Efter 14 år som inbiten rökare Tuffaste matchen€¦ · förvaras bakom disk. I Storbritannien blev det från och med den 1 oktober i år i lag förbjudet att röka i bilen tillsammans

Lills första besök hos tandhygienisten SIDORNA 8–9

Arkeologerna bloggar om fynd från järnåldern SIDORNA 10–11

Kiruna-akuten – som i en amerikansk tv-serie SIDORNA 14–15

KRÖNIKÖREN BARBRO BACKGÅRD

Den gamle mannen öppnade mina ögon

DIN TIDNING FRÅN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING

Nummer 3, 2015

FEM SIDOR OM ATT SLUTA RÖKA – SIDORNA 2–6

Tuffaste matchen

Efter 14 år som inbiten rökare blev Alexandra hängiven löpare

SIDAN 15

2 UTSIKT NORRBOTTENNUMMER 3 • 2015

UTSIKT NORRBOTTEN är en tidning producerad av Norrbottens läns lands-ting. Den utkommer med fyra nummer per år och har en upplaga på 125 000 exemplar.

Landstinget på webben: www.nll.sePostadress: UTSIKT Norrbotten, 971 89 LuleåE-POST: [email protected]

REDAKTÖR:

Ulrika Vallgårda ANSVARIG UTGIVARE: Staffan Lundberg, kommunikationsdirektör, NLLOMSLAGSFOTO: Maria Åsén

TRYCK: Värmlands Folkblad

Innehållet i UTSIKT Norrbotten får gärna citeras om källan anges.

Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka 249 000 invånare hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kul-tur, utbildning, näringspolitik och kom-munikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 30 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårds- annex. Nästa nummer: december 2015

NÄR JAG VAR I övre tonåren testade jag att röka en cigarett. Jag provade också att snusa – och kräktes omedelbart. Jag hade egentligen ingen tanke på att börja varken snusa eller röka. Men jag, en högst ordentlig student med fina betyg, även i naturkunskap och biologi, hade heller ingen tanke på att rökning var farligt.

Efter avslutade studier arbetade jag under ett halvår på en arbetsplats där fikarummet var identiskt med rökrummet. För att få sitta med de andra och dricka kaffe var jag således tvungen att slå mig ner bland mina arbets-kamrater i en kompakt rökdimma. Jag reflekterade inte ett ögonblick över hälsorisken med den passiva rökning jag utsattes för.

I slutet av det där halvåret blev jag emellertid överkänslig mot cigarett- rök. Det stack i näsan och sved i ögonen så fort jag kände lukten. Så har det varit alltsedan dess.

NÄR ÄMNET RÖKNING kommer upp till diskussion uppstår ofta heta käns-lor. Varför ska vi hålla på med denna klappjakt på rökare? Människor måste få göra sina egna val. Det finns så mycket som är onyttigt och skadligt – socker, fett, danskt fläskkött, besprutade grönsaker och så vidare – varför är det just rökarna vi ska sätta åt? Och förresten kommer det bara öppna för en ny smugglingsmarknad.

Det finns länder som har betydligt hårdare regler än Sverige. Länder där man till exempel inte får exponera tobak i butikerna, cigarettpaketen måste förvaras bakom disk. I Storbritannien blev det från och med den 1 oktober i år i lag förbjudet att röka i bilen tillsammans med barn under 18 år.

I någon av de intervjuer jag gjorde inför detta nummer av Utsikt fick jag höra berättas om att det i Singapore finns ett förslag om att ”fasa ut” rök-ningen i kommande generationer. Enligt förslaget ska de som är födda från och med ett visst år och framåt aldrig få köpa några cigaretter. Expediten kommer att kräva att få se legitimation och säga nej. De äldre ska däremot få fortsätta röka så länge de vill.

Förfärliga storebrorsfasoner tycker nog en del. Utmärkt tycker jag. Jag tror vi är många som känner att vi inte har satt barn till världen, skyd-

dat dem med spisskydd, cykelhjälm, bilbarnstolar och bälten, förmaningar om övergångsställen, tandborstning, följt dem till skolan och under tonårs- tiden vakat uppe tills de kommit hem från sina kompisar på kvällen – för att de sedan ska sabba sina lungor med de tusentals giftiga ämnen som finns i cigaretter. Bara för att de i en viss ålder ska verka tuffa inför kompisarna. Eller för att tobaksindustrins vinstintressen ska tillgodoses.

TYCKER DU ATT JAG ÄR FEL UTE? Fundera då en stund över det faktum att de allra flesta som börjar röka kommer från familjer med sämre socio- ekonomisk bakgrund än snittet. Det finns en stark överrepresentation av rökare bland personer med psykiska funktionshinder. De som börjar röka är i regel mycket unga – det är sällan ett val som en vuxen gör. Undersökningar visar dessutom att en övervägande majoritet vill sluta – men kan inte.

Och en sak är säker – när du är 13 år och drar ditt första bloss ägnar du förmodligen inte en tanke åt att det på sikt kan mångdubbla risken att få KOL eller andra rökrelaterade sjukdomar.

Lika lite som jag gjorde den där gången under tågluffningen i Grekland då jag testade att röka på ett hotellrum med två kompisar. Jag är djupt tack-sam över att det inte blev någon vana.

Jag gör ingen skillnad på rökare och icke-rökare. Jag har vänner som tillhör båda kategorierna. Men jag unnar framtida generationer en rökfri tillvaro.

ULRIKA VALLGÅRDA, frilansjournalist, Luleå

Storebrorsfasoner? Utmärkt tycker jag

VÄLKOMMEN

På Björknäsgymnasiet i Boden skriver ungdomarna kontrakt med varandra och lovar att avstå från rökning under gymnasietiden.

— Varenda ungdom som vi kan få att sluta röka — eller att aldrig börja — är en vinstlott för oss, men framförallt för dem själva, säger rektorn Kathrun Magito.

OSKAR WALLTON, William Öhman och Mats van der Geer går andra året på Björknäsgymnasiet. Ifjol skrev de på var sitt kontrakt om att avstå från rökning under hela gymnasietiden.

– Jag är stolt över att inte röka och tyckte det var en kul grej att skriva på, säger Mats van der Geer.

Andelen rökare bland högstadieung- domar 2015 är rekordlåg. Men fortfarande under gymnasietiden är risken att börja röka stor. Därför har Norrbottens läns

landsting valt att utvidga sitt förebyggande arbete och försöka nå även de äldre ton- åringarna.

Projektet Tobaksfri Duo startade i Norr-botten 2009. Ungdomarna i årskurs 6 har sedan dess fått möjlighet att skriva kontrakt tillsammans med en vuxen om att de ska vara tobaksfria under högstadiet.

I samband med kontraktskrivningen informerar personal från Folktandvården tillsammans med en kontaktperson på sko-lan om hälsoriskerna med rökning.

Från och med ifjol testar landstinget i Norrbotten för första gången Tobaksfri Duo även på gymnasiet, där rökningen nationellt sett har ökat på senare år.

Den enda skillnaden är att i gymnasiet skriver ungdomarna kontraktet med en kompis i stället för med en vuxen.

Björknäsgymnasiet i Boden är pionjär. – Det ligger helt i linje med vårt övriga

hälsoarbete, säger rektorn Kathrun Magito.

”Jag lovar att inte röka under gymnasiet”Eleverna på Björknäsgymnasiet skriver kontrakt med varandra

Mats van der Geer, Oskar Wallton och William Öhman är säkra på sin sak: De kommer inte att börja röka under gymnasiet. Det har de skrivit kontrakt på enligt ett koncept som kallas Tobaksfri Duo. De två sistnämnda killarna sitter i elevrådet, som hjälper till att driva antitobaksprojektet på skolan. Foto: MARIA ÅSÉN

3UTSIKT NORRBOTTENNUMMER 3 • 2015

I höst ska även Tornedalsskolan i Haparan-da testa. Om resultatet blir positivt kan det bli fler.

– Det är lättare att få en icke-rökare att inte börja röka, än att få en rökare att sluta. Så det är viktigt att börja påverka i tid och därför tycker jag det är en jättebra grej, säger Oskar Wallton.

Samtidigt inser han att det är ett jobb som kan ta tid.

– Rom byggdes inte på en dag. Men jag tror att det kommer bli fler och fler som tar ställ-ning emot rökning, säger han.

– Att ensam påverka en kompis att låta bli rökning är svårt. Men är man fler kan man förändra attityderna, säger William Öhman.Varför tror ni att ungdomar i dag börjar röka?

– En del börjar på fester, en del gör det för att tackla stressen. Många som börjar har vuxna i sin närhet eller äldre syskon som röker, säger Oskar Wallton.

U L R I K A VA L LG Å R DA

Alvina Pettersson, 16 år:— Det är dåligt att röka, man får då-

liga lungor och dålig kondition. Jag rö-ker inte själv, men jag har inga problem med dem som röker.

Wilma Enberg, 16 år:— Det är dåligt. Man får dåliga lungor,

dålig kondition och dålig hy. Och smak- sinnet blir också dåligt.

Isabelle Mattsson, 16 år:— Det är dåligt, man dör i förtid om

man röker, men alla tänker inte på det. Vissa tycker att det är gott och inser inte vad rökningen gör mot kroppen.

Jonah Karhunen, 18 år:— Jag röker ju själv. Alla vet att det är

dåligt, men det är svårt att sluta. Jag slutade för ett tag sedan, men sedan började jag om igen.

Fabian Henriksson, 17 år:— Det är dåligt för det skadar inte

bara en själv, utan också omgivningen. Jag röker själv, men försöker se till att det inte ska drabba andra.

VAD TYCKER DU OM RÖKNING?

FAKTA

Tobaksfri DuoO Forskare vid Olin-studierna, Norrbottens läns landsting

och Umeå Universitet, har i en utvärdering av Tobaksfri Duo visat att andelen dagligrökare bland 15-åringar i Norr-botten har minskat från 5,8 procent 2003 till 3,5 procent 2013 och att siffran bland deltagarna i Tobaksfri Duo var ännu lägre — 0,9 procent.

O Tobaksfri Duo är ett tobaksförebyggande program som startade i Västerbotten 1993. Sedan dess har verksam-heten vuxit och spridits, och i dag finns Tobaksfri Duo inte bara i alla kommuner i Västerbotten utan i alla kommuner i Norrbotten och i ytterligare 44 kommuner i landet. Metoden är vetenskapligt utvärderad.

