Utkik

ShS A M H Ä L L S K U N S K A P 4 – 6

SMAKPROV

Hans Almgren

1INNEHÅLL

Pengar ______________________________________________________ 30-41Byteshandel och elektroniska pengar, skatter och moms, statens, landstingens och kommunernas pengar, företagens och hushållens pengar, ränta, veckopeng, inflation, budget mm.

Regler och lagar _____________________________________________ 42-57Skrivna och oskrivna regler, samvetet, olika lagar, brott och straff, domstolen, brott på internet, när barn och ungdomar begår brott, allemansrätten mm.

Politik _________________________________________________________ 58-77Sveriges grundlagar, riksdag och regering, hur man röstar, kungens makt, EU:s makt, landsting och regioner, kommunen, demokrati, korruption, diktatur, monarki, republik mm.

Mänskliga rättigheter ______________________________________ 78-93Vad mänskliga rättigheter innebär, barns rättigheter enligt FN, barnarbete förr och nu, brott mot de mänskliga rättigheterna, Sveriges nationella minoriteter, diskriminering mm.

Medier och opinion ________________________________________ 94-111Information och propaganda, massmedias uppgifter, enkel- och dubbelriktad kommunikation, reklam, marknadsföring, tryckfrihet och yttrandefrihet, sociala medier mm.

Världen och jag ___________________________________________ 112-123Varför är rika länder rika? Fattigdom i övriga EU-länder. Varför är fattiga länder fattiga? Räcker jorden till för att vi ska leva som vi gör? Vad kan du och alla vi andra göra? Mycket har blivit bättre under senare år mm.

Var dig själv! __________________________________________________ 4-17Familjen och skolan förr och nu, att gifta sig, skilja sig, sambo, adoption, fosterföräldrar, jämställdhet, skolans regler och lagar, mobbning mm.

Arbete _________________________________________________________ 18-29Arbete, varor och tjänster, facket och arbetsgivaren, lagar och

avtal på jobbet, arbetslöshet och a-kassa, barn och arbete mm.

I samtliga avsnitt ingår Repetera och diskutera samt Sammanfattningar.

18

Det här kapitlet handlar om arbete. Skolan är ditt arbete just nu. Du får ingen lön i pengar, utan i kunskaper som gör att du får en bra allmänbildning och en bra start i livet så att du längre fram kan få jobb och tjäna pengar. Du får gratis utbildning nu så att du om några år kan tjäna pengar. Men så är det tyvärr inte i alla länder som du kan läsa om i kapitlet Mänskliga rättigheter.

ARBETE

Arbete

Många ungdomar vill arbeta med djur eller djursjukvård, till exempel som veterinär, djursjukskötare eller djurvårdare. Här ser vi Jack Russel-terriern Sigge på besök hos veterinären.

LÄS OM . . . • arbete och lön• varor och tjänster• yrken förr och nu• fackföreningar och kollektivavtal• barn och arbete

V I K T I G A O R D O C H B E G R E P P

varor · tjänster · konsumtion · fackförening ombudsman · strejk · lockout

kollektivavtal · konkurrent arbetslöshet

19ARBETE

Du får lära dig vilka lagar och regler som gäller på arbetsplatserna och hur det går till om de anställda och arbetsgivarna inte är överens. Det är inte bara fotbollsspelare som vet att den som kan reglerna slipper undan en massa problem. Även alla som arbetar vet det.

ArbetetÄr det jobbigt att arbeta? Alla tycker nog det ibland. Ändå vill vi ha ett arbete att gå till. Den som mest längtar efter arbete är nog den som är arbetslös. Samhället, både kommunen du bor i och hela landet, är beroende av att folk arbetar och gör nytta. Vi själva vill också känna att vi bidrar till något bra.

Varor förr…Förr i tiden, för cirka 100 år sedan, arbetade en mycket stor del av svenska folket med jordbruk, skogsbruk eller fiske. Bönderna och deras söner och döttrar, men också gårdarnas pigor och drängar arbetade alla med att få fram mat på bordet åt svenska folket.

Andra svenskar kunde vara industri-arbetare och tillverkade järnvägshjul, symaskiner, cyklar, fabrikssydda skjortor eller tusentals andra saker som började bli vanliga i slutet av 1800-talet. Alla sådana saker kallas varor, sådana som vi kan ta på. En vara kan man välja att använda, konsumera nu eller lägga undan för konsumtion i framtiden. De allra flesta svenskar arbetade förr i tiden med att framställa varor.

DISKUTERA

Nämn minst tre varor som finns att köpa idag, men som inte fanns för 100 år sedan.

