Digitalisering – en introduktionBHS Mats D. 26 januari 2007

vad

vem

varför

när

hur

exempel

problem

Om kursen

• Kurswebbsidan• Syfte och mål• Vad innehåller (inte) kursen? • Fokus och tonvikter• Kunskaper och arbetssätt• Praktikaliteter• Seminarieuppgift• Projektuppgift

Arbetssätt

• Självständigt och i grupp. Lär av varandra.

• Projekt och seminarier. Kommentering

• Nya fält, nya termer, nytt ”tänk”• Manualarbete. Trial and error• Fel och rätt• Närvaro och examination. Alternativ

Praktikaliteter

• Kom förberedd• Kolla kurswebbsidan• Föreläsningsmaterial når du via

kurswebbsidan• Lärarna nås lättast via e-post

transponeringa) Verk och dokumentb) transponeringc) Privat transponeringd) Offentlig och historisk

transponeringe) transponering som process:

start/målf) distortion

transponering• Verk och dokument• transponering• Privat transponering• Offentlig och historisk

transponering• transponering som process:

start/mål• distortion

transponering• Verk och dokument• transponering• Privat transponering• Offentlig och historisk

transponering• transponering som process:

start/mål• distortion

transponering• Verk och dokument• transponering• Privat transponering• Offentlig och historisk

transponering• transponering som process:

start/mål• distortion

transponering• Verk och dokument• transponering• Privat transponering• Offentlig och historisk

transponering• transponering som process:

start/mål• distortion

transponering• Verk och dokument• transponering• Privat transponering• Offentlig och historisk

transponering• transponering som process:

start/mål• distortion

“Differences will always be introduced in copying; the

trick is to regulate the process sufficiently so that

the resulting differences are of little or no consequence and that the properties of greatest consequence are shared. Determinations of

which properties matter are made in the context of

purpose and use.”(David Levy)

Vad är digitalisering?

• Digitalt / analogt (elektroniskt)

• Text och bild

Text och bild• Svårt dra en skarp gräns mellan text och

bild• Mellan- och blandformer• Dokument med skrift är både textuella

och grafiska• Sammanhanget får avgöra• Biggs skiljer mellan grafiska resp

textuella filtyper och grafiskt resp. textuellt innehåll

varför digitalisera? - medietypiska egenskaperpappersburen textualitet

• stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende

• en bestämd ordning• ofta en sekvens• gagnar intensiv läsning• text och bild• texten gift med bäraren

(korrel. verk / artefakt), påverkar materialiteten

• lätt att överblicka• svår att söka i• indirekta länkar• boken har en bestämd

sensorisk ”plats i rummet”

digital textualitet• dynamisk, föränderlig -

varierande ”output”• möjlig att ”stuva om”• ofta flera sekvenser• gagnar extensivt arbete• text, bild, ljud, video• texten skild från bäraren

(lagring / presentation), påverkar materialiteten

• svår att överblicka• lätt att söka i• direkta, inklusiva länkar• komprimerbar• överförbar

”dokument”?

”en bok är en textbärare som själv är bärbar” (Svedjedal)

dessa är alla exempel på textbärare där texten är

lagrad och presenterad på en och samma gång, i/med ett

och samma medium.

Digitala textbärare

• Online (server/klient, hårddisk, skärm)• Optiska minnen: kompaktskivor• Magnetiska minnen: disketter, band• E-böcker• Handdatorer och mobiltelefoner• Digitalt papper• Alla dessas fysiska och strukturella

presentationsmedier (skärmar, ljudkällor, grafiska / audiella gränssnitt etc)

Vad digitaliseras? Material och genrer

• handskrifter• tryckta skrifter• fotografier• mikrofilmer och mikrofiche• kartor, ritningar, planscher• konstverk• andra bilder• ljud• video• textilier• 3D-föremål

Cf Deegan / Tanner

Vad digitaliseras? Innehåll och form

• vilka verk?• vilka dokument?• var föreligger störst behov? • vad styr urvalet?• kanonfrågan• vad i materialet digitaliseras (och inte)?• i vilken form får vi som användare

tillgång till materialet (och inte)?

Vem digitaliserar?• amatörprojekt (PR, mindre sällskap,

privatpersoner, P2P) • myndigheter• förlag (t.ex. e-böcker)• institutioner (ex Språkbanken) och

forskare• samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.)• arkiv och bibliotek

På frammarsch: P2P

• Bredband och fildelning

• Sociala utbytesnätverk

• Skuggmarknad för digitaliserade resurser

• Flora av bild, ljud- och textformat

• Mängder av genrer

Vem digitaliserar?• amatörprojekt (PR, mindre sällskap,

privatpersoner, P2P)• myndigheter• förlag (t.ex. e-böcker)• institutioner (ex Språkbanken) och

forskare• samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.)• arkiv och bibliotek

Digitalisering av ’kulturarv’ på bibliotek och arkiv - varför?

• Originalen skonas • Materialet tillgängliggörs• Materialet kan användas • Materialet kan återanvändas • Teknik och kompetens kan

utvecklas och spridas

Biblioteksvärden och digitalisering

• Utbyggbarhet och flexibilitet• Standarder och rekommendationer

– Minerva, MLA m fl– XML, TEI

• Långsiktighet. Arkivbarhet. Konvertibilitet• Plattformsoberoende (cf Touch-and-turn)• ”Open”-rörelser

Argument mot digitalisering

• Kostnader. Resurskonflikter.• Rättsliga hinder (upphovsrätt, PUL …)• Kompetensbrister• Tekniken omogen - slöseri• Sliter på originalet. Kan rentav leda till

att originalet förstörs (pga ersättningsmyten eller av ren nödvändighet)

Tidsaspekter• När digitaliseras ett dokument?

