Nytt projekt: Signwebb

Intervju: Thomas Lundin

Håkans resa: Kina

Finlandssvensk a teckenspråk iga r. f.

blad 1/2009SVENSKA DÖVAS

Styrelse utbildningsresa: IRLAND

Bok nyhet: MÄSTER FRANS

Från nordisk tidningar

Finlandssvenska handikappförbund

Åland Projekt

VAMPO

Kalendar

SIGNWEBB

Håkans resa: KINA

Intervju med Thomas Lundin

Julfest i Borgå

Avslutning: KOMPTENS PROJEKT

EVY 10årsdag

Presentation av Patrick Wiche

INNEHÅLL

45678111214151718202223

Hemsida

www.svenskadova.fiwww.signwebb.fiwww.teckeneko.fi

Adress

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.Tilkgatan 700300 HelsingforsFax: 09-67 11 69E-post: info@dova.fi

Svenska dövas blad

Tidskrift förFinlandssvenska teckenspråkiga r.f.

Nr. Manusstopp Utgivning1 – 09 Vecka 17 Vecka 192 – 09 Vecka 34 Vecka 363 – 09 Vecka 48 Vecka 50

Styrelsen

Håkan Westerholm, Ordförande3G/Mobil: 045- 126 92 49E-post: hakan.westerholm@dova.fi

Åke Uusimäki, Vice Ordförande3G/Mobil: 050-517 66 28E-post: ake.uusimaki@dova.fi

Simone Ekblad, Ledamot3G/Mobil: 045-136 00 91E-post: simone.ekblad@dova.fi

Jorma Tarvonen, Ledamot3G/Mobil: 050-337 04 17E-post: jorma.tarvonen@dova.fi

Stig Engblom, Ledamot3G/Mobil: 050-439 5022E-post: stig.engblom@dova.fi

Johan Hedrén, Kassör/Utomstående 3G/Mobil: 040-747 25 26E-post: johan.hedren@dova.fi

Projekt Signwebb

Lena Wenman, Koordinator3G/Mobil: 050-405 76 58E-post: lena.wenman@dova.fi

Johan Hedrén, IT-koordinator3G/Mobil: 040-747 25 26E-post: johan.hedren@dova.fi

Patrick Wiche, IT-planerare3G / Mobil: 040-537 72 51E-post: patrick.wiche@dova.fi

Projekt Åland

Darren Frazier, Koordinator3G / Mobil: 045-111 60 49E-post: darren.frazier@dova.fi

Redaktion

Ansvarig UtgivareHåkan Westerholm

AnsvarigredaktörDarren Frazier

FotograferHåkan WesterholmDarren FrazierJohan HedrénLena WenmanPatrick Wiche

LayoutareDarren FrazierKristiina VuoriPatrick Wiche

Svenska Dövas blad utskottLena WenmanJohan HedrénEva SahlströmOlof Ahlskog

Medlemskap

Åke Uusimäki, MedlemskrivareFax: 09-67 11 69E-post: medlem@dova.fi

Föreningens faktaGrundades: den 6 Juni 2002Registeras den Juni 2002Medlemmar: 226

Enskilda: 11€ / årFamilje: 30€ / årAnslutningavgift: 2€Julhälsning till Finlands Dövas Förbunets Dövas tidning ingår i medlemsavgift

ISSN 1797-7061Tryckning: Norra Österbottens Tidningar Ab, KarlebyTrycks i 300 exemplar

2

Ledarspalt

Bästa läsare!

Finlandssvenska teckenspråkiga har kommit framåt för WWW.teckeneko.fi och de är viktig för svenskadöva kunna följa med för informationer och annat fick samarbete med Social och hälsoministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) Information om det nya influensa A/H1N1-viruset (svininfluensan) för egen teckenspråkiga och första beställning av Justeringsministeriet för översätta till båda finlandssvenska och finska teckenspråkiga för eu valet så man kan se i WWW.vaalit.fi .

I Årsmöte och godkänns grunda företag aktiebolag för SignWebb informations försäljning och vi har gjort god framgång för SignWebb som fick stöd av RAY för 4 års projekten.

Annat beslut av årsmöte att grunda våra föreningen till förbundet och beslut göra arbetsgrupp för att planera kommer fram förbundet nivå . Förbundet grundad för att göra bättre situationer för egen verksamheten och kunna deltar olika politiker och annat även ökad informationer till medlemsföreningar i Svenskfinland.

I framtider hoppas att få mera pengar till anställa egen funktionär förbättra egen informationer och vi har nu 4 anställa för endast projekt arbete.

Jag önskar riktig skön sommar.

Håkan WesterholmOrdförande

Håkan WesterholmOrdförande

3

direkt på FPA:s, SJ (Statens Järnvägar), Posten (Itella) och Nordeas webbsidor. Framför allt finns det många myndigheter som har webbsidor som är svåra att förstå – också för hörande – och de vill vi försöka få lättare tillgängliga.

Projektet har samarbetspartners som är till stöd när vi vill fråga om IT-teknik, om service och rättigheter för döva, om kommuner och finlandssvenska handikappfrågor. Det är viktigt att vi får stöd och diskussionsmöjligheter, när vi behöver lösa problem eller ta reda på hur vi kan komma framåt i projektet.

Under de här första månaderna bygger vi upp en bra studio, gör logo och berättar om vårt projekt på olika sätt. På den nya webbsidan www.signwebb.fi finns aktuell information.

SIGNWEBBservice för döva på webben

text :: lena wenman

Med SignWebb projektet skapar vi en verksamhet som konkret hjälper teckenspråkiga, genom produktion och stöd på webben på teckenspråk. SignWebb projektet bygger upp en teckenspråkig webbportal, och vid sidan av produceras översättning till teckenspråk för kunder från både offentlig och privat sektor. Kartläggning och tester kommer att genomföras under de första två åren. Målet är att all offentlig information skall finnas tillgänglig på teckenspråk, och därmed dövas diskriminering i samhället minskas.

I ledningsgruppen för projektet ingår representanter för Finlandssvenska teckenspråkiga r f styrelse och medlemmar, Arcada- Nylands svenska yrkeshögskola samt FDUV. Vi som jobbar med projektet är: Lena Wenman (projektkoordinator), Johan Hedrén (IT-koordinator) och Patrick Wiche (IT-utvecklare).

SignWebb projektet startade 1.1. 2009 med huvudsaklig stöd av RAY, och har nu 4 år på sig att visa hur teckenspråkig översättning behövs och används i praktiken för både offentliga och privata organisationer. Det betyder t ex att vi vill att du som döv kan få information på teckenspråk

4

Styrelsmöte 2009

på sistone och behöver omstruktering och nytt planering av verksamhet för att kunna fördela verksamhet på ett bra sätt. Så att föreningen slipper överlappande planering och även fördela ansvar på rätt sätt så att det inte belastar enskilda individer för styrelsemedlemmar eller anställda. Denna analysmetod vi lärde oss innebär även att vi kan snabbt styra upp och förändra planer om det märks att resultat är inte som det vi tänkte oss.

