatan, Kopparlundsvägen, Varmvalsvägen, Trefasgatan och Sintervägen samt torg och parker kommer att utgöra den allmänna platsmarken. Merparten av trafiken är på Metallverksgatan, medan gående och cyklister prioriteras i de inre delarna av området. Strukturen med kvartersgator mellan byggnaderna bibehålls. Bil- och cykelparkering sker i huvudsak inom kvartersmark och i parkeringsgarage. En öppen parkeringsyta inom kvartersmark finns norr om Sintervägen.

Den befintliga bebyggelsen har kartlagts och skyddas till övervägande del i detaljplanen, främst exteriört men även interiört. Ursprungliga detaljer och rester från industriepoken, alléer, värdefulla träd och gårdsmiljöer skyddas.

Markföroreningar och hur de ska åtgärdas, dagvattenhantering, trafikbuller, parkering, luftkvalitet och risker har till viss del påverkat planens utformning.

Politiska beslut Byggnadsnämnden beslutade §130, 2017-06-15, att ge Stadsbyggnads-förvaltningen i uppdrag att upprätta en detaljplan för området.

Planhandlingar Plankarta med grundkarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning Illustrationsplan, Archus, 2019-05-13 Miljökonsekvensbeskrivning, Tyréns, 2019-05-14

Utredningar Gestaltningsprogram Detaljplan Mitt Kopparlunden Archus, 2019-04-18 Gestaltningsprogram allmän platsmark, Sweco/Västerås stad, 2019-01-25 Trafikbullerutredning Kopparlunden Mitt, ÅF, 2019-04-11 Dagvattenutredn. kvartersmark Kopparlunden Mitt, Structor, 2019-04-08 Dagvattenutredning allmän plats, Structor, 2019-04-09 Platsspecifika riktvärden samt översiktlig riskbedömning, detaljplan

Kopparlunden område mitt, samt tillhörande bilagor, Sweco, 2017-12-18 Riskbedömning klorerade kolväten inom DP Mitt, Sweco, 2019-02-14 rev

2019-04-17 Kostnadsbedömning åtgärder klorerade alifater, Sweco, 2019-04-16 Kostnadsbedömning sanering Kopparlunden Mitt, Sweco, 2017-12-07 Provtagningsplan, Sweco, 2017-12-08 Översiktlig riskbedömning Kopparlunden Mitt, Sweco, 2017-12-15 Riskbedömn. Miljö Allmän Platsmark, Sweco Environment, 2019-05-16 Geoteknisk utredning, Tyréns, 2017-12-15 Kulturmiljöutredning Kopparlunden Mitt, STOBA, 2019-03-11 Riskanalys Kopparlunden Mitt, Brandskyddslaget, 2017-12-20 Trafikalstring Kopparlunden, ÅF, VAP, 2019-04-04 Trafikutredning Kopparlunden, ÅF, 2019-04-10 Sol- och dagsljusstudie, Archus, 2019-04-18 Luftkvalitet och buller förskola, levereras efter samråd

Medverkande tjänstemän Planförslaget har utarbetats av arkitekt Anna Maria Häggblom och plan-arkitekt Henrik Siksjö, Tyréns, i samarbete med Salman Salman och Andreas Mallsten, Archus, Susanne Malo och Victor Ståhl på stadsbyggnads-förvaltningen och andra kompetenser från Västerås stad, samt fastighetsägare.

Läge Planområdet ligger omedelbart öster om Västerås stadskärna. Planområdet är knappt 10 hektar.

 5 (48) 

Kopparlunden Mitt, vy från Östra Ringvägen Diagonalt genom bilden är Varmvalsvägen, sedd i östlig riktning, med ny och befintlig bebyggelse som kantar den. Kopparlundsvägen, som är den andra viktiga axeln genom den historiska kärnan, löper vinkelrätt mot Varmvalsvägen något ovanför mitten av bilden. I vänster är Signaturbyggnaden som har en rundad form, i korsningen Kopparbergsvägen-Metallverksgatan.

Östra Ringvägen

 6 (48) 

Planförslag

De grå byggnaderna är befintliga, ny bebyggelse med färgade huskroppar.

E: Kontorshus i korsningen Metallverksgatan-Kopparbergsvägen. Underjordisk parkering.

F1: Bostäder och kontor mellan Metallverksgatan och Varmvalsvägen. Kvarteret är upphöjt med parkeringsgarage under. Lokaler i gatuplan.

F2: Kontorshus och förskola med gård i markplan.

F3:Kontorsbebyggelse samt p-garage.

G: Bostäder och lokaler mot Östra Ringvägen. Underjordisk parkering.

K: Bostäder och lokaler

L, M, N, O, P, Q: Befintlig bebyggelse med kontor, butiker, verksamheter, skolor mm.

Illustrationsplan över Kopparlunden Mitt (Archus), som visar hur planområdet kan bebyggas och utvecklas enligt plankartan. Befintlig bebyggelse är grå, ny bebyggelse är vit. Kvartersmark är markerad med ljus beige. Våningsantal är markerade med romerska bokstäver. Befintliga byggnader är numrerade enligt äldre förteckning.

PAR

K

TORG

PARK

TORG

TORG

TORG

DP syd

 7 (48) 

Övergripande gestaltningsidé Detaljplanen möjliggör en blandad stadsdel med bostäder, gymnasieskola och högskola/ universitet, förskola, centrum och verksamheter som inte är störande. Mötet mellan kulturhistoria och nutida tillägg ska inte döljas utan tydliggöras. Områdets stora kontraster i skala är en del av den industriella karaktären och är värdefull att bevara. Den befintliga gatu- och kvarters-strukturen och alla befintliga byggnader kommer att utgöra grunden för framtida byggnader och rumsbildningar, vilket skapar en småskalighet i horisontalplanet. En låg höjd och skala bevaras i den historiska kärnan. I kontrast till småskaligheten tillåts en ny och avvikande vertikalitet i den nytillkommande bebyggelsen. Detaljplanen säkerställer skyddet av de befintliga miljöerna och byggnaderna. Ett stort antal värdefulla träd och alléer sparas.

Nya byggnader ges en hög arkitektonisk kvalitet där sockelvåningar och allmän platsmark bidrar till liv och aktivitet. Materialval och omsorg om detaljer är avgörande för hur samverkan mellan nytt och gammalt kommer att upplevas. Hänsyn till bullerproblematik har tagits.

Övergripande stråk och platser/gröna rum utgör stommen i Kopparlunden, där gående och cyklister prioriteras. Parkeringar planeras in så att de inte stör stadslivet, övervägande inom kvartersmark och under mark, men även inom ytor som kan ställas om till andra verksamheter.

Rött innebär byggnader eller byggnadsdelar som rivs. Inga andra byggnader rivs. De blå byggnaderna bevaras.

 8 (48) 

Bebyggelse

Gestaltningsprogram Ett Gestaltningsprogram har tagits fram för den nya bebyggelsen och kvartersmarken i planområdet (Archus 2019‐04‐18). Gestaltningsprogrammet som är ett komplement till planhandlingarna, utgår från planprogrammet och har syftet att illustrera och tydligliggöra detaljplanens intentioner och bestämmelser samt att utgöra underlag och stöd för kommande projektering och bygglovsprövning.  

Varierad bebyggelse och taklandskap De nya kvarteren bör ha en variation i byggnadshöjder som bryter upp storskaligheten, skapar bra ljusförhållanden och bidrar till ett spännande gaturum. Fasaderna i Kopparlunden delas upp i kortare sekvenser för att skapa ett dynamiskt och variationsrikt gaturum. För att uppnå variation i taklandskapet förespråkas en mix av sadeltak och flacka tak. Flacka tak möjliggör takterrasser för bostäder och kontor i lägen med bra solförhållanden samtidigt som de gärna kan vara gröna och växtbeklädda.  

Material Det är viktigt att det fasadtegel som väljs är av hög kvalitet med vackra färgskiftningar, murförband och detaljlösningar. Byggnaderna med tegelfasader bör dock inte efterlikna de äldre industribyggnaderna. Cortenplåtar ger en vackert rödskiftande färgskala. Även aluminium, perforerade plåtar och metallkassetter knyter an till den industriella karaktären. Viktigt att montage av materialet görs med stor omsorg om detaljerna. Stora glaspartier ger en känsla av lätthet och transparens. Uppglasade ytor i sockelvåningar skapar en öppenhet mellan inne och ute. Träfasader bidrar med värme och mjukhet. Även detaljer på takterrasser, gårdar, entrépartier och sockelvåningar kan vara utförda i trä. Slamfärger i dovare färgskala knyter an till de övriga fasadmaterialen. 

En blandning bostäder‐verksamheter och levande entrévåningar Kopparlunden Mitt präglas av ett varierat utbud av bostäder och en blandning av kontor och verksamhetslokaler i en miljö där det gamla möter det nya. Entrévåningarna utformas för att aktivera gaturummet. Här lokaliseras entréer, cykelrum och verksamhetslokaler för exempelvis kontor, café eller små butiker.  

Om planbestämmelser Ett flertal olika användningar förekommer inom planområdet, som t ex bostäder och skolor. Användningsbestämmelserna centrum och verksamheter inrymmer en mångfald av möjligheter, vilket förtydligas här: Centrum (C1) innebär butiker, restauranger, kontor, gym, biografer, bibliotek, teatrar, museum, annan service, lokaler för religiösa ändamål, förenings- och samlingslokaler, vuxenutbildning, hotell, vandrarhem och lättare former av vård. Verksamheter (Z1) innebär olika typer av ytkrävande användningar. Anmälningspliktiga verksamheter tillåts som inte har lika stor påverkan som tillståndspliktiga verksamheter. Tillståndspliktiga verksamheter enligt förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör inte förekomma. Möjliga verksamheter är lokaler för serviceverksamheter, tillverkning, lager och verkstäder. Utbildningar med behov av stort utrymme eller med viss omgivningspåverkan kan också inrymmas i användningen. Begränsningen att handel med skrymmande varor och att fordonsservice, måleri eller lackering inte får förekomma har införts eftersom dessa användningar inte bedömts som förenliga med vad man vill uppnå med Kopparlunden.

Byggnadernas gestaltning styrs av flera utformningsbestämmelser (f1-11), som tillsammans med gestaltningsprogrammets intentioner ger ramarna för bebyggelsens utformning. En planbestämmelse ska beaktas i bygglovet, som innebär att höga kvalitetskrav på byggnaderna, med en hänvisning från plankartan till planbeskrivningen, (f1): Höga kvalitetskrav ställs på byggnadernas gestaltning, material och detaljutförande. Det fasadtegel som väljs ska vara av hög kvalitet med vackra färgskiftningar, murförband och detaljlösningar. Byggnader med tegelfasader bör dock inte efterlikna de äldre industribyggnaderna. Cortenplåt, aluminium, perforerade metallkassetter knyter an till den industriella karaktären. Stora glaspartier ger en känsla av lätthet och transparens. Träfasader i dovare färgskala bidrar med värme och mjukhet.

 9 (48) 

Med våningshöjd (f5) avses höjden från golv till golv.

Bruttoarea (BTA) anges endast för ny bebyggelse (e1-3) ovan mark. Övrig bebyggelse är antingen kulturskyddad, vilket är en begränsning i sig genom att byggnaders volymer skall bevaras eller hänsyn tas till ursprunglig volym, eller att andra typer av begränsning av byggrätten finns, som byggnadshöjd/nockhöjd och avgränsning av byggrätten på marken.

Varmvalsvägen i östlig riktning.

Högsta (byggnadshöjd) anges för ny bebyggelse. På Illustrationsplanen på sid 6 redovisas våningsantalet ur gestaltningsprogrammet, där byggnadshöjden inom respektive egenskapsområde motsvarar det högsta antalet våningar.

Det finns inte tillräckligt med BTA för att fullt ut bygga den högsta byggnadshöjd som anges inom egenskapsområdena med bestämmelserna f2

och f3, vilket innebär att man ska handskas med byggnadsvolymerna mer fritt, i enlighet med egenskapsbestämmelserna f2 och f3.

 10 (48) 

Område E

Den nya byggnaden fungerar som en signaturbyggnad vid en av Västerås viktigaste infarter, och utgör en karaktäristisk fond mellan Kopparbergsvägen och Östra Ringvägen. Delar av den befintliga byggnaden bevaras.

I korsningen Metallverksgatan-Kopparbergsvägen planeras nybyggnad av kontor med verksamheter i entréplanet, samt bevarad byggrätt med kontor i befintlig byggnad vid Varmvalsvägen. Under mark finns garage (P1) som är sammanbyggt med kvarter F1 under Legeringsgatan och med samlad in- och utfart från Legeringsgatan och marken får byggas över med ett bjälklag som planteras (b1, nockhöjd). Användningen är (CS1) Centrum, Gymnasieskola och högskola/universitet. Största bruttoarea ovan gatumark (e1) 5900 m2 innebär att högsta (byggnadshöjd) på 34,5 m, motsvarande cirka 8 vån, endast kan uppnås för en del av byggrätten.

