Egentliga Finlands räddningsverk - Årsberättelse 2013

Årsberättelse 2013

Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2013

Innehåll

Räddningsdirektörens översikt ...................................................................... 4

Kort om Egentliga Finlands räddningsverk ..................................................... 7

Organisation ................................................................................................. 9

Organisationsschema ................................................................................... 10

Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland .......................................... 11

Basfakta från 2013 ....................................................................................... 12

Ekonomi ......................................................................................... 12

Förvaltning och personal ................................................................ 13

Riskhantering ............................................................................................... 14

Säkerhetskommunikationen ......................................................................... 16

Operativ verksamhet ..................................................................................... 22

Räddningsverksamhet .................................................................... 22

Prehospital akutsjukvård ................................................................ 24

Axplock från år 2013 .................................................................................... 26

Räddningsverket deltar i skötandet av störningssituationer i samhället ..................................................................................... 26

MIRG-gruppens år innehöll flera larm till havs ................................ 28

Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland ......................................................... 30

Teknisk service ............................................................................................. 32

Statistik ....................................................................................................... 34

Kontaktuppgifter ........................................................................................... 42

Utgivare: Egentliga Finlands räddningsverkUpplaga: 100Tryck: Painatuspalvelut, ÅboRedaktion: Maria NykyriOmslagsbild: Maria NykyriLayout: Mia Lehtonen

Räddningsdirektörens översikt

erksamhetsmässigt och ekonomiskt gick år 2013 vid Egentliga Finlands räddningsverk enligt planerna. Vi nådde våra mål och höll budgeten väl. Vi kunde till och med i viss

mån återbetala uttagna betalningskvoter till kommunerna. Administrativt var året det första verksamhetsåret för den nya regionala räddningsnämnden. Nämndens verksamhet började något trögt på grund av att det tog så lång tid att utnämna medlemmarna. Även om ordspråket ”sakta men säkert” ofta stämmer var följden av besväret som gjordes över nämndens sammansättning att rätten i början av hösten fastslog att nämndens sammansättning var olaglig. Den nyutnämnda nämnden var i december, efter en paus på några månader, samlad. Även det nya valet har dock överklagats, så det återstår att se hur länge denna sammansättning består.

Utvecklingen fortgick inom alla serviceområden

År 2013 var för akutvårdens del det första året som vi hade ett avtalsförhållande med sjukvårdsdistriktet. Verksamheten sökte under året sin form och personalomsättningen var tämligen hög. Omsättningen berodde främst på att sjuk-vårdsdistriktet ökade sin egen personal inom akutvården och det fanns efterfrågan på vår kompetenta personal. Dock orsakade denna omsättning rekryteringsutmaningar som vi lyckades svara ganska bra på. För första insatsens del blev avtalen färdiga före årsskiftet och verksamheten utvidgades aningen genom nya villiga avtalsbrandkårer.

Inom vår egen verksamhet bestod årets förändringar av förutom den ovan nämnda akutvården också bland annat av ibruktagande av tillsynsplanen för riskhantering, stödjande av kommunernas beredskap, fakturering för falska brandlarm samt den i bruk tagna tillsynsavgiften för brandsyner. Vi effektiviserade stödjandet av kommunernas beredskap och responsen var enbart positiv. Det blev konkret då höststormarna, i synnerhet stormen Seija, slog ut elen i vårt område. Då blev några kommuner i vårt område tvungna att genomföra sina planer även i praktiken. Att planerna fungerade övertygade både oss och kommunerna om att det är viktigt med gemensamma planer och övningar.

Förnyelsearbetet av brandstationsnätet fortsatte då byggandet av en brandstation i Luolala påbörjades i början av hösten. Projektet framskred i slutet av som-maren till undertecknande av avtalet mellan Nådendals stad och oss. Byggandet startade med fart och de första konstruktionerna syntes redan i slutet av året. Bygget torde stå färdigt inom cirka 12 månader.

Förberedelserna inför förnyelsen av regionindelningen inleddes

I januari 2014 gick vi under det traditionella befälssemi-nariet igenom verksamheten och målen för år 2013. Under öppningen konstaterade jag att det länge såg ut som om år 2013 skulle ha varit det första så kallade normala året i det regionala räddningsverkets tioåriga historia. Med detta avsåg jag att vi under tio års tid har ”budgeterat” en förändring för varje år. Nu såg det för första gången ut som om vi skulle nå en så kallad normal utveckling. År 2013 började som ett normalt verksamhetsår, men förändrades emellertid snart då statsrådet i november 2013 beslutade att regionerna inom räddningsväsendet ska minskas från nuvarande 22 till 11 räddningsverk som en del av en strukturförnyelse.

Förslaget är att regionindelningen följer polisens komman-de regionindelning då förändringen för vår del skulle innebära byggande av ett gemensamt räddningsverk med Satakunta. Tidsschemat är stramt. Enligt propositionen skulle de nya räddningsverken inleda sin verksamhet redan i början av år 2016. Även om de slutliga besluten om ärendet fattas först nästa år inledde vi dock redan en preliminär förberedelse med ledningen vid Satakunta räddningsverk i december. Förhandsplanering och beredskap inför förändringen är säkert till nytta för båda räddningsverken, oberoende av hurdana de kommande besluten och lösningarna är.

År 2013 kunde vi tillhandahålla räddningstjänster och akutvårdsservice av hög kvalitet för kommuninvånarna och dessutom mycket förmånligt. Härifrån är det bra att fortsätta mot kommande utmaningar!

Text: Jari Sainio, räddningsdirektör

Ett normalt år blev ett normalt år med förändringar

Räddningsdirektörens översikt

5Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 20134 Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2013

6 7Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2013 Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2013

Kort om Egentliga Finlands räddningsverk

edan år 2004 har räddningsväsendet skötts landskapsvis. Egentliga Finlands räddnings-verk är ett av Finlands 22 regionala rädd-ningsverk. Genom regionaliseringen har

Egentliga Finlands regionala räddningsverk haft ansvaret för räddningsverksamheten i sammanlagt 28 kommu-ner vid Skärgårdshavets kust. I området finns det elva brandstationer med 24h-beredskap och tre brandsta-tioner med 8h-beredskap. Sammanlagt finns det drygt 80 brandstationer i området. Antalet avtalsbrandkårer i hela Egentliga Finlands område är 67.

Räddningsverkets verksamhetsområde sträcker sig från Nystad till Salo och från Loimaa till Åbo skärgård. Arealen är sammanlagt 20 539 kvadratkilometer varav 10 661 km² är landområde. Den övriga delen på 9 876 km² är vattenområde. De 22 000 öarna i området utgör en utmaning för räddningsväsendet. Invånarantalet i Egentliga Finland är 467 217, varav 418 375 är finsk-

Beredskap dygnet runtspråkiga och 26 794 är svenskspråkiga.

Det regionala räddningsverkets grundläggande uppgift är att förebygga eldsvådor och andra olyckor, främja säkerhetskulturen, sköta och ha beredskap för befolk-ningsskyddsuppgifter vid undantagsförhållanden samt ansvara för räddningsverksamheten vid olyckor. Rädd-ningsverket ansvarar för räddning och skydd av såväl människor som egendom, djur och miljön.

Räddningsverket sköter även sjuktransporterna inom ett område som omfattas av sex hälsocentralssamkom-muner: Åbo, S:t Karins, Reso, Pargas, Nådendal och Nys-tad. Vid det regionala räddningsverket finns det totalt 13 sjuktransportenheter som har kontinuerlig larmberedskap. I styrkan ingick ännu 2012 en medikalförmansenhet, som är områdets enda ledningsenhet med vårdnivå och led-ningsenhet för den medicinska räddningsverksamheten. Inom verksamhetsområdet utförs sammanlagt drygt ett hundra akutvårdsuppdrag dagligen.