O I Norrbotten är det landstingets Folkhälsocentrum som har huvudansvaret och som tillsammans med Folktand-vårdens personal arrangerar de introducerande klass- besöken, där också någon kontaktperson från skolan medverkar och ser till att föräldrarna får information.

O Från och med ifjol testar landstinget Tobaksfri Duo på försök även i gymnasiet.

”Jag lovar att inte röka under gymnasiet”

Kathrun Magito, rektor på Björk- näsgymnasiet i Boden.

Eleverna på Björknäsgymnasiet skriver kontrakt med varandra


Den största utmaningen i arbe-tet med att minska rökningen är att förändra attityderna.

— Än i dag finns det många ungdomar som tycker att det är coolt, säger folkhälsoforskaren Linnéa Hedman.

TRENDEN ÄR POSITIV. Rökningen har minskat kraftigt de senaste decennierna tack vare ett aktivt folkhälsoarbete. Men fortfarande är det många unga som börjar röka, framförallt i gymnasieåldern, där det till och med syns en liten ökning.

Linnéa Hedman i Luleå är en av forskarna i de stora Olin-studierna som startade i Norrbotten för 30 år sedan. Mer än 50 000 personer ingår i forskningen som handlar om bland annat astma, allergi och KOL. Forskare i Olin-studierna har till exempel visat att hälften av alla rökare förr eller senare utvecklar sjukdomen KOL.

Själv har hon specialstuderat tobaksbruk bland tonåringar: Vilka det är som börjar röka och snusa och vilka negativa hälsoeffekter man kan se redan under tonåren.

– De flesta har föräldrar som röker. Flertalet kommer från sämre socioekonomiska förhållanden, det vill säga föräldrarna har lägre utbildningsnivå än genomsnittet, de bor i lägenhet och har det sämre ekonomiskt ställt, berättar hon.

Att ägna sig åt en idrott minskar däremot risken.

Andra forskare har visat att många ser sig själva som blivande

Linnéa Hedman är forskare i Olin-studierna och har särskilt studerat rökvanor bland unga. Foto: PETRA ISAKSSON

Vi måste förändra attityderna

FAKTA

Olin-studierna 30 år OLIN:— är en förkortning av Obstruktiv

lungsjukdom i Norrbotten.— startade 1985 och har genom

åren utvecklats till en omfattande forskningsverksamhet som i dag består av fyra forskningslinjer: Astma och allergi bland vuxna, astma och allergi bland barn, KOL samt hälsoekonomi.

— har som syfte att identifiera vad som ger upphov till sjukdomarna, men även vad som kan förbättra sjukdomsutvecklingen.

— vill använda kunskaperna för att förebygga sjukdomarna och för-bättra vård och behandling av de drabbade.

— ingår i ett nätverk av forskare från Norrbottens läns landsting, Umeå universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Luleå tekniska universitet.

— har även ett världsomspännande samarbete med forskare i flera europeiska länder samt i USA, Australien, Nya Zeeland och Viet-nam.

— är unik på grund av sitt stora un-derlag – över 50 000 personer har följts i 30 år.

FAKTA

RökningO För 50 år se-

dan rökte hälf-ten av alla män och var tionde kvinna. Den stora ökningen bland kvinnor- na kom på 1960- och 70-talen. Sverige är ett av få länder i världen där fler kvinnor än män röker.

O År 2014 var en-ligt Folkhälso- myndigheten andelen dag-ligrökare i Sve-rige 11 procent bland kvinnor och 9 procent bland män.

O Varje dag bör-jar 45 ungdo-mar att röka – vilket innebär 16 000 nya unga rökare per år.

rökare redan i mellanstadiet och att det bara är en tidsfråga innan de börjar.

– Rökning betraktas fortfarande som lite tufft. Man visar att man inte bryr sig, att man vågar.

Att arbeta mot den typen av atti-tyder är svårt, menar hon.

BLAND DE UNGA i länet pågår ett omfattande förebyggande arbete som heter Tobaksfri Duo och som Folkhäslocentrum och Folktand- vården håller i (se sidorna 2–3). Det innebär att eleverna i årskurs sex får skriva på ett kontrakt att inte börja röka under högstadietiden.

– Med tiden har allt fler ungdo-mar valt att skriva på kontraktet, men problemet är de som tackar nej – bland dem är det fortfarande många som börjar röka och snusa.

Att se över metoden så att man fångar in ännu fler är nästa steg.

LIKA VIKTIGT FÖR att minska rök-ningen är att erbjuda rökavvänj-ning bland vuxna, något som lands-tinget arbetar med i hela länet.

– Det är svårt att sluta. Det hand-lar om att hitta den rätta viljan och motivationen att vilja förändra sitt liv. Många beskriver cigaretten som sin bästa vän. Den är både upp- piggande och lugnande. För det är klart att det ger något positivt att röka, annars skulle man ju inte fort-sätta.

Folkhälsoarbetet pågår också på nationell nivå. Åldersbegränsningar och hälsovarningar på cigarettpake-ten är reglerade i lag. Det har länge

varit rökförbud på restauranger, i vårdmiljöer och på många arbets-platser. Nu finns det även förslag om förbud mot rökning på uteser-veringar och allmänna platser som busshållplatser och lekplatser.

– Den typen av begränsningar är bra för de minskar den passiva rök-ningen. Men man har även sett att varje gång det genomförs nationel-la kampanjer eller införs höjda skatter och ny lagstiftning, så är det några som slutar. Det blir för dyrt, för besvärligt.

Det finns länder där lagstiftning-en är ännu hårdare än i Sverige. I exempelvis Norge och Australien måste cigaretterna förvaras bakom disk och får inte exponeras i affä-ren.

OM DET VORE MÖJLIGT skulle Linnéa Hedman välkomna ett totalt rökförbud för kommande genera-tioner.

– Det är svårt att säga något annat när man träffar personer som är så fruktansvärt sjuka och drab-bade av rökning. Sjukdomar som vi faktiskt kan göra någonting för att förebygga. Jag hoppas att de som själva drabbats av sjukdom håller med mig.Vad tror du är skälet till att inget förbud införs?

– Det är inte så enkelt. Dels är tobaksindustrin stark, dels är rök-ning en djupt inrotad tradition, en del av kulturen.

Samtidigt har hon förståelse för de rökare som känner sig förföljda och påhoppade.

– Så ska det ju inte heller vara. Jag vill inte peka finger mot dem som röker och snusar. Det jag vill är att vi ska hjälpa dem som vill sluta och arbeta förebyggande bland ungdomar.


Linnéa Hedman, forskare i Olin-studierna:


I 14 år var Alexandra Karlsson rökare. Att sluta var en tuff match, men hon klarade det.

— Rökningen var ju ens bästa kompis. Men det är jätteskönt att jag verkligen har slutat. Just känslan av att ens kropp är stark igen. Det är grymt.

DET VAR VID SKOLSTARTEN efter sommarlovet mellan sexan och sjuan som någonting hade hänt med tjejerna i klassen. Medan Alex-andra Karlsson fortfarande lekte och spelade fotboll hade de andra börjat festa och vara med killar.

– Sådant fanns inte i min värld. Jag var väldigt ordentlig, säger hon.

Under en friluftsdag när klass-kamraterna berättade om hur de strulat runt och varit fulla på lovet, tänkte hon att hon också måste göra något – någonting som inte var ordentligt.

– Så jag ringde en kompis på kvällen och sa att jag skulle börja röka – du måste lära mig.

Nästa dag gick de och köpte ciga-retter och hon lärde sig att dra hals-bloss. Hon kände genast hur klass-kamraterna betraktade henne på ett nytt sätt.

– Man kom direkt in i en gemen-skap bland dem som rökte och hängde utanför ungdomsgården.

Att det fanns hälsorisker med att röka kände hon inte till. Hon visste

att mamma skulle bli sur. Men hon förstod inte att det berodde på att det var farligt.

Under lång tid var hon tjuvröka-re, men till sist gick det inte att dölja längre.

– Mamma blev jätteledsen och anklagade sig själv. Jag var ju så ung, bara 13 år, fast jag själv tyckte jag var så gammal.

SOM VUXEN HAR HON så klart bli-vit medveten om att rökning är far-ligt för hälsan, men det kändes länge som ett problem som låg långt bort i framtiden.

– Ända tills jag upptäckte att det blivit svårt att andas på morgnarna. Att jag fick hosta. Det var skräm-mande.

I maj 2014 tog hon beslutet. Hon hade spelat fotboll i flera år,

gått på dans och aerobics, och trod-de att hon hade ganska bra kondi-tion. Hennes kompis hade börjat löpträna och Alexandra Karlsson tyckte att det verkade härligt och kul. Så hon bestämde sig för att åka till Grisberget i Piteå och ta en löp-runda.

– Jag orkade kanske 500 meter. Sedan kunde jag inte andas, jag fick ingen luft. Det var jätteobehagligt.

Det blev ett uppvaknande. Hon cyklade hem, ringde upp sin kompis och sa att hon måste sluta med rök-ningen. Hon kunde inte fortsätta

vara så ohälsosam, hon orkade ju ingenting.

Hemma hade hon två cigaretter kvar. Hon gick ut på balkongen och rökte dem.

– Sedan tog jag en bild av mig själv och la ut på Instagram och skrev att jag hade slutat röka.

I ETT PAR, tre veckor mådde hon dåligt och var ständigt röksugen.

– Jag ville ligga i fosterställning och grina konstant.

Det psykologiska beroendet var enklare att bli av med. Från att rök-ningen hade varit en stor del av hennes identitet, gick det för- vånansvärt snabbt att identifiera sig som ickerökare.

– När jag är ute på jobb tillsam-mans med en rökare i dag ser jag den där enorma stressen de går omkring med hela tiden – när ska jag kunna röka, eller nu måste jag röka två cigg för sedan har jag en intervju. Det var det enda man tänkte på tidigare. Jag är bara glad att slippa.

I samma veva som hon slutade

röka, började hon springa regel-bundet. Hon kände genast hur kon-ditionen kom tillbaka.

– Det var en motivation för mig att märka att det gick framåt.

På sommaren sprang hon fem kilometer. På hösten var hon uppe i 1,5 mil.

REDAN I JUNI 2014 anmälde hon sig till det 2,1 mil långa Göteborgs-varvet i maj året därpå. Det var bra att ha ett mål att kämpa för.

