ECB månadsrapport mars 2009 - Riksbank

månadsrapportmars

EUro

pEan

CEn

traL

Ban

K m

ontH

LY B

ULLE

tIn

03I2

009 0112009

02120090312009041200905120090612009071200908120090912009101200911120091212009

En

MÅNADSRAPPORTMARS 2009

Under 2009 kommer alla

publikationer att innehålla motiv

från 200-eurosedeln.

© Europeiska centralbanken, 2009

BesöksadressKaiserstrasse 29 60311 Frankfurt am Main Tyskland

PostadressPostfack 16 03 1960066 Frankfurt am MainTyskland

Telefonnummer+49 69 1344 0

Webbplatshttp://www.ecb.europa.eu

Fax+49 69 1344 6000

Denna rapport har utarbetats på ECB:s direktions ansvar. De nationella central-bankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner.

Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kom-mersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges.

Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 4 mars 2009.

ISSN 1561-0136 (tryckt version)ISSN 1725-2822 (digital version)

3ECB

MånadsrapportMars 2009

leDARe

DeN ekONOMiSkA Och MONeTäRA uTveckliNgeNLäget i euroområdets omvärldMonetär och finansiell utvecklingPriser och kostnaderProduktion, efterfrågan och arbetsmarknadDe offentliga finansernas utvecklingMakroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter

Rutor:1 Den senaste tidens kraftiga minskning

i världshandeln sett ur ett historiskt perspektiv

2 Likviditetsförhållanden och penning-politiska transaktioner från den 12 november 2008 till den 10 februari 2009

3 Hur har regeringarnas räddningspaket till bankerna påverkat investerarnas uppfattning av kreditrisker?

4 Den nuvarande desinflationen i euro-området

5 Hur har prognoserna för tillväxten i euroområdet 2009 utvecklats?

6 Makroekonomiska framtidsbedöm-ningar för Euroområdet av ECB:s experter

7 Effektiviteten i olika finanspolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin

8 Det juridiska ramverket för att säker-ställa en sund finanspolitik inom EMU

STATiSTik föR euROOMRÅDeT BilAgORKalendarium för Euroområdets penning politiska åtgärderTargetsystemet (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer)Dokument utgivna av Europeiska centralbanken sedan 2008Ordlista

i NNehÅll5

9

18506175

83

10

30

35

57

67

72

78

81

S1

i

iii v

X1

4ECBMånadsrapportMars 2009

föRkORTNiNgARläNDeR LU LuxemburgBE Belgien HU UngernBG Bulgarien MT MaltaCZ Tjeckien NL NederländernaDK Danmark AT ÖsterikeDE Tyskland PL PolenEE Estland PT PortugalIE Irland RO RumänienGR Grekland SI SlovenienES Spanien SK SlovakienFR Frankrike FI FinlandIT Italien SE SverigeCY Cypern UK StorbritannienLV Lettland JP JapanLT Litauen US USA

övRigA föRkORTNiNgARBIS Bank for International SettlementsBNP bruttonationalproduktBPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan)CD bankcertifikatc.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgränsECB Europeiska centralbanken (European Central Bank)ECBS Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks)EER effektiv växelkursEMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute)EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union)ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995EU Europeiska unionenEUR eurof.o.b. fritt vid exportgränsHIKP harmoniserat konsumentprisindexHWWI Hamburg Institute of International EconomicsILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization)IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond)KPI konsumentprisindexMFI monetära finansinstitutNACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska gemenskapenNCB nationell(a) centralbank(er)OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklingPPI producentprisindexSITC Rev. 4 Standard International Trade Classification (revision 4)ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrinULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin

I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning.

5ECB


leDAReVid mötet den 5 mars 2009 beslutade ECB-rådet, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, att sänka styrrän-torna med ytterligare 50 punkter. Räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansierings-transaktioner sänktes till 1,50 procent och rän-torna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfa-ciliteten sänktes till 2,50 procent respektive 0,50 procent, gällande från den 11 mars 2009. Detta beslut innebär att ECB:s styrräntor sänkts med totalt 275 punkter sedan den 8 oktober 2008. Totalt sett har inflationen sjunkit avsevärt och förväntas fortsätta att ligga under 2 procent under 2009 och 2010. Dessa inflationsutsikter beror på sjunkande råvarupriser och ett minskat inhemskt pris- och kostnadstryck, som speglar den allvarliga konjunkturnedgången. De facto ger den senaste informationen och enkätdata ytterligare belägg för ECB-rådets antagande att efterfrågan i både euroområdet och omvärlden sannolikt blir mycket svag 2009. Under 2010 förväntas ekonomin återhämta sig successivt. Samtidigt visar de senaste indikatorerna att infla tionsförväntningarna på medellång och lång sikt är fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En avstämning mot resultatet av den monetära analysen bekräftar att inflationstrycket har minskat. Efter dagens beslut förväntar sig ECB-rådet att prisstabili-teten kommer att upprätthållas på medellång sikt och därigenom stödja hushållens köpkraft i euroområdet. ECB-rådet kommer att fortsätta hålla inflationsförväntningarna fast förankrade på medellång sikt, vilket främjar en hållbar till-växt och sysselsättning och bidrar till finansiell stabilitet. ECB-rådet kommer att mycket noga följa utvecklingen framöver.

Vad gäller den ekonomiska analysen har världs-ekonomin försvagats betydligt under de senaste månaderna, vilket speglar oron på finansmark-naderna. Utvecklingen påverkar i allt högre grad även tillväxtekonomierna. I ett klimat av ökad osäkerhet har kraftigt sjunkande världs-handelsvolymer följts av en klart minskad in-hemsk efterfrågan i euroområdet. Som en följd minskade real BNP i euroområdet markant med 1,5 procent sista kvartalet 2008 från kvar-

talet före enligt Eurostats första beräkningar. Tillgängliga data och enkätindikatorer tyder på att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet varit fortsatt svag i början av 2009.

ECB-rådet räknar med att både den globala och den inhemska efterfrågan kommer att sjunka under 2009 för att därefter successivt återhäm-ta sig. Detta speglas också i ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2009, som förutser en real årlig BNP-utveckling mellan -3,2 procent och -2,2 % för 2009 och mellan -0,7 % och +0,7 % för 2010. Dessa intervall representerar en ned-revidering av Eurosystemets experters fram-tidsbedömningar i december 2008. Både 2009 och 2010 kommer den årliga BNP-tillväxten att minska kraftigt till följd av negativa basef-fekter från föregående år. Den beräknade suc-cessiva återhämtningen 2010 speglar effekterna av omfattande planerade makroekonomiska stimulansåtgärder och av de långtgående po-litiska åtgärder som vidtagits för att återställa funktionen i det finansiella systemet både inom och utan för euroområdet. De sjunkande råva-rupriserna väntas dessutom stödja den reala disponibla inkomsten och konsumtionen under perioden framöver.

Konjunkturutsikterna omges av fortsatt osä-kerhet. Enligt ECB-rådet förefaller riskerna i de ekonomiska utsikterna nu vara mer ba-lanserade. Å ena sidan kan vi få se kraftigare positiva effekter än väntat, också när det gäl-ler förtroendet, som härrör från de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärder som pla-neras samt andra vidtagna politiska åtgärder. Nedåtriskerna hänger huvudsakligen samman med möjligheten att oron på finansmarknaderna alltmer ska påverka den reala ekonomin, att ett protektionistiskt tryck ska uppstå och öka och att världsekonomin utvecklas i en negativ rikt-ning på grund av okontrollerad korrigering av globala obalanser.

När det gäller prisutvecklingen har den årliga HIKP-inflationen stadigt minskat sedan mit-ten av 2008, då den var som högst 4 procent., Enligt Eurostats snabbstatistik låg den i febru-


ari 2009 i stort sett oförändrad på 1,2 procent mot 1,1 procent i januari. Huvudsakligen speg-lar avmattningen i inflationen sedan sommaren de kraftigt sjunkande världsmarknadspriserna på råvaror under denna period. Men också teck-en på en mer brett baserad minskning av infla-tionsriskerna blir allt tydligare.

Till följd av denna utveckling utgör ECB-experternas inflationsbedömningar i mars 2009 en avsevärd nedskrivning av de tidigare bedömningarna och de räknar med att den år-liga HIKP-inflationen kommer att ligga mel-lan 0,1 procent och 0,7 procent under 2009. Främst beroende på baseffekter som härrör från den tidi gare energiprisutvecklingen beräknas den totala årliga inflationen minska ytterligare under de kommande månaderna och sanno-likt temporärt bli negativ kring mitten av året. Därefter antas inflationen, som en följd av bas-effekter från den tidigare energiprisutveckling-en, åter stiga. Det är därför sannolikt att HIKP-inflationen kommer att fluktuera märkbart under 2009. En sådan kortsiktig volatilitet sak-nar dock relevans ur penningpolitisk synvinkel.

Under 2010 kommer HIKP-inflationen enligt ECB:s experter att ligga mellan 0,6 procent och 1,4 procent. Detta intervall innebär en bety-dande nedrevidering av de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets ex-perter i december 2008, främst beroende på de förändrade tillväxtutsikterna. De tillgängliga prognoserna från internationella organisationer har också skrivits ned och bekräftar i stort sett en måttlig inflationstakt för 2010.

I likhet med tillväxtutsikterna präglas infla-tionsprognoserna av avsevärd osäkerhet. Riskerna mot dessa bedömningar är i stort sett balanserade. De hänger framför allt samman med riskerna för den ekonomiska aktiviteten och riskerna för råvarupriserna.

I den monetära analysen ger de senaste uppgif-terna och beräkningarna ytterligare belägg för att den underliggande takten på den monetära expansionen i euroområdet fortsätter att mattas

av. Det tyder på att inflationsriskerna på medel-lång sikt minskar ytterligare.

Den fortsatta avmattningen i den underliggande penningmängdsdynamiken till trots, har M3-utvecklingen och dess komponenter uppvisat hög månatlig volatilitet sedan den finansiella oron trappades upp i september 2008. Det gäller framför allt omsättbara instrument men också de omfattande omplaceringar som pågår mel-lan de olika inlåningskategorierna i M3. Medan den årliga M3-ökningen avtog ytterligare, till 5,9 procent, i januari 2009 steg ökningstakten i den snäva penningmängden M1, som innehåller de mest likvida tillgångarna, till 5,2 procent.

Även MFI-utlåningen till den privata sektorn kring årsskiftet karaktäriserades av volatilitet; det utestående beloppet minskade i december följt av ett tydligt positivt flöde i januari. Men om man bortser från en eventuell årsskiftesef-fekt och den senaste tidens utveckling bekräf-tas den avmattning i bankutlåningen till hushåll och icke-finansiella företag som observerades 2008. Samtidigt förefaller den senaste markan-ta sänkningen av ECB:s styrräntor få ökat ge-nomslag i banklåneräntorna, vilket tyder på att den penningpolitiska transmissionsmekanismen inte nämnvärt har hämmats i euroområdet, trots spänningarna på finansmarknaderna. Mer sta-tistik och analyser behövs dock för att man ska kunna göra en säkrare bedömning av kredit-utsikterna framöver.

Sammantaget har inflationen sjunkit avsevärt och förväntas fortsätta att vara klart under 2 procent under 2009 och 2010. Den senaste informationen och enkätdata ger ytterligare be-lägg för ECB-rådets antagande att efterfrågan i både euroområdet och omvärlden sannolikt blir mycket svag 2009. Under 2010 förväntas ekonomin återhämta sig successivt. Samtidigt förblir indikatorerna för inflationsförväntning-arna på medellång och lång sikt fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En avstämning mot resultatet av den mone-tära analysen bekräftar att inflationstrycket

7ECB


leDARe

har minskat. Efter beslutet den 5 mars räknar ECB-rådet med att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och därigenom stödja hushållens köpkraft i euroområdet. ECB-rådet kommer att fortsätta hålla inflationsför-väntningarna fast förankrade på medellång sikt, vilket främjar en hållbar tillväxt och sysselsätt-ning och bidrar till finansiell stabilitet. ECB-rådet kommer att mycket noga följa utveckling-en framöver.

I fråga om de finanspolitiska åtgärderna mot konjunkturnedgången bekräftar euroländernas uppdaterade stabilitetsprogram och de senaste uppdateringarna utsikterna om en markant och brett baserad försämring av de offentliga finan-serna i euroområdet. Ett trovärdigt åtagande för budgetkonsolidering för en återgång till sunda finanser, med full hänsyn till bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten, är nödvändigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för hållbara offentliga finanser, vilket är viktigt både för att ekonomin ska återhämta sig och för att främja långsiktig tillväxt. I det hänseendet understöder ECB-rådet kommissionens avsikt att tillämpa förfarandet vid alltför stora under-skott på flera länder. Detta är ytterst viktigt för att upprätthålla trovärdigheten för EU:s finans-politiska övervakningsram. Det är viktigt att tydliga tidsfrister sätts för korrigering av alltför stora underskott och att konsolideringsplanerna baseras på resoluta och väl specificerade struk-turåtgärder.

Vad gäller strukturpolitiken är det alltjämt vik-tigt att föra en ekonomisk politik i linje med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens. Väsentligt i det avseendet är att statens stödåtgärder inte snedvrider konkurren-sen och fördröjer den nödvändiga struktur an-passningen. Det är också mycket viktigt att undvika protektionistiska åtgärder. Ett avstånds-tagande från protektionism är nyckeln så att den globala ekonomin snabbare kan ta sig ur den på-gående krisen. Ett lyckat slutförande av frihan-delsförhandlingarna i Doharundan skulle också bli en milstolpe på vägen mot en mer integrerad och öppen världsekonomi, för allas bästa.

9ECB


den ekonomiska och monetära utvecklingen

Läget i euroområdets

omvärld

den ekonomiska och monetära utveckl ingen

1 läget i euroomrÅdets omvärldUnder de senaste tre månaderna har den globala ekonomiska avmattningen fördjupats till följd av att den finansiella turbulensen har ökat och dess effekter har spridit sig över hela världen. Tillväxtmarknaderna, som har haft avgörande betydelse för den globala tillväxten de senaste åren, verkar också ha påverkats kraftigt av de försämrade ekonomiska förhållandena. Det globala infla-tionstrycket har lättat till följd av en betydande nedgång i råvarupriser och minskad global efter-frågan. Samtidigt har volatiliteten på många marknader ökat betydligt och de globala ekonomiska utsikterna är för närvarande mycket osäkra.

1.1 utvecklingen i världsekonomin

Världsekonomin upplever sin största nedgång på många årtionden, trots att kraftfulla politiska åt-gärder har vidtagits över hela världen som svar på den finansiella turbulensen och dess negativa konsekvenser. Indikatorer som offentliggjorts de senaste tre månaderna signalerar en djupare och mer synkroniserad avmattning i den globala eko-nomin. Detta syns i det kraftiga och brett base-rade raset för inköpschefsindexet (PMI). Det har fallit till nivåer långt under tröskeln mellan kon-traktion och expansion, vilket tyder på att globala industrier har fortsatt att minska aktiviteten. Trots en måttlig återhämtning i januari, låg indexet kvar på mycket låga nivåer i februari. Sammantaget fungerar finansmarknaderna fortfarande inte, och konsumenternas och företagens förtroende ligger på historiskt låga nivåer. Nedgången i hushål-lens förmögenhet i kombination med den stora osäkerheten har lett till att hushållen och företa-gen har skurit ner på sin konsumtion, vilket har minskat efterfrågan på konsumtions- och kapitalvaror över hela världen. Minskande efterfrågan och sjunkande global industriproduktion var de huvudsakliga faktorerna bakom den kraftiga nedgången för internationell handel, vilket i sin tur gjorde att avmattningen spreds snabbare från de avancerade ekonomierna till tillväxtmarknaderna. Raset för den globala handeln fjärde kvartalet 2008 förvärrades av att det blev svårare att få handelskrediter (se även ruta 1). De försämrade ekonomiska förhållan-dena över hela världen är i linje med den fortsatta nedgången i euroområdet.

Samtidigt har det globala inflationstrycket minskat snabbt de senaste månaderna, vilket syns i ned-gången i det globala PMI-indexet för insatsvaror, som har fallit till nivåer som ligger i linje med den tydliga nedgången för genomsnittspriserna på insatsvaror. Inflationstrycket har lättat, främst till följd av baseffekter som beror på lägre råvarupriser, svag global efterfrågan samt försämrade villkor på arbetsmarknaden. Den kraftiga och snabba oljeprisnedgången, till följd av de kraftigt försvagade globala ekonomiska utsikterna som hänger samman med minskad efterfrågan på olja, bidrog starkt till att den årliga samlade konsumentprisinflationen sjönk. Den globala ekonomiska avmattningen intensifierar det nedåtgående trycket, vilket bekräftas av historiska belägg för att pe-rioder av minskad global tillväxt, i kombination med ökade produktionsgap och ökad arbetslöshet, hänger samman med minskad konsumentprisinflation över hela världen. De senaste siffrorna visar att den globala inflationen nu stadigt går nedåt i alla större regioner. Den samlade konsumentpris-

diagram 1 global Pmi

(månadsuppgifter; totalt; spridningsindex)

30

40

50

60

70

80

30

40

50

60

70

80

20082007

PMI produktionPMI insatsvaror

1999 20012000 20032002 2004 20062005

Källa: Markit.


inflationen i OECD-länderna låg på 1,3 procent under 12-månadersperioden fram till januari 2009 jämfört med 1,5 procent månaden innan. Konsumentpriserna exklusive livsmedel och energi steg med 1,9 procent under 12-månadersperioden fram till januari jämfört med 2,0 procent i december.

ruta 1

den senaste tidens kraFtiga minskning i världshandeln sett ur ett historiskt PersPektiv

Återverkningarna av oron på finansmarknaderna sprider sig och har under den senaste tiden på-skyndat en nedgång i världshandeln världen över. Enligt de senaste statistikuppgifterna11 sjönk varuhandelsvolymerna på världsmarknaden kraftigt under november och december 2008, med 5,3 % respektive 7,0 %, mätt på månadsbasis. Totalt minskade världshandeln med 6,0 % mätt på kvartalsbasis under det fjärde kvartalet 2008. Enligt de senaste siffrorna hade världshandeln i slutet av 2008 återgått till nivåerna för halvårsskiftet 2006 (diagram A). Dessutom kan en ytter-ligare minskning väntas eftersom de globala PMI-siffrorna för exportorder i januari låg kvar under tröskeln för ekonomisk expansion och kontraktion för femte månaden i rad. I den här rutan betraktas den senaste kontraktionen i världshandeln sett ur ett historiskt perspektiv i syfte att bringa klarhet i utsikterna för handel på medellång sikt.

Efter en period av stark tillväxt påverkades världshandeln gradvis av den allmänna inbromsningen i världskonjunkturen efter det att recessionen började i USA i slutet av 2007. Efter Lehman Brothers kollaps ledde den negativa återkopplingen mellan den finansiella turbulensen och real ekonomisk

1 Månadsuppgifter för världshandeln med varor tillhandahålls av CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis (http://www.cpb.nl/eng/research/sector2/data/trademonitor.html).

diagram a volym på världshandeln i varor

(index 2005 = 100; månadsdata)

95

100

105

110

115

120

125

95

100

105

110

115

120

125

2005 2006 2007 2008

Källa: CPB.

diagram B volym på världsimport, industriproduktion i världen, Pmi orderingång(index; procentuella ändringar)

MB0903_EN_Box1_ChartB

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200825

30

35

40

45

50

55

60

65

70

Industriproduktion i världen (vänster skala)Volym på världsimport (vänster skala)PMI orderingång (höger skala)

Källor: CPB, Världsbanken och ECB:s beräkningarAnm. Industriproduktion och importvolym för världen avser förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod.

11ECB




omvärld

aktivitet till en kraftig minskning i världshan-deln. Effekterna av den finansiella oron på välstånd och framtidstro tillsammans med den därmed höga osäkerheten har fått företag och hushåll att minska eller uppskjuta utgifter. Detta framgår t.ex. i den kraftiga nedgången i det glo-bala PMI-indexet för orderingång. Nedgången i efterfrågan på kapitalvaror och konsumtions-varor, särskilt varaktiga konsumtionsvaror, med ett relativt högt importinnehåll, har fått den glo-bala produktionen och handeln att rasa under se sista månaderna 2008 (se diagram B).

Svårigheterna att få handelskrediter har för-stärkt nedgången i handel. Skälen till proble-men med handelsfinansiering är något oklara. Däremot verkar det som om kostnaderna för handelsfinansiering har ökat över hela världen och att bankernas volymer av handelskrediter har sjunkit, särskilt i tillväxtekonomierna (och framför allt i Asien).2

Ur ett historiskt perspektiv har kopplingen mellan den amerikanska konjunkturcykeln och den globala ekonomiska utvecklingen och reces-sionen i USA har ofta associerats med nedgångar i världshandeln. Även om detta samband inte nödvändigtvis innebär något orsakssammanhang ger det ett användbart riktmärke för att bedöma den aktuella utvecklingen. Baserat på statistik sedan slutet av 1950-talet visar diagram C det ge-nomsnittliga mönstret för förändring i importvolymerna av varor och tjänster under recessioner i USA (där kvartal ”0” motsvarar det kvartal när recessionen inleddes enligt datering från National Bureau of Economic Research). I allmänhet har recessioner i USA åtföljts av en nedgång i tak-ten på expansion i världshandeln (i genomsnitt minskar tillväxttakten i världshandeln under åtta kvartal efter det att en recession i USA har startat). Förändringen i volymerna för världens sam-lade import under den nuvarande recessionen (kvartal ”0” motsvarar det fjärde kvartalet 2007) följer ganska väl det genomsnittliga mönstret fram t.o.m. det tredje kvartalet 2008. Den kraftiga minskningen under det fjärde kvartalet 2008 innebär en tydlig avvikelse från genomsnittet.

Om man tittar på var och en av de amerikanska recessionerna visar den från början av 1980-talet likheter med den nuvarande cykeln. Både kännetecknas av betydande negativa effekter på kon-sumtionen, bostadsinvesteringarna och importen. Dessutom var recessionen i början av 1980-ta-let, precis som nu, relaterade till svårigheter i banksektorn. Effekterna av den recessionen på världshandeln var särskilt kraftiga och handeln var under fyra års tid under nivåerna från tiden innan recessionen (diagram C). Utvecklingen under den aktuella konjunkturnedgången har ännu så länge liknat den under början av 1980-talet. Det kan följaktligen vara befogat att använda det-ta som något slags riktmärke för misstanken att världshandeln kan komma att försvagas under en tid framöver. Dessutom finns det även andra detaljer som kännetecknar den aktuella situationen och som skulle kunna utgöra nedåtrisker för förutsättningarna för världshandeln. Här kan näm-

2 Se t.ex. ”Trade and Development Quarterly”, International Trade Department (PRMTR), The World Bank, 17th edition, january 2009. (http://siteresources.worldbank.org/INTRANETTRADE/Resources/239054-1090532971789/Trade_Quarterly_17th_edition_Jan_22_09.pdf)

diagram c utvecklingen av volymen på världsimport under recessioner i usa

(ackumulerade förändringar i procent, glidande medelvärde över fyra kvartal, kvartalsdata)

-15-6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

GenomsnittNuvarande recessionTidigt 80-tal

Källor: IMF, senaste uppgifterna från CPB och ECB:s beräkningar.Anm. Kvartal ”0” hänvisar när recessionen i USA startade. Genomsnitt är baserade på åtta recessioner i USA sedan 1957.


usaI USA minskade reala BNP i en takt på 1,1 procent 2008, vilket signalerar en märkbar nedgång jämfört med den genomsnittliga tillväxttakten tidigare år. Tillväxten var positiv första halvåret, och intensifierade spänningar på finansmarknaderna, restriktiva kreditvillkor och svagare utländsk efter-frågan bidrog till en kraftig minskning av produktionen under andra halvåret 2008. Enligt förhands-beräkningarna som gjorts av amerikanska Bureau of Economic Analysis, minskade reala BNP med 6,2 procent på årsbasis fjärde kvartalet 2008, jämfört med en nedgång på 0,5 procent tredje kvar-talet. Privatkonsumtionen och privata fasta investeringar bromsade BNP-tillväxten kraftigt. Den utländska handelns positiva effekter, som bidragit starkt till tillväxten de senaste kvartalen, avtog mot slutet av året till följd av att en kraftig ekonomisk avmattning bland ett antal av USA:s handels-partner påverkade utländsk efterfrågan och export.

När det gäller prisutvecklingen ökade den genomsnittliga årliga förändringstakten för KPI-inflationen med 3,8 procent 2008 från 2,9 procent 2007. Det senaste året har den samlade inflatio-nen stabiliserats inom ett vidare intervall än vanligt, vilket speglar olje- och råvarornas instabilitet. Den samlade inflationen föll markant mot slutet av 2008 och minskade ytterligare till 0,0 procent i januari 2009. Denna inflationsbekämpning beror på snabbt sjunkande råvarupriser och ökande åtstramning för amerikanska produkter och på arbetsmarknaderna till följd av den fördjupade eko-nomiska nedgången. KPI-inflationen exklusive livsmedel och energi dämpades till 1,7 procent i januari 2009 från en genomsnittlig nivå på 2,3 procent 2008.

Utsikterna för den amerikanska ekonomiska aktiviteten fortsätter att förmörkas av den pågående tur-bulensen på finansmarknaderna och dess negativa effekter på den reala ekonomin. Hushållens mins-kade förmögenhet, begränsad kredittillgång samt nedåtjusterade förväntningar på framtida ekono-miska villkor kommer sannolikt att leda till att hushållens och företagens konsumtion minskar under kommande period. Korrigering av tidigare obalanser och reparering av balansräkningarna kommer sannolikt att ske genom ytterligare deleveraging av finansinstituten och minskning av hushållens

nas begränsade möjligheterna att få handelskrediter men även att uppkomsten av internationella produktionskedjor kan intensifiera en samtidig nedgång i världshandeln. Dessa hot skulle dock kunna mildras genom att de fallande oljepriserna leder till lägre transportkostnader vilket skulle kunna ge stöd för en återhämtning i världshandeln.

Den senaste tidens nedgång i världshandeln återspeglar framför allt den synkroniserade och dju-pa nedgången i den globala efterfrågan. Politiker världen över vidtar åtgärder för att mildra res-triktionerna mot kreditgivning vilket borde leda till förbättringar i handelsfinansiering under det här året. Än så länge finns det emellertid få tecken på förbättringar och det är oklart om vare sig efterfrågan eller handel på världsmarknaden kommer att återhämta sig under den närmaste tiden. Och detta särskilt som den ekonomiska återhämtningen främst är finanspolitiskt driven och detta innebär normalt relativt låg handelsintensitet.

Mot bakgrund härav finns det en ökande risk för protektionism. Den stora depressionen ger be-lägg för att protektionistiska åtgärder kan fördröja återhämtning i världshandeln och leda till att lågkonjunkturen blir längre och mer utdragen i hela världen. Risken för protektionism som under den stora depressionen är begränsad men andra typer av protektionism (t.ex. industripolitik som leder till ekonomisk nationalism eller finansiell protektionistiska åtgärder) skulle kunna bli för-ödande för världsekonomin och världshandeln. Det ligger således i samtliga parters intresse att inte anta åtgärder som leder till protektionism.

13ECB




omvärld

skuldbörda till mer hållbara nivåer. Mot denna bakgrund bör ett omfattande politiskt stimulans-paket ge visst stöd till den ekonomiska aktivite-ten under kommande kvartal. När det gäller pris-utvecklingen, kommer inflationen sannolikt att ligga kvar på låga nivåer till följd av stora pro-duktionsgap samt baseffekter som kan härröras till den tidigare utvecklingen för råvarupriserna.

Den 28 januari 2009 beslutade amerikanska cen-tralbankens Federal Open Market Committee (FOMC) att lämna styrräntan oförändrad på ett intervall på 0 till 0,25 procent. Då styrräntan ligger så nära noll har Federal Reserve vidta-git icke-konventionella åtgärder för att stödja finans marknaderna och stimulera ekonomin.

JaPanI Japan har recessionen fördjupats ytterligare se-naste året, vilket speglar den kraftigt minskade utländska och inhemska efterfrågan. Enligt de första preliminära beräkningarna från det japan-ska regeringskansliet sjönk reala BNP med 3,3 procent på kvartalsbasis fjärde kvartalet 2008. Det var det tredje negativa kvartalet i rad, vil-ket också gjorde att BNP-tillväxten för hela året blev negativ, på 0,7 procent. Kontraktionen fjärde kvartalet berodde främst på nettoexpor-ten. Trots att exporten har varit den faktor som legat bakom Japans expansion de senaste åren, resulterade ett kraftigt fall på 13,9 procent i ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på 3 procent-enheter. Dessutom fördjupades nedgången i fö-

retagens investeringar (-5,3 procent) och privatkonsumtionen hamnade inom det negativa intervallet (-0,4 procent).

Konsumentprisinflationen fortsatte att falla i januari 2009. Den årliga KPI-inflationen föll till 0,0 procent från 0,4 procent i december, främst till följd av ökade produktionsgap. Den årliga KPI-inflationen exklusive livsmedel och energi blev negativ, -0,2 procent i januari. KPI-inflationen låg på 1,4 procent för 2008.

Den ekonomiska aktiviteten förväntas vara fortsatt dämpad den närmaste tiden och exporten kom-mer sannolikt att vara fortsatt svag till följd av sjunkande utländsk efterfrågan. Privatkonsumtionen förväntas bli fortsatt låg till följd av att förhållandena på arbetsmarknaden försämras.

Efter att ha sänkt styrräntan med sammanlagt 40 punkter till 0,1 procent vid sina möten den 31 oktober och den 19 december 2008, beslutade Bank of Japan vid sitt möte den 19 februari 2009 att lämna styrräntan oförändrad. Bank of Japan har istället börjat vidta icke-konventionella penningpo-litiska åtgärder för att stimulera ekonomin.

diagram 2 utvecklingen i viktiga industriekonomier

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

2000

Euroområdet USAJapan Storbritannien

2008200620042002

Produktionstillväxt 1)

(procentuell förändring per kvartal; kvartalsuppgifter)

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

2000

Euroområdet USAJapan Storbritannien

2008200620042002

Inflationstakt 2)

(konsumentpriser; årlig procentuell förändring; månadsuppgifter)

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

2000 2008200620042002

Källor: Nationella uppgifter, BIS, Eurostats och ECB:s beräk-ningar.1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Stor britan-nien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNP-siffrorna har säsongrensats.2) HIKP för euroområdet och Storbritannien; KPI för USA och Japan.


storBritannienI Storbritannien har reala BNP minskat de senaste kvartalen samtidigt som inflationen har sjunkit. Reala BNP minskade med 1,5 procent på kvartalsbasis fjärde kvartalet 2008 och minskningen av reala BNP var relativt brett baserad. Investeringarna minskade snabbt till följd av att företagen står inför svagare efterfrågan, och stramare finansiella villkor ledde till minskad produktion och sysselsättning. Arbetslösheten har ökat avsevärt och låg på 6,3 procent fjärde kvartalet 2008. De flesta indikatorerna för företagens och konsumenternas förtroende fortsatte att försämras i februari 2009 och låg långt under sina långsiktiga genomsnitt. Ekonomin förväntas befinna sig i en uttalad recession under 2009. Den allmänna trenden för huspriserna pekar fortfarande nedåt. Den årliga HIKP-inflationen har varit fortsatt måttlig de senaste månaderna och låg på 3,0 procent i januari och förväntas fortsätta att minska de kommande månaderna. Den 8 januari och den 5 februari 2009 sänkte Bank of Englands penningpolitiska kommitté sin viktigaste styrränta med sammanlagt 100 punkter till 1 procent.

andra euroPeiska länderI de flesta EU-länderna utanför euroområdet har tecken på försvagad ekonomisk aktivitet de senaste kvartalen åtföljts av sjunkande inflation.

I Sverige sjönk BNP per kvartal med 2,4 procent fjärde kvartalet 2008 till följd av stramare finan-siella villkor, svagare utländsk efterfrågan och ökad försiktighet från hushållens sida. Dessa fakto-rer har också haft en dämpande effekt på den ekonomiska aktiviteten i Danmark, där produktionen minskade med 0,4 procent tredje kvartalet. Kortsiktiga indikatorer för aktiviteten pekar på fortsatt svag ekonomisk aktivitet i båda länderna. HIKP-inflationen fortsatte att sjunka i båda länderna efte r att ha nått rekordnivåer sommaren 2008. I Sverige föll HIKP-inflationen till 2 procent i januari 2009 och i Danmark sjönk den till 1,7 procent. Den 15 januari 2009 sänkte Danmarks Nationalbank sin viktigaste styrränta med 75 punkter till 2,75 procent. Den 9 februari beslutade Sveriges riksbank att sänka styrräntan med 100 punkter till 1 procent.

I de största central- och östeuropeiska EU-länderna har den ekonomiska aktiviteten försvagats markant de senaste månaderna. I Ungern backade ekonomin med 1 procent på kvartalsbasis fjärde kvartalet 2008 efter nedgången på 0,1 procent tredje kvartalet. I Tjeckien och Polen mattades den reala BNP-tillväxten av med 0,9 procent respektive 1,2 procent tredje kvartalet. Kortsiktiga indi-katorer pekar på markant försvagning av den ekonomiska aktiviteten i båda länderna. I Rumänien var den reala BNP-tillväxten fortsatt stark under det tredje kvartalet 2008, vilket främst berodde på goda skördar inom jordbrukssektorn, men kortsiktiga indikatorer tyder på en märkbar nedgång de senaste månaderna. I alla fyra länderna har tillväxtutsikterna försämrats betydligt de senaste måna-derna till följd av den ökade riskaversionen mot regionen, stramare finansieringsvillkor och sva-gare internationell handel. Inflationen har ökat de senaste månaderna och nådde i januari 2009 2,4 procent i Ungern, 1,4 procent i Tjeckien och 3,1 procent i Polen. Även i Rumänien har inflationen varit måttlig och låg på 6,4 procent i december 2008 och på 6,8 procent i januari 2009. De senaste månadernas måttliga HIKP-inflation i dessa länder speglar främst de avtagande effekterna av de tidi gare livsmedels- och energiprisökningarna samt svagare ekonomisk aktivitet. Den ökade infla-tionen i Rumänien i januari 2009 berodde främst på den senaste tidens kraftiga försvagning av valu-tan efter som en svag leu leder till samordnade lokala prishöjningar på varor som traditionellt köps i euro och betalas i leu. Alla centralbanker i regionen sänkte sina styrräntor i början av 2009. Den 19 januari sänkte Magyar Nemzeti Bank sin viktigaste styrränta med 50 punkter till 9,5 procent. Den 27 januari beslutade Narodowy Bank Polski att sänka sin viktigaste styrränta med 75 punkter till 4,25 procent. Den 6 februari sänkte Česká národní banka sin viktigaste styrränta med 50 punkter

15ECB




omvärld

till 1,75 procent. Den 4 februari beslutade Banca Naţională a României att sänka sin viktigaste styr-ränta med 25 punkter till 10 procent.

De mindre EU-länderna utanför euroområdet har haft en blandad tillväxtutveckling de senaste kvar-talen. Den ekonomiska aktiviteten i Bulgarien har varit fortsatt relativt stark och de tre baltiska länderna befinner sig för närvarande i en recession. Indikatorer för aktiviteten och förtroendet tyder på att BNP-tillväxten även kommer att avta i Bulgarien. Den årliga HIKP-inflationen har haft en nedåtgående trend i alla fyra länderna, i ett intervall mellan 4,7 procent i Estland och 9,7 procent i Lettland i januari 2009.

I Ryssland dämpades den reala BNP-tillväxten tredje kvartalet 2008 till 6,2 procent på årsbasis från 7,5 procent under andra kvartalet. Preliminära uppgifter tyder på en märkbar avmattning fjärde kvartalet med en negativ tillväxttakt på kvartalsbasis. Ihållande spänningar inom finanssektorn och en betydande minskning av nettokapitalinflöden förväntas dämpa den ekonomiska aktiviteten ytter-ligare. Konsumentprisinflationen har endast sjunkit i begränsad utsträckning från sin toppnotering på cirka 15 procent i mitten av 2008 till 13,4 procent på årsbasis i januari 2009.

tillväXtekonomierna i asienPå tillväxtmarknaderna i Asien har den ekonomiska aktiviteten mattats av betydligt fjärde kvarta-let 2008. De små öppna ekonomierna har drabbats särskilt hårt av den snabba nedgången för den internationella handeln. Den inhemska privatkonsumtionen har varit svag i flera länder till följd av minskat konsumentförtroende, ökad arbetslöshet, stramare finansieringsvillkor och försvagad fastig hetsmarknad. Dessutom har de svaga exportutsikterna bidragit till långsammare investerings-tillväxt. Konsumentprisinflationen har sjunkit till relativt låga nivåer í de flesta länder, vilket har givit centralbankerna utrymme att stimulera penningpolitiken.

I Kina saktade tillväxten av avsevärt de sista månaderna 2008. Reala BNP växte med en årstakt på 6,8 procent sista kvartalet 2008, en betydande nedgång från 9 procent kvartalet innan. Samtidigt som tillgängliga indikatorer tyder på att privatkonsumtionen hittills har varit fortsatt relativt sta-dig, har den reala investeringstillväxten saktat in, främst på grund av minskad byggnadsaktivitet. Exporten sjönk med 4 procent på årsbasis fjärde kvartalet 2008. Handelsöverskottet har dock fort-satt att växa till följd av minskad import till följd av lägre råvarupriser, det höga importinnehållet i exporten samt svagare inhemsk efterfrågan. Detta har gjort att handelsöverskottet ökade till 114 miljarder US-dollar fjärde kvartalet 2008, vilket är 50 procent större än samma kvartal året innan. Konsumentprisinflationen har sjunkit kraftigt och i januari 2009 var konsumentpriserna endast 1 procent högre än ett år tidigare. Inflationssiffrorna förväntas bli negativa de kommande månaderna, till följd av baseffekter. De kinesiska myndigheterna har presenterat en brett urval av åtgärder som syftar till att stödja den ekonomiska tillväxten. Den stimulansinriktade penningpolitiken samt det finanspolitiska paketet som presenterades i november syns redan i den snabba kreditökningen. I januari 2009 var lånestocken 21,3 procent högre är ett år tidigare jämfört med en årlig ökning på 14, 6 procent i november.

I Korea backade reala BNP med en årstakt på 3,4 procent sista kvartalet 2008. Den årliga KPI-inflationen minskade till 3,7 procent i januari från 4,1 procent månaden innan, främst till följd av lägre råvarupriser. I Indien saktade den ekonomiska aktiviteten av och BNP växte med 5,3 procent på årsbasis fjärde kvartalet, jämfört med 7,6 procent tredje kvartalet. Inflationen i grossistledet, som är Reserve Bank of Indias viktigaste inflationsmått, sjönk snabbt från sin rekordnivå på 12,5 pro-cent i juli 2008, till 4,4 procent i januari 2009.


På det hela taget har tillväxtmarknaderna i Asien backat markant eftersom kollapsen för den ut-ländska efterfrågan samt ett antal faktorer har haft negativa effekter på den inhemska efterfrågan. De större och mindre öppna ekonomierna förväntas relativt sett påverkas i mindre utsträckning av den globala ekonomiska avmattningen. Relativt låg aktivitet förväntas i regionen som helhet även om finansiella och penningpolitiska åtgärder sannolikt kommer att ge viss stimulans till den ekono-miska tillväxten.

latinamerikaI Latinamerika saktade takten i den ekonomiska aktiviteten in betydligt fjärde kvartalet 2008 och inflationstrycket var fortsatt relativt högt. I Mexiko var årliga reala BNP -1,6 procent under fjär-de kvartalet 2008 efter att ha varit 1,7 procent tredje kvartalet. På årsbasis låg prisinflationen i genomsnitt på 6,2 procent fjärde kvartalet, vilket är en ökning från 5,5 procent tredje kvartalet 2008. I Argentina minskade den ekonomiska aktiviteten med 0,3 procent fjärde kvartalet 2008 jämfört med tredje kvartalet men ökade ändå med 4,4 procent jämfört med ett år tidigare. På årsbasis låg KPI-inflationen på 7,8 procent i genomsnitt fjärde kvartalet 2008 vilket är en nedgång från 8,9 pro-cent tredje kvartalet. I Brasilien tyder högfrekventa indikatorer på att tillväxten i både inhemsk och utländsk efterfrågan föll fjärde kvartalet och detaljhandelsförsäljningen minskade med i genomsnitt 6,1 procent sista kvartalet 2008 – en nedgång från 9,9 procent tredje kvartalet. Industriproduktionen föll i sin tur med 6,6 procent fjärde kvartalet efter att ha sjunkit med 6,8 procent tredje kvartalet.

Över lag förväntas produktionstillväxten vara fortsatt svag till följd av kollapsen för den utländska efterfrågan, de låga råvarupriserna och de strama finansieringsvillkoren, detta trots det faktum att flera centralbanker i regionen har sänkt sina styrräntor och vidtagit en rad åtgärder för att förbättra likviditetsförhållandena i sin inhemska ekonomi.

1.2 rÅvarumarknader

Oljepriserna har varit i stort sett stabila de se-naste tre månaderna med en minskad volatilitet. Den 3 mars 2009 var priserna på olja 43,8 US-dollar per fat, dvs. omkring 18 procent lägre än nivåerna i slutet av november 2008 (i euro var minskningen cirka 17 procent). På medellång sikt räknar marknadsaktörerna med att priserna förblir höga med terminspriser för december 2010 på omkring 55 US-dollar.

När det gäller efterfrågan påverkar den globala avmattningen utsikterna för efterfrågan i såväl OECD-länderna som i utvecklingsekonomierna negativt. Internationella energimyndigheten har återigen skrivit ned sina bedömningar av olje-efterfrågan för 2009 med ytterligare 0,5 mil-joner fat per dag, vilket tyder på den största minskningen av efterfrågan sedan 1982. På ut-budssidan har OPEC-medlemmar åtagit sig att genomföra utbudsminskningen som beslutades om i december och som omfattar nästan 1 mil-

diagram 3 utvecklingen på råvarumarknaderna

1 kv30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

140

150

120

135

150

165

180

195

210

225

240

255

270

285

300

Brent-råolja (USD/fat; vänster skala)Andra råvaror än energi (USD; index: 2000 = 100; höger skala)

1 kv 2 kv 3 kv 4 kv2008 2009

Källor: Bloomberg och HWWI.

17ECB




omvärld

jon fat per dag i januari 2009. Detta mer än uppväger nedskrivningen av efterfrågan och tycks där-med ha stöttat priserna.

Priserna på andra råvaror än energi har också stabiliserats något. Metallpriserna var fortsatt svaga i spåren av oron för omfattningen av den globala ekonomiska avmattningen men har trots allt upp-visat några tecken på stabilisering. Rörelserna i råvarupriser var blandade, med en återhämtning tidigt under januari till följd av dåliga väderförhållanden i Sydamerika som troligen påverkade skörde utsikterna. Prisindexet för andra råvaror än energi (uttryckt i US-dollar) var sammanlagt om-kring 3 procent lägre mot slutet av februari än under slutet av november 2009.

1.3 utsikterna FÖr euroomrÅdets omvärld

I ljuset av den globala ekonomiska avmattningen och den sammanhängande kraftiga nedgången för den globala handeln, fortsätter utsikterna för utländsk efterfrågan i euroområdet att vara dystra. Den dubbelsiffriga nedgången för handeln i tillväxtländerna i Asien utgör ett oroväckande element när det gäller det synkroniserade raset för världshandeln under fjärde kvartalet. Detta berodde framför-allt på den synkroniserade nedgången i den globala industriproduktionen men försämringstakten tilltog efter konkursen för Lehman Brothers som hade en mycket negativ inverkan på det globala förtroendet. När det gäller utsikterna för den ekonomiska aktiviteten nådde den sammansatta ledan-de indikatorn (CLI) för OECD-länderna för december sin lägsta nivå sedan oljeprischockerna under 1970-talet, vilket bekräftar den kraftiga försämringen av de ekonomiska utsikterna för alla större industriekonomier och större ekonomier utanför OECD som exempelvis Kina, Indien, Ryssland (se diagram 4). Den ofördelaktiga globala eko-nomiska situationen bekräftas av uppgifter från Ifos indikator World Economic Climate, vilken visade en ytterligare nedgång till nya historiska nivåer. Den komponent som visar förväntningar för de kommande sex månaderna har dock för-bättrats något.

De globala ekonomiska prognoserna fortsätter att vara föremål för exceptionellt stor osäker-het men riskbalansen för den globala aktiviteten verkar nu vara mer i balans. Å ena sidan kan de positiva effekterna vara starkare än förväntat från de massiva makroekonomiska stimulanser som är på gång och som reflekterar andra vid-tagna åtgärder. Å andra sidan är oron främst förknippad med risken för att turbulensen på finansmarknaderna ska få en större inverkan på den reala ekonomin samt med risken för ett pro-tektionistiskt tryck och en eventuellt okontrolle-rad utveckling för världsekonomin på grund av globala obalanser.

diagram 4 oecd:s ledande indikatorer

(månadsuppgifter; korrigerat för svängningar)

88

90

92

94

96

98

100

102

104

88

90

92

94

96

98

100

102

104

2008

OECDTillväxtmarknader

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Källa: OECD.Anm. Indikatorn för tillväxtmarknader är ett vägt genomsnitt av de ledande indikatorerna för Brasilien, Ryssland och Kina.


2 Monetär och f inans iell utveckl ing2.1 PenningMängd och Mfi:s kreditgivning

De senaste uppgifterna om penningmängden bekräftar att ökningstakten i M3 fortsätter att avta, vilket stöder uppfattningen att inflationstrycket har minskat. Vissa poster i de monetära finansinsti-tutens balansräkningar påverkas fortsatt kraftigt av den tilltagande turbulensen på finansmarkna-den, med avsevärda omplaceringar mellan till exempel M1 och andra komponenter i M3. Samtidigt är utlåningen till den icke-finansiella privata sektorn fortsatt svag. Om man emellertid bortser från årsslutseffekten, med en negativ utveckling i december som vände och blev positiv i januari, pekar färska uppgifter följaktligen inte på att tillgången till banklån plötsligt har börjat tryta. Samtidigt tycks bankerna fortsätta att banta sina balansräkningar genom att minska sina skulder och göra sig av med tillgångar (s.k. deleveraging), främst utländska tillgångar.

det breda PenningMängdsMåttet M3Den årliga ökningstakten i det breda penning-mängdsmåttet M3 minskade ytterligare till 5,9 procent i januari 2009, från 8,1 procent fjär-de kvartalet 2008 och 9,0 procent tredje kvar-talet (se diagram 5). Den långsammare årliga ökningstakten i det breda penningmängdsmåt-tet och i kreditaggregatet de senaste kvartalen speglar stramare finansieringsvillkor och sva-gare ekonomisk tillväxt.

Nedgången i ökningstakten på kortare sikt var ännu större och 6-månadersförändringen, upp-räknad till årstakt, låg på 4,2 procent i januari, vilket var den lägsta nivån sedan början av 2001. Detta speglade en ökningstakt på -0,8 procent i januari jämfört med månaden innan. Denna siff-ra bör emellertid tolkas med viss försiktighet till följd av eventuella redovisningseffekter i sam-band med årsskiftet.

Den ökande stressen i det finansiella systemet sedan mitten av september har haft ett stort in-flytande på flera av M3:s komponenter och mot-poster. Det kan till exempel konstateras att portföljomläggningar till likvida tillgångar som täcks av statliga garantier från omsättbara instrument som inte täcks av sådana garantier hade en uppåtriktad effekt på hushållens inlåning fjärde kvartalet 2008. Detta uppvägdes av att de icke-finansiella fö-retagen och icke-monetära finansinstituten kraftigt minskade sin M3-inlåning, vilket förmodligen berodde på svagare ekonomiska förhållanden och utsikter.

M3:s huvudkoMPonenterDen omplacering som ägde rum mellan komponenterna i M3 fjärde kvartalet 2008 fortsatte i janua-ri 2009. Den fortsatt långsammare årliga ökningstakten i M3 fjärde kvartalet 2008 och januari 2009 drevs främst av minskade bidrag från omsättbara instrument (dvs. M3–M2) och annan kortfristig inlåning än dagslån (dvs. M2–M1), medan bidraget från M1 ökade (se tabell 1).

diagram 5 M3-ökning

(procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat)

0

2

4

6

8

10

12

14

0

2

4

6

8

10

12

14

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

M3 (årlig ökningstakt)M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt)M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt)

Källa: ECB.

19ECB


den ekonoMiska och Monetära utvecklingen

Monetär och finansiell

utveckling

Under fjärde kvartalet 2008 steg den årliga ökningstakten i M1 till 2,7 procent, från 0,6 procent tredje kvartalet. I januari 2009 ökade takten ytterligare till 5,2 procent (se diagram 6). Den snab-bare ökningstakten i M1 fjärde kvartalet speglade utvecklingen i båda komponenterna. Den årliga öknings takten i utelöpande sedlar och mynt var fortsatt hög på 13,7 procent i januari, efter att ha ökat från 7,5 procent tredje kvartalet till 12,4 procent fjärde kvartalet 2008. I september och oktober var efterfrågan på sedlar och mynt ovanligt hög, vilket förmodligen delvis berodde på efterfrågan från hemmahörande utanför euroområdet. Samtidigt steg den årliga ökningstakten för dagslån till 3,6 procent i januari, från 0,8 procent fjärde kvartalet och -0,7 procent tredje kvartalet.

Den högre efterfrågan på dagslån understöddes av att alternativkostnaderna för innehav av sådana instrument minskade, vilket ledde till omplaceringar från kortfristig inlåning till dagslån. Det för-sämrade förtroendet hos konsumenterna och de stigande p/e-talen innebär dessutom att investe-rarna nu tenderar att föredra likvida medel. I en sådan situation kan dagslån användas för att tillfäl-ligt parkera medel medan man överför dem mellan andra tillgångsklasser. Man får emellertid inte glömma bort att årsslutseffekten kan ha ökat volatiliteten i ökningstakten för dagslån.

Annan kortfristig inlåning än dagslån stod fortsatt för det största bidraget till den årliga ökningen i M3. Den årliga ökningstakten för denna inlåning dämpades emellertid ytterligare till 9,7 procent i januari, från 15,7 procent fjärde kvartalet och 18,9 procent tredje kvartalet.

Denna utveckling speglar främst en nedgång i den årliga efterfrågan på inlåning med en överens-kommen löptid upp till två år (kortfristig tidsbunden inlåning), som föll till 14,3 procent i januari, från 29,1 procent fjärde kvartalet och 37,6 procent tredje kvartalet. Däremot ökade inlåning med

tabell 1 sammanfattningstabell över monetära variabler

(kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat)

Utestående i procent av M3 1)

Årliga ökningstakter2001 1 kv

2008 2 kv

2008 3 kv

2008 4 kv

2008 dec

2009 jan

M1 43,6 3,8 2,3 0,6 2,7 3,3 5,2 Utelöpande sedlar och mynt 7,6 7,8 7,8 7,5 12,4 13,4 13,7 Dagslån 36,0 3,0 1,2 -0,7 0,8 1,4 3,6

M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) 42,4 18,4 19,3 18,9 15,7 13,6 9,7 Inlåning med löptid på upp till och med 2 år 25,4 41,4 40,4 37,6 29,1 23,3 14,3 Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader 17,0 -3,3 -2,3 -2,0 -0,8 1,0 3,7

M2 86,0 10,3 10,0 9,1 8,9 8,2 7,4 M3 - M2 (= omsättbara instrument) 14,0 16,3 10,3 8,9 4,1 3,7 -2,4 M3 100,0 11,2 10,1 9,0 8,1 7,5 5,9

Kreditgivning till hemmahörande i euro-området

10,0 9,6 9,1 7,3 6,2 6,0

Kreditgivning till den offentliga sektorn -2,5 -1,2 0,6 1,7 3,1 5,2 Lån till den offentliga sektorn -0,9 0,8 2,2 2,9 1,3 2,4

Kreditgivning till den privata sektorn 12,7 11,9 10,8 8,4 6,8 6,1 Lån till den privata sektorn 11,1 10,5 9,1 7,3 5,8 5,0

Lån till den privata sektorn justerat för försälj-ning och värdepapperisering av lån) 12,0 11,5 10,2 8,6 7,3 6,7

Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 6,8 4,5 3,3 1,0 -0,5 0,4

Källa: ECB.1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.


upp till tre månaders uppsägningstid (kortfristigt sparande) i en årstakt på 3,7 procent i januari, från -0,8 procent fjärde kvartalet och -2,0 pro-cent tredje kvartalet.

Den olikartade utvecklingen mellan de olika typerna av kortfristig inlåning speglar förmod-ligen den ökade stressen i det finansiella syste-met, samt avkastningshänsyn. Enligt uppgifter om räntor som finns tillgängliga fram till och med december föll räntan på kortfristig tidsbun-den inlåning kraftigt i november och december och spreaden gentemot räntan på dagslån och kortfristigt sparande krympte avsevärt.

Årstakten för omsättbara instrument som in-går i M3 minskade ytterligare till -2,4 procent i januari, från 4,1 procent fjärde kvartalet och 8,9 procent tredje kvartalet. Detta berodde på de betydligt långsammare årliga ökningstakterna för räntebärande värdepapper med en löptid på upp till två år och repoavtal. Däremot var ök-ningstakten för andelar i penningmarknadsfon-der (den största delkomponenten) i stort sett

oförändrad sett till kvartalsgenomsnitt, trots volatila månadsflöden till och från detta instrument. Faktum är att kraftiga utflöden registrerades för andelar i penningmarknadsfonder i september och oktober i kölvattnet av Lehman Brothers konkurs. Detta speglade investerarnas oro över kvalite-ten på vissa av tillgångarna i penningmarknadsfonder och därmed över kapitalsäkerheten för deras investeringar. Mellan november och januari registrerades åter inflöden för sådana fonder, trots att de utvidgade systemen för insättningsgarantier som tillkännagavs inte omfattade detta instrument. Detta tyder på att de farhågor som invånarna i euroområdet tillfälligt hyste med avseende på kvali-teten på detta instrument har skingrats.

Den årliga ökningstakten i M3-inlåning – som omfattar kortfristig inlåning och repoavtal och är det bredaste penningmått för vilket det finns tillförlitlig information om sektoriella innehav – föll till 9,2 procent fjärde kvartalet, från 10,2 procent tredje kvartalet. Denna dämpning fortsatte i januari då den årliga ökningstakten föll till 7,4 procent, från 8,3 procent i december.

Den årliga ökningstakten i hushållens M3-inlåning, som står för det största bidraget till den totala ökningstakten i M3-inlåningen, steg till 9,5 procent fjärde kvartalet 2008, från 9,0 procent tredje kvartalet. Om man emellertid tittar på månadssiffror minskade den årliga ökningstakten i hushål-lens M3-inlåning i januari till 8,7 procent, från 8,9 procent i december (se diagram 7).

Den årliga ökningstakten i icke-finansiella företags M3-inlåning dämpades ytterligare till 3,5 pro-cent fjärde kvartalet 2008 (från 6,7 procent kvartalet innan). Om man emellertid tittar på månads-siffror steg den åter i januari till 1,9 procent, från 0,4 procent i december. Om man bortser från dessa månadsutvecklingar speglar den minskade ackumuleringen av likviditet sannolikt de icke-finansiella företagens fortsatt försämrade vinsttillväxt. Det kan emellertid också bero på de för-sämrade finansieringsvillkoren, som kan ha lett till att företagen – framför allt de mindre företagen

diagram 6 huvudkomponenter i M3

(årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat)

-4

0

4

8

12

16

20

24

-4

0

4

8

12

16

20

24

M1Övrig kortfristig inlåningOmsättbara instrument

2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.

21ECB




utveckling

– använde balanserade vinstmedel och inlåning för att finansiera fasta investeringar och rörelse-kapital i stället för att utnyttja potentiellt mindre lättillgängliga banklån.

Den årliga ökningstakten i M3-inlåningen från andra icke-monetära finansinstitut än försäk-ringsföretag och pensionsinstitut minskade både fjärde kvartalet 2008 och i januari 2009. Trots denna dämpning var den årliga ökningstakten i M3-inlåningen från denna sektor fortfarande mycket högre än inom andra sektorer, vilket förmodligen beror på att investeringsfonder har ett ökat behov av likviditetsreserver för att kun-na tillgodose eventuella uttag i det nuvarande marknadsläget. Samtidigt kan utvecklingen i de-cember och januari också spegla redovisnings-effekter i samband med årsskiftet.

M3:s viktigaste MotPosterNär det gäller motposterna till M3 fortsatte tak-ten i de monetära finansinstitutens totala kredit-givning till hemmahörande i euroområdet att minska från 9,1 procent tredje kvartalet till 7,3 pro-cent fjärde kvartalet 2008 och 6,0 procent i januari 2009 (se tabell 1). Detta berodde på den stora minskningen av MFI:s kreditgivning till den privata sektorn, som delvis uppvägdes av en kraftigt ökad kreditgivning till den offentliga sektorn.

Den årliga ökningstakten i MFI:s kreditgivning till den offentliga sektorn steg till 1,7 procent fjärde kvartalet, från 0,7 procent tredje kvartalet, och ytterligare till 5,2 procent i januari. Uppgången be-rodde främst på de stora inflödena till MFI-sektorns innehav av statspapper mellan november och januari, efter utflödena i september och oktober.

Den årliga ökningstakten i MFI:s kreditgivning till den privata sektorn fortsatte att minska från 10,8 procent tredje kvartalet till 8,4 procent fjärde kvartalet och 6,1 procent i januari. Denna lång-sammare ökningstakt speglar utvecklingen i alla delkomponenter. Den årliga ökningstakten i MFI:s innehav av andra värdepapper än aktier utgivna av den privata sektorn minskade från 36,6 procent tredje kvartalet till 30,6 procent fjärde kvartalet, för att därefter falla ytterligare till 29,8 procent i januari. Denna långsammare takt berodde främst på en baseffekt som döljer stora inflöden under de sista månaderna 2008 – när MFI köpte värdepapper utfärdade av andra icke-monetära finansinstitut än försäkringsföretag och pensionsinstitut – och ett svagt månadsinflöde i januari.

Den årliga ökningstakten i MFI:s innehav av aktier och andra ägarandelar minskade från 6,0 procent tredje kvartalet 2008 till -1,2 procent fjärde kvartalet, för att därefter falla ytterligare till -7,2 pro-cent i januari. Denna kraftiga nedgång i MFI:s innehav av dessa instrument beror förmodligen på bankernas behov att banta sina balansräkningar genom att minska sina skulder och göra sig av med tillgångar (s.k. deleveraging) när trycket på deras balansräkningar ökade till följd av den tilltagande turbulensen på finansmarknaden. Följaktligen har MFI:s förmåga att minska sina innehav av värde-papper gjort att ökningstakten i bankernas utlåning till den privata sektorn inte har fallit lika mycket

diagram 7 kortfristig inlåning och repoavtal

(årlig procentuell förändring; ej säsongrensat eller kalenderkorrigerat)

0

5

10

15

20

25

30

0

5

10

15

20

25

30

2004

Icke-finansiella företagHushållFinansinstitut

2008200720062005

Källa: ECB.Anm. MFI-sektorn exklusive Eurosystemet.


som den annars skulle ha gjort med tanke på den inverkan som den växande finansoron har haft på bankernas finansieringsvillkor.

Den årliga ökningstakten i MFI:s utlåning till den privata sektorn – som är den största komponen-ten i kreditgivningen till den privata sektorn – fortsatte att minska från 9,1 procent tredje kvartalet 2008 till 7,3 procent fjärde kvartalet och 5,0 procent i januari (se tabell 1). Lånetillväxtens storlek snedvrids nedåt på grund av effekterna av värdepapperisering med överföring av tillgångar, som har varit mycket omfattande de senaste månaderna. Korrigerat för denna effekt var den årliga ök-ningstakten i utlåningen till den privata sektorn 6,7 procent i januari, dvs. mer än 1½ procentenhet högre än den okorrigerade siffran.

Den senaste dämpningen av den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn har varit brett baserad på olika utlåningssektorer. För andra icke-monetära finansinstitut än försäkringsföre-tag och pensionsinstitut föll ökningstakten från 22,1 procent tredje kvartalet till 14,3 procent fjärde kvartalet 2008 och 7,7 procent i januari. Detta kan delvis bero på en totalt sett dämpad finansför-medling, som kan påverka icke-monetära finansinstitut mer än banker.

Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag föll till 11,3 procent fjärde kvar-talet och 8,8 procent i januari, från 12,8 procent tredje kvartalet. Den kvartalsvisa ökningstakten, uppräknad till årstakt, (som är en indikation på den kortfristiga utvecklingen) minskade emellertid ännu mer till ca 4 procent i december och 3 procent i januari, från 10 procent i september. Medan låneflödet var negativt i december, vände det och blev åter positivt i januari. Om man bortser från utvecklingen runt årsskiftet bekräftas att utlåningen har mattas av, men det finns inget som tyder på att tillgången på banklån plötsligt började tryta efter det att den finansiella turbulensen tilltog i sep-tember. Att utlåningen till icke-finansiella företag har dämpats beror därför i första hand på de för-sämrade ekonomiska utsikterna i euroområdet. Dessa försämrade utsikter leder till att företagen inte vill låna lika mycket men påverkar även kreditinstitutens bedömningar av låntagarnas riskprofiler och därmed de kreditvillkor som de erbjuder. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen minskade till 2,9 procent fjärde kvartalet och 1,2 procent i januari, från 4,0 procent tredje kvartalet (se avsnitten 2.6 och 2.7 för mer information om låneutvecklingen inom olika sektorer).

Bland M3:s övriga motposter har den årliga ökningstakten i MFI:s långfristiga finansiella skul-der (exklusive eget kapital) fallit ytterligare de senaste kvartalen (se diagram 8), till 1,0 procent fjärde kvartalet och 0,4 procent i januari, från 3,3 procent tredje kvartalet. Denna nedgång speg-lar den långsammare ökningstakten i både inlåning med en överenskommen löptid på över två år och i räntebärande värdepapper med en överenskommen löptid på över två år. I synnerhet kan den tilltagande osäkerheten på finansmarknaden ha uppmuntrat omplaceringar från långfristig till mer likvid kortfristig inlåning och gjort den privata sektorn ovillig att inneha räntebärande värdepapper utfärdade av MFI. I januari registrerades emellertid ett stort flöde till räntebärande värdepapper med en löptid på över två år, vilket tyder på att det nu kanske inte är lika svårt att erhålla finansiering genom denna källa utanför MFI-sektorn, vilket sannolikt beror på att vissa av de berörda värdepap-peren omfattas av statliga garantier.

När det gäller eget kapital steg den årliga ökningstakten både fjärde kvartalet 2008 och i januari 2009, och det genomsnittliga kvartalsflödet var det högsta sedan 2004, vilket i varierande omfatt-ning berodde på de offentliga och privata kapitalinjektionerna till kreditinstitut de senaste måna-derna.

23ECB




utveckling

MFI:s nettotillgångar gentemot utlandet redovisade slutligen ett kraftigt månadsutflöde på 117 mil-jarder euro i januari, efter fem månader med inflöden. Detta berodde på att tillgångarna gentemot utlandet fortsatte att minska under denna månad, medan skulderna gentemot utlandet ökade. Detta nettoutflöde gjorde att den årliga nedgången i MFI:s nettoställning gentemot utlandet ökade till 235 miljarder euro i januari, från 119 miljarder euro i december (se diagram 9). Utvecklingen i ut-ländska tillgångar stöder uppfattningen att MFI-sektorns affärer med hemmahörande utanför euro-området minskar, vilket bidrar till kreditinstitutets deleveraging.

Sammanfattningsvis finns det för närvarande inte några tydliga tecken på att utbudsbegränsningar har strypt tillgången på krediter. Det kan emellertid inte uteslutas att utbudsfaktorer kan få en vik-tig roll framöver – vilket till exempel antyds av den senaste tidens åtstramning av kreditkraven till följd av bankernas finansieringsvillkor.

likviditetsförhållanden i eurooMrådetTill följd av utvecklingen i det nominella penningmängdsgapet började ackumuleringen av likvidi-tet i euroområdet sakta att dämpas fjärde kvartalet 2008, vilket fortsatte i januari 2009. Samtidigt ökade det reala penningmängdsgapet ytterligare fjärde kvartalet 2008, men visade tecken på att mattas i januari (se diagrammen 10 och 11). Sådana likviditetsmått måste emellertid tolkas med försiktighet eftersom de bygger på en bedömning av vad som utgör ett balanserat penninginnehav, vilket alltid är osäkert och särskilt för närvarande. Faktum är att spannet mellan de olika måtten på penningmängdsgap måste ses som ett tecken på den stora osäkerhet som för närvarande präglar lik-

diagram 8 M3 och Mfi:s långfristiga finansiella skulder

(årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat)

MB0903_EN_SEC2_Chart8

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

M3Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital)

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.

diagram 9 Motposter till M3

(årliga flöden; miljarder euro; säsongrensat och kalenderkorrigerat)

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

Kredit till privata sektorn (1)Kredit till offentliga sektorn (2)Utländska tillgångar, netto (3)Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) (4)Andra motposter (inklusive eget kapital) (5)M3

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.Anm. M3 redovisas bara som referensobjekt (M3=1+2+3–4+5).Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) redovisas med omvänt tecken eftersom de utgör MFI-sektorns skulder.


viditetsläget i euroområdet. Trots dessa förbehåll pekar informationen på det hela taget på en tydlig ackumulering av likviditet de senaste åren.

Sammanfattningsvis bekräftar de senaste uppgifterna den långsammare takten i penningmängds-ökningen i euroområdet och tyder på att denna trend kan ha förstärkts kring årsskiftet. Penningmängdsutvecklingen stöder därför bedömningen att inflationstrycket håller på att minska. På kort sikt är det för närvarande osannolikt att den ackumulerade likviditeten kommer att användas för överdriven konsumtion och därmed leda till ett inflationstryck. På längre sikt kommer riskerna för prisstabiliteten emellertid att vara beroende av i vilken omfattning den ackumulerade likvidi-teten absorberas av s.k. deleveraging. Det behövs emellertid flera uppgifter för att kunna bedöma om den kraftigare dämpningen av penningmängdsökningen den senaste tiden eller det minskade låneflödet markerar en vändpunkt i penning- och kreditutvecklingen efter upptrappningen av den finansiella turbulensen i mitten av september.

diagram 10 uppskattningar av det nominella penningmängdsgapet1)

(procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0)

-202468

101214161820222426

-202468101214161820222426

Nominellt gap baserat på officiella M3Nominellt gap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2)

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.1) Det nominella penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den nivå på M3 som hade uppkommit om M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4,5 % sedan december 1998 (basperiod).2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln ”Monetary analysis in real time”, Monthly Bulletin, oktober 2004.

diagram 11 uppskattningar av det reala penningmängdsgapet 1)

(procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0)

-202468

101214161820222426

-202468101214161820222426

Realt penningmängdsgap baserat på officiella M3Realt penningmängdsgap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2)

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.1) Det reala penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå deflaterad med HIKP och den deflaterade nivå på M3 som hade uppkommit om nominella M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4,5 % och HIKP-inflationen legat i linje med ECB:s definition på prisstabilitet, med december 1998 som basperiod.2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln ”Monetary analysis in real time”, Monthly Bulletin, oktober 2004.

25ECB




utveckling

2.2 den icke-finansiella sektorns och institutionella investerares finansiella investeringar

Under tredje kvartalet 2008 minskade årstakten i den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investeringar ytterligare. Utvecklingen varierade emellertid för hushåll, icke-finansiella företag och offentlig sektor. De årliga utflödena från investeringsfonder ökade kraftigt tredje kvartalet till följd av omfattande uttag, främst från aktiefonder. Årstakten för försäkringsföretags och pensions-instituts finansiella investeringar var i stort sett oförändrad tredje kvartalet 2008.

icke-finansiella sektorerUnder tredje kvartalet 2008 (som är det senaste kvartal för vilket det finns tillgängliga uppgifter) fortsatte årstakten för den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investeringar att minska, till 3,2 procent från 3,4 procent kvartalet innan (se tabell 2). Utvecklingen varierar dock för de olika investeringsinstrumenten: årstakten steg för både räntebärande värdepapper och sedlar, mynt och inlåning, medan den sjönk när det gäller försäkringstekniska reserver och ”övriga” finansiella in-strument (inbegripet derivat och handelskrediter). Samtidigt var förändringen på årsbasis för både fondandelar och aktier och annat kapital i stort sett oförändrad.

Den långsammare ökningstakt som observerats i de samlade finansiella investeringarna tredje kvar-talet 2008 döljer också en olikartad utveckling mellan de olika sektorerna (se diagram 12). Den årliga ökningstakten i den offentliga sektorns finansiella investeringar steg något, men låg fortsatt kvar nära noll. Däremot minskade den årliga ökningstakten ytterligare i icke-finansiella företags investeringar (om än med mindre än under tidigare kvartal) till 4,1 procent, och takten för hushål-lens finansiella investeringar fortsatte att dämpas till 2,9 procent. Båda dessa ökningstakter var de lägsta sedan starten av etapp tre av EMU. För närmare information om utvecklingen i fråga om den

tabell 2 euroområdets icke-finansiella företags finansiella investeringar

Utestående i procent av finansiella tillgångar1)

Årliga ökningstakter

2006 2 kv

2006 3 kv

2006 4 kv

2007 1 kv

2007 2 kv

2007 3 kv

2007 4 kv

2008 1 kv

2008 2 kv

2008 3 kv

Finansiella investeringar 100 5,0 4,8 4,9 5,0 5,3 5,0 4,6 4,1 3,4 3,2 Sedlar, mynt och inlåning 24 6,4 7,1 6,9 7,3 7,9 7,3 6,8 6,6 5,5 5,7 Räntebärande värdepapper, exklusive finansiella derivat 6 2,0 4,3 6,7 5,5 4,1 2,9 3,4 2,4 1,0 1,4

varav: kortfristiga 1 4,6 7,4 17,8 14,0 15,9 27,5 33,1 26,0 6,7 -3,9 varav: långfristiga 5 1,8 4,0 5,8 4,6 3,0 0,5 0,7 0,0 0,4 2,0

Aktier och annat kapital exklusive fondandelar 30 3,0 2,2 2,0 2,1 2,4 2,9 3,3 3,6 3,5 3,4

varav: noterade aktier 7 -0,1 0,6 -0,2 1,0 1,6 1,8 3,1 3,8 4,2 4,9 varav: onoterade aktier och annat kapital 22 4,1 2,8 2,8 2,6 2,7 3,4 3,3 3,5 3,3 2,8

Fondandelar 6 2,2 0,3 -0,1 0,3 0,4 -1,7 -3,5 -4,9 -6,3 -6,2 Försäkringstekniska reserver 16 7,4 7,2 6,6 6,3 6,2 5,9 5,5 5,1 4,9 4,6 Övrigt 2) 19 6,9 6,8 7,5 8,5 8,6 8,7 6,9 5,0 3,8 2,5 M33) 8,4 8,5 10,0 11,0 10,9 11,4 11,5 10,0 9,6 8,7

Källa: ECB.1) Vid utgången av senast föreliggande kvartal. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.2) Övriga finansiella tillgångar omfattar lån, finansiella derivat och övriga tillgångar, vilket i sin tur omfattar handelskrediter som beviljats av icke-finansiella företag.3) Vid kvartalets slut. Penningmängdsmåttet M3 omfattar euroområdets icke-MFI:s (dvs. den icke-finansiella sektorn och icke-monetära finansiella företag) innehav av penninginstrument hos euroområdets MFI och staten.


privata sektorns finansiella investeringar, se av-snitten 2.6 och 2.7.

institutionella investerareUnder tredje kvartalet 2008 fortsatte värdet av euroområdets investeringsfonders samlade till-gångar (exklusive penningmarknadsfonder) att kraftigt minska, med 20,0 procent jämfört med samma kvartal året innan (efter att ha minskat med 16,3 procent andra kvartalet jämfört med samma kvartal året innan). Denna minskning jämfört med förgående år berodde främst på att värdet av investeringsfonders samlade innehav av aktier och andra ägarandelar föll men även, om än i mindre omfattning, på att värdet på deras innehav av andelar i investeringsfonder föll. Uppgifter om transaktioner pekar på ett årligt nettoutflöde från investeringsfonder, men tyder också på att merparten av minskningen av värdet på investeringsfonders samlade till-gångar tredje kvartalet 2008, jämfört med samma period året innan, beror på värderings-effekter.

Uppgifter från EFAMA1 för olika typer av investeringsfonders nettoförsäljning tredje kvar talet 2008 tyder på fortsatt kraftiga år-liga nettoutflöden från både aktiefonder och obligationsfonder. När det gäller obligations-fonder var utflödet emellertid något mindre jämfört med kvartalet innan (se diagram 13). Marginella utflöden registrerades för bland-fonder/balanse rade fonder tredje kvartalet, efter kraftiga inflöden det årets första kvartal. Det årliga inflödet för penningmarknads fonder ökade något jämfört med kvartalet innan. Sammantaget tyder den senaste utvecklingen på att dämpningen av det relativt stora inflödet till investeringsfonder 2005 och 2006 fortsatte 2008.

Den årliga ökningstakten i försäkringsföretags och pensionsinstituts totala finansiella inves-teringar i euroområdet var i stort sett oför-ändrad på 4,5 procent tredje kvartalet 2008

1 EFAMA (European Fund and Asset Management Association) tillhandahåller information om nettoomsättning för (eller nettoinflöden till) aktie- och obligationsfonder som är öppna för allmänheten och löpande säljer nya andelar i Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Se rutan ”Nettoflöden till och från aktie- och obligationsfonder i euroområdet” i ECB:s månadsrapport för juni 2004 för mer information.

diagram 12 de icke-finansiella sektorernas finansiella investeringar

(årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter)


-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

2000 20082007200620052004200320022001

HushållIcke-finansiella företagOffentliga sektornIcke-finansiella sektorer

Källa: ECB.

diagram 13 årliga nettoflöden till värdepappersfonder (fördelade på kategorier)(miljarder euro)


-160-140-120-100-80-60-40-20

020406080

100120140160

-160-140-120-100-80-60-40-20020406080100120140160

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

PenningmarknadsfonderAktiefonder 1)

Balanserade fonder 1)

Obligationsfonder 1)

Källor: ECB och EFAMA.1) ECB:s beräkningar baseras på nationella data från EFAMA.

27ECB




utveckling

(se diagram 14). Utvecklingen varierade dock mellan de olika investeringsinstrumenten. Bidragen från räntebärande värdepapper, ono-terade aktie r och annat kapital samt fondande-lar ökade, medan bidragen från noterade aktier och övriga finansiella investeringar minskade. På det hela taget bekräftar dessa siffror den svagare tillväxten i försäkringsföretags och pensions instituts finansiella investeringar i lin-je med den icke-finansiella sektorns minskade investeringar i försäkrings- och pensionspro-dukter.

2.3 PenningMarknadsräntor

Under de senaste tre månaderna har penning-marknadsräntorna fortsatt att falla mycket kraftigt från de höga nivåer som observerades i början av fjärde kvartalet 2008 efter intensi-fieringen och spridningen av den finansiella turbulensen i kölvattnet av Lehman Brothers kollaps i september 2008. Närmare bestämt har räntorna fallit kraftigt på både lån mot och utan säkerhet och över alla löptider, i linje med förväntningar om lägre ECB-räntor och mot bakgrund av omfattande statliga finansiella räddningspaket. Totalt sett har penningmarkna-dens avkastningskurva varit fortsatt flack sedan d ecember 2008. Samtidigt krympte gradvis skillnaden mellan marknadsräntor på lån mot respek-tive utan säkerhet, även om den fortfarande är relativt stor. Eurosystemets likviditetsförvaltning bidrog till att det inte uppstod några störningar på finansmarknaderna i samband med årsskiftet.

Penningmarknadsräntorna på lån utan säkerhet fortsatte att sjunka för alla löptider under de första två månaderna 2009. Takten i denna nedgång, som började i mitten av oktober, var relativt kon-stant under denna period. Denna utveckling är förenlig med och speglar till stor del marknadens förväntningar om ytterligare sänkningar av ECB-räntorna de kommande månaderna. Den 4 mars 2009 låg 1 månads, 3 månaders, 5 månaders, 6 månaders och 12 månaders Euribor på 1,48 procent, 1,78 procent, 1,98 procent respektive 1,99 procent, dvs. 175, 179, 174 och 171 punkter lägre än den 5 december 2008 (se diagram 15).

Skillnaden mellan 12 månaders och 1 månads Euribor uppgick till 52 punkter den 4 mars, jämfört med 47 punkter i början av december (se diagram 15). Totalt sett har penningmarknadens avkast-ningskurva varit relativt stabil sedan december.

Skillnaden mellan Euriborräntor på lån utan säkerhet och räntor på lån mot säkerhet (t.ex. Eurepo eller de som härleds ur Eonia-swapindex) har gradvis minskat sedan december. Skillnaden mellan räntan på lån med en löptid på tre månader låg på 91 punkter den 4 mars, dvs. en kraftig nedgång

diagram 14 försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar



-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Värdepapper, exklusive finansiella derivatNoterade aktierOnoterade aktier och annat kapitalFondandelarÖvrigt 1)

Totalt finansiella tillgångar

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.1) Det inkluderar lån, inlåning, försäkringstekniska reserver, övriga tillgångar och finansiella derivat.


jämfört med toppnoteringen på 184 punkter i slutet av oktober. Dessa nivåer är emellertid be-tydligt högre än de 59 punkter som observera-des den 3 september 2008 och framför allt högre än de nivåer som observerades tidigare under denna period med finansiell turbulens (se dia-gram 16).

De implicita räntorna i 3 månaders Euribor-futures som förfaller i mars, juni och septem-ber 2009 låg på 1,595 procent, 1,415 procent respektive 1,450 procent den 4 mars, dvs. 108, 102 och 100 punkter lägre jämfört med nivåerna den 5 december 2008 (se diagram 17). Den im-plicita volatilitet som kan härledas ur optioner på 3 månaders Euribor-futures var i stort sett fortsatt oförändrad totalt sett, undantaget vissa fluktuationer, med toppar i mitten av januari (se diagram 18).

När det gäller de mycket korta räntorna har Eonia fallit kraftigt sedan oktober 2008. Nedgången i Eonia sedan december 2008 beror främst på ECB-rådets beslut att sänka ECB-

diagram 15 Penningmarknadsräntor

(procent per år; dagliga uppgifter)

1,21,51,82,12,42,73,03,33,63,94,24,54,85,15,45,76,0

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

jul okt jan apr jul okt jan

1-månads Euribor (vänster skala) 3-månaders Euribor (vänster skala)12-månaders Euribor (vänster skala)Differens mellan 12-månaders och 1-månads Euribor (höger skala)

2007 2008 2009

Källor: ECB och Reuters.

diagram 16 3-månaders eurepo, euribor och ränteswappar på dagslån (ois)


0,751,001,251,501,752,002,252,502,753,003,253,503,754,004,254,504,755,005,255,50

0,751,001,251,501,752,002,252,502,753,003,253,503,754,004,254,504,755,005,255,50

2009

3-månaders Eurepo3-månaders OIS3-månaders Euribor

okt2007

jan2008

apr jul okt jan

Källor: ECB, Bloomberg och Reuters.

diagram 17 3-månadersräntor och terminsräntor i euroområdet


0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

3-månaders EuriborTerminsräntor den 3 december 2008Terminsräntor den 4 mars 2009

mar jun sep mar jun sepdec2008 2009

Källa: Reuters.Anm. 3-månaders terminskontrakt med förfall i slutet av inne-varande kvartal och de tre kommande kvartalen enligt noteringar på Liffe.

29ECB




utveckling

räntorna med 75 punkter den 4 december och med 50 punkter den 15 januari. Den speglar också den stora mängd likviditet som sköts till genom Eurosystemets transaktioner, särskilt efter beslutet den 15 oktober om att ändra de regelbundna veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktioner-na till fastränteanbud med full tilldelning. Detta visade sig vara ett bra sätt att hantera bankernas ökade behov av likviditet mot slutet av året (för närmare information om denna utveckling och ECB:s likviditetstransaktioner, se ruta 2). Dessutom har det faktum att korridoren åter breddades till 200 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna från och med den 21 januari bidragit till den kraftiga nedgången i Eonia. Den 4 mars låg Eonia på 1,283 procent, jämfört med 2,894 procent den 5 december (se diagram 19).

diagram 18 implicit volatilitet härledd ur optioner på 3-månaders euribor-terminskontrakt med förfall i mars 2009(procent per år; punkter; dagliga uppgifter)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

0102030405060708090100110120130140150160170180190200210

2008

Procent per år (vänster skala)Punkter (höger skala)

sep okt nov dec jan feb2009

Källor: Bloomberg, Reuters och ECB:s beräkningar.Anm. Punktmåttet erhålls genom att den implicita volatiliteten i procent multipliceras med motsvarande ränta (se även rutan ”Measure of implied volatility derived from options on shortterm interest rate futures”, Monthly Bulletin, maj 2002).

diagram 19 ecb:s räntor och dagslåneräntan


0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

jan apr jul okt jan apr jul okt jan janapr jul okt

Lägsta anbudsränta/fasta ränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionernaInlåningsräntaDagslåneränta (Eonia)Marginalränta i de huvudsakliga refinansierings-transaktionernaUtlåningsränta

2008 20092006 2007

Källor: ECB och Reuters.


ruta 2

likviditetsförhållanden och PenningPolitiska transaktioner från den 12 noveMber 2008 till den 10 februari 2009.

I denna ruta beskrivs ECB:s likviditetshantering under de tre uppfyllandeperioder som avslu-tades den 9 december 2008, den 20 januari 2009 och den 10 februari 2009. Under perioden fortsatte ECB att tillämpa de flesta åtgärder som introducerades i oktober 2008 som svar på den ökande oron på finansmarknaden.

Alla refinansieringstransaktioner i euro och US-dollar fortsatte att genomföras till fast ränta (samma som ECB:s styrränta vid transaktioner i euro) och full tilldelning, dvs. alla bud accep-terades. Dessutom accepterades, temporärt, ett större urval säkerheter för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner. Fram till slutet av 2009 kommer den utökade listan över godtagbara säkerheter att omfatta t.ex. ett antal skuldinstrument denominerade i utländsk valuta och ba-seras på en ratingtröskel på BBB+ i stället för A-. I samarbete med andra centralbanker ut ökade ECB, i december 2008 sitt tillhanda-hållande av US-dollar till motparter genom US Federal Reserve’s Term Auction Facility (inledningsvis via både repor och swappar) till slutet av första kvartalet 2009. ECB förlängde sitt tillhandahållande av schweizerfranc (via swapptransaktioner) till slutet av april 2009. Swapptransaktionerna i US-dollar upphörde i slutet av januari 2009 p.g.a. låg efterfrågan och refinansiering i US-dollar erbjöds därefter en-dast i form av repor.

I oktober 2008, när penningmarknaden var ut-satt för stora störningar, minskade ECB-rådet tillfälligt bredden på korridoren för de stående faciliteterna till 100 punkter runt styrräntan. I december 2008 beslutade ECB-rådet att bred-da korridoren igen till 200 punkter fr.o.m. den 21 januari 2009 för att försöka återställa inter-bankmarknaden.

Penningmarknaden i euro visade vissa tecken på återhämtning under den granskade perio-den. Detta är uppenbart, t.ex. från den stadiga nedgången som kunnat observeras i spreadarna mellan osäkrade (t.ex. EURIBOR) och säkrade (t.ex. EUREPO) utlåningsräntor.

diagram a banksystemets lividitetsbehov och likviditetstillförsel

(miljarder euro; genomsnitt per dag för hela perioden anges vid varje post)

900800700600500400300200100

0-100-200-300-400-500-600-700-800-900

9008007006005004003002001000

-100-200-300-400-500-600-700-800-900

Lik-viditets-tillförsel

Likviditets-behov

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 256,9 miljarder euro Långfristiga refinansieringstransaktioner: 551,1 miljarder euroAvistabehållningar: 220,8 miljarder euro(överskottsreserver: 1,3 miljarder euro)

Autonoma faktorer: 372,2 miljarder euroFinjusterande transaktioner: 4,5 miljarder euroNettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten: 209,7 miljarder euro

12 nov 10 dec 21 jan2008 2009

Kassakrav: 219,5 miljarder euro

Källa: ECB.

31ECB




utveckling

Banksystemets likviditetsbehov

Under de tre granskade uppfyllandeperioderna var bankernas dagliga likviditetsbehov definie-rat som summan av autonoma faktorer, kassa-krav och kassaöverskott, dvs. behållningar ut-över kassakraven på löpande räkningar, 593,5 miljarder euro, en ökning med 97,8 miljarder euro jämfört med genomsnittet för de föregå-ende tre perioderna. Mellan den 12 november 2008 och den 10 februari 2009 var det genom-snittliga dagliga likviditetsbehovet till följd av kassakrav totalt 219,5 miljarder euro och de som hänförs till autonoma faktorer totalt 372,7 miljarder euro (se diagram A). Liksom under tidigare uppfyllandeperioder inkluderade auto-noma faktorer eurolikviditetseffekten av valu-taswapparna. Dessa genomfördes i samarbete med andra centralbanker . Genomsnittliga au-tonoma faktorer var 93,6 miljarder euro högre än de tre föregående uppfyllandeperioderna, vil-ket huvudsakligen berodde på ökande statlig inlåning och sedlar i omlopp. Det genomsnittliga kassakravet var 4,7 miljarder euro högre och de genomsnittliga överskottsreserverna var 0,5 mil-jarder euro lägre, på 1,3 miljarder euro (se diagram B).

Även om det finns tecken på förbättringar på penningmarknaden hade många banker fortfarande svårt att finansiera sig på interbankmarknaden under de tre granskade perioderna. De fortsät-ter därför att täcka sina likviditetsbehov via Eurosystemets refinansieringstransaktioner. Policyn med full tilldelning ledde till stor överskottslikviditet i banksystemet på aggregerad nivå, vilket resulterade i ett stort utnyttjande av inlåningsfaciliteten. Det genomsnittliga nettoutnyttjandet av inlåningsfaciliteten var 220,6 miljarder euro under de uppfyllandeperioder som slutade den 9 december 2008 och den 20 januari 2009, betydligt högre än under någon annan period. Under uppfyllandeperioden som började den 21 januari 2009, när korridoren för de stående faciliteterna hade breddats igen, gick utnyttjandet av inlåningsfaciliteten ner något, med ett genomsnitt på 173,4 miljarder euro per dag (se diagram A).

Likviditetstillförsel och räntor

Som resultat av de exceptionella åtgärder som vidtogs i oktober 2008, fortsatte volymen på de utestående öppna marknadsoperationerna att öka fram till början av januari 2009 för att där efter gå ner något. Det totala beloppet på utestående refinansiering nådde en topp i slutet av året och en historisk högsta nivå på 857 miljarder euro. Under uppfyllandeperioden som slutade den 20 januari 2009 var de huvudsakliga refinansieringstransaktionernas andel 25 procent av den to-tala utestående refinansieringen, en markant nergång från 40 procent mellan augusti och novem-ber 2008. När korridoren för de stående faciliteterna hade breddats igen den 21 januari 2009 minskade nivån på utestående refinansieringstransaktioner något, vilket lämnade ett genomsnitt på omkring 770 miljarder euro under den uppfyllandeperiod som slutade den 10 februari 2009 (se diagram A).

diagram b bankernas avistainlåning utöver kassakraven

(miljarder euro; genomsnitt under varje uppfyllandeperiod)

0,5

0,7

0,9

1,1

1,3

1,5

1,7

1,9

2,1

2,3

2,5

0,5

0,7

0,9

1,1

1,3

1,5

1,7

1,9

2,1

2,3

2,5

2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.


2.4 obligationsMarknader

Under de senaste tre månaderna har de globala obligationsmarknaderna varit mycket volatila i takt med förnyade spänningar på finansmarknaderna och ökad oro över de globala makroekonomiska utsikterna. Jämfört med i slutet av november var de långa statsobligationsräntorna i stort sett oför-ändrade i euroområdet och USA, och något lägre i Japan, men uppvisade mycket kraftiga rörelser inom perioden. Den implicita volatiliteten ökade också på de större obligationsmarknaderna. Den ökade takten i den långfristiga break even-inflationen i euroområdet, jämfört med slutet av novem-ber, speglade främst en delvis normalisering på realobligationsmarknaderna. Kreditspreadarna i euroområdet minskade något, men låg fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer, vilket speglade den pågående omvärderingen av kreditrisker.

Mellan slutet av november 2008 och den 4 mars 2009 steg den 10-åriga statsobligationsräntan i euroområdet svagt till ca 3,8 procent, även om den uppvisade kraftiga rörelser inom perioden (se diagram 20). De långa statsobligationsräntorna i USA rörde sig faktiskt ännu kraftigare under den granskade perioden, men låg fortsatt kvar nära sina nivåer i slutet av november på runt 3,0 procent den 4 mars. Skillnaden mellan de 10-åriga nominella statsobligationsräntorna i USA respektive euroområdet var följaktligen i stort sett oförändrad på -80 punkter. I Japan minskade den 10-åriga statsobligationsräntan svagt till 1,3 procent den 4 mars.

Marknadsdeltagarnas osäkerhet om de korta obligationsräntornas utveckling, mätt genom den im-plicita volatiliteten på obligationsmarknaden, ökade kraftigt på de större marknaderna under de för-sta månaderna 2009, vilket delvis upphävde nedgången från de historiskt höga nivåerna i november 2008. De kraftiga rörelserna i de långa obligationsräntorna inom perioden och den ökade implicita

Som resultat av de betydande belopp som ef-terfrågades av motparter p.g.a. den dåligt fung-erande penningmarknaden låg EONIA kvar mellan den huvudsakliga refinansieringsrän-tan, dvs. styrräntan, och räntan på inlåningsfa-ciliteten under de tre uppfyllandeperioder som granskas (se diagram C). När räntan på inlå-ningsfaciliteten hade minskats till 100 punkter under den huvudsakliga refinansieringsräntan stabiliserades spreaden mellan EONIA och räntan på inlåningsfaciliteten på omkring 20 punkter, i linje med genomsnittet för den före-gående uppfyllandeperioden.

EONIA uppvisade säsongeffekter under hela den granskade perioden. Den var hög den sista dagen i varje månad och runt årsslutet. Den var också högre i början av varje uppfyllande-period, liksom på uppfyllandeperiodens sista dag, när ECB utförde likviditetsdränerande finjusterande transaktioner.

diagram c eonia och ecb-räntor

(dagliga räntor i procent)

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

EONIAFast ränta på HRTKorridor mellan räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten

12 nov 21 jan10 dec2008 2009

Källa: ECB.

33ECB




utveckling

volatiliteten berodde på den stora osäkerhet som är ett inslag i, och motverkande faktorer som påverkar, stämningsläget bland investerare på obligationsmarknaderna.

I början av den granskade perioden föll de långa statsobligationsräntorna i USA kraftigt, främst till följd av det exceptionella beslutet den 16 december av Federal Reserves penningpolitiska kommitté (FOMC) att sänka räntan till ett mål-intervall på 0 till 0,25 procent. Sedan början av 2009 har utvecklingen i de långa statsobli-gationsräntorna i USA kraftigt påverkats av de dystra utsikter för den ekonomiska aktiviteten som målades upp i ny statistik och av markna-dens reaktion på de politiska åtgärder som avi-serades av den nya amerikanska regeringen (den nya finansiella stabilitetsplanen och det ekono-miska stimulanspaketet). Marknadens oro över den sannolika effekten av de föreslagna stimu-lansåtgärderna på finansieringsbehoven och den framväxande osäkerheten avseende deras effek-tivitet ledde till kraftiga ökningar i den kompen-

sation för risk som investerare på obligationsmarknaderna kräver, och satte uppåtriktat tryck på de långfristiga statsobligationsräntorna. CDS:er (credit default swaps) för 10-åriga amerikanska stats-skuldväxlar har exempelvis stigit med ca 25 punkter sedan början av 2009. Samtidigt tyngdes de globala aktiemarknaderna av de försämrade inhemska och globala makroekonomiska förhållandena och förnyad oro över tillståndet i vissa amerikanska finansinstitut, vilket utlöste en ny flykt till säkra placeringar som verkade dämpa det uppåtriktade trycket för långa obligationsräntor.

Den försvagade ekonomiska aktiviteten, ökad oro över finansieringsbehoven hos utgivare av statsobli-gationer och en ökad riskaversion är andra faktorer som har tyngt de långa obligationsräntorna i euro-området under den granskade perioden, särskild sedan början av 2009. Ny negativ statistik skapade ökad oro över de makroekonomiska utsikterna i euroområdet. Samtidigt verkade den ökade finansiella börda som följer av de ekonomiska stimulanspaket och garantier för finanssektorn som har utlovats av regeringarna i euroområdet ha fått investerarna på euroområdets statsobligationsmarknader att kräva högre avkastning. Dessutom tycks ränteskillnaderna mellan statsobligationer inom euroområdet ha ökat kraftigt under den granskade perioden, särskilt i slutet av januari, efter sänkta kreditbetyg för flera länder. I ruta 3 nedan granskas hur ländernas räddningspaket för banker har påverkat investerarnas uppfattningar om kreditrisker. Liksom i USA har en flykt till säkra placeringar emellertid bidragit till att dämpa uppgångarna i de långa obligationsräntorna, särskilt sedan mitten av februari.

I början av mars 2009 låg räntorna på långfristiga statliga realobligationer långt under nivåerna i slutet av november 2008, även om de senare har varit ovanligt höga till följd av allvarliga stör-ningar på marknaden för realobligationer sedan mitten av 2008 (se diagram 21). Normaliseringen av sådana störningar är ännu inte helt slutförd, vilket kan förklara varför till exempel räntan på realobligationer har stigit sedan början av 2009 trots det försämrade ekonomiska läget. Dessutom kan de tidigare nämnda kraven på högre avkastning av investerare ha haft en snedvridande effekt på en marknad med relativt dålig likviditet. Den 4 mars låg den 10-åriga räntan på realobligationer

diagram 20 långa statsobligationsräntor


1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

mar maj jul sep nov jan mar

Euroområdet (vänster skala)USA (vänster skala)Japan (höger skala)

2008 2009

Källor: Bloomberg och Reuters.Anm. Med långa statsobligationsräntor avses räntor på obligationer med 10 års eller närmast tillgängliga löptid.


på ca 2,1 procent, dvs. ca 40 punkter lägre än i slutet av november 2008. Nedgången i de kortare re-alräntorna var ännu kraftigare, vilket innebar att avkastningskurvan i euroområdet fick en betydligt brantare lutning.

Den medel- och långfristiga break even-inflationen i euroområdet har varit mycket volatil de senas-te tre månaderna, vilket med största sannolikhet främst speglar den tidigare nämnda fortsatta oron på marknaderna för realobligationer (se diagram 22). I slutet av den granskade perioden låg break even-inflationen på fem och tio års sikt på ca 1 respektive 1,7 procent, dvs. omkring 50 punkter högre än i slutet av november 2008, vilket visade att kurvan för break even-inflationen fortfarande är relativt brant. Den implicita break even-inflationen om fem år för den efterföljande femårsperio-den – som under normala förhållanden är en relativt tillförlitlig indikator på marknadsdeltagarnas långsiktiga inflationsförväntningar och relaterade riskpremier – låg på 2,4 procent den 4 mars, dvs. ca 70 punkter högre än i slutet av november. Dessa indikatorer måste emellertid tolkas med försik-tighet eftersom marknaderna för realobligationer fortfarande präglas av påfrestningar trots tecken på en viss normalisering. I detta avseende tyder det stora gapet mellan jämförbara takter för break even-inflationen på obligations- och swapmarknader som observerats under större delen av den granskade perioden på att marknadslikviditeten fortfarande är dålig, samt på obalanser i utbudet och efterfrågan, på marknaden för realobligationer i euroområdet.

Mellan slutet av november 2008 och den 4 mars 2009 fick kurvan över dagliga implicita termins-räntor för statsobligationer i euroområdet en generellt sett brantare lutning (se diagram 23). Denna nedgång när det gäller kort- och medelfristiga löptider var en följd av ECB-rådets beslut att sänka styrräntorna i början av december 2008 och januari 2009, och, mer allmänt, förväntningar på en nedgång i den ekonomiska aktiviteten samt ändringar i investerarnas förväntningar på utvecklingen för de korta räntorna på kort till lång sikt. Den högre kompensation för risk som investerare kräver

diagram 21 reala obligationsräntor

(procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat)

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

2,2

2,4

2,6

2,8

3,0

3,2

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

2,2

2,4

2,6

2,8

3,0

3,2

mar maj jul sep nov jan

Femårig real obligationsränta för de kommande 5 årenFemårig real obligationsräntaTioårig real obligationsränta

2008 2009

Källor: Reuters och ECB:s beräkningar

diagram 22 nollkupongsavista och kommande break-even-inflation

(procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat)

0,4

0,8

1,2

1,6

2,0

2,4

2,8

3,2

0,4

0,8

1,2

1,6

2,0

2,4

2,8

3,2

2008 2009

Femårig break-even-inflation för de kommande 5 årenFemårig break-even-inflationTioårig break-even-inflation

mar maj jul nov jan marsep

Källor: Reuters och ECB:s beräkningar

35ECB




utveckling

tycks i sin tur ha satt uppåtriktat tryck på ter-minsräntorna i den långa änden av avkastnings-kurvan.

Den stora uppgången av ränteskillnaden mel-lan företagsobligationer och statsobligationer (kredit spreaden) sedan september 2008 har avtagit något under 2009. Eftersom omvärde-ringen av kreditrisk har fortsatt de senaste må-naderna varierade emellertid utvecklingen mel-lan finansiella och icke-finansiella företag, samt mellan olika ratingklasser inom dessa sektorer. Med undantag för det högavkastande segmentet minskade kreditspreadarna för icke-finansiella företags obligationer något för alla kategorier under den granskade perioden. När det gäller fi-nansiella företag minskade spreadarna för obli-gationer med höga kreditbetyg (AAA och AA) något, medan de för obligationer med sämre kre-ditbetyg (A och BBB) ökade kraftigt. Totalt sett låg emellertid kreditspreadarna kvar på mycket höga nivåer: spreadarna för icke-finansiella fö-retags BBB-obligationer låg på ca 415 punkter, medan de för finansiella företags obligationer låg på ca 2 700 punkter. Detta beror på att inves-terarna fortfarande känner oro över tillståndet i både icke-finansiella och finansiella företag.

diagram 23 implicita terminsräntor för dagslån i euroområdet


0,5

1,5

2,5

3,5

4,5

5,5

6,5

0,5

1,5

2,5

3,5

4,5

5,5

6,5

2008

4 mars 200930 januari 200931 december 2008

20182016201420122010

Källa: ECB, EuroMTS (underliggande uppgifter) och Fitch Ratings.Anm. Den implicita terminsräntekurvan, som härleds ur den räntestruktur som observeras på marknaden, visar marknadens förväntningar på de korta räntornas framtida nivåer. Den metod som används för att beräkna dessa implicita terminsräntekurvor beskrivs i avsnittet ”Euro area yield curve” på ECB:s webbplats. De uppgifter som används i uppskattningen härleds ur AAA-klassade statsobligationer.

ruta 3

hur har regeringarnas räddningsPaket till bankerna Påverkat investerarnas uPPfattning av kreditrisker?