Räddningsverket tillhandahåller räddningstjänster i 28 kommunerEgentliga Finland 2013

Kommuner och ekonomiska regioner

Vakka-Suomi

Loimaaregionen

Saloregionen

Åboregionen

ÅbolandPargas

Salo

Kimitoön

Nystad

Pöytis

Loimaa

Gustavs

Virmo

Letala

Somero

ÅboNådendal

Sagu

Pemar

LundoMasku

Nousis

Tövsala Marttila

Koski Tl

Vehmaa

Aura

S:t Karins

Oripää

Pyhäranta

RuskoTarvasjoki

Reso

Maanmittauslaitos lupa nro22/MML13

0 4020 km

9Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2013

Organisation

en högsta beslutanderätten inom rädd-ningsväsendet i Egentliga Finland utövas av en regional räddningsnämnd med 15 medlemmar. År 2013 var den nya nämn-

dens första verksamhetsår, men i början av hösten fastslog rätten att nämndens sammansättning var olaglig. Även nämnden som inledde sin verksamhet i december 2013 överklagades så nämndes samman-sättning kommer förmodligen att ändras igen.

Räddningsverket leds av räddningsdirektören med stöd av en ledningsgrupp, som förutom räddningsdi-

Räddningsverkets organisation består av flera nivåer

rektören består av räddningscheferna, ekonomichefen, förvaltningschefen, personalchefen, utbildningsche-fen, tekniska chefen, utvecklingschefen, regionala brandchefen, akutvårdschefen, beredskapschefen samt riskhanteringschefen.

Direkt underställda räddningsdirektören är tre räddningschefer som vardera har ett separat fast-ställt ansvarsområde, dvs. ett serviceområde. Enligt verksamhetsstadgan är serviceområdena följande: det operativa serviceområdet, riskhanteringen och stödtjänsterna.

Det operativa serviceområdet indelas i serviceenheterna för akutvård och rädd-ningsverksamhet. Räddningschef Juha Virto leder serviceområdet. Dessutom grun-dade man en operativ stab som stöd för serviceenheternas planeringsarbete.

Serviceområdet för riskhantering består av serviceenheterna för tillsyn och be-redskap. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Viljanen

Serviceområdet stödservice består av serviceenheterna förvaltning, utbildning och kommunikation, personal, teknik, ekonomi och utveckling. Räddningschef Mika Kontio är chef för serviceområdet.

Räddningsverkets vision: Egentliga Finlands räddningsverk är en utvecklingsvänlig, riksomfattande vägvisare i branschen och en aktör som tillhandahåller räddnings-, säkerhets- och akutvårdstjänster av hög kvalitet.

Verksamhetsidé: I Egentliga Finland tillhandahålls räddnings-, säkerhets- och akutvårdstjänster av hög kvalitet

dygnet runt med yrkeskunnighet, jämlikt och snabbt.

Värden:yrkesskicklighet, snabbhet och jämlikhet.

8 Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2013


Organisationsschema Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland

SuppleantföretagareLehmusvaara Eeva-Leena, Åbo SuppleantAndersson Li, Åbo

Personliga suppleanter

speciallärareKotti Minna, Somero

byggnadsingenjörRanta Tapio, Rautila

pensionärErkkilä Veikko, Virmo

plåtslagarsvetsareHurme Jyrki, Åbo

sjukskötare, skolgångsbiträdeMikkola Niina, Somero

närvårdareSuomi Berit, Kimito

forskningsassistentKorhonen Laura, Åbo

överkonstapelVirtanen Veli-Matti, Kaland

Heilala Tuomas, Virttaa

fortbildningschef, ped.lic.Uusitalo Ilkka, Mellilä

bankanställdMuukkonen Tuula, Reso

företagareVänni Hanna, Virmo

pensionär, busschaförLempinen Jarmo, Åbo

specialklasslärareKoistinen Antti-Pekka, Åbo

OrdförandeFM Lindell Pia, Åbo

Stadsstyrelsens representantfysioterapeutRinne Pirjo, Åbo

Medlem

vice ordförande, småföretagare, i a. brandförmanAlanko Kaarlo, Salo

pensionär, brandmästareArvonen Jouni, Nystad

vårdareAugustin Heli, Nousis

överstelöjtnantKorhonen Pentti, Åbo

överkonstapelLehti Timo, Salo

arbetsledareNurro Kai, Pargas

medikalvaktmästare/ambulansförareNärvänen Vesa, Åbo

sjukskötare, företagareRaisto-Elo Tanja, Letala

företagareRantala Ilkka, Pöytis

speciallärare, ped. mag.Rouhiainen Hannele, Säkylä

inspektörSalo Maija, Masko

kontorschefSukari Helena, Nådendal

journalistSuominen Jari, Åbo

busschaufförTolvanen Mika, Åbo

EGENTLIGA FINLANDS REGIONALA RÄDDNINGSNÄMND

RÄDDNINGSDIREKTöR JARI SAINIOLEDNINGSGRUPP

OPERATIV

RÄDDNINGScHEFJUHA VIRTO

RISKHANTERING

RÄDDNINGScHEFMIKA VILJANEN

STöDTJÄNSTER

RÄDDNINGScHEFMIKA KONTIO

RÄDDNINGSVERKSAMHET

PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD

TILLSyN

BEREDSKAP

EKONOMI

FöRVALTNING

PERSONALEN

TEKNISK

UTVEcKLING

UTBILDNING OcH KOMMUNIKATION

25.3.2013–18.11.2013 Tuula Muukkonen egentlig medlem och Antti Nuutamo suppleant.


gentliga Finlands regionala räddningsverks tio år långa kamp är över även beträffande eko-nomin. Under de tio åren har de ekonomiska resurserna varit tillräckliga trots många inre

och yttre osäkerhetsfaktorer samt förändringar. Ekonomin år 2013 förverkligades i likhet med de tidigare åren enligt planerna och kommunerna fick sammanlagt över 13 000 euro i återbäring. För ekonomins del hjälpte regelbunden uppföljning och tidigt ingripande när det gäller utfallet av rörelsen och investeringarna samt en rätt dimensionerad budget att hålla ekonomin i balans.

I jämförelse med den ekonomiska planeringen kom-penserade de måttliga utgifterna för räddningstjäns-ternas (exkl. akutvårdstjänsternas) personalkostnader ökningen av utgifterna för köp och anskaffning av tjäns-terna, som allmänt kan variera från år till år bland annat på grund av prishöjningar och en ökning av plötsligt servicebehov. För hyrorna blev utgifterna som planerat. Investeringsanskaffningarna kunde genomföras i en-lighet med budgeten med ett litet nettoöverskridande. Beträffande inkomsterna fakturerades kontroll- och felavgifter för första gången. överskridande av de totala inkomsterna och underskridande av utgifterna som proportionerats till budgeten bildade jämnfördelat ett överskott i den sammanlagda budgeten.

Ekonomin för akutvårdstjänsterna utföll mer än be-räknat positivt genom besparingar i budgetutgifterna och en ökning av inkomsterna. Tjänsterna med noll-täckning, som tillhandhållits sjukvårdsdistriktet genom ett kooperationsavtal, gav ett betydande överskott. Personalutgifterna utgjorde ungefär 90 procent av de totala utgifterna för akutvårdstjänsterna. De beräknade utgifterna underskreds när det kommer till personalut-gifter, anskaffningar och köp av tjänster. Att beloppen för FPA-inkomsterna blev större än beräknat berodde på en ökning av enheternas användningsgrad och enskilda ersättningspris. Dessutom överskred betalningsinkoms-terna den förväntade nivån.

