Dom B6816-06 mot friskolehallicken

Sid 1 (10) Mål nr B 6816-06

SVEA HOVRÄTT Avdelning 10 Rotel 1009

DOM 2008-01-10 Stockholm

Dok.Id 741346 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

08-700 34 00 08-21 93 27 Box 2290 103 17 Stockholm

Birger Jarls Torg 10 E-post: [email protected] www.svea.se

måndag – fredag 09:00-15:00

PARTER (antal tilltalade 2) Motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Anna Lena Nilemar Internationella åklagarkammaren i Stockholm Klagande (Tilltalad) EVGENIYA Aleksandrovna Lindgren, 810720-9101 Medborgare i Ryssland Sandhamnsgatan 12 115 40 Stockholm Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Lars Hurtig Box 19570 104 32 Stockholm SAKEN Grovt koppleri _____________________________ HOVRÄTTENS DOMSLUT 1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. 2. Vad tingsrätten förordnat om beslag ska fortfarande gälla.

3. Lars Hurtig tillerkänns ersättning av allmänna medel med 198 728 kr, varav 147 840 kr avser arbete, 7 760 kr tidsspillan, 3 382 kr utlägg och 39 746 kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska staten stå för. 4. Sekretessen för målsägandena Natalias, Tatianas, Ekatarinas (Katjas) och Irinas fullständiga identitetsuppgifter ska bestå. _____________________________

Sid 2 SVEA HOVRÄTT B 6816-06 Avdelning 10

DOM 2008-01-10

PARTER (antal tilltalade 2) Motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Anna Lena Nilemar Internationella åklagarkammaren i Stockholm Klagande (Tilltalad) Fatima Karlsson, 550320-4447 Statslös Oslogatan 8 164 32 Kista Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Caroline Reiner Box 19153 104 32 Stockholm SAKEN Grovt koppleri _____________________________ HOVRÄTTENS DOMSLUT 1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på följande sätt.

a) Hovrätten dömer Fatima Karlsson enligt 6 kap. 12 § första stycket brottsbalken för koppleri. b) Fängelsestraffets längd bestäms till 1 år 3 månader.

2. Vad tingsrätten förordnat om beslag ska fortfarande gälla. 3. Caroline Reiner tillerkänns ersättning av allmänna medel med 182 600 kr, varav 126 720 kr avser arbete, 7 760 kr tidsspillan, 11 600 kr utlägg och 36 520 kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska staten stå för. 4. Sekretessen för målsägandena Natalias, Tatianas, Ekatarinas (Katjas) och Irinas fullständiga identitetsuppgifter ska bestå. _____________________________


DOM 2008-01-10

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

Fatima Karlsson och Evgeniya Lindgren har var och en för sitt vidkommande yrkat att

hovrätten ogillar åtalet eller, i andra hand, lindrar straffet.

Åklagaren har bestritt ändring.

Åklagaren har förtydligat att åtalet mot Evgeniya Lindgren för att ha främjat och

otillbörligt ekonomiskt utnyttjat att personer har haft tillfälliga sexuella förbindelser

mot ersättning endast gäller de kvinnor som anges i andra stycket av den del av

gärningsbeskrivningen som avser Evgeniya Lindgren särskilt.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Parterna har åberopat omfattande skriftlig bevisning. Fotografier, bildpresentationer

och sekvenser ur en spaningsfilm har förevisats. Evgeniya Lindgren, Fatima Karlsson,

Julia Markova och Pär Lindgren har hörts på nytt. Som nytt vittne i hovrätten har Ivan

Todorovic hörts. Förhör från den vid tingsrätten genomförda särskilda

bevisupptagningen med Zhanna Plestakova har spelats upp från videoband. Förhören

vid tingsrättens huvudförhandling med Olga Rudnitskaya, Natalia, Tatiana, Olga

Dorosheva, Ulf Eriksson och Kjell Jansson har spelats upp från band. Referat intagna i

tingsrättens dom av förhören med Ekatarina (Katja), Irina, Olga Dorosheva, Kenth

Svensson och Per Englund har lästs upp.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Åtalet mot Evgeniya Lindgren

Evgeniya Lindgren har i hovrätten vidgått att hon till sin kusin i St Petersburg

vidarebefordrat vissa uppgifter för annonsering på Internet gällande Ekatarina (Katja),

Zhanna Plestakova, Ludmila/Larissa, Ella, Irina och Olga Rudnitskaya medan hon

förnekat att så skett när det gäller övriga kvinnor som nämns i åklagarens

gärningsbeskrivning. Hon har emellertid gjort gällande att hon inte uppburit någon


DOM 2008-01-10

ersättning för informationsförmedlingen. Hon har däremot mottagit pengar som

återbetalning av en skuld som Olga Dorosheva haft till henne och Pär Lindgren. Hon

har inte i dator bearbetat bilder eller annan information rörande kvinnorna. Slutligen

har hon även här gjort gällande att hon – under alla förhållanden – på grund av nöd ska

vara fri från ansvar.