Men elva dagar före loppet blev hon förkyld och kunde inte träna.

– Jag var jätteledsen. Jag är en tävlingsmänniska – jag ville inte bara ta mig runt, jag hade ett tids-mål.

Efter tolv kilometer kändes det som att hon skulle svimma. Då hade hon att välja mellan att bryta eller att sluta vara så tjurskallig – och släppa sina tidsmål. Hon bestämde sig för det senare, käm-pade sig fram hela vägen längs med Avenyn, gick i mål och fick medalj.

600 meter från mål stod en av hennes bästa kompisar och hejade och ropade: ”Alex du är bäst!”

– För henne var det helt magiskt att jag hade tagit mig runt, att jag sprang, att jag inte rökte längre. Det var ett så fint ögonblick.

Och det kommer att bli flera lopp framöver, lovar hon.


ALEXANDRA KARLSSONÅlder: 28 år.Bor: Skriven i Piteå, har bott i Kiruna, på väg till ett jobb i Stockholm.Gör: Journalist.

Från rökare till löpare

Det är jätteskönt att jag verkligen har slutat. Just känslan av att ens kropp är stark igen. Det är grymt.

Alexandra Karlsson från Piteå fick plötsligt en dag nog av sitt 14 år långa tobaksberoende. I dag saknar hon inte cigaretterna, utan njuter i stället av att hon mår bättre och har fått tillbaka konditionen. Foto: MARIA ÅSÉN

Alexandra Karlsson i mål efter Göteborgsvarvet.


Att sluta röka är svårt. Men alla som är tillräckligt motiverade kan klara det, även om det inte alltid går första gången.

— Gör ett försök! För vad har du att förlora? säger Martin Myrhaug, diplo-merad tobaksavvänjare vid Gammel-stads hälsocentral.

Varför är det så svårt att sluta röka?– Tobak är starkt beroendeframkallan-

de. Bara ett fåtal som försöker på eget bevåg lyckas sluta, men om man får hjälp är chansen större. Ibland får man försöka flera gånger. Var i består beroendet?

– Dels är det ett fysiskt beroende. Vi har receptorer i belöningscentrat i hjärnan som tar emot nikotinet. Det frigör signal- substanser, vilket gör att rökaren mår bra och upplever ett välbehag. Det dämpar oro och stress. Men du mår inte bra hela tiden, utan måste fylla på. När du slutar röka kan du därför må dåligt, bli lite dep-pig och ledsen.

Vad kan ni i landstinget hjälpa till med?– Tobaksavvänjare finns i hela länet

och är behjälpliga med råd och stöd. Alla som funderar och kanske känner att de behöver stöd för att sluta röka kan ringa till sin hälsocentral för att få träffa en tobaksavvänjare. Vilken typ av hjälp kan ni ge?

– Jag brukar ha enskilda samtal med patienterna. Första träffen tar ungefär en timme. Sedan gör vi tillsammans upp en plan för hur vi ska gå vidare. Alla har olika behov av hjälp. Det kan bli upp till åtta halvtimmeslånga besök eller telefon- samtal.Kan alla sluta röka?

– Jag har mött de som provat allt. Men då är det ändå någonting som inte har fungerat, kanske motivationen inte var tillräckligt hög. För alla kan sluta. Har man börjat så kan man sluta. Rökning är ju ett inlärt beteende, ingenting vi föds med. Varför är det viktigt att sluta röka?

– Det är ju på grund av hälsan. Det finns mycket forskning kring hur kroppen påverkas. I röken finns cirka 7 000 olika

Martins tips till dig som vill sluta röka

Våga göra ett försök. Vad kan du förlora? Ingenting!

Tro på dig själv!

Tänk igenom vad du kom-mer att vinna på det – var-

för gör du det här? Du måste vilja själv, det räcker inte med att andra vill att du ska sluta röka.

Sätt ett stoppdatum och förbered dig mentalt.

Berätta för familj, bekanta och kollegor, så att de kan

stötta dig.

Försök redan innan du slu-tar att bryta mönster. Bru-

kar du röka under fläkten, så rök bara utomhus. Lägg cigarettpa-keten på lite mer oåtkomliga ställen. Trappa ner antalet ciga-retter.

När du slutar ska du ta bort allt som har med rök-

ning att göra: Cigarettpaket och askfat. Städa ur lägenheten och få bort röklukten.

Undvik platser och situa-tioner som väcker rök-

suget. Ta det försiktigt med alkohol på festen. Gå undan om någon bekant röker.

För att hantera abstinens-besvär – se till att få i dig

ordentligt med mat och dryck. Fysisk aktivitet dämpar absti-nensen.

Om du behöver är det bra att använda nikotinersätt-

ningsmedel. De planar ut de ”dalgångar” du kan drabbas av i början. Risken att bli beroende av dem är oerhört liten.

Testa gärna någon av de gratis-appar som finns att

ladda ner till mobiltelefonen. Du kan också ta hjälp av någon av landstingets rökavvänjare på häslocentralerna eller Sluta-röka-linjen: www.slutarokalinjen.se, telefonnummer: 020–84 00 00.

TIPS OM DIN HÄLSA

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

EFTER 20 MINUTER har ditt blodtryck och din puls gått ner till en normal nivå. Temperaturen i dina händer och fötter har börjat bli normal.

EFTER 8–12 TIMMAR börjar syrehalten i blodet bli normal.

EFTER 24 TIMMAR börjar risken för hjärt- infarkt att minska.

EFTER 2 VECKOR TILL 3 MÅNADER har din blodcirkulation och lungkapacitet för-bättrats så att du orkar mer. Risken för ryggbesvär har minskat genom att blod-

cirkulationen i ryggkotorna har blivit bättre. Risken för tandlossning har mins-kat. Du har ökat möjligheterna att bli gra-vid. Män har ökat förmågan att få erektion. Ditt smak- och doftsinne har förbättrats. Du har minskat riskerna för komplikation i samband med operation.

EFTER 4–6 MÅNADER har du fått minskad hosta och slembildning. Dina blodkärl bör-jar helas. Flimmerhåren i dina luftvägar har återhämtat sig. Risken att drabbas av blod-propp är mycket mindre.

EFTER 1 ÅR är risken för hjärtinfarkt halve-rad jämfört med om du fortsatt röka. Ditt immunförsvar har blivit bättre. Risken att utveckla allergier och luftrörskatarr har minskat. Du har sparat 20 000 kronor om du tidigare rökte ett paket om dagen.

EFTER 5–15 ÅR har risken att drabbas av en stroke blivit nästan lika liten som hos den som aldrig rökt och risken att drabbas av flera olika sorters cancer är betydligt mindre.

Vad vinner du på att sluta röka?

Rökavvänjaren:

Det finns hjälp att få

ämnen som vi drar in i lungorna, där- ibland nikotin, arsenik, flera tungmetaller, vätecyanid samt ett 90-tal cancerfram- kallande ämnen. Så det är en cocktail av ämnen som kan leda till en rad olika sjukdomar.Vilka sjukdomar?

– Dels är det ett 20-tal cancerformer

i alla olika delar av kroppen. Sedan vet man också att det finns riskfaktorer för ett 60-tal andra sjukdomar, exempelvis KOL, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 samt benskörhet. För varje cigarett du röker förkortas ditt liv med 10–11 minu-ter.


Bara ett fåtal som för- söker på eget bevåg lyck-as sluta, men om man får hjälp är chansen större.

Martin Myrhaug, diplomerad tobaksavvänjare vid Gammelstads hälsocentral, hjälper människor som vill sluta röka. Foto: PETRA ISAKSSON


Anna Duberg forskar om hur dans inverkar på ungas psykiska hälsa. Under hösten startar dansgrupper i Norrbotten.

Foto: MARIA ÅSÉN

Från och med 1 november tar Veronika Sundström över rodret som landstingsdirektör i Norrbotten. Då blir det hon som ansvarar för att verkställa besluten som den politiska makten tar.

Vad är skillnaden mellan landstingsdirek-törens och landstingsrådens uppgifter och makt?

– Landstingsråden är politiskt valda. Landstingsdirektören är den tjänsteman som ska verkställa den politik som den politiska ledningen vill ha. Förenklat så är det råden som bestämmer vad som ska göras och vi som bestämmer hur det ska göras. Vi ska ta besluten från ord till handling.Skulle du kunna jobba lika bra åt ett socialdemokratiskt landstingsråd som åt ett moderat?

– Ja, absolut. Min roll är inte politisk på något sätt. Jag ska verkställa den poli-tik som norrbottningarna har bestämt ska gälla och det är inte min sak att avgöra vad som är bra eller dåligt. Får man däre-mot en politisk ledning som helt går emot ens inre övertygelse, måste man kanske ta ställning till om man kan fortsätta, men då är det på rent personliga grunder. Det är kärva tider och många jobbiga be-slut som ska tas — vad blir utmaningarna?

– Den mest näraliggande utmaningen

är kompetensförsörjningsfrågan. Och det i sin tur har en koppling till ekonomin. För när vi inte kan hitta rätt kompetens i rätt läge så leder det till dyra lösningar och en ansträngd situation för personalen med mycket övertidsarbete. Inom lands-tinget ska vi inte gå med vinst, utan skapa så mycket bra verksamhet som möjligt för de skattepengar vi får in. Men vi kan inte gå utöver de ramarna, då håller det inte.Det sparpaket som presenterades i våras med bland annat sammanslagningar av hälsocentraler — hänger det ihop med kompetensförsörjningen?

– Ja, väldigt tydligt. Vi hoppas att det ska gå lättare med rekryteringen när vi har fler personer som jobbar på varje hälsocentral, för då blir det fler som kan handleda och stötta nya sjuksköterskor och läkare. Vad tycker du om utnämningen?

– Det känns stort, ansvarsfullt och jätteroligt. Och det tror jag är viktigt i alla jobb, att det känns kul och roligt, för då tror jag man gör ett mycket bättre arbete och kan skapa positiva vibbar omkring sig. Vi pratar så mycket om problemen i landstinget, men det finns också otroligt mycket som är bra. Svensk hälso- och sjukvård är världsledande. Vi i Norrbot-ten är en del av det och måste också prata om det som faktiskt fungerar.


Forskning visar att dans kan få tonårsflickor att må bättre. I höst startar landstinget dans-grupper i Haparanda och Bo-den, som ett led i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bland unga.