Höga krav ställs på byggnadens gestaltning, material och detaljutförande (f1), se sid 8. Byggnaden ska fungera som en signaturbyggnad då den ligger väl synlig i flera gaturiktningar och uppföras i minst 2 volymer med stor andel glasade fasader (f2). Byggnaden kan med fördel bryta av mot den strikta tegelarkitekturen, med en organisk form. Portik ska finnas i markplanet (fportik), för att dels länka ihop Kopparbergsvägen med innergården samt att skapa luftighet och smitvägar. Lägsta våningshöjd i markplan är 4,2 m (f5), så att allmänna funktioner kan inrymmas här.

Den befintliga byggnaden i hörnet Varmvalsvägen-Legeringsgatan har användningen (CS1) Centrum, Gymnasieskola och högskola/universitet. Detaljplanen medför att byggrätten för den lägre delen av byggnaden utgår, vilket innebär att den byggnadsdelen rivs. Högsta (nockhöjd) är 13,0 m. I hörnet Varmvalsvägen- Östra Ringvägen placeras en nätstation (E), där höga krav ställs på byggnadens gestaltning, material och detaljutförande (f1).

 11 (48) 

Område F1

Den överbyggda gården mellan byggnaderna ger en skyddad utemiljö för bostäderna, i kombination med taken som kan utnyttjas som terrasser i fina sollägen. Förskolegården nere t h är i ljust grönt och förskolan i mörkt grönt.

Mellan Metallverksgatan och Varmvalsvägen planeras ett kvarter med bostäder och centrumverksamhet. Kvarterets gård är upphöjd och planterbar, (b1, nockhöjd) och nås via utvändiga trappor från omkringliggande gator eller via hiss och trappor i trapphusen. Längs Metallverksgatan placeras nya byggnader för Centrum samt Gymnasie-skola och högskola/universitet (CS1), nedan kallat kontorshus. Mot Varmvalsvägen och Kopparlundsvägen placeras bostadshus (B). Bostadshusens bottenvåningar som exponeras mot omkringliggande gator ska inrymma lokaler för centrum (C1) eller bostadskomplement som tvättstuga, cykelrum eller utrymme för sopsortering (e4). Centrum får inte förekomma i de övre våningsplanen i bostadshusen, då bostäder är prioriterade här. En förskola (S2) möjliggörs i kvarteret som ett alternativ till den förskola inom område F2, som är under utredning. Friytan är cirka 850 m2. Det möjliggör 2 avdelningar med 14 barn vardera och en friyta på cirka 30 m2 per barn. Särskilt skäl föreligger att friytan per barn är mindre än 40 m2, se Förutsättningar> Bebyggelse> Förskola. Förskolan innebär att friytorna för boende begränsas under förskolans öppettider.

Höjderna på bebyggelsen (byggnadshöjd) varierar mellan 28 och 34 meter, och motsvarar hus i 6 till 8 våningar. Byggrätten är uppdelad i BTA ovan mark (e1) för kontorshuset och BTA bottenvåning (e2) och BTA ovan bottenvåning (e3), för bostadshusen. BTA kontorshus: 8800 m2 BTA bostäder: 13850 m2. BTA (e1) för den upphöjda gården är 1900 m2 ovan mark.

Byggnadsvolymerna delas upp visuellt i avläsbara volymer och ska ha en variation i fasadmaterial, takformer, fönstersättning och byggnadshöjder (f3). Höga krav ställs på byggnadens gestaltning, material och detaljutförande (f1), se sid 8. Lägsta våningshöjd i bottenvåningen är 4,2 meter (f5). Balkonger får kraga ut max 1,75 m från fasad (f8) och även byggas ut över (prickmark) och innergårdar. Krav ställs på ljusa fasader mot gårdarna (f11). Detta med anledning av att mörka fasader i det här läget försvårar möjligheten för lägenheterna i grannhuset att uppnå tillräckligt god dagsljusstandard. Under den upphöjda gården och under mark planeras ett garage (P1) med ca 600 p-platser. In- och utfart sker från Legeringsgatan. Garage eller parkering får inte

 12 (48) 

exponeras mot omkringliggande gator med undantag för in- och utfart samt entréer (e5).

Läget för bostadshuset i korsningen Metallverksgatan-Kopparlundsvägen är utsatt för trafikbuller från Metallverksgatan, vilket innebär krav på särskilda lösningar. Enkelsidiga lägenheter mot Metallverksgatan ska vara mindre än 35 m2 (v1). För lägenheter som är 35 m2 och större, ska hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot en ljuddämpad sida (f4). Även industribuller som genereras av pågående verksamheter kan förekomma norr

Den östra delen av kvarteret med fasad mot Kopparlundsvägen.

om Metallverksgatan, fram till dess att en ny detaljplan genomförs som inrymmer bostadsändamål. Inga utomhusmiljöer för bostäder berörs dock, eftersom gårdarna ligger vända från Metallverksgatan.

 13 (48) 

Område F2

Förskolan bör placeras i planet ovan pelardäcket (orange markering). Byggnaden utförs förslagsvis i tegel och med stora glaspartier.

Varmvalsvägen avslutas i öster med en ny byggnad som följer det kilformade utrymmet mot Metallverksgatan. Byggnaden planeras inrymma Centrum, Gymnasieskola och högskola/universitet, samt förskola, (CS1S2). Högsta (byggnadshöjd) är 43,5 m. Största bruttoarea ovan gatumark (e1) 5750 m2. innebär att den högsta byggnadshöjden endast kan uppnås för en del av byggrätten och att byggnaden därför med fördel kan delas upp i olika volymer. Höga krav ställs på byggnadens gestaltning och material (f1) se sid 8.

Förskolan som planeras kan som mest omfatta 3 avdelningar à 18 barn. Då kommunen kräver minst 4 avdelningar, innebär det att förskolan måste drivas i privat regi. Byggnaden ska uppföras på pelare för att skapa en större friyta för gården, höjden mellan mark och undertak ska vara minst 5 meter (f7).

Förskolegården kommer delvis att inrymmas under detta pelardäck och får en friyta på knappt 1400 m2, där en del av gården är under tak (byggnaden). Friytan motsvarar 25,7 m2 per barn. Särskilt skäl föreligger att friytan per barn är mindre än 40 m2, se Förutsättningar> Bebyggelse> Förskola.

Angöring och inlastning till förskolan är från Varmvalsvägen, där en ficka anordnas för hämta-lämna, samt för inlastning. Parkering för kvarteret inryms huvudsakligen i parkeringsgaraget inom område F1.

Förskolegården är utsatt för trafikbuller från Metallverksgatan. Även industribuller som genereras av pågående verksamheter kan förekomma norr om Metallverksgatan, fram till dess att en ny detaljplan genomförs som inrymmer bostadsändamål. En planbestämmelse störningsskydd (m1) har införts, som innebär krav på bullerskydd och bullerdämpande åtgärder. Även luftföroreningar kan förekomma. Dessa frågor kommer att utredas närmare inför planens granskningsskede och planbestämmelserna kommer att anpassas. Se Risker och störningar> Verksamhetsbuller, Trafikbuller, Luftföroreningar.

Intilliggande befintlig byggnad inrymmer verksamheter och har entréer mot förskoletomten. Byggnaden beskrivs närmare i Område K.

 14 (48) 

Område F3

Oregelbundna friytor i kvarteret ger varierade uterum. Befintliga byggnader samt en mur kringgärdar kvarteret.

Den centrala delen i Kopparlunden Mitt kallas för Koppartorget. ”Kvarteret” kringgärdas längs Varmvalsvägen och Legeringsgatan av en fasad, bestående av resterande delar från rivna förrådsbyggnader, samt delar av ett tak, som integreras i den nya bebyggelsen. Byggnaderna planeras inrymma Centrum, Gymnasieskola och högskola/universitet (CS1). De befintliga byggnaderna som avgränsar kvarteret åt söder och öster inrymmer även Verksamheter utom handel med skrymmande varor, ej fordonsservice, måleri eller lackering (Z1). Parkeringsgarage (P2) i två plan nås via in- och utfart mot Legeringsgatan. Portiker möjliggör tillgänglighet för utryckningsfordon från Varmvalsvägen och Legeringsgatan.

Inne i kvarteret är kontorsbyggnader med (byggnadshöjd) 16,5 respektive 24,5 m, som är uppförda eller är under uppförande. Mot Varmvalsvägen och Legeringsgatan är högsta (byggnadshöjd) 21,5 respektive 23,5 m. Samman-lagd ny BTA (e1) för kvarteret är 11050 m2. Höga krav ställs på byggnadernas gestaltning, material och detaljutförande (f1), se sid 8. Byggnadsvolymerna delas upp visuellt i mindre enheter vad gäller fasadmaterial och byggnads-höjder (f3). Lägsta våningshöjd i bottenvåningen är 4,2 meter (f5).

Fasader och byggnader som kringgärdar kvarteret är kulturskyddade. Fasaden mot Varmvalsvägen och Legeringsgatan, samt del av den befintliga bygg-naden mot Legeringsgatan ska bevaras (q5, r) och får inte rivas. Den äldre bebyggelsen som avgränsar kvarteret åt söder och mot Kopparlundsvägen är av högt kulturhistoriskt värde och får inte rivas (q1, r). Byggnadsvolymen skall bevaras, får ej byggas på eller till. Befintligt fasadmaterial, taklutning och taktäckning skall bevaras. Vård och underhåll skall ske med material och metoder anpassade till byggnadens egenart. Se Bebyggelse> Kulturmiljö.

 15 (48) 

Område G

Kvarteret för huvudkontoret från 1950-talet kompletteras med bostadshus mot Östra Ringvägen. De nya byggnaderna är placerade så att det tidigare huvudkontoret är väl synligt från Östra Ringvägen.

Nybyggnad av bostäder planeras mot Östra Ringvägen (B), med (byggnadshöjd) 22 m respektive 41,5 m, uppdelat i ett lamellhus och ett punkthus på motsvarande 6 och 13 våningar. Byggnationen förutsätter att en före detta laboratoriebyggnad rivs, se karta på sid 7. Största BTA (e1) är 4000 m2 respektive 4950 m2. Höga krav ställs på byggnadens gestaltning och

material (f1), se sid 8. Bottenvåningen får användas för centrum (C1). För att ge intryck av en högre och stadsmässig bottenvåning även utan centrum, ska bottenvåningens fasad mot Östra Ringvägen utformas så att det visuella intrycket är en våningshöjd på minst 3,5 m (f6), se illustration. Samtidigt möjliggörs en sockelvåning i syfte att minska insynen i bostäderna. Balkonger får kraga ut högst 2 m från fasad (f9). Det befintliga kontorshuset (Nordiska metallverkens huvudkontor) inom samma fastighet får användas för centrum och bostäder (CB). Under mark/bjälklag och i del av befintlig kontorsbyggnad får parkeringsgarage (P1, P2, b1) med infart från Legeringsgatan byggas. BTA (e1) för den upphöjda gården är 700 m2. En byggrätt för återvinningshus finns i områdets nordöstra hörn (korsmarkerad mark). Krav ställs på att bostadshuset ska ha en ljus fasad mot gården (f11) för att ”ljusa upp”.

Läget är utsatt för trafikbuller från Östra Ringvägen, vilket innebär krav på särskilda lösningar för bostäder. Enkelsidiga lägenheter mot Östra Ringvägen ska vara mindre än 35 m2 (v1). För lägenheter som är 35 m2 och större, ska hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot en ljuddämpad sida (f4). Se avsnitt Planförslag> Risker och störningar> Trafikbuller.

Den gemensamma gården kommer att planeras för utevistelse och blir även en skyddad uteplats för de boende. Det kommer att behöva anläggas en parkering i nordvästra hörnet av fastigheten för att lösa tillgänglighet mm. För att styra upp att de angränsande grönytorna blir kvalitativa införs en bestämmelse om att kvartersmark i anslutning till parkeringsytor ska ha parkkaraktär med varierande vegetation. (f10). Springbrunnen som står på gården har ett bevarandevärde och kommer att flyttas till en ny plats inom Kopparlunden.

Det äldre huvudkontoret är av högt kulturhistoriskt värde och får inte rivas (q1, r). Byggnaden har även skyddsvärda interiörer (q3):

trapphusets utformning med trappa av betong med smidesräcke, golv av kalksten samt väggdekoration,

dörrar av teakfanér, fönster med teakbågar samt rundade aluminiumfönster.

Se Bebyggelse> Kulturmiljö.

 16 (48) 

Område K Ett nytt bostadshus med centrum i bottenvåningen (BC1) med (byggnadshöjd) 19,5 m och största BTA (e1) på 1850 m2 planeras i hörnet Metallverksgatan – Kopparlundsvägen. Höga krav ställs på byggnadens gestaltning, material och detaljutförande (f1), se sid 8, förslagsvis fasad i tegel med vackra detaljlösningar. Balkonger får kraga ut högst 1,75 m från fasad (f8). Läget är bullerutsatt, vilket innebär särskilda lösningar. Enkelsidiga lägenheter mot Metallverksgatan ska vara mindre än 35 m2 (v1). För lägenheter som är 35 m2 och större, ska hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot en ljuddämpad sida (f4). Se avsnitt Planförslag> Risker och störningar> Trafikbuller. Markanvändningen för arkivbyggnaden är Centrum, Gymnasieskola och högskola/universitet (CS1). Den före detta värmecentralen inrymmer idag verksamheter. Användningen av byggnaden bestäms till Centrum, Gymnasieskola och högskola/universitet, samt Verksamheter utom handel med skrymmande varor, ej fordonsservice, måleri eller lackering (CS1Z1).