Många yrken har försvunnit eller förändrats. Det här fotot togs 1924 på Tjörn i Bohuslän.

20

…och varor idagDe som idag arbetar med att tillverka varor arbetar antingen på mindre företag eller på stora fabriker, till exempel Scania i Södertälje, Hägglunds i Örnsköldsvik eller Volvo i Göteborg.

Idag arbetar inte så många med till-verkning av varor som förr i tiden. Ändå har vi så många saker omkring oss. Vad beror det på?

Det beror främst på två saker:• Maskiner gör att det nu går allt fortare

att producera, tillverka, varor än när dina föräldrar var barn. För cirka 100 år sedan tog ångmaskiner och elektriska maskiner över arbetet som i århundraden hade gjorts för hand. Hur tror du man gjorde när man behövde nya byxor förr i tiden? Antingen sydde man dem själv eller så gick man till skräddaren och beställde byxor. Men omkring år 1900 blev det vanligt med symaskiner som drevs med

ångkraft eller elektricitet och då gick det mycket snabbare att sy byxor och andra kläder. Naturligtvis blev många skräddare arbetslösa och fick leta efter annat arbete. Den stora fördelen var att kläderna blev billigare. Även de fattiga hade råd att någon gång köpa något nytt.

• Utländska företag kan tillverka varorna till mycket lägre kostnader. Du lekte kanske med BRIO:s trätåg någon gång när du var liten. Länge tillverkades trä loken, vagnarna och rälsen i Osby i Skåne. Men numera tillverkas de i Kina. Där tjänar arbetarna bara några kronor i timmen. De får inte heller betald semester eller ersättning när de blir sjuka. Därför flyttar många företag sin tillverkning till Kina för att sänka kostnaderna. En mycket stor del av världens leksaker tillverkas numera i Kina, exempelvis leksaksbilar, Barbiedockor och elektronik.

ARBETE

Visst finns det idag perukmakare även om de inte är så många som på 1700-talet. Den här franske perukmakaren gör här en peruk för teatern.

21

Vilka yrken som finns förändras hela tiden. Så har det alltid varit. Perukmakare var ett bra yrkesval på 1700-talet: alla som då ville visa att de hade makt och pengar hade minst ett par peruker hemma. Idag arbetar inte så många som perukmakare. I stort är det bara teatrar och sjukhus som behöver perukmakare.

Stinsens arbeteFör drygt 100 år sedan fanns det folk som inte tillverkade varor. Det fanns till exempel lokförare, banvakter eller stinsar. Vad gjorde stinsen då? En stins var en viktig person. Han var chef för en tågstation och vinkade av alla tåg. Banvakten bodde med sin familj i en banvaktsstuga och såg till att bommarna var nedvevade när tåget kom. Under 1800-talet fanns det knappast några kvinnliga stinsar, banvakter eller lok-förare. Männen menade att kvinnor inte passade för så tunga och svåra jobb. På så vis slapp de konkurrens om jobben. Före 1940 fanns det bara några få kvinnliga stinsar och de hade lägre lön än de manliga stinsarna. Det dröjde ännu längre innan de första kvinnliga lokförarna utbildades.

TjänsterLokförare, banvakter och stinsar arbetade med att framställa tjänster. En tjänst kan man inte ta på, och inte heller kan man lägga undan en tjänst för att konsumera den i framtiden. När du klipper håret konsumerar du frisörens tjänst samtidigt som frisören klipper, det vill säga producerar tjänsten. Din frisör kan inte bo i Kina när du bor i Sverige. Det här förklarar varför inte tjänsteproduktionen flyttar utomlands på samma sätt som stora delar av industrin har gjort.

Troligen känner du ingen banvakt eller stins. Däremot känner du till många andra tjänsteyrken: lärare, sjuksköterskor, vaktmästare, datatekniker, spelutvecklare, tatuerare, hundpensionatsägare, väktare ...

Men det händer att tjänster flyttar utom-lands. Många stora internationella företag som banker, biluthyrningsfirmor eller försäk-ringsbolag har sina call center i till exempel Spanien eller Estland. En svensk som ringer och vill diskutera bilhyra med ett biluthyr-ningsföretag hamnar kanske i Madrid där en spanjor ger svar på alla frågor på utmärkt svenska. I Filippinerna och i Indien jobbar hundratusentals unga, välutbildade och språkkunniga i call center. Det kan vara en bonde i Texas som ringer och frågar om bekämpningsmedel, eller en affärsman i Tyskland som vill boka hotellrum i London.

ARBETE

D ISKUTERA

Varför finns det inga stinsar längre som hälsar och vinkar av tågen idag?

Varför var det enbart män som arbetade som stinsar och lokförare förr?

