Eds kyrka

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Eds kyrka brjade uppfras under 1100-talet. Den ursprungliga kyrkan bestod av ett rektangu-lrt lnghus med ett smalare torn i vster samt en bred absid i ster, direkt fogad mot lnghuset. Denna s k absidsal, var en relativt ovanlig plan-form i Uppland. Frutom i Ed, har den troligtvis endast funnits i Lovs ldsta stenkyrka samt i Fr-tuna kyrka. Eds kyrkas murar var ursprungligen oputsade. Under 1300-talet revs absiden varp kyrkan frlngdes t ster med ett rakslutet kor.

Under samma tid tillkom sakristian i norr och ppningen mot tornet frstorades. Invn-digt slogs kryssvalv, som 1487 dekorerades med kalkmlningar av Albertus Pictor. Under 1400-talet uppfrdes ven ett vapenhus vid sdra lng-husvggens vstra del.

1768 genomfrdes en strre renovering av kyrkan. Invndigt revs mellanvggen mellan kor och lnghus, liksom korvalvet. Ett nytt valv uppfrdes i koret, med samma hjd som lng-husets. Utvndigt fick kor och lnghus ett ge-mensamt brutet tak, och tornet hjdes. Stora fnster togs upp och vapenhuset revs. Den sd-ra ingngen sattes igen, varp kyrkans nya entr frlades genom tornet i vster.

Eds kyrka r skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

HISTORIK Runstenar i kyrkan och i dess nrhet tyder p att socknen hade ett centralt lge redan under

vikingatid. ven namnet Ed visar p att sock-nen utgjort en viktig punkt i kommunikations-ntet. Ed ligger mellan Edssjn, som frr var en del av ett strre vatten, och Mlaren. Vid edet, var man tvungen att dra btarna ver land, en strcka p cirka 200 meter vid Kristi fdelse.

Nr den nuvarande kyrkan i Ed brjade upp-fras under 1100-talet hade den troligtvis inte fregtts av ngon trkyrka. Ed var en sjlvstn-dig frsamling med Sollentuna som annex fram till 1918. D blev Sollentuna huvudkyrka med Ed som annex fram till 1962, d de tv frsam-lingarna skiljdes t och Ed bildade eget pastorat. Sedan 1952 tillhr Ed Upplands Vsby storkom-mun.

Under 1600-talet genomfrdes omfattande steribildningar till fljd av de svenska stor-maktsambitionerna. I trakten kring Upplands Vsby etablerades inte mindre n 13 sterier, varav huvuddelen i Ed och Hammarby. Detta medfrde bestende frndringar fr traktens landskap och dess bebyggelse. Flera byar utpl-nades helt nr de ombildades till sterier. Det strsta steriet var Runsa, gt av slkten de la Gardie-Stenbock, som under 1600-talet omfat-tade huvudparten av Eds socken och ytterligare ngra grdar i Hammarby och Fresta.

Framfrallt under 1700-talet finns pfallan-de likheter mellan Ed och grannkyrkorna Ham-marby och Fresta. Under denna tid restaurera-des samtliga tre grannkyrkor. Vid samtliga res-taureringar har slottsarkitekten Jean Eric Rehn

Eds kyrkaEds frsamling, Sollentuna kontrakt, Stockholms stift

Eds socken, Upplands-Vsby kommun, Stockholms ln, Uppland

Spela klockSpellySSna p kyrkanS klockor

eds kyrka4

(17171793) formgivit delar av kyrkornas nya inredning. Hovmarskalken Charles de Geer, in-ne havare till bl a Vsby grd, bidrog till Eds kyr-kas restaurering. Samme man medverkade till restaureringarna av grannkyrkorna Fresta och Ham marby. verensstmmelsen mellan Fresta och Eds kyrkors yttre restaureringar r mycket pfallande.

BESKRIVNINGOmgivningenEds kyrka ligger p en hjd, intill Edssjn, som utgjort centralbygden i Eds socken. Bebyggel-sen domineras av sm herrgrdar, med tillh-rande strre jordbruk, som stter sin prgel p landskapet. Nrmast kyrkan ligger Edsby grd. Norr om kyrkan passerar landsvgen frn 1900-talet. Sder om kyrkan ligger klockargrden frn 1700-talet, kyrkskolan frn 1885 samt lder-domshemmet frn 1912. Eds prstgrd ligger drygt en kilometer ster om Eds kyrka. Tidigare fanns en visuell relation mellan kyrkan och prstgrden. I samband med att flerbostadshus uppfrdes vster om prstgrden gick denna koppling frlorad.