I det regionala räddningsverkets bokslut för år 2013 uppgick verksamhetsutgifterna (exkl. akutvårdstjäns-terna) till 32,5 miljoner e och räkenskapsperiodens nettoinvesteringar till 1,87 miljoner e. Räddningsvä-sendets ekonomiska utfall för år 2013 var ett överskott på ungefär 130 000. Som jämförelse kan nämnas att beloppet som återbetalades till kommunerna uppgick till cirka 50 000 år 2012 och till cirka 400 000 euro år 2011.

Text: Juho Kaituri, ekonomichef

r 2013 var ett år med många personalför-ändringar inom förvaltningen. Förvaltnings-chef Olavi Leppäranta gick i pension den 1 januari 2013. Heikki Vähäkuopus som

valdes till Leppärantas efterträdare övergick för sin del den 1 april 2013 till en tjänst som riskhanteringschef inom Åbo stad.

Serviceenheten för förvaltningen hör till serviceområdet för stödtjänster och den tillhandahåller det regionala rädd-ningsverket tjänster inom förvaltning, som till exempel ärenden gällande löner och anställningsförhållanden samt kontorsuppgifter. I slutet av året arbetade sammanlagt 22 personer inom förvaltningens resultatområde. Perso-nalen är placerad på brandstationer runtom i Egentliga Finland. HEMS-räddarna (sex personer) hörde tidigare till förvaltningen, men överfördes till det operativa ser-viceområdet till enheten för akutvård.

Vid Egentliga Finlands regionala räddningsverk arbe-tade år 2013 sammanlagt 572 personer (557 år 2012), varav 304 i operativa uppgifter (293 år 2012) och 171 i akutvårdstjänster (159 år 2012). Under år 2013 gick fyra personer i pension (nio år 2012). I siffrorna för år 2013 har man även beaktat vikarier och personer med tillfälliga tidsbundna anställningar.

Medelåldern för personalen vid räddningsverket steg något från föregående år. År 2013 var medelåldern för hela personalen 41,2 år då den år 2012 var 39,8 år. Medelåldern för personalen vid akutvårdsenheten var 32,6 år då den vid serviceenheten för räddningsverk-samheten var 44,2 år.

Text: Pertti Soininvaara, förvaltningschefAnita Reiman, förvaltningssekreterare

Vid Egentliga Finlands räddningsverk arbetade år 2013 572 personer, varav 304 i räddningsuppgifter och 171 i akutvårdstjänster.

Basfakta från 2013

Förvaltning och personalEkonomi

Basfakta från 2013

Riskhantering Riskhantering

Målet för de nya tillvägagångssätten är mer effektiv riskhantering

gentliga Finlands räddningsverk inledde sin verksamhet i enlighet med den tillsynsplan som godkändes i den år 2013 förnyade nämnden för brandsynsverksamhet. Som en ny verksam-

hetsmodell inleddes så kallad egenkontroll i småhus, där invånaren förbinds att fästa uppmärksamhet vid brand- och personsäkerheten i sitt bostadshus. Enligt kundresponsen som samlats in från verksamheten har saken mottagits väl och den ansågs till alla delar vara nödvändig. År 2013 utförde räddningsverket riktade förebyggande övervak-ningsåtgärder i över sammanlagt 13 000 fastigheter.

Räddningsverket som stöd för kommunernas beredskap

Räddningsverket tillhandahöll under det gångna året olika beredskapstjänster för kommunerna och företagen i sitt område. Tjänsterna omfattade bland annat rådgiv-nings- och experttjänster på olika nivåer med hjälp av vilka man strävar efter att stödja kundens beredskap inför olika situationer där det råder fara och störningar. Kom-petensen gällande räddningsverkets beredskapstjänster riktades mot områdets kommuner för att stödja dem i beredskapen för till exempel stormar. Responsen på de riktade beredskapstjänsterna har varit mycket god, vilket innebär att verksamheten vidareutvecklas till de delar.

Räddningsverket utför för sin del brandutredning med målet att förebygga olyckor. Förutom i vanliga brand-kårsuppgifter deltog räddningsverket precis som förra året i riksomfattande temaundersökningar vars mål är att hitta mer detaljerad information om antändningen av bränder och deras konsekvenser på nationell nivå. År 2013 utförde räddningsverket över 80 separata brand-utredningsuppgifter. I bränder dog under det gångna året nio personer och tre personer skadades svårt.

Rådgivning samt avgift för förbrytelse för att stävja falska brandlarm

Automatiska brandlarm som installerats i fastigheter i Egentliga Finlands räddningsverks område orsakade rikligt med falska brandlarm. I huvudsak orsakades de falska lar-men av försummelse av underhållet av anordningarna samt

av människors egna aktiviteter i fastigheterna. De största enskilda orsakerna till de falska larmen var bland annat reparationer i fastigheter, tillredning av mat och rökning.

För att minska antalet falska brandlarm utnämndes för räddningsverket ett separat Erhe-team för att följa utvecklingen av antalet automatiska brandlarm. För att minska antalet falska brandlarm ökades dessutom den riktade upplysningen och rådgivningen mot fastigheter så att fastighetsägare ska fästa mer uppmärksamhet vid un-derhållet av brandlarmsanläggningarna och deras funktion.

Som stöd för den riktade upplysnings- och rådgiv-ningsverksamheten implementerade räddningsverket en faktureringspraxis för falska uppdrag i enlighet med den rikstäckande modellen. Genom faktureringspraxis för falska larmuppdrag strävar man efter att effektivera effekten av upplysning och rådgivning så att de falska larmen i fortsättningen minskar betydligt.

Jourhavande brandinspektören betjänar kommuninvånarna

Vid räddningsverket påbörjades under hösten ett nytt pilotprojekt, en befattning för jourhavande brandinspektör. Syftet med projektet är att förbättra kundservicen inom de olika delområdena för riskhantering. Den jourhavande brandinspektören verkar i kundgränssnittet och ger bland annat information om brand- och personsäkerhetsfrågor per telefon och e-post till kommunivånare. Genom verksam-heten, som omfattar räddningsverkets hela verksamhets-område, säkerställs att alla kommunivånare i vårt område får likvärdig service av hög kvalitet oavsett hemkommun.

Den jourhavande brandinspektören fungerar vid behov som stöd även i operativa räddningsuppgifter, bland annat i strukturella frågor gällande brandsäkerheten samt i övriga stödtjänster som hör till räddningsuppdrag. Verksamheten har börjat bra och har redan på kort tid visat sig vara behövlig. Med hjälp av verksamheten kan räddningsverkets interna know-how utnyttjas bättre än hittills över serviceenheternas gränser. För denna del är alltså utvecklingsriktningen strategiskt den rätta.

Text:Mika Viljanen, räddningschef



Säkerhetskommunikationen Säkerhetskommunikationen

År 2013 syntes räddningsverket under evenemang, på mässor och i sociala medier

Egentliga Finlands räddningsverks säkerhetskom-munikation ryms det under ett år många evenemang, lektioner, utbildningar, projekt och publikationer i so-ciala medier. För åren 2013–2016 valdes skolor som

tyngdpunkt inom säkerhetskommunikationen, så särskilt i den målgruppen har det hänt och händer det. År 2013 började emellertid som vanligt med nödnummerdagen, som ordnas i samarbete med myndigheterna. 112-da-gen koordineras av räddningsverket och firas i Egentliga Finlands huvudevenemangs tecken i Åbo och Nystad.

NouHätä!-virtuell timme, Facebook-sidan, actionshow och mycket mer

Kampanjen NouHätä! har etablerat sig i Egentliga Fin-land och blev än en gång omtyckt bland åttondeklassarna. År 2013 provade man på uppdrag av Egentliga Finlands räddningsverk för första gången den virtuella lektionen NouHätä, som tillhandahölls alla åttondeklassister i Egentliga Finland. Teman för den virtuella lektionen var trygghet i vardagen, första hjälpen, samtal till nödnumret samt naturligtvis själva kampanjen och tävlingen Nou-Hätä!. Fördelen med den virtuella lektionen var att man med små resurser nådde ett stort antal elever.