Vilka fördelar och nackdelar finns det med call center utomlands?

Ibland blev det nödvändigt att stinsens hustru hoppade in och tog över jobbet när rälsbussen anlände.

22

Några stora fackförbundKommunalarbetareförbundet (Kommunal): Skolvaktmästare, brandpersonal, barnskötare, djurskötare, fritidsledare, lokalvårdare är några yrkesgrupper som är anslutna till Kommunal.

Industriförbundet Metallindustri-arbetareförbundet (IF Metall): Industriarbetare i svenska storföretag men också de som arbetar i gruvor, glasbruk och bilverkstäder.

Unionen Ingenjörer och tekniker

Lärarförbundet Lärare i förskolan, grundskolan och gymnasiet.

Vem bestämmer på arbetsplatsen? Får man göra som man vill på jobbet? Nej, knappast. Inte ens i skolan eller hemma får du göra precis som du vill. På arbetsplatsen finns lagar och regler som de anställda måste rätta sig efter. Men det finns också regler för arbetsgivaren, för den eller dem som äger företaget.

Lagar och avtal på jobbetRiksdagen bestämmer om vilka lagar som ska gälla. För de anställda och arbetsgivar-na finns det några viktiga lagar som är bra att känna till.

• Arbetsmiljölagen säger att det är arbets givaren som mest ska se till att arbetsplatsen är säker och trygg för dem som arbetar där. Chefen för en McDonald´s-restaurang får inte låta en anställd arbeta ensam på natten. Chefen måste också se till att kassalådan töms då och då för att minska risken för att personalen rånas. Arbetsmiljölagen gäller också för alla i skolan, både elever och personal. Du har rätt till en trygg och fin arbetsmiljö i skolan. Troligen har facket utsett ett skyddsombud som har som uppgift att arbeta med arbetsmiljön.

• Diskrimineringslagen gäller på arbets-platsen, men även överallt annars, till exempel i skolan, i bussen eller på fotbollsläktaren. Ingen ska behöva utsättas för mobbning, diskriminering, på grund av till exempel hudfärg, religion, om man är homosexuell eller handikappad.

ARBETE

För många ungdomar och yngre personer är arbete på McDonald’s eller någon annan snabbmatskedja det första riktiga jobbet.

23

• Lagen om anställningsskydd (LAS) är en viktig lag som bestämmer vilka som ska sägas upp och vilka som får jobba kvar när ett företag måste dra ned på verksamheten. Vi tänker oss ett buss-bolag med 200 chaufförer. Bussbolaget förlorar kunder och 20 chaufförer måste sluta. Men vilka 20? LAS bestämmer då att de som har jobbat kortaste tiden i buss bolaget blir uppsagda och får sluta. I dagligt tal säger man ”sist in, först ut”.

Kollektivavtal och ArbetsdomstolenMen det finns mer än de här lagarna som bestämmer vad som gäller på jobbet. För väldigt många som arbetar bestäms till exempel lönen i ett avtal mellan arbets-givaren och facket. Alla som sitter i kassan på till exempel ICA eller IKEA får lön som förhandlas fram mellan två organisationer: Svensk Handel som består av ägarna till livsmedelsbutiker, skoaffärer, kiosker och andra affärer och Handelsanställdas Förbund (”Handels”) som består av de flesta som arbetar i affärerna. Vid förhand-lingar bestäms det till exempel hur mycket en 17-årig ICA-kassörska ska ha minst i timlön, och hur mycket hon ska ha extra om hon jobbar en lördagskväll eller en söndag. De här avtalen kallas kollektiv-avtal och är viktiga för de anställda, men också för dem som äger affärerna.

Så länge kollektivavtalet gäller är det förbjudet att ta till strejk eller lockout. Men ändå kommer ju inte alltid facket och arbetsgivaren överens. Det kan gälla en anställd som har kommit för sent till jobbet några gånger. Har arbetsgivaren då rätt att avskeda henne? Den som avgör tvisten är Arbetsdomstolen som finns i Stockholm.

ARBETE

D ISKUTERA

Varför är det bra att Arbetsdomstolen bestämmer när arbetsgivaren och facket inte är överens?

De allra flesta ägare till livsmedelsaffärer, skoaffärer, kiosker och andra affärer är med i Svensk Handel som förhandlar om kollektivavtal och löner med Handelsanställdas Förbund.

24

Men alla har inte något arbete att gå till. Ändå tycker alla politiska partier i Sverige illa om arbetslöshet och lovar att göra allt för att minska eller avskaffa den. Varför finns det ändå arbetslöshet? Hur kan det komma sig?

