31
Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar · - Digital teknik som del i tekniska lösningar i samhället - Digitala verktyg för teknikutveckling - Programmering

  • Upload
    hanhu

  • View
    216

  • Download
    2

Embed Size (px)

Citation preview

Digital kompetens i läroplanen

– styrdokumentsförändringarChristian Magnusson

Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Dagens presentation

• Bakgrund och uppdrag

• Styrdokument som berörs, och lite ansvarsfördelning.

• Fyra aspekter av digital kompetens

• Vad är det eleverna ska få möta? Några exempel.

• Vad gäller nu, hur går vi vidare?

• Ett par saker till från Skolverket…

Nationella it-strategier för skolväsendet -

vision 2022

• Alla barn och elever utvecklar en

adekvat digital kompetens.

• Skolväsendet präglas av att

digitaliseringens möjligheter tas

tillvara så att de digitala verktygen

och resurserna bidrar till att

resultaten förbättras och

verksamheten effektiviseras.

Skolans styrdokument tydliggör uppdraget att

ge eleverna adekvat digital kompetens

Regeringsuppdraget

Gemensamt för alla skolformer:

• vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplanerför att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitalakompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ettaktivt deltagande i ett alltmer teknikorienterat arbets- och samhällsliv

Grundskolan och motsvarande skolformer:

• förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och

tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen

Varför?

Argumentation och motiv från regeringsuppdraget (bl.a.):

• Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig. Det råder stora skillnader mellan skolor i fråga om it-användning i undervisningen.

• EU anger digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Viktigt för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet samt nödvändiga i ett kunskapssamhälle och för en mer flexibel arbetskraft.

• Digitaliseringskommissionen framförde att antalet studier som påvisar statistiskt säkerställda positiva skillnader i elevernas resultat som en följd av användning av it i lärandet ökar.

• Eleverna behöver utveckla en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information samt en ansvarsfull användning av interaktiva medier.

Beslutade förändringar i läroplaner för

• Grundskolan, grundsärskolan, specialskolan respektive sameskolan

• Gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan

• Vuxenutbildningen (Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare,

grundläggande nivå resp. gymnasial nivå, särskild

utbildning för vuxna på grundläggande nivå resp.

gymnasial nivå)

(Arbete pågår med förskolans läroplan

– regeringsbeslut våren 2018)

Beslutade förändringar i kursplaner

Grundskolan

biologi

fysik

geografi

historia

idrott och hälsa

kemi

matematik

religionskunskap

samhällskunskap

slöjd

svenska

svenska som andraspråk

teknik

Sameskolan

Se grundskolan

Specialskolan

Se grundskolan +

svenska för döva och hörselskadade

svenska för döva och hörselskadade elever

med utvecklingsstörning

Grundsärskolan

Kursplaner som grundskolan +

musik

estetisk verksamhet

kommunikation

motorik

vardagsaktiviteter

verklighetsuppfattning

Beslutade förändringar gymnasiet

Gymnasiegemensamma ämnen*

historia

matematik

naturkunskap

religionskunskap

samhällskunskap

svenska

svenska som andraspråk

(svenska för döva)

+ programmeringskurser

* Gäller både gymnasieskola och

kommunal vuxenutbildning på

gymnasial nivå.

Examensmål

barn- och fritidsprogrammet

bygg- och anläggningsprogrammet

ekonomiprogrammet

el- och energiprogrammet

handels- och administrationsprogrammet

hotell- och turismprogrammet

industritekniska programmet

naturbruksprogrammet

naturvetenskapsprogrammet

restaurang- och livsmedelsprogrammet

teknikprogrammet

VVS- och fastighetsprogrammet

vård- och omsorgsprogrammet

yrkesdansarutbildningen

samiska näringar

sjöfartsutbildningen

Beslutade förändringar vuxenutbildning

Grundläggande nivå

biologi

fysik

geografi

hem- och konsumentkunskap

historia

kemi

matematik

religionskunskap

samhällskunskap

svenska

svenska som andraspråk

Särskild utbildning för vuxna på

grundläggande nivå

biologi

engelska

fysik

geografi

hem- och konsument

historia

kemi

matematik

religionskunskap

samhällskunskap

svenska

svenska som

andraspråk

teknik

individ och samhälle

natur och miljö

språk och

kommunikation

Var har vi gjort ändringar?

Del 1

Del 2

Syfte

Långsiktiga mål

Centralt innehåll

Kunskapskrav

• Läroplanernas första del –

värdegrund och uppdrag

• Läroplanernas andra del –

mål och riktlinjer

• Ämnes- och kursplanerna –

syfte och centralt innehåll

…ska visa några exempel…

Fyra aspekter av digital kompetens

Av läroplanernas första del, Värdegrund och uppdrag, framgår det

att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att:

• förstå digitaliseringens påverkan på samhället

• kunna använda och förstå digitala verktyg och medier

• ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt

• kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Några begrepp i en digital värld (1)

Digital teknik –

är ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters redskap,

utrustning eller system, men kan också omfatta programvara.