Konkursen för Lehman Brothers i mitten av september 2008 har lett till en omvärdering av de risker som finanssystemet omfattar. Det blev också väldigt tydligt att turbulensen på finansmark-naden haft stora effekter på den reala ekonomin. Risken för härdsmälta för finansinstituten och en plötslig omvärdering av turbulensen på finansmarknaden till en fullständig finansiell och eko-nomisk kris, ledde till att flera regeringar presenterade räddningspaket till bankerna. Dessa paket spelade en central roll i en i övrigt bred uppsättning politiska åtgärder som syftade till att stödja den finansiella och ekonomiska stabiliteten. Från slutet av september till mitten av oktober 2008 frigjorde flera länder i euroområdet kapital och utfärdade garantier för att stödja sina banker.

Syftet med den här rutan är att granska två dimensioner av finansmarknadens ansvar för dessa händelser. Först görs en jämförelse mellan hur dessa brett baserade räddningspaket till bankerna påverkade investerarnas uppfattning av kreditrisken inom den offentliga och den privata sektorn.


Därefter visar rutan att i många euroländer (särskilt i Tyskland) har ränteskillnaderna för lång-fristiga statsobligationer ökat sedan september förra året. Det är rimligt att anta att regeringarnas kapitalinjektioner och garantier till finanssektorn, tillsammans med de negativa effekterna av den ekonomiska avmattningen för deras finanser, ledde till att investerarna valde bort vissa nationella låntagare på grund av hälsan hos deras offentliga finanser.

Investerarnas uppfattning av kreditrisker

För att kunna bedöma förändringar i investerarnas uppfattning av kreditrisken, används vanligen utvecklingen av spreadar hos kreditswappar (CDS). En CDS är ett kontrakt där en ”skyddskö-pare” betalar ett periodiskt pris till en ”skyddssäljare” och i utbyte får en utbetalning om referen-senheten (utgiven av ett företag eller en regering) upplever en ”kredithändelse”, till exempel en försenad ränteutbetalning eller inlösen av räntebärande värdepapper (vanligen obligationer eller lån).

För att kunna bedöma i vilken utsträckning de räddningspaket som presenterats av flera euro-länder har påverkat marknadernas uppfattning av kreditrisker för de inblandade parterna, visar diagram A rörelserna för de stora europeiska finansinstitutens nationella CDS-spreadar. Den vertikala linjen i diagrammet visar de datum då tio euroländer sjösatte sina stora räddningspa-ket (mellan den 29 september och den 20 oktober). Som diagrammet visar har paketen lett till kraftiga nedgångar för euroländernas CDS-spreadar (liknande Itraxx finansspread). Samtidigt har räddningspaketen resulterat i ökad risk för uteblivna betalningar. I ett längre perspektiv låg iTraxx finansiella CDS-spreadar i slutet av februari på nivåer något under de som noterades innan räddningspaketen presenterades, medan de nationella spreadarna fortsatte att öka. Detta tyder på att de brett baserade räddningspaketen på det hela taget har mildrat kreditrisken inom banksektorn och medfört en omedelbar och varaktig överföring av kreditriskerna från den privata till den offentliga sektorn.

Ökade långfristiga ränteskillnader för statsobligationer

I spåren av de svårigheter som finanssektorn har upplevt sedan mitten av september 2008 har den ekonomiska aktiviteten minskat ytter-ligare. Detta har bidragit till en kraftig och all-män försämring av finanserna i euroområdet, trots att många regeringar i euroområdet har satt igång stora finansiella stimulanspaket för att möta den fallande ekonomiska aktiviteten. Detta återspeglas av de ökade skulderna och underskotten i hela euroområdet. Enligt den senaste tillgängliga informationen (Europeiska kommissionens prognoser för januari 2009), förväntas budgetunderskotten hamna över re-ferensvärdet på 3 procent av BNP i flera euro-

diagram a kumulativa förändringar inom euro-området för uteblivna cds-spreadar och itraxx finansiella cds-spreadar sedan 15 september 2008(punkter)

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

Genomsnittliga uteblivna CDS-spreadariTraxx finansiella spreadar

oktsep nov dec jan feb2008 2009

Källor: Datastream och ECB:s beräkningar.Anm. Den vertikala linjen indikerar datumen hösten 2008 när viktiga bankräddningspaket tillkännagavs i länderna inom euro-området: 29 september (Irland), 7 oktober (Spanien), 8 oktober (Italien), 9 oktober (Nederländerna), 12 oktober (Portugal), 13 oktober (Österrike, Tyskland och Frankrike), 15 oktober (Grekland) och 20 oktober (Finland).

37ECB




utveckling

2.5 aktieMarknader

Nedgången på de stora globala aktiemarknaderna har fortsatt de senaste tre månaderna. De breda aktieindexen i euroområdet, USA och Japan backade med ca 15–20 procent jämfört med nivåerna i slutet av november 2008. Investerarnas riskaversion ökade till följd av dystra utsikter för världs-ekonomin och förnyad oro över bankernas tillstånd. Till följd av detta ökade osäkerheten på aktie-marknaderna, mätt genom den implicita volatiliteten, återigen de två första månaderna 2009, även om den låg kvar under de historiskt höga nivåer som uppmättes hösten 2008.

länder 2009 och i många fall kommer den här situationen inte att vända 2010 heller. Skulden som andel av BNP förväntas också öka, vilket framförallt speglar regeringarnas intervention för att stödja bankerna (t.ex. rekapitalisering av banker).

De försämrade finansiella utsikterna i kombi-nation med sämre tillväxtutsikter, ger signaler till investerarna att det finns ett potentiellt be-hov för ytterligare nationella lån samt pressar upp de långfristiga räntorna.1 Diagram B visar utvecklingen av ränteskillnaderna för 10-åriga statsobligationer i euroländerna, som visa-des i diagram A för Tyskland från september 2008. De länder som har upplevt den största nedgången för sina obligationer tycks vara de som har gått in i krisen med en ofördelaktig fi-nansiell position och de vars situation förvän-tas bli kraftigt försämrad den närmaste tiden. Investerarna tycks välja bort vissa nationella låntagare, delvis på grund av hälsan hos lan-dets offentliga finanser. Det bör även noteras att ränteskillnaden för statsobligationer påverkas av andra faktorer, t.ex. av nedskrivningar av landets kreditbetyg och förändringar i likviditeten hos underliggande obligationer.

Rutan har även visat att de räddningspaket till bankerna som euroländerna presenterade i sep-tember och oktober 2008 har resulterat i en överföring av kreditrisken från den privata till den offentliga sektorn – ur investerarnas synvinkel. Tillsammans med försvagade finanser i spåren av den ekonomiska krisen tycks räddningspaketen till bankerna ha bidragit till en kraftig ökning av ränteskillnaderna för statsobligatio-ner i euroområdet, särskilt för medlemsländer med svagare finanser. Det är viktigt att regeringarna återfår sunda finanser så fort som möjligt för att kunna upprätthålla folks förtroende för hållbarheten hos de offentliga finanserna.

1 Se ruta 2, ”Recent widening in euro area sovereign bond yield spread”, i månadsrapporten för november 2008.

diagram b skillnad i tioåriga statsobligationer gentemot tyskland

(punkter)

0

50

100

150

200

250

300

350

0

50

100

150

200

250

300

350

2008sep okt nov dec jan feb

2009

FRGRIE

ATESFI

ITNLPT

Källor: Bloomberg och BIS, ECB:s beräkningar.


Korrigeringen på de globala aktiemarknaderna sedan mitten av 2007 har fortsatt de senaste tre månaderna (se diagram 24). Mellan slutet av november 2008 och den 4 mars 2009 föll de breda aktieindexen i euroområdet och USA, mätta genom Dow Jones EURO STOXX och Standard & Poor’s 500, med ca 20 procent, och aktiekurserna i Japan, mätta genom Nikkei 225 index, föll med ca 15 procent.

I ett läge med stor osäkerhet på marknaden, vilket speglas i den implicita volatilitet som härleds ur aktieoptioner (se diagram 25), har kursutvecklingen de senaste tre månader fortsatt att påverkas av förändringar i stämningsläget på marknaden till följd av nya uppgifter om den ekonomiska och finansiella situationen. Efter en relativ nedgång från de höga nivåer som uppmättes i början av hösten 2008, steg volatiliteten på aktiemarknaderna åter kraftigt i slutet av februari och har sedan dess legat kvar på en hög nivå, vilket tyder på en betydande riskaversion och högre riskpremier för innehav av aktier under den granskade perioden.

Stämningsläget på marknaden tycks i hög grad ha påverkats av nya uppgifter som pekade på mycket dystra utsikter för världsekonomin och en snabb försvagning av arbetsmarknaderna i viktiga ekono-miska områden, av stor osäkerhet om effekterna av de ekonomiska stimulanspaketen i större ekono-mier och av förnyad oro över stabiliteten i det finansiella systemet. I USA påverkades marknaderna negativt av bristen på mer detaljerade uppgifter när den nya finansiella stabilitetsplanen presente-rades. Senare farhågor om eventuella nya ingripanden i finansinstitut som ett led i kapitalstödspro-grammet skapade ökad osäkerhet bland investerarna om tillståndet i det finansiella systemet, vilket

diagram 24 aktieindex

(index: 4 mars 2009 = 100; dagliga uppgifter)

40

50

60

70

80

90

100

110

120

40

50

60

70

80

90

100

110

120

EuroområdetUSAJapan

mar maj jul sep nov jan mar2008 2009

Källor: Reuters och Thomson Financial Datastream.Anm. Dow Jones EURO STOXX Broad-index för euroområdet,Standard & Poor’s 500-index för USA och Nikkei 225-index för Japan.

diagram 25 implicit volatilitet på aktiemarknader

(procent per år; 5-dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter)

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


maj jul sep nov jan marmar2008 2009

Källa: Bloomberg.Anm. De implicita volatilitetsserierna visar den förväntade standardavvikelsen i procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till 3 månader beräknat utifrån optionspriserna på aktieindex. De aktieindex som den implicita volatiliteten avser är Dow Jones EURO STOXX 50 för euroområdet, Standard & Poor’s 500 för USA och Nikkei 225 för Japan.

39ECB




utveckling

fick aktiekurserna att sjunka till 1997 års nivåer. Liknande oro över europeiska regeringars eventu-ella åtgärder för att säkra det finansiella systemet fick aktiekurserna att sjunka även i euroområdet.

I euroområdet, liksom på andra stora marknader, drabbades finansaktier hårdast. Eftersom nedgång-arna var relativt brett baserade över alla sektorer pekade denna utveckling emellertid på en allmänt ökad riskaversion bland investerarna i samband med ökad oro över de ekonomiska utsikterna. Sedan i slutet av november 2008 har kurserna inom finanssektorn fallit med ytterligare 33 pro-cent i euroområdet. Kursnedgångarna inom den icke-finansiella sektorn var visserligen mer be-gränsade med låg ändå med 14 procent på två-siffriga tal. Endast telekommunikation, konsum-tionstjänster och hälsa har registrerat ensiffriga kursnedgångar de senaste tre månaderna, medan fallen inom andra branscher låg på mellan ca 12 och 22 procent (se tabell 3).

Den försämrade ekonomiska situationen och de dystra makroekonomiska utsikterna märktes redan i vinstutvecklingen under de senaste tre månaderna, som också tyngde på aktievärde-ringarna på båda sidorna om Atlanten (se dia-gram 26). Uppgifter för februari visade att för bolagen i Standard & Poor’s 500-index sänk-tes vinstförväntningarna kraftigt för den kom-mande 12-månadersperioden, som hade blivit negativa i januari 2009. Vinstförväntningarna på lång sikt för amerikanska bolag skrevs ock-så ner i februari 2009 – till den lägsta nivån på fyra år. När det gäller vinstutsikterna för bolag

tabell 3 kursförändringar i dow Jones euro stoXX branschindex

(kursförändringar i procent av kurser vid periodens slut)

EURO STOXX Råvaror

Konsum-tions-

tjänsterKonsum-

tionsvarorOlja

och gas Finans Hälsa Industri Teknik

Tele- kommunikation

Sam-hälls-

service

Branschens andel av det samlade börsvärdet(vid periodens slut)

100,0 7,9 7,6 12,3 9,1 19,9 4,8 11,9 4,7 10,6 11,2

Kursförändringar (vid periodens slut)2007 4 kv -1,2 -1,2 -3,3 -1,6 -1,8 -4,9 2,1 0,1 -7,8 7,1 8,5 2008 1 kv -16,4 -9,1 -16,2 -13,7 -15,2 -16,6 -17,9 -18,1 -22,2 -20,8 -16,5 2008 2 kv -7,3 7,9 -13,9 -14,7 12,7 -14,8 -0,2 -7,0 -10,7 -5,8 0,6 2008 3 kv -12,1 -25,0 -5,9 0,1 -22,9 -11,1 -6,3 -17,4 -9,9 -1,3 -14,6 2008 4 kv -21,2 -26,0 -7,7 -19,1 -17,8 -35,0 -9,2 -18,5 -22,8 -2,1 -13,5 Januari 2009 -7,0 -7,1 -3,7 -6,1 0,3 -10,4 -0,3 -8,1 -4,4 -9,5 -8,3 Februari 2009 -11,0 -7,3 -4,5 -9,5 -5,4 -20,5 -7,7 -10,4 -15,2 1,3 -14,0 Slutet av nov 08–4 mar 09 -18,6 -12,2 -8,4 -14,7 -13,0 -53,5 -7,0 -13,6 -19,2 -9,1 -21,7

Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar.

diagram 26 förväntad ökning i vinst per aktie i usa och euroområdet

(procent per år; månadsuppgifter)

-6

0

6

12

18

24

-6

0

6

12

18

24

2005 2006 2007 2008

Euroområdet, kort sikt 1)

Euroområdet, lång sikt 2)

USA, kort sikt 1)

USA, lång sikt 2)

Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar.Anm. Förväntad vinstökning i Dow Jones Euro STOXX-index för euroområdet och Standard & Poor’s 500-index för USA.1) Med ”kort sikt” avses analytikers vinstförväntningar 12 månader framåt (årliga ökningstakter).2) Med ”lång sikt” avses analytikers vinstförväntningar 3–5 år framåt (årliga ökningstakter).


i euroområdet, beräknade utifrån den årliga vinsttillväxten per aktie för bolag i Dow Jones EURO STOXX index, var både förväntningarna för den kommande 12-månadersperioden och förvänt-ningarna på lång sikt, på 2 respektive 4 procent, avsevärt lägre än i början av sista kvartalet 2008. Den blygsamma uppåtriktade revisionen i februari av vinsten per aktie för den kommande 12-månadersperioden för bolag i euroområdet kan bero på den stora nedrevideringen av den fak-tiska årliga vinsttillväxten, som föll till -26 procent i februari.

2.6 de icke-finansiella företagens finansiering och finansiella ställning

De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags finansiering var i stort sett oförändrade sista kvartalet 2008. Företagens lönsamhet försämrades när turbulensen på finansmarknaden spred sig till den reala ekonomin. Företagens utgivning av räntebärande värdepapper fortsatte att öka, medan bankfinansieringen minskade. Detta mönster pekar på eventuella substitutionseffekter i samband med att vissa företag kan ha haft svårt att erhålla tillräcklig finansiering via banker och i stället säkrat sin finansiering direkt på finansmarkna-derna.

finansieringsvillkorDe reala kostnaderna för euroområdets icke-fi-nansiella företags externa finansiering – som be-räknas genom att de olika externa finansierings-källorna vägs på grundval av utestående belopp, korrigerade för värderingseffekter2 – var i stort sett fortsatt stabila på 4,9 procent fjärde kvar-talet 2008 (se diagram 27). Trots de generellt sett stabila reala finansieringskostnaderna varie-rade utvecklingen för de olika komponenterna. MFI:s korta realräntor steg med 15 punkter sista kvartalet 2008, främst till följd av att inflations-förväntningarna har rasat på kort sikt. Samtidigt har sänkningen av ECB:s viktigaste räntor bi-dragit till att dämpa den totala uppgången i MFI:s korta realräntor. MFI:s långa realräntor föll kraftigt, med 80 punkter, under samma pe-riod. Under fjärde kvartalet 2008 ökade kost-naderna för marknadsbaserad finansiering och finansiering genom eget kapital, vilket speglade en ökad oro över de ekonomiska utsikterna. Bland annat har kostnaderna för marknadsba-serad lånefinansiering ökat med 120 punkter de sista tre månaderna 2008, medan de för finan-siering genom eget kapital endast har ökat med 20 punkter. Sett i ett längre perspektiv har euro-områdets icke-finansiella företags totala reala

2 För en närmare beskrivning av mätningen av reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering, se ruta 4 i ECB:s månadsrapport för mars 2005.

diagram 27 reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering(procent per år)


1

2

3

4

5

6

7

8

9

1

2

3

4

5

6

7

8

9

20081999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Totala finansieringskostnaderMFI:s reala korta utlåningsräntorMFI:s reala långa utlåningsräntorReala kostnader för räntebärande upplåning på marknadenReala kostnader för utgivning av noterade aktier

Källor: ECB, Thomson Datastream, Merrill Lynch och Consensus Economics prognos.Anm. De reala kostnaderna för icke-finansiella företags externa finansiering beräknas som ett vägt genomsnitt av kostnaderna för banklån, kostnaderna för att utge räntebärande papper och kostnaderna för att utge aktier, baserat på respektive utestående belopp och deflaterat med inflationsförväntningar (se ruta 4 i ECB:s månadsrapport, mars 2005). Introduktionen av harmoniserade MFI-utlåningsräntor i början av 2003 medförde ett brott i statistikserierna.

41ECB




utveckling

finansieringskostnader stigit med ca 60 punkter jämfört med situationen före utbrottet av den finan-siella turbulensen i juni 2007.

För att den penningpolitiska transmissionsmekanismen ska kunna fungera effektivt är det vik-tigt att förändringar i styrräntorna slår igenom i bankernas utlåningsräntor till hushåll och fö-retag. Tabell 4 visar utvecklingen i bankräntor och 3-månadersräntor på penningmarknaden (Euribor), samt i 2- och 5-åriga statsobligations-räntor. Utvecklingen i bankernas korta räntor påverkas under normala förhållanden främst av rörelser i 3 månaders Euribor, medan bankernas långa utlåningsräntor normalt speglar rörelser i statsobligationsräntor. Som framgår av tabel-len sjönk bankernas räntor på lån med kortare löptider med 55 respektive 91 punkter, bero-ende på lånens storlek, mellan september och december 2008. Samtidigt föll de korta pen-ningmarknadsräntorna med 145 punkter. Detta ofullständiga genomslag tyder på att bankerna ökade sina marginaler under samma period. Att marginalerna växte – både på genomsnitt-liga och mer riskfyllda lån – bekräftades också i enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2009, som hänvisar till fjärde kvartalet 2008.

diagram 28 kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer

(punkter; månadsgenomsnitt)

10

60

110

160

210

260

310

360

410

460

510

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

20022000 2001 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Utgivna i euro av AA-klassade icke-finansiella företag (vänster skala)Utgivna i euro av A-klassade icke-finansiella företag (vänster skala)Utgivna i euro av BBB-klassade icke-finansiella företag (vänster skala)Högavkastande obligationer utgivna i euro (höger skala)

Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar.Anm. Kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer anger skillnaden gentemot räntan på AAA-klassade stats obligationer.

tabell 4 Mfi-räntor på nya lån till icke-finansiella företag

(procent per år; punkter)

Förändring i punkter fram till december 2008 1)

2007 4 kv

2008 1 kv

2008 2 kv

2008 3 kv

2008 nov

2008 dec

2007 sep

2008 sep

2008 nov

MFI-räntor på lånCheckräkningskrediter till icke-finansiella företag 6,62 6,56 6,67 6,92 6,67 6,26 -23 -66 -41 Lån till icke-finansiella företag upp till 1 miljon euro

med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år

6,08 5,91 6,16 6,34 6,04 5,38 -55 -96 -66

med en ursprunglig räntebindning över 5 år 5,30 5,23 5,43 5,64 5,41 5,32 9 -32 -9Lån till icke-finansiella företag över 1 miljon euro

med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år

5,35 5,19 5,35 5,62 4,86 4,29 -91 -133 -57

med en ursprunglig räntebindning över 5 år 5,48 5,34 5,52 5,63 4,96 4,76 -65 -87 -20Memo3-månaders penningmarknadsränta 4,85 4,60 4,94 5,02 4,24 3,29 -145 -173 -952-årig statsobligationsränta 4,06 3,54 4,72 4,09 2,80 2,62 -148 -147 -185-årig statsobligationsränta 4,14 3,65 4,75 4,21 3,44 3,29 -90 -92 -15

Källa: ECB.1) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.


Under samma period föll räntorna på både 2- och 5-åriga statsobligationer kraftigt med 148 res-pektive 90 punkter till följd av dels minskad oro på marknaden över inflationsutsikterna, dels in-vesterarnas flykt-till-kvalitet. Motsvarande rörelser i bankernas långa räntor var mindre uttalade. Samtidigt som räntorna på långfristiga lån på upp till 1 miljon euro i stort sett var oförändrade, föll bankernas räntor till icke-finansiella företag på lån på mer än 1 miljon euro med 65 punkter sista kvartalet 2008. I enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2009 framgick emellertid att nettotalet av banker som uppgav att kreditkraven för lån till företag hade stramats åt – som endast minskade marginellt till 64 procent fjärde kvartalet 2008 jämfört med kvartalet innan – var lika stort för stora som för små och medelstora företag.

Villkoren för euroområdets företags marknadsbaserade skuldfinansiering kan bedömas på grundval av motsvarande kreditspreadar (ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer). Denna spread representerar den riskpremie som företag betalar investerare för att kompensera dem för ett antal risker som hänger samman med innehav av företagsobligationer i stället för statsobliga-tioner (främst generellt högre risk för fallissemang och likviditetsrisk). Under fjärde kvartalet 2008 ökade spreadarna för alla ratingklasser för att sedan stabilisera sig de första två månaderna 2009. De totala ökningarna under denna period var mer uttalade för obligationer med lågt kreditbetyg. BBB-klassade obligationer i euroområdet ökade till exempel med 180 punkter medan AA-klassade obligationer endast ökade med 35 punkter (se diagram 28).

finansieringsflödenDe flesta indikatorer på lönsamheten i euroområdets företag pekar på fortsatt försämring fjärde kvartalet 2008, vilket tyder på att turbulensen på finansmarknaden har påverkat företagens lön-samhet negativt. Som framgår av diagram 29 minskade årstakten för vinsten per aktie för noterade icke-finansiella företag från 5,5 procent i slutet av tredje kvartalet 2008 till -17,7 procent i februari 2009.

diagram 29 vinst per aktie för börsnoterade icke-finansiella företag

(procent per år)

-20

-10

0

10

20

-20

-10

0

10

20

RealiseradFörväntad

2007 2008 2009 2010

Källa: Thomson Financial Datastream.

diagram 30 den reala årliga ökningstakten i finansieringen av icke-finansiella företag, fördelad på instrument1)

(årlig procentuell förändring)

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Noterade aktierRäntebärande värdepapperMFI-lån

Källa: ECB.Anm. Den reala årliga ökningstakten definieras som skillnaden mellan den faktiska årliga ökningstakten och BNP-deflatorn.

43ECB




utveckling

Tillgängliga uppgifter om vinstförväntningar från finansmarknadsanalytiker tyder på att icke-finan-siella företags vinst per aktie kommer att förbli negativ de kommande 12 månaderna. Analytikernas negativa prognoser för företagens lönsamhet bekräftas av de senaste uppgifterna om olika konfi-densindikatorer för företagen i euroområdet.

Den reala årstakten i de icke-finansiella företagens externa finansiering (som omfattar MFI-lån, räntebärande värdepapper och noterade aktier) minskade till ca 2,7 procent fjärde kvartalet, jäm-fört med 3,6 procent kvartalet innan (se diagram 30). Som vanligt stod bidraget från MFI-lån för merparten av den externa finansieringen med en årlig ökningstakt på 2,4 procent fjärde kvartalet 2008, dvs. 0,9 procentenheter lägre än kvartalet innan. Bidraget från finansiering genom utgivning av noterade aktier minskade något, till ca -0,03 procentenheter, medan bidraget från finansiering via räntebärande värdepapper i stort sett förblev oförändrat på 0,3 procentenheter.

Diagram 31 visar de olika komponenterna för euroområdets företags sparande, finansiering och in-vesteringar, enligt vad som rapporterats i räkenskaperna för euroområdet fram till och med tredje kvartalet 2008. Denna breda indikator visar att euroområdets företag har haft betydligt högre ut-gifter, sammantaget, för reala och finansiella investeringar än vad som täcks av medel som genere-ras internt. Detta nettokrav, som normalt kallas för ”finansieringsgapet”, har i stort sett ökat sedan mitten av 2004. Under tredje kvartalet 2008 uppgick finansieringsgapet till 5,9 procent av det totala förädlingsvärdet för den icke-finansiella sektorn. Av diagrammet framgår att merparten av de interna och externa medlen användes för att finansiera reala investeringar (fasta bruttoinves-teringar), medan finansiella investeringar stod för en mindre del. Nettoförvärvet av finansiella tillgångar, inklusive aktier, minskade tredje kvartalet 2008, pådrivet av ett utnyttjande av likvida tillgångar (räntebärande värdepapper och fondandelar), och en långsammare acku-mulering av inlåning, medan investeringarna i noterade aktier var fortsatt stora fram till tredje kvartalet. Det negativa finansieringsgapet, och de ökade svårigheterna för företag att få lån från bankerna, pekar på en viss sårbarhet inom den icke-finansiella företagssektorn till följd av den tilltagande finanskrisen i slutet av septem-ber, som kan ha fått sådana företag att kraftigt revidera sina investeringsplaner.

Även om de fortfarande ökar i robust takt har ökningstakten i banklån stadigt minskat sedan första kvartalet 2008 (se tabell 5). Enligt de se-naste månadsuppgifterna fortsatte nedgången i kreditgivningen i början av 2009. I januari föll ökningstakten ytterligare till 8,8 procent. Nedgången var brett baserad över alla löptider. När det gäller löptidsstrukturen för MFI-lån var de årliga ökningstakterna med löptider på upp till 1 år, över 1 år och upp till 5 år samt över 5 år 6 procent, 13,3 procent respektive 8,7 procent i

diagram 31 icke-finansiella företags sparande, finansiering och investeringar

(glidande totalvärde över fyra kvartal; procent av förädlingsvärde brutto)

-60

-40

-20

0

20

40

60

-8,0

-6,0

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

ÖvrigtNettoförvärv av aktierNettoförvärv av finansiella tillgångar exklusive aktierFasta bruttoinvesteringarUtgivning av onoterade ägarandelarUtgivning av noterade ägarandelarSkuldfinansieringBruttosparande och mottagna nettokapitaltransfereringarFinansieringsgap (höger skala)

200820072006200520042003200220012000

Källa: Räkenskaper för euroområdet.Anm. Skuld inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. ”Övrigt” inkluderar finansiella derivat, övriga kvittade skulder/tillgångar och justeringar. Lån mellan företag kvittas. Finansieringsgapet motsvarar nettoutlåning i förhållande till nettoupplåning, vilket är i stort detsamma som skillnaden mellan bruttosparande och bruttoinvestering.


januari. Bredare mått som ingår i euroområdets räkenskaper tyder även på en långsammare ök-ningstakt för den externa finansieringen under senare delen av 2008.

Framöver kan kreditgivningen förväntas sjun-ka ytterligare. Detta är en naturlig följd av den långsammare ekonomiska tillväxten och den gradvisa åtstramning av finansieringsvillkoren som rapporterats i ECB:s senaste enkätunder-sökning om bankernas utlåning. Enligt empi-riska data brukar låneutvecklingen reagera på ändringar av kreditkraven med en fördröjning på tre till fyra kvartal. Dessutom bör en minskad förvärvs- och fusionsverksamhet och det faktum att andelen lånat kapital i euroområdets företag är relativt högt sätta ytterligare nedåtriktat tryck på företagens lånebehov. Vidare beror en del av styrkan i bankernas utlåning till icke-finansiella företag fram till de senaste månaderna på att företagen utnyttjar kreditlinor som förhandlats fram under mer gynnsamma marknadsförhål-landen och som nu kan vara föremål för om-förhandlingar till betydligt mindre gynnsamma villkor.

diagram 32 utlåningstillväxten och faktorer som bidrar till icke-finansiella företags efterfrågan på lån(årlig procentuell förändring; nettotal)

-70

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

0

2

4

6

8

10

12

14

16

200820072006

Fasta investeringar (höger skala)Lager och rörelsekapital (höger skala)Förvärvs- och fusionstransaktioner och företags-omstrukturering (höger skala)Skuldomstrukturering (höger skala)Internfinansiering (höger skala)Lån till icke-finansiella företag (vänster skala)

Källa: ECB.Anm. Med nettotal avses skillnaden mellan den andel av bankerna som uppgav att den berörda faktorn bidrog till en ökad efterfrågan och den andel som anger att den bidrog till en minskning. Se även enkätundersökningen om bankernas utlåning från januari 2009.

tabell 5 icke-finansiella företags finansiering

Årliga ökningstakter(procentuella förändringar; kvartalsslut)

20074 kv

20081 kv

20082 kv

20083 kv

20084 kv

MFI-lån 14,5 15,0 13,7 12,2 9,4 upp till 1 år 12,7 14,1 11,9 9,8 7,4 över 1 år och upp till 5 år 22,0 22,3 20,0 17,6 13,2 över 5 år 12,8 12,9 12,4 11,5 9,2 Emission av räntebärande värdepapper 8,0 7,1 3,2 5,7 6,6 kortfristiga 26,9 22,3 9,4 14,3 16,2 långfristiga, varav: 1) 5,3 4,5 2,0 4,2 4,9

fast ränta 4,4 3,1 2,3 4,8 6,1 rörlig ränta 11,1 12,6 2,8 4,6 1,9

Emission av noterade aktier 1,2 1,0 0,1 0,0 0,0 Memo 2)

Total finansiering 4,7 4,1 3,9 2,5 -Lån till icke-finansiella företag 10,8 9,6 8,7 5,6 -Försäkringstekniska reserver3 0,1 0,4 0,5 0,2 -

Källa: ECB, Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. Uppgifterna i denna tabell (med undantag för memoposterna) har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik samt i värde-pappersstatistik. Mindre skillnader jämfört med uppgifterna i finansräkenskaperna kan förekomma på grund av i första hand skillnader i värderingsmetoder.1) Summan av fast ränta och rörlig ränta kan avvika från totalsiffran för långfristiga räntebärande värdepapper på grund av att långfristiga nollkupongare, som inkluderar värderingseffekter, inte särredovisas i denna tabell.2) Uppgifterna rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. De icke-finansiella företagens totala finansiering inkluderar lån, emitterade räntebärande värdepapper, emitterade aktier och annat emitterat kapital, försäkringstekniska reserver, övriga skulder och finan-siella derivat.3) Inkluderar pensionsfondsreserver.

45ECB




utveckling

I enkätundersökningen om bankernas utlåning ombeds bankerna rapportera vilka faktorer som bi-drar till de icke-finansiella företagets efterfrågan på lån. Diagram 32 visar att två faktorer, nämligen fasta investeringar och förvärvs- och fusionsverksamhet, bidrog mest till den minskade efterfrågan på lån.

Förutom att låna från de monetära finansinstituten har företagen också möjlighet att vända sig direk t till finansmarknaderna. De senaste uppgifterna om de icke-finansiella företagens utgivning av räntebärande värdepapper visar en ökning av marknadsbaserad skuldfinansiering, vars årliga öknings takt låg på 6,6 procent fjärde kvartalet 2008, jämfört med 5,7 procent tredje kvartalet och 3,2 procent andra kvartalet 2008. Denna utveckling mot en större utgivning av räntebärande värde-papper och en minskad bankfinansiering pekar på eventuella substitutionseffekter i samband med att vissa företag kan ha haft svårt att erhålla tillräcklig finansiering via banker och i stället säkrat sin finansiering direkt på finansmarknaderna.

Årstakten för icke-finansiella företags utgivning av noterade aktier var i stort sett oförändrad på 0 procent fjärde kvartalet 2008. De icke-finansiella företagens utgivning av noterade aktier påver-kades negativt av försämringen av investerarnas förtroende och den negativa utvecklingen på aktie-marknaderna.

finansiell ställningDen fortsatt stadiga ökningstakten i icke-finansiella företags skuldfinansiering ledde till att de-ras skuldsättning i förhållande till BNP och i förhållande till bruttorörelseresultatet ökade något ytter ligare fjärde kvartalet 2008 (se diagram 33). De icke-finansiella företagens räntebörda mins-kade emellertid något fjärde kvartalet 2008, vilket delvis berodde på sänkningar av ECB-räntorna

diagram 33 icke-finansiella företags skuldkvoter

(procent)

270

290

310

330

350

370

390

410

50

55

60

65

70

75

80

85

Skuld i förhållande till icke-finansiella företags bruttoöverskott (vänster skala)Skuld i förhållande till BNP (höger skala)

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källor: ECB, Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. Skuld rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. Det inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Uppgifterna gäller fram till sista kvartalet 2008.

diagram 34 icke-finansiella företags nettoräntebörda

(punkter)

100

120

140

160

180

200

220

240

20080

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Nettoräntebörda (vänster skala)Viktad genomsnittlig utlåningsränta (höger skala)Viktad genomsnittlig inlåningsränta (höger skala)

2003 2004 2005 2006 2007

Källa: ECB.Anm. Nettoräntebördan definieras som skillnaden mellan ett viktat genomsnitt av utlåningsräntor och ett viktat genomsnitt av inlåningsräntor för icke-finansiella företag och baseras på utestående belopp.


(se diagram 34). Generellt sett gör den höga skuldsättningen och den därmed sammanhängande räntebördan icke-finansiella företag sårbara för framtida chocker.

2.7 hushållssektorns finansiering och finansiella ställning

Under fjärde kvartalet 2008 kännetecknades hushållens finansieringsvillkor av en svag nedgång i bankernas utlåningsräntor och en kraftig skärpning av kreditkraven. Hushållens upplåning fort-satte att dämpas fjärde kvartalet, och hushållens skuldsättning minskade något. Denna ytterligare dämpning i hushållens upplåning speglar främst de svagare ekonomiska förhållandena och sva-gare bostadsmarknader, men enligt den senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning kan även faktorer på utbudssidan ha inverkat.

finansieringsvillkorMFI:s genomsnittliga räntor på bolån till hushållen sjönk något fjärde kvartalet 2008 jämfört med tredje kvartalet (se diagram 36). Detta speglade de kraftiga räntenedgångarna i november och december. Räntenedgångarna var brett baserade över hela löptidsspektrat, men lite större för lån med en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år. Följaktligen förblev räntestrukturen för boräntor något inverterad fjärde kvartalet, och den genomsnittliga skillnaden mellan räntan på lån med lång (över 10 år) och kort (upp till 1 år) ursprunglig räntebindningsperiod minskade till ca -26 punkter. Om man tittar på månadsupp-gifter vände ränteskillnaden och blev positiv i december.

MFI:s genomsnittliga räntor på konsumentkre-diter var i stort sett oförändrade fjärde kvarta-let 2008 jämfört med kvartalet innan, även om en kraftig nedgång observerades i december. Denna nedgång noterades över hela löptids-spektrat men var mest uttalad för lån med en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år. Till följd av detta minskade den genom-snittliga skillnaden mellan räntorna på lån med lång (över 5 år) och kort (upp till 1 år) ur-sprunglig räntebindningsperiod i absoluta ter-mer, men förblev negativ fjärde kvartalet 2008, trots att den vände och blev positiv i december.

Skillnaden mellan utlåningsräntor på bolån och en relevant benchmarkränta med jämför-bar löptid (den 10-åriga statsobligationsrän-tan) ökade fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Skillnaden mellan utlåningsräntor på konsumentkrediter och en relevant benchmar-kränta med jämförbar löptid (12-månadersrän-tan på penningmarknaden) ökade också, vilket berodde på att benchmarkräntan minskade mer än utlåningsräntan.

diagram 35 Mfi-räntor på bostadslån till hushåll

(procent per år; exklusive avgifter; räntor på nya avtal)

3,0

4,0

5,0

6,0

3,0

4,0

5,0

6,0

2003 2004 2005 2006 2007 2008

Med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindnings-period upp till 1 årMed en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år och upp till 5 årMed en ursprunglig räntebindningsperiod över 5 år och upp till 10 årMed en ursprunglig räntebindningsperiod över 10 år

Källa: ECB.

47ECB




utveckling

I enkätundersökningen om bankernas utlåning från januari 2009 var nettotalet av banker som uppgav att kreditkraven för beviljande av bolån hade skärpts något högre än i enkätundersök-ningen från oktober 2008, medan nettotalet av banker som uppgav att villkoren för konsument-krediter hade skärpts ökade kraftigt. För konsumentkrediter genomfördes den ytterligare skärp-ning som rapporterades fjärde kvartalet genom höjda marginaler på genomsnittliga lån, medan den för bolånen genomfördes via marginalerna för både genomsnittliga och mer riskfyllda lån. Andra villkor än prisvillkor, samt sådana villkor som en lägre belåningsgrad och kraven i fråga om ställandet av säkerheter, skärptes också ytterligare och löptiderna kortades. Liksom i den tidigare enkätundersökningen hade de försämrade förväntningarna på den allmänna ekonomiska aktiviteten stor betydelse för den ytterligare åtstramningen av kreditkraven för både bolån och konsumentkrediter. För bolån var detta inte bara en följd av de försämrade utsikterna på bo-stadsmarknaden, utan även av bankernas ökade kostnader för finansiering samt begränsningar i bankernas balansräkningar. När det gäller konsumentkrediter var låntagarnas försämrade kredit-värdighet och risken för krävda säkerheter bidragande orsaker.

finansieringsflödenDen årliga ökningstakten i den totala utlåningen till hushållen sjönk till 4,5 procent tredje kvartalet 2008 (vilket är senaste kvartalet för vilket uppgifter finns tillgängliga från euroområ-dets integrerade räkenskaper), från 5,0 procent kvartalet innan. Inom detta mått var den årliga öknings takten för lån från icke-MFI högre än den för lån från MFI, även om den minskade kraftigt till 9,8 procent, från 14,2 procent kvartalet innan. Denna skillnad i årstakt mellan lån från MFI:er och icke-MFI:er speglar delvis effek ten av värdepapperisering med överfö-ring av tillgångar där lån lyfts bort från MFI:s balansräkningar för att sedan registreras som lån från andra finansinstitut. Tillgängliga uppgifter om MFI:s utlåning tyder på att ned-gången i den årliga ökningstakten för den to-tala utlåningen till hushållen fortsatte fjärde kvartalet (se diagram 36).

Den årliga ökningstakten för MFI:s utlåning till hushållen minskade till 1,2 procent i ja-nuari 2009, från 2,9 procent fjärde kvartalet respektive 4,0 procent tredje kvartalet. Den långsammare tillväxten i MFI:s utlåning till hushållen de senaste månaderna ligger i linje med den nedåtriktade trenden sedan början av 2006, och speglar främst effekten av all-mänt stramare finansieringsvillkor, den på-gående avmattningen på bostadsmarknaden och svagare ekonomiska förhållanden och ut-sikter. Utvecklingen på kort sikt, mätt genom ökningstakten över 3 månader omräknat till årstakt, dämpades kraftigt i januari till en ne-gativ tillväxt. Detta bör emellertid tolkas med försiktighet eftersom det speglar ändringarna de senaste månaderna när det gäller i vilken omfattning lån lyfts bort genom värdepap-

diagram 36 total utlåning till hushåll

(årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter; vid kvartalsslut)


-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

MFI-lån för konsumtionMFI-lån för bostadsköpÖvriga MFI-lånTotala MFI-lånTotala lån

Källa: ECB.Anm. Den totala utlåningen omfattar utlåning till hushåll från alla övriga institutionella sektorer, inklusive övriga världen. För fjärde kvartalet 2008 har den totala utlåningen uppskattats på basis av transaktioner som har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik. För information om skillnader i beräkningen av ökningstakt mellan MFI-lån och den totala utlåningen, se ”Tekniska anmärkningar”.


perisering (vilket i euroområdet främst berör bolån). Med beaktande av detta har de månat-liga nettoflödena av lån till hushållen fortsatt att minska under den granskade perioden, även om de är fortsatt positiva.

Den långsammare årliga ökningstakten i MFI:s utlåning till hushållen beror främst på en långsammare ökningstakt för bolån, som är den största delkomponenten i lånen till hus-hållen, men även i mindre omfattning på en långsammare ökningstakt i konsumentkredi-ter. För bolån minskade årstakten till 1,0 pro-cent i januari, från 2,9 procent fjärde kvartalet och 4,2 tredje kvartalet. Årstakten i konsu-mentkrediter sjönk till 1,3 procent i januari, från 3,1 procent tredje kvartalet och 4,4 pro-cent andra kvartalet.

När det gäller tillgångssidan i hushållssek-torns balansräkning minskade årstakten i totala finansiella investeringar ytterligare till 2,9 procent tredje kvartalet, jämfört med 3,1 procent kvartalet innan (se diagram 37). Denna långsammare takt berodde främst på ett mer negativt bidrag från investeringar i aktier och andra ägarandelar. Detta mer än neutraliserade det högre bidraget från inves-teringar i räntebärande värdepapper. Bidraget från investeringar i sedlar och mynt var fort-satt kraftigt och speglade bankernas ökade åtgärder för att locka till sig medel mot bak-grund av den finansiella turbulensen. Denna investeringskategori stod för två tredjedelar av den totala ökningstakten för hushållens fi-nansiella investeringar.

finansiell ställningTill följd av en minskad upplåning har hushål-lens skuldsättning minskat något de senaste kvartalen. Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst, som låg på 93 procent andra och tredje kvartalen, bedöms ha mins-kat till 92 procent fjärde kvartalet (se dia-gram 38). Hushållens skuld i förhållande till BNP har också minskat något, till ca 60 pro-cent fjärde kvartalet, från 61 procent andra och tredje kvartalen. Hushållens räntebörda ökade till 3,8 procent av den disponibla in-

diagram 37 hushållens finansiella investeringar


-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

Sedlar, mynt och inlåningRäntebärande värdepapper, utom finansiella derivatAktier och andra ägarandelarFörsäkringstekniska reserverÖvrigt 1)

Totalt finansiella tillgångar

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källor: ECB och Eurostat.1) Det inkluderar lån, övriga tillgångar och finansiella derivat.

diagram 38 hushållens skuld och räntebetalningar

(procent)

45

55

65

75

85

95

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

2000

Räntebetalningar i procent av disponibel inkomst, brutto (höger skala)Hushållens skuld i förhållande till disponibel inkomst, brutto (vänster skala)Hushållens skuld i förhållande till BNP (vänster skala)

20082007200620052004200320022001

Källor: ECB och Eurostat.Anm. Hushållens skuld omfattar utlåning till hushåll från alla institutionella sektorer, inklusive övriga världen. Räntebetalningar inkluderar inte hushållens fullständiga finansieringskostnader eftersom de inte omfattar avgifter för finansiella tjänster.Anm. Uppgifter som visas för det senaste kvartalet har delvis uppskattats.

49ECB




utveckling

komsten tredje kvartalet 2008 och bedöms ha legat kvar på denna nivå fjärde kvartalet, vilket speglar den minskade skuldsättningen. Räntenedgången fjärde kvartalet kan också ha bidragit till stabiliseringen av räntebördan.


3 priser och kostnader

HIKP-inflationen i euroområdet har de senaste månaderna sjunkit snabbt till den lägsta nivån på nästan tio år. Eurostats snabbstatistik visar att den låg på 1,2 procent i februari 2009, dvs. ingen större skillnad jämfört med nivån på 1,1 procent i januari men långt under nivån på 4,0 procent i mitten av 2008. Att inflationen har sjunkit sedan sommaren 2008 beror främst på de globala rå-varuprisernas kraftiga nedgång under denna period. Det kommer emellertid allt fler signaler om att inflationsriskerna börjar minska på bredare basis. Även om arbetskostnaderna i euroområdet verkar ha accelererat under 2008 kan den avtagande aktiviteten förväntas dämpa det inhemska inflationstrycket framöver.

Enligt ECB:s experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar kommer den årliga HIKP-inflationen i genomsnitt ligga på mellan 0,1 och 0,7 procent under 2009, och på mellan 0,6 och 1,4 procent under 2010. Den samlade årliga inflationen förväntas sjunka ytterligare de närmaste månaderna, och kanske tillfälligt bli negativ i mitten av 2009, på grund av främst baseffekter till följd av den tidigare energiprisutvecklingen. Samma baseffekter förväntas därefter leda till att den årliga inflationstakten därefter stiger igen. HIKP-inflationen kommer alltså sannolikt att fluktuera märkbart under 2009. Riskerna för denna prognos är i stort sett balanserade och rör framför allt utsikterna för den ekonomiska aktiviteten och råvarupriserna.

3.1 konsumentpriser

HIKP-inflationen i euroområdet har de senaste månaderna sjunkit snabbt till den lägsta nivån på nästan tio år. Eurostats snabbstatistik visar att den låg på 1,2 procent i februari 2009, vilket var långt under den höga noteringen på 4,0 procent i juni och juli 2008 (se tabell 5). Kraftiga prisväxlingar på globala råvaror – i synnerhet olja och livsmedel – är den viktigaste orsaken till HIKP-inflationens snabba nedgång de senaste månaderna. Prisfallet på globala råvaror inträffade efter en exempellös ökning av pristrycket från omvärlden som fick HIKP-inflationen att nå en topp i mitten av 2008. Det kommer samtidigt allt fler signaler om att inflationstrycket har börjat minska på bredare basis de senaste månaderna.

tabell 6 prisutveckling

(årlig procentuell förändring, om inget annat anges)

2007 2008 2008 2008 2008 2008 2009 2009sep okt nov dec jan feb

HIKP och dess komponenterIndex, totalt 1) 2,1 3,3 3,6 3,2 2,1 1,6 1,1 1,2Energi 2,6 10,3 13,5 9,6 0,7 -3,7 -5,3 .Oförädlade livsmedel 3,0 3,5 3,6 3,4 2,8 2,8 2,6 .Förädlade livsmedel 2,8 6,1 6,2 5,1 4,2 3,5 2,7 .Industrivaror exklusive energi 1,0 0,8 0,9 1,0 0,9 0,8 0,5 .Tjänster 2,5 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,4 .

Andra prisindikatorer Producentpriser, industri 2,8 6,2 7,9 6,3 3,3 1,6 . .Oljepriser (euro per fat) 52,8 65,9 70,0 55,2 43,1 32,1 34,3 34,6Råvarupriser exklusive energi 9,2 4,4 5,5 -7,4 -7,7 -17,1 -20,7 -24,5

Källor: Eurostat, HWWI och ECB:s beräkningar grundade på uppgifter från Thomson Financial Datastream.1) HIKP-inflation i februari 2009 enligt Eurostats snabbstatistik.

51ECB



Priser och kostnader

Det finns ett nära samband mellan volatiliteten i HIKP:s energi- och livsmedelskomponenter och volatiliteten i priserna på globala energi- och livsmedelsråvaror. Förändringen på årsbasis i HIKP:s energikomponent har framför allt sjunkit mycket kraftigt de senaste månaderna från över 17 pro-cent i juli 2008 till 5,3 procent i januari 2009. En stor del av denna förändring berodde på tvära prisförändringar på på sådana oljeprodukter som bensin, diesel och eldningsolja. Utvecklingen i dessa HIKP-komponenter följer normalt mycket nära den globala prisutvecklingen på råolja, även om förändringen i HIKP:s energikomponent även förstärktes av vissa rörelser i raffineringsmargi-nalerna när det gäller dieselbränsle som delvis var en följd av ändrade efterfråge- och utbudsvillkor. Även andra energikomponenter i HIKP än olja – t.ex. el- och gaspriser – var förhållandevis volatila, men reagerade på råoljeprisutvecklingen med en viss fördröjning.

Årstakten i den HIKP-komponent som utgörs av förädlade livsmedel hade en anmärkningsvärt lik-artad utveckling som energikomponenten och låg på en historiskt hög nivå i mitten av 2008 för att därefter falla kraftigt. Att den årliga prisökningstakten på förädlade livsmedel har sjunkit de senaste månaderna beror till stor del på varor som påverkas starkt av de globala priserna på jordbruksråva-ror, såsom bröd och spannmål, mejeriprodukter samt oljor och fetter. Priserna på oförädlade livs-medel har haft en liknande utveckling och sjönk överlag efter mitten av 2008, även om det inte alls skedde från lika höga nivåer som för priserna på förädlade livsmedel.

Om alla livsmedels- och energiposter, som svarar för 30 procent av HIKP-korgen, undantas har HIKP-inflationen sjunkit något även på senare tid efter att ha varit förhållandevis stabil under större delen av 2008 – trots de markanta rörelserna i energi- och livsmedelskomponenterna under denna period (se diagram 39). Trots att det makroekonomiska läget förändrades avsevärt och att vissa euroländer genomförde ändringar av indirekta skatter varierade tjänstekomponenten i HIKP inte mycket mellan början av 2007 och slutet av 2008. Denna generella stabilitet tyder förmodligen på att även om indirekta effekter av den tidigare globala prisuppgången på råvaror hade ett starkt och långvarigt inflytande på vissa tjänstekomponenter (t.ex. transporttjänster och restaurang- och cafébranschen) kompenserades detta till stor del av prisutvecklingen på andra tjänstekomponenter (t.ex. bostäder, kommunikation och diverse tjänster). Å ena sidan bidrog den HIKP-komponent som utgörs av personliga tjänster och rekreationstjänster, och även transporttjänster, i hög grad till den totala prisutvecklingen på tjänster under 2008. Detta berodde på den starka prisutvecklingen

diagram 39 hikp-inflation, fördelning på komponenter

(årlig procentuell förändring; månadsuppgifter)

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-8

-4

0

4

8

12

16

20

2004

HIKP totalt (vänster skala)Oförädlade livsmedel (höger skala)Energi (höger skala)

2005 2006 2007 2008-1

0

1

2

3

4

-2

0

2

4

6

8

2004 2005 2006 2007 2008

HIKP totalt exklusive energi och oförädlade livsmedel (vänster skala)Förädlade livsmedel (höger skala)Industrivaror exklusive energi (vänster skala)Tjänster (vänster skala)

Källa: Eurostat.


inom restaurang- och kafébranschen, samt på paketresor. Å andra sidan kan årstakten i HIKP:s bostadspriskomponent ha påverkats av att takten i bostadsprisutvecklingen sjönk. Det fanns inte minst vissa tecken på en långsammare prisutveckling på bostadsrelaterade tjänster som underhåll och reparationer, liksom faktiska hyror. Den årliga prisförändringen när det gäller kommunikation har dessutom fortsatt att vara mycket liten, vilket kan bero på fortsatta effekter av att kommunika-tionssektorn har avreglerats i vissa euroländer och på att tekniska framsteg har haft ett dämpande inflytande på priserna. Mer nyligen har det emellertid kommit signaler om att prisökningstakten på tjänster har börjat avta. Bakom nedgången ligger framför allt två poster – persontransporter med flyg och restauranger – och den är en följd av prisfallet på olja och livsmedel, samt av baseffekter.

Förändringen på årsbasis i priserna på industrivaror exklusive energi sjönk till 0,5 procent i januar i 2009 från 1,0 procent i oktober 2008. Prisökningstakten på dessa varor har sedan ungefär ett år tillbaka varierat mer än prisökningstakten på tjänster. Det finns minst fyra möjliga orsaker till det-ta. För det första påverkades insatskostnadstrycket när det gäller konsumtionsvaror som möbler, smycken och reservdelar för bilar indirekt av prisutvecklingen på olja och vissa råvaror (metaller, trä och ädelmetaller, t.ex. guld). För det andra kan en del av rörelserna i den årliga prisökningstak-ten på industrivaror exklusive energi bero på eurokursens utveckling. För det tredje kan en hårdare konkurrens till följd av att den ekonomiska aktiviteten överlag har avtagit gjort det viktigare för aktörer att kunna behålla sin priskonkurrensförmåga. Just denna faktor kan ha bidragit till pris-utvecklingen på vissa varor, t.ex. textil, där extra säsongsrabatter förmodligen delvis berodde på den minskade efterfrågan. Den snabbt avtagande ekonomiska aktiviteten de senaste månaderna kan slutligen ha bidragit till en sjunkande efterfrågan på varaktiga varor, framför allt varor som kräver långsiktig finansiering. I detta sammanhang har prisökningstakten på bilar (som svarar för 15 pro-cent av den komponent som utgörs av industrivaror exklusive energi) fallit avsevärt sedan början av 2008 till följd av att bilköpen snabbt har minskat.

3.2 IndustrIns producentprIser

Pristrycket i försörjningskedjan, som förra sommaren var det högsta på nästan tre decennier, har minskat rejält. De senaste uppgifterna om industrins (exklusive byggindustrin) producentpriser vi-sade att den årliga inflationen låg på 1,6 procent i december 2008, vilket var långt under den nivå på 9,2 procent bara fem månader tidigare som var den högsta på 25 år (se diagram 40). Även exklusive energi (och byggverksamhet) sjönk den årliga producentprisökningen till 1,4 procent från 4,4 pro-cent i juli 2008.

Det kraftiga fallet i den årliga producentprisökningen berodde främst på råvaruprisutvecklingen. Markanta globala prisväxlingar på råvaror har verkligen haft ett starkt inflytande på flera produ-centpriskomponenter, både direkt via energi- och livsmedelskomponenterna och indirekt via pri-serna på insatsvaror längs hela produktionskedjan. Producentpriserna har framför allt påverkats all-deles i början av produktionskedjan, vilket tyder på markanta rörelser i priserna på halvfabrikat de senaste månaderna. Förändringen på årsbasis i producentpriserna längre fram i produktionskedjan, t.ex. i priserna på kapital- och konsumtionsvaror (exklusive livsmedel och tobak), har samtidigt varit förhållandevis stabil.

Vid sidan om råvaruprisernas inflytande på producentkostnaderna kan den överlag avtagande akti-viteten i euroområdet de senaste månaderna ha fått företagen att se över sin prissättning, eftersom de har varit tvungna att fokusera mer på sin förmåga att priskonkurrera i olika led av produktions-kedjan. Ny enkätinformation tyder på att indexen för insatspriser och prissättning i producentledet

53ECB




fortsatte att falla markant de första månaderna 2009, vilket ledde till ett historiskt lågt pristryck i producentledet (se diagram 41). Efter den kraftiga nedgången i indexen för insatspriser och prissätt-ning i producentledet låg enligt det senaste inköpschefsindexet de flesta indikatorer på pristrycket inom industri- och tjänstesektorerna på historiskt låga nivåer i februari 2009 – långt under de höga nivåerna i mitten av 2009.

3.3 arbetskostnadsindikatorer

Medan inflationsindikatorerna i konsument- och producentledet har sjunkit snabbt de senaste må-naderna tyder tillgängliga statistiska indikatorer på att arbetskostnaderna accelererade under 2008. Inte minst den årliga ökningstakten i timarbetskostnader och löner inkl. kollektiva avgifter per an-ställd var fortsatt hög tredje kvartalet 2008, samtidigt som den årliga ökningstakten i avtalslöner var stark även fjärde kvartalet (se diagram 42 och tabell 7).

Den ihållande starka löneutvecklingen var förmodligen en följd av det tidigare strama arbetsmark-nadsläget och löneindexeringen vissa länder till tillfälligt höga inflationsutfall. Timarbetskostnaderna verkade faktiskt accelerera tredje kvartalet med 4,0 procent på årsbasis. Den starka ökningstakten i timarbetskostnaderna, som var brett baserad över alla sektorer (se diagram 43) kan i viss mån även ha berott på utvecklingen när det gäller antal arbetade timmar, som både anpassades till den svagare efterfrågan och påverkades av en korrigering till följd av att påsken inföll tidigt 2008 (vilket bidrar till en snedvridning av antalet arbetade timmar andra kvartalet). Förändringen på årsbasis i löner inkl. kollektiva avgifter per anställd var också fortsatt hög tredje kvartalet på 3,5 procent. Sista kvartalet 2008 steg avtalslönerna på årsbasis med 3,5 procent, jämfört med 3,4 procent föregående kvartal. Avtalslöneökningen sista kvartalet 2008 fick i viss mån draghjälp av engångsersättningar

diagram 40 producentpriser inom industrin, fördelning

(årlig procentuell förändring; månadsuppgifter)


-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

-6

-3

0

3

6

9

12

15

18

21

24

27

30

2004 2005 2006 2007 2008

Industri exklusive byggverksamhet, totalt (vänster skala)Halvfabrikat (vänster skala)Kapitalvaror (vänster skala)Konsumtionsvaror (vänster skala)Energi (höger skala)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien.

diagram 41 producenters insatspriser och prissättning enligt enkäter

(spridningsindex; månadsuppgifter)


20

30

40

50

60

70

80

20

30

40

50

60

70

80

2004 2005 2006 2007 2008

Tillverkningsindustri, insatspriserTillverkningsindustri, debiterade priserTjänster, insatspriserTjänster, debiterade priser

Källa: Markit.Anm. Ett indexvärde över 50 anger en prishöjning medan ett värde under 50 anger en prissänkning.


i ett stort euroland, men även rensat för denna faktor verkar takten i avtalslönerna inte ha sjunkit nämnvärt andra halvåret 2008, trots den markanta försvagningen av den ekonomiska aktiviteten. I en situation med en sådan stark löneutveckling, samtidigt som produktiviteten i euroområdet mins-kade, låg den årliga ökningen i enhetsarbetskostnaderna tredje kvartalet 2008 kvar på den högsta nivån på mer än ett decennium.

Trots denna starka ökning av arbetskostnaderna kommer lönetrycket med stor sannolikhet att minska framöver med tanke på de svaga tillväxtutsikterna i euroområdet. Även om utvecklingen på arbetsmarknaden brukar släpa efter utvecklingen i den ekonomiska aktiviteten är det möjligt att den extremt snabba försämringen av aktiviteten de senaste månaderna har medfört en särskilt stor fördröjning i lönetryckets anpassning till den sjunkande produktionsefterfrågan. Anekdotisk information från olika källor tyder på att företagen aktivt försöker hitta sätt att skära ned sina ar-betskostnader, vilket förmodligen kommer att leda till en negativ löneglidning. Löneglidningen är den förändring i ersättningen till anställda som inte beror på avtalade lönehöjningar eller på sociala avgifter (för närmare information, se ruta 6 ”Recent developments in euro area wage drift” i ECB:s månadsrapport för oktober 2006). Arbetskostnaderna kan emellertid anpassas till det försämrade efterfrågeläget antingen genom ändringar av ersättningen till anställda eller ge-nom nedskärningar i antalet anställda eller kor-tare arbetstid per anställd. Det finns här en risk att sysselsättningsförlusterna kan bli onödigt stora om arbetskostnadsutvecklingen bara lång-samt avtar i ett läge med en ihållande svag eko-nomisk aktivitet.

3.4 bolagens vinstutveckling

Bolagens vinstutveckling tycks ha tappat fart rejält under 2008. Enligt nationella räkenskaps-uppgifter fortsatte den årliga vinstökningstakten i euroområdet att sjunka tredje kvartalet 2008 till omkring 2 procent, vilket är den lägsta nivån

tabell 7 arbetskostnadsindikatorer

(procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat)

2007 2008 2007 2008 2008 2008 20084 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv

Avtalslöner 2,1 3,2 2,1 2,8 2,9 3,4 3,5Totala arbetskostnader per timme 2,6 . 2,9 3,5 2,8 4,0 .Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd 2,5 . 2,9 3,1 3,4 3,5 .

Memo:Arbetsproduktivitet 0,8 . 0,4 0,5 0,2 -0,1 .Enhetsarbetskostnader 1,7 . 2,5 2,6 3,2 3,6 .

Källor: Eurostat, nationella uppgifter och ECB:s beräkningar.

diagram 42 utvalda arbetskostnadsindikatorer

(årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter)

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Löner inklusive kollektiva avgifter per anställdAvtalslönerArbetskostnader per timme

Källor: Eurostat, nationella uppgifter och ECB:s beräkningar.Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien.

55ECB




sedan mitten av 1999. Denna nedgång beror på en kombination av en långsammare ökning av akti-viteten (volymen) och en långsammare ökning av vinsten per enhet (marginalen) – se diagram 44. Bakom de fortsatt krympande vinstmarginalerna fanns både inhemska och externa ekonomiska fak-torer. Enhetsarbetskostnaderna steg tredje kvartalet 2008 med 3,6 procent, vilket var den snabbaste takten sedan 1993, vilket pressade marginalerna per producerad enhet. Pristrycket från omvärlden berodde huvudsakligen på att de tidigare höga råvarupriserna hade drivit upp kostnaderna för andra produktionsfaktorer än arbetskraft.

Den långsammare vinstutvecklingen är tydligare inom industrin än inom marknadstjänster, vilket berodde på att aktiviteten sjönk mer inom industrin och att denna sektor är mer känslig för pristryck från omvärlden (se diagram 45). En vinstnedgång inom industrin jämfört med samma period ett år tidigare observerades senaste i mitten av 2003. Vinstökningstakten inom marknadstjänster var vis-serligen positiv men ändå historiskt låg. För första gången sedan mitten av 1990-talet – då uppgifter om vinstutvecklingen i euroområdet först blev tillgängliga för olika näringsgrenar – sjönk denna siffra under 3 procent.

I ett längre tidsperspektiv än det som omfattas av tillgängliga nationalräkenskapsdata kommer den ytterligare försvagningen av den ekonomiska aktiviteten – som observerades sista kvartalet 2008 och i början av 2009 – förmodligen att pressa ned vinstutvecklingen ytterligare. Detta kompenseras i någon mån av det mycket kraftiga prisfallet på råvaror sedan mitten av 2008. Med tanke på hur stor nedgången i aktivitet förväntas bli bör vinsterna emellertid sjunka kraftigt under 2009, vilket kommer att få negativa återverkningar på investerings- och sysselsättningsutsikterna.

diagram 43 sektoriell fördelning av arbetskostnader


MB0903_EN_SEC3_Chart43a

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

2008

Industri exklusive byggverksamhet, CPEByggverksamhet, CPEMarknadstjänster, CPETjänster, CPE

2002 2003 2004 2005 2006 2007

MB0903_EN_SEC3_Chart43b

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

2008

Industri exklusive byggverksamhet, LCIByggverksamhet, LCIMarknadstjänster, LCI

2002 2003 2004 2005 2006 2007

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. CPE står för ”ersättning per anställd” och LCI står för ”index för arbetskostnad per timme”.


3.5 inflationsutsikter

Eurostats snabbstatistik visar att HIKP-inflationen i euroområdet låg på 1,2 procent i februari 2009, vilket var i stort sett oförändrat från 1,1 procent i januari och långt under nivån på 4,0 procent i juni och juli 2008. Att inflationen har sjunkit sedan sommaren 2008 beror främst på de globala råva-ruprisernas kraftiga nedgång under denna period. Det kommer emellertid allt fler signaler om att inflationsriskerna börjar minska på bredare basis. Även om arbetskostnaderna i euroområdet verkar ha accelererat under 2008 kan den avtagande aktiviteten förväntas dämpa det inhemska inflations-trycket framöver.

Den tidigare volatiliteten i energipriserna förväntas leda till stora svängningar i den årliga HIKP-inflationen i euroområdet de närmaste månaderna. Som diskuteras i ruta 4 beror dessa markanta rörelser till stor del på övergående faktorer – t.ex. baseffekterna av den tidigare volatiliteten i livs-medels- och energipriser – som så småningom kommer att klinga av och bidra till att inflationen stiger senare under året. Starka baseffekter av den tidigare volatila råvaruprisutvecklingen kommer både leda till en tillfälligt mer fördjupad nedgång i HIKP-inflationen i mitten av 2009 och en upp-gång i inflationen andra halvåret. Det är alltså mycket sannolikt att HIKP-inflationen kommer att fluktuera kraftigt under 2009.

Enligt ECB:s experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar beräknas den årliga HIKP-inflationen i genomsnitt ligga på mellan 0,1 och 0,7 procent under 2009, och på mellan 0,6 och 1,4 procent under 2010. Riskerna för denna prognos är i stort sett balanserade och rör framför allt utsik-terna för den ekonomiska aktiviteten och råvarupriserna.

diagram 44 vinsttillväxt i euroområdet, fördelat efter produktion och vinst per producerad enhet(årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter)


-2

0

2

4

6

8

-2

0

2

4

6

8

2002

Vinst per producerad enhetProduktion (BNP-tillväxt)Vinst (bruttoöverskott på verksamhet)

200820072006200520042003

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.

diagram 45 vinsttillväxt i euroområdet fördelat på huvudområden



-4

-2

0

2

4

6

8

10

-4

-2

0

2

4

6

8

10

Hela ekonominIndustriMarknadstjänster

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008


57ECB




ruta 4

den nuvarande desinflationen i euroområdet

Den årliga HIKP-inflationen sjönk snabbt andra halvåret 2008 och i början av 2009, vilket fram-för allt berodde på det kraftiga prisfallet på råvaror. De närmaste månaderna förväntas inflatio-nen fortsätta att sjunka till följd av främst gynnsamma baseffekter när tidigare prishöjningar på energi och livsmedel efterhand faller ur den årliga inflationstakten. Det är mycket troligt att den årliga HIKP-inflationen blir negativ kring mitten av 2009, men förmodligen bara tillfälligt ef-tersom baseffekterna av oljeprisernas nedgång sedan augusti 2008 kommer att driva upp HIKP-inflationen andra halvåret 20091. En sådan snabb desinflationsprocess som uppstår till följd av stora men tillfälliga rörelser i relativpriserna får inte förväxlas med regelrätt deflation. I denna ruta beskrivs skillnaderna mellan de två begreppen och sätter den nuvarande inflationsutveck-lingen i rätt perspektiv.

Begreppsfrågor: prisstabilitet, desinflation och deflation

Det kan till att börja med vara lämpligt att påminna om den kvantitativa definitionen av ECB:s huvudmål, dvs. prisstabilitet. Definitionen antogs av ECB-rådet 1998 och gör klart att prisstabi-litet är ”en årlig ökning under 2 procent i det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet. Prisstabilitet skall upprätthållas på medellång sikt”. Efter att ha gjort en grundlig utvärdering av den penningpolitiska strategin 2003 förtydligade ECB-rådet dessutom att man inom ramen för denna definition skulle sträva efter att hålla HIKP-inflationen ”under, men nära, 2 procent”. Syftet med den kvantitativa definitionen av prisstabilitet var att ge allmänheten en tydlig måttstock så att den kan bedöma hur väl ECB fullgör sitt uppdrag samt att förankra de långsiktiga inflationsförväntningarna. Målet är medelfristigt, eftersom det är omöjligt för en cen-tralbank att vid varje tidpunkt upprätthålla en på förhand fastställd inflationstakt eller att snabbt återföra inflationen till önskvärd nivå, medan detta emellertid är möjligt och önskvärt på medel-lång sikt. Att ECB:s penningpolitiska strategi har en medelfristig inriktning innebär dessutom att det finns en tydlig ram för att skilja tillfälliga avvikelser nedåt i inflationen från nivåer som är förenliga med prisstabilitet – som kan bero på desinflation – från ihållande nedåtrisker för pris-stabiliteten, som – om inflationsförväntningarna inte är förankrade – kan leda till deflation.

Desinflation är en process med sjunkande inflation (dvs. en långsammare ökningstakt i den all-männa prisnivån) som tillfälligt till och med kan leda till en negativ inflation. Den beror ofta på kostnadsnedskärningar på utbudssidan. Exempel är när det sker kraftiga förbättringar av den samlade produktiviteten som inte motsvaras av proportionerliga löneökningar, tullsänkningar, konkurrensfrämjande regelreformer och positiva terms of trade-effekter som är ett resultat av lägre oljepriser. Sådana faktorer främjar den ekonomiska aktiviteten genom att stärka realinkom-sterna. Vid desinflation kan det ske snabba kortsiktiga fluktuationer i den årliga inflationstakten till följd av de s.k. baseffekter som diskuteras mer ingående nedan. En sådan kortsiktig volati-litet i den årliga inflationstakten är emellertid inte relevant ur ett penningpolitiskt perspektiv. Anledningen till att ECB:s penningpolitiska strategi har en medelfristig inriktning är att se till att kortsiktig volatilitet i inflationen inte leder till volatilitet i de mer långsiktiga inflationsförvänt-ningarna.

1 Se rutan ”Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av ECB:s experter” i denna månadsrapport.


En deflationsprocess är en ihållande och självförstärkande nedgång i en mycket bred uppsätt-ning priser. Processen sprider sig som ringarna på vattnet när det uppstår förväntningar om att priserna kommer att gå ned ännu mer i framtiden, dvs. när inflationsförväntningarna inte längre är förankrade utan blir lägre än vad som är förenligt med prisstabilitet. Förväntningar om lägre priser kan t.ex. få investerare och konsumenter att skjuta inköp på framtiden och leda till ett ökat pristryck. Risken för deflation ökar när inflationsförväntningarna är starkt påverkade av tidigare inflationsutfall. Risken för deflation är därför större i ekonomier där centralbanken inte har något tydligt kvantitativt mål som förankrar förväntningarna inom den privata sektorn på medellång sikt. I euroområdet bidrar ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent till att inflationsförväntningarna är fast förankrade – vilket framgår av att inflationsförväntningarna inte har reagerat på tidigare inflationsutfall2 – och bidrar därför till att skydda mot deflation.

Faktorer som driver på den nuvarande desinflationen i euroområdet

Den desinflationsprocess som nu pågår i euroområdet är i första hand ett resultat av det kraftiga prisfallet på olja och andra råvaror, framför allt livsmedel. Diagram A visar HIKP-inflationens utveckling i euroområdet samt bidragen från energipriser och priser på (oförädlade och förädla-de) livsmedel. Det framgår tydligt att det var dessa två komponenter, och i synnerhet energi, som drev på inflationsökningen under perioden fram till mitten av 2008. Det är också enbart på grund av att bidragen från dessa komponenter har minskat, till följd av deras betydligt långsammare år-stakt, som den samlade inflationen har sjunkit med totalt 2,9 procentenheter under perioden från juli 2008 fram till januari 200933. Om dessa två komponenter, som svarar för ungefär 30 procent

2 Se L. Benati, ”Investigating Inflation Persistence Across Monetary Regimes”, Quarterly Journal of Economics, Vol. 123, No 3, 2008, ss. 1005–1060.

3 Eftersom det ännu inte finns detaljerade uppgifter om HIKP i februari 2009 är januari den senaste perioden som ingår i beräkningen.

diagram b utveckling i hikp:s energikomponent

(procentenheter)

MB0903_EN_Box4_ChartB

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

Förändring i årlig inflationstaktLöpande effekter jämfört med föregående månadBaseffekter

jul sep sepnov novjan mar maj jul2008 2009


diagram a energi- och livsmedelsprisernas bidrag till den samlade hikp-inflationen i euroområdet(procentenheter, årliga procentuella förändringar)

MB0903_EN_Box4_ChartA

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

2004 2005 2006 2007 2008

HIKP, totaltHIKP exklusive livsmedel och energiEnergikomponentens bidragLivsmedelskomponentens bidrag


59ECB




av HIKP-korgen, exkluderas var HIKP-inflationen förhållandevis stabil på omkring 1,8 procent. Detta tyder på att nedgången i inflation hittills inte har varit en generell process, utan har nära anknytning till tillfälliga rörelser i relativpriserna.

Oljeprisernas stora nedgång sedan augusti 2008 fick energipriserna totalt sett att falla på månads-basis. Därmed sjönk förändringen på årsbasis i energipriserna rejält, men denna effekt förstärk-tes av baseffekter som var en följd av tidigare oljeprishöjningar. Detta framgår av diagram B, som visar hur förändringen på årsbasis i HIKP:s energikomponent har utvecklats månad för må-nad mellan juli 2008 och januari 2009 och visar fördelningen mellan baseffekter och ”löpan de” effekter från månad till månad. Som baseffekter räknas den del av förändringen i den årliga in-flationstakten en viss månad som beror på att månadstakten under basmånaden (dvs. samma må-nad ett år tidigare) avvek från det normala (historiska) mönstret, med hänsyn tagen till säsong-betingade fluktuationer.4 Löpande effekter från månad till månad är månadsförändringen en viss månad korrigerad för det normala mönstret.

På grund av de stora prishöjningarna på energi första halvåret 2008, som kommer att falla ur 12-månadersförändringen, kommer baseffekter att få en större nedåtriktad inverkan på årstakten i energipriserna första halvåret 2009. Totalt sett kommer baseffekterna i energikomponenten att uppgå till -9,2 procentenheter mellan februari och juli 2009. Med tanke på att energivaror utgör omkring 10 procent av totala HIKP kommer detta att leda till att den samlade HIKP-inflationen sjunker kraftigt. Tabellen nedan visar dessutom att ytterligare baseffekter är att vänta som härrör från livsmedelskomponenten. Totalt sett kommer baseffekter som härrör från energi- och livs-medelspriser att påverka den samlade HIKP-inflationen med -1,1 procentenhet mellan februari och juli 2009. HIKP-inflationen kan därför bli mycket låg eller till och med negativ i mitten av 2009, även om det faktiska inflationsutfallet inte bara kommer att vara ett resultat av baseffek-ternas rent mekaniska inverkan utan även bero på andra faktorer som den faktiska råvarupris-utvecklingen de närmaste månaderna och det allmänna pristryck som är en följd av den ekono-miska utvecklingen. Från och med augusti 2009 kommer den samlade HIKP-inflationen åter att stiga till följd av baseffekter som huvudsakligen beror på oljeprisernas kraftiga nedgång andra halvåret 2008. Totalt sett kommer baseffekterna att få den samlade inflationen att stiga med 1,8 procentenheter mellan augusti och december 2009.

Även om den samlade HIKP-inflationen blir negativ under några månader 2009 förväntas detta därför bara vara ett tillfälligt fenomen som har att göra med relativprisernas utveckling. Detta bör inte tolkas som början på en deflationistisk period. Förankringen av de ekonomiska aktörer-nas inflationsförväntningar kommer att spela en avgörande roll i detta sammanhang. Tillgänglig

4 För en mer ingående diskussion om beräkningen av baseffekter, se rutan ”Baseffekternas inflytande på HIKP-inflationens utveckling den senaste tiden och framöver” i ECB:s månadsrapport för december 2008.

hur den samlade hikp-inflationen kommer att påverkas av baseffekter som härrör från vissa hikp-komponenter

(procentenheter)

Energi Livsmedel HIKP exklusive

energi och livsmedel Samlad effekt

Februari–juli 2009 -0,9 -0,2 0,0 -1,1Augusti–december 2009 1,7 0,1 0,0 1,8

Eurostat och ECB:s beräkningar.


information visar att inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt är förankrade kring nivåer som är förenliga med ECB:s definition av prisstabilitet (se diagram C).

Sammanfattningsvis kan sägas att euroom-rådet för närvarande upplever en process av snabb desinflation som framför allt drivs på av det kraftiga prisfallet på råvaror och att detta kommer att leda till en U-formad inflationsut-veckling under 2009. Råvaruprisernas kraftiga uppgång fram till mitten av 2008 och deras snabba nedgång därefter har lett till stora väx-lingar i den årliga inflationstakten. Denna typ av kortsiktiga volatilitet är emellertid inte re-levant ur ett penningpolitiskt perspektiv. ECB-rådet kommer även i fortsättningen att sträva efter att hålla de medelfristiga inflationsför-väntningarna fast förankrade i linje med målet om prisstabilitet.

diagram c långsiktiga inflationsförväntningar

(årliga procentuella förändringar)

MB0903_EN_Box4_ChartC

1,5

1,8

2,1

2,4

2,7

3,0

1,5

1,8

2,1

2,4

2,7

3,0

Survey of Professional Forecasters5-årig inflationsswapränta om 5 årImplicit break even-inflation om 5 år för efterföljande 5-årsperiod

jan2008

mar maj jul sep nov jan2009

mar

Källor: ECB, Reuters och ECB:s beräkningar.Anm. När det gäller Survey of Professional Forecasters (SPF) rapporteras genomsnittliga punktberäkningar. SPF:s senaste ob-servation avser 2013.

61ECB



Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad

4 Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad

Aktiviteten i euroområdet avtog markant i slutet av 2008 när förnyad oro inom finanssektorn spred sig till den reala ekonomin. Efter en snabb nedgång i BNP i slutet av 2008 pekar enkätuppgifter och månatliga indikatorer nu på att produktionen kommer att minska ytterligare i början av 2009. Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet väntas vara fortsatt svag de närmaste kvartalen efter-som strukturella obalanser i vissa ekonomier och oron på finansmarknaderna kommer att fortsätta att påverka den globala och inhemska ekonomin. En gradvis ekonomisk återhämtning väntas dock äga rum under 2010. I sina makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2009 förutspår ECB:s experter en genomsnittlig årlig real BNP-tillväxt på mellan -3,2 och -2,2 procent 2009, och mel-lan -0,7 och 0,7 procent 2010. Under både 2009 och 2010 kommer negativa överhängseffekter från föregående år att bidra till en betydligt lägre årlig BNP-tillväxt. Utsikterna för ekonomin är fortfarande osäkra. Riskerna för de ekonomiska utsikterna verkar nu vara mer balanserade. Å ena sidan kan de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärder som nu vidtas och andra politiska åtgärder få mer positiva effekter än väntat, bl.a. på förtroendet. Å andra sidan finns det en oro att turbulensen på finansmarknaderna påverkar den reala ekonomin ännu mer, att protektionistiska strömningar uppstår och växer sig starkare och att en oordnad korrigering av globala obalanser får en negativ inverkan på världsekonomins utveckling.

4.1 real bnP och utgiftskomPonenter

Aktiviteten i euroområdet avtog markant i slu-tet av 2008 och i början av 2009 när världseko-nomin och den inhemska efterfrågan bromsade in samtidigt. Euroområdets reala BNP, som hade sjunkit något andra och tredje kvarta-let 2008, föll mycket kraftigt under årets sista kvartal med 1,5 procent jämfört med kvartalet innan (se diagram 46). Den årliga tillväxten under 2008 på 0,8 procent var den lägsta sedan början av 1990-talet. Enkätuppgifter tyder på att denna svaghet satt i under de första måna-derna 2009.

Nedgången i efterfrågan har varit brett baserad över alla komponenter. Den utländska efterfrå-gan sjönk när aktiviteten i utvecklade ekono-mier och tillväxtländer försvagades. Även den inhemska efterfrågan har dämpats när investe-ringarna har gått ned kraftigt och konsumtionen minskat. Denna bild bekräftas av en analys av utgifterna under fjärde kvartalet. Handelsnettots bidrag till tillväxten var återigen mycket nega-tivt, då exporten sjönk snabbare än importen, medan bidraget från lagerförändringar var positivt. Efterfrågeutvecklingen diskuteras mer ingående nedan.

diagram 46 real bnP-ökning och bidrag till ökningen

(ökningstakt per kvartal och bidrag i procentenheter; säsongrensat)


-2,4

-2,1

-1,8

-1,5

-1,2

-0,9

-0,6

-0,3

0,0

0,3

0,6

0,9

-2,4

-2,1

-1,8

-1,5

-1,2

-0,9

-0,6

-0,3

0,0

0,3

0,6

0,9

Inhemsk efterfrågan (exklusive lager)LagerförändringarNettoexportTotal BNP-tillväxt (procent)

4 kv2007 2008

1 kv 2 kv 3 kv 4 kv



PrivatkonsumtionEfter att ha varit i stort sett oförändrade under de första tre kvartal sjönk konsumtionsutgif-terna kraftigt fjärde kvartalen 2008. Nyare in-dikatorer tyder på att konsumtionen var fortsatt dämpad i början av 2009. Nyregistreringarna av personbilar i euroområdet sjönk med 3,9 pro-cent i januari jämfört med föregående månad. Konsumentförtroendet var mycket svagt i janu-ari och februari och låg på de lägsta nivåerna se-dan Europeiska kommissionen började genom-föra sin hushållsenkät 1985 (se diagram 47).

En viktig orsak till att konsumtionen minskade under det gångna året var svagheten i hushål-lens reala disponibla inkomster. Den nominella ersättningen fortsatte att vara ganska stark 2008 eftersom hushållen gynnades av en fortsatt stark ökning av ersättningen (se avsnitt 3). En kraf-tig uppgång i inflationen under årets första hälft – som främst berodde på stora uppgångar i en-ergi- och livsmedelspriser – pressade emellertid ned realinkomsterna och fick konsumtionen att bromsa. Efter sommaren har ett betydande pris-fall på råvaror fått trycket på hushållens inkomster att lätta. Den årliga HIKP-inflationen sjönk kraf-tigt från den höga nivån i juli och förväntas gå ned ytterligare första halvåret 2009 (se avsnitt 3). Det betyder att inkomsterna kommer att få en viss draghjälp de närmaste månaderna. Samtidigt kommer de gynnsamma effekterna på realinkomsterna förmodligen i hög grad neutraliseras av det försäm-rade arbetsmarknadsläget (se avsnitt 4.2). Arbetslösheten steg kraftigt 2008 och undersökningar av företagens anställningsplaner visar att takten i sysselsättningstillväxten kommer att avta betydligt 2009, vilket kommer att leda till lägre förvärvsinkomster och därmed även till lägre konsumtion.

Hushållens utgiftsbeslut påverkas även av förväntningar om livstidsinkomst (dvs. permanent in-komst) som beräknas på grundval av avkastningen på finansiell och annan förmögenhet och förvän-tade framtida förvärvsinkomster. Sedan finansoron bröt ut har hushållen drabbats av kraftiga kurs-fall på aktiemarknaderna – Euro STOXX sjönk kraftigt under 2008 och i början av 2009 (se avsnitt 2.5). Indexet för hushållens bedömning av den egna ekonomiska situationen var rekordlågt 2008 och fortsatt mycket lågt i början av 2009. Arbetsmarknadsläget och de mer allmänna ekonomiska utsikterna förmörkades snabbt under hösten 2008. Samtidigt har förväntningarna om utvecklingen på arbetsmarknaden, som så sent som i september 2008 var förhållandevis optimistiska (och låg över sina långsiktiga genomsnitt), snabbt försämrats de senaste fem månaderna.

Oron över arbetsmarknadsutvecklingen och den finansiella turbulensen har säkert spätt på hushål-lens osäkerhet om de ekonomiska utsikterna och fått dem att dra ned på sina utgifter och öka spa-randet för att få en buffert mot eventuellt lägre inkomster i framtiden. Enligt de integrerade räken-skaperna för euroområdet växte hushållens sparkvot andra och tredje kvartalet 2008. Det framgår även av förändringarna när det gäller finansiella investeringar (se avsnitt 2.7) att konsumenterna har blivit mer försiktiga och fått en ökad riskaversion. Hushållen har gjort omplaceringar till mindre

diagram 47 detaljhandelsförsäljning samt konfidensindikator för detaljhandels- och hushållssektorn(månadsuppgifter)


-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

2004 2005 2006 2007 2008

Detaljhandelns totala försäljning 1) (vänster skala)Konfidensindikator för hushållssektorn 2) (höger skala)Konfidensindikator för detaljhandeln 2) (höger skala)

Källor: Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter samt Eurostat.Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien.1) Årlig procentuell förändring; 3-månaders glidande medel-värde; korrigerat för antal arbetsdagar.2) Nettotal i procent; säsongrensat och medeltaljusterat.

63ECB




riskfyllda tillgångar genom att öka sina innehav av sedlar, mynt och inlåning, samt räntebärande värdepapper, och minska sina innehav av mer riskfyllda tillgångar som aktier.

Konsumtionen förväntas överlag vara fortsatt dämpad den närmaste tiden. Även om det kraftiga prisfallet på råvaror har stärkt hushållens köpkraft, vilket kommer att stötta de disponibla inkom-sterna, har hushållen gjort förmögenhetsförluster och den försämrade arbetsmarknadssituationen förväntas få förvärvsinkomsterna att sjunka de närmaste månaderna. En fortsatt ekonomisk osäker-het och ett svagt konsumentförtroende kommer sannolikt att sätta hushållens utgifter under fortsatt tryck under en längre tid framöver.

investeringarInvesteringstakten i euroområdet sjönk snabbt 2008. Efter att ha varit förhållandevis motståndskraf-tig första kvartalet, delvis tack vare att den ovanligt milda vintern i många delar av Europa gynnade byggaktiviteten under denna period, föll den kraftigt andra och tredje kvartalet 2008. Under fjärde kvartalet sjönk investeringstakten med 2,7 procent jämfört med kvartalet innan.

Bygginvesteringar, som omfattar bostads- och affärsfastigheter, svarar för ungefär hälften av de samlade investeringarna och utvecklingen på fastighetsmarknaderna har därför ett starkt inflytande på investeringarna. Prisutvecklingen på bostadsfastigheter i euroområdet har gått ned sedan 2005 (för mer information, se ruta 4 i ECB:s månadsrapport för februari 2009) och även prisutvecklingen på affärsfastigheter har tenderat att sjunka i de flesta euroländer, med kraftiga prisfall under 2008 i flera regioner (se avsnitt 2.3 i Financial Stability Review, december 2008). En mer dämpad el-ler sjunkande prisutveckling gör att det är mindre lönsamt att investera i bostadsfastigheter, vilket normalt leder till lägre bygginvesteringar. Antalet bygglov, som ger en indikation om utvecklingen när det gäller bygginvesteringar, sjönk mycket kraftigt 2008, vilket tyder på att takten i bygginves-teringarna kommer att vara mer negativ de närmaste kvartalen.

Även övriga investeringar har minskat den senaste tiden i takt med att en svagare efterfrågan har att gjort att lönsamheten har sjunkit och kapacitetstrycket har lättat, medan hårdare utlåningskrav har försämrat tillgången till finansiering. Näringslivets investeringar sjönk andra och tredje kvartalet 2008. Tillgängliga indikatorer tyder på att näringslivets investeringar var fortsatt svaga även fjärde kvartalet och att produktionen av kapitalvaror minskade kraftigt (se avsnitt 4.2).

Nedgången i efterfrågan på senare tid och de betydligt sämre utsikterna för den samlade aktiviteten är faktorer som dämpar investeringstakten. När efterfrågan försvagades första halvåret 2008 mins-kade företagens lönsamhet (se avsnitt 3). Aktiemarknadsbaserade lönsamhetsindikatorer pekar på att företagens lönsamhet sjönk ännu mer andra halvåret (se avsnitt 2 och 3). I de flesta tillväxtprog-noser förutspås dessutom en markant nedgång 2009 och en blygsam återhämtning först 2010, vilket förmodligen hämmar näringslivets investeringar den närmaste tiden.

En sjunkande efterfrågan minskar också resursbegränsningarna i företagen och gör att de inte behö-ver expandera sin produktionskapacitet. Enligt Europeiska kommissionens företagsenkät minskade kapacitetsutnyttjandet kraftigt inom industrisektorn när produktionen sjönk och låg i januari 2009 på den lägsta nivån sedan seriens början 1985. Andelen företag som uppger att brist på utrustning eller lokaler är en faktor som begränsar deras produktion har också minskat betydligt efter att ha varit som störst tredje kvartalet 2007.

En annan faktor som kan påverka investeringar i anläggningstillgångar – såväl näringslivets in-vesteringar som byggandet av bostads- och affärsfastigheter – är kostnaden för och tillgången till


finansiering. Sedan finansoron bröt ut har kostnaderna för marknadsbaserad finansiering stigit, sam-tidigt som aktiekurserna har fallit och kostnaden för finansiering totalt också har stigit. Bankerna har dessutom stramat åt sin kreditgivning, även om företagen kan ha gynnats av den kraftiga sänk-ningen av ECB:s styrräntor sedan oktober 2008, som håller på att slå igenom i lägre bankräntor på utlåning (se avsnitt 2). Monetära finansinstituts utlåning till icke-finansiella företag minskade i december för första gången sedan finansoron bröt ut, men hade återigen en positiv, om än låg, tillväxttakt i januari, vilket bekräftade att kreditgivningen har försvagats kraftigt. Icke-finansiella företag har även minskat sin inlåning. Anekdotisk information från icke-finansiella företag tyder på att stramare finansieringsvillkor har ett stort inflytande på företagens förmåga att finansiera sin nuvarande och framtida verksamhet. Även om andelen företag som i Europeiska kommissionens företagsenkät anger finansiering som en faktor som begränsar deras produktion har ökat något de senaste sex månaderna är den emellertid förhållandevis liten. Det är sammantaget fortfarande svårt att bedöma hur kraftiga och omfattande kreditåtstramningarna är och hur de i nuläget påverkar in-vesteringar och den reala aktiviteten.

offentlig konsumtionJämfört med andra efterfrågekomponenter fortsatte den offentliga konsumtionen att öka 2008. Efter en tillväxt på 0,9 procent under årets tredje kvartal minskade den offentliga konsumtionen oväntat med 0,6 procent fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Den offentliga konsumtionen, som normalt utgörs av utgifter för kollektiva tjänster som försvar, rättsväsende, sjukvård och utbildning och tenderar att vara mindre känslig för konjunkturutvecklingen än andra efterfrågekomponenter, bör fortsätta att ge den inhemska efterfrågan viss draghjälp de närmaste månaderna. Andra delar av de offentliga utgifterna – särskilt transfereringar till och från andra sektorer – är kontracykliska. Offentliga bidrag som arbetslöshetsunderstöd brukar stiga när den ekonomiska tillväxten bromsar in och arbetsmarknadsutvecklingen dämpas, samtidigt som skatteintäkterna från hushåll och före-tag sjunker. Detta bör i någon mån mildra effekterna på hushållens och företagens inkomster. De integrerade räkenskaperna för euroområdet tredje kvartalet 2008 visar att ökningstakten när det gäl-ler hushållens och icke-finansiella företags löpande skatter redan har gått ned. Efterfrågan kommer även att stimuleras av andra åtgärder, däribland åtgärderna för att stödja bilindustrin.

lagerförändringarLagerförändringar påverkade euroområdets BNP positivt andra halvåret 2008 då företagen byggde upp sina lager. Skälet kan ha varit att företagen överraskades av hur snabbt och hur mycket den globala och inhemska efterfrågan gick ned. Om de inte lyckades anpassa sin produktion tillräckligt ledde detta i stället till en uppbyggnad av lager. Detta överensstämmer med den bild som fram-kommer i enkäter inom tillverkningssektorn i slutet av 2008. Europeiska kommissionens företags-enkäter fram till februari visade att en stor andel av företagen ansåg att färdigvarulagren var för stora, medan inköpschefsindexet (PMI) visade att lagren ökade fjärde kvartalet 2008 i den snab-baste takten sedan denna undersökning inleddes 1998. Företagen kan framöver komma att försöka göra sig av med de lager som har byggts upp de senaste månaderna genom att minska sin produk-tion i snabbare takt än nedgången i den slutliga efterfrågan. Inköpschefsindexet för januari 2009 tydde på att lagernivåerna hos företag inom tillverkningsindustrin hade sjunkit mycket markant. I februari steg detta index något, men det låg fortfarande under den gräns som visar att lagren fort-farande töms. Detaljhandelns färdigvarulager i euroområdet fortsatte också att minska i februari. Enligt Bloomberg Eurozone Retail PMI-enkäten handlade det om en avsiktlig tömning av lager i ett läge då försäljningen sjönk och de ekonomiska utsikterna var mörka. Om den information som framträder i dessa enkäter bekräftas i den officiella statistiken skulle detta tyda på att lagerföränd-ringar hade en stark negativ påverkan på BNP i början av 2009.

65ECB




handelLäget i omvärlden har försämrats avsevärt och detta har spätts på av finanskrisen och de allvarliga påfrestningarna på banksystem och kreditförhållanden över hela världen. Världshandeln har dämpats till följd av den sjunkande globala efterfrågan. Efterfrågan i utvecklade ekonomier försvagades rejält 2008, samtidigt som tillväxten på tillväxtmarknaderna har sjunkit mycket snabbt sedan hösten (se avsnitt 1). Även handelsflödena har påverkats av finansoron, som verkar ha begränsat tillgången till handelsfinansiering, däribland de remburser som företagen använder vid gränsöverskridande affärer.

Detta har lett till en lägre efterfrågan på euroområdets varor och tjänster. Euroområdets export stag-nerade andra och tredje kvartalet 2008 och sjönk kraftigt under årets sista kvartal (med 7,3 procent jämfört med kvartalet innan). Detta var en av orsakerna till den mycket starka nedgången i indu-striproduktion som observerades under denna period (se avsnitt 4.2). Exportorderingången ligger fortfarande på historiskt sett mycket låga nivåer och företagsenkäter pekar på en fortsatt snabb ned-gång i exporten första kvartalet 2009 och senare under året. Även om exporten främjas något av att eurons nominella effektiva växelkurs har deprecierat sedan årsskiftet är – om detta håller i sig (se avsnitt 7) – utsikterna för den globala ekonomin den närmaste tiden fortsatt mörka och exporten kommer sannolikt inte att ge efterfrågan i euroområdet någon större draghjälp under kommande kvartal.

I takt med att den inhemska slutliga efterfrågan har sjunkit har även euroområdets import tenderat att gå ned under det gångna året. Efter en mer stadig tillväxt tredje kvartalet 2008 sjönk importen med 5,5 procent fjärde kvartalet. Eftersom exporten sjunker i snabbare takt var emellertid handels-nettots bidrag till BNP under fjärde kvartalet återigen negativt.

4.2 Produktion, utbud och utveckling På arbetsmarknaden

En viktig bestämningsfaktor för inflationstrycket är balansen mellan den samlade produktionen och det potentiella utbudet. Produktionen i euroområdet sjönk 2008 och tycks ha varit mycket svag även i början av 2009. Detta har lett till en ökad reservkapacitet i ekonomin. Kapacitetstrycket i företagen har minskat mycket snabbt. I tillverkningsföretag sjönk kapacitetsutnyttjandet kraftigt till den lägsta nivån sedan Europeiska kommissionen började genomföra sin enkät inom industrisek-torn, och även andra mått signalerar att kapacitetstrycket håller på att lätta. PMI-index pekar på att tillverkningsföretagen har förkortat sina leveranstider ännu mer och att företag inom både tjänste- och industrisektorerna har minskat andelen restorder och icke expedierade order ytterligare. Även läget på arbetsmarknaden verkar ha blivit mindre stramt (se avsnittet om arbetsmarknaden nedan). Arbetslösheten har stigit sedan början av 2008 och enligt Europeiska kommissionens företagsenkät i oktober 2008 har andelen företag som signalerar arbetskraftsbrist minskat.

sektorsProduktionDen stora nedgången i ekonomisk tillväxt under 2008 omfattade alla sektorer. Produktionen sjönk kraftigt inom både tillverknings- och byggindustrin, med stora minskningar under årets sista tre kvartal. Förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin har påverkats av den betydligt lägre inhemska och utländska efterfrågan och aktiviteten har avtagit i alla större delsektorer. Nedgången i indu-striproduktion (exklusive byggindustrin) fjärde kvartalet 2008 var exceptionell och har bara varit större vid ett enda tillfälle sedan 1960. Även byggindustrin har drabbats i takt med att bostadsmark-naderna har svalnat. Förädlingsvärdet inom denna sektor sjönk under de sista tre kvartalen 2008.

Tillväxten inom tjänstesektorn sjönk måttligt 2008, även om aktiviteten minskade under årets fjärde kvartal – vilket var första gången kvartalstillväxten inom denna sektor sjönk sedan dataserien om för-


ädlingsvärdet inom tjänstesektorn startade1995. Produktionen inom finansiella tjänster och företags-tjänster bidrog marginellt (-0,1 procentenhet) till kvartalsnedgången sista kvartalet 2008. Som disku-terats i tidigare månadsrapporter är detta en stor sektor som omfattar mycket varierande verksamhet – finansiella tjänster, fastighetstjänster, juridiska tjänster, redovisningstjänster och skatterelaterade tjänster. Tillgången till uppdaterad information om utvecklingen i delkomponenterna är begränsad. Det är emellertid troligt att turbulensen på finansmarknaderna hade en negativ inverkan på produk-tionen inom sektorn för finansiella tjänster, eftersom enkätinformation visar att företagsförtroendet sjönk markant. Förädlingsvärdet inom handels-, transport- och kommunikationstjänster sjönk också med 1,4 procent fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan för tredje gången i rad. Försvagningen av hushållens konsumtion påverkade säkert aktiviteten inom handels- och distributionstjänster.

På kort sikt ser det fortfarande mörkt ut för aktiviteten totalt sett och produktionen förväntas minska ytterligare under 2009. Enkätbaserade indikatorer har också fortsatt att vara extremt svaga och både inköpschefsindexen för produktion och Europeiska kommissionens konfidensindikatorer är mycket låga (se diagram 49). Anekdotisk information tyder på att efterfrågan sjönk i början av 2009 och företagen framhåller särskilt det försämrade förtroendet och den extremt stora osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna. Orderingången inom industrisektorn har kollapsat till följd av den starka nedgången i både inhemsk och utländsk efterfrågan. Som redan påpekats tyder enkäter på att företa-gen i början av året började tömma de lager som hade byggts upp under föregående månader. Detta kan få produktionen att gå ned ännu mer den närmaste tiden, om företagen minskar produktionen i snabbare takt än nedgången i slutlig efterfrågan. I ruta 5 ges en kortfattad beskrivning av hur prog-noserna för den reala BNP-tillväxten under 2009 har utvecklats.

diagram 48 industriproduktionsökning och bidrag till ökningen

(ökningstakt och bidrag i procentenheter; månadsuppgifter; säsongrensat)


-5,5-5,0-4,5-4,0-3,5-3,0-2,5-2,0-1,5-1,0-0,50,00,51,01,52,02,5

-5,5-5,0-4,5-4,0-3,5-3,0-2,5-2,0-1,5-1,0-0,50,00,51,01,52,02,5

2004 2005 2006 2007 2008

KapitalvarorKonsumtionsvarorInsatsvarorEnergiTotalt exklusive byggverksamhet och energi (procent)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. De redovisade siffrorna är beräknade som centrerade 3-månaders glidande medelvärden i förhållande till motsvarande medelvärde 3 månader tidigare. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien.

diagram 49 industriproduktion, konfidensindikator för industrin och Pmi

(månadsuppgifter; säsongrensat)


-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-24

-20

-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

Industriproduktion 1) (vänster skala)Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala)PMI 3) (höger skala)

2004 2005 2006 2007 2008

Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens företags- och hus-hålls enkäter, Markit Economics och ECB:s beräkningar.Anm. Samtliga serier avser tillverkningsindustrin.Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien.1) Förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod.2) Nettotal i procentenheter; förändring jämfört med tre månader tidigare.3) Inköpschefernas index; avvikelser från indexvärdet 50.

