Djurbok 6I

Välkommen till 6i:s djurbok

Den här boken handlar om ryggradsdjur. Alla ryggrads djur har ryggrad. Ryggradsdjuren är uppdelade i 5 grupper:

Fiskar Groddjur Kräldjur Fåglar Däggdjur

Alla ryggradsdjur har ett skelett av ben eller brosk. Brosk är som ben fast mjukare. I skelettet finns det en ryggrad som består av många benknotor. Benknotorna gör att man kan böja ryggen åt olika håll. Skelettet ger stabilitet åt kroppen det finns också för att musklerna ska ha något och sitta fast på. Skelettet skyddar dessutom inre organ.

De första ryggradsdjuren var fiskarna. De fanns redan innan detFanns djur på land. Efter det kom groddjur som kunde leva i både vatten och på land. Sen kom kräldjuren. De var mindre beroende av vatten än groddjuren.

Vissa kunde t.o.m. leva i öknen. Från kräldjuren kom både fåglar och däggdjur. Vi människor är däggdjur.

Det finns många olika storlekar på minsta är en fisk som heter dvärgmörbult. Den är bara en cm lång. Den största är blåvalen. Den blir upp till 34 m och kan väga upptill 190 ton

Ryggradsdjur

Denna bok handlar om ryggradsdjur. Ryggradsdjur har alltid ett inre skelett av brosk eller ben. I skelettet ingår alltid en ryggrad. På ryggraden sitter det små knotor som gör att ryggen kan böjas. Skelettet skyddar mjuka organ som hjärta, lunga och njure. Det första ryggradsdjuret uppkom för ca 530 miljoner år sedan och var en fisk. Efter att fisken hade bildats utvecklades den till groddjur som började leva på land. Sedan efter att groddjuret skapats kom kräldjuret och till sist fåglar och däggdjur. Blåvalen är det största ryggradsdjuret som finns. Den har blivit 190ton tung och 34m lång. Det minsta ryggradsdjuret är dvärgsmörbulten och är inte längre än 1 cm. Det finns ca 40 000 arter med ryggrad.Ryggradsdjuren är en väldigt liten grupp men dominerar ändå djurlivet.

Däggdjur Amanda

Ett däggdjur är ett djur som inte föder ägg. Dom föderLevande ungar. Precis som människan. En annan skillnad mot andra djur är att dom ger mjölk till sina ungar.Däggdjur finns över hela jorden, på alla kontinenter, i alla oceaner och på de flestaöar. De har anpassat sig till de flesta miljöer och finns bland annat i öknen, regnskogen och i polarregioner. Kroppsbyggnaden hos däggdjuren är anpassade till dessa helt olika levnadsmiljöer. Däggdjurens levnadssätt är lika varierande som deras utbredning och kroppsbyggnad. Vissa arter är aktiva på dagen, andra under gryningen och en del under natten. Nästan alla däggdjur har päls bestående av hår. Men några har tappat allt eller i alla fall det mesta av sin päls. Som t ex valar och elefanter. Sammanlagt finns ungefär 4.500 däggdjursarter, allt från de minsta näbbmössen, inte mer än tre cm långa, till det största djuret som någonsin funnits, blåvalen som kan bli 30 meter lång och kan väga över 150 ton. 

Däggdjur

Däggdjur tar hand om sina ungar. Så länge dom är små så får de mjölk från mamman och det kallas för att

ungarna diar. Ordet däggdjur kommer av dägga som är ett gammalt ord för dia. Det är typiskt för djuren att ha

päls. Pälsen hjälper djuren att hålla värmen så att de kan vara jämnvarma precis som fåglarna. Därför kan

däggdjuren leva på platser där det både är för kallt för groddjur och kräldjur. Isbjörnarna är ett bra tillexempel på det. Valarna har ingen päls och är ett undantag bland däggdjuren. Valarnas hud har istället extra mycket fett

som skyddar mot kylan. Däggdjuren har inre befruktning.

Flyttar inteÄven fast däggdjuren har päls så måste dom äta mycket

för att hålla värmen under en kall vinter. För vissa däggdjur kan det vara svårt att hitta mat när det är snö och kallt. Det gäller bland annat igelkottar som äter

insekter. De kan inte flytta söderut som fåglarna. Istället letar de upp frostfria ställen som faller i dvala. Det

betyder att djuren sover med sänkt kroppstemperatur och sparar på så sätt energi.

Kloakdjur Det finns en liten grupp av däggdjur i Australien och

dom heter kloakdjur. De har en gemensam öppning på kroppen för urin, avföring och könsceller. Den

öppningen kallas kloak och det är därför djurgruppen

fått just det namnet.

PungdjurPungdjuren bär sina ungar i pungen som är ett veck i

huden. De kändaste pungdjuren är Australiens kängurur. De föder sina ungar redan några veckor efter

befruktningen. Det kan ta upp till sex månader tills dom är stora nog att lämna pungen.

ModerkaksdjurDe flesta djur (även människor) tillhör gruppen

moderkaksdjur. Deras ungar växer som foster under lång tid inne i mammans kropp. Det finns både små och

stora moderkaksdjur. De minsta kallas näbbmöss och väger bara några gram. De största är valarna som väger

många ton.

UtseendeManen är kort och står rätt upp.

Endast svansens nedre del är försedd med längre hår.. Öronen är mycket längre än hos hästar. Färgen är oftast grå med ett svart streck längs ryggen och ett annat tvärs över skuldrorna, ett så kallat skulderkors. Åsnan ser ut

som en häst.

