SAMHÄLLSKUNSKAP - INFÖR GY11

Juni 2011En powerpoint av Henrik Svensson (som den 17 maj for till Göteborg och bevistade Skolverkets information – denna powerpoint är en sammanfattning av det viktigaste).

Innehåll:1. Allmänt2. Om betyg3. Samhällskunskap

Ok, vi börjar med lite allmänt...

1. Allmänt

Ok, vi fortsätter lite med betyg...

2.Betyg

Om betyg, se denna något träiga men matnyttiga film:

http://www.skolverket.se/sb/d/4411/a/23871

I Lpf94: G = redogöra, VG = analysera, MVG = dra slutsatser.

De fyra F:n lever fortfarande, men:

De nya kunskapskraven betonar progression och för alla betygsnivåer ska eleven redogöra, analysera och dra slutsatser. Skillnaden ligger i kvalitéer.

Ok, vi fortsätter lite om själva samhällskunskapen... (mycket av det som kommer nu bygger på IK:s fina anteckningar)

3.Samhällskunskap

Ämnets syfte

Kunskaper om fakta, vetenskapligt förhållningssätt, aktivt deltagande som samhällsmedlem och kritiskt förhållningssätt är sådant som eleven ska få. Eleven ska också utveckla sin förmåga att söka, strukturera, värdera, samla in och bearbeta material samt att dra slutsatser.

Olika kurserEleven behöver inte ha G i t.ex. 1b för att läsa kurs 2 eller andra samhällskunskapskurser (t.ex. Internationella relationer) även om de är påbyggnadskurser. Parallelläsning är dock inte bra.

Infärgning1a1 ska färgas av programmet, men läraren behöver inte programanpassa hela tiden.

Behörighet att undervisaDet finns inte fastställda krav för varje ämne / kurs (t.ex. sociologi). Kraven ska på remiss i sommar och beslut ska komma i höst.

Centralt innehållAllt måste behandlas men varje lärare får bestämma hur djupgående olika delar tas upp.

Centralt innehåll kurs 1a1 (50 p)Läraren måste kombinera punkterna så att flera punkter är med i samma moment. T.ex. kan man inkorporera presentation och källkritik i de övriga punkterna. Man kan också vinna tid genom att arbeta över ämnesgränserna, men svenskämnet får inte bli ett hjälpämne till alla andra ämnen.

BETYG I SAMHÄLLSKUNSKAPProgressionsuttryck (t.ex. översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat)Kommentarmaterial ska komma någon gång men Skolverket väntar på att Nationella proven i svenska blir klara först, eftersom kraven i andra ämnen ska överensstämma med dem. (Grundskolans kommentarmaterial är användbart tills det kommer eget för gymnasiet.)

Progression vs. tydlighet: Uttrycken är politisk kompromiss.

Betyg ska sättas när kursen är slut. Centralt innehåll förpliktigar: Eleven måste göra alla områden. Det blir en organisatorisk fråga hur elever som har missat något kan ta igen eller komma ikapp.

BetygsstegenVad betyder ”till övervägande del”? Man får inte kvantifiera utan varje betygssteg ska läsas som en helhet. Det blir en tolkningsfråga vad som efterfrågas på varje steg. Det går inte att definiera exakt, varje elev är ett eget fall. (Han sa precis så!) Läraren ska inte låta sig luras av ”förföriskt språk” (fina ord och begrepp) för det är sakinnehållet som ska bedömas, inte språket.

RedovisningsformernaDet är tvingande att använda olika redovisningsformer (t.ex. argumenterande text eller tal, redogörande text eller tal, debattartikel, rapport, reportage, uppsats).

Prov då? Skolverkets expert och föreläsare Peter Habbe sa att han är ”varm anhängare av prov”.)

Alla ämnen är språkliga och eleverna måste tränas i språklighet samtidigt med ämnesinnehåll. Det är särskilt viktigt för yrkeseleverna så att de kan göra sina röster hörda. (En fråga från publiken: ”Hur ska man hantera detta om man inte är svensklärare?” Svar: ”Det får tiden utvisa.”)

Kurstimmarna

Kursdeltagarna uttryckte oro för att kursen 1a1 ska innehålla så mycket trots att den är bara 50 poäng.

Det är viktig att undervisningstiden inte reduceras utan att den verkligen är 50 timmar.

Avslutning1. HS har ett texthäfte med elevsvar och annat för diskussion som delades ut i Göteborg. Det häftet skall du få.

2. Se det bildspel som visades i samhällskunskap via denna länk (klicka vidare i högermarginalen):

http://www.skolverket.se/sb/d/4137/a/24234