– lämpligt för aktören– för verket– för syftet– för ”publiken”

• Just in time / Just in case• Avslutade, pågående och öppna projekt• Kortsiktiga och långsiktiga förfaranden

Rättsaspekter• Rättsinnehavare• Vad är upphovsrättsskyddat?• Verkshöjd• 70-årsregeln• Är en digitalisering av ett ”fritt” verk skyddat?• PUL• Creative Commons

Kostnadsaspekter

• Budgetering inom bibliotek och arkiv• Dyrt eller billigt?• Kostnad vs kvalitet: ”Man får vad man betalar

för”. Kostnad vs webbutbud• Kostnader för kompetensutveckling, lokaler o

utrustning, digitaliseringen, lön, teknik, arkivering, publicering, underhåll

• Grovt: 1/3 digitalisering, 1/3 metadata, 1/3 administration o kvalitetssäkring

Hur går det till?

• Projekt

• Strategier

• Verktyg

• Process

Processen I: planering och input

• Planering. Budgetering. Resursbedömning. Omvärldsbevakning.

• Val, urval, insamling och bearbetning av material.

• Dokumentanalys

• Val av strategi och principer

• Val av verktyg

Framväxande principer

• Arkiv/leverans-modellen för– text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc)– bild (TIFF → JPG, PDF)– metadata (TEI Header XML → DC, MARC)

• One input – many outputs• Öppna standarder, CC• Textbaserad (lingvistisk text) / Bildbaserad (grafisk

text): PG Blake / Blakearchive• Innehållsbeskrivande, XML-kompatibel textkodning:

TEI, EAD m m• Samarbete o datautbyte

One input many outputs

one many = arkiv leverans

• TEXTt.ex.: TEIXML (X)HTML eller PDF

• BILDt.ex. TIFF JPG

• METADATAt.ex. TEI Header DC eller MARC21

Processen II: bearbetning

• Text- och bildfångst + efterbehandling.

• Scanning och digitalfotografering

• Textkodning och annan optimering, t.ex. indexering.

• Format

• Test och validering

• Metadata

Processen III: output och underhåll

• Val av medier och distributionssätt

• Publicering och distribution

• Utvärdering, dokumentation och rapportering

• Arkivering

• Underhåll och migrering

• Fortsatt verksamhet

Digitalisering – en lång kedja• Planering och budgetering• Urval, insamling och

bearbetning• Dokumentanalys och

preparering• Strategier• Verktyg• Text- och bildfångst (scanning

och digitalfotografering)• OCR och annan

efterbehandling• Textkodning och annan

optimering, t.ex. indexering

• Test och validering• Metadata• Val av medier och

distributionssätt• Publicering och distribution• Marknadsföring• Utvärdering, dokumentation

och rapportering• Arkivering, underhåll och

migrering• Fortsatt verksamhet

Spänningar

• textdigitalisering / bilddigitalisering

• långsiktighet / kortsiktighet

• proaktiv / reaktiv digitalisering

• innehållsbeskrivande / presentationsstyrande

• originaltroget / nya former

• öppna standarder / plattformsberoende

fler reflektioner om

digitalisering som

transponering …

Tre mediemodeller• Kloning

– det är möjligt att identifiera, tyda, formulera och otvetydigt koda "allting" i ett dokument och föra över all denna information till ett annat dokument

• Ersättning– ett måldokument kan ersätta ett

startdokument, därför att det nya är i alla avseenden identiskt med det gamla

• Framsteg (cf Bijker 1995)

Ex: e-bokdebatten• “As we begin to publish some books in

electronic form, the print package gets tossed out and only the content remains. (- - -) (The) book is the same whether it is displayed in a handsomely bound hardcover book, within a Web browser, as an Adobe PDF file, or in Microsoft Reader. (...) These [e-]books will be everything books have always been in the past and more. By "everything" from the past, I mean just that. If you want the smell of a leather binding, it can be programmed in. (…) you could see an exact copy of the manuscript displayed in a small window. (…) The [e-]book collapses time and space and makes all the civilization's documents available in the palm of your hand." (Joe Esposito; mina kursiv.)

Nicholson Baker Double Fold :

Libraries and the Assault on Paper.

(New York: Random House, 2001)

ersättningar vid historiska medieövergångar• “Ironically, it has proved to be the moments of

major change in physical form - which one might expect to have increased the texts' chances of survival - that have seen the greatest volume of physical loss: the changes from roll to codex, from tribal scripts to Caroline minuscule, and from script to print; for once a body of literature is consigned to a new physical form, what remains in the old form, now redundant, is discarded.” (Richard Rouse; min kursiv.)

“The present time will be regarded in the future as an age of book destruction. And the irony is that this destruction is being accelerated by those whose intention is to preserve books or facilitate their use. The danger arises from two sources: the effort to microfilm (and thus ”save”) brittle books, and the desire to convert texts to electronic form (and thus supposedly make them more convenient to examine).” (Thomas Tanselle)

”Thanks for listening, if you have

been”(Burnard 2002)