Arkivbyggnaden och värmecentralen är av högt kulturhistoriskt värde och får inte rivas (q1, r). Se Bebyggelse> Kulturmiljö.

Arkivbyggnaden har även skyddsvärda interiörer (q3): trapphus med kalkstenstrappa och trappräcke av smide,

dekorationsmurat väggparti av tegel, spegeldörrar och profilerade foder. Se Bebyggelse> Kulturmiljö.

Bostadshuset som planeras mot Metallverksgatan föreslås ha en spännande takform. Värmecentralen och arkivbyggnaden som ligger söder och väster om bostadshuset har höga kulturhistoriska värden.

 17 (48) 

Område L, M, N, O, P, Q

Bebyggelsen inom dessa kvarter är uteslutande befintlig och består i huvudsak av äldre industribyggnader och kontorshus som inrymmer en mångfald av verksamheter, som hantverkare, handel, bageri, gym, vårdmottagningar, gymnasieskolor, kontor och grossister. Bebyggelsen ges en flexibel användning som motsvarar pågående användning, samt öppnar för nya användningar och mer blandning genom användningarna Centrum, Gymnasieskola och högskola/universitet samt Verksamheter utom handel med skrymmande varor, ej fordonsservice, måleri eller lackering (CS1Z1), och i vissa fall endast (CS1). I stort sett alla byggnader har ett kulturhistoriskt värde och skydd, och vissa skyddas även interiört. Markerade byggnader på kartan till vänster avser interiört skydd. Se nästa avsnitt Kulturmiljö.

Vaktmästar-bostad

Gamla huvudkontoret

Tråddrageri

Lager DP syd

Gamla Vals-verket

Typiska miljöer inom Kopparlunden Mitt där byggnaderna är fyllda av verksamheter och parkeringar inryms inom kvartersgatorna.

 18 (48) 

Kulturmiljö

Kopparlunden är en viktig del av Västerås industrihistoria och stolthet. Här finns både estetiska och historiska bevarandevärden, framför allt i den täta kärnan med dess tegelbyggnader, gränder och gårdar. Kring den inre kärnan finns flera större karaktärsbyggnader, några som bör bevaras i sin helhet och andra som kan utvecklas genom om- och påbyggnader och delvis kompletterande nybyggnad. Värden som särskilt ska uppmärksammas: Nuvarande verksamheter av skiftande slag har bidragit till att behålla en

genuin industrikaraktär som är typisk för området. Den inre kärnan av Kopparlunden karakteriseras av kulturhistoriskt

värdefulla byggnader i relativt enhetlig höjdskala och hantverksmässigt murade tegelfasader.

De olika tidsepokerna syns tydligt i tegelfasadernas utformning, från det sena 1800-talets tegelarkitektur med inspiration från medeltiden till byggnaderna från 1940- och 50-talet med ett tydligt funktionalistiskt formspråk.

Metallverkets huvudkontor från mitten av 1950-talets med dess fasader och interiör i tidstypisk modernism.

Områdets olika byggnadstyper med obrutna fasader och byggnadsvolymer från olika perioder konstituerar den mångskiftande karaktären.

Fasadernas rytmiska uppdelning med stora fönster i de slutna tegelmurarna utgör områdets stomme.

Ursprungliga fasadfönster, takfönster och lanterniner samt dörrar och portar är viktiga delar av upplevelsen av området.

Industrihallarnas rum och synliga stål- och betongkonstruktioner. Trädplanteringar vid den gamla allén är en viktig del av upplevelsen i

området. Även vildvinet på tegelfasaderna är en viktig del av områdets äldre karaktär.

Merparten av byggnaderna i område L, M, N, O, P, Q har högt kulturhistoriskt värde (q1) och ett par har kulturhistoriskt värde (q2). Vissa har även skyddsvärda interiörer (q3). Alla dessa byggnader har rivningsförbud (r). I vissa miljöer skyddas även utemiljöerna (q4). Utemiljön skyddas vid det gamla huvudkontoret (q4) och inom flera av kvartersgatorna. Markbeläggning av gatsten förstärker områdets äldre karaktär.

Utemiljö vid det gamla huvudkontoret.

 19 (48) 

Interiört skydd, q3-bestämmelser

Område G, Nordiska metallverkens huvudbyggnad:

trapphusets utformning med trappa av betong med smidesräcke, golv av kalksten samt väggdekoration,

dörrar av teakfanér, fönster med teakbågar samt rundade

aluminiumfönster.

Område K, Arkiv: trapphus med kalkstenstrappa och

trappräcke av smide, dekorationsmurat väggparti av tegel,

spegeldörrar och profilerade foder.

Område M, Tråddrageri: takstolar av nitat stål och trä samt

lanternin.

Område L, Gamla valsverket: gjutjärnskonsoler för takstolar samt

takstolar av nitat stål, lanternin med sidoljus.

Område Q, Gamla huvudkontoret t v: kalkstensgolv, kalkstensracka med

träräcke, snickerier såsom dörrar, dörrfoder,

sockelpaneler och fönstersmygar, kakelugnar,

fönster med spanjolettlås.

Område Q, Vaktmästarbostad: fönster med spanjolettlås, ursprungliga spegeldörrar med

profilerade foder, galler av mässingssmide från 1950-talet.

Område Q, Lager: gjutjärnskonsoler för takstolar samt

takstolar av nitat stål

Exempel på ursprungliga byggnadsdetaljer och fönster.

 20 (48) 

Skyddsbestämmelser för övrig befintlig bebyggelse beskrivs i föregående avsnitt, Planförslag > Bebyggelse.

Det förekommer även en stor mängd industrihistoriska detaljer i olika delar av området, från äldre funktioner som skyltar, maskininfästningar, traverser, gasrör samt luckor till kulvertar som skall bevaras. Det finns även portiker och ursprungliga smidesstaket mm som skall bevaras (q4, q6, samt generell bestämmelse för hela planområdet).

Värdefulla industrihistoriska detaljer, kulvertluckor, grindstolpar och smidesstaket.

Allmänna skyddsbestämmelser för hela planområdet, för allmän platsmark och för kvartersmark Ursprungliga byggnadsdetaljer i området såsom skyltar, maskininfästningar, infästningar från 2:a världskriget osv skall bevaras. Vildvin på fasaderna bör behållas. Ursprungliga, samt väl anpassade fönster skall bevaras. Skyddsbestämmelser för allmän platsmark q6 Traverser, gasrör samt luckor till kulvertar skall bevaras. Portiker av tegel

samt ursprungliga smidesstaket skall bevaras. Gatstensbeläggning skall bevaras.

Skyddsbestämmelser för kvartersmark q1 Byggnader med högt kulturhistoriskt värde. Byggnadsvolymen skall

bevaras, får ej byggas på eller till. Ursprungligt fasadmaterial, taklutning och taktäckning skall bevaras. Vård och underhåll skall ske med material och metoder anpassade till byggnadens egenart.

q2 Byggnader med kulturhistoriskt värde. Vissa förändringar kan tillåtas om dessa görs med hänsyn till byggnadens ursprungliga utformning och volym.

q3 Skyddsvärd interiör, med hänvisning till sid 19 i planbeskrivningen.

q4 Traverser, gasrör samt luckor till kulvertar skall bevaras. Portiker av tegel samt ursprungliga smidesstaket skall bevaras. Gatstensbeläggning och trädgårdsmiljö skall bevaras.

q5 Fasadmurar, bevarade tak samt resterande byggnadsdelar skall bevaras och underhållas. Underhåll skall ske med likvärdigt material och utförande.

r Byggnaden får inte rivas.

 21 (48) 

Solstudie

En solstudie har gjorts över område F1, där merparten av bostäderna är lokaliserade, och även en förskola kan placeras. Solstudien visar sommarsolståndet 21 juni och höstdagjämningen 21 september.

Vårdagjämningen 21 mars har mycket snarlika förhållanden. Solförhållandena på gården är ganska begränsade och bäst längs kontorsfasaden i norr.

Dagsljus Dagsljusförhållandena har utretts (Archus 2019-04-18). Tillgången till dagsljus uppfyller preliminärt BBR´s dagsljuskrav, med undantag för några innerhörn och vissa delar av bottenvåningarna, där fönsterdjup och fönsterstorlekar bör beaktas. Balkonger med normal storlek bör inte ge en stor reduktion av dagsljus i bakomliggande rum. Dagsljuskraven för kontor uppfylls, med undantag för vissa bottenvåningar, där lokaler och garage kan inrymmas, som inte har något dagsljuskrav. En planbestämmelse (f11) införs därför i vissa lägen att fasader mot gårdar ska vara ljusa, för att förbättra ljusförhållandena och upplevelsen av ljus.

Fornlämningar Om fornlämningar påträffas i samband med exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen.

Skyddsrum Skyddsrum behöver för närvarande inte anordnas.

Tillgänglighet I samband med bygglovsprövning för ändrad användning, finns det möjligheter att stärka tillgängligheten inom de befintliga byggnaderna.

God tillgänglighet till bostadsentréer ska säkerställas och framkomlighet tryggas. Entréer ska lokaliseras så att avståndet till angöring för handikap-parkering och färdtjänst inte överskrider 25 meter. Tillgänglighet till upphöjda innergårdar kommer att uppnås via trapphusens hissar.

Tillgänglighet och framkomlighet ska säkerställas för personer med kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Utformningen av allmän platsmark, med hänsyn till orienterbarhet och trygghet är särskilt viktig där blandade trafikslag

 22 (48) 

kommer att tillåtas. Tillgänglighet till lekplatser inom kvartersmark och allmän plats ska tillgodoses.

Trygghet Ny och väl uttänkt belysning bidrar till tryggheten i området. Bostäder och levande bottenvåningar medför social kontroll och trygghet. Även att Kopparlunden blir mer levande i sin helhet bidrar till trygghetskänslan, i förhållande till dagens situation.

Stråk, ytor och platser och undvikanden av ödsliga ytor och mörka skrymslen präglas av en orienterbarhet överblickbarhet, vilket ökar tryggheten.

Gång- och cykelpassager måste exempelvis upprättas och förbättras för att Kopparlunden ska bli en trygg stadsdel. Denna detaljplan hanterar dock inte dessa frågor, då dessa anslutningar är belägna utanför detaljplanens gräns.

Mark och vatten

Naturmiljö Samtliga alléträd kommer att kunna sparas och skyddas. Även övriga större träd har stora värden och skyddas. Samtliga träd som bär mistlar (vid samrådstillfället), sparas, förutom två som måste fällas. Dispensansökan är inlämnad till länsstyrelsen för de mistelträd som måste fällas.

Skyddade träd inom allmän platsmark skyddas med beteckningen (träd) på plankartan, vilket innebär att träden ska bevaras. Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Inom kvartersmark finns motsvarande skydd med beteckningen (n1). De skyddsvärda träden beläggs även med krav på marklov (a1) inför eventuell fällning, till följd av sjukdom eller att de utgör en säkerhetsrisk. Träd i alléer och träd med mistlar är även skyddade av annan lagstiftning än PBL och det krävs dispenser från Länsstyrelsen för att göra något med dessa. Vildvinet som finns på flera av de äldre byggnaderna, nämns i flera sammanhang som värdefullt ur kulturhistorisk synvinkel.

Träd i Dp Kopparlunden Mitt. Rödmarkerade och magentafärgade träd inom brun linje skyddas i detaljplanen. Träd med gröna markeringar är bärare av mistel. Alléskydd är dessutom inom orange linje.

alléskydd

träd med mistel som fälls

träd som skyddas i

detaljplanen

 23 (48) 

Park, torg och lek

En nyanlagd park vid Kopparlundsvägen till vänster, till höger är en nyanlagd park inom ”Koppartorget”.

Gestaltningsprogram för allmän plats (Sweco), grönstruktur och parker/torg.

Friytor för utevistelse finns både inom allmän plats och inom kvarteren. För de bostäder som planeras, kommer bostadsgårdarna att vara den primära utemiljön för småbarnslek. Omedelbart öster om planområdet planeras en stadsdelspark som dock till större delen kommer att genomföras i ett senare skede. Utöver denna kommer en mångfald av parker, torg och grönytor att tillgodose behovet av platser för utevistelse, möten, evenemang och aktiviteter. Se Illustrationsplan på sid 6.

Värdet av platsbildningarna är högt och de kommer att bli trivsamma utemiljöer både för boende och de som vistas i området. I gestaltningsprogrammet för allmän plats beskrivs olika strategier för de allmänna platserna.

