Detaljplan i Sturefors för del av Husby 1:46 m.fl....Detaljplaner, områdesbestämmelser etc. Grusplanen, Stureforsvägens förskola samt del av fastigheten Vists Prästgård 1:3

Detaljplan i Sturefors för del av Husby 1:46 m.fl. (Ny idrottshall vid Vist skola)

Planbeskrivning & behovsbedömning

Samrådshandling

2017-10-16

Sbn 2015-290

2


Om detaljplanen

Vad är en detaljplan? En detaljplan reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Det är kommunen som tar fram en detaljplan och du som medborgare har möjlighet att ta del av informationen och lämna idéer och synpunkter. Läs mer på http://boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/detaljplanering/

Detaljplanens handlingar Till detaljplanen hör följande handlingar:

Plankarta i storlek A1 i skala 1:1000 Planbeskrivning och behovsbedömning (detta dokument) Grundkarta Fastighetsförteckning *

Planhandlingarna finns tillgängliga på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Drottninggatan 45 och på Medborgarkontoret City på stadsbiblioteket under samrådsskedet. Handlingarna finns dessutom på kommunens webbplats www.linkoping.se/detaljplanering. Handlingar markerade med * finns inte på webbplatsen på grund av PUL (Personuppgiftslagen).

Vid frågor kontakta miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, 013-20 64 00.

Skriftliga synpunkter på detaljplanen under samrådsskedet lämnas till Samhällsbyggnadsnämnden diarium, 581 81 Linköping eller [email protected].

Detaljplaneprocess och tidplan Detaljplanen har tagits fram enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) i dess lydelse efter 1 januari 2015 med utökat förfarande.

Planen befinner sig i samrådskedet.

Tidplanen är preliminär och kan förändras under planarbetets gång.

Planbesked StartbeslutSamråd Synpunkter inhämtas

GranskningSynpunkter inhämtas

Antagande Laga kraft

nov 2015 apr 2016okt‐nov 2017

jan 2018 apr 2018 maj 2018

3


Sammanfattning

Detaljplanen säkerställer plats för en ny fullstor idrottshall i anslutning till Vist skola. Vidare säkerställer detaljplanen att Vist skola kan byggas ut med ytterligare 50-120 platser. Detaljplanen omfattar även Stureforsvägens förskola som i och med detaljplanen blir planenlig.

Detaljplanen reglerar en bebyggelsestruktur för att tillvarata befintliga kulturmiljövärden och för att behålla viktiga samband mellan skolan och kyrkan i Sturefors. Dessutom skyddas skolbyggnaden från 1924 mot förvanskning och rivning.

Vidare reglerar detaljplanen relationen mellan byggda ytor och skolgård för att säkerställa erforderlig friyta/skolgård.

Detaljplanen omfattar även en kulturhistoriskt värdefull bostadsbyggnad, intill skolan. Byggnaden är ursprungligen en skolbyggnad från 1875. Syfte är att skydda byggnaden mot förvanskning och rivning.

Detaljplanen bedöms vara förenligt med gällande översiktsplan, Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen 2010. Detaljplanen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kapitlet i miljöbalken. Någon betydande miljöpåverkan bedöms inte uppstå till följd av planen.

Plankontoret

Lisa Setterdahl

Planarkitekt/projektledare

4


Innehåll

Sammanfattning .......................... 3

Inledning ..................................... 5

Bakgrund ................................ 5

Planens syfte .......................... 6

Plandata ................................. 6

Tidigare ställningstaganden ........ 7

Översiktliga planer ................. 7

Detaljplaner, områdesbestämmelser etc. .... 7

Kommunala beslut i övrigt .... 7

Riksintressen .......................... 7

Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlet miljöbalken ............... 8

Detaljplanens innebörd ............. 10

Ny och befintlig bebyggelse . 10

Naturmiljö ............................ 16

Kulturmiljö och arkeologi ..... 17

Offentlig och social service .. 20

Sociala aspekter.................... 20

Gator och trafik .................... 21

Miljö- och riskfaktorer ......... 26

Teknisk försörjning .............. 30

Avvägningar och hänsyn till motstående intressen ........... 32

Fortsatt arbete ...................... 32

Genomförande av detaljplanen . 33

Organisatoriska frågor ......... 33

Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser ....................... 34

Ekonomiska frågor ............... 37

Tekniska frågor ..................... 37

Behovsbedömning – Behov av miljöbedömning ........................ 39

Vad är en behovsbedömning? Vad är betydande miljöpåverkan? .................... 39

Slutsats och ställningstagande ............................................. 39

Miljöchecklista - grund till behovsbedömningen ........... 40

Fortsatt arbete ......................45

Övrigt ........................................ 46

Referenser ............................ 46

Medverkande tjänstemän .... 46

Plankarta .................................... 47

Planbestämmelser .................... 48

5


Inledning

I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till planen, planens syfte samt plandata som beskriver planområdet.

Bakgrund Vist skola i Sturefors är i stort behov av modernisering. Skollokalerna behöver anpassas till dagens arbetssätt och organisation av undervisningen. Skolans befintliga lokalkapacitet behöver utökas från dagens kapacitet på 300 elever till att klara ett elevantal på 350 till 420 elever.

Förenings- och idrottslivet i Sturefors är livaktigt och är i behov av en verksamhetsanpassad idrottshall. Kultur- och fritidskontoret har därför föreslagit att en ny fullstor idrottshall byggs i Sturefors för att tillgodose föreningslivets och skolans behov. Det integrerade folk- och fokus-/skolbiblioteket föreslås samtidigt få ett mera publikt och lättillgängligt läge på skolfastigheten.

Utbildningsförvaltningen har gett Lejonfastigheter AB i uppdrag att utveckla Vist skola för att kunna ta emot ett ökat antal elever. Den planerade och kommande bostadsexploateringen samt generationsväxlingen i Sturefors innebär att nya utbildningsplatser måste tillskapas.

Lejonfastigheter AB har även fått i uppdrag av kultur- och fritidsförvaltningen att bygga en idrottshall i Sturefors i anslutning till Vist skola. Lejonfastigheter har tillsammans med utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen diskuterat om idrottshallen och skolans behov kan samordnas.

Lejonfastigheter inkom med en ansökan om ny detaljplan till Samhällsbyggnadsnämnden i maj 2015 avseende en ny idrottshall och en utökning av Vist skola. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i november 2015 att planprövning tillåts. I april 2016 beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att prövning av detaljplan för Husby 1:46 m.fl. får inledas och gav Teknik- och samhällsbyggnadskontoret (numera Plankontoret) i uppdrag att genomföra plansamråd.

6


Planens syfte Detaljplanens syfte är att säkerställa plats för Vist skola, en ny idrottshall samt Stureforsvägens förskola. Detaljplanen reglerar en bebyggelsestruktur för befintliga skolbyggnader samt kompletteringar i form av en ny idrottshall och en ny skolbyggnad.

Detaljplanen syftar även till att tillvarata befintliga kulturmiljövärden. Byggnaders placering och volym har reglerats för att tillvarata viktiga samband i bebyggelsestrukturen och relationen mellan skolan och kyrkan i Sturefors. Dessutom skyddas skolbyggnaden från 1924 mot förvanskning och rivning.

Vidare syftar detaljplanen till att reglera relationen mellan byggda ytor och skolgård för att säkerställa erforderlig friyta/skolgård.

Detaljplanen omfattar även en kulturhistoriskt värdefull bostadsbyggnad, intill skolan. Byggnaden är ursprungligen en skolbyggnad från 1875. Syfte är att skydda byggnaden mot förvanskning och rivning.

Plandata Planområdet är cirka 3 ha stort. Planområdet omfattar följande fastigheter:

Fastighet Fastighetsägare Beskrivning

del av Husby 1:46 Linköpings kommun Grusplanen

del av Vists Prästgård 1:27 Linköpings kommun Gatumark

Vists Prästgård 1:65 Lejonfastigheter Vist skola

Husby 1:50 Lejonfastigheter Stureforsvägens förskola

Vists Prästgård 1:3 Privat Bostad

del av Vists Prästgård 1:44 Privat Bostad

7


Tidigare ställningstaganden

I detta kapitel beskrivs tidigare ställningstaganden som är relevanta för detaljplanen direkt eller indirekt, såsom kommunala planer, program och beslut, riksintressen, förenlighet med miljöbalken mm.

Översiktliga planer Sturefors omfattas av Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen juni 2010.

Översiktsplanen anger Sturefors som en av flera orter där ”Särskilda satsningar på attraktiva lägen i städernas närhet” ska genomföras. Orterna beskrivs som vackert belägna orter av varierande storlek, som planeras att utvecklas för att ta tillvara utblickar, vattenkontakt och intressanta omgivningar.

Detaljplanen är i linje med kommunens översiktliga planering.

Detaljplaner, områdesbestämmelser etc. Grusplanen, Stureforsvägens förskola samt del av fastigheten Vists Prästgård 1:3 omfattas av byggnadsplan P129 ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för området vid Vist kyrka (Prästgården 1:1 och Husby 1:1 m.fl.) från 1959. Byggnadsplanen anger allmän plats (plantering) för grusplanen, allmän plats (gata) i den norra och södra delen av grusplanen. För Stureforsvägens förskola samt del av fastigheten Vists Prästgård 1:3 anges B (bostad).

Vist skola samt delar av bostadsfastigheterna (Vists Prästgård 1:44 och 1:3) omfattas av detaljplan 1078 ”Detaljplan för Vist skola” (Vists Prästgård 1:27 m.fl.). Detaljplanen anger markanvändningen S (Skola) för skolfastigheten. För bostadsfastigheten anges markanvändningen B (bostad).

Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen beslutade 2016 att barn- och ungdomsnämnden ger barn- och ungdomschefen tillstånd och uppdrag att i samråd med kultur- och fritidsdirektören beställa en om- och tillbyggnation av Vist skola.

Riksintressen

Riksintressen för naturmiljövården Hela Sturefors ligger inom riksintresset Eklandskapet Linköping-Åtvidaberg. Inom orten finns ett antal värdekärnor. Cirka 200 meter väster om planområdet ligger den närmsta värdekärnan, Gistalund, ett bergigt

8


ekområde med inslag av riktigt gamla ekar. Riksintresset och dess värdekärnor bedöms inte påverkas av planförslaget.

Riksintresse för kommunikationer Järnvägen Stångådalsbanan (Linköping-Kalmar) öster om planområdet är av riksintresse för kommunikationer. Riksintresset omfattar själva banorna, terminalanläggningar och bangårdarna. Riksintresseanspråket omfattar också de störnings- och riskzoner som omger de kommunikationsanläggningar som är av riksintresse.