KyrkomiljnDen ursprungliga och medeltida delen av kyr-kogrden bestod av den del som idag ligger di-rekt sder om kyrkan. Den medeltida kyrkogr-den omgavs av en bogrdsmur, som nnu finns bevarad mot sder, ster och norr. 1822 plante-rades lvtrd lngs den gamla muren, av vilka flera nnu str kvar. Mot sder finns en vitput-sad stiglucka, uppfrd 1712.

Under 1870-talet utvidgades kyrkogrden t vster. Det nyanlagda omrdet kringgrdades

av en grstenskallmur i stora block. Detta om-rde omgestaltades med terrasser 1921, efter frslag av Sigurd Curman. Utgngen mot vster markeras med tv huggna stenstolpar med de-korativa urnor samt enkla jrngrindar. Frn kyrkogrdsentrn leder en grusbelagd huvud-axel upp till kyrkan.

Under 1940-talet genomfrdes ytterligare en utvidgning av kyrkogrden norr om kyrkan, med landsvgen som en naturlig grns. Omr-det, som omgrdas av en grstensmur, planlades av arkitekt Erik Fant. ven p norra sidan finns en entr, flankerad av vitputsade grindstolpar med jrngrind. Kyrkogrden utvidgades senast under 1980-talet.

Kyrkogrden nrmast kyrkan, domineras fram frallt av resta gravstenar. Direkt sder om kyrkan finns ven ett antal smidda gravvrdar. Nordvst om kyrkan ligger en murad gravkam-mare, den s k Ulfsaxska graven. Gravkammaren r murad och vitputsad, tckt av jrnplt.

P kyrkogrdens ldsta del, sder om kyrkan, finns ett gravkor fr Runsa grds gare, uppfrt p initiativ av T W Ankarcrona 1843. Gravkoret, som r uppfrt i klassicistisk stil, har vitputsade fasader, dekorerade med rusticerade lisener, drr- och fnsteromfattningar. Byggnaden tcks av ett sadeltak och gavelrstet r tydligt markerat.

I samband med att kyrkogrdens vstra del omgestaltades uppfrdes en likbod 1923 i dess sydvstra hrn. Byggnaden uppfrdes efter rit-ningar av Sigurd Curman. Brhuset har vitput-sade fasader och tcks av ett tlttak med spn, krnt av en kula med kors.

KyrkobyggnadenEds kyrka r en enskeppig salkyrka med rakt av-slutat kor. Kyrkan str i st-vstlig riktning med

eds kyrka 5

sakristia i norr. 195556 uppfrdes ett nytt va-penhus i sder. Det nya vapenhuset placerades i samma lge som det medeltida tidigare haft.

Eds kyrkas murverk bestr av noggrant ut-valda, tuktade stenar, men ven av flisor och plattor av skiftande lngd och bredd. P ngra stllen ptrffas ven avjmningsskift av sned-stllda stenflisor, s k opus spicatum. Detta, lik-som den ovanliga planformen, tyder p att kyr-kan har en mycket hg lder. Till detta kommer att kyrkan har ett romanskt nordfnster. Detta skulle kunna vara ett lderdomligt drag, men ven tyda p influenser utifrn. Mjligen har man kallat in byggfolk som tillmpat ett konti-nentalt byggnadsstt.

ExterirKyrkan prglas huvudsakligen av restaureringen 176869, d den i stort fick sin nuvarande ge-stalt. Kyrkan har putsade fasader, avfrgade i vit kulr. Mot vardera lngsidan vetter tv hg-strckta och rundbgiga fnster. Dessa, liksom rundfnstret p stra gaveln, kom till under re-noveringen 1768. P lnghusfasadernas vstra del fins tv mindre, romanska fnster, som togs fram i samband med restaureringen 1917. Det

norra av de tv fnstren r dock endast ppnat int. Det sdra, som r helt upptaget, hade tidi-gare samma utfrande som det norra, men fr-ndrades under gotiken till en mer tidstypisk form.

Lnghuset tcks av ett brutet och spntckt tak. Den profilerade taklisten r putsad. ven sakristan och vapenhuset r tckta av spn.

Tornet tcks av ett brutet och valmat tak, kltt med falsad kopparplt. I samband med re-noveringen 176869, murades tornets versta del om och fick sitt nuvarande utseende med ett stort rektangulrt fnster i frsta vningen, ett rundfnster i andra och fyra stickbgiga ljud-gluggar i versta vningen. Ljudgluggarna och fnstren ersatte d de ursprungliga och smala torngluggarna. Entrn via tornet i vster r rundbgig och frsedd med en port som har portringen bevarad sedan medeltiden. Sedan 1980-talet r entrn frsedd med en glasdrr fr frbttrad brandskerhet.