DET ÄR MUSIK OCH RÖRELSE i salen – och massor av energi. Sjuk-gymnasten, dansaren och forskaren Anna Duberg är i Luleå och instrue-rar blivande instruktörer. Hon arbe-tar igenom två koreografier, peppar deltagarna att ge allt och uppmanar dem att känna efter vad musiken gör med dem.

Det är full fart till att börja med, ett högt tempo med mycket glädje, kraft och attityd. Under nästa låt handlar det om att samla ihop, slappna av och gå in i sig själv.

Anna Duberg forskar om psykisk ohälsa bland unga flickor och har fått mycket uppmärksamhet för Dansprojektet, en åtta månader lång studie från Örebro. Resultatet visade förbättringar i den självskat-

tade hälsan bland tonårsflickor med psykosomatiska problem, till exempel huvudvärk, magbesvär, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Flickorna, som var mellan 13 och 18 år, dansade två gånger i veckan, tillfällen då rörelseglädje, inte pre-station, uppmuntrades. Hälsoeffek-terna var tydliga. Dansen ledde bland annat till minskade stressym-tom.

– Dansen lyfte fram det friska och den inre styrkan. Den blev en fristad, säger Anna Duberg.

TIDIGARE UNDER DAGEN har hon undervisat om teorin bakom meto-den, som nu ska provas och utvär-deras i Norrbotten. Delstudien sker inom ramen för SAM-projektet, vars syfte är att förbättra den psy-kiska hälsan hos barn och unga i Norrbotten.

Dansprojektet är ett samarbete mellan Folkhälsocentrum, division Kultur och utbildning och Vård- vetenskapligt forskningscentrum i Örebro.

Med dansen som fristad

Det är sex till åtta instruktörer som ska rekryteras. Deras uppgift blir att leda dansgrupper i pilot-kommunerna Boden och Haparan-da. Metoden vänder sig till unga oavsett kön.

Från och med oktober ska delta-garna vara igång med att dansa två pass i veckan under åtta månader.

Hanna Harila, kultur- och hälsa-strateg i landstinget, tycker att det

är ett bra exempel på att kultur och främjande av folkhälsa kan samspe-la.

– Landstinget har som ett mål i kulturplanen att kultur ska använ-das för att stärka norrbottningarnas hälsa. Här får vi arbeta med en forskningsbaserad metod som kopplar ihop kultur och hälsa på ett jättefint sätt, säger hon.

U L R I K A E N G LU N D

VERONIKA SUNDSTRÖMÅlder: 48 år. Bakgrund: Är utbildad kommunikatör och började i landstinget 1997. Gör: Chef för verksamhetsavdelningen som ingår i landstingsdirektörens stab. Arbetar sedan tio år tillbaka med planering, uppföljning och ledningsfrågor. Biträdande lands-tingsdirektör sedan 1 maj i år. Bor: I Luleå. Familj: Gift, två barn, 12 och 15 år. Fritidsintressen: Skärgårdsturer med båten, resor – till Italien i synnerhet, är med i en bokcirkel och är hockeymamma i Brooklyn Tigers.

FEM FRÅGOR TILL NYA LANDSTINGSDIREKTÖREN

”Stort, ansvarsfulltjätteroligt — och viktigt”

Foto: MARIA ÅSÉN

8

LILL FRIMALM FÅR en tandborste som hon förtjust stoppar i munnen och börjar tugga på, medan Clary Antonsson informerar mamma Ronja hur hon bäst ska sköta sin dotters tänder.

Hemligheten bakom friska tänder är en kombination av goda mat- och dryckesvanor och regelbunden tand-borstning med fluor, berättar hon.

– De allra yngsta barnen behöver över huvud taget inte äta några sötsa-ker. Och med det menar jag inte bara karameller, utan också saft, bullar, kakor och tårta.

Av erfarenhet vet hon att det bru-kar vara enklast med första barnet. Andra barnet ser vad syskonet äter och då kan det vara lite svårare.

Men Lill Frimalm har ännu aldrig provat att äta godis.

– Vi tänkte försöka vänta så länge som möjligt. Det är enkelt för vi bru-kar inte ha söta saker hemma, säger Ronja Frimalm.

ÄVEN OM MAN INTE ger barnet rent godis är det risk att det får i sig för mycket socker.

– Med sötade produkter kan du lätt komma upp i 18 sockerbitar bara till frukost, säger Clary Antonsson.

Hon visar en vanlig utflyktsdricka som innehåller så mycket som nio sockerbitar.

Inte heller lättdryckerna är befria-de från socker.

– Det bästa är om du kan köpa naturella produkter och själv smak-sätta dem med till exempel frukt och bär, säger hon.

För de äldre barnen är det ofta läsk, energidrycker och sportdrycker som är den stora boven, berättar hon.

MEN DET HANDLAR inte bara om att undvika sött.

– Minst lika avgörande är hur ofta man stoppar någonting i munnen.

Det gäller att ha regelbundna rutiner, att äta frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och even-tuellt ett litet kvällsmål – max sex intag per dag.

– Varje gång du stoppar någonting i munnen, så fräter det på tänderna i 30 minuter. Minst två, tre timmar ska det gå emellan målen för att tänder-na ska hinna hela.

Så kommer de in på kapitlet tand-borstning.Vad tycker Lill om att borsta tän-derna?

– Om hon får borsta själv går det bra, men annars är det inte så jätte- roligt, svarar Ronja Frimalm.

Tandborstning – med en liten klick fluortandkräm – ska man sätta igång med direkt när första tanden har visat sig, berättar Clary Antonsson.

– Ofta går det bra när första tan-den kommer, men sedan kan det komma en period vid två års ålder då det inte alls går lika bra.

Det bästa tipset hon kan ge är att leka sig fram. Prova om en stund igen. Men att ändå få in det som en rutin.

– Vi tvättar ju barnen fast de inte vill. Samma ska det vara med tand-borstningen.


Lill och Ronja besökte tandhygienisten

Tandhygienisten Clary Antonsson vid Folktandvården i Gammelstad tipsar Ronja Frimalm om hur hon ska sköta sin dotter Lills tänder. Enligt Clary Antonsson är det inte bara viktigt att undvika alltför mycket sött. Det gäller också att äta regelbundet. Ronja är noggrann med Lills tänder och låter henne inte äta godis och kakor ännu. Foto: MARIA ÅSÉN

O Borsta med fluor morgon och kväll. Fluor stärker tänderna och skyddar dem mot karies.

O Var extra noga med de nyaste tänderna, de är känsligast för karies.

O Undvik småätande och söta drycker. Låt tänderna vila mellan måltiderna.

O Om barnet är törstigt mellan må-len är det vatten som gäller.

O Godis bara en gång i veckan, men börja inte onödigt tidigt.

O Sluta med nappen vid två års ålder, annars kan det eventuellt finnas risk för bettavvikelse.

O Många barn ramlar någon gång under uppväxten och slår i en tand. Ibland kan det bildas en varblåsa eller tanden kan bli grå. Det kan påverka även de perma-nenta tänderna. Kontakta tand-vården för en extra kontroll om ditt barn skadat munnen.

O Eltandborste kan vara bra, men kom ihåg att borst- tekniken är annorlunda.

O Borsta enligt ett särskilt schema – först utsidan, därefter insidan och sist tuggytorna.

O Om barnet är litet är det bra att borsta tänderna när barnet lig-ger på skötbordet eller i sängen, gärna med huvudet i den vuxnes knä. De flesta barn gapar auto-matiskt om man försiktigt för in ett finger i munnen längs med kindens insida.

O Barn kan behöva hjälp med tandborstningen ända upp till tio–tolv års ålder.

Redan vid ett års ålder gör norrbottniska barn sitt första besök hos Folktandvården. Utsikt var med när Lill Frimalm, 14 månader, och hennes mamma Ronja Frimalm träffade tandhygienisten Clary Antonsson i Gammelstad.

Så sköter du barnens tänder


19 år och aldrig ett hål i tänderna. För inte så länge sedan var det en sensation. I dag har tre av tio i ål-dersgruppen helt intakta tänder.

— Jag borstar tänderna mor-gon och kväll. Ibland använder jag eltandborste, säger Clara Callne, som aldrig har behövt laga en tand.

CLARA CALLNE FRÅN BODEN fyllde 19 år i våras och William Sundberg från Luleå fyller snart 19. De har båda varit på sina sista ordinarie gratisbesök som tandvården i Norr-botten erbjuder barn och unga under uppväxten.

I dag är det så många som 31 pro-cent av länets 19-åriga pojkar och 30 procent av flickorna som inte har några lagningar i munnen.

– Det är skönt att slippa gå till tandläkaren och borra. Det är bara att hoppas att det håller i sig, säger Clara Callne.

– Det är väldigt bra av flera anled-ningar. Dels gör det ju ont att ha hål. Dels blir det dyrt när man är vuxen och lagningarna går sönder. Det har jag hört av äldre släktingar, berättar William Sundberg.

BÅDA HAR VARIT noggranna med sina tänder under uppväxten.

– När jag var liten sa mina för- äldrar åt mig att jag måste borsta tänderna länge och noga, berättar William Sundberg.

Han är fortfarande mån om sina tänder och använder gärna tandtråd då och då. Läsk är han inte så förtjust i, så han dricker hellre mjölk till mel-lanmål. Godis äter han max en gång per vecka.

– Visst äter jag mellanmål, det måste jag eftersom jag tränar mycket. Men jag undviker småätande, säger han.

Clara Callne minns inte att hennes föräldrar var särskilt stränga, men att borsta tänderna morgon och kväll var en självklarhet.

– Sedan fick jag väl äta godis en till två gånger i veckan. Annars hade vi sällan godis hemma, säger hon.

Läsk har hon nästan inte druckit alls.

– Jag äter inte så mycket sött över huvud taget.

Småätandet hoppar hon över.– Jag håller mig nog till frukost,

lunch, mellanmål, middag och kvälls-fika.

FÖR 50 ÅR SEDAN skulle de båda ha tillhört en liten exklusiv grupp.

– Om en 19-åring kom in med helt oskadade tänder kallades hela klini-kens personal dit för att beskåda underverket, berättar den numera pensionerade tandläkaren Tor Svens-son, som arbetade i Folktandvården i Gällivare på 1960-talet.

