�

Kongress 2010 - vart är vi på väg?

Nr 2 April 20�0

Direkt

EFK 2020 - vad skaprägla EFK i framtiden?

Inför Gud och församlingen- att vigas utan vigselrätt s. 6-7

2

Direkt från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska

Frikyrkan. DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utkommer med

sex nummer per år. ADress Evangeliska Frikyrkan, Box

1624, 701 16 Örebro Tel 019-16 76 00, Fax 019-16 76 11

E-post info@efk.se Webbplats www.evangeliskafrikyrkan.

se. Gåvor Bankgiro 900-4037, Plusgiro 90 04 03–7.

reDAktion

Karina Claes-

son, Elisabet

Carleson, David

Gelinder, Johanna Lundin. GrAfisk iDé Ulrika Arenius

AnsvAriG utGivAre Karina Claesson tryck

Tabergs tryckeri. Omslagsfoto: Istockphoto. tiDninGen skickAs till de som anmält att de vill ha den, är re-

gistrerade för alla utskick från EFK, adresser genom insända

församlingslistor, sänt in gåva till EFK eller är fadder genom

Barnhjälpen. Om ni inte önskar tidningen kan ni avbeställa

den på 019–16 76 00.

evAnGeliskA frikyrkAn (EFK)

är en församlings- och missionsrörelse med

309 församlingar i Sverige och cirka 30 000

medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internationellt

engagemang med mission i drygt 40 länder. I Sverige omfat-

tar det gemensamma arbetet församlingsutveckling och

utbildning. EFK UNG finns med som självständig organisa-

tion i rörelsen.

innehåll

Hur tänker svenskar om Gud? 3

Relation viktigare än att komma till kyrkan 4–5

EFK och vigselrätten 6–7

Jesus mitt i livet 8–9

Notiser och nytt om namn �0

Drömmen om en kyrka i Paraguay ��–�3

Notiser, kalender och vi som reser �4–�5

Krönikör: Rolf Nordström �5

GuDrun Boström biträdande Missionsdirektor

gudrun.bostrom@efk.se

vi får för oss Att vi AlltiD ska välja. Att det är antingen eller. Och så är det ofta. Men ibland finns det något särskilt med ”både och”. Att det ena förstärker det andra. Att OCH gör att två delar blir en oskiljaktlig helhet.

I rörelsen förtydligar vi nu att vårt uppdrag är mission i Sverige OCH mis-sion i världen! Vi har oftast använt ordet mission om vårt uppdrag utanför landets gränser men i och med strategin för Sverigearbetet som vi ska besluta om på årets kongress så tydliggör vi att Sverige är ett missionsland och vårt uppdrag som rörelse är mission, både i Sverige OCH i världen!

som kristnA hAr vi fått uppDrAGet att gå ut och predika evang-elium. Att sprida Guds kärleksbudskap och att gå ut och göra väl och att göra det vi kan för att lindra nöd och lidande. Också här är det OCH – inte eller. Evangelisation OCH tjänande där nöden är som störst. Och det mänskliga lidandet är stort. Jag tänker på barnen. Föräldralösa barn, barn som inte har mat, inte har tillgång till sjukvård, inte tillgång till skola. Också här i Sverige finns det många barn som inte växer upp med föräldrar som orkar ge kärlek och den omvårdnad som många av oss ser som självkla-ra. Ungdomar som är stressade och inte ser en mening i livet.

mission Behövs BåDe i sveriGe och i värlDen. Vi har fått uppdra-get. Att nå människor med evangelium är en utmaning! Vi har hört om att en drake inte lyfter i medvind utan det krävs motvind. Så är det nog för oss som kristna också. I motvind blir vårt beroende av Gud starkare och tydligare. Jag tror att vi som församlings- och missionsrörelse i Sverige är på väg att lyfta. Jag tror att Gud verkar och ger uppåtvind! Uppåtvind för

hans rike. Och att vi, tillsammans, håller på att lyfta blicken och se vad som händer runt omkring oss.

i förslAGet till efk 2020, som är ett förtydligande om EFKs inriktning som församlings- och missionsrörelse de kommande åren, har vi som rörelse formulerat att vi vill präglas av förväntan! Vi vill göra allt vad vi kan och tro att Gud använder oss och vi vill våga tro att Gud skall göra stora ting i Sverige OCH i världen.

inGet AntinGen eller, utan BÅDE OCH, ochfullt ös gäller!

OCH – inte eller!

Bitr. missionsDirektorn

hAr orDet

Det här numret av Direkt genomsyras av frågeställningar,

utmaningar och mål som på olika sätt tas upp på EFKs

kongress i maj. Framförallt belyses aspekter ur de två

dokument som förtydligar EFKs framtidsinriktning, EFK 2020

och Sverigestrategin. Dokumenten finns även att ladda ner

på EFKs webbplats, www.efk.se/kongress.

Framtidsfrågor i fokus

Foto: siMon gelinder

3

sedan 1995 är min plats i livet landskrona på den skånska västkusten. Av 41 000 invånare brukar några hundra gå på gudstjänst. Staden är mångkulturell, få lever ut sin tro i församlingsgemenskap och få unga konfirmerar sig. Medi-ernas rapporter om kyrkligt missbruk eller underhållningsbranschens schablon av andliga ledare med onda motiv blir för många kanske den enda bilden av kristen tro. Mycket i landskrona stämmer in på bilden av sverige som ett seku-lariserat land, som ett missionsland. det är lätt att tro att intresset för gud är lågt. TexT: HåKan Kenne. FOTO: IsTOCKpHOTO

från omvärlden – för Gud trivs nära människors verklighet.Det är först när vi kristna låter vår relation med Jesus och varandra

i församlingen, relationer som har gjort skillnad i vårt liv, träda fram när vi möter människor, först då får vi se om de har börjat komma i kontakt med den där inneboende längtan efter mål och mening som Anden vill beröra.