InterirLnghuset tcks av tv kryssvalv med treklver-bladsformade ribbor i tegel. Det medeltida kor-valvet var ursprungligen lgre n lnghusets,

kyrkogrd och bogrdsmur frn nordost.

exterir frn ster.

eds kyrka6

men i samband med 1700-talets renovering uppfrdes ett valv som hade samma hjd som lnghusets. Korets vggar r dekorerade med medeltida kalkmlningar av Albertus Pictor (ca 1445ca 1507). I samband med 1700-talets re-novering, d valvet revs och teruppbyggdes gick valvets medeltida mleri frlorat. Vggar-nas mlningar dremot, bevarades men kalka-des ver.

Lnghusets vggar r frsedda med sex kon-sekrationskors frn tidig medeltid. Frutom de medeltida muralmlningarna finns en mlning frn omkring 1700 p lnghusets norra vgg. Mlningen, som frestller ett upphngt dra-peri med stiliserade bandrosetter, har sannolikt utgjort en dekorativ omramning kring ett epita-fium.

r 191718 renoverades kyrkan under led-ning av Sigurd Curman, sedermera riksantikva-rie. Curman tog ter fram vggarnas medeltida kalkmleri. D mleriet saknades i valvet, kom-pletterades det med nya mlningar av Olle Hjortz berg (18721959). Frg och motivval ansluter till de medeltida mlningarna, ven om vxtornamentiken utfrts p ett fr Hjortzberg typisk maner. I samband med renoveringen 191718 frsgs korets fnster med glasml-

ningar efter frslag av Olle Hjortzberg. Under samma renovering placerades ett triumfkrucifix i triumfbgen mellan koret och lnghuset, en-ligt medeltida manr. Triumfkrucifixet tillver-kades i Lbeck under 1460-talet. Armarna, mitt-partiet, trnekronan samt korset utgr dock kompletteringar frn 1918 av konservator Allan Nordblad.

Orgelfasaden frn 1817 r sannolikt tillver-kad av P Strand. Fasaden mlades senast om under renoveringen 191718. 1916 ersattes det ldre orgelverket av ett frn kerman & Lund. Orgelverket tgrdades senast 1964 och har idag 15 stmmor.

koret med altarpredikstol samt triumfkrucifix i frgrunden.

Valv med kalkmlningar av olle Hjortzberg. olle hjortzberg/bus 2008

eds kyrka 7

Orgellktaren uppfrdes redan under 1700-ta-let. I samband med renoveringen 191718 bygg des dock lktaren om och dess framskju-tande sidopartier avlgsnades. Frutom orgel-lktaren tillkom ven kyrkans vriga fasta in-redning under renoveringen 176869. P vardera sidan om mittgngen finns tv slutna bnkkvarter. Bnkarna justerades ngot i sam-band med renoveringen 191718. I koret finns tv korbnkar som flankerar altarpredikstolen mot norr och sder. De tv smckra nummer-tavlorna som r fstade p korbnkarna sknk-tes till kyrkan i samband med att orgeln sattes upp 1817.

Altarpredikstolen har ritats av slottsarkitekten Jean Eric Rehn och r utfrd enligt tidens mo-derna och klassicistiska manr, liksom bnkar-na. Altarpredikstolens mitt r rikt utsmyckad med dekorerade lister, en festong samt en kar-tusch. Arrangemanget krns av en kerub. Visu-ellt brs konstruktionen upp av tv kraftiga och frgyllda konsoler.

Golvet r belagt med tegel, och i koret finns dessutom flera gravhllar. Golvet lades om i sam-band med 1900-talets renovering, ven om det ursprungliga mnstret och materialet bibehlls. Kyrkans dopfunt r tillverkad av sandsten. Foten hrstammar frn 1100-talet, medan cuppan till-verkades 1918 av skulptren Anton Lundberg.

kyrkorummet mot vster och orgellktaren.

kyrkorummet mot vster med dopfunten i fr-grunden.

kyrkorummet mot koret i ster.

eds kyrka8

Sakristian r tckt av ett kryssvalv i tegel. Mot lnghuset vetter en kopparkldd drr med ett s k stockls. Det stickbgiga fnstret mot norr fick sitt utseende i samband med restaureringen 176869. Tidigare hade sakristian sannolikt ett fnster t ster.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIKEds kyrka omges av kyrkogrden, utvidgad vid ett flertal tillfllen. Kyrkogrden omsluts av stenmurar frn olika tider och pryds med ldre lvtrd, framfrallt p dess sdra och ldre del. Kyrkomiljn prglas stort av den vstra slutt-ningen, indelad med flera terrasseringar efter omgestaltningen 1921. Det r den sluttande marken liksom lget mitt framfr kyrkans entr som gr omrdet s i gonfallande.