Digitala verktyg –

kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, datorplatta,

smart telefon eller en kamera. Det kan också vara en

programvara eller en internetbaserad tjänst.

Digitala medier –

omfattar i ett brett perspektiv plattformar och verktyg för

kommunikation och skapande, till exempel e-tidningar,

webbtjänster eller sociala medier.

Några begrepp i en digital värld (2)

Visuell programmeringsmiljö –

koden representeras av grafiska element som man kan ”dra-och-

släppa” för att bygga upp ett program. Detta kallas i vardagligt tal

ofta för blockprogrammering.

”olika programmeringsmiljöer” –

förutom visuella programmeringsmiljöerna kan det handla om till

exempel textbaserad programmering.

--

IKT, MIK, datalogiskt tänkande, mm – används inte i

styrdokumenten, men kan förekomma i t ex Skolverkets

stödmaterial.

Övergripande mål och riktlinjer

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola…

- kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för

kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande,

kommunikation och lärande,

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven…

- får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskaps-utveckling,

Rektorn har (…) ett särskilt ansvar för att…

- skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever (…) får tillgång till och

förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra

lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och

digitala verktyg,

- personalen (…) ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och

att lära av varandra för att utveckla utbildningen,

Digital kompetens – grundskoleutbildning

Matematik:

- Digitala verktyg som stöd för lärande och problemlösning

- Grundläggande kunskaper om och i programmering

- Programmering för matematisk problemlösning

Teknik:

- Digital teknik som del i tekniska lösningar i samhället

- Digitala verktyg för teknikutveckling

- Programmering för att styra och reglera

Svenska:

- Språk och texter i digitala miljöer

- Digitala verktyg och medier för att kommunicera

Digital kompetens – grundskoleutbildning

Samhällskunskap:

- Digitaliseringens betydelse för individ och samhälle

- Demokratiska och etiska perspektiv

- Kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt

Alla:

- Digitala verktyg och medier som stöd för lärande

(kunskaper i, om och användning av…)

- Digitala verktyg och medier för att dokumentera, kommunicera

och lösa problem

Exempel matematik – progression (1)

Ur centralt innehåll årskurs 1-3:

- Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas

och följas som grund för programmering.

- Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

Ur centralt innehåll årskurs 4-6:

- Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering.

- Programmering i visuella programmeringsmiljöer..

Exempel matematik – progression (2)

Ur centralt innehåll årskurs 7-9:

- Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering.

Programmering i olika programmeringsmiljöer.

- Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid

programmering för matematisk problemlösning.

Ur centralt innehåll matematik 1c:

- Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning

av modellering //…//, såväl med som utan digitala medier och

verktyg och programmering.

Dubbla styrdokument läsåret 2017/2018

• Nya lydelserna får tillämpas första gången efter ikraftträdande och ska tillämpas efter den 30 juni 2018.

• Äldre bestämmelser gäller fortfarande läsåret 2017/2018

• ”Får”? - inte reglerat vem som

beslutar om tillämpning

(beror då på huvudmannens

delegationsordning)

Dubbla versioner på hemsidan

Kommentarmaterial

• Avsikten är att ge en bredare och djupare förståelse för de urval och

ställningstaganden som ligger bakom texterna i styrdokumenten

• Nytt övergripande material 2017 –

Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå/gymnasial nivå

• Ämnesvisa kommentarmaterial –

reviderade 2017 för de flesta ämnen i grundskolan respektive de

gymnasiegemensamma ämnena

https://larportalen.skolverket.se

Digital kompetens

Matematik

• Digitala verktyg 1

• Digitala verktyg 2

• Algebra kompletteras

Naturvetenskap

• Digitala verktyg, åk 7-9

och Gy. (jan 2018)

• Förmåga att granska information

kommunicera och ta ställning

• Förmåga att genomföra undersökningar

Ht

2017

Nytt stöd för att kartlägga elevers kunskaper i förskoleklass

• Det nya stödet kartlägger språklig medvetenhet och

matematiskt tänkande.

• Kartläggningsmaterialet finns tillgängligt från 1 juli 2018.

• Obligatoriskt att använda i förskoleklass från den 1 juli 2018.

Obligatoriet gäller huvudmän i grundskolan, sameskolan och specialskolan

Syftet med kartläggningsmaterialet

Kartläggningsmaterialet ska användas i förskoleklass för att

stödja lärare i att tidigt identifiera elever som

• visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som

senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och

sameskolan respektive i årskurs 1 och 4 i specialskolan,

• är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda

utmaningar.

Varför obligatoriskt?

Sätta in tidiga och relevanta

insatser.

Säkerställa att de allra

yngsta eleverna får de

särskilda stödinsatser som

de är i behov av.

Identifiera elever som är i

behov av extra anpassningar

och särskilt stöd men också

de elever som behöver extra

utmaningar.

Öka likvärdigheten i

kvaliteten på de stödinsatser

som sätts in.

Tack för uppmärksamheten!

[email protected]