Under utvecklingsdagar skapar vi även nytt vision för 5 år, det var väldigt hårt diskussion om detta och alla har olika idéer och prioritering. Till slut enades vi om ny vision efter långa diskussioner och kan stolt presentera ny vision att arbeta efter för kommande 5 år. Det ska bli spännande att se hur långt vi kommer med nytt verksamhet, planering och vision.

Vi behövde inte sitta inomhus hela dagen för möten och diskussion varje dag, alla fick en ledig dag och vi åkte runt i Dublin och besökte bland annat Kilmainham fängelset som idag är museum

och Guinness bryggeri. Det är väldigt intressant att besöka Guinness bryggeri eftersom det inte är liten plats utan riktigt stort plats. Det tog 2-3 timmar för en del att genomföra besök hos Guinness. Vissa av gruppen har även besökt ”book of kells” och Jameson whiskey destilleriet. Det var också mycket vandring i staden, på detta vis ser vi mycket av Dublin. Irland har väldigt intressant historia om bland annat brittisk ockupation av Irland, självständighet, inbördeskrig och dess utveckling fram till nu.

Slutligen har styrelsen också sitt styrelsemöte i sluten av vistelse och styrelsen har lättare att besluta saken och ting eftersom under hela vistelsen har man diskuterat och spånat på många saker så att styrelse vet vad som behövs och vad som måste göras.

Efter de fem intensiva dagar i Dublin märks det att alla är slutkörda och nöjda med att ha fått många bra diskussioner och planeringen framöver.

På den gröna ön i atlanten höll 5 intensiva dagar med planering av Finlandssvenska teckenspråkiga rfs vision och framtidsplaner inom organisationen. Finlandssvenska teckenspråkiga rf ordnade utvecklingsdagar för styrelsemedlemmar och anställda i Dublin, Irland under 5 dagar i sluten av februari. Vi valde platsen långt hemifrån eftersom alla kan vara tillsammans och umgås så mycket, på detta vis skapas det en atmosfär där alla kan vara tillsammans och diskutera om allt från himmel till jorden.

I början av utvecklingsdagar hade vi föreningsintruktör, Tiina Hedrén, som har hand om finlandssvenska områden med oss till Dublin för att lära oss mera om verksamhetsplanering och utvärdering. Där hon gav oss alla en fingervisning om hur man lägger upp en bra analysmetod om hur en verksamhet fungerar och hur man kan förbättrar verksamhet. Flesta av oss förstod snabbt att Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. har vuxit väldigt mycket

Utvecklingsdagar i Irlandtext :: johan hedrén

5

Jag skall berätta om kinaresa under januari månad och startar härifrån från Helsingfors till Shanghai och flyget tog 9 timmar och framme i Shanghai och de var så kallt ute och de visar runt om 2 grader varm och känns så

kallt för att de är så fuktig i luften och jag blir chockad att se på i Kina och de var så fin stan. På kvällen var så fin och massor med belysningen på och de var underbart att se på det.

Jag stannar där 2 dagar i Shanghai och for med snabba tåg till Kinas fördetta huvudstad Nanjing de var samma typ i Shanghai men mycket mindre och stanna 2 nätter där och flyga vidare till Zhuzhou i Kina döva säga att de är lite stad men invånare bor ca 3-4 miljoner människor. Så träffa massor döva där och de var så villiga att teckna varandra och de är helt annorlunda teckenspråk .

Dom har inte dövföreningen men ändå träffas 2-3 ggr i vecka på olika platser ibland reservera 2 rum i hotellet och turvis dövas hem och alla kommer laga mat tillsammans och de var rolig att vara där tillsammans.

7 döva tillsammans med mig och for utflykt till MAO barndomshem även deras hem och platser heter ett par 10 tals km norrut från Changsha så fanns museum och deras hem så fick titta in och de var så mycket intressant att se på det.

Vi har beställt flyget till holmen som heter Haikou och staden heter Sanya och stanna 4 nätter först övernatta i Sanya och for med egen buss rundtur 4 olika hotell o olika platser och körde ca 950 km på hela resa och de är så varmt ute o de visar runt om 30 gr varmt. Så fick se olika platser t.ex olika kultur sätt och naturen.

Återresa tillbaks till Zhuzhou och känns så kallt ute o de visar runt om noll grader. Den 25 januari börjar riktiga Nyårsafton de gamla kinesisk horoskop är Råtta år och nya är Oxen år och aldrig sett förr så mycket raketer och olika smäller och de är mycket värre än i Finland.

Sista dag stanna i Kina och fira på mitt 60 årskalas i Restaurang och de var fin kalas och sen reser hemåt till Finland och hela resa var lyckat och mycket att se på det.

text :: håkan westerholm

H å k a n s r e s a i K i n a

Salmela utanför Åbo där han avled sommaren 1947.

Vi får möta personer som var viktiga i Frans liv, Maija och Anna samt familjen Hellöre på Hällan utanför Jakobstad.

Författaren har försökt förmedla sin berättelse med hjälp av människans grundläggande sinnen; känsel-, smak- och luktsinnen. Boken är tryckt i något större stil, så att även synskadade får möjlighet att ta del av bokens innehåll.

Anita Hellöre har skrivit sin första bok ”Mina förfäders stad”. En berättelse om släkten Kif-Eriksson-Hellöre och döva i finska Österbotten ur historisk perspektiv.

Anne-Maj MagnströmIntressepolitisk handläggare

Förbundet Sveriges Dövblinda

Det är med stor glädje att presentera Anita Hellöres bok ”Mäster Frans”.

Berättelsen behöll sitt grepp om min från den första sidan till den sista.

Anita har lyckats med att bygga en fascinerande berättelse, utan alltför sorgliga insolag, kring personen Frans Lejon som föddes den 12 december 1878 i byn Yläne, Åbo län, Finland.

Vid två års åldern förlorade Frans både synen och hörseln när han insjuknades i smittkoppor. Vi får följa hans barndom utan språk tills han började vid dövstumskolan i Jakobstad.

Dövblindheten var inget hinder för honom att utveckla sin skicklighet i hantverk och trädgårdsodling och skördade framgångar och priser.

Frans var mycket aktiv inom dövföreningen och i kyrkan. Han tyckte om att komma ut och träffa andra människor. Han deltog aktivt i sammankomster, föreläsningar och utställningar för att fördjupa och bredda sina kunskaper inom hantverk, trädgård och sin kristna tro.

Han planerade i gid tid för sin ålderdom och kom så småningom till gubbhemmet

Vi har arbetat med ny version av TeckenEko – Finlandssvenska teckenspråkiga rf egen filmplats i webben. Du kan gå in på www.teckeneko.fi och se gamla och nya filmer med intervju, föreningsinfor-mation, olika finlandssvenska hän-delser. Det finns också feedback där du kan skriva din kommentar eller förslag till oss. Hälsningar från kansli.