öppnA upp himlen en AnnAn människA

I rädsla eller i bekvämlighet kan vi tro att människor är ointres-serade, att vi inte kan svara på de svåra frågorna, att vi inte har så mycket att säga… och gömma oss i anonymitet. Eller så kan vi med Andens hjälp träda fram och upptäcka vad människor verkligen tror, tänker och vill. I det mötet får vi dela våra erfarenheter av Jesus och den skillnad han gör i våra liv. Befriade från anonymitet – vår egen, församlingens och andras, blir vår berättelse och våra böner i all vår vanlighet en av Guds möjligheter att öppna upp himlen för en an-nan människa, att sätta Guds frågor på dagordningen i en annans liv. Vågar vi ta steget blir vi överraskade, besvikna, otroligt upprymda... Och är vi tveksamma till att Jesus verkligen gör en skillnad i vårt eget liv – så är den insikten också en bra startpunkt för Andens verk.

Är svensken intresserad av Gud?

håkAn kennePastor i Livsglädje Lands-

krona och kursledare för SALTs ledarutbildning

Samtidigt är steget till sökande inte långt borta. Landskrona lever just nu i efterdyningarna av att en äldre kvinna misshandlats till döds efter ett bråk om en parkeringsplats. Några dagar

senare samlas drygt 500 personer i en fullsatt kyrka till en religiös manifestation mot våld. I samtalen med människor har jag under åren mötts av allt från ointresse till nyfikenhet och… som en kom-munalchef förvånat frågade mig efter att hon insett att jag var pastor: ”Tror du på Gud då?” En riktigt rolig reaktion. När jag inleder ett samtal, är det vanligt att man vill testa min hållfasthet som samtals-part om det som är verkligt väsentligt i livet. När testen är avklarade och relationen börjar ta form, fördjupas också samtalen.

GuD är inte oBekväm

Och just där, i de samtalen, blir det så tydligt för mig att sekularise-ringen inte verkar vara ett större problem för Gud. Människor saknar kristen förankring, både i teori och erfarenhet. Det är vårt konkreta utgångsläge. Det kan kännas lite obekvämt för oss, men i det ut-gångsläget har Gud verkat tidigare utan att vara det minsta obekväm. Jesus mötte människor på deras hemmaplan oavsett hur rörig den såg ut. Där började människors möte med Gud. På samma sätt har Gud genom historien sänt församlingen ut ur sin bekvämlighet. Tvingat oss att göra upp med förutfattade meningar om och avståndstagande

läs mer: Det här numrets artiklar skildrar olika aspekter att av hitta en tro som bär, som tål att utmanas och vilka konsekvenser det kan få att gå i Jesu fotspår.

4

Inför denna utmaning står Insjöns frikyrko-församling likväl som andra församlingar. Men glädjande nog så har denna församling varit med och lett många människor till tro under de senaste tio åren. Många av dem har inte haft någon anknytning till kyrkan eller kristen tro.

16+ Ger unGA möjliGheter Att växA i tron

Församlingen har ett etablerat barn- och ungdomsarbete som byn känner till och som många barn är med i, även om konkurrensen från andra verksamheter märks allt mer.

– Den största utmaningen tycker jag är att få barnen att följa med från den vanliga barn- och ungdomsverksamheten upp i 16+ gruppen, säger Mita.

16+ är samlingar på söndagskvällar året om för gymnasieungdomar. Då får de bibel-undervisning, oftast rörande något konkret som ungdomarna har lätt att relatera till. Kvällen mynnar sedan ut i mindre grupp-samtal och bön.

– Då har jag fått möjlighet att ställa frågor jag haft eller fått finnas med och svara på andras frågor vilket har gjort att jag har växt i min tro, säger Jessica Isebrink som är en av ungdomarna i församlingen.

– Jag tror att den kontinuerliga undervis-

ningen gör att ungdomarna troget kommer tillbaka varje söndagskväll. Vi träffas även på loven för det är ju då de behöver något att göra. Oavsett vilken svajig tonårstid de går igenom vet de att de alltid kan komma på söndagskvällarna. Då finns det alltid någon som ber och lyssnar på dem, säger Mita övertygat.

Jessica Isebrink har under tre år gått på 16+. Hon har inte vuxit upp i ett kristet hem, men hon bestämde sig för att bli kris-ten i högstadiet efter att hon har funnits med i scouterna och tonår i många år.

–När jag fick börja 16+ gruppen så var det där som min tro formades. Det är ge-nom de samlingarna Guds ord har blivit en självklar del i mitt kristna liv och min tro har blivit rotad. Det har betytt oerhört mycket för mig att jag varje söndag har fått möjlighet att lära mig mer om Gud och närma mig honom, säger hon tacksamt.

skynDA lånGsAmt

En naturlig följd när man tagit emot Jesus är dop och medlemskap i församlingen, men här brukar ibland Mita uppmuntra ungdomarna till att vänta ett tag med att ta det steget. Särskilt om man inte har kristna föräldrar.

– Vi vill inte vara med och bidra till en

mitA näsBarn och ungdomspastor i Insjöns frikyrkoförsamling sedan slutet av �990-talet.Gift med Hasse Näs och har 4 barn, Joel 24, Jo-hanna 22, Josef 20 och Jolina �7 år.

jessicA iseBrink �9 år och går sista året på gymnasiet i Insjön. Medlem i Insjönsfrikyrkoförsamling.

Församlingarna inom eFK lever med utmaningen att ge unga människor en tro som bär in i vuxenlivet. Antingen ger de upp sin tro på gud eller så växer de upp i sverige utan att ha hört evangeliet. direkt samtalade med Mita näs, pastor i insjöns frikyrkoför-samling, för att höra hur de arbetar med att leda unga till att få en tro. – Av de ungdomar jag dagligen träffar ifrån byn är det inte många som vet vad kristen tro står för. Jag tycker också att medvetenheten blir allt sämre för varje år, säger Mita.TexT: JOHanna lunDIn.

DettA reportAGe tar upp en av utmaning-arna som EFKs församlingar står inför och som beskrivs i dokumentet EFK 2020. EFK 2020 är en sammanställning av utmaningar, mål och det man vill att EFK ska präglas av i framtiden som församlings- och missionsrörelse. Vid EFKs kon-gress i maj behandlas dokumentet.

Relation viktigare änatt komma till kyrkan

5

konflikt inom familjen. Det finns föräldrar som undrar varför barndopet de valt inte duger eller känner oro för vad det innebär att deras barn ska bli medlem i en församling. Det kan vara stort nog att mötas av att ens barn kommer hem och säger att man blivit kristen, säger Mita.