67ECB




ruta 5

hur har Prognoserna för tillväxten i euroområdet 2009 utvecklats?

I denna ruta beskrivs hur tillväxtprognoserna för euroområdet har utvecklats sedan början av 2008. Den visar hur mycket utsikterna för 2009 försämrades under det gångna året och när de största revideringarna ägde rum.

Diagram A visar hur tillväxtprognoser för euroområdet för 2009 som publicerades från början av 2008 fram till stoppdatum för denna månadsrapport har utvecklats. Prognoserna togs fram av olika institutioner – ECB/Eurosystemets experter (som gör framtidsbedömningar uttryckta i intervall), Europeiska kommissionen, IMF och OECD – samt privata prognosmakare – Survey of Professional Forecasters (SPF), Euro Zone Barometer och Consensus Economics. Euro Zone Barometer och Consensus Economics prognoser publiceras varje månad, medan övriga progno-ser publiceras mer sällan. ECB/Eurosystemets experter publicerade sina framtidsbedömningar för 2009 i mars, juni, september och december 2008, samt i mars 2009, medan SPF:s prognoser vid varje tillfälle var tillgängliga en månad tidigare. Europeiska kommissionen publicerade sina tillväxtprognoser för 2009 i april och November 2008 och en mellanliggande prognos januari 2009. IMF publicerade prognoser för BNP-tillväxten 2009 i april, juli och oktober 2008 och i januari 2009, samt en extra prognos i november 2008. OECD:s prognoser för 2009 publicerades i juni och november 2008.

Diagram A visar att alla prognoser för BNP-tillväxten i euroområdet under 2009 skrevs ned från och med början av 2008. I början av 2008 förväntades tillväxten ligga på omkring 2,0 procent under 2009, men i januari och fe-bruari 2009 låg prognoserna på mellan -1,5 procent och -2,0 procent. Nedskrivningarna var förhållandevis blygsamma första halvåret 2008, men tilltog i oktober och mellan no-vember och december sjönk den förväntade tillväxttakten till noll i alla prognoser. När nedrevideringarna gjordes och hur stora de var beror delvis på hur ofta uppdateringar görs och på produktions- och publiceringsdatum för de olika prognoserna.

Att de ekonomiska utsikterna för 2009 skrevs ned var naturligtvis en följd av att det kom allt fler negativa uppgifter om den ekonomiska situationen. Flera faktorer kan ha bidragit till att nedskrivningarna blev större från och med oktober 2008. Månatliga indikatorer som är av betydelse för tillväxtutsikterna idag och på kort sikt försämrades markant under 2008, framför allt under andra halvåret. Diagram B visar hur inköpschefsindexet (PMI) utvecklades för till-

diagram a förändringar i tillväxtprognoser för euroområdet för 2009

(årliga procentuella förändringar)

Källor: ECB, Europeiska kommissionen, IMF, OECD, Eurozone Barometer och Consensus Economics.Anm. Tidpunkterna på x-axeln avser publiceringsdatum för de olika prognoserna. Tiden mellan stoppdatum för den information som används och publiceringsdatum varierar mellan prognoserna.

MB0903_EN_Box5_ChartA

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

jan mar mar2008 2009

maj jul sep nov jan

ECB/Eurosystemets experter (intervall)Euro Zone BarometerSPFOECDIMFEuropeiska kommissionenConsensus Economics


arbetsmarknadenArbetsmarknadsläget i euroområdet hade blivit betydligt bättre de senaste åren. Sysselsättningen steg kraftigt, arbetskraftdeltagandet ökade och i början av 2008 hade arbetslösheten sjunkit till den lägsta nivån sedan början av 1980-talet. Detta ledde till att arbetsmarknadsläget blev stramt i slu-tet av 2007 och till att lönetrycket steg (se avsnitt 3). På senare tid har arbetsmarknadsutsikterna dock blivit betydligt dystrare. Arbetslösheten har stigit sedan början av 2008 och sysselsättnings-tillväxten har dämpats. Enkäter om sysselsättningsförväntningarna pekar på mer dämpade arbets-marknadsutsikter. Eftersom efterfrågan på arbetskraft sjunker snabbare än det tillgängliga utbudet förväntas trycket på arbetsmarknaden lätta de närmaste kvartalen.

Sysselsättningen var i stort sett oförändrad tredje kvartalet 2008 efter en blygsam ökning första halvåret (se tabell 8). Som diskuterats i tidigare månadsrapporter brukar förändringar i sysselsätt-ningen normalt följa förändringar i aktiviteten med en viss eftersläpning. Eftersom det är kostsamt

verknings- och tjänstesektorn, samt förändring på årsbasis när det gäller industriproduktion och orderingång. Nedgången i dessa indika-torer ökade från och med september 2008 när finansoron tilltog och Lehman Brothers gick i konkurs.

Revideringarna av tillväxtprognoserna för 2009 berodde också delvis på en negativ över-hängseffekt av de sämre utsikterna för andra halvåret 2008. Denna effekt definieras som det inflytande tillväxtutvecklingen under ett visst år har på den genomsnittliga årliga till-växten nästa år.1 Det innebär att oväntat svaga data sista kvartalet 2008 får en markant nega-tiv inverkan även på de årliga tillväxtförvänt-ningarna för 2009. Eurostats uppskattning av BNP-tillväxten till -1,5 procent fjärde kvartalet 2008 visar att överhängseffekten på 2009 nu uppgår till -1,3 procentenheter. Det kan här konstateras att om siffran för fjärde kvartalet 2008 hade varit 1 procentenhet högre (dvs. -0,5 procent i stället för -1,5 procent) skulle överhängseffekten på 2009 ha blivit betydligt mindre negativ på -0,5 procentenheter i stället för -1,3 procentenheter, vilket visar hur känslig denna överhängseffekt är för publiceringen av statistik i slutet av året.

De stora nedskrivningar av prognoserna för euroområdets BNP-tillväxt 2009 som gjordes av så-väl institutionella som privata prognosmakare visar sammantaget hur svårt det är att förutse den ekonomiska utvecklingen i ett osäkert läge. Framför allt förutsågs inte i mitten av 2008 den kraf-tiga nedgången i orderingång, handel och industriproduktion som observerades när finansoron fördjupades och den var därför ett av de viktigaste skälen till att de olika prognoserna skrevs ned.

1 Se även ruta 8 i ECB:s månadsrapport för mars 2005.

diagram b Pmi-indikatorer, industriproduktion och orderingång

(vänster skala: nettotal, höger skala: årliga procentuella förändringar)

30

35

40

45

50

55

60

-27

-24

-21

-18

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

PMI tjänstesektor (vänster skala)PMI tillverkningsindustri (vänster skala)Industriproduktion (höger skala)Orderingång (höger skala)

jan mar maj jul sep nov jan2008 2009

Källor: Eurostat och Markit.

69ECB




för företagen att göra sig av med och återanställa personal kan de inledningsvis välja att vänta och se vilken kurs den ekonomiska utvecklingen kommer att ta innan de ådrar sig de kostnader som är förknippade med personalnedskärningar. Hur efterfrågan på arbetskraft kommer att utvecklas beror därför på hur företagen bedömer att de ekonomiska utsikterna har förändrats i takt med att ekono-min har försämrats. I början av förra året förväntades nedgången i euroområdet bli relativt mild (se ruta 5). Företagsenkäter visade att sysselsättningsförväntningarna fortfarande var något mer op-timistiska än produktionsindikatorerna första halvåret 2008. Vissa företag kan ha valt att behålla personal och förkorta deras arbetstid.

table 8 sysselsättningsökning

(procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat)

Årsuppgifter Kvartalsuppgifter2006 2007 2007

3 kv20074 kv

20081 kv

20082 kv

20083 kv

Hela ekonomin 1,6 1,8 0,5 0,3 0,4 0,2 0,0varav:

Jordbruk och fiske -1,9 -1,2 -1,0 -0,4 0,5 -1,2 -0,8Industri 0,6 1,4 0,0 0,1 0,2 -0,3 -0,7

Exklusive byggverksamhet -0,3 0,3 0,0 0,1 0,3 0,1 -0,3Byggverksamhet 2,7 3,9 -0,1 0,0 0,0 -1,2 -1,5

Tjänster 2,2 2,1 0,7 0,4 0,4 0,4 0,2Handel och transport 1,7 1,8 0,8 0,1 0,5 0,3 0,1Finans- och företagstjänster 3,9 4,1 0,8 0,8 0,8 0,4 0,0Offentlig förvaltning 1) 1,9 1,4 0,5 0,5 0,1 0,5 0,5

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien.1) Inkluderar även utbildning, hälso- och sjukvård och andra tjänster.

diagram 50 sysselsättningsökning och sysselsättningsförväntningar

(årlig procentuell förändring; nettotal, säsongrensat)

MB0903_EN_SEC4_Chart50a

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

2008

Sysselsättningsökning, industri exklusive byggverksamhet (vänster skala)Sysselsättningsförväntningar, tillverkningsindustrin (höger skala)

2002 2003 2004 2005 2006 2007

MB0903_EN_SEC4_Chart50b

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Sysselsättningsförväntningar, byggverksamhetenSysselsättningsförväntningar, detaljhandelnSysselsättningsförväntningar, tjänstesektorn

20082002 2003 2004 2005 2006 2007

Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter. Anm. Nettotalen är medelvärdeskorrigerade. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien.


Denna hamstring av arbetskraft framgår av att antalet arbetade timmar och produktionen per an-ställd har minskat (se diagram 51).

Andra företag kan ha valt att i stället minska antalet anställda genom att inte ersätta anställda som slutar eller går i pension, eller genom att minska antalet tillfälliganställda. Statistik från arbets-kraftsundersökningar som var tillgänglig fram till tredje kvartalet 2008 visar att nedgången i den totala sysselsättningen till största delen beror på en minskning av antalet tillfälliganställda.

Med tanke på att produktionen minskade så tvärt i slutet av 2008 och att aktivitetsindikatorerna pekar på en fortsatt försvagning i början av 2009 kan företagen emellertid bli mindre benägna att hamstra arbetskraft. Undersökningar tyder på att företagen har nedjusterat sina anställnings-planer väsentligt i takt med att nedgången har blivit mer akut och risken för en långvarig period av svag aktivitet har tilltagit. Europeiska kommissionens företagsenkät i februari 2009 visade att anställningsplanerna ligger på ungefär samma nivåer som under recessionen i början av 1990-talet (se diagram 50). Utsikterna för efterfrågan på arbetskraft har därför försämrats markant.

Vad följderna blir av den förväntade försvagningen av efterfrågan på arbetskraft beror delvis på hur arbetskraftsutbudet utvecklas. Ökningar av arbetskraften beror på förändringar i befolkningen i arbetsför ålder och invånarnas vilja att delta i arbetskraften. Tillväxten i arbetskraftsutbudet var förhållandevis oförminskad tredje kvartalet 2008. Befolkningen i arbetsför ålder ökade stadigt och arbetskraftsdeltagandet steg.

Sammantaget tyder kombinationen av en svagare efterfrågan på arbetskraft och en förhållandevis oförminskad ökning av det potentiella arbetskraftsutbudet på att arbetsmarknaderna har börjat bli mindre strama. Arbetslösheten i euroområdet har stigit sedan början av 2008 och låg i januari 2009 på 8,2 procent, vilket var 1 procentenhet högre än i januari 2008 (se diagram 52). Europeiska kom-missionens företagsenkät i oktober visade också att andelen företag som rapporterar att produktio-

diagram 51 arbetsproduktivitet

(årlig procentuell förändring)


-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

2002

Hela ekonominIndustrin, exklusive byggsektornTjänster

200820072006200520042003


diagram 52 arbetslöshet

(månadsuppgifter, säsongrensat)


2008-300

-200

-100

0

100

200

300

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

9,5

Månatlig förändring i tusental (vänster skala)Procent av arbetskraften (höger skala)

2004 2005 2006 2007

Källa: Eurostat.Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien.

71ECB




nen begränsas av arbetskraftsbrist har minskat. I takt med att företagens efterfrågan på arbetskraft minskar kan man räkna med att trycket på arbetsmarknaden fortsätter att lätta under de närmaste kvartalen.

4.3 utsikter för den ekonomiska aktiviteten

Aktiviteten i euroområdet avtog markant i slutet av 2008 när förnyad oro inom finanssektorn spred sig till den reala ekonomin. Nedgången i utvecklade ekonomier och det faktum att tillväxtmark-naderna har påverkats allt mer av turbulensen har lett till en minskad utländsk efterfrågan. Även näringslivets investeringar har minskat och expansionsplaner lagts på is när lönsamheten sjunkit, kapacitetstrycket lättat och skärpta utlåningskrav har försämrat tillgången till finansiering. I denna situation bidrar även tömning av lager inom flera sektorer till en lägre produktion. Även bostadsin-vesteringarna har sjunkit i takt med att bostadsmarknaderna i flera euroländer har försvagats, och förväntningar om lägre priser framöver avskräcker från investeringar i nuläget. Den minskade pro-duktionen har gjort att kapacitetstrycket i företag har lättat markant, medan arbetsmarknadsläget har börjat bli mindre stramt. Arbetslösheten har stigit och enkäter visar att sysselsättningsförvänt-ningarna har sjunkit. I en situation med förmögenhetsförluster, stramare kreditvillkor och försäm-rade arbetsmarknadsutsikter förväntas hushållens konsumtion slutligen vara fortsatt dämpad, även om realinkomstutvecklingen främjas av prisfallet på råvaror.

Efter en markant nedgång i BNP i slutet av 2008 förväntas den ekonomiska aktiviteten i euroområ-det vara fortsatt svag de närmaste kvartalen eftersom strukturella obalanser i vissa ekonomier och oron på finansmarknaderna kommer att fortsätta att påverka den globala och inhemska ekonomin. En gradvis ekonomisk återhämtning väntas dock äga rum under 2010 och få draghjälp av de omfat-tande makroekonomiska stimulansåtgärder och andra politiska åtgärder som nu vidtas för att främja ett väl fungerande finansiellt system, både i och utanför euroområdet.

I sina makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2009 förutspår ECB:s experter en genom-snittlig årlig real BNP-tillväxt på mellan -3,2 och -2,2 procent 2009, och -0,7 och 0,7 procent 2010 (se ruta 6). Under både 2009 och 2010 kommer negativa överhängseffekter från föregående år att bidra till en betydligt lägre årlig BNP-tillväxt. Utsikterna för den ekonomiska aktiviteten är fortfa-rande osäkra. Riskerna för de ekonomiska utsikterna verkar nu vara mer balanserade. Å ena sidan kan de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärder som nu vidtas och andra politiska åtgärder få mer positiva effekter än väntat, bl.a. på förtroendet. Å andra sidan finns det en oro att turbulen-sen på finansmarknaderna påverkar den reala ekonomin ännu mer, att protektionistiska strömningar uppstår och växer sig starkare och att en oordnad korrigering av globala obalanser får en negativ inverkan på världsekonomins utveckling.


ruta 6

makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av ecb:s exPerter

ECB:s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euro-området baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga den 23 februari 2009.1 På grund av de svaga utsikterna för global tillväxt och för inhemsk efterfrågan väntas den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten bli negativ 2009, mellan -3,2 procent och -2,2 procent, innan den ökar till mellan -0,7 procent och +0,7 procent 2010. Inflationen förväntas dämpas av fallet på råvarupriser och inbromsningen av den ekonomiska aktiviteten. Den genomsnittliga årliga ökningstakten i HIKP väntas ligga mellan 0,1 procent och 0,7 procent 2009 och mellan 0,6 procent och 1,4 procent 2010.

Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

De tekniska antagandena om räntor samt antagandena om både energipriser och icke energi-relaterade råvarupriser baseras på marknadsförväntningar med stoppdatum den 13 februari 2009.2 Antagandet om korta räntor är av rent teknisk art. De korta räntorna mäts av tremånaders EURIBOR, med marknadens förväntningar som härleds från terminsräntor. Beräkningsmetoden innebär en total genomsnittsnivå på de korta räntorna på 1,8 procent under 2009 och 2,1 pro-cent under 2010. Marknadsförväntningarna för avkastningen på de nominella tioåriga statso-bligationerna i euroområdet innebär en genomsnittlig nivå på 4,2 procent 2009 och 4,6 procent 2010. Grundscenariot tar även hänsyn till det för närvarande strama läget i finansieringsvillko-ren, men innehåller också antagandet att över perioden kommer marginalerna mellan bankernas utlåningsräntor och ovanstående räntor att minska något. På samma vis antas kreditvillkoren gradvis lätta under perioden från det nuvarande strama läget. Baserat på futuresmarknaderna under den tvåveckorsperiod som slutade på stoppdatumet antas det årliga genomsnittet för ol-jepriserna bli 49,3 USD per fat 2009, 57,4 USD 2010. Internationella livsmedelspriser i USD väntas gå ner med 11,8 procent 2009 och 4,9 procent 2010. Priserna på andra råvaror än energi och livsmedel i USD väntas minska kraftigt med 29,8 procent 2009 och sedan öka med 6,0 pro-cent 2010.

Ett tekniskt antagande görs om att bilaterala växelkurser kommer att vara oförändrade under be-dömningsperioden på de nivåer som rådde under tvåveckorsperioden fram till stoppdatum. Detta medför att EUR/USD-växelkursen ligger på 1,29 både 2009 och 2010, samt att den effektiva växelkursen för euron är i genomsnitt 2,4 procent lägre under 2009 än genomsnittet för 2008, och 0,1 procent lägre under 2010 än genomsnittet för 2009.

Antagandena om finanspolitiken grundar sig på nationella budgetplaner i de enskilda eurolän-derna som var tillgängliga den 13 februari 2009. De inkluderar alla politiska åtgärder som redan

1 De makroekonomiska framtidsbedömningarna av ECB:s experter kompletterar Eurosystemets makroekonomiska bedömningar som två gånger om året utarbetas gemensamt av experter från ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet. Den teknik som används överensstämmer med de metoder som finns i Eurosystemets framtidsbedömningar och beskrivs i ”A guide to Eurosystem staff macroeconomic projection exercises”, ECB, juni 2001, som finns på ECB:s webbplats. För att uttrycka den osäkerhet som omger bedömningarna används intervall vid presentationen av resultaten för varje variabel. Varje variabels och varje periods intervaller motsvarar en modellbaserad 75-procentig sannolikhetsintervall. Metoden som används beskrivs i ”New procedure for constructing ECB staff projection ranges”, ECB, september 2008, som också finns på ECB:s webbplats.

2 Antaganden om olje- och livsmedelspriser baseras på terminspriser t.o.m. slutet av 2010. För andra råvaror antas priserna följa terminspriserna till slutet av 2009 och därefter utvecklas i linje med den globala ekonomiska aktiviteten.

73ECB




har godkänts av nationella parlament eller som specificerats i detalj av regeringarna och som sannolikt kommer att gå igenom lagberedningsprocessen. Hänsyn har tagits till de finanspoli-tiska stimulanspaketen i ett antal länder i dessa bedömningar.

Antaganden om omvärlden

De globala ekonomiska utsikterna försämrades markant under det sista kvartalet 2008, samti-digt som de negativa återkopplingarna mellan finanskrisen och den reala ekonomiska aktiviteten i utvecklade ekonomier förstärktes och följdeffekterna på tillväxtekonomierna ökades, särskilt p.g.a. världshandelns kollaps. Världsekonomin väntas undergå den allvarligaste och mest syn-kroniserade nergången på många årtionden. Genomsnittlig årlig tillväxt i världens reala BNP utanför euroområdet väntas gå ner från 3,6 procent 2008 till 0,2 procent 2009 och återhämta sig måttligt till 2,5 procent 2010 allteftersom de expansiva politiska åtgärderna tar fart i världen. Euroområdets största handelspartner väntas bli speciellt berörda av den globala inbromsningen i aktiviteten. Som resultat väntas tillväxten i euroområdets exportmarknader, som var 4,1 procent 2008, bli negativ 2009 på -5,3 procent innan den återhämtar sig till 1,9 procent 2010.

Bedömningarna för real BNP-tillväxt

Real BNP-tillväxt har varit negativ i euroområdet sedan andra kvartalet 2008, och minskade med 1,5 procent på kvartalsbasis under årets sista kvartal. I linje med kortfristiga ekonomiska indi-katorer och enkätdata väntas BNP fortsätta att gå ner 2009, dock i mindre omfattning än i slutet av 2008. Denna nergång återspeglar en minskad export tillsammans med sjunkande inhemsk efterfrågan. Utsikterna för investeringar påverkas särskilt av den svaga globala aktiviteten och en hög grad av osäkerhet. Särskilt bostadsinvesteringarna väntas gå ned, vilket ytterligare återspeg-lar den pågående korrigeringen på fastighetsmarknaden i några euroländer. Privatkonsumtionen väntas mattas av en försämrad arbetsmarknad och svag framtidstro. Den senaste tidens negativa utveckling, som försvagningen av världshandeln, det minskade förtroendet och åtstramningen av finansieringsvillkoren, väntas endast gradvis lätta under perioden. En återhämtning väntas för 2010 när euroområdet och resten av världen dragit nytta av de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärderna för att förenkla finanssystemets funktioner vidtagits. Den väntas drivas av export, den beräknade gradvisa normaliseringen av finansmarknaderna och stabilisering av bo-stadsmarknaderna. Efter att ha ökat med 0,8 procent 2008 väntas real BNP minska med mellan 2,2 procent och 3,2 procent 2009 och sedan hamna på mellan -0,7 procent och +0,7 procent 2010.

tabell a makroekonomiska bedömningar för euroområdet

(genomsnittliga årliga procentuella förändringar)1), 2)

2008 2009 2010

HIKP 3,3 0,1 - 0,7 0,6 - 1,4

Real BNP 0,8 -3,2 - -2,2 -0,7 - 0,7Privat kosumtion 0,5 -1,2 - -0,2 -0,4 - 1,0Offentlig konsumtion 2,1 1,3 - 2,1 1,1 - 1,9Fasta bruttoinvesteringar 0,3 -8,6 - -5,8 -4,3 - -0,3Fasta bruttoinvesteringar 1,8 -9,7 - -6,9 -0,9 - 1,9Import (varor och tjänster) 1,8 -8,0 - -5,0 -1,6 - 2,6

1) Bedömningar för real BNP och dess komponenter baseras på kalenderjusterade uppgifter. Bedömningarna för export och import inbegriper handel inom euroområdet. 2) Uppgifterna för BNP avser alla 16 euroländerna. Uppgifterna för HIKP inkluderar Slovakien som en del av euroområdet från 2009. De årliga procentuella förändringarna för 2009 baseras på euroområdets sammansättning i vilken Slovakien ingår redan 2008.


Pris- och kostnadsutsikter

Som resultat av sjunkande råvarupriser och baseffekter p.g.a. tidigare råvaruprisändringar och de allt mer försämrade ekonomiska utsikterna väntas genomsnittlig årlig HIKP-inflation sjunka till mellan 0,1 procent och 0,7 procent 2009 från 3,3 procent 2008. Under 2010 väntas inflationen vara mellan 0,6 procent och 1,4 procent. De svaga ekonomiska utsikterna för euroområdet väntas hålla tillbaka inhemskt pristryck under hela perioden. Särskilt ersättning per anställd, som upp-visade en stark ökning 2008 väntas dämpas betydligt med lägre löneökningar både inom den of-fentliga och privata sektorn när arbetsmarknaden försämras och inflationen sjunker. Minskningar i vinstmarginalerna väntas dämpa inflationen ytterligare. Slutligen väntas låg global inflation också dämpa importpriserna.

Jämförelser med bedömningarna från december 2008

Intervallen som beräknats för real BNP-tillväxt i euroområdet för 2009 och 2010 har justerats ned betydligt jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som Eurosystemets ex-perter publicerade i månadsrapporten för december 2008, vilket återspeglar lägre aktivitet i värl-den, sjunkande tillgångspriser och svagare förtroende.

Intervallen som väntas för den årliga ökningen i totala HIKP 2009 och 2010 är båda betydligt lägre än de från december 2008, vilket huvudsakligen återspeglar nedrevideringar av energi- och livsmedelspriserna, men även effekten av lägre aktivitet på löner och priser.

tabell b Jämförelse med framtidsbedömningarna från december 2008

(genomsnittlig årlig ändring i procent)

2008 2009 2010

Real BNP – december 2008 0,8 - 1,2 -1,0 - 0,0 0,5 - 1,5Real BNP – mars 2009 0,8 -3,2 - -2,2 -0,7 - 0,7

HIKP – december 2008 3,2 - 3,4 1,1 - 1,7 1,5 - 2,1HIKP – mars 2009 3,3 0,1 - 0,7 0,6 - 1,4

75ECB



De offentliga finansernasutveckling

5 de oFFentliga Finansernas utveckling

Utsikterna för de offentliga finanserna i euroområdet har försämrats kraftigt. Huvudorsakerna är det försämrade makroekonomiska läget, inkomstbortfallet och de finanspolitiska stimulansåtgärder som införts i de flesta länder i euroområdet för att bemöta den allvarliga konjunkturnedgången. Enligt Europeiska kommissionens delårsprognos från januari 2009 förväntas euroområdets under-skott i de offentliga finanserna öka från 1,7 procent av BNP 2008 till 4,0 procent 2009, och därefter stiga till 4,4 procent 2010. 2010 kommer underskottet i tio av sexton av länderna i euroområdet sannolikt ligga över referensvärdet på 3 procent av BNP. Riskerna när det gäller utsikterna för de offentliga finanserna ligger på nedåtsidan, vilket beror på de osäkra makroekonomiska utsikterna, den finanspolitiska effekten av finanskrisen och de finanspolitiska stimulansåtgärderna. För att be-vara förtroendet för hållbara offentliga finanser måste alla berörda parter så snart som möjligt följa sitt åtagande om en fullständig tillämpning av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten.

de oFFentliga Finansernas utveckling 2008Enligt Europeiska kommissionens delårsprognos från januari 2009 försämrades budgetbalanserna för de offentliga finanserna i euroområdet från -0,6 procent av BNP 2007 till -1,7 procent 2008 (se tabell 9). Den dämpade ekonomiska aktiviteten, högre primära utgifter och lägre inkomster – också till följd av penningpolitiska stimulansåtgärder – stod bakom det ökade underskottet. Eurostat har ännu inte slutfört den statistiska klassificeringen av de statliga ingripanden som genomförts i syfte att stabilisera finansinstituten, men dessa bedöms för närvarande ha haft en försumbar effekt på budgetbalanserna. De flesta ingripanden hade formen av finansiella transaktioner (vilka i allmänhet påverkar statsskulden men inte underskottet) eller ansvarsförbindelser i form av statliga garantier.

Jämfört med de uppdaterade stabilitetsprogrammen från slutet av 2007 och början av 2008 är detta en försämring med 0,8 procentenheter i förhållande till de initiala målen för budgetbalanserna i de offentliga finanserna i euroområdet. Försämringen av budgetbalanserna var något mindre ef-ter korrigering för den negativa konjunkturen samt för engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder. Euroområdets strukturella balans (visas inte i tabellen) minskade med 0,8 procentenheter till -2,3 procent av BNP 2008.

Budgetbalanserna i de offentliga finanserna i nästan alla länder i euroområdet föll 2008, men för-sämringen av finanserna skilde sig mellan länderna. I Irland, Grekland, Spanien, Frankrike och Malta steg underskottet till över referensvärdet på 3 procent av BNP 2008, medan det 2007 endast var Grekland som hade ett underskott som överskred 3 procent av BNP.1 I februari 2009 initierade Europeiska kommissionen det första steget i ett förfarande vid alltför stora underskott för dessa län-der, förutom för Malta vars underskott bedöms vara litet och tillfälligt. Det var endast fyra länder i euroområdet – Cypern, Luxembourg, Nederländerna och Finland – som nådde sina medelfristiga budgetmål 2008, medan Spanien och Slovenien avlägsnade sig från sina medelfristiga budgetmål.

Den offentliga sektorns genomsnittliga skuld som andel av BNP i euroområdet ökade från 66,1 procent 2007 till 68,7 procent 2008. Skuldkvoten ökade i synnerhet i länder som upplevde en kraftig nedgång i den ekonomiska aktiviteten, eller med stora ingripanden i form av kapitaltillskott till finanssektorn. 2008 hade sju länder i euroområdet en skuldkvot på över 60 procent av BNP, ungefär som under 2007.

1 Greklands underskott för 2007 reviderades från 2,8 procent av BNP i Eurostats anmälan av uppgifter som lämnas in på våren 2008 till 3,5 procent av BNP i anmälan av uppgifter som lämnas in på hösten 2008. Revideringen var resultatet av en korrigering i redovisningen av EU-stöd och förbättrad täckning av extrabudgetära medel, kommun- och socialförsäkringsmedel.


utsikter FÖr de oFFentliga Finanserna 2009Den finanspolitiska situationen förväntas försämras ytterligare 2009. Enligt Europeiska kommissio-nens delårsprognos från januari 2009 förväntas euroområdets underskott i de offentliga finanserna öka snabbt från 1,7 procent 2008 till 4,0 procent 2009, och därefter till 4,4 procent 2010. Den här kraftiga försämringen i utsikterna för de offentliga finanserna speglar den minskade ekonomiska aktiviteten, ytterligare inkomstbortfall, finanspolitiska stimulanspaket och andra diskretionära åt-gärder i många länder i euroområdet. Den stora osäkerheten i beräkningen av konjunkturrensade budgetsaldon måste tas med i beräkningen vid en bedömning av sammansättningen av de försämra-de offentliga finanserna. Enligt kommissionens prognos kan omkring två tredjedelar av den finans-politiska stimulansen på 2,7 procent av BNP 2009 och 2010 tillskrivas automatiska stabiliserings-funktioner och en tredjedel diskretionära finanspolitiska åtgärder och omsvängningen när det gäller oväntade inkomster.

Den finanspolitiska försämringen är utbredd bland länderna i euroområdet. Enligt kommissionen s prognos förutspås utöver Irland, Grekland, Spanien och Frankrike även Italien, Portugal och Slovenien överskrida referensvärdet på 3 procent av BNP i år och (med undantag för Slovenien) fort-sätta att ligga kvar över referensvärdet 2010, medan Belgien, Tyskland, Österrike och Slovakien för-väntas ansluta sig till dem 2010 (se tabell 9). Det betyder att 2010 kommer underskottet i de offent-liga finanserna i tio av euroområdets sexton medlemsländer förmodligen att ligga över referensvärdet.

Det genomsnittliga skulden som andel av BNP i euroområdet förutspås öka från 68,7 procent 2008 till 75,8 procent 2010. Kommissionens prognos tar inte hänsyn till alla finansiella räddnings åt-gärder. Ökningen av skuldkvoten kan bli ännu större när den statistiska klassificeringen av rädd-nings operationerna är klar.

Det är inte alla länder i euroområdet som skickat in en uppdatering av sina stabilitetsprogram ännu och i många fall är uppdateringarna redan inaktuella. De tillgängliga uppdateringarna är i allmän-het något mer optimistiska än kommissionens prognos för underskott och skuld, men trenden mot kraftigt försämrade offentliga finanser är densamma.

tabell 9 Balansen i de offentliga finanserna samt bruttoskuld i euroländerna

Balans SkuldProcent av BNP 2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010

Belgien -0,3 -0,9 -3,0 -4,3 83,9 88,3 91,2 94,0Tyskland -0,2 -0,1 -2,9 -4,2 65,1 65,6 69,6 72,3 Irland 0,2 -6,3 -11,0 -13,0 24,8 40,8 54,8 68,2 Grekland -3,5 -3,4 -3,7 -4,2 94,8 94,0 96,2 98,4 Spanien 2,2 -3,4 -6,2 -5,7 36,2 39,8 46,9 53,0 Frankrike -2,7 -3,2 -5,4 -5,0 63,9 67,1 72,4 76,0 Italien -1,6 -2,8 -3,8 -3,7 104,1 105,7 109,3 110,3 Cypern 3,4 1,0 -0,6 -1,0 59,4 48,1 46,7 45,7 Luxemburg 3,2 3,0 0,4 -1,4 7,0 14,4 15,0 15,1 Malta -1,8 -3,5 -2,6 -2,5 61,9 63,3 64,0 64,2 Nederländerna 0,3 1,1 -1,4 -2,7 45,7 57,3 53,2 55,2 Österrike -0,4 -0,6 -3,0 -3,6 59,5 59,4 62,3 64,7 Portugal -2,6 -2,2 -4,6 -4,4 63,6 64,6 68,2 71,7 Slovenien 0,5 -0,9 -3,2 -2,8 23,4 22,1 24,8 25,8 Slovakien -1,9 -2,2 -2,8 -3,6 29,4 28,6 30,0 31,9 Finland 5,3 4,5 2,0 0,5 35,1 32,8 34,5 36,1 Euroområdet -0,6 -1,7 -4,0 -4,4 66,1 68,7 72,7 75,8

Källa: Preliminär prognos från Europeiska kommissionen januari 2009.

77ECB




åtgärder FÖr att BemÖta den Finansiella och ekonomiska krisenSom en reaktion på finanskrisen har medlemsstaterna anslagit cirka 3,5 procent av BNP för euro-området till kapitaltillskott och andra stödåtgärder för finanssektorn som ökar skuldbördan, varav något mindre än hälften använts hittills. Dessutom motsvarar det tak som meddelats för garantier för obligationer emitterade av banker eller lån mellan finansinstitut cirka 20 procent av BNP, varav cirka 8 procent använts.

Som en motåtgärd mot konjunkturnedgången godkände Europeiska rådet vid sitt möte den 11 och 12 december 2008 en European Economic Recovery Plan. Enligt denna plan ska medlemsstatern a bidra med 170 miljarder euro (1,2 procent av BNP) till finanspolitiska stimulansåtgärder inom EU om 200 miljarder euro (1,5 procent av BNP). Resterande pengar hämtas från EU:s budget och Europeiska investeringsbanken. Den här samordnade insatsen är avsedd att stötta den ekonomiska återhämtningen genom att stärka den samlade efterfrågan och öka insatserna för att implementera strukturreformerna i Lissabonstrategin. Samtidigt bekräftade Europeiska rådet sitt åtagande att im-plementera samtliga bestämmelser i den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten och om hållbara offentliga finanser. Medlemsstaterna uppmanades att så snart som möjligt återgå till sina medelfris-tiga budgetmål.

Många länder i euroområdet har också infört finanspolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin. Under hösten 2008 lanserade den tyska regeringen ett paket med åtgärder, mestadels på inkomstsi-dan i budgeten, på 1,3 procent av BNP 2009 och 2010. I början av 2009 offentliggjorde regeringen ytterligare ett stimulanspaket på cirka 2 procent av BNP med ytterligare åtgärder för samma två-årsperiod. I Frankrike offentliggjordes åtgärder på cirka 1,5 procent av BNP i slutet av 2008 för perioden 2009–2011, däribland ökade offentliga investeringar och stöd för småföretag och vissa branscher. I februari offentliggjorde den franska regeringen att ytterligare 0,4 procent av BNP ska gå till stimulansåtgärder, däribland åtgärder för stöd till bilindustrin. 2008 införde den italienska regeringen expansionsåtgärder som till största delen inriktas på utgiftssidan, på upp till en halv procentenhet av BNP för åren 2009 och 2010. Effekterna av dessa åtgärder på nettoupplåningen kommer till största del kvittas av kompensationsåtgärder. I Spanien vidtogs en rad inkomståtgärder i syfte att stimulera ekonomin redan under första halvåret 2008, och ytterligare planer på offentliga investeringar, som representerar mer än 3 procent av BNP under 2008–2010, offentliggjordes i november. De flesta andra länder i euroområdet har också infört omfattande finanspolitiska stimu-lansåtgärder.

Det är alltför tidigt att göra en fullständig bedömning av de finanspolitiska stimulansplanerna, vilka också diskuteras av medlemsstaterna i den årliga multilaterala övervakningen av budgetpolitiken inom EU. Dock medför de storskaliga stimulansinsatserna också vissa risker. Stimulansåtgärderna måste ligga rätt i tiden, vara målinriktade och tillfälliga för att vara effektiva. Effektiviteten i län-dernas stimulanspaket beror också på paketens sammansättning (se ruta 7). Det är inte alla åtgärder som har en tydlig koppling till roten till de aktuella ekonomiska problemen eller kan implementeras snabbt. Vissa åtgärder speglar politiska kompromisser snarare än ekonomiska hänsynstaganden. Regeringarnas ingripanden medför också en risk för att de ekonomiska aktörernas beteende störs och att en effektiv resursfördelning undermineras.


ruta 7

eFFektiviteten i olika FinansPolitiska åtgärder FÖr att stimulera ekonomin

I debatten om de finanspolitiska reaktionerna på konjunkturnedgången har fokus lagts på effekti-viteten i de finanspolitiska stimulansåtgärderna och hur sammansättningen ska se ut i de finans-politiska stimulanspaket som syftar att öka den samlade efterfrågan och stabilisera ekonomin. I den här rutan finns en genomgång av ett antal breda iakttagelser från litteraturen.

Innan diskretionära finanspolitiska åtgärder vidtas för att stimulera ekonomin måste ett antal frå-gor ställas först med avseende på behovet av sådana åtgärder och utrymmet för budgetåtgärder. Behovet måste bland annat bedömas med avseende på de inbyggda kontracykliska finanspoli-tiska reaktionerna från skatte- och utgiftssystemen, dvs. de automatiska stabiliseringsfunktio-nerna. Dessa är relativt stora i euroområdet (uppskattas till 0,49, jämfört med 0,34 i USA 1) och är den första försvarslinjen i en konjunkturnedgång. Utrymmet för budgetåtgärder beror främst på det gällande finanspolitiska läget (den offentliga budgetens läge i förhållande till det med-elfristiga målet, den offentliga skuldsättningen, omfattningen av ansvarsförbindelser och andra långfristiga risker, t.ex. kostnader för en åldrande befolkning). Länder med en sund finanspoli-tiskt läge och hållbara offentliga finanser har störst utrymme att vidta motåtgärder, om behovet uppstår. När det gäller EU:s medlemsstater finns det också ett behov att säkerställa efterlev-nad med ramverket för en sund finanspolitik i det fördrag som ligger till grund för Europeiska gemen skapen och stabilitets- och tillväxtpakten.

Konsensus har vuxit fram om att diskretionära finanspolitiska stimulansåtgärder för att stabi-lisera ekonomin måste vidtas i rätt tid, vara målinriktade och tillfälliga för att vara effektiva. Erfarenheten har visat att dessa förutsättningar ofta inte uppfylls.2 Även när diskretionära stimu-lanspaket ska implementeras återstår fortfarande obesvarade frågor om deras optimala struktur. Trots att resultaten varierar i den empiriska litteraturen och att det är svårt att göra jämförelser mellan olika modeller och deras antaganden, olika länder och olika typer av finanspolitiska åt-gärder går det att dra några breda slutsatser.

För det första är ökade offentliga utgifter sannolikt mer effektivt när det gäller att stötta ekonomin än sänkta skatter, även om skattesänkningar tycks fungera bättre på lång sikt.

De flesta empiriska studier tyder på att utgiftsmultiplikatorer påverkar produktionen mer än skat-temultiplikatorer på kort sikt.3 Denna iakttagelse stämmer överens med tanken att en del av ök-ningen i disponibel inkomst till följd av sänkta skatter sannolikt går till sparande (såvida inte skattesänkningen riktar in sig på konsumenter med begränsad kredit), medan offentliga inköp av varor och tjänster påverkar den samlade efterfrågan och produktionen direkt.

Skattemultiplikatorer ökar oftast med tiden, men bevisen för att skattesänkningar är mer effektivt än ökade utgifter på lång sikt är blandade, i synnerhet när skatteändringarna är tillfälliga. Ändå

1 Se Deroose, S., M. Larch och A. Schaechter (2008), “Constricted, lame and pro-cyclical? Fiscal policy in the euro area revisited”, European Economy, Economic Papers No 353. De automatiska stabilisatorerna beräknas som förändringen i budgetbalansen som andel av BNP med avseende på en relativ förändring i BNP.

2 Se även rutan “Diskretionär finanspolitik, automatisk stabilisering och ekonomisk osäkerhet” i månadsrapporten från juni 2008.3 Se Hemming, R., M. Kell och S. Mahfouz (2002), “The effectiveness of fiscal policy in stimulating economic activity - A review of

the literature”, IMF Working Paper WP/02/2008.

79ECB




finns det nya bevis från IMF4 från en bred panel av finanspolitiska reaktioner på konjunkturned-gången som tyder på att inkomstbaserad politik, däribland tillfälliga sådana, har kopplats ihop med högre efterföljande tillväxt och till och med snabbare återhämtning (det senare i synnerhet i tillväxtekonomier) på grund av gynnsamma effekter på tillgångssidan. Överhuvudtaget finns det i senare studier 5 fler bevis på att skattemultiplikatorerna kan vara höga – och högre än ut-giftsmultiplikatorerna – på lång sikt.

De flesta empiriska bevis fokuseras på USA, men resultaten för euroområdet och de stora EU-ekonomierna6 tycks ge stöd för slutsatsen att åtgärder som omfattar offentliga utgifter sannolikt är mer effektiva än skatteåtgärder på kort sikt, men att effektiviteten minskar på medellång och lång sikt. Flera studier 7 har funnit att produktionen ökat som en reaktion på varaktiga skattened-skärningar på medellång sikt i euroområdet.

För det andra finns det inom respektive kategori skillnader i effektivitet mellan olika finanspolitiska stimulansåtgärder.

Bland de offentliga utgiftskomponenterna tycks de största effekterna på efterfrågan på kort sikt komma från inköp av varor och tjänster, medan de offentliga investeringarna förmodligen har större påverkan på medellång och lång sikt. Högre sociala transfereringar har oftast snabbare positiv inverkan om den riktas mot hushåll med kreditbegränsningar, men om de håller i sig ten-derar de att påverka den långsiktiga tillväxten negativt genom att störa fördelningen av resurser och hindra arbetskraftens rörlighet.8 Vad gäller skattekomponenter tyder OECD:s arbete 9 på att effektiviteten i skatteförändringar beror på de befintliga skattestrukturerna och andelen kreditbe-gränsade aktörer, och att skillnaderna är stora mellan länderna. I de flesta fall tycks en minskning i inkomstskatter, i synnerhet bolagsskatten, påverka produktionen mest på lång sikt.

För det tredje beror en ekonomis reaktioner på olika finanspolitiska åtgärder sannolikt på ett antal andra faktorer, t.ex. dess storlek och öppenhet samt institutionella faktorer.

IMF:s simuleringar visar att effekterna på produktionen av en finanspolitisk stimulansåtgärd i allmänhet tenderar att vara mer märkbar i en större ekonomi än en mindre, öppen ekonomi. Detta kan förklaras av det faktum att ju mer öppen ekonomin är, desto högre är andelen av ytterligare konsumtionsefterfrågan som blir följden av en finanspolitisk stimulansåtgärd riktad mot impor-ten. För att spegla detta hänsynstagande efter typen av finanspolitiskt verktyg har simuleringar

4 International Monetary Fund, World Economic Outlook, kapitel 5, “Fiscal Policy as a Countercyclical Tool”, oktober 2008.5 Se Romer, C. och D. Romer (2007), “The macroeconomic effects of tax changes: estimates based on a new measure of fiscal shocks”,

mimeo, University of California, Berkeley, och Coenen, G., P. McAdam och R. Straub (2007), “Tax reform and labour-market performance in the euro area. A simulation-based analysis using the New Area-Wide Model”, ECB Working Paper No 747.

6 Roeger, W. och J. in ’t Veld (2004), “Some selected simulation experiments with the European Commission’s QUEST model”, Economic Modelling 21(5): 785-832; Dalsgaard, T., C. André och P. Richardson (2001), “Standard Shocks in the OECD interlink model”, OECD Working Paper 306; Al-Eyd, A. and R. Barrell (2005), “Estimating tax and benefit multipliers in Europe”, Economic Modelling 22: 759-776; Hunt B. och D. Laxton (2003), “Some simulation properties of the major euro area economies in MULTIMOD”, IMF Working Paper 03/31; and Perotti, R. (2002), “Estimating the effects of fiscal policy in OECD countries”, ECB Working Paper No 168.

7 Coenen, G., P. McAdam och R. Straub (2007) för euroområdet med hjälp av simuleringar och Perotti (2002) för Tyskland (1961-2000) med hjälp av strukturell VAR.

8 Obstfeld, M. och G. Peri (1998), “Regional non-adjustment and fiscal policy”, Economic Policy 13(26): 207-259; Checherita, C., C. Nickel och P. Rother (2009), “The role of fiscal transfers for regional economic convergence in Europe”, ECB Working Paper No 1029.

9 Johansson Å., C. Heady, J. Arnold, B. Brys och L.Vartia (2008), “Tax and economic growth”, OECD Economics Department Working Paper No 620.


Vissa stimulansåtgärder förfaller automatiskt, medan andra kan vara svåra att återkalla. Stigande underskott och skulder riskerar att underminera förtroende för hållbara offentliga finanser, vilket kan leda till att hushållen och företagen minskar sin konsumtion och investeringar i väntan på fram-tida skattehöjningar.

Den kraftiga ökningen i ränteskillnader för statsobligationer i Tyskland är en varning om att finans-marknaderna bevakar utvecklingen av de presumtiva finanspolitiska riskerna noggrant (se diagram B i rutan med titeln ”How have governments’ bank rescue packages affected investors’ perceptions of credit risk?”). I januari och februari 2009 sänkte ratinginstituten den långfristiga kreditratingen för landet och utsikterna för Irland, Grekland, Spanien och Portugal.

FinansPolitiska ÖvervägandenUnder de nuvarande förutsättningarna, som präglas av stor osäkerhet kring den makroekonomis-ka effekten av den finansiella och ekonomiska krisen, bör finanspolitiken utformas enligt ett antal grundläggande principer och överväganden. Först och främst måste det finnas ett fortsatt förtroende för att de offentliga finanserna är hållbara, inte minst när förtroendet för banksektorn är lågt. En förutsättning för detta är att behålla integriteten i EU:s regelbaserade finanspolitiska ramverk (se ruta 8). Mot bakgrund av budgetutfallet 2008 och de oroande utsikterna för de offentliga finan-serna är det rätt att Europeiska kommissionen initierat förfaranden vid alltför stora underskott för ett antal länder i enlighet med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Ytterligare åtgär-

visat att den högsta relativa skillnaden i produktionseffekter mellan en stor och en mindre, öppen ekonomi förekommer i samband med sänkta skatter på konsumtion och ökade transfereringar.

Institutionella faktorer är också viktigt när det gäller att utforma en finanspolitisk stimulans-plan. Hur skattesänkningar, t.ex. sänkt skatt på arbetsinkomst, påverkar produktionen beror på arbetsmarknadsinstitutionerna, t.ex. graden av fackföreningsanslutning och lönesättningsproces-sens egenskaper. Andra faktorer, t.ex. de offentliga institutionernas beredvillighet (effektiviteten i departement som satsar på utgiftslinjen kontra skatteåtgärder, statliga myndigheters förmåga att implementera storskaliga investeringsprogram osv.) påverkar också effektiviteten i utgifts- kontr a skatteåtgärder.

Sammanfattningsvis är det svårt att räkna upp ett antal absoluta egenskaper för ett ”optimalt” finanspolitiskt paket och hur det kommer att påverka ekonomin. Litteraturen tyder dock på att, utöver kravet att finanspolitiska stimulansåtgärder ska införas ”i rätt tid, vara målinriktade och tillfälliga”, strukturen i en finanspolitisk stimulansplan bör ta hänsyn till flera faktorer, t.ex. (i) det inledande finanspolitiska läget och befintliga skatte- och utgiftsstrukturer, (ii) den förväntade varaktigheten för den konjunkturnedgång som den är tänkt att påverka och det möjliga utby-tet mellan kortsiktiga stabiliseringsmål (efterfrågesidan) och verktyg för att öka tillväxten på lång sikt (tillgångssidan), (iii) den förväntade storleken på de finanspolitiska multiplikatorerna av olik a verktyg och den tid som behövs för att verktygen ska påverka efterfrågan och pro-duktionen, (iv) de institutionella egenskaper som underlättar implementering och (v) behovet att minska störningarna på marknadsmekanismerna. Länderna bör alltså utforma finanspolitiska stimulanspaket på ett sådant sätt som stabiliserar ekonomin och samtidigt lägger grunden för en sund återhämtning, genom att främst höja kvaliteten på de offentliga finanserna och implemen-tera strukturreformer.10

10 Se även rutan “Strukturpolitik i kristider” i månadsrapporten från december 2008.

81ECB




der bör vidtas för andra länder om alltför stora underskott är att vänta 2009. Strama tidsgränser måste ovillkorligen anges för korrigering av de alltför stora underskotten och konsolideringsplaner-na måste baseras på fasta och väl specificerade strukturåtgärder. En återgång till en sund finanspo-litisk ställning så snart som möjligt är inte bara nödvändigt för att behålla allmänhetens förtroende för de offentliga finansernas hållbarhet. Det är också en förutsättning för att behålla trovärdigheten i stabilitets- och tillväxtpakten samt EU:s finanspolitiska ram.

ruta 8

det juridiska ramverket FÖr att säkerställa en sund FinansPolitik inom emu

Bestämmelserna i det fördrag som ligger till grund för Europeiska gemenskapen och stabili-tets- och tillväxtpakten är avsedda att säkerställa en sund finanspolitik – en förutsättning för en hållbar ekonomisk tillväxt – och att stötta Eurosystemets oberoende penningpolitik, som syftar till att upprätthålla stabila priser. Dessa bestämmelser främjar därmed en smidigt fungerande ekonomisk och monetär union (EMU), i vilken en enhetlig monetär politik samexisterar med ländernas finanspolitik.1

Enligt artikel 101 i fördraget får Eurosystemet inte erbjuda övertrasseringsfaciliteter till sam-hällsinstitutioner och organ, statliga eller andra offentliga företag eller direkt köpa skuldinstru-ment emitterade av sådana företag. Denna bestämmelse är avsedd att bryta den direkta koppling-en mellan penningpolitiken och finanspolitiken och i synnerhet att förbjuda monetär finansiering av offentliga underskott, vilket under tidigare årtionden bidragit till alltför stor penningtillväxt och inflation i vissa länder. I enlighet med artikel 21 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken kan Eurosystemet fortfarande fungera som en bank för offentliga företag. Dessutom gäller förutnämnda förbud inte för offentligt ägda kredit institut, som i samband med tillhandahållande av bankreserver behandlas på samma sätt som privata kreditinstitut.

Artikel 102 i fördraget förbjuder åtgärder som ger samhällsinstitutioner eller organ, statliga eller offentliga företag privilegierat tillträde till finansinstitut, såvida inte detta baseras på noggranna överväganden.

Enligt artikel 103 i fördraget ska EU inte vara ansvarigt för eller överta statliga eller offentliga företags åtaganden, och en medlemsstat ska heller inte vara ansvarig för eller överta en annan medlemsstats åtaganden. Denna så kallade ”no bail out clause” är avsedd att säkerställa att med-lemsstaterna tar ansvar för sina egna lån. Följaktligen bör investerare ta hänsyn till detta i sin prissättning av de skuldinstrument som emitteras av olika länder i euroområdet.

Den mest grundläggande regeln i finanspolitiken, vilken framgår av artikel 104 i fördraget och sekundärlagstiftningen i stabilitets- och tillväxtpakten, är att en medlemsstat ska undvika alltför stora offentliga underskott. Enligt fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten anses som regel ett offentligt underskott som överskrider 3 procent av BNP vara alltför stort. Dock kan undan-

1 Stabilitets- och tillväxtpakten består i huvudsak av (i) rådets förordning 1466/97, som ändrats genom rådets förordning 1055/2005, om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken samt (ii) rådets förordning 1467/97, som ändrats av rådets förordning 1056/2005, om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott.


För det andra måste vissa hänsynstaganden göras vid en bedömning av de finanspolitiska stimu-lansplanerna. De automatiska finanspolitiska stabilisatorerna i euroområdet är stora och utgör det första stödet för de offentliga finanserna i en försvagad ekonomi. Regeringarna har också redan anslagit stora belopp för att stötta banksystemet. De flesta åtagandena ingår inte i beräkningen av underskott eller skuld, men kommer att påverka båda, om och när de måste uppfyllas. Det finns inte utrymme för ytterligare finanspolitiska åtgärder eftersom detta, under rådande omständigheter, skulle kunna påverka det ekonomiska förtroendet negativt.

För det tredje är de stimulansåtgärder som redan införts mest effektiva om de tillämpas i rätt tid, är målinriktade och tillfälliga. De finanspolitiska stimulansåtgärderna måste upphöra helt när åter-hämtningen börjar, vilket kräver åtgärder som är tillfälliga eller som kan kvittas av trovärdiga åta-ganden om permanenta korrigerande åtgärder. I länder som upplever ett starkt tryck från finans-marknaderna bör åtagandena när det gäller en budgetkonsolidering vara mer ambitiösa och även ta hänsyn till behovet av minskad exponering mot finanspolitiska risker.

tag medges om överskridandet av referensvärdet är exceptionellt, litet till omfattningen och tillfälligt.2 En offentlig skuld som andel av BNP på över 60 procent är alltför stor, såvida inte skuldkvoten minskar tillräckligt och närmar sig referensvärdet i en tillfredsställande takt. Om det bedöms att underskottet är alltför stort blir medlemsstaten föremål för förfarandet vid alltför stora underskott. Detta består av ett antal steg som syftar till att säkerställa att det alltför stora underskottet korrigeras i rätt tid.

Mot bakgrund av de nuvarande ogynnsamma makroekonomiska villkoren, samt de olika finans-politiska åtgärder som införts under de senaste månaderna, förväntas ett stort antal medlems-stater överskrida referensvärdet på 3 procent för underskottet. I dessa fall – som i alla fall – är en full tillämpning av bestämmelserna i fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten berättigad. En noggrann genomgång och korrigering av finanspolitiken i de medlemsstater som har alltför stora underskott är viktigt för att försäkra investerare och allmänheten om regeringens åtagande att återgå till en sund finans politisk ställning så snart som möjligt för att säkerställa hållbara offentliga finanser. Ett fast åtagande gentemot det befintliga juridiska ramverket är alltså ännu viktigare mot bakgrund av de ytterligare och stora finansiella åtaganden som nyligen gjorts av regeringarna för att bemöt a den aktuella krisen.

2 Ett överskridande av referensvärdet som beror på en allvarlig konjunkturnedgång kan anses vara exceptionellt om det gäller negativ BNP-tillväxt eller en ackumulerad produktionsförlust under en utdragen period av mycket låg årlig BNP-tillväxt i förhållande till potentialen. Andra relevanta faktorer, i synnerhet i samband med det ekonomiska och budgetläget på medellång sikt, nivån på de offentliga investeringarna och bidragen till de europeiska politiska målen, kan också tas med i beräkningen. Överskridandet av referensvärdet måste dock, för att inte bedömas som alltför stort, under alla omständigheter vara litet till omfattningen och tillfälligt.

83ECB



Utvecklingen av växelkurser och

betalningsbalansen

6 utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen

6.1 växelkurser

Under de senaste tre månaderna har det förekommit kraftiga svängningar på valutamarknaderna, med en betydande implicit volatilitet som emellertid totalt sett har avtagit. Efter en period då euron pressades nedåt, vilket inleddes i slutet av juli 2008, noterade euron i december en kraftig återhämt-ning i nominella effektiva termer, som nästan halverades under de två första månaderna under 2009.

eurons eFFektiva växelkursUnder de senaste tre månaderna har det förekommit kraftiga svängningar på valutamarknaderna, med en betydande implicit volatilitet som emellertid totalt sett har avtagit (se rutan ”The recent exceptio-nal rise in exchange rate volatility” i ECB:s månadsrapport för februari 2009 för en mer långsiktig bedömning av fenomenet). I nominella effektiva termer pressades euron nedåt oavbrutet från unge-

fär slutet av juli förra året och denna process tog fart under september och oktober i samband med att finanskrisen intensifierades. Efter en kraftig återhämtning under december försvagades euron på nytt under de första två månaderna 2009 och halverade nästan hela uppgången (se diagram 53). Den 4 mars låg den nominella effektiva växel kursen för euron – jämfört med valutorna i 21 av de länder som hör till euroområdets viktiga handelspartner – på en 3,4 procent högre nivå än i slutet av november 2008, men på en 4,9 procent lägre nivå än i mitten av juli. Eurons förstärkning under de senaste tre månaderna berodde främst på en omfattande appreciering mot andra euro-

diagram 53 eurons effektiva växelkurs och dess sammansättning1)

(dagliga uppgifter)

Index: 1 kv 1999 = 100

MB0903_EN_SEC6_Chart53(a)

20088084889296100104108112116120

8084889296100104108112116120

2000 20011999 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Bidrag till förändringar i eurons effektiva växelkurs 2)

Från 28 november 2008 till 4 mars 2009 (procentenheter)

MB0903_EN_SEC6_Chart53(b)

EER-21Övriga

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

USD JPY CHF OMSGBP CNY SEK

Källa: ECB.1) En uppgång i index motsvarar en appreciering av euron gentemot de viktigaste handelspartnerna i euroområdet och i övriga EU.2) På grund av utrymmesskäl visas bidrag till förändringar i EER-22 endast mot valutorna i euroområdets sex viktigaste handelspartner. Kategorin ”OMS” avser det aggregerade bidraget från valutorna för de medlemsländer som inte ingår i euroområdet (utom GBP och SEK). Kategorin ”Övriga” avser det aggregerade bidraget från de återstående sex handelspartner i euroområdet i EER-21-indexet. Förändringar beräknas utifrån motsvarande totala handelvikter i EER-21-indexet.

diagram 54 eurons nominella och reala effektiva växelkurser1)

(uppgifter per månad/kvartal; index: 1 kv 1999 = 100)


90

95

100

105

110

115

120

90

95

100

105

110

115

120

2008

NominellDeflaterad med KPIDeflaterad med PPIDeflaterad med ULCM

2003 2004 2005 2006 2007

Källa: ECB.1) En uppgång i EER-21-indexet betyder appreciering av euron. De senaste månadsuppgifterna avser februari 2009. När det gäller reala EER-21, deflaterad med enhetsarbetskostnader för tillverkningsindustrin, avser den senaste uppgiften tredje kvartalet 2008 och den grundar sig delvis på uppskattningar.


peiska valutor. Eurons uppgång var särskilt omfattande i förhållande till valutorna i vissa av de nyare EU-medlemsstaterna, men i handelsviktade termer var den också relativt stor gentemot det brittiska pundet och den svenska kronan. Det stora undantaget till trenden var schweizerfrancen som verkade gynnas av den höga riskaversionen. Mellan slutet av november 2008 och den 4 mars 2009 stärktes euron totalt sett mot den japanska yenen och det brittiska pundet och försvagades något gentemot US-dollarn (se diagram 53). När det gäller indikatorerna på euroområdets internationella konkurrenskraft i pris- och kostnadshänseende, baserat på deflatorutvecklingen för konsument- och producentpriser, låg eurons reala effektiva växelkurs i februari 2009 i genomsnitt omkring 3,5 procent under den ge-nomsnittliga nivån för 2008 (se diagram 54).

us-dollarn/euronEfter en kraftig försvagning – från omkring 1,60 US-dollar i juli 2008 till nivåer mellan 1,25 och 1,30 US-dollar i november – återhämtade sig euron kraftigt mot US-dollar i december, mot bakgrund av att det hade skett en ytterligare upp-mjukning av penningpolitiken i Förenta staterna och de tekniska faktorer som stöder efterfrågan på den amerikanska valutan uppenbart var avta-gande. Under de första två månaderna 2009 och början av mars vände emellertid dessa uppgång-ar av en rad olika skäl: marknadens aktörer kan ha börjat väga in det förväntade finanspaketets konsekvenser för Förenta staternas ekonomiska tillväxt, samtidigt som den publicerade statisti-ken om inflationen och den ekonomiska aktivi-teten i euroområdet, som var lägre än förväntat, kan ha lett till att aktörerna har gjort en förnyad bedömning av de ekonomiska utsikterna i euro-området. Den 4 mars 2009 noterades euron till 1,26 US-dollar, vilket var 1,4 procent lägre än i slutet av november 2008 och omkring 15 pro-cent under den genomsnittliga nivån för 2008 (se diagram 55).

JaPanska Yenen/euronUnder andra halvåret 2008 noterade euron en svag period gentemot den japanska yenen och minskade från omkring JPY 170 till omkring JPY 120 i slutet av november. Att yenen allmänt har stärkts verkar ha att göra med att den impli-cita växelkursvolatiliteten har ökat till toppnote-ringar för flera viktiga valutapar. Detta har lett till att den japanska valutan är mindre attraktiv för att finansiera carrytradepositioner och har främjat s.k. deleveraging av utestående korta valutapositioner gentemot denna valuta. Den uttalade konvergensen för nominella korta rän-tor världen över har också bidragit till att göra

diagram 55 växelkursutveckling

(dagliga uppgifter)

MB0903_EN_SEC6_Chart55(a)

1,241,281,321,361,401,441,481,521,561,60

1,241,281,321,361,401,441,481,521,561,60

USD/EUR

2008 2009

MB0903_EN_SEC6_Chart55(b)

110

118

126

134

142

150

158

166

174

82

86

90

94

98

102

106

110

114

2008 2009

JPY/EUR (vänster skala)JPY/USD (höger skala)

MB0903_EN_SEC6_Chart55(C)

0,710,740,770,800,830,860,890,920,950,98

0,480,510,540,570,600,630,660,690,720,75

2008 2009

GBP/EUR (vänster skala)GBP/USD (höger skala)

Källa: ECB.Anm. Det skuggade området gäller perioden 28 november 2008 till 4 mars 2009.

85ECB




betalningsbalansen

carry handeln mindre attraktiv vad gäller viktiga valutapar. Efter eurons återhämtning gentemot yenen i december när marknadens inställning gentemot euron förbättrades, försvagades den senare på nytt i januari 2009 och i början av februari. Från och med mitten av februari började emeller-tid yenen försvagas igen, vilket möjligtvis kan bero på att Japans BNP-siffror för fjärde kvartalet var sämre än vad marknadens aktörer hade väntat sig. Den 4 mars 2009 noterades euron till 124,7 japanska yen, vilket var 2,6 procent högre än i slutet av november 2009 (se diagram 55) och om-kring 18 procent under den genomsnittliga nivån för 2008.

eu-medlemsstaternas valutorUnder de senaste tre månaderna 2008 har flertalet valutor som deltar i ERM2 varit stabila och fortsatt handlas i ett smalt band kring sina respektive centralkurser under de senaste tre månaderna gentemot euron (se diagram 56). Med undantag för en kort period i januari har den lettiska latsen främst handlats inom den nedre delen av fluktuationsbandet sedan slutet av november 2008. Den 4 mars 2009 handlades latsen 0,7 procent under centralkursen gentemot euron.

Euron har genomgått en period med hög volatilitet jämfört med valutorna i andra medlemsstater i EU som inte deltar i ERM2. Eurons markanta förstärkning gentemot det brittiska pundet under november månad fick ett nytt momentum i december när euron den 28 december nådde den högsta nivån sedan införandet, 0,98 brittiska pund. De främsta pådrivande faktorerna verkar ha varit den betydande uppmjukning av penningpolitiken som har drivits av Bank of Englands penningpolitiska kommitté sedan november, den försämrade prognosen för ekonomisk tillväxt i Storbritannien och de förnyade tecknen på den brittiska banksektorns svaghet. Under de första två månaderna 2009 noterade växelkursen mellan det brittiska pundet och euron relativt stora fluktuationer. En inledan-de partiell återhämtning av pundet avspeglade marknadens förbättrade inställning med tanke på valutans svaghet i förhållande till de historiska genomsnitten. Denna uppgång fortsatte emeller-tid inte efter det att ekonomisk statistik hade pu-blicerats som visade på ännu ett stort fall i hus-priserna i Storbritannien och ytterligare förluster inom banksektorn. Den 4 mars 2009 noterades euron till pundet på en nivå som var 7,3 procent högre än i slutet av november 2008. Under sam-ma period stärktes euron särskilt kraftigt (med 25 procent) mot den polska zlotyn, men också i förhållande till flera andra valutor i Central- och Östeuropa när marknadsaktörerna gjorde en förnyad bedömning av den globala finansorons effekter på dessa länder. Under samma period stärktes euron också med nästan 12 procent gentemot den svenska kronan, vilket särskilt av-speglade den svenska ekonomins relativt höga exponering för den försämrade ekonomiska prognosen i Central- och Östeuropa.

andra valutorEfter en längre period av svaghet som inten-sifierades under september och oktober 2008 återhämtade sig euron tillfälligt mot schweizer-

diagram 56 växelkursutveckling inom erm2

(dagliga uppgifter; avvikelser från centralkursen i procentenheter)


-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

12

15

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

12

15

EEK/EURDKK/EURLTL/EURLVL/EUR

1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2008 2009

Källa: ECB.Anm. En positiv (negativ) avvikelse från centralkursen betyder att valutan befinner sig på den undre (övre) delen av bandet. För den danska kronan är fluktuationsbandet ±2,25 procent, för alla övriga valutor gäller det normala fluktuationsbandet på ±15 procent.


francen mellan början av november och mitten av december, men förlorade alla tidigare upp-gångar under resten av månaden. Sedan början av 2009 har den pendlat runt 1,49 schweizerfranc. Utvecklingen av växelkursen mellan schweizerfrancen och euron har varit nära kopplad till de snabba svängningarna i den implicita växelkursvolatiliteten under andra halvåret 2008 och början av 2009, eftersom förändringar av den uppfattade risken påverkar schweizerfrancens betydelse för finansieringen vid carryhandel. Den schweiziska valutan kan också ha fungerat som safe haven-va-luta under den period av ökad volatilitet som har präglat finansoron. Den 4 mars 2009 handlades eu-ron till 1,48 schweizerfranc och låg därmed omkring 4,5 procent under nivån tre månader tidigare.

6.2 betalningsbalans

Under 2008 uppvisade euroområdets bytesbalans ett underskott på 63,2 miljarder euro (0,7 pro-cent av BNP), vilket kan jämföras med ett överskott på 36,3 miljarder euro under 2007. Detta berodde i hög grad på en omsvängning från överskott till underskott i produktionsbalansen (främst en följd av högre oljepriser) och i balansen för faktorinkomster samt på en ökning av underskot-tet i löpande transfereringar. I den finansiella balansen uppvisade de sammantagna direkt- och portföljinvesteringarna ackumulerade nettoinflöden på 128,5 miljarder euro under 2008, jämfört med nettoinflöden på 47,3 miljarder euro under 2007. Denna uppgång berodde i hög grad på en ökning av nettoinflödena av portföljinvesteringar, som vida översteg ökningen av nettoutflöden av direktinvesteringar.

handels- och bYtesbalansenEuroområdets underskott i bytesbalansen ökade från och med mitten av 2008 och uppgick un-der 2008 till 63,2 miljarder euro (arbetsdags- och säsongsjusterade data), vilket motsvarar 0,7 procent av BNP, jämfört med ett överskott på 36,3 miljarder euro under 2007 ( 0,3 pro-cent av BNP). Detta berodde i hög grad på en omsvängning från överskott till underskott i balanserna för produktion och faktorinkomster samt på en ökning av underskottet i löpande transfereringar. Under 2008 uppvisade produk-tionsbalansen ett underskott på 0,6 miljarder euro, vilket kan jämföras med ett överskott på 56,6 miljarder euro under 2007, till följd av att importen ökade snabbare än exporten, vilket i sin tur i hög grad berodde på den högre kostna-den för import av olja (se diagram 57).

Vad gäller den senaste tidens utveckling blev tillväxttakten för värdet av exporten och impor-ten av varor och tjänster negativ under fjärde kvartalet 2008, efter en måttlig positiv ökning under tredje kvartalet. Denna starka nedgång be-rodde framför allt på varuhandeln, där exporten och importen av varor minskade med 9,5 res-pektive 10,4 procent under fjärde kvartalet, efter en ökning med 0,6 och 4,1 procent under tredje

diagram 57 euroområdets bytesbalans och handelsbalans för varor och tjänster

(miljarder euro; månadsuppgifter; säsongrensat)

2008-100

-50

0

50

100

150

200

100

110

120

130

140

150

160

170

180

Bytesbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala)Handelsbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala)Export av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala)Import av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala)

2005 2006 2007Källa: ECB.

87ECB


DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN


betalningsbalansen

kvartalet (se tabell 10). Den kraftiga exportnedgången verkar till stor del kunna tillskrivas en sva-gare utländsk efterfrågan, medan importminskningen framför allt berodde på sjunkande priser på olja och andra råvaror och en lägre inhemsk efterfrågan. En försämring av handelsfinansieringen världen över kan också ha en negativ effekt på såväl export som import (se ruta 1 som behandlar den senaste tidens kraftiga minskning av världshandeln).

Varuhandelns fördelning på volymer och priser, där siffror finns tillgängliga fram till november 2008, bekräftar att den senaste tidens minskade importvärden beror på nedgångar i både import-volymer och priser (se diagram 58). Samtidigt som den negativa importpristillväxten under fjärde kvartalet beror på oljeprisnedgången, står de högre priserna på olja och andra råvaror fortfarande för merparten av det ökade importvärdet kumulerat över tolv månader. Under tolvmånadersperio-den fram till november 2008 ökade underskottet i oljehandeln totalt sett till 223,6 miljarder euro, jämfört med 166,7 miljarder euro under samma period ett år tidigare.

Exportvärdeminskningen under förra årets sista kvartal drevs av en minskad exportvolym, vilket avspeglade nedgången i den globala efterfrågan, samtidigt som exportpriserna var fortsatt relativt stabila. Den geografiska uppdelningen av euroområdets varuhandel visar att euroområdets export-

Tabell 10 Huvudkomponenterna i euroområdets betalningsbalansstatistik

(säsongrensat, om inget annat anges)

3-månaders glidande genomsnitt för kvartal som slutar i

12-månaders kumulativa siffror för år som slutar i

2008 nov

2008 dec

2008 mar

2008 jun

2008 jul

2008 dec

2007 dec

2008 dec

Miljarder euro

Bytesbalans -13,9 -7,3 -2,2 -2,6 -7,2 -9,1 36,3 -63,2 Varor -4,4 -1,2 2,0 1,8 -2,7 -1,3 56,6 -0,6

Export 121,6 114,6 132,3 134,3 135,1 122,2 1,506,3 1,571,9 Import 125,9 115,9 130,3 132,5 137,9 123,6 1,449,7 1,572,5

Tjänster 3,9 3,7 5,4 3,9 3,9 3,7 53,2 50,6 Export 41,5 39,3 42,0 41,7 42,0 40,9 487,8 499,5 Import 37,6 35,5 36,6 37,8 38,0 37,2 434,6 448,9

Faktorinkomster -4,0 -2,2 -0,9 -1,3 -1,3 -2,6 11,0 -18,2 Löpande transfereringar -9,4 -7,6 -8,7 -7,0 -7,1 -8,9 -84,6 -94,9

Finansiell balans 1) 4,6 10,7 -1,5 28,6 11,2 30,1 29,4 205,4 Kombinerade direkt- och -2,2 1,4 -11,1 -3,5 22,2 35,2 47,3 128,5 portföljinvesteringar, netto -52,5 -16,6 -35,7 -16,9 -14,4 -27,7 -90,4 -283,9 Direktinvesteringar, netto 50,3 18,0 24,6 13,4 36,6 62,9 137,7 412,4 Portföljinvesteringar, netto 36,0 25,2 30,2 -16,4 -13,9 22,4 15,0 66,8 Aktier 14,4 -7,1 -5,5 29,8 50,5 40,5 122,8 345,6

Räntebärande värdepapper 21,5 -9,5 13,0 25,6 17,4 6,6 163,1 188,2 Obligationer -7,2 2,4 -18,6 4,2 33,1 33,8 -40,3 157,4

Procentuell förändring under föregående period.Varor och tjänster

Export -5,5 -5,6 3,6 1,0 0,6 -7,9 8,9 3,9 Import -2,2 -7,4 3,1 2,0 3,3 -8,6 6,6 7,3

VarorExport -6,9 -5,7 4,6 1,5 0,6 -9,5 8,1 4,4 Import -2,3 -8,0 4,6 1,7 4,1 -10,4 5,6 8,5

TjänsterExport -1,1 -5,4 0,4 -0,7 0,7 -2,5 11,1 2,4 Import -1,8 -5,5 -1,9 3,2 0,6 -2,3 10,1 3,3

Källa: ECB.Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.1) Siffrorna avser balanser (nettoflöden). Ett positivt (negativt) tecken visar ett nettoinflöde (-utflöde). Ej säsongrensat.


volymer till Förenta staterna, Storbritannien, Asien och de medlemsstater som har gått med i EU sedan 2004 minskade under de tre månaderna fram till november 2008 jämfört med föregående tre-månadersperiod (se diagram 59). Exportvolymökningen till OPEC-länderna var däremot fortsatt re-lativt stabil, till följd av en stark ekonomisk tillväxt i dessa länder samt tilltagande inkomsteffekter. Vad gäller övergripande varukategorier noterades under de tre månaderna fram till november 2008 de största nedgångarna i exportvolymerna för insatsvaror, medan importvolymerna minskade fram-för allt för kapitalvaror, vilket avspeglade den allmänna nedgången i den globala ekonomiska akti-viteten samt den höga importintensiteten för investeringsvaror.

Beträffande de andra komponenterna i bytesbalansen minskade överskottet i tjänstehandeln mar-ginellt till 50,6 miljarder euro under 2008, från 53,2 miljarder euro under 2007. Balansen för fak-torinkomster minskade samtidigt med 29,2 miljarder euro, från ett överskott på 11,0 miljarder euro under 2007 till ett underskott på 18,2 miljarder euro under 2008, vilket i hög grad berodde på ett högre utflöde av faktorinkomster till personer hemmahörande utanför euroområdet. Underskottet i löpande transfereringar ökade samtidigt från 84,6 miljarder euro under 2007 till 94,9 miljarder euro under 2008.

Finansiell balansUnder sista kvartalet 2008 uppvisade de sammantagna direkt- och portföljinvesteringarna i euro-området ett månadsgenomsnittligt nettoinflöde på 35,2 miljarder euro, vilket var något högre än nettoinflödet på 22,2 miljarder euro under det föregående kvartalet (se tabell 10). Denna utveckling beror främst på en ökning av nettoinflödena av portföljinvesteringar till följd av en omsvängning från nettoutflöden till nettoinflöden i aktier, vilket delvis uppvägdes av lägre nettoinflöden i obli-

diagram 58 varuhandelns fördelning på volymer och priser

(Index: 1 kv 2003 = 100; säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde)

90

100

110

120

130

140

90

100

110

120

130

140

ExportvolymerImportvolymerExportpriserImportpriser

2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningarAnm.: De senaste observationerna utanför euroområdet gäller för november 2008.

diagram 59 exportvolymer i euroområdet mot utvalda handelspartners

(Index: 1 kv 2003 = 100; säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde)

80

100

120

140

160

180

200

80

100

120

140

160

180

200

20082003 2004 2005 2006 2007

Utanför euroområdetStorbritannienUSAAsienOPECEU-medlemsstater utanför euroområdet

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. De senaste observationerna gäller december 2008 förutom för länder utanför euroområdet, medlemsländer som inte ingår i euroområdet samt Storbritannien (november 2008).

89ECB




betalningsbalansen

gationer och värdepapper. Jämfört med första halvåret 2008 minskade det månadsgenomsnitt-liga nettoinflödet i obligationer och värdepapper under andra halvåret 2008 från ca 19,3 miljarder euro under första halvåret 2008 till 12,0 miljar-der euro under andra halvåret 2008. Samtidigt noterade penningmarknadsinstrumenten ett må-nadsgenomsnittligt nettoinflöde på ca 33,4 mil-jarder euro under andra halvåret 2008, jämfört med ett månadsgenomsnittligt nettoutflöde på 7,2 miljarder euro under första halvåret 2008. Denna omsvängning berodde i hög grad på den tillfälliga uppgången under september och okto-ber 2008 av nettoinflöden till penningmarknads-instrument, som nådde sina högsta nivåer sedan 1999. Detta kan förklaras såväl av nettoförsälj-ning av utländska penningmarknadsinstrument av personer bosatta inom euroområdet som av utländska aktörers nettoköp av euroområdets penningmarknads instrument, vilket möjligtvis berodde på försök att stärka likviditeten unde r den ökade finansiella oron i samband med Lehman Brothers sammanbrott.

För året som helhet uppvisade de sammantagna direkt- och portföljinvesteringarna nettoinflöden på 128,5 miljarder euro under 2008, jämfört med nettoinflöden på 47,3 miljarder euro under 2007 (se diagram 60). Denna ökning avspeglar en be-tydande ökning av nettoinflödena i portföljinvesteringar från 137,7 miljarder euro under 2007 till 412,4 miljarder euro under 2008 (se tabell 10) till följd av en omsvängning vad gäller nettoflöden i penningmarknadsinstrument (från nettoutflöden på 40,3 miljarder euro under 2007 till nettoinflöden på 157,4 miljarder euro under 2008), vilket delvis uppvägdes av en ytterligare ökning av nettout-flöden av direktinvesteringar (283,9 miljarder euro under 2008 jämfört med 90,4 miljarder euro under 2007). Nettoinflödena av utländska direktinvesteringar i euroområdet fortsatte att minska och nådde under sista kvartalet 2008 sina lägsta nivåer sedan 1999. Vid en jämförelse av direktinves-teringarna för hela 2008 med föregående år minskade nettotransaktionerna både för investerare i euro området och för investerare utanför euroområdet i synnerhet, vilket kan tyda på en preferens för hemmamarknaderna, något som sannolikt är en följd av finansoron och den ökade riskaver-sionen.

diagrm 60 kombinerade direkt- och portföljinvesteringar i euroområdet

(miljarder euro; månadsuppgifter; 12-månaders kumulerade uppgifter)

-400

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

-400

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

2008

Direkt- och portföljinvesteringar, nettoDirekta utlandsinvesteringar, nettoSkuldebrev, nettoKapitalflöden, netto

2005 2006 2007

Källa: ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 1S

S TAT I S T I K F Ö R E UROOMRÅDE T

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 1

2ECBMånadsrappor tDecember 2005S

ECB Månadsrappor t

December 2005 3S

I N N EHÅ L L 1

ÖVER S I K T F ÖR E UROOMRÅDE TÖversikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet

1 P ENN I NGPO L I T I S K S TAT I S T I K1.1 Eurosystemets konsoliderade balansräkning1.2 ECB:s styrräntor1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik

2 P ENN I NGMÄNGD, B ANKV ERK S AMHE T O CH I N V E S T E R I NG S FONDER2.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI2.3 Penningmängdsstatistik2.4 MFI:s utlåning, fördelning2.5 Inlåning hos MFI-sektorn, fördelning2.6 MFI:s innehav av värdepapper, fördelning2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet2.10 Tillgångar hos euroområdets investeringsfonder, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare

3 R ÄK EN SKAP ER F ÖR E UROOMRÅDE T3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor3.2 Icke-finansiella räkenskaper för euroområdet3.3 Hushåll3.4 Icke-finansiella företag3.5 Försäkringsföretag och pensionsinstitut

4 F I N AN SMARKNADER4.1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakt4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet4.6 Penningmarknadsräntor4.7 Avkastningskurvor i euroområdet4.8 Aktieindex

5 P R I S E R , P RODUKT I ON , E F T E R F R ÅGAN O CH A RB E T SMARKNAD5.1 HIKP, andra priser och kostnader5.2 Produktion och efterfrågan5.3 Arbetsmarknad

1 För mer information, kontakta oss på: [email protected]. Se Statistical Data Warehouse på ECB:s webbplats (http://sdw.ecb.europa.eu) för längre tidsserier och utförligare uppgifter.

S5

S6S7S8S9

S10S11S12S14S17S20S21S22S24S25

S26S30S32S33S34

S35

S36S38S40S42S44S45S46

S47S50S54

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 3


6 O F F EN T L I G A S E K TORN S F I N AN S E R6.1 Inkomster, utgifter och underskott/överskott6.2 Skuld6.3 Skuldförändring6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott på kvartal6.5 Skuld och skuldförändring från kvartal till kvartal

7 E X T E RNA T R AN S AK T I ONER O CH U T L AND S S T Ä L LN I NG7.1 Översikt över betalningsbalansen7.2 Bytesbalans och kapitalbalans7.3 Finansiell balans7.4 Monetär uppställning av betalningsbalansen7.5 Varuhandel

8 V ÄX E LKUR S E R8.1 Effektiva växelkurser8.2 Bilaterala växelkurser

9 U T V E CK L I NG U TAN FÖR E UROOMRÅDE T9.1 Andra EU-länder9.2 USA och Japan

D I AGRAMFÖRT E CKN I NG

T EKN I S K A ANMÄRKN I NGAR

A L LMÄNNA ANMÄRKN I NGAR

S55S56S57S58S59

S60S61S63S69S70

S72S73

S74S75

S76

S77

S83

Teckenförklaring”-” uppgift finns inte tillgänglig/är inte tillämplig”.” uppgift finns ännu inte tillgänglig”…” värdet är noll eller försumbart”miljard” 109

(p) preliminär

ECBMånadsrappor tMars 2009S 4

EUROOMRÅDETS UTVIDGNING DEN 1 JANUARI 2009 TILL SLOVAKIEN

Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 2009 Euro 16 (euroområdet inklusive Slova-kien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s kom-ponenter och motposter och HIKP:s komponenter) omfattar statistikserierna för euroområdet de EU-medlemsstater som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för Greklands (2001), Sloveniens (2007), Cyperns (2008), Maltas (2008) och Slovakiens (2009) respektive år för inträde i euroområdet, beräknade från baserna som täcker året före året för inträde, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av dessa länders inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Slovakiens inträde finns på ECB: s webbplats: http://www.ecb.europa.eu/stats/services/downloads/html/index.en.html.html

ECB Månadsrappor t

December 2005 5S


ÖVER S I K T F ÖR E UROOMRÅDE T

Öve r s i k t ö ve r e ko n om i s k a i n d i k a t o r e r f ö r e u ro om r å d e t(årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

1. Penningmängdsutveckling och räntor 1)

M1 3) M2 3) M3 3), 4) M3 3), 4)

tre månaders glidande

medelvärde(centrerat)

MFI-lån tillhemmahörande

i euroområdet utom MFI och offentlig

sektor 1)

Andra värdepapper än aktier emitterade i euro

av icke-MFI 1)

3-månadersränta (Euribor, % per år,

period-genomsnitt)

10-årig avistaränta(procent per år, vid

periodens slut)5)

1 2 3 4 5 6 7 8

2. Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 2)

HIKP 1) Producentpriserinom

industrin

Arbets-kostnader per

timme

Real BNP Industri-produktion

exklusive bygg-verksamhet

Kapacitetsutnyttandeinom tillverknings-industrin (procent)

Sysselsättning Arbetslöshet(% av arbets-

kraften)

1 2 3 4 5 6 7 8

3. Betalningsbalans, valutareserv och växelkurser(miljarder euro, om inget annat anges)

Betalningsbalans (nettotransaktioner) Valutareserv(ställning vid

periodens slut)

Eurons effektiva växelkurs: EER-21 6)

(index: 1 kv 1999 = 100)VäxelkursUSD/EUR

Bytesbalans och kapitalbalans

Direkt-investeringar

Portfölj-investeringarVaror Nominell Real (KPI)

1 2 3 4 5 6 7 8

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 5

Källor: ECB, Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans) och Reuters.Anm. För mer information om statistiken, se relevanta tabeller längre fram i detta avsnitt.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För närmare information, se Allmänna anmärkningar.2) Uppgifterna avser Euro 16, om inget annat anges.3) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter den årliga förändringen av seriens periodgenomsnitt. För närmare informa-

tion, se Tekniska anmärkningar.4) M3 och dess komponenter omfattar inte andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet.5) På grundval av avkastningskurvor för AAA-värderade statsobligationer i euroområdet. För mer information, se tabell 4.7.6) För definitioner av grupper av handelspartner och annan information, se Allmänna anmärkningar.

ECB Månadsrappor t

December 2005 7S

EURO AREA OVERVIEW

Summary of economic indicators for the euro area(annual percentage changes, unless otherwise indicated)

S 5ECB

Monthly BulletinMarch 2009

1. Monetary developments and interest rates 1)

M1 3) M2 3) M3 3), 4) M3 3), 4) MFI loans to Securities other 3-month 10-year3-month euro area than shares issued interest rate spot rate

moving average residents in euro by non-MFI (EURIBOR, (% per annum,(centred) excluding MFIs corporations 3) % per annum, end-of-

and general period period) 5)

government 3) averages)

1 2 3 4 5 6 7 82007 6,4 9,9 11,1 - 10,8 18,6 4,28 4,382008 2,3 9,5 9,6 - 9,5 19,0 4,64 3,69

2008 Q1 3,8 10,3 11,2 - 11,1 19,8 4,48 4,13 Q2 2,3 10,0 10,1 - 10,5 17,2 4,86 4,73 Q3 0,6 9,1 9,0 - 9,1 18,6 4,98 4,34 Q4 2,7 8,9 8,1 - 7,3 20,3 4,24 3,69

2008 Sep. 1,2 8,9 8,7 8,7 8,5 20,4 5,02 4,34 Oct. 3,7 9,3 8,6 8,3 7,8 18,1 5,11 4,25 Nov. 2,2 8,7 7,7 7,9 7,1 20,5 4,24 3,77 Dec. 3,3 8,2 7,5 7,0 5,8 24,1 3,29 3,692009 Jan. 5,2 7,4 5,9 . 5,0 . 2,46 4,02 Feb. . . . . . . 1,94 3,85

2. Prices, output, demand and labour markets 2)

HICP 1) Industrial Hourly Real GDP Industrial Capacity Employment Unemploymentproducer labour production utilisation in (% of labour

prices costs excluding manufacturing force)construction (percentages)

1 2 3 4 5 6 7 82007 2,1 2,8 2,6 2,7 3,4 84,1 1,8 7,52008 3,3 6,2 . 0,8 -1,6 81,9 . 7,5

2008 Q2 3,6 7,1 2,8 1,5 1,2 83,3 1,3 7,4 Q3 3,8 8,5 4,0 0,6 -1,4 82,2 0,8 7,6 Q4 2,3 3,7 . -1,3 -8,6 78,3 . 7,92008 Sep. 3,6 7,9 - - -2,4 - - 7,6 Oct. 3,2 6,3 - - -5,5 81,5 - 7,8 Nov. 2,1 3,3 - - -8,4 - - 7,9 Dec. 1,6 1,6 - - -12,0 - - 8,12009 Jan. 1,1 . - - . 75,0 - 8,2 Feb. 1,2 . - - . - - .

3. Balance of payments, reserve assets and exchange rates(EUR billions, unless otherwise indicated)

Balance of payments (net transactions) Reserve assets Effective exchange rate of USD/EUR(end-of-period the euro: EER-21 6) exchange rate

Current and Direct Portfolio positions) (index, 1999 Q1 = 100)capital Goods investment investment

accounts Nominal Real (CPI)

1 2 3 4 5 6 7 82007 51,8 57,5 -90,4 137,7 347,4 107,9 109,0 1,37052008 -47,6 -0,6 -283,9 412,4 383,9 113,0 113,6 1,4708

2008 Q1 -2,4 -1,5 -107,1 73,8 356,3 112,9 113,8 1,4976 Q2 -22,1 7,9 -50,6 40,1 353,9 116,0 116,6 1,5622 Q3 -10,8 -6,7 -43,1 109,7 370,9 114,1 114,3 1,5050 Q4 -12,2 -0,2 -83,0 188,7 383,9 109,1 109,6 1,3180

2008 Sep. -3,3 -1,5 -21,5 73,1 370,9 112,0 112,1 1,4370 Oct. -4,2 3,0 -13,9 120,3 368,0 107,9 108,3 1,3322 Nov. -10,4 -3,6 -52,5 50,3 393,4 107,1 107,6 1,2732 Dec. 2,4 0,4 -16,6 18,0 383,9 112,4 112,9 1,34492009 Jan. . . . . 409,9 111,9 112,3 1,3239 Feb. . . . . . 110,4 110,8 1,2785

Sources: ECB, European Commission (Eurostat and Economic and Financial Affairs DG) and Reuters.Note: For more information on the data, see the relevant tables later in this section.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) Unless otherwise indicated, data refer to Euro 16.3) Annual percentage changes of monthly data refer to the end of the month, whereas those of quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average of the series.

See the Technical notes for details.4) M3 and its components exclude holdings by non-euro area residents of money market fund shares/units and debt securities with a maturity of up to two years.5) Based on AAA-rated euro area central government bond yield curves. For further information, see table 4.7.6) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes.

8ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tMars 2009S 6

1. Tillgångar

2. Skulder

6 feb 2009 13 feb 2009 20 feb 2009 27 feb 2009

6 feb 2009 13 feb 2009 20 feb 2009 27 feb 2009

1 P ENN I NGPO L I T I S K S TAT I S T I K

1 . 1 E u ro s y s t eme t s ko n s o l i d e r a d e b a l a n s r ä k n i n g (miljoner euro)

Guld och guldfordringarFordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdetFordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdetFordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdetUtlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande reverserade transaktioner Strukturella reverserade transaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheterÖvriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdetVärdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdetFordringar i euro på den offentliga sektornÖvriga tillgångar

Summa tillgångar

Utelöpande sedlarSkulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Löpande räkningar (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande reverserade transaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheterÖvriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdetEmitterade skuldcertifikatSkulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdetSkulder i euro till icke-hemmahörande i euroområdetSkulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdetSkulder i utländsk valuta till icke-hemmahörande i euroområdetMotpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMFÖvriga skulderVärderegleringskontonEget kapital

Summa skulder

Källa: ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 9S

1 MONETARY POLICY STATISTICS

1.1 Consolidated financial statement of the Eurosystem(EUR millions)

S 6ECBMonthly BulletinMarch 2009

1. Assets

2009 6 February 2009 13 February 2009 20 February 2009 27 February

Gold and gold receivables 218 314 218 159 217 993 217 779Claims on non-euro area residents in foreign currency 159 697 158 794 159 324 155 684Claims on euro area residents in foreign currency 170 913 168 736 166 940 134 654Claims on non-euro area residents in euro 22 308 21 293 21 735 21 591Lending to euro area credit institutions in euro 737 215 681 286 699 726 700 877 Main refinancing operations 207 752 198 383 215 908 238 423 Longer-term refinancing operations 528 622 482 335 482 339 461 795 Fine-tuning reverse operations 0 0 0 0 Structural reverse operations 0 0 0 0 Marginal lending facility 795 562 1 398 652 Credits related to margin calls 46 6 82 7Other claims on euro area credit institutions in euro 30 209 27 737 30 741 27 497Securities of euro area residents in euro 281 385 283 691 285 105 285 256General government debt in euro 37 389 37 389 37 389 37 425Other assets 236 367 236 966 239 422 239 506

Total assets 1 893 796 1 834 051 1 858 375 1 820 268

2. Liabilities

2009 6 February 2009 13 February 2009 20 February 2009 27 February

Banknotes in circulation 741 932 740 745 739 282 742 134Liabilities to euro area credit institutions in euro 376 271 323 588 324 342 297 168 Current accounts (covering the minimum reserve system) 195 000 247 514 243 432 191 697 Deposit facility 180 691 75 938 80 049 104 911 Fixed-term deposits 0 0 0 0 Fine-tuning reverse operations 0 0 0 0 Deposits related to margin calls 579 135 861 561Other liabilities to euro area credit institutions in euro 603 332 315 276Debt certificates issued 0 0 0 0Liabilities to other euro area residents in euro 89 175 90 904 114 055 136 906Liabilities to non-euro area residents in euro 244 507 238 857 236 439 202 561Liabilities to euro area residents in foreign currency 826 -113 -305 -279Liabilities to non-euro area residents in foreign currency 9 376 10 496 10 710 9 810Counterpart of special drawing rights allocated by the IMF 5 446 5 446 5 446 5 446Other liabilities 177 928 175 848 179 821 177 921Revaluation accounts 176 589 176 589 176 589 176 589Capital and reserves 71 144 71 360 71 682 71 738

Total liabilities 1 893 796 1 834 051 1 858 375 1 820 268

Source: ECB.

1


Träder i kraft fr.o.m. 1) Inlåningsfacilitet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet

Anbudsförfaranden med fast ränta

Anbudsförfaranden med rörlig ränta

Fast ränta Lägsta anbudsräntaNivå

1Förändring

2Nivå

3Nivå

4Förändring

5Nivå

6Förändring

7

Penningpolitisk statistik

1 . 2 E C B : s s t y r r ä n t o r (nivåer i procent per år; förändringar i procentenheter)

Källa: ECB.1) Under perioden 1 januari 1999–9 mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten. När det gäller huvudsakliga refinansieringstransaktioner träder den nya räntan i

kraft fr.o.m. den första transaktion som äger rum efter det angivna datumet. Ränteändringen den 18 september 2001 trädde i kraft samma dag. Fr.o.m. den 10 mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten, utlåningsfaciliteten och de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (ränteändringarna träder i kraft fr.o.m. den första huvudsakliga refinansieringstransaktion som äger rum efter ECB-rådets möte), om inget annat anges.

2) Den 22 december 1998 meddelade ECB att det mellan den 4 och den 21 januari 1999 undantagsvis skulle införas en snävare räntekorridor på 50 punkter mellan räntan på utlåningsfacilite-ten och räntan på inlåningsfaciliteten. Syftet var att underlätta marknadsdeltagarnas övergång till det nya systemet.

3) Den 8 juni 2000 meddelade ECB att Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner fr.o.m. den transaktion som avvecklades den 28 juni 2000 skulle genomföras som anbudsför-faranden med rörlig ränta. Den lägsta anbudsräntan är den minimiränta till vilken motparterna får lämna anbud.

4) Med verkan från och med den 9 oktoberminskade ECB räntekorridoren för de stående faciliteterna från 200 punkter till 100 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransak-tionerna. Räntekorridoren för de stående faciliteterna breddades åter till 200 punkter från och med den 21 januari 2009.

5) Den 8 oktober 2008 tillkännagav ECB att från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Denna ändring åsidosatte det tidigare beslutet (som fattades samma dag) att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som genomförs som anbudsförfaranden med rörlig ränta.

STATISTIK FÖREUROOMRÅDET

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 7

ECB Månadsrappor t

December 2005 11S

EURO AREASTATISTICS

Monetarypolicy

statistics

1.2 Key ECB interest rates(levels in percentages per annum; changes in percentage points)

S 7ECB


With effect from 1) Deposit facility Main refinancing operations Marginal lending facility

Fixed rate tenders Variable rate tenders

Fixed rate Minimum bid rate

Level Change Level Level Change Level Change

1 2 3 4 5 6 71999 1 Jan. 2,00 - 3,00 - - 4,50 -

4 2) 2,75 0,75 3,00 - ... 3,25 -1,2522 2,00 -0,75 3,00 - ... 4,50 1,25

9 Apr. 1,50 -0,50 2,50 - -0,50 3,50 -1,005 Nov. 2,00 0,50 3,00 - 0,50 4,00 0,50

2000 4 Feb. 2,25 0,25 3,25 - 0,25 4,25 0,2517 Mar. 2,50 0,25 3,50 - 0,25 4,50 0,2528 Apr. 2,75 0,25 3,75 - 0,25 4,75 0,25

9 June 3,25 0,50 4,25 - 0,50 5,25 0,5028 3) 3,25 ... - 4,25 ... 5,25 ...

1 Sep. 3,50 0,25 - 4,50 0,25 5,50 0,256 Oct. 3,75 0,25 - 4,75 0,25 5,75 0,25

2001 11 May 3,50 -0,25 - 4,50 -0,25 5,50 -0,2531 Aug. 3,25 -0,25 - 4,25 -0,25 5,25 -0,2518 Sep. 2,75 -0,50 - 3,75 -0,50 4,75 -0,50

9 Nov. 2,25 -0,50 - 3,25 -0,50 4,25 -0,502002 6 Dec. 1,75 -0,50 - 2,75 -0,50 3,75 -0,502003 7 Mar. 1,50 -0,25 - 2,50 -0,25 3,50 -0,25

6 June 1,00 -0,50 - 2,00 -0,50 3,00 -0,502005 6 Dec. 1,25 0,25 - 2,25 0,25 3,25 0,252006 8 Mar. 1,50 0,25 - 2,50 0,25 3,50 0,25

15 June 1,75 0,25 - 2,75 0,25 3,75 0,259 Aug. 2,00 0,25 - 3,00 0,25 4,00 0,25

11 Oct. 2,25 0,25 - 3,25 0,25 4,25 0,2513 Dec. 2,50 0,25 - 3,50 0,25 4,50 0,25

2007 14 Mar. 2,75 0,25 - 3,75 0,25 4,75 0,2513 June 3,00 0,25 - 4,00 0,25 5,00 0,25

2008 9 July 3,25 0,25 - 4,25 0,25 5,25 0,258 Oct. 2,75 -0,50 - - - 4,75 -0,509 4) 3,25 0,50 - - - 4,25 -0,50

15 5) 3,25 ... 3,75 - -0,50 4,25 ... 12 Nov. 2,75 -0,50 3,25 - -0,50 3,75 -0,5010 Dec. 2,00 -0,75 2,50 - -0,75 3,00 -0,75

2009 21 Jan. 1,00 -1,00 2,00 - -0,50 3,00 ... 11 Mar. 0,50 -0,50 1,50 - -0,50 2,50 -0,50

Source: ECB.1) From 1 January 1999 to 9 March 2004, the date refers to the deposit and marginal lending facilities. For main refinancing operations, changes in the rate are effective from the

first operation following the date indicated. The change on 18 September 2001 was effective on that same day. From 10 March 2004 onwards, the date refers to the deposit andmarginal lending facilities and to the main refinancing operations (changes effective from the first main refinancing operation following the Governing Council discussion),unless otherwise indicated.

2) On 22 December 1998 the ECB announced that, as an exceptional measure between 4 and 21 January 1999, a narrow corridor of 50 basis points would be applied between theinterest rates for the marginal lending facility and the deposit facility, aimed at facilitating the transition to the new monetary regime by market participants.

3) On 8 June 2000 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted asvariable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids.

4) As of 9 October 2008 the ECB reduced the standing facilities corridor from 200 basis points to 100 basis points around the interest rate on the main refinancing operations.The standing facilities corridor was restored to 200 basis points as of 21 January 2009.

5) On 8 October 2008 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 15 October, the weekly main refinancing operations would be carried out through afixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations. This change overrode the previous decision (made on the same day)to cut by 50 basis points the minimum bid rate on the main refinancing operations conducted as variable rate tenders.