För elever i andra klass i Egentliga Finland erbjöds hösten 2013 en säkerhetslektion vars syfte är att lära barnen bland annat nödnumret och vad man ska göra vid en brand. över hundra skolor anmälde sig. Man samlade för första gången elektroniskt in respons på säkerhetslektionen.

De nordiska ländernas gemensamma brandsäker-hetsvecka firades i månadsskiftet november-december. Veckan började med evenemanget Päivä Paloasemalla (en dag på brandstationen) och slutade med brandvarnar-dagen. Av de frivilliga brandkårerna i Egentliga Finlands område deltog sammanlagt 28 i evenemanget Päivä Paloasemalla (en dag på brandstationen) och även rädd-ningsverket öppnade sina dörrar på fem brandstationer. Dessutom publicerades under brandsäkerhetsveckan informationspaket och videor om brandsäkerhet på räddningsverkets webbplats och på Facebook.

I november deltog vi även i ett evenemang på barn-klinikerna som ordnades av SPEK och Barnklinikernas Faddrar i samarbete med räddningsverken och de frivilliga brandkårerna. Med hjälp av evenemanget förde vi Päivä Paloasemalla (en dag på brandstationen) till de små pa-tienterna, som annars inte skulle ha kunnat delta i dagen. Evenemanget ordnades på fem orter i Finland och det gjorde många små patienters dag annorlunda på ett positivt sätt.

Eftersom skolorna valdes som tyngdpunkt för säker-hetskommunikationen för åren 2013–2016 inleddes räddningsverkets eget Skolprojekt, som öppnades med en enkät för rektorer vid Egentliga Finlands låg-, mellan- och högstadier, i slutet av år 2013. I enkäten kartlades skolornas nuvarande situation samt behov beträffande säkerheten. Målet med projektet är att utveckla skolornas aktiva beredskap inför eventuella farliga situationer.


Evenemang ger synlighet

Egentliga Finlands räddningsverk syntes år 2013 aktivt på mässor och under olika publikevenemang. Förutom brandsäkerhetskommunikation och engagerande verk-samhet ordnades även actionshower som intresserade publiken mycket. Bilkrockshowen samlade flera hundra nyfikna. Syftet med showerna var att visa publiken kon-kret vad som sker på olycksplatsen, och hur var och en genom sitt eget agerande skulle kunna undvika olyckor och hjälpa till vid olycksfall. Mässbesökarna fick även bekanta sig med en brandbil, ambulans och hydrokopter. För familjens minsta hade man ordnat en brandbilsbana och hela familjen kunde spela säkerhetsroulett.

På Byggmässan hölls en föreläsning om egenkontroll som togs i bruk år 2012 samt om annan brandsäkerhet gällande boende. I samarbete med Brandbefälsförbundet deltog Räddningsverket även på mässan TERVE SOS, i vars säkerhetsforum vi behandlade falska brandlarm.

Invånarna i skärgården kommer vi att minnas varje sommar med evenemanget ”Skärgårdens säkerhetsdag”. Evenemanget ordnades för första gången år 2013 på Iniö och även jourhavande vid räddningsverket och Iniös frivilliga brandkår deltog. Teman under Säkerhetsdagen var bland annat försläckning, livräddande första hjälpen, stugans koordinater samt tryggt till havs. Under de kommande åren kommer säkerhetsdagen att turnera i skärgården.

Ökad närvaro i sociala medier

Förmedlandet av säkerhetsbudskap hör tätt ihop med sociala medier, där vi etablerade oss i slutet av år 2012. Under år 2013 fick räddningsverkets Facebook-sida över 2 500 nya följare. Vi ville lyfta fram tips om säkerhet i vardagen på ett roligt och intressant sätt på Facebook. Kampanjen Kuukauden Kasvo (månadens ansikte), som vi publicerade varje månad, blev särskilt populär. Syftet var att presentera

räddningsverkets personal, berätta om de anställdas arbete samt ge tips om säkerhet i vardagen. Förutom ett säkerhetsbudskap försökte vi på Facebook lyfta fram vardagen vid räddningsverket och uppgifternas mångsidighet. I fortsättningen har vi som mål att utnyttja även andra kanaler inom sociala medier i vår säkerhetskommunikation.

Text: Tanja Uusitalo, utbildningsplanerare

Säkerhetskommunikationen Säkerhetskommunikationen


Endast en bråkdel av brandmännens jobb består av räddningsverksamhet. Till arbetet hör även övningar, daglig tjänstgöring på brandstationen samt förebyggande arbete, såsom säkerhetskommunikation och inspektioner.


Operativ verksamhet Operativ verksamhetRÄDDNINGSVERKSAMHET

Stormarna ökade återigen arbetsmängden

Det gångna året användes till aktiv utvecklingsverksamhet

r 2013 inleddes verksamheten i räddnings-väsendets servicenivåbeslut för 2013–2016. Genomförandet av servicenivåbeslutet har letts så att det för varje år har gjorts upp

en egen plan, där det för varje aktivitet har utsetts en ansvarig person. Delmålen som ställts upp för år 2013 har i huvudsak nåtts. Som exempel kan konstateras att den tekniska brandsäkerhetsberedskapen för glesbebyggda områden har utretts och ärendet har noterats bland an-nat vid planeringen av larmanvisningar och larmrespons. Dessutom har räddningssammanslutningens larm- och verksamhetsberedskap utvecklats ytterligare under året.

Som stöd för larmverksamheten har vi i samarbete med serviceområdet för riskhantering utvecklat verksamheten med den jourhavande brandinspektören. Dessutom har samarbetet med planeringen av övningar utvecklats kraftigt (särskilt Seveso-objekten) och i genomföran-det av övningarna har vi även fått med kommunernas ledning. Under det gångna året bereddes också släck-ningsvattenplanen i samarbete med serviceområdet för

riskhantering och kommunernas representanter. Planen godkändes för införande under hösten.

Räddningsverksamheten utvecklas vid såväl räddningsverket som avtalsbrandkårerna

Egentliga Finlands räddningsverk utvecklade under året även meddelande- och ledningscentralens verksamhet. Personalens kompetens har ökats och ledningslokalerna utvecklas så att det vid Åbo centralbrandstation finns ledningsberedskap för räddningsverksamhet såväl i fö-reläsningssalen som i möteslokalen. Verksamheten med specialutbildning för olyckor till havs etablerades som MIRG-verksamhet (Maritime Incident Response Group) och gruppens verksamhet togs till internationell nivå. Gruppen övade på verksamheten under året i samband med olika övningar.

Beredskapen för oljebekämpning framhävs kontinuerligt bland annat i takt med att transportmängderna på land- och havsområdena ökar. Räddningsverket påbörjade uppdateringen av oljebekämpningsplanen under år 2013. Det egentliga arbetet inleds i början av år 2014. Oljebe-kämpningen utvecklades under det gångna året bland annat genom att delta i projekten Archoil och SULKU. Båda projekten har gett konkreta resultat. Bland annat har man på bestämda områden snabbt lagt ut bommar och lagt ut bommar i förebyggande syfte. Med hjälp av resultaten kan beredskapen inom oljebekämpningen vidareutvecklas. Ett betydande projekt för att höja be-redskapen startade, när Oljeskyddsfonden beviljade räddningsverket ett anslag för ett renoveringsprojekt för större fartyg (i klasserna F och E). Projektet ska enligt planerna genomföras under åren 2014−2018.