Kopparlundsvägen benämns som ”kulturstråket” med sittplatser, uteserveringar och cykelparkeringar. I södra delen är ”kulturtorget”. Parkeringsytan som är i anslutning till torget ligger på kvartersmark och är tänkt att kunna ställas om till kulturella evenemang. En torgyta finns också i anslutning till Metallverksgatan.

Inom ”Femmans torg” norr om byggnad 5 föreslås möbleringsytor, fontän och en scen.

Sintervägen och ytorna i anslutning till den blir en viktig del av utemiljön. Söder om byggnad 5 skapas ytor för uteaktiviteter.

Skolverksamhet i form av gymnasieskola samt högskola/ universitet (S1) förekommer på flera ställen i Kopparlunden, där befintliga byggnader tagits i anspråk för dessa ändamål. Dessa skolformer har inte behov av friytor, men bör ändå beaktas vid planeringen av den allmänna utemiljön.

För att uppnå en bra utemiljö ur rekreativ synvinkel och utifrån barnperspektivet är det mycket viktigt att bostadsgårdarna blir väldisponerade och tillräckligt stora med bra sol- och ljusförhållanden, samt att de skyddas från trafikbuller och andra störningar. Det är viktigt att växtbäddarna på de överbyggda gårdarna är dimensionerade så att de möjliggör planteringar i riklig omfattning och även dagvattenfördröjning, och så att utemiljön blir

 24 (48) 

inbjudande för utevistelse. Även takytor kan fungera som utemiljö för bostäder, förskolor och verksamheter. Lekplatser och andra friytor ska planeras så att det finns skydd för solen. Merparten av de befintliga träden sparas och skyddas i detaljplanen. Träd bidrar till skugga och ett behagligt lokalklimat. Se Planförslag> Bebyggelse/ Solstudie.

Geotekniska förhållanden För de norra delarna av Kopparlunden Mitt som planeras för nybebyggelse, har en geoteknisk utredning utförts (Tyréns 2017-12-15). Jorden bedöms enligt jordartskartan bestå av postglacial lera. Berg har påträffats på 4 till 14 meters djup. Djup under mark till grundvattennivå varierar mellan 2,6 och 4 meter.

För område 1, 2 och 4 gäller att om byggnaderna förses med underjordiskt garage kan grundläggning på delar av byggnaden troligen ske i morän eller berg. Bergschakt kan bli aktuellt. För område 3 rekommenderas det att byggnader som uppförs inom området grundläggs med fribärande golv ovan

Karta ur geoteknisk utredning. Geoteknisk utredning har utförts i områden med röd ram. Bebyggelsens utformning är inte uppdaterad.

stödpålar. För område 2a är bedömningen att samma geotekniska hållanden gäller som för område 2 (Geoteknisk utredning, (Tyréns, 2017-12-15). Mark inom Koppartorget (område 5) är kartlagd i tidigare skede.

Slutgiltigt grundläggningsutförande kan ske efter det att bebyggelsens utformning är bestämd. Det är av stor vikt att studera byggnadernas lägsta golvnivå då bergnivån varierar inom undersökningsområdena. Temporär grundvattensänkning kommer eventuellt att krävas vid schakt för garage. Trädens livsbetingelser måste beaktas under tiden som eventuell grundvattensänkning sker. Föroreningar av klorerade kolväten finns i grundvatten och att särskild hantering av grundvatten behöver ske vid grundvattensänkning vid schakt för garage. Kompletterande geotekniska undersökningar samt långtidsmätning av grundvatten krävs. Radonsäker grundläggning förutsätts.

Dagvatten Dagvattenutredningar har tagits fram inför planerad exploatering inom kvartersmark respektive allmän plats. (Structor 2019-04-05 /09). Dagvattnet från området leds åt söder till Mälaren via Västerås hamnområde. Dagvattensystemet dimensioneras för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vatten. Enligt Västerås stad får det totala utflödet som ansluts till kommunalt dagvattennät inte överstiga 15 l/s ha. Beräkningar har utförts som visar att det sammanlagda fördröjningsbehovet inom hela detaljplaneområdet är 23-24 mm, vilket innebär en volym på 626 m3 för kvartersmarken inom Dp Mitt och cirka 913 m3 för allmän plats inom hela Kopparlunden. Föreslagen dagvattenhantering förutsätter att detaljprojektering sker i kommande skeden.

I dagvattenutredningen för kvartersmarken har beräkningar utförts baserat på att även kvartersmarken fördröjer dagvattnet till ett maximalt utflöde motsvarande 15 l/s ha. Inom kvartersmarken ska fördröjning av dagvatten ske på gröna tak, inom växtbäddar, i magasin och skelettjordar. Utåtlutande tak i fastighetsgräns mot gata bör undvikas, då fördröjning ej blir möjlig för takytan. Mark som inte består av bjälklag finns tillgänglig för fördröjning, t ex

2a

5

 25 (48) 

förgårdsmark och kvartersgator. Här måste föroreningsproblematiken beaktas för att inte föroreningar ska spridas.

Dagvattenutredningen för allmän platsmark beskriver fördröjningsbehovet inom allmän platsmark och kommunala gator samt skyfallshantering i ett övergripande perspektiv. Dagvatten tas här omhand i fördröjningsstråk, skelettjordar, nedsänkta växtbäddar och grönytor. Genom dessa lösningar erhålls inte bara en fördröjning utan även en rening av dagvattnet.

Vid extrema regn som är större än dimensionerande för området är det för ny exploatering viktigt att höjdsättningen är utförd så att dagvattnet kan rinna av ytledes mot säkra avrinningsvägar på omkringliggande gator utan att skada byggnader eller annan infrastruktur, se karta nedan.

Dagvattenhanteringen i området är en viktig åtgärd för att hantera klimatförändringarna.

Anläggningar och stråk inom allmän plats för att hantera större regn och skyfall (Gestaltningsprogram allmän plats, Sweco).

Infrastruktur

Gång‐, cykel‐ och biltrafik Programmets intentioner att kopplingar till omkringliggande stadsdelar som finns ska förstärkas och nya tillskapas. Gående och cyklister ska prioriteras i Kopparlunden. Det ska vara möjligt att köra bil, men genomfartstrafik ska undvikas. Föreslagna gång- och cykelbron över E18 är en förutsättning för att kunna genomföra detaljplanerna, eftersom Kopparlundens skolbehov kommer att lösas genom att utöka Emausskolan, som ligger norr om E18.

Gångfartsområde innebär blandtrafik med bil, cykel och fotgängare. Cykelfartsgata innebär att cyklar och bilar delar på körfältet. Cyklarna styr bilarnas hastighet.

Lågpunkt som måste hanteras vid höjdsättning av gatan.

Räddningsväg på kvartersmark Passage Trafikintensiv punkt

Gatustruktur i Kopparlunden (Gestaltningsprogram allmän plats, Sweco).

 26 (48) 

Norra delen av Metallverksgatan är områdets största gata, och utformas med körfält i vardera riktningen och får dubbla trädrader som varvas med längsparkeringar. Cykelbana planeras på norra sidan av gatan. Dubbla gångbanor.

Varmvalsvägen utformas som en cykelfartsgata med en enkel trädrad som varvas med längsparkeringar, samt dubbla gångbanor. Längs gatans norra sida är ett generöst område förgårdsmark som möjliggör stadsliv i soligt läge.

Kopparlundsvägen kommer att bibehålla sin karaktär med smågatsten, träd och vildvin. Gatan blir ett gångsfartsområde med platser för gatumöblering, uteserveringar och cykelparkering.

Den östvästliga axeln längs Sintervägen kommer att bli särskilt viktig för gång- och cykeltrafik om en tunnel under Mälarbanan förverkligas.

Biltrafik och angöring koncentreras till Metallverksgatan som i öst-västlig och utformas som en stadsgata, och som i nord-sydlig riktning får en ny sträckning parallellt med järnvägen. Angöring till den inre kärnan sker via Trefasgatan och Varmvalsvägen. Varmvalsvägen och Kopparlundsvägen blir stråk där fordon får föras fram i låga hastigheter och man huvudsakligen rör sig per cykel eller till fots.

En passage finns genom en portik mot/inom DP Syd, se pil på karta på föregående sida. Kopplingar till DP Nord finns i flera lägen längs Metallverksgatan.

Förutom de allmänna gatorna, finns en äldre struktur av ”kvartersgator” som ligger inom kvartersmark. Vissa av dem planläggs med användningen trafik och räddningsväg på kvartersmark (T). De kommer att vara fullt tillgängliga för allmänheten och användas för angöring och parkering till byggnaderna, samt att på vissa sträckor utgöra räddningsvägar. Se illustration på sid 25 samt Planförslag> Risker och störningar> Framkomlighet för räddningsfordon.

(Utfartsförbud) är infört som planbestämmelse i gränsen mot Östra Ringvägen / Kopparbergsvägen för kvartersmarken och Sintervägen och Varmvalsvägen för att undvika konflikter med befintlig gång- och cykelväg.

Parkering och angöring Parkeringsbehovet för Kopparlunden har beräknats, se tabell. Behov som alstras av byggnad 5 inom Verkstaden 6 medräknas inte, utan tillgodoses utanför planområdet. Utan åtgärder blir parkeringsbehovet för Kopparlunden Mitt 1495 platser. Antalet redovisade p-platser är 1007 st, vilket innebär ett underskott på 488 platser. Efter reduktion av parkeringsbehovet med 1) bilpool, 2) Mobility Management (MM)-åtgärder 3) samutnyttjande, uppstår ett överskott på 115 parkeringsplatser. MM är ett sätt att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Syftet med MM är att påverka resan innan den har börjat med mjuka åtgärder såsom information och kommunikation.

 27 (48) 

Avsikten i DP Mitt är att samtliga åtgärder för att reducera parkeringsbehovet kommer att tillämpas.

På platsen för stora parkeringen mot Metallverksgatan får ett parkeringsgarage i två plan under mark samt ett plan under bjälklag byggas (P1). Legeringsgatans anslutning till Metallverksgatan är den mest trafiktäta punkten i Kopparlunden, se karta på sid 25. I detta läge är även angöringen till det underjordiska parkeringsgaraget med 629 platser, under kvarter E och F1.

Ytterligare parkeringsgarage planeras inom kvarter E, F3, G, se illustrationsplan på sid 6. Parkeringsgarage under mark är markerade med (P1) på plankartan. Parkeringsgarage har beteckningen (P2). Norr om Sinter-vägen sker parkering inom den befintliga parkeringen, på kvartersmark (P3).

Parkering kommer även att förekomma i markplan inom kvartersmarken. Där kvartersgatorna ansluter till Kopparlundsvägen bör man hålla fritt från parkering och i stället upplåta marken för uteserveringar, sittplatser, lekanordningar och dylikt. Parkering får inte heller förhindra framkomligheten inom områdena markerade med (T), trafik och räddningsväg.

I planområdets nordöstra del vid Varmvalsvägen finns allmän platsmark, TORG, över vilken angöring sker till byggnader, se bild till vänster. Angöring till förskola är längs Varmvalsvägens norra sida, se beskrivning för område F2.

Inom DP Syd finns en förskola med entré mot Sintervägen som förutsätts kunna nyttja intilliggande markparkering för angöring.

Behovet av cykelparkeringsplatser är på samma vis som bilparkeringsplatser beroende av typ av markanvändning. Enligt Gestaltningsprogram Kopparlunden mitt (Arhus) är cykelparkeringsbehovet för området cirka 2000 platser och 950 platser utomhus är redovisade. Inom område F1 planeras även cykelparkeringar inomhus. Möbleringszoner med cykelparkeringar kommer

också att finnas längs gatorna i området. Ytterligare cykelparkeringar kan behöva tillkomma.

Kollektivtrafik Detaljplanen medför inga ändringar i kollektivtrafiken.

Avfall Avfall ska hanteras enligt Västerås stads lokala renhållningsordning. Avfallshanteringen ska planeras och utformas så att hänsyn tas till den värdefulla miljön. Det begränsade utrymmet utomhus i många lägen leder till att avfallshanteringen i första hand bör inrymmas i befintliga och nya byggnader. Behållare (utomhus) ovan mark bör undvikas. Underjords-behållare kan vara alternativ. Bebyggelsen längs de smala gränderna kan kräva att uppsamlingsplatser för hushålls- och förpackningsavfall lokaliseras i anslutning till angörings- och huvudgator. Utrymme för sopsortering kan med fördel inrymmas i bostadshusens bottenvåningar. Återvinningscentral finns öster om Mälarbanan.

P-behov Kopparlunden Mitt (Archus) Totalt Varv HKP Bilpools-P

Grundtal parkeringsbehov 1 495 75

Med reduktion för bilpool 1 311 75 63

Med reduktion för MM-åtgärder 1 212 75 63

Med reduktion för samnyttjande 892 75 63 Antal redovisade p-platser enligt gestaltningsprogram 1 007

Balans enligt grundtal -488

Balans med reduktion för bilpool -304 63 Balans med reduktion för MM-åtgärder -205 Balans med reduktion för samnyttjande 115

 28 (48) 

Teknisk försörjning Detaljplanens genomförande innebär omfattande ombyggnad av system för vatten och avlopp, el, tele och bredband. Strävan är att allmänna ledningar ska ligga inom allmän platsmark. Inom kvartersmarken kan dock enstaka allmänna ledningar komma att förläggas. Två områden för underjordiska ledningar är inlagda inom kvartersmarken (u).