För att visa hänsyn så tycker pastorerna att det är bättre att man väntar tills man är 18 år. När den dagen väl är inne har de sett att det har varit ett naturligt steg för personen att följa upp sin bekännelse med dop och eventuellt medlemskap.

– Vi tror också att om man inte brådskar med dop och medlemskap kommer man bort från eventuellt grupptryck och känslo-stormar som tonåringar lätt möts av.

leDAre peppAs reGelBunDet

För 10 år sedan var de cirka 90 medlemmar i församlingen. Nu är de cirka 150 personer, äldre och unga om vartannat, men med en stor grupp runt 30 år och yngre. Mita vet

inte vad detta beror på, men tror ändå att en effekt kan vara att församlingen fokuserat på bön. Till exempel ber alla ledare ihop en halvtimme innan söndagsskolan, scouterna, tonårsgruppen osv. Hon tänker också på de tålmodiga vuxna människorna i försam-lingen som varit så överseende med hur ton-åringar kan vara.

– Det kan vara perifera saker, men som de vuxna i församlingen har haft stort över-seende med. Fokuset har varit på att Gud är helig. De andra sakerna har inte varit så vik-tiga. Det är högt i tak vad gäller kläder och beteenden, säger hon glatt.

I församlingen talar man mycket om att skapa sig en tro på Jesus baserat på Guds ord och inte på känslor och upple-velser. Det genomsyrar allt som sker med barn- och ungdomsar-betet. En gång i månaden träffar Mita ledarna för ”Ledarpepp”. Då uppmuntras de att göra sina val utifrån Guds ord, få dem att förstå

Foto: JessicA isebrinK

Ungdomarna från �6+-gruppen träffas inte bara på söndagarna utan gör annat roligt ihop. Här åker några av dem snowboard.

insjön frikyrkoförsAmlinG är i grunden en sammanslagen baptist- och mis-sionsförsamling. Men allt eftersom församlingen vuxit har de kommit fram till att de tycker det är viktigt att tillhöra ett sammanhang. De tycker om det Evangeliska Frikyrkan står för och efter att ha varit i kontakt med EFK så var valet naturligt. De är varmt välkomna!

att de är viktiga och att de har ett uppdrag. – Det viktiga är att få ledarna att förstå

vad deras uppgift är. De ska inte fokusera på att få ungdomarna att komma till kyrkan eller vara med i verksamheten. Det viktiga är att de uppmuntrar barnen och ungdomarna att utveckla en relation med Gud. Redan från söndagsskolan upp till vuxen ålder. Om man som ledare ska kunna göra detta så krävs det att man själv har en tro som är baserad på Guds ord – inte känslor och upp-levelser, tror Mita.

6

i förslaget betonas att vigslar sker i församlingens mitt. varför är det viktigt?

– Vi anser att den kristna gemenskapen/församlingen är den natur-liga platsen för livets viktiga händelser. Här välsignas vi som barn, här döps vi, här ingår vi äktenskap och här begravs vi. Vi tycker det är både teologiskt och praktiskt olyckligt att dessa händelser privatiseras och att församlingsfamiljens människor i olika åldrar inte får vara med och glädjas och be till Gud för paret.

vilka är de vanligaste skälen till att avsäga sig vigselrät-ten och för att behålla den?

Behålla: Vi betjänar människor i och utanför kyrkan i ett viktigt skede i livet och kyrkorna har gjort detta väl under många år. Det känns inte bra om bara EFK tar detta steg nu.

Återlämna: Samhället borde ha en helt civilrättslig registrering av samlevnaden. Vigselförrättaren är en myndighetsutövare och då bör alla människor behandlas lika inför lagen. Han eller hon ska vara beredd att viga alla par som uppfyller lagens kriterier. Församling-arna får möjlighet att på nytt tänka igenom äktenskapets teologi och ordningen för hur det ingås, i en situation där akten inte längre har juridisk karaktär.

Direkt fråGADe Björn ceDersjö, etiklärare vid Örebro Mis-sionsskola, en av dem som arbetat med frågan sedan inriktningsbe-slutet att avsäga sig vigselrätten togs i EFKs representantskapsmöte 2009. Det förslag till vigselordning som nu presenteras av Försam-lingsprogrammet inom EFK har förberetts genom diskussioner i fyra öppna möten sedan oktober 2008.

om vi ska gifta oss i en situation då vår pastor inte har vigselrätt, hur gör vi då?

– Den enda skillnaden är att man före den kyrkliga vigseln ska ha besökt en borgerlig vigselförrättare och blivit juridiskt vigda. Sen tar man med sig vigselbeviset till pastorn. Vi tänker oss att det normalt sker samma dag eller dagen före vigselgudstjänsten i kyrkan.

ska man gifta sig två gånger, först för staten och sedan för Gud och församlingen?

– Vi ser vigseln som en helhet där båda momenten ingår. Staten håller ordning på vem som är gift med vem. Myndighetsutövningen är lika för alla, men för den som vill ingå sitt äktenskap inför Gud och människor och se sitt äktenskap som en del i efterföljelse och lär-jungaskap är vigseln i kyrkan en naturlig del i den efterföljelsen. Fast helst skulle jag nog vilja tala om registrering i samhället och vigsel i kyrkan; kanske lagen ändras på sikt i den riktningen?

kan man välja att gifta sig i kyrkan men inte borgerligt?

– Vi har avrått från en sådan ordning för att inte skapa ovisshet om vilken akt som är den juridiskt giltiga.

Inför Gud och församlingen – att vigas utan vigselrätt

när förälskelsen har lagt sig och kärleken har vuxit sig stark vill många gifta sig. då paret säger ”Ja!” idag i kyr-kan, gifter de sig både inför staten och gud. så är troligt-vis inte fallet länge till. i maj beslutar kanske evangeliska Frikyrkans kongress om att eFK ska avsäga sig vigsel-rätten. det betyder att vigseln i kyrkan inte blir juridiskt bindande. Frågan är hur vi ska gifta oss då?

läs mer: På nästa sida kan du läsa om hur några unga människor i giftastankar resonerar kring denna fråga. Du kan även läsa förslaget för vigselordning på EFKs webbplats, www.efk.se/kongress.

6

Foto: istocKphoto

7

direkt frågade tre förlovade par, alla medlemmar i eFK- församlingar och snart äkta makar, hur de skulle reagera om eFK avsäger sig vigselrätten.