För Maria Pettersson, cheftand- läkare i Norrbottens läns landsting, är statistiken ett kvitto på att 75-års-jubilerande Folktandvården i länet har lyckats med sitt förebyggande arbete.

– Att vara utan tandskador i 19-årsåldern betyder att man har goda chanser att slippa tandläkar- borren i framtiden också, eftersom de flesta lagningar som görs på vuxna är reparationer på tänder som är lagade sedan tidigare.


Hälsocentralerna i länet blir färreVid landstingsfullmäktige i juni beslutades det att antalet hälso-centraler i länet ska bli färre.

Det handlar om hälsocentraler på orter där det finns fler än en.

— Men innan en eventuell sam-manslagning kan göras, ska först en risk- och konsekvensanalys samt en arbetsmiljöanalys äga rum, berättar närsjukvårdens divisionschef Ylva Sundkvist.

De hälsocentraler som man just nu ser över är Furunäset/Piteå, Mjölkudden/Porsön samt Örnäset/Hertsön. När det gäller Boden och Kalix kommer det först senare i höst att inledas risk- och konse-kvensanalyser.

På ett ställe är processen med en sammanslagning redan igång och det gäller Öjebyn/Norrfjärden i Piteå, där hälsocentralen får sin placering i Öjebyn.

Vad är konst? Peppe Bergström Hesselbom från Resurscentrum Konst Norrbotten turnerar i höst i länet med en föreläsning om definitionen av konst. Arrangö-rer i kommunerna han besöker är Sveriges konstföreningar.

— Det ska handla om vad som skiljer de tre olika disciplinerna konst, konsthantverk och design åt, berättar han.

Definitionerna har blivit kne-piga på senare tid, eftersom de som studerar de olika konstfor-merna själva har börjat röra sig fritt mellan dem, förklarar han.

— Frågan är vad som är vikti-gast. Gränsdragningen eller kreati-viteten. Det ska jag prata om.

Symfoniungdomar spelar dataspelsmusikNorrbottens ung-domssymfoniker har fått tillstånd att uppföra mu-sik från ett känt dataspel.

— Dataspelet heter Battlefield och är ett av de populäraste som finns bland ungdomar just nu, berättar Kristina Enquist, producent för ungdomssymfonikerna.

Bakgrunden är att ungdoms-symfonikernas dirigent Leif Karls-son av en ren slump träffade kom-positören till dataspelsmusiken, Mikael Karlsson, på en tjänsteresa. De kom i samspråk och Leif Karls-son fick efter det löfte om att an-vända musiken till sina ungdomar.

Den som har fått uppdraget att arrangera musiken för symfoniorkester är kompositören Anders Niska, som själv en gång spelade i Norrbottens ungdomssymfoniker.

— Jag tror att många unga har fått upp intresset för klassisk musik tack vare dataspelen. Musik i dataspel låter ofta väldigt ”klas-sisk” med stråkar, slagverk och gärna med full symfoniorkester, säger Kristina Enqusit.

Orkestern består av 68 ungdo-mar i åldrarna 13–25 år från hela länet. Musiken kommer att fram- föras på en konsert våren 2016.

Clara och William har aldrig haft ett hål

Lill och Ronja besökte tandhygienisten

O 1940 kallades sexårige Mårten Jo-hansson in till den nyöppnade tand-vårdskliniken i Korpilombolo för att få sina tänder undersökta. Han blev den allra första patienten hos Folk-tandvården i Norrbotten.

O Vid den tiden hände det att ungdomar fick en helprotes i konfirma-tionspresent. Tandvärk, varbild-ningar och infektioner var vanligt

förekommande och bysmeden i många fall det enda alternativet.

O Sedan dess har tandhälsan föränd-rats radikalt. I dag är över 90 pro-cent av länets fyraåringar och nästan var tredje 19-åring helt kariesfria. Folktandvårdens vision för framtiden är: En frisk mun i alla åldrar.

FAKTA

Folktandvården i Norrbotten 75 år

Clara Callne och William Sundberg skattar sig lyckliga som aldrig har behövt gå till tandläkaren och borra. Foto: MARIA ÅSÉN

Foto

: MA

RIA

FÄL

DT


DET BÖRJADE 2007 när arkeologerna vid Norrbottens museum med anledning av Haparandabanans dragning skulle göra en undersökning av fyra boplatser från järnåldern.

Olof Östlund föreslog att de skulle skapa en blogg om hur arbetet framskred, något han hade erfarenhet av från sin gamla arbetsplats, Skellefteå museum.

– När vi har gjort våra jobb ute i fält skriver vi rapporter, men de får säl-lan någon större spridning. En blogg är ett roligt sätt att föra ut det som vi tycker är spännande att berätta om för allmänhet-en, säger han.

Det startade som en ren arkeologi- blogg, men snart kopplade de in även övriga arbetskamrater på kulturmiljö- avdelningen – bebyggelseantikvarier och etnologer.

Ett av inläggen som en etnolog har skri-vit handlar om dans och har blivit ett av de mest lästa, berättar de. Bebyggelseanti-kvarierna skriver mycket om stadsflytten i Kiruna.

Ibland händer det också att de släpper in en utomstående gästbloggare. Det senaste exemplet är en osteolog – ben- expert – som har berättat om sina analyser av benen i en massgrav från 1808–1809 års krig, hittad 1972 under Magasinsgatan 7 i Luleå.

Intresset för bloggen är stort och ökar hela tiden. Ifjol hade de drygt 10 000 besökare, i år hittills 16 000.

– Läsarna befinner sig i princip över hela världen, även om de flesta finns i Sverige förstås, säger Olof Östlund.

FRIDA PALMBOS SENASTE inlägg handlar om resultaten från en arkeologisk under-sökning längs med väg 555 mellan Sikfors och Älvsbyn som de har jobbat med i flera år. Trafikverket håller på med vägförbätt-ringsåtgärder på sträckan och ny mark ska tas i anspråk. Det är ett typiskt exempel på när museets arkeologer kallas ut.

– Längs den här vägen är det väldigt gott om fornlämningar som vi har under-sökt och dokumenterat, berättar hon.

I området bodde det människor redan för 5 000 år sedan. På den tiden låg det i en havsvik vid Piteälvens dåvarande myn-ning. Spåren de har funnit är bland annat skörbränd sten, restprodukter från till-verkning av redskap i kvarts och flinta samt brända ben från mathantering.

– Det är framför allt säl som de har levt av, har det visat sig, berättar hon.

Medan hon arbetar med en utgrävning brukar hon ofta fantisera om hur männ-iskorna hade det förr i tiden.

– Det är klart att man funderar på det. Det är ju lite häftigt att hitta något som människor har lämnat efter sig, som är så pass gammalt. Så det är vad jag skrev om sist och så la jag ut lite bilder.

Nu väntar hon på resultatet från årets analyser av fynd och prover från platsen. Säkert blir det fler inlägg framöver från väg 555.

ÅSA LINDGRENS SENASTE blogginlägg handlar om arkeologernas tipsgranskning. Det händer titt som tätt att de får in tips om fornlämningar och kulturlämningar från allmänheten.

– Särskilt så här på hösten vid älgjakten och när folk är ute och plockar bär. Det kan handla om gropar, stenhögar och andra fynd, berättar hon.

Efter att de har fått in lägesuppgifter och en beskrivning eller bild tar de reda på om det är något som är känt och regist-rerat i Riksantikvarieämbetets fornmin-nesregister eller på deras egna kartor.

– Om det är något okänt åker vi ut och tittar.

Enligt tidigare statistik brukar ungefär hälften av tipsen visa sig vara en fornläm-ning.

Definitionen på en fornlämning är något som hör till forna tiders bruk, har tillkommit före 1850, är varaktigt övergi-vet och skapat av mänsklig hand. Annars kan det istället handla om kulturlämning-ar – vilka kan vara nog så intressanta.

Hon visar en bild från bloggen på en rävtana som de hittat efter tips från all-mänheten. Det är ett gammalt fångstred-skap med en liten klyka där räven fastna-de med tassen och kunde bli hängande.

– Det är ganska grymt, konstaterar hon.Eftersom den troligen inte är äldre än

från 1850, måste den dock kategoriseras som kulturlämning.

OLOF ÖSTLUND BLOGGADE senast om arkeologisökhundar, som börjar bli popu-lära i Sverige.

– Vi håller just nu på att söka pengar för att träna upp hundar i att hitta brända ben, berättar han.

Men de mest anmärkningsvärda blog-ginläggen han har skrivit är de som hand-lar om Aareavaara utanför Pajala, där länets hittills äldsta boplatser har hittats.

– Det är ett ämne jag brinner för och har skrivit om flera gånger.

Museets arkeologer upptäckte boplats-erna 2009 och gjorde en Kol-14-datering av benen. Dateringen blev lite oprecis, så året därpå åkte personalen från Norrbot-tens museum dit igen för att göra en utgrävning tillsammans med geologer från Lunds universitet som samlade in pollen-prover från intilliggande sjöar. Genom att studera avlagringarna av pollen på sjöbot-ten kunde de få reda på när inlandsisen försvann. Den sammantagna informatio-nen gjorde att de kunde få ett säkert besked: Här hade det bott människor redan för 10 600–10 700 år sedan, det vill säga under den äldsta stenåldern.

– Det var en häftig upptäckt! Ingen hade vetat att det funnits människor så länge i Norrbotten, säger Olof Östlund.Varför är det viktigt med arkeologi, tycker du?

– Arkeologi ger oss kunskap om varför vi har blivit de vi är. Det är viktigt att för-söka bevara sin historia. Det tycker jag vi kan se på världen i dag – har man inte kunskap om sin egen historia kan det hända dåliga saker igen.


Hitta till bloggen: https://norrbottensmuseumarkeologi. wordpress.com/

Arkeologerna startade bloggen ”Kulturmiljö vid Norrbottens museum”

DE BLOGGAR OM FORNTIDEN I NORRBOTTEN

Det finns modebloggar, heminredningsbloggar och det finns politiska bloggar. Familjelivsbloggar, hästbloggar och hockeybloggar. Och så finns bloggen ”Kulturmiljö vid Norrbottens museum”. Hittills i år har mu-seipersonalens egen blogg haft inte mindre än 16 000 unika besökare.

Åsa Lindgren, Frida Palmbo och Olof Öst-lund bloggar om arkeologiska undersök-ningar och utgrävningar.