• En förklaring till arbetslöshet kan vara att ett svenskt företag som tillverkar bra produkter i Sverige konkurreras ut av företag i andra länder som gör lika bra, eller nästan lika bra varor, fast till lägre pris. Den här läroboken trycks i ett annat land trots att det finns många utmärkta tryckerier i Sverige. Men om den hade tryckts i Sverige skulle den ha blivit dyrare.

• En annan förklaring till arbetslöshet är att människor ändrar sig om vad de vill köpa. Om svenskarna mer och mer gillar godiset Center som tillverkas av Cloetta i Ljungsbro utanför Linköping i Öster-götland, då kanske det säljs mindre av Toblerone som tillverkas av Marabou i Sundbyberg och Upplands Väsby. Om det blir så här heter det på ekonom-språk att efterfrågan ökar för Cloetta medan efterfrågan minskar för Marabou. Cloetta och Marabou är konkurrenter och de som gör reklam på Cloetta, Marabou och alla andra godisföretag försöker få dig och dina kompisar att köpa mer och mer av just deras godis.

• Arbetslöshet kan också bero på ”dåliga tider” i andra länder. Tyskland är Europas ekonomiskt starkaste land och om Tyskland får problem med sin ekonomi, då köper inte tyskarna så många Volvo-bilar eller så mycket Vika knäckebröd längre, eller så åker inte så många tyska turister till Sverige. Då får Volvo, bröd-fabriken och turistanläggningarna problem och måste kanske säga upp anställda.

Du känner kanske någon som är arbetslös. Då vet du att det kan vara jobbigt att vara arbetslös. Man tycker att man har gjort en bra insats för företaget. Ändå behövs man inte. Det är också en förlust för samhället när en person har en massa kunskaper men inte får använda sig av sina kunskaper i ett arbete. Utan lön får samhället inte in någon skatt från de arbetslösa.

ARBETE

D ISKUTERA

Tänk om Marabou och Cloetta och alla andra godisfabriker går ihop och bildar ett enda jätteföretag, Svenska Godisfabriken! Skulle det vara bra eller dåligt? Motivera ditt svar.

Arbetslösheten, Arbetsförmedlingen och a-kassan

25

A-kassanArbetsförmedlingen vill hjälpa de arbetslösa att så fort som möjligt få nytt arbete. Under tiden finns det möjlighet för de flesta att få ersättning från a-kassan (arbetslöshets-kassan). A-kassan fungerar som en försäkring. När man har arbete betalar man en liten del av lönen till a-kassan. Om man sedan blir arbetslös får man pengar under tiden man söker nytt arbete.

Den som är arbetslös och inte längre får ersättning från a-kassan har ändå möjlighet att klara sig ekonomiskt. Hos kommunens socialtjänst kan man ansöka om att få hjälp med att betala de allra nödvändigaste räkningarna.

Barn och arbeteFår du som är 10-12 år arbeta och tjäna egna pengar? Ja, men det finns regler för att skydda barn och ungdomar från att utnyttjas av arbetsgivare. Ingen vill ha tillbaka den tid när barn hindrades från att gå i skolan eftersom de var tvungna att arbeta. Att det fortfarande är så för många barn i världen idag kan du läsa om i kapitlet Mänskliga rättigheter.

Alla under 18 år kallas minderåriga i arbetsmiljölagen. I lagen står att minderåriga inte får arbeta med sådant som medför risker för överansträngning eller olycksfall.

Minderåriga som ännu inte fyllt 13 år kallas yngre barn i lagen. De kan få utföra lättare arbeten, exempelvis att sälja jul-tidningar, klippa gräsmattan, kratta löv, plocka bär eller lätt utfodringsarbete. Barnen måste alltid ha föräldrarnas godkännande för att få arbeta.

Reglerna för hur barn ska arbeta måste också vara mycket tydliga och arbetsgivaren måste kanske stå bredvid i början och se till att barnet inte utsätter sig för risker.

Minderåriga mellan 13 och 16 år kallas äldre barn. Lagen bestämmer att arbets-givaren kan anlita äldre barn för ”arbete som inte kräver stort ansvarstagande eller är fysiskt eller psykiskt tungt.” Vad kan det vara? Att sitta barnvakt för sin sexåriga kusin är oftast enkelt. Ändå har barnvakten ett stort ansvar. Om det skulle hända något krävs att någon vuxen kan nås per telefon så att barnvakten kan få hjälp.

Att fysiskt tunga jobb är förbjudna också för äldre barn är lätt att förstå. Men också psykiskt tunga jobb är förbjudna. Det kan till exempel gälla kassajobb i livs-medelsbutiken för där säljs ju snus, tobak och alkohol. För att köpa dessa varor måste man ha uppnått en viss ålder. Det är inte lätt för en 14-åring att vägra sälja folköl till en 17-årig kund i ICA-butiken.