Evgeniya Lindgren har i hovrätten i än större utsträckning gjort gällande att det varit

Pär Lindgren som befattat sig med information som omfattas av åtalet. Enligt

hovrättens mening har det ingen avgörande betydelse vem som rent faktiskt bearbetat

informationen återfunnen i datorn som togs i beslag på Mössebergsvägen. Den

avgörande frågan är snarare om Evgeniya Lindgren påtagit sig ett ansvar för att

förmedla sådan information som utgjort underlag för annonsering. Utredningen – i

synnerhet telefontrafiken – har gett vid handen att Evgeniya Lindgren mycket aktivt

har deltagit i förmedlingen av sådan information. Hovrätten konstaterar därvid att även

med beaktande av att de i målet åberopade översatta utskrifterna av samtalen utgör

endast en del av de samtal som avlyssnats och att det vid telefonavlyssning kan finnas

en rad andra felkällor, ger den samlade bilden av samtalen inte något utrymme för

tvivel om att Evgeniya Lindgren har haft en helt annan roll i

annonseringsverksamheten än vad hon själv velat vidgå. Särskilt tydligt belyses det

anförda av att Evgeniya Lindgren i ett telefonsamtal den 15 oktober 2005 uppgav till

Julia Markova att kusinen i St Petersburg gjorde reklamen under hennes tillsyn.

Evgeniya Lindgren har vidare i sin kalender för augusti och september 2005 gjort

anteckningar med arbetsnamnen på vissa av de kvinnor som har gjort reklam för sin

verksamhet på hemsidan Sekreterarskolan. Evgeniya Lindgren har till sitt försvar

anfört bl.a. att Pär Lindgren, för att kunna prestera material för polisen och kunna freda

dem mot de vitryska män som hotade dem, kartlade Julia Markovas verksamhet samt

att Evgeniya Lindgren var intresserad av vad han höll på med och därför förde

anteckningar i kalendern. Vidare har hon förklarat att hon misstänkte att Pär Lindgren

var otrogen och därför förde in uppgifterna för att kontrollera honom. Pär Lindgren har

uppgett att han inte hade möjlighet att genomföra kartläggningen på sin arbetsplats och

att han därför höll uppgifterna i huvudet och sedan förmedlade dem till Evgeniya

Lindgren som förde in dem i almanackan. De uppgifter som Evgeniya Lindgren och


DOM 2008-01-10

Pär Lindgren har lämnat i denna del har varit helt oförenliga och framstår som en

uppenbar efterhandskonstruktion. Genom den utredning som åklagaren har lagt fram

finner hovrätten styrkt att Evgeniya Lindgren förmedlat och vidarebefordrat

informationen under den tid som avses med åtalet. Hon har därmed främjat att de

kvinnor som angetts i åtalet har tillhandahållit sexuella tjänster mot ersättning.

Hovrätten har därefter att pröva om Evgeniya Lindgren har tagit emot betalning för

befattningen med informationen. Julia Markova har i hovrätten uppgett att hennes

tidigare lämnade uppgifter om att Evgeniya Lindgren har tagit emot sådan betalning

var oriktiga. Hon har i stället berättat att bilderna lades ut på Internet av en bekant till

Oksana som hon fått numret till men aldrig träffat och att betalning skedde till en

kaukasisk man. Det förekom visserligen att hon lämnade digitalt lagrade foton till

Evgeniya Lindgren för vidare befordran till Pär Lindgren, som under en kort period

utförde redigeringsarbeten, men hon lämnade inga pengar till Evgeniya Lindgren.