En ny transformatorstation planeras i områdets nordvästra hörn (E), som kompletterar den befintliga i områdets västra del. Brännbara material får inte vara inom 5 meter från transformatorstationen (säkerställs genom egenskapsgräns och prickmark). Transformatorstationer avger magnetfält vilket kräver säkerhetsavstånd på 5 m. En befintlig transformatorstation finns vid Legeringsgatans södra del.

Risker och störningar

Verksamhetsbuller Kopparlunden ska i enlighet med det ramavtal som tecknats mellan staden och fastighetsägarna, där planprogrammet är styrande, utvecklas till en stadsdel med bostäder, kultur, handel, skola och företagande. Befintliga och planerade verksamheter ska därmed anpassas till de övergripande målen för stadsdelen.

Externt buller från befintliga verksamheter i området bedöms inte överskrida gällande riktvärden (Naturvårdsverkets vägledning 2015). Verksamheter utom handel med skrymmande varor, ej fordonsservice, måleri eller lackering (Z1) som skulle kunna ge upphov till industribuller ligger som regel inte anslutning till bostäder eller förskolor. Där risk för buller kan finnas, kommer en utredning att göras inför planens granskningsskede. Ett sådant läge är förskolan inom område F2. Pågående verksamhet norr om Metallverksgatan kan även medföra störningar för bostäder och förskolan inom dp Mitt.

Trafikbuller En trafikbullerutredning har gjorts (ÅF, 2019-04-04) för Kopparlunden Mitt. Utredningen omfattar buller från väg- och spårtrafik och bygger på de trafikflöden som beräknats (ÅF, VAP, 2019-04-01), där andelen tung trafik är satt till 10 %. Uppräkning med 1,5 % per år fram till år 2040 är gjord. 2 scenarier redovisas, scenario 1 visar Kopparlunden Mitt, då utbyggnad skett i Kopparlunden Nord. Scenario 2 visar Kopparlunden Mitt, innan utbyggnad i Kopparlunden Nord. Scenarierna är i stort sett identiska, med något bättre bullerförhållanden i scenario 1.

Ekvivalenta ljudnivåer utomhus för externt industri- och verksamhetsbuller kl 06-18 kl 18-22 samt lör-, sön-och

helgdag kl 06-18 kl 22-06

Bostäder Skolor Förskolor (Vårdlokaler)

50 dBA 45 dBA 40 dBA

 29 (48) 

Enligt förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör inte buller från spårtrafik och vägar överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en

uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För bostäder om högst 35 kvm gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Om den ljudnivå som anges ovan ändå överskrids bör 1. Minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där

55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. Minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA

maximal ljudnivå inte överskrids mellan klockan 22:00 och 06:00 vid fasaden.

Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i ovan ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan klockan 06:00 och 22:00.

Fasader mot Östra Ringvägen och Metallverksgatan får upp mot cirka 65 dBA ekvivalent och 84 dBA maximal ljudnivå vid mest utsatta fasad, vilket överskrider riktvärdet på 60 dBA. Bedömningen utgår då 1. från att erhålla en bullerdämpad sida där minst hälften av bostadsrummen

är vända mot en sida med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå nattetid.

2. från att bullret inte får överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad för mindre lägenheter som är högst 35 kvm.

Samtliga bostäder har möjlighet till gemensamma uteplatser på gård med högst 50 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå. Beroende på placering kan lokala bullerskydd behövas.

Scenario 2. Ekvivalenta nivåer vid fasad, frifältsvärden mot Ö Ringvägen och Metallverksgatan.

 30 (48) 

Planbestämmelser som införs på plankartan i bullerstörda lägen är för bostäder: f4 Minst hälften av bostadsrummen i en lägenhet ska orienteras mot en

ljuddämpad sida. v1 Enkelsidiga lägenheter mot Östra Ringvägen och Metallverksgatan

ska vara mindre än 35 kvm.

I Naturvårdsverkets vägledning Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik (NV-01534-17) framgår kraven för en god utemiljö på skolor och förskolor. Med skolgård avses en öppen plats utomhus där barnen vanligen tillbringar sina raster eller där pedagogisk verksamhet bedrivs. På ytor som används för lek, vila eller pedagogisk verksamhet bör ljudmiljön vara god och möjliggöra den tänkta verksamheten.

På skolgård som exponeras för buller från väg- eller spårtrafik bör den ekvivalenta bullernivån 50 dBA, underskridas på delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Vidare bör den maximala nivån 70 dBA underskridas på dessa ytor. En målsättning kan vara att övriga vistelseytor inom skolgården har högst 55 dBA som ekvivalent nivå samt att den maximala nivån 70 dBA överskrids maximalt 5 gånger per genomsnittlig maxtimme. Bullersituationen kommer att utredas specifikt för den planerade förskolan inom område F2, inför planens granskningsskede, där även bullerskalan utökas till att börja på 50 dBA. Den preliminära bedömningen är dock att åtgärder krävs, varför en planbestämmelse som innebär störningsskydd (m1) har införts, som innebär krav på bullerskydd och bullerdämpande åtgärder.

Exempel på möjliga planlösningar inom område G (se Illustra-tionsplan sid 6), ej skalenligt.

Scenario 2, ekvivalenta ljudnivåer 2 m över mark, reflekterade värden, B=bostäder, F=förskola

Scenario 2, maximala ljudnivåer 2 m över mark, reflekterade värden, B=bostäder, F=förskola

B

B

B F

B

B

B

B F

B

 31 (48) 

Farligt gods En riskanalys med avseende på farligt gods har gjorts (Brandskyddslaget 2017-12-20), då Kopparlunden som helhet i norr angränsar mot E18 som utgör en primär transportled för farligt gods och i öster gränsar mot Mälarbanan där transporter av farligt gods sker på järnväg. Längs med järnvägen löper även en biogasledning, förlagd i mark. DP Mitt erhåller dock ett grundskydd med tanke på befintligt avstånd till E18 och Mälarbanan (cirka 180 respektive 75 meter). Utifrån genomförd analys konstateras det att den sammanvägda risknivån inte medför att vidare riskreducerande åtgärder måste vidtas. Planområdet bedöms därför kunna exploateras utan krav på riskreducerande åtgärder.

Framkomlighet för utryckningsfordon Genom att det inom de två stora sammanhängande områden kvartersmark är mer än 50 meter till allmän platsmark från de centrala delarna, måste framkomlighet för utryckningsfordon säkerställas inom kvartersmarken. Två områden med beteckningen (T), Trafik och räddningsväg på kvartersmark har därför lagts in. Se karta på sid 25.

Luftföroreningar Komplettering med utredning inför granskning för förskola i område F2.

Förorenad mark Den industriverksamhet som funnits i Kopparlunden har bidragit till föroreningar i mark och grundvatten. Tidigare undersökningar som i huvudsak omfattar oljor och metaller har kompletterats med miljötekniska markundersökningar med efterföljande riskbedömning avseende klorerade kolväten.

Oljor och metaller Sweco har i en rapport ”Platsspecifika riktvärden samt översiktlig riskbedömning, detaljplan Kopparlunden område mitt, samt tillhörande bilagor”, 2017-12-15 sammanställt tidigare gjorda undersökningar över förorenad mark i en (kart)databas, samt delat in området i fem olika

typområden, 1) Bostäder 2) Område för verksamheter 3) Park- och grönområden 4) Torg 5) Gator, parkeringar, cykel- och gångvägar. Förhöjda halter av framför allt koppar och zink, samt oljor förekommer. Syftet med utredningen är att bedöma riskerna och hur mycket de måste reduceras för att det inte ska uppstå oacceptabla effekter på hälsa och miljö.

Utförda utredningar visar på ett åtgärdsbehov inom området och rekommenderar kompletterande provtagningar med riskbedömning för att mer i detalj bedöma åtgärdsbehovet. En kostnadsbedömning omfattande sanering av metaller, olja, PAH samt PCB i jord genom bortschaktning och omhändertagande har tagits fram. Uppskattade kostnader för sanering är för Verkstaden 14, 5,8 MSEK, Verkstaden 15, 1,5 MSEK, Verkstaden 19, 0,7 MSEK, Allmän plats inom Verkstaden 14, 0,3 MSEK, Verkstaden 21 0,8 MSEK. En osäkerhetsfaktor (99-percentil) är beräknad som säger att kostnaderna kan dubbleras.

En provtagningsplan som täcker in områden som inte är undersökta har upprättats (Sweco 2017-12-08) och godkänts av kommunen.

De ytor som enligt planförslaget utförs av Allmän platsmark har undersökts med avseende på metaller och organiska ämnen i jord (Sweco 2019-05-16). Resultaten påvisar främst metallförorening (koppar, zink, arsenik och bly) i äldre fyllnadsmassor i övre jordlagren.

Inom allmän platsmark kommer flera områden att schaktas för anläggande av trädplantering och parker där ytlig och förorenad jord ersätts med nya skelettjordar. Schakt kommer även att utföras för etablering avledningar, anläggande av gator och gc-vägar där delar av föroreningen kommer att utgöras av överskottsmassor. Där kvarvarande föroreningar bedöms utgöra en risk görs en åtgärdsutredning och riskvärdering på samma sätt som i övrig planområdet.

 32 (48) 

Klorerade kolväten Riskbedömning med avseende på klorerade kolväten inom DP Mitt, Kopparlunden (Sweco 2019-02-14 rev 2019-04-17) har utförts.

Inom det norra bostadskvarteret (område F1, se karta sid 6) inom Verkstaden 14 kan det inte uteslutas att uppmätta halter kan innebära oacceptabla risker för människors hälsa vid en bostadsexploatering. I fastighetens nordöstra hörn kan samma risker finnas vid exploatering för verksamheter.

Inom Verkstaden 19 (område G, se karta sid 6) bedöms uppmätta halter av klorerade kolväten ge upphov till oacceptabla risker vid omvandling till bostäder. En översiktlig kostnadsuppskattning och åtgärdsförslag har gjorts (Sweco 2019-04-16) för åtgärdande av risker inom fastigheten. Schaktsanering alternativt In situ-sanering (kemisk reduktion och biologisk nedbrytning) föreslås. Kostnaden för sanering, undersökningar, projektering och miljökontroll uppskattas till 1,3 – 2,1 MSEK. Om inte åtgärderna fungerar för den byggnad som rivs (byggnad 153), föreslås skyddsåtgärder under byggnaderna.

Inom övriga områden, Verkstaden 12, 15 och 21 är bedömningen utifrån gjorda prover att halterna är acceptabla och inte innebär risk för människors hälsa. Detsamma gäller för del av Verkstaden 6, men här är bedömningen mer osäker.

Inom beskrivna områden finns osäkerheter i riskbedömningen. Garagens anläggningsdjup i relation till grundvattenytan, lerlagrens mäktighet och utspädning mellan porgas och inomhusluft behöver studeras närmare. Eftersom studier visat att halter kan variera mycket, så rekommenderas det att

kompletterande undersökningar utförs i samband med den framtida exploateringen. Förutsättningarna i riskbedömningen ska då jämföras med de slutliga värdena som uppmäts i byggnationen, så att de stämmer överens. Helst bör mätningar göras under befintliga byggnader. Inomhusmätningar kan i vissa fall behöva göras i befintliga byggnader, i samband med ändrad användning, för att bekräfta tidigare bedömningar.

Åtgärder kan behöva göras som minskar risker för människors hälsa, exempelvis åtgärder som hindrar föroreningarna att tränga in i byggnaderna, alternativt att föroreningarna åtgärdas i mark och grundvattnet, såtillvida källan till föroreningen föreligger inom det aktuella området och inte förekommer som en plym av förorening som sprids in i området.

Sammanfattande bedömning samt utökad lovplikt Sammanfattningsvis är bedömningen att det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att sanera till de nivåer som krävs för att skapa en acceptabel risk för människors hälsa och miljön, det vill säga att marken bedöms som lämplig för de ändamål som planeras.

För att säkerställa att nödvändiga åtgärder görs som minskar riskerna för människors hälsa, har en generell planbestämmelse införts för hela planområdet: (Startbesked får inte ges för nybyggnad eller väsentlig ändring av byggnadens användning förrän eventuella markföroreningar har avhjälpts).

Radon Radon är inte utrett. Tidigare mätningar indikerar låga radonvärden.

 33 (48) 

Genomförandebeskrivning Organisationsfrågor

Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft.

Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägare har rätt till ersättning.

Området kommer att byggas ut i flera etapper och utbyggnaden kommer att ske under en längre period. Utbyggnadsetapperna samordnas med utbyggnaden av den allmänna infrastrukturen. Preliminärt är område E och F1 i den första etappen, vilket till stor del beror på att parkeringsgaraget som planeras här är nödvändigt för att tillgodose det parkeringsbehov som uppstår i samband med utbyggnaden av området. Även åtgärder då det gäller markföroreningar kan påverka i vilken ordning byggnationen ska göras. T ex behöver källområdena för klorerade alifater åtgärdas i ett första skede.