1. vad hade ni tyckt om att först vigas borgligt för att sedan ha en vigselakt i kyrkan?2. om er församling inte skulle ha vigselrätt, skulle ni då hellre gå till en annan församling med vigselrätt för att inte behöva vigas borgerligt först? 4. skulle det finnas någon fördel respektive nackdel med förändringen?

Tre frågor-tre par om vigselrätten

1 Det är så vi kommer att ha det, eftersom den pastor som ska "viga" oss, av ideologiska skäl inte har tagit ut sin vigselrätt. Vi visste inte om det när vi frågade honom, men det kändes inte alls som ett problem när vi fick veta det. Vi räknar ändå bröllopet i kyrkans som den "riktiga" vigseln - att vi lovar varan-dra trohet inför Gud och församlingen är det väsentliga. Men sen är det ju bra att ha det ordnat juridiskt också, så det fixar vi dagen före eller så.

2 Absolut inte. Vi har valt att ha vigseln i vår egen kyrka, i stället för att hyra en "vit och vacker" traditionell statskyrka, därför att församlingen är viktig för oss. Trinity/Elimkyrkan i Stockholm är vårt andliga hem och det skulle kännas konstigt att vigas någon annanstans.

3 Den stora fördelen är den principiella, att kyrkan blir mindre beroende av staten. En fördel kan vara att man blir friare i utform-ningen av vigselgudstjänsten. En minimal nackdel kan vara att en del pastorer inte får tillfälle att viga bekanta som är andliga sökare lika ofta. En annan liten nackdel är just det praktiska, att man måste ordna det juridiska vid ett annat tillfälle.

elIn pellmyR OCH

anDeRs sOlbeRG Elimkyrkan Stockholm

1 Det kanske skulle kännas lite om-ständligt, men det skulle inte vara något problem för oss.

2 Nej, det mest centrala i vigselakten för oss är de löften vi ger varandra inför Gud och de människor som betyder mycket för oss. Att dessutom få ha en pastor vi känner och har förtroende för, som utför välsignelsen, är viktigare än att han/hon har ett lagligt mandat att utföra en juri-disk handling.

3 En fördel är ju att man skiljer på sta-tens och kyrkas funktion. För oss handlar trots allt vigseln/välsignelsen främst om att ingå ett heligt förbund inför Gud och inte denna akts juridiska funktion. Nack-delen skulle vara att det blir ytterligare ett moment för ett par att genomföra när de ska gifta sig.

elIn laRssOn

OCH lInus HenRIKssOn Filadelfiakyrkan Örebro

sTIna aRTmaRK

OCH maRCus

HummeRDaHlFiladelfiakyrkan Örebro

1 Det känns som det blir en extra program-punkt att först behöva gifta sig borgerligt, en skulle enbart kännas som en formalitet som man måste beta av. Vigselakten i kyrkan inför församlingen och Gud tror vi kommer fort-sätta att ses som "den rätta" vigseln.

2 Kanske, det beror på vilka relationer vi har till församlingen. Att den juridiska vigseln i framtiden inte skulle vara i kyrkan skulle kanske innebära att färre kommer i kontakt med kyrkan om de väljer att bara gifta sig borgerligt.

3 En nackdel skulle vara att vigselgudstjäns-ter är en av få anledningar till att svensken går till kyrkan. Och kontakten med kyrkan skulle troligen minska.

7

8

Båda sänds snart ut som EFK-missionärer till Thailand och går nu på Missionsinstitutets förberedelsekurs. När de har fått löfte om fullt underhåll åker de ut tillsammans med sina fyra barn, det yngsta ännu i magen.

en genomgående tanke i sverigestrategin är att vi behö-ver hjälpas åt för att fördjupa vår egen tro. vad innebär det för er?

JONAS: Andlig fördjupning för mig handlar om att vi kristna vågar utmana varandra att ta steg i tron, att till exempel prata med våra grannar. Andlig fördjupning involverar hela livet, allt vi gör med våra barn och alla kontakter vi har. Om jag underlåter att föreslå för min sjuke granne att be för honom, då gör jag skillnad på mitt kristna liv och livet. Och då blir tron ytlig. Det finns ju inget kristet liv som är skiljt från livet i övrigt.JOSEFIN: Andlig fördjupning handlar om att relationen med Gud ständigt behöver utvecklas. För att den ska göra det, behöver vi ge varandra utrymme att ställa även de svåra frågorna om tro och tvivel. I min klass på Missionsskolan till exempel, brottades vi tillsammans i bön och med Bibeln och vi kom ut med en fördjupad tro.

i familjen då, hur hjälper ni varandra att växa i tron?

JONAS: När det gäller bibelläsning är det ju fantastiskt att ha någon att tala med om vad jag har läst, inte bara i bönegrupppen utan dagli-gen. Vi läser på varsitt håll och diskuterar sedan.JOSEFIN: Vi talade i bilen igår innan vi skulle lämna barnen på dagis om den här intervjun. Då frågar vår dotter Edith: ”Andlig för-djupning – vad betyder det? ”Och så försökte jag förklara att man vill lära känna Jesus mer, att Jesus vill vara vår kompis och man kan alltid lära känna varandra mer och mer. JONAS: Med barn tvingas man gå tillbaka till de absoluta grunderna i tron. Vad är det som särskiljer det här från det andra? Vad är det som är viktigast?

andlig fördjupning– att hitta en tro som bär

Andlig fördjupning är ett sätt att motverka sekulariseringen. det slås fast i i förslaget till missionsstrategi för sverige som tas upp på kongressen. Men vad är andlig fördjupning för en barnfamilj som inte har tid att be i avskildhet flera timmar per dag? Direkt har talat med Josefin och Jonas Fållsten om andlig fördjupning mitt bland husrenovering, blöjbyten och församlingsengagemang. TexT: elIsabeT CaRlesOn.

Foto: stocK.xchng

Dokumentet ”Strategi för Evangeliska Frikyrkans Sverigearbete” som tas upp på Kongressen i maj innehål-ler fem strategier för mission i Sverige. Den här intervjun utgår från en av dem, strategin ”Andlig fördjupning: mot-verka sekulariseringen!” Hela dokumentet laddar du ner på www.efk.se/kongress.

9

skulle man kunna säga att era barn har hjälpt i er andliga fördjupning?