Julia Markova har förklarat att anledningen till att hon nu ändrat sina uppgifter i

förhållande till vad hon uppgav vid tingsrätten och i polisförhör är att hon var orolig

för att hon själv eller hennes pojkvän skulle anklagas för att ha del i annonseringen

samt att hon nu vill bidra till sakens rätta belysning. Hovrätten konstaterar därvid att de

uppgifter som Julia Markova nu lämnat inte har ett sådant innehåll att det funnits

något, med hennes utgångspunkt, rimligt skäl att inte lämna dem till polisen eller vid

tingsrätten. Uppgifterna strider dessutom mot vad som framkommit genom övrig

utredning i denna del av målet, nämligen dels förhören med de personer som

tingsrätten hänvisat till i sin dom – dvs. Olga Rudnitskaya, Natalia, Tatiana, Zhanna

Plestakova, Katja och Olga Dorosheva – dels avlyssnade telefonsamtal med Evgeniya

Lindgren. Hovrätten anser därför att Julia Markovas nu lämnade uppgifter inte

förtjänar tilltro. Med hänsyn till den övriga utredning som redovisats är det i stället

styrkt att Evgeniya Lindgren har fått ersättning för sin befattning med informationen.

Som tingsrätten har funnit har ersättningen varit otillbörlig.

Evgeniya Lindgren har anfört att hon med hänsyn till att hon utsatts för tvång ska vara

fri från ansvar. Ivan Todorovic har vittnat om en händelse som utspelade sig efter att

tingsrättens rättegång avslutats. Vid händelsen utsattes Pär Lindgren för misshandel

och hotelser uttalade på ryska och bristfällig engelska efter att Todorovic och Pär


DOM 2008-01-10

Lindgren avslutat ett affärsmöte i Liljeholmen. Uppgifterna ligger i linje med vad

Evgeniya Lindgren och Pär Lindgren har berättat om att det från vitryska mäns sida

funnits en hotbild gentemot dem samt att Evgeniya Lindgren och en väninna till henne

tidigare misshandlats av vitryska män. Påståendet att det förekommit såväl hot som

misshandel får därför godtas. Av telefonavlyssningen framgår emellertid att Evgeniya

Lindgren har haft en drivande roll i annonseringsverksamheten och hoten har

uppenbarligen inte varit avgörande för hennes agerande. Särskilt tydligt framgår det

senare förhållandet av att hon – i strid mot Pär Lindgrens uppmaning – agerat för att

den skuld som Olga Dorosheva hade till Pär Lindgren och henne skulle drivas in, trots

att Olga Dorosheva påstås ha framfört hot som emanerat från vitryssarna. Som

tingsrätten funnit kan Evgeniya Lindgren inte gå fri från ansvar.

Sammanfattningsvis instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning i fråga om

Evgeniya Lindgrens skuld.

Åtalet mot Fatima Karlsson

Fatima Karlsson har i hovrätten haft samma inställning till åtalet som vid tingsrätten.

Av utredningen framgår att i åtalet angivna lägenheter som Fatima Karlsson förmedlat

har använts för prostitution. Frågan är då om Fatima Karlsson haft uppsåt i förhållande

till att sådan verksamhet bedrevs i lägenheterna.

Någon utredning om att Fatima Karlsson under våren och sommaren 2005 faktiskt känt

till vad lägenheterna användes till saknas. Annat har inte framkommit än att Fatima

Karlsson inte har någon bakgrund i prostitutionsverksamhet och att hon inte sedan

tidigare har varit bekant med övriga i målet inblandade personer. Hon har förvisso

sammanträffat med vissa av dem, bl.a. inför uthyrningen av lägenheten på Emågatan.

Den utredning som har lagts fram tyder emellertid närmast på att de kvinnor som

arbetat som prostituerade inte uppträtt på ett sådant sätt att deras arbete framgått vid en

ytlig kontakt. Det ska i det sammanhanget noteras att det enligt hovrättens uppfattning

inte är klarlagt – vilket tingsrätten däremot funnit utrett – att Fatima Karlsson

närvarade vid Zhanna Plestakovas och Katjas ankomst till Sverige, utan endast att hon

var med vid den nyss nämnda uthyrningen av lägenheten på Emågatan.


DOM 2008-01-10

Förhören med Olga Dorosheva, Julia Markova och Olga Rudnitskaya ger i stället

intryck av att de verkliga förhållandena inledningsvis doldes för Fatima Karlsson. Det

framstår förvisso som besynnerligt att Fatima Karlsson besökte bl.a. lägenheten på

Gillerbacken utan att förstå vad den användes till, men i avsaknad av närmare

utredning om hur lägenheternas interiörer m.m. såg ut och vid vilka tidpunkter Fatima

Karlsson faktiskt kommit till lägenheterna kan inte några säkra slutsatser dras av denna

omständighet.