Huvudmannaskap Västerås stad är huvudman för allmän platsmark inom området.

Mälarenergi är huvudman för allmänna vatten- och avloppsledningar, samt för allmänna dagvattenledningar.

Mälarenergi är huvudman för elnätet.

Mälarenergi är huvudman för fjärrvärme.

Mälarenergi är huvudman för fibernät.

Ansvarsfördelning för genomförande Västerås stad ansvarar för genomförandet av planen inom allmän plats.

Fastighetsägaren ansvarar för genomförandet av planen inom kvartersmark.

Avtal

Ramavtal Ett ramavtal för exploatering avseende Kopparlunden är tecknat mellan Västerås Stad och Fastighetsägarna. I ramavtalet enas Staden och Fastighetsägarna kring principer och förutsättningar för hur intentionerna i Planprogrammet ska kunna genomföras. Frågor som regleras i ramavtalet är: ansvarsfördelning för genomförandet, principer för kostnadsfördelning och finansiering av allmän plats, finansiering av teknisk försörjning, åtgärdande av miljöföroreningar, organisation för genomförandet, genomförande av fastighetsbildning.

Ramavtalet anger även att ett exploateringsavtal ska tecknas innan detaljplanen antas av byggnadsnämnden. Ramavtalet upphör att gälla när samtliga detaljplaner inom Kopparlunden har vunnit laga kraft, all exploateringsersättning är erlagd och allmän platsmark är byggd i enlighet med respektive exploateringsavtal. Ramavtalet har tolkningsföreträde före exploateringsavtalen.

Exploateringsavtal Exploateringsavtal upprättas mellan staden och fastighetsägarna och ska vara tecknat innan detaljplanen antas. Exploateringsavtalen reglerar bland annat miljöfrågor, tillgänglighet, byggplatsåtgärder samt frågor som berör den enskilda fastigheten i övrigt.

 34 (48) 

Övriga avtal Planavtal omfattande Stadens del i planarbetet är tecknat mellan Västerås Stad och Fastighetsägarna. Detaljplanen är en så kallad byggaktörsledd plan, vilket innebär att fastighetsägarna anlitar en konsult som tar fram planhandlingar i samråd med Västerås Stad.

Staden har även meddelat att parkering inom Ängsgärdet, öster om Mälarbanan kan komma att kunna nyttjas. Avtal ska då skrivas mellan fastighetsägarna och Västerås stad avseende hur många p-platser Detaljplan Mitt behöver i p-hus inom Ängsgärdet 7.

Fastighetsrättsliga frågor

Fastighetsägare Se avsnitt Inledning> Ägoförhållanden.

Fastighetsbildning All mark inom planområdet utgörs enligt (tidigare) gällande detaljplaner av kvartersmark, förutom Metallverksgatan som är allmän plats-mark. Detaljplanens genomförande innebär omfattande fastighetsregleringar för att åstadkomma en struktur av allmän platsmark, vilket innebär att flertalet av de ingående fastigheterna kommer att avträda mark i olika omfattning. Detaljplanen reglerar inte hur fastigheter ska indelas inbördes inom kvartersmarken.

Områden som ska utgöra allmän platsmark utgörs av grå och gröna ytor. Markeringar hänvisar till tabell på sid 36.

Tredimensionell fastighetsbildning kan bli aktuellt, i första hand är område F1 lämpat för detta. Se karta på sid 6.

Västerås Stad initierar den fastighetsbildning som krävs för reglering av allmän platsmark.

1 2

3

1

4

 35 (48) 

Fastighet Fastighetsreglering Verkstaden 6 Avträder mark till Västerås 1:123 Verkstaden 11 Avträder mark till Västerås 1:123 Verkstaden 12 - Verkstaden 14 Avträder mark till Västerås 1:123 Verkstaden 15 Avträder mark till Västerås 1:123 Verkstaden 16 Avträder mark till Västerås 1:123 Verkstaden 17 Avträder mark till Västerås 1:123 Verkstaden 19 Avträder mark till Västerås 1:123 Verkstaden 20 Avträder mark till Västerås 1:123 Verkstaden 21 Avträder mark till Västerås 1:123 Västerås 1:123, allmän platsmark Mark regleras till fastigheten från

Verkstaden 6 Verkstaden 11 Verkstaden 14 Verkstaden 15 Verkstaden 16 Verkstaden 17 Verkstaden 19 Verkstaden 20 Verkstaden 21

Servitut Det finns 2 officialservitut inom området (väg och fjärrvärme) samt ett inskrivet avtalsservitut avseende ledning. Om behov uppstår, t ex i samband med fastighetsbildning, utgör detaljplanen inget hinder för att servitut kan bildas.

Ledningsrätter Merparten av alla allmänna underjordiska ledningar kommer att förläggas inom allmän platsmark. Ledningsägaren ansöker om ledningsrätt vid Lantmäterimyndigheten.

Gemensamhetsanläggningar och samfälligheter Befintliga gemensamhetsanläggningar som finns inom planområdet: GA:2 gemensamma parkeringar, gator, grönområden inklusive torg

och parker, GA:3 båtnadsområde för gemensamma VA-anläggningar, GA:5 gemensamma ledningar för tele, data, samt ledningskulvert.

När ny DP är antagen finns förutsättningar att upphäva gemensamhetsanläggningarna, då nya förutsättningar gäller. Ett upphävande av gemensamhetsanläggningarna är en förutsättning för att detaljplanen ska kunna genomföras.

För parkeringen på kvartersmark inom Verkstaden 21, norr om Verkstaden 12 kommer en gemensamhetsanläggning att bildas för parkeringen, som markeras med (g) på plankartan.

Ytterligare gemensamhetsanläggningar (eller servitut) kan komma att bildas för att säkerställa åtkomst till körytor över kvartersmark, exempelvis inom området för trafik (T) i Legeringsgatan och med utfart mot Metallverksgatan. Om ytterligare fastighetsindelning blir aktuellt kan det innebära samma behov.

Konsekvenser för fastighetsägare De fastighetsregleringar som är planerade för detaljplanens genomförande medför att samtliga fastigheter i planområdet kommer att kunna angöras via allmän platsmark. Den kvartersmark som avträds till allmän plats medför att fastighetsägarna i vissa fall kan komma att behöva disponera om sin tomtmark. I tabellen på denna sida beskrivs dessa konsekvenser, samt konsekvenser till följd av ändrad markanvändning. Siffersymboler i tabell på nästa sida hänvisar till karta på sid 36.

 36 (48) 

Fastighet Konsekvens Verkstaden 6

Fastigheten begränsas till att endast omfatta befintlig byggnad, då all övrig mark inom fastigheten regleras till allmän plats. Detta medför bl a att parkering måste lösas utanför fastigheten och att angöring kan behöva studeras om.

Verkstaden 11

Det nordvästra hörnet av fastigheten övergår till allmän platsmark som kommer att ingå i dp Kopparlunden mitt. Förändringen bedöms som marginell.

Verkstaden 12

Fastigheten får access till allmän platsmark vid Sintervägen.

Verkstaden 14

Områden för gator, torg- och parkytor övergår till allmän platsmark inom Metallverksgatan, Varmvalsvägen och Kopparlundsvägen och större delar av fastigheten får direkt access till allmän platsmark. Angöring kan behöva studeras om till befintlig lastkaj. Angöring till befintlig byggnad norr om Varmvalsvägen, som kommer att ligga i anslutning till kommande förskola kan behöva studeras om.

Verkstaden 15

Det nordvästra hörnet av fastigheten övergår till allmän platsmark. Förändringen bedöms som marginell.

Verkstaden 16

Södra delen av fastigheten övergår till allmän platsmark och kommer att ingå i dp Kopparlunden mitt. Förändringen bedöms som marginell.

Verkstaden 17

Södra delen av fastigheten övergår till allmän platsmark och kommer att ingå i dp Kopparlunden mitt. Förändringen bedöms som marginell.

Verkstaden 19

Fastigheten får access till allmän platsmark, genom att markområde för Varmvalsvägen övergår till allmän platsmark. Parkeringsytor inom fastigheten försvinner därmed.

Verkstaden 20

Södra delen av fastigheten övergår till allmän platsmark och kommer att ingå i dp Kopparlunden mitt. Förändringen bedöms som marginell.

Verkstaden 21

Områden för gator, samt torg- och parkytor övergår till allmän platsmark och större delar av fastigheten får direkt access till allmän platsmark. Parkeringar kan behöva planeras om, f ö inga större förändringar, då gatunätet är hävdat sedan tidigare.

Västerås 1:123 allmän platsmark

Mark regleras till fastigheten från samtliga i planen ingående fastigheter, förutom Verkstaden 12. Ett allmänt gatunät, torg och parker i Kopparlunden utgör en viktig förutsättning för att området ska kunna utvecklas till den attraktiva och levande stadsdel som är syftet med omvandlingen.

Tekniska frågor Detaljplanens genomförande innebär omfattande ombyggnad av system för vatten och avlopp, el, tele, bredband etcetera. Strävan är att allmänna ledningar ska ligga inom allmän platsmark. Inom kvartersmarken kan dock enstaka allmänna ledningar komma att förläggas. Två områden för underjordiska ledningar är inlagda inom kvartersmarken (u).

Områdena F1, F3 och K (karta sid 6) kommer att beröras av ledningsflytt för fjärrvärme och fjärrkyla, för att möjliggöra exploatering.

I södra delen av Legeringsgatan ligger flera kablar med spänning 0,4 och 12 kV. Mellanspänningskablar med spänning 12 kV är huvudstråk för elförsörjningen av centrala Västerås. Samtliga kablar kan inte tas ur drift samtidigt för invidarbete. Noggrann planering ska utföras för att inte skada kablarna vid anläggningsarbete. Om kablarna ska flyttas, ska ny sträckning och påbörjad omläggning planeras i ett tidigt skede innan anläggningsarbete påbörjas. Gestaltning av gator måste beakta kablarna och ge förutsättningar för reparation och förnyelse i framtiden. Trädplantering över kablar är inte acceptabelt.

Lågspänningsserviser som försörjer befintliga fastigheter måste anpassas och flyttas på två ställen då befintlig nätstation ET396 ska avvecklas. Omläggning av lågspänningsserviser till ny nätstation måste vara utfört innan stationen kan avvecklas. Nätstation ET396 Varmvalsvägen är placerad på parkeringsytan norr om Varmvalsvägen där exploatering av område F1 är planerat. Stationen avvecklas och ersätts av ny nätstation som planeras i områdets nordvästra hörn (E).

Det är viktigt att beakta nya och befintliga kabelstråk i kvartersmark, så att tillräckligt låga magnetfältsnivåer kan erhållas.

Projektering av ledningar för vatten, avlopp, fjärrvärme, samt kablar för el och kommunikation ska ske i samråd mellan fastighetsägare, Teknik- och

1

2

3

4

 37 (48) 

fastighetsförvaltningen och Mälarenergi AB. Alla anläggningar och ledningar inom kvartersmark sak anläggas enligt vedertagen kommunal standard.

Allmän plats Gestaltningsprogrammet för allmän platsmark utgör strategierna och principerna för den kommande detaljprojekteringen av allmän plats.

Anmälan och tillstånd

Fornlämningar Exploatören ansvarar för anmälan till länsstyrelsen enligt 2 kap. 10 § kulturmiljölagen om fornlämningen berörs av exploaterings- eller markarbeten.

Art‐ och biotopskydd Västerås stad samordnar och ansöker om dispens från artskyddsförordning gällande mistelbärande träd under samråd.

Förorenad mark Om markföroreningar påträffas ska Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås stad kontaktas. Innan schaktning, saneringsarbete eller andra åtgärder startas i ett förorenat område måste en skriftlig anmälan göras i god tid till miljö- och konsumentnämnden.

Ekonomiska frågor

Kostnader

Allmän platsmark Ramavtalet som är tecknat mellan Västerås Stad och Fastighetsägarna innehåller principer för kostnadsfördelning och finansiering av allmän plats. Utbyggnaden av allmän platsmark ska utföras och bekostas av staden men finansieras av fastighetsägarna. Exploateringsersättningen har för avsikt att täcka stadens kostnader för sanering och anläggning av allmän plats. Ersättningen fördelas efter Fastighetsägarnas nytta, och beräknas efter nya byggrätter (BTA) för bostäder respektive lokaler, samt efter befintlig lokalyta (LOA). Nya byggrätter (BTA) som ligger till grund för exploaterings-ersättningen beräknas när fördelningen mellan olika användningar inom ramen för detaljplanen är känd. Ekonomisk ersättning betalas inte till fastighetsägarna för mark som övergår till allmän platsmark. Dock betalas ersättning för privata parkeringar som ersätts med allmän platsmark.

Västerås Stad bekostar fastighetsbildning avseende allmän platsmark.