Riksintresset bedöms inte påverkas av planförslaget. Se även under rubriken Miljö- och riskfaktorer.

Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlet miljöbalken Detaljplanen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken.

3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden I 3 kapitlet anges att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som är mest lämpade. Användning som medför en ur allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Riksintresseområden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada miljön, försvåra tillkomst, utvinning eller utnyttjande av sådana anläggningar.

Hela Sturefors ligger inom riksintresset för naturvård, Eklandskapet Linköpings-Åtvidaberg. Järnvägen Stångådalsbanan öster om planområdet är av riksintresse för kommunikationer. Planförslaget bedöms inte påverka riksintressena negativt.

4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden I 4 kapitlet anges vissa områden i Sverige där särskild stor hänsyn måste tas. Planen berör inte något sådant område.

5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 5 kapitlet behandlar miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns idag normer för buller, luft och vattenkvalitet.

Planens genomförande kan väntas medföra viss ökad biltrafik i området men inte av sådan storlek att man kan anta att miljökvalitetsnormernas värden för buller eller luft överskrids.

Planens genomförande bedöms inte påverka möjligheterna att följa gällande miljökvalitetsnorm för vatten.

Mängden dagvatten från planområdet får inte öka jämfört med dagens markanvändning. Dagvattnet behöver därför fördröjas inom fastigheten innan det leds vidare till det allmänna dagvattensystemet. Den markanvändning som föreslås inom planområdet bedöms inte kräva någon särskild rening av dagvattnet. Slutrecipient för dagvattnet är Stångån och Roxen. Sturefors och därmed planområdet ligger inom den sekundära

9


skyddszonen kring vattenskyddsområdet Råberga som är en av Linköpings stads ytvattentäkter.

Inför granskningsskedet ska detaljplanen kompletteras med information om hur dagvattenhanteringen inom planområdet ska lösas innan det leds vidare till det allmänna dagvattennätet.

10


Detaljplanens innebörd

I detta kapitel beskrivs detaljplanens förutsättningar och förändringar samt konsekvenser av detaljplanens genomförande.

Ny och befintlig bebyggelse

Situationsplan som visar tänkbar struktur för skola och idrottshall (Arkitektgruppen GKAK på uppdrag av Lejonfastigheter, bearbetad av Plankontoret).

11


Ny idrottshall på grusplanen (fastigheten Husby 1:46) Området söder om skolan utgörs idag av en grusad yta som används för lek och bollspel. Här planeras en ny idrottshall inklusive bibliotek.

I samband med planarbetet har Tyréns på uppdrag av kommunen gjort en kulturmiljöutredning för Vist skola (2017). Syftet med utredningen var att identifiera, belysa och precisera platsens kulturmiljövärden. Utredningen har legat till grund för placeringen av idrottshallen. Se även under rubriken Kulturmiljö.

Detaljplanen innebär att en ny idrottshall byggs i den södra delen av grusplanen. I hallen inryms en fullstor handbollsplan och eventuellt ett skol- och folkbibliotek för skoleleverna och de boende i Sturefors med omnejd.

Idrottshallen och området kring den får markanvändningen YCS (Idrott, centrum och skola). Hallens placering, utbredning och höjd regleras i detaljplanen. Högsta byggnadshöjd 9,0 meter. Högsta totalhöjd 11,0 meter.

Idrottshallens huvudentré vänder sig mot Näckrosvägen och Vist skola.

Illustration av tänkbar utformning av en idrottshall innehållande idrottshall, bibliotek och café sett från Näckrosvägen (Arkitektgruppen GKAK på uppdrag av Lejonfastigheter).

Vist skola (fastigheten Vists Prästgård 1:65) Planområdet omfattar Vist skola. Skolan består idag av sex skolbyggnader, den gamla skolbyggnaden från 1924, en skolbyggnad från 1965, två atriumhus från 2003 samt två paviljonger av mer temporär karaktär.

Skolbyggnaden från 1924 är ritad av arkitekt Axel Brunskog som folkskola. I gällande detaljplan är skolbyggnaden markerad med bestämmelsen q1 (Värdefull byggnad. Ändring av byggnaden får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Byggnaden får inte rivas.)

12


I den nya detaljplanen markeras byggnaden med följande bestämmelser:

r Byggnaden får inte rivas.

q1 Byggnadens exteriör ska bevaras och underhållas med för huset anpassade material, tekniker och kulörer.

q2 Byggnadens ursprungliga planlösning och interiöra detaljer ska bevaras.

Det närmsta området kring byggnaden omges av så kallad prickmark (byggnad får inte uppföras), vilket innebär att huset inte kan byggas till.

I den östra delen av skolfastigheten ligger skolbyggnaden från 1965 som byggts till under 1960-, 70- och 90-talet. Byggnaden innehåller matsal, tillagningskök, slöjdsalar, bibliotek och idrottshall.

Lejonfastigheter har i uppdrag att bygga ut Vist skola med ytterligare skolplatser. Under planarbetet har olika alternativ för hur detta ska ske utretts.

Ett av alternativen innebär att skolbyggnaden från 1965 rivs och ersätts med en helt ny byggnad i två våningar i den östra delen av skoltomten.

Ett annat alternativ är att bygga om byggnad från 1965 så att lokalerna anpassas till dagens skolundervisning. Detta alternativ innebär att en ny skolbyggnad dessutom behöver byggas i den nordöstra delen av skolfastigheten.

Ett tredje alternativ som diskuterats är att spara de delar som har de högsta kulturvärdena samt att bygga till skolbyggnaden.

I det fortsatta planarbetet kommer frågan om hur skolan ska byggas till att utredas ytterligare. I det kommande arbetet behöver olika intressen som kulturmiljö, ekonomi och ändamålsenliga skollokaler vägas mot varandra.

Illustration av tänkbar utformning av en ny skolbyggnad sett från söder (Arkitektgruppen GKAK på uppdrag av Lejonfastigheter).

13


De två atriumhusen från 2003 kan eventuellt komma att byggas till. För att skydda husen mot förvanskning markeras husen med följande bestämmelse:

k1 Byggnadernas karaktärsdrag vad gäller färgsättning, material, fönstersättning och nätta detaljutformning ska bibehållas.

Detaljplanen innebär att en ny skolbyggnad kan byggas i den östra delen av skoltomten alternativt att befintlig byggnad byggs om.

En ny skolbyggnad alternativt en om- och tillbyggd skolbyggnad kommer att innehålla en basenhet, fritids, ateljéer för slöjdverksamhet, matsal, tillagningskök, elevhälsa och personal/administration.

Skolan får markanvändningen SC (Skola och centrum). Syftet med centrumändamålet är att möjliggöra ett eventuellt folkbibliotek inom skolan.

Detaljplanen reglerar den totala byggnadsarean samt den totala bruttoarean för skolbyggnader inom skolfastigheten. Syftet med regleringen är att säkerställa andelen friyta/skolgård.

Den största sammanlagda byggnadsarean (BYA) är 3500 m². Den största sammanlagda bruttoarean (BTA) är 4500 m². Högsta byggnadshöjd är 8,0 meter och högsta totalhöjd är 10,0 meter.

Inom skolfastigheten finns även två paviljonger (i nordväst och nordost) av mer temporär karaktär som kommer att rivas i samband med att en ny alternativt tillbyggd skolbyggnad finns på plats.

I samband med att antalet elever kommer att utökas på Vist skola har frågan om friyta för barnen aktualiserats. Kommunen har tagit fram en vägledning vid planering av skolor och förskolor (2015). I vägledningen finns riktlinjer för hur stor friyta per barn som är lämpligt. För grundskolor i ytterområden rekommenderas 30 m2 friyta per barn.

När Vist skola är utbyggd kan skolan ta emot mellan 350-420 elever. Det innebär att skolan har ett behov av friyta på ca 10 500 - 12 600 m². Det innebär att skolfastigheten behöver utökas. Skolgården kommer att utökas söderut mot den nya idrottshallen.

I tabellen nedan redovisas tomtbehovet för en skola med 350 elever.

Markanspråk Yta i kvadratmeter

Byggnader ca 5 500 m²

Friyta ca 10 500 m²

Parkering och angöring ca 4 400 m²

Summa ca 20 400 m²

Den framtida fastigheten med ändamålen SC (Skola och centrum) och YCS (Idrott, centrum och skola) omfattar en yta på ca 20475 m².

Den sammanlagda byggnadsarean som tillåts inom användningsområdet SC och YCS (för befintlig och ny bebyggelse) är ca 5500 m².

För att säkerställa att andelen friyta/skolgård kan uppnås finns förbud mot angöring, bil- och cykelparkering i anslutning till skola och idrottshall.

14


Stureforsvägens förskola (fastigheten Husby 1:50) Detaljplanen omfattar Stureforsvägen förskola i söder. Fastigheten Husby 1:50 ägs av Lejonfastigheter. Utbildningsförvaltningen bedriver idag förskola inom fastigheten med ca 45 barn. Förskolebyggnaden är i en våning och har träpanel.

Gällande detaljplan anger friliggande bostäder för fastigheten och pågående förskoleverksamhet strider mot gällande markanvändning. Befintliga byggnader (förskolebyggnad och förråd) upptar ca 515 m2 och överskrider därmed gällande byggrätt som idag är 150 m².

Aktuell detaljplan innebär att markanvändningen för fastigheten blir SB (Skola och bostäder). På detta sätt ges fastighetsägaren (Lejonfastigheter) en flexibilitet i användningen av fastigheten i framtiden.

Byggrätten utökas jämfört med gällande detaljplan. Den största sammanlagda byggnadsarean (BYA) som medges är 500 m². Den största sammanlagda bruttoarean (BTA) som medges är 600 m². Högsta antal våningar ökas från en till två våningar i detaljplanen.

Syftet med att begränsa byggrätten jämfört med den faktiska byggnadsarean är att säkerställa erforderlig friyta för barnen. Det innebär att befintliga byggnader kan vara kvar som nu. Det är först den dag fastighetsägaren söker bygglov för förändringar som bygglovet ska prövas mot den nya detaljplanen.

Fastigheten Husby 1:50 är idag ca 2050 m² stor. Lejonfastigheter har tagit ca 150 m² av kommunens park/gatumark norr om fastigheten i anspråk för förskolans gård.

Enligt kommunens vägledning för planering av skolor och förskolor rekommenderas en friyta på 30 m2 per barn för förskolor i ytterområden, dock minst 2000 m² totalt.