För hösten 2005 finns det däremot betydligt starkare stöd för att Fatima Karlsson

kände till att lägenheterna användes för prostitution. När Fatima Karlsson hyrde ut

lägenheterna på Östervägen och Johan Enbergs väg samtidigt till Olga Dorosheva

måste hon enligt hovrättens uppfattning ha insett vad de skulle användas till. Den

avlyssnade telefontrafiken ger dessutom en allmän bild av att Fatima Karlsson under

hösten 2005 varit insatt i verksamheten. I ett samtal den 23 oktober 2005 mellan

Fatima Karlsson och Julia Markova, i vilket Fatima Karlsson omnämnde Markova som

”nummer ett” och ”stammis”, diskuterades t.ex. placering av personer. Till bilden hör

också vad Natalia har omvittnat att hon något senare i tiden upplyst Fatima Karlsson

om vilken verksamhet som bedrevs på Kavallerivägen samt vad bl.a. Julia Markova

ägnade sig åt. Natalia fick då också intrycket att Fatima Karlsson redan kände till

prostitutionsverksamheten. Natalias uppgifter bör förvisso – främst mot bakgrund av

att hon tidigare har varit anhållen misstänkt för koppleri – bedömas med försiktighet.

Uppgifterna får emellertid ett otvetydigt stöd av en telefonavlyssning av vad som

avhandlades i ett samtal den 22 november 2005 mellan Olga Dorosheva och Evgeniya

Lindgren. Med hänsyn till det anförda står det enligt hovrätten klart att Fatima

Karlsson från i vart fall början av oktober 2005 insett att de förmedlade lägenheterna

användes för prostitution.

Eftersom hovrätten sålunda funnit att det inte är klarlagt att Fatima Karlsson haft

faktisk insikt om vad lägenheterna användes för förrän i oktober 2005, krävs det för att

Fatima Karlsson dessförinnan ska anses ha handlat uppsåtligt att hon insett att det

fanns en konkret risk för att lägenheterna skulle användas för prostitution och att hon

varit likgiltig inför denna risk (jfr Högsta domstolens avgöranden i NJA 2004 s. 176


DOM 2008-01-10

och 2004 s. 479 samt 2007-11-30 i mål nr B 961-07). Vid bedömande av Fatima

Karlssons insikter om risken för att de förmedlade lägenheterna skulle komma att

användas för prostitution är det besvärande för henne att lägenheterna har hyrts på

förhållandevis kort tid. Det framstår också som något märkligt att Julia Markova vid

det möte som ägde rum inför förhyrningen av lägenheten på Emågatan överlämnade

betalningen till lägenhetsinnehavaren när det förespeglats att Zhanna Plestakova och

Katja skulle bo där. Händelsen kan emellertid inte betecknas som så anmärkningsvärd

att Fatima Karlsson därigenom måste ha insett att det förelåg en avsevärd risk för att

lägenhetens tänkta användningsområde var ett helt annat än det föregivna. Inte heller i

övrigt ger utredningen tillräckligt underlag för att Fatima Karlsson under tiden fram till

slutet av september 2005 måste ha insett risken för att de lägenheter som hyrts ut

skulle användas för prostitution. Vid sådant förhållande kan hon inte anses ha uppsåt i

den delen och åtalet ska därför ogillas i samma del.

Det är inte i målet visat att Fatima Karlsson verkligen har gjort någon vinst på att

förmedla de aktuella lägenheterna att användas för prostitution och att hon sålunda

uppburit otillbörlig ekonomisk ersättning. Åtalet ska därför även i denna del ogillas.

Sammanfattningsvis finner hovrätten styrkt att Fatima Karlsson har främjat

prostitution avseende de lägenheter som avses med åtalet från oktober – 27 november

2005. Däremot är det inte styrkt att hon har uppburit otillbörlig ekonomisk ersättning

för annans utbjudande av sexuella tjänster.

Rubricering

Frågan är om Evgeniya Lindgrens och Fatima Karlssons gärningar ska bedömas som

grovt koppleri. Det står fullt klart att den verksamhet som bedrivits har varit

organiserad. I motsats till tingsrätten anser hovrätten dock inte att den har haft

människohandelsliknande karaktär. Tvärtom har annat inte framkommit än att de

kvinnor som har verkat som prostituerade har kommit till Sverige frivilligt och utan att

ha fått några falska förespeglingar. I Evgeniya Lindgrens fall har brottsligheten

emellertid pågått under en längre tid och annonseringen har omfattat ett stort antal

kvinnor. Som tingsrätten funnit ska hon därför dömas för grovt koppleri.