Kvartersmark  Fastighetsägarna bekostar följande åtgärder inom kvartersmark:

fastighetsbildningsåtgärder sanering av eventuell förorenad mark. detaljplanekostnad (här stadens del av kostnaden) eventuell utbyggnad av brandpostnät eventuell flytt av ledningar åtgärder för genomförandet av planen, exempelvis upprustning av

kvartersgator eller andra åtgärder.

Flytt av kablar och nätstationer bekostas av beställaren.

 38 (48) 

Konsekvenser Miljökvalitetsnormer

Utomhusluft  Genomförandet av planen bedöms inte medföra att gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2010:477) överskrids, avseende halterna för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5). Enligt Västerås stads handlingsplan för utomhusluft (antagen 2013) ska samtliga ämnen som redovisas i handlingsplanen och som har tröskelvärden, vara under den övre utvärderingströskeln senast år 2020. Luftkvalitetsberäkning för förskola vid Metallverksgatan görs inför detaljplanens granskningsskede.

Vattenförekomster Genomförandet av planen bedöms inte medföra en negativ inverkan på gällande miljökvalitetsnormer för vattenförekomster (SFS 2004:660), avseende god kemisk och ekologisk status för ytvatten samt grundvattnets kemiska och kvantitativa status.

Buller Genomförandet av planen bedöms inte medföra en negativ inverkan på gällande miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, under förutsättning att åtgärder vidtas så att riktvärden för bostäder inte överskrids (SFS 2004:675).

Miljökonsekvenser I Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas miljömässiga konsekvenser av planens genomförande. Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen:

Centrala Västerås är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård, Västerås U24, vilket Kopparlunden är en del av. Det är främst kännetecken från industrialismens samhällsbyggande som ligger till grund för riksintresset inom Kopparlunden med välbevarad och tidstypisk arkitektur från 1800-talets

industrialism. Planförslaget kan innebära att bebyggelsemiljön, vilken står uttryck för riksintresset, kan påverkas negativt av nya byggnader som kan komma att försvaga läsbarheten av området. Vad gäller befintlig bebyggelse bevaras i stort sett alla byggnader med starkare skydd och omfattande regleringar i detaljplanen, liksom stråk och detaljer så som gator, traverser, grönstruktur med mera. Konsekvenserna på riksintresset för kulturmiljövård, Västerås U24, till följd av planens genomförande bedöms sammantaget bli måttligt negativa jämfört med nollalternativet.

Planområdet innehåller höga kulturhistoriska intressen som bevaras genom skydd av byggnader och detaljer. Ny bebyggelse inom planområdet kan dock skapa negativ påverkan på de kulturhistoriska intressena genom höga och omfattande volymer med för området främmande inslag som kan medföra att visuella kopplingar och samband försvinner. Sammantaget bedöms planförslaget därför medföra måttligt negativa konsekvenser jämfört med nollalternativet.

Närheten till stora vägar och utvecklingen av området med bostäder kan innebära risk för störning till följd av buller. Planförslaget innebär restriktioner för bebyggelse med krav på bullerbegränsande åtgärder. Med de åtgärder som anges i planen bedöms påverkan och konsekvenserna från buller för nya bostäder och förskolor i området bli liten negativ konsekvens jämfört med nollalternativet då bullerstörningen inte är så kraftig att bostäder inte kan byggas utan restriktioner. Däremot innebär planen bostäder och förskolor i ett bullerpåverkat område och förskolegården utsätts för bullernivåer över riktvärdet om inte omfattande bullerskyddsåtgärder vidtas.

Inom planområdet har verksamheter förekommit som bidragit till förhöjda halter föroreningar i mark och grundvatten i form av metaller (främst koppar och zink men även bly), oljekolväten, PAH och klorerade kolväten. Delar av området är sanerat sedan tidigare, men ytterligare behov av efterbehandling finns för att risker för människors hälsa och miljön ska vara acceptabla. Planen anger att startbesked inte får lämnas förrän eventuella markföroreningar har avhjälpts. Planförslaget bedöms medföra liten positiv konsekvens jämfört med

 39 (48) 

nollalternativet avseende förorenad mark. Detta under förutsättning att kompletterande undersökningar utförs och att de åtgärder vidtas som efter utförd riskbedömning bedöms nödvändiga för att ge acceptabla risker för människors hälsa och miljön för den exploatering som avses göras.

Dagvattenhanteringen inom området bedöms förbättras jämfört med nollalternativet. För att både klara Västerås stads krav på maximalt utflöde på 15 l/s och hektar från planområdet och för att minska föroreningspåverkan från dagvattnet behöver fördröjningsmagasin anläggas. Utförd dagvattenutredning beskriver fördröjning i växtbäddar, gröna tak, skelettjordar, magasin, nedsänkta växtbäddar och grönytor, beroende på om det rör sig om kvartersmark eller allmän platsmark. Under förutsättning att reningsåtgärder vidtas bedöms konsekvenserna av planens genomförande medföra liten negativ konsekvens för Mälaren. Planförslaget bedöms inte påverka statusen eller möjligheten att uppnå gällande kvalitetskrav i vattenförekomsten Västerås hamnområde (SE660825-154247) som utgör recipient för området. Dagvattenlösningar som innebär infiltration av vatten måste dock utredas avseende föroreningssituationen och risken för spridning via vatten för eventuella krav på täta dagvattenlösningar.

Området är idag till stor del hårdgjord men med inslag av alléer, trädrader, solitära träd samt klätterväxter (vildvin) som härstammar från områdets industrihistoria. Flertalet träd innehåller mistlar. Planförslaget innebär att de flesta av de träd och alléer som finns idag kommer att bevaras, men att två träd innehållande mistel kommer att tas ner. Spridningssambandet för mistlar kan påverkas negativt av detta. Planens genomförande bedöms därmed medföra liten negativ konsekvens för naturmiljön jämfört med nollalternativet. Grönstrukturen kommer dock att utvecklas på sikt.

En fördjupad riskanalys har utförts avseende risker kopplade till transport av farligt god på väg E18 och Mälarbanan. Resultatet av den fördjupade riskanalysen samt en kompletterande känslighetsanalys visar att riskerna är låga och att planens genomförande inte innebär vidare krav på säkerhetshöjande åtgärder för området.

Avseende flyghinder ska Västerås stad skicka ut planhandlingarna på remiss till Luftfartsverket, Västerås flygplats, Eskilstuna flygplats och Försvarsmakten då byggnadshöjderna i planområdet kommer att överstiga zonen för hinderfrihet.

Ur ett socialt perspektiv bedöms en utveckling från industriområde till tät blandstad ge positiva effekter genom ökad trygghet och skapande av nya mötesplatser och målpunkter. Detta bedöms underlätta vardagslivet för boende och besökare inom och i angränsning till planområdet. Planens genomförande bedöms därför medföra positiva konsekvenser jämfört med nollalternativet avseende social hållbarhet.

Social konsekvensanalys En Social konsekvensanalys har gjorts för Kopparlunden (Norconsult 2015), i samband med planprogrammet. I stora delar är analysen tillämpbar för Kopparlunden Mitt.

Med närhet till stadskärnan och tågstationen, i kombination med den unika arkitekturen har Kopparlunden goda förutsättningar att utvecklas till en hållbar och attraktiv stadsdel att besöka, bo och verka i. Samtidigt ställer omvandlingen nya krav på området vad gäller service, grönytor, tillgänglighet och trygghet mm.

Programområdet omges av stora vägar som riskerar att orsaka höga bullernivåer och starka barriäreffekter, som särskilt drabbar barnen. För att undvika negativa konsekvenser är det viktigt att dessa frågor behandlas ordentligt i den fortsatta planeringen.

Trygghetsfrågan, i synnerhet tryggheten längs cykelstråket samt i kopplingarna till omgivande stadsdelar är viktig att beakta.

 40 (48) 

Hållbarhetsbedömning

Ekologisk hållbarhet Påverkan:

Planförslaget innebär komplettering med ny bebyggelse på redan ianspråktagen mark, främst bilparkering. Inga värdefulla grönområden tas i anspråk. Planförslaget innebär att redan utbyggd infrastruktur utnyttjas.

Skydd av befintliga större träd inklusive alléträd säkerställs i detaljplanen, vilket innebär en förbättring i jämförelse med utgångsläget.

Planens genomförande innebär att 2 mistelbärande (mindre) träd behöver tas ned. Plantering av nya träd kommer att ske och livsbetingelserna för befintliga träd kommer att förbättras inom planområdet.

Ökade dagvattenflöden kompenseras med fördröjningsåtgärder och förbättrad rening, och som även bidrar till Kopparlundens grönstruktur.

Området ligger centralt i Västerås med bra kollektivtrafikförsörjning och utbyggt gång- och cykelvägnät innebär en hållbar planering.

Kulturell hållbarhet Påverkan: 

Den befintliga bebyggelsen och miljön som har kulturhistoriska värden skyddas i detaljplanen och bidrar dessutom till att berätta Kopparlundens historia, vilket stärker områdets identitet.

Den tillkommande bebyggelsen bidrar till att nya användare av stadsdelen tillkommer, vilket ytterligare förstärker möjligheterna till att den värdefulla bebyggelsen brukas och vårdas.

Ekonomisk hållbarhet Påverkan:

Detaljplanen innebär att redan utbyggda strukturer kan nyttjas, vilket sparar resurser.

Fler boende och mer verksamheter i centrala Västerås bedöms medföra positiva effekter på den ekonomiska hållbarheten.

 41 (48) 

Förutsättningar Tidigare ställningstaganden

Riksintressen Centrala Västerås är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, där även Kopparlunden ingår. Motiveringen för riksintresset är Stadslandskap med stadsmiljöer präglade av medeltida strukturer, regleringen under 1600-talet, industrisamhällets stadsbyggande främst i form av industrimiljöer, bostads-områden och samhällsservice från ca 1880-tal till 1940-tal, centrumområde som visar modernismens centrumomvandling från ca 1950-tal till 1970-tal samt av betydelsen som stiftsstad, skolstad och residensstad. För Kopparlunden uttrycks riksintresset med industribyggnader och kontorsbyggnader i tegelarkitektur från olika perioder och med egna tidstypiska uttryck som visar på områdets utveckling över tid från 1890-talet till 1950-talet. Flera bevarade spår av äldre funktioner så som vaktkur, gasledningssystem och traverser (Källa Raä, reviderad text 2018-06-20).

Översiktliga planer Detaljplanen överensstämmer med Västerås ÖP 2026, med revidering antagen av kommunfullmäktige 2017-12-07. Enligt översiktsplanen ska Kopparlunden vidareutvecklas till en levande stadsdel med tät och blandad stadsbebyggelse som erbjuder ett varierat utbud av bostäder, lokaler för olika verksamheter samt platser för möten och aktiviteter.   

Planprogram Kopparlunden, Pp 33, godkänt av KF 2016-10-13 § 267, har varit styrande för detaljplanearbetet. Kopparlunden ska vara en stadsdel med en tät och blandad stadsbebyggelse. Övergripande stråk och platser/gröna rum utgör stommen för bebyggelsen som fyller stadsdelen med ett livskraftigt och blandat innehåll. Den historiska industrimiljön är grunden för områdets identitet och en kvalitet som tas tillvara när området utvecklas. Befintliga byggnader anpassas till nya funktioner. Ny bebyggelse läggs till utan att områdets identitet och karaktär förloras.

Ur planprogram, illustration över möjlig utveckling. (Tovatt Architects and Planners).

 42 (48) 

Markanvändningskartan på föregående sida redovisar en stadsstruktur som utgår från och bygger vidare på den befintliga och binder samman befintlig och ny bebyggelse till en helhet. Utgångspunkten är att bostäder, kontor, butiker, verkstäder, lokaler för möten och aktiviteter mm ska tillåtas inom hela Kopparlunden. Vid bedömning av lämplig markanvändning ska hänsyn tas till förekomsten av markföroreningar, störningar i form av trafik- och verksamhetsbuller samt risker förknippade med transporter av farligt gods på väg och järnväg. En relativt hög exploatering är möjlig.

De kopplingar till omkringliggande stadsdelar som finns förstärks och nya tillskapas. Gående och cyklister prioriteras i Kopparlunden. Tillgången till kollektivtrafik är god. Det ska vara möjligt att köra bil, men genomfartstrafik ska undvikas.

I det kvalitetsprogram som är en del av planprogrammet lyfts de särskilda kvaliteter fram som ska eftersträvas när Kopparlunden utvecklas till en levande stadsdel.

Detaljplanen följer planprogrammets principer i stor utsträckning. I de delar där programmet inte hanterat och redovisat möjliga lösningar, kan avvikelser förekomma. Exempelvis kommer inte en (grund)skola att inrymmas i stadsdelen. Västerås stad, Grundskolenämnden har i senare skede meddelat att skola i Kopparlunden inte är aktuellt.

Detaljplaner, fastighetsplaner och områdesbestämmelser Inom planområdet gällande detaljplaner: Dp 1665 G (P2008/60) laga kraft 2008, anger ej störande industri, handel

och kontor. Dp 1367 J (P1999/129), laga kraft 1999, gäller för större delen av området.