Inlåning med fast löptidReverserad transaktionReverserad transaktionReverserad transaktionReverserad transaktionInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidReverserad transaktionInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptid

Avvecklingsdag Anbud(belopp)

Antaldeltagare

Tilldelning(belopp)

Anbudsförfarande med fast ränta

Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid(...) dagar

Fast ränta Lägsta anbudsränta Marginalränta 4) Vägd genomsnittsränta1 2 3 4 5 6 7 8

2. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden

1. Huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner 3)

Avvecklingsdag Typ av transaktion Anbud(belopp)

Antal deltagare

Tilldel-ning

(belopp)

Anbudsförfarande med fast ränta

Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid (...) dagar

Fast ränta Lägstaanbudsränta

Högstaanbudsränta

Marginal-ränta 4)

Vägd genom-snittsränta

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 . 3 E u ro s y s t eme t s p e n n i n g p o l i t i s k a t r a n s a k t i o n e r s om t i l l d e l a t s g e n om a n b u d s f ö r f a r a n d e n 1 ) , 2 )

(miljoner euro; räntor i procent per år)

Långfristiga refinansieringstransaktioner

Källa: ECB.1) Beloppen kan avvika något från de som redovisas i tabell 1.1 på grund av transaktioner som tilldelats men inte trätt i kraft.2) Fr.o.m. april 2002 klassificeras delade anbudsförfaranden, dvs. anbudsförfaranden med en veckas löptid som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden parallellt med en huvud-

saklig refinansieringstransaktion, som huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För delade anbudsförfaranden genomförda före april 2002, se tabell 1.3.2.3) Den 8 juni 2000 tillkännagav ECB att fr.o.m. den transaktion som träder i kraft den 28 juni 2000 skall Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomföras som anbuds-

förfaranden med rörlig ränta. Med lägsta anbudsränta avses den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud.4) I likviditetstillförande (-indragande) operationer är marginalräntan den lägsta (högsta) ränta till vilken motparter får lämna anbud.5) Den 8 oktober 2008 tillkännagav ECB att, från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober, skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras

som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

ECB Månadsrappor t

December 2005 13S

1.3 Eurosystem monetary policy operations allotted through tenders 1), 2) (EUR millions; interest rates in percentages per annum)


1. Main and longer-term refinancing operations 3), 5)

Main refinancing operations

Date of Bids Number of Allotment Fixed rate tenders Variable rate tenders Running forsettlement (amount) participants (amount) (...) days

Fixed rate Minimum Marginal Weightedbid rate rate 4) average rate

1 2 3 4 5 6 7 8

2008 5 Nov. 311 991 756 311 991 3,75 - - - 712 334 413 848 334 413 3,25 - - - 719 338 018 851 338 018 3,25 - - - 726 334 461 836 334 461 3,25 - - - 7

3 Dec. 339 520 787 339 520 3,25 - - - 710 217 856 783 217 856 2,50 - - - 717 209 721 792 209 721 2,50 - - - 623 223 694 640 223 694 2,50 - - - 730 238 891 629 238 891 2,50 - - - 7

2009 6 Jan. 216 122 600 216 122 2,50 - - - 814 203 792 614 203 792 2,50 - - - 721 251 516 668 251 516 2,00 - - - 728 214 150 544 214 150 2,00 - - - 7

4 Feb. 207 052 501 207 052 2,00 - - - 711 197 727 511 197 727 2,00 - - - 718 215 285 527 215 285 2,00 - - - 725 237 801 504 237 801 2,00 - - - 7

4 Mar. 244 147 481 244 147 2,00 - - - 7

Longer-term refinancing operations

2008 27 Nov. 42 185 161 42 185 3,25 - - - 9110 Dec. 134 949 139 134 949 2,50 - - - 4211 38 080 96 38 080 2,50 - - - 18211 55 924 105 55 924 2,50 - - - 9118 50 793 169 50 793 2,50 - - - 98

2009 8 Jan. 7 559 39 7 559 2,50 - - - 1828 9 454 45 9 454 2,50 - - - 98

21 113 395 139 113 395 2,00 - - - 2129 43 239 133 43 239 2,00 - - - 9111 Feb. 104 731 93 104 731 2,00 - - - 2812 18 479 39 18 479 2,00 - - - 9112 10 721 39 10 721 2,00 - - - 18226 21 641 57 21 641 2,00 - - - 91

2. Other tender operations

Date of settlement Type of Bids Number of Allotment Fixed rate Variable rate tenders Running foroperation (amount) participants (amount) tenders (...) days

Fixed rate Minimum Maximum Marginal Weightedbid rate bid rate rate 4) average rate

1 2 3 4 5 6 7 8 9 102008 9 Sep. Collection of fixed-term deposits 20 145 17 20 145 4,25 - - - - 1

15 Reverse transaction 90 270 51 30 000 - 4,25 - 4,30 4,39 116 Reverse transaction 102 480 56 70 000 - 4,25 - 4,32 4,40 118 Reverse transaction 49 330 43 25 000 - 4,25 - 4,30 4,39 124 Reverse transaction 50 335 36 40 000 - 4,25 - 4,25 4,35 1

1 Oct. Collection of fixed-term deposits 173 047 52 173 047 4,25 - - - - 12 Collection of fixed-term deposits 216 051 65 200 000 4,25 - - - - 13 Collection of fixed-term deposits 193 844 54 193 844 4,25 - - - - 36 Collection of fixed-term deposits 171 947 111 171 947 4,25 - - - - 17 Collection of fixed-term deposits 147 491 97 147 491 4,25 - - - - 19 Reverse transaction 24 682 99 24 682 3,75 - - - - 6

11 Nov. Collection of fixed-term deposits 149 656 117 79 940 - - 3,75 3,60 3,51 19 Dec. Collection of fixed-term deposits 152 655 95 137 456 - - 3,25 3,05 2,94 1

2009 20 Jan. Collection of fixed-term deposits 143 835 103 140 013 - - 2,50 2,30 2,15 110 Feb. Collection of fixed-term deposits 130 435 119 129 135 - - 2,00 1,80 1,36 1

Source: ECB.1) The amounts shown may differ slightly from those in Section 1.1 due to operations allotted but not settled.2) With effect from April 2002, split tender operations, i.e. operations with one-week maturity conducted as standard tenders in parallel with a main refinancing operation, are

classified as main refinancing operations. For split tender operations conducted before this month, see Table 2 in Section 1.3.3) On 8 June 2000 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as

variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids.4) In liquidity-providing (absorbing) operations, the marginal rate refers to the lowest (highest) rate at which bids were accepted.5) On 8 October 2008 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 15 October, the weekly main refinancing operations would be carried out through a

fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations.


1. Kassakravsbas i kreditinstitut som omfattas av kassakrav

Kassakravsbas per 1) : Totalt Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 2 % tillämpas Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 0 % tillämpas

Inlåning (dagslån,med överenskommen

löptid och uppsägnings-tid upp till 2 år)

Räntebärande värde-papper med överens-

kommen löptid upp till 2 år

Inlåning (med överens kommen

löptid och uppsäg-ningstid över 2 år

Repor Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid över 2 år

1 2 3 4 5 6

2. KassakravsmedelUppfyllandeperiod

som slutar:Kassakrav Kreditinstitutens löpande

räkningarKassaöverskott Kassaunderskott Ränta på kassakravsmedel

1 2 3 4 5

3. Likviditet

Uppfyllandeperiodsom slutar:

Likviditetstillförande faktorer Likviditetsindragande faktorer Kredit-institu-

tenslöpande

räk-ningar

Mo-netär

basEurosystemets penningpolitiska transaktionerEuro syste-

mets netto till-gångar i guld och utländsk

valuta

Huvud-sakliga

refinansie-ringstrans-

aktioner

Lång-fristiga

refinansie-ringstrans-

aktioner

Utlånings-facilitet

Övriga likviditets-tillförande

trans-aktioner

Inlånings-facilitet

Övrigalikviditets-indragande

trans -ak tioner

Utelö-pande sedlar

Statliginlåning

hosEuro-

systemet

Övrigafaktorer(netto) 4)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 9


Källa: ECB.1) Vid periodens slut.2) Omfattar kassakravsbasen hos kreditinstitut i Slovakien. Kreditinstitut i euroområdet kan under en övergångsperiod ha valt att från sin egen kassakravsbas dra av skulder till kreditinstitut i

Slovakien. Fr.o.m. kassakravsbasen i slutet av januari 2009 tillämpas standardreglerna (se Europeiska centralbankens beslut av den 28 oktober 2008 om övergångsbestämmelser för ECB:s tillämpning av minimireserver (kassakrav) efter införandet av euron i Slovakien (ECB/2008/14)

3) På grund av att Slovakien införde euron den 1 januari 2009 är kassakravet ett genomsnitt – vägt genom antalet kalenderdagar – av kassakraven för de då 15 euroländerna för perioden 10–31 december 2008 och kassakraven för de nuvarande 16 euroländerna för perioden 1–20 januari 2009.

4) Omfattar fr.o.m. den 1 januari 2009 penningpolitiska transaktioner som genomfördes av Národná Banka Slovenska före den 1 januari 2009 och som fortfarande var utestående efter detta datum

1 . 4 K a s s a k r av s - o c h l i k v i d i t e t s s t a t i s t i k (miljarder euro; periodgenomsnitt av dagliga behållningar, om inget annat anges; räntor i procent per år)

Penningpolitisk statistik

ECB Månadsrappor t

December 2005 15S

EURO AREASTATISTICS

Monetarypolicy

statistics

1.4 Minimum reserve and liquidity statistics(EUR billions; period averages of daily positions, unless otherwise indicated; interest rates as percentages per annum)

S 9ECB


1. Reserve base of credit institutions subject to reserve requirements

Reserve Total Liabilities to which a 2% reserve coefficient is applied Liabilities to which a 0% reserve coefficient is appliedbase

as at 1) Deposits Debt securities Deposits Repos Debt securities(overnight, up to 2 years’ (over 2 years’ over 2 years’

up to 2 years’ agreed maturity agreed maturity agreed maturityagreed maturity and notice period)

and notice period)

1 2 3 4 5 62006 15 648,3 8 411,7 601,9 1 968,4 1 180,3 3 486,12007 17 394,7 9 438,8 815,0 2 143,1 1 364,0 3 633,92008 Q1 17 703,3 9 551,7 840,2 2 126,0 1 558,4 3 627,1 Q2 17 971,8 9 775,4 916,3 2 172,4 1 439,4 3 668,1 Q3 18 231,2 9 968,9 917,1 2 186,7 1 457,1 3 701,52008 Oct. 2) 18 439,8 10 156,0 900,0 2 211,7 1 445,4 3 726,8 Nov. 2) 18 396,5 10 195,5 884,3 2 227,2 1 378,8 3 710,8 Dec. 2) 18 169,6 10 056,8 848,7 2 376,9 1 243,5 3 643,7

2. Reserve maintenance

Maintenance Required Credit institutions’ Excess Deficiencies Interest rate onperiod reserves current accounts reserves minimum reserves

ending on:1 2 3 4 5

2006 172,5 173,2 0,7 0,0 3,302007 195,9 196,8 1,0 0,0 4,17

2008 9 Sep. 213,3 214,0 0,7 0,0 4,387 Oct. 214,8 216,8 2,0 0,0 4,58

11 Nov. 216,1 218,6 2,4 0,0 3,949 Dec. 217,2 218,7 1,5 0,0 3,25

2009 20 Jan. 3) 220,2 221,5 1,2 0,0 2,5010 Feb. 221,1 222,1 1,0 0,0 2,0010 Mar. 217,6 . . . .

3. Liquidity

Maintenance Liquidity-providing factors Liquidity-absorbing factors Credit Baseperiod institutions’ money

ending on: Monetary policy operations of the Eurosystem currentaccounts

Eurosystem’s Main Longer-term Marginal Other Deposit Other Banknotes Central Othernet assets refinancing refinancing lending liquidity- facility liquidity- in government factors

in gold operations operations facility providing absorbing circulation deposits (net) 4)

and foreign operations operations with thecurrency Eurosystem

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 327,0 313,1 120,0 0,1 0,1 0,1 0,0 598,6 54,9 -66,4 173,2 771,82007 327,5 173,0 278,6 0,3 0,0 0,4 2,2 644,6 61,9 -126,6 196,8 841,9

2008 12 Aug. 374,5 166,3 299,3 0,1 0,0 0,3 0,6 686,1 61,3 -123,0 214,8 901,29 Sep. 376,6 163,5 300,0 0,1 0,0 0,6 0,7 685,0 61,1 -121,2 214,0 899,57 Oct. 417,3 174,1 334,3 7,5 5,9 19,9 45,5 684,3 55,2 -82,6 216,8 921,0

11 Nov. 549,0 301,6 452,5 12,7 4,2 213,7 2,3 722,1 85,0 78,2 218,6 1 154,49 Dec. 580,5 337,3 457,2 2,7 0,0 200,9 4,9 731,1 107,8 114,3 218,7 1 150,7

2009 20 Jan. 581,3 219,2 613,6 2,9 0,0 238,5 3,3 753,1 99,9 100,6 221,5 1 213,110 Feb. 547,4 224,9 551,4 2,1 0,0 175,4 6,1 740,2 102,7 79,3 222,1 1 137,7

Source: ECB.1) End of period.2) Includes the reserve bases of credit institutions in Slovakia. On a transitional basis, credit institutions located in the euro area may have decided

to deduct from their own reserve bases any liabilities owed to credit institutions located in Slovakia. Starting from the reserve base as at end-January 2009,the standard treatment applies (see Decision of the European Central Bank of 28 October 2008 on transitional provisions for the application of minimum reserves by theEuropean Central Bank following the introduction of the euro in Slovakia (ECB/2008/14)).

3) Owing to the adoption of the euro by Slovakia on 1 January 2009, the reserve requirement is an average - weighted by the number of calendar days - of the reserve requirements for the then 15 countries of the euro area for the period 10-31 December 2008 and the reserve requirements for the 16 countries now in the euro area for theperiod 1-20 January 2009.

4) From 1 January 2009 including monetary policy operations which were conducted by the Národná Banka Slovenska before 1 January 2009 and were stilloutstanding after this date.


Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktieremitterade av hemmahörande i euroområdet

Andelari penning-

marknads-fonder 2)

Innehavav aktier/

andelar emit-

terade av hemma-hörande

i euro-området

Utländskatillgångar

Anlägg-nings-

till-gångar

Övrigatill-

gångarTotalt Offent-lig

sektor

Övriga hem-

ma-hö-rande i

euro-området

MFI Totalt Offent-lig

sektor

Övriga hemma-hörande

i euro-området

MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

21. Tillgångar

P ENN I NGMÄNGD, B ANKV ERK S AMHE T O CH I N V E S T E R I NG S FONDER

2 . 1 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u ro om r å d e t s M F I 1 )

(miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut)


Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Andelar som emitterats av hemmahörande i euroområdet. Andelar som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska tillgångar.3) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet.4) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder.

Totalt Utelöpandesedlar

ochmynt

Inlåning från hemmahörande i euroområdet Andelar i penning-

marknads-fonder 3)

Emitte-rade ränte-

bärande värde-

papper 4)

Eget kapital

Utländskaskulder

Övrigaskulder

Totalt Staten Övrig offentligsektor/övriga

hemmahörandei euroområdet

MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Eurosystemet

MFI exklusive Eurosystemet

Eurosystemet

MFI exklusive Eurosystemet

2. Skulder

ECB Månadsrappor t

December 2005 17S

2 MONEY, BANKING AND INVESTMENT FUNDS

2.1 Aggregated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period)


1. Assets

Eurosystem

Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than Money Holdings External Fixed Remaining

shares issued by euro area residents market of shares/ assets assets assetsfund other equity

Total General Other MFIs Total General Other MFIs shares/ issued bygovernment euro area government euro area units 2) euro area

residents residents residents

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 1 558,2 695,7 19,7 0,6 675,3 217,0 187,5 2,5 27,0 - 17,2 351,4 14,7 262,42007 2 046,1 1 031,7 17,8 0,6 1 013,3 268,6 225,1 1,9 41,6 - 17,4 373,7 15,2 339,62008 Q3 2 473,4 1 342,5 18,5 0,7 1 323,3 278,9 237,4 2,4 39,1 - 14,7 482,4 16,0 338,92008 Oct. 2 781,3 1 632,6 18,5 0,6 1 613,5 283,8 242,5 2,4 38,9 - 13,9 478,7 16,0 356,2 Nov. 2 803,0 1 632,5 18,5 0,6 1 613,3 291,3 249,9 2,4 39,0 - 14,2 497,0 16,0 352,0 Dec. 2 982,9 1 809,0 18,6 0,6 1 789,8 350,8 307,9 2,4 40,4 - 14,4 479,8 15,8 313,02009 Jan. (p) 2 830,7 1 606,0 18,6 0,7 1 586,8 362,5 314,6 2,5 45,4 - 14,2 508,3 16,2 323,6

MFIs excluding the Eurosystem

2006 25 950,2 14 904,3 810,5 9 160,3 4 933,5 3 555,4 1 276,5 645,9 1 632,9 83,5 1 171,4 4 329,0 172,6 1 733,92007 29 446,8 16 904,0 956,0 10 159,1 5 788,9 3 881,5 1 194,3 950,5 1 736,6 93,5 1 296,2 4 873,3 206,0 2 192,42008 Q3 31 535,5 18 146,6 980,7 10 820,4 6 345,6 4 192,7 1 192,5 1 098,9 1 901,3 101,8 1 318,3 5 118,5 203,5 2 454,12008 Oct. 32 450,9 18 441,5 980,6 10 876,6 6 584,4 4 252,4 1 184,9 1 133,6 1 933,9 95,5 1 264,5 5 298,3 204,4 2 894,4 Nov. 32 424,5 18 285,3 978,3 10 885,4 6 421,6 4 365,4 1 226,7 1 167,7 1 971,0 96,6 1 243,6 5 161,7 205,4 3 066,5 Dec. 31 830,8 18 017,3 970,2 10 779,0 6 268,1 4 619,0 1 241,7 1 392,4 1 984,9 98,3 1 200,1 4 753,7 213,0 2 929,52009 Jan. (p) 32 299,3 18 175,6 986,3 10 861,0 6 328,3 4 747,7 1 308,3 1 392,1 2 047,3 101,4 1 206,5 4 867,7 212,0 2 988,3

2. Liabilities

Eurosystem

Total Currency Deposits of euro area residents Money Debt Capital External Remainingin market securities and liabilities liabilities

circulation Total Central Other general MFIs fund issued 4) reservesgovernment government/ shares/

other euro units 3)

area residents

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2006 1 558,2 647,0 431,6 33,7 15,9 382,0 - 0,1 208,6 35,3 235,62007 2 046,1 697,0 714,7 23,9 19,1 671,8 - 0,1 238,0 66,0 330,32008 Q3 2 473,4 705,4 932,3 51,3 17,7 863,3 - 0,1 264,4 288,1 283,12008 Oct. 2 781,3 749,1 1 026,0 78,9 29,8 917,3 - 0,1 262,0 411,9 332,1 Nov. 2 803,0 752,9 1 079,9 107,7 27,6 944,6 - 0,1 283,5 380,6 306,0 Dec. 2 982,9 784,8 1 217,5 68,8 16,6 1 132,1 - 0,1 275,7 383,3 321,52009 Jan. (p) 2 830,7 761,9 1 093,1 102,5 19,1 971,6 - 0,1 309,0 329,1 337,5

MFIs excluding the Eurosystem

2006 25 950,2 - 13 257,2 124,2 7 890,6 5 242,4 698,3 4 247,6 1 449,7 3 991,1 2 306,22007 29 446,8 - 15 082,4 127,1 8 865,9 6 089,4 754,1 4 645,2 1 678,9 4 533,2 2 753,02008 Q3 31 535,5 - 16 216,3 140,2 9 324,5 6 751,6 833,2 4 865,3 1 751,0 4 886,0 2 983,62008 Oct. 32 450,9 - 16 815,9 179,5 9 414,8 7 221,6 825,6 4 879,1 1 743,5 4 880,3 3 306,5 Nov. 32 424,5 - 16 688,3 221,2 9 440,2 7 027,0 836,6 4 896,8 1 754,3 4 783,1 3 465,4 Dec. 31 830,8 - 16 741,9 193,0 9 681,3 6 867,7 821,5 4 830,0 1 766,8 4 394,1 3 276,52009 Jan. (p) 32 299,3 - 16 797,0 220,6 9 734,3 6 842,1 859,7 4 900,9 1 786,0 4 668,8 3 286,8

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) Amounts issued by euro area residents. Amounts issued by non-euro area residents are included in external assets.3) Amounts held by euro area residents.4) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities.

2


Totalt

1

Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper änaktier emitterade av hemmahörande i

euro området

Innehavav aktier/

andelaremitterade

av övrigahemma hörande

i euroområdet

8

Utländskatillgångar

9

Anlägg-nings-

tillgångar

10

Övrigatillgångar

11

Totalt

2

Offentligsektor

3

Övriga hemma-

hörande i euro-

området4

Totalt

5

Offentligsektor

6

Övriga hemma-

hörande i euro-

området7

Penningmängd,bankverksamhet och

investeringsfonder

1. Tillgångar

2 . 2 Ko n s o l i d e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u ro om r å d e t s M F I (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden)

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 11


Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet.3) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder.

Totalt Utelöpandesedlar

och mynt

Inlåningfrån staten

Inlåning från övrig offentligsektor/övriga

hemmahörandei euroområdet

Andelar i penning-

marknads-fonder 2)

Emitterade räntebärande

värdepapper 3)

Egetkapital

Utländskaskulder

Övrigaskulder

Över-skjutande

skuldermellan MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Utestående belopp

Transaktioner

2. Skulder

Utestående belopp

Transaktioner

ECB Månadsrappor t

December 2005 19S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.2 Consolidated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period)

S 11ECB


1. Assets

Outstanding amounts

Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than shares Holdings External Fixed Remaining

issued by euro area residents of shares/ assets assets assetsother equity

Total General Other Total General Other issued bygovernment euro area government euro area other euro area

residents residents residents

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2006 19 723,8 9 991,1 830,2 9 161,0 2 112,4 1 464,0 648,4 811,2 4 680,4 187,3 1 941,42007 22 331,2 11 133,5 973,8 10 159,7 2 371,9 1 419,4 952,5 884,3 5 247,0 221,1 2 473,52008 Q3 23 792,8 11 820,2 999,2 10 821,0 2 531,3 1 430,0 1 101,3 876,4 5 600,9 219,5 2 744,72008 Oct. 24 474,4 11 876,2 999,0 10 877,2 2 563,3 1 427,4 1 135,9 837,0 5 777,0 220,4 3 200,4 Nov. 24 605,7 11 882,8 996,8 10 886,1 2 646,7 1 476,5 1 170,2 826,7 5 658,7 221,4 3 369,3 Dec. 24 143,7 11 768,5 988,9 10 779,6 2 944,4 1 549,6 1 394,8 787,7 5 233,5 228,8 3 180,82009 Jan. (p) 24 541,7 11 866,6 1 004,9 10 861,7 3 017,5 1 622,9 1 394,6 791,3 5 375,9 228,2 3 262,3

Transactions

2006 1 997,5 877,3 -14,4 891,6 10,7 -96,8 107,5 97,7 801,9 6,4 203,52007 2 594,2 1 015,9 -9,8 1 025,7 230,3 -46,6 277,0 60,1 792,9 -0,5 495,42008 1 622,0 597,5 12,3 585,2 358,2 60,6 297,6 -64,5 -65,9 -1,0 797,52008 Q3 274,0 148,3 4,7 143,5 -15,9 -34,4 18,4 23,3 74,3 2,2 42,0 Q4 227,6 -48,5 -9,8 -38,6 199,3 55,1 144,3 -74,8 -329,5 2,0 478,92008 Oct. 409,4 16,4 -0,9 17,3 26,2 -6,7 32,9 -33,2 -51,4 1,0 450,4 Nov. 170,8 16,3 -2,1 18,5 78,7 42,2 36,5 -6,7 -86,1 1,0 167,6 Dec. -352,7 -81,2 -6,8 -74,5 94,4 19,5 74,9 -34,9 -191,9 0,0 -139,02009 Jan. (p) 102,4 34,1 14,6 19,5 53,8 58,1 -4,3 11,3 -56,0 -2,1 61,4

2. Liabilities

Outstanding amounts

Total Currency in Deposits of Deposits of Money market Debt Capital External Remaining Excesscirculation central other general fund shares/ securities and liabilities liabilities of inter-

government government/ units 2) issued 3) reserves MFIother euro area liabilities

residents

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2006 19 723,8 592,2 158,0 7 906,5 614,6 2 587,8 1 280,8 4 026,5 2 541,8 15,62007 22 331,2 638,5 151,0 8 885,0 660,4 2 867,1 1 487,6 4 599,2 3 083,3 -41,12008 Q3 23 792,8 657,1 191,5 9 342,1 731,1 2 925,0 1 558,7 5 174,1 3 266,7 -53,92008 Oct. 24 474,4 698,8 258,4 9 444,6 729,8 2 906,4 1 564,2 5 292,2 3 638,6 -58,9 Nov. 24 605,7 703,7 328,9 9 467,8 739,7 2 886,9 1 606,8 5 163,8 3 771,4 -63,3 Dec. 24 143,7 723,1 261,8 9 697,9 722,9 2 804,8 1 615,8 4 777,3 3 598,0 -58,22009 Jan. (p) 24 541,7 712,2 323,1 9 753,4 757,9 2 808,2 1 665,7 4 997,9 3 624,3 -101,4

Transactions

2006 1 997,5 59,4 -15,2 683,7 27,6 285,5 57,4 601,6 252,2 45,32007 2 594,2 45,8 -13,3 835,1 54,5 270,5 163,1 778,8 467,6 -8,02008 1 622,0 83,5 108,1 597,0 29,9 -74,6 145,7 53,6 696,2 -17,62008 Q3 274,0 5,1 -19,9 73,2 -4,2 14,7 71,9 53,1 117,5 -37,3 Q4 227,6 66,0 70,3 198,5 -10,3 -126,8 44,7 -400,7 392,3 -6,52008 Oct. 409,4 41,7 66,9 69,2 -1,3 -75,2 14,3 -93,3 461,2 -74,1 Nov. 170,8 4,8 70,4 31,5 10,1 -13,8 25,5 -100,7 133,7 9,3 Dec. -352,7 19,4 -67,1 97,8 -19,0 -37,8 5,0 -206,6 -202,6 58,32009 Jan. (p) 102,4 -12,3 58,3 -13,2 32,4 -30,5 28,5 76,9 56,4 -94,1

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) Amounts held by euro area residents.3) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities.


1. Penningmängdsmått 2) och motposter

2 . 3 Pe n n i n gmän g d s s t a t i s t i k 1 )

(miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

M3 M3 3-månaders

glidande medelvärde (centrerat)

Långfris-tiga

finansiellaskulder

Kredit-givning

till of-fentligsektor

Kreditgivning till övriga hemma hörande i euroomådet

Utländskanettotill-gångar 4)M2 M3-M2M1 M2-M1 Lån Memo: Lån justerade

för försäljning och värdepapperisering 3)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. Månatliga och andra kortfristiga ökningstakter för utvalda poster finns

tillgängliga på http://www.ecb.europa.eu/stats/money/aggregates/aggr/html/index.en.html2) MFI:s och statens (postväsendet, finansministeriet) monetära skulder till icke-MFI hemmahörande i euroområdet exklusive staten (M1, M2, M3: se Ordlista).3) Justerat för borttagandet av lån från MFI:s balansräkning till följd av deras försäljning eller värdepapperisering.4) Värdena under ”Ökningstakter” är summor av transaktionerna under de 12 månader som föregår den angivna perioden.


D1 Pe n n i n gmän g d små t t 1 )

(årliga ökningstakter; säsongrensat)D2 Mo t p o s t e r 1 )

(årliga ökningstakter; säsongrensat)

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

M1M3

Långfristiga finansiella skulderKreditgivning till den offentliga sektornLån till övriga hemmahörande i euroområdet

ECB Månadsrappor t

December 2005 21S

2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


1. Monetary aggregates 2) and counterparts

Outstanding amounts

M3 M3 Longer-term Credit to Credit to other euro area residents Net3-month financial general external

M2 M3-M2 moving liabilities government Loans Memo item: Loans assets 4)

average adjustedM1 M2-M1 (centred) for sales and

securitisation 3)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 3 685,4 2 954,2 6 639,6 1 101,5 7 741,1 - 5 434,1 2 321,3 10 644,4 9 171,5 - 634,32007 3 832,7 3 507,2 7 339,9 1 310,5 8 650,4 - 5 977,8 2 417,2 12 027,2 10 175,6 - 627,52008 Q3 3 879,1 3 976,9 7 856,0 1 371,7 9 227,6 - 6 133,6 2 443,0 12 825,3 10 819,1 - 423,22008 Oct. 4 001,6 4 009,6 8 011,2 1 358,6 9 369,8 - 6 134,7 2 435,1 12 870,2 10 886,3 - 466,0 Nov. 3 960,5 4 054,2 8 014,7 1 349,1 9 363,8 - 6 172,0 2 471,1 12 885,9 10 879,4 - 469,8 Dec. 3 978,3 4 027,7 8 006,0 1 379,7 9 385,7 - 6 266,2 2 564,8 12 993,6 10 797,9 - 436,82009 Jan. (p) 4 087,1 3 972,7 8 059,8 1 311,9 9 371,7 - 6 437,3 2 628,8 13 069,3 10 866,5 - 374,8

Transactions

2006 261,2 310,5 571,7 130,9 702,6 - 427,7 -114,7 1 105,8 898,6 961,7 200,62007 145,4 525,4 670,7 220,3 891,0 - 489,5 -60,1 1 369,9 1 031,0 1 132,1 13,52008 127,4 479,7 607,1 49,5 656,6 - 123,5 73,7 819,3 587,4 758,1 -118,62008 Q3 26,8 136,6 163,4 17,5 180,9 - 84,5 0,4 251,8 170,7 179,5 26,2 Q4 96,6 48,0 144,6 10,9 155,5 - -42,4 56,4 35,9 -18,4 71,0 55,42008 Oct. 111,3 16,3 127,6 -10,0 117,6 - -55,5 -12,8 10,6 28,4 42,4 26,6 Nov. -40,6 47,3 6,7 -8,7 -2,1 - 30,6 29,2 31,2 2,7 30,6 8,2 Dec. 26,0 -15,6 10,4 29,6 40,0 - -17,5 40,0 -5,9 -49,5 -2,0 20,62009 Jan. (p) 82,3 -92,1 -9,8 -65,7 -75,5 - 103,1 47,3 16,7 6,1 14,3 -116,7

Growth rates2006 Dec. 7,6 11,7 9,4 13,3 10,0 9,8 8,5 -4,7 11,6 10,8 11,5 200,62007 Dec. 3,9 17,7 10,1 20,0 11,5 11,8 9,0 -2,6 12,8 11,2 12,2 13,5

2008 Sep. 1,2 17,7 8,9 7,4 8,7 8,7 5,2 1,0 10,1 8,5 9,6 -195,42008 Oct. 3,7 15,5 9,3 5,0 8,6 8,3 3,3 0,7 8,7 7,8 8,9 -166,9 Nov. 2,2 16,0 8,7 1,7 7,7 7,9 3,6 2,4 8,2 7,1 8,4 -181,5 Dec. 3,3 13,6 8,2 3,7 7,5 7,0 2,1 3,1 6,8 5,8 7,3 -118,62009 Jan. (p) 5,2 9,7 7,4 -2,4 5,9 . 3,0 5,2 6,1 5,0 6,7 -235,0

C1 Monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted)

C2 Counterparts 1) (annual growth rates; seasonally adjusted)

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

2

4

6

8

10

12

14

16

M1M3

-10

-5

0

5

10

15

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-10

-5

0

5

10

15

longer-term financial liabilitiescredit to general governmentloans to other euro area residents

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.

Monthly and other shorter-term growth rates for selected items are available at http://www.ecb.europa.eu/stats/money/aggregates/aggr/html/index.en.html2) Monetary liabilities of MFIs and central government (post office, treasury) vis-à-vis non-MFI euro area residents excluding central government (M1, M2, M3: see glossary).3) Adjustment for the derecognition of loans from the MFI balance sheet on account of their sale or securitisation.4) Values in the section ‘‘growth rates’’ are sums of the transactions during the 12 months ending in the period indicated.


2 . 3 Pe n n i n gmän g d s s t a t i s t i k (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

D3 Pe n n i n gmän g d små t t , kompon e n t e r 1 )

(årliga ökningstakter; säsongrensat)D4 L å n g f r i s t i g a f i n a n s i e l l a s k u l d e r , kompon e n t e r 1 )

(årliga ökningstakter; säsongrensat)

2. Penningmängdsmått och långfristiga finansiella skulder, komponenterUtelöpande

sedlar ochmynt

Dagslån Inlåning med överens-kommen

löptid upp till 2 år

Inlåningmed upp till 3 månaders

uppsäg-ningstid

Repor Andelar ipenning-

marknads-fonder

Ränte-bärande

värdepapper med löptid

upp till 2 år

Ränte-bärande

värdepapper med löptid

över 2 år

Inlåningmed över 3

månaders uppsäg-ningstid

Inlåningmed över-

enskommen löptid över

2 år

Eget kapital

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Utelöpande sedlar och myntDagslånInlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid

Räntebärande värdepapper med löptid över 2 årInlåning med överenskommen löptid över 2 årEget kapital


investeringsfonder


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 13

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 23S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)

S 13ECB


2. Components of monetary aggregates and longer-term financial liabilities

Outstanding amounts

Currency in Overnight Deposits Deposits Repos Money Debt Debt Deposits Deposits Capitalcirculation deposits with agreed redeemable market securities securities redeemable with agreed and

maturity up at notice up fund up to over at notice maturity reservesto 2 years to 3 months shares/units 2 years 2 years over 3 months over 2 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2006 578,4 3 107,0 1 402,2 1 552,0 266,1 636,9 198,5 2 399,6 102,2 1 655,0 1 277,32007 625,8 3 206,9 1 971,8 1 535,3 307,4 686,6 316,6 2 561,0 119,6 1 813,5 1 483,72008 Q3 662,9 3 216,2 2 455,0 1 521,9 344,5 736,3 290,9 2 630,0 114,2 1 836,4 1 553,02008 Oct. 698,4 3 303,2 2 485,0 1 524,6 346,1 734,1 278,3 2 619,5 116,3 1 834,9 1 564,0 Nov. 704,1 3 256,5 2 522,2 1 532,0 329,9 741,8 277,4 2 607,6 118,8 1 831,0 1 614,6 Dec. 710,7 3 267,6 2 470,6 1 557,1 355,5 752,9 271,2 2 544,3 121,7 1 988,5 1 611,72009 Jan. (p) 716,9 3 370,2 2 377,4 1 595,2 327,2 766,2 218,5 2 613,2 124,5 2 033,3 1 666,2

Transactions2006 57,3 203,9 301,2 9,3 30,9 30,0 70,0 217,2 15,4 138,1 57,02007 46,9 98,4 581,3 -55,9 43,3 58,6 118,3 152,3 9,9 164,5 162,82008 83,8 43,5 464,4 15,3 49,5 33,4 -33,3 -40,4 0,7 17,9 145,32008 Q3 13,3 13,5 152,3 -15,6 3,6 6,0 7,9 19,2 -2,7 -0,7 68,8 Q4 47,8 48,8 12,9 35,1 12,7 14,4 -16,2 -95,3 7,5 -0,8 46,22008 Oct. 35,5 75,8 14,0 2,3 1,3 -2,2 -9,0 -70,4 2,1 -6,8 19,7 Nov. 5,7 -46,3 39,9 7,5 -14,5 7,9 -2,1 -5,1 2,5 -0,4 33,5 Dec. 6,6 19,4 -41,0 25,3 26,0 8,8 -5,1 -19,8 2,9 6,4 -7,02009 Jan. (p) 4,8 77,6 -129,7 37,6 -28,6 10,6 -47,8 29,7 2,0 38,3 33,1

Growth rates

2006 Dec. 11,0 7,0 27,2 0,6 13,2 4,9 54,4 9,9 17,8 9,1 4,72007 Dec. 8,1 3,2 41,4 -3,6 16,3 9,2 59,6 6,3 9,6 9,9 12,5

2008 Sep. 8,2 -0,2 34,4 -2,0 16,5 4,1 5,7 2,3 -5,7 4,0 13,1

2008 Oct. 13,0 1,9 29,2 -1,4 19,5 2,1 -2,7 -0,2 -4,4 2,8 10,8 Nov. 13,5 0,1 29,3 -0,7 11,6 1,7 -8,1 -0,2 -2,2 2,6 12,2 Dec. 13,4 1,4 23,3 1,0 16,0 4,8 -10,9 -1,5 0,6 1,0 10,02009 Jan. (p) 13,7 3,6 14,3 3,7 7,1 2,5 -24,8 -1,3 0,7 2,8 11,1

C3 Components of monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted)

C4 Components of longer-term financial liabilities 1) (annual growth rates; seasonally adjusted)

-40

-20

0

20

40

60

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-40

-20

0

20

40

60

currency in circulationovernight depositsdeposits redeemable at notice up to 3 months

-5

0

5

10

15

20

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-5

0

5

10

15

20

debt securities over 2 yearsdeposits with agreed maturity over 2 yearscapital and reserves



1. Lån till finansinstitut, icke-finansiella företag och hushåll

2 . 4 M F I : s u t l å n i n g , f ö rd e l n i n g 1 ) 2 )

(miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut

Övriga finansinstitut 3)

Icke-finansiella företag Hushåll 4)

Totalt Totalt Totalt Upp till 1 år

Över 1 och upp

till 5 år

Över 5 år Total Konsu-mentkre-

diter

Bostadslån Övrig utlå-ning

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

D5 L å n t i l l ö v r i g a f i n a n s i n s t i t u t o c h i c ke - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat)

Övriga finansinstitutIcke-finansiella företag


Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Inklusive investeringsfonder.4) Inklusive hushållens ideella organisationer.

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

D6 L å n t i l l h u s h å l l 2 )

(årliga ökningstakter; ej säsongrensat)

KonsumentkrediterBostadslånÖvrig utlåning

ECB Månadsrappor t

December 2005 25S

2.4 MFI loans, breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


1. Loans to financial intermediaries, non-financial corporations and households

Outstanding amounts

Insurance Other

corporations financial Non-financial corporations Households 4)

and pension interme- funds diaries 3)

Total Total Total Up to Over 1 year Over Total Consumer Loans Other1 year and up to 5 years credit for house loans

5 years purchase1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2006 93,8 709,7 3 837,9 1 139,6 706,7 1 991,6 4 530,0 584,3 3 207,8 737,92007 107,9 886,4 4 380,3 1 279,3 857,9 2 243,1 4 801,0 615,5 3 432,7 752,92008 Q3 100,5 1 010,9 4 771,4 1 376,6 954,8 2 439,9 4 936,3 636,1 3 532,6 767,62008 Oct. 102,3 1 018,7 4 827,5 1 390,5 965,3 2 471,7 4 937,8 635,5 3 533,2 769,1 Nov. 99,0 1 011,7 4 847,2 1 383,1 978,2 2 485,9 4 921,5 632,7 3 520,1 768,8 Dec. 104,0 985,9 4 820,1 1 381,7 960,3 2 478,1 4 887,8 629,6 3 488,2 770,02009 Jan. (p) 96,1 983,6 4 880,8 1 394,4 977,9 2 508,5 4 906,1 638,4 3 495,9 771,7

Transactions2006 20,7 87,5 445,2 101,4 122,6 221,2 345,3 42,5 281,9 20,92007 15,9 180,1 554,4 145,9 155,1 253,5 280,6 31,1 228,6 20,92008 -4,4 94,5 418,0 89,3 121,8 206,9 79,3 10,2 51,9 17,12008 Q3 -1,1 7,1 112,5 26,8 28,8 57,0 52,1 3,9 44,3 3,9 Q4 3,4 -23,9 46,2 -4,9 23,9 27,3 -44,1 -6,9 -40,1 2,92008 Oct. 1,4 -4,5 35,3 6,4 6,3 22,7 -3,7 -0,9 -3,3 0,5 Nov. -3,3 -4,5 24,3 -5,6 14,4 15,5 -13,8 -2,3 -12,1 0,6 Dec. 5,2 -14,8 -13,4 -5,7 3,2 -10,9 -26,5 -3,7 -24,7 1,82009 Jan. (p) -8,1 -12,9 29,7 2,2 10,1 17,4 -2,6 0,4 -2,5 -0,5

Growth rates

2006 Dec. 28,2 14,0 13,1 9,8 20,7 12,4 8,2 7,7 9,6 2,92007 Dec. 17,0 25,2 14,4 12,8 21,9 12,7 6,2 5,3 7,1 2,82008 Sep. -9,3 18,7 12,1 9,8 17,6 11,4 3,9 4,4 4,1 2,42008 Oct. -9,3 14,7 11,9 10,1 16,3 11,2 3,3 3,5 3,5 2,3 Nov. -6,6 13,6 11,2 8,5 16,1 10,8 2,5 2,8 2,6 1,9 Dec. -4,1 10,7 9,5 7,0 14,2 9,2 1,6 1,7 1,5 2,32009 Jan. (p) -5,1 7,7 8,8 6,1 13,3 8,7 1,2 1,3 1,0 2,0

C5 Loans to other financial intermediaries and non-financialcorporations 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted)

C6 Loans to households 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted)

0

5

10

15

20

25

30

35

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

20

25

30

35

other financial intermediariesnon-financial corporations

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-2

0

2

4

6

8

10

12

14

consumer creditloans for house purchasesother loans

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) Including investment funds.4) Including non-profit institutions serving households.



(miljarder euro och årliga ökningstakter; ej säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

2. Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag


investeringsfonder

Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Icke-finansiella företag

Totalt

1

Upp till 1 år

2

Över 1 och upp till 5 år

3

Över 5 år

4

Totalt

5

Upp till 1 år

6


7

Över 5 år

8

Totalt

9

Upp till 1 år

10


11

Över 5 år

12


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 15

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

3. Lån till hushåll 4)

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

Konsumentkrediter Bostadslån Övriga lån

Totalt

1

Upp till 1 år

2


3

Över 5 år

4

Totalt

5

Upp till 1 år

6


7

Över 5 år

8

Totalt

9

Upp till 1 år

10


11

Över 5 år

12

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Inklusive investeringsfonder.4) Inklusive hushållens ideella organisationer.

ECB Månadsrappor t

December 2005 27S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.4 MFI loans, breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; not seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)

S 15ECB


2. Loans to financial intermediaries and non-financial corporations

Outstanding amounts

Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Non-financial coporations

Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years

5 years 5 years 5 years1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2007 95,1 70,6 7,5 17,0 867,9 526,3 148,5 193,1 4 388,0 1 276,5 858,9 2 252,62008 Q3 100,8 77,0 6,4 17,5 1 017,7 620,7 170,0 227,0 4 761,9 1 372,3 953,4 2 436,3

2008 Oct. 104,2 81,0 5,8 17,4 1 015,6 623,3 168,9 223,4 4 815,8 1 382,2 965,9 2 467,8 Nov. 101,0 77,2 5,6 18,2 1 013,7 616,1 173,3 224,4 4 842,8 1 382,5 977,3 2 483,0 Dec. 91,6 68,1 5,2 18,2 963,7 557,9 169,1 236,7 4 828,8 1 378,3 961,8 2 488,82009 Jan. (p) 95,8 72,1 6,1 17,7 984,8 567,7 179,6 237,4 4 878,9 1 389,6 977,7 2 511,6

Transactions

2007 14,0 15,8 -5,2 3,4 175,4 113,5 34,5 27,4 555,6 144,9 155,7 255,02008 Q3 -3,0 -2,5 -1,3 0,9 12,1 -10,6 8,5 14,2 84,6 4,0 27,7 53,0 Q4 -9,4 -9,0 -1,1 0,7 -53,0 -61,2 -0,2 8,4 64,5 -3,9 26,7 41,6

2008 Oct. 3,0 3,7 -0,6 -0,1 -14,5 -5,2 -2,9 -6,4 33,1 2,4 8,3 22,4 Nov. -3,2 -3,8 -0,2 0,8 0,6 -5,6 4,7 1,6 31,6 2,2 12,9 16,5 Dec. -9,2 -8,9 -0,4 0,1 -39,1 -50,4 -1,9 13,2 -0,2 -8,5 5,5 2,72009 Jan. (p) 4,1 3,8 0,9 -0,6 10,5 4,0 8,6 -2,1 19,1 0,9 8,5 9,7

Growth rates

2007 Dec. 16,8 28,5 -41,0 23,2 25,0 27,0 29,9 16,5 14,4 12,7 22,0 12,72008 Sep. -9,0 -12,3 -26,0 18,4 18,8 15,5 24,4 24,4 12,1 9,8 17,6 11,42008 Oct. -9,2 -10,7 -31,1 9,4 15,0 15,4 13,4 15,0 11,9 10,1 16,3 11,2 Nov. -6,6 -7,9 -32,3 11,7 13,7 13,3 14,7 13,9 11,1 8,5 16,1 10,8 Dec. -4,1 -3,8 -30,5 6,0 10,5 5,4 14,4 21,7 9,5 6,9 14,2 9,22009 Jan. (p) -5,1 -5,4 -24,6 5,5 7,6 0,2 20,2 19,5 8,8 6,1 13,3 8,7

3. Loans to households 4)

Outstanding amounts

Total Consumer credit Loans for house purchase Other loans


5 years 5 years 5 years1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2007 4 808,1 617,8 137,6 203,7 276,5 3 436,9 15,9 73,8 3 347,2 753,4 147,5 104,0 501,92008 Q3 4 940,0 637,5 139,4 201,1 297,0 3 535,1 16,9 71,8 3 446,5 767,4 149,6 100,1 517,7

2008 Oct. 4 940,9 637,9 139,0 200,1 298,8 3 535,3 17,0 71,2 3 447,1 767,8 147,9 99,5 520,4 Nov. 4 927,9 633,2 136,2 198,9 298,2 3 524,0 16,9 70,3 3 436,8 770,7 151,6 98,1 520,9 Dec. 4 894,9 632,0 137,2 197,2 297,6 3 492,3 17,0 68,3 3 407,0 770,5 155,4 90,8 524,32009 Jan. (p) 4 901,5 636,6 135,4 204,0 297,3 3 494,9 17,0 67,2 3 410,7 769,9 152,9 89,9 527,0

Transactions

2007 280,6 31,2 3,6 1,1 26,6 228,6 0,9 2,3 225,3 20,8 1,7 4,4 14,72008 Q3 49,8 2,1 -0,3 -2,5 4,9 48,2 1,0 -0,9 48,1 -0,5 -3,2 -2,1 4,8 Q4 -40,8 -6,0 -1,9 -4,3 0,3 -38,4 0,2 -1,5 -37,1 3,6 1,1 -1,7 4,1

2008 Oct. -4,3 0,0 -0,3 -1,0 1,4 -3,7 0,1 -0,7 -3,1 -0,7 -2,5 -0,3 2,1 Nov. -10,6 -4,1 -2,7 -1,0 -0,4 -10,2 -0,1 -0,8 -9,4 3,8 3,9 -1,2 1,1 Dec. -25,9 -1,9 1,1 -2,3 -0,7 -24,5 0,1 0,0 -24,6 0,5 -0,3 -0,2 0,92009 Jan. (p) -14,2 -3,7 -1,7 -1,0 -1,0 -7,6 0,0 -1,7 -5,8 -2,9 -3,3 -1,1 1,6

Growth rates

2007 Dec. 6,2 5,3 2,7 0,5 10,7 7,1 6,1 3,2 7,2 2,8 1,2 4,4 3,02008 Sep. 3,9 4,4 4,1 -1,4 8,9 4,1 4,8 -1,3 4,2 2,4 2,2 -2,3 3,52008 Oct. 3,3 3,5 2,4 -2,3 8,3 3,5 5,9 -2,7 3,6 2,3 1,2 -2,9 3,7 Nov. 2,5 2,8 2,7 -3,2 7,4 2,6 5,7 -3,8 2,7 2,0 0,6 -4,4 3,7 Dec. 1,6 1,7 -0,4 -3,8 6,7 1,5 5,9 -4,1 1,6 2,3 1,9 -4,9 3,92009 Jan. (p) 1,2 1,3 -0,7 -3,8 6,0 1,0 6,7 -6,3 1,1 2,0 1,0 -5,9 3,9

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) Including investment funds.4) Including non-profit institutions serving households.


D7 L å n t i l l o f f e n t l i g s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat)

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Termen ”banker” används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet.

StatenÖvrig offentlig sektorIcke-banker hemmahörande utanför euroområdet



(miljarder euro och årliga ökningstakter; ej säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

4. Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet

Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet

Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker

Delstater Kommuner Socialför-säkring

Totalt Offentlig sektor

Övriga

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

D8 L å n t i l l h emmahö r a n d e u t a n f ö r e u ro om r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat)

Banker hemmahörande utanför euroområdeIcke-banker hemmahörande utanför euroområdet

ECB Månadsrappor t

December 2005 29S

2.4 MFI loans, breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; not seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


4. Loans to government and non-euro area residents

Outstanding amounts

General government Non-euro area residents

Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banksgovernment

State Local Social Total General Othergovernment government security government

funds

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2006 810,5 104,1 232,5 448,1 25,8 2 924,3 2 061,0 863,4 63,2 800,22007 956,0 213,4 217,6 495,6 29,4 3 295,3 2 337,9 957,4 59,8 897,52008 Q1 957,8 210,6 212,8 497,2 37,2 3 413,9 2 395,5 1 018,4 61,5 956,9 Q2 975,6 221,0 215,1 497,5 42,0 3 310,8 2 299,2 1 011,5 63,0 948,5 Q3 980,7 225,9 210,0 499,5 45,4 3 519,1 2 452,3 1 066,8 61,9 1 004,9 Q4 (p) 970,2 229,0 210,1 491,3 39,8 3 241,6 2 271,0 970,7 59,7 911,0

Transactions

2006 -13,4 -17,6 -14,3 21,9 -3,4 532,5 402,9 129,5 -0,1 129,62007 -7,9 -4,5 -13,0 6,1 3,5 542,1 382,1 160,1 0,3 159,82008 (p) 13,1 14,4 -8,1 -3,5 10,4 -45,1 -73,5 28,3 0,1 28,22008 Q1 0,7 -3,3 -4,8 1,0 7,8 215,8 122,3 93,3 2,9 90,4 Q2 17,7 10,3 2,1 0,6 4,8 -100,1 -94,8 -5,2 1,6 -6,7 Q3 4,7 4,6 -5,2 2,0 3,4 94,3 77,1 17,2 -3,2 20,4 Q4 (p) -10,0 2,9 -0,2 -7,0 -5,6 -255,1 -178,0 -77,1 -1,1 -76,0

Growth rates

2006 Dec. -1,6 -14,0 -5,8 5,1 -11,6 21,8 23,7 17,4 -0,1 19,12007 Dec. -1,0 -4,3 -5,6 1,4 13,7 18,7 18,6 18,8 0,5 20,3

2008 Mar. 0,1 0,9 -5,1 1,6 19,5 15,7 12,7 23,2 10,0 24,1 June 2,4 7,8 -1,8 2,3 11,8 7,7 4,6 15,4 9,5 15,8 Sep. 3,4 13,4 -1,9 2,8 9,7 8,2 5,5 15,0 1,8 15,9 Dec. (p) 1,4 6,7 -3,7 -0,7 35,3 -1,3 -3,1 3,0 0,1 3,2

C7 Loans to government 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted)

C8 Loans to non-euro area residents 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted)

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

central governmentother general government

-20

-10

0

10

20

30

40

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-20

-10

0

10

20

30

40

non-resident banksnon-resident non-banks

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) The term ‘‘banks’’ is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area.


2 . 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n , f ö rd e l n i n g 1 ) 2 )

(miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

1. Inlåning från finansinstitut 2)


investeringsfonder

D9 To t a l i n l å n i n g f ö rd e l a t p å s e k t o r 2 )

(årliga ökningstakter)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3)

Totalt Dagslån Med överens-kommen löptid

Med uppsägnings-tid

Repor Totalt Dagslån Med överens-kommen löptid


Repor

Upp till 2 år

Över 2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

Upp till 2 år

Över 2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Denna kategori inkluderar investeringsfonder.4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7.5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och 14.

Banker hemmahörande utanför euroområdeIcke-banker hemmahörande utanför euroområdet


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 17

D10 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor2 )


försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt)övriga finansinstitut (totalt)försäkringsföretag och pensionsinstitut (som ingår i M3)övriga finansinstitut (som ingår i M3)

4)

5)

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 31S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.5 Deposits held with MFIs, breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)

S 17ECB


1. Deposits by financial intermediaries

Outstanding amounts

Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3)

Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos

Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 650,0 70,2 57,1 495,4 1,0 1,4 24,9 1 140,3 283,1 251,8 469,4 10,6 0,2 125,12007 688,2 71,1 68,9 525,4 0,8 1,1 20,9 1 472,7 312,3 348,0 652,8 12,2 0,3 147,1

2008 Q3 727,9 75,5 90,3 538,9 1,2 1,6 20,4 1 641,3 322,6 445,5 673,9 11,7 0,1 187,52008 Oct. 736,0 83,6 90,4 538,2 1,2 1,5 21,1 1 673,5 335,9 444,9 684,1 12,2 0,1 196,3 Nov. 738,1 84,9 95,0 535,9 1,1 1,5 19,7 1 654,5 319,7 443,5 685,6 12,0 0,1 193,7 Dec. 757,8 83,9 111,8 536,4 1,1 1,5 23,1 1 802,4 320,6 420,1 852,3 12,3 0,1 197,02009 Jan. (p) 762,8 99,9 98,1 541,8 1,2 1,5 20,2 1 800,2 340,7 363,8 877,7 12,9 0,1 205,0

Transactions

2006 37,9 2,7 5,5 25,6 -0,2 0,0 4,4 249,2 45,5 67,8 130,5 0,3 0,1 4,92007 41,8 0,8 11,8 33,7 -0,2 -0,3 -4,1 341,1 32,7 98,9 183,7 1,7 0,1 24,12008 67,6 12,3 41,2 12,1 -0,3 0,1 2,2 164,8 4,4 68,8 41,3 -0,3 -0,3 51,0

2008 Q3 8,4 1,7 6,0 0,3 -0,2 0,0 0,5 28,3 -16,5 53,8 -12,4 -0,6 -0,1 4,1 Q4 31,7 8,3 21,4 -0,6 -0,1 -0,1 2,7 5,1 -2,7 -25,6 21,8 0,5 0,0 11,12008 Oct. 6,8 7,6 -0,7 -0,6 0,0 -0,1 0,6 17,6 8,8 -5,2 5,3 0,2 0,0 8,6 Nov. 4,0 1,3 4,8 -0,6 -0,1 0,0 -1,3 -15,6 -16,0 -0,8 2,4 -0,1 0,0 -1,0 Dec. 20,9 -0,6 17,4 0,7 0,0 0,0 3,4 3,0 4,5 -19,5 14,1 0,5 0,0 3,52009 Jan. (p) 3,0 15,4 -14,8 5,3 0,1 0,0 -2,9 -10,9 17,0 -58,2 22,0 0,5 0,0 7,9

Growth rates

2006 Dec. 6,2 4,0 10,7 5,4 -16,3 - 21,2 28,2 19,5 36,8 38,9 2,9 - 4,02007 Dec. 6,4 1,1 20,6 6,8 -22,5 - -16,3 30,0 11,5 39,5 39,1 16,0 - 19,02008 Sep. 7,2 10,8 40,2 3,2 -20,1 - -3,1 17,4 -3,2 44,6 16,0 -11,6 - 16,12008 Oct. 5,2 12,2 18,1 2,7 -20,0 - -3,7 15,3 1,7 28,4 13,0 -6,3 - 25,2 Nov. 6,2 21,6 20,3 2,3 -29,7 - 0,3 12,6 -7,9 33,2 12,1 -2,1 - 17,1 Dec. 9,8 17,2 58,2 2,3 -23,3 - 10,6 11,2 1,4 20,0 6,3 -2,3 - 34,62009 Jan. (p) 6,5 18,2 26,5 3,0 -17,6 - -20,1 8,6 0,9 6,1 9,1 -2,2 - 25,3

C9 Total deposits by sector 2) (annual growth rates)

C10 Total deposits and deposits included in M3by sector 2) (annual growth rates)

0

5

10

15

20

25

30

35

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

20

25

30

35

insurance corporations and pension funds (total)other financial intermediaries (total)

-10

0

10

20

30

40

2004 2005 2006 2007 2008-10

0

10

20

30

40

insurance corporations and pension funds (total)other financial intermediaries (total)insurance corporations and pension funds (included in M3)other financial intermediaries (included in M3)

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) This category includes investment funds.4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7.5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and 14.

4)

5)




2. Inlåning från icke-finansiella företag och hushållIcke-finansiella företag Hushåll 3)

Totalt Dagslån Med överens-kommen löptid


Repor Totalt Dagslån Med överens-kommen löptid


Repor

Upp till 2 år

Över 2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

Upp till 2 år

Över 2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Inklusive hushållens ideella organisationer.4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7.5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och 14.


D11 To t a l i n l å n i n g f ö rd e l a t p å s e k t o r 2 )


icke-finansiella företag (totalt)hushåll (totalt)

D12 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 )


icke-finansiella företag (totalt)hushåll (totalt)icke-finansiella företag (som ingår i M3) 4)

hushåll (som ingår i M3) 5)

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 33S



2. Deposits by non-financial corporations and households

Outstanding amounts

Non-financial corporations Households 3)

Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos

Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 1 343,1 851,8 355,3 69,4 40,5 1,3 24,8 4 552,6 1 751,2 669,0 606,8 1 355,7 99,8 70,02007 1 470,4 882,1 474,6 59,4 29,2 1,4 23,7 4 988,8 1 777,7 994,4 560,9 1 457,6 111,1 87,1

2008 Q3 1 498,1 873,6 508,4 64,1 25,6 1,4 25,1 5 197,3 1 750,0 1 271,1 523,8 1 441,3 103,1 108,02008 Oct. 1 500,2 860,8 518,3 65,9 24,9 1,4 29,0 5 252,3 1 758,4 1 332,1 515,4 1 439,3 106,1 101,1 Nov. 1 498,3 870,8 509,5 65,6 26,0 1,3 25,0 5 290,2 1 778,1 1 352,7 511,6 1 443,0 109,8 95,1 Dec. 1 498,7 882,4 498,9 64,4 27,9 1,3 23,7 5 369,2 1 814,4 1 351,8 520,3 1 485,3 113,7 83,72009 Jan. (p) 1 482,5 877,0 480,2 67,1 32,0 1,3 25,0 5 437,2 1 857,9 1 337,5 525,5 1 525,4 114,5 76,5

Transactions

2006 141,2 85,7 55,7 3,9 -4,2 0,1 0,2 215,2 65,7 137,5 -23,1 2,5 15,4 17,22007 134,4 31,8 123,3 -8,1 -11,0 -0,7 -1,1 280,7 21,7 321,8 -45,5 -45,6 11,2 17,12008 8,8 -5,2 14,4 3,2 -3,3 -0,3 -0,1 348,4 29,5 336,3 -40,0 24,2 1,8 -3,4

2008 Q3 4,4 2,7 1,0 0,8 -2,2 -0,1 2,1 33,8 -34,4 89,3 -8,7 -19,2 -2,6 9,5 Q4 -1,3 7,9 -10,7 0,6 2,3 -0,1 -1,4 168,3 63,8 77,7 -3,4 43,9 10,6 -24,42008 Oct. -7,2 -17,3 5,5 1,3 -0,6 0,0 3,9 47,2 6,9 55,0 -8,4 -2,3 2,9 -7,0 Nov. -1,4 10,2 -8,4 -0,1 1,1 0,0 -4,0 37,7 19,7 20,3 -3,7 3,8 3,7 -6,0 Dec. 7,2 15,1 -7,7 -0,6 1,8 0,0 -1,3 83,4 37,2 2,4 8,8 42,4 3,9 -11,42009 Jan. (p) -32,9 -15,6 -25,1 2,3 4,2 0,0 1,3 27,6 33,8 -41,2 2,5 39,7 0,0 -7,1

Growth rates

2006 Dec. 11,7 11,2 18,4 5,7 -9,4 5,9 0,6 5,0 3,9 25,8 -3,7 0,2 18,2 32,62007 Dec. 10,0 3,7 34,8 -11,9 -26,9 -31,6 -4,3 6,1 1,2 47,8 -7,5 -3,5 11,2 24,42008 Sep. 5,7 3,0 14,4 -2,6 -22,8 -17,3 2,9 6,5 -0,6 40,8 -7,0 -1,3 -5,1 28,62008 Oct. 4,4 1,8 10,5 -0,1 -19,6 -12,6 19,6 7,4 1,2 40,5 -7,8 -0,5 -3,4 17,1 Nov. 3,0 1,3 7,9 3,6 -22,3 -15,4 3,2 7,7 2,1 38,7 -7,9 0,3 -0,9 8,9 Dec. 0,6 -0,6 3,1 5,4 -10,7 -15,8 -0,2 6,9 1,7 33,2 -7,1 1,7 1,6 -3,92009 Jan. (p) 2,2 2,7 -0,4 9,2 7,3 -17,2 12,3 6,9 4,8 23,6 -5,9 4,3 1,6 -16,5

C11 Total deposits by sector 2) (annual growth rates)

C12 Total deposits and deposits included in M3by sector 2) (annual growth rates)

0

2

4

6

8

10

12

14

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

2

4

6

8

10

12

14

non-financial corporations (total)households (total)

0

5

10

15

2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

non-financial corporations (total)households (total)non-financial corporations (included in M3)households (included in M3)

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) Including non-profit institutions serving households.4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7.5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and 14.

4)

5)




3. Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet


investeringsfonder

Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet

Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker

Delstater Kommuner Social-försäkring

Totalt Offentlig sektor

Övriga

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

D13 I n l å n i n g f r å n o f f e n t l i g s e k t o r o c h h emmahö r a n d e u t a n f ö r e u ro om r å d e t 2 )


Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Termen ”banker” används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet.

Offentlig sektorBanker hemmahörande utanför euroområdetIcke-banker hemmahörande utanför euroområdet


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 19

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 35S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds


S 19ECB


3. Deposits by government and non-euro area residents

Outstanding amounts

General government Non-euro area residents

Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banksgovernment

State Local Social Total General Othergovernment government security government

funds

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2006 329,0 124,2 45,4 90,8 68,6 3 429,0 2 557,1 871,9 128,6 743,32007 372,9 127,1 59,0 106,8 80,1 3 856,2 2 944,2 912,0 143,4 768,62008 Q1 375,9 139,6 49,6 107,6 79,1 4 039,7 3 075,7 964,1 131,1 833,0 Q2 410,6 156,2 56,4 112,0 86,0 4 019,9 3 036,7 983,2 129,3 853,9 Q3 400,2 140,2 61,7 112,8 85,5 4 140,1 3 132,8 1 007,3 141,9 865,4 Q4 (p) 446,2 193,0 52,3 115,4 85,6 3 702,4 2 802,1 900,3 67,6 832,7

Transactions

2006 14,2 -24,5 7,0 7,8 23,9 476,6 385,8 90,8 6,6 84,22007 30,9 -3,1 13,6 8,9 11,5 614,6 547,2 67,4 20,2 47,22008 (p) 75,4 65,5 -6,5 9,4 7,0 -194,8 -174,9 -19,9 -36,2 16,32008 Q1 2,8 12,4 -9,3 0,7 -1,0 279,2 220,4 58,8 -8,5 67,3 Q2 34,7 16,3 6,8 4,4 7,2 -17,5 -37,0 19,5 -1,8 21,3 Q3 -10,7 -16,0 5,2 0,7 -0,6 -20,5 -21,7 1,1 8,8 -7,6 Q4 (p) 48,5 52,8 -9,2 3,6 1,3 -436,0 -336,6 -99,4 -34,7 -64,6

Growth rates

2006 Dec. 4,5 -16,5 18,4 9,6 53,5 15,8 17,3 11,5 5,3 12,62007 Dec. 9,4 -2,3 29,9 9,8 16,7 18,0 21,5 7,8 15,8 6,4

2008 Mar. 7,7 -3,7 18,1 13,4 16,5 17,8 19,6 12,2 5,5 13,4 June 4,5 -12,0 28,9 10,0 21,0 11,8 12,6 9,4 -0,2 11,0 Sep. 3,8 -6,7 2,9 8,4 19,1 7,6 7,3 8,4 -1,3 10,2 Dec. (p) 20,2 51,5 -11,0 8,8 8,7 -5,0 -5,9 -2,0 -25,2 2,3

C13 Deposits by government and non-euro area residents 2) (annual growth rates)

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

general governmentnon-resident banksnon-resident non-banks

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) The term ‘‘banks’’ is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area.


2 . 6 M F I : s i n n e h av av v ä rd e p a p p e r , f ö rd e l n i n g 1 ) 2 )


Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar

Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörandei euroområdet

Hemma-hörande utanför

euro-området

Totalt MFI Icke-MFI Hemma-hörande utanför

euro-området

Euro Annan valuta

Euro Annan valuta

Euro Annan valuta

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

D14 M F I : s i n n e h av av v ä rd e p a p p e r 2 )


Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

Andra värdepapper än aktierAktier och andra ägarandelar


Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 37S

2.6 MFI holdings of securities, breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


Outstanding amounts

Securities other than shares Shares and other equity

Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area

government area residents residents residents

Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 4 664,3 1 560,6 72,3 1 260,4 16,2 615,8 30,1 1 108,9 1 465,9 373,0 798,5 294,42007 5 114,5 1 652,6 84,0 1 177,7 16,6 917,2 33,4 1 233,1 1 639,9 424,8 871,4 343,72008 Q3 5 500,2 1 799,3 102,0 1 176,9 15,6 1 049,4 49,5 1 307,5 1 608,3 452,2 866,2 290,02008 Oct. 5 562,6 1 824,6 109,2 1 165,6 19,3 1 080,5 53,0 1 310,2 1 551,3 436,8 827,7 286,8 Nov. 5 667,4 1 866,8 104,2 1 208,5 18,2 1 115,4 52,3 1 302,0 1 530,5 426,5 817,1 286,9 Dec. 5 849,2 1 888,9 96,0 1 222,7 19,0 1 333,6 58,8 1 230,3 1 480,2 422,2 777,9 280,12009 Jan. (p) 6 027,2 1 942,7 104,7 1 284,9 23,4 1 336,7 55,5 1 279,4 1 491,1 424,8 781,7 284,7

Transactions

2006 337,4 122,8 10,6 -122,7 0,5 100,6 6,5 219,0 193,3 58,6 96,2 38,52007 542,1 136,3 18,2 -86,5 1,5 268,0 9,5 195,0 164,5 52,0 60,0 52,52008 587,7 223,5 9,6 39,4 1,7 273,6 23,6 16,4 -77,9 30,3 -64,9 -43,32008 Q3 -41,5 4,6 -2,9 -33,3 -0,8 19,3 -0,8 -27,6 27,8 0,7 23,5 3,6 Q4 211,9 91,0 -4,5 40,5 3,1 137,5 6,8 -62,4 -94,5 -11,7 -75,3 -7,52008 Oct. -8,7 26,2 -1,4 -12,1 1,8 34,4 -1,5 -56,0 -48,7 -14,1 -33,2 -1,4 Nov. 115,1 43,7 -3,6 37,9 -1,1 36,9 -0,4 1,7 -8,2 -3,0 -7,0 1,9 Dec. 105,5 21,1 0,5 14,8 2,4 66,2 8,6 -8,1 -37,6 5,5 -35,0 -8,02009 Jan. (p) 110,9 50,5 1,8 53,8 2,8 3,4 -7,7 6,2 24,9 5,6 11,2 8,1

Growth rates

2006 Dec. 7,7 8,5 16,5 -8,9 3,0 19,3 25,7 24,2 15,2 18,6 13,6 15,22007 Dec. 11,7 8,7 25,6 -6,8 10,5 43,0 33,4 17,7 11,2 13,9 7,5 17,8

2008 Sep. 11,4 11,1 24,0 -1,8 6,5 31,2 46,0 10,1 5,4 13,4 7,8 -10,1

2008 Oct. 8,1 9,4 16,2 -2,9 17,0 29,4 28,9 1,5 0,0 11,3 -1,5 -10,0 Nov. 9,3 11,5 15,2 0,5 10,4 30,8 42,7 -0,9 -0,5 11,3 -2,1 -10,5 Dec. 11,4 13,4 12,0 3,3 8,4 29,9 69,9 1,4 -4,9 7,0 -7,6 -13,12009 Jan. (p) 11,3 14,5 5,4 6,5 18,6 29,5 34,5 -1,5 -4,2 6,7 -7,3 -10,3

C14 MFI holdings of securities 2) (annual growth rates)

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

securities other than sharesshares and other equity

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.


2 . 7 Omv ä rd e r i n g av v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) 2 )

(miljarder euro)

1. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushåll 3)


investeringsfonder

Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning

Totalt

1

Upp till 1år

2


3

Över 5 år

4

Totalt

5

Upp till 1år

6


7

Över 5 år

8

Totalt

9

Upp till 1år

10


11

Över 5 år

12

2. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till icke-finansiella företag och hemmahörande utanför euroområdet

Icke-finansiella företag Hemmahörande utanför euroområdet

Totalt

1

Upp till 1 år

2

Över 1 år upptill 5 år

3

Över 5 år

4

Totalt

5

Upp till 1 år

6

Över 1 år

7

3. Omvärdering av MFI:s innehav av värdepapper

Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar

Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörandei euroområdet

Hemma-hörande utanför

euro-området

Totalt MFI Icke-MFI Hemma-hörande utanför

euro-området

Euro Annan valuta

Euro Annan valuta

Euro Annan valuta

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Inklusive hushållens ideella organisationer.


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 21

ECB Månadsrappor t

December 2005 39S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.7 Revaluation of selected MFI balance sheet items 1), 2) (EUR billions)

S 21ECB


1. Write-offs/write-downs of loans to households 3)

Consumer credit Lending for house purchase Other lending


5 years 5 years 5 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 -3,9 -1,5 -0,9 -1,6 -2,7 -0,1 -0,1 -2,4 -6,7 -1,1 -2,0 -3,62007 -4,2 -1,2 -1,4 -1,6 -2,7 -0,2 -0,2 -2,3 -6,9 -0,8 -2,3 -3,72008 -4,4 -1,1 -1,5 -1,9 -3,2 0,0 -0,2 -3,0 -6,7 -1,2 -2,3 -3,22008 Q3 -1,0 -0,2 -0,4 -0,4 -0,4 0,0 0,0 -0,4 -1,3 -0,2 -0,5 -0,7 Q4 -1,5 -0,3 -0,5 -0,7 -1,1 0,0 -0,1 -1,0 -2,1 -0,4 -0,8 -1,02008 Oct. -0,6 -0,3 -0,2 -0,1 -0,6 0,0 0,0 -0,6 -0,7 0,1 -0,5 -0,2 Nov. -0,3 0,0 -0,2 -0,1 -0,2 0,0 0,0 -0,1 -0,5 0,0 -0,1 -0,3 Dec. -0,6 0,0 -0,2 -0,4 -0,3 0,0 0,0 -0,3 -1,0 -0,4 -0,1 -0,52009 Jan. (p) -0,7 -0,2 -0,2 -0,3 -0,5 0,0 0,0 -0,5 -1,0 -0,5 -0,1 -0,4

2. Write-offs/write-downs of loans to non-financial corporations and non-euro area residents

Non-financial corporations Non-euro area residents

Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 11 year and up to 5 years 1 year year

5 years

1 2 3 4 5 6 72006 -13,2 -3,5 -4,6 -5,1 -0,8 -0,1 -0,72007 -12,5 -2,1 -5,4 -4,9 -5,2 -3,4 -1,82008 -18,8 -4,3 -9,7 -4,8 -6,6 -3,4 -3,22008 Q3 -4,2 -0,8 -2,3 -1,0 -1,3 -0,7 -0,5 Q4 -6,3 -1,3 -3,2 -1,8 -2,9 -0,8 -2,12008 Oct. -1,5 0,0 -1,1 -0,4 -1,0 -0,2 -0,8 Nov. -2,0 -0,4 -1,2 -0,4 -0,6 -0,2 -0,4 Dec. -2,8 -0,9 -0,9 -1,0 -1,3 -0,4 -0,92009 Jan. (p) -1,8 -0,8 -0,3 -0,6 -1,3 -0,9 -0,5

3. Revaluation of securities held by MFIs

Securities other than shares Shares and other equity

Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents

Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 -8,6 1,2 -0,4 -7,9 -0,2 -0,4 -0,3 -0,7 31,5 7,1 16,3 8,02007 -11,8 -2,7 0,0 0,6 -0,2 -2,5 -0,5 -6,5 12,6 3,0 8,8 0,82008 -56,1 -9,9 0,0 2,8 0,0 -19,7 1,0 -30,3 -66,9 -17,0 -36,2 -13,82008 Q3 -1,7 -1,2 0,2 5,8 0,2 -1,7 0,0 -5,0 -19,3 -7,6 -6,7 -5,1 Q4 -13,9 -2,4 0,1 5,2 0,1 -10,7 2,2 -8,4 -19,1 -5,4 -11,4 -2,32008 Oct. -6,1 -0,9 0,2 0,8 0,2 -3,2 -0,1 -3,1 -8,2 -1,2 -5,3 -1,7 Nov. 1,3 0,0 0,0 5,0 0,1 -1,4 0,0 -2,4 -5,7 -1,6 -2,3 -1,8 Dec. -9,1 -1,5 -0,1 -0,6 -0,2 -6,1 2,3 -2,9 -5,2 -2,6 -3,8 1,22009 Jan. (p) -8,1 2,1 0,0 -2,6 0,1 -4,0 0,2 -3,9 -14,4 -4,6 -7,9 -1,9

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) Including non-profit institutions serving households.


MFI 2) Icke-MFI

Allavalutor

(ute-stående belopp)

Euro 3) Andra valutor Allavalutor


Euro 3) Andra valutor

Totalt TotaltUSD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2 . 8 Va l u t a f ö rd e l n i n g av v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) , 2 )

(procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut)

1. Inlåning

2. Räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet

Alla valutor(utestående belopp)


TotaltUSD JPY CHF GBP

1 2 3 4 5 6 7

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar.3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen ”MFI” som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI.4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter


Från hemmahörande i euroområdet

Från hemmahörande utanför euroområdet

ECB Månadsrappor t

December 2005 41S

2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items 1),2) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period)


1. Deposits

By euro area residents

MFIs 3) Non-MFIs

All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currenciescurrencies currencies

(outstanding Total (outstanding Totalamount) amount)

USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 5 242,4 90,7 9,3 5,6 0,4 1,5 1,2 8 014,8 96,4 3,6 2,2 0,3 0,1 0,62007 6 089,4 92,1 7,9 4,8 0,4 1,1 1,0 8 993,0 96,4 3,6 2,2 0,4 0,1 0,5

2008 Q1 6 147,8 91,8 8,2 4,7 0,5 1,3 1,0 9 151,4 96,4 3,6 2,1 0,4 0,1 0,6 Q2 6 287,4 91,6 8,4 5,0 0,4 1,4 1,0 9 372,6 96,4 3,6 2,1 0,5 0,1 0,5 Q3 6 751,6 89,4 10,6 6,9 0,4 1,5 1,0 9 464,7 96,2 3,8 2,2 0,5 0,1 0,6 Q4 (p) 6 867,7 89,7 10,3 7,2 0,4 1,2 0,8 9 874,2 96,8 3,2 1,9 0,4 0,1 0,4

By non-euro area residents

2006 2 557,1 45,3 54,7 35,1 2,3 2,7 11,5 871,9 50,7 49,3 32,0 1,3 2,0 10,42007 2 944,2 46,8 53,2 33,6 2,9 2,4 11,1 912,0 50,0 50,0 32,9 1,6 1,8 9,9

2008 Q1 3 075,7 48,1 51,9 32,9 3,0 2,6 10,5 964,1 52,3 47,7 31,9 1,4 1,8 8,7 Q2 3 036,7 46,5 53,5 33,9 3,0 2,7 10,6 983,2 51,8 48,2 31,8 1,2 1,7 9,3 Q3 3 132,8 45,6 54,4 35,3 3,2 2,7 9,9 1 007,3 52,5 47,5 30,3 1,3 1,5 10,3 Q4 (p) 2 802,1 47,9 52,1 34,3 2,8 2,6 9,6 900,3 54,7 45,3 28,9 1,4 2,0 9,4

2. Debt securities issued by euro area MFIs

All Euro 4) Non-euro currenciescurrencies

(outstanding Totalamount)

USD JPY CHF GBP

1 2 3 4 5 6 72006 4 485,5 80,5 19,5 10,0 1,6 1,9 3,52007 4 948,0 81,4 18,6 9,3 1,7 1,9 3,4

2008 Q1 4 993,0 82,1 17,9 8,8 1,8 1,9 3,2 Q2 5 146,7 82,0 18,0 8,9 1,7 1,8 3,5 Q3 5 183,3 81,8 18,2 8,9 1,9 1,8 3,3 Q4 (p) 5 096,6 83,1 16,9 8,6 2,0 1,9 2,6

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) For non-euro area residents, the term ‘‘MFIs’’ refers to institutions of a similar type to euro area MFIs.4) Including items expressed in the national denominations of the euro.


2 . 8 Va l u t a f ö rd e l n i n g av v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 )

(procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut)

3. Lån


investeringsfonder

MFI 2) Icke-MFI

Allavalutor






1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

4. Innehav av andra värdepapper än aktier

Utgivna av MFI 2) Utgivna av icke-MFI

Allavalutor






1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar.3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen ”MFI” som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI.4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter.


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 23

Till hemmahörande i euroområdet

Till hemmahörande utanför euroområdet

Utgivna av hemmahörande i euroområdet

Utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

ECB Månadsrappor t

December 2005 43S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items 1),2) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period)

S 23ECB


3. Loans

To euro area residents

MFIs 3) Non-MFIs




1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 4 933,5 - - - - - - 9 970,8 96,4 3,6 1,6 0,2 1,1 0,52007 5 788,9 - - - - - - 11 115,1 96,2 3,8 1,8 0,2 0,9 0,6

2008 Q1 5 836,3 - - - - - - 11 414,1 96,1 3,9 1,8 0,2 1,0 0,6 Q2 6 001,5 - - - - - - 11 636,4 96,0 4,0 1,9 0,2 1,0 0,6 Q3 6 345,6 - - - - - - 11 801,1 95,8 4,2 2,1 0,2 1,0 0,5 Q4 (p) 6 268,1 - - - - - - 11 749,2 95,9 4,1 2,1 0,3 1,0 0,4

To non-euro area residents

2006 2 061,0 50,7 49,3 28,9 2,0 2,3 11,0 863,4 39,3 60,7 43,2 1,1 4,0 8,62007 2 337,9 48,0 52,0 28,9 2,3 2,4 12,7 957,4 40,9 59,1 41,3 1,2 3,7 8,2

2008 Q1 2 395,5 48,2 51,8 27,9 2,9 2,8 12,4 1 018,4 43,0 57,0 39,1 1,3 4,2 7,8 Q2 2 299,2 46,4 53,6 29,3 2,3 2,9 12,7 1 011,5 43,0 57,0 38,4 1,1 4,0 8,6 Q3 2 452,3 42,5 57,5 33,3 2,9 2,6 12,4 1 066,8 41,4 58,6 40,5 1,5 3,9 8,0 Q4 (p) 2 271,0 45,8 54,2 32,3 2,5 2,6 11,2 970,7 40,8 59,2 41,6 1,8 4,1 7,2

4. Holdings of securities other than shares

Issued by euro area residents

Issued by MFIs 3) Issued by non-MFIs




1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 1 632,9 95,6 4,4 2,3 0,2 0,3 1,3 1 922,5 97,6 2,4 1,3 0,3 0,1 0,72007 1 736,6 95,2 4,8 2,4 0,3 0,3 1,5 2 144,8 97,7 2,3 1,4 0,2 0,1 0,5

2008 Q1 1 816,0 95,2 4,8 2,5 0,3 0,3 1,4 2 220,8 97,2 2,8 1,9 0,3 0,1 0,4 Q2 1 893,9 94,8 5,2 2,6 0,4 0,3 1,6 2 299,5 97,3 2,7 1,8 0,3 0,1 0,5 Q3 1 901,3 94,6 5,4 2,9 0,4 0,3 1,5 2 291,5 97,2 2,8 1,9 0,3 0,1 0,4 Q4 (p) 1 984,9 95,2 4,8 2,6 0,4 0,2 1,3 2 634,1 97,0 3,0 2,0 0,3 0,1 0,4

Issued by non-euro area residents

2006 514,5 52,2 47,8 28,8 0,7 0,4 14,5 594,4 38,9 61,1 36,5 4,9 0,8 14,22007 580,8 53,8 46,2 27,4 0,7 0,4 14,4 652,3 35,8 64,2 39,4 4,5 0,8 12,6

2008 Q1 636,2 50,8 49,2 30,2 0,8 0,6 14,4 629,5 38,0 62,0 36,8 5,8 0,9 11,4 Q2 663,7 50,2 49,8 30,7 0,7 0,5 14,9 627,0 38,5 61,5 36,9 5,8 0,8 10,4 Q3 644,4 51,0 49,0 30,8 0,8 0,5 14,2 663,1 37,1 62,9 38,2 6,4 0,9 10,5 Q4 (p) 577,9 53,3 46,7 29,1 0,8 0,5 13,6 652,4 38,9 61,1 39,4 5,9 0,9 9,4

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) For non-euro area residents, the term ‘‘MFIs’’ refers to institutions of a similar type to euro area MFIs.4) Including items expressed in the national denominations of the euro.


2 . 9 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r i n ve s t e r i n g s f o n d e r i e u ro om r å d e t 1 )

(miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut)

1. Tillgångar

Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav avaktier/andra ägarandelar

Innehav avfondandelar

Anläggnings-tillgångar

Andratillgångar

Totalt Upp till 1 år Mer än 1 år

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Totalt Inlåning och upptagna lån Fondandelar Andra skulder

1 2 3 4

2. Skulder

Totalt Fonder fördelade på investeringspolicy Fonder fördelade på typ av investerare

Aktiefonder Obligations-fonder

Blandfonder Fastighets-fonder

Andra fonder Allmännafonder

Särskildainvesteringsfonder

1 2 3 4 5 6 7 8

3. Totala tillgångar/skulder fördelade på investeringspolicy och typ av investerare

Källa: ECB.1) Exklusive penningmarknadsfonder. För närmare information, se Allmänna anmärkningar.

D15 I nve s t e r i n g s f o n d e r s t o t a l a t i l l g å n g a r 2 )

(miljarder euro)

AktiefonderRäntefonderBlandfonderFastighetsfonder


ECB Månadsrappor t

December 2005 45S

2.9 Aggregated balance sheet of euro area investment funds 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period)


1. Assets

Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets

other fund sharesTotal Up to Over equity

1 year 1 year

1 2 3 4 5 6 7 8 92007 Q2 5 993,1 344,2 2 046,7 191,9 1 854,8 2 219,3 786,1 179,7 417,2 Q3 5 892,8 358,3 2 015,0 187,0 1 828,0 2 168,5 773,6 180,6 396,6 Q4 5 781,3 353,4 1 993,4 184,1 1 809,3 2 077,4 784,0 189,1 384,02008 Q1 5 160,6 365,5 1 857,8 164,8 1 693,0 1 670,3 719,8 197,1 350,1 Q2 5 015,2 359,3 1 807,2 157,5 1 649,7 1 624,4 690,7 204,9 328,7 Q3 (p) 4 713,2 377,1 1 747,3 148,1 1 599,2 1 411,4 641,3 202,8 333,3

2. Liabilities

Total Deposits and Investment Otherloans taken fund shares liabilities

1 2 3 42007 Q2 5 993,1 82,9 5 589,0 321,3 Q3 5 892,8 78,5 5 496,8 317,5 Q4 5 781,3 76,8 5 411,5 293,02008 Q1 5 160,6 76,4 4 846,6 237,6 Q2 5 015,2 74,8 4 720,9 219,5 Q3 (p) 4 713,2 71,0 4 413,4 228,7

3. Total assets/liabilities broken down by investment policy and type of investor

Total Funds by investment policy Funds by type of investor

Equity Bond Mixed Real estate Other General Specialfunds funds funds funds funds public investors’

funds funds

1 2 3 4 5 6 7 82007 Q2 5 993,1 1 826,0 1 692,8 1 541,6 230,8 701,8 4 579,4 1 413,8 Q3 5 892,8 1 797,1 1 654,6 1 523,2 236,1 681,7 4 468,3 1 424,5 Q4 5 781,3 1 735,5 1 596,8 1 535,4 244,2 669,4 4 344,6 1 436,72008 Q1 5 160,6 1 362,6 1 483,3 1 427,8 249,6 637,4 3 778,1 1 382,5 Q2 5 015,2 1 325,3 1 413,4 1 405,2 256,1 615,3 3 647,1 1 368,1 Q3 (p) 4 713,2 1 132,6 1 382,5 1 358,8 253,1 586,2 3 340,8 1 372,4

C15 Total assets of investment funds(EUR billions)

0

500

1000

1500

2000

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

500

1000

1500

2000

equity fundsbond fundsmixed fundsreal estate funds

Source: ECB.1) Other than money market funds. For further details, see the General notes.


2 . 1 0 T i l l g å n g a r h o s e u roområd e t s i nve s t e r i n g s f o nd e r, f ö rd e l a t p å i nve s t e r i n g s po l i c y o c h t y p av i nve s t e r a re (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut)

1. Fonder fördelat på investeringspolicy


investeringsfonder

Totalt

1

Inlåning

2

Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav avaktier/andra ägarandelar

6


7


8

Andratillgångar

9

Totalt

3

Upp till 1 år

4

Över 1 år

5


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 25

2. Fonder fördelat på typ av investerareTotalt Inlåning Innehav av andra

värdepapper än aktier

Innehav avaktier/andraägarandelar



Andratillgångar

1 2 3 4 5 6 7

Allmänna fonder

Särskilda investeringsfonder

Källa: ECB.

Aktiefonder

Obligationsfonder

Blandfonder

Fastighetsfonder

ECB Månadsrappor t

December 2005 47S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.10 Assets of euro area investment funds broken down by investment policy and type of investor(EUR billions; outstanding amounts at end of period)

S 25ECB


1. Funds by investment policy

Equity funds

Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets

other fund sharesTotal Up to Over equity

1 year 1 year

1 2 3 4 5 6 7 8 9

2007 Q2 1 826,0 61,1 67,7 27,0 40,7 1 546,9 84,5 - 65,8 Q3 1 797,1 72,0 68,7 26,7 41,9 1 505,5 82,4 - 68,5 Q4 1 735,5 58,1 71,8 26,5 45,2 1 464,2 79,5 - 61,92008 Q1 1 362,6 51,2 63,0 21,3 41,7 1 130,9 65,7 - 51,7 Q2 1 325,3 54,3 65,0 22,0 43,0 1 088,6 65,7 - 51,6 Q3 (p) 1 132,6 48,3 61,3 20,2 41,1 915,2 57,6 - 50,2

Bond funds

2007 Q2 1 692,8 115,1 1 347,9 98,3 1 249,6 62,3 55,6 - 112,0 Q3 1 654,6 109,9 1 318,4 97,0 1 221,5 62,6 53,3 - 110,4 Q4 1 596,8 116,1 1 273,1 92,7 1 180,4 58,0 49,8 - 99,82008 Q1 1 483,3 124,7 1 167,7 80,3 1 087,5 56,8 45,5 - 88,6 Q2 1 413,4 115,9 1 118,4 74,6 1 043,7 57,9 42,7 - 78,5 Q3 (p) 1 382,5 128,7 1 073,5 67,9 1 005,6 55,7 41,1 - 83,5

Mixed funds

2007 Q2 1 541,6 81,5 530,2 50,8 479,4 399,2 347,9 0,9 181,9 Q3 1 523,2 86,2 522,6 46,3 476,3 405,4 345,1 0,5 163,3 Q4 1 535,4 89,7 547,0 47,3 499,7 393,1 343,6 0,7 161,42008 Q1 1 427,8 97,9 528,0 46,4 481,6 339,4 313,9 1,2 147,3 Q2 1 405,2 99,0 519,9 42,6 477,3 341,6 307,9 0,8 135,9 Q3 (p) 1 358,8 108,9 512,6 42,2 470,4 312,1 287,1 1,1 137,0

Real estate funds

2007 Q2 230,8 18,8 6,6 1,9 4,7 4,3 10,0 178,1 12,9 Q3 236,1 20,7 6,4 1,6 4,8 3,9 13,1 179,2 12,8 Q4 244,2 19,7 6,0 1,5 4,5 3,4 12,5 187,9 14,72008 Q1 249,6 19,9 5,3 1,1 4,2 3,1 11,3 195,4 14,6 Q2 256,1 17,9 5,9 1,1 4,8 3,0 10,1 203,5 15,7 Q3 (p) 253,1 18,9 4,7 1,3 3,4 3,0 9,3 201,2 15,9

2. Funds by type of investor

General public funds

Total Deposits Holdings of Holdings of Holdings of Fixed Othersecurities shares/ investment assets assets

other than other fund sharesshares equity

1 2 3 4 5 6 7

2007 Q2 4 579,4 278,8 1 434,5 1 819,1 577,5 145,0 324,5 Q3 4 468,3 287,9 1 375,7 1 791,2 564,1 142,9 306,4 Q4 4 344,6 279,9 1 336,9 1 717,4 569,6 149,1 291,82008 Q1 3 778,1 277,6 1 218,3 1 362,1 514,2 154,1 251,9 Q2 3 647,1 264,5 1 177,3 1 326,8 485,5 155,0 238,0 Q3 (p) 3 340,8 265,1 1 104,7 1 140,7 440,7 152,4 237,2

Special investors’ funds

2007 Q2 1 413,8 65,4 612,2 400,2 208,6 34,7 92,6 Q3 1 424,5 70,4 639,3 377,3 209,5 37,7 90,2 Q4 1 436,7 73,4 656,6 360,0 214,5 40,0 92,22008 Q1 1 382,5 88,0 639,6 308,1 205,6 43,0 98,2 Q2 1 368,1 94,8 629,9 297,6 205,2 49,9 90,7 Q3 (p) 1 372,4 112,0 642,5 270,7 200,6 50,5 96,1

Source: ECB.


3 RÄK EN SKAP ER F ÖR E UROOMRÅDE T

3 . 1 I n t e g r e r a d e e ko n om i s k a o c h f i n a n s i e l l a r ä ke n s k a p e r e f t e r i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r (miljarder euro)


Användning

3 kv 2008

Euro-området

Hushåll 1) Icke-finan-siella

företag

Finansiella företag

Offentlig sektor

Utlandet

UtlandskontoExport av varor och tjänsterHandelsbalans 1)

Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskontoFörädlingsvärde, brutto (baspriser)Skatter minus subventioner på produktionBruttonationalprodukt till marknadsprisLöner och kollektiva avgifterÖvriga skatter minus subventioner på produktionKapitalförslitningDriftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1)

Konto för allokering av primära inkomsterDriftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoLöner och kollektiva avgifterSkatter minus subventioner på produktionKapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomstNationalinkomst, netto 1)

Konto för sekundär inkomstfördelningNationalinkomst, nettoLöpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.Sociala avgifterSociala förmåner andra än in naturaAndra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringarDisponibel nettoinkomst 1)

InkomstanvändningskontoDisponibel nettoinkomstKonsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifterJustering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonderNettosparande / löpande utlandskonto 1)

KapitalkontoNettosparande / löpande utlandskontoBruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremålKapitalförslitningAnskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångarKapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringarNettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1)

Statistisk avvikelse

Källor: ECB och Eurostat.1) För beräkning av saldoposter, se Tekniska anmärkningar

ECB Månadsrappor t

December 2005 49S

3 EURO AREA ACCOUNTS

3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector(EUR billions)


Uses Euro Households Non-financial Financial General Rest ofarea corporations corporations government the world

2008 Q3

External account

Exports of goods and services 530,8Trade balance 1) -4,1

Generation of income account

Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 1 069,1 106,5 688,2 53,0 221,5 Other taxes less subsidies on production 28,1 6,1 14,6 3,8 3,6 Consumption of fixed capital 339,0 91,6 192,6 11,2 43,6 Net operating surplus and mixed income 1) 609,1 300,2 279,9 30,3 -1,3

Allocation of primary income account

Net operating surplus and mixed income Compensation of employees 4,4 Taxes less subsidies on production Property income 872,6 61,8 281,6 457,9 71,2 147,0 Interest 582,0 59,7 93,6 357,6 71,1 85,2 Other property income 290,6 2,1 188,1 100,3 0,1 61,8Net national income 1) 1 932,3 1 564,5 103,8 63,4 200,5

Secondary distribution of income account

Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 266,4 205,9 49,8 10,5 0,3 1,7 Social contributions 405,4 405,4 1,0 Social benefits other than social transfers in kind 411,4 1,4 15,8 27,4 366,9 0,6 Other current transfers 183,4 72,5 23,7 46,6 40,5 6,9 Net non-life insurance premiums 44,7 34,0 9,2 0,8 0,7 1,1 Non-life insurance claims 44,6 44,6 0,6 Other 94,1 38,5 14,5 1,2 39,8 5,3Net disposable income 1) 1 910,9 1 379,0 41,6 68,9 421,4

Use of income account

Net disposable income Final consumption expenditure 1 764,7 1 316,6 448,1 Individual consumption expenditure 1 587,5 1 316,6 270,9 Collective consumption expenditure 177,2 177,2 Adjustment for the change in net equity of households in pension fund reserves 16,8 0,0 0,2 16,6 0,0 0,0Net saving/current external account 1) 146,3 79,2 41,4 52,3 -26,7 19,9

Capital account

Net saving / current external account Gross capital formation 505,2 159,7 275,3 13,2 57,0 Gross fixed capital formation 494,6 156,7 267,8 13,2 56,9 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables 10,6 3,0 7,5 0,0 0,1 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets 0,1 -1,6 1,1 0,4 0,3 -0,1 Capital transfers 34,2 9,3 1,9 1,0 22,1 4,2 Capital taxes 6,2 6,0 0,2 0,0 0,0 Other capital transfers 28,0 3,2 1,7 1,0 22,1 4,2Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) -18,2 12,5 -26,3 49,6 -54,1 18,2 Statistical discrepancy 0,0 -6,8 6,8 0,0 0,0 0,0

Sources: ECB and Eurostat.1) For the calculation of the balancing items, see the Technical notes.

3


Räkenskaper föreuroområdet


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 27

3 . 1 I n t e g r e r a d e e ko n om i s k a o c h f i n a n s i e l l a r ä ke n s k a p e r e f t e r i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r ( f o r t s . ) (miljarder euro)

Tillgång

3 kv 2008

Euro-området

Hushåll 1) Icke-finan-siella

företag

Finansiella företag

Offentlig sektor

Utlandet

UtlandskontoImport av varor och tjänsterHandelsbalansInkomstfördelnings- och inkomstanvändningskontoFörädlingsvärde, brutto (baspriser)Skatter minus subventioner på produktionBruttonationalprodukt till marknadspris 1)

Löner och kollektiva avgifterÖvriga skatter minus subventioner på produktionKapitalförslitningDriftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoKonto för allokering av primära inkomsterDriftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoLöner och kollektiva avgifterSkatter minus subventioner på produktionKapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomstNationalinkomst, netto

Konto för sekundär inkomstfördelningNationalinkomst, nettoLöpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.Sociala avgifterSociala förmåner andra än in naturaAndra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringarDisponibel nettoinkomstInkomstanvändningskontoDisponibel nettoinkomstKonsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifterJustering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonderNettosparande / löpande utlandskontoKapitalkontoNettosparande / löpande utlandskontoBruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremålKapitalförslitningAnskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångarKapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot)Statistisk avvikelse

Källor: ECB och Eurostat.1) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter minus subventioner på produktion.

ECB Månadsrappor t

December 2005 51S

EURO AREASTATISTICS

Euro areaaccounts

3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd)(EUR billions)

S 27ECB


Resources Euro Households Non-financial Financial General Rest ofarea corporations corporations government the world

2008 Q3

External account

Imports of goods and services 526,7Trade balance


Gross value added (basic prices) 2 045,3 504,3 1 175,3 98,3 267,4 Taxes less subsidies on products 228,7 Gross domestic product (market prices)2) 2 274,0 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income


Net operating surplus and mixed income 609,1 300,2 279,9 30,3 -1,3 Compensation of employees 1 070,2 1 070,2 3,3 Taxes less subsidies on production 255,3 255,3 1,5 Property income 870,2 255,9 105,6 491,0 17,7 149,3 Interest 566,8 85,9 49,9 422,9 8,1 100,5 Other property income 303,5 169,9 55,8 68,2 9,6 48,9Net national income


Net national income 1 932,3 1 564,5 103,8 63,4 200,5 Current taxes on income, wealth, etc. 267,5 267,5 0,7 Social contributions 405,4 1,0 16,3 44,1 344,0 1,1 Social benefits other than social transfers in kind 408,9 408,9 3,1 Other current transfers 163,5 89,9 10,7 45,9 17,1 26,8 Net non-life insurance premiums 44,6 44,6 1,2 Non-life insurance claims 44,0 36,2 6,9 0,7 0,3 1,2 Other 75,0 53,7 3,8 0,6 16,8 24,4Net disposable income


Net disposable income 1 910,9 1 379,0 41,6 68,9 421,4 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in net equity of households in pension fund reserves 16,9 16,9 0,0Net saving/current external account

Capital account

Net saving / current external account 146,3 79,2 41,4 52,3 -26,7 19,9 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 339,0 91,6 192,6 11,2 43,6 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 36,0 9,0 18,0 0,6 8,4 2,4 Capital taxes 6,2 6,2 0,0 Other capital transfers 29,8 9,0 18,0 0,6 2,1 2,4Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account)

Statistical discrepancy

Sources: ECB and Eurostat.2) Gross domestic product is equal to gross value added of all domestic sectors plus net taxes (taxes less subsidies) on products.