WWW.TECKENEKO.FI

Recension av ”Mäster Frans” skriven av Anita Hellöre

text :: lena wenman

HE

MS

IDA

7

INTERVJUThomas Lundin

BA

KG

RU

ND Vi har haft glädjen att få en exklusiv intervju med en känd och populär finlandssvensk

TV-person, Thomas Lundin. Han är kanske mest känd som schlagerexpert och Eurovision-kommentator. Han har vunnit TV-priset ”VENLA” för bästa Gameshow med sitt program ”Schlager på lager” är 2004. Han sjunger också gärna visor och musikaler vid sidan av sitt jobb som programledare. Just nu arbetar han med program som presenterar olika musikartister; ”Allt ljus på...”. De programmen är textade för hörselskadade.

När vi träffade honom i Åbo, på Föreningsfestivalen, frågade vi lite om hans kunskaper om teckenspråk. Han berättade att han använder tecken i sin familj, och det gjorde oss lite nyfikna på honom. En regnig dag i oktober träffades vi i en paus mellan inspelningarna på TV-huset i Böle, Helsingfors.

8

Berätta – presentera dig själv kort – vem är Thomas Lundin?

Jag är gift, pappa och har också barnbarn, bor i egnahemshus som vi renoverat i Ekenäs. Jag är programledare och scenartist. Jag har haft musik som hobby sedan barnsben, tyckte om att spela teater och nu är jag så glad att jag fått ha min käraste hobby som mitt jobb sedan 10 år tillbaka.

Vad gör du när du inte jobbar med musik? (hobby, fritid)

Jag tycker om att läsa, umgås med vänner, laga mat och baka, gärna med mina barn som ett trevligt sätt att umgås i familjen.

Vilken favoritplats i Finland har du? Varför?Min favoritplats är ”hemma” – alltså med min familj,

i vårt hem. Jag älskar att besöka är öar, främst Jurmo, det är en underbart vacker plats! Min frus släkt är från Högsåra, där är också fint och vi far dit då och då.

Du använder teckenspråk – Hur mycket kan du?Jag kan stödtecken, inte teckenspråk. Jag trodde

teckenspråk var samma som pantomim när jag var liten och såg det på TV eller döva som tecknade. Jag var då med i en teaterklubb och övade pantomim. När jag blev äldre förstod jag att det var något helt annat, ett språk med grammatik. Nu vet jag också att varje land har sitt eget teckenspråk och att vi i Finland har två olika teckenspråk. Vår teckenlärare har gett oss både det finska och det finlandssvenska tecknet för olika ord och begrepp.

Hur har du lärt dig tecken/teckenspråk?Vår familj fick undervisning hemma när vi upptäckte att

vår son Lukas inte hörde så bra när han var 4 år gammal.

Päivi Paunu - von Hertzen kom hem till oss och Hörseltjänst har stått för detta. Folkhälsan och DHBS har också hjälpt och gett möjlighet till kurser och annat, vi har inte hunnit med allt tyvärr. Lite lata är vi också kanske. Jag har som mål att lära mig teckenspråk och att steppa före jag blir pensionär!

Hur och var använder du tecken/teckenspråk?Har du haft någon nytta av detta utanför din egen familj?

Tecken har vi nytta av vid stranden och i bastun och vi använder mest vardagsord om sådant vi gör i familjen, hobbyn, mat och sådant. Vi tyckte det var bra att ha lite tecken och vi skulle gärna lära mer, som teckenspråk, man vet ju inte hur Lukas hörsel kan förändras i framtiden. Lukas är glad och det går bra för honom nu. Han är väldigt glad att träffa andra hörselskadade på sommarläger och vi är väldigt tacksamma att han fick en ung kille som assistent i 1 och 2 klass, som har precis samma hörselskada som Lukas! Fredrik Jakobsson har varit ett fint stöd och precis den ”stora förebilden” som vår son kunde känna igen sig och få stöd av i sin identitet som hörselskadad.

Har du träffat döva?Jag träffade nog döva första gången i Hangö lågstadium

när det var besök från dövskolan under en temavecka. De berättade om sig och sitt liv, det var intressant att få veta lite om döva minns jag. Jag vet att döva är likadana som andra människor men man använder teckenspråk.

Vad vet du om döva? Om dövas värld – dövas kultur?

Dövas värld? Det är väl kanske mer visuellt men det är svårt att veta för mig, jag har inte träffat och umgåtts med döva.

text :: lena wenman

9

som vanliga människor fast de är teckenspråkiga. Jag tror många vet så lite om döva, att det skulle ta bort fördomar och okunnighetens murar om vi fick olika slags (levande exempel på ) möten med döva. TV är bra på att visa personer och händelser. Då kunde programmet vara textat för de hörande. Känner du till att det finns en teckenspråkig opera?

Teckenspråkig opera? Finns det, ja jag har hört något om det. Det låter spännande och roligt att Finland är först med sådant. Att den är textad är ju bra för hörande!

Känner du till om dövas musik – SignMark?SignMark tycker jag är ett bra exempel på att man kan visa

upp döva i en oväntad roll, och det är roligt att han kommer med i Eurovisan. Säkert kommer många bli positiva till teckenspråk när de ser SignMark.

Vi tackade för den trevliga stunden med Thomas Lundin och önskar allt gott i framtiden. Thomas fick boken ”Dövas fotspår i historien” och vår tidning som tack för intervjun.

Har man någon skillnad mellan dövas och hörandes kultur? Det är väl samma, kanske inte musik, men annars?

Vi vill fråga lite om TV-program och musikprogram; hur kunde TV-musikprogram passa också för döva att se? Vad tror, tycker du?

Jag jobbar mest med sådana program som är av typen musik och frågesport, att man pratar och diskuterar om musik med gästerna. De programmen passar bra att texta för döva och hörselskadade. Men konserter och andra musikuppvisningar är nog svåra att anpassa för döva. Förstås är det viktigt att texta program i TV! Så vill jag också säga att man diskuterar ibland om det vackraste språket att sjunga på, och när andra säger ”Franska” så vill jag säga att teckenspråk är det vackraste språket!

Om man kunde önska sig ett TVprogram på teckenspråk, vad slags program skulle du själv önska dig? (vad skulle du själv vilja se?)

Något jag skulle vilja se mer om på TV med teckenspråk, det skulle vara att få mera kunskap, en slags introduktion av döva i olika yrken, till exempel i TV-nytt. Där kan döva faktiskt bli intervjuade, alltså till exempel när TV vill ha kommentar så kan man välja en döv präst, döv forskare, döv barnskötare – precis

INT

ER

VJ

U

GRATULATIONER

10

Den svenska Dövhistoriska Society (SDHS) skall vara värd för den 7:e internationella konferensen om Dövhistoria i Stockholm, Sverige, 4-8 augusti, 2009. “Utan historia - ingen framtid” är temat för denna konferens.