Detaljplanen innebär att förskolefastigheten kan utökas norr och österut med ca 350 m2 till ca 2400 m². Friytan blir därmed ca 1600 m² när ytan för byggnad och parkering räknats bort (ca 35 m²/barn). Detta är mindre än vägledningens rekommendationer (2000 m²) men bedöms som acceptabel, då det rör sig om en befintlig förskola.

Vists Prästgård 1:3 Detaljplanen omfattar fastigheten Vists Prästgård 1:3 med ett mindre hyreshus.

Inom fastigheten ligger en byggnad från 1875 som byggdes som folkskola. Byggnaden (folkskolan) är troligen uppförd efter typritningar för landsbygdens skolor. Byggnaden har idag inget skydd mot rivning i gällande detaljplan. Planen medger en begränsad byggrätt (största byggnadsarea 150 m²). Fastigheten är 1763 m² stor och byggnaden har en byggnadsarea på ca 260 m².

I gällande detaljplan för fastigheten tänkte man att flytta fastighetens södra gräns söderut för att även omfatta den uppvuxna trädgård som omger bostadshuset. Detta har aldrig genomförts och den nu aktuella detaljplanen föreslår att fastigheten ska utökas i enlighet med tidigare plan. Det innebär att fastigheten utökas med ca 370 m² till ca 2130 m².

Fastigheten föreslås få markanvändningen B (bostäder). Byggrätten anpassas till de verkliga förhållandena på platsen. Högsta antal våningar är en.

15


Den nordöstra delen av fastigheten kan bebyggas med komplementbyggnader. Största byggnadsarea är 50 m² och högsta byggandshöjd är 3,5 meter.

För att skydda byggnaden mot rivning och förvanskning har fastigheten Vists Prästgård 1:3 markerats med följande bestämmelser:

r Byggnaden får inte rivas.

q1 Byggnadens exteriör ska bevaras och underhållas med för huset anpassade material, tekniker och kulörer.

q3 Entrégrinden mot söder och rundel framför huset ska bevaras.

Se även under rubriken Kulturmiljö.

Vists Prästgård 1:44 Den norra delen av fastigheten Vists Prästgård ingår i nu aktuell detaljplan.

I gällande detaljplan för skolan ingår samma markområde som nu. Syftet i den gamla detaljplanen var att justera den norra fastighetsgränsen för att följa befintlig häck. Det finns fortfarande en smal markremsa som är kommunal och som behöver justeras. Den aktuella detaljplanen innebär att den smala remsan med kommunal mark ska föras över till fastigheten Vists Prästgård 1:44.

Omgivande bebyggelse Planområdet omges av bostäder från framförallt 1950-60-talet, men både äldre och yngre bostadsbebyggelse finns i anslutning till området. Sydväst om planområdet ligger Vist kyrka och kyrkogård.

Utformning och gestaltning av ny bebyggelse Planområdet ingår i en känslig kulturmiljö och nya tillägg ska förhålla sig till den. Ny bebyggelse ska anpassas avseende material, volymer och arkitektur för att inte orsaka skada på kulturvärdena.

Fasader av tegel och puts är vanliga i området, medan trä och plåt upplevs som främmande. Många kringliggande byggnader kännetecknas av robusta och kvalitativa material, med tydliga materialmöten.

Områdets kulörer är hämtade ur den dovare färgskalan. Det är, ur kulturmiljösynpunkt, särskild viktigt att även nya tillägg får samma dova färgsättning.

Platsen för den nya idrottshallen tillåter i stort sett ingen baksida, utan alla fasader bör ha hög detaljeringsgrad och bearbetning.

Se även under rubriken Kulturmiljö.

Tillgänglighet Planområdet har relativt flacka nivåförhållanden vilket skapar goda förutsättningar att säkerställa tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga.

Allmänna gator och byggnader inom planområdet ska byggas tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Framkomliga och tillgängliga entréer kommer att säkerställas i kommande bygglovsprövning.

16


Naturmiljö

Natur Stora delar av planområdet utgörs av byggnader eller hårdgjorda ytor. Inom och i anslutning till planområdet finns en hel del stora träd, i form av alléer och solitära träd. Det finns även lite gräsytor av mer överbliven karaktär kring grusplanen i planområdets mitt. Skolgården är till stora delar hårdgjord.

Allén, söder om skolan, längs gång- och cykelvägen från Näckrosvägen och in mot kyrkogården och kyrkan består av åtta träd (7 hästkastanjer och 1 lönn). Träden har alla en brösthöjdsdiameter på mer än 30 cm (de flesta mellan 40-50 cm). Allén bedöms omfattas av det generella biotopskyddet enligt Miljöbalken. Allén är skyddad i gällande detaljplan. Träden i allén har markerats med bestämmelsen n1 (Inga åtgärder som kan skada träden, trädkronor eller trädrötter inom egenskapsområdet får vidtas annat än av säkerhetsmässiga eller biologiska skäl.).

Utmed Näckrosvägen finns en yngre trädrad, bestående av åtta lönnar och bedöms inte omfattas av det generella biotopskyddet för alléer. Träden som ingår i planområdet står inom det område som föreslås få markanvändningen GATA (Gata med separerad gång- och cykel väg. Trädplantering ska finnas.).

På skolgården, direkt söder om skolbyggnaden från 1924, finns två stora och gamla lindar som skyddas i gälladen detaljplan. I den östra delen av planområdet finns två päronträd med höga naturvärden. Dessa träd har också markerats med bestämmelsen n1 (Inga åtgärder som kan skada träden, trädkronor eller trädrötter inom egenskapsområdet får vidtas annat än av säkerhetsmässiga eller biologiska skäl.).

Kyrkogården, öster om planområdet, omges av alléer som omfattas av det generella biotopskyddet. Träden står utanför planområdet och berörs inte av de åtgärder som föreslås i detaljplanen.

Samtliga träd och allér inom och i anslutning till planområdet är värdefulla med tanke på de framtida naturvärdena knutna till träden och som gröna spridningskorridorer. Träden och alléerna har även betydelse för landskapsbilden och visar på koppling mellan skol- och kyrkomiljön.

Park och rekreation Befintlig skolgård är i huvudsak hårdgjord och asfalterad. När skolgården utökas söderut mot den nya idrottshallen är det viktigt att den nya skolgården gestaltas med mer mjuka och genomsläppliga ytor.

Mark och geoteknik Planhandlingarna kommer att kompletteras med information om de geotekniska förutsättningarna på platsen inför granskning av detaljplanen.

17


Kulturmiljö och arkeologi

Kulturmiljö Planområdet har höga kulturvärden, främst kopplade till Vist kyrka och ortens framväxt med skolor från olika tidsepoker och modern villabebyggelse från 1960-talet.

I samband med planarbetet har Tyréns AB gjort en kulturmiljöutredning på uppdrag av Linköpings kommun daterad 2017-03-02.

Syftet med utredningen var att identifiera, belysa och precisera platsens kulturmiljövärden. Syftet var vidare att skapa förståelse för platsens kulturhistoriska värden och kvalitéer för att dessa ska kunna inarbetas i den framtida planeringen för området. Utredningens fokus har legat på landskap och bebyggelse.

Planområdet med närområde utgör Sturefors sockencentrum. Området är en viktig kulturmiljö med höga värden från flera olika epoker. Tillsammans skapar de ett attraktivt område där flera kulturhistoriska berättelser har hög läsbarhet. Områdets viktigaste och högsta värden sammanfattas i följande rangordnade värdebeskrivningar;

Ett attraktivt sockencentrum med lång kontinuitet Skolor från 4 epoker 1960-talets mönstersamhälle

Resultat av utredningen har bland annat sammanfattats i de två följande kartorna.

Kartan visar känslighet vid förändring av markytor, utdrag ur Kulturmiljöutredning Vist skola, Tyréns.

18


Siffror hänvisar till kartan på föregående sida.

1. Den öppna ytan samspelar med skolhuset. Skolhusets symmetri förstärks av de två symmetriskt placerade träden. Ytan möjliggör tillsammans med parkeringen (nr5) fri sikt mot kyrkan från Näckrosvägen.

2. Lekmiljö med viktiga utblickar mot landskapet i nordöst. 3. Den öppna ytan skapar fria vyer mot kyrkan längs hela sträckan på

Näckrosvägen som är en huvudväg genom samhället. Viktiga siktstråk finns också från skolgården och söderut längs kyrkogårdsgränsen ut mot omgivande landskap i söder. Eventuella tillägg måste ta stor hänsyn till områdets kulturvärden.

4. Siktstråk av mycket stort värde för kulturmiljön. Från kyrkporten ser man genom kyrkogården mot ett symmetriskt motiv med träd och en grav i fonden. I denna vy syns inga hus utan motivet avtecknar sig mot himlen.

5. Det är önskvärt att omgestalta den nuvarande parkeringen, men platsen kräver hänsyn. Vyn från bibliotekets burspråk mot kyrkogårdens trädkrans är mycket medvetet utformad. Sambandet mellan kyrkan och skolan bör bevaras och förstärkas. Den ursprungliga vägen till skolbyggnaden från 1924 gick längs kyrkogården och norr om den sneda trädraden (nr6).

6. Trädraden är biotopskyddad och är en viktig markering för att binda ihop kyrkan med skolan.

Kartan visar känslighet vid förändring av byggnader, utdrag ur Kulturmiljöutredning Vist skola, Tyréns.

Siffrorna hänvisar till kartan ovan.

7. Atriumhus från 2003.

Mycket väl genomtänkt placering och gestaltning med undervisningsutrymmen av hög kvalité.

8. Skolhus från 1924

Byggnaden har rivningsskydd i befintlig detaljplan. Exteriören är känslig för förvanskning. Interiören är omgjord, men delar med originalplanlösning är känsliga för förändring.

9. Skola från 1965

Mycket viktig markör för 1960-talets skolutveckling med fler praktiska ämnen, gemensam 9-årig grundskola och en mänskligare skala på

19


skolarkitekturen. Samtida med den stora expansionen av Sturefors/Vist. Exteriör med tidstypisk volymredovisning, material och proportioner. Interiört är planlösning och material välbevarade.

Ny idrottshallen på grusplanen Utredningen har bland annat legat till grund för idrottshallens placering.

Vist kyrka har varit en viktig mötesplats sedan 1100-talet, men i takt med att Sturefors samhälle expanderar norrut mot Linköping minskar sockencentrats dragningskraft. Därför innebär en förtätning med en ny, publik, attraktiv lokal mycket positiva konsekvenser för områdets kulturmiljövärde. Detta kan till viss del uppväga de negativa konsekvenser som ny bebyggelse kan medföra.