Foto: ANDERS ALM

När vi har gjort våra jobb ute i fält skriver vi rapporter, men de får sällan någon större sprid-ning. En blogg är ett roligt sätt att föra ut det som vi tycker är spännande.

Ett redskap i grönsten som har hittats på en av boplatserna som Norrbottens museums arkeologer undersökt längs med väg 555. Bredvid ligger fynd av brända ben och kvarts i fyndpåsar.


Landstinget har beslutat sig för att satsa på skribenter, för-fattare, förlag och läsare i Norrbotten genom att starta ett nytt resurscentrum.

— Tanken är att vi ska under-lätta för aktörerna på littera-turområdet, säger Maria Bi-deke, nyanställd projektledare för Litteraturresurscentrum Norrbotten.

FÖR TRE ÅR SEDAN presenterades en grundlig kartläggning av litte-raturen i länet, gjord av personal på Länsbiblioteket. Kartläggning-en omfattade fem områden: 1. Barns och ungdomars möjlighet att utveckla skrivandet samt hur författare upplever att det är att verka i Norrbotten. 2. Utgivning och förlagsverksam-het. 3. Litteratur på minoritetsspråk.4. Översättningar av länets förfat-tare. 5. Läsandet och publiken.

– Ett starkt önskemål som fram-kommit när olika aktörer på litte-

raturområdet har intervjuats, är att det behövs ett litteraturresur-scentrum, säger Maria Bideke.

UNDER HÖSTEN SKA hon inleda sitt arbete med att ta kontakt med författare, förlagspersoner, repre-sentanter för bibliotek och läns-bibliotek, nationella minoritets- föreningar, studieförbund, skrivar- utbildningar, kommuner, repre-sentanter för litteraturfestivaler med flera.

Hon kommer också att initiera en arbetsgrupp som vill hjälpa till att planera aktiviteter till våren.

Vad det ska bli för aktiviteter är inte bestämt än, men avsikten är att dels arrangera något för förfat-tare, dels något för förläggare och slutligen något för barn och unga.

Förhoppningen är att litteratur-resurscentrumet ska bli en per- manent verksamhet i landstinget.

– Om ni har idéer får ni gärna höra av er, hälsar Maria Bideke som nås på e-postadressen [email protected].


Stöd till litteraturen i länet

Maria Bideke har just installerat sig på sitt kontor på Stationsgatan i Luleå. Hennes uppgift blir att hjälpa till att främja litteraturen i länet.

Foto: PETRA ISAKSSON

Framtida pensionsavgångar gör att det kommer att behövas många nya medarbetare inom vården.

I början av juni i år examinerades 46 sjuksköterskor vid Luleå tek-niska universitet. 36 av dessa rekryterades till Norrbottens läns landsting. Utöver dem anställdes ytterligare 15 sjuksköterskor, som examinerats från andra universitet runt om i landet.

Ungefär 100 sjuksköterskor går varje år ut från Luleå tekniska uni-versitet. Men det behövs ännu fler.

— Stora satsningar görs på ut- ökningar av utbildningsprogram-men, men utbildningens längd gör att det tar tid innan vi ser effekten

av detta, säger Christina Aasa Bygdell, utveck-lingsstrateg vid Norrbottens läns landsting.

Åsa Engström, avdelningschef och biträdande professor i om-vårdnad vid Institutionen för hälso-vetenskap, Luleå tekniska universi-tet, berättar att de har utökat antalet antagna studenter och hoppas att på sikt kunna exami-nera åtminstone 150 sjuksköter-skor varje år.

Av Norrbottens läns landstings drygt 7 000 anställda är cirka 30 procent sjuksköterskor.

51 nya sjuksköterskor

Christina Aasa Bygdell

Arkeologerna Åsa Lindgren och Frida Palmbo arbetar med dokumentationen av en stenåldersboplats i när-heten av Sikfors.

Foto: MARIA ÅSÉN

Skörbränd sten är stenar som har legat i eller in-vid eldstäder. De har hettats upp och kylts ner så många gånger att de har spruckit sönder. Skör-bränd sten hör till de vanligaste fyndmaterialen på boplatser från förhistorisk tid i Norrbotten.

Arkeologerna Åsa Lindgren och Olof Östlund ar-betar med en arkeologisk utgrävning längs med väg 555. Fynd som påträffas sätts i fyndpåsar, mäts in med hjälp av en noggrann GPS och tas sedan in till Norrbottens museum.

PREMIÄR

3 oktobER

En modern musikteaterklassiker av bertolt brecht och kurt weill.

en tidlös och alltid lika aktuell skildring av klassklyftor och fattigdom, människans grundläggande drifter, önskningar och

begär. En berättelse om de fattigas, osynligas och oönskades kamp för överlevnad och drömmen om ett bättre liv. musiken har tolkats

av en lång rad stjärnor som louis armstrong, frank sinatra, ella fitzgerald och robbie williams.

Hortlax kyrka, sön 25 okt kl 18.00Korpilombolo sön 6 dec kl 18.00

Piteå, Studio Acusticum söndag 18 oktober kl 18.00Boden, Sagateatern tisdag 20 oktober kl 19.00Lycksele, Medborgarhuset torsdag 22 oktober kl 18.00Sollefteå, Hullsta Gård fredag 23 oktober kl 19.30Strömsund, Folkets hus söndag 25 oktober kl 18.00Umeå, NorrlandsOperan tisdag 27 oktober kl 19.00

En fullkomligt unik och modern operaupplevelse

– med en touch av 20-tal, stum� lm, Monty Python och David ”Twin Peaks” Lynch!

Piteå, Studio Acusticum söndag 18 oktober kl 18.00Boden, Sagateatern tisdag 20 oktober kl 19.00Lycksele, Medborgarhuset torsdag 22 oktober kl 18.00

B RISCHRISTLycksele, Medborgarhuset torsdag 22 oktober kl 18.00Lycksele, Medborgarhuset torsdag 22 oktober kl 18.00

Musiken framförs på ett magiskt sättNSD

26/9 - ANSIKTEN, PLATSER, PERSPEKTIV Ur museets konstsamling

28/11 - ÅRETS FÖREMÅL 2015 Tolv föremål möter tolv norrbottningar HOSTA - en sjuk historia

VI HAR NÅGOT FÖR ALLA

www.norrbottensmuseum.seNORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ, KAFÉ & BUTIK . Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16.

15/11 - BRITTA MARAKATT-LABBA

Se aktuellt program på norrbottensmuseum.se och Facebook!

28-29/11 JULMARKNAD

Barnboksveckor 2-15 novemberKlara, färdiga, gå. Kom och lek!

Läs mer på Polarbibblo.se och Bibblo.se


Prisade forskareTvå forskare i Norrbottens läns landsting har belönats med det nyinstiftade Norrlandspriset. Den ena är Eva Rönmark vid Olin-stu-dierna. Den andra är Mats Elias-son vid Monica-projektet. Priset på 10 000 kronor vardera delas ut till forskare som har bedrivit särskilt framstående forskning i regionen.

Kulturchefer på nya posterLänsmusikchef Kristina Nilsson har utsetts till tillförordnad chef för division Kultur och utbildning under ett år framöver. Hon har tidigare bland annat arbetat som verksamhetschef för Kultursko-lan i Luleå och som utbildnings-ledare och ansvarig för dans- lärarinriktningen vid Musikhög-skolan i Piteå.

— Jag ser fram mot att få driva kultur- och utbildnings- frågorna i Norrbotten. Särskilt stimulerande blir det också att få möjlighet att jobba med den kommande kulturplanen, säger hon.

Kristina Nilsson efterträder Elisabeth Lax som i stället blir tillförordnad chef på Norrbot-tensteatern.

FruktkampanjFolktandvården, mödrahälso- vården och barnhälsovården i Norrbottens läns landsting del-tar i en hälsokampanj om nyttan av att äta frukt och grönt.

— Vi kommer att arbeta med ska- pande, att uppleva med olika sinnen, smak, känsel och syn. Vi har också en fruktstund varje dag då barnen tar med sig frukt hemifrån, säger Anette Gräsvik, förskollärare vid Triangelskolan i Kiruna, som del-tar i kampanjen.

En fjärdedel av barnens dag-liga intag av kalorier numera kommer från godis, läsk, snacks och bakverk, visar siffror från Livsmedelsverket. Samtidigt äter barn för lite frukt och grönsaker.

— För att barn ska orka få i sig alla de näringsämnen som de behöver för att kunna växa och utvecklas, finns det inte mycket plats för energität mat som go-dis, kakor och läsk, säger Anne-Li Isaxon, dietist vid Folkhälsocen-trum, Norrbottens läns landsting.

Barn under fyra år bör äta frukt och grönsaker varje dag, gärna vid varje måltid. Äldre barn bör tänka ”fem om dagen”, det vill säga sammanlagt fem frukter och grönsaker. Frukt och grön- saker innehåller vitaminer och mineraler, precis sådant som växande barn behöver massor av, betonar Anne-Li Isaxon.

KristinaNilsson

Elisabeth Lax

Vilken moral gäller för den som inte har mat för dagen?

Det är frågan som ställs på sin spets i Tolvskillingsoperan som spelas på Norrbottens- teatern i höst. Mer aktuell än någonsin, tycker regissören Hedvig Claesson.

”FÖRST KOMMER BRÖDET, sedan moralen”, är ett berömt uttryck från Bertolt Brechts samhällskritiska pjäs, skriven 1928 under depressio-nen i Tyskland.

Någon opera i dess rätta bemär-kelse är det dock inte, snarare en teater med sånger insprängda. Musiken är komponerad av Kurt Weill.

– Det är ett av Brechts känne-tecken, att skådespelarna plötsligt vänder sig direkt till publiken och sjunger något som fungerar som en kommentar till handlingen, berät-tar Hedvig Claesson.

Mackie Kniven och Sjörövar-Jen-ny är exempel på sånger ur Tolvskil-lingsoperan som har börjat leva sina egna liv och har framförts av otali-ga kända artister. Den svenska rockgruppen Imperiet har gjort en egen tolkning och inspelning av Kanon-sången.

TOLVSKILLINGSOPERAN handlar om utsatta människor och hur livet kan tvinga en till en moral som man inte skulle välja under andra omständigheter.

– Det är lätt för någon i det övre skiktet att klanka ner på andra.

Men för den som saknar bröd, den som för en kamp på liv och död, gäller kanske andra regler. Det här är en pjäs om att överleva och vad du offrar för att inte bli hängd i morgon, säger skådespelaren Mar-tin Sundbom.