Historiska förändringar som påverkar samhället över tiden, måste dokumenteras och utforskas som tex vardagsliv, utbildning, sysselsättaning, kultur och samhälle. Utan dokumentation och forskning för döva, är framtiden för döva inte tryggad.

SDHS firar också tvåhundra år av dövutbildning i Sverige, som inleddes i Stockholm. Dövrörelsen med sina många historiska händelser följer i fotspåren av dövutbildningen genom hela vårt samhälle, bland annat politik, sport, kultur, språk och kulturarv.

Konferensen förväntas få cirka 250-300 deltagare från hela världen. För merinformation, gå till www.sdhs.se. Kontaktperson: Carl Magnus Lindgren. Adress: Hasselgatan 38, 703 60 Örebro. E-post: dhi2009@sdhs.se. Frågor om anmälan, hör av er gärna till: registration@sdhs.se.

7e Internationella Konferensen om Dövhistoria i Stockholm

Fyra döva har sedan augusti 2008 deltagit i teaterutbildning genom Glad Teater. Det är Danmarks första professionella skåderspelarskola för elever med funktionsnedsättning. Det går 16 elever på skolan, och utbildningen varar 3 år. Jesper Michelsen undervisar, och han har som mål att få bort motsättningar mellan handikappade och icke-handikappade så att publiken kan mer förstå de extra dimensioner som skådespelare med funktionsnedsättning kan åstadkomma. Undervisningen gör ingen skillnad på eleverna och man har höga krav på dem, de skall kunna stå sig väl i konkurrensen om teaterarbetena efter utbildningen. För mer information kan ni gå in på www.tv-glad.dk/teater.

I Sveriges Dövas Riksförbund har man jobbat med ”tolkkampanj”, och bland annat nu sett att döva själva är mycket aktiva att anmäla till patientnämnden och till Dövas Riksförbund när man inte fått tolk, så att man får in riktiga fakta om hur tolkbristen ser ut i Sverige. Med detta har myndigheterna fått ordentligt material om vad som måste utredas, till exempel säger Socialstyrelsen att hela tolksystemet måste ses över. Begreppet vardagstolkning har tolkats olika på olika platser i landet, vilken prioritering sociala sammanhang och fritid får. Arbetslivets tolkning har också gett problem hur man ska prioritera tolkbehov. Betalningsansvaret är rörigt också, till exempel om utbildningsarrangörer och myndigheter ska ordna tolk måste de hitta pengar till detta någonstans. Socialstyrelsen vill att man ska förändra systemet så att det bli mer överskådligt och att alla ska behandlas lika i hela landet. Dövas Tidning 1-2009, Sverige

Tolkkampanj

Glad Teater i Danmark

Dövebladet 2- 2009, Danmark

Dövas Tidning 1-2009, Sverige

Från Nordisk tidningar

11

Dövfilmfestival i Stockholm är en tradition, sista helgen i november på biografen Zita (Birger Jarlsgatan) ordnar Stockholms Dövas Förening filmer med och av döva. 2009 är det redan 10:e året som festivalen ordnas. Kortfilmer av skolelever, dokumentärfilmer, långfilmer och diskussioner kring film kan du också vara med om ifall du kommer dit. Ett tips för oss i Finland, att besöka Stockholm just denna veckoslut? Håll koll på Stockholms Dövas Förenings hemsida; www.sdf.se. Dövas Tidning 1-2009, Sverige

Dövfilmfestival i Stockholm

Södra Finlands dövas krets och Finlandssvenska teckenspråkiga ordnade lillajul fest i Borgå 29.11.2008. Först var det möte i Borgå Nejdens dövas förening. Sedan skulle lillajul festen börja i Cafe Cabriole,av någon orsak ändrade festen till Kiala gård. Cafe Cabriole uthyr fest lokalen där. Ca 35 deltagare kom till festen .Kiala gård ligger bara några kilometer norr om Borgås gamla stad. I all hast åkte var och en med bil till Kiala gård. Vi firade festen i valvkällaren och det var inspirerande plats,massor med ljus och öppet brasa. Tur att festen inte hölls i Cafe Cabriole. Stämningen var trevligt och maten var god.

text :: berit petäjäinen

Lillajul fest i Borgå

12

Måndag den 8.12 vi firade församlingen julfest i Mariagården

med julmiddag. Unga döva barnfamiljer var med och den

ungsta var ca 5 månader gammal. Det var roligt att se hela

familjer med. Barnen var glada, livliga var inte alls så blyga. Ur

bibels berättelse, visade en tablå om Jesus barnets ankomst.

Glada var alla döva fick träffa Bernt Kausell (Kau). Vi hade

roligt samspråka med Kau. Han berättade har nu 2 barnbarn.

Vi önskar honom många glada dagar,många goda år.

text :: berit petäjäinen

Lördagen den 13.12 och fira på rätta dagen för Lucia. De

kom över 65 tals personer från olika håll och de kom också

barnet och fira samma sätt i förra året. Så brukar bjuda på

julgröt, Plommonstjärnor och barnet baka själv Lussebullar

med saffra och de var väldig gott till sist kom julgubben och

Lucia och alla var så nöjna med festen.

text :: håkan westerholm

Lilla och Lucia festen i Sibbo

Julfest i Mariagården

13

och sexuell läggning. Det är ett nytt direktiv som man hoppas ska vara mer effektiv, för den vill göra direkt förbjudning av diskriminering. Det ska användas inom socialt skydd, sociala förmåner, utbildning, varor och tjänster. Det betyder att man ska få stöd för teckenspråkiga på rätt sätt, till exempel utbildning, och att tjänster inte ska diskriminera teckenspråkiga. Man ska kunna ha tillgång till tjänsterna. Men det är också fråga om att staten ska avgöra vad som är ”rimlig anpassning” – så här måste vi själva säga till hur man avgör, preciserar vilka behov som är viktiga. Nu siktar man på att medlemsländerna ska behandla direktivet under 2009 och få ett beslut i slutet av år 2009.

Finlands Svenska Handikappförbund har under juridiskt ombud Ulrika Krooks ledning arbetat fram ett finlandssvenskt handikappolitiskt program. Grunderna i detta program presenterades; och det har nu kommit till olika temarubriker. Man arbetar vidare i en arbetsgrupp och också olika utlåtanden har gjorts under tiden som programarbetet pågått. Ulrika Krook presenterade strukturen för programmet i tio punkter: 1) Ett bra samhälle för alla på svenska i Finland, 2) Rätt till jämlikhet, deltagande, service och stöd oberoende av var vi bor och vilket språk vi talar, 3) Uppmärksamma de svenska intressena i olika program och lagar, 4) Vi har rättigheter och ansvar och vill ha ett självständigt liv, 5) Vi vill att våra resurser ska tas tillvara, 6) och programmet ska kunna omfatta alla finlandssvenska funktionshindrade.