Tillgångar

3 kv 2008

Euro-området

Hushåll Icke-finansiella

företag

MFI Andra monetära

finansinstitut

Försäkrings-företag och

pensionsinstitut

Offentlig sektor

Utlandet

Ingående balansräkning, finansiella tillgångarFinansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivatNettoförmögenhet

Konto för transaktioner i finansiella tillgångarTransaktioner i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivatFörändringar i nettoförmögenhetKonto för andra förändringar i finansiella tillgångarAndra förändringar i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivatAndra förändringar i nettoförmögenhetUtgående balansräkning, finansiella tillgångarFinansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivatNettoförmögenhetKälla: ECB

ECB Månadsrappor t

December 2005 53S



Assets Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest ofarea corporations financial corporations govern- the world

inter- and pension ment2008 Q3 mediaries funds

Opening balance sheet, financial assets

Total financial assets 17 189,2 14 624,5 23 246,6 10 120,3 6 161,5 2 936,1 15 097,4 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 212,2 Currency and deposits 5 875,2 1 768,1 2 387,5 1 666,7 830,4 606,0 4 184,1 Short-term debt securities 62,2 119,8 144,4 383,1 278,2 29,8 755,4 Long-term debt securities 1 381,2 195,2 3 870,1 1 778,2 2 003,9 223,9 2 709,1 Loans 40,3 2 345,5 12 672,2 1 812,7 353,1 368,3 1 730,6

of which long-term 23,5 1 235,8 9 489,1 1 430,8 291,3 330,3 . Shares and other equity 4 396,9 7 140,5 1 854,8 4 256,6 2 202,3 1 127,8 4 926,0 Quoted shares 838,9 1 598,1 603,7 2 060,5 613,2 364,8 . Unquoted shares and other equity 2 083,6 5 189,0 1 005,6 1 563,6 466,2 618,5 . Mutual fund shares 1 474,4 353,4 245,5 632,5 1 122,8 144,5 . Insurance technical reserves 5 198,3 142,6 2,0 0,0 150,9 3,4 219,3 Other accounts receivable and financial derivatives 235,1 2 912,7 2 103,4 222,9 342,7 576,9 572,9Net financial worth

Financial account, transactions in financial assets

Total transactions in financial assets 56,7 115,8 251,4 -39,9 69,4 -16,3 178,7 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) -0,2 0,2 Currency and deposits 38,8 33,7 80,6 24,8 1,8 -38,6 91,1 Short-term debt securities 5,3 -3,1 -5,9 -35,6 6,3 -2,1 39,6 Long-term debt securities -7,4 -2,6 -32,1 -26,8 41,3 10,0 96,7 Loans 0,5 6,0 158,6 9,4 1,9 1,2 6,2

of which long-term 0,3 -5,3 159,3 -7,2 -0,6 1,9 . Shares and other equity -32,9 86,5 -1,7 -26,9 15,8 13,0 -63,5 Quoted shares -13,5 51,8 -4,0 -24,7 2,4 0,8 . Unquoted shares and other equity 21,8 33,1 5,1 35,3 9,3 10,2 . Mutual fund shares -41,2 1,7 -2,8 -37,4 4,0 2,0 . Insurance technical reserves 51,7 0,5 0,0 0,0 2,6 0,0 3,1 Other accounts receivable and financial derivatives 0,7 -5,2 51,9 15,1 -0,3 0,2 5,3Changes in net financial worth due to transactions

Other changes account, financial assets

Total other changes in financial assets -431,6 -274,8 170,6 -266,5 -83,8 -46,5 186,6 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 9,4 Currency and deposits 0,9 14,5 101,3 11,9 3,1 1,4 216,0 Short-term debt securities -1,2 1,5 0,0 -0,6 -0,6 0,0 28,7 Long-term debt securities -42,9 0,8 116,5 -1,0 13,6 0,9 96,3 Loans 0,1 34,3 55,0 -9,4 0,4 0,1 35,0

of which long-term 0,0 18,6 19,5 0,9 0,2 0,1 . Shares and other equity -319,9 -353,1 -41,4 -268,9 -101,7 -49,5 -192,4 Quoted shares -100,9 -149,9 -28,9 -192,2 -55,9 -45,5 . Unquoted shares and other equity -180,2 -193,2 -7,0 -63,6 -18,4 1,8 . Mutual fund shares -38,8 -10,0 -5,5 -13,1 -27,4 -5,8 . Insurance technical reserves -66,6 -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,9 Other accounts receivable and financial derivatives -2,0 27,7 -70,3 1,4 1,6 0,5 4,0Other changes in net financial worth

Closing balance sheet, financial assets

Total financial assets 16 814,3 14 465,6 23 668,6 9 813,8 6 147,1 2 873,3 15 462,5 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 221,5 Currency and deposits 5 915,0 1 816,2 2 569,4 1 703,4 835,3 568,8 4 491,2 Short-term debt securities 66,2 118,3 138,5 347,0 283,9 27,7 823,6 Long-term debt securities 1 330,9 193,5 3 954,5 1 750,4 2 058,8 234,9 2 902,1 Loans 40,9 2 385,8 12 885,8 1 812,7 355,4 369,5 1 771,9

of which long-term 23,9 1 249,1 9 667,8 1 424,5 290,9 332,3 . Shares and other equity 4 044,1 6 874,0 1 811,8 3 960,8 2 116,3 1 091,3 4 670,2 Quoted shares 724,5 1 500,0 570,9 1 843,6 559,6 320,1 . Unquoted shares and other equity 1 925,2 5 028,9 1 003,7 1 535,3 457,1 630,5 . Mutual fund shares 1 394,4 345,1 237,1 582,0 1 099,5 140,7 . Insurance technical reserves 5 183,4 142,6 2,0 0,0 153,5 3,4 221,5 Other accounts receivable and financial derivatives 233,8 2 935,2 2 085,0 239,5 344,0 577,6 582,1Net financial worth

Source: ECB.


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 29




Skulder

3 kv 2008

Euroom-rådet

Hushåll Icke-finansiella

företag

MFI Andra monetära

finansinstitut

Försäkrings-företag och

pensionsinstitut

Offentlig sektor

Utlandet

Ingående balansräkning, skulderSkulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat.Nettoförmögenhet 1)Konto för transaktioner i skulderTransaktioner i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat.Förändringar i nettoförmögenhet 1

Konto för andra förändringar i skulderAndra förändringar i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat.Andra förändringar i nettoförmögenhet 1

Utgående balansräkning, skulderSkulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat.Nettoförmögenhet 1

Källa: ECB

ECB Månadsrappor t

December 2005 55S

EURO AREASTATISTICS

Euro areaaccounts


S 29ECB


Liabilities Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest ofarea corporations financial corporations govern- the world

inter- and pension ment2008 Q3 mediaries funds

Opening balance sheet, liabilities

Total liabilities 6 195,2 23 242,4 22 997,3 9 853,0 6 373,6 6 860,4 13 641,4 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 24,8 14 316,0 31,9 2,4 239,1 2 703,7 Short-term debt securities 294,2 411,4 111,0 0,3 679,0 277,0 Long-term debt securities 429,5 2 801,2 1 896,2 26,4 4 367,3 2 641,0 Loans 5 512,6 7 779,5 1 683,7 201,5 1 213,2 2 932,3

of which long-term 5 180,4 5 222,5 809,4 69,3 1 038,1 . Shares and other equity 11 798,5 2 910,1 6 018,1 582,5 5,4 4 590,3 Quoted shares 3 946,7 661,7 226,2 216,1 0,0 . Unquoted shares and other equity 7 851,9 1 083,5 1 085,9 365,7 5,4 . Mutual fund shares 1 164,8 4 706,0 . Insurance technical reserves 33,1 329,1 58,1 0,6 5 295,0 0,5 Other accounts payable and financial derivatives 649,5 2 586,8 2 500,5 111,4 265,5 355,9 497,0Net financial worth 1) -1 243,8 10 994,0 -8 618,0 249,3 267,3 -212,1 -3 924,3

Financial account, transactions in liabilities

Total transactions in liabilities 51,0 135,4 210,7 -23,2 43,6 37,8 160,5 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 0,4 148,1 2,0 -0,2 -5,3 87,1 Short-term debt securities -1,3 -32,4 12,0 0,2 30,9 -4,8 Long-term debt securities 4,0 11,4 52,0 0,1 16,3 -4,5 Loans 45,8 102,5 4,5 -3,0 -7,3 41,4

of which long-term 48,2 98,7 15,2 0,5 -9,6 . Shares and other equity 44,0 18,5 -83,3 2,2 0,0 9,0 Quoted shares -0,2 14,0 0,7 0,1 0,0 . Unquoted shares and other equity 44,2 12,6 20,2 2,1 0,0 . Mutual fund shares -8,2 -104,2 . Insurance technical reserves 0,0 0,2 0,9 0,0 56,8 0,0 Other accounts payable and financial derivatives 5,2 -14,4 64,3 -10,4 -12,4 3,2 32,2Changes in net financial worth due to transactions 1) -18,2 5,7 -19,5 40,6 -16,8 25,7 -54,1 18,2

Other changes account, liabilities

Total other changes in liabilities 7,8 -763,6 66,5 -298,9 -67,7 151,8 148,5 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 0,0 244,8 0,6 0,0 0,0 103,6 Short-term debt securities 0,2 7,9 -0,6 0,0 1,4 18,9 Long-term debt securities 1,8 43,5 -0,1 -0,5 101,8 37,6 Loans -0,6 18,9 24,7 0,9 17,1 54,5

of which long-term 0,1 14,3 12,9 0,1 17,1 . Shares and other equity -801,8 -110,3 -315,0 -17,1 -0,3 -82,3 Quoted shares -530,1 -66,5 -50,9 -3,2 0,0 . Unquoted shares and other equity -271,7 -46,1 -64,6 -13,9 -0,3 . Mutual fund shares 2,4 -199,5 . Insurance technical reserves 0,0 0,0 0,0 0,0 -68,1 0,0 Other accounts payable and financial derivatives 8,4 17,3 -119,5 -8,5 17,1 31,8 16,2Other changes in net financial worth 1) -28,6 -439,4 488,8 104,1 32,4 -16,1 -198,3 38,0

Closing balance sheet, liabilities

Total liabilities 6 254,0 22 614,3 23 274,5 9 531,0 6 349,5 7 050,0 13 950,3 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 25,3 14 708,9 34,5 2,2 233,8 2 894,5 Short-term debt securities 293,1 386,8 122,5 0,5 711,3 291,1 Long-term debt securities 435,3 2 856,2 1 948,1 26,0 4 485,4 2 674,1 Loans 5 557,8 7 900,8 1 713,0 199,3 1 222,9 3 028,1

of which long-term 5 228,7 5 335,4 837,5 69,9 1 045,5 . Shares and other equity 11 040,7 2 818,3 5 619,8 567,6 5,1 4 517,0 Quoted shares 3 416,3 609,2 176,0 213,0 0,0 . Unquoted shares and other equity 7 624,3 1 050,0 1 041,4 353,9 5,1 . Mutual fund shares 1 159,0 4 402,4 . Insurance technical reserves 33,1 329,3 59,0 0,6 5 283,8 0,5 Other accounts payable and financial derivatives 663,1 2 589,8 2 445,3 92,5 270,2 390,8 545,5Net financial worth 1) -1 290,7 10 560,2 -8 148,7 394,0 282,9 -202,4 -4 176,7

Source: ECB.


3 . 2 I c ke - f i n a n s i e l l a r ä ke n s k a p e r f ö r e u ro om r å d e t (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal)

Användning2004 2005 2006

4 kv 2006– 3 kv 2007

1 kv 2007– 4 kv 2007

2 kv 2007– 1 kv 2008

3 kv 2007– 2 kv 2008

4 kv 2007– 3 kv 2008

Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskontoFörädlingsvärde, brutto (baspriser)Skatter minus subventioner på produktionBruttonationalprodukt till marknadsprisLöner och kollektiva avgifterÖvriga skatter minus subventioner på produktionKapitalförslitningDriftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto1)

Konto för allokering av primära inkomsterDriftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoLöner och kollektiva avgifterSkatter minus subventioner på produktionKapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomstNationalinkomst, netto1)

Konto för sekundär inkomstfördelningNationalinkomst, nettoLöpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.Sociala avgifterSociala förmåner andra än in naturaAndra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringarDisponibel nettoinkomst1)

InkomstanvändningskontoDisponibel nettoinkomstKonsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonderNettosparande 1)

KapitalkontoNettosparande / löpande utlandskontoBruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremålKapitalförslitningAnskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångarKapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringarNettoupplåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1)

Källor: ECB och Eurostat.1) För beräkning av saldoposter, se Tekniska anmärkningar.

ECB Månadsrappor t

December 2005 57S

3.2 Euro area non-financial accounts(EUR billions; four-quarter cumulated flows)


Uses 2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3- 2007 Q4-2004 2005 2006 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2 2008 Q3


Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 3 777,3 3 891,5 4 050,2 4 178,6 4 231,3 4 280,6 4 332,1 4 377,9 Other taxes less subsidies on production 122,9 130,0 129,2 135,2 136,8 137,2 137,4 138,1 Consumption of fixed capital 1 124,0 1 177,8 1 234,9 1 284,5 1 299,4 1 310,7 1 322,7 1 335,3Net operating surplus and mixed income 1) 1 990,3 2 061,3 2 173,9 2 274,3 2 301,1 2 321,4 2 349,8 2 357,2


Net operating surplus and mixed income Compensation of employees Taxes less subsidies on production Property income 2 367,3 2 610,3 3 018,4 3 396,6 3 519,0 3 609,9 3 708,9 3 792,5 Interest 1 250,2 1 343,5 1 635,0 1 902,7 1 999,8 2 078,7 2 150,8 2 221,8 Other property income 1 117,1 1 266,8 1 383,4 1 493,9 1 519,2 1 531,2 1 558,1 1 570,7Net national income 1) 6 692,8 6 938,0 7 288,1 7 562,5 7 649,8 7 712,0 7 773,3 7 818,0


Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 883,8 933,3 1 024,6 1 085,3 1 109,0 1 124,8 1 135,1 1 135,8 Social contributions 1 430,0 1 472,4 1 534,7 1 576,8 1 593,6 1 610,5 1 627,2 1 644,4 Social benefits other than social transfers in kind 1 455,4 1 499,2 1 549,5 1 579,1 1 594,9 1 606,5 1 619,7 1 636,8 Other current transfers 684,7 707,1 714,9 732,6 742,2 751,9 758,8 761,4 Net non-life insurance premiums 178,0 178,3 177,4 181,4 182,7 183,0 184,3 184,7 Non-life insurance claims 178,7 179,3 177,5 181,2 182,1 182,4 183,9 184,5 Other 328,0 349,5 360,0 370,0 377,4 386,5 390,5 392,2Net disposable income 1) 6 617,0 6 851,2 7 196,9 7 471,6 7 557,0 7 614,1 7 674,3 7 721,7


Net disposable income Final consumption expenditure 6 084,4 6 327,2 6 591,2 6 767,6 6 839,6 6 907,4 6 981,7 7 053,2 Individual consumption expenditure 5 438,2 5 666,1 5 912,5 6 070,9 6 135,8 6 197,4 6 262,3 6 324,5 Collective consumption expenditure 646,2 661,1 678,7 696,7 703,8 710,0 719,5 728,7 Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 58,0 60,4 59,0 58,0 59,4 60,5 63,4 65,6Net saving 1) 532,8 524,3 606,0 704,2 717,6 706,9 692,8 668,7

Capital account

Net saving Gross capital formation 1 613,4 1 704,2 1 855,4 1 952,5 1 988,0 2 009,7 2 037,3 2 056,5 Gross fixed capital formation 1 602,0 1 697,9 1 842,5 1 942,1 1 967,8 1 985,7 2 009,4 2 023,0 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables 11,5 6,3 12,9 10,4 20,1 24,0 27,9 33,5 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets -1,1 -0,1 0,5 -0,1 0,2 0,3 0,6 0,6 Capital transfers 174,5 180,8 173,8 177,3 166,4 166,6 170,1 163,6 Capital taxes 29,9 24,4 22,5 23,8 23,8 23,4 23,6 23,9 Other capital transfers 144,7 156,4 151,2 153,6 142,5 143,2 146,4 139,7Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) 60,5 11,2 -0,3 51,3 43,1 23,8 -4,7 -36,4

Sources: ECB and Eurostat.1) For the calculation of the balancing items, see the Technical notes.


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 31



3 . 2 I c ke - f i n a n s i e l l a r ä ke n s k a p e r f ö r e u ro om r å d e t ( f o r t s . ) (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal)

Tillgångar2004 2005 2006

4 kv 2006– 3 kv 2007

1 kv 2007– 4 kv 2007

2 kv 2007– 1 kv 2008

3 kv 2007– 2 kv 2008

4 kv 2007– 3 kv 2008

Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskontoFörädlingsvärde, brutto (baspriser)Skatter minus subventioner på produktionBruttonationalprodukt till marknadspris2)

Löner och kollektiva avgifterÖvriga skatter minus subventioner på produktionKapitalförslitningDriftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto

Konto för allokering av primära inkomsterDriftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoLöner och kollektiva avgifterSkatter minus subventioner på produktionKapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomstNationalinkomst, netto

Konto för sekundär inkomstfördelningNationalinkomst, nettoLöpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.Sociala avgifterSociala förmåner andra än in naturaAndra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringarDisponibel nettoinkomst

InkomstanvändningskontoDisponibel nettoinkomstKonsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifterJustering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonderNettosparande

KapitalkontoNettosparande / löpande utlandskontoBruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremålKapitalförslitningAnskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångarKapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringarNettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot)

Källor: ECB och Eurostat.2) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter minus subventioner på produktion.

ECB Månadsrappor t

December 2005 59S

EURO AREASTATISTICS

Euro areaaccounts

3.2 Euro area non-financial accounts (cont'd)(EUR billions; four-quarter cumulated flows)

S 31ECB


Resources 2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3- 2007 Q4-2004 2005 2006 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2 2008 Q3


Gross value added (basic prices) 7 014,4 7 260,6 7 588,3 7 872,5 7 968,5 8 049,9 8 141,9 8 208,5 Taxes less subsidies on products 797,5 841,3 910,2 946,6 953,9 955,4 952,7 951,5 Gross domestic product (market prices)2) 7 811,9 8 101,9 8 498,5 8 819,2 8 922,4 9 005,4 9 094,6 9 159,9 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income


Net operating surplus and mixed income 1 990,3 2 061,3 2 173,9 2 274,3 2 301,1 2 321,4 2 349,8 2 357,2 Compensation of employees 3 784,8 3 897,9 4 057,0 4 185,5 4 238,2 4 287,8 4 339,3 4 385,1 Taxes less subsidies on production 935,0 983,8 1 050,4 1 088,9 1 097,3 1 097,7 1 095,2 1 094,9 Property income 2 350,2 2 605,1 3 025,1 3 410,5 3 532,2 3 614,9 3 697,8 3 773,2 Interest 1 216,8 1 315,9 1 609,1 1 872,1 1 964,5 2 035,2 2 099,2 2 162,1 Other property income 1 133,4 1 289,3 1 416,1 1 538,5 1 567,7 1 579,8 1 598,6 1 611,1Net national income


Net national income 6 692,8 6 938,0 7 288,1 7 562,5 7 649,8 7 712,0 7 773,3 7 818,0 Current taxes on income, wealth, etc. 886,8 937,1 1 029,6 1 092,9 1 116,6 1 132,1 1 142,8 1 143,2 Social contributions 1 429,1 1 471,7 1 533,9 1 575,9 1 592,8 1 609,6 1 626,3 1 643,6 Social benefits other than social transfers in kind 1 447,8 1 491,4 1 541,3 1 569,9 1 585,6 1 597,1 1 610,2 1 627,3 Other current transfers 614,2 625,2 627,8 644,1 651,8 656,9 662,6 668,1 Net non-life insurance premiums 178,7 179,3 177,5 181,2 182,1 182,4 183,9 184,5 Non-life insurance claims 175,9 177,0 174,7 178,8 179,8 180,2 181,4 181,9 Other 259,6 268,9 275,5 284,1 289,9 294,3 297,2 301,7Net disposable income


Net disposable income 6 617,0 6 851,2 7 196,9 7 471,6 7 557,0 7 614,1 7 674,3 7 721,7 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 58,2 60,7 59,3 58,2 59,6 60,7 63,6 65,8Net saving

Capital account

Net saving 532,8 524,3 606,0 704,2 717,6 706,9 692,8 668,7 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 1 124,0 1 177,8 1 234,9 1 284,5 1 299,4 1 310,7 1 322,7 1 335,3 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 190,6 194,1 188,4 192,4 180,6 182,8 187,8 180,4 Capital taxes 29,9 24,4 22,5 23,8 23,8 23,4 23,6 23,9 Other capital transfers 160,7 169,7 165,9 168,6 156,8 159,4 164,2 156,4Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account)

Sources: ECB and Eurostat.2) Gross domestic product is equal to gross value added of all domestic sectors plus net taxes (taxes less subsidies) on products.


3 . 3 H u s h å l l 1 )

(miljarder euro, ackumulerade flöden över fyra kvartal, utestående belopp vid periodens slut)

Källor: ECB och Eurostat.1) Exklusive förändringar i nettoförmögenhet som beror på andra förändringar i icke-finansiella tillgångar, t.ex. omvärderingar av bostadsfastigheter2) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år.

2004 2005 20064 kv 2006–

3 kv 20071 kv 2007–

4 kv 20072 kv 2007–

1 kv 20083 kv 2007–

2 kv 20084 kv 2007–

3 kv 2008Inkomster, sparande och förändringar i nettoförmögenhetLöner och kollektiva avgifter (+)Driftsöverskott, brutto, och sammansatt förvärvsinkomst, brutto (+)Upplupen ränta (+)Ränta som skall betalas (-)Övrig kapitalinkomst, inflöde (+)Övrig kapitalinkomst, utflöde (-)Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-)Sociala avgifter, netto (-)Sociala förmåner (+)Mottagna löpande transfereringar, netto (+)= disponibel inkomst, brutto Konsumtionsutgifter (-) Förändringar av nettoförmögenhet i pensionsreserver (+) = Bruttosparande Kapitalförslitning (-) Mottagna kapitaltransfereringar, netto (+) Andra förändringar i nettoförmögenhet 1) (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1)

Investeringar, finansiering och förändringar i nettoförmögenhetNettoanskaffning av icke-finansiella tillgångar (+)Kapitalförslitning (-)Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 2)

Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade, onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Huvudposter under finansiering (-) Lån varav från euroområdets MFIAndra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonderResterande nettoflöden (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1)

Finansiell balansräkningFinansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper2) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade, onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonderResterande nettoflöden Skulder (-) Lån varav från MFI i euroområdet= Nettoförmögenhet

ECB Månadsrappor t

December 2005 61S

3.3 Households(EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period)


2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3- 2007 Q4-2004 2005 2006 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2 2008 Q3

Income, saving and changes in net worth

Compensation of employees (+) 3 784,8 3 897,9 4 057,0 4 185,5 4 238,2 4 287,8 4 339,3 4 385,1 Gross operating surplus and mixed income (+) 1 270,6 1 321,8 1 397,7 1 462,7 1 480,6 1 499,5 1 517,8 1 532,8 Interest receivable (+) 233,2 229,9 266,4 291,9 301,8 311,1 321,1 330,6 Interest payable (-) 126,2 130,5 164,4 198,2 208,7 215,6 222,1 228,2 Other property income receivable (+) 667,1 716,1 756,4 787,3 793,9 795,4 799,6 803,8 Other property income payable (-) 9,2 9,5 9,7 9,7 9,9 9,9 10,0 9,7 Current taxes on income and wealth (-) 707,4 739,8 792,3 832,9 851,8 866,1 880,3 886,4 Net social contributions (-) 1 426,3 1 468,4 1 530,6 1 572,6 1 589,4 1 606,3 1 623,0 1 640,2 Net social benefits (+) 1 442,9 1 486,2 1 535,9 1 564,3 1 580,0 1 591,5 1 604,6 1 621,7 Net current transfers receivable (+) 64,0 67,0 67,1 68,7 69,4 69,5 72,1 73,1= Gross disposable income 5 193,5 5 370,8 5 583,5 5 747,1 5 804,2 5 857,0 5 919,1 5 982,6

Final consumption expenditure (-) 4 489,7 4 669,7 4 867,5 4 996,4 5 048,8 5 101,5 5 152,3 5 203,4 Changes in net worth in pension funds (+) 57,8 60,3 58,9 58,1 59,6 60,8 63,6 65,7

= Gross saving 761,5 761,4 774,9 808,7 815,0 816,3 830,4 845,0 Consumption of fixed capital (-) 301,5 317,3 334,5 348,4 352,7 355,7 359,2 362,2 Net capital transfers receivable (+) 18,4 23,9 22,1 17,7 15,2 15,6 15,8 15,2 Other changes in net worth 1) (+) 322,6 525,0 542,7 239,9 -36,0 -838,4 -1 240,6 -1 466,8

= Changes in net worth 1) 801,0 993,0 1 005,2 717,8 441,6 -362,2 -753,6 -968,9

Investment, financing and changes in net worth

Net acquisition of non-financial assets (+) 519,9 552,0 607,2 638,5 640,9 642,4 643,1 640,7 Consumption of fixed capital (-) 301,5 317,3 334,5 348,4 352,7 355,7 359,2 362,2 Main items of financial investment (+) Short-term assets 214,2 206,3 307,6 395,0 417,6 439,4 415,9 424,0 Currency and deposits 212,7 247,1 284,3 327,7 347,3 381,9 382,7 387,8 Money market fund shares -7,1 -20,2 0,9 42,5 40,0 34,1 10,5 14,3 Debt securities 2) 8,6 -20,6 22,5 24,9 30,3 23,4 22,7 21,9 Long-term assets 349,7 422,0 349,3 213,8 208,8 153,8 166,2 109,7 Deposits 32,8 -4,8 0,2 -29,6 -28,6 -33,1 -30,7 -31,8 Debt securities 64,2 3,1 85,6 17,4 35,7 50,6 82,2 73,5 Shares and other equity 0,0 130,8 -22,4 -40,6 -50,6 -104,2 -112,6 -147,7 Quoted, unquoted shares and other equity -9,6 62,6 -2,2 26,9 23,8 -9,4 -3,8 -14,9 Mutual fund shares 9,6 68,2 -20,1 -67,5 -74,4 -94,8 -108,8 -132,8 Life insurance and pension fund reserves 252,7 292,9 285,8 266,7 252,3 240,5 227,3 215,7 Main items of financing (-) Loans 308,0 389,9 392,3 365,7 350,8 310,2 278,2 240,3

of which from euro area MFIs 277,8 358,5 348,3 303,2 283,2 251,2 199,2 183,9 Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 281,9 450,3 493,3 233,1 -69,4 -746,0 -1 096,5 -1 198,4 Life insurance and pension fund reserves 48,9 105,6 54,5 21,6 2,1 -76,1 -130,9 -182,5 Remaining net flows (+) -4,1 -35,9 -80,0 -70,0 -55,1 -110,0 -114,0 -159,9

= Changes in net worth 1) 801,0 993,0 1 005,2 717,8 441,6 -362,2 -753,6 -968,9

Financial balance sheet

Financial assets (+) Short-term assets 4 271,6 4 487,7 4 749,8 5 013,7 5 201,4 5 354,4 5 472,5 5 531,8 Currency and deposits 3 925,7 4 175,5 4 455,9 4 652,6 4 843,4 4 934,1 5 050,7 5 100,9 Money market fund shares 309,9 296,4 257,6 298,4 296,0 347,0 346,5 349,5 Debt securities 2) 36,0 15,8 36,4 62,7 62,1 73,3 75,3 81,5 Long-term assets 9 943,8 10 945,7 11 908,3 12 085,0 12 014,0 11 356,8 11 087,6 10 650,7 Deposits 898,1 947,6 945,2 912,8 879,6 831,3 824,5 814,1 Debt securities 1 219,1 1 198,6 1 312,6 1 301,6 1 347,8 1 368,2 1 368,1 1 315,6 Shares and other equity 3 976,5 4 550,9 5 061,6 5 077,4 4 943,2 4 329,8 4 050,4 3 694,6 Quoted, unquoted shares and other equity 2 804,4 3 209,1 3 640,6 3 689,6 3 587,5 3 146,4 2 922,5 2 649,6 Mutual fund shares 1 172,2 1 341,8 1 420,9 1 387,9 1 355,7 1 183,4 1 128,0 1 044,9 Life insurance and pension fund reserves 3 850,1 4 248,6 4 588,9 4 793,2 4 843,4 4 827,6 4 844,6 4 826,4 Remaining net assets (+) 99,7 55,6 18,1 9,1 -14,1 -47,0 -53,5 -64,5 Liabilities (-) Loans 4 285,3 4 691,9 5 091,2 5 329,3 5 413,2 5 450,4 5 512,6 5 557,8

of which from euro area MFIs 3 812,5 4 210,4 4 559,5 4 769,8 4 827,8 4 863,3 4 890,1 4 940,1= Net financial wealth 10 029,9 10 797,1 11 585,1 11 778,4 11 788,2 11 213,9 10 994,0 10 560,2

Sources: ECB and Eurostat.1) Excluding changes in net worth due to other changes in non-financial assets such as revaluations of residential property.2) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year.


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 33



3 . 4 I c ke - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g (miljarder euro, ackumulerade flöden över fyra kvartal, utestående belopp vid periodens slut)

Källor: ECB och Eurostat.1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år

2004 2005 20064 kv 2006–

3 kv 20071 kv 2007–

4 kv 20072 kv 2007–

1 kv 20083 kv 2007–

2 kv 20084 kv 2007–

3 kv 2008Inkomster och sparande Förädlingsvärde, brutto (baspriser) (+)Löner och kollektiva avgifter (-)Övriga skatter minus subventioner på produktion (-)= Driftsöverskott, brutto (+) Kapitalförslitning (-) = Driftsöverskott, netto (+) Kapitalinkomst, inflöde (+) Upplupen ränta Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Ränta och hyra som skall betalas (-) = Företagarinkomser, netto (+) Inkomst från bolag Inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, mottagna (+) Sociala förmåner som skall betalas (-) Andra löpande transfereringar, netto, som skall betalas (-) Förändringar av hushållens nettoförmögenhet i pensionsreserver (-) = nettosparandeHuvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonderRäntebärande värdepapper1)

Långfristiga tillgågnarInlåningRäntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga, främst koncerninterna lånResterande nettotillgångar (+)Huvudposter under finansiering (-) Skuld varav lån från MFI i euroområdet varav räntebärande värdepapperAktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Mottagna kapitaltransfereringar, netto (-)= NettosparandeFinansiell balansräkningFinansiella tillgångar Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper1)

Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga, främst koncerninterna lånResterande nettotillgångarSkulder Skuld varav lån från MFI i euroområdet varav räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar

ECB Månadsrappor t

December 2005 63S

EURO AREASTATISTICS

Euro areaaccounts

3.4 Non-financial corporations(EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period)

S 33ECB


2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3- 2007 Q4-2004 2005 2006 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2 2008 Q3

Income and saving

Gross value added (basic prices) (+) 4 015,8 4 155,7 4 354,7 4 531,1 4 587,4 4 632,6 4 684,8 4 720,1 Compensation of employees (-) 2 397,7 2 469,6 2 580,2 2 670,7 2 705,1 2 739,8 2 771,9 2 802,1 Other taxes less subsidies on production (-) 65,6 72,8 75,1 80,0 81,2 81,3 80,9 81,0= Gross operating surplus (+) 1 552,5 1 613,3 1 699,4 1 780,4 1 801,1 1 811,5 1 831,9 1 837,0 Consumption of fixed capital (-) 636,9 667,3 698,0 726,7 735,5 742,0 748,8 756,5

= Net operating surplus (+) 915,6 946,0 1 001,5 1 053,6 1 065,6 1 069,4 1 083,1 1 080,5 Property income receivable (+) 376,9 442,3 505,8 563,7 579,0 586,7 590,5 594,9 Interest receivable 125,1 136,1 158,3 177,6 184,7 189,6 193,9 195,8 Other property income receivable 251,9 306,1 347,5 386,1 394,3 397,1 396,7 399,1 Interest and rents payable (-) 226,3 236,3 278,5 317,4 331,4 345,2 357,2 368,7

= Net entrepreneurial income (+) 1 066,3 1 152,0 1 228,8 1 299,9 1 313,2 1 310,9 1 316,4 1 306,7 Distributed income (-) 773,3 878,0 944,8 990,6 1 002,4 1 011,4 1 024,3 1 031,8 Taxes on income and wealth payable (-) 135,4 148,6 187,5 204,5 208,9 209,7 206,9 201,3 Social contributions receivable (+) 73,5 72,7 77,1 69,0 66,8 66,0 66,6 67,0 Social benefits payable (-) 60,4 60,6 62,5 64,0 64,4 64,5 64,3 64,0 Other net transfers (-) 59,8 61,4 64,2 56,0 54,9 54,5 55,9 55,6

= Net saving 110,9 76,1 46,9 53,9 49,3 36,8 31,6 20,9

Investment, financing and saving

Net acquisition of non-financial assets (+) 218,1 244,2 293,8 321,7 343,0 353,2 366,6 376,3 Gross fixed capital formation (+) 847,9 903,5 975,5 1 035,8 1 055,9 1 069,5 1 086,7 1 099,1 Consumption of fixed capital (-) 636,9 667,3 698,0 726,7 735,5 742,0 748,8 756,5 Net acquisition of other non-financial assets (+) 7,1 7,9 16,3 12,6 22,5 25,7 28,8 33,7 Main items of financial investment (+) Short-term assets 103,8 128,2 148,9 171,8 167,6 160,7 120,6 100,2 Currency and deposits 89,2 113,7 144,0 158,4 149,1 122,4 110,3 87,6 Money market fund shares 16,1 8,3 2,6 -7,7 -18,1 -10,0 -9,3 7,1 Debt securities 1) -1,5 6,2 2,3 21,1 36,6 48,3 19,7 5,5 Long-term assets 193,8 379,7 412,0 476,8 462,5 513,8 485,2 495,2 Deposits -4,5 29,2 28,6 28,6 23,4 -3,0 -21,7 10,9 Debt securities -50,6 -33,4 -20,3 -51,7 -70,0 -84,5 -111,2 -72,5 Shares and other equity 189,0 242,2 229,6 289,6 322,8 390,3 402,6 385,1 Other, mainly intercompany loans 59,9 141,7 174,0 210,4 186,3 211,0 215,5 171,7 Remaining net assets (+) 67,7 84,9 196,6 204,3 179,4 110,9 35,6 -22,6 Main items of financing (-) Debt 204,8 439,3 703,3 770,1 783,5 782,0 696,3 665,0

of which loans from euro area MFIs 164,8 264,5 449,8 522,4 559,5 593,7 562,8 517,2of which debt securities 9,7 14,3 38,5 29,9 35,3 37,0 11,8 31,3

Shares and other equity 202,0 260,8 229,9 273,8 253,6 251,4 210,3 189,4 Quoted shares 11,7 101,5 38,7 82,0 41,8 21,4 -13,1 -28,9 Unquoted shares and other equity 190,3 159,3 191,1 191,8 211,8 230,0 223,4 218,2 Net capital transfers receivable (-) 65,7 60,7 71,2 74,6 66,8 69,2 73,3 76,6= Net saving 110,9 76,1 46,9 53,9 49,3 36,8 31,6 20,9


Financial assets Short-term assets 1 379,7 1 510,1 1 652,2 1 753,9 1 821,3 1 838,4 1 845,6 1 862,4 Currency and deposits 1 102,9 1 221,8 1 357,5 1 430,4 1 501,2 1 486,0 1 514,0 1 529,7 Money market fund shares 164,1 176,5 184,9 186,6 162,0 183,0 183,2 183,6 Debt securities 1) 112,7 111,8 109,9 136,9 158,1 169,4 148,5 149,1 Long-term assets 7 577,4 8 591,9 9 838,6 10 461,0 10 549,9 9 919,4 9 723,5 9 525,4 Deposits 159,6 198,9 227,2 275,0 269,7 259,8 254,1 286,6 Debt securities 323,7 279,3 273,1 206,0 201,8 186,8 166,6 162,7 Shares and other equity 5 398,0 6 270,7 7 316,1 7 795,1 7 848,3 7 182,5 6 957,4 6 690,4 Other, mainly intercompany loans 1 696,2 1 843,0 2 022,1 2 185,0 2 230,1 2 290,2 2 345,5 2 385,8 Remaining net assets 296,1 363,1 469,4 557,0 582,0 552,1 493,3 513,2 Liabilities Debt 6 524,1 7 013,8 7 713,8 8 286,7 8 483,0 8 650,7 8 832,3 8 958,5

of which loans from euro area MFIs 3 160,8 3 433,0 3 872,5 4 247,9 4 407,4 4 548,1 4 670,7 4 763,0of which debt securities 649,6 672,7 689,6 710,4 715,0 720,8 723,7 728,4

Shares and other equity 9 583,9 10 929,7 12 718,8 13 614,6 13 631,8 12 251,9 11 798,5 11 040,7 Quoted shares 2 992,4 3 689,1 4 457,7 4 939,0 4 960,3 4 184,4 3 946,7 3 416,3 Unquoted shares and other equity 6 591,6 7 240,5 8 261,1 8 675,6 8 671,5 8 067,5 7 851,9 7 624,3

Sources: ECB and Eurostat.1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year.


3 . 5 F ö r s ä k r i n g s f ö r e t a g o c h p e n s i o n s i n s t i t u t (miljarder euro, ackumulerat för fyra kvartal, utestående belopp)

Källor: ECB1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år.

2004 2005 20064 kv 2006–

3 kv 20071 kv 2007–

4 kv 20072 kv 2007–

1 kv 20083 kv 2007–

2 kv 20084 kv 2007–

3 kv 2008Konto för finansiella transaktionerHuvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1)

Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar FondandelarResterande nettotillgångar (+)Huvudposter under finansiering (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar= Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktionerKonto för andra förändringarAndra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Resterande nettotillgångarAndra förändringar i skulder (-) Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar= Andra förändringar i nettoförmögenhetFinansiell balansräkningFinansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar FondandelarResterande nettotillgångar (+)Skulder (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar

= Nettoförmögenhet

ECB Månadsrappor t

December 2005 65S

3.5 Insurance corporations and pension funds(EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period)


2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3- 2007 Q4-2004 2005 2006 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2 2008 Q3

Financial account, financial transactions

Main items of financial investment (+) Short-term assets 39,4 25,6 53,7 51,5 47,9 64,4 78,4 93,7 Currency and deposits 13,2 7,2 12,4 8,8 7,8 32,6 34,3 32,5 Money market fund shares 2,7 -0,5 3,5 1,6 3,1 15,8 14,2 20,5 Debt securities 1) 23,5 18,9 37,8 41,0 37,0 16,0 29,9 40,6 Long-term assets 223,6 293,5 321,1 263,6 236,1 228,9 187,4 176,2 Deposits 36,8 16,9 76,9 67,2 53,3 30,0 17,1 0,6 Debt securities 133,3 131,9 129,5 150,7 128,2 108,9 93,9 97,1 Loans 7,3 -4,1 1,6 -21,7 -17,6 16,4 16,6 20,5 Quoted shares 12,7 30,7 0,0 2,6 -0,6 4,0 1,5 -2,2 Unquoted shares and other equity 2,6 30,9 29,2 23,8 23,6 42,4 39,1 44,8 Mutual fund shares 30,9 87,2 83,9 41,0 49,1 27,2 19,1 15,4 Remaining net assets (+) 12,7 18,3 22,8 30,5 5,4 4,1 6,5 13,2 Main items of financing (-) Debt securities -1,7 -0,4 5,2 3,0 1,1 1,1 2,0 2,2 Loans 4,7 17,4 40,2 22,2 7,2 32,3 11,9 4,0 Shares and other equity 12,3 13,8 10,7 9,2 1,5 1,7 4,1 3,3 Insurance technical reserves 262,6 334,3 332,4 324,9 305,5 287,5 273,3 258,6 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 231,0 292,1 282,7 277,2 267,3 255,8 241,3 226,1 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 31,7 42,2 49,7 47,6 38,2 31,6 32,0 32,5= Changes in net financial worth due to transactions -2,2 -27,8 9,1 -13,7 -25,9 -25,1 -19,1 15,0

Other changes account

Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 110,7 190,7 178,8 123,2 -4,5 -217,2 -325,8 -390,8 Other net assets 142,4 68,5 -35,2 -98,8 -54,4 -6,7 -6,8 -11,9 Other changes in liabilities (-) Shares and other equity 21,3 118,4 47,3 14,9 -21,0 -92,1 -152,9 -133,3 Insurance technical reserves 83,7 137,9 52,7 24,7 15,2 -61,5 -117,0 -171,6 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 63,9 147,0 56,0 25,0 1,3 -74,1 -128,5 -180,8 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 19,8 -9,1 -3,3 -0,3 13,9 12,6 11,5 9,3= Other changes in net financial worth 148,1 2,9 43,6 -15,2 -53,2 -70,3 -62,7 -97,8


Financial assets (+) Short-term assets 403,1 433,4 488,0 522,2 530,7 570,4 590,1 612,7 Currency and deposits 133,6 142,7 154,6 154,0 163,2 190,9 180,0 189,1 Money market fund shares 74,4 75,6 81,5 82,9 82,4 95,4 94,8 98,0 Debt securities 1) 195,1 215,1 251,9 285,3 285,0 284,1 315,4 325,6 Long-term assets 4 092,9 4 614,6 5 050,3 5 252,7 5 233,0 5 121,2 5 077,8 5 037,0 Deposits 500,8 520,9 597,9 647,1 647,8 646,5 650,4 646,1 Debt securities 1 617,9 1 776,8 1 848,7 1 927,3 1 934,6 1 970,0 1 966,8 2 017,1 Loans 348,3 353,1 350,4 332,7 327,6 354,2 353,1 355,4 Quoted shares 587,2 653,3 732,4 768,7 737,0 637,7 613,2 559,6 Unquoted shares and other equity 349,6 403,2 474,3 484,0 497,1 479,2 466,2 457,1 Mutual fund shares 689,2 907,2 1 046,6 1 092,9 1 088,8 1 033,8 1 028,1 1 001,5 Remaining net assets (+) 131,9 176,7 223,2 221,0 224,5 239,8 225,6 225,1 Liabilities (-) Debt securities 22,3 21,3 26,7 26,1 27,2 26,2 26,7 26,4 Loans 118,0 136,3 171,8 195,0 175,9 210,1 201,5 199,3 Shares and other equity 497,6 629,8 687,8 697,6 668,3 613,7 582,5 567,6 Insurance technical reserves 4 086,9 4 559,2 4 944,3 5 196,7 5 265,0 5 267,5 5 295,0 5 283,8 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 3 454,5 3 893,5 4 232,3 4 451,9 4 500,9 4 492,3 4 512,6 4 497,2 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 632,5 665,6 712,0 744,8 764,0 775,1 782,4 786,6= Net financial wealth -96,9 -121,8 -69,1 -119,6 -148,2 -186,1 -212,1 -202,4

Source: ECB.1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year.


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 35

F I N AN SMARKNADER

4 . 1 Andra värdepapper än akt ier, förde lat på ursprung l i g löpt id , emittentens hemvis t och va luta (miljarder euro, om inget annat anges, flöden som transaktioner under månaden och utestående belopp ultimo perioden; nominella värden)

Totalt i euro 1) Av hemmahörande i euroområdet

I euro I alla valutorUte-

ståendebelopp

1

Brutto-emissioner

2

Netto-emissioner

3

Ute-ståendebelopp

4

Brutto-emissioner

5

Netto-emissioner

6

Ute-ståendebelopp

7

Brutto-emissioner

8

Netto-emissioner

9

Årliga öknings-

takter

10

Säsongrensat 2)

Netto-emissioner

11

6-måna-dersför-ändring

12

4

D16 Tota la utestående be lopp och bruttoemiss ioner av andra värdepapper än akt ier av hemma hörande i euroområdet (miljarder euro)

Källor: ECB och BIS (för emissioner av hemmahörande utanför euroområdet).1) Andra värdepapper än aktier, denominerade i euro, som har emitterats av hemmahörande i och utanför euroområdet, totalt.2) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt.

Totala bruttoemissioner (höger skala)Totala utestående belopp (vänster skala)Utestående belopp i euro (vänster skala)

Totalt

Långfristiga

ECB Månadsrappor t

December 2005 67S

4FINANCIAL MARKETS

4.1 Securities, other than shares, by original maturity, residency of the issuer and currency(EUR billions and period growth rates; seasonally adjusted; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values)

S 35ECB


Total

By euro area residents Total in euro 1)

In euro In all currencies

Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Annual Seasonally adjusted 2)

amounts amounts amounts growth rates6-month

Net issues growth rates1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2007 Dec. 12 893,2 1 042,0 27,8 10 779,9 960,4 -1,0 12 065,8 1 003,6 -18,4 9,0 94,1 8,12008 Jan. 12 925,9 1 200,1 36,7 10 833,2 1 130,5 57,4 12 132,9 1 196,2 67,0 8,5 28,3 7,5 Feb. 13 007,0 1 025,9 82,2 10 904,2 967,2 72,2 12 189,0 1 035,4 75,4 8,0 44,8 6,9 Mar. 13 113,1 1 072,2 105,1 10 951,4 967,7 46,0 12 209,8 1 023,2 43,7 7,0 20,1 6,1 Apr. 13 162,6 1 159,2 49,6 11 016,3 1 067,6 64,9 12 287,8 1 132,3 76,9 7,0 57,8 5,0 May 13 341,0 1 125,1 178,4 11 155,2 1 035,2 138,9 12 450,5 1 109,2 153,7 6,7 98,7 5,8 June 13 475,7 1 154,4 135,1 11 228,8 1 039,1 74,1 12 520,2 1 111,5 80,2 6,8 86,9 5,6 July 13 488,5 1 136,6 11,4 11 286,6 1 070,9 55,9 12 596,1 1 158,1 75,5 7,1 97,6 6,8 Aug. 13 615,1 878,6 123,6 11 395,3 813,9 105,8 12 727,2 887,9 112,3 7,8 163,3 8,8 Sep. 13 619,6 1 021,2 3,0 11 364,4 929,6 -32,2 12 689,0 1 001,1 -41,3 7,1 -12,4 8,2 Oct. 13 714,9 1 451,0 95,5 11 512,6 1 414,1 148,1 12 884,8 1 492,7 144,5 7,0 102,5 8,9 Nov. 13 932,0 1 420,4 217,4 11 738,8 1 368,1 226,8 13 077,1 1 435,6 212,4 8,1 198,3 10,5 Dec. 14 108,2 1 515,9 179,8 11 882,0 1 428,0 147,1 13 140,2 1 505,3 132,5 9,4 264,2 13,5

Long-term

2007 Dec. 11 638,4 199,2 56,1 9 675,5 165,2 47,4 10 779,9 176,5 36,2 7,4 71,9 5,72008 Jan. 11 636,3 194,9 1,2 9 667,3 166,6 -4,8 10 775,9 190,5 0,4 6,7 15,0 5,1 Feb. 11 682,0 182,6 46,6 9 715,1 163,1 48,7 10 813,3 187,5 51,0 6,1 28,6 4,7 Mar. 11 717,9 180,0 35,1 9 740,6 145,1 24,5 10 815,1 160,3 21,4 5,3 11,8 4,5 Apr. 11 804,5 258,4 86,7 9 803,5 207,2 62,9 10 888,1 225,0 68,2 5,5 64,0 4,4 May 11 957,7 290,4 153,4 9 916,9 234,6 113,6 11 012,1 257,2 122,7 5,1 69,0 4,9 June 12 071,7 283,4 114,3 10 004,2 229,9 87,6 11 098,6 253,0 94,9 5,2 67,8 4,8 July 12 098,3 206,7 25,0 10 036,1 176,6 29,9 11 137,8 194,8 35,7 5,4 60,5 5,7 Aug. 12 188,1 158,3 87,8 10 114,7 132,0 76,6 11 237,5 147,7 78,4 6,1 134,3 7,7 Sep. 12 178,5 183,4 -8,8 10 094,0 145,4 -19,8 11 222,5 158,7 -29,9 5,7 -15,9 7,1 Oct. 12 200,3 196,1 22,7 10 127,4 179,9 34,2 11 312,5 193,6 29,9 5,3 22,0 6,3 Nov. 12 374,8 274,4 173,4 10 302,2 252,9 174,0 11 467,4 261,6 164,7 6,3 144,8 7,7 Dec. 12 543,5 343,3 170,2 10 464,0 309,3 163,5 11 551,9 320,6 141,8 7,2 170,3 9,5

C16 Total outstanding amounts and gross issues of securities, other than shares, issued by euro area residents(EUR billions)

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

total gross issues (right-hand scale)total outstanding amounts (left-hand scale)outstanding amounts in euro (left-hand scale)

Sources: ECB and BIS (for issues by non-euro area residents).1) Total euro-denominated securities, other than shares, issued by euro area residents and non-euro area residents.2) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. The 6-month growth rates have been annualised.

4


Källa: ECB.1) Månadsgenomsnitt/månadsuppgifter för transaktionerna under denna period.2) Kvarvarande skillnad mellan långfristiga räntebärande värdepapper, totalt, och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta beror på nollkupongobligationer och omvär-

deringseffekter.

Kortfristiga

Långfristiga 2)

Andel långfristiga med fast ränta

Andel långfristiga med rörlig ränta

1. Utestående belopp och bruttoemissioner 1)

4 . 2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument ( m i l j a r d e r e u r o ; t r a n s a k t i o n e r u n d e r m å n a d e n o c h u t e s t å e n d e b e l o p p v i d p e r i o d e n s s l u t ; n o m i n e l l a v ä r d e n )

Utestående belopp Bruttoemissioner

Totalt MFI (inklusive

Euro- systemet)

Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive

Euro- systemet)

Icke-MFI Offentlig sektor

Andra finansiella företag än

MFI

Icke-finansiella

företag

Staten Övrigoffentlig

sektor


MFI

Icke-finansiella

företag

Staten Övrigoffentlig

sektor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12Totalt

ECB Månadsrappor t

December 2005 69S

4.2 Securities, other than shares, issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type(EUR billions ; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values)


1. Outstanding amounts and gross issues

Total

Outstanding amounts Gross issues 1)

Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government

(including (includingEurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other

corporations corporations government general corporations corporations government generalother than government other than government

MFIs MFIs1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2007 12 066 5 055 1 503 661 4 520 327 1 137 841 59 109 116 122008 13 140 5 271 1 929 701 4 900 340 1 174 816 73 99 161 242008 Q1 12 210 5 097 1 518 666 4 612 317 1 085 786 38 92 150 19 Q2 12 520 5 238 1 623 677 4 662 320 1 118 786 69 102 140 20 Q3 12 689 5 275 1 692 687 4 711 324 1 016 690 54 97 147 27 Q4 13 140 5 271 1 929 701 4 900 340 1 478 1 003 132 107 209 282008 Sep. 12 689 5 275 1 692 687 4 711 324 1 001 673 37 101 164 26 Oct. 12 885 5 314 1 730 693 4 817 330 1 493 1 020 94 111 242 25 Nov. 13 077 5 333 1 803 696 4 914 332 1 436 965 125 97 223 25 Dec. 13 140 5 271 1 929 701 4 900 340 1 505 1 023 176 111 161 34

Short-term2007 1 286 786 36 100 345 18 946 754 18 101 64 92008 1 588 822 61 115 566 25 961 723 26 92 101 192008 Q1 1 395 817 49 111 407 11 906 700 21 88 83 14 Q2 1 422 832 51 111 415 11 873 665 21 92 77 17 Q3 1 466 824 62 111 457 13 849 614 25 92 94 24 Q4 1 588 822 61 115 566 25 1 219 911 38 95 152 232008 Sep. 1 466 824 62 111 457 13 842 602 21 96 101 23 Oct. 1 572 826 64 113 553 17 1 299 933 54 105 189 18 Nov. 1 610 841 61 115 575 17 1 174 884 35 89 146 20 Dec. 1 588 822 61 115 566 25 1 185 915 27 92 120 30

Long-term 2)

2007 10 780 4 269 1 467 561 4 174 309 191 86 41 8 52 32008 11 552 4 449 1 868 586 4 334 315 213 94 47 8 60 42008 Q1 10 815 4 280 1 469 555 4 205 306 179 86 17 4 67 5 Q2 11 099 4 405 1 572 566 4 247 309 245 120 48 10 64 3 Q3 11 223 4 450 1 630 577 4 254 311 167 76 29 5 53 3 Q4 11 552 4 449 1 868 586 4 334 315 259 92 93 11 57 52008 Sep. 11 223 4 450 1 630 577 4 254 311 159 71 16 6 63 3 Oct. 11 313 4 489 1 666 581 4 264 313 194 87 40 7 53 7 Nov. 11 467 4 491 1 742 581 4 339 314 262 81 90 8 77 5 Dec. 11 552 4 449 1 868 586 4 334 315 321 108 149 19 41 3

Of which long-term fixed rate

2007 7 326 2 275 588 425 3 788 250 107 44 10 5 45 32008 7 597 2 330 632 448 3 937 250 118 48 9 6 53 32008 Q1 7 305 2 272 582 417 3 789 246 110 43 4 3 56 3 Q2 7 472 2 359 600 430 3 836 248 145 66 11 9 56 2 Q3 7 530 2 383 614 437 3 849 248 101 42 7 3 47 2 Q4 7 597 2 330 632 448 3 937 250 118 40 13 10 53 22008 Sep. 7 530 2 383 614 437 3 849 248 112 41 10 4 55 2 Oct. 7 566 2 406 617 441 3 853 249 96 38 2 6 47 4 Nov. 7 635 2 396 625 443 3 923 248 131 33 17 8 72 1 Dec. 7 597 2 330 632 448 3 937 250 126 48 20 16 40 3

Of which long-term variable rate

2007 2 998 1 617 860 125 338 58 69 31 30 3 4 02008 3 468 1 723 1 206 128 347 64 80 35 37 1 4 12008 Q1 3 038 1 629 866 126 357 60 53 32 12 1 7 2 Q2 3 169 1 676 947 126 360 60 88 46 36 1 4 1 Q3 3 220 1 692 990 131 345 61 52 24 21 2 4 1 Q4 3 468 1 723 1 206 128 347 64 124 39 79 1 3 22008 Sep. 3 220 1 692 990 131 345 61 32 20 6 2 4 1 Oct. 3 275 1 710 1 022 131 349 63 86 42 37 1 3 3 Nov. 3 354 1 720 1 089 129 352 64 116 36 73 1 3 3 Dec. 3 468 1 723 1 206 128 347 64 171 40 128 2 2 1

Source: ECB.1) Monthly averages of/monthly data for the transactions during this period.2) The residual difference between total long-term debt securities and fixed and variable rate long-term debt securities consists of zero coupon bonds and revaluation effects.


Finansmarknader


D1 7 N e t t o em i s s i o n e r av a n d r a v ä rd e p a p p e r ä n a k t i e r , s ä s o n g r e n s a t o c h e j s ä s o n g r e n s a t(miljarder euro, transaktioner under månaden, nominella värden)

Källa: ECB1) Månadsgenomsnitt/månadsuppgifter för transaktionerna under denna period..

NettoemissionerNettoemissioner, säsongrensat

Långfristiga

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 37

4 . 2 A nd r a v ä rd ep app e r ä n a k t i e r em i t t e r a d e av h emmahö r and e i e u ro områd e t , f ö rd e l a t p å em i t t e r a nd e s e k t o r o c h t y p av i n s t r umen t (miljarder euro, om inget annat anges; transaktioner under perioden; nominella värden)

2. NettoemissionerEj säsongrensat 1) Säsongrensat 1)


Euro- systemet)


Euro- systemet)



MFI

Icke-finansiella

företag

Staten Övrig offentlig

sektor


MFI

Icke-finansiella

företag


sekto

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12Totalt

ECB Månadsrappor t

December 2005 71S

EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.2 Securities, other than shares, issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type(EUR billions unless otherwise indicated; transactions during the period; nominal values)

S 37ECB


2. Net issues

Total

Non-seasonally adjusted 1) Seasonally adjusted 1)

Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government

(including (includingEurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other

corporations corporations government general corporations corporations government generalother than government other than government

MFIs MFIs1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2007 83,6 40,7 27,8 4,1 9,7 1,2 84,2 41,3 27,3 4,3 10,1 1,22008 94,4 22,9 35,5 3,6 31,4 1,1 95,9 23,0 34,7 3,7 33,3 1,12008 Q1 62,0 23,3 7,1 2,6 32,1 -3,1 31,1 4,1 16,8 2,1 11,5 -3,4 Q2 103,6 46,1 35,0 4,8 16,8 0,9 81,1 48,0 30,9 0,6 1,1 0,6 Q3 48,8 11,7 20,2 1,8 14,0 1,2 82,8 19,6 33,5 5,1 22,2 2,4 Q4 163,1 10,4 79,5 5,3 62,6 5,3 188,4 20,4 57,7 7,2 98,3 4,82008 Sep. -41,3 -39,6 -2,9 1,4 1,2 -1,3 -12,4 -28,4 16,7 6,4 -7,1 0,0 Oct. 144,5 14,9 26,4 0,1 97,4 5,6 102,5 -21,7 11,5 -5,2 113,4 4,5 Nov. 212,4 34,9 74,0 4,8 96,8 1,9 198,3 41,4 64,4 5,4 88,3 -1,2 Dec. 132,5 -18,7 138,1 11,1 -6,4 8,5 264,2 41,5 97,3 21,3 93,2 11,0

Long-term2007 61,8 24,0 27,2 2,4 7,7 0,7 61,5 24,1 26,7 2,3 7,7 0,72008 64,9 15,8 33,4 2,3 12,9 0,5 64,4 15,9 32,7 2,3 12,9 0,52008 Q1 24,2 11,5 3,0 -1,0 11,4 -0,7 18,5 2,4 12,5 1,5 2,9 -0,8 Q2 95,3 42,4 34,1 3,9 14,0 0,9 66,9 36,0 30,1 0,4 -0,3 0,7 Q3 28,0 7,8 16,8 2,4 0,6 0,5 59,6 15,6 29,4 4,0 9,0 1,6 Q4 112,1 1,4 79,7 3,8 25,8 1,4 112,4 9,6 59,0 3,2 40,1 0,52008 Sep. -29,9 -17,9 -0,6 4,7 -13,2 -3,0 -15,9 -12,9 16,2 6,8 -23,6 -2,4 Oct. 29,9 3,6 24,5 -1,8 1,9 1,8 22,0 -3,9 7,1 -3,6 21,6 0,8 Nov. 164,7 9,1 76,8 2,2 75,4 1,3 144,8 13,5 68,4 1,3 63,4 -1,7 Dec. 141,8 -8,4 137,9 11,1 0,1 1,2 170,3 19,1 101,4 12,1 35,4 2,3

C17 Net issues of securities, other than shares, seasonally adjusted and non-seasonally adjusted(EUR billions; transactions during the month; nominal values)

-100

-50

0

50

100

150

200

250

300

2003 2004 2005 2006 2007 2008-100

-50

0

50

100

150

200

250

300

net issuesnet issues, seasonally adjusted

Source: ECB.1) Monthly averages of/monthly data for the transactions during this period.


Källa: ECB.1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt.

D18 Lång f r i s t i g a r än t ebä rande vä rdepappe r, f ö rde l a t på em i t t e r ande s ek to r, i a l l a va l u to r, å r l i g a ökn ing s t ak t e r(årliga procentuella förändringar)

Långfristiga

4 . 3 A n d r a v ä rd e p a p p e r ä n a k t i e r em i t t e r a d e av h emmahö r a n d e i e u ro om r å d e t , ö k n i n g s t a k t e r 1 )

(procentuella förändringar)

Årliga ökningstakter (ej säsongrensat) 6-månaders förändringar (säsongrensat)


Euro- systemet)


Euro- systemet)


Icke-monetära

finansiella företag

Icke-finansiella

företag


sektor

Icke-monetära

finansiella företag

Icke-finansiella

företag


sekto

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Totalt

Offentlig sektorMFI (inklusive Eurosystemet)Icke-MFI

ECB Månadsrappor t

December 2005 73S

4.3 Growth rates of securities, other than shares, issued by euro area residents 1) (percentage changes)


Total

Annual growth rates (non-seasonally adjusted) 6-month seasonally adjusted growth rates

Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government(including (including

Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Othercorporations corporations government general corporations corporations government general

other than government other than governmentMFIs MFIs

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2007 Dec. 9,0 10,7 28,2 8,0 2,6 4,6 8,1 10,5 26,3 3,7 1,2 9,92008 Jan. 8,5 10,1 27,0 9,1 2,2 3,0 7,5 9,9 24,0 4,0 1,0 4,3 Feb. 8,0 8,8 24,0 8,9 3,0 2,1 6,9 7,6 22,0 7,0 2,2 0,4 Mar. 7,0 7,8 20,4 7,1 2,8 1,1 6,1 5,7 22,6 6,4 2,2 -1,0 Apr. 7,0 7,3 22,4 5,9 3,0 0,3 5,0 4,2 19,1 4,1 2,5 -3,3 May 6,7 7,9 21,3 5,9 1,7 1,9 5,8 6,3 20,0 3,9 1,7 -0,9 June 6,8 8,2 23,2 3,2 1,4 2,1 5,6 6,3 20,4 2,4 1,7 -5,2 July 7,1 8,5 22,1 2,5 2,1 3,3 6,8 7,3 20,3 1,0 3,1 2,2 Aug. 7,8 8,3 24,6 4,7 3,0 3,4 8,8 9,2 27,3 2,6 3,7 6,6 Sep. 7,1 6,9 24,6 5,7 2,6 2,3 8,2 8,1 27,0 5,2 3,1 5,8 Oct. 7,0 5,3 21,8 3,9 4,9 2,8 8,9 6,5 24,6 3,7 7,3 9,5 Nov. 8,1 5,6 24,7 3,8 6,7 2,8 10,5 5,0 29,7 3,7 11,9 6,7 Dec. 9,4 5,5 28,3 6,6 8,3 3,9 13,5 4,6 36,5 11,2 16,2 14,0

Long-term

2007 Dec. 7,4 7,2 28,2 5,3 2,2 2,7 5,7 4,2 24,9 1,9 2,0 4,12008 Jan. 6,7 6,7 26,7 6,0 1,6 2,2 5,1 4,1 22,8 3,7 1,0 3,1 Feb. 6,1 5,3 22,8 5,9 2,3 1,9 4,7 2,9 19,0 4,4 2,3 0,9 Mar. 5,3 4,4 19,2 4,5 2,4 0,9 4,5 2,9 19,4 3,7 2,0 0,0 Apr. 5,5 4,2 21,3 4,5 2,5 0,4 4,4 2,7 17,8 4,0 2,3 -1,9 May 5,1 4,5 20,1 4,8 1,4 1,8 4,9 4,5 18,5 4,1 1,4 0,5 June 5,2 4,9 21,7 2,0 1,2 1,9 4,8 5,5 18,6 2,0 0,4 -0,1 July 5,4 5,2 20,1 2,0 1,5 3,1 5,7 6,2 17,6 0,3 2,1 3,0 Aug. 6,1 5,3 22,4 2,8 2,4 3,5 7,7 7,7 26,0 1,4 2,5 6,2 Sep. 5,7 5,1 22,4 4,2 1,6 2,2 7,1 7,4 25,7 4,8 1,2 4,6 Oct. 5,3 4,3 20,0 3,3 2,0 1,4 6,3 6,0 22,2 2,5 1,8 5,0 Nov. 6,3 4,4 23,3 2,7 3,3 1,3 7,7 4,4 28,2 1,3 5,2 2,2 Dec. 7,2 4,5 27,3 4,9 3,7 2,0 9,5 3,5 36,5 7,9 7,1 4,1

C18 Annual growth rates of long-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined(annual percentage changes)

0

5

10

15

20

25

30

35

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

20

25

30

35

general governmentMFIs (including Eurosystem)non-MFI corporations

Source: ECB.1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes.The 6-month growth rates have been annualised.


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 39

4 . 3 A n d r a v ä rd e p a p p e r ä n a k t i e r em i t t e r a d e av h emmahö r a n d e i e u ro om r å d e t , ö k n i n g s t a k t e r 1 ) ( f o r t s . ) (procentuella förändringar)

Lång fast ränta Lång rörlig ränta


Euro- systemet)


Euro- systemet)



MFI

Icke-finansiella

företag


sektor


MFI

Icke-finansiella

företag


sekto

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 I alla valutor sammanlagt

I euro

Källa: ECB.1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar.

D19 Ko r t f r i s t i g a r än t ebä r ande v ä rdepappe r, f ö rde l a t på em i t t e r ande s ek to r, i a l l a va l u to r, å r l i g a ökn i ng s t ak t e r(årliga procentuella förändringar)

Offentlig sektorMFI (inklusive Eurosystemet)Icke-MFI

Finansmarknader


ECB Månadsrappor t

December 2005 75S

EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.3 Growth rates of securities, other than shares, issued by euro area residents 1) (cont'd)(percentage changes)

S 39ECB


In all currencies combined

Long-term fixed rate Long-term variable rate

Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government(including (including

Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Othercorporations corporations government general corporations corporations government general

other than government other than governmentMFIs MFIs

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

2007 5,2 7,2 17,4 3,7 2,4 6,6 15,8 11,1 37,8 18,1 3,8 -1,82008 3,1 4,9 6,0 3,8 1,6 1,4 12,9 5,4 34,4 7,1 6,7 3,2

2008 Q1 3,3 5,4 8,5 4,4 1,3 3,3 14,1 6,0 37,3 12,8 11,4 -3,2 Q2 2,7 4,3 5,2 3,7 1,3 1,4 12,0 5,0 32,2 8,6 7,6 0,4 Q3 3,1 5,6 5,1 3,1 1,4 2,0 12,5 5,2 33,4 3,3 6,3 6,0 Q4 3,2 4,4 5,2 3,9 2,4 -0,8 13,2 5,6 34,9 4,4 2,1 10,12008 July 3,0 5,7 4,9 2,5 1,2 2,1 11,7 5,1 30,9 2,5 5,7 6,6 Aug. 3,4 5,6 4,5 3,3 1,9 2,4 13,7 5,6 35,6 3,7 9,3 7,0 Sep. 3,1 5,5 5,9 4,8 1,1 0,8 12,4 5,0 34,5 4,6 2,6 7,4 Oct. 2,8 4,6 3,8 3,4 1,7 -0,7 11,8 5,3 31,3 5,1 1,6 9,2 Nov. 3,3 4,1 5,3 2,8 3,0 -1,7 13,7 5,9 35,7 4,7 2,3 12,1 Dec. 4,0 3,6 7,2 6,1 3,8 -0,4 15,5 6,4 40,4 1,9 2,3 10,8

In euro

2007 4,6 6,4 14,1 2,0 2,7 6,7 15,1 10,3 35,4 17,8 3,9 -2,42008 2,9 4,8 6,4 1,7 1,8 1,3 14,4 6,4 36,0 7,2 7,1 2,0

2008 Q1 3,0 5,0 7,2 2,9 1,5 3,5 14,7 5,9 37,6 11,9 11,7 -4,0 Q2 2,4 4,0 4,7 1,6 1,5 1,4 13,2 5,6 33,5 8,3 8,0 -1,2 Q3 3,0 5,4 6,2 0,8 1,6 1,8 14,3 6,7 35,3 3,9 6,7 4,6 Q4 3,3 4,7 7,6 1,5 2,6 -1,2 15,5 7,6 37,6 5,1 2,3 9,2

2008 July 2,8 5,6 5,4 0,2 1,5 2,0 13,4 6,5 32,8 3,1 6,1 5,2 Aug. 3,3 5,4 6,1 0,8 2,2 2,1 15,7 7,0 37,8 4,5 9,8 5,6 Sep. 3,0 5,6 7,6 2,7 1,4 0,4 14,5 6,8 36,8 5,4 2,9 6,3 Oct. 2,8 4,7 5,9 1,2 1,9 -1,2 13,9 7,0 33,9 6,0 1,8 8,2 Nov. 3,5 4,3 8,0 0,5 3,2 -2,3 16,1 8,0 38,5 5,4 2,5 11,3 Dec. 4,4 4,4 10,3 3,0 4,0 -1,0 18,2 8,8 43,1 2,2 2,4 9,6

C19 Annual growth rates of short-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined(annual percentage changes)

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

general governmentMFIs (including Eurosystem)non-MFI corporations

Source: ECB.1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes.


1. Utestående belopp och årliga ökningstakter(utestående belopp vid periodens slut)

4 . 4 N o t e r a d e a k t i e r em i t t e r a d e av h emmahö r a n d e i e u ro om r å d e t 1 )

(miljarder euro, om inget annat anges; marknadsvärden)

D20 N o t e r a d e a k t i e r em i t t e r a d e av h emmahö r a n d e i e u ro om r å d e t , å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r(årlig procentuell förändring)

Källa: ECB.1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar.

Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag

Totalt Index:1 dec = 100

Årligaökningstakter

(%)

Totalt Årligaökningstakter

(%)


(%)


(%)

1 2 3 4 5 6 7 8 9

MFIAndra finansiella företag än MFIIcke-finansiella företag

ECB Månadsrappor t

December 2005 77S

4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions, unless otherwise indicated; market values)


1. Outstanding amounts and annual growth rates(outstanding amounts as end-of-period)

Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations

Total Index Annual Total Annual Total Annual Total AnnualDec. 01 = growth growth growth growth

100 rates (%) rates (%) rates (%) rates (%)

1 2 3 4 5 6 7 8 92006 Dec. 6 191,0 103,8 0,9 1 064,0 2,4 633,3 0,7 4 493,7 0,52007 Jan. 6 370,0 104,0 0,9 1 123,6 2,4 646,3 0,7 4 600,2 0,6 Feb. 6 284,1 104,1 1,0 1 093,0 2,8 637,9 0,9 4 553,2 0,6 Mar. 6 510,2 104,1 1,0 1 111,5 2,2 649,3 0,9 4 749,4 0,7 Apr. 6 760,6 104,3 1,1 1 168,8 2,2 675,6 0,9 4 916,3 0,8 May 7 040,5 104,4 1,1 1 174,7 2,1 688,9 1,0 5 177,0 0,8 June 6 962,0 104,7 1,3 1 128,8 2,1 677,2 1,1 5 156,0 1,1 July 6 731,5 104,9 1,3 1 100,0 1,7 608,9 1,1 5 022,6 1,2 Aug. 6 618,2 104,8 1,2 1 060,3 1,6 583,8 1,0 4 974,0 1,2 Sep. 6 682,2 104,8 1,2 1 048,9 1,9 597,3 0,8 5 036,0 1,1 Oct. 6 936,9 105,1 1,4 1 072,9 1,3 629,3 3,3 5 234,7 1,2 Nov. 6 622,5 105,2 1,4 1 032,8 1,1 579,2 3,3 5 010,5 1,2 Dec. 6 579,4 105,3 1,4 1 017,3 1,2 579,0 2,9 4 983,1 1,22008 Jan. 5 757,0 105,3 1,3 888,1 0,8 497,4 2,8 4 371,5 1,2 Feb. 5 811,3 105,3 1,2 858,3 0,5 492,4 2,6 4 460,5 1,2 Mar. 5 557,7 105,3 1,2 858,7 1,1 501,3 2,5 4 197,7 1,1 Apr. 5 738,6 105,3 1,0 835,4 1,3 519,4 2,4 4 383,8 0,7 May 5 719,4 105,3 0,9 769,1 1,8 497,1 2,5 4 453,2 0,6 June 5 070,8 105,3 0,6 663,3 1,8 435,8 2,4 3 971,7 0,1 July 4 962,4 105,5 0,6 689,6 2,8 428,2 2,5 3 844,6 0,0 Aug. 4 989,1 105,5 0,7 663,7 2,8 438,4 2,7 3 887,0 0,1 Sep. 4 420,0 105,6 0,7 610,3 3,7 382,2 2,6 3 427,5 0,0 Oct. 3 734,5 105,9 0,7 450,2 4,2 280,3 2,8 3 004,0 -0,1 Nov. 3 474,1 106,1 0,9 392,8 5,9 265,3 2,3 2 816,0 -0,1 Dec. 3 473,6 106,3 1,0 375,7 5,8 269,2 3,0 2 828,8 0,0

C20 Annual growth rates for quoted shares issued by euro area residents(annual percentage changes)

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

MFIsfinancial corporations other than MFIsnon-financial corporations

Source: ECB.1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes.


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 41

4 . 4 N o t e r a d e a k t i e r em i t t e r a d e av h emmahö r a n d e i e u ro om r å d e t 1 )

(miljarder euro; marknadsvärden)

D21 B r u t t o em i s s i o n e r av n o t e r a d e a k t i e r , f ö rd e l a t p å em i t t e r a n d e s e k t o r(miljarder euro, transaktioner under månaden; marknadsvärden)

2. Transaktioner under månaden

Källa: ECB.1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar.

Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag

Brutto-emissioner

Inlösta Netto-emissioner

Brutto-emissioner


Brutto-emissioner


Brutto-emissioner


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Icke-finansiella företagMFIAndra finansiella företag än MFI

Finansmarknader


ECB Månadsrappor t

December 2005 79S

EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions; market values)

S 41ECB


2. Transactions during the month

Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations

Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 Dec. 8,9 3,8 5,1 0,9 0,3 0,6 0,5 0,0 0,5 7,5 3,4 4,02007 Jan. 11,4 3,9 7,4 4,0 0,1 3,8 0,4 0,0 0,4 7,0 3,8 3,2 Feb. 8,6 2,0 6,5 5,0 0,0 5,0 0,9 0,0 0,9 2,7 2,0 0,7 Mar. 3,1 1,7 1,4 0,2 0,0 0,2 0,6 0,3 0,3 2,3 1,4 1,0 Apr. 13,9 0,4 13,4 0,1 0,3 -0,2 0,3 0,0 0,3 13,4 0,2 13,2 May 7,2 1,9 5,3 0,1 0,0 0,1 0,9 0,0 0,9 6,1 1,9 4,3 June 22,0 1,6 20,4 1,2 0,0 1,1 0,7 0,0 0,7 20,2 1,6 18,6 July 13,3 1,8 11,5 1,2 0,0 1,2 1,3 0,3 1,0 10,9 1,5 9,3 Aug. 2,5 6,6 -4,2 0,0 0,1 -0,1 1,0 1,4 -0,5 1,5 5,1 -3,6 Sep. 4,7 2,5 2,2 2,6 0,0 2,6 0,4 0,3 0,1 1,6 2,1 -0,5 Oct. 27,2 8,0 19,1 0,2 3,2 -3,0 16,1 0,5 15,6 10,8 4,3 6,5 Nov. 6,8 3,3 3,5 0,9 0,0 0,9 1,0 1,3 -0,3 4,9 2,0 2,9 Dec. 9,5 4,6 4,9 0,9 0,0 0,9 0,7 2,2 -1,5 7,9 2,5 5,52008 Jan. 3,6 1,4 2,3 0,1 0,0 0,1 0,4 0,7 -0,2 3,1 0,7 2,4 Feb. 2,8 1,9 0,9 1,0 0,0 1,0 0,1 0,3 -0,2 1,6 1,6 0,1 Mar. 6,4 5,8 0,5 5,9 0,0 5,9 0,0 0,5 -0,4 0,4 5,4 -4,9 Apr. 2,0 3,0 -0,9 1,1 0,0 1,1 0,1 0,5 -0,3 0,8 2,5 -1,7 May 7,3 5,9 1,4 4,1 0,1 4,1 1,5 0,3 1,2 1,7 5,6 -3,9 June 3,9 4,8 -0,9 1,3 0,0 1,3 0,5 0,1 0,4 2,1 4,7 -2,6 July 12,7 3,4 9,4 6,7 0,0 6,7 1,5 0,5 1,0 4,5 2,9 1,6 Aug. 1,5 1,5 0,0 0,3 0,0 0,3 0,1 0,0 0,1 1,1 1,5 -0,5 Sep. 7,8 2,8 5,0 7,0 0,0 7,0 0,0 0,1 -0,1 0,8 2,8 -1,9 Oct. 12,8 0,6 12,2 1,4 0,0 1,4 10,7 0,0 10,7 0,8 0,6 0,1 Nov. 10,6 2,9 7,7 8,4 0,5 8,0 0,5 2,1 -1,6 1,7 0,3 1,4 Dec. 9,3 2,5 6,9 0,0 0,0 0,0 1,3 0,0 1,2 8,0 2,4 5,6

C21 Gross issues of quoted shares by sector of the issuer(EUR billions; transactions during the month; market values)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

20

25

30

35

40

non-financial corporationsMFIsfinancial corporations other than MFIs

Source: ECB.1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes.


2. Räntor på lån till hushåll (nya avtal)

Check-räknings-krediter 1)

Konsumentkredit Bostadslån Övrig utlåning fördelat på ursprungligräntebindningsperiodFördelat på ursprunglig

räntebindningsperiodEffektiv

ränta i procent per år 3)

Fördelat på ursprungligräntebindningsperiod

Effektiv ränta i

procent per år 3)Rörlig

ränta ochupp till

1 år

Mellan 1 och 5 år

Över 5 år Rörligränta och

upp till 1 år

Mellan 1 och 5 år

Mellan 5 och 10 år

Över 10 år

Rörligränta

och upp till 1 år

Mellan 1 och 5 år

Över 5 år

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Checkräknings- krediter 1)

Övriga lån upp till 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Övriga lån över 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod

Rörlig ränta ochupp till 1 år

Mellan 1 och 5 år Över 5 år Rörlig ränta ochupp till 1 år

Mellan 1 och 5 år Över 5 år

1 2 3 4 5 6 7

3. Räntor på lån till icke-finansiella företag (nya avtal)

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut.3) Hushåll och icke-finansiella företag har slagits samman eftersom utestående belopp för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med dem för hushållssektorn i alla medlemsstater

sammanta get.4) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består av en räntekomponent och en avgiftskomponent som täcker avgifterna för bl.a.

inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument, garantier etc.

1. Räntor på inlåning (nya avtal)

4 . 5 M F I - r ä n t o r p å e u ro d e n om i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h emmahö r a n d e i e u ro om r å d e t 1 )

(procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges)

Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor

Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid

Upp till1 år

Mellan 1 och 2 år

Över2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

Upp till 1 år

Mellan 1 och 2 år

Över 2 år

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

ECB Månadsrappor t

December 2005 81S

4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits and loans by euro area residents 1) (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated)


1. Interest rates on deposits (new business)

Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos

Overnight 2) With agreed maturity Redeemable at notice 2), 3) Overnight 2) With agreed maturity

Up to 1 year Over 1 and Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 1 year Over 1 and Over 2 yearsup to 2 years up to 2 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 112008 Jan. 1,20 4,19 4,32 3,43 2,57 3,75 2,01 4,13 4,38 4,68 3,95 Feb. 1,21 4,10 4,18 3,22 2,65 3,77 2,01 4,07 4,18 4,36 3,93 Mar. 1,22 4,14 3,97 3,08 2,69 3,78 2,03 4,20 4,23 4,07 3,96 Apr. 1,22 4,28 4,16 3,14 2,72 3,81 2,05 4,27 4,56 4,64 4,00 May 1,23 4,32 4,27 3,17 2,73 3,84 2,07 4,26 4,68 4,48 4,03 June 1,24 4,43 4,62 3,28 2,74 3,88 2,06 4,28 4,72 4,01 4,11 July 1,26 4,61 4,83 3,37 2,81 3,94 2,14 4,46 5,06 4,57 4,26 Aug. 1,29 4,59 4,84 3,45 2,87 3,98 2,17 4,46 5,34 4,55 4,30 Sep. 1,32 4,65 4,85 3,35 2,97 4,01 2,20 4,52 5,19 4,69 4,27 Oct. 1,34 4,77 4,85 3,56 3,01 4,12 2,20 4,25 5,12 4,55 3,66 Nov. 1,29 4,26 4,67 3,71 3,02 4,20 1,98 3,53 4,58 4,09 3,19 Dec. 1,16 3,75 4,35 3,70 2,95 4,17 1,62 2,87 4,24 4,08 2,64

2. Interest rates on loans to households (new business)

Bank Consumer credit Lending for house purchase Other lendingoverdrafts 2) by initial rate fixation

By initial rate fixation Annual By initial rate fixation Annualpercentage percentage

Floating rate Over 1 Over rate of Floating rate Over 1 Over 5 Over rate of Floating rate Over 1 Overand up to and up to 5 years charge 4) and up to and up to and up to 10 years charge 4) and up to and up to 5 years

1 year 5 years 1 year 5 years 10 years 1 year 5 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 132008 Jan. 10,46 8,12 7,00 8,47 8,48 5,32 5,02 5,07 5,14 5,37 5,59 5,93 5,49 Feb. 10,45 8,55 7,24 8,44 8,70 5,26 4,97 5,02 5,11 5,35 5,55 5,87 5,55 Mar. 10,52 8,43 7,05 8,42 8,56 5,20 4,89 4,96 5,11 5,28 5,65 5,79 5,46 Apr. 10,53 8,33 7,02 8,46 8,55 5,23 4,91 4,95 5,12 5,29 5,83 5,80 5,45 May 10,57 8,70 7,02 8,44 8,64 5,34 4,96 4,98 5,13 5,36 5,99 5,87 5,59 June 10,63 8,61 6,94 8,44 8,57 5,48 5,11 5,08 5,20 5,46 6,03 6,12 5,67 July 10,66 8,82 7,15 8,58 8,80 5,67 5,27 5,22 5,34 5,62 6,08 6,21 5,82 Aug. 10,77 8,86 7,22 8,69 8,95 5,77 5,37 5,29 5,26 5,69 6,05 6,28 5,70 Sep. 10,80 8,77 7,20 8,70 8,86 5,80 5,43 5,28 5,37 5,71 6,24 6,36 5,77 Oct. 10,83 8,89 7,23 8,70 8,93 5,84 5,39 5,28 5,37 5,69 6,37 6,26 5,80 Nov. 10,78 8,98 7,17 8,69 8,92 5,62 5,34 5,23 5,28 5,58 5,84 6,15 5,75 Dec. 10,43 8,16 7,01 8,37 8,47 5,10 5,07 5,10 5,13 5,31 5,01 5,76 5,29

3. Interest rates on loans to non-financial corporations (new business)

Bank Other loans up to EUR 1 million Other loans over EUR 1 millionoverdrafts 2) by initial rate fixation by initial rate fixation

Floating rate and Over 1 and Over 5 years Floating rate and Over 1 and Over 5 yearsup to 1 year up to 5 years up to 1 year up to 5 years

1 2 3 4 5 6 72008 Jan. 6,62 5,93 5,92 5,27 5,12 5,35 5,23 Feb. 6,56 5,84 5,86 5,24 5,04 5,43 5,14 Mar. 6,56 5,91 5,77 5,23 5,19 5,44 5,34 Apr. 6,54 6,03 5,77 5,20 5,30 5,42 5,39 May 6,57 6,10 5,93 5,25 5,27 5,70 5,38 June 6,67 6,16 6,09 5,43 5,35 5,68 5,52 July 6,74 6,26 6,29 5,53 5,45 5,82 5,55 Aug. 6,77 6,27 6,34 5,49 5,45 5,60 5,56 Sep. 6,92 6,34 6,37 5,64 5,62 5,84 5,63 Oct. 6,89 6,52 6,35 5,57 5,59 5,75 5,07 Nov. 6,67 6,04 6,10 5,41 4,86 5,02 4,96 Dec. 6,26 5,38 5,75 5,32 4,29 4,50 4,76

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) For this instrument category, new business and outstanding amounts coincide. End-of-period.3) For this instrument category, households and non-financial corporations are merged and allocated to the household sector, since the outstanding amounts of non-financial

corporations are negligible compared with those of the household sector in all participating Member States combined.4) The annual percentage rate of charge covers the total cost of a loan. The total cost comprises an interest rate component and a component of other (related) charges, such as the

cost of inquiries, administration, preparation of documents, guarantees, etc.


4 . 5 M F I - r ä n t o r p å e u ro d e n om i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h emmahö r a n d e i e u ro om r å d e t (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges)

4. Räntor på inlåning (utestående belopp)

Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid

Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 mån Över 3 månader Upp till 2 år Över 2 år1 2 3 4 5 6 7 8 9

5. Räntor på lån (utestående belopp)

Lån till hushåll Lån till icke-finansiella företag

Bostadslån, med löptid Konsumentkrediter och övriga lån, med löptid Med löptid

Upp till 1 år

1

Mellan 1 och 5 år

2

Över 5 år

3

Upp till 1 år

4

Mellan 1 och 5 år

5

Över 5 år

6

Upp till 1 år

7

Mellan 1 och 5 år

8

Över 5 år

9

D22 N y i n l å n i n g med ö ve r e n s kommen l ö p t i d(procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt)

D23 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebind nings -period på upp till 1 år (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt)

Källa: ECB.

Från hushåll, upp till 1 årFrån icke-finansiella företag, upp till 1 årFrån hushåll, över 2 årFrån icke-finansiella företag, över 2 år

Konsumentkrediter till hushållBostadslån till hushållTill icke-finansiella företag, upp till 1 miljon euroTill icke-finansiella företag, över 1 miljon euro

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 43

Finansmarknader


ECB Månadsrappor t

December 2005 83S

EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits and loans by euro area residents (cont'd)(percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated)

S 43ECB


4. Interest rates on deposits (outstanding amounts)

Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos

Overnight 1) With agreed maturity Redeemable at notice 1),2) Overnight 1) With agreed maturity

Up to 2 years Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 2 years Over 2 years

1 2 3 4 5 6 7 8 92008 Jan. 1,20 3,98 3,06 2,57 3,75 2,01 4,27 4,21 4,01 Feb. 1,21 3,99 3,11 2,65 3,77 2,01 4,23 4,24 3,97 Mar. 1,22 4,01 3,07 2,69 3,78 2,03 4,29 4,23 3,96 Apr. 1,22 4,07 3,07 2,72 3,81 2,05 4,37 4,29 3,91 May 1,23 4,13 3,06 2,73 3,84 2,07 4,43 4,26 4,04 June 1,24 4,20 3,08 2,74 3,88 2,06 4,47 4,31 4,12 July 1,26 4,31 3,07 2,81 3,94 2,14 4,59 4,39 4,24 Aug. 1,29 4,38 3,09 2,87 3,98 2,17 4,65 4,38 4,23 Sep. 1,32 4,45 3,11 2,97 4,01 2,20 4,73 4,44 4,32 Oct. 1,34 4,54 3,08 3,01 4,12 2,20 4,68 4,45 4,06 Nov. 1,29 4,51 3,12 3,02 4,20 1,98 4,44 4,40 3,95 Dec. 1,16 4,40 3,07 2,95 4,17 1,62 4,01 4,20 3,61

5. Interest rates on loans (outstanding amounts)

Loans to households Loans to non-financial corporations

Lending for house purchase, Consumer credit and other loans, With maturity with maturity with maturity

Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 yearsup to 5 years up to 5 years up to 5 years

1 2 3 4 5 6 7 8 92008 Jan. 5,62 4,75 5,01 8,99 7,15 6,24 6,06 5,55 5,27 Feb. 5,60 4,82 5,03 9,05 7,21 6,26 5,99 5,52 5,30 Mar. 5,61 4,80 5,02 9,06 7,19 6,25 5,99 5,51 5,27 Apr. 5,59 4,85 5,03 9,07 7,22 6,28 6,04 5,54 5,29 May 5,62 4,85 5,05 9,08 7,22 6,27 6,09 5,59 5,32 June 5,68 4,89 5,07 9,11 7,29 6,35 6,18 5,68 5,39 July 5,72 4,93 5,11 9,19 7,34 6,37 6,25 5,76 5,44 Aug. 5,78 4,95 5,11 9,26 7,38 6,41 6,28 5,79 5,46 Sep. 5,77 5,03 5,14 9,38 7,47 6,47 6,40 5,90 5,54 Oct. 5,78 5,06 5,17 9,45 7,48 6,48 6,43 5,99 5,58 Nov. 5,71 5,01 5,16 9,24 7,48 6,47 6,17 5,81 5,51 Dec. 5,50 4,91 5,07 8,98 7,41 6,37 5,72 5,42 5,26

C22 New deposits with agreed maturity(percentages per annum excluding charges; period averages)

C23 New loans at floating rate and up to 1 year initialrate fixation (percentages per annum excluding charges; period averages)

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

2003 2004 2005 2006 2007 20081,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

by households, up to 1 yearby non-financial corporations, up to 1 yearby households, over 2 yearsby non-financial corporations, over 2 years

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

10,00

2003 2004 2005 2006 2007 20082,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

10,00

to households for consumptionto households for house purchaseto non-financial corporations, up to EUR 1 millionto non-financial corporations, over EUR 1 million

Source: ECB.


4 . 6 Pe n n i n gma r k n a d s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt)

D24 Pe n n i n gma r k n a d s r ä n t o r i e u ro om r å d e t 2 )

(månadsuppgifter; procent per år)D25 3 -mån a d e r s p e n n i n g sma r k n a d s r ä n t o r(månadsuppgifter; procent per år)

Euroområdet 1)2) USA Japan Dagslån

(Eonia)1-månads

inlåning(Euribor)

3-månadersinlåning

(Euribor)


(Euribor)


(Euribor)

3-månadersinlåning(Libor)

3-månadersinlåning(Libor)

1 2 3 4 5 6 7

Källa: ECB.1) För tiden före januari 1999 har artificiella räntor beräknats för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

1-månadsränta3-månadersränta12-månadersränta

Euroområdet 2)

JapanUSA

ECB Månadsrappor t

December 2005 85S

4.6 Money market interest rates(percentages per annum; period averages)


Euro area 1),2) United States Japan

Overnight 1-month 3-month 6-month 12-month 3-month 3-monthdeposits deposits deposits deposits deposits deposits deposits

(EONIA) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (LIBOR) (LIBOR)

1 2 3 4 5 6 72006 2,83 2,94 3,08 3,23 3,44 5,20 0,302007 3,87 4,08 4,28 4,35 4,45 5,30 0,792008 3,87 4,28 4,64 4,73 4,83 2,93 0,93

2007 Q4 3,95 4,37 4,72 4,70 4,68 5,03 0,962008 Q1 4,05 4,23 4,48 4,48 4,48 3,29 0,92 Q2 4,00 4,41 4,86 4,93 5,05 2,75 0,92 Q3 4,25 4,54 4,98 5,18 5,37 2,91 0,90 Q4 3,17 3,92 4,24 4,31 4,38 2,77 0,962008 Feb. 4,03 4,18 4,36 4,36 4,35 3,09 0,90 Mar. 4,09 4,30 4,60 4,59 4,59 2,78 0,97 Apr. 3,99 4,37 4,78 4,80 4,82 2,79 0,92 May 4,01 4,39 4,86 4,90 4,99 2,69 0,92 June 4,01 4,47 4,94 5,09 5,36 2,77 0,92 July 4,19 4,47 4,96 5,15 5,39 2,79 0,92 Aug. 4,30 4,49 4,97 5,16 5,32 2,81 0,89 Sep. 4,27 4,66 5,02 5,22 5,38 3,12 0,91 Oct. 3,82 4,83 5,11 5,18 5,25 4,06 1,04 Nov. 3,15 3,84 4,24 4,29 4,35 2,28 0,91 Dec. 2,49 2,99 3,29 3,37 3,45 1,83 0,922009 Jan. 1,81 2,14 2,46 2,54 2,62 1,21 0,73 Feb. 1,26 1,63 1,94 2,03 2,14 1,24 0,64

C24 Euro area money market rates 2)

(monthly; percentages per annum)C25 3-month money market rates(monthly; percentages per annum)

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 20080,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

1-month rate3-month rate12-month rate

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 20080,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

euro areaJapanUnited States

Source: ECB.1) Before January 1999 synthetic euro area rates were calculated on the basis of national rates weighted by GDP. For further information, see the General notes.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.

2)


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 45

4 . 7 A v k a s t n i n g s k u r vo r i e u ro om r å d e t 1 ) (AAA-värderade statsobligationer i euroområdet; vid periodens slut; procent per år, skillnader i procentenheter)

D26 Avistaräntekurvor i euroområdet(procent per år; vid periodens slut

D27 Avistaräntor och ränteski l lnader i euroområdet(dagliga uppgifter; procent per år; ränteskillnader i procentenheter)

Avistaräntor Terminsräntor för dagslån3 månader 1 år 2 år 5 år 7 år 10 år 10 månader –

3 månader (ränte-

skillnad)

10 år – 2 år (ränte-

skillnad)

1 år 2 år 5 år 10 år

Källa: ECB, underliggande uppgifter från EuroMTS, kreditbetyg från Fitch Ratings.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

Februari 2008Januari 2008December 2007

Finansmarknader


1-årsränta (vänster skala)10-årsränta (vänster skala)Ränteskillnad 10 år – 3 månader (höger skala)Ränteskillnad 10 år – 2 år (höger skala)

ECB Månadsrappor t

December 2005 87S

EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.7 Euro area yield curves 1)

(AAA-rated euro area central government bonds; end-of-period; rates in percentages per annum; spreads in percentage points)

S 45ECB


Spot rates Instantaneous forward rates

3 months 1 year 2 years 5 years 7 years 10 years 10 years 10 years 1 year 2 years 5 years 10 years- 3 months - 2 years

(spread) (spread)1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 Dec. 3,44 3,76 3,82 3,83 3,86 3,91 0,47 0,09 3,92 3,85 3,88 4,082007 Jan. 3,54 3,84 3,92 3,96 4,00 4,06 0,53 0,15 4,01 3,97 4,05 4,25 Feb. 3,63 3,79 3,80 3,81 3,85 3,92 0,29 0,12 3,85 3,77 3,90 4,13 Mar. 3,70 3,92 3,95 3,93 3,96 4,02 0,33 0,08 4,03 3,93 3,97 4,25 Apr. 3,81 4,01 4,06 4,06 4,08 4,13 0,32 0,07 4,14 4,08 4,08 4,33 May 3,86 4,21 4,31 4,32 4,33 4,37 0,51 0,06 4,44 4,37 4,33 4,51 June 3,90 4,26 4,38 4,43 4,46 4,51 0,61 0,13 4,51 4,48 4,49 4,68 July 3,98 4,23 4,28 4,28 4,30 4,36 0,38 0,08 4,36 4,28 4,32 4,53 Aug. 3,86 3,98 4,03 4,12 4,20 4,32 0,47 0,29 4,07 4,09 4,32 4,67 Sep. 3,80 3,96 4,03 4,15 4,25 4,38 0,57 0,35 4,08 4,13 4,39 4,75 Oct. 3,87 4,01 4,06 4,10 4,17 4,29 0,42 0,23 4,11 4,08 4,25 4,63 Nov. 3,86 3,84 3,82 3,91 4,03 4,21 0,35 0,39 3,81 3,80 4,19 4,76 Dec. 3,85 4,00 4,01 4,11 4,23 4,38 0,52 0,36 4,06 4,02 4,40 4,782008 Jan. 3,81 3,55 3,42 3,59 3,79 4,05 0,24 0,62 3,32 3,34 4,08 4,80 Feb. 3,83 3,42 3,20 3,43 3,72 4,06 0,23 0,86 3,04 3,03 4,16 4,99 Mar. 3,87 3,70 3,60 3,70 3,87 4,13 0,26 0,54 3,53 3,49 4,10 4,91 Apr. 3,90 3,89 3,86 3,95 4,10 4,32 0,42 0,46 3,86 3,81 4,29 4,95 May 3,88 4,20 4,28 4,27 4,35 4,52 0,64 0,24 4,41 4,29 4,40 5,03 June 4,21 4,49 4,62 4,63 4,65 4,73 0,52 0,11 4,73 4,72 4,64 5,00 July 4,20 4,31 4,31 4,31 4,39 4,53 0,33 0,21 4,36 4,27 4,46 4,93 Aug. 4,24 4,20 4,13 4,11 4,19 4,34 0,10 0,21 4,13 4,02 4,26 4,82 Sep. 3,71 3,60 3,59 3,88 4,09 4,34 0,63 0,75 3,52 3,67 4,45 5,00 Oct. 2,52 2,86 2,68 3,58 3,95 4,25 1,74 1,58 2,27 2,99 4,80 4,97 Nov. 2,00 2,10 2,38 3,16 3,49 3,77 1,78 1,40 2,33 2,97 4,16 4,48 Dec. 1,75 1,85 2,14 2,95 3,32 3,69 1,94 1,55 2,09 2,76 4,04 4,602009 Jan. 1,19 1,27 1,79 3,02 3,53 4,02 2,83 2,24 1,70 2,85 4,53 5,26 Feb. 0,93 1,01 1,56 2,79 3,31 3,85 2,93 2,30 1,48 2,64 4,32 5,25

C26 Euro area spot yield curves(percentages per annum; end-of-period)

C27 Euro area spot rates and spreads(daily data; rates in percentages per annum; spreads in percentage points)

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

0 5Y 10Y 15Y 20Y 25Y 30Y

February-09January-09December-08

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q12007 2008

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

1-year rate (left-hand scale)10-year rate (left-hand scale)10-years - 3-months spread (right-hand scale)10-years - 2-years spread (right-hand scale)

Source: ECB, underlying data provided by EuroMTS, ratings provided by Fitch Ratings.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.