– Tittar man på hur det ser ut i samhället i dag med ökade klass-klyftor, tiggare och flyktingar så är den extremt aktuell, säger Hedvig Claesson.

För fattigdomen påverkar inte bara de fattiga, den påverkar alla, menar hon.

– Säg att vi ser en person sitta och tigga på gatan och skänker fem kronor. Andra gången ger vi också fem kronor, men tredje gången ing-enting. Vad gör det med vår själv-bild? Vad gör det med oss? funderar hon.

TROTS DE ALLVARLIGA ämnena är det en i högsta grad underhållande pjäs, understryker de.

– En spännande gangsterhistoria som är väldigt kul stundtals och ibland väldigt våldsam, säger Martin Sundbom.

Berättelsen innehåller också flera starka kärlekshistorier.

Martin Sundbom spelar själv Mackie Kniven som är bas över ett gäng tiggare, prostituerade och tjuvar. Han är den person som berättelsen kretsar kring.

– En affärsman med våld och förförelse som vapen, säger Martin Sundbom.

Therése Lindberg spelar hans

älskade kvinna Polly som han gifter sig med, en annan nyckelfigur i dramat. Eftersom hon är dotter till den andra gangsterkungen i stan, Jonathan Peachum, har hon ganska hög status och makt, berättar hon.

TOTALT ÄR DE åtta skådespelare som besätter 23 roller. Det gör att samma person kan få spela både polis och gangster.

– Vi byter roller helt öppet på scen, så det är väldigt mycket i Brechts anda, berättar Therése Lindberg.

– Det är ett medvetet konstnär-ligt val. Dels för att jag tycker det är bra att ha ramar att hålla mig inom, dels för att det visar att vem som helst av oss kan vara den som ham-nar på gatan, förklarar Hedvig Claesson.


FAKTA

Bertolt BrechtO Bertolt Brecht föddes 1898 i Augsburg, Bayern, Tysk-land, och dog 1956 i Berlin. Han var en politiskt intresse-rad författare och regissör. Efter att nazisterna tog över makten i Tyskland 1933 gick han i exil. Flera av hans verk brändes på nazisternas bokbål.O 1939 och ett par år framåt bodde han i Sverige, men flyttade därefter till Finland och sedan till USA. 1947 för-hördes han i kongressens utskott för undersökning av oamerikansk verksamhet, om sitt förhållande till kom-munismen och Sovjetunionen. Efter det flyttade han till-baka till Europa och hamnade till sist i Östberlin.

Handlingen i Tolvskillingsoperan är en bearbetning av 1700-talspjäsen Tiggarens opera av John Gay.

Skådespelarna Therése Lindberg och Martin Sundbom medverkar i Tolvskillingsoperan på Norrbottensteatern i höst. De utlovar en historia med stort allvar om brännande aktuella frågor — men också spänning och skratt. Hedvig Claesson (till höger) regisserar. Foto: MARIA ÅSÉN

FÖRST BRÖDET – SEDAN MORALEN


Modellen kommer från USA. Kiruna sjukhus är pionjär i Norrbotten.

På avdelningen för akut omhändertagande utbildas en helt ny typ av läkare.

Har du sett den amerikanska tv-serien Cityakuten, har du en bild av hur de jobbar.

STORA TRAUMAN, krossade bäck-en, brännskador, lunginflammatio-ner, hjärtinfarkter, blodförgiftning-ar, stroke och skottskador.

– Samma sorts patienter som kommer in på de stora akutmottag-ningarna i New York, kommer också in hit. Och likadant är det överallt i Sverige. Men i Kiruna tar samma läkare hand om allt, berät-tar Mikael Grumstedt, medicin- överläkare.

2011 lades akutkirurgin i Kiruna ned under högljudda protester. 2013 försvann även kirurgbakjouren efter ett stort motstånd och en intensiv politisk debatt. Det som är kvar är en kirurg som håller kirurgmottagning vissa veckor.

Men personalen vid Kiruna sjuk-hus bestämde sig för att göra det bästa av situationen. De kan visser-ligen inte operera längre, men i stället hårdsatsar de på akutsjuk-vården.

– Vi ska bli bäst på det vi gör, sä- ger Elin-Maret Allas, sjuksköterska.

– Vi vill utvecklas, känna oss stol-ta över vårt jobb och kunna erbjuda en bra akutsjukvård till våra patien-ter, säger kollegan Julia Nutti.

Det var intensivvårdssjuksköter-skan Julia Marainen som tillsam-mans med medicinöverläkaren Mikael Grumstedt tog initiativ till och drev igenom det nya arbetssät-tet efter att kirurgbakjouren för-svann.

På vanliga akutmottagningar är det ofta AT-läkare,de som gör sin allmäntjänstgöring och ännu inte fått sin läkarlegitimation, som möter patienterna först, berättar hon.

– Men i och med att vi tappade kirurgerna, har vi valt att ha en högre kompetens i första linjen.

EFTER ALLMÄNTJÄNSTGÖRINGEN specialiserar sig läkarna inom ett område. De kan bli till exempel ortopeder, psykiatrer, barnläkare, kirurger, gynekologer, distrikts- läkare eller medicinläkare.

I ett större sjukhus, som har till-gång till alla olika sorters specialite-ter, kan akuten tillkalla hjälp från den specialist som behövs för en viss patient. Det är också brukligt att de olika specialisterna jobbar jour vissa veckor på akuten.

– I dag med alltmer specialiserad sjukvård blir det problem. Under en jourvecka kan du till exempel få en kirurg som normalt bara opererar matstrupar. En annan vecka kan du få en som bara opererar levern, säger Mikael Grumstedt.

Pionjärprojekt i Kiruna – Cityakuten

Terese och Calle Ljungblad har kom-mit till akuten med sin son Lykke, 6 år. Han låg och sov hemma hos farmor när en geting kom och stack honom i halsen. Eftersom farmor är kraftigt allergisk mot getingstick for de in till akuten för säkerhets skull.

Elin-Maret Allas och Julia Nutti är sjuksköterskor på Kiruna sjukhus där personalen håller på att vässa sina kunskaper i akutsjukvård.

Överläkaren Fredrik Kjellberg instruerar ST-läkarna Emilia Tiala och Tone Antonsson hur de ska undersöka hjärtat på patienten Jan-Erik Kruukka från Kangos utanför Pajala. Tone och Emilia är på väg att bli specialister inom akutsjukvård.

Samma sorts patienter som kom-mer in på de stora akutmottagningarna i New York, kommer också in hit.


Att sprida lite glädje kan aldrig vara felDet är tidig morgon och från mitt favoritställe,

vårt uterum, tittar jag ut över Luleälven som lig-ger stilla som en spegel. Gräset är fuktigt av dagg och jag väntar ivrigt på att solen ska börja värma.

Jag kikar på mitt senaste alster – en tavla jag har målat, som behöver lite mer kärlek innan den är klar. Tavlan är en explosion av färger och mitt försök att bevara sommarens prakt när höstmörkret faller på.

Jag är något av en drömmare och finner ofta mig själv sittandes tyst, stunder när jag bara låter tankarna komma till mig. Då tänker jag ofta på människor jag har mött, både pri-vat och i mitt yrke.

Det är det inre hos människor som väcker min nyfikenhet. Den genuina omtanken. Inte som det så ofta är ”Hur mår du?” – och så orkar man inte höra svaret.

Sociala medier kan vara enormt berikande. Jag kan brista ut i skratt mitt i allvaret när jag läser något roligt inlägg på Facebook. Men jag kan också bli lite väl fokuserad på att få så många gilla-tummar som möjligt. Vi människor söker bekräftelse och jag är väl inget undantag själv precis.

Men ibland tycker jag att det blir för mycket yta. För mycket av det vi vill visa upp utåt.

I mitt yrke som barnmorska träffar jag dagligen män-niskor som delar sina livs berättelser med mig. Jag känner mig enormt privilegierad som får dela och bevara dessa historier.

Jag tänker ofta tillbaka på den tid då jag precis hade bör-jat jobba i vården. Jag minns tydligt hur jag en kväll satt hos en gammal och sjuk man. Jag tog med mig min kaffekopp till hans rum och vi pratade. Det handlade om resor han hade gjort och allt vad han hade upplevt och sett. Med inle-velse berättade han för mig om både krig och fattigdom. Han berättade om den lycka han känt då han träffade sin hustru för första gången, om den kärlek han fick uppleva och om hur djupt han älskade henne. Men även om hur led-sen han blev då hon rycktes bort alltför tidigt i barnsäng.

Det var väldigt svårt hålla tårarna borta och jag kämpade för att inte visa att jag grät. Men den gamle mannen gick inte att lura. Han vände sig mot mig, torkade bort en tår från min kind och sa: ”Var aldrig rädd att visa att du är mänsklig. Du ville lyssna och det betyder mycket för mig. Jag har haft ett underbart liv. Livet innehåller både sorg och lycka ska du veta. Jag är inte ledsen. När jag tänker på dessa händelser kommer känslorna, men det gör mig inte till en ledsen människa.”

Jag har funderat mycket på det han sa till mig. Jag brukar tänka att det är viktigt vad man förmedlar mellan raderna då man möter människor, speciellt i vården. Att ha ett öppet sinne och verkligen se den man har framför sig. De unga som jag möter i mitt nuvarande jobb på ungdomsmottag-ningen, berättar också ofta saker ur sina liv för mig. Ibland är det mer svart än ljust och då är det min uppgift att stötta och försöka öppna nya dörrar på glänt – dörrar till något mer färgglatt. Som min senaste tavla kan-ske?

Livet är ju fyllt av upplevelser, men hur det blir handlar också om vad vi gör av de gåvor vi faktiskt har fått. Att sprida lite glädje i vardagen kan aldrig vara fel.

KRÖNIKAN BARBRO BACKGÅRD

Barbro BackgårdÅlder: 51 år. Bor: Luleå. Familj: Man samt två ut-flugna döttrar. Gör: Barn-morska på ungdoms-mottagning i Luleå. Intressen: Resor, måla tavlor, musik och dans, möten med andra människor och kulturer, långa promenader vid havet samt att umgås med mitt goa lilla barnbarn.

Under 2015 har Socialstyrel-sen godkänt en ny specialitet – akutläkare.

– I USA kallas det Emergency Medicin och där är det ingenting nytt, berättar han.