Det fanns några kommentarer till detta, bland annat att man måste ha gemensamma likadana uppfattningar om olika ord och begrepp. Det är viktigt att skynda långsamt med politiska program så att alla som är intresserade och påverkas av detta har chans att komma med sina synpunkter, menade Pekka Tuominen som är ordförande i Invalidförbundet. Då blir programmet accepterat och förankrat i finlandssvenska handikapporganisationerna.

Vi fick sedan lyssna kort på hur förändringar kommer i de finlandssvenska kommunerna med den nu aktuella reformen (kommun- och servicestrukturreformen - KSSR, på finska ”PARAS”) av utbildningschef Kaj Lindqvist på Finlands Kommunförbund. Han sade det kommer finnas cirka 50 svenska och tvåspråkiga kommuner varav 16 på Åland efter år 2010. Man måste se olika behov och samarbete storlekar och vem som är ansvarig för olika tjänster, om det är kommun eller värdkommun-modell alternativt en större samkommun. Det finns idag många olika samkommuner som sköter till exempel sjukhusområden, gymnasie- och yrkesutbildningar. Det är viktigt med närservice i framtiden och att vi har bra kommuner med ledning som kan ta ansvar men de behöver också få veta vilka behov och önskemål som vi själva har, vi som har olika handikapp. Kaj Lindqvist sade att man har tänkt på de små svenskspråkiga specialbehoven och skrivit in en text om samkommunen Kårkulla, att man genom den kan ge stöd och service till svenska handikappgrupper.

Servicesedelsystemet är en ny lag som finns inom social- och hälsovården. Viveca Arrhenius från Social- och hälsovårdsministeriet berättade om att det inte är ännu så många som börjat använda de här servicesedlarna. Det upplevs vara ett lite för begränsat område för användningen, det är främst inom hemtjänst, städning och närståendevård. Men det finns ökat intresse för servicesedlar och man vill ha fler olika producenter av service och samarbete med olika företagare till kommunerna.

Det kan bli lite problem med kvalitetsgaranti och övervakning av innehållet i servicesedel-tjänsterna som man köper, men tanken är att användare ska kunna välja mellan olika service-producenter. Det vore en idé för svenska döva att kunna betala för att få finlandssvensk teckenspråkig hemtjänst och inte behöva använda den finskspråkiga teckenspråk service som kommunen erbjuder, om man kan välja mellan dem.

Viveca Arrhenius berättade också om ett nytt EU direktiv som handlar om likabehandling. Den ska garantera ett skydd mot diskriminering på grund av religion, funktionshinder, ålder

Närmare 40 personer samlades på G18 på Georgsgatan i Helsing-fors för ett rikt program med olika föreläsare och presentationer. Den nya ordförande för Finlands Svenska Handikappförbund Mikael Sjövall hälsade välkommen.

Finlands Svenska Handikappförbund ordnade Generalförsamling 2008

text :: lena wenman

14

anpassad service efter olika behov. För synskadade tänker man inte på att deras datorer har problem att förstå och läsa upp i talapparaten om det är mycket bilder och konstiga symboler på den sidan som man försöker ”läsa”. Och för döva har man inte tänkt på att teckenspråk och skriftspråk är olika språk, man tror att det räcker med textspråk för döva. I Finland finns bara några fåtal webbplatser med teckenspråkig information, t ex www.suomi.fi men där är då allt på finsk text och finskt teckenspråk. I Sverige har man lite mer olika webbplatser med teckenspråkig information, ett fint exempel är Teckenspråksforum som är Göteborgs stads egen ”medborgarkontor” med stadens vanliga information översatt till teckenspråk och också lite extra för just döva, teckenspråkiga. Det här Teckenspråksforum finns på webbadress www.teckenspraksforum.se och det är som en bra modell vi har använt för det nya projekt som vi ansöker för till RAY; SignWebb.

Behov och prioriteringar i projektetProjekt Kompetens 2008 som startade i februari 2006 är nu

slut. Projektkoordinator Lena Wenman som varit heltidsanställd med de RAY-stöd på 150.000 som Finlandssvenska teckenspråkiga fick för projektet, gjorde en rapport som berättar om vilka mål och vilka resultat som projektet fått. Att skapa en ”kompetenscenter” kräver mycket arbete och olika samarbetspartners. Det finns många olika behov bland finlandssvenska döva och teckenspråkiga, att det måste göras en ”prioritering” – att välja det behov som är mest viktigt att försöka skapa en service som hjälper döva. Information om samhälle och olika service är det som finlandssvenska döva mest behöver få, på sitt eget språk.

Något som också kom fram i projektet var att det finns ett stort behov av kunskap om döva och teckenspråk bland finlandssvenska allmänhet och finlandssvenska organisationer, kommuner. För att möta det behovet har en ny informationsbroschyr gjorts, med grundfakta och olika tips om Internetadresser gjorts. Den kommer alldeles till jul från tryckeriet, och ska skickas till många olika kontakter som vi tror har nytta av den. Till exempel till socialbyråer, hörcentraler, skolor där man utbildar lärare och närvårdare, till olika organisationer inom handikapp – och socialsektorn.

Samhället fokuserar på Internet-tjänsterIdag är den offentliga förvaltningen, organisationer i

samhället mycket fokuserat på att skapa Internet-tjänster som folk kan komma åt, både hemifrån och från arbetet, från en dator. Man tänker att det är enkelt för människor att gå in i en dator, på Internet och söka olika information och sköta ärenden. Men man har inte tänkt på alla olika ”kundgrupper” som behöver få

text :: lena wenman

Kompetens projektet ä r s lu t !

15

Många organisationer och personer har sagt att de är intresserade att samarbeta och stöda för SignWebb. Vi håller tummarna för att detta Internet-teckenspråksproduktion projekt ska få stöd!

Slutseminarium på ”Luckan”Det här berättade Lena Wenman om på projektets

slutseminarium, som hölls 4.12 i Luckans mötesrum som kallas Verandan. Luckan finns i Forumhuset, på hörnet av Georgsgatan och Simonsgatan. Där finns många svenska dagstidningar från hela Svenskfinland området, information om olika händelser i Helsingfors och t ex broschyrer från Arbis kursinstitut, olika föreningar att hämta.

Avtackningsfest med julbordDe personer som varit till hjälp i projektet Kompetens 2008

fick en trevlig kväll på Backas gård i Vanda, som tack för deras insatser under projektet. Julgåvor i form av choklad och projektrapport delades ut till alla. Det var en vacker plats och vi hade riktig julkänsla där. Ett bra avslut för projektet.

Kompetens 2008 rapporten finns att beställa från Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. kansli. Ni kan skicka email till: info@dova.fi eller faxa till 09-671169 och skriva er adressen och hur många rapporter ni vill ha, så kan vi posta till er.

avtackning

KAU Bernt Kaustell pensions avsked dag i KSCA huset i Skatudden Helsingfors. Så kom många svenska döva följa med och fira hans pen-sionsdag. Finlandssvenska teckenspråkiga rf uppvak-tade också.