BoendeÅsnan har varit domesticerad ungefär lika länge som

hästen i Afrika varifrån den införts till Europa. I Egypten har man funnit bilder äldre än 3000 f.kr på

åsnor som både bär last och körs av människor.

MatÅsnor äter gräs precis som hästar.

Blå valen är jordens största djur och troligen har det aldrig funnits något större djur. De allra Största blåvalarna kan väga mellan 150-200 ton. Det är lika mycket som 25 full vuxna elefanter. En bart tungan väger lika mycket som en full vuxen elefant. Ett så stort djur som blå valen skulle inte kunna leva på land. Om en val kommer upp på land pressas lungorna ihop och den kvävs. Alla valar är däggdjur. Precis som alla andra däggdjur är valarna varmblodiga. Deras kroppar håller sig alltid ungefär lika varma. Fiskar däremot är växelvarma. Deras kroppstemperatur ändras till vatten temperatur. Blåvalen håller till på de kalla havet vid nordatlanten Och i norra stilla havet. Blåvalarna lever till stor del av en liten räka som heter krill. Sådana jätte djur som blåvalarna behöver sätta sig i stora mängder mat.Men blåvalarna kan simma lugnt och samla sin föda. För i det kalla vattnet finns det oerhörtMycket krill. Blåvalarna fångar sin mat med hjälp av barder det är ett slags fransande hornplattor som hänger ner i munnen. När blåvalen gapar strömmar vatten krill och andra små djur genom munnen. Med tungan pressar blå valen ut allt vatten igen och alla andra små djur fastnar i barderna sedan är det bara för valarna att svälja. När vintern kommer och isen läger sig ger sig blåvalen iväg mot varmare vatten. För att skaffa mat. Där föds också ungarna. Till att börja med har det inte

något späcklager som skydd mot kyla. Ungen diar sin mor och eftersom mjölken är mycket fet så växer ungen mycket snabbt. Den ökar i vikt 100 kg om dagen. Blåvalarna kan hålla sig under vatten i mer en 1timme utan att andas. När den kommer upp till ytan. Blåser den häftigt ut luften. Det kalla luften så det sur ut som en vattenpelare.Men det är luft som blir ånga. En blåval ut blåsning kan bli sex meter hög. Blåvalarna har jagats mycket hårt men nu mera är det fredade.

Isbjörnar!!

Isbjörnar är det största landlevande rovdjuret. Den är släkting med Sveriges brunbjörn. Isbjörnar väger över 600 kilo. Isbjörnarna är stora och har vit päls det är anpassade till kallt väder och är duktiga på att simma och gå i kallt väder. Isbjörnar äter främst sälar men Isbjörnar kan även tänka sig människan som ett byte.

Ungarna föds mitt i vinter i en grotta i snön. Mamman föder oftast två ungar hon håller de nära sin kropp för att hålla de varma. Ungarna växer snabbt och i mars, april följer det med mamman ut på sin vandring.

Alla isbjörnar lever inte på is visa lever mycket på land t.ex. på Kanada och svalbard.

slut!!

Brunbjörn

Brunbjörnen finns i norra delarna av Nordamerika, Asien, Skandinavien, Ryssland samt vissa bergstrakter av södra Europa. Kroppens längd kan bli upp till 1,5-3 meter från nos till svans. Mankhöjden är ca 1,5 meter. En hane kan väga 100-300 kg, och honan kan väga 60-100 kg. Björnarna kan leva 20-30 år. Dom säter växter,

frukter, bär, insekter, byten o kadaver. KänneteckenBrunbjörnens päls kan variera från ljust grågul till

nästan svart. Länden på pälsen har stor variation som färgen, det finns brunbjörnar med långt och kort päls.

Fotavtrycket från björnen visar tydligt alla fem klor och

de bakre avtrycken har markanta hälavtryck, precis som människan. Björnarna ser ganska klantiga och tunga ut men dom är snabba och kan ofta springa en hastighet av 50km. Björnen räknas som rovdjur även om dess föda

till större delen består av vegetabilier. På våren äter dom rötter, ny vuxet gräs, örter och myror för att sen på sommaren gå över till ”gröna växter”. Inför vintern måste björnen äta upp sej och har då en kost som till stor del består av bär. Mellan oktober/november till april ligger björnen i ide. Då äter eller dricker den

ingenting och många kroppsfunktioner är starkt nedsatta. Hjärtfrekvens sjunker från normala 40 slag/minut till cirka 10 slag/minut samt

kroppstemperaturen sjunker från 38° C till ungefär 33-34° C. Björnen är ett häftigt djur.

Fjällräv

Fjällräven är ett däggdjur som lever i bl.a. i norra Sverige. Fjällräven har en mycket tjock päls som skyddar den mot kyla på vintern. På vintern är pälsen vit. Men på sommaren då är den brun vilket gör den unik bland de europeiska däggdjuren. I Sverige är den vita fjällräven vanligast. Det finns även en blågrå fjällräv och den är blågrå året om. Fjällräven bor i lyor i skogen. Den är ca 78-98 cm lång. Där svansen är 28-33 cm och kroppen är 50-65 cm lång. Fjällräven har den varmaste pälsen av alla rovdjur man känner till. Den har dessutom päls på sina trampdynor. Om det finns mycket lämlar och gnagare så kan fjällräven föda många barn. Rekordet i Sverige är 16 valpar i en kull. Men om det inte finns några lämlar eller gnagare så kan det hända att de inte får några barn alls. Ett fjällrävsrevir brukar ligga på fjällplatåer och är ca 25 kvadratkilometer stort. Fjällräven är vårt mest hotade däggdjur och ibland kan det t.o.m. finnas bara 100 fjällrävar i landet. År 1928 fridlystes de men fjällräven har inte hunnit återhämta sig. Fjällräv heter på latin alopex lagopus.