I enlighet med Egentliga Finlands räddningsverks strategi strävar man efter att skapa förutsättningar för verksamhet för kompetenta, motiverade och handlings-kraftiga frivilliga brandkårer. För att nå målet måste bland annat ungdoms- och räddningsverksamheten utvecklas. För detta arbete grundades år 2013 två grupper, som har till uppgift att dryfta framtiden för den frivilliga ungdoms- och räddningsverksamheten. Grupperna har varit aktiva

och de har som avsikt att utarbeta sitt framläggande under det första halvåret år 2014.

Stormarna under slutet av året gjorde att arbetsmängden blev större än förra året

Enligt en uppskattning i slutet av 2013 såg det ut som att arbetsmängden inom räddningsverksamheten skulle bli mindre än under föregående år. Stormarna som härjade i slutet av året visade emellertid återigen att det är en mycket svår uppgift att göra en årsprognos för räddningsverksamhetens siffror. Under de två hårda stormarna i december utförde räddningsverket och de

frivilliga brandkårerna över 1 000 skadebekämpnings-uppdrag. Slutresultatet var att årets arbetsmängd steg med sju procent jämfört med det föregående året. År 2013 utfördes cirka 8 920 uppdrag inom räddningsverk-samheten, då motsvarande tal år 2012 var cirka 8 340.

Under det gångna året skedde även andra betydande olyckor. Skadebekämpningsuppdrag orsakade av kraftiga regn utfördes bland annat i januari och juni i Saloområdet. I juli var en av uppgifterna att stöda Pargas stad då det uppstod en långvarig störning i stadens vattentillförselsys-tem. Kemikalier orsakade farliga situationer bland annat i Nystad (ammoniakläckage på ett industriområde) och i Loimaa (kemikalieläckage på kretssjukhuset).


Operativ verksamhet

En ökning kunde skönjas främst för icke-brådskande sjuktransportuppdrag

PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD

Fler akutvårdsuppdrag än någonsin tidigarer 2013 hade räddningsverkets akutvårdsen-heter nästan 42 000 uppdrag, vilket är fler än någonsin tidigare. En av de viktigaste orsakerna till detta var att samjouren bör-

jade i maj. Ett ökat antal uppdrag syntes främst för icke-brådskande sjuktransporter. Insatstiderna vid brådskande uppdrag förblev på samma nivå som tidigare år: patienterna nåddes inom i genomsnitt sju minuter efter larmet. Detta är ett bra resultat då man tar i beaktande att servicenivå-beslutet skulle möjliggöra även en längre insatstid.

I början av år 2013 trädde ett nytt samverkansavtal för akutvården i kraft mellan räddningsverket och sjukvårds-distriktet. Genom det nya avtalet avstod räddningsverket från sin egen operativa medikalförmansverksamhet, då sjukvårdsdistriktet skapade ett eget fältledningssystem. Ändringen föranledde att flera erfarna yrkesmän inom akutvården flyttade över från räddningsverket till sjuk-vårdsdistriktet. Vi lyckades emellertid rekrytera det antal personer som behövdes för att upprätthålla verksamheten. På grund av det nya avtalet var vi vid årsslutet tvungna att avstå även från vår enhet i Nystad. Dessutom avstod vi från den taktiska akutvårdsverksamheten (TEMS-verksamheten) som pågått länge, då sjukvårdsdistriktet ingick ett avtal om att ordna verksamheten med polisen. Serviceenheten för akutvården koordinerar fortfarande läkarhelikopterverksamheten (HEMS-verksamheten) för sin del och stöder verksamheten bland annat genom personalutbildning.

Vårt nya samverkansavtal med sjukvårdsdistriktet möj-liggjorde även att visstidsanställningar inom akutvården omvandlades till fasta anställningar. Detta mottogs med glädje bland personalen. Personalantalet inom akut-vården var under det gångna året cirka 140 årsverken.

Som räddningsverk har vi lyckats väl med att rekrytera yrkesmän inom akutvården, även om det råder brist på akutvårdare på vårdnivå i hela landet.

Förstainsatsverksamheten och säkerhetskommunikationen viktiga delar av akutvårdstjänsterna

Det överenskoms skriftligen om vårt områdes första-insatsverksamhet precis före årsskiftet. Det nya första-insatsavtalet omfattar 22 brandkårer. Räddningsverket undertecknade ett så kallat ramavtal om verksamheten med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samt partner-skapsavtal med brandkårerna. Det uppstod inga problem vid förhandlandet om avtalen då alla parter var mycket motiverade i detta ärende. Förstainsatsverksamheten är en mycket viktig del av akutvårdstjänsterna i vårt område.

Vår enhet deltog under året i flera katastrofövningar, varav övningen på våren i Nagu kanske fick mest upp-märksamhet. Vi presenterade vår verksamhet även på Åbomässan och under evenemanget på 112-dagen. Vi deltog även tillsammans med akutvårdsserviceenheten i Skärgårdens säkerhetsdag på Iniö, där vi presenterade vår verksamhet och upplyste öns invånare i frågor om säkerhet och första hjälpen. Under året syntes vi även bland bakgrundsfigurerna i två filmer som filmades i Åbo samt deltog i inspelningarna av serien 112, som inleddes i november.

Text: Juha Virto, räddningschefMarkku Rajamäki, akutvårdschefKari Alanko, regional brandchef

Operativ verksamhet



Axplock från år 2013 Axplock från år 2013

Dykarna och avtalsbrandkårerna hade en viktig roll under vattenkrisen i Pargas

Räddningsverket deltar i skötandet av störningssituationeri samhället

gentliga Finlands räddningsverk fick den 3 juli 2013 av Pargas stad besked om att staden hade problem med vattendistributionen. En stamledning på cirka fyra meters djup

i en sötvattensbassäng hade gått sönder och trycket i ledningsnätet mellan bassängen och vattenreningsver-ket hade sjunkit så mycket att vattentornet inte längre kunde fyllas.

Egentliga Finlands räddningsverk fattade ett beslut om att bistå Pargas stad med sin pump- och slangutrustning. Med över en kilometer lång, tung slangutrustning och högeffektsspruta kunde man leverera vatten till vat-tenreningsverket så att kommuninvånarnas omedel-bara sötvattensbehov kunde tillfredsställas med hjälp av räddningsväsendet under hela reparationsarbetet. Reparationsarbetet tog över en vecka. Den 15 juli med-

delade staden att den klarar sig med sina egna system. Det största arbetet i uppdraget gjordes av dykarna som i utmanande förhållanden lyckades reparera stamvattenled-ningen, samt avtalsbrandkårerna, som berömvärt skötte om transporten av råvatten dygnet runt under flera dygn.

Bakom den aktiva verksamheten fanns en lednings-grupp som sammanställts av representanter för Pargas Vatten Ab, Pargas stad och Egentliga Finlands räddnings-verk. Ledningsgruppen samlades regelbundet under flera dagar och upprätthöll en lägesbild för ytterligare problem. För hanteringen av uppdraget spelade infor-mering en viktig roll. Ledningsgruppen satsade mycket på informeringen eftersom det var av största vikt för att vattnet skulle räcka till. Man klarade sig i tillfälliga och även kritiska situationer och sötvattnet strömmar åter i Pargas.

Elavbrottet på Utö testade verksamheten i en ovanlig omgivning

Onsdag morgon den 10 juli 2013 fick den jourhavande chefen vid Egentliga Finlands räddningsverk en anmälan om ett långvarigt elavbrott på Utö. Enligt anmälan fanns det ingen el på ön, mobiltelefonförbindelserna fungerade inte och man var inte säker på öns dricksvattensituation. Utgående från anmälan sammankallade den jourhavande chefen Pargas stads ledningsgrupp och grundade vid räddningsverket en lägescentral för att dryfta hur pro-blemet skulle lösas. Ärendet krävde lite eftertanke då det inte direkt var fråga om ett uppdrag i enlighet med räddningslagen, men det fanns emellertid en risk att

situationen skulle eskalera. Det var återigen fråga om en kommunal störningssituation: problem i eldistributionen, ett fel i en havskabel.