DOM 2008-01-10

Fatima Karlssons brott har endast begåtts i tiden efter att 6 kap. 12 § tredje stycket

brottsbalken fick sin nuvarande lydelse. För att brottet ska bedömas som grovt koppleri

talar främst att det har varit ett betydelsefullt led i en organiserad verksamhet och att

antalet kvinnor som har arbetat som prostituerade i lägenheterna har varit relativt stort.

Mot detta ska ställas att den lägenhetsförmedlingsverksamhet som Fatima Karlsson

döms för i hovrätten har pågått under en förhållandevis begränsad tid. Hennes brott har

inte heller haft några särskilt hänsynslösa inslag. Vid en helhetsbedömning av

omständigheterna i målet anser hovrätten att brottet inte bör bedömas som grovt.

Påföljd

Som tingsrätten funnit ska påföljden för Evgeniya Lindgrens brottslighet bestämmas

till fängelse. Vid straffmätningen finns det inte skäl att reducera straffet med hänsyn

till att Evgeniya Lindgren under kortare tid har prostituerat sig. Däremot ska den tid

som Evgeniya Lindgren har varit underkastad reseförbud beaktas vid bestämmande av

fängelsestraffets längd. Även med beaktande härav finns inte skäl att sätta

fängelsestraffet lägre än det straff som tingsrätten mätt ut.

Hovrätten anser att straffvärdet av Fatima Karlssons brottslighet uppgår till fängelse

ett år tre månader. Med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art ska påföljden

bestämmas till fängelse. Skäl att vid bestämmande av fängelsestraffets längd frångå

straffvärdet finns inte.

Försvararkostnader

Lars Hurtig och Caroline Reiner har för arbete yrkat ersättning motsvarande 183,5

respektive 150 timmar. Även om försvararna – till följd av att lång tid har gått sedan

tingsrättens huvudförhandling – har varit tvungna att gå igenom delar av det

omfattande utredningsmaterialet på nytt, framstår den tid som har lagts ned som alltför

omfattande. Hovrätten anser att skälig ersättning till Lars Hurtig och Caroline Reiner

svarar mot 140 respektive 120 timmars arbete.


DOM 2008-01-10

Försvararna har vidare begärt ersättning för tidsspillan avseende en tredjedel av den tid

som inte kunnat utnyttjas för arbete sedan en inbokad förhandlingsdag den

17 december och en reservdag den 19 december inte har behövt tas i anspråk. Lars

Hurtig har också begärt ersättning enligt samma beräkningssätt för en inställd

förhandlingsdag den 5 december. Enligt hovrättens bedömning har inte en offentlig

försvarare rätt till ersättning för tid som inte har behövt tas i anspråk när en

huvudförhandling har kunnat genomföras snabbare än planerat (se Fitger,

Rättegångsbalken, del 2, 21:48, och NJA 1976 s. 455 I). Lars Hurtig och Caroline

Reiner ska därför inte tillerkännas ersättning för denna tidsspillan.

Lars Hurtig har vidare fordrat ersättning för utlägg för översättning till ryska av de

delar av förundersökningen som gällt avlyssnade telefonsamtal som Evgeniya

Lindgren varit inblandad i. De avlyssnade samtalen har spelats upp vid tingsrättens

huvudförhandling då också utskrifterna i svensk översättning av telefontrafiken har

gåtts igenom med tolk närvarande. Även vid hovrättens huvudförhandling har centrala

delar av utskrifter av telefonavlyssningen gåtts genom i närvaro av tolk. Resterande

delar – som nu ansetts upptagna utan att de läses upp – hade kunnat gås igenom om så

hade begärts. Mot denna bakgrund och då Lars Hurtig har kunnat analysera de

avlyssnade telefonsamtalen, kan inte översättningen anses ha varit påkallad för

försvararuppdragets fullgörande (jfr NJA 1992 s. 186). Lars Hurtigs utlägg för

översättning berättigar därför inte honom till ersättning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2008-02-07

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Mona Wildig och Ulrika Ihrfelt,

tf. hovrättsassessorn Erik Tiberg, referent, samt nämndemännen Mats Myrén och Bernt

Hofström. Enhälligt

Avräkningsunderlag, se hovrättens akt

Documents

Dom B6816-06 mot friskolehallicken