Sommar fjällräv Vinter fjällräv

Av: Victor Larsson 6:I

VargarVarg eller ulv (Canis lupus på latinska) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och är dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger cirka 30 kg till 50 kg.

Dess närmaste släktingar är rödvargen, coyoten och schakalen. På längre avstånd finns andra medlemmar av familjen hunddjur som rävar och vildhundar.Den genetiska skillnaden mellan hund och varg är mindre än skillnaden som finns mellan alla idag levande människor.

För 60 miljoner år sedan fanns ett specialiserat mårdliknande rovdjur, Miacis, som utvecklades till vargar, björnar, grävlingar och vesslor. Man tror att hunddjuren utvecklades på den nordamerikanska kontinenten för 30 miljoner år sedan och sedan vandrade till Sydamerika. För 20 miljoner år sedan fanns en anfader till vargen, Tomarctus, med specialiserade huggtänder och förmåga att förfölja och fälla bytesdjur. Vargens närmaste anfader utvecklades i Eurasien. Den kunde springa snabbt och jaga i grupp och den spred sig över norra halvklotet

Kring år 2005 erkänns ungefär 37 beskrivna underarter, som bland annat omfattar både dingo och tamhund, men kring detta råder det inte koncensus.

Den skandinaviska vargen tillhör nominatformen Canis lupus lupus, eller eurasisk varg. Andra underarter är till exempel polarvarg (Canis lupus Arctos), arabisk varg (Canis lupus arabs) och indisk varg (Canis lupus palippes). I Ryssland finns både eurasisk varg och rysk varg (Canis lupus albus).Tamhunden klassificerades tidigare som en egen art, Canis familiaris, men behandlas idag ofta som underart till vargen Canis lupus familiaris. Det råder dock inte vetenskaplig konsensus i frågan och olika discipliner använder olika sätt att klassificera tamhunden.

Storleken på varg skiftar mycket på olika platser i världen. De största vargarna förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa och är ungefär 160 centimeter långa, vid skuldran 80 centimeter höga och med en cirka 50 centimeter lång svans. Dessa vargar väger upp till 80 kg. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kg. Svansen är ungefär 30 centimeter lång.Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt.Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos

Det kan vara svårt att skilja en varg från en vargliknande hund. Hundraser som jämthund, Siberian Husky, Alaskan Malamute och liknande kan vara mycket lika vargen till utseendet. Det finns emellertid några knep som kan göra det lättare att skilja dessa från vargen.

Storleken: Vargar är oftast stora, betydligt större än liknande hundar.

Svansföringen: Vargar håller oftast svansen vågrätt eller lite ner medan hundar går med upprätt eller inrullad svans. När vargen lyfter på svansen står den rakt upp, inte ihoprullad.

Ansiktet: Skandinaviska vargar kännetecknas även av ljusare kind- och hakpartier. Dessa ljusa partier når aldrig över ögonen.

GiraffGiraffen är ett däggdjur som lever i Afrika. Giraffen kan bli 6 m hög. Den har en 40 cm lång svart/blå tunga som drar av alla bladen från grenen. Den behöver nästan aldrig dricka för den får mycket vätska från bladen och växterna. När giraffen sover så står den upp för att om den skulle lägga sig ner så är det mycket enklare för rovdjur att döda den. Det finns nio olika arter giraffer:Kordofangiraff, förekommer i västra Sudan och i Centralafrikanska republiken.

Sydafrikansk giraff, Sydafrika, Zimbabwe och Moçambique.

Nubisk giraff, östra Sudan och västra Etiopien.

Thornicrofts giraff, Zambia, status omstridd.

Rothschildgiraff, Mörkt bruna ojämna eller fyrkantiga fläckar med otydliga, krämfärgade linjer. Lever vid sjön Baringo i Kenya samt i Uganda.

Angolansk giraff, Namibia och Botswana.

Massaigiraff, Den vanligaste giraffen i vilt tillstånd. Den har mörkbruna, taggiga stänk som liknar vinblad. Finns i centrala och södra Kenya och Tanzania.

Nigeriansk giraff, tidigare i hela Västafrika, men idag bara i Tchad.

Nätgiraff, Känns igen på de stora fläckarna med flera hörn omgivna av ett nät med vita linjer. Finns i Somalia, Etiopien och nordöstra Kenya.

I Egypten har man hittat flera tusen år gamla avbildningar på helt enfärgade giraffer, de har blivigt utrotade. På undersidan av giraffen är det ljust och där är inga fläckar. Giraffer har svårt att gå i våtmark och kan inte ta sig över floder. De äter 30kg blad (bland annat akacia blad).16-20 timmar om dygnet. De lever i små grupper eller helt ensamma. De lever cirka 25 år vilt och 35år i fångenskap. Giraff betyder ljuv/älskling.

Gjord av: Fredrik Bennet

Sjöelefanter är ett däggdjur. Den hör till gruppen öronlösa sälar. Det finns två olika arter av sjöelefanten (nordlig och sydlig sjöelefant). De nordliga sjöelefanterna lever längs Amerikas västkust och de sydliga lever runt Antarktis.

Sjöelefanten är den största sälarten. Det är stor skillnad i storlek mellan hannen och honan. Hannen blir ungefär 6,5 meter lång och väger cirka 3,5 ton. Honor är mycket mindre. De blir 3,5 meter och väger ungefär 900kg. Den sydliga sjöelefanten kan bli lite större än den nordliga.