Man beslutade att börja lösa problemen genom att fråga Fortum hur länge de beräknade att situationen skulle pågå. Utgående från informationen som man fick skickades den jourhavande brandmästaren Reijo Salminen till platsen. Salminen landade med Gräns-bevakningsväsendets helikopter på ön ungefär två timmar efter den första anmälan. Samtidigt larmades även m/s Korpo med besättning (Korpo FBK) och på ön grundades en tillfällig brandstation som fungerade som informations- och säkerhetspunkt ända tills man hade installerat en tillräckligt effektiv reservkraftma-skin på ön. Reservkraftmaskinen kom till ön sent på eftermiddagen. Det var även för räddningsväsendet en kraftprövning att flytta reservkraftmaskinen, stor som ett långtradarsläp, från fartyget till ön, men slutligen fick man tillräckligt med el till ön för att tillfredsställa grundbehoven.

Det rådde ingen nöd på ön i något skede. Man kunde däremot skönja en känsla av otrygghet på ön och detta berodde främst på att telefonförbindelserna inte fung-erade. Man oroade sig också över om dricksvattnet skulle räcka till. Situationen kunde emellertid åter skötas med gott samarbete, men den visade även att det är bra att förbereda sig på störningssituationer, bland annat genom förhandsplanering och materialberedskap.


Axplock från år 2013 Axplock från år 2013

MIRG-gruppens år innehöll flera larm till havs

r 2013 var ett aktivt år inom MIRG-verk-samhten sett ur flera synvinklar och Egent-liga Finlands räddningsverk hade i slutet av året 39 medlemmar i MIRG-gruppen

som hade genomgått manskaps- och befälsutbildning.

Den 27 januari - M/S Nordep

MIRG-gruppens första uppdrag kom direkt i början av året, den 27 januari 2013. M/S Nordeps besättning hade upptäckt en eldsvåda i fartygets maskinrum och anmält detta vidare till vidkommande myndigheter. Även MIRG-gruppen larmades till fartyget. Uppdraget föll på den första sektionens arbetsskift och Vesa Halonen, som var jourhavande brandmästare och som har fått MIRG-be-fälsutbildning, fick snabbt igång aktionen. MIRG-gruppen som snabbt samlats på Bevakningsflygdivisionens bas flögs till objektet med bevakningsflygdivisionens heli-kopter. När gruppen kom till objektet upptäckte den att fartygets besättning redan hade lämnat fartyget, vilket gjorde att aktionen fick en helt ny vändning. Gruppens uppgift blev att kontrollera branden i maskinrummet och vara sjöräddningschefens ögon och öron på objektet.

Den 4 april - Nordanvik

Följande uppdrag för MIRG-gruppen inkom den 4 april 2013. Uppdraget inkom under det fjärde arbetsskiftet och aktionen inleddes av Timo Saarinen, då han tjänstgjorde som ItäP3. MIRG-gruppen, som leddes av chefen Aki

Karonen, flögs till ett fartyg som heter Nordanvik för att kontrollera den osäkra situationen som orsakades av en överhettning i maskinrummet. Utrymmena kontrollerades med hjälp av värmekamera samt i samarbete mellan MIRG-personalen och fartygets besättning. MIRG-gruppen tillbringade flera timmar på fartyget och säkrade genom sitt agerande att fartyget kom säkert i hamn. Uppdraget motsvarade delvis årets första uppdrag. Undantagsvis hade man i detta fall utgående från de första uppgifterna även larmat en MIRG-grupp från Helsingfors till platsen.

Den 27 augusti - Inga-Lill

Årets tredje larm kom den 27 augusti 2013 till ett segelfartyg av trä med namnet Inga-Lill. Enligt de första uppgifterna brann det i maskinrummet och fartyget hade samtidigt även gått på grund. Sektionens jourhavande brandmästare Marko Rostedt ledde aktionen medan Vesa Halonen fungerade som kontaktbrandmästare vid MRcc. Uppgiften för MIRG-gruppen, som hade flugits till objektet med Bevakningsflygdivisionens helikopter, blev att slutföra släckningsuppdraget som sjöbevakningens patrullbåt hade inlett. Detta gjordes i samarbete med Egentliga Finlands räddningsverks avtalsbrandkårer, som hade kommit till objektet. Släckningsarbetet kunde snabbt slutföras eftersom sjöbevakningens personal hade utfört de inledande åtgärderna berömvärt och hade i stort sett släckt branden. Följande uppgift var att lossa fartyget säkert och förbereda sig inför eventuella pumpningsåtgärder.

Den 14 december - M/S Amorella

Årets sista MIRG-uppdrag var Viking Amorellas grund-stötning den 14 december 2013 som fått mycket publicitet. Under uppdraget fungerade Olli Suominen som MRcc:s kontaktbrandmästare och som chef för MIRG-gruppen på fartyget 2 Esa Tähkävuori. MIRG-gruppens uppgift på fartyget var att följa situationen och vid behov förmedla information vidare till MRcc. I praktiken innebar detta att MIRG-gruppens medlemmar gjorde ronder på fartyget och noterade andan och stämningen bland personalen och passagerarna i den just då rådande situationen. Det väsentliga var det lugn som MIRG-gruppen genom sitt agerande och sin synlighet skapade bland såväl perso-nalen som passagerarna. När dykarna som undersökte fartyget hade kontrollerat det fick MIRG-gruppen lov att avlägsna sig från fartyget. Uppdraget tog ändå flera timmar, såsom även de andra uppdragen år 2013.

Året lärde mer om MIRG-verksamheten och myndighetssamarbetet

Alla årets uppdrag tog flera timmar oberoende av de åtgärder som krävdes vid objektet. Detta utgör en utmaning för att leda den dagliga verksamheten samt att upprätthålla funktionsförmågan hos den MIRG-personal som befinner sig vid objektet. Gemensamma manskaps- och befälskurser samt övningar med sjö-bevakningen har tydligt förbättrat samarbetet och de båda parternas förståelse för MIRG-verksamheten samt den andra myndighetens handlingssätt. Med dessa metoder är det bra att fortsätta till år 2014 och mot nya utmaningar.

Text: Marko Rostedt, jourhavande brandmästare

Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland

Auran VPKKarinaisten VPKKosken VPKMarttilan VPKMetsämaan VPKOripään VPKPöytyän VPKTarvasjoen VPKyläneen VPKyläneen kirkonkylän VPK

Askaisten VPK Nousiaisten VPKJäkärlän VPK Paattisten VPKKaarinan VPK Paimion VPKKakskerran VPK Piikkiön VPKKuusiston VPK Raision VPKLemun VPK Rantakulman VPKLiedon VPK Ruskon VPKMaarian VPK Rymättylän VPKMaskun VPK Sauvon VPKMerimaskun VPK FBK i ÅboNaantalin VPK Vahdon VPK

Avtalsbrandkårerna i Saloregionen

Avtalsbrandkårerna i Loimaaregionen

Avtalsbrandkårerna i Nystadsregionen

Avtalsbrandkårerna i Åboregionen

Salon VPKHalikon VPKHirvelän seudun VPKKiikalan VPKKiskon VPKKuusjoen VPKMuurlan VPKPerniön VPK

Avtalsbrandkårerna i Åboland

Hitis Kyrkoby FBKHoutskärs FBKIniö FBKKimito FBKKorpo och Norrskata FBKLielax FBKNagu FBKPargas FBKRosala FBKVästanfjärds FBK

Kalannin VPKKarjalan VPKKustavin VPKLaitilan VPKLokalahden VPKMietoisten VPKMynämäen VPKPyhämaan VPKPyhärannan VPKRautilan VPKTaivassalon VPKUudenkaupungin VPKVehmaan VPK

De uppdragsavlönade brandkårerna

Alastaron palokuntaDragsfjärds brandkårLaitilan palokuntaLoimaan palokuntaSomeron palokunta

Avtalsbrandkårerna en viktig del av Egentliga Finlands räddningsverk

vtalsbrandkårerna bildar tillsammans med den fastanställda och uppdragsavlönade personalen ett skyddsnätverk som täcker hela Egentliga Finland. Antalet avtalsbrand-

kårer, dvs. frivilliga brandkårer, är 67. FBK-föreningarna har ingått brandkårsavtal med räddningsverket och sköter utryckningsuppdragen på sitt eget insatsområde samt vid behov även längre bort.