Från vänster Riitta Kuusi och KAU Bernt Kaustell

KO

MP

ETE

NS

PR

OJE

KTE

T

16

Den 8 december ordnade projekten mellanrapport seminarium i Mariehamn. Det positiva med distanskommunikation är att man kan använda distanstolkning genom detta. På detta vis kan de uträtta sitt ärende utan att behöva be någon annan om hjälp. Även hålla kontakt med sina vänner. Darren Frazier och Johan Hedrén har planerat och undervisat i Åland under 4 månader, detta har inneburit två kurser med alla deltagarna på plats samt ett antal hembesök för att undervisa personligt efter deras behov.

Under de 4 månader som projekt har pågått syns det att deltagarna har fått upp ögon och intresserar sig att kunna kontakta med sina vänner utanför Åland. Darren Frazier berättar att när deltagarna träffas varandra går det inte att stoppa dem från att prata med varandra. Det syns att de träffas varandra i Åland väldigt sällan och under träffen kunde de prata om allt mellan himmel och jord. Även om det innebär många saker som har hänt för många år sedan t,ex, en bilväg öppnades under 80-talet utanför Godby och färjeolycka utanför Eckerö under 90-talet.

Darren Frazier, projektkoordinator, tog upp vilken underverk det finns idag som kan göras genom internet som distanskommunikation. Med detta ger döva i Åland möjligheter att kunna använda tekniken för att hålla kontakt med andra teckenspråkiga döva utanför Åland. I Åland bor det totalt 4 döva som har behov av denna teknik för att kunna hålla kontakt med vänner utanför Åland som de träffar väldigt sällan.

Datorkurs iÅland

Därför är det viktigt att döva i Åland ska få mycket mera kontakt där de kan prata med vem de vill och inte bara sitta och vänta tills nästa gång någon döva kommer på besök. Johan Hedrén berättar att Finlandssvenska teckenspråkiga rf har ansökt att få fortsätta med projekt ytterligare ett år under 2009. Man hoppas att projekten får fortsätta under 2009 eftersom man har märkt att 4 månader inte räckte till och behovet i Åland är väldigt alarmerande. Så att nya perioden av projekt avser att höja social kompetens och få döva i Åland att delta med i olika evenemanget som ordnas i både Finland och Sverige. Där döva har möjlighet att träffa folk och umgås i verkligenhet och inte via datorskärm.

Det har varit väldigt tufft under de 4 månader eftersom enda sätt att få kontakt med dem är att göra hembesök och introducera projekt för dem. Så att de vet vad som finns och när kurserna hålls. Darren Frazier och Johan Hedrén instämmer varandra att projekt har varit framgångsrikt eftersom innan projekten drog igång var deras situation mycket återhållsamt tills nu.

17

text :: johan hedrén

EVY-FEST

Programmet började kl 13 med Terttu Martola som gav en historisk tillbakablick på hur föreningen började sitt samarbete med Esbo stad. Man behövde en lokal för

att kunna träffas och ha lite olika program. I Esbo ville döva inte be om pengar till köp av en lokal utan man funderade på andra lösningar. Terttu Martola var då ordförande och hon tog kontakt med Runo Savisaari på Finlands Dövas Förbund som kom och diskuterade tillsammans med Terttu hur man kunde anhålla om lokal till stadsfullmäktige. Det lyckades 1993, efter många olika kontakter och uppvaktningar att få en föreningslokal i Grankulla till fri användning, hyresfritt. Tyvärr var lokalen helt utan möbler, men en anhållan gjordes till församlingen och därifrån har man nu sina stolar och bord.

För föreningen har det varit bra med grundlagens ändring med teckenspråk som kom till 1995, för det har hjälpt till när man gjort olika ansökningar och diskuterat samarbete med Esbo stad.

Finlands Dövas Förbund hjälpte med Heimo Liimatainen och Päivi Lappi som hjälp i de många mötena tillsammans med Terttu Martola och Mikaela Tillander från EVY, att diskutera basen och innehållet i samarbetsavtal, vilket lyckades få klart den 17.3.1997. Det har varit en utgångspunkt för EVY och Esbo stad att döva hör till en språk- och kulturminoritet, och man hade mycket bra stöd av kulturintendent Tiina Kasvi på Esbo kulturcentrum.

1999 ville EVY delta i en kulturevenemang som heter Eläköön Espoo – Leve Esbo. För att kunna göra det fick man hjälp med anställning av en kultursekreterare i 9 månader, Helena Torboli (f d Lehtomäki). Det var bra att man syntes i kultursammanhang och Esbo stad tyckte att man borde ha en

text: lena wenman

fast kultursekreterartjänst. Det blev då mer diskussioner, och på det sättet ett samarbetsavtal som det ser ut nu idag, från år 2000.. Esbo stad står för lön till sekreteraren och hyran för lokalen men får sedan tillbaka teckenspråkskurser och aktiva döva som får bra verksamhet och mycket information genom föreningen. Kultursekreterartjänsten tillsattes 2002 med Leila Reinikka, som är hörande och teckenspråkig. Nu har hon arbetat i 6 år.

Kl 17.00 visade Dawn Jani Birley en ny dikt eller sång som handlade om färger och Finlands flagga. Dikten var vacker och handlade om 5 grundfärger och vilka som finns på den finska flaggan, lite om vad olika färger symboliserar eller vad man kommer att tänka på, till exempel kärlek för rött, himmel för blått, mm. Dawn Jani har för en vecka sedan skapat dikten och diskuterade olika tecken med sin vän Mare Aro, och hon fick hjälp med ”gamla” tecken för färgerna grönt, rött, svart, vitt och blått. De tecknen vill hon visa och samtidigt också respekten för äldre tiders teckenspråk och känslan för det egna landet, Finland, och dess vackra flagga.

Rytmen var fin i Dawn Janis uppträdande tecknade Erkki Sivonen och Terttu Martola.

Juuso Ojala visade sedan sin fina pantomim som han framförde i Kulturdagarna, och blev livligt applåderad av publiken.

Terttu Martola berättade om sin bok ”rytmer för döva”, hur man kan förklara noter och ”musikrytmer” för döva barn och vuxna. Det är bra för barn att förstå vad rytm är och hur man kan röra sig på olika sätt i takt.

Det var mycket trevligt att vara med om en fin tioårsfest med blandat program och kaffebjudning.

Esbo föreningen – Espoon Viittomakieliset Yhdistys – hade öppna dörrars dag 19.11 med anledning av föreningens 10 års jubileum som ”Teckenspråkig” förening. De fick det nya namnet godkänt den 17.11.1998. Tidigare hette föreningen Espoon Kuurojen Yhdistys. (Esbo Dövas Förening) och grundades 1974. Nästa år firar man 35 år.