Sjöelefanten är ett rovdjur. Den äter bland annat fiskar och blötdjur. De kan dyka ända ner till 900 meters djup för att leta efter mat. Innan d dyker sparar de mycket syre i blodet så att de ska orka simma. Deras värsta fiender är späckhuggare och hajar.

Typiskt för sjöelefanter är hannens nos som är väldigt stor och ser ut som en snabel. Unga hannar har den inte. Den är inte fullt utvecklad förrän hannen är ungefär 8 år.

På parningsperioden slåss hannarna om honorna. Många ungar dör om de kommer i mellan när två hannar slåss. När det inte är parningstid

lever sjöelefanterna ensamma, men när det är parningstid lever de i flockar.

Den nordliga sjöelefanten fanns förut längs hela Nordamerikas västkust (ända från Alaska till Kalifornien). Men under 1800-talet så jagade man den jättemycket. Ett tag trodde man att den var utdöd, men sen hittade man en flock med mindre än 100 djur. Man fridlyste arten. Nu har den ökat i antal.

Den sydliga sjöelefanten finns på öar runt Antarktis. När det inte är parningsperiod så vandrar några djur till Sydafrikas, Sydamerikas, Australiens eller Nya zeelands kuster. Sydlig sjöelefant blev också jagad på 1800-talet, men inte lika mycket som den nordliga. Nu finns det ungefär 750 000 sydliga sjöelefanter på jorden.

Av: Marcus Lönnqvist

Klass: 6i

Igelkotten Amanda

Igelkotten är ett av jordens nu äldsta levande däggdjur ochtillhör ordningen insektsätare. Den europeiska igelkotten(Erinaceus europaeus) hartroligen funnits i mer än 30 miljoner år. Det uppges ilitteraturen att igelkotten har ca 6000 taggar! På igelkottens matsedel finns allt fråndaggmaskar, sniglar, snäckor, insekter, grodor, ödlor, musungar, fågelungar, ormar mm. Den söker sin föda oftast under natten. När det blir kallare framåt hösten går igelkotten i dvala. Kroppsfunktionerna gårdå på "lågvarv" med en kroppstemperatur ner mot 6° C, mycket låg hjärtslags- och andningsfrekvens. Fettreserven som igelkotten byggt upp under sommarmånaderna används då som energikälla. För att klara dvalan krävs dock att födotillgången varit god. Är vikten för låg innan dvalan kan många igelkottar dö under vintern. Särskilt svårt kan det vara under vintrar då det råder sträng kyla under lång tid. Normalt överlever mindre än en tredjedel av igelkottsungarna sitt första levnadsår.

HundHunden är ett djur med 4 ben. Det säga att hunden är människans bästa vän. Det finns jätte många olika raser, t.ex. Golden Retriever, Bouchong Havanes, Labrador, Schäfer, Chihuahua m.m. Dom finns i många olika storlekar på hundar, jätte små till jätte stora. Dom är däggdjur och deras art är varg. Hudarnas ungar kallas valpar. Man säger att 1 hundår är 7 människor år så dom blir inte jätte gamla. Hundarna kan tävla i agility och hundkapplöpning. Det är rätt coolt att titta på hundkapplöpning. Hundutställning är också något som hundar kan göra, ägaren fixar hunden så den ser snäll, trevlig och gullig och den ska vara trevlig också. En brukshund är en hund som löser olika uppgifter. Många tänker sig att en brukshund vallhundar eller tjänste hundar men den vanligaste är vakthund. Dom kanske vaktar andra små husdjur eller över egendomar. Det finnas både civila och offentliga tjänstehundar. En offentlig tjänstehund kan t.ex. vara militärhund eller polis hund som är tränad för olika saker t.ex. patrullhund, narkotikahund eller en bombhund. En civil tjänste hund kan t.ex. vara en blindhund, hjälphund, vårdhund eller en terapihund.

En bild på en söt hund.

MAKAKER

Makaker är apor. Deras päls är gråbrun men kan också vara svart. Ansiktet saknar oftast hår och har en utpräglad nos. För att skilja arterna åt så kan man titta på svansarnas längd. Makaker blir upp till 80 cm långa och når en vikt av 6 till 15 kilogram, hannar är oftast tydligt större en honor. Dom är allätare men de föredrar växtlig föda som frukt, blad, frön och blommor. Insekter, ägg och mindre däggdjur äter de bara tillfälligt.

Hos de flesta arter är honorna bara fruktbara under vissa årstider. Parningen sker oftast mellan flera individer men troligtvis spelar djurets ställning i gruppen en

avgörande roll. Efter dräktigheten som tar 160 till 170 dagar föder honan en unge. Ungen får di under ett år och blir efter 3 till 4 år (honor) eller 6 till 7 år könsmogen. Makaker blir i naturen upp till 20 år gamla. I djurparker och som husdjur kan de bli 30 år gamla. Makaker används också ibland som försökdjur.

Utbredningsområdet sträcker sig från Afghanistan över södra och sydöstra Asien fram till Kina och Japan. Särskilt många arter finns på ön Sulawesi. Den enda art i släktet som inte lever i Asien är berberapan. Här får ni lite bilder

Koala

Koalor lever ensamma och är vanligtvis tystlåtna, men hanen kan under parningen utstöta ett nasalt ljud som kan höras på nästan en kilometers håll.

Koalan lever i eukalyptus- skogarna i södra Australien. Det är 28-30 grader där. Stora delar av Australiens yta är täckt av öken. De har stora öron för att avge värme. Dem har en tå på sina bakben som är böjd bakåt därför att de ska kunna klättra i träden bättre. Och är därför helt anpassade till ett liv i träden.