FEM ST-LÄKARE utbildar sig just nu till akutläkare i Kiruna.

– Vi vill ha läkare som bara vill jobba på akuten utan att splittra sig, som brinner för det och tyck-er att det är det bästa man kan göra. Kraven på dem är högt ställda. De måste vara duktiga på allt, säger Julia Marainen.

De nya läkarna kommer att kunna någonting och ha en sam-ling talanger som inte har funnits i någon annan specialitet, berät-tar de.

– Du ska snabbt kunna identi-fiera, bedöma, hantera, diagnos-ticera och stabilisera patienten, oavsett vad han eller hon kom-mer in för, säger Julia Marainen.

Men det är inte bara läkarnas kompetens som vässas. All övrig personal på avdelningen genom-

går också en utbildning i akut omhändertagande. De har ofta övningar tillsammans då de tränar olika scenarier. Medicin- läkarna som går jour har dessutom krav på sig att ha en certi-fiering i traumahantering.

– Vårt nya sätt att jobba gör att vi får större team-känsla, säger Julia Marainen.

FÖRÄNDRINGEN HAR inneburit att de har organiserat akutsjuk-vården på ett annorlunda sätt jämfört med andra sjukhus, så att intensivvård, hjärtintensivvård, ambulans och akutmottagning ingår i samma avdelning med

totalt ett 70-tal medarbetare.– Viktigt för våra patienter att

känna till är också att våra läkare vid behov kan skriva in dem direkt på en avdelning i Gälli- vare. De behöver ingen remiss, berättar verksamhetschefen Helena Fredriksson Ågren.

Att de saknar dygnet-runt- närvaro av kirurger på sjukhuset är ingenting de sticker under stol med.

– Men med 250 000 invånare i länet, måste vi vara sunda och tänka efter hur vi ska kunna ge den bästa vården med de medel som finns. Och allvarliga olyckor som kräver omedelbar operation är tack och lov oerhört sällsynta, säger Helena Fredriksson Ågren.

På sjukhuset i Kiruna är de övertygade om att de snart kom-mer att få många efterföljare runtom i Sverige.

– Att satsa på akutsjukvården som vi gör är framtiden både för små och stora sjukhus, säger Mikael Grumstedt.


Helena Fredriksson Ågren, verksamhets-chef, Mikael Grumstedt, medicinöverläkare och Julia Marainen, inten-sivvårdssjuksköterska samt processledare för akutläkarnas ST-utbild-ning i akutsjukvård, tror att Kiruna sjukhus är på rätt väg när det gäller att utveckla det akuta omhändertagandet och att de kommer att få många efterföljare.

Pionjärprojekt i Kiruna – Cityakuten

Undersköterskan och ambulanssjukvårdaren Marcus Åkerholm tar hand om patienten Stig Starlind, 56 år, som drabbats av förmaksflimmer. Stig arbetar själv vid företagssjukvården på LKAB och var en stark motståndare till att akutkirurgin togs bort i Kiruna. Samtidigt är han övertygad om att personalen gör sitt bästa utifrån förutsättningarna och tycker att det är bra att de utbildar läkare som blir specialister på akut omhändertagande.

Foto: MARIA ÅSÉN

Med 250 000 invånare i länet, måste vi vara sunda och tänka efter hur vi ska kunna ge den bästa vården med de medel som finns.

NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING971 89 Luleå

Har du fyllt 65 år, eller tillhör en definierad riskgrupp, rekommenderar vi att du vaccinerar dig. För dig är vaccinationen gratis. För andra som vill vaccinera sig är priset 230 kronor.

Mer information om riskgrupper och tider för vaccination hittar du på webben.

Kontakta din hälsocentral för tidsbokning.

Vaksineeraa inflyensaa vasthaan!Jos sie olet 65 eli vanheempi, eli kuulut johonki riskiporukhaan, sillon met rekomenteeraama ette sie otat vaksineerinkin.

Sie joka kuulut riskiporukhaan saat ilmhaisen vaksinasjuunin. Muile jokka halvavat vaksineerata hinta on 230 kruunua.

Lissää tietoja ja vaksinasjuunin aikoja löyät

Ota influenssarokotus!Jos olet 65-vuotias tai sitä vanhempi, tai jos kuulut johonkin riskiryhmään, suosittelemme sinulle influenssarokotusta.

Jos kuulut riskiryhmään on rokotus sinulle ilmai-nen. Muille rokotusta haluaville hinta on 230 kruunua.

Lisätietoa ja rokotusajat löydät verkkosivulta!

www.nll.se/influensa

Vakcina protiv nabormipaAko isi tut 65 bers ja hijan po pureder, ja pripa-dineja rizicno grupa, predlozinaja amen tutce te primine vakcina.

Ako pripadineja odija prupa koja hijan rizicno onda tute tano badijava. A sarinenje kostini 230 kr ko djeno.

באקומען וואקסאנייטיד קעגן די פלו! אויב איר זענען 65 אדער עלטערע, אדער אויב איר געהערן צו א ריזיקירן גרופע, מיר רעקאמענדירן אז

איר באקומען וואקסאנייטיד.

אויב איר געהערן צו א ריזיקירן גרופע וואקסאניישאן איז פריי. פאר אנדערע וואס ווילן צו זיין וואקסאנייטיד,

.SEK 230 די פרייז איז

פאר מער אינפארמאציע און מאל פון וואקסאניישאן קענען זיין געפונען אויף די וועב!

Boahkut iežat golgodávdda vuostá!Mii ávžžuhit ahte boahkuhat iežat jus leat 65 jagi dehe boarráset, dehe jus gullot riskajovkui.

Dutnje gii gullot riskajovkui lea boahkuheapmi nuvttá. Iežáide máksá 230 ruvnnu.

Eanet dieđu ja áiggiid boahkuheami birra oaččut

Norrbotten

Kom ihåg att vaccinera dig mot influensan!

I Norrbottens läns landsting, liksom i Sverige i stort, är utlandsutbildade läkare en oumbärlig del i personalför-sörjningen. Sofia Tsoupidi från Grekland arbetar som ST-läkare på hälsocentralen Laponia i Gällivare.

— Jag tror att det kommer att bli bra här och att jag får lära mig mycket, säger hon.

SOFIA TSOUPIDI LÄSTE medicin i Aten och jobbade 1,5 år på en liten hälsocentral i Antissa på ön Lesbos innan hon kom till Sverige i november 2014. Först bodde hon i Malmö där hon läste svenska.

– Jag vill utbilda mig till distriktsläkare och i Sverige får distriktsläkaren bättre utbildning och mer ansvar. Därför vill jag gå min ST-utbildning här. Det är också bättre arbetsvillkor och ett bättre sjukvårdssystem.

Anledningen till att hon valde Sverige var också att hennes bror redan arbetade här sedan sex år tillbaka. Hon kände även många andra grekiska läkare i Sverige och alla var nöjda med sina jobb.

Sofia Tsoupidi har fått en tills- vidareanställning och hoppas bli kvar i Gällivare under lång tid.

– Just nu känns det som att jag vill stanna i Sverige.Hur är det att komma från Grek-land och börja jobba i Sverige?

– Det är ganska lätt att få legiti-mation, men sedan är det många skillnader i sjukvårdssystemen. Det är mycket att sätta sig in i och lära sig och även att lära sig språ-ket tar lite tid.

Trivs du i Gällivare?– Jag kom i juni och vet ju inte

hur vintern kommer att bli. Det är ett fint ställe med vacker natur, men jag har inte lärt känna så många än. Jag hoppas det ska bli lättare att få kontakt med folk efter hand i och med att jag lär mig mer svenska.

MER ÄN HÄLFTEN av de läkarlegi-timationer som utfärdas av Social-styrelsen i dag ges till läkare som är utbildade i ett annat land. Det handlar både om svenskar som utbildat sig utomlands och utländ-ska läkare som flyttat till Sverige.

– Båda kategorierna behövs för att fylla behoven, berättar Marcus Claesson, HR-chef i närsjukvår-den, Norrbottens läns landsting.

På den svenska läkarutbildning-en går i dag drygt 7 600 studenter. Samtidigt är det ungefär 2 800 svenskar som pluggar till läkare utomlands enligt CSN:s uppgifter. Det kan till exempel bero på att betygen inte har räckt till för att komma in i Sverige.

Marcus Claesson ser i sig inga problem med att en läkare fått sin utbildning utomlands.

– Generellt sett håller utbild-ningarna i Europa väldigt hög kva-litet, även om de ofta är betydligt mer teoretiska än den svenska.

Han betonar därför hur viktigt det är att de får en god introduk-tion i den svenska sjukvårdens sätt att arbeta.

– Det är också viktigt att utländ-ska läkare snabbt får lära sig svenska.


FAKTA

Här har läkarna utbildat sigUtbildningsland, läkare i den svenska hälso- och sjukvården:Sverige: �� 76 procentNorden utom Sverige: �� 3 procentInom EU/EES utom Norden: �� 13 procentAnnat land: ��8 procent

Regler för utlandsutbildadeO Läkare som har utbildat sig i ett

land inom EU/EES eller har yrkes-kvalifikationer från ett annat EU/EES-land kan direkt söka och er-hålla läkarlegitimation hos Social-styrelsen i Sverige�

O Läkare som utbildat sig i ett land utanför EU/EES måste först få sin medicinska kompetens bedömd i Sverige� Socialstyrelsen prövar om den sökande har en utbild-ning som kan leda till legitima-tion� Godkänns utbildningen måste den sökande klara språk-kravet� Därefter testas de prak-tiska kunskaperna genom kun-skapsprov och/eller praktiskt tjänstgöring� Den sökande ska också genomgå en kurs i sam-hälls- och författningskunskap� Först när alla moment är avkla-rade kan den sökande ansöka om legitimation�

Källa: Socialstyrelsen

Grekiska Sofia: Jag tror att det kommer att bli bra här

Sofia Tsoupidi arbetar som ST-läkare på hälsocentralen Laponia i Gällivare. Hon och andra läkare som är utbildade utomlands är i dag en förutsättning för att den svenska vården ska klara sin bemanning. Foto: MARIA ÅSÉN

Documents

Efter 14 år som inbiten rökare Tuffaste matchen€¦ · förvaras bakom disk. I Storbritannien blev det från och med den 1 oktober i år i lag förbjudet att röka i bilen tillsammans