4 . 8 A k t i e i n d e x (indexnivåer i punkter, periodgenomsnitt)

Dow Jones EURO STOXX index 1) USA Japan

”Benchmark” BranschindexBroad 50 Råvaror Konsum-

tions-tjänster

Konsum-tionsvaror

Olja & gas

Finans och

fastig-het

Industri-varor

och industri-tjänster

Teknik Kraftför-sörjning

Tele-kom-

muni-kation

Hälso-vård

Standard& Poor´s

500

Nikkei225

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

D28 D ow J o n e s E U RO S TOXX B ro a d , S t a n d a rd & Po o r ’s 5 0 0 o c h N i k ke i 2 2 5(januari 1994 = 100; månadsgenomsnitt)

Dow Jones Euro STOXX Broad 1)

Standard & Poor’s 500Nikkei 225

ECB Månadsrappor t

December 2005 89S

4.8 Stock market indices(index levels in points; period averages)


Dow Jones EURO STOXX indices 1) United Japan States

Benchmark Main industry indices

Broad 50 Basic Consumer Consumer Oil & Financials Industrials Technology Utilities Telecom. Health care Standard Nikkeimaterials services goods gas & Poor’s 225

500

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 142006 357,3 3 795,4 402,3 205,0 293,7 419,8 370,3 391,3 345,3 440,0 416,8 530,2 1 310,5 16 124,02007 416,4 4 315,8 543,8 235,4 366,5 449,6 408,3 488,4 383,4 561,4 492,7 519,2 1 476,5 16 984,42008 313,7 3 319,5 480,4 169,3 290,7 380,9 265,0 350,9 282,5 502,0 431,5 411,5 1 220,7 12 151,6

2007 Q4 417,8 4 377,9 567,3 228,3 383,8 455,7 381,2 484,1 406,3 620,0 544,8 509,2 1 494,6 16 002,52008 Q1 361,8 3 809,4 520,9 194,0 327,1 412,0 318,1 413,3 339,2 573,3 490,1 454,4 1 351,7 13 372,6 Q2 355,9 3 705,6 576,2 185,0 317,8 442,8 313,7 408,2 306,5 557,1 437,7 427,1 1 371,7 13 818,3 Q3 309,7 3 278,8 506,0 162,2 282,2 382,8 260,5 345,7 285,6 494,8 412,4 407,4 1 252,7 12 758,7 Q4 228,7 2 497,7 320,7 136,5 236,9 287,6 169,3 238,1 200,0 384,7 387,0 358,1 910,9 8 700,4

2008 Feb. 360,6 3 776,6 520,7 194,0 323,8 407,6 311,9 417,7 356,2 573,9 493,2 452,6 1 354,6 13 522,6 Mar. 342,9 3 587,3 511,4 184,7 317,6 395,2 300,8 394,7 308,9 540,2 444,9 414,1 1 317,5 12 586,6 Apr. 359,6 3 768,1 553,9 189,3 324,6 423,2 326,5 406,2 312,8 550,2 449,3 429,6 1 370,5 13 382,1 May 367,1 3 812,8 588,9 189,2 328,2 462,5 325,8 424,3 313,2 567,2 447,5 436,3 1 402,0 14 000,2 June 340,2 3 527,8 586,2 176,1 299,6 442,6 287,6 393,5 292,8 553,8 415,3 414,7 1 341,3 14 084,6 July 311,9 3 298,7 529,0 158,2 272,7 401,5 260,0 348,6 281,7 513,7 412,7 418,1 1 257,6 13 153,0 Aug. 316,1 3 346,0 513,7 167,1 287,0 388,1 266,0 356,6 304,4 504,4 411,2 403,0 1 281,5 12 989,4 Sep. 301,3 3 193,7 474,6 161,8 287,4 358,2 255,8 332,2 271,8 465,8 413,2 400,6 1 220,0 12 126,2 Oct. 241,5 2 627,3 342,1 135,6 249,1 287,9 195,0 245,1 212,8 392,4 378,2 363,7 968,8 9 080,5 Nov. 225,0 2 452,9 315,2 136,2 237,6 294,8 159,0 229,5 197,7 393,6 386,0 361,7 883,3 8 502,7 Dec. 219,0 2 407,0 304,0 137,8 224,2 281,0 152,5 238,7 189,4 369,2 396,6 349,4 877,2 8 492,12009 Jan. 215,5 2 344,9 309,7 136,8 220,8 280,5 143,4 236,4 188,1 376,5 384,1 364,8 866,6 8 402,5 Feb. 200,4 2 159,8 299,2 132,7 208,0 280,9 123,3 226,1 175,7 341,0 361,7 354,1 806,3 7 707,3

C28 Dow Jones EURO STOXX Broad, Standard & Poor's 500 and Nikkei 225(January 1994 = 100; monthly averages)

0

50

100

150

200

250

300

350

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

50

100

150

200

250

300

350

Dow Jones EURO STOXX BroadStandard & Poor’s 500Nikkei 225


1)


PR I S E R , P RODUKT I ON , E F T E R F R ÅGAN O CH A RB E T SMARKNAD5.1 HIKP, andra p r i se r och kos tnade r (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) ECB:s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat. Denna experimentella statistik kan bara ge ett ungefärligt mått på administrativt fastställda priser, eftersom dessa priser inte helt

kan isoleras från påverkan av andra faktorer. Den metod som har använts för att sammanställa denna indikator beskrivs närmare på http://www.ecb.europa.eu/stats/prices/hicp/html/index.en.html

3) Avser indexperioden 2009.4) Uppskattningen är baserad på preliminär nationell statistik som normalt omfattar omkring 95 % av euroområdet, samt på tidiga uppgifter om energipriser.

1. Harmoniserat konsumentprisindex 1)

Varor Tjänster

Livsmedel (inklusive alkohol och tobak) Industrivaror Boende Transport Kommu-nikation

Fritid Diverse

Totalt Förädladelivsmedel

Oförädladelivsmedel

Totalt Industrivarorexklusive

energi

Energi Hyror

% av total 3) 19,3 11,9 7,5 39,3 29,7 9,6 10,1 6,0 6,3 3,2 14,9 6,814 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Totalt Totalt (säsongsrensat, procentuella förändringar jämfört med föregående period)

Memo: Administrativt fastställda priser 2)

Index:2005 = 100

Totalt Varor Tjänster Totalt Förädladelivsmedel

Oförädladelivsmedel

Industri-varor

exklusive energi

Energi (ej säsong-

rensat)

Tjänster HIKP, totalt, exklusive administ-

rativt fast ställda

priser

Admi nistrativt

fastställda priser

Totalt exkl. oförädlade livsmedel

och energi

% av total 3) 100,0 100,0 83,0 58,6 41,4 100,0 11,9 7,5 29,7 9,6 41,4 89,3 10,71 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 47

5

ECB Månadsrappor t

December 2005 43S

STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET

LABOUR MARKETS 5PRICES, OUTPUT, DEMAND AND

5.1 HICP, other prices and costs(annual percentage changes, unless otherwise indicated)

S 47ECB


1. Harmonised Index of Consumer Prices 1)

Total Total (s.a., percentage change on previous period) Memo item:

Administered prices 2)

Index Total Goods Services Total Processed Unprocessed Non-energy Energy Services2005 = 100 food food industrial (n.s.a.) Total HICP Administered

Total excl. goods excluding pricesunprocessed administered

food and energy prices

% of total 3) 100,0 100,0 83,0 58,6 41,4 100,0 11,9 7,5 29,7 9,6 41,4 89,3 10,7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 132005 100,0 2,2 1,5 2,1 2,3 - - - - - - 2,1 2,52006 102,2 2,2 1,5 2,3 2,0 - - - - - - 2,1 2,72007 104,4 2,1 2,0 1,9 2,5 - - - - - - 2,1 2,12008 107,8 3,3 2,4 3,8 2,6 - - - - - - 3,3 3,0

2007 Q4 105,7 2,9 2,3 3,2 2,5 1,0 2,6 1,2 0,2 2,9 0,6 3,0 1,92008 Q1 106,4 3,4 2,5 3,9 2,6 1,0 2,1 0,5 0,2 3,4 0,7 3,5 2,5 Q2 108,1 3,6 2,5 4,5 2,4 1,1 1,1 1,1 0,2 6,0 0,6 3,7 2,8 Q3 108,4 3,8 2,5 4,7 2,6 0,7 0,9 1,0 0,2 2,1 0,7 3,9 3,3 Q4 108,2 2,3 2,2 2,1 2,6 -0,6 0,2 0,3 0,2 -8,7 0,6 2,1 3,4

2008 Sep. 108,5 3,6 2,5 4,4 2,6 0,1 0,1 0,2 0,1 -0,4 0,1 3,7 3,4 Oct. 108,6 3,2 2,4 3,5 2,6 -0,1 0,1 0,5 0,1 -2,9 0,2 3,1 3,4 Nov. 108,0 2,1 2,2 1,8 2,6 -0,4 0,0 -0,2 0,0 -4,9 0,2 2,0 3,4 Dec. 107,9 1,6 2,1 0,9 2,6 -0,4 0,0 0,1 0,0 -4,7 0,2 1,4 3,42009 Jan. 107,0 1,1 1,8 0,2 2,4 0,0 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,1 0,9 2,9 Feb. 4) . 1,2 . . . . . . . . . . .

Goods Services

Food (incl. alcoholic beverages and tobacco) Industrial goods Housing Transport Communication Recreation Miscellaneousand

Total Processed Unprocessed Total Non-energy Energy Rents personalfood food industrial

goods

% of total 3) 19,3 11,9 7,5 39,3 29,7 9,6 10,1 6,0 6,3 3,2 14,9 6,8

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 252005 1,6 2,0 0,8 2,4 0,3 10,1 2,6 2,0 2,7 -2,2 2,3 3,12006 2,4 2,1 2,8 2,3 0,6 7,7 2,5 2,1 2,5 -3,3 2,3 2,32007 2,8 2,8 3,0 1,4 1,0 2,6 2,7 2,0 2,6 -1,9 2,9 3,22008 5,1 6,1 3,5 3,1 0,8 10,3 2,3 1,9 3,9 -2,2 3,2 2,5

2007 Q4 3,9 4,5 3,1 2,8 1,0 8,1 2,7 2,0 2,6 -2,1 3,0 3,22008 Q1 5,2 6,4 3,5 3,2 0,8 10,7 2,5 1,9 3,1 -2,5 3,2 3,2 Q2 5,7 6,9 3,7 3,9 0,8 13,6 2,3 1,9 3,6 -1,8 3,0 2,2 Q3 5,6 6,7 3,9 4,2 0,7 15,1 2,3 1,9 4,4 -2,4 3,4 2,3 Q4 3,8 4,3 3,0 1,2 0,9 2,1 2,2 1,9 4,5 -2,0 3,3 2,2

2008 Aug. 5,6 6,8 3,7 4,2 0,7 14,6 2,2 1,9 4,8 -2,5 3,5 2,3 Sep. 5,2 6,2 3,6 4,0 0,9 13,5 2,3 1,9 4,5 -2,6 3,3 2,3 Oct. 4,4 5,1 3,4 3,1 1,0 9,6 2,3 1,9 4,6 -2,2 3,3 2,3 Nov. 3,7 4,2 2,8 0,8 0,9 0,7 2,2 1,8 4,4 -2,1 3,4 2,2 Dec. 3,3 3,5 2,8 -0,3 0,8 -3,7 2,2 1,8 4,5 -1,8 3,2 2,12009 Jan. 2,7 2,7 2,6 -1,0 0,5 -5,3 2,0 1,7 3,9 -1,9 3,1 2,2

Sources: Eurostat and ECB calculations.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) ECB estimates based on Eurostat data; these experimental statistics can only provide an approximate measure of price administration since changes in administered prices cannot be fully isolated from other influences. Please refer to http://www.ecb.europa.eu/stats/prices/hicp/html/index.en.html for a note explaining the methodology used in the compilation of this indicator.3) Referring to the index period 2009.4) Estimate based on provisional national releases usually covering around 95% of the euro area, as well as on early information on energy prices.

5


2. Priser inom industri- och byggsektor samt bostadpriser

5 . 1 H IKP, andra pr i ser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

Källor: Eurostat, ECB:s beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat (kolumn 7 i tabell 5.1.2 och kolumnerna 8–15 i tabell 5.1.3), ECB:s beräkningar baserade på uppgifter från Thomson Financial Datastream (kolumn 1 i tabell 5.1.3) och ECB:s beräkningar (kolumn 12 i tabell 5.1.12 och kolumnerna 2–7 i tabell 5.1.3).1) Uppgifterna avser Euro 16, med undantag för uppgifterna i kolumnerna 5, 6 och 7 i tabell 3, som avser Euro 15.2) Inputpriser för bostadsbyggnader.3) Experimentella uppgifter på grundval av icke-harmoniserade uppgifter (se ECB:s webbplats för närmare uppgifter).4) År 2000.5) Kvartalsuppgifterförandra(fjärde)kvartaletavserhalvårsgenomsnittförförsta(andra)halvåret.Eftersomvissanationellauppgifterendastfinnstillgängligapåårsbasishärledshalvårsupp-

skattningen delvis ur årsresultat. Detta innebär att tillförlitligheten är lägre för halvårsuppgifter än för årsuppgifter.6) Brent Blend (en månads termin).7) Avser priser uttryckta i euro. Vägda på grundval av strukturen på euroområdets import under perioden 2004–2006.8) Avser priser uttryckta i euro. Vägda på grundval av den inhemska efterfrågan i euroområdet (inhemsk produktion plus import minus export) under perioden 2004–2006. Experimentella data

(se ECB:s webbplats för närmare uppgifter).9) Export-ochimportdeflatoreravservarorochtjänsterochinkluderargränsöverskridandehandelieuroområdet.

Producentpriser inom industrin exklusive byggverksamhet Byggverk-samhet 1)

Priser på bostadsfastig-

heter 2)Totalt (in-dex: 2000

= 100)

Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi

Tillverk-nings-

industri

Totalt Halv-fabrikat

Kapital- varor

KonsumtionsvarorTotalt Var aktiga Icke-

varaktiga

% av total 3) 100,0 100,0 89,4 82,4 31,6 21,1 29,6 4,0 25,6 17,6

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

3. Råvarupriser och BNP-deflatorer


Olje-pris 5)

Råvarupriser exklusive energi BNP-deflatorer

Importvägt 6) Användningsvägt 7) Totaltindex

(2000=100)

Totalt Inhemsk efterfrågan Export 8) Import 8)

Totalt Livs-medel

Icke livs-

medel

Totalt Livs-medelt

Icke livs-

medel

Totalt Privat kon-

sumtion

Offent-lig kon-sumtion

Totalt

% av total 5) 100,0 35,0 65,0 100,0 44,3 55,71 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

ECB Månadsrappor t

December 2005 45S




2. Industry, construction and residential property prices 1)

Industrial producer prices excluding construction Construct- Residential ion 2) property

Total Total Industry excluding construction and energy Energy prices 3)

(index2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods

facturing goods goodsTotal Durable Non-durable

% of total 4) 100.0 100.0 89.4 82.4 31.6 21.1 29.6 4.0 25.6 17.6

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122005 110,2 4,1 3,2 1,8 2,9 1,4 1,1 1,3 1,1 13,6 2,8 7,62006 115,9 5,1 3,4 2,8 4,8 1,4 1,6 1,6 1,7 13,4 4,1 6,52007 119,2 2,8 3,1 3,2 4,8 1,8 2,3 1,9 2,4 1,8 4,0 4,32008 126,5 6,2 4,7 3,5 4,3 1,9 3,7 2,4 3,9 15,0 . .

2007 Q4 121,3 4,0 4,5 3,2 3,7 1,5 3,7 1,9 3,9 7,0 3,3 3,9 5)

2008 Q1 123,7 5,4 5,4 3,6 4,2 1,5 4,4 2,3 4,8 11,7 3,1 - Q2 127,0 7,1 6,3 3,8 4,5 1,8 4,5 2,3 4,8 18,0 4,0 2,7 5)

Q3 129,6 8,5 6,5 4,2 5,9 2,2 3,8 2,5 4,0 22,6 5,5 - Q4 125,8 3,7 0,8 2,3 2,6 2,2 2,0 2,6 2,0 7,8 . .

2008 July 130,1 9,2 7,3 4,4 5,8 2,1 4,3 2,5 4,6 24,9 - - Aug. 129,5 8,5 6,6 4,3 6,0 2,2 3,9 2,4 4,1 22,7 - - Sep. 129,2 7,9 5,5 4,1 5,8 2,2 3,3 2,5 3,4 20,3 - - Oct. 128,1 6,3 3,4 3,2 4,3 2,2 2,6 2,7 2,7 15,9 - - Nov. 125,6 3,3 0,5 2,2 2,4 2,2 2,0 2,6 1,9 6,3 - - Dec. 123,7 1,6 -1,4 1,4 1,1 2,2 1,4 2,5 1,3 1,6 - -

3. Commodity prices and gross domestic product deflators 1)

Oil prices 6) Non-energy commodity prices GDP deflators

(EUR per barrel) Import-weighted 7) Use-weighted 8) Total Total Domestic demand Exports 9) Imports 9)

(s.a. indexTotal Food Non-food Total Food Non-food 2000 = 100) Total Private Government Gross

consump- consump- fixedtion tion capital

formation

% of total 100.0 35.0 65.0 100.0 44.3 55.7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 152005 44,6 11,9 0,9 17,9 9,3 2,5 14,8 111,6 2,0 2,3 2,1 2,4 2,5 2,4 3,32006 52,9 27,5 5,8 37,6 24,6 5,9 38,0 113,8 2,0 2,4 2,2 2,1 3,0 2,7 3,92007 52,8 7,5 14,3 5,0 5,1 9,4 2,7 116,4 2,3 2,3 2,2 1,7 2,7 1,5 1,32008 65,9 2,0 18,1 -4,3 -1,5 9,6 -8,1 119,0 2,2 2,8 3,0 2,7 2,4 2,0 3,3

2007 Q4 61,0 -2,2 22,8 -10,8 -2,9 17,8 -13,6 117,2 2,3 2,8 2,9 2,4 2,6 1,4 2,72008 Q1 64,2 8,4 36,4 -1,3 7,2 31,6 -5,3 117,9 2,1 2,8 3,1 2,1 2,4 2,2 4,1 Q2 78,5 2,5 32,4 -7,5 -0,3 20,3 -10,7 118,8 2,2 3,2 3,4 3,3 2,5 2,3 4,6 Q3 77,6 6,7 16,2 2,8 0,8 4,3 -1,4 119,4 2,2 3,2 3,5 2,4 2,9 2,8 5,0 Q4 43,5 -10,2 -8,0 -11,2 -14,3 -13,0 -15,3 120,0 2,4 1,9 1,8 2,9 1,8 0,8 -0,52008 Sep. 70,0 5,2 6,4 4,6 -1,8 -5,5 0,8 - - - - - - - - Oct. 55,2 -6,4 -5,0 -7,0 -11,5 -12,6 -10,7 - - - - - - - - Nov. 43,1 -7,0 -4,4 -8,3 -10,4 -7,4 -12,5 - - - - - - - - Dec. 32,1 -17,3 -14,4 -18,7 -21,2 -18,7 -23,1 - - - - - - - - 2009 Jan. 34,3 -21,2 -10,8 -26,0 -22,3 -13,6 -28,4 - - - - - - - - Feb. 34,6 -24,2 -17,5 -27,4 -26,2 -21,0 -30,1 - - - - - - - -

Sources: Eurostat, ECB calculations based on Eurostat data (column 7 in Table 2 in Section 5.1 and columns 8-15 in Table 3 in Section 5.1), ECB calculations based onThomson Financial Datastream data (column 1 in Table 3 in Section 5.1) and ECB calculations (column 12 in Table 2 in Section 5.1 and columns 2-7 in Table 3 in Section 5.1).1) Data refer to Euro 16, with the exception of the data in columns 5, 6 and 7 of Table 3, which refer to the Euro 15.2) Input prices for residential buildings.3) Experimental data based on non-harmonised national sources (see the ECB website for further details).4) In 2000.5) The quarterly data for the second (fourth) quarter refer to semi-annual averages of the first (second) half of the year, respectively. Since some national data are only available

at annual frequency, the semi-annual estimate is partially derived from annual results; therefore, the accuracy of semi-annual data is lower than the accuracy of annual data.6) Brent Blend (for one-month forward delivery).7) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to the structure of euro area imports in the period 2004-06.8) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to euro area domestic demand (domestic production plus imports minus exports) in the period 2004-06. Experimental data

(see the ECB website for details).9) Deflators for exports and imports refer to goods and services and include cross-border trade within the euro area.


5 .1 H IKP, andra pr i ser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

4. Arbetskostnader per enhet, löner inklusive kollektiva avgifter per anställd och arbetsproduktivitet 1)

(säsongrensat)

Källor: Eurostat, ECB:s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (tabell 5.1.4 och kolumn 7 i tabell 5.1.5) och ECB:s beräkningar (kolumn 8 i tabell 5.1.5).1) Uppgifterna avser Euro 16.2) Löner inklusive kollektiva avgifter (i löpande priser) per anställd dividerat med förädlingsvärde (volymer) per anställd.3) Förädlingsvärde (volymer) per anställd.4) Arbetskostnader per timme för hela ekonomin exklusive jordbruk, offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och tjänster som inte har tagits upp någon annanstans. På grund av skillnader i

täckning kan summan av komponenterna avvika från totalsumman.5) Experimentella uppgifter (se ECB:s webbplats för närmare uppgifter).6) Under 2000.

Totalt (index:

2000 = 100)

Totalt Efter ekonomisk aktivitet

Jordbruk, jakt,skogsbruk och

fiske

Utvinning, tillverkning

och energi

Bygg-verksamhet

Handel, reparationer, hotell- och

restaurangverksamhet, transport och

kommunikation

Finansiell verksamhet,fastighets-, uthyrnings-

och företagstjänster

Offentlig förvalt-ning, utbildning,

hälso- och sjukvårdsamt andra tjänster

1 2 3 4 5 6 7 8

5. Arbetskostnader per timme 1) 4)

Totalt (säsongrensat

index: 2000 = 100)

Totalt Fördelat på komponent Fördelat på vald ekonomisk sektor Memo: indikator på avtalslöner 5)Egentlig lön Arbetsgiva-

rens kollektiva avgifter

Utvinning, tillverkning och

energi

Byggverksamhet Tjänster

% av total 6) 100,0 100,0 73,1 26,9 34,6 9,1 56,31 2 3 4 5 6 7 8

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 49

Priser, produktion, efterfrågan ocharbetsmarknad


Arbetskostnader per enhet 2)

Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd

Arbetsproduktivitet 3)

ECB Månadsrappor t

December 2005 47S


EURO AREASTATISTICS

Prices, output,demand and

labour markets


S 49ECB


4. Unit labour costs, compensation per employee and labour productivity 1)

(seasonally adjusted)

Unit labour costs 2)

Total Total By economic activity(index

2000 = 100) Agriculture, hunting, Mining, Construction Trade, repairs, hotels and Financial, real estate, Public administration,forestry and fishing manufacturing restaurants, transport and renting and business education, health

and energy communication services and other services

1 2 3 4 5 6 7 8

2004 107,7 0,8 -10,8 -1,2 3,2 -0,1 2,5 2,12005 109,0 1,2 8,7 -1,1 2,9 1,4 2,0 2,02006 110,0 0,9 3,2 -0,7 3,3 0,1 2,6 2,12007 111,8 1,6 0,8 -0,6 4,0 1,4 2,6 2,1

2007 Q3 111,9 1,6 0,8 -1,2 4,9 2,0 2,3 2,1 Q4 112,9 2,5 0,8 0,1 4,3 2,7 3,1 2,92008 Q1 113,5 2,5 0,5 1,2 2,1 2,4 3,7 2,9 Q2 115,2 3,3 -0,7 2,1 2,2 3,6 2,8 4,7 Q3 116,0 3,7 -0,9 4,9 2,0 5,1 3,2 2,9

Compensation per employee

2004 110,2 2,2 1,8 3,0 3,0 1,5 1,7 2,42005 112,3 2,0 2,4 1,8 2,0 2,1 2,4 1,92006 114,8 2,2 3,4 3,5 3,4 1,5 2,4 1,52007 117,7 2,5 2,5 2,8 3,0 2,3 2,2 2,5

2007 Q3 117,8 2,3 2,2 2,4 2,9 2,4 1,9 2,3 Q4 119,0 2,9 2,7 3,2 3,3 2,2 2,5 3,22008 Q1 120,1 3,1 3,6 3,5 4,3 2,4 2,9 2,9 Q2 121,4 3,4 3,8 2,8 5,1 2,7 2,6 4,4 Q3 121,9 3,5 3,8 3,5 5,0 4,2 3,1 2,9

Labour productivity 3)

2004 102,3 1,4 14,1 4,3 -0,2 1,6 -0,8 0,32005 103,1 0,8 -5,8 2,9 -0,9 0,7 0,3 -0,12006 104,4 1,3 0,2 4,2 0,2 1,4 -0,2 -0,62007 105,3 0,8 1,6 3,4 -0,9 0,8 -0,4 0,3

2007 Q3 105,3 0,7 1,4 3,6 -1,9 0,4 -0,5 0,2 Q4 105,4 0,4 1,9 3,1 -0,9 -0,5 -0,5 0,32008 Q1 105,8 0,5 3,0 2,2 2,2 0,0 -0,7 0,0 Q2 105,4 0,2 4,5 0,7 2,8 -0,9 -0,2 -0,3 Q3 105,2 -0,2 4,7 -1,4 3,0 -0,9 -0,1 0,0

5. Hourly labour costs 1), 4)

Total Total By component By selected economic activity Memo:

(s.a. index indicator2000 = 100) Wages and Employers’ social Mining, Construction Services of

salaries contributions manufacturing negotiatedand energy wages 5)

% of total 6) 100.0 100.0 73.1 26.9 34.6 9.1 56.3

1 2 3 4 5 6 7 82005 116,5 2,4 2,6 2,2 2,4 2,0 2,5 2,12006 119,4 2,5 2,7 2,1 3,4 1,6 2,1 2,32007 122,4 2,6 2,8 2,3 2,6 3,1 2,6 2,12008 . . . . . . . 3,2

2007 Q4 123,8 2,9 3,1 2,3 3,0 4,0 2,8 2,12008 Q1 124,8 3,5 3,7 2,9 4,2 4,1 3,0 2,8 Q2 125,9 2,8 2,8 2,8 3,0 3,9 2,5 2,9 Q3 127,1 4,0 3,9 4,2 3,9 4,7 4,0 3,4 Q4 . . . . . . . 3,5

Sources: Eurostat, ECB calculations based on Eurostat data (Table 4 in Section 5.1 and column 7 in Table 5 in Section 5.1) and ECB calculations (column 8 in Table 5 in Section 5.1).1) Data refer to Euro 16.2) Compensation (at current prices) per employee divided by value added (volumes) per person employed.3) Value added (volumes) per person employed.4) Hourly labour costs for the whole economy, excluding agriculture, public administration, education, health and services not elsewhere classified. Owing to differences in

coverage, the estimates for the components may not be consistent with the total.5) Experimental data (see the ECB website for further details).6) In 2000.


5 . 2 P ro d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.1) Uppgifterna avser Euro 16.2) Export och import omfattar varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet. Uppgifterna överensstämmer inte helt med tabellerna 7.1.2 och 7.3.1.3) Inklusive anskaffning minus avyttring av värdeföremål.4) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar.

1. BNP och utgiftskomponenter 1)


BNP

Totalt Inhemsk efterfrågan Extern balans 2)

Totalt Privatkonsumtion

Offentligkonsumtion

Fasta brutto-investeringar

Lagerför-ändringar 3)

Totalt Export 2) Import 2)

1 2 3 4 5 6 7 8 9Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat)

procent av BNP

Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 4))procentuella förändringar från kvartal till kvartal

årliga procentuella förändringar

bidrag till årliga procentuella förändringar av BNP i procentenheter

bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter

ECB Månadsrappor t

December 2005 49S


5.2 Output and demand


1. GDP and expenditure components 1)

Current prices (EUR billions, seasonally adjusted)

GDP

Total Domestic demand External balance 2)

Total Private Government Gross fixed Changes in Total Exports 2) Imports 2)

consumption consumption capital inventories 3)

formation

1 2 3 4 5 6 7 8 9

2005 8 143,8 8 022,8 4 663,1 1 664,9 1 684,2 10,7 121,0 3 113,1 2 992,12006 8 558,4 8 455,7 4 866,2 1 732,5 1 837,0 20,0 102,7 3 472,8 3 370,12007 8 995,5 8 856,9 5 056,6 1 800,6 1 969,9 30,0 138,6 3 740,2 3 601,62008 9 269,2 9 171,7 5 237,4 1 886,7 2 030,7 16,8 97,5 3 887,4 3 789,92007 Q4 2 279,4 2 248,1 1 287,3 456,2 502,2 2,4 31,3 956,2 924,92008 Q1 2 309,8 2 276,8 1 300,0 461,4 512,5 3,0 33,0 984,1 951,2 Q2 2 323,3 2 293,5 1 310,8 472,7 511,2 -1,2 29,8 991,6 961,8 Q3 2 329,6 2 314,3 1 324,0 474,8 512,1 3,4 15,4 1 000,1 984,7 Q4 2 306,4 2 287,0 1 302,7 477,7 495,0 11,6 19,4 911,6 892,2

percentage of GDP

2008 100,0 98,9 56,5 20,4 21,9 0,2 1,1 - - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 4) )

quarter-on-quarter percentage changes

2007 Q4 0,4 0,2 0,3 0,2 1,0 - - 0,7 0,12008 Q1 0,7 0,5 0,2 0,7 1,2 - - 1,9 1,4 Q2 -0,2 -0,4 -0,1 0,8 -1,1 - - -0,1 -0,3 Q3 -0,2 0,3 0,1 0,9 -0,6 - - 0,0 1,4 Q4 -1,5 -0,6 -0,9 -0,6 -2,7 - - -7,3 -5,5

annual percentage changes

2005 1,7 1,9 1,8 1,5 3,3 - - 5,0 5,72006 2,9 2,8 2,0 1,9 5,6 - - 8,4 8,32007 2,7 2,4 1,6 2,2 4,4 - - 6,0 5,32008 0,8 0,8 0,5 2,0 0,4 - - 1,6 1,62007 Q4 2,2 2,0 1,4 2,1 3,3 - - 4,2 3,92008 Q1 2,2 1,6 1,6 1,6 3,4 - - 5,7 4,5 Q2 1,5 0,9 0,8 2,2 2,0 - - 4,5 3,3 Q3 0,6 0,6 0,5 2,5 0,5 - - 2,6 2,6 Q4 -1,3 -0,2 -0,7 1,7 -3,2 - - -5,6 -3,2

contributions to quarter-on-quarter percentage changes of GDP in percentage points

2007 Q4 0,4 0,2 0,2 0,0 0,2 -0,3 0,3 - - 2008 Q1 0,7 0,5 0,1 0,1 0,3 0,0 0,2 - - Q2 -0,2 -0,3 -0,1 0,2 -0,3 -0,2 0,1 - - Q3 -0,2 0,3 0,1 0,2 -0,1 0,2 -0,6 - - Q4 -1,5 -0,6 -0,5 -0,1 -0,6 0,6 -0,8 - -

contributions to annual percentage changes of GDP in percentage points

2005 1,7 1,9 1,0 0,3 0,7 -0,2 -0,1 - - 2006 2,9 2,7 1,1 0,4 1,2 0,1 0,2 - - 2007 2,7 2,4 0,9 0,4 0,9 0,1 0,3 - - 2008 0,8 0,8 0,3 0,4 0,1 0,0 0,0 - - 2007 Q4 2,2 2,0 0,8 0,4 0,7 0,0 0,2 - - 2008 Q1 2,2 1,6 0,9 0,3 0,7 -0,4 0,6 - - Q2 1,5 0,9 0,5 0,4 0,4 -0,4 0,6 - - Q3 0,6 0,6 0,3 0,5 0,1 -0,3 0,0 - - Q4 -1,3 -0,2 -0,4 0,3 -0,7 0,5 -1,1 - -

Sources: Eurostat and ECB calculations.1) Data refer to Euro 16.2) Exports and imports cover goods and services and include cross-border intra-euro area trade. They are not fully consistent with Tables 7.1.2 and 7.3.1.3) Including acquisitions less disposals of valuables.4) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days.


5 . 2 P ro d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.1) Uppgifterna avser Euro 16.2) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar.

2. Förädlingsvärde fördelat på ekonomisk aktivitet



ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 51

Förädlingsvärde brutto (baspriser) Skatter minusprodukt-

subventioner Totalt Jordbruk,jakt,

skogsbruk och fiske

Utvinning, tillverkning och

energi

Byggnads-industri

Handel, repara-tioner, hotell-

och restau rang-verk samhet,

transport och kommunikation

Finansiell verksamhet, fastighets-,

uthyrnings- och företagstjänster

Offentligförvaltning,utbildning,hälso- och

sjukvård samt andra tjänster

1 2 3 4 5 6 7 8Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat)

procent av förädlingsvärde

årliga procentuella förändringar

bidrag till årliga procentuella förändringar av förädlingsvärde i procentenheter

Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 1))procentuella förändringar från kvartal till kvartal

bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter

ECB Månadsrappor t

December 2005 51S


EURO AREASTATISTICS


labour markets

5.2 Output and demand

S 51ECB


2. Value added by economic activity 1)

Current prices (EUR billions, seasonally adjusted)

Gross value added (basic prices) Taxes lesssubsidies on

Total Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public productshunting, manufacturing hotels and estate, renting administration,forestry and energy restaurants, and business education,

and fishing transport and activities health andactivities communication other services

1 2 3 4 5 6 7 8

2005 7 299,0 144,1 1 482,4 441,6 1 539,8 2 021,8 1 669,3 844,92006 7 643,9 141,6 1 557,8 478,9 1 603,5 2 137,7 1 724,4 914,52007 8 037,5 151,6 1 642,7 517,5 1 668,7 2 260,7 1 796,3 958,02008 8 316,5 153,9 1 663,9 547,1 1 717,9 2 366,9 1 866,8 952,72007 Q4 2 041,6 39,2 416,3 132,6 422,3 575,3 455,9 237,92008 Q1 2 068,5 39,6 423,4 136,9 427,8 582,8 458,0 241,3 Q2 2 085,5 38,9 424,5 137,0 428,2 590,0 466,9 237,8 Q3 2 090,6 38,5 419,0 137,8 432,0 595,7 467,7 239,0 Q4 2 071,8 36,9 397,0 135,3 430,0 598,4 474,3 234,6

percentage of value added

2008 100,0 1,9 20,0 6,6 20,7 28,5 22,4 - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 2) )

quarter-on-quarter percentage changes

2007 Q4 0,5 1,3 0,6 0,9 0,3 0,7 0,4 -0,72008 Q1 0,6 1,9 0,3 2,6 0,6 0,7 0,1 1,6 Q2 -0,1 0,0 -0,7 -1,8 -0,5 0,5 0,4 -1,2 Q3 -0,3 -0,4 -1,4 -1,3 -0,2 0,1 0,5 0,1 Q4 -1,5 0,0 -5,4 -1,8 -1,4 -0,4 0,5 -1,5

annual percentage changes

2005 1,7 -6,4 1,8 1,8 1,4 2,8 1,4 1,82006 2,9 -1,8 3,9 2,8 3,1 3,7 1,3 3,32007 2,9 0,4 3,7 3,0 2,7 3,7 1,7 0,72008 0,9 2,1 -0,8 0,7 0,5 2,1 1,4 0,02007 Q4 2,5 0,4 3,4 1,4 1,8 3,4 1,8 -0,72008 Q1 2,4 1,6 2,8 2,8 2,4 2,9 1,3 0,5 Q2 1,6 2,4 1,2 1,6 0,9 2,6 1,3 0,4 Q3 0,7 2,8 -1,2 0,4 0,2 1,9 1,5 -0,2 Q4 -1,3 1,5 -7,1 -2,3 -1,5 0,9 1,6 -1,0

contributions to quarter-on-quarter percentage changes of value added in percentage points

2007 Q4 0,5 0,0 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 - 2008 Q1 0,6 0,0 0,1 0,2 0,1 0,2 0,0 - Q2 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 0,1 0,1 - Q3 -0,3 0,0 -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,1 - Q4 -1,5 0,0 -1,1 -0,1 -0,3 -0,1 0,1 -

contributions to annual percentage changes of value added in percentage points

2005 1,7 -0,1 0,4 0,1 0,3 0,8 0,3 - 2006 2,9 0,0 0,8 0,2 0,7 1,0 0,3 - 2007 2,9 0,0 0,8 0,2 0,6 1,0 0,4 - 2008 0,9 0,0 -0,2 0,0 0,1 0,6 0,3 - 2007 Q4 2,5 0,0 0,7 0,1 0,4 1,0 0,4 - 2008 Q1 2,4 0,0 0,6 0,2 0,5 0,8 0,3 - Q2 1,6 0,0 0,3 0,1 0,2 0,7 0,3 - Q3 0,7 0,0 -0,3 0,0 0,0 0,5 0,3 - Q4 -1,3 0,0 -1,5 -0,1 -0,3 0,2 0,4 -

Sources: Eurostat and ECB calculations.1) Data refer to Euro 16.2) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days.


3. Industriproduktion 1)

5 . 2 P ro d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

Källor: Eurostat utom kolumnerna 12 och 13 i tabell 5.2.4 (ECB:s beräkningar på grundval av uppgifter från de europeiska biltillverkarnas organisation ACEA).1) Uppgifterna avser Euro 16.2) Under 2000.3) Inklusive tillverkningsindustrier som huvudsakligen arbetar mot order och utgjorde 59,7 % av hela tillverkningsindustrin 2000.4) Års- och kvartalsuppgifter är genomsnitt av månadsuppgifterna för den berörda perioden.

Totalt Industri exklusive byggverksamhet Byggverk-samhetTotalt

(säsong-rensat index:

2000 = 100)

Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi EnergiTillverk-

nings- industri

Totalt Halv-fabrikat

Kapital-varor

Konsumtionsvaror

Totalt Varaktiga Icke-varaktiga

% av total 2) 100,0 82,8 82,8 74,8 73,6 29,9 22,2 21,6 3,6 18,0 9,1 17,21 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

4. Industrins orderingång och omsättning, detaljhandel och nyregistrering av personbilar 1)

Industrins orderingång Industrins omsättning Detaljhandel (säsongrensat) Nyregistrering av personbilar

Tillverkningsindustri 3)

(löpande priser)Tillverkningsindustri

(löpande priser)Löpande

priserFasta priser

Totalt(säsong-

rensat index: 2000 = 100)

Totalt Totalt(säsong-


Totalt Totalt Totalt(säsong-


Totalt Livs-medel,

drycker och tobak

Icke-livsmedel Totalt (säsong-rensat),

tusen-tal 4))

Totalt

Textil,kläder och

skodon

Hem-utrustning

% av total 2) 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 43,7 56,3 10,6 14,8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13


procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat)

procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat)

ECB Månadsrappor t

December 2005 53S


5.2 Output and demand(annual percentage changes, unless otherwise indicated)


3. Industrial production 1)

Total Industry excluding construction Construction

Total Total Industry excluding construction and energy Energy(s.a. index

2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goodsfacturing goods goods

Total Durable Non-durable

% of total 2) 100.0 82.8 82.8 74.8 73.6 29.9 22.2 21.6 3.6 18.0 9.1 17.2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 4,0 108,3 4,0 4,4 4,4 4,9 5,9 2,6 4,5 2,2 0,7 3,92007 3,5 112,0 3,4 4,1 3,8 3,9 6,1 2,3 1,2 2,5 -0,6 3,22008 -1,8 110,1 -1,6 -1,9 -2,1 -3,2 -0,1 -2,0 -5,3 -1,4 0,7 -2,8

2008 Q1 2,4 114,0 2,6 1,9 1,8 1,6 5,1 0,1 -1,5 0,7 4,4 1,3 Q2 0,7 112,2 1,2 1,3 1,0 0,5 4,0 -1,1 -2,6 -0,9 1,6 -2,2 Q3 -1,7 110,0 -1,4 -1,6 -1,9 -1,9 0,0 -2,6 -5,9 -2,2 0,2 -3,4 Q4 -8,5 104,4 -8,6 -9,0 -9,2 -13,0 -8,6 -4,3 -11,0 -3,2 -3,2 -6,5

2008 July -1,4 110,4 -1,1 -1,2 -1,2 -1,7 0,0 -1,1 -5,3 -0,8 0,0 -3,4 Aug. -1,0 110,8 -0,5 -0,8 -1,4 0,1 0,8 -4,1 -6,0 -3,2 0,6 -3,0 Sep. -2,6 108,7 -2,4 -2,5 -3,0 -3,8 -0,7 -2,8 -6,5 -2,8 0,2 -3,7 Oct. -5,3 106,8 -5,5 -5,7 -5,9 -7,8 -5,3 -3,6 -8,6 -2,7 -1,5 -3,8 Nov. -8,1 104,5 -8,4 -8,7 -9,2 -12,0 -8,8 -4,7 -10,5 -3,0 -4,7 -5,3 Dec. -12,3 101,8 -12,0 -13,2 -13,1 -20,4 -11,8 -4,6 -14,5 -3,9 -3,3 -10,9

month-on-month percentage changes (s.a.)

2008 July -0,5 - -0,6 -0,6 -0,7 -0,9 -0,7 -0,1 -1,2 -0,2 0,8 -0,3 Aug. 0,3 - 0,4 0,3 0,4 0,6 0,9 -0,6 0,5 -0,4 1,3 -0,3 Sep. -1,8 - -1,9 -2,1 -2,3 -3,3 -1,9 -0,7 -2,4 -0,8 -0,6 -0,9 Oct. -1,5 - -1,7 -1,8 -1,8 -2,8 -2,4 -0,2 -1,9 0,1 -0,5 -0,1 Nov. -2,4 - -2,2 -2,4 -2,6 -3,6 -2,5 -0,8 -2,8 -0,2 -2,4 -1,8 Dec. -2,9 - -2,6 -3,1 -3,1 -5,7 -2,5 -0,7 -2,9 -0,9 1,0 -2,5

4. Industrial new orders and turnover, retail sales and new passenger car registrations 1)

Industrial new orders Industrial turnover Retail sales New passenger car

registrations Manufacturing 3) Manufacturing Current prices Constant prices (current prices) (current prices)

Total Total Total Total Total Total Total Food, Non-food Total (s.a., Total(s.a. index (s.a. index (s.a. index beverages, thousands) 4)

2000 = 100) 2000 = 100) 2000 = 100) tobacco Textiles, Householdclothing, equipmentfootwear

% of total 2) 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 43.7 56.3 10.6 14.8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 132006 119,8 9,4 119,6 7,8 2,9 108,5 1,5 0,3 2,5 2,7 4,4 978 3,32007 129,6 8,4 127,0 6,3 2,4 109,5 0,8 -0,3 1,6 3,1 1,4 970 -0,92008 121,7 -4,9 128,7 1,7 1,7 108,0 -1,3 -2,0 -0,9 -1,6 -1,9 892 -8,0

2008 Q1 131,6 3,8 132,6 4,4 3,2 109,0 -0,1 -1,5 0,8 0,2 -0,4 949 -1,3 Q2 127,5 0,1 132,5 6,3 2,0 108,0 -1,5 -2,4 -0,8 -2,3 -1,4 909 -4,8 Q3 121,9 -1,3 130,6 3,9 2,3 108,0 -1,4 -2,0 -0,8 -0,9 -2,6 893 -8,8 Q4 105,7 -21,6 119,2 -7,4 -0,4 106,9 -2,2 -2,2 -2,3 -2,9 -3,0 818 -18,5

2008 Aug. 123,1 -6,5 131,9 -2,4 2,1 107,9 -1,7 -2,1 -1,4 -2,8 -3,1 924 -5,8 Sep. 117,1 -1,5 128,2 6,7 2,5 108,2 -1,0 -1,8 -0,2 -0,3 -2,4 867 -11,4 Oct. 111,6 -15,1 124,8 -2,8 0,6 107,2 -2,0 -2,2 -1,9 -2,3 -3,2 838 -14,4 Nov. 105,6 -27,3 120,3 -11,8 -0,6 107,0 -2,6 -2,2 -2,8 -2,6 -3,6 808 -18,2 Dec. 100,0 -22,4 112,6 -7,7 -1,1 106,7 -2,1 -2,0 -2,1 -3,5 -2,3 807 -23,22009 Jan. . . . . . . . . . . . 775 -20,5

month-on-month percentage changes (s.a.)

2008 Aug. - -1,8 - 0,2 0,1 - 0,0 0,4 -0,1 -1,8 -0,2 - 4,2 Sep. - -4,8 - -2,8 0,3 - 0,2 0,3 0,2 2,6 -0,7 - -6,1 Oct. - -4,7 - -2,7 -1,0 - -0,9 -0,7 -1,1 -3,1 -0,6 - -3,3 Nov. - -5,4 - -3,6 -0,3 - -0,2 -0,1 -0,3 -0,6 -1,0 - -3,6 Dec. - -5,3 - -6,4 -0,5 - -0,3 -0,3 -0,4 -0,6 0,6 - -0,22009 Jan. - . - . . - . . . . . - -3,9

Sources: Eurostat, except columns 12 and 13 in Table 4 in Section 5.2 (ECB calculations based on data from the ACEA, European Automobile Manufacturers’ Association).1) Data refer to Euro 16.2) In 2000.3) Includes manufacturing industries working mainly on the basis of orders, representing 59.7% of total manufacturing in 2000.4) Annual and quarterly figures are averages of monthly figures in the period concerned.


5 . 2 P ro d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (nettotal, 1) om inget annat anges, säsongrensat)

5. Företags- och hushållsenkäter

Källa:Europeiskakommissionen(GDEkonomiochfinans).1) Skillnad i procent mellan respondenter som lämnade positiva respektive negativa svar.2) Indikatornförekonomisktstämningslägebeståravkonfidensindikatorernaförindustrin,tjänstesektorn,hushållen,byggsektornochdetaljhandeln.Industrinskonfidensindikatorsvararför

40%,tjänstesektornskonfidensindikatorför30%,hushållenskonfidensindikatorför20%ochdetvåandraindikatorernaför5%vardera.Omindikatornfördetekonomiskastämningslägetligger över (under) 100 betyder det att det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) genomsnittet beräknat för perioden 1990–2008.

3) Uppgifter om kapacitetsutnyttjande insamlas i januari, april, juli och oktober varje år. Kvartalsuppgifter är genomsnitt av två på varandra följande enkäter. Årsuppgifter är härledda från kvartalsgenomsnitt.

4) Konfidensindikatorernaberäknassomenklagenomsnittavdevisadekomponenterna.Bedömningenavlager(kolumnerna4och17)ocharbetslöshet(kolumn10)användsmedomvändateckenförberäkningavkonfidensindikatorer.

Indikator för ekonomiskt stämnings-

läge 2)

(långsiktigt genomsnitt

= 100)

Tillverkningsindustri Hushållens konfidensindikator

Industrins konfidensindikator Kapacitet s-utnyttjande 4)

(procent)

Totalt 4) Finansiell situation

de närmaste 12 mån.

Ekonomisk situation

de närmaste12 mån.

Arbets- löshet

de närmaste 12 mån.

Sparandede när-

maste 12 mån.

Totalt 4) Orderstock Färdig- varulager

Produk-tionsför-

väntningar1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Byggsektorns konfidensindikator Detaljhandelns konfidensindikator Tjänstesektorns konfidensindikator

Totalt 3) Orderstock Sysselsätt-ningsför-

väntningar

Totalt 3) Nuvarande affärs-

situation

Lager-volym

Förväntad affärs-

situation

Totalt 3) Företags-klimat

Efterfrågande senaste

månaderna

Efterfrågande närmaste

månaderna

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22



ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 53

ECB Månadsrappor t

December 2005 55S


EURO AREASTATISTICS


labour markets

5.2 Output and demand(percentage balances, 1) unless otherwise indicated; seasonally adjusted)

S 53ECB


5. Business and Consumer Surveys

Economic Manufacturing industry Consumer confidence indicatorsentiment

indicator 2) Industrial confidence indicator Capacity Total 4) Financial Economic Unemployment Savings(long-term utilisation 3) situation situation situation over next

average Total 4) Order Stocks of Production (percentages) over next over next over next 12 months= 100) books finished expectations 12 months 12 months 12 months

products

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 112005 98,2 -7 -16 11 6 81,1 -14 -4 -15 28 -92006 106,8 2 0 6 13 83,1 -9 -3 -9 15 -92007 108,9 4 5 5 13 84,1 -5 -2 -4 4 -82008 91,1 -9 -15 11 -2 81,9 -18 -10 -25 23 -14

2007 Q4 105,0 2 1 7 12 83,9 -8 -4 -10 7 -102008 Q1 101,4 1 -1 7 10 83,8 -12 -7 -17 11 -12 Q2 97,5 -3 -6 9 7 83,3 -15 -10 -22 13 -14 Q3 89,9 -10 -15 12 -2 82,2 -19 -12 -28 22 -15 Q4 75,8 -25 -36 18 -22 78,3 -26 -11 -34 44 -152008 Sep. 88,9 -12 -20 13 -4 - -19 -11 -26 24 -15 Oct. 81,6 -18 -26 15 -13 81,5 -24 -12 -33 34 -15 Nov. 76,8 -25 -36 17 -22 - -25 -11 -32 43 -15 Dec. 68,9 -33 -47 22 -30 - -30 -11 -39 55 -142009 Jan. 67,2 -33 -49 20 -31 75,0 -31 -11 -38 58 -15 Feb. 65,4 -36 -57 20 -32 - -33 -12 -41 62 -15

Construction confidence indicator Retail trade confidence indicator Services confidence indicator

Total 4) Order Employment Total 4) Present Volume of Expected Total 4) Business Demand in Demand inbooks expectations business stocks business climate recent the months

situation situation months ahead

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 222005 -7 -12 -2 -7 -12 13 4 11 5 10 182006 1 -4 6 1 3 14 13 18 13 18 242007 0 -8 7 1 4 15 12 19 16 19 232008 -14 -20 -7 -7 -6 16 1 2 -5 4 7

2007 Q4 -3 -10 5 0 5 16 13 15 11 14 202008 Q1 -7 -13 -1 0 3 16 12 10 4 12 15 Q2 -10 -17 -3 -3 -1 16 7 8 3 9 13 Q3 -14 -21 -7 -9 -9 17 -1 1 -7 3 6 Q4 -23 -31 -16 -15 -16 17 -13 -12 -20 -9 -6

2008 Sep. -15 -21 -9 -8 -11 14 1 0 -7 2 6 Oct. -20 -26 -13 -13 -14 17 -9 -7 -13 -4 -3 Nov. -23 -31 -15 -13 -11 15 -12 -12 -21 -8 -7 Dec. -27 -35 -19 -20 -23 19 -18 -17 -27 -15 -102009 Jan. -30 -35 -26 -20 -21 20 -18 -22 -32 -19 -15 Feb. -32 -37 -26 -19 -21 17 -20 -23 -33 -19 -18

Source: European Commission (Economic and Financial Affairs DG).1) Difference between the percentages of respondents giving positive and negative replies.2) The economic sentiment indicator is composed of the industrial, services, consumer, construction and retail trade confidence indicators; the industrial confidence indicator has

a weight of 40%, the services confidence indicator a weight of 30%, the consumer confidence indicator a weight of 20% and the two other indicators a weight of 5% each.Values of the economic sentiment indicator above (below) 100 indicate above-average (below-average) economic sentiment, calculated for the period 1990 to 2008.

3) Data are collected in January, April, July and October each year. The quarterly figures shown are averages of two successive surveys. Annual data are derived from quarterly averages.

4) The confidence indicators are calculated as simple averages of the components shown; the assessments of stocks (columns 4 and 17) and unemployment (column 10) are used with inverted signs for the calculation of confidence indicators.


1. Sysselsättning

5 . 3 A r b e t sma r k n a d 1 )

(årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet

Miljoner (säsong-

rensat)

Anställda Egenföretagare Jordbruk,jakt,

skogsbrukoch fiske

Utvinning, tillverkning

och energi

Byggverk-samhet

Handel,reparationer,

hotell- ochrestaurangverk-

samhet,transport och

kommunikation

Finansiellverksamhet,fastighets-, uthyrnings-

och företags-tjänster

Offentligförvaltning,utbildning,hälso- och

sjukvård samt andra

tjänster

% av total 2) 100,0 100,0 85,0 15,0 3,9 17,2 7,7 25,5 15,7 29,91 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2. Arbetslöshet(säsongrensat)

Totalt Efter ålder 3) Efter kön 4)

Miljoner % avarbetskraften

Vuxna Ungdomar Män Kvinnor





% av total 2) 100,0 78,2 21,8 49,2 50,81 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Källor: Eurostat.1) Uppgifterna avser Euro 16. Sysselsättningsuppgifter avser personer och grundas på ENS 95. Arbetslöshetsuppgifter avser personer och följer ILO:s rekommendationer.2) Under 2007.3) Vuxna = 25 år och över; ungdomar = under 25 år; uttryckt i procent av arbetskraften för den relevanta åldersgruppen.4) Uttryckt i procent av arbetskraften för det relevanta könet.


förändringar från kvartal till kvartal (säsongrensat)

ECB Månadsrappor t

December 2005 57S


5.3 Labour markets 1) (annual percentage changes, unless otherwise indicated)


1. Employment

Whole economy By employment status By economic activity

Millions (s.a.) Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Publicemployed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration,

forestry and energy restaurants, and business education, healthand fishing transport and services and other services

communication

% of total 2) 100,0 100,0 85,0 15,0 3,9 17,2 7,7 25,5 15,7 29,9

1 2 3 4 5 6 7 8 9 102004 140,507 0,8 0,7 1,6 -2,0 -1,4 1,3 1,2 2,4 1,22005 141,863 1,0 1,1 0,5 -0,7 -1,1 2,7 0,7 2,5 1,52006 144,187 1,6 1,8 0,8 -1,9 -0,3 2,7 1,7 3,9 1,92007 146,811 1,8 2,0 0,9 -1,2 0,3 3,9 1,8 4,1 1,4

2007 Q3 147,216 1,9 2,0 1,5 -1,4 0,2 3,6 2,3 3,9 1,5 Q4 147,666 1,8 2,0 0,6 -1,7 0,2 2,5 2,3 4,0 1,52008 Q1 148,185 1,7 1,8 0,7 -1,3 0,6 0,9 2,5 3,7 1,2 Q2 148,436 1,3 1,5 0,1 -2,1 0,4 -1,1 1,9 2,9 1,6 Q3 148,379 0,8 1,1 -0,7 -2,0 0,2 -2,6 1,2 2,1 1,6

quarter-on-quarter percentage changes (s.a.)

2007 Q3 0,663 0,5 0,4 0,5 -1,0 0,0 -0,1 0,8 0,8 0,5 Q4 0,450 0,3 0,5 -0,8 -0,4 0,1 0,0 0,1 0,8 0,52008 Q1 0,519 0,4 0,3 0,4 0,5 0,3 0,0 0,5 0,8 0,1 Q2 0,250 0,2 0,2 -0,2 -1,2 0,1 -1,2 0,3 0,4 0,5 Q3 -0,057 0,0 0,0 -0,5 -0,8 -0,3 -1,5 0,1 0,0 0,5

2. Unemployment(seasonally adjusted)

Total By age 3) By gender 4)

Millions % of labour Adult Youth Male Female

forceMillions % of labour Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour

force force force force

% of total 2) 100,0 78,2 21,8 49,2 50,8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 102005 13,691 9,0 10,660 7,9 3,031 17,4 6,909 8,1 6,783 10,02006 12,882 8,3 10,073 7,3 2,809 16,3 6,392 7,5 6,490 9,42007 11,659 7,5 9,122 6,6 2,538 14,9 5,736 6,7 5,924 8,52008 11,883 7,5 9,255 6,6 2,627 15,4 6,002 6,9 5,881 8,3

2007 Q4 11,429 7,3 8,920 6,4 2,509 14,7 5,636 6,5 5,793 8,32008 Q1 11,395 7,3 8,895 6,4 2,499 14,6 5,612 6,5 5,783 8,2 Q2 11,678 7,4 9,094 6,5 2,584 15,1 5,823 6,7 5,855 8,3 Q3 11,919 7,6 9,289 6,6 2,631 15,5 6,060 7,0 5,860 8,3 Q4 12,540 7,9 9,744 6,9 2,795 16,3 6,513 7,5 6,027 8,52008 Aug. 11,892 7,5 9,275 6,6 2,617 15,4 6,042 7,0 5,850 8,2 Sep. 12,068 7,6 9,393 6,7 2,675 15,7 6,175 7,1 5,893 8,3 Oct. 12,305 7,8 9,562 6,8 2,742 16,1 6,338 7,3 5,967 8,4 Nov. 12,534 7,9 9,740 6,9 2,794 16,3 6,511 7,5 6,023 8,4 Dec. 12,780 8,1 9,931 7,0 2,850 16,6 6,689 7,7 6,091 8,52009 Jan. 13,036 8,2 10,130 7,2 2,906 16,9 6,879 7,9 6,157 8,6

Source: Eurostat.1) Data refer to Euro 16. Data for employment refer to persons and are based on the ESA 95. Data for unemployment refer to persons and follow ILO recommendations.2) In 2007.3) Adult: 25 years of age and over; youth: below 25 years of age; rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant age group.4) Rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant gender.


6 . 1 I n kom s t e r , u t g i f t e r o c h u n d e r s ko t t / ö ve r s ko t t 1 )

(procent av BNP)

1. Euroområdet – inkomster

O F F EN T L I G A S E K TORN S F I N AN S E R

Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo:skatte-

börda 2)Direktaskatter

Indirektaskatter

Socialaavgifter

Försälj-ning

Kapital-skatterHushåll Företag Till EU-

insti tutionerArbets-

givareAn-

ställda1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2. Euroområdet – utgifter Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Memo:

primärautgifter 3)Totalt Löner och

kollektivaavgifter

Insats-förbruk-

ning

Ränta Löpandetransfe-reringar

Investe-ringar

Kapital-transfe-reringar

Socialautbetal-

ningar

Subven-tioner

Betalt avEU-insti-

tutionerBetalt av EU-

institutioner

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

3. Euroområdet – underskott/överskott, primärt underskott/överskott och offentlig konsumtionUnderskott (-)/överskott (+) Primärt

under-skott (-)/

överskott (+)

Offentlig konsumtion 4)

Totalt Staten Del-stater

Kom-muner

Socialför-säkring

Totalt Kollektivkonsum-

tion

Indivi-duell

konsum-tion

Löner och

kollek-tiva

avgifter

Insats-för-

bruk-ning

Transfere-ringar in

natura via marknads-

producenter

Kapital-förslitning

Försälj-ning

(minus)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

4. Euroländerna – underskott (-)/överskott (+) 5)

Källor: ECB för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas underskott/överskott.1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner som omfattar EU:s budget är inkluderade och konsoliderade.

Transaktioner mellan medlemsstaterna är inte konsoliderade.2) Skattetrycket omfattar skatter och sociala avgifter.3) Omfattar totala utgifter exklusive ränteutgifter.4) Motsvarar den offentliga sektorns konsumtionsutgifter (P.3) enligt ENS 95.5) Inkluderar intäkter från UMTS-licenser och betalningar som grundar sig på svappavtal och FRA-kontrakt..

6

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 55

BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

ECB Månadsrappor t

December 2005 59S


6GOVERNMENT FINANCE

6.1 Revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP)

S 55ECB


1. Euro area _ revenue

Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal

Direct Indirect Social Sales Capital burden 2)

taxes Households Corporations taxes Received by EU contributions Employers Employees taxesinstitutions

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 141999 47,0 46,7 12,5 9,3 2,9 14,1 0,6 16,1 8,3 4,9 2,3 0,3 0,3 43,02000 46,5 46,2 12,7 9,4 3,0 13,9 0,6 15,8 8,2 4,8 2,2 0,3 0,3 42,62001 45,7 45,5 12,3 9,2 2,7 13,6 0,5 15,6 8,1 4,7 2,2 0,2 0,3 41,72002 45,2 44,9 11,8 9,1 2,5 13,5 0,4 15,6 8,2 4,6 2,1 0,3 0,3 41,22003 45,0 44,4 11,4 8,8 2,3 13,5 0,4 15,8 8,2 4,6 2,1 0,6 0,5 41,22004 44,6 44,1 11,3 8,5 2,5 13,5 0,3 15,6 8,1 4,5 2,1 0,5 0,4 40,82005 44,9 44,4 11,6 8,6 2,7 13,7 0,3 15,4 8,1 4,5 2,2 0,5 0,3 41,02006 45,5 45,1 12,1 8,8 3,0 13,9 0,3 15,3 8,1 4,5 2,1 0,3 0,3 41,62007 45,6 45,3 12,5 9,0 3,2 13,8 0,3 15,2 8,0 4,4 2,1 0,3 0,3 41,8

2. Euro area _ expenditure

Total Current expenditure Capital expenditure Memo: primary

Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital expenditure 3)

of consumption transfers Social Subsidies transfers Paid by EUemployees payments Paid by EU institutions

institutions1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

1999 48,4 44,5 10,6 4,8 4,1 25,1 22,1 2,1 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44,32000 46,5 43,8 10,4 4,8 3,9 24,7 21,7 2,0 0,5 2,8 2,5 1,3 0,0 42,62001 47,6 43,7 10,3 4,8 3,8 24,8 21,7 1,9 0,5 3,9 2,5 1,4 0,0 43,82002 47,8 44,0 10,4 4,9 3,5 25,1 22,2 1,9 0,5 3,8 2,4 1,4 0,0 44,22003 48,1 44,2 10,5 4,9 3,3 25,4 22,6 1,9 0,5 4,0 2,5 1,4 0,1 44,82004 47,5 43,6 10,4 5,0 3,1 25,1 22,4 1,8 0,5 3,9 2,5 1,5 0,1 44,42005 47,4 43,5 10,4 5,0 3,0 25,1 22,3 1,7 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44,42006 46,8 42,9 10,2 5,0 2,9 24,8 22,1 1,7 0,5 3,8 2,5 1,4 0,0 43,82007 46,2 42,4 10,0 5,0 3,0 24,4 21,7 1,6 0,4 3,9 2,5 1,3 0,0 43,3

3. Euro area _ deficit/surplus, primary deficit/surplus and government consumption

Deficit (-)/surplus (+) Primary Government consumption 4)

deficit (-)/Total Central State Local Social surplus (+) Total Collective Individual

gov. gov. gov. security Compensation Intermediate Transfers Consumption Sales consumption consumptionfunds of employees consumption in kind of fixed (minus)

via market capitalproducers

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 141999 -1,4 -1,7 -0,1 0,1 0,4 2,6 19,9 10,6 4,8 4,9 1,8 2,3 8,3 11,62000 0,0 -0,4 -0,1 0,1 0,5 3,9 19,7 10,4 4,8 4,9 1,8 2,2 8,2 11,62001 -1,9 -1,7 -0,4 -0,1 0,3 2,0 19,8 10,3 4,8 5,0 1,8 2,2 8,1 11,72002 -2,6 -2,1 -0,5 -0,2 0,2 0,9 20,2 10,4 4,9 5,1 1,8 2,1 8,2 12,02003 -3,1 -2,4 -0,5 -0,2 0,0 0,2 20,5 10,5 4,9 5,2 1,8 2,1 8,3 12,22004 -3,0 -2,5 -0,4 -0,3 0,2 0,2 20,4 10,4 5,0 5,1 1,9 2,1 8,3 12,12005 -2,6 -2,2 -0,3 -0,2 0,2 0,4 20,4 10,4 5,0 5,2 1,9 2,2 8,1 12,32006 -1,3 -1,4 -0,1 -0,2 0,4 1,6 20,3 10,2 5,0 5,2 1,9 2,1 8,0 12,32007 -0,6 -1,2 0,0 0,0 0,5 2,3 20,1 10,0 5,0 5,2 1,9 2,1 7,9 12,2

4. Euro area countries _ deficit (-)/surplus (+) 5)

BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

2004 -0,2 -3,8 1,4 -7,5 -0,3 -3,6 -3,5 -4,1 -1,2 -4,7 -1,7 -4,4 -3,4 -2,2 -2,3 2,42005 -2,6 -3,3 1,7 -5,1 1,0 -2,9 -4,3 -2,4 -0,1 -2,8 -0,3 -1,5 -6,1 -1,4 -2,8 2,92006 0,3 -1,5 3,0 -2,8 2,0 -2,4 -3,4 -1,2 1,3 -2,3 0,6 -1,5 -3,9 -1,2 -3,5 4,12007 -0,3 -0,2 0,2 -3,5 2,2 -2,7 -1,6 3,5 3,2 -1,8 0,3 -0,4 -2,6 0,5 -1,9 5,3

Sources: ECB for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries’ deficit/surplus.1) The data refer to the Euro 15. Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions involving the EU budget are included and consolidated.

Transactions among Member States’ governments are not consolidated.2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions.3) Comprises total expenditure minus interest expenditure.4) Corresponds to final consumption expenditure (P.3) of general government in the ESA 95.5) Includes proceeds from the sale of UMTS licences and settlements under swaps and forward rate agreements.

6


6 . 2 S k u l d 1 )

(procent av BNP)

Källor: ECB för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas skuld.1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15. Den offentliga sektorns bruttoskuld i nominellt värde och konsoliderat med delsektorerna. Innehav av stater utanför euroområdet har inte

konsoliderats. Uppgifterna är delvis uppskattningar.2) Innehavare som är hemmahörande i det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten.3) Innefattar hemmahörande i andra euroländer än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten.4) Omfattar inte skuldinstrument som innehas av den offentliga sektorn i det land vars offentliga sektor har emitterat skulden.5) Före 1999 omfattar detta skuldinstrument i ecu, i inhemsk valuta och i övriga euroländers valutor.

Totalt Finansiella instrument Innehavare

Sedlar, mynt och

inlåning

Lån Kortfristigavärdepapper

Långfristigavärdepapper

Inhemska långivare 2) Andralångivare 3)

Totalt MFI Andrafinansiella

företag

Andrasektorer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1. Euroområdet – offentliga sektorns skuld fördelat på finansiellt instrument och innehavarens sektor

Totalt Emitterade av 4) Ursprunglig löptid Återstående löptid Valutor

Staten Del-stater

Kommu-ner

Social-försäk-

ring

Upp till1 år

Över1 år

Upp till1 år

Över1 år ochupp till

5 år

Över 5 år Euro ellerdeltagande

valutor 5)

AndravalutorRörlig

ränta

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2. Euroområdet – fördelat på emittent, löptid och valuta


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

3. Euroområdets länder


ECB Månadsrappor t

December 2005 61S


6.2 Debt 1) (as a percentage of GDP)


1. Euro area _ by financial instrument and sector of the holder

Total Financial instruments Holders

Currency Loans Short-term Long-term Domestic creditors 2) Otherand securities securities creditors 3)

deposits Total MFIs Other Otherfinancial sectors

corporations

1 2 3 4 5 6 7 8 9 101998 72,9 2,8 15,2 5,3 49,6 52,5 26,5 14,5 11,4 20,41999 72,0 2,9 14,4 4,3 50,5 48,8 25,4 13,8 9,7 23,22000 69,3 2,7 13,1 3,7 49,7 44,2 22,0 12,4 9,7 25,12001 68,2 2,8 12,4 4,0 49,1 42,0 20,6 11,1 10,3 26,22002 68,1 2,7 11,8 4,5 49,0 40,1 19,4 10,7 10,1 27,92003 69,2 2,1 12,4 5,0 49,7 39,4 19,5 11,2 8,7 29,82004 69,6 2,2 12,0 5,0 50,5 37,5 18,4 10,8 8,2 32,12005 70,2 2,4 11,8 4,7 51,3 35,4 17,2 11,2 7,0 34,82006 68,5 2,5 11,4 4,1 50,4 33,8 17,6 9,4 6,8 34,72007 66,3 2,2 10,8 4,3 49,0 32,6 17,0 8,7 6,9 33,7

2. Euro area _ by issuer, maturity and currency denomination

Total Issued by 4) Original maturity Residual maturity Currencies

Central State Local Social Up to Over Up to Over 1 year Over Euro or Othergov. gov. gov. security 1 year 1 year Variable 1 year and up to 5 5 years participating currencies

funds interest rate years currencies 5)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 131998 72,9 61,2 6,1 5,2 0,3 8,2 64,7 8,0 15,5 26,3 31,0 71,1 1,81999 72,0 60,5 6,0 5,1 0,4 7,3 64,7 7,0 13,6 27,8 30,7 70,0 2,02000 69,3 58,1 5,9 4,9 0,4 6,5 62,8 6,3 13,4 27,8 28,1 67,5 1,82001 68,2 57,1 6,1 4,7 0,4 7,0 61,2 5,3 13,7 26,6 27,9 66,7 1,52002 68,1 56,7 6,3 4,7 0,4 7,6 60,4 5,2 15,5 25,3 27,2 66,8 1,32003 69,2 57,0 6,5 5,0 0,6 7,8 61,4 5,1 14,9 26,0 28,3 68,3 0,92004 69,6 57,4 6,6 5,1 0,4 7,8 61,7 4,8 14,9 26,2 28,5 68,7 0,92005 70,2 57,7 6,7 5,2 0,5 7,9 62,3 4,7 14,9 25,6 29,7 69,2 1,02006 68,5 56,0 6,5 5,4 0,5 7,5 61,0 4,5 14,5 24,1 29,9 67,8 0,72007 66,3 54,2 6,3 5,3 0,6 7,5 58,8 4,2 14,2 22,6 29,5 65,8 0,5

3. Euro area countries


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 162004 94,3 65,6 29,4 98,6 46,2 64,9 103,8 70,2 6,3 72,1 52,4 64,8 58,3 27,2 41,4 44,12005 92,1 67,8 27,3 98,8 43,0 66,4 105,9 69,1 6,1 69,9 51,8 63,7 63,6 27,0 34,2 41,32006 87,8 67,6 24,7 95,9 39,6 63,6 106,9 64,6 6,6 63,8 47,4 62,0 64,7 26,7 30,4 39,22007 83,9 65,1 24,8 94,8 36,2 63,9 104,1 59,5 7,0 62,2 45,7 59,5 63,6 23,4 29,4 35,1

Sources: ECB for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries’ debt.1) The data refer to the Euro 15. Gross general government debt at nominal value and consolidated between sub-sectors of government. Holdings by non-resident governments are

not consolidated. Data are partially estimated.2) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 3) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 4) Excludes debt held by general government in the country whose government has issued it.5) Before 1999, this comprises debt in ECU, in domestic currency and in the currencies of other Member States which have adopted the euro.


6 . 3 S k u l d f ö r ä n d r i n g 1 )

(procent av BNP)

Källa: ECB.1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15 och är delvis uppskattade. Årlig förändring i nominell konsoliderad bruttoskuld är uttryckt som procentuell andel av BNP,

dvs. [skuld(t) - skuld(t-1)] / BNP(t).2) Lånebehovetärperdefinitionlikamedskuldtransaktionerna.3) Omfattar, förutom effekterna av växelkursrörelser, effekter som följer av mätning till nominellt värde (t.ex. överkurs eller underkurs på de emitterade värdepapperen).4) Omfattarisynnerheteffekteravomklassificeringaravenheterochvissaformeravskuldövertaganden.5) Skillnaden mellan de förändringar i den aggregerade skulden som beror på aggregeringen av ländernas skuld och aggregeringen av ländernas skuldförändring beror på att olika växelkurser

användes vid aggregering före 2001.6) Innehavare hemmahörande i det land som emitterat skuldinstrumenten.7) Innefattar hemmahörande i andra länder i euroområdet än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten.8) Inbegripet intäkter från försäljningen av UMTS-licenser.9) Skillnaden mellan den årliga förändringen av den nominella konsoliderade bruttoskulden och underskottet i procent av BNP.10) Omfattarhuvudsakligentransaktioneriandratillgångarochskulder(handelskrediter,fordringar/skulderochfinansielladerivat).11) Exklusivefinansielladerivat.

Totalt Orsak till förändring Finansiellt instrument InnehavareLåne-

behov 2)Värde-rings-

effekter 3)

Andravolymför-

ändringar 4)

Aggrege-rings-

effekt 5)

Sedlar, mynt och inlåning

Lån Kortfris-tiga värde-

papper

Långfristiga värde papper

Inhemskalån-

givare 6)

Andralån-

givare 7)MFI Andra

finansiellaföretag

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1. Euroområdet – förändring av den offentliga sektorns skuld fördelat på orsak, finansiellt instrument och innehavarens sektor

Skuld -förändring

Under-skott (-)/

över-skott (+) 8)

Underskotts-/skuldanpassning 9)

Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderings-effekter

Andravolym-föränd-

ringar

Annat 10)

Totalt Sedlar, mynt och inlåning

Lån Vär-depap-

per 11)

Aktieroch andra

ägarandelar

Växel-kurs-

effekterPrivati-seringar

Tillskott av eget kapital

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2. Euroområdet – underskotts/skuldanpassning

Offentligasektornsfinanser


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 57

ECB Månadsrappor t

December 2005 63S


EURO AREASTATISTICS

Governmentfinance

6.3 Change in debt 1) (as a percentage of GDP)

S 57ECB


1. Euro area _ by source, financial instrument and sector of the holder

Total Source of change Financial instruments Holders

Borrowing Valuation Other Aggregation Currency Loans Short-term Long-term Domestic Otherrequirement 2) effects 3) changes effect 5) and securities securities creditors 6) MFIs Other creditors 7)

in deposits financialvolume 4) corporations

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 131999 2,0 1,6 0,4 0,0 -0,1 0,2 -0,2 -0,9 2,8 -1,6 -0,2 -0,2 3,62000 1,0 1,1 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,5 -0,3 1,9 -2,1 -2,0 -0,6 3,12001 1,8 1,9 -0,1 0,1 0,0 0,2 -0,2 0,4 1,4 -0,3 -0,5 -0,8 2,22002 2,1 2,7 -0,5 0,0 0,0 0,0 -0,2 0,7 1,6 -0,5 -0,5 -0,1 2,62003 3,1 3,3 -0,2 0,0 0,0 -0,6 0,9 0,6 2,1 0,4 0,7 0,8 2,72004 3,1 3,2 -0,1 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 2,7 -0,3 -0,3 0,1 3,42005 3,1 3,1 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3 -0,1 2,6 -0,8 -0,6 0,8 3,92006 1,5 1,4 0,1 0,0 0,0 0,2 0,2 -0,4 1,5 0,1 1,2 -1,3 1,52007 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,4 0,9 0,4 0,3 -0,2 0,7

2. Euro area _ deficit-debt adjustment

Change in Deficit (-) / Deficit-debt adjustment 9)

debt surplus (+) 8) Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation Other Other 10)

effects Exchange changes inTotal Currency Loans Securities 11) Shares and rate volume

and other Privatisations Equity effectsdeposits equity injections

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 141999 2,0 -1,4 0,6 0,0 0,5 0,1 0,0 -0,5 -0,8 0,0 0,4 0,3 0,0 0,22000 1,0 0,0 1,0 1,0 0,7 0,2 0,2 0,0 -0,4 0,2 0,0 0,1 -0,1 0,12001 1,8 -1,9 0,0 -0,5 -0,6 0,1 0,1 -0,1 -0,3 0,1 -0,1 0,0 0,1 0,62002 2,1 -2,6 -0,5 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 -0,3 0,1 -0,5 -0,1 0,0 0,02003 3,1 -3,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 -0,2 0,1 -0,2 -0,1 0,0 0,12004 3,1 -3,0 0,1 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0 -0,5 0,2 -0,1 0,0 0,0 0,02005 3,1 -2,6 0,5 0,7 0,4 0,1 0,2 0,1 -0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 -0,22006 1,5 -1,3 0,2 0,3 0,3 -0,2 0,3 -0,1 -0,3 0,1 0,1 0,0 0,0 -0,22007 1,1 -0,6 0,5 0,6 0,2 0,0 0,2 0,1 -0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 -0,1

Source: ECB.1) The data refer to the Euro 15 and are partially estimated. Annual change in gross nominal consolidated debt is expressed as a percentage of GDP, i.e. [debt(t) - debt(t-1)] ÷ GDP(t).2) The borrowing requirement is by definition equal to transactions in debt.3) Includes, in addition to the impact of foreign exchange movements, effects arising from measurement at nominal value (e.g. premia or discounts on securities issued).4) Includes, in particular, the impact of the reclassification of units and certain types of debt assumption.5) The difference between the changes in the aggregated debt, resulting from the aggregation of countries’ debt, and the aggregation of countries’ change in debt is due to variations in the exchange rates used for aggregation before 2001.6) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 7) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 8) Including proceeds from sales of UMTS licences.9) The difference between the annual change in gross nominal consolidated debt and the deficit as a percentage of GDP. 10) Mainly composed of transactions in other assets and liabilities (trade credits, other receivables/payables and financial derivatives).11) Excluding financial derivatives.


6 . 4 I n kom s t e r , u t g i f t e r o c h u n d e r s ko t t / ö ve r s ko t t p e r k va r t a l 1 )

(procent av BNP)

Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo:skattetryck 2)

Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter Försäljning Inkomst avfastigheter

Kapitalskatter

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1. Euroområdet – inkomster per kvartal

Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Underskott (-)/överskott (+)

Primärtunderskott (-)/

överskott (+)Totalt Löner och kollektiva

avgifter

Insats-förbruk-

ning

Ränta Löpande trans-

fereringar

In-veste-ringar

Kapital- transfe-reringarSociala

utbetalningarSubventioner

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2. Euroområdet – utgifter och underskott/överskott per kvartal

Källor: ECB:s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter.1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner mellan EU:s budget och enheter utanför den offentliga sek-

torn ingår inte. I övrigt och bortsett från skillnader i tidsfrister för dataöverföring är de kvartalsvisa uppgifterna i överensstämmelse med årsuppgifterna. Uppgifterna är inte säsongrensade.2) Skattetrycket omfattar skatter och social avgifter.


ECB Månadsrappor t

December 2005 65S


6.4 Quarterly revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP)


1. Euro area _ quarterly revenue

Total Current revenue Capital revenue Memo:fiscal

Direct taxes Indirect taxes Social Sales Property Capital burden 2)

contributions income taxes

1 2 3 4 5 6 7 8 9 102002 Q3 43,5 43,1 11,2 12,8 15,5 1,9 0,7 0,4 0,3 39,7 Q4 49,0 48,4 13,4 14,1 16,2 2,9 0,9 0,6 0,3 44,02003 Q1 41,9 41,4 9,8 12,8 15,5 1,7 0,7 0,5 0,2 38,4 Q2 46,0 44,6 12,0 12,9 15,7 2,0 1,4 1,4 1,2 41,7 Q3 42,6 42,1 10,8 12,5 15,5 1,9 0,6 0,5 0,2 39,0 Q4 49,3 48,2 13,1 14,2 16,2 2,9 0,8 1,0 0,3 43,82004 Q1 41,3 40,9 9,6 12,8 15,3 1,7 0,6 0,4 0,3 38,0 Q2 45,0 44,2 12,1 13,0 15,3 2,0 1,0 0,8 0,6 41,0 Q3 42,7 42,2 10,6 12,7 15,4 1,9 0,6 0,5 0,3 39,0 Q4 49,1 48,1 13,0 14,3 16,2 2,9 0,7 1,0 0,4 43,92005 Q1 42,0 41,5 9,9 13,0 15,3 1,7 0,6 0,5 0,3 38,4 Q2 44,6 44,0 11,8 13,2 15,1 2,0 1,1 0,6 0,3 40,4 Q3 43,3 42,6 11,0 12,9 15,2 1,9 0,7 0,7 0,3 39,4 Q4 49,2 48,4 13,4 14,3 16,1 2,9 0,8 0,8 0,3 44,02006 Q1 42,4 41,9 10,2 13,3 15,1 1,7 0,8 0,5 0,3 38,9 Q2 45,7 45,2 12,4 13,6 15,1 2,0 1,3 0,5 0,3 41,4 Q3 43,6 43,2 11,5 12,9 15,2 1,9 0,8 0,5 0,3 39,9 Q4 49,5 48,9 14,1 14,3 15,9 2,9 0,8 0,6 0,3 44,62007 Q1 42,2 41,8 10,3 13,4 14,8 1,7 0,8 0,4 0,3 38,8 Q2 46,2 45,8 13,0 13,6 15,0 2,0 1,4 0,4 0,3 41,9 Q3 43,8 43,3 12,1 12,8 15,0 1,9 0,8 0,5 0,3 40,1 Q4 49,7 49,2 14,5 14,2 15,8 2,9 0,9 0,5 0,3 44,82008 Q1 42,3 41,9 10,6 13,0 14,9 1,7 0,8 0,4 0,2 38,7 Q2 45,5 45,1 12,9 13,0 15,0 1,9 1,5 0,4 0,3 41,2 Q3 43,2 42,8 11,8 12,4 15,1 1,9 0,8 0,4 0,3 39,6

2. Euro area _ quarterly expenditure and deficit/surplus

Total Current expenditure Capital expenditure Deficit (-)/ Primarysurplus (+) deficit (-)/

Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital surplus (+)of consumption transfers Social Subsidies transfers

employees benefits

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 132002 Q3 46,9 43,2 10,1 4,7 3,5 24,9 21,4 1,4 3,7 2,5 1,2 -3,4 0,1 Q4 50,8 46,4 11,1 5,6 3,3 26,4 22,7 1,6 4,4 2,8 1,6 -1,8 1,62003 Q1 46,8 43,3 10,3 4,6 3,5 25,0 21,5 1,3 3,5 1,9 1,6 -5,0 -1,5 Q2 47,1 43,6 10,4 4,7 3,4 25,1 21,7 1,3 3,5 2,3 1,2 -1,1 2,3 Q3 47,1 43,4 10,3 4,8 3,3 25,1 21,6 1,3 3,7 2,5 1,2 -4,5 -1,2 Q4 51,2 46,3 11,0 5,6 3,1 26,5 22,9 1,5 4,8 3,3 1,6 -1,9 1,22004 Q1 46,4 43,0 10,3 4,6 3,2 25,0 21,4 1,2 3,4 1,9 1,5 -5,1 -1,9 Q2 46,6 43,2 10,4 4,8 3,3 24,8 21,4 1,3 3,4 2,3 1,1 -1,6 1,6 Q3 46,1 42,7 10,0 4,7 3,1 24,9 21,5 1,3 3,4 2,4 1,0 -3,4 -0,3 Q4 50,9 45,7 11,0 5,7 2,9 26,1 22,6 1,4 5,2 3,1 2,1 -1,8 1,12005 Q1 46,9 43,1 10,2 4,6 3,1 25,2 21,4 1,2 3,7 1,9 1,8 -4,9 -1,8 Q2 46,1 42,8 10,2 4,9 3,2 24,5 21,3 1,1 3,4 2,3 1,1 -1,5 1,6 Q3 45,8 42,4 9,9 4,8 3,0 24,7 21,3 1,2 3,4 2,5 1,0 -2,6 0,4 Q4 50,6 45,8 11,1 5,8 2,8 26,1 22,5 1,3 4,8 3,1 1,6 -1,4 1,42006 Q1 45,3 42,2 10,0 4,6 2,9 24,7 21,1 1,1 3,1 1,9 1,2 -2,9 0,0 Q2 45,5 42,3 10,2 4,9 3,1 24,1 21,1 1,1 3,2 2,3 0,9 0,2 3,3 Q3 45,4 42,0 9,8 4,7 2,9 24,5 21,1 1,2 3,4 2,5 1,0 -1,7 1,2 Q4 50,4 45,1 10,7 5,8 2,7 25,9 22,3 1,3 5,3 3,2 2,2 -0,9 1,82007 Q1 44,4 41,3 9,8 4,6 3,0 23,9 20,5 1,1 3,1 2,0 1,2 -2,2 0,7 Q2 44,8 41,6 9,9 4,8 3,2 23,7 20,7 1,1 3,2 2,3 0,8 1,4 4,6 Q3 45,1 41,4 9,6 4,7 3,0 24,0 20,8 1,2 3,7 2,5 1,2 -1,3 1,7 Q4 50,2 45,1 10,7 5,7 2,8 25,9 22,1 1,4 5,1 3,3 1,8 -0,5 2,32008 Q1 44,5 41,3 9,8 4,6 2,9 24,1 20,5 1,2 3,2 2,0 1,1 -2,2 0,7 Q2 45,1 41,8 10,1 4,9 3,1 23,7 20,6 1,1 3,3 2,4 1,0 0,4 3,5 Q3 45,6 42,1 9,7 4,9 3,1 24,3 21,1 1,2 3,5 2,5 1,0 -2,4 0,8

Source: ECB calculations based on Eurostat and national data.1) The data refer to the Euro 15. Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions between the EU budget and entities outside the government sector

are not included. Otherwise, and except for different data transmission deadlines, the quarterly data are consistent with the annual data. The data are not seasonally adjusted.2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions.


6 . 5 S k u l d o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g p e r k va r t a l (procent av BNP)

Totalt Finansiella instrument

Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper1 2 3 4 5

1. Euroområdet – Maastrichtskuld fördelat på finansiella instrument 1)

Skuld -förändring

Underskott (-)/ överskott (+) 8)

Underskotts-/skuldanpassning Memo: lånebehovTotalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter

och andra volym-förändringar

AnnatTotalt Sedlar, mynt

och inlåningLån Värde papper Aktier och and-

ra ägarandelar1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2. Euroområdet – underskotts/skuldanpassning

D29 U n d e r s ko t t , l å n e b e h ov o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g(glidande summor över fyra kvartal, procent av BNP)

D30 Maa s t r i c h t s ku l d(årliga förändringar av skuldkvot och underliggande faktorer)

Källa: ECB:s beräkningar på grundval av Eurostats och nationella uppgifter.1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15.2) Stockuppgifter för kvartal t anges som procentuell andel av summan av BNP under kvartal t och föregående tre kvartal.

UnderskottSkuldförändringLånebehov

Underskotts-/skuldanpassningPrimärt underskott/överskottÖkning/räntedifferentialFörändring av skuldkvot

Offentligasektornsfinanser


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 59

ECB Månadsrappor t

December 2005 67S


EURO AREASTATISTICS

Governmentfinance

6.5 Quarterly debt and change in debt 1) (as a percentage of GDP)

S 59ECB


1. Euro area _ Maastricht debt by financial instrument 2)

Total Financial instruments

Currency and deposits Loans Short-term securities Long-term securities1 2 3 4 5

2005 Q4 70,2 2,4 11,8 4,7 51,32006 Q1 70,5 2,5 11,7 4,9 51,3 Q2 70,6 2,5 11,6 4,9 51,6 Q3 70,1 2,5 11,6 4,7 51,2 Q4 68,5 2,5 11,4 4,1 50,42007 Q1 68,8 2,4 11,5 4,8 50,1 Q2 68,9 2,2 11,2 5,1 50,4 Q3 68,0 2,1 11,1 5,2 49,6 Q4 66,3 2,2 10,8 4,3 49,02008 Q1 67,2 2,2 11,1 5,0 49,0 Q2 67,5 2,1 11,0 5,0 49,3 Q3 67,5 2,1 10,9 5,6 48,9

2. Euro area _ deficit-debt adjustment

Change in Deficit (-)/ Deficit-debt adjustment Memo:debt surplus (+) Borrowing

Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation effects Other requirementand other changes

Total Currency Loans Securities Shares and in volumeand deposits other equity

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 112005 Q4 -0,6 -1,4 -2,0 -0,4 0,0 0,0 -0,3 -0,1 0,0 -1,5 -0,62006 Q1 4,8 -2,9 1,9 1,2 1,0 0,1 0,6 -0,5 -0,4 1,0 5,1 Q2 3,3 0,2 3,5 3,2 2,5 0,0 0,4 0,2 0,6 -0,3 2,6 Q3 1,2 -1,7 -0,5 -0,8 -0,7 -0,1 0,2 -0,1 0,2 0,1 1,0 Q4 -2,8 -0,9 -3,7 -2,2 -1,4 -0,6 -0,2 -0,2 -0,1 -1,4 -2,72007 Q1 4,9 -2,2 2,7 2,1 1,0 0,1 0,6 0,3 -0,2 0,8 5,1 Q2 3,6 1,4 5,1 4,8 4,1 0,0 0,5 0,2 0,1 0,2 3,6 Q3 -0,4 -1,3 -1,8 -1,6 -2,1 0,2 0,4 0,0 0,0 -0,2 -0,4 Q4 -3,4 -0,5 -3,9 -2,9 -2,2 -0,1 -0,6 0,0 -0,1 -0,9 -3,32008 Q1 6,1 -2,2 3,9 2,2 1,9 0,0 0,1 0,3 0,0 1,7 6,2 Q2 3,8 0,4 4,1 2,4 2,0 0,2 0,1 0,0 0,1 1,7 3,7 Q3 2,0 -2,4 -0,4 -0,7 -1,6 0,1 0,2 0,6 0,5 -0,1 1,5

C29 Deficit, borrowing requirement and change in debt(four-quarter moving sum as a percentage of GDP)

C30 Maastricht debt(annual change in the debt to GDP ratio and underlying factors)

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

deficitchange in debtborrowing requirement

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

deficit-debt adjustmentprimary deficit/surplusgrowth/interest rate differentialchange in debt to GDP ratio

Source: ECB calculations based on Eurostat and national data.1) The data refer to the Euro 15.2) The stock data in quarter t are expressed as a percentage of the sum of GDP in t and the previous three quarters.


7 . 1 Ö ve r s i k t ö ve r b e t a l n i n g s b a l a n s e n (miljarder euro; nettotransaktioner)

Källa: ECB.1) Teckenkonventionen förklaras i Allmänna anmärkningar.

7 EX T E RNA T R AN S AK T I ONER O CHUT L AND S S T Ä L LN I NG

Bytesbalans Kapital-balans

Finansiellt sparande gentemot utlandet (kolum-

nerna 1+6)

Finansiell balans Rest post

Totalt Varor Tjänster Faktor- inkoms-

ter

Löpandetransfe-reringar

Totalt Direkt-investe-

ringar

Portfölj-investe-

ringar

Finan-siella

derivat

Andrainveste-

ringar

Valuta-reserv

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

D31 B e t a l n i n g s b a l a n s ; by t e s b a l a n s(miljarder euro)

Transaktioner per kvartal12-månaders ackumulerade transaktioner

Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal)Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal)Direktinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner)Portföljinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner)


12-månaders ackumulerade transaktioner

ECB Månadsrappor t

December 2005 69S


7 EXTERNAL TRANSACTIONS AND POSITIONS

7.1 Summary balance of payments 1) (EUR billions; net transactions)


Current account Net Financial accountCapital lending/ Errors and

Total Goods Services Income Current account borrowing Total Direct Portfolio Financial Other Reserve omissionstransfers to/from investment investment derivatives investment assets

rest ofthe world(columns

1+6)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 142006 8,5 19,8 44,1 23,8 -79,2 9,3 17,9 137,8 -156,7 290,4 3,0 1,9 -0,9 -155,62007 37,8 57,5 53,2 11,1 -84,0 14,0 51,8 29,4 -90,4 137,7 -53,9 41,1 -5,1 -81,32008 -61,1 -0,6 50,3 -19,3 -91,5 13,5 -47,6 205,4 -283,9 412,4 -13,4 95,2 -5,0 -157,82007 Q4 10,6 10,3 11,2 9,4 -20,3 5,2 15,8 -73,2 25,0 -73,2 -19,1 -10,6 4,7 57,42008 Q1 -8,6 -1,5 11,9 8,0 -26,9 6,1 -2,4 -4,4 -107,1 73,8 -21,0 55,0 -5,1 6,8 Q2 -25,3 7,9 14,2 -30,2 -17,2 3,1 -22,1 85,8 -50,6 40,1 -8,6 104,9 0,0 -63,7 Q3 -12,7 -6,7 15,3 2,3 -23,5 1,9 -10,8 33,6 -43,1 109,7 -8,7 -26,0 1,6 -22,8 Q4 -14,6 -0,2 9,0 0,6 -24,0 2,4 -12,2 90,4 -83,0 188,7 24,9 -38,6 -1,5 -78,22007 Dec. 3,7 -2,1 3,4 5,8 -3,5 3,0 6,7 -25,6 -11,1 -25,9 -5,3 12,2 4,5 18,92008 Jan. -15,0 -8,1 3,5 0,0 -10,4 2,5 -12,4 5,5 -64,2 58,7 -26,9 44,2 -6,4 7,0 Feb. 9,8 4,8 4,5 4,8 -4,4 2,4 12,2 -25,3 -21,4 0,3 2,5 -11,3 4,5 13,1 Mar. -3,3 1,8 3,8 3,1 -12,1 1,2 -2,2 15,4 -21,6 14,8 3,4 22,1 -3,2 -13,3 Apr. -5,1 6,0 3,8 -6,9 -7,9 0,7 -4,4 26,8 -22,9 -14,6 -2,8 70,3 -3,3 -22,4 May -22,0 -1,2 4,4 -20,1 -5,0 1,9 -20,1 43,8 -8,2 12,2 -10,3 47,5 2,7 -23,7 June 1,8 3,1 6,0 -3,1 -4,3 0,6 2,4 15,2 -19,5 42,6 4,6 -13,0 0,5 -17,5 July 0,3 1,5 5,4 1,3 -7,9 0,9 1,1 28,8 -12,8 25,5 0,1 18,3 -2,3 -30,0 Aug. -9,1 -6,7 4,8 0,3 -7,6 0,5 -8,6 -6,1 -8,8 11,2 -8,7 -2,0 2,3 14,7 Sep. -3,8 -1,5 5,0 0,7 -8,1 0,5 -3,3 10,8 -21,5 73,1 -0,1 -42,3 1,6 -7,5 Oct. -4,2 3,0 3,6 0,2 -11,0 0,0 -4,2 75,1 -13,9 120,3 25,4 -48,2 -8,6 -70,9 Nov. -11,8 -3,6 2,4 -1,4 -9,3 1,5 -10,4 4,6 -52,5 50,3 -1,8 9,3 -0,7 5,7 Dec. 1,4 0,4 2,9 1,8 -3,7 0,9 2,4 10,7 -16,6 18,0 1,3 0,2 7,8 -13,1

12-month cumulated transactions

2008 Dec. -61,1 -0,6 50,3 -19,3 -91,5 13,5 -47,6 205,4 -283,9 412,4 -13,4 95,2 -5,0 -157,8

C31 B.o.p. current account balance(EUR billions)

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

quarterly transactions12-month cumulated transactions

Source: ECB.1) The sign convention is explained in the general notes.

7


7 . 2 B y t e s b a l a n s o c h k a p i t a l b a l a n s (miljarder euro; transaktioner)

D33 B e t a l n i n g s b a l a n s ; t j ä n s t e r(miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde)

Källa: ECB.

Export (kredit)Import (debet)


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 61

Externa transaktioner och utlandsställning


D3 2 B e t a l n i n g s b a l a n s ; v a ro r(miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde)



1. Översikt över bytesbalansen och kapitalbalansenBytesbalans Kapitalbalans

Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar

Kredit Debet Netto Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Remit-teringar

1112

Remit-teringar

13 14 15

Säsongrensat

ECB Månadsrappor t

December 2005 71S


EURO AREASTATISTICS

Externaltransactions

andpositions

7.2 Current and capital accounts(EUR billions; transactions)

S 61ECB


1. Summary current and capital accounts

Current account Capital account

Total Goods Services Income Current transfers

Credit Debit Net Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit

Workers Workersremit- remit-tances tances

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 152006 2 422,9 2 414,4 8,5 1 391,5 1 371,7 438,8 394,7 504,0 480,2 88,7 5,3 167,8 17,2 23,9 14,52007 2 685,8 2 648,0 37,8 1 506,7 1 449,2 488,3 435,1 601,8 590,7 89,0 6,3 173,0 20,2 25,9 11,92008 2 772,0 2 833,1 -61,1 1 577,6 1 578,2 500,2 449,9 606,6 625,9 87,5 - 179,1 - 26,5 13,02007 Q4 702,8 692,2 10,6 394,0 383,7 126,2 115,0 156,0 146,6 26,6 1,6 46,9 5,5 8,7 3,52008 Q1 684,7 693,2 -8,6 389,0 390,5 115,7 103,9 153,6 145,6 26,4 1,5 53,3 5,0 9,0 2,9 Q2 710,6 735,8 -25,3 406,4 398,5 125,1 111,0 157,1 187,3 21,9 1,5 39,1 5,2 7,3 4,1 Q3 699,9 712,6 -12,7 401,0 407,7 135,7 120,5 149,4 147,1 13,7 1,8 37,2 5,2 4,9 3,0 Q4 676,8 691,4 -14,6 381,2 381,4 123,6 114,6 146,5 145,9 25,4 - 49,4 - 5,4 2,9

2008 Oct. 239,9 244,1 -4,2 143,2 140,2 43,9 40,3 48,1 47,9 4,7 . 15,7 . 0,9 0,9 Nov. 214,3 226,1 -11,8 123,0 126,6 38,3 35,9 47,9 49,2 5,0 . 14,3 . 2,2 0,7 Dec. 222,7 221,2 1,4 115,0 114,6 41,4 38,4 50,6 48,8 15,7 . 19,4 . 2,3 1,4

Seasonally adjusted

2007 Q4 680,5 684,0 -3,5 379,5 373,5 125,4 112,0 154,5 154,4 21,1 . 44,1 . . . 2008 Q1 700,7 707,3 -6,6 396,9 390,8 125,9 109,9 155,6 158,4 22,2 . 48,2 . . . Q2 703,7 711,6 -7,9 402,8 397,4 125,0 113,4 151,0 154,9 24,8 . 45,8 . . . Q3 703,3 724,8 -21,5 405,4 413,6 125,9 114,1 155,2 159,1 16,7 . 38,1 . . . Q4 655,6 682,8 -27,2 366,7 370,7 122,7 111,5 146,0 153,7 20,2 . 46,9 . . . 2008 July 236,6 240,3 -3,7 137,9 139,2 40,6 36,7 52,1 51,3 5,9 . 13,2 . . . Aug. 234,3 243,3 -9,0 134,8 138,4 42,8 37,8 51,8 55,0 4,9 . 12,1 . . . Sep. 232,4 241,2 -8,8 132,7 136,0 42,4 39,6 51,3 52,8 6,0 . 12,8 . . . Oct. 228,6 234,6 -6,0 130,5 128,9 41,9 38,3 50,4 51,9 5,8 . 15,4 . . . Nov. 221,0 234,9 -13,9 121,6 125,9 41,5 37,6 52,1 56,0 5,9 . 15,3 . . . Dec. 206,0 213,3 -7,3 114,6 115,9 39,3 35,5 43,6 45,7 8,5 . 16,1 . . .

C32 B.o.p. goods(EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average)

C33 B.o.p. services(EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average)

60

80

100

120

140

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200860

80

100

120

140

exports (credit)imports (debit)

20

25

30

35

40

45

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200820

25

30

35

40

45

exports (credit)imports (debit)

Source: ECB.