I städerna och i större tätorter har den fastanställda per-sonalen bemannade brandstationer. Avtalsbrandkårerna behövs vid bränder och olyckor som inträffar samtidigt och är stora. Till exempel för att röja upp skadorna efter stormar behövs personer som de frivilliga brandkårerna kan tillhandahålla.

Avtalsbrandkårerna ryckte ut på olika larm sammanlagt 4 781 gånger år 2013. Av dessa var 3 765 den så kallade räddningsdelens uppdrag och antalet uppdrag inom första insatsen som hjälp för akutvården uppgick till 1 016 stycken.

Två utvecklingsarbetsgrupper för att utveckla Egentliga Finlands avtalsbrandkårsverksamhet

För att stödja avtalsbrandkårsverksamhetens framtid och kontinuitet har man tillsammans med ungdomsar-betsutskottet för Räddningsbranschens Förbund i Västra Finland grundat två arbetsgrupper. Den ena arbetsgrup-pens uppgift är att leta efter något konkret som hjälp för ungdomsverksamheten och utvecklingen av den.

Inom räddningsverksamhetens utvecklingsarbetsgrupp söker man i sin tur efter idéer och synvinklar bland annat på att ordna veckoövningar, operativ verksamhet samt materiel. Hanteringen av larmuppdragen och den respons man får på dem är också viktigt. Utöver de ovan nämnda går samarbetsgruppen för det regionala räddningsväsendet och de frivilliga brandkårerna regelbundet igenom frågorna.

Handlingskompetensen upprätthålls genom regelbundna övningar

Till räddningsverkets och avtalsbrandkårernas samarbetsmönster hör mycket, till exempel de årliga

konditionstesterna för rökdykarna. Testerna utförs av Paavo Nurmi-centret. De obligatoriska så kallade varma rökdykningsövningarna ordnar räddningsverket centraliserat, för dessa fungerar valda brandchefer som utbildare.

Avtalsbrandkåristerna har även möjlighet att årligen öva i en simulator för uppdrag på tak samt på en rök-dykningsburbana. Pappersarbetet kan inte undvikas. Förutom olycksrapporter gör avtalsbrandkårerna upp veckoutbildningsplaner samt utnämningslistor över ut-bildade rökdykare och enhetsledare.

Allmännyttig hobby

Vägen till brandkårens larmavdelning går antingen via ungdomsavdelningen eller genom att söka till veckoövningar som ordnas av brandkåren i när-området. Efter introduktionen kan man söka till en kurs i släckningsarbete där man får grundläggande kunskaper om verksamheten vid räddningsenheten. Grundutbildningssystemet finns ett omfattande antal kurser ända till enhetsledare. När man har gått alla kurser kan man vid behov söka till avtalsbrandkårens chefskurs. Räddningsverket köper kurstjänsterna av Räddningsbranschens Förbund i Västra Finland och branschens yrkesmän fungerar som utbildare. Förra året uppgick antalet utbildade till 371 personer.

De frivilliga brandkårernas verksamhet är ur ett samhällsperspektiv viktigt. Verksamheten omfat-tar tusentals människor som förutom larmuppdrag utför säkerhetskommunikation genom att upplysa och utbilda i säkerhetsfrågor samt genom att mark-nadsföra dem till kommuninvånare. Personer som har fått utbildning inom räddningsbranschen och i första hjälpen finns samtidigt på arbetsplatser, i skolor och i trafiken, vilket alla gagnas av. Genom att vidareutveckla dessa verksamheter säkerställer vi att vi även i fortsättningen har kompetenta händer i landskapets alla hörn.

Text: Olli Lehtisalo, brandmästare


Perttelin VPKSomerniemen VPKSuomusjärven VPK


Teknisk service Teknisk service

2013 var ett arbetsdrygt år på den tekniska serviceenheten

Underhåll av materielen, arbetsergonomiska ändringar och förberedelser på Luolala brandstation

r 2013 fortsatte man förnya yrkesbrandmän-nens släcknings inom utrustningsservicen samt avtalsenliga FBK-utrustningsanskaff-ningar i enlighet med de föregående åren.

Dessutom kontrollerade man yrkesbrandmännens brand-utrustning och gjorde de reparationer som behövdes på hela brandverkets område. Inom materiel-/utrustnings-administrationen fortsatte man underhålla och utveckla Promeron-materieladministrationsprogrammet. Ovan nämnda aktiviteter fortsätter man med även under år 2014. Även fastigheternas inventering av fastighetenes utrustning fortsätter liksom under tidigare år.

Vid Egentliga Finlands räddningsverk har man använt beställningssystemet SAP som man har strävat efter att effektivisera ytterligare. Under år 2013 har det dock varit en del problem med leveranserna av produkter som beställts via systemet.

Verkstaden underhåller materielen

Räddningsverkets verkstad i Åbo sköter underhål-let av hela räddningsmateirelet för Egentliga Finlands räddningsverks verksamhetsområde. Även underhållet

av det materiel som avtalsbrandkårerna använder har ordnats omfattande i hela räddningsverkets område på uppdrag av redskapsskotarna.

Till verkstadens personal hör en chef och tre montörer. Dessutom arbetar sju redskapsskotare på området. Det har satts upp mål för verkstadens personal där man har fastställt antalet underhållsbesök, antalet besök på brandstationer och övriga uppgifter som ska skötas under året.

Vi har ingått avtal med Oy Scan-Auto Ab och Veho Group Oy om servicen av de tunga fordonsmaterielen. Avtalsservice görs enligt programmet så att alla fordon som omfattas av avtalet underhålls och besiktigas årligen.

Kompletterande materielanskaffningar och anskaff-ningar för att ersätta skadad utrustning gjordes till fullt belopp. Anskaffningarna görs i mån av möjlighet via SAP-systemet samt från konkurrensutsatta varu-leverantörer.

I den planerade bilcirkuleringen flyttades under året 12 brandbilar till nya stationer. I samband med flyttning-arna genomfördes granskningar av skick, nödvändiga ändringsarbeten, installering av kommunikationssystem samt tejpning av emblem på bilarna.

Utvecklingen av underhållet av materielen har för-stärkts under flera år och underhållsprocessen har också genomgått stora förändringar. Verkstadspersonalen har minskat, men genom att utveckla verksamheten är verkstaden nu en enhetlig avdelning som omfat-tande underhåller hela räddningsverkets materiel. Verkstadspersonalen har getts specialiseringsuppgifter enligt planerna.

Byggandet av Luolala brandstation inleddes i slutet av år 2013

Planeringen och beredningen av samt de praktiska mötena med olika aktörer kring den nya gemensamma brandstationen för Nådendal och Reso (Luolala brand-station) har sysselsatt räddningsverket under år 2013. Byggandet inleddes i slutet av året och stationen torde vara klar enligt tidsschemat i december 2014.

centralbrandstationens mötesrum sanerades och ut-rustades med moderna möbler och AV-teknik. Dessutom renoverades riskhanteringens mötesrum och kafferum så att de bättre motsvarar de nuvarande behoven. Även på övriga brandstationer gjordes flitigt möbelanskaffningar och mindre ändringsarbeten för att förbättra ergonomin och arbetshälsan.