Den södra delen av grusplanen bedöms vara en bra plats för en ny idrottshall. Grusplanen har varit obebyggd under lång tid, den enda tidigare bebyggelsen på platsen var Husby gårds ekonomibyggnader på södra delen. Det är osäkert varför planen inte har bebyggts i samband med villautbyggnaden, men en anledning kan vara att platsen sedan länge är i anspåktagen för idrottsverksamhet med fotbollsplan och tidigare hockeyrink. Planen används också vid marknader.

Idrottshallens placering i den södra delen av grusplanen gör att man kan bevara mycket av de områden som i utredningen har klassats som känsligt för förändringar respektive har hög känslighet för förändringar, se kartan ovan.

Byggrätten för idrottshallen är orienterad i öst-västlig riktning för att bevarar mer av vyerna mot kyrkan från Näckrosvägen. Platsen tillåter i stort sett ingen baksida, utan alla fasader bör ha hög detaljeringsgrad och bearbetning.

Allén i öst-västlig riktning hjälper till att knyta ihop skolan med kyrkan. Mellan skolan och den nya idrottshallen kan en sammanhängande skolgård skapas.

Det är viktigt att kyrkan och trädkransen kring kyrkogården även fortsatt dominerar höjdmässigt i området, varför idrottshallen byggnadshöjd har begränsats.

Utbyggnad av Vist skola Lejonfastigheter har i uppdrag att bygga ut Vist skola med ytterligare skolplatser. Under planarbetet har olika alternativ för hur detta ska ske utretts.

Ett av alternativen innebär att skolbyggnaden från 1965 rivs och ersätts med en helt ny byggnad i två våningar i den östra delen av skoltomten. Ett annat alternativ är att bygga om byggnad från 1965 så att lokalerna anpassas till dagens skolundervisning. Detta alternativ innebär att en ny skolbyggnad dessutom behöver byggas i den nordöstra delen av skolfastigheten. Ett tredje alternativ som diskuterats är att spara de delar som har de högsta kulturvärdena samt att bygga till skolbyggnaden.

I det fortsatta planarbetet kommer frågan om hur skolan ska byggas till att utredas ytterligare. I det kommande arbetet behöver olika intressen som kulturmiljö, ekonomi och ändamålsenliga skollokaler vägas mot varandra.

20


Arkeologi Under april 2017 har Östergötlands museum gjort en arkeologisk förundersökning. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun svarade för kostnaderna.

Aktuellt undersökningsområde var grusplanen söder om Vist skola, ett område på ca 9 750 m². Sammanlagt 22 sökschakt maskingrävdes. Totalt framkom 26 anläggningar. Dessa är i huvudsak av två typer, dels rester efter relativt sentida bebyggelse på platsen; lämningar efter byggnader och aktiviteter på en bondgård som stått på platsen, dels en samling stolphål som framkom inom en begränsad yta i den sydöstra delen av området.

Provet från ett av stolphålen visade sig var av för dålig kvalitet för en 14C-analys vilket gör att det inte går att säga något bestämt om stolphålens ålder. Möjligen är de förhistoriska men det går inte att utesluta att de tillhör någon mer sentida byggnation på området.

Östergötlands länsmuseum anser inte att objektet kräver ytterligare arkeologisk undersökning. Men med tanke på förundersökningens ovisa resultat, behövs en arkeologisk kontroll av delar av området vid exploateringstillfället.

Offentlig och social service Planområdet omfattar Vist skola. Vist skola är idag en skola för ca 280 barn. Lejonfastigheter avser att bygga ut skolan då elevantalet förväntas att öka i Sturefors.

Planområdet omfattar även Stureforsvägens förskola som ligger inom fastigheten Husby 1:50. Förskolan har idag ca 45 barn. Fastigheten Husby 1:50 får en utökad markanvändning SB (skola och bostäder) samt en utökad byggrätt.

Sociala aspekter Detaljplanen innebär bland annat att en ny idrottshall byggs i Sturefors. I hallen inryms en fullstor handbollsplan och eventuellt ett skol- och folkbibliotek för skoleleverna och de boende i Sturefors med omnejd.

En ny idrottshall och ett nytt bibliotek med en mer offentlig profil än dagens skapar en ny mötesplats i Sturefors som bidrar till att stärka byggandet av sociala nätverk och sammanhållning i orten.

Närhet och bra tillgänglighet till skola är viktigt för orten ur ett barnperspektiv.

Jämställdhet och mångfald Detaljplanen säkerställer bland annat plats för förskola, skola, idrottshall och bibliotek, viktiga samhällsfunktioner som vänder sig till flickor och pojkar, kvinnor och män på ett likvärdigt sätt.

Förskolan bidrar till att fler barn får sin barnomsorg i närområdet och fler föräldrar kan nyttja förskoleverksamheten för att förvärvsarbeta alternativt studera.

Idrottshallen har idag ingen uttalad profil som gynnar de olika könen på olika sätt. Idrottshallen kan bidra till att öka mångfalden i Sturefors när

21


idrottsföreningar och skolelever från andra delar av kommunen kan nyttja hallen.

Barnperspektivet Delar av planområdet utgörs av grusplanen söder om Vist skola som idag används för lek och bollspel. Delar av grusplanen kommer att tas i anspråk för den nya idrottshallen. Övriga delar av grusplanen kommer att omvandlas till skolgård som ger möjlighet till lek och bollspel för barn under och efter skoltid.

Trygghet För att skapa trygga och trivsamma miljöer kring idrottshall, skolan och kyrka bör särskild vikt läggas vid utformning av belysning så att området upplevs som attraktivt, tillgängligt och tryggt.

Gator och trafik

Gatunät och biltrafik Planområdet gränsar till Näckrosvägen och Stureforsvägen som är huvudgatorna genom Sturefors.

Skolan nås idag från Näckrosvägen vid den angöringsplats som finns väster om grusplanen. Skolan nås även från Nattviolsvägen i öster där skolans personalparkering finns.

Stureforsvägens förskola nås från Stureforsvägen i söder.

Kollektivtrafik Näckrosvägen trafikeras av landsbygdsbussar och skolbussar mot Linköpings tätort. Närmast busshållplats ligger direkt väster om planområdet.

Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelväg finns längs Näckrosvägens östra sida som delvis kommer att byggas om för att öka trafiksäkerheten.

Det finns även en gc-väg mellan den gamla skolbyggnaden (från 1924) och grusplanen samt en i nord-sydlig riktning direkt väster om kyrkogården. Idag är det även möjlighet att gå och cykla över skolans parkering i öster mellan grusplanen och Nattviolsvägen.

Detaljplanen innebär att ytorna med de befintliga gång- och cykelvägarna blir allmän plats och att de får markanvändningen PARK (park). Inom ändamålet PARK är det möjligt att anlägga bland annat gc-vägar samt gångvägar. De delar av gång- och cykelvägarna som kommer att passera genom skolgården föreslås skyltas om till gångväg.

Detaljplanen innebär att ett nytt område för angöring och parkering kommer att skapas öster om Näckrosvägen utöver det som redan finns väster om grusplanen. Se rubriken ”Angöring och parkering” nedan. Det innebär att gång- och cykelvägen längs Näckrosvägen kommer att korsas av biltrafik. För att prioritera de gående och cyklande längs Näckrosvägen och uppmärksamma bilisterna på korsande gång- och cykeltrafik föreslås gc-vägen att höjas i de avsnitt bilar korsar gc-vägen.

22


Norr om Vist kyrka, längs den södra delen av skolans parkering ska en gc-väg anordnas. Parkeringen och gc-vägen separeras med en nivåskillnad och kantsten. Det innebär att en del av skolfastigheten Vist Prästgård 1:65 ska föras över till lämplig kommunal fastighet.

Parkering och angöring I planarbetet har kommunen studerat angörings- och parkeringslösning till idrottshall, skola och förskola.

Kommunens inriktning är att fastighetsägare ska lösa hela sitt parkeringsbehov på den egna fastigheten.

Parkering och angöring till Vist skola och idrottshall Parkering för besökande och personal till Vist skola finns idag i den östra delen av fastigheten Vists Prästgård 1:65. Parkeringen nås från Nattviolsvägen. Idag finns plats för ca 25 bilar.

Mellan Näckrosvägen och grusplanen finns idag en bil/bussangöring som nås från Näckrosvägen. Angöringsfickan används idag av föräldrar som lämnar/hämtar skolbarn samt skolskjutsen. Under morgonen är det idag vanligt att föräldrar parkerar/släpper av barn längs med Näckrosvägen och de gator som ansluter till Näckrosvägen väster om skolan. Detta innebär en trafikfarlig situation för de barn som går och cyklar till skolan.

Den nya idrottshallen och en utbyggd skola ökar parkeringsbehovet. Kommunens parkeringstal återfinns i ”Parkering i planering och bygglov” antagen av Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden i februari 2012.

I tabellen nedan redovisas de parkeringstal som gäller för en utbyggd skola i Sturefors samt idrottshall.

Cykelparkering Parkeringsnorm för

skola i Sturefors Parkeringsbehov för 350-420 elever

ca 4000 m² BTA

Parkeringsbehov för idrottshall (referens parkeringsutredning för idrottshall i Brokind)

Antal platser per 1000 m2 BTA

Parkeringsbehov Parkeringsbehov

Cykel-parkering

2 Personal 8 Personal

23 Elever 92 Elever

Summa

100 8

Bilparkering Parkeringsnorm för

skola i Sturefors Parkeringsbehov för 350-420 elever

ca 4000 m² BTA

Parkeringsbehov för idrottshall (referens parkeringsutredning för idrottshall i Brokind)


Parkeringsbehov Parkeringsbehov

Bil-parkering


8 För besökande/angöringsplatser

32 För besökande

Summa

48 20

23


Parkeringsbehovet för en skola med 350-420 barn är 100 cykelplatser och 48 bilplatser. I de 48 bilparkeringsplatserna ingår angöringsplatser (platser för hämtning/lämning).

Parkeringsbehovet för en idrottshall är 8 cykelplatser och 20 bilplatser. Siffror utgår från den parkeringsutredning som gjorts i samband med utbyggnaden av den nya idrottshallen i Brokind som anses ha samma förutsättningar som aktuell idrottshall.

Parkeringsplatserna för skola och idrottshall kan samutnyttjas då de i huvudsak används under olika tider på dygnet, så det totala bilparkeringsbehovet är 48 platser.

ÅF Infrastructure har på uppdrag av Lejonfastigheter tagit fram ett förslag på angörings- och parkeringslösning för Vist skola och idrottshall.