7 . 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljarder euro; nettoflöden)7 . 2 B y t e s b a l a n s o c h k a p i t a l b a l a n s

(miljarder euro)

2. Faktorinkomster(transaktioner)


3. Geografisk fördelning(transaktioner)

Löner och kol-lektiva avgifter

Avkastning på kapital

Kredit Debet Totalt Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar

Kredit Debet Aktier Skuldinstrument Aktier Skuldinstrument Kredit DebetKredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet

1 2 3 4 5

xxx

6 7

xxx

8 9 10 11 12 13 14 15 16

4 kv 2006till

3 kv 2007

Totalt Europeiska unionen 27 (utanför euroområdet) Brasi-lien

Kanada Kina Indien Japan Ryss-land

Schweiz USA Övriga

Totalt Dan-mark

Sverige Stor-britan-

nien

Andra EU

länder

EU institu-

tioner1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

KreditBytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringarKapitalbalans

DebetBytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringarKapitalbalans

NettoBytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringarKapitalbalans

Källa: ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 73S


7.2 Current and capital accounts(EUR billions)


2. Income account(transactions)

Compensation of employees Investment income

Credit Debit Total Direct investment Portfolio investment Other investment

Credit Debit Equity Debt Equity Debt Credit Debit

Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit

Reinv. Reinv.earnings earnings

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

2006 16,8 10,0 487,1 470,2 186,2 44,2 108,2 34,5 20,5 20,0 39,6 99,6 103,5 91,0 137,4 151,4 2007 17,6 10,5 584,3 580,2 210,4 81,2 127,5 34,7 25,9 23,4 45,5 116,5 118,7 114,4 183,8 198,3 2008

2007 Q3 4,3 3,2 144,6 138,1 49,5 24,0 28,9 14,5 6,2 5,5 11,0 24,1 30,1 28,5 47,8 51,1 Q4 4,6 2,7 151,4 143,9 52,9 16,5 30,8 5,4 7,3 6,3 9,2 20,7 32,0 32,4 50,0 53,6 2008 Q1 4,6 2,0 149,0 143,6 53,6 25,9 30,2 14,3 6,6 6,0 9,6 20,9 31,4 33,3 47,9 53,2 Q2 4,3 2,6 152,8 184,7 54,6 16,2 35,3 6,3 7,4 6,7 14,3 58,1 29,8 31,6 46,7 53,0 Q3 4,3 3,2 145,1 144,0 50,6 22,2 30,7 14,9 6,9 5,8 10,1 23,8 31,4 31,4 46,1 52,1

3. Geographical breakdown(cumulated transactions)

Total European Union 27 (outside the euro area) Brazil Canada China India Japan Russia Switzer- United Otherland States

Total Den- Sweden United Other EU EUmark Kingdom countries insti-

2007 Q4 to tutions2008 Q3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Credits

Current account 2 798,0 1 042,0 60,4 86,5 536,3 300,5 58,3 40,4 38,1 85,3 32,9 56,5 99,4 184,7 409,7 809,0 Goods 1 590,4 570,7 36,6 55,9 240,3 238,0 0,0 21,8 18,6 65,3 24,9 33,6 76,7 90,4 194,0 494,3 Services 502,8 177,1 12,3 13,5 115,6 30,1 5,6 6,9 6,8 15,3 6,1 10,8 13,0 48,8 80,5 137,5 Income 616,1 229,8 10,7 15,6 167,1 29,6 6,8 11,5 12,0 4,5 1,9 11,7 9,3 39,3 128,7 167,6 Investment income 598,2 223,4 10,6 15,5 164,9 29,4 3,0 11,4 11,9 4,4 1,9 11,6 9,2 32,5 127,2 164,7 Current transfers 88,7 64,3 0,8 1,5 13,2 2,9 45,9 0,2 0,8 0,3 0,1 0,4 0,3 6,2 6,5 9,6 Capital account 29,9 26,2 0,0 0,1 0,8 0,1 25,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 1,7 1,4

Debits

Current account 2 833,9 940,4 48,0 84,8 472,8 234,3 100,6 - 30,3 - - 102,5 - 177,5 374,7 - Goods 1 580,4 450,7 29,7 52,8 180,7 187,6 0,0 27,7 13,7 173,1 20,5 55,9 109,8 78,2 141,7 509,1 Services 450,3 139,3 9,1 10,6 87,7 31,6 0,2 5,2 6,7 10,8 4,5 7,9 9,5 38,0 90,7 137,6 Income 626,6 240,1 8,3 20,0 192,7 10,8 8,3 - 8,0 - - 38,2 - 55,5 136,6 - Investment income 616,1 233,9 8,3 19,9 191,2 6,2 8,2 - 7,9 - - 38,1 - 55,0 135,7 - Current transfers 176,5 110,2 0,8 1,4 11,6 4,3 92,2 1,4 1,9 2,3 0,7 0,5 0,6 5,7 5,5 47,7 Capital account 13,6 2,6 0,0 0,1 1,3 0,3 0,8 0,2 1,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,6 1,3 7,4

Net

Current account -35,9 101,6 12,4 1,8 63,5 66,3 -42,3 - 7,8 - - -46,0 - 7,3 35,0 - Goods 10,0 120,0 6,9 3,1 59,6 50,4 0,0 -5,9 4,9 -107,8 4,4 -22,3 -33,0 12,2 52,3 -14,8 Services 52,5 37,8 3,2 2,9 27,9 -1,5 5,4 1,7 0,0 4,5 1,6 3,0 3,5 10,8 -10,2 -0,1 Income -10,5 -10,4 2,4 -4,4 -25,6 18,7 -1,5 - 4,0 - - -26,5 - -16,2 -8,0 - Investment income -17,9 -10,5 2,4 -4,4 -26,3 23,2 -5,3 - 4,0 - - -26,5 - -22,5 -8,5 - Current transfers -87,9 -45,9 0,0 0,1 1,6 -1,4 -46,3 -1,2 -1,1 -2,0 -0,6 -0,1 -0,3 0,5 1,0 -38,0 Capital account 16,3 23,6 0,0 0,0 -0,5 -0,2 24,3 -0,1 -1,0 -0,1 -0,2 -0,1 0,0 -0,2 0,4 -6,0

Source: ECB.


7 . 3 F i n a n s i e l l b a l a n s (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden)



ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 63

Utestående belopp (utlandsställning)

Förändringar i utestående belopp

Transaktioner

Andra förändringar

Ökningstakt för utestående belopp

Andra förändringar till följd av växelkursförändringar

Andra förändringar till följd av prisförändringar

Andra förändringar till följd av andra korrigeringar

1. Översikt över den finansiella balansen

Källa: ECB.1) Finansiella derivat, netto, ingår i tillgångar.

Totalt Totalt i % av BNP Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat,

netto

Andra investeringar Valu-tare-serv

Till-gångar

1

Skulder

2

Netto

3

Till-gångar

4

Skulder

5

Netto

6

Till-gångar

7

Skulder

8

Till-gångar

9

Skulder

10 11

Till-gångar

12

Skulder

13 14

ECB Månadsrappor t

December 2005 75S


EURO AREASTATISTICS


andpositions

7.3 Financial account(EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions and other changes during period)

S 63ECB


1. Summary financial account

Outstanding amounts (international investment position)

Total 1) Total Direct Portfolio Net Other Reserve

as a % of GDP investment investment financial investment assetsderivatives

Assets Liabilities Net Assets Liabilities Net Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2004 8 609,6 9 507,7 -898,1 110,1 121,6 -11,5 2 276,0 2 229,8 3 043,1 4 078,8 -37,3 3 046,9 3 199,1 281,02005 10 795,0 11 593,7 -798,7 133,1 143,0 -9,8 2 800,9 2 438,7 3 883,8 5 107,9 -21,4 3 809,2 4 047,1 322,52006 12 272,5 13 292,9 -1 020,4 144,3 156,3 -12,0 3 143,7 2 721,3 4 370,2 5 864,9 -20,9 4 451,8 4 706,8 327,72007 13 773,8 14 904,4 -1 130,7 154,3 166,9 -12,7 3 542,2 3 084,5 4 653,3 6 339,5 -10,3 5 241,2 5 480,5 347,4

2008 Q2 13 700,3 14 825,4 -1 125,1 150,5 162,8 -12,4 3 653,9 3 090,7 4 433,7 6 042,5 -4,3 5 263,1 5 692,2 353,9 Q3 13 976,9 15 135,1 -1 158,2 152,4 165,0 -12,6 3 767,9 3 128,1 4 302,3 6 064,8 24,7 5 511,1 5 942,2 370,9

Changes to outstanding amounts

2004 748,0 878,1 -130,2 9,6 11,2 -1,7 106,5 145,6 387,4 492,7 -17,3 297,1 239,8 -25,72005 2 185,4 2 086,0 99,4 26,9 25,7 1,2 524,9 208,9 840,7 1 029,0 15,9 762,3 848,0 41,52006 1 477,5 1 699,2 -221,7 17,4 20,0 -2,6 342,8 282,5 486,4 757,0 0,5 642,6 659,7 5,22007 1 501,3 1 611,5 -110,2 16,8 18,1 -1,2 398,5 363,2 283,1 474,6 10,7 789,4 773,7 19,7

2008 Q2 -32,1 -11,3 -20,8 -1,4 -0,5 -0,9 40,9 16,2 81,6 -36,3 -12,4 -139,7 8,9 -2,5 Q3 276,6 309,7 -33,1 12,2 13,6 -1,5 114,0 37,4 -131,3 22,3 29,0 248,0 250,1 17,0

Transactions

2005 1 330,7 1 341,4 -10,8 16,4 16,5 -0,1 359,8 152,3 414,4 543,6 17,3 556,8 645,5 -17,72006 1 686,4 1 824,1 -137,8 19,8 21,4 -1,6 415,6 258,9 533,9 824,2 -3,0 739,1 741,0 0,92007 1 873,1 1 902,5 -29,4 21,0 21,3 -0,3 455,3 364,9 440,6 578,3 53,9 918,3 959,3 5,12008 358,3 563,6 -205,4 3,9 6,1 -2,2 334,3 50,4 -30,0 382,4 13,4 35,7 130,9 5,0

2008 Q2 78,2 164,0 -85,8 3,4 7,1 -3,7 40,1 -10,5 132,2 172,3 8,6 -102,8 2,2 0,0 Q3 124,2 157,8 -33,6 5,5 6,9 -1,5 78,7 35,6 -64,0 45,8 8,7 102,4 76,4 -1,6 Q4 -381,9 -291,5 -90,4 . . . 63,9 -19,1 -167,6 21,1 -24,9 -254,8 -293,5 1,52008 Aug. 34,6 28,5 6,1 . . . 17,5 8,7 15,8 27,0 8,7 -5,2 -7,2 -2,3 Sep. 45,0 55,8 -10,8 . . . 37,5 15,9 -88,1 -15,0 0,1 97,2 54,9 -1,6 Oct. -89,8 -14,7 -75,1 . . . 15,7 1,8 -130,9 -10,5 -25,4 42,2 -6,0 8,6 Nov. -52,8 -48,2 -4,6 . . . 36,1 -16,4 -1,4 48,9 1,8 -90,0 -80,7 0,7 Dec. -239,3 -228,6 -10,7 . . . 12,1 -4,6 -35,4 -17,3 -1,3 -206,9 -206,7 -7,8

Other changes

2004 -73,3 83,9 -157,2 -0,9 1,1 -2,0 -63,1 57,0 41,3 75,0 -25,8 -12,4 -48,1 -13,32005 854,7 744,6 110,1 10,5 9,2 1,4 165,1 56,6 426,3 485,4 -1,4 205,5 202,5 59,22006 -208,9 -125,0 -84,0 -2,5 -1,5 -1,0 -72,8 23,6 -47,5 -67,2 3,5 -96,5 -81,4 4,32007 -371,8 -291,0 -80,8 -4,2 -3,3 -0,9 -56,8 -1,7 -157,5 -103,7 -43,2 -128,9 -185,6 14,6

Other changes due to exchange rate changes

2004 -174,7 -97,2 -77,5 -2,2 -1,2 -1,0 -37,3 8,9 -66,7 -52,8 . -61,4 -53,3 -9,32005 389,8 210,0 179,8 4,8 2,6 2,2 90,2 -22,2 153,4 118,2 . 127,5 114,0 18,72006 -346,4 -203,8 -142,6 -4,1 -2,4 -1,7 -73,2 14,2 -152,8 -116,8 . -105,2 -101,1 -15,22007 -534,8 -238,8 -296,0 -6,0 -2,7 -3,3 -114,3 33,6 -222,3 -125,8 . -183,3 -146,5 -14,9

Other changes due to price changes

2004 113,1 222,1 -109,0 1,4 2,8 -1,4 34,4 26,4 107,5 195,7 -25,8 . . -3,12005 304,8 333,8 -29,0 3,8 4,1 -0,4 67,0 51,4 197,1 282,4 -1,4 . . 42,12006 319,1 296,3 22,8 3,8 3,5 0,3 67,7 41,7 231,7 254,6 3,5 . . 16,22007 179,4 -63,3 242,8 2,0 -0,7 2,7 32,3 13,0 158,7 -76,3 -43,2 . . 31,7

Other changes due to other adjustments

2004 -11,6 -40,9 29,3 -0,1 -0,5 0,4 -60,3 21,7 0,4 -67,8 . 49,1 5,2 -0,82005 159,4 200,8 -41,4 2,0 2,5 -0,5 8,0 27,4 75,7 84,8 . 77,9 88,5 -2,22006 -181,3 -217,5 36,3 -2,1 -2,6 0,4 -67,3 -32,3 -126,3 -205,0 . 8,6 19,8 3,72007 -16,1 11,1 -27,2 -0,2 0,1 -0,3 25,2 -48,3 -93,8 98,5 . 54,4 -39,1 -1,9

Growth rates of outstanding amounts

2004 10,3 9,1 - . . . 7,8 4,2 12,8 11,5 . 11,2 9,7 -4,12005 14,9 13,7 - . . . 15,2 6,8 13,1 12,8 . 17,7 19,6 -5,82006 15,8 15,9 - . . . 14,9 10,6 14,0 16,3 . 19,5 18,4 0,22007 15,3 14,2 - . . . 14,5 13,4 10,1 9,8 . 20,7 20,4 1,6

2008 Q2 9,9 10,0 - . . . 12,1 8,2 7,7 7,0 . 10,0 14,8 1,4 Q3 7,9 7,5 - . . . 10,9 6,6 5,2 6,4 . 7,6 9,5 -0,4 Q4 2,6 3,8 . . . . 9,5 1,6 -1,0 6,3 . 0,7 2,5 1,4

Source: ECB.1) Net financial derivatives are included in assets.


7 . 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljarder euro; nettoflöden)7 . 3 F i n a n s i e l l b a l a n s (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden)


D34 B e t a l n i n g s b a l a n s ; d i r e k t - o c h p o r t f ö l j i n ve s t e r i n g a r , n e t t o(miljarder euro)

Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal)Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal)Direktinvesteringar (ackumulerade transaktioner över 12 månader)Portföljinvesteringar (ackumulerade transaktioner över 12 månader)


Transaktioner

Ökningstakt

2. Direktinvesteringar

Av inhemska enheter utomlands Av utländska enheter i euroområdet

Totalt Eget kapital och återinvesterade vinstmedel

Övrigt kapital (främst koncerninterna lån)

Totalt Eget kapital och återinvesterade vinstmedel

Övrigt kapital (främst koncerninterna lån)

Totalt MFI Icke-MFI Totalt MFI Icke-MFI Totalt i MFI i icke-MFI

Totalt till MFI till icke-MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 77S


7.3 Financial account(EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


2. Direct investment

Oustanding amounts (international investment position)

By resident units abroad By non-resident units in the euro area

Total Equity capital Other capital Total Equity capital Other capital

and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans)

Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total into MFIs into Total to MFIs toMFIs MFIs Non-MFIs Non-MFIs

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 3 143,7 2 551,1 219,1 2 332,0 592,6 2,3 590,4 2 721,3 2 085,7 65,1 2 020,6 635,5 9,7 625,92007 3 542,2 2 858,8 248,4 2 610,3 683,4 6,4 677,1 3 084,5 2 338,4 68,4 2 270,0 746,1 14,9 731,1

2008 Q2 3 653,9 2 910,4 259,0 2 651,3 743,5 6,6 736,9 3 090,7 2 334,4 63,2 2 271,2 756,3 19,1 737,2 Q3 3 767,9 3 001,5 260,8 2 740,7 766,4 6,7 759,7 3 128,1 2 348,7 64,7 2 284,0 779,4 18,2 761,1

Transactions

2007 455,3 354,4 28,4 326,1 100,9 -0,6 101,5 364,9 250,7 4,4 246,4 114,2 1,4 112,72008 334,3 225,7 22,2 203,6 108,6 0,0 108,6 50,4 52,7 -1,8 54,5 -2,3 2,0 -4,32008 Q2 40,1 14,9 8,8 6,1 25,3 -1,8 27,1 -10,5 -8,2 -2,3 -5,9 -2,3 1,0 -3,3 Q3 78,7 60,0 -5,6 65,6 18,8 -0,2 19,0 35,6 21,2 0,6 20,5 14,5 0,5 14,0 Q4 63,9 37,1 8,9 28,1 26,8 -0,3 27,1 -19,1 1,9 -0,2 2,0 -21,0 0,4 -21,4

2008 Aug. 17,5 21,7 2,9 18,7 -4,2 -1,2 -3,0 8,7 7,9 0,3 7,7 0,8 -0,1 0,9 Sep. 37,5 21,1 4,9 16,2 16,4 -0,6 17,0 15,9 10,5 0,2 10,2 5,5 0,2 5,3 Oct. 15,7 13,5 3,0 10,5 2,2 0,0 2,3 1,8 3,6 -0,8 4,5 -1,8 0,2 -2,0 Nov. 36,1 16,3 3,1 13,2 19,8 0,2 19,5 -16,4 -5,7 0,3 -5,9 -10,8 0,2 -10,9 Dec. 12,1 7,3 2,8 4,4 4,8 -0,5 5,3 -4,6 3,9 0,4 3,5 -8,5 0,0 -8,4

Growth rates

2006 14,9 14,4 22,1 13,7 17,3 -2,9 17,4 10,6 12,2 9,5 12,3 5,8 -1,0 5,92007 14,5 13,9 12,7 14,0 17,0 -88,7 17,3 13,4 12,0 7,0 12,2 18,0 8,7 18,1

2008 Q2 12,1 10,9 13,8 10,6 17,1 6,1 17,2 8,2 7,0 1,3 7,2 12,4 16,9 12,3 Q3 10,9 9,7 3,6 10,3 15,6 11,5 15,7 6,6 5,4 0,1 5,6 10,6 16,9 10,5 Q4 9,5 8,0 9,0 7,9 15,9 -0,7 16,1 1,6 2,3 -2,8 2,4 -0,3 13,0 -0,5

C34 B.o.p. net direct and portfolio investment(EUR billions)

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

direct investment (quarterly transactions)portfolio investment (quarterly transactions)direct investment (12-month cumulated transactions)portfolio investment (12-month cumulated transactions)

Source: ECB.





ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 65

Totalt Aktier Skuldinstrument

Obligationer Penningmarknadsinstrument

Totalt MFI icke-MFI Totalt MFI icke-MFI Totalt MFI icke-MFI

Offentlig sektor

Offentlig sektor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Totalt Aktier Skuldinstrument

Obligationer Penningmarknadsinstrument

Totalt MFI icke-MFI Totalt MFI icke-MFI Totalt MFI icke-MFIEurosys-

temetOffent lig

sektorEuro-

systemetOffent lig

sektorEuro-

systemetOffentlig

sektor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Källa: ECB.


3. Portföljinvesteringstillgångar

4. Portföljinvesteringsskulder

Transaktioner

Ökningstakt


Transaktioner

Ökningstakt

ECB Månadsrappor t

December 2005 79S

STATISTIK FÖR EUROOMRÅDETEURO AREA

STATISTICS


andpositions


S 65ECB


3. Portfolio investment assets


Total Equity Debt instruments

Bonds and notes Money market instruments

Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs

Euro- General Euro- General Euro- Generalsystem government system government system government

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

2006 4 370,2 1 936,0 127,7 2,8 1 808,2 37,0 2 056,7 875,1 11,2 1 181,6 14,1 377,5 309,9 9,2 67,7 0,22007 4 653,3 1 984,2 145,1 2,4 1 839,1 44,6 2 232,5 937,9 13,9 1 294,6 17,0 436,6 349,5 32,6 87,1 0,5

2008 Q2 4 433,7 1 689,4 94,9 2,7 1 594,5 40,1 2 244,1 963,8 18,0 1 280,3 18,4 500,2 411,0 56,7 89,2 0,8 Q3 4 302,3 1 525,0 93,9 2,7 1 431,1 39,0 2 276,1 982,8 16,8 1 293,3 19,4 501,2 401,4 58,6 99,8 0,7

Transactions

2007 440,6 81,1 36,2 -0,4 44,8 5,4 283,3 154,0 3,5 129,3 2,2 76,2 67,3 23,7 8,8 0,32008 -30,0 -129,1 -65,2 0,6 -64,0 - 93,7 39,3 10,1 54,3 - 5,4 25,0 26,4 -19,6 - 2008 Q2 132,2 31,3 -5,5 0,1 36,8 0,8 92,5 37,3 8,3 55,2 1,5 8,4 18,2 20,9 -9,8 0,1 Q3 -64,0 -50,9 -4,4 0,1 -46,4 0,6 16,8 -2,3 -1,1 19,1 1,1 -29,9 -33,4 -1,2 3,5 -0,2 Q4 -167,6 -65,2 -14,3 0,4 -50,8 - -54,8 -25,5 -0,5 -29,3 - -47,7 -19,0 -0,3 -28,7 -

2008 Aug. 15,8 -12,8 -1,5 0,0 -11,3 . 15,7 8,4 -0,1 7,3 . 12,9 6,8 -0,5 6,1 . Sep. -88,1 -30,8 -9,1 0,0 -21,6 . -3,0 -7,4 -1,0 4,4 . -54,4 -51,8 -0,3 -2,6 . Oct. -130,9 -49,0 -11,6 0,0 -37,4 . -30,9 -13,0 -0,2 -17,9 . -51,0 -30,5 0,0 -20,5 . Nov. -1,4 -2,6 2,5 0,3 -5,2 . -2,2 -2,5 -0,1 0,4 . 3,4 3,2 -0,3 0,2 . Dec. -35,4 -13,6 -5,3 0,1 -8,3 . -21,7 -9,9 -0,2 -11,8 . 0,0 8,3 0,0 -8,4 .

Growth rates2006 14,0 9,0 17,5 0,9 8,4 22,1 17,4 24,3 26,1 12,9 9,4 21,6 22,5 1 019,8 20,4 -27,32007 10,1 4,1 29,2 -13,1 2,4 14,0 13,8 17,9 32,5 10,8 15,9 20,5 22,2 251,2 12,8 173,4

2008 Q2 7,7 1,4 -27,2 0,6 3,7 8,0 10,5 11,4 83,6 9,8 19,6 21,3 29,7 236,0 -10,2 -93,6 Q3 5,2 -2,5 -25,6 6,6 -0,7 4,5 9,7 10,4 62,7 9,3 21,5 16,9 22,8 157,9 -6,4 -94,8 Q4 -1,0 -7,5 -44,6 26,3 -4,3 - 4,2 4,2 49,3 4,3 - 1,4 7,2 105,8 -22,1 -

4. Portfolio investment liabilities


Total Equity Debt instruments

Bonds and notes Money market instruments

Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs

General Generalgovernment government

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 5 864,9 2 910,7 657,5 2 253,2 2 655,3 955,2 1 702,4 1 015,4 298,9 125,8 173,3 138,02007 6 339,5 3 103,1 754,7 2 348,4 2 916,8 1 129,5 1 787,2 1 109,3 319,6 153,3 166,2 142,5

2008 Q2 6 042,5 2 661,7 738,1 1 923,6 3 015,1 1 095,4 1 919,7 1 161,7 365,8 171,1 194,6 171,0 Q3 6 064,8 2 383,7 741,6 1 642,1 3 225,5 1 173,1 2 052,4 1 260,8 455,6 177,5 278,2 229,9

Transactions

2007 578,3 96,0 76,1 19,6 446,4 232,6 213,8 152,0 35,9 37,6 -1,8 3,22008 382,4 -62,3 76,1 -138,4 281,9 59,3 222,7 - 162,8 -43,3 206,1 - 2008 Q2 172,3 -17,9 17,1 -35,0 169,4 67,9 101,5 43,9 20,9 2,2 18,7 10,7 Q3 45,8 -92,6 -18,4 -74,2 69,1 11,8 57,3 55,6 69,3 -4,1 73,4 53,0 Q4 21,1 2,1 4,3 -2,1 -34,8 -43,5 8,6 - 53,8 -45,8 99,6 -

2008 Aug. 27,0 -8,0 . . 35,1 . . . -0,1 . . . Sep. -15,0 -88,7 . . 29,1 . . . 44,5 . . . Oct. -10,5 -42,8 . . -23,0 . . . 55,2 . . . Nov. 48,9 33,4 . . 19,4 . . . -3,8 . . . Dec. -17,3 11,6 . . -31,2 . . . 2,4 . . .

Growth rates

2006 16,3 12,2 17,3 10,8 23,1 25,9 21,4 15,1 0,9 18,7 -9,6 -12,12007 9,8 3,3 11,3 0,9 16,9 24,6 12,6 15,0 11,8 30,5 0,3 3,8

2008 Q2 7,0 0,1 11,4 -3,5 14,0 16,1 12,8 16,3 7,8 21,4 0,5 3,0 Q3 6,4 -3,6 5,0 -6,6 14,0 12,5 14,9 18,0 25,3 18,1 33,6 28,2 Q4 6,3 -2,6 10,1 -6,7 9,9 5,4 12,6 - 48,9 -24,6 123,5 -

Source: ECB.



5. Övriga investeringstillgångar


Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer

Totalt Lån/sedlar,

mynt och inlåning

Övriga till-

gångar

Totalt Lån/sedlar,

mynt och inlåning

Övriga till-

gångar

Handels-krediter

Lån/sedlar, mynt och inlåning

Handels-krediter

Lån/sedlar, mynt och inlåning



1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer

Totalt Lån/sedlar,

mynt och inlåning

Övriga skulder

Totalt Lån/sedlar,

mynt och inlåning

Övriga skulder

Totalt Handels-krediter

Lån Övriga skulder

Totalt Handels-krediter

Lån Övriga skulder

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

6. Övriga investeringsskulder


Transaktioner

Ökningstakt


Transaktioner

Ökningstakt

Källa: ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 81S




5. Other investment assets


Total Eurosystem MFIs General Other sectors

(excluding Eurosystem) government

Total Loans/ Other Total Loans/ Other Trade Loans/currency Trade Loans/currencycurrency assets currency assets credits and deposits credits and deposits

and anddeposits deposits Currency Currency

and anddeposits deposits

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2006 4 451,8 13,4 12,6 0,7 2 941,2 2 878,3 62,8 119,6 14,2 57,8 15,4 1 377,7 187,6 1 062,7 395,82007 5 241,2 38,2 37,6 0,7 3 350,5 3 279,1 71,4 106,7 12,7 47,7 13,5 1 745,7 190,8 1 388,4 441,9

2008 Q2 5 263,1 34,2 33,9 0,3 3 363,7 3 287,6 76,2 105,7 12,4 47,4 17,0 1 759,5 200,2 1 356,2 382,1 Q3 5 511,1 33,4 33,1 0,3 3 563,7 3 487,8 75,8 99,8 12,3 39,0 8,7 1 814,2 201,9 1 388,9 384,5

Transactions

2007 918,3 21,9 22,0 0,0 555,0 547,6 7,4 -7,6 -1,4 -7,1 -2,0 348,9 13,5 293,5 37,52008 35,7 -8,4 - - -35,7 - - -6,4 - - -5,9 86,3 - - -43,32008 Q2 -102,8 -9,4 -9,4 0,0 -101,7 -102,7 0,9 6,2 -0,4 5,9 5,6 2,2 10,8 -21,1 -48,2 Q3 102,4 -2,0 -2,0 0,0 81,2 81,3 0,0 -8,0 -0,1 -8,8 -8,3 31,2 4,5 6,9 -2,4 Q4 -254,8 -6,4 - - -233,7 - - 0,3 - - -2,0 -15,0 - - -5,5

2008 Aug. -5,2 -1,2 . . 0,8 . . -1,1 . . -0,2 -3,6 . . -10,4 Sep. 97,2 -0,2 . . 71,6 . . 1,9 . . 1,1 23,9 . . 3,5 Oct. 42,2 -6,4 . . 26,7 . . 0,3 . . -2,8 21,6 . . 15,0 Nov. -90,0 2,4 . . -90,2 . . 7,3 . . 8,1 -9,5 . . 0,6 Dec. -206,9 -2,4 . . -170,1 . . -7,3 . . -7,2 -27,2 . . -21,1

Growth rates2006 19,5 -39,4 -40,8 3,1 21,1 21,3 10,5 -5,6 -26,1 -4,6 24,4 20,0 3,4 24,5 8,62007 20,7 165,6 174,8 -3,4 19,0 19,1 11,7 -6,4 -9,8 -12,4 -13,1 25,2 7,3 27,4 9,5

2008 Q2 10,0 27,1 28,1 -4,1 7,6 7,6 6,2 -12,1 -9,9 -23,1 -34,1 16,6 12,4 16,2 -9,4 Q3 7,6 2,2 2,6 0,2 7,7 7,6 10,3 -5,2 -8,9 -13,7 -31,3 8,2 14,0 3,9 -11,5 Q4 0,7 -25,5 - - -1,1 - - -6,1 - - -46,3 5,0 - - -9,9

6. Other investment liabilities


Total Eurosystem MFIs General Other sectors

(excluding Eurosystem) government

Total Loans/ Other Total Loans/ Other Total Trade Loans Other Total Trade Loans Othercurrency liabilities currency liabilities credits liabilities credits liabilities

and anddeposits deposits

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2006 4 706,8 115,9 115,6 0,2 3 483,9 3 429,5 54,4 50,7 0,0 46,6 4,1 1 056,2 146,1 818,3 91,82007 5 480,5 201,2 201,0 0,2 3 938,2 3 871,1 67,1 50,9 0,0 45,7 5,2 1 290,2 157,6 1 023,2 109,4

2008 Q2 5 692,2 258,9 258,6 0,3 4 078,7 4 009,8 68,9 49,1 0,0 45,5 3,6 1 305,5 169,2 1 031,9 104,4 Q3 5 942,2 370,5 370,2 0,3 4 195,2 4 126,0 69,2 51,8 0,0 47,8 4,0 1 324,7 171,1 1 041,5 112,1

Transactions

2007 959,3 91,4 91,4 0,0 635,8 631,0 4,8 -1,2 0,0 -2,0 0,8 233,4 9,7 227,5 -3,92008 130,9 280,1 - - -195,6 - - 8,8 - - - 37,6 - - - 2008 Q2 2,2 41,0 41,2 -0,1 -25,4 -23,4 -2,1 -1,0 0,0 -1,5 0,4 -12,4 6,3 -11,8 -6,9 Q3 76,4 106,2 106,1 0,1 -27,7 -30,5 2,8 2,0 0,0 2,0 0,1 -4,2 1,3 -8,2 2,8 Q4 -293,5 111,5 - - -426,2 - - 8,8 - - - 12,4 - - -

2008 Aug. -7,2 2,0 . . 2,1 . . -1,8 . . . -9,5 . . . Sep. 54,9 105,5 . . -47,4 . . 1,9 . . . -5,1 . . . Oct. -6,0 131,6 . . -179,0 . . 6,8 . . . 34,6 . . . Nov. -80,7 -30,8 . . -57,6 . . 2,6 . . . 5,0 . . . Dec. -206,7 10,8 . . -189,7 . . -0,6 . . . -27,2 . . .

Growth rates2006 18,4 22,7 22,7 5,7 16,2 16,2 13,3 4,0 -24,1 4,7 -3,2 26,9 9,5 31,6 17,52007 20,4 79,6 79,8 -6,9 18,4 18,5 8,8 -2,3 29,4 -4,2 16,4 21,6 6,7 27,9 -2,3

2008 Q2 14,8 72,4 72,5 -6,3 11,7 11,9 3,1 -9,4 26,7 -7,2 -30,3 18,5 10,4 23,6 -8,8 Q3 9,5 126,4 126,6 10,3 7,2 7,2 5,6 -11,0 59,5 -8,1 -36,0 2,5 9,5 2,6 -7,6 Q4 2,5 141,3 - - -4,9 - - 16,9 - - - 2,9 - - -

Source: ECB.


7 . 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljarder euro; nettoflöden)7 . 3 F i n a n s i e l l b a l a n s (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden)

7. Valutareserv

Källa: ECB.



ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 67

Valutareserv MemoTill-

gångarSkulder

Totalt Monetärt guld Sär-skilda drag-

nings-rätter

Reserv-position

i IMF

Valutor Övriga ford-

ringar

Ford-ringar i

utländsk valuta på hemma-

hörande i euroom-

rådet

Förut-bestämda

kort-fristiga

nettout-flöden i

utländsk valuta

i miljar-der euro

i fine troy

ounces (miljo-

ner)

Totalt Sedlar, mynt och inlåning

Värdepapper Finan-siella

derivatHos mone-tära myn-

digheter och BIS

Hos banker

Totalt Aktier Obliga-tioner

Penning-mark-

nadsin-strument

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16Utestående belopp (utlandsställning)

Transaktioner

Ökningstakt

ECB Månadsrappor t

December 2005 83S


EURO AREASTATISTICS


andpositions


S 67ECB


7. Reserve assets


Reserve assets Memo

Assets Liabilities

Total Monetary gold Special Reserve Foreign exchange Other Claims Predetermineddrawing position claims on euro short-term

In In fine rights in the Total Currency and Securities Financial area netEUR troy IMF deposits derivatives residents drains

billions ounces in in(millions) With With Total Equity Bonds Money foreign foreign

monetary banks and market currency currencyauthorities notes instruments

and the BIS

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

2005 320,1 163,4 375,861 4,3 10,6 141,7 12,6 21,4 107,9 0,6 69,4 38,0 -0,2 0,0 25,6 -17,92006 325,8 176,3 365,213 4,6 5,2 139,7 6,3 22,5 110,7 0,5 79,3 30,8 0,3 0,0 24,6 -21,52007 347,4 201,0 353,688 4,6 3,6 138,2 7,2 22,0 108,5 0,4 87,8 20,3 0,5 0,0 44,1 -38,5

2008 Q1 356,3 208,4 353,060 4,3 3,4 140,1 6,6 26,8 105,9 0,5 89,8 15,6 0,9 0,1 36,7 -37,3 Q2 353,9 207,9 352,314 4,3 4,0 137,7 7,4 24,0 105,6 0,5 89,9 15,2 0,6 0,0 59,4 -59,2 Q3 370,9 216,8 350,634 4,6 4,0 145,4 11,6 18,2 117,8 0,5 100,0 17,2 -2,1 0,0 188,9 -185,3

2008 Nov. 393,4 223,8 349,718 5,0 7,1 157,5 9,1 12,8 139,1 - - - -3,5 0,0 254,9 -245,5 Dec. 383,9 217,0 349,190 4,7 7,3 154,8 7,6 8,0 129,5 - - - 9,7 0,1 253,4 -245,42009 Jan. 409,9 251,2 350,157 5,0 7,7 145,9 6,1 6,2 137,0 - - - -3,4 0,1 213,6 -197,4

Transactions

2006 0,9 -4,2 - 0,5 -5,2 9,8 -6,1 2,4 13,6 0,0 19,3 -5,7 0,0 0,0 - - 2007 5,1 -3,2 - 0,3 -0,9 8,8 1,0 1,6 6,2 0,0 14,5 -8,3 0,0 0,0 - - 2008 5,0 - - - - - - - - - - - - - - -

2008 Q2 0,0 -0,4 - 0,0 0,7 -0,2 0,7 -2,9 2,0 0,0 1,7 0,3 -0,1 -0,1 - - Q3 -1,6 -0,3 - 0,1 -0,2 -1,3 4,5 -7,7 1,7 0,0 1,8 -0,1 0,3 0,0 - - Q4 1,5 - - - - - - - - - - - - - - -

Growth rates

2005 -5,8 -2,8 - 4,4 -44,7 -3,8 -2,0 -23,7 1,6 2,2 6,9 -7,9 20,5 - - - 2006 0,2 -2,4 - 11,6 -48,8 7,2 -48,4 10,6 13,1 0,0 28,4 -15,3 -73,2 - - - 2007 1,6 -1,7 - 7,3 -18,2 6,3 15,0 6,2 5,7 1,1 18,5 -27,5 -59,1 - - -

2008 Q2 1,4 -1,4 - -2,4 2,7 5,3 27,2 -3,6 6,4 165,8 17,3 -33,7 -47,9 - - - Q3 -0,4 -1,3 - -1,5 6,1 0,8 51,2 -36,7 6,1 81,6 16,6 -33,3 67,2 - - - Q4 1,4 - - - - - - - - - - - - - - -

Source: ECB.


7 . 3 F i n a n s i e l l b a l a n s (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden)

8. Geografisk fördelning

Källa: ECB.


Totalt Europeiska unionen 27 (utanför euroområdet) Kanada Kina Japan Schweiz USA Finansiella offshore-

marknader

Interna-tionella organi-sationer

Övriga länder

Totalt Danmark Sverige Storbri-tannien

Övriga EU-län-

der

EU-institu-

tionerna1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Utestående belopp (utlandsställning)Direktinvesteringar Utomlands Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital I euroområdet Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapitalPortföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer PenningmarknadsinstrumentÖvriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer

Ackumulerade transaktionerDirektinvesteringar Utomlands Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital I euroområdet Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapitalPortföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer PenningmarknadsinstrumentÖvriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer

ECB Månadsrappor t

December 2005 85S


7.3 Financial account(EUR billions; outstanding amounts at end of period, transactions during period)


8. Geographical breakdown

Total European Union 27 (outside the euro area) Canada China Japan Switzer- United Offshore Internat. Otherland States financial organisa- countries

Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tionsKingdom countries institutions

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2007 Outstanding amounts (international investment position)

Direct investment 457,7 -77,0 -3,7 -32,7 -277,5 237,2 -0,3 23,7 27,1 -10,8 113,1 -66,7 -37,3 -0,2 485,7 Abroad 3 542,2 1 302,0 37,1 82,5 916,1 266,2 0,0 91,6 30,7 69,1 350,1 684,4 391,6 0,0 622,6 Equity/reinvested earnings 2 858,8 1 027,4 32,3 55,2 709,9 230,0 0,0 67,8 24,1 57,8 292,5 525,9 366,1 0,0 497,3 Other capital 683,4 274,7 4,9 27,3 206,2 36,3 0,0 23,8 6,6 11,4 57,6 158,6 25,5 0,0 125,3 In the euro area 3 084,5 1 379,0 40,8 115,2 1 193,6 29,0 0,3 67,9 3,7 79,9 236,9 751,1 428,8 0,2 136,9 Equity/reinvested earnings 2 338,4 1 124,2 33,4 93,6 987,8 9,2 0,2 56,6 0,9 65,7 181,3 552,1 267,6 0,0 90,0 Other capital 746,1 254,8 7,4 21,6 205,8 19,9 0,1 11,3 2,7 14,3 55,6 199,0 161,2 0,2 46,9Portfolio investment assets 4 653,3 1 374,6 68,2 139,3 995,2 101,4 70,5 82,5 42,0 241,9 132,3 1 489,3 630,2 26,8 633,8

Equity 1 984,2 415,2 11,4 45,9 335,3 22,0 0,5 20,2 39,5 141,6 115,7 634,9 285,3 0,9 330,9 Debt instruments 2 669,0 959,4 56,8 93,4 659,9 79,4 70,0 62,3 2,5 100,2 16,6 854,4 344,9 25,9 302,8 Bonds and notes 2 232,5 784,2 52,7 78,2 505,4 78,5 69,4 58,6 2,2 63,5 12,9 710,7 303,1 24,8 272,5 Money market instruments 436,6 175,2 4,0 15,1 154,5 0,8 0,7 3,6 0,3 36,7 3,8 143,8 41,8 1,1 30,4Other investment -239,3 -152,6 -155,4 -8,7 121,7 54,4 -164,6 -66,0 -45,2 -31,5 -54,7 -73,1 -91,2 -23,3 298,3

Assets 5 241,2 2 581,4 104,4 72,2 2 241,7 152,3 10,8 23,5 35,0 81,3 266,1 838,0 516,8 57,5 841,7 General government 106,7 21,6 0,8 0,1 10,3 1,2 9,2 0,0 1,8 0,2 0,1 3,1 1,4 38,3 40,4 MFIs 3 388,7 1 924,7 86,7 52,1 1 663,2 121,9 0,8 15,0 15,3 45,0 157,5 409,6 353,5 18,7 449,4 Other sectors 1 745,7 635,2 16,9 20,0 568,2 29,2 0,9 8,5 17,9 36,1 108,5 425,3 161,9 0,5 351,9 Liabilities 5 480,5 2 734,0 259,8 80,9 2 120,0 97,9 175,5 89,5 80,2 112,8 320,7 911,0 608,0 80,8 543,4 General government 50,9 28,4 0,0 0,3 2,4 0,0 25,6 0,0 0,0 0,5 0,8 6,3 0,3 11,5 3,1 MFIs 4 139,4 2 142,0 249,6 58,3 1 659,9 72,4 101,8 81,5 62,2 89,0 247,6 525,1 523,7 66,7 401,7 Other sectors 1 290,2 563,6 10,2 22,3 457,7 25,5 48,0 8,0 18,0 23,3 72,3 379,7 84,0 2,6 138,6

2007 Q4 to 2008 Q3 Cumulated transactions

Direct investment 175,9 49,0 0,7 0,6 26,7 21,0 0,0 0,4 4,4 13,6 33,6 -11,2 34,2 0,0 52,1 Abroad 372,3 78,1 2,9 9,1 38,0 28,0 0,0 5,8 4,1 13,8 44,7 60,4 80,2 0,0 85,3 Equity/reinvested earnings 269,1 53,3 2,1 6,5 28,9 15,8 0,0 4,6 3,8 6,0 34,3 44,8 69,6 0,0 52,6 Other capital 103,3 24,8 0,8 2,6 9,1 12,2 0,0 1,2 0,3 7,8 10,4 15,5 10,6 0,0 32,7 In the euro area 196,4 29,1 2,1 8,5 11,4 7,1 0,0 5,4 -0,2 0,3 11,1 71,6 46,0 0,0 33,2 Equity/reinvested earnings 122,7 33,3 0,6 5,8 26,2 0,7 0,0 3,3 0,1 3,3 5,0 39,3 25,6 0,0 12,8 Other capital 73,7 -4,3 1,5 2,7 -14,8 6,4 0,0 2,1 -0,4 -3,0 6,1 32,3 20,4 0,0 20,5Portfolio investment assets 236,7 108,4 3,3 7,6 83,8 10,1 3,6 17,8 5,9 17,2 -13,4 36,2 12,5 -1,1 53,2 Equity -44,0 -16,4 -0,5 -4,3 -13,5 1,6 0,2 6,3 4,6 -26,3 -13,3 -17,0 20,4 -0,1 -2,0 Debt instruments 280,7 124,9 3,9 11,8 97,3 8,5 3,4 11,4 1,3 43,5 0,0 53,2 -7,9 -1,0 55,2 Bonds and notes 209,5 94,6 2,8 4,2 78,6 7,3 1,7 12,4 0,5 11,6 1,2 52,4 -14,1 -0,1 51,0 Money market instruments 71,1 30,3 1,1 7,7 18,7 1,2 1,6 -1,0 0,8 31,9 -1,2 0,8 6,2 -0,9 4,2Other investment -123,2 -165,3 30,7 2,0 -255,1 55,0 2,0 6,7 17,6 4,2 -79,5 -88,5 67,6 18,2 95,7

Assets 390,1 52,4 7,6 7,3 -35,7 67,0 6,2 2,8 8,4 26,9 -57,1 90,5 95,7 7,5 163,1 General government -5,4 -2,2 -1,3 0,2 -2,0 -0,5 1,4 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,7 -4,1 MFIs 256,5 11,9 9,0 6,9 -70,6 62,1 4,6 3,3 5,8 29,0 -57,9 92,8 67,0 6,8 97,8 Other sectors 139,1 42,6 -0,1 0,2 36,9 5,5 0,1 -0,5 2,7 -2,1 0,8 -2,4 28,7 0,0 69,4 Liabilities 513,3 217,7 -23,1 5,2 219,4 12,0 4,2 -4,0 -9,2 22,7 22,4 179,1 28,0 -10,8 67,4 General government -6,2 -5,6 0,0 0,2 -2,7 0,0 -3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,8 0,1 0,5 -0,4 MFIs 487,4 205,5 -23,6 2,0 218,2 6,4 2,4 -2,1 -10,4 24,0 26,3 180,6 11,0 -11,1 63,5 Other sectors 32,1 17,8 0,4 3,0 3,9 5,6 4,9 -1,9 1,1 -1,3 -4,0 -0,8 17,0 -0,1 4,3

Source: ECB.


7 . 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljarder euro; nettoflöden)7 . 4 Mo n e t ä r u p p s t ä l l n i n g av b e t a l n i n g s b a l a n s e n (miljarder euro; transaktioner)

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Exklusive andelar i penningmarknadsfonder.3) Exklusive räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år emitterade av MFI i euroområdet.



ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 69

7 . 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljarder euro; nettoflöden)

D35 V i k t i g a b e t a l n i n g s b a l a n s t r a n s a k t i o n e r s om p å ve r k a r u t ve c k l i n g e n av M F I : s u t l ä n d s k a n e t t o t i l l g å n g a r 1 )

(miljarder euro; 12-månaders ackumulerade transaktioner)

MFI:s utländska nettotillgångarBytesbalans och kapitalbalansIcke-MFI:s direkt- och portföljinvesteringar i aktier utomlandsPortföljinvesteringsskulder i form av skuldinstrument 3)

Förändringar i M3:s externa motpost till följd av transaktioner (i betalningsbalansen) Memo:trans-

aktioneri M3:s

externa motpost

Bytesbalans och kapital-

balans

Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Finan-siella

derivat

Rest-post

Kolum-nerna

1–10, totaltAv inhemska enheter

utomlands(icke-MFI)

Av ut-ländska

enheter i euro-

området

Tillgångar Skulder Tillgångar SkulderIcke-MFI Aktier 2) Skuld-

instrument 3)Icke-MFI Icke-MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

12-månaders ackumulerade transaktioner

ECB Månadsrappor t

December 2005 87S


EURO AREASTATISTICS


andpositions

7.4 Monetary presentation of the balance of payments 1) (EUR billions; transactions)

S 69ECB


B.o.p. items balancing transactions in the external counterpart of M3 Memo: Transactions

Current and Direct investment Portfolio investment Other investment Financial Errors Total in thecapital derivatives and of external

accounts By By non- Assets Liabilities Assets Liabilities omissions columns counterpartbalance resident resident 1 to 10 of M3

units unitsabroad in the Non-MFIs Equity 2) Debt Non-MFIs Non-MFIs

(non-MFIs) euro area instruments 3)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 19,8 -381,6 264,2 -286,6 239,7 469,7 -225,9 223,7 3,2 -150,5 175,6 200,32007 53,2 -428,5 363,4 -184,1 50,3 399,5 -341,3 232,3 -54,1 -77,6 13,2 14,12008 -47,6 -312,2 48,4 29,2 -112,8 487,8 -79,8 46,4 -13,4 -157,8 -111,7 -119,52007 Q4 17,3 -107,6 126,1 -19,4 -40,8 33,2 -39,2 0,4 -19,2 61,9 12,7 -6,62008 Q1 -2,4 -139,2 44,3 -21,3 4,8 75,3 -63,0 40,7 -21,0 6,8 -75,0 -84,7 Q2 -22,1 -33,2 -11,5 -82,2 -34,0 163,3 -8,4 -13,4 -8,6 -63,7 -113,8 -127,1 Q3 -10,8 -84,5 35,2 23,9 -88,6 174,1 -23,2 -2,1 -8,7 -22,8 -7,6 21,1 Q4 -12,2 -55,2 -19,5 108,8 5,2 75,1 14,7 21,2 24,9 -78,2 84,8 71,2

2007 Dec. 7,4 -23,2 13,7 -5,6 -8,1 -30,1 2,9 -6,6 -5,3 20,4 -34,6 -47,12008 Jan. -12,4 -86,5 28,3 6,4 -9,7 52,8 0,2 26,6 -26,9 7,0 -14,2 -18,1 Feb. 12,2 -34,1 15,8 -4,6 18,9 4,2 -36,1 -9,3 2,5 13,1 -17,4 -18,3 Mar. -2,2 -18,6 0,2 -23,0 -4,4 18,3 -27,0 23,4 3,4 -13,3 -43,4 -48,2 Apr. -4,4 12,4 -31,0 -20,1 -42,7 52,0 -5,5 -8,4 -2,8 -22,4 -72,8 -72,3 May -20,1 -23,1 15,1 -42,9 -1,6 47,3 -2,9 -4,6 -10,3 -23,7 -66,9 -70,2 June 2,4 -22,5 4,5 -19,3 10,3 64,0 0,0 -0,4 4,6 -17,5 26,0 15,4 July 1,1 -35,7 10,6 6,2 -10,6 30,0 -2,2 12,4 0,1 -30,0 -17,9 -1,3 Aug. -8,6 -15,7 8,8 -2,2 -25,7 33,6 4,7 -11,3 -8,7 14,7 -10,3 -7,4 Sep. -3,3 -33,2 15,8 19,8 -52,3 110,4 -25,8 -3,2 -0,1 -7,5 20,6 29,8 Oct. -4,2 -12,7 1,6 75,8 -42,2 57,4 -21,9 41,4 25,4 -70,9 49,7 41,8 Nov. -10,4 -32,7 -16,6 4,6 12,2 48,1 2,2 7,7 -1,8 5,7 18,9 14,6 Dec. 2,4 -9,7 -4,5 28,5 35,2 -30,4 34,4 -27,8 1,3 -13,1 16,2 14,8

12-month cumulated transactions

2008 Dec. -47,6 -312,2 48,4 29,2 -112,8 487,8 -79,8 46,4 -13,4 -157,8 -111,7 -119,5

C35 Main b.o.p. transactions underlying the developments in MFI net external assets 1) (EUR billions; 12-month cumulated transactions)

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

MFI net external assetscurrent and capital accounts balancedirect and portfolio equity investment abroad by non-MFIsportfolio investment liabilities in the form of debt instruments

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) Excluding money market fund shares/units.3) Excluding debt securities with a maturity of up to two years issued by euro area MFIs.

3)


7 . 5 Va r u h a n d e l (säsongrensat, om inget annat anges)


1. Värden, volymer och enhetsvärden per varugrupp

Totalt (ej säsongrensat) Export (f.o.b.) Import (c.i.f.)

Totalt Memo: Totalt Memo:Export Import Halv-

fabrikatKapital-

varorKonsum-

tions-varor

Industri-varor

Halv-fabrikat

Kapital-varor

Konsum-tions-varor

Industri-varor

Olja

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Källa: Eurostat.1) ProduktgrupperenligtklassificeringeniBroadEconomicCategories.Tillskillnadfrånproduktgruppernaitabell7.5.2inkluderargruppernahalvfabrikatochkonsumtionsvarorjordbruks-

och energiprodukter.2) Produktgrupperenligtklassificeringenavindustriellahuvudgrupper.Tillskillnadfrånproduktgruppernaitabell7.5.1inkluderarhalvfabrikatochkonsumtionsvarorinteenergiprodukter,och

jordbruksprodukter omfattas inte. Tillverkning har en annan sammansättning jämfört med de uppgifter som visas i kolumnerna 7 och 12 i tabell 7.5.1. De uppgifter som visas är prisindex som följer rena prisändringar för en korg av produkter och är inte enkla förhållanden mellan värde och volym som i tabell 7.5.1, som påverkas av ändringar i sammansättningen och kvali-tetenpåhandelsvaror.DessaindexskiljersigfrånBNP-deflatorernaförimportochexport(visasitabell5.1.3)främstpågrundavattdetsenareinkluderarallavarorochtjänsterochtäckergränsöverskridande handel inom euroområdet.

3) Exportpriserna inom industriproduktionen hänvisar till direkta transaktioner mellan inhemska producenter och icke-inhemska kunder. Till skillnad från uppgifterna för värden och volymer i tabell 7.5.1, omfattas inte export från grossister eller återexport.

Värden (miljarder euro; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2)

Volymindex (2000 = 100; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2)

Exportpriser inom industriproduktionen (f.o.b.) Importpriser inom industrin (c.i.f.)

Totalt (index:

2005 = 100)

Totalt Memo:Tillverk-

ning

Totalt (index:

2005 = 100)

Totalt Memo:Tillverk-

ningHalv-

fabrikatKapital-

varorKonsum-

tionsvarorEnergi Halv-

fabrikatKapital-

varorKonsum-

tionsvarorEnergi

% av total 100,0 100,0 32,2 44,2 20,4 3,2 99,5 100,0 100,0 28,4 27,6 23,7 20,4 81,2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2. Priser(årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

ECB Månadsrappor t

December 2005 89S


7.5 Trade in goods


1. Values and volumes by product group 1)

(seasonally adjusted, unless otherwise indicated)

Values (EUR billions; annual percentage changes for columns 1 and 2)

Total (n.s.a.) Exports (f.o.b.) Imports (c.i.f.)

Total Memo: Total Memo:

Exports Imports Intermediate Capital Consumption Manufactures Intermediate Capital Consumption Manufactures Oil

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2006 11,7 13,7 1 384,9 686,8 296,5 365,2 1 183,6 1 396,9 856,7 216,5 304,3 943,8 224,62007 8,6 6,4 1 504,9 740,9 327,3 396,2 1 277,6 1 483,6 904,9 232,1 326,1 1 016,4 225,42008 3,9 7,2 1 561,3 . . . . 1 588,2 . . . . .

2008 Q1 6,9 8,5 396,7 196,5 84,3 104,3 334,2 397,1 249,0 57,7 82,4 258,7 70,2 Q2 8,4 10,9 397,7 198,1 83,9 103,0 333,2 401,5 254,5 55,2 82,6 256,3 75,2 Q3 5,2 12,1 398,3 197,9 84,8 101,4 328,4 415,1 265,3 58,2 82,9 258,4 84,7 Q4 -4,4 -2,2 368,7 . . . . 374,4 . . . . .

2008 July 9,2 15,1 134,1 67,2 28,7 34,4 110,3 140,5 90,1 20,3 27,8 86,3 30,8 Aug. -2,9 5,9 131,3 65,5 26,9 33,0 109,4 136,9 87,7 18,9 27,2 86,4 28,1 Sep. 8,9 15,1 132,9 65,1 29,2 34,1 108,6 137,7 87,5 19,0 27,9 85,7 25,8 Oct. 0,3 3,2 129,1 63,5 28,2 33,1 106,8 130,6 82,4 18,4 27,4 83,9 22,8 Nov. -11,3 -5,5 120,3 58,0 26,0 30,7 102,0 124,3 76,9 18,5 26,7 83,3 17,1 Dec. -2,1 -4,8 119,2 . . . . 119,5 . . . . .

Volume indices (2000 = 100; annual percentage changes for columns 1 and 2)

2006 7,9 6,0 133,5 133,7 140,3 131,2 134,4 121,0 117,9 128,4 131,2 126,1 110,02007 6,3 4,9 141,9 139,7 152,8 140,6 142,3 126,8 120,8 141,6 139,7 134,7 108,42008 . . . . . . . . . . . . .

2008 Q1 4,6 0,2 147,7 145,7 156,3 147,1 148,6 128,9 123,0 141,4 139,9 137,0 109,7 Q2 6,9 2,0 147,5 145,5 156,2 145,6 148,5 127,7 120,4 138,8 142,6 137,3 103,0 Q3 2,3 0,9 145,5 142,2 157,0 142,0 144,4 126,3 118,2 145,5 139,4 134,8 107,3 Q4 . . . . . . . . . . . . . 2008 July 6,4 3,2 146,9 145,1 158,3 144,2 145,4 127,4 119,1 152,4 141,0 136,1 109,0 Aug. -5,3 -5,2 144,7 141,9 150,3 139,3 145,0 124,8 116,6 143,1 137,9 135,7 106,5 Sep. 5,3 4,6 145,1 139,6 162,3 142,4 142,7 126,7 119,1 140,9 139,3 132,7 106,5 Oct. -2,9 -3,7 141,2 136,6 155,2 139,2 139,6 123,2 116,4 135,9 136,7 129,6 108,2 Nov. -14,2 -9,0 131,4 125,0 142,1 129,1 132,3 119,1 113,4 132,3 130,5 126,0 100,9 Dec. . . . . . . . . . . . . .

2. Prices 2)

(annual percentage changes, unless otherwise indicated)

Industrial producer export prices (f.o.b.) 3) Industrial import prices (c.i.f.)

Total Total Memo: Total Total Memo:(index Manufac- (index Manufac-

2005 = 100) Intermediate Capital Consumer Energy turing 2005 = 100) Intermediate Capital Consumer Energy turinggoods goods goods goods goods goods

% of total 100.0 100.0 32.2 44.2 20.4 3.2 99.5 100.0 100.0 28.4 27.6 23.7 20.4 81.2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 142007 103,6 1,4 2,8 1,3 1,3 2,8 1,5 108,4 1,0 2,5 -2,5 0,4 2,3 0,42008 106,0 2,4 2,1 0,8 2,7 20,1 2,2 116,2 7,2 1,4 -2,2 1,7 27,9 0,9

2008 Q2 106,1 2,4 1,7 0,2 2,8 30,6 2,3 119,7 11,1 0,6 -2,8 1,0 46,8 1,0 Q3 107,2 3,3 3,0 0,6 2,7 33,5 3,1 121,6 11,4 3,1 -2,5 1,5 42,1 1,9 Q4 105,7 1,7 2,2 1,8 3,1 -11,6 1,7 109,4 -2,0 0,9 -0,9 3,3 -8,6 -0,1

2008 July 107,5 3,5 3,0 0,6 2,7 38,1 3,2 123,9 13,2 2,0 -2,5 1,1 51,0 1,9 Aug. 107,1 3,2 2,9 0,4 2,9 34,6 2,9 121,8 12,1 3,3 -2,7 1,5 46,4 1,9 Sep. 107,2 3,3 3,2 0,9 2,6 27,6 3,1 119,1 8,6 4,1 -2,3 1,9 28,9 1,9 Oct. 106,9 3,1 3,2 1,9 3,3 7,5 2,9 114,6 3,7 3,3 -1,4 3,2 9,2 1,5 Nov. 105,9 1,8 2,2 2,4 3,4 -17,0 1,8 109,4 -2,5 1,0 -0,5 3,8 -11,2 0,1 Dec. 104,4 0,4 1,1 1,0 2,8 -23,8 0,3 104,3 -7,0 -1,7 -0,8 2,8 -22,7 -2,0

Source: Eurostat.1) Product groups according to the classification by Broad Economic Categories. Unlike the product groups shown in Table 2, intermediate and consumption product groups include

agricultural and energy products.2) Product groups according to the classification of Main Industrial Groupings. Unlike the product groups shown in Table 1, intermediate and consumer goods do not include

energy products, and agricultural goods are not covered. Manufacturing has a different composition compared with the data shown in columns 7 and 12 of Table 1. Data shownare price indices which follow the pure price change for a basket of products and are not simple ratios of the value and volume data shown in Table 1, which are affectedby changes in the composition and quality of traded goods. These indices differ from the GDP deflators for imports and exports (shown in Table 3 in Section 5.1) mainlybecause the latter include all goods and services and cover cross-border trade within the euro area.

3) Industrial producer export prices refer to direct transactions between domestic producers and non-domestic customers. Contrary to the data shown for values and volumes in Table 1, exports from wholesalers and re-exports are not covered.


7 . 5 Va r u h a n d e l (miljarder euro, om inget annat anges, säsongrensat)



ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 71

Källa: Eurostat..

Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Ryss-land

Schweiz Turkiet USA Asien Afrika Latin-amerika

Övriga länderDanmark Sverige Stor-

britan-nien

Andra Eu-länder

Kina Japan Övriga länder i

Asien

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

3. Geografisk fördelning

Export (f.o.b.)

Import (c.i.f.)

Saldo

andel, % av total export

andel, % av total import

ECB Månadsrappor t

December 2005 91S


EURO AREASTATISTICS


andpositions

7.5 Trade in goods(EUR billions, unless otherwise indicated; seasonally adjusted)

S 71ECB


3. Geographical breakdown

Exports (f.o.b.)

Total European Union 27 (outside the euro area) Russia Switzer- Turkey United Asia Africa Latin Otherland States America countries

Denmark Sweden United Other EU China JapanKingdom countries

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2005 1 237,7 29,0 45,2 203,1 153,1 43,6 70,8 34,7 185,1 244,2 43,3 34,2 73,4 46,8 108,82006 1 384,9 31,7 49,8 216,6 189,8 55,2 77,3 38,8 199,9 271,8 53,7 34,6 77,8 54,2 122,12007 1 504,9 33,8 55,1 228,7 221,3 67,1 82,1 41,0 195,0 296,4 60,3 34,3 87,5 61,4 135,62008 1 561,3 . . . . 76,5 85,8 42,2 185,9 307,9 65,2 33,4 100,6 67,7 .

2007 Q3 382,0 8,5 14,0 58,7 56,4 17,3 20,6 10,2 49,2 75,1 15,4 8,6 22,1 15,6 34,3 Q4 383,9 8,5 13,8 57,7 58,0 17,6 20,9 10,7 47,5 76,3 15,7 8,3 22,5 15,5 34,82008 Q1 396,7 8,8 14,0 57,3 60,2 19,4 21,0 12,1 49,1 78,9 16,8 8,6 24,0 16,1 35,8 Q2 397,7 8,9 14,1 57,5 60,9 19,7 22,1 11,2 47,0 78,0 17,2 8,5 24,9 16,5 37,0 Q3 398,3 9,0 13,9 55,8 61,6 20,1 21,7 10,7 46,0 76,5 15,8 8,2 26,5 18,0 38,7 Q4 368,7 . . . . 17,3 21,0 8,3 43,8 74,4 15,4 8,2 25,2 17,2 .

2008 July 134,1 3,0 4,8 19,0 20,6 6,8 7,2 3,7 15,0 25,7 5,8 2,8 8,8 6,0 13,5 Aug. 131,3 3,0 4,5 18,6 20,3 6,6 7,2 3,5 15,3 25,4 5,0 2,7 8,9 5,8 12,4 Sep. 132,9 3,0 4,6 18,3 20,6 6,8 7,2 3,5 15,6 25,4 5,0 2,7 8,8 6,2 12,9 Oct. 129,1 2,9 4,5 17,9 19,9 6,6 7,2 3,1 14,9 25,1 5,3 2,7 8,5 6,3 12,3 Nov. 120,3 2,5 3,8 15,9 17,9 5,3 7,0 2,6 14,8 24,7 5,2 2,7 8,3 5,1 12,4 Dec. 119,2 . . . . 5,4 6,9 2,5 14,2 24,6 4,9 2,7 8,4 5,9 .

% share of total exports

2008 100,0 . . . . 4,9 5,5 2,7 11,9 19,7 4,2 2,1 6,5 4,3 . Imports (c.i.f.)

2005 1 226,4 26,5 42,3 153,0 127,8 76,2 58,1 25,5 119,8 363,5 118,2 53,2 96,0 53,8 83,92006 1 396,9 28,6 47,8 167,0 152,3 95,6 62,3 29,3 125,9 418,6 144,6 57,0 110,5 66,3 92,82007 1 483,6 28,5 51,9 168,4 174,8 97,9 67,2 32,4 131,6 450,4 171,2 58,7 114,2 75,3 91,12008 1 588,2 . . . . 112,2 69,4 32,2 136,7 470,4 182,1 56,4 139,5 80,5 .

2007 Q3 375,2 7,4 12,9 43,0 44,7 23,7 17,2 8,2 33,3 114,0 44,4 14,8 28,1 18,9 24,0 Q4 382,9 6,9 13,3 42,6 45,5 27,4 16,5 8,4 32,7 114,4 43,6 14,5 31,5 19,9 23,72008 Q1 397,1 7,3 13,8 43,5 47,7 28,0 17,0 8,3 34,2 118,6 44,0 14,9 34,3 19,9 24,4 Q2 401,5 7,7 13,3 41,6 48,3 29,2 17,4 8,4 33,9 117,6 44,3 14,3 36,7 20,5 27,0 Q3 415,1 8,1 13,2 42,0 48,9 32,2 17,7 8,1 34,8 121,6 47,2 14,2 37,8 20,4 30,4 Q4 374,4 . . . . 22,9 17,3 7,4 33,9 112,6 46,6 13,0 30,7 19,6 .

2008 July 140,5 3,0 4,4 14,1 16,1 11,6 6,1 2,8 12,1 41,0 15,6 4,7 12,6 6,7 10,2 Aug. 136,9 2,4 4,4 14,1 16,6 10,1 5,8 2,7 11,2 40,6 15,8 4,8 13,2 6,9 8,9 Sep. 137,7 2,6 4,4 13,9 16,2 10,5 5,8 2,7 11,5 39,9 15,8 4,7 12,1 6,8 11,3 Oct. 130,6 2,3 4,3 13,9 16,0 8,9 5,9 2,7 11,0 39,2 15,9 4,5 10,6 6,6 9,1 Nov. 124,3 2,3 3,7 12,0 15,4 7,5 5,8 2,6 11,3 37,5 15,5 4,4 10,5 6,5 9,2 Dec. 119,5 . . . . 6,5 5,6 2,1 11,6 35,9 15,2 4,1 9,5 6,4 .

% share of total imports

2008 100,0 . . . . 7,0 4,4 2,0 8,6 29,6 11,5 3,6 8,8 5,1 . Balance

2005 11,2 2,5 2,9 50,0 25,3 -32,7 12,7 9,2 65,3 -119,2 -74,9 -19,0 -22,6 -7,0 24,92006 -12,0 3,1 2,0 49,6 37,4 -40,4 15,0 9,5 73,9 -146,8 -90,9 -22,4 -32,7 -12,1 29,32007 21,4 5,3 3,2 60,3 46,5 -30,8 14,9 8,6 63,5 -154,0 -111,0 -24,5 -26,7 -13,8 44,52008 -26,8 . . . . -35,7 16,4 10,0 49,2 -162,5 -116,9 -23,0 -38,9 -12,8 .

2007 Q3 6,9 1,2 1,1 15,7 11,8 -6,4 3,5 2,0 16,0 -38,9 -29,0 -6,3 -6,1 -3,3 10,4 Q4 1,0 1,6 0,5 15,1 12,5 -9,8 4,3 2,3 14,8 -38,1 -27,9 -6,3 -9,0 -4,4 11,12008 Q1 -0,4 1,6 0,2 13,7 12,5 -8,6 4,0 3,7 14,8 -39,7 -27,1 -6,4 -10,2 -3,9 11,4 Q2 -3,9 1,2 0,8 15,9 12,5 -9,5 4,6 2,8 13,1 -39,5 -27,1 -5,8 -11,9 -4,1 10,0 Q3 -16,8 0,9 0,7 13,8 12,7 -12,0 3,9 2,6 11,3 -45,1 -31,4 -6,0 -11,3 -2,5 8,3 Q4 -5,8 . . . . -5,6 3,7 0,9 9,9 -38,2 -31,2 -4,9 -5,5 -2,3 .

2008 July -6,4 0,0 0,4 4,9 4,5 -4,8 1,1 1,0 3,0 -15,3 -9,9 -1,9 -3,8 -0,8 3,3 Aug. -5,6 0,5 0,0 4,4 3,7 -3,5 1,4 0,8 4,2 -15,3 -10,8 -2,1 -4,3 -1,1 3,4 Sep. -4,8 0,4 0,3 4,4 4,5 -3,7 1,4 0,8 4,1 -14,5 -10,7 -2,0 -3,3 -0,6 1,6 Oct. -1,5 0,6 0,2 4,0 4,0 -2,3 1,2 0,5 3,8 -14,1 -10,6 -1,8 -2,1 -0,4 3,1 Nov. -4,0 0,1 0,1 3,9 2,5 -2,2 1,2 0,0 3,5 -12,8 -10,4 -1,7 -2,2 -1,4 3,2 Dec. -0,3 . . . . -1,1 1,3 0,4 2,6 -11,3 -10,3 -1,4 -1,1 -0,6 .

Source: Eurostat.


8 . 1 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r 1 )

(periodgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100)

V ÄXE LKUR S E R

EER-21 EER-41

Nominell RealtKPI

RealtPPI

Real BNP-deflator

Real ULCM Real ULCT Nominell RealtKPI

1 2 3 4 5 6 7 8

Källa: ECB.1)Fördefinitioneravgrupperavhandelspartnerochövriginformation,seAllmännaanmärkningar.

D36 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r(månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100)

D37 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r(månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100)

8

Nominell EER-21Real KPI-deflaterad EER-21

USD/EURJPY/EURGBP/EUR


förändring i % jämfört med föregående månad

förändring i % jämfört med föregående år

ECB Månadsrappor t

December 2005 93S


8 EXCHANGE RATES

8.1 Effective exchange rates 1) (period averages; index 1999 Q1=100)


EER-21 EER-41

Nominal Real Real Real Real Real Nominal RealCPI PPI GDP ULCM ULCT CPI

deflator

1 2 3 4 5 6 7 82006 103,7 105,0 103,2 102,3 102,3 101,1 110,1 103,82007 107,9 109,0 107,1 106,4 105,2 104,7 114,3 107,12008 113,0 113,6 110,0 . . . 120,0 111,0

2007 Q4 110,7 111,7 109,8 109,1 107,5 107,5 117,2 109,42008 Q1 112,9 113,8 111,4 111,5 110,7 109,3 119,6 111,2 Q2 116,0 116,6 113,1 114,5 114,4 113,0 122,9 114,0 Q3 114,1 114,3 110,2 112,6 114,5 111,1 120,8 111,4 Q4 109,1 109,6 105,1 . . . 116,7 107,5

2008 Feb. 112,0 112,5 110,6 - - - 118,4 109,9 Mar. 114,8 115,6 113,0 - - - 121,8 113,3 Apr. 116,3 117,0 114,0 - - - 123,4 114,5 May 115,8 116,5 113,0 - - - 122,7 113,8 June 115,8 116,4 112,4 - - - 122,7 113,7 July 116,2 116,6 112,3 - - - 123,2 113,8 Aug. 113,9 114,1 110,2 - - - 120,3 111,0 Sep. 112,0 112,1 108,1 - - - 118,7 109,3 Oct. 107,9 108,3 104,3 - - - 115,4 106,3 Nov. 107,1 107,6 103,2 - - - 114,5 105,5 Dec. 112,4 112,9 107,9 - - - 120,3 110,62009 Jan. 111,9 112,3 106,5 - - - 119,9 110,1 Feb. 110,4 110,8 104,3 - - - 118,6 108,8

% change versus previous month

2009 Feb. -1,3 -1,4 -2,0 - - - -1,1 -1,2% change versus previous year

2009 Feb. -1,4 -1,6 -5,6 - - - 0,2 -1,1

C36 Effective exchange rates(monthly averages; index 1999 Q1=100)

C37 Bilateral exchange rates(monthly averages; index 1999 Q1=100)

70

80

90

100

110

120

130

140

150

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200870

80

90

100

110

120

130

140

150

nominal EER-21real CPI-deflated EER-21

70

80

90

100

110

120

130

140

150

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200870

80

90

100

110

120

130

140

150

USD/EURJPY/EURGBP/EUR

Source: ECB.1) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes.

8


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 73

Växelkurser


8 . 2 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (periodgenomsnitt; nationella valutaenheter per euro)

Danskakronor

Svenskakronor

Pund sterling

US-dollar

Japanskayen

Schweiziskafranc

Sydkoreans ka won

Hongkong-dollar

Singaporians-ka dollar

Kanadensiskadollar

Norskakronor

Australiskadollar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Källa: ECB.1) För dessa valutor beräknar och offentliggör ECB fr.o.m. den 1 april 2005 referensväxelkurser gentemot euron. Tidigare uppgifter är ungefärliga.2) Den senaste kursen för den isländska kronan är från den 3 december 2008

Tjeckiska koruny

Estniska kronor

Lettiska lats Litauiska litas

Ungerska forint

Polska zloty Bulgariska lev

Nya rumäns- ka leu

Kroatiska kuna

Nya turkiska lire

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Brasiliskreal 1)

Kinesiska yuan renminbi

Isländska kronor

Indonesiska rupiah

Malaysiska ringgit

Nyzeeländska dollar

Mexikanskapeso 1)

Filippin-ska peso

Ryska rubel

Sydafrikans-ka rand

Thailänds ka baht

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33







ECB Månadsrappor t

December 2005 95S


EURO AREASTATISTICS

Exchangerates

8.2 Bilateral exchange rates(period averages; units of national currency per euro)

S 73ECB


Danish Swedish Pound US Japanese Swiss South Korean Hong Kong Singapore Canadian Norwegian Australiankrone krona sterling dollar yen franc won dollar dollar dollar krone dollar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 7,4591 9,2544 0,68173 1,2556 146,02 1,5729 1 198,58 9,7545 1,9941 1,4237 8,0472 1,66682007 7,4506 9,2501 0,68434 1,3705 161,25 1,6427 1 272,99 10,6912 2,0636 1,4678 8,0165 1,63482008 7,4560 9,6152 0,79628 1,4708 152,45 1,5874 1 606,09 11,4541 2,0762 1,5594 8,2237 1,7416

2008 Q2 7,4599 9,3517 0,79286 1,5622 163,35 1,6114 1 590,82 12,1845 2,1346 1,5769 7,9401 1,6559 Q3 7,4592 9,4738 0,79504 1,5050 161,83 1,6115 1 600,93 11,7372 2,1010 1,5650 8,0604 1,6955 Q4 7,4512 10,2335 0,83907 1,3180 126,71 1,5249 1 796,44 10,2191 1,9588 1,5916 8,9328 1,9606

2008 Aug. 7,4595 9,3984 0,79279 1,4975 163,63 1,6212 1 566,23 11,6932 2,1024 1,5765 7,9723 1,6961 Sep. 7,4583 9,5637 0,79924 1,4370 153,20 1,5942 1 630,26 11,1905 2,0549 1,5201 8,1566 1,7543 Oct. 7,4545 9,8506 0,78668 1,3322 133,52 1,5194 1 759,07 10,3368 1,9666 1,5646 8,5928 1,9345 Nov. 7,4485 10,1275 0,83063 1,2732 123,28 1,5162 1 783,12 9,8687 1,9183 1,5509 8,8094 1,9381 Dec. 7,4503 10,7538 0,90448 1,3449 122,51 1,5393 1 850,06 10,4240 1,9888 1,6600 9,4228 2,01052009 Jan. 7,4519 10,7264 0,91819 1,3239 119,73 1,4935 1 801,97 10,2687 1,9742 1,6233 9,2164 1,9633 Feb. 7,4514 10,9069 0,88691 1,2785 118,30 1,4904 1 843,90 9,9128 1,9411 1,5940 8,7838 1,9723


2009 Feb. 0,0 1,7 -3,4 -3,4 -1,2 -0,2 2,3 -3,5 -1,7 -1,8 -4,7 0,5% change versus previous year

2009 Feb. 0,0 16,5 18,1 -13,3 -25,1 -7,3 32,4 -13,8 -6,7 8,1 10,5 22,1

Czech Estonian Latvian Lithuanian Hungarian Polish Bulgarian New Roma- Croatian New Turkishkoruna kroon lats litas forint zloty lev nian leu kuna lira

13 14 15 16 17 18 19 20 21 222006 28,342 15,6466 0,6962 3,4528 264,26 3,8959 1,9558 3,5258 7,3247 1,80902007 27,766 15,6466 0,7001 3,4528 251,35 3,7837 1,9558 3,3353 7,3376 1,78652008 24,946 15,6466 0,7027 3,4528 251,51 3,5121 1,9558 3,6826 7,2239 1,9064

2008 Q2 24,830 15,6466 0,6997 3,4528 248,04 3,4070 1,9558 3,6521 7,2556 1,9717 Q3 24,093 15,6466 0,7045 3,4528 236,07 3,3081 1,9558 3,5768 7,1827 1,8235 Q4 25,344 15,6466 0,7090 3,4528 263,36 3,7658 1,9558 3,8165 7,1752 2,02612008 Aug. 24,287 15,6466 0,7039 3,4528 235,88 3,2920 1,9558 3,5271 7,1947 1,7669 Sep. 24,497 15,6466 0,7060 3,4528 240,68 3,3747 1,9558 3,6248 7,1223 1,7843 Oct. 24,768 15,6466 0,7093 3,4528 260,15 3,5767 1,9558 3,7479 7,1639 1,9612 Nov. 25,193 15,6466 0,7092 3,4528 265,32 3,7326 1,9558 3,7838 7,1366 2,0342 Dec. 26,120 15,6466 0,7084 3,4528 265,02 4,0044 1,9558 3,9227 7,2245 2,08942009 Jan. 27,169 15,6466 0,7043 3,4528 279,86 4,2300 1,9558 4,2354 7,3603 2,1233 Feb. 28,461 15,6466 0,7056 3,4528 298,30 4,6467 1,9558 4,2864 7,4309 2,1280


2009 Feb. 4,8 0,0 0,2 0,0 6,6 9,9 0,0 1,2 1,0 0,2% change versus previous year

2009 Feb. 12,2 0,0 1,3 0,0 13,8 29,9 0,0 17,3 2,2 20,7

Brazilian Chinese Icelandic Indonesian Malaysian Mexican New Zealand Philippine Russian South African Thaireal 1) yuan renminbi krona 2) rupiah ringgit peso 1) dollar peso rouble rand baht

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 332006 2,7333 10,0096 87,76 11 512,37 4,6044 13,6936 1,9373 64,379 34,1117 8,5312 47,5942007 2,6594 10,4178 87,63 12 528,33 4,7076 14,9743 1,8627 63,026 35,0183 9,6596 44,2142008 2,6737 10,2236 143,83 14 165,16 4,8893 16,2911 2,0770 65,172 36,4207 12,0590 48,475

2008 Q2 2,5882 10,8687 119,09 14 460,45 5,0183 16,2919 2,0129 67,174 36,9108 12,1648 50,437 Q3 2,4986 10,2969 125,69 13 868,99 5,0209 15,5214 2,1094 68,422 36,4917 11,7055 50,959 Q4 3,0102 9,0155 261,87 14 469,21 4,6798 17,1856 2,2829 63,653 35,9649 13,0786 45,904

2008 Aug. 2,4103 10,2609 122,07 13 700,21 4,9843 15,1269 2,1097 67,307 36,2502 11,4680 50,697 Sep. 2,5712 9,8252 131,33 13 430,23 4,9461 15,2805 2,1293 67,113 36,3727 11,5899 49,264 Oct. 2,9112 9,1071 274,64 13 283,63 4,6895 16,8177 2,1891 63,882 35,2144 12,9341 45,872 Nov. 2,8967 8,6950 242,95 14 984,85 4,5682 16,6735 2,2554 62,496 34,7964 12,8785 44,677 Dec. 3,2266 9,2205 290,00 15 276,62 4,7755 18,0764 2,4119 64,505 37,8999 13,4275 47,1072009 Jan. 3,0596 9,0496 - 14 802,07 4,7291 18,3762 2,4132 62,354 42,3282 13,1255 46,218 Feb. 2,9685 8,7406 - 15 233,33 4,6466 18,6536 2,4851 60,832 45,8079 12,8005 45,156


2009 Feb. -3,0 -3,4 - 2,9 -1,7 1,5 3,0 -2,4 8,2 -2,5 -2,3% change versus previous year

2009 Feb. 16,3 -17,3 - 12,5 -2,3 17,5 34,2 1,6 26,8 13,4 -2,0

Source: ECB.1) For these currencies the ECB computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 January 2008. Previous data are indicative.2) The most recent rate for the Icelandic krona refers to 3 December 2008.


9 . 1 A n d r a E U - l ä n d e r (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

UTV E CK L I NG U TAN FÖR E UROOMRÅDE T

1. Ekonomisk och finansiell utveckling

Källor:Europeiskakommissionen(GDEkonomiochfinanssamtEurostat);nationellauppgifter,ReutersochECB:sberäkningar.

9


Bulgarien Tjeckien Danmark Estland Lettland Litauen Ungern Polen Rumenien Sverige Stor-britannien

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11HIKP

Offentliga sektorns underskott(-)/överskott(+), % av BNP 1)

Offentlig bruttoskuld, % av BNP 1)

Lång statsobligationsränta, % per år, periodgenomsnitt

3-månadersränta, % per år, periodgenomsnitt

Bytes- och kapitalbalans, % av BNP

Enhetsarbetskostnader

Standardiserad arbetslöshet, % av arbetskraft, (säsongrensat)

Real BNP

ECB Månadsrappor t

December 2005 97S


9 DEVELOPMENTS OUTSIDE THE EURO AREA

9.1 In other EU Member States(annual percentage changes, unless otherwise indicated)


1. Economic and financial developments

HICP

Bulgaria Czech Denmark Estonia Latvia Lithuania Hungary Poland Romania Sweden UnitedRepublic Kingdom

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2007 7,6 3,0 1,7 6,7 10,1 5,8 7,9 2,6 4,9 1,7 2,32008 12,0 6,3 3,6 10,6 15,3 11,1 6,0 4,2 7,9 3,3 3,6

2008 Q2 14,0 6,7 3,7 11,5 17,5 12,3 6,8 4,3 8,6 3,6 3,4 Q3 12,5 6,5 4,6 11,0 15,6 12,0 6,3 4,4 8,2 4,0 4,8 Q4 9,0 4,4 3,0 8,7 11,9 9,4 4,2 3,6 6,9 2,7 3,92008 Sep. 11,4 6,4 4,5 10,8 14,7 11,3 5,6 4,1 7,3 4,2 5,2 Oct. 11,2 5,7 3,8 10,1 13,7 10,7 5,1 4,0 7,4 3,4 4,5 Nov. 8,8 4,1 2,8 8,5 11,6 9,2 4,1 3,6 6,8 2,4 4,1 Dec. 7,2 3,3 2,4 7,5 10,4 8,5 3,4 3,3 6,4 2,1 3,12009 Jan. 6,0 1,4 1,7 4,7 9,7 9,5 2,4 3,1 6,8 2,0 3,0

General government deficit (-)/surplus (+) as a % of GDP

2005 1,9 -3,6 5,2 1,5 -0,4 -0,5 -7,8 -4,3 -1,2 2,4 -3,42006 3,0 -2,7 5,1 2,9 -0,2 -0,4 -9,3 -3,8 -2,2 2,3 -2,72007 0,1 -1,0 4,9 2,7 0,1 -1,2 -5,0 -2,0 -2,6 3,6 -2,8

General government gross debt as a % of GDP

2005 29,2 29,8 36,4 4,5 12,4 18,4 61,7 47,1 15,8 50,9 42,32006 22,7 29,6 30,5 4,3 10,7 18,0 65,6 47,7 12,4 45,9 43,42007 18,2 28,9 26,2 3,5 9,5 17,0 65,8 44,9 12,9 40,4 44,2

Long-term government bond yield as a % per annum, period average

2008 Aug. 5,17 4,47 4,49 - 6,60 5,47 7,77 6,11 8,20 4,11 4,68 Sep. 5,17 4,42 4,37 - 6,60 5,45 7,99 5,89 8,32 3,90 4,57 Oct. 5,17 4,53 4,43 - 6,60 5,40 9,57 6,35 8,27 3,57 4,52 Nov. 6,00 4,52 4,06 - 7,60 8,16 9,41 6,23 8,38 3,34 4,13 Dec. 7,76 4,30 3,50 - 9,03 9,00 8,31 5,70 8,38 2,67 3,372009 Jan. 7,14 4,21 3,44 - 10,64 13,95 8,76 5,46 9,23 2,80 3,17

3-month interest rate as a % per annum, period average

2008 Aug. 7,31 3,81 5,38 6,35 6,26 5,75 8,33 6,52 12,11 5,12 5,77 Sep. 7,32 3,81 5,42 6,34 6,35 5,80 8,62 6,56 13,00 5,33 5,91 Oct. 7,69 4,19 5,99 6,69 10,03 7,00 8,95 6,80 18,21 5,27 6,13 Nov. 7,89 4,24 6,08 7,25 12,19 7,86 - 6,74 15,24 4,50 4,45 Dec. 7,74 3,89 5,29 7,84 13,94 9,20 11,18 6,38 14,70 2,75 3,202009 Jan. 7,03 3,14 4,44 7,28 11,86 8,67 9,80 5,49 14,48 2,23 2,32

Real GDP2007 6,2 6,0 1,6 6,3 10,0 8,9 1,1 6,7 6,0 2,6 3,02008 . . . . . 3,1 0,6 . . -0,2 0,7

2008 Q2 7,1 4,6 0,6 -1,1 -2,0 4,7 1,5 5,8 9,3 0,8 1,7 Q3 6,8 4,2 -1,3 -3,5 -3,7 2,1 0,5 5,6 9,1 -0,5 0,2 Q4 . . . . . -1,1 -1,0 . . -4,4 -1,9

Current and capital accounts balance as a % of GDP

2007 -20,6 -1,2 0,7 -16,9 -20,6 -12,8 -5,1 -3,6 -12,9 8,4 -2,62008 -24,3 -2,3 1,8 -7,2 -11,3 -11,2 -6,9 -4,2 -11,4 7,4 -1,2

2008 Q2 -27,6 -4,7 3,3 -9,6 -11,4 -15,1 -6,8 -4,1 -15,7 5,0 -1,8 Q3 -13,8 -3,2 3,4 -6,6 -11,0 -8,4 -8,7 -3,9 -11,0 8,1 -2,0 Q4 . . . . . -6,9 . . . 6,6 .

Unit labour costs

2007 14,2 3,1 4,2 19,8 27,0 10,6 4,9 3,1 14,6 4,7 1,32008 8,3 3,5 4,3 9,6 23,3 13,2 4,0 5,2 13,6 2,7 .

2008 Q2 17,7 3,3 3,8 15,2 22,6 11,4 - - - 0,5 0,6 Q3 13,0 2,3 . 19,6 24,5 12,0 - - - 2,2 1,1 Q4 . . . . . . - - - 6,0 .

Standardised unemployment rate as a % of labour force (s.a.)

2007 6,9 5,3 3,8 4,7 6,0 4,3 7,4 9,6 6,4 6,1 5,32008 5,7 4,4 3,4 5,5 7,3 5,7 7,9 7,1 . 6,2 .

2008 Q2 5,8 4,4 3,2 4,3 6,2 4,8 7,7 7,3 5,7 5,8 5,4 Q3 5,4 4,3 3,3 6,0 7,4 6,1 7,9 6,8 5,8 6,1 5,8 Q4 5,3 4,6 3,8 7,2 9,4 7,3 8,3 6,6 . 6,9 . 2008 Sep. 5,3 4,3 3,4 6,5 7,9 6,2 7,9 6,7 5,8 6,4 5,9 Oct. 5,3 4,4 3,6 6,8 8,4 6,4 8,0 6,6 . 6,7 6,1 Nov. 5,2 4,6 3,7 7,2 9,3 7,2 8,3 6,6 . 7,0 6,2 Dec. 5,4 4,7 4,0 7,7 10,6 8,2 8,5 6,6 . 7,1 . 2009 Jan. 5,3 5,0 4,3 8,6 12,3 9,8 8,6 6,7 . 7,4 .

Sources: European Commission (Economic and Financial Affairs DG and Eurostat), national data, Reuters and ECB calculations.

9


9 . 2 U S A o c h J a p a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges

Källor: Nationella uppgifter (kolumnerna 1, 2 (USA), 3, 4, 5 (USA), 6, 9 och 10); OECD (kolumn 2 (Japan)); Eurostat (kolumn 5 (Japan), diagrammet för euroområdet); Reuters (kolumnerna 7 och 8); ECB:s beräkningar (kolumn 11).1) Säsongrensade. Uppgifterna för USA avser den privata sektorn exklusive jordbruk.2) Periodgenomsnitt;M2förUSA;M2+bankcertifikatförJapan.3) Procent per år. För mer information om 3-månadersränta på interbankinlåning, se avsnitt 4.6.4) För mer information, se avsnitt 8.2.5) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (vid periodens slut).6) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

1. Ekonomisk och finansiell utveckling

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 S 75

Utvecklingutanför

euroområdet


D3 8 R e a l b r u t t o n a t i o n a l p ro d u k t(årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter)

D39 Ko n s umen t p r i s i n d e x(årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter)

Konsument-prisindex

Arbetskost-nader per

enhet 1)

Real BNP Industri-produk-

tionsindex (tillverk-

nings-industri)

Arbets-löshet,

% av arbetskraft

(säsong-rensat)

Brett penning-mängds-

mått 2)

3-mån. ränta på

interbank-inlåning3)

Nollkupong-ränta på 10-åriga

statsobliga-tio ner 3), vid

periodens slut

Växelkurs 4),nationell

valuta pereuro

Offentligt underskott

(-)/ över- skott (+),

% av BNP

Offentligbrutto-skuld 5),

% av BNP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Japan

USA


Euroområdet 6)

USAJapan

ECB Månadsrappor t

December 2005 99S


EURO AREASTATISTICS

Developmentsoutside theeuro area

9.2 In the United States and Japan(annual percentage changes, unless otherwise indicated)

S 75ECB


1. Economic and financial developments

United States

Consumer Unit labour Real GDP Industrial Unemployment Broad 3-month 10-year Exchange Fiscal Grossprice index costs 1) production rate money 2) interbank zero coupon rate 4) deficit (-)/ public

index as a % of deposit government as national surplus (+) debt 5)

(manufacturing) labour force rate 3) bond yield 3) currency as a % of as a % of(s.a.) end-of- per euro GDP GDP

period

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2005 3,4 2,2 2,9 4,2 5,1 4,3 3,57 4,84 1,2441 -3,3 49,12006 3,2 2,8 2,8 2,8 4,6 5,0 5,20 5,41 1,2556 -2,2 48,52007 2,9 2,7 2,0 1,8 4,6 5,7 5,30 5,35 1,3705 -2,9 49,32008 3,8 0,5 1,1 -2,5 5,8 6,8 2,93 4,39 1,4708 . .

2007 Q4 4,0 0,9 2,3 2,5 4,8 5,8 5,03 5,07 1,4486 -3,2 49,32008 Q1 4,1 0,0 2,5 2,0 4,9 6,3 3,29 4,48 1,4976 -4,0 50,4 Q2 4,4 0,1 2,1 -0,3 5,4 6,2 2,75 4,66 1,5622 -5,7 49,6 Q3 5,3 1,3 0,7 -3,4 6,1 6,1 2,91 4,69 1,5050 -5,9 52,8 Q4 1,6 0,7 -0,8 -8,0 6,9 8,5 2,77 3,71 1,3180 . .

2008 Oct. 3,7 - - -5,5 6,6 7,7 4,06 4,46 1,3322 - - Nov. 1,1 - - -7,8 6,8 8,0 2,28 3,95 1,2732 - - Dec. 0,1 - - -10,6 7,2 9,9 1,83 2,75 1,3449 - - 2009 Jan. 0,0 - - -12,9 7,6 10,5 1,21 2,75 1,3239 - - Feb. . - - . . . 1,24 3,20 1,2785 - -

Japan

2005 -0,3 -2,1 1,9 1,4 4,4 1,8 0,06 1,49 136,85 -6,7 163,22006 0,2 -0,6 2,1 4,5 4,1 1,0 0,30 1,98 146,02 -1,4 159,52007 0,1 -1,9 2,4 2,8 3,8 1,6 0,79 1,89 161,25 . . 2008 1,4 . -0,7 -3,4 4,0 2,1 0,93 1,67 152,45 . .

2007 Q4 0,5 -1,5 2,2 3,4 3,8 2,0 0,96 1,78 163,83 . . 2008 Q1 1,0 0,1 1,4 2,3 3,9 2,2 0,92 1,61 157,80 . . Q2 1,4 0,1 0,6 1,0 4,0 2,0 0,92 1,85 163,35 . . Q3 2,2 0,8 -0,2 -1,3 4,1 2,2 0,90 1,75 161,83 . . Q4 1,0 . -4,6 -14,8 4,0 1,8 0,96 1,46 126,71 . .

2008 Oct. 1,7 - - -7,1 3,7 1,8 1,04 1,56 133,52 - - Nov. 1,0 - - -16,6 3,9 1,8 0,91 1,50 123,28 - - Dec. 0,4 - - -20,9 4,4 1,8 0,92 1,33 122,51 - - 2009 Jan. 0,0 - - -30,8 . 1,9 0,73 1,27 119,73 - - Feb. . - - . . . 0,64 1,20 118,30 - -

C38 Real gross domestic product(annual percentage changes; quarterly)

C39 Consumer price indices(annual percentage changes; monthly)

-6

-4

-2

0

2

4

6

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-6

-4

-2

0

2

4

6

euro areaUnited StatesJapan

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

euro areaUnited StatesJapan

Sources: National data (columns 1, 2 (United States), 3, 4, 5 (United States), 6, 9 and 10); OECD (column 2 (Japan)); Eurostat (column 5 (Japan), euro area chart data); Reuters(columns 7 and 8); ECB calculations (column 11).1) Seasonally adjusted. The data for the United States refer to the private non-agricultural business sector.2) Average-of-period values; M2 for US, M2+CDs for Japan.3) Percentages per annum. For further information on 3-month interbank deposit rate, see Section 4.6.4) For more information, see Section 8.2.5) Gross consolidated general government debt (end of period).6) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.

6)


Diagramförteckning

D I AGRAMFÖRT E CKN I NGD1 PenningmängdsmåttD2 MotposterD3 Penningmängdsmått, komponenterD4 Långfristigafinansiellaskulder,komponenterD5 Låntillövrigafinansinstitutochicke-finansiellaföretagD6 Lån till hushållD7 Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdetD8 Lån till hemmahörande utanför euroområdetD9 Total inlåning fördelat på sektorerD10 TotalinlåningochinlåningsomingåriM3fördelatpåsektor(finansinstitut)D11 Totalinlåningfördelatpåsektor(icke-finansiellaföretagochhushåll)D12 TotalinlåningochinlåningsomingåriM3fördelatpåsektor(icke-finansiellaföretagochhushåll)D13 Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdetD14 MFI:s innehav av värdepapperD15 Investeringsfonders totala tillgångarD16 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemmahörande i euroområdetD17 Nettoemissioner av andra värdepapper än aktier, säsongrensat och ej säsongrensatD18 Långfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakterD19 Kortfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakterD20 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, årliga ökningstakterD21 Bruttoemissioner av noterade aktier, fördelat på emitterande sektorD22 Ny inlåning med överenskommen löptidD23 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 årD24 Penningmarknadsräntor i euroområdetD25 3-månaders penningmarknadsräntorD26 Avistaräntekurvor i euroområdetD27 Avistaräntor och ränteskillnader i euroområdetD28 Dow Jones EURO STOXX Broad, Standard & Poor’s 500 och Nikkei 225D29 Underskott, lånebehov och skuldförändringD30 MaastrichtskuldD31 Betalningsbalans; bytesbalansD32 Betalningsbalans; varorD33 Betalningsbalans; tjänsterD34 Betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar, nettoD35 Viktiga betalningsbalanstransaktioner som påverkar utvecklingen av MFI:s utländska nettotillgångarD36 Effektiva växelkurserD37 Bilaterala växelkurserD38 Real bruttonationalproduktD39 Konsumentprisindex

S12S12S13S13S14S14S16S16S17S17S18S18S19S20S24S35S37S38S39S40S41S43S43S44S44S45S45S46S59S59S60S61S61S64S69S72S72S75S75


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 77S

T EKN I S K A ANMÄRKN I NGARAVS ER Ö V ER S I K T F ÖR E UROOMRÅDE T

B ER ÄKN I NG AV ÖKN I NG S TAK T E R F ÖR MO -N E T ÄR U T V E CK L I NG

Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt:

a)

där It är indexet för rensade utestående belopp per månaden t (se även nedan). Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t beräknas på samma sätt:

b)

AV S E R AV SN I T T 2 . 1 T I L L 2 . 6

B E R ÄKN I NG AV T R AN S AK T I ONER

Månatliga transaktioner beräknas utifrån månat-liga skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, andra omvärderingar, växel-kursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner.

Om Lt är det utestående beloppet i slutet av må-naden t, Ct

M omklassificeringen månaden t, EtM

växelkursjusteringen ochVtM andra omvärderingar,

definieras transaktionerna FtM under månaden t på

följande sätt:

c)

På motsvarande sätt definieras de kvartalsvisa transaktionerna Ft

Q för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt:

d)

där Lt-3 är det utestående beloppet i slutet av måna-den t-3 (slutet av närmast föregående kvartal) och t.ex. Ct

Q är omklassificeringen det kvartal som slutar med månaden t.

För de kvartalsserier för vilka månadsobservatio-ner nu finns tillgängliga (se nedan) kan de kvar-talsvisa transaktionerna även beräknas som sum-man av transaktionerna under de tre månaderna i kvartalet.

B ERÄKN I NG AV ÖKN I NG S TAK T F ÖR MÅNAT L I G A S E R I E R

Ökningstakten kan beräknas utifrån transaktioner eller index för rensade utestående belopp. Om Ft

M och Lt definieras enligt ovan, definieras indexet It för rensade utestående belopp månaden t på föl-jande sätt:

e)

Basen för indexet (för de ej säsongrensade serier-na) är för närvarande december 2006 = 100. Tids-serier för indexet för rensade utestående belopp finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) under ”Statistics”/”Money, banking and financial markets”.

Den årliga ökningstakten at för månaden t – dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t – kan beräknas med hjälp av nå-gon av följande två formler:

f)

g)

Om inget annat anges avser den årliga öknings-takten ultimo för angiven period. Den årliga pro-centuella förändringen för 2002 beräknas t.ex. i g) genom att indexet för december 2002 divideras med indexet för december 2001.

78ECBMånadsrappor tMars 2009S

Ökningstakten för perioder under året kan beräk-nas med hjälp av formel g). Ökningen från månad till månad at

M kan t.ex. beräknas på följande sätt:

h)

Ett 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) för den årliga ökningen i M3 beräknas slutligen som (at+1 + at + at-1)/3, där at definieras som i f) eller g) ovan.

B ERÄKN I NG AV ÖKN I NG S TAK T F ÖR K VARTA L S S E R I E R

Om FtQ och Lt-3 definieras som ovan, definieras index

It för rensade utestående belopp för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt:

i)

Den årliga ökningstakten under de fyra kvartal som slutar med månaden t, dvs. at, kan beräknas med hjälp av formeln g).

S Ä SONGREN SN I NG AV D EN MONE T ÄR A S TAT I S T I K EN 1 F Ö R E UROOMRÅDE T

Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA.2 Säsong-rensningen kan omfatta en veckodagsjustering och görs indirekt för vissa serier genom en linjär kombination av komponenter. Detta gäller i syn-nerhet M3, som beräknas genom aggregering av de säsongrensade serierna för M1, M2 minus M1 och M3 minus M2.

Först säsongrensas indexet för rensade utestående belopp.3 De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på nivåerna och på de justeringar som är en följd av omklassificeringar och omvärderingar för att få fram säsongrensade transaktioner. Säsongfaktorer (och kalenderfakto-rer) revideras årligen eller vid behov.

AV S E R AV SN I T T 3 . 1 T I L L 3 . 5

Ö V ER EN S S T ÄMME L S E ME L L AN ANV ÄNDN I NG O CH T I L L G ÅNG

I tabell 3.1 är uppgifterna uppställda enligt en grundläggande räkenskapsekvation. När det gäller icke-finansiella transaktioner är de totala använd-ningarna lika med de totala tillgångarna för varje transaktionskategori. Denna räkenskapsekvation gäller även kontot för finansiella transaktioner, vilket innebär att för varje kategori finansiellt instrument är de totala transaktionerna i finan-siella tillgångar lika med de totala transaktionerna i skulder. I kontot för övriga förändringar i till-gångar och i de finansiella balansräkningarna är de totala finansiella tillgångarna lika med de totala skulderna för varje kategori finansiellt instrument, med undantag för monetärt guld och särskilda dragningsrätter som definitionsmässigt inte utgör en skuld för någon sektor.

B ERÄKN I NG AV S A LDOPO S T E R

Saldoposterna i slutet av varje konto i tabellerna 3.1 och 3.2 beräknas på följande sätt:

Handelsbalansen är lika med import minus export av varor och tjänster gentemot utlandet.

Driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvs-inkomst, netto, definieras endast för hemmahöran-de sektorer och beräknas som bruttoförädlingsvär-det (bruttonationalprodukt till marknadspris för euroområdet) minus löner och kollektiva avgifter

1 För närmare information se ”Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area”, ECB (augusti 2000) och ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) under ”Statistics”/”Money, bank ing and financial markets”.