I dag karaktriseras kyrkans exterir, trots det tillbyggda vapenhuset, av den prgel den fick i samband med renoveringen 176869. D omgestaltades kyrkan i verensstmmelse med 1700-talets klassicistiska ideal.

ven invndigt har 1700-talets syn p ett kyrkorums och en kyrkobyggnads lmpliga ka-raktr pverkat byggnaden. Detta understryks genom den d utfrda inredningen med altar-predikstol, bnkinredning och lktare, liksom de hgstrckta och rundbgiga fnstren.

Genom Sigurd Curmans restaurering 191718, terinfrdes dock medeltiden i kyrkorum-

met. Till detta bidrog frmst de framtagna kalk-mlningarna liksom det medeltida triumf kru-cifixet. Curman komponerade ett kyrkorum dr kyrkans medeltida element och 1700-talets inredning fick utgra en helhet, men p ett stt som rummet historiskt aldrig tidigare sett ut.

Curman hvdade att en byggnads individu-ella egenart borde vara utgngspunkt fr renove-ringar. Samtidigt inspirerades han av nationalro-mantiska idealfrestllningar om det svenska kyrkorummets typ, prglade av bl a medeltiden. Detta kunde leda till att vissa tidsskikt i en bygg-nads historia kunde avlgsnas till frmn fr an-dra. Curmans principer fr byggnadsvrd blev vgledande fr lng tid framt. Eds kyrkas inte-rir utgr idag ett tydligt exempel p den restau-reringsideologi Curman stod fr.

Att srskilt tnka p i frvaltning ochanvndning av kyrkan och kyrkomiljn: den fasta inredningen frn 1700-talet r ut-

frd med mycket hg kvalitet, inte minst al-tarpredikstolen av Jean Eric Rehn

det medeltida murverket, valv liksom medel-tida kalkmlningar. Troligen finns medeltida takstolar frn 1300-talet bevarade ovan sa-kristian

Sigurd Curmans restaurering 191718 och de tillgg och frndringar som gjordes i kyr-korummet utgr idag en helhet som tydligt avspeglar tidens restaureringsideologi.

eds kyrka 9

ORIENTERINGSPLANER

plan av eds kyrka mot norr. Uppmtning av r Bohlin och p Hedquist 1916, kompletterad av J Sderberg 1957. Sveriges kyrkor.

kyrkogrdsplan. Uppmtning av J Sderberg 1957. Sveriges kyrkor.

eds kyrka10

KRONOLOGI

r Hndelse Klla

1100-talets Romansk kyrka uppfrs, i form av en s k absidsal, bestende av lgt torn Curman 1958 mitt i vster, rektangulrt lnghus samt en bred absid, direkt ansluten till lnghuset, utan mellanliggande kor. Ingng i sydmurens vstligaste del.

1100-tal Dopfuntens fotstycke tillverkas. dito

1300-talet Absiden rivs och kyrkan frlngs t ster med ett rakslutet kor, som dito fick samma bredd som lnghuset, men var lgre och hade separat tak. Sakristian uppfrs i norr och ppningen mot tornet frstoras. ver lnghus, kor och sakristia sls kryssvalv med treklverformade ribbor i tegel. Yttertaket hjs.

1400-tal Vapenhus byggs i sydvst. dito

1460-tal Triumfkrucifix tillverkas av en Lbeckermstare. dito

1487 Koret dekoreras med kalkmlningar p vggar och valv av Albertus Pictor. dito

1541 Kyrkan antnds av blixten. Uppgifter saknas kring brandens omfattning. dito

1712 Den sdra stigluckan uppfrs och ersatte d en ldre frfallen. dito

176869 Kyrkan restaureras och fr i stort sin nuvarande form och yttre utseende. dito Mellanvggen mellan kor och lnghus rivs. Det medeltida korvalvet rivs och ett nytt kryssvalv i helstensbredd uppfrs med samma hjd som lnghusets valv. Lnghus och kor fr ett gemensamt brutet tak. Stora fnster tas upp. Vapenhuset rivs och sydingngen stngs. Vapenhus och ingng frlggs till tornkammaren. Tornet hjs och frses med nuvarande fnster och ljudgluggar. Sakristians fnster fr sin nuvarande, stickbgiga form. Kyrkorummet frses med ny bnkinredning, lktare, korbnkar, altarpredikstol och altarring. Altarpredikstolen utfrs efter ritningar av J E Rehn.