I den nordvästra delen av planområdet föreslås ett område ordnas för lämning/hämtning samt parkering för besökande till skolan. Här finns plats för 15 bilplatser och 8 angöringsplatser.

Illustration på tänkbar utformning av parkering/ angöring i den nordvästra delen av planområdet (ÅF Infrastructure på uppdrag av Lejonfastigheter).

24


Väster om idrottshallen föreslås den befintliga angöringsfikan att kompletteras med en parkering med plats för 7 bilar.

Illustration på tänkbar utformning av parkering/ angöring väster om idrottshallen (ÅF Infrastructure på uppdrag av Lejonfastigheter).

Befintlig parkering vid Nattviolsvägen kommer att få en ny utformning. Här kan 18 parkeringsplatser anordnas.

Illustration på tänkbar utformning av parkering/ angöring sydöst om skolan (ÅF Infrastructure på uppdrag av Lejonfastigheter).

Idag finns en stor cykelparkering med ca 110 platser mellan Näckrosvägen och befintliga skolbyggnader. Vid idrottshallen finns möjlighet att anordna en cykelparkering med ca 40 platser.

Vid slutlig projektering av utomhusmiljön bör cykelparkering studeras särskilt noga för att främja cyklandet till skola och idrottshall. Ett sätt att främja cyklandet kan vara att samtliga anslutningsvägar till skola och idrottshall kompletteras med cykelparkeringar.

Skolskjutstrafiken kommer även i fortsättningen att angöra skolan vid angöringsfickan längs Näckrosvägen, väster om den nya idrottshallen.

Idrottshallen kommer ibland att angöras av bussar vid matcher och idrottsevenemang. Bussar kan angöra idrottshallen på samma angöringsficka som skolskjutsen. Parkering av själva bussarna ska inte ske

25


inom planområdet utan detta föreslås ske vid Sturefors idrottsplats söder om samhället.

Skolan kommer även i fortsättning att angöras med leveranser till skolkök och slöjdsalar, detta kommer att ske från Nattviolsvägen. För avfallshantering, se rubrik Teknisk försörjning, Avfall.

Lejonfastigheter har visat att angöring och parkering för en skola med 350-420 barn samt idrottshall kan lösas inom den blivande fastigheten för skola och idrott. Se de tre illustrationerna ovan.

Parkering och angöring till Stureforsvägens förskola Förskolans parkering är idag orienterad i den sydöstra delen av fastigheten. Här finns idag plats för 7 bilar. Cykelparkering finns i den östra delen av fastigheten.

I tabellen nedan redovisas de parkeringstal som gäller för Stureforsvägens förskola.

Cykelparkering Parkeringsnorm för

förskola i Sturefors Parkeringsbehov för ca 45 barn

ca 475 m² BTA


Parkeringsbehov

Cykel-parkering

5,5 Personal 3 Personal

11,5 Föräldrar och barn

6 Föräldrar och barn

Summa 17 9

Bilparkering Parkeringsnorm för

förskola i Sturefors Parkeringsbehov för ca 45 barn

ca 475 m² BTA


Parkeringsbehov

Bil-parkering


7 Föräldrar 3 Föräldrar

Summa 16 7

Parkeringsbehovet för en förskola med ca 45 barn är alltså 9 cykelplatser och 7 bilplatser. I de 7 bilparkeringsplatserna ingår angöringsplatser.

Förskolan angörs idag med matleveranser. När förskolans tomt utökas i nordost är det viktigt att man studerar hur matleveranserna ska ordnas.

För avfallshantering, se rubrik Teknisk försörjning, Avfall.

26


Miljö- och riskfaktorer En samlad bedömning av den inverkan som detaljplanens genomförande bedöms medföra på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser har gjorts under rubriken Behovsbedömning. Bedömningen har resulterat i att ingen utförlig miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram, men en kortare beskrivning och bedömning av nedan stående miljöaspekter har bedömts behövas.

Förändrat klimat Enligt 2 kap. 3§ plan- och bygglagen ska planering bland annat främja en god miljö, dels genom att den anpassas till klimatförändringar, dels genom att den bidrar till minskad påverkan på klimatet.

I aktuell detaljplan handlar anpassning till framtida klimatförändringar om att ta hand om ökade mängder dagvatten, då årsmedelnederbörden väntas öka med 10-20 % och andelen skyfall öka.

Planområdet ligger inom den sekundära skyddszonen kring vattenskyddsområdet Råberga som är en av Linköpings stads ytvattentäkter. Det är därför viktigt att i det fortsatta planarbetet studera hur dagvattnet i området ska omhändertas. Inför granskningen ska detaljplanen kompletteras med information om dagvattenhanteringen i området.

Risk – farligt gods Öster om planområdet ligger en järnväg som utgörs av Stångådalsbanan (Linköping-Kalmar) och Tjustbanan (Linköping-Västervik). Avståndet till järnvägen från ny skolbyggnad och från ny idrottshall är ca 150 meter respektive 175 meter.

Linköping tillämpar följande generella observationsavstånd för byggnation i anslutning till vägar och järnvägar där farligt gods transporteras eller kan transporteras, se tabell.

Observationsavstånd Markanvändning >50 meter Arbetsplatser och bytespunkter

mellan trafikslag >100 meter Bostäder, hotell, köpcentrum,

mindre samlingslokaler >200 meter Skolor, idrottsanläggningar, större

samlingslokaler För järnväg rekommenderas också att en bebyggelsefri zon på 30 meter vid spåren ska hållas, med hänsyn till urspårningsrisk samt att möjliggöra räddningsinsatser.

Vid planering i närheten eller i anslutning till rekommenderad färdväg för farligt gods, där det är önskvärt att kunna hålla kortare avstånd än de ovan angivna, behövs en riskanalys för att klargöra under vilka förutsättningar detta är möjligt.

27


Avståndet mellan planområdet och järnvägens spårmitt är ca 100 meter. Avstånden mellan planområdets olika delar och spårmitt varierar, se tabell nedan.

Planområdets olika ”verksamheter” Avstånd mellan de olika verksamheterna och spårmitt

Byggrätt för ny skolbyggnad ca 150 meter Byggrätt för ny idrottshall ca 170 meter Befintlig förskola ca 170 meter Utemiljö för förskole- och skolbarn ca 165 meter

I planarbetet har ingen särskild riskanalys genomförts utan nedan följer ett resonemang av riskerna med farligt gods i anslutning till planområdet.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har tillsammans med länsstyrelsen i Stockholm och Skåne tagit fram riktvärden som ska beaktas vid nyetableringar.

Zonindelning för riskhanteringsavstånd.

Utdrag ur Riskhantering i detaljplaneprocessen – riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, september 2006, länsstyrelserna i Skånes, Stockholms och Västra Götalands län.

Skillnaden mot Linköpings riktlinjer är att ovan nämnda riskpolicy presenterar olika lämpliga zoner, dock specificeras inte avstånden från farligt godsled. Det största avstånd som krävs är 150 meter i riskpolicyn jämfört med Linköpings kommun som föreskriver 200 meter. Samtliga skol- och idrottsbyggnader inom planområdet ligger på ett större avstånd än 150 meter, se tabellen ovan.

För närvarande transporteras inget gods eller farligt gods på Stångådalsbanan eller Tjustbanan (information från Trafikverket sep 2017). Fram till 2013 transporterades sopor på Tjustbanan. Tidigare har även virkestransporter trafikerat Tjustbanan. Idag finns inga restriktioner eller begränsningar för eventuell godstrafik på någon av banorna.

28


Om Stångådalsbanan/Tjustbanan börjar att trafikeras med gods eller farligt gods förväntas frekvensen av farligt godstransporter som låg vilket medför att sannolikheten för en olycka är låg.

Stångådalsbanan/Tjustbanan är enkelspårig och det finns inga böjar, växlar, mötesplatser eller hållplatser på den del som passerar planområdet. Strax söder om planområdet finns en korsning för vägtrafik, denna passage är övervakad med ljussignal och bommar. På senare år har en upprustning av järnvägsbanan genomförts, bland annat på sträcken genom Sturefors. Dessa parametrar gör att sannolikheten för en olycka på detta avsnitt av järnvägen bedöms som låg.

Järnvägsbanan ligger dessutom ca 5-8 meter lägre än planområdet och banan ligger öster om planområdet. Dessa parametrar, att järnvägen ligger lägre än planområdet och fördelaktigt avseende den förhärskande vindriktningen gör att det förväntade konsekvensområdet vid en eventuell olycka blir mindre.

I samband med den nya idrottshallen i Brokind har Lejonfastigheter låtit Bengt Dahlgren AB göra en utredning, Placering av ny idrottshall med avseende på skyddsavstånd till farligt gods, daterat 2016-06-09. Syftet med utredningen var att undersöka två alternativa placeringar av idrottshallen i anslutning till Stångådalsbanan. De två placeringarna låg 100 respektive 40 meter från Stångådalsbanan. Den slutliga placeringen av idrottshallen i Brokind blev ca 40 meter från järnvägsbanan. Placeringen ca 40 meter från järnvägen förutsatte två riskreducerande åtgärder.

Utrymningsvägar bör mynna bort från järnvägen, där en något skyddande miljö kan erhållas beroende på vilken sida av byggnaden som en olycka inträffat.

Ventilationssystemet utförs med mekanisk till- och frånluft, inga friskluftsintag mot järnvägen.

Byggrätterna för idrottshall, skola och förskola ligger mer än 150 meter från järnvägen, det vill säga på ett större avstånd än vad Skånes, Stockholms och Västra Götalands län anger i sin riskpolicy.

De två riskreducerande åtgärderna ovan bör ändå bevakas vid bygglovsprövning av nya byggnader innehållande idrottshall, skola och förskola.

Buller Planområdet utsätts för buller från biltrafiken på Näckrosvägen och Stureforsvägen samt från tågtrafiken på Stångådalsbanan/Tjustbanan.

Linköpings kommun anger i ”Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun – stöd i fortsatt fysisk planering”, samrådshandling 2017 att Linköpings kommun tillämpar trafikbullerförordningen (2015:2016) vid planläggning och ärenden om bygglov enligt plan- och bygglagen.

Kommunens bedömning är att trafikbullerförordningen bör tillämpas också för skolor och förskolor. För de delar av utemiljön som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet tillämpas riktvärden för bullernivåer motsvarande ekvivalent nivå vid uteplats.