Planen anger ej störande industri, handel, kontor. Dp 313 K (P1962/118), laga kraft 1962, anger industri, berörs marginellt i

nordöstra delen. Genomförandetiden har gått ut för samtliga detaljplaner inom planområdet.

Angränsande detaljplaner: Dp 144 K(P1951/178), laga kraft 1951, anger industri och gata söder om

planområdet. Dp 313 K (P1962/118), anger industri norr och öster om planområdet. Dp 1102 J (P1993/117), laga kraft 1993, avser gatumark i korsningen

Norra Ringvägen/ Kopparbergsvägen. DP 1434 K (P2001/38), laga kraft 2001, avser gatumark längs

Kopparbergsvägens norra del.

Plankollage

P 1962/118

 43 (48) 

Bedömning av miljöpåverkan Byggnadsnämnden har i beslut 2017-06-15 § 130, tagit ställning till att detaljplanen bedöms ge en sådan betydande miljöpåverkan som avses I 6 kap. 11§ miljöbalken. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvens-beskrivning, har därför upprättats enligt kraven i plan- och bygglagen 4 kap. 34§. Avgränsningssamråd med länsstyrelsen hölls 2018-11-23, där avgränsningen av MKB kom till att omfatta kulturmiljö, markföroreningar, risk på grund av närhet till farligt gods, dagvatten och översvämning, naturmiljö, flyghinder, samt sociala värden bekräftades av länsstyrelsen, med tillägget att luftkvalitet och påverkan på landskapsbild/stadsbild eventuellt bör ingå MKB.

Flyghinderhöjd Planområdet ligger inom flyghinderzon. Västerås stad ska ta kontakt med Försvarsmakten vid byggnader över 44 meter och Luftfartsverket vid byggnader över 20 meter. Många byggnader är högre än 20 meter och byggnad med en högsta byggnadshöjd på 43,5 meter förekommer i planområdet, vilket kan innebära att totalhöjden överstiger 44 meter. Kontakt ska därmed tas både med Försvarsmakten och Luftfartsverket.

Angränsande och pågående detaljplaneuppdrag För närvarande tas tre detaljplaner fram i Kopparlunden. Detaljplan Mitt pågår parallellt och samordnas med Detaljplan Syd och Detaljplan Nord. Detaljplan Öst kommer att påbörjas i ett senare skede.

Övriga berörda gällande planer och program Vägledning för bebyggelse intill järnvägen inom Västerås Stad – avseende

risk för urspårning samt transporter av farligt gods, MBR 2013 Kopparlunden Miljömål, Rapport 2015-11-01, Sweco Strategisk plan 2012-2015 Västerås stads Miljöprogram Västerås Stads Vattenplan 2012-2021 Handlingsplan för förorenade områden Handlingsplan för dagvatten i Västerås Luftkvalitet Social konsekvensanalys för Kopparlunden 2015-05

 44 (48) 

Platsanalys Kopparlunden har en central plats i Västerås industrihistoria. Den växande industrin i slutet av 1800-talet krävde större ytor för att utvecklas och därför anlades ett nytt industriområde i stadens utkant öster om stadskärnan. Här byggde bland annat Nordiska Metallaktiebolaget sina industrilokaler och ASEA producerade stora generatorer, motorer mm i de allt större verkstadshallarna i södra delen av området. I Sverige finns få andra exempel på en så välbevarad och storskalig industribebyggelse, tillkommen under industrialismens genombrottsperiod i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Ortofoto över Kopparlunden Mitt.

När staden utvecklats och vuxit har Kopparlunden blivit ett centralt beläget område med gångavstånd till stationen och stadskärnan. Omvandlingen av det slutna industriområdet till en stadsdel som fick namnet Kopparlunden, började i mitten av 1990-talet då den centrala delen av området öppnades för annan verksamhet.

Den industriella karaktären präglar fortfarande området starkt, med stora asfalterade ytor och sparsamt med grönska. Området är även omgärdat av trafikerade gator, vilket är en utmaning i strävan att länka samman området med stadskärnan.

Bebyggelse

Bebyggelse De gamla industribyggnaderna lever i högsta grad. Idag finns här ett mycket livaktigt företagande med en stor mängd verksamheter i service- och kontorsbranschen. Här finns också gymnasieskolor, matställen, vårdföretag och viss handel.

Förskola Enligt Riktlinjer för storlek och kvalitet på skol- och förskolegårdar (Stadsbyggnadsförvaltningen 2019-01-24), är utgångspunkten en friyta på minst 40 m2 per barn och minst 3000 m2 stor förskolegård. Särskilda skäl för att avvika från ytkraven får tillämpas i vissa fall, om de kvalitetskrav som anges i riktlinjerna ändå uppfylls.

Kopparlunden har i riktlinjerna pekats ut som ett område där avsteg från ytkraven får göras, då det utgör centrumnära bebyggelse med redan hög befintlig exploateringsgrad, och där vägledningen av gårdsstorlek är i konflikt med översiktsplanens mål om närhet för boende till förskola och skola. Mindre förskolegård innebär risk för ökat slitage vilket kräver extra omsorg av bästa möjliga materialval.

 45 (48) 

Kulturmiljö Den befintliga bebyggelsen och strukturen utgör stommen i Kopparlunden Mitt. Värdebärarna i Kopparlunden är:  

Berättelsen om Kopparlunden och dess historia (immateriella spår) Gatu- och platsstrukturen i kärnan- en färdig struktur God arkitektur från främst 1900-talets första decennier Kopparlundens årsringar och dess avläsbarhet Centrala nordsydliga stråket-Kopparlundsvägen-genom kärnan Kvarvarande industrikänsla Industriarvets uttryck i starka symbolbyggnader

I Kulturmiljöutredning Verkstaden 12-21 (Stockholms byggnadsantikvarier 2019-03-08) redogörs för de kulturhistoriska värden som finns och hur dessa ska skyddas. Området har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, där byggnadernas bevarade exteriörer starkt bidrar. Även andra aspekter på historiska värden är rikt representerade i Kopparlunden. Som exempel kan nämnas samhällshistoriska, personhistoriska och byggnadsteknikhistoriska värden. Se avsnitt Planförslag> Bebyggelse > Kulturmiljö.

Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i området. Om fornlämningar påträffas i samband med exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen.

Skyddsrum Inga skyddsrum som är i bruk finns inom planområdet (källa MSB skyddsrumskartan).

Öppna ytor, gröna rum, monumentala byggnader, småskaliga miljöer, höga naturvärden, rester av industriepoken och inslag av modernism präglar Kopparlunden Mitt.

 46 (48) 

Mark och vatten

Naturmiljö Kopparlundens identitet som industriområde karaktäriseras bland annat av stora hårdgjorda ytor. De alléer, trädrader och ”gröna oaser” som finns inom området är därför av stor betydelse och ger området karaktär. Vackra solitärer finns också på ett par platser. I många av träden finns riklig förekomst av mistel, som är fridlyst. Buskytor och rabatter är senare tillkomna inslag utom vid gamla huvudkontoret, där det sedan tidigare funnits en trädgård. Vildvinet som klänger längs många fasader är en stark miljöskapare.

Alléer omfattas av generellt biotopskydd och definieras som ”Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg”. Träden ska till övervägande, det vill säga minst hälften, utgöras av vuxna träd och med vuxna träd avses träd som mäter minst 20 cm i diameter i brösthöjd eller har uppnått en ålder av 30 år. Kommunen har kartlagt de träd som faller inom alléskydd. Se Planförslag> Mark och vatten> Naturmiljö.

Park och lek Målet för Västerås stad är att alla ska ha ett grönområde inom 5 till 10 minuters promenad, eller cirka 300 meter från sin bostad eller arbetsplats. Friytorna är begränsade i Kopparlunden, vilket är naturligt på grund av områdets historia som industriområde. Inga parkytor eller lekplatser finns i omedelbar anslutning till planområdet. Den närmaste lekplatsen finns i Karlsdal och

söder om Östra kyrkogården. Båda lekplatserna ligger med starkt trafikerade och avskärande gator som barriärer. Östra kyrkogården är en viktig lunga i staden, och kommer även fortsättningsvis att vara en fredad plats.

Tillgänglighet Utemiljön i Kopparlunden är i stor tillgänglig, genom att större nivåskillander inte finns. Den stora byggnadsvolymen befintlig bebyggelse kan dock innebära vissa svårigheter att uppnå fullgod tillgänglighet inomhus.

Boverkets Tillgänglighet på allmänna platser BFS 2011:5 – ALM 2 reglerar hur dessa platser kan göras tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Trygghet I planprogrammet beskrivs det att Kopparlunden ska kännetecknas av en trygg miljö. Utgångsläget är dock ett område som i viss mån präglas av bristande trygghet.

Geotekniska förhållanden Kopparlunden är till största delen bebyggd och många av byggnaderna har funnits i mer än 100 år. I de bebyggda områdena har ingen geoteknisk utredning gjorts inför planarbetet. För de norra delarna av Kopparlunden Mitt som planeras för nybebyggelse, har en geoteknisk utredning utförts (Tyréns 2017-12-15). Se Planförslag> Mark och vatten> Geotekniska förhållanden.

Dagvatten och översvämning Syftet med kommunens dagvattenpolicy (2014) är ”att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område”. Dagvattnet bidrar med en icke försumbar belastning av fosfor och miljögifter av Mälaren i Västeråsfjärden (Västerås stad, 2012).

Västerås hamnområde uppnådde måttlig ekologiskt status och ej god kemisk status vid VISS senaste statusklassning (2017 för ekologisk status och 2013 för

Västerås samlingskarta, lekplatser och parker.

 47 (48) 

kemisk status). Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus är satt till 2027.

Inga fördröjningsanläggningar finns i Kopparlunden idag. Viss problematik finns idag med översvämningar vid kraftiga regn. Ingen risk förekommer att området översvämmas av ytvatten (Mälaren). Se Planförslag> Dagvatten.

Infrastruktur

Gång‐, cykel‐ och biltrafik

Trafikutredning 

En trafikutredning har gjorts för Kopparlunden Mitt (ÅF, 2019-04-10). Huvudvägarna runt Kopparlunden är hårt trafikbelastade. Som problem nämns att köbildning ibland uppstår i korsningen Kopparbergsvägen- Metallverks-gatan och att viss genomfartstrafik förekommer på Metallverksgatan mellan Malmabergsgatan och Kopparbergsvägen. Kopparlunden kringgärdas av ett väl utbyggt cykelvägnät, förutom åt norr över E18. Cykelbanor saknas inom området. Restiden till centrum och stationen rör sig om några minuter. En beräkning av trafikalstringen i Kopparlunden har gjorts där trafikalstringen för varje planområde resulterat i en summering för hela Kopparlunden. Den visar att trafikalstringen i Kopparlunden Mitt är knappt 6000 fordonsrörelser per dygn. Beräknad medeldygnstrafik på Metallverksgatan efter det att området är fullt utbyggt är 7500 fordon per dygn i sektion A-A.

Parkering och angöring Kopparlundsområdet ingår i parkeringszon 2. Cirka 1400 ytparkeringar finns, varav cirka två tredjedelar är allmänt tillgängliga och i stor utsträckning används för besökare i centrum. Flera mindre parkeringar knutna till fastigheter finns också inom ”kvartersgatorna”

Kollektivtrafik Tillgängligheten till kollektivtrafik är god och att gångavståndet till närmaste hållplats bedöms vara max 300 meter var man än befinner sig i området.

Teknisk försörjning Den äldre tekniska försörjningen kommer vid behov att bytas ut i samband med att området omvandlas.

Området är anslutet till fjärrvärme och fjärrkyla.

Ledningsnät för data och tele är utbyggt i området, men kommer att behöva anpassas inför exploateringen.

Risker och störningar

Verksamhetsbuller Det är inte uteslutet att verksamhetsbuller förekommer. Se Planförslag> Risker och störningar> Verksamhetsbuller

Kopparlunden

 48 (48) 

Trafikbuller Trafik längs omkringliggande bilvägar medför att en trafikbullerutredning måste göras på planförslaget. Läs sammanfattning av utredning under rubriken Planförslag> Risker och störningar> Trafikbuller.

Vibrationer Vibrationer har i avgränsningssamrådet med länsstyrelsen för MKB, utgått ur aspekter som ska belysas för DP Mitt.

Farligt gods I Västmanlands län tillämpas en riskpolicy som innebär att riskhanterings-processen ska beaktas i framtagande av detaljplaner inom 150 meter från vägar och järnvägar med transporter av farligt gods. Enligt riktlinjer från Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR) ska även en riskbedömning upprätts vid ny bebyggelse i Västerås stad inom 200 meter från Väg E18, och bebyggelse utmed Mälarbanan ska följa framtagna vägledningar för markanvändning. Se Planförslag> Farligt gods.

Luftföroreningar Luftkvalitet kommer att utredas inför planens granskningsskede, om det blir aktuellt med förskola vid Metallverksgatan. Se Planförslag> Risker och störningar> Luftföroreningar.

Förorenad mark Kopparlunden är förorenat genom att industriverksamhet förekommit i området i många år. Se Planförslag> Risker och störningar> Förorenad mark.

Radon Radonrisker har inte utretts.