JONAS: Ja! När alla former skalas av, när man måste bli konkret och hitta den minsta gemensamma nämnaren så att ett barn förstår, där hittar man också ett djup.

i sverigestrategin står att” fyllda av Anden är vi ett hop-pets folk”, trots den trötthet och den kamp vi som kristna ibland känner. vad sätter ni ert hopp till?

JOSEFIN: Fylld av Anden är jag oavsett hur jag känner mig. Jag är ganska krass av tidigare lärdomar i livet. Det kan bli skit av allting – det är en del av att vara människa. Samtidigt finns det mycket i vår tro som går bortom det som rasar. Vi tror att det finns ett liv efter döden, men det finns ju andra ”dödar”. Relationer och annat i livet kan rasa samman. Jag brukar tänka på när Jesus efter sin uppståndelse stod på stran-den och tog emot lärjungarna. Det är ett sätt att förhålla sig i livet också. Även om det inte alltid blir som jag hade hoppats, som jag trodde att Gud hade sagt till mig, så vet jag att det inte slutar där. Jesus står på stranden.JONAS: När jag tappar orken, får jag bli irriterad och arg, men vet att till slut kan jag falla tillbaka på Guds kraft. Tron tål utfall, och kanske till och med mår bra av det. Man får bryta ihop och gå vidare.

sverigestrategin talar om att ”återupptäcka glädjen och friheten i andliga discipliner”, till exempel i bibelläs-ning. vad gör er glada när ni läser Bibeln?

JOSEFIN: De senaste åren har jag upptäckt hur missuppfattad Je-sus var av det dåvarande religiösa etablissemanget. De människorna – som egentligen borde förstå honom bäst – missuppfattade honom ofta. Idag är det ju vi som utgör det religiösa etablissemanget. Det blir både en utmaning och en nyupptäckt glädje. Jag sörjer att så få

unga får en tro som bär, men har ett hopp i att om Jesus var mer än vad det religiösa etablis-semanget såg då, kan han vara det nu också. Gudsriket kan ha andra vägar än vad vi för-väntar oss. Vi har trott att vi vet hur vi ska göra kyrka och vara efterföljare, men jag tror vi har mycket kvar att upptäcka. JONAS: Jag bär sedan många år med mig bibel-versen från andra Korintierbrevet där det står att vi får lov att gå med i Guds triumftåg och sprida

Kristi väldoft. Vi får vara med och det gör mig glad. JOSEFIN: Det är i Bibeln man hittar stoffet till Jesusfolkets historia, en historia där det finns en liten plats för oss. Det börjar inte med mig, utan för 2 000 år sedan. Att få vara en del av det känns stort. För oss innebär det att vi förhoppningsvis får åka utomlands som missionärer.JONAS: Och det är verkligen bara av nåd!

–- Vi vill vara föräldrar som visar våra barn att ett liv med Jesus är värt mycket, att tron bär oavsett omständigheter. Det har vi fått med oss från våra föräldrar, säger Jonas och Josefin Fållsten.

”AnpAssA er inte efter värlDen, utAn låt er förvAnDlAs” ... rom. 12:2

Foto: eriK gert

�0

sune norDin, mAlmö har tackat ja till tjänsten som pas-tor i Korskyrkan, Uppsala. Tjäns-ten tillträdes efter sommaren.

johAnnes stenBerG är ny barn- och ungdomspastor i Kristen samverkan Mellansverige (Hjälmargården) sedan september.

mikAel nilsson har fått en tillsvidare- tjänst som lärare vid Örebro Folkhögskola.

håkAn steDt började i februari som butiks-föreståndare för Bra & Begagnat i Norrköping.

elin fhAGer avslutade sin tjänst på Götabro kurs- och konferensgård som mark-nadsförare i februari.

christer morAth avslutar sin tjänst som butiksföreståndare i Norrköping och går i pension.

pelle kArlsson har ny deltidstjänst som lokalvårdare och vaktmästare på Evang-eliska Frikyrkans Sverigekontor.

vad är dina arbetsuppgifter?

– Jag kommer att fungera som ett stöd till organisationen i personalfrågor, både natio-nellt och internationellt. Det innefattar även de olika Bra & Begagnat- butiker som finns i Norrköping, Huskvarna och Örebro.

vad känns särskilt stimulerande med ditt nya arbete?

– En utmaning som känns spännande är att organisationen har en så stor bredd i det den gör och att jag kommer få arbeta med många olika slags frågor. Det känns bra att få vara med i ett sammanhang där man jobbar med och för någonting man tror på. Organisatio-nens syfte är inte att tjäna så mycket pengar som möjligt för egen del, utan det finns ett annat mål med arbetet.

vad har du gjort tidigare?

– Jag kommer närmast från VM Media i Örebro där jag har varit personalansvarig i fyra år. Jag har även arbetat för EFK UNG där jag gjorde en tjänsteanalys inför deras omorganisation 2004. På fritiden gillar jag att motionera, laga mat och baka. Jag spelar även piano och sjunger i kyrkor emellanåt.

Foto: dAvid gelinder

nya stepOutare antagna

stipendium till mikael Tellbe Årets mottagare av

stipendium från fonden Hans Johansson till minne är Mikael Tellbe, teolog och lärare vid Örebro Missionsskola.

– Mikael fortsätter på den väg som Hans gick som förkunnare, teolog och lärare, säger Bengt Johansson. Kärleken till Jesus, det sto-ra kunnandet, den djupa tilltron och respekten för Gudsordet kännetecknar Mikael, liksom det kännetecknade Hans.

Fonden Hans Johansson till minne bildades av hans bror Bengt Johansson efter Hans plötsliga bortgång 2008. Tillgångarna i fonden kommer från intäkterna vid en minneskonsert efter Hans men också från andra gåvogivare. Utdelningen av stipendiet sker under Kristi him-melfärdshelge i Filadelfiakyrkan i Örebro där Mikael tjänar som pastor. För mer information om fonden, kontakta Bengt Johansson, info@bengtjohansson.com.