ARBETE

Enligt arbetsmiljölagen är det ok även för yngre barn att tjäna pengar, t.ex. genom att ta hand om grannens kaniner när grannarna är borta. Däremot är det tveksamt om grannen hade haft giftormar.

REPETERA OCH DISKUTERA26

Repetera och diskutera

1. Nämn några varor och några tjänster som du och din familj köpt den senaste veckan.

2. Vad beror det på att allt färre svenskar arbetar med att tillverka varor?

3. Vilka tre lagar bestämmer hur det ska gå till på arbetsplatsen?

4. Vad bestäms i ett kollektivavtal?

5. Vad är fördelar och vad är nackdelar med att regeringen och riksdagen bestämmer vad du och dina kompisar får arbeta med? Skulle det inte vara bättre om du fick bestämma själv vad du vill göra?

6. Vad är det för skillnad mellan fysiskt tunga jobb och psykiskt tunga jobb?

7. Inget politiskt parti vill ha arbetslöshet men ändå finns det många som går arbetslösa. Hur kan det komma sig?

8. Arbeta i grupp. Gör en lista på vad var och en har arbetat med. Finns det någon arbetsuppgift som inte verkar stämma med reglerna för yngre barn och äldre barn?

9. Arbeta i grupp. Alla skriver ned på ett papper det yrke som var och en helst av allt skulle vilja ha när skolan och studierna är avklarade. Alla får sedan motivera varför han eller hon valt just det yrket.

ORDKUNSKAP

Skriv egna meningar till varje ord.

varor tjänster strejk

elevråd fackförbund a-kassa

Mina sakerTitta på några av dina leksaker eller saker du brukar använda som du har hemma. Från vilket land eller vilka länder kommer sakerna? Har du någon svensktillverkad leksak eller sak? I så fall, vilken eller vilka? Gör en enkel tabell över de fem länder som har tillverkat flest saker.

Sammanfattning

27SAMMANFATTNING

För 100 år sedan arbetade de flesta svenskar med att framställa varor från jordbruket eller från industrin. Produktionen av varor har minskat. Det beror på att maskiner tagit över tillverkningen och på grund av lägre kostnader i andra länder. I stället har produktionen av tjänster ökat. En tjänst måste produceras och konsumeras samtidigt, till exempel när du går och klipper dig eller går på restaurang.

I slutet av 1800-talet började arbetarna bilda fackföreningar. Fackföreningarna vid vissa fabriker började samarbeta i fackförbund. Alla fackförbund bildade 1902 Lands-organisationen, LO. Även arbetsgivarna samarbetade med varandra och bildade Svenska Arbetsgivareföreningen. Fram till 1906 kunde arbetsgivarna avskeda arbetare som tillhörde facket.

Ofta förhandlar facket och arbetsgivarna, men ibland blir det konflikt när de inte kan enas. Arbetarna tar då till strejk och arbets-givarna lockout. De allra flesta anställda i Sverige är medlem i facket, men det är frivilligt att vara med.

Några lagar bestämmer vad de anställda och arbetsgivarna får göra och inte får göra på arbetsplatsen. Arbetsmiljölagen bestämmer att arbetsplatsen ska vara så säker som möjligt. Diskrimineringslagen förbjuder all diskriminering. Lagen om anställningsskydd (LAS) bestämmer vilka som måste sluta när ett företag tvingas säga upp personal. Förutom dessa lagar bestäms mycket i kollektivavtal som förhandlas fram mellan de anställdas och arbetsgivarnas föreningar.

Arbetsförmedlingen hjälper dem som är arbetslösa att få nytt jobb. De flesta är med i a-kassan (arbetslöshetskassan). Arbetslöshet kan bero på att företag konkurreras ut av andra företag eller att efterfrågan på ett företags produkter minskar.

Arbetsmiljölagen kallar barn under 13 år för yngre barn. De får utföra lättare arbeten. Äldre barn, 13-16 år, får inte ha mycket ansvarsfullt eller fysiskt eller psykiskt tungt arbete.

• I äldre tider arbetade de flesta med jordbruk, skogsbruk och fiske.

• För hundra år sedan arbetade allt fler med att tillverka industrivaror.

• Idag arbetar de flesta med att producera tjänster.

• En fackförening (facket) består av dem som frivilligt vill samarbeta för att de anställda ska få högre lön och få det bättre på jobbet.

• A-kassan (arbetslöshetskassan) är en försäkring som ger pengar till dem som är arbetslösa.

• Arbetsmiljölagen bestämmer att det mest är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön.