2 För närmare information se Findley, D., Monsell, B., Bell, W., Otto, M. och Chen, B. C. (1998), ”New Capabilities and Methods of the X-12-Arima Seasonal Adjustment Program”, Journal of Business and Economic Statistics, 16, 2, s. 127-152 eller ”X-12-ARIMA Referen ce Manual”, Time Series Staff, Bureau of the Census, Washington, D.C.

Internt används också det modellbaserade programmet TRAMO-SEATS. För närmare information om TRAMO-SEATS, se Gomez, V. och Maravall, A. (1996), ”Programs TRAMO and SEATS: Instruction s for the User”, Banco de España, Working Paper No. 9628, Madrid.

3 För de säsongrensade serierna är indexnivån för basperioden, dvs. december 2001, därför ofta en annan än 100, vilket beror på de starka säsongfaktorerna denna månad.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 79S

Allmännaanmärkningar


(användning) minus andra skatter minus subven-tioner på produktion (användning) minus kapital-förslitning (användning).

Nationalinkomst, netto, definieras endast för hem mahörande sektorer och beräknas som drifts-överskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, plus löner och kollektiva avgifter (tillgång) plus skatter minus subventioner på produktion (tillgång) plus kapitalinkomst, netto (tillgång mi-nus användning).

Disponibel inkomst, netto, definieras också bara för hemmahörande sektorer och är lika med natio-nalinkomst, netto, plus löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., netto (tillgång minus användning) plus sociala avgifter, netto (tillgång minus användning) plus andra sociala förmåner än in natura, netto (tillgång minus användning) plus övriga löpande transfereringar, netto (tillgång mi-nus användning).

Nettosparande definieras för hemmahörande sek-torer och beräknas som diponibel inkomst, netto, plus nettojustering för värdeförändring i hushål-lens nettofordran på pensionsfonder (tillgång mi-nus användning) minus konsumtionsutgifter (an-vändning). För utlandet sammanställs det löpande utlandskontot som handelsbalansen plus alla net-toinkomster (tillgång minus användning).

Nettoutlåning/nettoupplåning beräknas utifrån ka-pitalkontot som nettosparande plus nettokapital-transfereringar (tillgång minus användning) mi-nus bruttokapitalförslitning (användning) minus anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar (användning) plus ka-pitalförslitning (tillgång). Det kan också beräknas i kontot för finansiella transaktioner som de totala transaktionerna i finansiella tillgångar minus totala transaktioner i skulder (även kallat ”förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner”). För hushåll och icke-finansiella företag finns det en statistisk avvikelse mellan dessa saldoposter som beräknas utifrån kapitalkontot respektive kontot för finansiella transaktioner.

Förändringar i nettoförmögenhet beräknas som förändringar i nettoförmögenhet till följd av spa-

rande och kapitaltransfereringar plus andra för-ändringar i nettoförmögenhet. För närvarande ingår inte andra förändringar i icke-finansiella till-gångar eftersom uppgifter saknas.

Nettoförmögenhet beräknas som de totala finan-siella tillgångarna minus de totala skulderna, med-an förändringar i nettoförmögenheten är lika med summan av förändringar i nettoförmögenheten till följd av transaktioner (utlåning/nettoupplåning från kontot för finansiella transaktioner) och andra förändringar i nettoförmögenhet.

Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner beräknas slutligen som totala trans-aktioner i finansiella tillgångar minus totala tran saktioner i skulder, och andra förändringar i nettoförmögenhet beräknas som totala andra för-ändringar i finansiella tillgångar minus totala an-dra förändringar i skulder.

AV S E R AV SN I T T 4 . 3 O CH 4 . 4

B E R ÄKN I NG AV ÖKN I NG S TAK T F ÖR R ÄN T E B Ä R ANDE V Ä RDEPAPP ER O CH NOT ER A D E A K T I E R

Ökningstakten kan beräknas utifrån finansiella transaktioner eller indexet för teoretiska stockar. Om NM

t representerar transaktionerna (nettoemis-sionerna) under månaden t och Lt det utestående beloppet ultimo månaden t, definieras indexet It för teoretiska stockar månaden t på följande sätt:

j)

Basen för indexet är december 2001 = 100. Ökningstak ten at för månaden t – dvs. förändring-en under de tolv månader som slutar med måna-den t – kan beräknas med någon av följande två formler:

k)

l)

Tekniska anmärkningar


Den metod som används för att beräkna öknings-takten för andra värdepapper än aktier är den-samma som den som används för penningmängds-måtten, förutom att ”N” används i stället för ”F”. Syftet är att skilja mellan de olika metoderna att beräkna ”nettoemissioner” för värdepapperssta-tistik och motsvarande beräknade ”transaktioner” som används för penningmängdsmåtten.

Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt:

m)

där It är indexet för rensade utestående belopp per månaden t. Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t, beräknas på föl-jande sätt:

n)

Den beräkningsformel som används i avsnitt 4.3 används även i avsnitt 4.4 och bygger även den på den formel som används för beräkning av pen-ningmängdsmåtten. Avsnitt 4.4 baseras på mark-nadsvärden och beräkningen görs på grundval av finansiella transaktioner, vilket inte omfattar omklassificeringar, omvärderingar eller andra för-ändringar som inte beror på transaktioner. Växel-kursförändringar ingår inte eftersom alla noterade aktier som omfattas är denominerade i euro.

S Ä SONGREN SN I NG AV V Ä RDEPAPP ER S S TAT I S T I K 4

Den metod som används bygger på multipli-kativ dekomponering genom X-12-ARIMA. Säsongrens ningen av värdepappersemissionerna totalt utförs indirekt genom en linjär kombination av sektors- och löptidskomponenter.

Indexet för teoretiska stockar säsongrensas. De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på utestående belopp för att få fram säsongrensade nettoemissioner. Säsongfak-torer revideras årligen eller vid behov.

På liknande sätt som i formel l) och m) kan ök-ningstakten at för månaden t som motsvarar för-ändringen under de sex månader som slutar med månaden t beräknas med hjälp av någon av föl-jande två formler:

o)

p)

AV S E R TA B E L L 5 . 1 . 1

S Ä SONGREN SN I NG AV H I K P 4

Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S78). Säsongrensningen av totala HIKP för euroområdet görs indirekt genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för för-ädlade livsmedel, oförädlade livsmedel, industri-varor exklusive energi samt tjänster. Energi läggs till orensat eftersom det inte finns några statistiska bevis för något säsongmönster. Säsongfaktorer re-videras årligen eller vid behov.

AV S E R TA B E L L 7 . 1 . 2

S Ä SONGREN SN I NG AV B Y T E S B A L AN S EN

Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på S78). Rådata för varor och tjänster och fak-torinkomster förhandsjusteras för att ta hänsyn till

4 För närmare information se ”Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area”, ECB (augusti 2000) och ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) under ”Statistics”/”Money, bank ing and financial markets”.

at

at

5

i=0Lt–1–i

It

N M

It–6

t–i

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 81S



antal arbetsdagar. Arbetsdagsjusteringen när det gäller varor och tjänster korrigeras för nationella helgdagar. Säsongrensningen av dessa poster görs med hjälp av de förhandsjusterade uppgiftsserier-na. Ingen förhandsjustering görs beträffande de-betsidan för löpande transfereringar. Säsongrens-ningen av den totala bytesbalansen görs genom aggregering av de säsongsrensade serierna för euroområdet för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Säsongfaktorer (och handelsfaktorer) revideras varje halvår eller vid behov.

AV S E R AV SN I T T 7 . 3

B E R ÄKN I NG AV ÖKN I NG S TAK T F ÖR K VARTA L S - O CH Å R S S E R I E RNA

Den årliga ökningstakten för kvartal t beräknas på grundval av kvartalstransaktioner (Ft) och positio-ner (Lt) på följande sätt:

Ökningstakten för årsserien är lika med öknings-takten under årets sista kvartal.

Tekniska anmärkningar

113 1

×

−

+= ∏

−= −

t

ti i

it L

Fa 100


ECB Månadsrappor t

Mars 2009 83S

A L LMÄNNA ANMÄRKN I NGARAvsnittet ”Statistik för euroområdet” i månads-rapporten innehåller i första hand statistik för eu-roområdet som helhet. Mer detaljerade uppgifter och längre dataserier, samt förklarande anmärk-ningar, finns under ”Statistics” på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu). Statistik kan enkelt hämtas via ECB:s Statistical Data Warehouse (http://sdw.ecb.europa.eu) som har sök- och nedladdnings-funktioner. Under rubriken ”Data services” är det bl.a. möjligt att prenumerera på olika databaser och ladda ned komprimerade kommasepararerade vär-defiler (CSV) direkt. För mer information, kontakta oss på e-postadressen [email protected].

Stoppdatum för den statistik som ingår i månads-rapporten är normalt dagen innan ECB-rådet hål-ler månadens första möte. För denna månadsrap-port var stoppdatum den 4 februari 2009.

Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 2009 Euro-16 (dvs. euro-området inklusive Slovakien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s kompo-nenter och motposter och HIKP:s komponenter) avser statistikserierna euroområdet i dess olika sammansättningar. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgäng-liga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för Grek-lands (2001), Sloveniens (2007), Cyperns (2008), Maltas (2008) och Slovakiens (2009) respektive år för inträde i euroområdet, beräknade från baser-na som täcker året före året för inträde, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av dessa länders inträde i euroområdet. Historiska uppgif-ter för euroområdet före Slovakiens inträde finns på ECB: s webbplats: http://www.ecb.europa.eu/stats/services/downloads/html/index.en.html.

Statistikserierna utgår från euroområdets sam-mansättning vid den tidpunkt som statistiken av-ser. Uppgifter före 2001 avser således Euro-11, dvs. följande 11 medlemsstater: Belgien, Tysk-land, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxem-burg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Fin-land. Uppgifter från 2001 till och med 2006 avser Euro- 12, dvs. Euro-11 plus Grekland. Uppgifter för 2007 avser Euro-13, dvs. Euro-12 plus Slo-

venien. Uppgifter från 2008 avser Euro-15, dvs. Euro-13 plus Cypern och Malta, och uppgifter för 2009 avser Euro-16, dvs. Euro-15 plus Slovakien.

Eftersom den europeiska valutaenhetens (ecu) sammansättning inte sammanfaller med eurolän-dernas gamla nationella valutor påverkas belopp som avser tiden före 1999, som till gällande väx-elkurs räknats om från de deltagande valutorna till ecu, av utvecklingen för valu torna i de EU-länder som inte har infört euron. För att undvika denna effekt i den monetära statistiken har uppgifter som avser tiden före 1999 i tabell 2.1–2.8 uttryckts i enheter som räknats om från nationella valutor till de oåterkalleligen låsta växelkurser som fastställ-des den 31 december 1998. Om inget annat anges baseras pris- och kostnadsstatistik före 1999 på uppgifter uttryckta i nationella valutor.

Aggregering och/eller konsolidering (inklusive konsolidering mellan länder) har tillämpats i lämpliga fall.

Nyare uppgifter är ofta preliminära och kan kom-ma att revideras. Skillnader mellan slutsummor och deras komponenter kan uppkomma till följd av avrundning.

Gruppen ”Andra EU-medlemsländer” omfattar Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Sverige och Storbritannien.

Den terminologi som används i tabellerna följer i flertalet fall internationella standarder, bl.a. Euro-peiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) och IMF:s betalningsbalanshandbok. Med transaktio-ner avses frivilliga utväxlingar (som mäts direkt eller beräknas), medan flöden även omfattar för-ändringar i utestående belopp som beror på pris- och växelkursförändringar, avskrivningar och and ra förändringar.

I tabellerna betyder ”upp till (x) år” ”upp till och med (x) år”.


ÖVER S I K T

Utvecklingen av viktiga indikatorer för euro-området sammanfattas i en översiktstabell.

P ENN I NGPO L I T I S K S TAT I S T I K

Tabell 1.4 visar kassakravs- och likviditetsstatis-tik. Uppfyllandeperioden för kassakrav börjar på dagen för avvecklingen av den första huvudsak-liga refinansieringstransaktionen efter det ECB-rådsmöte där den månatliga bedömningen av den penningpolitiska inriktning görs och slutar dagen före avvecklingsdagen följande månad. Årliga och kvartalsvisa observationer är genomsnitt för årets respektive kvartalets sista uppfyllandeperiod. Fram till december 2003 startade uppfyllandepe-rioderna den 24:e kalenderdagen i varje månad och avslutades den 23:e dagen påföljande månad. Den 23 januari 2003 tillkännagav ECB ändringar av det penningpolitiska styrsystemet, vilka trädde i kraft den 10 mars 2004. Dessa ändringar innebär att uppfyllandeperioderna startar på avvecklings-dagen för den huvudsakliga refinansieringstrans-aktion som följer efter det möte då ECB-rådet gör sin månatliga bedömning av den penningpolitiska inriktningen. Övergångsvis fastställdes en uppfyl-landeperiod som löpte från den 24 januari till den 9 mars 2004.

Tabell 1.4.1 visar komponenterna i kreditinstitut-ens kassakravsbas. Skulder gentemot andra kredit-institut som omfattas av ECBS:s kassakravssys-tem, ECB och deltagande nationella centralbanker ingår inte kassakravsbasen. Om ett kreditinstitut inte kan dokumentera till vilken volym det har ut-givit räntebärande värdepapper med en löptid upp till två år som innehas av ovannämnda institut får det göra ett schablonavdrag för dessa skulder från sin kassakravsbas. Detta schablonavdrag var 10 % fram till november 1999 och därefter 30 %.

Tabell 1.4.2 innehåller genomsnittsbelopp för avslutade uppfyllandeperioder. Kassakravet för enskilda kreditinstitut beräknas genom att kassa-kravsprocenten för de olika skuldkategorierna till-lämpas på relevanta skulder, med utgångspunkt i balansräkningsuppgifterna från slutet av varje

månad. Därefter gör varje kreditinstitut ett scha-blonavdrag på 100 000 euro. De beräknade kas-sakraven aggregeras sedan för hela euroområdet (kolumn 1). Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 2) visar kreditinstitutens aggregerade ge-nomsnittliga dagliga behållningar på löpande räk-ningar, inklusive behållningar som behövs för att uppfylla kassakraven. Kassaöverskottet (kolumn 3) är den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger över kassakraven under uppfyllandeperioden. Kassa underskottet (kolumn 4) definieras som den del av de genom-snittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger under kassakravet under uppfyllandeperio-dens kassakrav och beräknas på grundval av de kreditinstitut som inte uppfyllt sina kassakrav. Räntan på kassakravsmedel (kolumn 5) motsvarar ECB:s genomsnittliga ränta (vägd med hänsyn till antal kalenderdagar) i Euro systemets huvudsak-liga refinansieringstransaktioner (se tabell 1.3).

Tabell 1.4.3 visar banksystemets likviditetsställ-ning, definierad som euroområdets kreditinstituts löpande räkningar i euro hos Eurosystemet. Alla belopp beräknas på grundval av Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Övriga likviditets-indragande transaktioner (kolumn 7) omfattar inte nationella centralbankers emissioner av skuldcer-tifikat under etapp två av EMU. Övriga faktorer (netto) (kolumn 10) motsvarar resterande netto-poster på Eurosystemets konsoliderade balansräk-ning. Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11) motsvarar skillnaden mellan summan av de likviditetstillförande faktorerna (kolumn 1–5) och summan av de likviditetsindragande faktorerna (kolumn 6–10). Den monetära basen (kolumn 12) beräknas som summan av inlåningsfaciliteten (kolum n 6), utelöpande sedlar (kolumn 8) och kre-ditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11).

P ENN I NGMÄNGD, B ANKV ERK S AMHE T O CH I N V E S T E R I NG S FONDER

Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut (MFI), dvs. summan av de harmoniserade balansräkningarna för alla MFI som är hemmahörande i euroområdet. MFI är centralbanker, kreditinstitut enligt defini-

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 85S



tionen i gemenskapslagstiftningen, penningmark-nadsfonder och andra institut vars verksamhet be-står i att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI och i att, för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänse-ende) bevilja kredit och/eller placera i värdepap-per. En fullständig lista över MFI finns på ECB: s webbplats.

Tabell 2.2 visar den konsoliderade balansräkning för MFI-sektorn som tas fram genom nettning av tillgodohavandena mellan euroområdets MFI i de aggregerade balansräkningarna. På grund av skill-nader i redovisningspraxis är summan av MFI:s inbördes positioner inte nödvändigtvis noll. Sal-dot anges i kolumn 10 på skuldsidan i tabell 2.2. Tabell 2.3 visar euroområdets penningmängds-mått och motposter. Dessa beräknas på grundval av MFI:s konsoliderade balansräkning och om-fattar hemmahörande icke-MFI:s behållningar hos hemmahörande MFI; de tar också hänsyn till vissa av statens monetära tillgångar/skulder. Sta-tistiken över penningmängdsmått och motposter är säsong rensad och kalenderkorrigerad. Posten utländska skulder i tabell 2.1 och 2.2 visar icke hemmahörandes innehav av i) andelar utgivna av penningmarknadsfonder i euroområdet och ii) räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid upp till två år utgivna av MFI i euroom-rådet. I tabell 2.3 ingår dessa innehav emellertid inte i penningmängdsmåtten utan ingår i stället i posten ”utländs ka tillgångar, netto”.

Tabell 2.4 visar utlåning av andra MFI än Euro-systemet (banksystemet) som är hemmahörande i euroområdet fördelat på sektor, typ och ursprung-lig löptid. Tabell 2.5 visar inlåning hos euroom-rådets banksystem fördelat på sektor och instru-ment. Tabell 2.6 visar värdepapper som innehas av euroområdets banksystem, fördelat på typ av utgivare.

Tabell 2.2–2.6 omfattar transaktioner som beräk-nas som skillnader i utestående belopp som ren-sats för omklassificeringar, omvärderingar, väx-elkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 2.7 visar vissa omvärderingar som används vid beräkningen av transaktioner. Tabell 2.2–2.6 visar även öknings-

takt i form av årliga procentuella förändringar på grundval av transaktionerna. Tabell 2.8 visar en kvartalsvis valutafördelning av vissa poster i MFI: s balansräkning.

Närmare information om definitionen av olika sektorer finns i ”Money and Banking Statistics Sector Manual – Guidance for the statistical clas-sification of customers, Third Edition” (ECB, mars 2007). I ”Guidance Notes to the Regulation ECB/2001/13 on MFI Balance Sheet Statistics” (ECB november 2002) beskrivs den metod som de nationella centralbankerna rekommenderas tilläm-pa. Fr.o.m. den 1 januari 1999 har statistiken sam-lats in och sammanställts på grundval av ECB: s förordning av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn monetära finans institut ECB/1998/161, senast ändrad genom förordning ECB/2003/102.

I enlighet med denna förordning har posten ”pen-ningmarknadspapper” i balansräkningen slagits samman med posten ”räntebärande värdepapper” både på tillgångssidan och skuldsidan i MFI:s ba-lansräkning.

Tabell 2.9 visar utestående belopp vid kvarta-lets slut i balansräkningen för investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder) i euroområdet. Balansräkningen är aggregerad och omfattar där-för på skuldsidan investeringsfondernas innehav av andelar utgivna av andra investeringsfonder. De totala tillgångarna/skulderna är också fördela-de på investeringspolicy (aktiefonder, obligations-fonder, blandfonder, fastighetsfonder och andra fonder) och typ av investerare (allmänna fonder och särskilda investerarfonder). Tabell 2.10 visar den aggregerade balansräkningen för varje typ av investeringsfond, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare.

RÄK EN SKAP ER F ÖR E UROOMRÅDE T

Tabell 3.1 visar integrerade kvartalsvisa konton för euroområdet som ger omfattande information om hushålls (inbegripet hushållens ideella orga-

1 EGT L 356, 30.12.1998, s. 7.2 EGT L 250, 2.10.2003, s. 19.


nisationer), icke-finansiella företags, finansiella företags och den offentliga sektorns ekonomiska aktiviteter, samt om interaktionen mellan dessa sektorer och både euroområdet och utlandet. De ej säsongrensade uppgifterna om löpande priser vi-sas för senast tillgängliga kvartal enligt ett förenk-lat kontosystem som utgår från metoden i Europe-iska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95).

Kontosystemet omfattar i korthet: 1) inkomstför-delnings- och inkomstanvändningskontot, som visar hur produktionsaktiviteten omsätts i olika inkomstkategorier, 2) kontot för allokering av pri-mära inkomster, som redovisar intäkter och kost-nader som rör olika typer av kapitalinkomster (för ekonomin som helhet, saldoposten i kontot för pri-mära inkomster är nationalinkomst), 3) kontot för fördelning av sekundära inkomster, som visar hur en institutionell sektors nationalinkomst förändras till följd av löpande transfereringar, 4) inkomst-användningskontot, som visar hur disponibel in-komst används för konsumtion eller sparande, 5) kapitalkontot, som visar hur sparande och netto-kapitaltransfereringar används för anskaffning av icke-finansiella tillgångar (saldoposten i kapi-talkontot är nettoutlåning/nettoupplåning) och 6) kontot för finansiella transaktioner, som redo-visar nettoanskaffning av finansiella tillgångar och nettoupptagande av skulder. Eftersom varje icke-finansiell transaktion speglas av en finansiell transaktion är saldoposten i kontot för finansiella transaktioner också nettoutlåning/nettoupplåning, beräknat på grundval av kapitalkontot.

Dessutom presenteras ingående och utgående fi-nansiella balansräkningar, vilket ger en bild av enskilda sektorers finansiella förmögenhet vid en given tidpunkt. Slutligen visas även andra föränd-ringar i finansiella tillgångar och skulder (t.ex. till följd av förändringar i tillgångspriser.

Kontot för finansiella transaktioner och de finan-siella balansräkningarna har en mer detaljerad täckning av sektorn finansiella företag, med en fördelning på monetära finansinstitut, andra fi-nansinstitut (inklusive finansiella serviceföretag) och försäkringsföretag och pensionsinstitut.

Tabell 3.2 visar ackumulerade flöden (transaktio-

ner) för fyra kvartal för euroområdets så kallade icke-finansiella konton (dvs. kontona 1–5 som be-skrivs ovan) och följer också det förenklade kon-tosystemet.

Tabell 3.3 visar ackumulerade flöden (transaktio-ner och andra förändringar) för fyra kvartal för kontona för hushållens inkomster, utgifter och kapitalbildning, och utestående belopp för finan-siella balansräkningskonton efter en mer analytisk presentation. Sektorspecifika transaktioner och saldoposter är arrangerade på ett sätt som ger en bättre bild av hushållens finansierings- och inves-teringsbeslut, men samtidigt respekterar de kon-toidentiteter som presenteras i tabellerna 3.1 och 3.2.

Tabell 3.4 visar ackumulerade flöden (transaktio-ner) för fyra kvartal för kontona för icke-finan-siella företags inkomster och kapitalbildning, och utestående belopp för de finansiella balansräk-ningskontona efter en mer analytisk presentation.

Tabell 3.5 visar ackumulerade flöden (transaktio-ner och andra förändringar) för fyra kvartal och utestående belopp för försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella balansräkningar.

F I N AN SMARKNADER

Finansmarknadsstatistiken för euroområdet om-fattar de EU-länder som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser (euroområdet i dess olika sammansättningar), med undantag för statis-tiken om värdepappersemissioner (tabell 4.1–4.4) som avser Euro 15 (dvs. Euro 13 plus Cyper och Malta) för hela tidsserien (fast sammansättning).

Statistiken över andra värdepapper än aktier och noterade aktier (tabell 4.1–4.4) produceras av ECB på grundval av uppgifter från ECBS och BIS. Tabell 4.5 visar MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemma hörande i euroområdet. Statistiken över penningmarknads-räntor, långa statsobligationsräntor och aktieindex (tabell 4.6–4.8) produceras av ECB på grundval av uppgifter från telegrambyråer.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 87S



Statistiken över emissioner av värdepapper omfat-tar andra värdepapper än aktier (räntebärande vär-depapper), som redovisas i tabellerna 4.1, 4.2 och 4.3, och noterade aktier, som redovisas i tabell 4.4. Räntebärande papper är uppdelade på kortfristiga och långfristiga värdepapper. Med ”kortfristiga” avses värdepapper med en ursprunglig löptid på ett år eller mindre (i undantagsfall två år el-ler mind re). Värdepapper med längre ursprunglig löptid eller med valfria löptider, varav den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden, eller med obe-stämda löptider, klassificeras som ”långfristiga”. Långfristiga räntebärande värdepapper som emit-teras av hemmahörande i euroområdet är vidare uppdelade på fast respektive rörlig ränta. Vid fast ränta förändras kupongräntan inte under löpti-den. Vid rörlig ränta fastställs kupongräntan med jämna mellanrum efter en oberoende ränta eller ett oberoende index. Statistiken över räntebärande värdepapper uppskattas omfatta ungefär 95 % av de totala emissionerna av hemmahörande i euro-området. Eurodenominerade värdepapper som redovisas i tabell 4.1, 4.2 och 4.3 omfattar även poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter.

Tabell 4.1 visar andra värdepapper än aktier, förde-lat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta. Tabellen redovisar utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner beträffande andra värdepapper än aktier denominerade i euro och andra värdepapper än aktier som emitterats av hemmahörande i euroområdet i euro och alla and-ra valutor, både totalt och beträffande långfristiga värdepapper. Nettoemissionerna skiljer sig från förändringarna i utestående belopp på grund av omvärderingar, omklassificeringar och andra juste-ringar. I denna tabell redovisas också säsongrensad statistik, däribland 6-månadersför ändringen upp-räknad till årstakt beträffande räntebärande värde-papper totalt och långfristiga räntebärande värde-papper. Den sistnämnda beräknas på grundval av det säsongrensade indexet för teoretiska stockar. Se Tekniska anmärkningar för närmare information.

I tabell 4.2 görs en uppdelning på sektorer av ute-stående belopp, bruttoemissioner och nettoemis-sioner för emittenter hemmahörande i euroområ-det som överensstämmer med ESA 953. ECB ingår i Eurosystemet.

De totala utestående beloppen för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebäran-de värdepapper i kolumn 1 i tabell 4.2.1 motsvarar uppgifterna om utestående belopp för räntebäran-de värdepapper totalt och för långfristiga ränte-bärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 7 i tabell 4.1. De utestående beloppen beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av MFI i kolumn 2 i tabell 4.2.1 är i stort sett jämförbara med uppgifterna om emitterade räntebärande värdepapper på skuldsidan i den agg regerade balansräkningen för MFI i kolumn 8 i tabell 2.1.2. De totala nettoemissionerna beträf-fande räntebärande värdepapper totalt i kolumn 1 i tabell 4.2.1 motsvarar uppgifterna om de totala nettoemissionerna av hemmahörande i euroområ-det i kolumn 9 i tabell 4.1. Den resterande skillna-den mellan långfristiga räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta i tabell 4.2.1 utgörs av nollkupongobligationer och omvärderingseffek-ter.

Tabell 4.3 visar den ej säsongrensade och säsong-rensade årliga ökningstakten för räntebärande vär-depapper utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på löptid, typ av instrument, emitterande sektor och valuta) på grundval av finansiella trans-aktioner i samband med att institutionella enheter ådrar sig eller löser in skulder. Ökningstakten om-fattar därför inte omklassificeringar, omvärdering-ar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Den säsongren-sade ökningstakten har för presentationsändamål räknats upp till årstakt. Se Tekniska anmärkningar för närmare information.

Tabell 4.4 kolumnerna 1, 4, 6 och 8 visar utestå-ende belopp beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet fördelat på emit-terande sektor. De månatliga uppgifterna för no-terade aktier utgivna av icke-finansiella företag motsvarar de kvartalsvisa uppgiftsserier som visas i tabell 3.4 (finansiell balansräkning, noterade ak-tier).

Tabell 4.4 kolumnerna 3, 5, 7 och 9 visar den år-liga ökningstakten beträffande noterade aktier


utgivna av hemmahörande i euroområdet (förde-lat på emitterande sektor) på grundval av finan-siella transaktioner i samband med att emittenter emitterar eller löser in aktier mot kontanter, utom placeringar i emittentens egna aktier. Transaktio-nerna omfattar emittenters första börsnotering och upprättande eller borttagande av nya instrument. Beräkningen av årlig ökningstakt omfattar inte omklassificeringar, omvärderingar eller andra för-ändringar som inte beror på transaktioner.

Tabell 4.5 visar statistik över alla räntor som i euro området hemmahörande MFI tillämpar på euro denominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag hemmahö-rande i euroområdet. Euroområdets MFI-räntor beräknas som ett vägt genomsnitt (efter transak-tionsvolym) av euroländernas räntor för varje ka-tegori.

Statistiken över MFI-räntorna är fördelad på typ av verksamhet, sektor, instrumentkategori och löptid, uppsägningstid eller ursprunglig räntebindningspe-riod. Den nya statistiken över MFI-räntorna ersät-ter de tio uppgiftsserier beträffande euroområdets bankräntor som under en övergångsperiod publi-cerades i ECB:s månadsrapport från januari 1999.

Tabell 4.6 redovisar penningmarknadsräntor för euroområdet, USA och Japan. När det gäller euro-området omfattas ett brett spektrum av penning-marknadsräntor med allt ifrån räntor på dagslån till räntor på inlåning över tolv månader. Före januari 1999 beräknades artificiella räntor för euroområ-det på grundval av BNP-viktade nationella räntor. Med undantag för dagslåneräntan fram till decem-ber 1998 är de månatliga, kvartalsvisa och årliga värdena periodgenomsnitt. Dagslån representeras av interbankinlåning (anbudsräntan) fram till de-cember 1998. Från januari 1999 visar kolumn 1 i tabell 4.6 Eonia (euro overnight index average). Dessa räntor är ultimovärden fram till december 1998 och därefter periodgenomsnitt. Från januari 1999 är räntorna på 1-, 3-, 6- och 12-månaders-inlåning ”euro interbank offered rates” (Euribor) och fram till december 1998 ”London interbank offered rates” (Libor), när dessa funnits tillgäng-liga. För USA och Japan representeras räntorna på 3-månadersinlåning av Libor.

Tabell 4.7 visar räntor vid periodens slut som beräknats på grundval av nominella avistarän-tekurvor för AAA-värderade eurodenominerade obligationer utgivna av euroländer. Avkastnings-kurvorna beräknas med hjälp av Svenssonmodel-len3). Dessutom publiceras skillnaderna mellan 10-årsräntor, 3-månadersräntor och 2-årsräntor. Andra avkastningskurvor (publicerade dagligen, inklusive diagram och tabeller) och tillhöran-de metodinformation finns på http://www.ecb.europ a.eu/stats/money/yc/html/index.en.html. Även dagliga uppgifter finns att ladda ned.

Tabell 4.8 visar aktieindex för euroområdet, USA och Japan.

PR I S E R , P RODUKT I ON , E F T E R F R ÅGAN O CH A RB E T SMARKNAD

Statistiken i detta avsnitt produceras mestadels av kommissionen (främst Eurostat) och de natio-nella statistikmyndigheterna. Siffror för euroom-rådet som helhet erhålls genom aggregering av uppgifterna för enskilda länder. Uppgifterna är i möjligaste mån harmoniserade och jämförbara. Statistiken över arbetskostnader per timme, BNP och utgiftskomponenter, förädlingsvärde i olika sektorer, industriproduktion, detaljhandel och ny-registrering av personbilar har korrigerats för va-riationer i antal arbetsdagar.

Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet (tabell 5.1.1) finns tillgängligt från 1995. Indexet baseras på nationella HIKP som beräknas på samma sätt i alla euroländer. Fördelningen på varor och tjänster följer Coicop/HIKP (Classification of individual consumption by purpose). HIKP omfattar hushållens utgifter för slutlig konsumtion i euroområdet. I tabellen ingår säsongrensade HIKP-uppgifter och experimen-tell HIKP-baserade beräkningar av administrativt fastställda priser som sammanställts av ECB.

Producentpriser inom industrin (tabell 5.1.2), in-

3 Svensson, L. E., 1994, ”Estimating and Interpreting Forward Inte-rest Rates: Sweden 1992–1994”, Centre for Economic Policy Re-search, Discussion Paper No 1051.

4 EGT L 162, 5.6.1998, s. 1.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 89S



dustriproduktion, orderingång och omsättnin g samt detaljhandel (tabell 5.2) omfattas av rådet s förordning (EG) 1165/98 av den 19 maj 1998 angående kortfristig statistik4. Indelningen av producentpriserna inom industrin och indu stri-produktionen efter produkternas slutliga använd-ningsområde följer den harmoniserade branschför-delningen av industrin exklusive byggverksamhet (NACE-sektor C-E) i Main Industrial Groupings (MIG) som fastställs i kommissionens förordning (EG) 586/2001 av den 26 mars 20015. Producent-priserna speglar producenternas priser fritt fabrik. De omfattar indirekta skatter utom moms och andra avdragsgilla skatter. Industriproduktionen speglar de berörda industriernas förädlingsvärde.

De två index för råvarupriser exklusive energi som visas i tabell 5.1.3 sammanställs utifrån sam-ma täckning av råvaror men med användning av olika viktsystem: det ena baseras på euroområdets import av respektive råvaror (kolumnerna 2–4), och det andra (kolumnerna 5–7) på den beräknade efterfrågan, eller ”användningen” i euroområdet, med hänsyn till uppgifter om import, export och den inhemska produktionen av varje råvara (för att förenkla bortses från lager, som antas vara relativt stabila under den observerade perioden). Det råva-ruprisindex där importen viktas är lämpligt för att analysera extern utveckling, medan det index där användningen viktas är lämpligt för det speciella syftet att analysera internationella råvarupristryck på inflationen i euroområdet. Det råvaruprisindex där användningen viktas är empiriska data. För närmare information om sammanställningen av ECB:s råvaruprisindex hänvisas till ruta 10 i må-nadsrapporten från december 2008

Arbetskostnadsindex (tabell 5.1.5) mäter föränd-ringarna i arbetskostnader per timme i industrin (inklusive byggverksamhet) och marknadstjäns-ter. Beräkningsmetoden fastställs i rådets förord-ning (EG) 450/2003 av den 27 februari 2003 av-seende arbetskostnadsindex6 och i kommissionens förordning (EG) 1216/2003 av den 7 juli 20037. Arbetskostnaderna per timme för euroområdet fördelas på arbetskostnadskomponenter (löner, arbetsgivarnas sociala avgifter plus arbetskrafts-relaterade skatter som arbetsgivaren har betalat minus bidrag som arbetsgivaren har fått) och på

ekonomisk aktivitet. ECB beräknar en indikator på avtalslöner (kolumnen Memo i tabell 5.1.3) på grundval av icke harmoniserade nationellt definie-rade uppgifter.

Enhetsarbetskostnadernas komponenter (tabell 5.1.4), BNP och dess komponenter (tabell 5.2.1 och 5.2.2), BNP-deflatorerna (tabell 5.1.3) och sysselsättningsstatistiken (tabell 5.3.1) är hämtade från kvartalsvisa nationalräkenskaper beräknade enligt ENS 95.

Industrins orderingång (tabell 5.2.4) mäter order-ingången under referensperioden och omfattar de branscher som i huvudsak producerar mot order – särskilt textilindustrin, pappers- och massaindu-strin , kemiindustrin, metallindustrin, samt kapi-talvaror och varaktiga konsumtionsvaror. Uppgif-terna beräknas på grundval av löpande priser.

Index för omsättningen inom industrin och detalj-handeln (tabell 5.2.4) mäter omsättningen, inklu-sive alla avgifter och skatter utom moms som har fakturerats under referensperioden. Omsättningen inom detaljhandeln avser hela detaljhandeln utom försäljning av motorfordon och motorcyklar samt reparationer. Registrering av nya personbilar om-fattar registreringar av både privata personbilar och tjänstebilar. Serierna för euroområdet omfat-tar inte Cypern och Malta.

Kvalitativa enkätuppgifter (tabell 5.2.5) avseende näringslivet och hushållen är hämtade från kom-missionens företags- och hushållsenkäter.

Arbetslöshetstalen (tabell 5.3.2) följer Internatio-nella arbetsorganisationens (ILO) riktlinjer. De avser andelen aktivt arbetssökande personer av arbetskraften, beräknat enligt harmoniserade kri-terier och definitioner. De estimat av arbetskraften som ligger till grund för arbetslöshetstalen skiljer sig från den summa av arbetslösa och sysselsatta som publiceras i tabell 5.3.

5 EGT L 86, 27.3.2001, s. 11.6 EGT L 69, 13.3.2003, s. 1.7 EGT L 169, 8.7.2003, s. 37.8 EGT L 172, 12.7.2000, s. 3.


O F F EN T L I G A S E K TORN S F I N AN S E R

Tabell 6.1–6.5 visar den finansiella ställningen för den offentliga sektorn i euroområdet. Uppgifterna är till största delen konsoliderade och baserade på ENS 95. ECB beräknar de årliga aggregerade uppgifterna för euroområdet i tabell 6.1–6.3 på grundval av harmoniserade uppgifter som lämnas av de nationella centralbankerna och regelbundet uppdateras. Uppgifterna om euroländernas under-skott och skuldsättning kan därför skilja sig från dem som används av Europeiska kommissionen i samband med förfarandet vid alltför stora under-skott. De aggregerade kvartalsuppgifterna för eu-ro området i tabell 6.4 och 6.5 sammanställs av ECB på grundval av uppgifter från Eurostat och nationella uppgifter.

Tabell 6.1 visar den offentliga sektorns årliga in-komster och utgifter på grundval av definitionerna i kommissionens förordning (EG) 1500/2000 av den 10 juli 20008 om ändring av ENS 95. Tabell 6.2 visar detaljerade uppgifter om den offentliga sektorns nominella konsoliderade bruttoskuld i enlighet med fördragets bestämmelser om förfa-randet vid alltför stora underskott. Tabell 6.1 och 6.2 omfattar summariska uppgifter för enskilda euroländer i proportion till deras betydelse inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. De un-derskott/överskott som redovisas för enskilda euro länder motsvarar EDP B.9 enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) 351/2002 av den 25 februari 2002 om ändring av rådets förord-ning (EG) 35605/93 vad avser referenser till ENS 95. Tabell 6.3 visar förändringar i den offentliga sektorns skuld. Skillnaden mellan förändringen i den offentliga sektorns skuld och den offentliga sektorns underskott – underskotts-/skuldanpass-ningen – beror främst på den offentliga sektorns transaktioner med finansiella tillgångar och av värderingseffekter som berör valutareserven. Ta-bell 6.4 visar kvartalsuppgifter för den offentliga sektorns inkomster och utgifter på grundval av de-finitionerna i Europeiska parlamentets förordning (EG) 1221/2002 och rådets av den 10 juni 20029 om kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för den offentliga sektorn. Tabell 6.5 visar kvartals-siffror beträffande den offentliga sektorns konsoli-derade bruttoskuld, underskotts-/skuldanpassning

och den offentliga sektorns lånebehov. Dessa siff-ror sammanställs på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med förordning (EG) nr 501/2004 och förordning (EG) 1222/2004 samt uppgifter från de nationella centralbankerna.

EX T E RNA T R AN S AK T I ONER O CH U T L AND S S T Ä L L N I NG

De begrepp och definitioner som används i stati-stiken över betalningsbalansen och utlands-ställningen (tabell 7.1–7.4) följer i allmänhet riktlinjerna i den femte utgåvan av IMF:s betal-ningsbalanshandbok (oktober 1993), ECB:s rikt-linje av den 16 juli 2004 (ECB/2004/15)10 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik, ECB:s riktlinje av den 31 maj 2007 (ECB/2007/3)10)11) och dokument från Eurostat. Ytterligare hänvisningar beträffande metodik och källor som används för statistiken över betalnings-balansen och utlandsställningen finns i ECB:s pub-likation ”European Union balance of payments/international investment position – statistical met-hods” (maj 2007), och i följande arbetsgruppsrap-porter: ”Portfolio investment collection system” (juni 2002), ”Portfolio investments income” (au-gusti 2003) och ”Foreign direct investment”(mars 2004) som kan laddas ned från ECB:s webbplats. Dessutom finns rapporten från ECB:s/Europeiska kommissionens (Eurostats) arbetsgrupp för kvali-tet avseende betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen (juni 2004) på Committee on Monetary, financial and Balance of Payments Statistics (www.cmfb.org) webbplats. Den årliga kvalitetsrapporten om euroområdets betalningsba-lans och utlandsställning, som grundar sig på ar-betsgruppens rekommendationer finns på ECB: s webbplats.

Tabellerna i 7.1 och 7.4 följer teckenkonventionen i IMF Balance of Payments Manual, dvs. överskott i bytesbalansen och kapitalbalansen anges med ett plustecken, medan ett plustecken i den finansiella balansen avser en ökning i skulder eller en minsk-ning i tillgångar. I tabellerna i 7.2 redovisas både

9 EUT L 179, 9.7.2002, s. 1.10 EUT L 354, 30.11.2004, s. 34.11 EUT L 159, 20.6.2007, s. 48.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 91S



kredit- och debettransaktioner med ett plustecken. Fr.o.m. februari 2008 har tabellerna i 7.3 dessut-om omstrukturerats för att uppgifterna om betal-ningsbalansen, utlandsställningen och respektive ökningstakter ska kunna presenteras tillsammans. I de nya tabellerna anges transaktioner i tillgångar och skulder som motsvarar en ökning i positionen med ett plustecken.Euroområdets betalningsbalans sammanställs av ECB. De senaste månadssiffrorna bör betraktas som preliminära. Dessa uppgifter revideras i sam-band med offentliggörandet av påföljande månads statistik och detaljerad kvartalsvis betalningsba-lansstatistik. Tidigare uppgifter revideras regel-bundet eller med anledning av metodologiska förändringar vid sammanställningen av källdata.

Tabell 7.1.2 innehåller även säsongrensade upp-gifter om bytesbalansen. I tillämpliga fall görs även korrigeringar för antal arbetsdagar, skottår och/eller påskhelg.

Uppgifterna om euroområdets finansiella balans och utlandsställning i tabell 7.3 baseras på trans-aktioner och ställning gentemot hemmahörande utanför euroområdet, med euroområdet som en ekonomisk enhet (se även ruta 9 i ECB:s månads-rapport för december 2002, ruta 5 i ECB Monthly Bulletin för januari 2007 och ruta 6 i ECB Month-ly Bulletin för januari 2008). Utlandsställningen värderas till löpande marknadspriser med undan-tag för direktinvesteringarna, där bokföringsvär-den används för onoterade aktier och andra inves-teringar (t.ex. lån och inlåning). Den kvartalsvisa utlandsställningen sammanställs på grundval av samma metod som den årliga utlandsställningen. Eftersom vissa datakällor inte är tillgängliga på kvartalsbasis (eller endast med en viss eftersläp-ning) beräknas den kvartalsvisa utlandsställning-en delvis på basis av finansiella transaktioner och tillgångspriser samt växelkursutveckling.

Tabell 7.3.1 ger en översikt över utlandsställning och finansiella transaktioner i euroområdets betal-ningsbalans. En uppdelning görs av förändringar i utlandsställningen på årsbasis genom att en sta-tistisk modell tillämpas på andra förändringar än transaktioner med hjälp av information från den geografiska uppdelningen och valutasammansätt-

ningen i tillgångar och skulder, samt prisindex för olika finansiella tillgångar. I denna tabell avser ko-lumnerna 5 och 6 direktinvesteringar av hemma-hörande personer utomlands respektive direktin-vesteringar av utländska personer i euroområdet.

I tabell 7.3.5 baseras fördelningen i ”lån” och ”sedlar, mynt och inlåning” på den sektor som den icke-hemmahörande motparten tillhör, dvs. tillgångar gentemot icke-hemmahörande banker klassificeras som inlåning, medan tillgångar gen-temot andra icke-hemmahörande sektorer klas-sificeras som lån. Denna fördelning följer den åtskillnad som görs i annan statistik, t.ex. den konsoliderade balansräkningen för monetära fi-nansinstitut, och är i överensstämmelse med IMF Balance of Payments Manual.

Eurosystemets utestående likviditet i utländsk valu ta och relaterade tillgångar och skulder redo visas i tabell 7.3.7. Dessa siffror är inte helt jämförbara med uppgifterna i Eurosystemets veckobalansräkning. Uppgifterna i tabell 7 är i överensstämmelse med rekommendationerna i mallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Förändringar i Eurosystemets guldinnehav (kolumn 3) beror på transaktioner i guld enligt villkoren i Central Bank Agreement av den 26 september 1999, som uppdaterades den 8 mars 2004. Mer information om den statistiska be-handlingen av Eurosystemets likviditet i utländsk valu ta finns i publikationen ”Statistical treatment of the Eurosystem’s international reserves” (okto-ber 2000), som kan laddas ned från ECB:s webb-plats. På webbplatsen finns också mer detaljerade uppgifter i enlighet med mallen för internationella reser ver och likviditet i utländsk valuta.

I tabell 7.4 görs en monetär uppställning av euro-områdets betalningsbalans, i vilken betalningsba-lanstransaktionerna speglar transaktionerna i M3: s externa motpost. I skulderna under portföljinves-teringar (kolumnerna 5 och 6) ingår försäljning och köp av aktier och räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut i euroområdet, exklusive andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med upp till 2 års löp-tid. En metodanmärkning angående den monetära uppställningen av euroområdets betalningsbalans


finns på ECB:s webbplats under ”Statistics”. Se även ruta 1 i ECB:s månadsrapport för juni 2003.

Tabell 7.5 visar uppgifter över euroområdets utrikeshandel med varor, med Eurostat som da-takälla. Enhetsvärdeindex visas utan några kor-rigeringar, medan värdedata och volymindex sä-songrensas och kalenderkorrigeras av Eurostat. Fördelningen på produktgrupper i kolumnerna 4–6 och 9–11 i tabell 7.5.1 ligger i linje med klassificeringen av Broad Economic Categories och motsvarar de grundläggande varugrupperna i Nationalräkenskapssystemet. Industrivaror (ko-lumnerna 7 och 12) och olja (kolumn 13) ligger i linje med SITC Rev. 4-definitionen. Den geo-grafiska fördelningen (tabell 7.5.3) visar euro-områdets viktigaste handelspartner individuellt och regionvis. Kina inkluderar inte Hongkong. På grund av skillnader i definition, klassificering, täckning och rapporteringstidpunkt är utrikes-handelsstatistiken, särskilt för importen, inte helt jämförbar med varuposterna i betalningsbalans-statistiken (tabell 7.1 och 7.2). En del av denna skillnad beror på att försäkrings- och frakttjänster inkluderas i redovisningen av importerade varor i utrikeshandelsstatistiken.

Importpriserna inom industrin och exportpriser inom industriproduktionen (eller industrins pro-ducentpriser på exportmarknaderna) som visas i tabell 7.5.2 infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1158/2005 av den 6 juli 2005 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1165/98, som utgör den huvudsakliga rättsliga grunden för konjunkturstatistik. Indexet för im-portpriserna inom industrin omfattar alla indu-striprodukter som importeras från länder utanför euroområdet enligt avdelningarna C–E i den sta-tistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) inom Europeiska ekonomiska gemenska-pen och alla institutionella sektorer av importörer, med undantag för hushåll, regeringar och ideella organisationer. Det speglar kostnaderna, försäk-ringar och fraktpriset (c.i.f.) exklusive importtull och skatter, och hänvisar till de faktiska transak-tioner i euro som registreras vid den tidpunkt då varorna byter ägare. Exportpriserna inom industri-produktionen omfattar alla industriprodukter som exporteras direkt av producenter i euroområdet till

marknader utanför euroområdet enligt avdelning-arna C–E i NACE. Export från grossister och åter-export omfattas inte. Indexet speglar fob-priset i euro beräknat vid euroområdets gränser, inklusive eventuella indirekta skatter förutom moms och andra avdragbara skatter. Importpriser inom indu-strin och industriproducenters exportpriser finns tillgängliga för industriella huvudgrupper, enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 586/2001 (EGT L 86, 27.3.2001, s. 11). För när-mare information, se ruta 10 i månadsrapporten från december 2008.

V ÄXE LKUR S E R

Tabell 8.1 visar ECB:s beräkningar av eurons no-minella och reala effektiva växelkursindex (EER), vilka baseras på vägda genomsnitt av bilaterala eurokurser. Ett positivt tecken anger appreciering av euron. Vikterna baseras på industrivaruhandeln med handelspartner under perioderna 1995–1997 och 1999–2001 och omfattar tredjemarknadsef-fekter. Indexen för eurons effektiva växelkurser är resultatet av att indexen som baseras på vikterna för perioden 1995–1997 i början av 1999 knöts till indexen som baseras på vikterna för perioden 1999–2001. EER-21-gruppens handelspartner be-står av de 11 EU-länder som inte ingår i euroom-rådet samt Australien, Kanada, Kina, Hongkong, Japan, Norge, Singapore, Sydkorea, Schweiz och USA. EER-41-gruppen omfattar förutom EER-21 följande länder: Algeriet, Argentina, Brasilien, Chile, Kroatien, Island, Indien, Indonesien, Is-rael, Malaysia, Mexiko, Marocko , Nya Zeeland, Filippinerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Turkiet och Venezuela. Reala EER beräknas med hjälp av konsumentprisindex, producentprisindex, deflatorer för BNP, enhets-arbetskostnader inom industrin och enhetsarbets-kostnader i ekonomin som helhet.

För mer detaljerad information om beräkningen av EER, se ruta 8 ”Eurons effektiva växelkurser efter den senaste utvidgningen av euroområdet och EU” i ECB:s månadsrapport för mars 2007 och ECB:s Occasional Paper No. 2 (”The effec-tive exchange rates of the euro” av Luca Buldo-rini, Stelios Makrydakis och Christian Thimann,

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 93S



februari 2002), vilka kan laddas ned från ECB:s webbplats.

De bilaterala kurserna i tabell 8.2 är månadsge-nomsnitt av de referenskurser som publiceras dag-ligen för dessa valutor.

UTV E CK L I NG U TAN FÖR E UROOMRÅDE T

Statistiken för övriga EU-länder (tabell 9.1) följer samma principer som för euroområdet. Uppgifter-na för USA och Japan i tabell 9.2 är hämtade från nationella källor.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 I

KA L ENDAR I UM FÖR E URO S YS T EME T S P ENN I NGPO L I T I S K A Å TG ÄRDER 1

1 Kalendarium för de penningpolitiska åtgärder som Eurosystemet har vidtagit mellan 1999 och 2005 finns i ECB:s årsrapporter för respektive år.

1 1 J A NUAR I O CH 8 F E B RUAR I 2 0 0 7

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,50 %, 4,50 % respektive 2,50 %.

8 MAR S 2 0 0 7

ECB-rådet beslutar att höja den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 25 punkter till 3,75 %, med ver-kan från den transaktion som träder i kraft den 14 mars 2007. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vidare höjas med 25 punkter till 4,75 % respektive 2,75 %, med ver-kan från den 14 mars 2007.

1 2 A P R I L O CH 1 0 MA J 2 0 0 7

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,75 %, 4,75 % respektive 2,75 %.

6 J UN I 2 0 0 7

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna skall höjas med 25 punkter till 4 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 13 juni 2007. Räntorna på utlåningsfacilite-ten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 5 % respektive 3 %, med verkan från den 13 juni.

5 J U L I , 2 A UGU S T I , 6 S E P T EMBER , 4 OK TOBER , 8 NOV EMBER O CH 6 D E C EMBER 2 0 0 7 , O CH 1 0 J A NUAR I , 7 F E B RUAR I , 6 MAR S , 1 0 A P R I L O CH 5 J UN I 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 4,00 %, 5,00 % respektive 3,00 %.

3 J U L I 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att höja den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 25 punkter till 4,25 %, med ver-kan från den transaktion som träder i kraft den 9 juli 2008. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjs samtidigt med 25 punk-ter till 5,25 % respektive 3,25 %, båda med ver-kan från den 9 juli 2008.

7 A UGU S T I , 4 S E P T EMBER O CH 2 OK TOBER 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 4,25 %, 5,25 % respektive 3,25 %.

8 OK TOBER 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att sänka den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 50 punkter till 3,75 %, med ver-kan från den transaktion som träder i kraft den 15 oktober 2008. ECB-rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 4,75 % respektive

B I L AGOR

IIECBMånadsrappor tMars 2009

2,75 %, med omedelbar effekt. Vidare beslutar ECB-rådet att från och med den transaktion som avvecklas den 15 oktober kommer de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna att genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäl-ler för huvudsakliga refinansieringstransaktio-ner. Från och med den 9 oktober kommer ECB vidare att minska räntekorridoren för de stående faciliteterna från 200 punkter till 100 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansierings-transaktionerna. Dessa två åtgärder kommer att gälla så länge som behövs, och åtminstone till slutet av den första uppfyllandeperioden 2009, den 20 januari.

1 5 OK TOBER 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att ytterligare förbättra ram-verket för godtagbara säkerheter och att tillhan-dahålla ytterligare likviditet. I detta syfte beslu-tar ECB-rådet i) att utöka listan över godtagbara säkerheter i Eurosystemets kredittransaktioner, och att denna utökning ska gälla fram till och slutet av 2009, ii) att ge ökad tillgång till lång-fristig refinansiering, med verkan från den 30 oktober 2008 och fram till och med första kvar-talet 2009 och iii) att tillhandahålla likviditet i US-dollar genom valutamarknadssvappar.

6 NOV EMBER 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att sänka den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 50 punkter till 3,25 %, med ver-kan från och med den transaktion som träder i kraft den 12 november 2008. ECB-rådet beslu-tar dessutom att sänka räntan på både utlånings-faciliteten och inlåningsfaciliteten med 3,75 % respektive 2,75 %, gällande från den 12 novem-ber 2008.

4 D E C EMBER 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att sänka den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-

aktionerna med 75 punkter till 2,50 %, med ver-kan från och med den transaktion som träder i kraft den 10 december 2008. ECB-rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfa-ciliteten och inlåningsfaciliteten med 75 punk-ter till 3,00 % respektive 2,00 %, gällande från den 10 december 2008.

1 8 D E C EMBER 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att de huvudsakliga refinan-sieringstransaktionerna även fortsättningsvis kommer att genomföras som fastränteanbud med full tilldelning efter den uppfyllandeperiod som slutar den 20 januari 2009. Denna åtgärd kommer att gälla så länge det behövs och åt-minstone till den sista tilldelningen i den tredje tilldelningsperioden 2009 den 31 mars. Från och med den 21 januari 2009 kommer dessutom rän-tekorridoren för de stående faciliteterna, som den 9 oktober 2008 minskades till 100 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansierings-transaktionerna, åter att breddas symmetriskt till 200 punkter.

1 5 J A NUAR I 2 0 0 9

ECB-rådet beslutar att sänka räntan på de hu-vudsakliga refinansieringstransaktionerna med 50 punkter till 2,00 % gällande från och med den transaktion som träder i kraft den 21 januari 2009. ECB-rådet beslutade vidare att räntan på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kommer att sättas till 3,00 % respektive 1,00 %, gällande från den 21 januari 2009, i enlighet med beslutet av den 18 december 2008.

5 F E B RUAR I 2 0 0 9

ECB-rådet beslutar att räntan på de huvudsak-liga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 2,00 %, 3,00 % respek-tive 1,00 %.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 III

5 MAR S 2 0 0 9

ECB-rådet beslutar att sänka räntan på de hu-vudsakliga refinansieringstransaktionerna med 50 punkter till 1,50 % från och med den trans-aktion som träder i kraft den 11 mars 2009. ECB-rådet beslutar vidare att räntorna på utlå-ningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kom-mer att vara 2,50 % respektive 0,50 %, gällande från den 11 mars 2009. ECB-rådet beslutar dess-utom att fortsätta att genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner som fasträntean-bud med full tilldelning för samtliga huvudsak-liga refinansieringstransaktioner, refinansie-ringstransaktioner med särskild löptid och extra långfristiga refinansieringstransaktioner samt för de regelbundna långfristiga refinansierings-transaktionerna så länge det behövs, men åt-minstone längre än till slutet av 2009. ECB-rå-det beslutade också att fortsätta med nuvarande löptider och frekvenser för de extra långfristiga refinansieringstransaktionerna och refinansie-ringstransaktionerna med särskild löptid så länge det behövs, men åtminstone längre än till slutet av 2009.

KALENDARIUM FÖR EUROSYSTEMETS

PENNINGPOLITISKA ÅTGÄRDER

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 V

TA RGE T S Y S T EME T ( T R AN S - E UROP E ANAU TOMAT ED R E A L - T IM E G RO S S S E T T L EMENT EXPR E S S T R AN S F E R )Target spelar en viktig roll för att främja den inte-grerade penningmarknaden i euroområdet, vilket är en förutsättning för ett effektivt genomförande av den gemensamma penningpolitiken, och bidrar dessutom till integrationen av finansmarknaderna i euroområdet. Deltagare använder Target för att göra stora och brådskande betalningar, till exem-pel betalningar för avveckling i andra interbank-system (t.ex. Continuous Linked Settlement (CLS) eller EURO1), och för att avveckla pen-ningmarknads-, valuta- och värdepapperstransak-tioner. Det används också för mindre kundbetal-ningar.

Under fjärde kvartalet använde ca 4 700 banker (inkl. branscher och dotterföretag) samt 21 natio-nella centralbanker Target för att själva göra betal-ningar eller för att göra betalningar för sina kun-ders räkning. Mer än 52 000 banker över hela världen (och därmed alla dessa bankers kunder) kan nås via Target.

B E TA LN I NG S F LÖDEN I TA RG E T

Under fjärde kvartalet 2008 förmedlade Target i genomsnitt 374 120 betalningar per dag till ett dagligt genomsnittsvärde på 2 917 miljarder euro. Jämfört med kvartalet innan var detta en ökning med 7 procent i fråga om volym och 17 procent i fråga om värde. Jämfört med samma period året innan motsvarade det en minskning med 4 pro-cent i fråga om volym men en ökning med 13 pro-cent i fråga om värde. Det var emellertid andra kvartalet i rad som en minskning av volymen mätt från år till år noterades. Targets totala marknads-andel låg emellertid stabilt kvar på 90 procent i fråga om värde, medan marknadsandelen i fråga om volym uppgick till 60 procent. Betalningstra-fiken i Target under detta kvartal var som mest intensiv den 22 december då 574 022 betalningar förmedlades.

Interbankbetalningarnas genomsnittliga andel uppgick till 40 procent i fråga om volym och 92 procent i fråga om värde. Interbankbetalningarnas genomsnittliga värde uppgick till 22,0 miljoner euro, medan kundbetalningarnas genomsnittliga värde uppgick till 1,1 miljon euro. Av betalning-

arna var 66 procent på mindre än 50 000 euro, medan 10 procent var på mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 285 betalningar på mer än 1 miljard euro per dag.

I N T R ADAG SKR ED I T E R : V Ä RD EN O CH VO LYMER

I genomsnitt förmedlade Target en fjärdedel av be-talningarna under den första timmen det var öppet (mellan kl. 7.00 och 8.00). Nästan hälften av voly-men förmedlades under de tre första öppettim-marna (mellan kl. 7.00 och 10.00). Klockan 14.00 hade tre av fyra betalningar, och vid stängningsti-den för kundbetalningar (kl. 17.00) 99,4 procent av den totala volymen, redan förmedlats. I fråga om värde hade nästan en fjärdedel av omsättning-en förmedlats kl. 10.00 och hälften kl. 13.00. Klockan 17.00 hade 91 procent av det totala vär-det av betalningar förmedlats.

TA RGE T S T I L L G ÄNG L I GH E T O CH P R E S TANDA

Under fjärde kvartalet 2008 uppnådde Target för första gången en total tillgänglighet på 100 pro-cent, jämfört med 99,97 procent kvartalet innan. Under detta kvartal förekom inga störningar som påverkade Targets tillgänglighet. Störningar som beaktas vid beräkningen av Targets tillgänglighet är sådana som förhindrar förmedling av betalning-ar i minst 10 minuter. Till följd av Targets fullstän-diga tillgänglighet förmedlades 99,84 procent av betalningar mellan medlemsstater på mindre än 5 minuter, 0,10 procent på 5–15 minuter, och res-ten (0,06 procent) på 15–30 minuter. På kvartalets intensivaste dag förmedlades alla betalningar på mindre än 5 minuter och uppfyllde därmed fullt ut de förväntningar som ställs på systemet

VIECBMånadsrappor tMars 2009

Tabell 1 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvolym(antal betalningar)

Tabell 2 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvärde(miljarder euro)

1) PNS-systemet togs ur drift den 15 februari 2008.

1) PNS-systemet togs ur drift den 15 februari 2008.

2007 2008 2008 2008 20084 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv

TARGET

Alla TargetbetalningarTotal volym 24 951 015 23 519 667 24 144 809 23 070 898 23 943 677Genomsnitt per dag 389 859 379 349 377 263 349 559 374 120Targetbetalningar inom medlemsländerTotal volym 19 493 777 17 750 292 17 628 682 16 501 826 17 332 571Genomsnitt per dag 304 590 286 295 275 448 250 028 270 821Targetbetalningar mellan medlemsländerTotal volym 5 457 238 5 799 637 6 516 127 6 569 072 6 611 106Genomsnitt per dag 85 269 93 543 101 814 99 531 103 299

Andra system

Euro 1 (EBA)Total volym 14 856 086 15 718 422 16 594 531 16 162 525 15 720 705Genomsnitt per dag 232 126 253 523 259 290 244 887 245 636Paris Net Settlement (PNS)Total volym 1 454 570 398 081Genomsnitt per dag 22 728 12 063Pankkien On-line Pikasiirrot jaSekit-järjestelmä (POPS)Total volym 141 813 136 266 193 593 155 809 157 471Genomsnitt per dag 2 216 2 194 3 025 2 361 2 460

2007 2008 2008 2008 20084 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv

Target

Alla TargetbetalningarVärde, totalt 164,686 163,420 166,793 164,384 186,661Genomsnitt per dag 2,573 2,636 2,606 2,491 2,917Targetbetalningar inom medlemsländerVärde, totalt 105,905 108,340 112,221 111,429 133,962Genomsnitt per dag 1,655 1,747 1,753 1,688 2,093Targetbetalningar mellan medlemsländerVärde, totalt 58,782 55,998 54,573 52,955 52,699Genomsnitt per dag 918 903 853 802 823Andra system

Euro 1 (EBA)Värde, totalt 15,766 16,541 17,944 18,504 20,410Genomsnitt per dag 246 267 280 280 319Paris Net Settlement (PNS)Värde, totalt 3,352 746Genomsnitt per dag 52 23Pankkien On-line Pikasiirrot jaSekit-järjestelmä (POPS)Värde, totalt 114 108 107 109 119Genomsnitt per dag 2 2 2 2 2

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 VII

DOKUMENT U TG I VNA AV E UROP E I S K A C EN TR A L B ANKEN S EDAN 2 0 0 7Denna förteckning är avsedd att ge läsarna information om utvalda dokument som har givits ut av Euro-peiska centralbanken sedan januari 2007. Beträffande arbetsrapporter omfattar listan enbart rapporter som publicerats mellan december 2008 och februari 2009. Förutsatt att de finns i lager och att inget an-nat anges går det att prenumera på eller beställa publikationer kostnadsfritt genom att kontakta [email protected].

En fullständig förteckning över dokument som utgivits av Europeiska centralbanken och av Europeiska monetära institutet finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu).

ÅR S R A PPORT”Årsrapport 2007”, april 2008.

KONVERGEN S R APPORT”Konvergensrapport”, maj 2008.

S P E C I A L U TGÅVA AV MÅNAD S R APPORT EN”10th anniversary of the ECB 1998-2008”, maj 2008.

ART I K L A R I M ÅNAD S R APPORT EN”The introduction of quarterly sectoral accounts statistics for the euro area”, november 2007.”Productivity developments and monetary policy”, januari 2008.”Globalisation, trade and the euro area macroeconomy”, januari 2008.”The Eurosystem’s experience with forecasting autonomous factors and excess reserves”, januari 2008.”The analysis of the euro money market from a monetary policy perspective”, februari 2008.”Securitisation in the euro area”, februari 2008.”The new euro area yield curves”, februari 2008.”Business investment in the euro area and the role of firms’ financial positions”, april 2008.”Short-term forecasts of economic activity in the euro area”, april 2008.”Developments in the EU arrangements for financial stability”, april 2008.”Price stability and growth”, maj 2008.”The Eurosystem’s open market operations during the recent period of financial market volatility”, maj 2008.”One monetary policy and many fiscal policies: ensuring a smooth functioning of EMU”, juli 2008.”Euro area trade in services: some key stylised facts”, juli 2008.”The Eurosystem as a provider of technical assistance to EU neighbouring regions”, juli 2008.”The external dimension of monetary analysis”, augusti 2008.”The role of banks in the monetary policy transmission mechanism”, augusti 2008.”Ten years of the Stability and Growth Pact”, oktober 2008.”Cross-border bank mergers & acquisitions and institutional investors”, oktober 2008.”Monitoring labour cost developments across euro area countries”, november 2008.”Valuing stock markets and the equity risk premium”, november 2008.”Ten years of TARGET and the launch of TARGET2”, november 2008.”Housing wealth and private consumption in the euro area”, januari 2009.”Foreign asset accumulation by authorities in emerging markets”, januari 2009.

VIIIECBMånadsrappor tMars 2009

”New survey evidence on wage setting in Europe”, februari 2009.”Assessing global trends in protectionism”, februari 2009

S TAT I S T I C S PO CK E T BOOKFinns från och med augusti 2003.

L EGA L WORK I NG PA P E R S6 ”The legal implications of the prudential supervisory assessment of bank mergers and acquisitions

under EU law”, av S. Kerjean, juni 2008.7 ”Electronic money institutions: current trends, regulatory issues and future prospects” av

P. Athanassiou och N. Mas-Guix, juli 2008.

OCC A S I ONA L PA P E R S78 ”A framework for assessing global imbalances” av T. Bracke, M. Bussière, M. Fidora och

R. Straub, januari 2008.79 ”The working of the eurosystem: monetary policy preparations and decision-making – selected

issues” av P. Moutot, A. Jung och F. P. Mongelli, januari 2008.80 ”China’s and India’s roles in global trade and finance: twin titans for the new millennium?” av

M. Bussière och A. Mehl, januari 2008.81 ”Measuring financial integration in new EU Member States” av M. Baltzer, L. Cappiello,

R. A. De Santis och S. Manganelli, mars 2008.82 ”The sustainability of China’s exchange rate policy and capital account liberalisation” av

L. Cappiello och G. Ferrucci, mars 2008.83 ”The predictability of monetary policy” av T. Blattner, M. Catenaro, M. Ehrmann, R. Strauch

och J. Turunen, mars 2008.84 ”Short-term forecasting of GDP using large monthly datasets: a pseudo real-time forecast

evaluation exercise” av G. Rünstler, K. Barhoumi, R. Cristadoro, A. Den Reijer, A. Jakaitiene, P. Jelonek, A. Rua, K. Ruth, S. Benk och C. Van Nieuwenhuyze, maj 2008.

85 ”Benchmarking the Lisbon strategy” av D. Ioannou, M. Ferdinandusse, M. Lo Duca och W. Coussens, maj 2008.

86 ”Real convergence and the determinants of growth in EU candidate and potential candidate countries: a panel data approach” av M. M. Borys, É. K. Polgár och A. Zlate, juni 2008.

87 ”Labour supply and employment in the euro area countries: developments and challenges”, av en arbetsgrupp inom ECB:s penningpolitiska kommitté, juni 2008.

88 ”Real convergence, financial markets, and the current account – emerging Europe versus emerging Asia” av S. Herrmann och A. Winkler, juni 2008.

89 ”An analysis of youth unemployment in the euro area” av R. Gomez-Salvador och N. Leiner-Killinger, juni 2008.

90 ”Wage growth dispersion across the euro area countries: some stylised facts” av M. Andersson, A. Gieseck, B. Pierluigi och N. Vidalis, juli 2008.

91 ”The impact of sovereign wealth funds on global financial markets” av R. Beck och M. Fidora, juli 2008.

92 ”The Gulf Cooperation Council countries: economic structures, recent developments and role in the global economy” av M. Sturm, J. Strasky, P. Adolf och D. Peschel, juli 2008.

93 ”Russia, EU enlargement and the euro” av Z. Polański och A. Winkler, augusti 200894 ”The changing role of the exchange rate in a globalised economy” av F. di Mauro, R. Rüffer och

I. Bunda, september 2008.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 IX

95 ”Financial stability challenges in candidate countries managing the transition to deeper and more market-oriented financial systems” av kommittén för internationella förbindelsers expertgrupp med avseende på den finansiella stabiliteten i kandidatländerna, september 2008.

96 ”The monetary presentation of the euro area balance of payments” av L. Bê Duc, F. Mayerlen och P. Sola, september 2008.

97 ”Globalisation and the competitiveness of the euro area” av F. di Mauro och K. Forster, septem-ber 2008.

98 ”Will oil prices decline over the long run?” av R. Kaufmann, P. Karadeloglou och F. di Mauro, oktober 2008.

99 ”The ECB and IMF indicators for the macro-prudential analysis of the banking sector: a compa-rison of the two approaches” av A. M. Agresti, P. Baudino och P. Poloni, november 2008.

100 ”Survey data on household finance and consumption: research summary and policy use” av Eurosystem Household Finance and Consumption Network, januari 2009.

R E S E A R CH BU L L E T I NResearch Bulletin, No 7, juni 2008.

ARB E T S R A PPORT E R973 ”Do China and oil exporters influence major currency configurations?” av M. Fratzscher och

A. Mehl, december 2008.974 ”Institutional features of wage bargaining in 23 European countries, the United States and

Japan” av P. Du Caju, E. Gautier, D. Momferatou och M. Ward-Warmedinger, december 2008.975 ”Early estimates of euro area real GDP growth: a bottom-up approach from the production

side” av E. Hahn och F. Skudelny, december 2008.976 ”The term structure of interest rates across frequencies” av K. Assenmacher-Wesche och

S. Gerlach, december 2008.977 ”Predictions of short-term rates and the expectations hypothesis of the term structure of interest

rates” av M. Guidolin och D. L. Thornton, december 2008.978 ”Measuring monetary policy expectations from financial market instruments” av M. Joyce,

J. Relleen och S. Sorensen, december 2008.979 ”Futures contract rates as monetary policy forecasts” av G. Ferrero och A. Nobili, december 2008.980 ”Extracting market expectations from yield curves augmented by money market interest rates:

the case of Japan” av T. Nagano och N. Baba, december 2008.981 ”Why the effective price for money exceeds the policy rate in the ECB tenders?” av

T. Välimäki, december 2008.982 ”Modelling short-term interest rate spreads in the euro money market” av N. Cassola och

C. Morana, december 2008.983 ”What explains the spread between the euro overnight rate and the ECB’s policy rate?” av

T. Linzert och S. Schmidt, december 2008.984 ”The daily and policy-relevant liquidity effects” av D. L. Thornton, december 2008.985 ”Portuguese banks in the euro area market for daily funds” av L. Farinha och V. Gaspar,

December 2008.986 ”The topology of the federal funds market” av M. L. Bech och E. Atalay, december 2008.987 ”Probability of informed trading on the euro overnight market rate: an update” av J. Idier och

S. Nardelli, December 2008.988 ”The interday and intraday patterns of the overnight market: evidence from an electronic

platform” av R. Beaupain och A. Durré, december 2008.

DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA

CENTRALBANKEN SEDAN 2007

XECBMånadsrappor tMars 2009

989 ”Modelling loans to non-financial corporations in the euro area” av C. Kok Sørensen, D. Marqués Ibáñez och C. Rossi, januari 2009.

990 ”Fiscal policy, housing and stock prices” av A. Afonso and R. M. Sousa, januari 2009.991 ”The macroeconomic effects of fiscal policy” av A. Afonso and R. M. Sousa, januari 2009.992 ”FDI and productivity convergence in central and eastern Europe: an industry-level investiga-

tion” av M. Bijsterbosch och M. Kolasa, januari 2009.993 ”Has emerging Asia decoupled? An analysis of production and trade linkages using the Asian

international input-output table” av G. Pula och T. A. Peltonen, januari 2009.994 ”Fiscal sustainability and policy implications for the euro area” av F. Balassone, J. Cunha,

G. Langenus, B. Manzke, J. Pavot, D. Prammer och P. Tommasino, januari 2009.995 ”Current account benchmarks for central and eastern Europe: a desperate search?” av

M. Ca’ Zorzi, A. Chudik and A. Dieppe, januari 2009.996 ”What drives euro area break-even inflation rates?” av M. Ciccarelli och J. A. García, januari

2009.997 ”Financing obstacles and growth: an analysis for euro area non-financial corporations” av

C. Coluzzi, A. Ferrando och C. Martinez-Carrascal, januari 2009.998 ”Infinite-dimensional VARs and factor models” av A. Chudik and M. H. Pesaran, januari 2009.999 ”Risk-adjusted forecasts of oil prices” av P. Pagano och M. Pisani, januari 2009.1000 ”Wealth effects in emerging market economies” av T. A. Peltonen, R. M. Sousa och

I. S. Vansteenkiste, januari 2009.1001 ”Identifying the elasticity of substitution with biased technical change” av

M. A. León-Ledesma, P. McAdam och A. Willman, januari 2009.1002 ”Assessing portfolio credit risk changes in a sample of EU large and complex banking groups

in reaction to macroeconomic shocks” av O. Castrén, T. Fitzpatrick och M. Sydow, februari 2009.

1003 ”Real wages over the business cycle: OECD evidence from the time and frequency domains” av J. Messina, C. Strozzi och J. Turunen, februari 2009.

1004 ”Characterising the inflation-targeting regime in South Korea” av M. Sánchez, februari 2009.1005 ”Labour market institutions and macroeconomic volatility in a panel of OECD countries” av

F. Rumler och J. Scharler, februari 2009.1006 ”Understanding sectoral differences in downward real wage rigidity: workforce composition,

institutions, technology and competition” av P. Du Caju, C. Fuss och L. Wintr, februari 2009.1007 ”Sequential bargaining in a new-Keynesian model with frictional unemployment and staggered

wage negotiation” av G. de Walque, O. Pierrard, H. Sneessens och R. Wouters, februari 2009.1008 ”Liquidity (risk) concepts: definitions and interactions” av K. Nikolaou, februari 2009.1009 ”Optimal sticky prices under rational inattention” av B. Maćkowiak och M. Wiederholt,

februari 2009.1010 ”Business cycles in the euro area” av D. Giannone, M. Lenza och L. Reichlin, februari 2009.1011 ”The global dimension of inflation – evidence from factor-augmented Phillips curves” av

S. Eickmeier och K. Moll, februari 2009.1012 ”Petrodollars and imports of oil-exporting countries” av R. Beck och A. Kamps, februari 2009.1013 ”Structural breaks, cointegration, and the Fisher effect” av A. Beyer, A. Haug och B. Dewald,

februari 2009.1014 ”Asset prices and current account fluctuations in G7 economies” av M. Fratzscher och

R. Straub, februari 2009.1015 ”Inflation forecasting in the new EU Member States” av O. Arratibel, C. Kamps och

N. Leiner-Killinger, februari 2009.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 XI

ÖVR I G A PUB L I K AT I ON ER”Bond markets and long-term interest rates in non-euro area Member States of the European Union”, januari 2008 (endast på webben).”EU banking sector stability”, november 2007 (endast på webben).”Oversight framework for card payment schemes – standards”, januari 2008 (endast på webben).”The role of money – money and monetary policy in the twenty-first century – proceedings of the Fourth ECB Central Banking Conference 2006”, februari 2008.”Euro area balance of payments and international investment position statistics – Annual quality report”, mars 2008 (endast på webben).”ECB statistics quality framework (SQF)”, april 2008 (endast på webben).”Quality assurance procedures within the ECB statistical function”, april 2008 (endast på webben).”ECB statistics – an overview”, april 2008 (endast på webben).”TARGET Annual Report 2007”, april 2008 (endast på webben).”Financial integration in Europe”, april 2008.”Labour supply and employment in the euro area countries: developments and challenges”, juni 2008.”The international role of the euro”, juli 2008 (endast på webben).”Payment systems and market infrastructure oversight report”, juli 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Dimitrios Papadimoulis, Member of the European Parliament”, juli 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Ashley Mote, Member of the European Parliament”, juli 2008 (endast på webben).”Legal framework of the Eurosystem and the ESCB. ECB legal acts and instruments”, juli 2008.”CCBM2 User Requirements 4.1”, juli 2008 (endast på webben).”Simulating financial instability – conference on stress testing and financial crisis simulation exercises, 12-13 July 2007”, september 2008”New procedure for constructing ECB staff projection ranges”, september 2008 (endast på webben)”Commission’s draft directive/regulation on credit rating agencies – Eurosystem contribution to the public consultation”, september 2008 (endast på webben)”Euro money market survey”, september 2008 (endast på webben).”EU banking structures”, oktober 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Mario Borghezio, Member of the European Parliament”, oktober 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Ashley Mote, Member of the European Parliament”, oktober 2008 (endast på webben).”A strategic vision for statistics: challenges for the next 10 years – Fourth ECB Conference on Statistics, 24 and 25 April 2008”, november 2008.”The implementation of monetary policy in the euro area: General documentation on Eurosystem monetary policy instruments and procedures”, november 2008.”The Eurosystem policy principles on the location and operation of infrastructures settling euro-de-nominated payment transactions: specification of ‘legally and operationally located in the euro area’”, november 2008 (endast på webben).”Single Euro Payments Area – sixth progress report”, november 2008 (endast på webben).”EU banks’ liquidity stress-testing and contingency funding plans”, november 2008 (endast på webben). ”Government finance statistics guide”, december 2008 (endast på webben).”Financial Stability Review”, december 2008.”Covered bonds in the EU financial system”, december 2008 (endast på webben).”The incentive structure of the ‘originate and distribute’ model”, December 2008 (endast på webben).”Recommendations of the Governing Council of the European Central Bank on the pricing of recapitalisations”, December 2008 (endast på webben).

DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA

CENTRALBANKEN SEDAN 2007

XIIECBMånadsrappor tMars 2009

”Recommendations of the Governing Council of the European Central Bank on government guaran-tees for bank debt”, december 2008 (endast på webben).”Commercial property markets – financial stability risks, recent developments and EU banks’ exposures”, december 2008 (endast på webben).”Correspondent central banking model (CCBM) – procedures for Eurosystem counterparties”, december 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Robert Sturdy, Member of the European Parliament”, January 2009 (endast på webben).”Euro money market study 2008”, februari 2009 (endast på webben).”Eurosystem oversight policy framework”, februari 2009 (endast på webben).”Harmonised oversight approach and oversight standards for payment instruments”, februari 2009 (endast på webben).”European Commission’s consultation on hedge funds – Eurosystem contribution”, februari 2009 (endast på webben).

I N F ORMAT I ON S BRO S CHYR ER”The European Central Bank, the Eurosystem, the European System of Central Banks”, andra upplagan, maj 2008.”Price Stability – why is it important for you?”, juni 2008”A single currency – an integrated market infrastructure”, september 2008.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 XIII

ORD L I S TADenna ordlista innehåller en del begrepp som är ofta förekommande i månadsrapporten. En mer omfat-tande och utförlig ordlista finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu/home/glossary/html/index.en.html).

Aktier: värdepapper som representerar ägarandelar i företag. De omfattar aktier som handlas på börser (börsnoterade aktier), onoterade aktier och andra typer av ägarandelar. Aktier ger vanligtvis inkomster i form av utdelning.

Anbudsförfarande med fast ränta: anbudsförfarande där räntan anges i förväg av centralbanken och de deltagande motparterna lämnar bud på de belopp de vill handla till den fasta räntan.

Anbudsförfarande med rörlig ränta: anbudsförfarande i vilket motparterna lämnar bud på både be-lopp och ränta för den transaktion de önskar göra med centralbanken.

Arbetskraft: antalet sysselsatta och arbetslösa personer totalt.

Arbetsproduktivitet: ett mått på det som kan produceras med en given arbetsinsats. Arbetsproduktivi-teten kan mätas på flera olika sätt, men mäts vanligen som BNP-volym dividerat med antingen total sysselsättning eller totalt antal arbetade timmar.

Autonoma likviditetsfaktorer: likviditetsfaktorer som normalt inte uppstår till följd av användningen av penningpolitiska instrument, t.ex. utelöpande sedlar, statens inlåning i centralbanken och centralban-kens utländska nettotillgångar.

Avkastningskurva: en grafisk framställning av förhållandet vid en bestämd tidpunkt mellan räntan el-ler avkastningen och den återstående löptiden för tillräckligt homogena värdepapper med olika löptider. Lutningen på avkastningskurvan kan mätas som skillnaden mellan räntor eller avkastningar för två olika löptider.

Avtalslöneindex: ett mått på det direkta utfallet av kollektivförhandlingar i fråga om grundlön (dvs. exklusive bonusar) i euroområdet. Avser den implicita genomsnittsförändringen av månadslöner.

Betalningsbalans: sammanfattande statistik för en bestämd tidsperiod över en ekonomis ekonomiska transaktioner med resten av världen.

Bortskrivning: när värdet på lån som inte bedöms vara indrivningsbara avlägsnas från monetära fi-nansinstituts balansräkningar.

Bruttonationalprodukt (BNP): värdet av en ekonomis totala produktion av varor och tjänster minus insatsförbrukning, plus nettoskatter på produkter och import. BNP kan delas upp i produktions-, utgifts- eller inkomstkomponenter. De viktigaste utgifterna när det gäller BNP är hushållens konsumtion, of-fentlig konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerförändringar samt export och import av varor och tjänster (inbegripet handel inom euroområdet).

Bytesbalans: del av betalningsbalansen som omfattar alla transaktioner med varor och tjänster, faktor-inkomster och löpande transfereringar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande.

Centralkurs: ERM2-valutornas växelkurs gentemot euron, kring vilken fluktuationsbanden fastställs.

XIVECBMånadsrappor tMars 2009

Deflation: en nedgång i den allmänna prisnivån, t.ex. i konsumentprisindex.

Direktinvestering: gränsöverskridande investering som görs i syfte att uppnå ett varaktigt inflytande i företag med hemvist i andra länder (i praktiken minst 10 % av stamaktierna eller röstetalet). Omfattar eget kapital, återinvesterade vinstmedel och övrigt kapital som rör transaktioner inom företag. På direkt-investeringskontot bokförs nettotransaktioner/positioner i tillgångar utomlands för hemmahörande i euroområdet (som ”direktinvesteringar utomlands”), och nettotransaktioner/positioner i tillgångar i euro området för icke-hemmahörande (som ”direktinvesteringar i euroområdet”).

ECB:s styrräntor: räntor fastställda av ECB-rådet som bestämmer inriktningen på ECB:s penningpo-litik. Styrräntorna är räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, räntan på utlåningsfacili-teten och räntan på inlåningsfaciliteten.

Enhetsarbetskostnader: ett mått på de totala arbetskostnaderna per producerad enhet beräknat för euroområdet som kvoten mellan löner inklusive kollektiva avgifter per anställd totalt och arbetsproduk-tiviteten (definierad som BNP-volym per anställd).

Enkäter bland inköpschefer i euroområdet: enkäter om affärsklimatet i tillverknings- och tjänstesek-torerna som genomförs i ett antal euroländer och används för att sammanställa indikatorer. Inköpschefs-index för euroområdets tillverkningssektor (PMI) är en vägd indikator som beräknas utifrån index för produktion, orderingång, sysselsättning, leveranstider och inköpslager. I enkäten för tjänstesektorn ställs frågor om affärsverksamhet, förväntningar på framtida affärsverksamhet, utestående order, order-ingång, sysselsättning, priser på insatsvaror och priser mot kund. Ett sammansatt index för euroområdet beräknas genom sammanställning av resultaten från enkäterna inom tillverknings- och tjänstesektorer-na.

Enkätundersökning om bankernas utlåning: kvartalsenkät om bankernas utlåningspolicy som har genomförts av Eurosystemet sedan januari 2003. Enkäten omfattar kvalitativa frågor om utvecklingen beträffande kreditkrav, lånevillkor och låneefterfrågan från såväl företag som hushåll och riktar sig till en på förhand fastställd urvalsgrupp av banker i euroområdet.

Eonia (euro overnight index average): ett mått på den effektiva räntan på interbankmarknaden för dagslån i euro. Det beräknas som ett vägt genomsnitt av räntorna på dagslån i euro utan säkerhet som inrapporteras av en panel banker.

ERM2 (exchange rate mechanism II): växelkursarrangemang som utgör ramen för det valutapolitiska samarbetet mellan länderna i euroområdet och de EU-medlemsstater som inte deltar i etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen, EMU.

Euribor (euro interbank offered rate): den ränta till vilken förstklassiga banker är villiga att ge var-andra lån i euro. Euribor beräknas dagligen för interbankinlåning med olika löptider på upp till tolv månader.

Eurons effektiva (nominella/reala) växelkurser (EER): vägda genomsnitt av eurons bilaterala växel-kurser gentemot valutorna i euroområdets viktigaste handelspartner. De nominella effektiva växelkurs-indexen för euron beräknas för två grupper av handelspartner: EER-21 (de 11 EU-länderna utanför euro området och 10 handelspartner utanför EU) och EER-41 (EER-21 och ytterligare 20 länder). De vikter som används speglar ländernas andelar av euroområdets handel och tar även hänsyn till konkur-rensen på tredjelandsmarknader. Eurons reala effektiva växelkurser är de nominella effektiva växelkur-

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 XV

serna deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska, i förhållande till inhemska, priser och kostnader. De mäter således konkurrenskraft när det gäller priser och kostnader.

Euroområdet: område som utgörs av EU-medlemsstater som har infört euron som sin gemensamma valuta i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Europeiska kommissionens enkäter: harmoniserade företags- och hushållsenkäter som Europeiska kommissionen låter genomföra i samtliga EU-medlemsstater. Enkäterna riktas till chefer inom tillverk-ningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln och tjänstesektorn samt till hushållen. På grundval av varje månadsenkät tas sammansatta indikatorer fram som sammanfattar svaren på olika frågor (konfidensin-dikatorer).

Eurosystemet: centralbankssystem som utgörs av ECB och de nationella centralbankerna i de EU-medlemsstater som redan har infört euron.

Finansräkenskaper: del av systemet av nationalräkenskaper (eller euroområdets räkenskaper) som visar den finansiella balansen (stockar eller balansräkningar), finansiella transaktioner och andra för-ändringar i de olika institutionella sektorerna i en ekonomi uppdelat på typ av finansiell tillgång.

Finansiell balans: del av betalningsbalansen som visar transaktioner mellan hemmahörande och icke hemmahörande vad avser direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella de-rivat och valutareserv.

Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP): ett mått på konsumentprisutvecklingen som samman-ställs av Eurostat och som är harmoniserat för samtliga EU-medlemsstater.

Huvudsaklig refinansieringstransaktion: regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av en reverserad transaktion. Utförs varje vecka genom ett standardiserat anbudsförfa-rande och har normalt en veckas löptid.

Implicit volatilitet: den förväntade volatiliteten (dvs. standardavvikelsen) i prisutvecklingen för en tillgång (t.ex. en aktie eller obligation). Den kan beräknas utifrån tillgångens pris, förfallodag och optioner nas lösenpris, samt utifrån en riskfri ränta med hjälp av en formel för prissättning av optioner, t.ex. Black-Scholes formel.

Index för arbetskostnad per timme: ett mått på arbetskostnader, inbegripet bruttolön (i pengar och natura, inbegripet bonusar) och andra arbetskostnader (sociala avgifter plus anställningsrelaterade skat-ter som betalas av arbetsgivaren minus subventioner till arbetsgivaren) per faktisk arbetad timme (inbe-gripet övertid).

Industrins producentpriser: priser fritt fabrik (transportkostnader inte inräknade) på alla produkter som säljs av industrin, med undantag för byggsektorn, på euroländernas inhemska marknader, utom importvaror.

Industriproduktion: industrins bruttoförädlingsvärde i fasta priser.

Inflation: en uppgång i den allmänna prisnivån, t.ex. i konsumentprisindex.

Inlåningsfacilitet: en av Eurosystemets stående faciliteter som motparter kan använda för inlåning över natten i en nationell centralbank till förutbestämd ränta.

ORDLISTA

XVIECBMånadsrappor tMars 2009

Investeringsfonder (förutom penningmarknadsfonder): finansinstitut som kollektivt investerar ka-pital från allmänheten i finansiella och icke-finansiella tillgångar. Se även MFI.

Kapitalbalans: del av betalningsbalansen som omfattar alla kapitaltransfereringar och förvärv/avytt-ringar av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande.

Kapitalkonto: del av systemet av nationalräkenskaper (eller euroområdets räkenskaper) som mäter förändringar i nettoförmögenhet genom nettosparande, nettokapitaltransfereringar och nettoanskaffning av icke-finansiella tillgångar.

Kassakrav: de minimireserver som kreditinstitut är skyldiga att hålla hos Eurosystemet under en på förhand fastställd uppfyllandeperiod. Uppfyllandet av kassakravet bedöms utifrån genomsnittet av dag-liga behållningar på kassakravskontot under uppfyllandeperioden.

Konsoliderad balansräkning för MFI-sektorn: en balansräkning som sammanställs genom nettning av monetära finansinstituts inbördes positioner (t.ex. deras lån till och inlåning hos varandra) i den agg-regerade balansräkningen för MFI-sektorn. Den ger statistisk information om MFI-sektorns tillgångar och skulder i förhållande till hemmahörande i euroområdet som inte ingår i denna sektor (dvs. offent-liga sektorn och andra hemmahörande i euroområdet) och i förhållande till hemmahörande utanför euro-området. Den konsoliderade balansräkningen är den viktigaste statistiska källan vid beräkningen av penningmängdsmått och ligger till grund för den regelbundna analysen av M3:s motposter.

Köpkraftsparitet: den omräkningskurs som används för att likställa olika valutors köpkraft genom att eliminera prisskillnaderna mellan länderna. I sin enklaste form visar köpkraftsparitet förhållandet mel-lan priser i nationell valuta på samma vara eller tjänst i olika länder.

Lediga platser: en samlingsterm för nya arbetstillfällen, ej tillsatta tjänster och tjänster som snart blir lediga beträffande vilka arbetsgivaren nyligen har vidtagit aktiva åtgärder för att finna en lämplig sökan-de.

Likviditet i utländsk valuta: utländska tillgångar som är lätt tillgängliga för och kontrolleras av mo-netära myndigheter för att användas för direkt finansiering eller reglering av storleken på betalningso-balanser genom interventioner på valutamarknaden. Euroområdets likviditet i utländsk valuta omfattar fordringar i andra valutor än euro på hemmahörande utanför euroområdet, guld, särskilda dragningsrät-ter och Eurosystemets reservpositioner i IMF.

Lånebehov (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupptagande av skuld.

Långfristig refinansieringstransaktion: regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av en reverserad transaktion. Utförs varje månad genom ett standardiserat anbudsför-farande och har normalt tre månaders löptid.

Lägsta anbudsränta: den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud i anbudsförfaranden med rörlig ränta.

Löner och kollektiva avgifter per anställd eller per arbetad timme: den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd (bruttolön, bonusar, övertidsersättning och sociala avgifter), dividerat med det totala antalet anställda eller med det totala antal timmar som de anställda arbetat.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 XVII

M1: ett snävt penningmängdsmått som omfattar utelöpande sedlar och mynt samt avistainlåning hos MFI och staten (t.ex. på posten eller som statsskuldväxlar).

M2: ett mellanliggande penningmängdsmått som omfattar M1, inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader (dvs. kortfristigt sparande) och inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år (dvs. kortfris-tig tidsbunden inlåning) hos MFI och staten.

M3: ett brett penningmängdsmått som omfattar M2 och omsättbara instrument, främst repoavtal, ande-lar i penningmarknadsfonder samt räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år utgivna av MFI.

MFI (monetära finansinstitut): finansiella institutioner som tillsammans utgör euroområdets emit-tentsektor. Omfattar Eurosystemet, hemmahörande kreditinstitut (såsom dessa definieras i gemenskaps-lagstiftningen) och alla andra hemmahörande finansiella institutioner vars verksamhet är att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende), att bevilja kredit och/eller att placera i värdepapper. Den sistnämnda gruppen består främst av penningmarknadsfonder, dvs. fonder som investerar i korta värdepapper med låg risk som normalt har en löptid på högst ett år.

MFI-räntor: de räntor som hemmahörande kreditinstitut och andra MFI, med undantag för centralban-ker och penningmarknadsfonder, tillämpar på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag som är hemmahörande i euroområdet.

Monetära finansinstituts kreditgivning till hemmahörande i euroområdet: monetära finansinstituts utlåning till icke-MFI hemmahörande i euroområdet (inklusive offentlig och privat sektor) samt mone-tära finansinstituts innehav av värdepapper (aktier, andra ägarandelar och räntebärande värdepapper) utgivna av hemmahörande i euroområdet.

Monetära finansinstituts långfristiga finansiella skulder: inlåning med överenskommen löptid över 2 år, inlåning med uppsägningstid över 3 månader, räntebärande värdepapper utgivna av euroområdets MFI med en ursprunglig löptid över 2 år samt eget kapital i euroområdets MFI.

Monetära finansinstituts nettotillgångar gentemot utlandet: euroområdets MFI-sektors tillgångar gentemot utlandet (t.ex. guld, sedlar i utländsk valuta, värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet och utlåning till hemmahörande utanför euroområdet) minus euroområdets MFI-sektors skulder gentemot utlandet (t.ex. inlåning från hemmahörande utanför euroområdet, repoavtal och inne-hav av andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper utgivna av MFI med löptid upp till 2 år).

Nedskrivning: en nedjustering av värdet på lån i monetära finansinstituts balansräkningar som bara delvis är indrivningsbara.

Offentlig sektor: en sektor som enligt definitionen i ENS 95 omfattar hemmahörande enheter som främst ägnar sig åt produktion av icke-marknadsmässiga varor och tjänster avsedda för individuell och kollektiv konsumtion, och/eller omfördelning av inkomster och förmögenhet. Omfattar staten, delstater, kommuner och socialförsäkring. Offentligt ägda enheter som bedriver kommersiell verksamhet, till exempel statliga företag, ingår inte.

Portföljinvestering: hemmahörandes nettotransaktioner/positioner i värdepapper utgivna av icke-hem-mahörande (”tillgångar”) och icke-hemmahörandes nettotransaktioner/positioner i värdepapper utgivna

ORDLISTA

XVIIIECBMånadsrappor tMars 2009

av hemmahörande i euroområdet (”skulder”). Omfattar aktier och räntebärande värdepapper i form av obligationer och penningmarknadsinstrument. Det är det pris som faktiskt betalas eller tas emot som räknas, minus kommissioner och omkostnader. För att betraktas som en portföljinvestering får ägaran-delen i ett företag motsvara högst 10 % av stamaktierna eller röstetalet.

Prisstabilitet: att upprätthålla prisstabilitet är Eurosystemets huvudmål. ECB-rådet definierar prisstabilitet som en årlig ökning i euroområdets HIKP under 2 procent. ECB-rådet har också förklarat att det för att upprätthålla prisstabilitet har som mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

Realränteobligationer: räntebärande värdepapper utgivna av offentliga sektorn där räntor och kapital-belopp är knutna till ett bestämt konsumentprisindex.

Referensvärde för ökning i M3: den årliga ökning i M3 på medellång sikt som är förenlig med pris-stabilitet. Referensvärdet för ökningen i M3 är för närvarande 41⁄2 %.

Räntebärande värdepapper: utgör ett löfte från emittentens (låntagarens) sida om att göra en eller flera betalningar till innehavaren (långivaren) vid en eller flera bestämda tidpunkter i framtiden. De har normalt en fast ränta (kupong) och/eller säljs till ett lägre belopp än det som betalas ut på förfallodagen. Räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid över 1 år klassificeras som långfristiga.

Skuld (finansiella räkenskaper): icke-finansiella företags lån, inlåningsskulder, emitterade räntebä-rande värdepapper och pensionsfonder (som följer av arbetsgivarnas direkta pensionsåtaganden för sina anställda) till marknadsvärde vid periodens slut.

Skuld (offentlig sektor): den totala bruttoskulden (inlåning, lån och räntebärande värdepapper, med undantag för finansiella derivat) till nominellt värde som är utestående vid årets slut och som konsoli-deras mellan och inom den offentliga sektorns olika delar.

Skuld som andel av BNP (offentlig sektor): den offentliga sektorns skuld i förhållande till bruttona-tionalprodukten till gällande marknadspris. Ett av de statsfinansiella kriterier i artikel 104.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som används för att fastställa förekomsten av ett alltför stort underskott.

Survey of Professional Forecasters (SPF): en kvartalsenkät som sedan 1999 genomförs av ECB för att samla in makroekonomiska framtidsbedömningar om inflation, real BNP-tillväxt och arbetslöshet i euroområdet från en panel experter som är knutna till finansiella och icke-finansiella organisationer i EU.

Underskott (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupplåning, dvs. skillnaden mellan den of-fentliga sektorns samlade inkomster och samlade utgifter.

Underskottskvot (offentlig sektor): den offentliga sektorns underskott i förhållande till bruttonatio-nalprodukten till gällande marknadspris. Ett av de statsfinansiella kriterier i artikel 104.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som används för att fastställa förekomsten av ett alltför stort underskott.

Underskotts-/skuldanpassning (offentlig sektor): skillnaden mellan den offentliga sektorns under-skott och förändringar i den offentliga sektorns skuld.

ECB Månadsrappor t

Mars 2009 XIX

Utlandsställning: värdet på och sammansättningen av ett lands utestående finansiella nettofordringar på (eller finansiella nettoskulder till) utlandet

Utlåningsfacilitet: en av Eurosystemets stående faciliteter som motparter kan använda för att få kredit över natten från en nationell centralbank till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter.

Utrikeshandel med varor: export och import av varor till och från länder utanför euroområdet mätt i värde och som volym- och enhetsvärdeindex. Utrikeshandelsstatistiken är inte jämförbar med exporten och importen i nationalräkenskaperna, eftersom de senare omfattar handel både inom euroområdet och med omvärlden samt varor och tjänster sammantaget. Den är inte heller helt jämförbar med varuposten i betalningsbalansstatistiken. Förutom metodjusteringar är den största skillnaden att importen i utrikes-handelsstatistiken omfattar försäkrings- och frakttjänster, medan varuposten i betalningsbalansstatisti-ken redovisas fritt ombord.

Övriga investeringar: en post i betalningsbalansen och utlandsställningen som omfattar finansiella transaktioner med positioner hos icke-hemmahörande i handelskrediter, inlåning, lån och andra ford-ringar och skulder.

ORDLISTA

SE

MÅNADSRAPPORTSEPTEMBER

011200502120050312005041200505120050612005071200508120050912005101200511120051212005

90

MÅN

ADSR

APPO

RTI

5002K

NAB LART

NEC NAEP

ORUE

E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N

Documents

ECB månadsrapport mars 2009 - Riksbank