19

hand ikapp råde t , mm. Arbetsgruppen ska

arbeta fram till år 2010, och man kan följa med deras verksamhet på hemsida www.

vane.to/Vampo. Det kommer att ordnas olika seminarier, forum och möten, också en slags brevlåda dit man kan skriva olika kommentarer eller önskemål om handikappolitiska programmet. Målen är att arbeta fram olika verktyg (modeller) och en handikappolitisk strategi som också inkluderar den här nya FN-konventionen om funktionshindrade mänskliga rättigheter. Aulikki Rautavaara sade att man vill ha dels ett fungerande samhälle för alla, och dels se till att de lagar som behöver moderniseras ska ses över så att de fungerar rätt.

Utrikesministeriet har ansvar i Finland för att man ska ta in FN-konventionen om handikappades mänskliga

rättigheter på rätt sätt i lagar och förordningar. Satu Sistonen berättade att det är många artiklar i FN-konventionen som behandlar och finns i de finska lagtexterna om jämlikhet och jämställdhet (mellan män och kvinnor). Ännu finns det i Finland problem med hemkommunlagen, dvs. att man är beroende av sin hemkommun för att få beviljat olika tjänster i andra orter. Finland behöver en övervakningsgrupp eller koordinator som kan ta tag i frågor kring rättigheterna och lagarna; också måste man i Finland framöver vart 4 år ge en rapport till FN om hur man har kunnat bemöta handikappades mänskliga rättigheter enligt den här konventionen. Vi har möjlighet att

klaga både till den här övervakningsgruppen i Finland eller direkt till FN om vi tycker att man bryter mot någon lag eller överenskommelse; det är bra att vi själva kan göra sådant och uppmärksamma samhället på fel och brister.

Länsstyrelsen i Södra Finlands representant, överinspektör Eija Hynninen-Joensivu, påpekade att i den handikappolitiska redogörelsen som gavs till riksdagen 2006 tar upp tre grundmål; alla människors rätt till: 1) likvärdighet, 2) delaktighet och 3) till passlig service och stöd. Hon sade också att man till detta VAMPO-arbete vill poängtera de olika ministeriernas ansvar tydligare, att rätten till ett självständigt liv och delaktighet i samhället är målet och att de kulturella rättigheterna märks samt att information och IT-tekniken fungerar för olika behovsgrupper.

Det nya statliga ”Handikappolitiska programmet” förkortas Vampo på finska. Det är ett nytt program som startade upp med ett fint seminarium 2.12 i Ljusa Huset.

Grundtrygghetsminister Paula Risikko från Social- och hälsoministeriet höll ett kort öppningstal, där hon berättade om bakgrunden till Vampo. Det har varit många aktiviteter och möten om förnyande och ändringar av handikapplagen, där det nya med rätt för personlig assistent är det mest positiva. Och man vet att det är mycket som ska ses över inom olika förvaltningsområden den närmaste tiden. Stakes skall till exempel gå in i det nya Folkhälsoinstitutet från 1.1.2009, och det påverkar lite av arbetet där. Man vill främst hjälpa kommunerna att producera sin service på rätt sätt. Människorna i kommunen ska ha rätt till ett jämställt och självständigt liv, oberoende om man har handikapp eller inte. Minister Risikko påpekade a t t det är viktigt att bevaka olika förändringar i kommuner och deras produktion av service i och med kommunförändringar (sammanslagningar eller samarbeten med olika kommuner i PARAS-reformen) � handikapporganisationer är inte med i den här utvecklingsprocessen och kan ha svårt att påverka.

Servicesedelsystemet är en ny sak som många är osäkra på hur den kan fungera rätt, och att producenter och brukare båda blir uppmärksammade på hur man använder servicesedeln, utan att diskriminera någon. Minister Risikko sade att de på ministeriet främst ville ha en bra dialog med handikapporganisationer, så att man får så bra stöd som möjligt för Vampo.

Utvecklingschef Aulikki Rautavaara från Stakes berättade att man startat detta Vampo därför att det finns mycket hinder i samhället som orsakas av okunskap om olika behov. När man vet bättre olika människor och handikapp behov är det lättare att planera för resurser till stöd och ändringar som passar de här människorna. Det är också mycket viktigt att följa lagen om icke-diskriminering, att ingen får diskrimineras på grund av till exempel ålder, kön, språk eller handikapp. Man har grundat en arbetsgrupp med deltagare från 9 olika ministerier samt Kommunförbundet, Riksomfattande

Dövas Video fyl lde 25 år

Vad är VAMPO

text :: lena wenman

20

Tre ministerier fick ge sina kommentarer till förberedelserna och utmaningarna som man märker inom sina områden.

Trafik- och kommunikationsministeriet: Alla har rätt att få information, och man vill utveckla bredbandsnätet till hela landet. I trafiken ska tillgänglighet för olika behov ökas, att den egna rörelsefriheten förbättras. De största problemen är 112-meddelande och textningen i TV.

Finansministeriet: Det kommer att bli stora förändringar till exempel inom socialservice, och ministeriet måste se över resurserna. Grundservicen måste tryggas, och med det nya personlig assistent-beslutet betyder det en omställning i budgeten. Det är ett bekymmer att arbetskraften minskar från år 2010 framåt, man borde få mer människor i arbete.

Inrikesministeriet: Man måste se över jämlikheten i service till handikappade och hur den fysiska omgivningen ser ut, att integrera frågor om handikappade i hela ministeriets arbete är ett mål; man betonar icke-diskriminering och kunskap om olika behov. Man vill ha en kampanj; en tävling om icke-diskriminerings-område, som utmaning till olika arbetsplatser.

Det betyder tex att polisstationen ska vara lätt att komma in till, och att poliserna ska förstå hur man bemöter olika handikappade att döva har rätt få tolk och hur man ordnar fram

Kristian Lindfors som är producent och Tommi Huovinen som är ansvarig redaktör berättade båda två om historien bak-om Dövas Video. Jonas Torboli hade satt ihop en film av olika korta klipp från gamla reportage. Den första anställda repor-tern på Dövas Video, Johanna Mesch (fd Lehtomäki) , syntes i många inslag. Hon var själv på plats och berättade om sina minnen från starten. Hon åkte runt med kameran och gjorde olika reportage, intervjuer med personer och var på många platser. Hon tyckte det var bra att få en fotograf anställd se-dan, för det var ganska tungt att bära på batteriväska, kamera och andra saker.

Harry Malmelin, fotografen, är fortfarande anställd vid Dö-vas Video. Han trivs bra och är bara lite orolig för hur framtiden kan bli när kommunerna som betalar för videopostningen till döva, kan bestämma att man inte stöder dövas möjlighet att få fakta, underhållning och nyheter på sitt språk. Det är också spännande tycker han, att Dövas Video går in på nätet, sänder filmer på Internetsidan. Det är bra för de människor som bor i kommuner som inte betalar för Dövas Video- servicen.

Kristian Lindfors sade att man börjat med Internet-tv för att dels prova detta för döva, och dels att det är en bra möjlighet att visa upp sig och demonstrera till kommunerna hur Dövas Video fungerar.