• Diskrimineringslagen och Lagen om anställningsskydd (LAS) är två andra viktiga lagar på arbets-marknaden.

42

Varför finns det en massa regler? Är det för att de vuxna ska kunna gnälla när barnen bryter mot reglerna? Även om det kanske känns så för dig och dina kompisar ibland, är det inte så. Regler behövs, men också regler för vad som händer om någon bryter mot reglerna. Hur skulle en fotbollsmatch se ut utan domare och utan några som helst regler?

REGLER OCH LAGAR

Regler och lagar

LÄS OM . . .

• varför det finns regler och lagar• allemansrätten• olika lagar• domstolar• olika brott och straff

V I K T I G A O R D O C H B E G R E P P

regel · lag · allemansrätten · brott straff · straffmyndig

Att köra i rondell är inte helt lätt. Det krävs tydliga regler om det inte ska bli kaos.

43REGLER OCH LAGAR

Vilka regler ska det då finnas? Vad som är rätt och fel har människor funderat över i alla tider. Men det finns gemensamma regler som människorna i alla tider och med olika religioner har för-sökt följa. Den gyllene regeln skrevs ned av Konfucius som levde i Kina för 2500 år sedan. Den kan sammanfattas så här: ”Gör mot andra som du själv vill bli behandlad”. Judendomen, kristendomen, islam och andra religiösa läror har uttryckt sig på ungefär samma sätt som Konfucius.

Det här kapitlet handlar om regler, både skrivna och oskrivna. Men kapitlet handlar också om lagar och hur de påverkar vårt samhälle. Särskilt beskriver kapitlet vad som kan hända de brottslingar som bryter mot lagen, såväl barn som ungdomar och vuxna.

Skrivna och oskrivna reglerVilka regler finns hemma hos dig? Tar ni av er skorna innanför dörren? Är det ok att äta middag framför tv:n? När ska du vara inne på vardagskvällarna? Hur lång tid per dag får du sitta vid datorn? Ska du bädda din säng varje dag? Eller bara när det är skolfri dag?

Ni kanske har era regler uppsatta på kyl-skåpsdörren hemma? Eller har ni kanske diskuterat reglerna hemma vid köksbordet och sedan försöker göra det som är bestämt? Sådana regler kallas oskrivna regler. Man spottar inte på golvet, man rapar inte eller hostar utan att hålla för munnen när man är bland folk, man säger ”tack” när man får hjälp av någon annan, man säger ”hej då” till kompisens mamma eller pappa när man går hem.

Den som bryter mot en regel kan inte dömas av en domstol. Men man kanske ändå ska tänka till innan man bryter mot en regel. När pojkar och män går in i en kyrka förvän-tas de ta av sig mössan. Varför irritera och kanske till och med göra människor ledsna genom att ha mössan på sig om man går in i en kyrka, eller genom att strunta i att ta av sig skorna innan man går in i en moské?

DISKUTERA

Vilka regler har ni i skolan? Vilka oskrivna regler har ni skolan?

Regler ändras. En gång i tiden var det ok att spotta på golvet. Men så tyckte allt fler att det var smutsigt och då kom spottkoppen. Förmodligen finns det ingen spottkopp hemma hos dig. Varför inte det?

44

Det goda och dåliga samvetetVet du hur det känns när man får dåligt samvete? Du kanske har sagt något dumt till en kompis i klassen och ångrar dig sedan. Men du vågar inte gå fram och säga; ”Förlåt, jag menade inte det jag sade. Det var dumt av mig.” När du kommer hem från skolan känner du som om det gnager inom dig, du känner dig illa till mods. Det är det dåliga samvetet som gör sig påmint. Ska jag ringa eller skicka ett sms och säga att jag inte menade det jag sade?" ”Varför var jag med och retade Lina för att hon har fräknar? Jag tycker ju hon är fin med sina fräknar.”

”Ett gott samvete är bästa huvudkudden” heter ett gammalt ordspråk. Det är en bra regel att försöka göra sig av med tankarna, att lätta sitt samvete, innan man lägger sig. Så om du hade varit med och retat Lina skulle ett telefonsamtal göra både dig och Lina glad!

LagarI kapitlet Politik kan du läsa att det är riks-dagen som beslutar om alla lagar. Lagarna finns i lagboken som med åren blivit en tjock bok, över 4 000 sidor! Varje år ändras många lagar och nya lagar kommer. De som känner till alla lagar kallas jurister och de har läst juridik vid universitet. Oftast är det tidningar, tv och radio som berättar om när nya lagar införs. Tur är det, för en lag måste man följa. Den som inte gör det, riskerar att få ett straff på något sätt.