På basis av kartläggningen av brandstationernas skick har samarbetet med ägarkommunerna effektiviserats och hyresavtalen justerats. Fortsättningsprojekt utreddes där man noterade bland annat energieffektivitet, arbetstrivsel och arbetshälsa samt renovering av gamla brandstatio-ner. Det här arbetet kommer att fortsätta även år 2014.

Pargasborna fick ett nytt oljebekämpningsfartyg av E-klass

Under våren och sommaren år 2013 tog man i bruk nya bilar som hade beställts år 2012 enligt följande: fyra släckningsbilar (T11, S11, Pa11, R11) och två tankbilar (Lo13, S13) samt en vattenförsörjningsbil (T88).

Under våren blev även ett oljebekämpningsfartyg av E-klass färdigt och placerades i Pargas (PgM12). I maj döptes båten till Kristina.

Tre ledningsbilar och två ambulanser beställdes och de blir färdiga våren 2014.

Anskaffningarna av tunga materiel för år 2013 inled-des och bilarna tas i bruk våren 2014: släckningsbilar K11 (S:t Karins), U11 (Nystad), tankbilar La13 (Letala) och Pg13 (Pargas) samt hävare med stege T16 (Åbo).

Text: Mikko Särmä, teknisk chef

Antalet brandstationer som ska underhållas är 79 och de har fordonsmateriel enligt följande:

- släcknings- och tankbilar mm. med materiel 146 st. - hävare med stege och kranbilar 5 st. - ambulanser, manskapsbilar med mera 56 st. - personbilar 71 st. - fartyg och båtar 54 st.


Statistik Statistik

1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2013

2. Akutvårdstjänsternas kostnadsstruktur 2013

3. Nyckeltal 2009–2013

1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 20132. Akutvårdstjänsternas kostnadsstruktur 20133. Nyckeltal 2009–20134. Utförda brandsyner 20135. Akutvårdsuppdrag enligt brådskande natur 2009–20136. Branddödsfall åren 2009–20137. Räddningsväsendets uppdragsmängder åren 2009–20138. Räddningsväsendets uppdragsmängder vid ordinarie räddningsenheter och

dagsbrandstationer 20139. Räddningsväsendets uppdragsmängder enligt olyckstyp 2010–201310. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandkårerna 2013

90 %

2 % 5 % 3 %Palkat

Palveluostot

Vuokrat

Muut kulut


64 %16 %

15 % 5 %

Löner

Köp avtjänster

Hyror

Övrigakostnader

90 %

2 % 5 % 3 %Löner

Köp avtjänster

Hyror

Övrigakostnader

Mätetal 2009 2010 2011 2012 2013

Antalet invånare i Egentliga Finland 461 177 462 914 465 183 467 217 468 936

Driftsutgifter, nettoeuro/invånare 59,06 60,9 62,8 64,88 66,15

Nettoinvesteringareuro/invånare 2,76 3,6 3,3 3,48 3,99

Återbetald betalningsandel (tusen euro) 494 103 408 51 130


Statistik Statistik

4. Utförda brandinspektioner 2013

5. Akutvårdsuppdrag enligt brådskande natur åren 2009–2013

6. Branddödsfall 2009–2013

7. Räddningsverkets uppdragsmängder åren 2009–2013

8. Räddningsväsendets uppdragsmängder vid ordinarie brandstationer och dagsbrandstationer 2013

Den nya tillsynsplanen togs i bruk den 1 januari 2013, vilket även ändrade objektens klassificeringssätt. Antalet brandinspektioner från tidigare år går därför inte att jämföra med å 2013.

8383 8870

11261

8202

9077

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

2009 2010 2011 2012 2013

1578

886

748

593 531 510

438

359 314 312 316

283

180

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

* T11 och T15** R11 och R18*** U11 och U15

Brandsyner 2013A1 - A6 2 970egenkontroll 7 309Övriga 1 221Prestationer sammanlagt 11 500

Uppdrag enligt skyndsamhetsklass 2009 2010 2011 2012 2013

A-uppdrag 1 896 1 852 1 768 1 685 1 805

B-uppdrag 8 797 9 100 9 835 9 492 9 701

C-uppdrag 13 668 13 741 14 633 14 355 14 542

D-uppdrag 11 957 13 399 14 509 14 218 15 773

Uppdrag sammanlagt 36 318 38 092 40 745 39 938 41 821

Dödsfall i bränder 2009 2010 2011 2012 2013

Egentliga Finland 12 10 1 7 9

Hela landet sammanlagt 107 81 67 80 58


Statistik Statistik

9. Räddningsväsendets uppdragsmängder enligt olyckstyp 2010–2013 10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandkårerna 2013

196

119 87

55 76

96 89 65 55 62

114

73

111

155

59

86

98 73 37 37

61 69 61

0

39

0

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Första respons

Brand

27 26 26 26

24 23 23

22

19 18

11 9

8 8

0

5

10

15

20

25

30

Första respons

Brand

Olyckstyp 2010 2011 2012 2013Byggnadsbrand 234 198 179 220Risk för byggnadsbrand 185 199 234 270Markbrand 338 198 130 369Trafikmedelsbrand 197 195 169 162Annan eldsvåda 364 352 255 298Trafikolycka 1314 1192 1119 1106Oljeskada 149 156 181 161Olycka som förorsakats av farliga ämnen 26 20 25 34

Kontrol-/bekräftelseuppdrag av autom. brandlarmanläggning 1838 1812 1832 1704

Kontrol-/bekräftelseuppdrag av autom. brandvarnare 286 190 229 192Annat kontrol-/bekräftelseuppdrag 909 1044 805 775Första respons 1767 1901 1796 1882Räddning av människa 166 142 158 131Räddning av djur 141 158 141 160Skadebekämpningsuppdrag 474 3027 537 1209Undsättningsuppdrag 191 222 190 224Handräckning 177 184 168 176Övriga uppdrag 86 48 33 4Uppdrag sammanlagt 8870 11261 8202 9077

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

2011

2012

2013


Statistik Statistik

43 43 43 42 38 39 38

36 36

21

32 31 31 29

0 0 0 0

2 0 1

0 0

12

0 1 0 0

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Första respons

Brand

50

88 80 77 77 75 74

50

35

69

45 44

63 62 60 60

40

0

0 1 0

0 0

21

35

0

21 20

0 0 1 0

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Första respons

Brand

43

55 57 57 54 54

32

52

34

50 50 49

20

45 45 45 44

15

2 0 0 1 0

21

1

17

0 0 0

28

1 0 0 0

0

10

20

30

40

50

60

70

Första respons

Brand


Kontaktuppgifter

Egentliga Finlands räddningsverk

[email protected]

Eriksgatan 3520100 ÅBO

Växel tfn 02 263 3111

Egentliga FinlandsRäddningsverk

YRKESSKICKLIGHET SNABBHET JÄMLIKHET

YRKESSKICKLIGHET SNABBHET JÄMLIKHET

Följ oss på Facebook

Läs om aktuella samtalsämnen i bloggen

http://www.vspelastus.fi

http://blogit.turku.fi/vspelastus/

https://www.facebook.com/varsinaissuomenpelastuslaitos

https://twitter.com/vspelastus

http://www.youtube.com/user/vspelastus

Yrkesskicklighet

Snabbhet

Jämlikhet

Documents

Egentliga Finlands räddningsverk - Årsberättelse 2013