29


Väg- och spårtrafik Maximalnivå 70 dBA (utomhus vid uteplats) Ekvivalent nivå 50 dBA (utomhus vid uteplats) Riktvärden (för utomhusmiljö) för trafikbuller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad enligt förordningen 2015:216.

Kartan ovan visar de ekvivalenta bullernivåerna från väg- och spårtrafik i området (planområdet är markerat med streckad svart linje).

Kartan ovan visar de maximala bullernivåerna från vägtrafik i området (planområdet är markerat med streckad svart linje).

30


Kartan ovan visar de ekvivalenta bullernivåerna från spårtrafik i området (planområdet är markerat med streckad svart linje).

De tre kartorna ovan visar att för huvuddelen av planområdet understiger de ekvivalenta bullernivåerna 50 dBA och de maximala bullernivåerna 70 dBA, det vill säga under riktvärdena som trafikbullerförordningen anger för utemiljöer.

Områdena i direkt anslutning till Näckrosvägen och Stureforsvägen utsätts för bullernivåer över riktvärdena 50 dBA (ekvivalent nivå) respektive 70 dBA (maximal nivå). Dessa bullerutsatta områden nyttjas enligt planförslaget för angöring, bil- och cykelparkering och inte som friyta för barnen.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp Befintliga allmänna va-ledningar finns utbyggda i Näckrosvägen (väster om planområdet), Stureforsvägen (söder om planområdet) samt i Måbärsvägen (öster om planområdet). Vist skola och Stureforsvägens förskola är anslutna till det allmänna spill- och dricksvattennätet via upprättade förbindelsepunkter i anslutning till dessa fastigheter.

Ny skolbyggnad inom fastigheten Vists Prästgård 1:65 antas kunna anslutas till befintliga förbindelsepunkter via interna ledningar.

En ny idrottshall kan anslutas till befintliga spill- och dricksvattenledningar i Näckrosvägen.

Endast källarlös bebyggelse kan avledas med självfall till allmänna spill- och dagvattenledningar.

Dagvatten Allmänna dagvattenledningar finns utbyggda i Näckrosvägen och Stureforsvägen. Vist skola och Stureforsvägens förskola är anslutna till det allmänna dagvattennätet via upprättade förbindelsepunkter i anslutning till

31


dessa fastigheter Planerad bebyggelse kan anslutas till dessa befintliga förbindelsepunkter.

En ny idrottshall kan anslutas till befintlig dagvattenledning belägen i Näckrosvägen.

Mängden dagvatten från planområdet får inte öka jämfört med dagens markanvändning. Dagvattnet behöver därför fördröjas inom fastigheten innan det leds vidare till det allmänna dagvattensystemet.

De allmänna dagvattenledningarna är dimensionerade för ett 2-årsregn med 10 minuters varaktighet. Med ett 2-årsregn avses ett regn som i genomsnitt återkommer en gång under en tvåårsperiod. När kraftigare regn än det dimensionerade belastar ledningsnätet riskerar anslutna fastigheter att få vattenskador när dagvatten stiger upp i dräneringssystemen.

Slutrecipient för dagvattnet är Stångån och Roxen. Sturefors och därmed planområdet ligger inom den sekundära skyddszonen kring vattenskyddsområdet Råberga som är en av Linköpings stads ytvattentäkter.

Innan granskningsskedet ska detaljplanen kompletteras med information om dagvattenhantering för planområdet.

Fjärrvärme Idrottshallen kan anslutas till fjärrvärmenätet i Näckrosvägen. Idag finns en befintlig fjärrvärmeledning i den södra delen av grusplanen som försörjer förskolan på Stureforsvägen samt intilliggande bostadsfastigheter. Ledningen kommer att behöva flyttas söderut.

Det nya läget för fjärrvärmeledningen har markerats på plankartan med ett markreservat för ledningar, u (Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar.).

El Allmänna elledningar finns inom och i anslutning till planområdet. Befintlig bebyggelse inom skola och förskola är sedan tidigare anslutna till elnätet. I den västra delen av planområdet finns en transformatorstation.

Idrottshallen kan matas från befintlig transformatorstation. Vissa ledningar kan komma behöva flyttas för att möjliggöra byggnation.

Parallellt med Näckrosvägen och gc-vägen norr om grusplanen samt över skolans parkering finns en befintlig högspänningsledning. I plankartan finns ett markreservat för ledningar, u (marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar). Detaljplanen förutsätter att ledningen flyttas ett antal meter västerut, till ett läge väster om idrottshallen. En eventuell flytt av ledningen bekostas av exploatören.

Transformatorstationen ingår i detaljplaneområdet och får markanvändningen E (teknisk anläggning). Ytan för transformatorstationen är tilltagen för att befintlig station i framtiden ska kunna ersättas med en ny innan den gamla rivs.

Tele och opto Ledningar för tele och opto finns inom och i anslutning till planområdet.

32


Avfall Skolan och framförallt skolköket producerar en viss mängd avfall. Avfallshämtning kommer att ske från Nattviolsvägen.

Idag är förskolans uthus för avfall placerade i anslutning till parkeringen i den sydöstra delen av fastigheten. När förskolans tomtyta kommer att utökas kommer också möjligheten att vända med sopbil vid grusplanen att försvinna. Avfallshantering föreslås ske från Stureforsvägen.

Avvägningar och hänsyn till motstående intressen

Idrottshallen I planarbetet har idrottshallens placering på grusplanen diskuteras.

Ur ett verksamhetsperspektiv finns det fördelar att placera idrottshallen närmare skolan då man har diskuterat ett skol- och folkbibliotek samt en eventuell skolmatsal i byggnaden.

Samtidigt skulle en placering i den norra delen av grusplanen skapa en uppdelning av skolans utemiljö, med en skolgård bakom idrottshallen.

Med en placering i den södra delen tas hänsyn till kulturmiljövärdena i området och de siktstråk som finns mot kyrkan. En byggnad i den södra delen gör också att en sammanhängande utemiljö för skolan kan skapas mellan befintlig skola och idrottshallen.

Slutligen har kulturmiljön tillsamman med skolan utemiljö fått vägs tyngst vid idrottshallens placering.

Fortsatt arbete I det fortsatta planarbetet kommer frågan om hur skolan ska byggas till att utredas ytterligare. I det kommande arbetet behöver olika intressen som kulturmiljö, ekonomi och ändamålsenliga skollokaler vägas mot varandra.

Inför granskningen kommer handlingarna att kompletteras med information om de geotekniska förhållandena inom planområdet samt hur dagvattnet ska hanteras inom planområdet.

33


Genomförande av detaljplanen

I detta kapitel redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandefrågorna har ingen självständig rättsverkan utan utgör en del av planhandlingarna och ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen.

Organisatoriska frågor

Tidplan Planarbetet bedrivs enligt reglerna för utökat förfarande. Planprocessen beräknas i huvudsak kunna följa nedanstående tidplan.

Tidplanen är preliminär och kan förändras under planarbetets gång som en följd av oförutsedda händelser.

Samråd Oktober 2017

Granskning Januari 2018

Antagande April 2018

Laga kraft, tidigast Maj 2018

Utbyggnad idrottshall och skola Hösten 2018 -

Genomförandetid Planens genomförandetid ska vara fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft.

Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för t.ex. förlorad byggrätt.

Huvudmannaskap och ansvarsfördelning

Allmän plats Linköpings kommun är huvudman för allmänna platser inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad och skötsel av dessa områden.

Markskötsel på allmän plats Detaljplanen innebär att kommunens driftsansvar minskar då kommunen säljer kommunal mark till Lejonfastigheter.

34


Kvartersmark Fastighetsägarna/exploatörerna ansvarar på motsvarande sätt för utbyggnad och skötsel av kvartersmark.

Teknisk försörjning Tekniska verken är huvudman för allmänna VA-ledningar, fjärrvärmeledningar och el-ledningar. Tekniska Verken ansvarar även för avfallshantering.

Telia Sonera Skanova Access AB är huvudman för allmänna teleledningar.

Nätbolagen ansvarar för utbyggnad och skötsel av de allmänna ledningar som finns inom planområdet.

Avtal Kommunen har tecknat ett ramavtal med Lejonfastigheter som bland annat reglerar vem som bekostar framtagandet av detaljplanen. Kommunen kommer att tillsammans med Lejonfastigheter och fastighetsägare teckna erforderliga avtal som behövs för detaljplanens genomförande.

Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser

Fastighetsägare Följande fastigheter och fastighetsägare berörs av detaljplanen.

Fastighet Fastighetsägare

del av Husby 1:46 Linköpings kommun

del av Vists Prästgård 1:27 Linköpings kommun

Husby 1:50 Lejonfastigheter

Vists Prästgård 1:65 Lejonfastigheter

Vists Prästgård 1:3 Privat

del av Vists Prästgård 1:44 Privat

35


Befintliga fastigheter inom planområdet.

Fastighetsbildning Detaljplanen innebär att ett antal markområden (område 1-5, enligt kartan nedan) ska föras över från en fastighet till en annan.

Från Husby 1:46 ska ett markområde om ca 6370 m²(område 1) med markanvändningen YCS regleras till Vists Prästgård 1:65.

Från Husby 1:46 ska ett markområde om ca 385 m² (område 2) med markanvändningen SB regleras till Husby 1:50.

Från Vists Prästgård 1:65 ska ett markområde om ca 265 m² (område 3) regleras till lämplig kommunal fastighet (Husby 1:46 eller Väst Prästgård 1:27).

Från Vists Prästgård 1:27 ska ett markområde om ca 370 m² (område 4) regleras till Vists Prästgård 1:3.

36


Från Vists Prästgård 1:27 ska ett markområde om ca 50 m² (område 5) regleras till Vists Prästgård 1:44.

Ledningsrätt

El Det finns en befintlig ledningsrätt för el (0580K-0:10/98.1) i den östra delen av planområdet som belastar fastigheterna Vists Prästgård 1:3 och 1:65. Ledningsrätten ska vara kvar. Ledningsrätten är markerad med markreservat i plankartan, u (Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar.).

Inom planområdet finns befintliga högspänningsledningar och en befintlig transformatorstation.

För det markområdet om ca 55 m² med markanvändningen E ska ledningsrätt bildas. De markområden som är markerade med markreservat (förutom markområdet i den södra delen av planområdet) ska ledningsrätt

1

2

3

4

5

37


för elledning bildas. Tekniska verken ska söka ledningsrätt för transformatorstation och elledningen.

Detaljplanen förutsätter att ledningen flyttas ett antal meter västerut, till ett läge väster om idrottshallen. En eventuell flytt av ledningen bekostas av exploatören.