Lena Wenman talade till Dövas Video och gratulerade till fina förändringar och god verksamhet med en stor fat i porslin, vitt med blå slingor runtom.

Dövas Video fyl lde 25 år

tolken.Finlands Handikappforum – Vammaisfoorumi

ordförande Merja Heikkonen talade om hur de förväntar sig handikappolitiska programmet ska fungera. Det behövs en förändring i inställningen till handikappade inom förvaltningen, att man ser handikappade som jämställda personer, inte som lägre ställda klienter som behöver hjälp. Det är vanligt att man tänker handikappade tillhör Socialverket, men man ska ju vara delaktig i hela samhället, inte bara i socialfrågorna?! Merja Heikkonen menade att man borde införa någon slags belöning till kommuner som lyckas ordna handikappservice och rätt stöd till medborgarna.

VIKE centralen för handikappades mänskliga rättigheter jurist Juha-Pekka Konttinen berättade att det finns många olika lagar som tar upp handikappades situation och rättigheter, men det är svårt att ha en översikt av dem. Tyvärr behövs detta handikappolitiska program menade han. Handikappade själva måste vara aktiva deltagare och påverka de frågor som är viktiga för dem själva. Man måste sprida information och öka kunskap i samhället och i olika förvaltningar (myndigheter). Konttinen sade det viktiga måste vara att få VAMPO att fungera på riktigt, inte bara bli ett papper som kan stoppas ned i en låda. En handikappombudsman kanske är ett verktyg som kan vara hjälp att övervaka VAMPO.

Den 17.1.09 Finlandssvenska teck-enspråkiga r.f. fick en inbjudan att del-ta i firande av Dövas Video. Det var en lång rad av gratulanter som del-tog i festen, utöver de personer som någon gång jobbat med Dövas Video – en trevlig stämning bland det 50tal gäster som var i Studio Krunikka, teat-terikulma i Kronohagen, Helsingfors.

V A

M P

O

text :: lena wenman

21

Vem?

hobby, han har andra hobbyer som tennis, squash, läsa, mm.

Patrick har ett antal skäl för nytt liv i Finland, ett av de skälen är att han flyttade till en finsk kvinnas plats. Patrick har varit tvungen att börja ett nytt liv i Finland mm. språk, arbete, kultur och mattraditioner. Patrick gillar hårda rågbröd, Midsommar, bastu och naturligtvis mjölk! Ja, Patrick har ännu saknad efter belgisk choklad. Sommaren är vacker i Finland!

Hansförsta arbete var som slaktare. Patrick har jobbat med bl a 3D animation, med ProSign företag och bibelvöversättning av Lukasevangeliet till DVD - grafik och redigering. ProSign företag lades ned så Patrick beslutade Visualife - ett litet företag. www.visualife.eu.

Nu är han i gång med arbete på Finlandssvenska teckenspråkiga att förbättra teknik och multimedia, han tycker verkligen att arbeta tillsammans med dem. Hans team har bra samarbete i sin kommunikation.

Presentation avPatrick Wiche

an heter Patrick Wiche och är född i den belgiska staden Gent. Patrick’s efternamn verkar konstigt i olika länder, så att alla har svårt med uttal, kallar ”Wiche” på finska

och svenska. Det kommer via hans fars släkt från Österrike. Han växte upp med sina döva föräldrar i området av den medeltida staden Gent, som ligger mellan Bryssel och västra delarna mot norra havet. Belgien är i Europas hjärta och är mångkulturellt.

Han växte med döv familj, och fick automatiskt lära vardagspråk flamländska teckenspråk. Han har tidigt träffat utlänningar på sportturnering när han var ung. Patrick började på skolan för döva och flyttade som 12-åring till hörandes högstadiet och gymnasiet. Han fick först tolk, men bara de första två åren. Patrick ville inte tillbaka till döva skolan, eftersom han visste att hörande skolan ger goda möjligheter för framtiden. Han hade beslutat att studera till slutet utan tolk, det var inte lätt. Patrick fick examen från grafiska marknadsyrkesinriktat program år 1994.

Patrick hade köpt dator som 12-åring, och var mycket intresserad av det. Patrick studerades djupt program i datorn och har också studerat bl a grafik, webbsidor och en massa dumma program i skolorna och genom arbetsplatsen. Patrick är intresserad av konst, fotografi, historia, resor, kultur och astronomi och annat. Datorn är inte Patrick, det är bara en

Kanske du har sett ibland i Internet en person “som du inte vet vem han är?”

”Vem är kameraman i Tammerfors?”

”Varför har han flyttat till Finland?”

22

text :: eva sahlström

med och lyssnar. Mötet öppnas och olika ärende förklaras och få ok. Håkan Westerholm återvaldes till ordförande. Styrelsemedlemmar Jorma Tarvonen och Åke Uusimäki återvaldes i styrelsen. Grattis. Fst rf:s eventuella framtid som ”aktiebolag” diskuteras. Möte går lugna takt och tiden bli långt. Håkan Westerholm och Henrik Forsell gratuleras med blommor, 60 år fyllda. Grattis. Båda är glada. Med tack av ordförande går vi ur salen. Vi alla är trötta, så det är skönt att få fara hem. Efter alla kramar säger vi adjö de andra som far västerut. Ännu efter möte och i bussen pratar vi om fst:s framtid.

Tammerfors årsmöte

Dagen gryr med kall uppehållsväder. Beställd buss kom från Borgå via Helsingfors till Tammerfors och ta upp alla som vill med, ungefär 30 personer. Vi kom fram till Svenska samskola sen vi tog av ytterkläder och gå till matsalen, där vi äter god mat. Tack. Sen går vi mätta till mötesal. Ordförande Håkan Westerholm informerar om vad som hänt och kommande program, sen skolans rektor Ronny Holmgvist talar om skolans historia. intressant. SignWebb projekt berättas av Lena Wenman. Mitt i möte har vi kaffepaus och pigga upp med kaffe och bulla. Tammerfors klubb ordnar lotteri och säljer röd- och vitvin. 32 rösträtt personer samt några gäster sitter

KALENDARGrillfest i Åbo Plats: KaskertaProgramledare: Håkan WesterholmE-post: hakan.westerholm@dova.fi

Förenings festival i VasaHemsida: www.svenskadova.fiProgramledare: Jorma TarvonenE-post: jorma.tarvonen@dova.fi

27.6

RYMDEN: familjeveckoslut till MalmåsenProgramledare: Darren FrazierE-post: darren.frazier@dova.fi

Mobil: +358451116049

28-30.8

4-6.9

Allmänna träffen i BorgåE-post: info@dova.fi

19.9

Dövas dag i Örebro

Temat för Dövas Dag är:Tillgänglighet 2010 är den uppfyllt?

Hemsida: www.dovasdag2009.seProgramledare: Addiswa StenströmE-post: addiswa.stenstrom@sdrf.se

18-20.9

23

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.Tilkgatan 7

00300 HelsingforsFax: 09-67 11 69

E-post: info@dova.fi