Koalan utrotades i början av 1900-talet i South Australia.

Utseende: Vikten varierar mellan 5 och 14 kg och längden mellan 60 och 85 cm. Koalan har en liten svans och ullig, tät päls som är grå på ovansidan och vitaktig undertill. Den har ett stort huvud med stora runda öron och stor nos.

Koalor är nästan helt trädlevande. De bygger inte bon utan sover helt enkelt i en trädklyka eller på en gren. De använder sina kraftiga klor som grepp vid klättringen, som oftast är rätt långsam men kan vara snabb vid behov, och de hoppar självsäkert från ett träd till ett annat om de är på lagom avstånd.

Vid hot kan koalor galoppera överraskande snabbt till nästa träd, och skutta upp till säker höjd.Koalan har förut blivit kallad pungbjörn och koalabjörn.

Äter: Koalan äter nästan bara eucalyptusblad. Koalan är en av de relativt få däggdjursarter som är specialiserade på endast en typ av växtföda.

Koalor lever i små grupper som består av 1 hane och 2-6 honor. Koalor är dräktiga i 35 dagar och föder oftast 1 unge per kull som direkt när dem föds kryper ner i mammans pung och suger sig fast vid en spene. De är könsmogna vid 2 års ålder.

Koalans medelålder är 13-18 år.

Marsvin

Marsvinet blir i medelålder 6-8 år. Enligt Guinness rekordbok blev det äldsta marsvinet 15 år gammalt. Dem har lugnt temperament. De brukar inte bita människor utan piper istället om man gör något den inte gillar. De vilda marsvinet kommer från Anderna i Sydamerika. Marsvinets föregångare fanns redan för ungefär 15 miljoner år sedan. Även idag används marsvin som köttdjur i Sydamerika. Marsvinen kan bli deprimerade om de inte har sällskap. Dock kan två hanar börja bråka om de sätts i samma bur. Därför brukar man i regel om man vill ha två marsvin alltid sätta ihop en vuxen och en unge eller två ungar. Om man har ett marsvin får man tänka på att ha en bur som inte är förliten. Ett vuxet marsvin behöver en yta på 50 x 60 cm för att må bra. Marsvinet behöver ha ungefär åttio procent hö i kosten. De behöver en C-vitaminrik kost. Får de inte i sig tillräckligt med C-vitamin kan de få skörbjugg. De äter också sin egen avföring för att få i sig de näringsämnen som kroppen inte tagit upp innan. En hona som är äldre än ett år kan ha en stelnad bäcken och därför blir det ibland problem när hon föder kullen.

Hamster

Det finns många olika arter av hamstrar men dom vanligaste husdjurshamstrarna är: dvärghamster och guldhamster. Dvärghamstrarna är små och söta och guldhamstrarna är stora och fula. Hehe nä jag bara skoja bara dom är också söta.

Hamstrar har två fötter och två ben. Dom har en nos och en mun. Hamstrarna har päls och går på både benen och armarna.

Hamstrar äter hamster mat, grönsaker och frukt.( inte alla frukter eller grönsaker.)

Om man har en hamster så ska det bo i en bur med många leksaker och mat. Man kan köpa en boll som hamstrarna kan springa runt i och då får dom lite frihet för man får inte släppa dom fria i huset för dom kan komma in i hur små utrymmen som hälst.Det finns inte bara husdjurshamstrar utan det finns hamstrar som lever ute själva med sina kompisar eller familj.Hamstrarna sparar sin mat i sina kinder som dom sen kan ta ut och äta när dom är hungriga. Dom kan ta in väldigt mycket mat i sina kinder . Hamstrarna lever upp till 2-4 år men vissa blir äldre. Dom vilda hamstrarna lever på åkrar i Asien och i Europa.

Så nu lite bilder:

Fåglar

Fåglar är ett djur som flyger och har fjädrar för att hålla värmen. Fåglarna har vingar som dom viftar på och då så flyger dom.

Hur ser dom ut? Fåglar har två ben och två vingar .(armar) fåglarna har fjädrar som gör så att dom håller värmen. Dom har ett huvud och en näbb.

När fåglarna har lagt sina ungar så måste mamman alltid sitta och värma dom så att dom inte förfryser för då dör dom vissa fåglarna bygger sina bo uppe i ett träd med grenar så att det blir som en liten skål att bo i. när det blir vinter så flyger dom flesta fåglar till varmare platser och när våren börjar komma så kommer fåglarna tillbaka

Och nu lite bilder till min fina text:

puss puss!:)

av: Ellinor Edebäck den fina

FÅGLAR

Det finns olika fåglar över hela världen. Många kan flyga men inte alla fåglar alla fåglar har fjädrar. Alla fåglar som finns lägger ägg fåglarna har hårda ägg för det har kalk i sig. Fåglarna ruvar sina ägg och om de inte skulle ruva sina ägg skulle fågeläggen dö.

För att fåglar ska kunna flygga och hålla sig varma har det fjädrar. Fåglarnas kroppstemperatur är alltid ca 40 grader även på vintern när det är minus grader fåglarna har ungefär 3 grader varmare kroppstemperatur än vi människor.

Världens minsta fågel kommer från Cuba vikt 2g längd 5 cm den heter Bikolibri.

SLUT!!