Nu har 25 nya StepOutare i åldrarna 25-30 år blivit antagna till volontärprogrammet.I programmet ingår en utbildning som Johanna Rudolfsson, ansvarig för StepOut, planerar och genomför tillsammans med olika personer med spetskompetens inom sina olika områden. I höst åker de ut på uppdrag runt om i världen, till länder som Taiwan, Tanzania och Nepal. Pla-ceringar är i insatser där EFK har missionärer eller driver insatser tillsammans med en samar-

Martina Bengtsson är ny personalsamordnare på Evangeliska Frikyrkans Sverigekontor. Hon började sin tjänst den första april 20�0.

nytt om nAmn

�0

betspartner. StepOutarna kommer från olika delar i Sverige, Korskyrkan i Jönköping och Brokyrkan i Rimforsa är exempel på sändande församlingar.

En ny StepOutare säger så här om att åka ut som volontär: "Jag vill möta en levande tro som påverkar vardagslivet. Jag vill uppleva att "Kristus kropp" stämmer och jag vill fördjupa min egen tro."

För mer information om EFK UNGs StepOut-are besök gärna www.stepout.nu

bönedag för Turkiet�8 april var även i är en bönedag för Turkiet. Kyrkor runt om i världen bad för landet och dess folk. Evangeliska Frikyrkan har verksam-het i flera länder i Mellanöstern och folken i regionen ligger många av församlingarna varmt om hjärtat. Mer om böneämnena för just Turkiet finns på www.prayforturkey.com.

nya församlingar, nu!Stan växer – men inte kyrkan. Initiativtagarna till nätverket Stockholm 2020, Stefan Swärd, Kjell-Axel Johansson och John van Dinther, tror att Gud vill vända på den trenden. 50 nya för-samlingar tills 2020 är visionen. Startskottet för Stockholm 2020 är en konferens som informerar, utrustar och uppmuntrar till att förverkliga visio-nen. Konferensen hålls i Korskyrkan i Stockholm 30 april – � maj 20�0. Talare är Ric Thorpe (Holy Trinity Brompton), Andreas Nielsen (Hillsong Stockholm) och Magnus Persson (United Öre-sund) . Läs mer på www.stockholm2020.net

��

Drömmen om enkyrka i paraguay

efk hAr verkAt i pArAGuAy sedan åttio-talet tillsammans med samarbetskyrkan CIBB. Dess omfattande arbete för barn och ungdomar drivs med stöd från EFK. Under 2009 blev 2 200 barn hjälpta och arbetet fortsätter i oförminskad skala. EFK stödjer även församlingsledare och pionjärarbetare. Totalt ger EFK-församlingarna cirka 800 000 kronor per år till landet.

pArAGuAy liGGer i centrala Syd-amerika. Av Paraguays sex miljoner in-vånare är många unga, medelåldern är bara 2� år och en tredjedel av befolk-ningen lever på mindre än två dollar per dag. Landet är demokratiskt men plågas av korruption, sjukdomar och fattigdom. Den ljushåriga pojken på bil-den är en tyskättling från Brasilien.

FoTo

: An

der

s Hä

llzon

�2

i en AnnAn Del Av värlDen

Gud gav leotir popp ett nytt

land

vi vill utmAnA...vår egen sekularisering. vår egen benägenhet att välja det bekväma fram-för det vi vet är trons väg.vår egen likgiltighet eller avsaknad av nöd inför dem som inte hört evangeliet.

Den här artikeln har hämtat inspiration från dessa rader i EFK 2020. Läs mer om EFK 2020 på sidan 2. Hela dokumentet kan du läsa på www.efk.se/kongress

••

•

-Evangeliska Frikyrkan utmanar oss att ta ett större socialt ansvar i samhället, säger Leotir Popp. Vår vision är att växa i enhet och tjänst. Det innebär att även tjäna det samhälle vi lever i, till exempel ge barn möjlighet att gå i skola.

utdrag ur eFK 2020:

Foto: eFK FotoArKiv

�3

1973 drog några oxar en kärra på de leriga jordvägarna i paraguay. på kärran satt några tyskättlingar, immigre-rade från grannlandet brasilien. de bar på en dröm att få se fler komma till tro. Två decennier senare flyttade en annan brasilianare till paraguay för att fortsätta i deras spår. TexT: elIsabeT CaRlesOn.

Brasilianaren heter Leotir Popp och är sedan sex år tillbaka missions-direktor för församlingsrörelsen som tyskättlingarna grundade; Con-vención de las Iglesias Bautista Betel (CIBB), EFKs samarbetskyrka i Paraguay. Idag består den av 1400 medlemmar i tjugo församlingar. Jag träffar Leotir för ett samtal om att överskrida gränser för Guds skull, om kallelsemedvetenhet och om CIBBs situation idag. Han visar sig vara en lågmäld, fokuserad man i fyrtioårsålden.

Hur kom det sig att du blev missionär i Paraguay?

– Jag är född i Brasilien. När jag var tio år så flyttade min pappa till Paraguay. Mina föräldrar var separerade och min mamma hade tidi-gare försvunnit med en annan man. Under tonåren bodde jag fyra år i Paraguay, men hälften av den tiden bodde jag ensam eftersom min styvmor inte vill ha mig. Där, i Paraguay tog jag emot Herren. När jag sedan flyttade jag tillbaka till Brasilien tog en kristen familj hand om mig. Vid den tiden mötte jag också min fru Ilaini. Jag kände kal-

lelsen att gå in i mission och började vid pastorskolan i Paraná i Brasilien för att sedan bli pastor i en EFK-relaterad församling där. Sedan blev jag kallad till Paraguay.

Vad hände?

– Vi levde ett gott liv i Bra-silien. Jag tänkte aldrig på Paraguay som ett land att

bo i. Under loppet av en vecka fick vi plötsligt inbjudningar av två församlingar i Paraguay som ville att jag skulle bli deras pastor. Min första reaktion var: ”Aldrig i livet!” Allt var mycket enklare i Brasi-lien. Dessutom var våra två söner små. De skulle inte alls få lika bra utbildning i Paraguay, som är ett mycket fattigare land. Jag visste inte hur jag skulle göra, men bad och i bönen började Gud att bearbeta mig. Ju mer jag förnekade att jag kände något, ju starkare kände jag för Paraguay. Vi bestämde till slut att ge landet två, högst tre år, innan barnen började skolan. Det gick några år, men vi hade inte kraft att sluta eftersom det gick så bra. Paraguay blev våra pojkars land och de har mått bra här. Idag är de 17 och 18 år.