När Sverige fick en ny skollag 2011 be-stämdes det till exempel att skolmaten inte bara skulle vara gratis, utan från och med nu också vara näringsriktig. Den här lag-ändringen gjorde att alla som hade ansvar för skolmåltiderna fick fundera över om de skulle behöva ändra på något. Förutom skollagen så får du läsa om flera andra lagar här i boken. I kapitlet Arbete och pengar nämns bland annat arbetsmiljö-lagen. Den arbetsgivare som säger till en 16-årig sommararbetare att klättra upp i en hög skorsten bryter mot arbetsmiljölagen.

I kapitlet Medier och opinion kan du läsa om tryckfrihetsförordningen som förbjuder censur. Statsministern får inte skicka iväg en medarbetare till Sveriges Radio för att medarbetaren i förväg ska kolla vad som ska läsas upp i nyheterna så att det inte sägs något dumt om regeringen. I kapitlet kan du läsa om diskrimineringslagen.

REGLER OCH LAGAR

45REGLER OCH LAGAR

Sveriges äldsta lag Under den tidiga medeltiden, före 1300-talet, hade de olika landskapen sina egna lagar. Från början var de inte nedskrivna utan lagmannen kunde alla lagar utantill. Oftast var det en av lag-mannens söner som tog över arbetet som lagman. Först på 1200- talet började landskapslagarna skrivas ned. Äldst är Äldre västgötalagen som gällde i Västergötland. Ungefär år 1250 skrevs Äldre västgötalagen ned och den finns idag på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Den är den äldsta boken som är skriven på svenska. Lagboken var indelad i balkar, ett ord som fortfarande används om de olika kapitlen i lagboken.

Ungefär hundra år senare, vid mitten av 1300-talet, fick Sverige lagar som gällde i alla landskap. Magnus Erikssons landslag gällde för alla som bodde på landet och Magnus Erikssons stadslag gällde i städerna. En gemensam lagbok för hela Sverige, både för landsbygden och för städerna, kom först år 1734.

DISKUTERA

Varför är det bra att alla i Sverige följer samma lagar?

Varför är det viktigt att man inte får censurera nyheterna?

"Svear egho konong at taka okså vraka" "Svear äger kung att ta eller vräka". Så står det i den första raden i Rättslösabalken ur Äldre Västgötalagen.Det var folket i Svealand som hade rätt att välja kung eller avsätta kungen (”ta eller vräka”). Kungen valdes vid en ceremoni vid Mora äng en mil sydöst om Uppsala i nuvarande Knivsta kommun. Sedan kungen valts skulle han rida eriksgata runt alla landskap.

46 REGLER OCH LAGAR

Brott och straffI kapitlet Politik kan du läsa om fyra punkter för att land ska vara en demokrati:

Vad som är brottsligt och inte brottsligt har förändrats under århundradena. Idag vet ju alla att det är olagligt att skjuta varg, björn och andra rovdjur hur som helst. Men enligt 1734 års lag var det olagligt att inte jaga. Föräldrar och lärare hade förr rätt att slå barn (”aga barn”), vilket är brottsligt idag i Sverige och i många andra länder. Ändå långt in på 1900-talet kände man inte till ordet miljöbrott – det var bara att låta farliga gifter försvinna i luften eller i vattnet.

Om bara skorstenarna gjordes tillräckligt höga blåste ju alla föroreningar bort. Med avloppsledningar som räckte långt ut i havet, försvann ju alla gifter. Idag vet vi att man måste vara rädd om vår jord, och då behövs det lagar som säger hur man ska straffa dem som bryter mot lagen.

• Allmän och lika rösträtt Alla människor i landet över en viss ålder får rösta, och alla har en röst.

• Yttrandefrihet Alla har rätt att demonstrera för och sprida opinion för det man tycker är rätt och

riktigt.

• Majoritetsprincipen Lika litet som ni i klassen har svårt att alltid tycka på samma sätt, har politikerna ofta

svårt att komma överens. Då ska majoriteten besluta, de som har flest röster. Inte minoriteten, de som har mindre antal röster.

• Hänsyn till minoriteterna Det finns många slags minoriteter: handikappade, muslimer, homosexuella,

katoliker och så vidare. I en demokrati får inte majoriteten förtrycka minoriteterna.

• En femte punkt är att ett demokratiskt land också ska vara ett rättssamhälle. Det innebär att det ska vara tydligt vad som är ett brott och vad som inte är ett brott. Det ska vara lika tydligt vilket straff det kan bli om man begår ett brott. Den del av lagboken som handlar om brott och straff kallas brottsbalken. I lagboken används inte ordet straff utan ordet påföljd, men alla som inte är jurister säger nog straff.