FåglarDet här kapitlet handlar om fåglar:Fåglar är tvåbenta, varmblodiga, ryggrandsdjur med näbb dom har fjädrar och lägger ägg. Dom finns i hela världen. Dom flyger också men alla fåglar kan inte det, dom som inte kan det är strutsar, pingvin, kiwi, kalkon (höns). Fåglar lägger ägg. Äggskal innehåller kalk och är hårdare än kräldjurens skal. Vissa fåglar är flyttfåglar men vissa klara kylan t.ex. domherrar, talgoxar och andra fåglar som kan äta frön brukar stanna kvar.Det krävs mer än vingar för att en fågel ska kunna flyga. Det behövs t.ex. kraftliga flygmuskler och ett lätt skelett med ihåliga ben. Fjädrarna håller fåglarna varma när det är kallt och dom blir varma när dom bränner fett och när dom äter blir dom varma, kalla när dom inte äter.

Av Louise

FåglarFåglar är de ända djuret med fjädrar. Fåglarna behöver fjädrar när dom ska flyga och för att hålla sig varma. Deras ben är ihåliga för att dom ska kunna flyga. Fåglar har två ben, en näbb och två vingar. Fåglarna är jämnvarma. Kroppstemperaturen är nästan alltid 40 grader, det är den även på vintern när de är minus grader ute. Fåglarna kan vara aktiva på vintern när det är kallt bara för att dom är jämnvarma. Dom kan leva nära nord och sydpolen som varken kräldjur eller groddjur kan. Även om fåglar har fjädrar så måste dom äta mycket för att hålla sig varma. Då kan de bli svårt för dom fåglar som äter insekter att hitta tillräckligt med mat här uppe i Norden på vintern. Därför flyttar några fåglar till söder när vintern kommer. Dom fåglar som stannar brukar äta frön.

Fåglarna behöver flygmuskler. Och för att få tillräckligt med syre till musklerna så har fåglarna effektiva lungor och ett hjärta som snabbt pumpar sunt blodet i kroppen. Fåglarna lägger ägg med skal. Skalet innehåller kalk och är därför hårdare än kräldjurens äggskal. Fåglarna måste ruva sina ägg till de kläcks för att annars fryser fåglarna i ägget ihjäl. Fåglarna matar sina barn. Flyttfåglarna kan använda solen och stjärnorna för att hitta rätt när de flyttar. Fåglar kan känna igen landskap t.ex. bergstoppar och floder. Fåglar har dessutom ett speciellt magnetsinne. De innehåller små korn av järn och finns i fåglarnas huvuden. Megnetsinnet är känsligt för jordens magnetfält och fungerar som en kompass när fåglarna flyttar.

Kolibri Amanda

Kolibrihonor lägger två små vita ägg åt gången. Allra minst ägg lägger dvärgkolibrin som lever på Jamaica. De äggen är små som lillfingernaglar och väger mindre än ett halvt gram styck! Även bona är pyttesmå, inte större än halva valnötsskal. För några år sedan hittades fossil av en kolibri, med fjädrar och allt, nära staden Heidelberg i Tyskland. Fågeln levde för 31 miljoner år sedan! I början av 1900-talet transporterades många uppstoppade kolibrier från Nordamerika. Fåglarna användes som dekorationer på damhattar. Flera arter utrotades. Dessa arter finns i dag bara kvar på gamla hattar. Den lilla Kalliopekolibrin, som bara väger cirka 2,8 gram, är en av långflyttarna. Den flyttar så långt som 300 mil. Inte dåligt för en i fågelvärldens allra minsta krabater.

 

PINGVINERPINGVINER kallar man de fåglar som är allra bäst anpassande till att leva i havet. De är experter på att simma och dyka. De använder sina vingar till att ”flyga” under vattnet.

De har vattentäta fjädrar som gör så att de håller sig varma när de simmar och dyker under vattnet. På land är de rätt klumpiga och kan inte flyga. Det finns 17-18 olika arter av pingviner.

Pingviner äter fiskar och kräftdjur. De flesta pingviner finns på och i närheten av antarktiskt.

De kan dyka 250m djupt.

Det finns ett hockeylag som heter Pittsburgh Penguins. I Pensilwenia i USA. Pingviner lägger ägg.

FISKARNA

I vattnet behövs inga skydd mot uttorkning eller ’’ dåligt väder’’.

På de sättet är livet enklare i vatten än på land.Fiskar svävar i vattnet och behöver inga ben att gå med. Många fiskar har en avlång simblåsa under ryggraden. Simblåsan innehåller en gas. Fiskar andas med gälar

som liknar rader med fransar. Fiskar kan var Stora och små den vanligaste fisken många känner igen är: gädda, lax, aborre. Om fiskar kommer upp på land kan dom torka, så dom måste alltid va i vattnet. Fiskar

är den största gruppen inom ryggradsdjuren och omfattar cirka 30 000 kända arter, och det finns säkert fler arter som vi inte känner till. Fiskarna finns i stort sett överallt där det finns mycket vatten och även i en

del ganska små vattensamlingar. Djuphavsfiskar kallas de fiskar som lever på större djup än 100 meter. Man har hittat fiskar som lever ända nere på 5 000 meter, något som gjort stora evolutionära anpassningar för tryck, kyla och mörker nödvändiga. Uppkomsten av

käkar gjorde det möjligt för fiskar att äta fler typer av föda som exempelvis växter och andra organismer.

Många fiskars epidermis (hud) är täckt av fjäll. Dessa är i huvudsak uppdelade i fyra typer.

Plakoidfjäll, hos broskfiskar, till exempel hajar. Ganoidfjäll, hos strålfeniga fiskar, till exempel nilgädda och stör. Cykloidfjäll, hos de flesta benfiskar, till exempel lax. Kamfjäll, hos abborrfiskar, till exempel abbore

FiskarDet här kapitlet handlar om Fiskar. Fiskar lever i vattnet.