Hur är det att ha gett upp sitt land för sin kallelse?

– Det är klart det är tufft ibland. Min svåger är svårt sjuk och vill att vi ska flytta tillbaka innan han dör. Min fru har mist båda sina föräld-rar. Samtidigt ser vi behoven och vill vara kvar, om Gud ger oss kraft. Vi är brasilianare, men har adopterat Paraguay som vårt land.

Vad är CIBB:s största utmaning idag?

– Vi behöver förstärka organisationen och utrusta de ledare som finns. Vi har många goda evangelister, men de har svårt att följa upp människor som kommer till tro och att förestå en församling, säger Leotir eftertänksamt. Jag ägnar därför mycket tid att samtala med ledarna, samt träna dem som vill utvecklas.

Vilken roll spelar EFK för församlingsrörelsen?

– De som grundade CIBB kommer från den kyrka som EFK-mis-sionärer grundade i Brasilien, så EFK är vår ”mormor”. Evangeliska Frikyrkan utmanar oss att ta ett större socialt ansvar för utsatta. Det sociala arbetet var tidigare helt separerat från det evangeliska arbetet. Under de sista åren, har vi i samarbete med EFK arbetat för att dessa ska gå i hand. Några kyrkor har redan börjat, för andra är det en längre startsträcka. I år flyttar också den svenska familjen Korsgren till Asucion för att stödja stödja pastorsparet Eulalia och Rodney Leguizamón, som har grundat en liten församling där. Det är vi glada för.

ciBB består av många tyskättlingar som immigrerat från Brasilien, men även paraguyaner och indianfolk. i rörel-sen talas portugisiska, tyska, spanska och guarani. hur är det att leda ett sådant samfund?

– Det har inte alltid varit till välsignelse att vara mångkulturella, men projektet ”Att växa i enhet och tjänst” som EFK stödjer oss i, har hjälpt oss mycket, berättar Leotir. Projektet handlar om vår identitet, om demokrati och jämställdhet. Vi känner till vår historia, men hade aldrig satt oss ner och sagt ”det är här vi”. Ett exempel är att så fort ledningen har bytts ut, så har också vision och prioriteringar bytts. Det har inte funnits någon kontinuitet. Så är det inte längre, och vi har nationella samlingar på det gemensamma språket spanska. Vi kan se att olika kul-turer är en rikedom om vi förvaltar det väl. Det finns spänningar, men vi får chans att bearbeta dem. Det är vår vision, att växa i enhet trots skillnader och att varje medlem vill tjäna människorna i Paraguay.

BrAsiliAnAren Leotir Popp är missionär i Paraguay tillsammans med

sin fru och sina två söner. Han leder församlings-rörelsen som EFK samarbetar med där, CIBB.

Foto: eFK FotoArKiv

�4

ny bra & begagnat-butikskoGsrokyrkAn i skövDe stArtAr Butik

– Med den här butiken hoppas vi uppnå flera saker. Butiken ska vara en mötesplats, en kontaktyta mellan församling och människor i sam-hället, säger Maria Hjalmarsson i butikens arbetsgrupp.

Människor som hjälper till i butiken får möjlighet till en meningsfull vardag. Dessutom genereras intäkter som kommer behövande både i Sverige och utomlands Butiken är också en insamlingskampanj och de pengar som kommer in ska gå till behövande i Sverige och till EFK-pro-jekt i Tanzania och Centrafrikanska republiken.

MidsommarMångkulturella v� kan

...och myck mera! ...och myck mera! ...och myck mera!

Läs hela programmet påwww.hjalmargarden.se

Hjälmargårdensommaren 2010

Hjalmargarden b 90x110.indd 1 10-04-12 08.47.04Miljo och rattvisa– en annorlunda bibelskola

”Är det sant?En kulturutbildningi Kina under ett år.”Läs mer på www.hylliepark.se/fhsk

eller ring för mer info 040-37 59 60

K O N F E R E N S E N

Midsommarveckan 21-27 juni 2010

www.torpkonferensen.nu

Direk 91x53.indd 1 2010-04-12 13:17:17

m som i missionI augusti öppnas dörrarna till årets internationella seminarium. Det är ett tillfälle att bli inspirerad, samtala och möta församlingsfolk, missionärer, EFKs styrelse och alla andra som är intresserade av mission. Inbjuden talare är Joel Edwards, direktor för Micah Challenge, www.michachal-lenge.com. 7-8 augusti på Götabro utanför Örebro. Mer information finns på www.efk.se.

M MissionsoM

i

Mä

nn

isk

or

medvetenhet MötenMissionärer

Medkänsla

MedlidandeMo

tiva

tio

n

evangeliska Frikyrkan inbjuder styrelsen, Forum interaCt, missionsråd och församlingar till:

Mångfald

Martyrskap

MIK

A

7-8 augusti 2010torPkonferensplats

Inbjuden talare är Joel Edwards som är direktor för Micah Chal-lenge. Micah Challenge är ett globalt nätverk som vill ställa myn-digheter och regeringar till svars för fattiga och utsatta människors situation. För mer information se (www.micahchallenge.org)

Tema: ”Nej, han har talat om för er vad det är han vill, och detta är allt: att ni gör det som är rätt och barmhärtigt och vandrar i öd-mjukhet inför Gud” MIKA 6:8

Vi kommer att behandla dessa nyckelord under olika pass under lördagen genom vägledning av Joel Edwards. Utrymme kommer att ges till samtal och frågor. Kopplingar kommer att göras mellan dessa nyckelbegrepp och EFK:s internationella arbete i helhet. På seminariet kommer regionledare, EFK:s hemmavarande missionärer samt sverigepersonal finnas tillgängliga för samtal och gemenskap.

lördag 7/8 (stallets övervåning, torp)10.00 ”Rättvisa”12:00 Lunch14.00 ”Barmhärtighet” 17.00 Middag. 19.00 Gudstjänst kring temat ”ödmjukhet” 21.00 Grillfest och gemenskap

Mer information finns på EFKs webbplats, www.efk.se. Anmälan behövs till lördagen och det gör man till Sverigekontoret före den 1 augusti. På telefon, 019-167600 eller e-post, kjell.bonerfalt@efk.se.