Fjärrvärme Inom den södra delen av planområdet finns en fjärrvärmeledning som ska flyttas. Nytt läge för ledningen är markerat med markreservat i plankartan, u (Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar.). Tekniska verken ska söka ledningsrätt för fjärrvärmeledningen.

Ekonomiska frågor

Planekonomi Kostnaderna för planen regleras i avtal mellan kommunen och exploatören.

Tekniska frågor

Allmän plats Gång- och cykelväg finns längs Näckrosvägens östra sida som delvis kommer att byggas om för att öka trafiksäkerheten. För att prioritera gående och cyklande längs Näckrosvägen och uppmärksamma bilisterna på korsande gång- och cykeltrafik föreslås gc-vägen att höjas i de avsnitt bilar korsar gc-vägen.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp Tekniska verken är huvudman för det allmänna vatten-, avlopps-och dagvattennätet både inom detaljplanen och i omgivande områden. Tekniska verkan svarar därmed för utbyggnad, drift och underhåll fram till anvisad anslutningspunkt.

Förbindelsepunkt kan upprättas för idrottshallen till befintliga va-ledningar i Näckrosvägen. Normalt är denna punkt 0,5 m utanför aktuell fastighetsgräns. Eftersom Husby 1:45 ingår i en större fastighet får förbindelsepunkt upprättas i anslutning till Näckrosvägen enligt överenskommelse/direktiv från va-huvudmannen.

Dagvatten Tekniska verken ansvarar för omhändertagande av dagvatten på allmän plats.

Fjärrvärme Tekniska verken är huvudman för det allmänna fjärrvärmenätet och svarar för drift fram till anvisad anslutningspunkt.

El Tekniska verken är huvudman för det allmänna elnätet och svarar för drift fram till anvisad anslutningspunkt.

38


Tele Telia Sonera Skanova Access AB är huvudman för allmänna teleledningar.

Avfall Tekniska verken ansvarar för avfallshanteringen.

Tekniska utredningar

Geoteknik Detaljplanen kommer att kompletteras inför granskningen med information om de geotekniska förutsättningarna.

Dagvatten Planbeskrivningen kommer att kompletteras inför granskningen med information om hur dagvattenhanteringen ska lösas inom planområdet.

39


Behovsbedömning – Behov av miljöbedömning

Vad är en behovsbedömning? Vad är betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark vatten och andra resurser även upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. För varje detaljplan ska det därför göras en behovsbedömning, för att avgöra och ta ställning till om detaljplanen kan antas påverka så pass mycket att en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram (enligt PBL 4 kap 34 §).

Om detaljplanen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan räcker redovisningen av konsekvenser under rubrikerna Detaljplanens innebörd och Miljö- och riskfaktorer. Vad som avgör om en detaljplan har betydande miljöpåverkan eller inte styrs dels av lagstiftning (förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar 1998:905) och är dels en avvägning av de sammantagna inverkande faktorerna samt lokala förutsättningar.

Denna detaljplans behovsbedömning redovisas nedan under rubrik Slutsats och ställningstagande som tagits fram med hjälp av en miljöchecklista. Observera att bedömningarna är preliminära och kan behöva omvärderas om ny kunskap tillförs detaljplanen.

Slutsats och ställningstagande Detaljplanen innebär i huvudsak en utveckling av befintlig skolverksamhet, med en utökad skola och en ny och större idrottshall. Detaljplanen innebär att man utvecklar befintlig plats och nyttjar befintlig infrastruktur. Detaljplanens genomförande bedöms som god hushållning med mark.

Sammantaget bedöms planens påverkan främst bli lokal. En ny idrottshall och en utbyggd skola kommer att genera mer trafik i närområdet. Ökningen bedöms dock som marginell. En ny angörings- och parkeringslösning regleras i plan och gör att påverkan för de närboende bedöms bli bättre jämfört med idag.

Detaljplanen påverkar kulturmiljön i området. Planförslaget har anpassats för att minska påverkan på kulturmiljövärdena.

Avståndet mellan planområdet och Stångån är ca 200 meter. Detaljplanen bedöms inte ha någon direkt påverkan på Råbergs vattenskyddsområde eller Stångån. Dock kan hårdgörande av ytor delvis lokalt påverka dagvatten och dess avrinning, flöden vilket dock inte bedöms inverka på kvalitén i anslutande vattendrag eller riskera att påverka uppfyllande av miljökvalitetsnormer för vatten.

40


Farligt gods skulle kunna transporteras på Stångådalsbanan/Tjustbanan. Sannolikheten för att en olycka med farligt gods inträffar är liten, dock kan effekterna bli stora om något inträffar. Riskreducerande åtgärder för ny bebyggelse bör ändå bevakas vid bygglovsprövning av nya byggnader innehållande idrottshall, skola och förskola.

Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan (som avses i miljöbalkens 6 kap 11§, med beaktande av förordningen 1998:905, bilaga 2 och 4). Motivet till ställningstagandet grundas på ovanstående beskrivning, den analys som redovisas i miljöchecklistan samt aktuellt underlagsmaterial, se rubrik Referenser.

Någon miljökonsekvensbeskrivning, enligt 4 kap 34§ PBL behöver därför inte upprättas för ”Detaljplan i Sturefors för del av Husby 1:46 m.fl. (Ny idrottshall vid Vist skola)”.

Dock skall en begränsad beskrivning och bedömning av planens inverkan på miljön göras för följande aspekter:

Dagvattenhantering Risk, farligt gods

Dessa aspekter beskrivs under rubrikerna Detaljplanens innebörd och Miljö- och riskfaktorer.

Miljöchecklista - grund till behovsbedömningen Miljöchecklistan nedan utgör ett underlag för en samlad bedömning av den inverkan som detaljplanens genomförande medför på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser. Bedömningen ska också visa om lokaliseringen är lämplig med hänsyn till faktorer i omgivningen. Observera att bedömningarna är preliminära och kan behöva omvärderas om ny kunskap tillförs detaljplanen.

Orientering Planområdet avgränsas i väster av Näckrosvägen, Stureforsvägen i söder och Vist kyrka i öster. Planområdet omfattar ca 3 hektar mark.

Detaljplanen säkerställer plats för en ny fullstor idrottshall i anslutning till Vist skola. Vidare säkerställer detaljplanen att Vist skola kan byggas ut med ytterligare 50-120 platser. Detaljplanen omfattar även Stureforsvägens förskola som i och med detaljplanen blir planenlig.

Detaljplanen reglerar en bebyggelsestruktur för att tillvarata befintliga kulturmiljövärden och för att behålla viktiga samband mellan skolan och kyrkan i Sturefors. Dessutom skyddas vissa byggnader mot förvanskning och rivning.

Vidare reglerar detaljplanen relationen mellan byggda ytor och skolgård för att säkerställa erforderlig friyta/skolgård.

41


Parameter

Här redovisas alla intressen som är berörda enligt bilaga 2 och 4 i MKB-förordningen

Platsen

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister, miljöpåverkan på platsen i dag. Omgivningens betydelse och sårbarhet.

Påverkan

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs?

+ 0 –

Här antyds om påverkan är

positiv, betydelselös eller negativ för aktuell

aspekt

BMP

Vid betydande miljöpåverkan kryssas denna

1. Markanvändning och markförhållanden

Markanvändning Ungefär hälften av planområdet är idag bebyggt med skol- och förskolebyggnader samt bostäder. Övriga delar av planområdet utgörs av en öppen obebyggd yta varav cirka hälften utgörs av en grusplan och resterande del är gräsbeklädd.

Grusplanen används av skolan samt av föreningslivet i Sturefors.

Planförslaget innebär att en större andel av marken kommer att bli hårdgjord. Dagvattenmängderna från planområdet får inte öka jämfört med dagens markanvändning. Inför granskningen kommer planhandlingarna att kompletteras med information om hur dagvattenhanteringen ska lösas.

Planförslaget innebär att grusplanen kommer att försvinna men den nya idrottshallen innebär att skoleleverna och Stureforsborna får tillgång till en fullstor idrottshall.

0

Geologi Enligt SGUs jordartskarta anges att området utgörs av fastare finsediment som silt/lera.

Inför granskningen kommer detaljplanen att kompletteras med information om de geotekniska förhållande för planområdet.

0

Förorenad mark Marken inom planområdet bedöms inte vara förorenad.

0

2. Vatten

Yt- och grundvatten

Planområdet ligger inom den sekundära skyddszonen kring vattenskyddsområdet Råberga som är en av Linköpings stads ytvattentäkter.

Stångån vid Sturefors är ett klassat vattendrag enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) och har måttlig ekologisk status.

Avståndet mellan planområdet och Stångån är ca 200 meter. Detaljplanen föranleder inga åtgärder som kräver vattendom, tillstånd eller anmälan. Detaljplanen bedöms inte ha någon direkt påverkan på Råbergs vattenskyddsområde eller Stångån. Dock kan hårdgörande av ytor delvis lokalt påverka dagvatten och dess avrinning, flöden vilket dock inte bedöms inverka på kvalitén i anslutande vattendrag eller riskera att påverka uppfyllande av miljökvalitetsnormer för vatten.

0

Dagvatten Marken i området består troligen av relativt täta leror vilket begränsar möjligheten till infiltration av dagvatten.

Detaljplanen medför att en större andel av marken inom planområdet kommer att hårdgöras och dagvattnets avrinning kommer att förändras. Inför granskningsskedet kommer detaljplanen att kompletteras med information om dagvattenhanteringen.

-

42


3. Luft

Luft Inom planområdet finns idag inga verksamheter som påverkar luftkvalitén i närområdet.

Ingen överskridande av MKN för luftmiljön bedöms förekomma inom planområdet idag.

Planerad markanvändning inom planområdet är inte av den typen som alstrar betydande utsläpp, föroreningar eller störningar.

Planen bedöms inte påverka ramdirektivet för luftkvalitet.

0

4. Skyddade områden

Riksintressen Hela Sturefors ligger inom riksintresset Eklandskapet Linköping-Åtvidaberg. Ca 200 meter väster om planområdet finns två av eklandskapets värdekärnor.

Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresset.

0

Områdesskydd vatten, natur och arter

Se rubrik 2. Vatten.

Se rubrik 5. Naturvärden och biologisk mångfald.

Se rubrik 2. Vatten.

Se rubrik 5. Naturvärden och biologisk mångfald.

Områdesskydd kultur

Ej aktuellt. -

5. Naturvärden och biologisk mångfald

Naturmiljö Inom och i anslutning till planområdet finns ett antal träd och alléer som har höga naturvärden. Inom planområdet finns en biotopskyddad allé i anslutning till gång- och cykelvägen i öst-västlig riktning.