Fiskar andas med sina gälar. Gälar liknar rader med fransar. När vattnet strömmar förbi gälarna tar blodet upp syre från vattnet. Fiskar svävar i vattnet och behöver inga ben att gå med.

De rör sig med fenor som fungerar ungefär som paddlar och roder. Många fiskar har en simblåsa under ruggraden. Den innehåller gas. Fisken har gasen till att hålla sig svävande i vattnet.

Fiskar är växelvarma det betyder att temperaturen i djuret ändras efter omgivningen.

Fiskar kan se, höra och lukta. Fiskar har inge öron men dom hör av ljudvågor i vattnet eftersom dom har en sidolinje. Sidolinje är som en rad med små hål längst varje sida. Med hjälp av detta känner fiskarna rörelse i vattnet som bildas när de simmar nära föremål eller andra djur. Det hjälper dem att hitta rätt och upptäcka fiender.

Fiskar är ryggrads djur (precis som vi människor)

Fiskarna var bland dom första ryggrads djuren som fanns. Fiskarna har minst funnit i 3 miljoner år.

Vithajen finns mest vid Australien, Sydafrika och Florida.Vithajen är den största nu levande rovfisken och är förmodligen den mest kända hajarten. Hanar blir oftast uppåt 3,5 – 4 meter och honor mellan 4,5 och 5 meter. Maxstorleken är 6m och 6,5 m. Forskare har inte hittat någon vithaj som är ca 7 meter. Deras närmaste släkting inom hajarna är megalodon.Den har ungefär likadant utseende bara att den kunde bli 16 m lång och 52 ton tung.Varje vinter kommer vithajarna till södra Sydafrika nära Kapstaden vid Seal island. Där de jagar pälssälar som håller till där vid vintern. Där forskare forskar deras beteenden. Oavsett stora eller små.Vithajen är en av de fiskar som kan en mycket högre temperatur i kroppen än i det i vattnet. Det kallas endotermi. Det finns tre slags av endotermi och den som vithajen praktiserar kallas regional heterotermi. Det betyder att den håller kvar värme i några delar av kroppen till skillnad från fåglar och de flesta däggdjur som gör detta i hela eller lite större delar av kroppen. Det är möjligt på grund av tre stycken värmeväxlare i form av täta nätverk av små artärer och vener. Dem tre är belägna i simmusklerna, främre delen av de interna organ och runt hjärnan. Detta gör att vithajen även i kalla vatten kan vara snabbtänkt och simma effektivt. Denna anpassning är förmodligen kopplad med vithajens invasion av tempererade vatten.Vithajen äter fisk säl kadaver och andra hajar.

Lite Fakta

Vithajar bor själva. Om dem skulle bo i gruppSkulle de bara attackera varandra forskare har aldrig sett två vithajar äta av samma mat.1970 var året då Farallon biologer sett deras första haj attack på ett sjölejon. Under de kommande femton åren, var det mer än hundra attacker på sälar och sjölejon på nära håll. År 2000, var biologer loggning nästan åttio attacker under en enda säsong!

Medan hanarna kommer tillbaka varje år, honorna kommer tillbaka endast vartannat år, ofta med nya, djupa bitmärken runt deras huvuden. Den säsongsmässig befolkningen på Farallones öar är en vild gissning: allt från 30 till hundra personer. Det Farallones är unika i storleken på de stora vithajar som lockas. Den genomsnittliga längden av en fullvuxen vithaj är 4 till 4,8 meter (från 13,3 m till 15,8 m), med en vikt av 680 till 1100 kg (1,500 kg till 2.450 kg), kvinnor är generellt är större än hanarna. Den största vithajen som mätts är 6,2 meter lång och var en hona.

Vissa hajar har märkts och funnit att vandra Stilla havet så långt som Hawaii och kommer tillbaka ungefär till Farallones varje år på hösten.

Videoshttp://www.youtube.com/watch?v=K5JWAEs-ZDE&feature=PlayList&p=5JIU4Ei2RlA

http://www.youtube.com/watch?v=xkFdDVkxGuU

GRODDJUR

Det här kapitlet handlar om groddjur. Groddjur kan också kallas amfibier. Ordet betyder att det kan leva både i vatten och på land. De vuxna groddjuren brukar mest hålla sig på land medan ynglen och groddjurens ägg lever i vattnet. Dem flesta groddjuren lever där det är fuktigt i varma länder. Två av de groddjuren som gör det är salamandrar, de andra är grodor eller paddor. I Sverige är alla groddjur fridlysta.

Salamandrar kan ibland kallas för vatten ödla eftersom de har lång stjärt och liknar ödlor. Det är dock helt fel eftersom ödlor tillhör kräldjur och inte groddjur. De äter t ex. insekter och spindlar för att det jagar dem på land. På våren lägger de sina ägg i dammar eller sjöar.

Grodor och paddor har ingen stjärt. Istället har det långa bakben som de kan hoppa med. Både grodor och paddor är rovdjur. De äter bl. a insekter och spindlar som de fångar med tungan. Djuren fastnar på tungan eftersom den är så klibbig. Varken grodor eller paddor har tänder, utan de fångar djuren och sväljer dem hela.