Mer inForMationanMälan

inForMation

PrograMtider

söndag 8/8 (Matsalen, torp)10.00 Gudstjänst , tema Mika 6.8 predikan Joel EdwardsKyrkkaffe

BarMhärtighetödMjukheträttvisa

Joel Edwards

teMa

�5

april 22-26 Studieresa till London för pastorer & församlingsledare

maj 30/4–� Konferens: Stockholm 2020- 50 nya församlingar till 2020 4 Samling för pensionerade förkunnare 4 Samtalsdag: Om/ när vi inte har vigselrätt, Tabernaklet i Nässjö. �3 EFKs Kongress 20�0

eFK 2020 – en mjuk kudde?Evangeliska Frikyrkans kongress ska i maj ta ställning till en rad utmaningar och mål i dokumentet EFK 2020. Det handlar om nya församlingar, fler dop, flera missionärer och en starkare tillväxt i barn och ungdomsverksamheten. Frågan är om det behövs en sådan vision idag?

Allt har sin grund i påskens budskap om Guds kärlek i Jesus Kristus vår Herre. Jesu försoning gäller alla män-niskor och utan att ha hört och tagit emot frälsningens budskap är människan förlorad. Idag ska vi förkunna att alla behöver Jesus och alla har samma väg att gå.Det handlar alltså om att bli frälst, omvänd, född på nytt eller vilket uttryck vi nu använder. Att bli bärare av ett nytt liv. De gener man fötts med och erfarenheter man formats av är inte definitiva. Gud gör ett under i våra liv! Detta fantastiska med frälsningen behöver vi återigen förkunna med glädje och frimodighet. Jag tror att det behövs ett uppvaknande i allt vårt arbete med tanke på frälsningen och att människor ställs inför ett avgörande i samtal och i alla gudstjänster!

Vi behöver Hjälp! Vi behöver råd från växande försam-lingar och uppmuntran. Men framför allt behöver vi Hjälpa-ren, den helige Ande. ”Ni ska få kraft”, lovade Jesus, när Anden kommer. Vi behöver Andens ledning, och Andens gåvor för att kunna bli till nytta och med ny hängivenhet och starkare engagemang rädda de förlorade.

EFK 2020 berör den mig? Kan jag påverka eller är jag inte ansvarig år 2020? Ibland ges målsättningar så långt fram i tiden så att ”visionärerna”, inte behöver ta ansvar för sina beslut genom att de inte då längre är med i ledarskapet. Jag tänker på t.ex. röstning om kärnkraften för 30 år sedan och stora miljömål som politiska ledare tagit inför år 2050.

Hur är det med målsättningar i EFK 2020? Är det en mjuk ”sovkudde” att vila på som säger att det är gott om tid, då kanske nya ledare har tagit över i missionen och i församlingen? Eller är det en stark utmaning – en signal – en kallelse? Jag hoppas att kongressen tar ett positivt beslut! EFK 2020 börjar gälla idag och den berör mig! Gud vill – nu är frågan vill vi?

rolf norDström rolf.nordstrom@efk.se

krönikAn

juni 2�–27 Torpkonferensen 24–27 Midsommar på Dalagården 24–27 Midsommarkonferens, Ralingsåsgården, Aneby 24–27 Midsommar på Hjälmargården 25–27 Midsommar på Arnemarks- gården

augusti 4–8 Missionärskonferens på Göta- bro kurs- och konferensgård 7–8 M som i mission, internationellt seminarium ��–�5 Festivalen Frizon

kalender

vi som reserroland lövgren

�3-�5/5 EFKs kongress �6/5 Korskyrkan, Adolfsberg 16/5 Östanåskyrkan, Köping 6/6 Saron, Järsnäs 20/6 Docklidskyrkan, Frinnaryd

öyvind tholvsen

22-26/4 Studieresa till London 5/5 Skillinge Missionshus 6/5 Hyllie Park och SALT, Malmö 6/5 Hyllie Park kyrkan, Malmö �3-�5/5 EFKs kongress 30/5 Kyrkan i Ribbingegården, Borås �/6 Fristadskyrkan, Eskilstuna 8/6 Filadelfia, Ljungsbro

knut Bertil nyström

25/4 Finnerödja, Tallstigskyrkan �2/5 Skövde, Elim �3-�5/5 EFKs kongress �5/5 Västerås, Nya Jerusalem �9/5 Kristdala, Betel 20/5 Glanshammars frikyrkoförsamling

Anders Blåberg

�3-�5/5 EFKs kongress 20-2�/5 Vittsjö 22-27/4 European Leadership Forum 6/6 Järsnäs baptistförsamling 8-�0/6 Alphakonferens

KONGRESS 2010

Evangeliska Frikyrkans

13-15 maj - Konferensplats Torp

Tema för Kongress 2010 (Apg 20:20).”Jag har inte varit rädd för att låta er veta...om modet att offentligt förkunna Jesus, utmana till efterföljelse och vara ett ledarföredöme.”

Medverkande bl.aAnders Blåberg, Christian Svahn, Eleonore Gustafsson och Hans Jansson

Varje församling i Evangeliska Frikyrkan representeras på kongressen av ombud. Församlingen utser sina ombud som sedan närvarar på kongressen och för församlingens talan. Fem frågor är särskilt i fokus denna kongress; EFK 2020, Sverigedokumentet, gemensam teologisk högskola, EFKs vigselrätt och statsbidragsfrågan. Material till frågorna och generell information finns på EFKs webbplats. Vi syns på kongressen!

Information

Material och information finns på www.efk.se eller telefon 019- 16 76 00.

evangeliska Frikyrkans kongress!13-15 mAj konferensplAts torp utAnför öreBro

Vartannat år samlas församlingsrörelsen till Kon-gress. Församlingarna sänder delegater men även du som inte är delegat är välkommen att närvara. På årets Kongress fattar församling-arna beslut om frågor som vigselrätten, strategi för Sverigearbetet och rörelsens prioriteringar de kommande tio åren. Viktiga och intressanta frågor med andra ord. Information om Kon-gressen, material om beslutfrågor och anmäl-ningsformulär finns på www.efk.se.

�6

Miljö och rättvisa – en annorlunda bibelskola Liljeholmens folkhögskola

Kulturkurs i Kina Hyllie Park Folkhögskola

Lärjungskolan på Götabro Örebro Folkhögskola

Pastorsutbildning Örebro Teologiska Högskola

POSTTIDNING B