1817 Orgel infrskaffas och en orgelfasad uppfrs. Fasaden tillverkas dito sannolikt av Per Strand. Tv nummertavlor tillkommer.

1822 Lvtrd planteras utmed kyrkogrdsmuren. dito

1864 Orgeln byggs om av Erik Gabriel von Rosn. Wadstrm 1975

1870- tal Kyrkogrden utvidgas t vster med ett sluttande markstycke. Curman 1958 Samtidigt rivs den gamla vstra bogrdsmuren.

eds kyrka 11

r Hndelse Klla

1872 Kakelugnen i sakristian erstts med en jrnkamin. Curman 1958

1843 Gravkor uppfrs t kammarherren T W Ankarcrona p Runsa grd. dito

1916 Nytt orgelverk frn kerman & Lund med 6 stmmor och en manual. dito

191718 Interiren restaureras och fr sin nuvarande karaktr efter ledning av dito professor Sigurd Curman. Vggar och valv knackas rena frn senare verkalkningar. Medeltida mlningar i koret konserveras och kompletteras med kalkmlningar av konstnren Olle Hjortzberg. Fnstren frses med nya karmar och bgar. I ytterbgarna stts smrutat antikglas in med blysprjs. Tv romanska fnster tas fram i kyrkans vstra del. Korets fnster frses med mlningar av Olle Hjortzberg. Smrre frndring av vindfng, orgellktare, bnkar, altarring m m. Framtagning av ldre marmorering p vissa inredningsfreml och ommlning av andra. Befintligt tegelgolv lggs om. Varmluftsvrmeledning inrttas med vrmekammare under kyrkgolvet invid norra lnghusmuren. Triumfkrucifixet konserveras, kompletteras och placeras i triumfbgen. Dopfunten frses med ny cuppa av skulptren Anton Lundberg.

1921 Den utvidgade kyrkogrden mot vster ordnas med terrasseringar efter dito frslag av S Curman.

1923 Ny likbod uppfrs efter frslag av S Curman. dito

1930 Det Ankarcronska gravkoret restaureras. ATA

1936 Varmluftsuppvrmning byts ut mot varmvattensystem med element. Curman 1958

1937 Lnghusets tak belggs med spn. Tornhuven kls med kopparplt. dito

1944 Orgelverket frn 1916 byggs ut av C Schuster till 13 stmmor, dito 4 transmissionsstmmor och tv manualer.

1949 Det utvidgade omrdet av kyrkogrden invigs. dito Planerat efter ett frslag av E Fant.

1955 Vapenhuset uppfrs som en efterbildning av ett vapenhus frn dito 1400-talet. Anvnds som vntrum och brudkammare. Reses p det medeltida vapenhusets grund efter ritningar av arkitekt E Karlstrand. Orgelverket byggs ut med en stmma. Kalkmlningar rengrs och vggar och valv omkalkas.

eds kyrka12

r Hndelse Klla

196970 Kyrkans yttermurar putsas om. Wadstrm 1975

1971 Utvidgning av kyrkogrden. ATA

1980 Utvidgning av kyrkogrden. dito

19871990 Interira tgrder. Altarpredikstol, kalkmlningar samt triumfkrucifix Wadstrm restaureras. Sakristian och brudkammaren erhller ny inredning. 1975 Nya ndamlsenliga skp fr textilierna.

1988 Portar av glas och jrnsmide stts upp utanfr den gamla vstportalen ATA som en brandskerhetstgrd.

1994 Utvndig kalkavfrgning. dito

2001 Underhllstgrder; tjrning och komplettering av spntak, isolering dito av valv, nedtagning av skorstensstockar, frbttring av hammarbandens underbyggnad, installation av gngbryggor ovanfr valven.

eds kyrka 13

KLLFRTECKNINGATA Antikvarisk-topografiska arkivetBebyggelseregistret, RiksantikvariembetetSLM Stockholms lns museum, arkivet

Bothius, U, Vgvisare till kyrkorna i Stock-holms ln, Uddevalla 1980

Bonnier, A C, Kyrkorna berttar. Upplands kyr-kor 12501350, Uppsala 1987

Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stock-holm 1986

Curman, S & Curman, G, Sveriges kyrkor. Sol-lentuna hrad, Stockholm 1958

Nilsson, C, Kyrkguiden. Vgledning till kyrkor-na i Stockholms stift, Stockholm 2001

Wadstrm, I, Eds kyrka. Upplands kyrkor 166, Strngns 1975

text: niSS Maria legarS 2004Foto: eliSaBetH BoogH, StockHolMS lnS MUSeUM 2004