Den biotopskyddade allén inom planområdet berörs inte av någon exploatering, inte heller de biotopskyddade alléerna i anslutning till planområdet.

Träden i den biotopskyddade allén samt ett par solitära träd skyddas i detaljplanen från ingrepp med bestämmelsen n1 (Inga åtgärder som kan skada träden, trädkronor eller trädrötter inom egenskapsområdet får vidtas annat än av säkerhetsmässiga eller biologiska skäl.).

+

Djurliv, rödlistade och unika arter

Idag finns inte kännedom om några rödlistade arter inom planområdet eller i dess närhet.

- 0

Grönstruktur, rekreation och friluftsliv

Planområdet omfattar en grusplan som kommer att tas anspråk för bebyggelse (idrottshall).

Planförslaget innebär att grusplanen kommer att försvinna men den nya idrottshallen innebär att skoleleverna och Stureforsborna får tillgång till en fullstor idrottshall.

+

43


6. Kulturvärden och arkeologi

Historiskt och kulturellt betydelsefulla områden eller byggnader

Planområdet med närområde utgör Sturefors sockencentrum. Området är en viktig kulturmiljö med höga värden från flera olika epoker.

Den befintliga miljön är känslig för ny bebyggelse med hänsyn till kulturmiljövärdena i området avseende skolans byggnader och kyrkan (utanför planområdet).

Detaljplanen innebär att planområdet bebyggs med en ny idrottshall. Under planarbetet har en kulturmiljöutredning gjorts med hänsyn till de höga kulturmiljövärdena i området.

Idrottshallen innebär en förtätning av Sturefors gamla sockencentrum med en ny, publik, attraktiv lokal som passar väl in i centrumets användning över tid.

Kulturmiljövärdena på platsen har beaktats vid placering av idrottshallen.

Detaljplanen innebär också en ny eller delvis ny skolbyggnad i samma läge som den befintliga skolbyggnaden från 1960- och 70-talet. I det fortsatta planarbetet ska fastighetsägaren och kommunen tillsammans undersöka möjligheterna att spara delar av befintlig byggnad då den har höga kulturhistoriska värden.

-

Fornlämningar Under planarbetet har en arkeologisk förundersökning genomfört i området.

Dessa är av huvudsakligen två typer, dels rester efter relativt sentida bebyggelse på platsen; lämningar efter byggnader och aktiviteter på en bondgård som stått på platsen, dels en samling stolphål som framkom inom en begränsad yta i den sydöstra delen av området.

Objektet kräver inga ytterligare arkeologisk undersökning men att det, med tanke på förundersökningens ovisa resultat, behövs en arkeologisk kontroll av delar av området vid exploateringstillfället.

0

7. Klimat och naturresurser

Klimat och klimat-förändringar

Området vid grusplanen är relativt plan vilket kan leda till instängda områden.

Klimatförändringarna kommer ge ökad risk för skyfall. I det fortsatta planarbetet ska dagvattenhanteringen i området studeras.

?

Naturresurser Marken inom planområdet är redan i ianspråktaget för bebyggelse, skolgård samt, grusplan.

- 0

Energi, transporter och avfall

Skola och förskola nyttjas i första hand av barn i Sturefors, men har även ett upptagningsområde som omfattar landsbygden kring Sturefors. Detta leder till ökade transporter. Samtidigt innebär en utbyggd skola att fler i Sturefors och närområdet kan nyttjas skola istället för att gå på en skola längre från hemmet.

Detaljplanens genomförande innebär en ny fullstor idrottshall. Hallen kommer i första hand att

-

44


användas i skolundervisning och av föreningslivet i Sturefors. Idrottshallen kommer också att användas av tillresande idrottsutövare. Busshållplats finns i direkt anslutning till idrottshallen vilket gör att kollektivtrafik är ett realistiskt alternativ till bil.

8. Risker och störningar för människa och miljö

Buller Planområdet utsätts för buller från biltrafiken på Näckrosvägen och Stureforsvägen samt från tågtrafiken på Stångådalsbanan/Tjustbanan.

I planbeskrivningen finns en fördjupad dokumentation avseende buller under rubriken Miljö- och riskfaktorer.

För huvuddelen av planområdet understiger de ekvivalenta bullernivåerna 50 dBA och de maximala bullernivåerna 70 dBA, det vill säga under riktvärdena som trafikbullerförordningen anger för utemiljöer.

Se även under rubriken Miljö- och riskfaktorer i Planbeskrivningen.

0

Övriga störningar för människa och miljö

Inom eller i anslutning till planområdet finns inga verksamheter som bedöms som störande för människor och djur.

- 0

Transport av farligt gods på väg och järnväg

Det är möjligt att transportera farligt gods på Stångådalsbanan/Tjustbanan som ligger öster om planområdet. Den nya skolan och idrottshallen ligger inom det generella observationsavståndet som gäller för byggnation i anslutning till markerade transportleder för farligt gods.

I planbeskrivningen finns en fördjupad dokumentation avseende farligt gods under rubriken Miljö- och riskfaktorer.

-

Risk från verksamhet och flyg för människor och miljö

Inga verksamheter i eller i anslutning till planområdet bedöms innebära någon risk för människor och djur.

Planerad markanvändning inom planområdet är inte av den typen som bedöms medföra risker för påverkan på människors hälsa och miljö.

0

9. Planen

Planen Ja/Nej Kommentar Medger planen förutsättningar för verksamheter och åtgärder med tillstånd eller liknande?

Nej Detaljplanen styr markanvändningen inom området till Y (idrott), C (centrum), S (skola) och B (bostäder). Verksamheter med större typ av störningar eller som exempelvis är tillståndsplikt kommer inte lokaliseras inom planområdet.

45


Har planen betydelse för andra planers och programs miljöpåverkan?

Nej Detaljplanen bedöms inte påverka andra projekt och planer inom kommunen.

Har planen betydelse för integrering av miljöaspekter, miljömål och hållbar utveckling?

Ja Detaljplanen bedöms ha betydelse för uppfyllelsen av miljömålen. Det miljömål som i första hand har identifierats i planskedet är God bebyggd miljö.

Detaljplanen innebär i huvudsak en utveckling av befintlig skolverksamhet, med en utökad skola och en ny och större idrottshall. Detaljplanen innebär att man utvecklar befintlig plats och nyttjar befintlig infrastruktur. Detaljplanens genomförande bedöms som god hushållning med mark.

Innebär miljöproblem som är relevanta för planen själv?

Nej Planområdet är redan ianspråktaget för förskola, skola, idrottsändamål samt bostäder. Detaljplanen innebär ett effektivt markutnyttjande då ingen ny och jungfrulig mark behöver tas i anspråk.

Påverkans gränsöverskridande art?

Nej Detaljplanen medför ingen påverkan utanför Sveriges gränser.

10. Sammanvägd bedömning och summering av planens påverkan

Planen Kommentar Påverkans omfattning och fysiska omfattning?

Sammantaget bedöms planens påverkan främst bli lokal. En ny idrottshall och en utbyggd skola kommer att genera mer trafik i närområdet. Ökningen bedöms dock som marginell. En ny angörings- och parkeringslösning regleras i plan och gör att påverkan för de närboende bedöms bli bättre jämfört med idag.

Detaljplanen påverkar kulturmiljön i området. Planförslaget har anpassats för att minska påverkan på kulturmiljövärdena.

Avståndet mellan planområdet och Stångån är ca 200 meter. Detaljplanen bedöms inte ha någon direkt påverkan på Råbergs vattenskyddsområde eller Stångån. Dock kan hårdgörande av ytor delvis lokalt påverka dagvatten och dess avrinning, flöden vilket dock inte bedöms inverka på kvalitén i anslutande vattendrag eller riskera att påverka uppfyllande av miljökvalitetsnormer för vatten.

Inför granskningsskedet kommer detaljplanen att kompletteras med information om dagvattenhanteringen.

Påverkans sannolikhet, frekvens, varaktighet och avhjälpbarhet?

Farligt gods skulle kunna transporteras på Stångådalsbanan/Tjustbanan. Sannolikheten för att en olycka med farligt gods inträffar är liten, dock kan effekterna bli stora om något inträffar. Riskreducerande åtgärder för ny bebyggelse bör ändå bevakas vid bygglovsprövning av nya byggnader innehållande idrottshall, skola och förskola.

Påverkans totaleffekt, betydelse och komplexitet?

Sammantaget bedöms detaljplanens påverkan inte vara mer komplexa än att de kan beskrivas och informeras om i samband med lagstadgade krav om samråd och granskning enligt PBL.

Fortsatt arbete Underlaget till behovsbedömning och detaljplanen som behöver kompletteras efter samrådet:

Dagvattenhantering Geotekniska förhållanden

46


Övrigt

Referenser

Utredningar för detaljplan Arkeologisk förundersökning, Stolphål i Husby, Rapport 2017-19, Östergötlandslänsmuseum.

Kulturmiljöutredning Vists skola, Utredning för detaljplan i Sturefors för del av Husby 1:46 m.fl., Tyréns.

Kommunala handlingar och riktlinjer Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen juni 2010.

Vägledning vid planering av skolor och förskolor (2015).

Medverkande tjänstemän Lisa Setterdahl, planarkitekt: Projektledare för planprocessen samt planförfattare, Plankontoret

Tobias Dahlqvist, mark- och exploateringsingenjör, Plankontoret

Anders Lindholm, trafikplanerare, Plankontoret

Gunnar Ölfvingsson, ekolog, Plankontoret

Alexandru Babos, stadsantikvarie, Plankontoret

Peter Rexfalk, projektledare, infrastruktur, Stadsmiljökontoret

Kerstin Målefors, bygglovshandläggare, Bygglovskontoret

Elin Sternander, lantmätare, Kommunlantmäteriet

Johanna Wiklander, stadsarkitekt, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Planhandlingarna har granskats av Elin Pettersson, planarkitekt, Plankontoret.

Kontaktuppgifter Adress: Linköpings kommun, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, 581 81 Linköping E-post: [email protected] Telefon: 013-20 64 00 Hemsida: www.linkoping.se/detaljplanering

Linköpings kommun Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen

Teknik- och samhällsbyggnadskontoret linkoping.se

mailto:[email protected]

http://www.linkoping.se/detaljplanering

Documents

Detaljplan i Sturefors för del av Husby 1:46 m.fl....Detaljplaner, områdesbestämmelser etc. Grusplanen, Stureforsvägens förskola samt del av fastigheten Vists Prästgård 1:3