Paddans hud är knottrigare än grodans. Den innehåller giftkörtlar som gör att många rovdjur låter bli att fånga paddor. Precis som fiskarna lägger groddjuren ägg. Äggen har inga skal och därför måste de ligga i vattnet. När ynglen sedan kommer måste dem också simma i vattnet innan det är färdigutvecklade. Fler likheter mellan fiskar och groddjur är att ynglen andas med gälar. När de gälarna sedan utvecklas till lungor kan grodynglen vara på land och inte bara i vatten. Groddjurens lungor är väldigt små och de behöver också andas med huden. Därför behöver deras hud hållas fuktig. Groddjuren är växelvarma. Det gör så att de blir kalla när det är kallt i luften och tvärtom när det är varmt. Groddjuren sover hela vintern. De klarar inte av minusgrader så de kan t ex gräva ner sig och sova eller ligga på botten av sjöar. I vattnet andas de bara med huden.

Skriven av: Karin Asp

Lax Laxen lever i havet kring Sverige, laxen lever även i nordatlanten. Laxen brukar man hitta i norrland. På

vissa ställen kan du fånga laxar som kan bli upp till 1,5 m långa och de kan väga upp till 40 kg. Laxarna lever oftast i hav och sjöar. Men när de ska leka, para och lägga sin rom så kommer de upp i älvarna och floderna. När äggen kläcks då stannar laxynglen där i ett par år sen simmar laxynglen ut i havet och blir vuxna sedan återvänder laxarna till sin födelseplats för att para sig. Man tror att de tar hjälp av smaken för att hitta tillbaka. Laxen har många olika sorter t.ex. öring, guldlax, havsöring, fjällröding, bäckröding, regnbåge och kanadaröding är några arter. Man kan känna igen laxen genom den lilla fenan som sitter på ryggen. Lax heter på engelska Salomon och heter på latin Salmo salar. De

äter sill och tobis som är småfisk. De är sällsynt med havsöringar som väger över 15 kg.

Kräldjur Alla kräldjur (sauropsida på latinska) har en svans och har fjäll. Det finns 6500 olika arter kräldjur. Dinosaurierna härstammar från kräldjuren. De minsta arten är geckoödla som blir drygt 3cm lång. Blandklassens giganter hittar man anakonda ormen som blir 10meter lång. Deltakrokodilen är också stor, de kan väga 1ton.

Kräldjur

Krokodiler, sköldpaddor, ormar och ödlor är kräldjur.Dom heter det för att dom krälar sig fram.De flesta kräldjur lever i varma miljöer och de är växelvarma. Kräldjur har i allmänhet korta ben eller inga ben alls som ormarna.Alla kräldjur har huden täckt av fjäll eller kraftigare plattor av hornämnet keratin och huden är också väldigt torr. Det skyddar kroppen från att torka ut.Samtliga kräldjur andas med lungor och hjärtat har tre håligheter.Kräldjur har inre befruktning.Det innebär att djuren parar sig så att hanen lämnar sina spermier i honans könsöppning. På så sätt kan ägg och spermier smälta samman inne i honans kropp.Eftersom kräldjurens ägg har skal skulle yttre befruktning inte fungera.Äggen måste befruktas innan skalet bildas inuti honan.Kräldjuren kan dessutom lägga sina ägg på land.Äggen har nämligen skal och torkar inte så lätt.Det är väldigt vanligt att äggen grävs ner i marken på varma platser där de kan kläckas.Andningen hos kräldjuren sker genom en fram och återgående luftström (bälgprincipen). Alla kräldjur andas långsamt och kan väldigt länge umbära frisk luft; även står deras andhämtning mera i beroende av viljan än hos de varmblodiga djuren.

Kräldjuren är kallblodiga så dom kan inte värma upp sig med sin egen kroppsvärme.Kräldjuren är de första äkta landdjuret.Kräldjur är de äldsta ryggradsdjur som har fosterutveckling på land.Så här andas kräldjur först så pumpar de stora lungorna på och sen så fulls det med luft och sen så andas dom långsamt ut det.Många kräldjur visar sig vara mycket skickliga på att klättra.Krokodil: det fanns krokodiler långt innan dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan.Krokodiler är stora rovdjur som både hör bra och ser bra. De största krokodilerna heter deltakrokodiler och kan bli upp till 10 m.Sköldpaddor: det har också även funnits sköldpaddor sen dinosaurierna tid. Det finns olika sorters sköldpaddor vissa är rovdjur och andra äter växter. Vissa arter lever på land och andra i sjöar eller i havet.Ormar: alla ormar är köttätare men vissa ormar äter ormar av samma art. De allra flesta ormar lever på land, men det finns också 62 arter som lever i haven. Havsormarna anses ha det starkaste giftet, men de är inte aggressiva.Ödlor: Det finns drygt 3000 arter ödlor, allt från den lilla 16 mm långa geckon Sphaerodactylus ariasae i Dominikanska Republiken, till världens största ödla, Komodovaranen (Varanus komodoensis), som kan bli uppemot 4 meter lång. 

SköldpaddorDet finns flera olika arter av sköldpaddor. Ca 200. Man brukar dela in dessa i hav och landsköldpaddor. Det finns köttätande och växtätande. En sköldpadda kan bli upp till 2 meter lång. Alla arter av sköldpaddor har skal som används som skydd genom att sköldpaddan kan dra in alla utstickande delar idet. Sköldpaddor blir mycket gamla. De äldsta kan bli upp till 200 år. Sköldpaddor är mycket gamla djur, de första fanns för 200 miljoner år sedan. De saknar tänder och har istället en hornnäbb.

Den största arten på land är elefantsköldpaddan på galápagosöarna i stilla havet. Den kan bli 1,3 meter lång och väga 200 kilo. Allra störst är en havssköldpadda som kan bli 2,5 meter lång och väga 800 kilo.