47REGLER OCH LAGAR

Så här ska domstolen döma För två tusen år sedan, i Rom under antiken, kom regler hur samhället skulle göra med människor som misstänktes ha begått brott. De fördes till en domstol där domaren skulle döma om den åtalade var skyldig eller oskyldig.

En viktig regel hette: ”Även den andra parten ska höras”. Det betydde att även den värsta buse hade rätt till att försvara sig. Domstolen skulle lyssna på alla parter, både den åtalade och den som var drabbad av brottet och åklagaren som försökte bevisa att den åtalade var skyldig. Den åtalade skulle anses vara oskyldig ända tills domaren hade förklarat den åtalade skyldig. En annan regel löd: ”Inget brott utan lag, inget straff utan lag”. Alla brott och alla straff skulle vara inskrivna i lagboken så att domaren inte skulle få döma hur som helst.

De här reglerna från antikens Rom fungerar än idag i Sverige och i andra demokratiska länder. Ytterligare en regel hette ”Hellre fria än fälla”. Domstolen ska

döma, fälla, en person bara om domstolen vet att inte någon annan kunde ha begått brottet. Om domstolen inte vet det, ska den åtalade frias. Domstolen får inte bara gissa eller tro, utan måste vara säker på att en fällande dom är rätt. Det här betyder att det finns skyldiga som blir frikända där-för att det inte finns tillräckligt med bevis. Däremot ska ingen oskyldig person dömas.

I tabellen på nästa sida ser du att straffet inte är exakt lika för alla som begår samma brott. Domstolen tar hänsyn till om det finns något förmildrande som kan göra att domstolen dömer ett lindrigt straff. Eller finns det något försvårande som gör att domstolen dömer ett hårdare straff?

Straffet för snatteri till exempel varierar från böter till högst 6 månaders fängelse. Domstolen dömer inte den som snattat första och andra gången till fängelse, men den som snattat många gånger kan få fängelse. Dessutom tar domstolen hänsyn till brottslingens ålder. Det är sällan som personer under 21 år döms till fängelse.

DISKUTERA

Varför var det brottsligt att inte skjuta rovdjur förr i tiden?

Nämn ett brott som man kan dömas för idag men som inte fanns förr.

Så här kan det se ut vid en rättegång. Vid det långa bordet sitter juristdomaren, notarien (som skriver protokoll) och de tre nämndemännen. Till höger på bilden sitter den åtalade och hans försvarsadvokat. Till vänster på bilden sitter åklagaren och brottsoffret (den målsägande). Vid det lilla bordet sitter ett vittne.

48 REGLER OCH LAGAR

Brottet

stöld att stjäla något från någon annan böter eller fängelse i högst två år

snatteri att stjäla något i butik som är värt mindre än cirka 1000 kronor

böter eller fängelse i högst sex månader (Den som stjäl ur en handväska i en affär döms troligen för stöld, även om det stulna är långt under 1000 kronor.)

skadegörelse att medvetet förstöra något som man själv inte äger

böter eller fängelse i högst ett år

åverkan lindrig skadegörelse kallas åverkan böter

misshandel att skada en annan person fängelse i högst två år; vid lindrig misshandel böter eller fängelse i högst sex månader

olaga hot när någon hotar en annan person så att den hotade blir allvarligt rädd

böter eller fängelse i högst ett år

utpressning att hota någon för att få pengar fängelse i högst två år; om brottet är lindrigt böter

mened när ett vittne ljuger under rättegången

fängelse i högst fyra år, eller om brottet är lindrigt, till böter eller fängelse i högst sex månader

rån att stjäla genom att använda våld eller hota om våld

fängelse mellan ett och sex år; är rånet av ”mindre allvarlig art” döms inte för rån utan för annat brott, till exempel stöld

förolämpning att kalla någon för ett skällsord, till exempel ”hora”

böter

förtal att sprida rykten om att någon till exempel är brottslig

böter; vid grovt förtal böter eller fängelse i högst två år

grooming att kontakta och stämma träff med barn i sexuellt syfte via en chattsajt

böter eller fängelse i högst ett år

49

Brott på internet Idag har många människor tillgång till internet på något sätt. Internet ger oss möjlighet att leta efter fakta, söka informa-tion, hålla kontakt med människor med mera. Det innebär också att vi har ansvar för vad vi skriver och vilka bilder vi laddar upp.

Som du ser i tabellen över olika brott får man inte sprida rykten eller förolämpa någon annan. Detta gäller både när vi pratar och när vi skriver till exempel på internet. Man får inte heller sprida bilder och foton på andra utan att de sagt ja. Tänk så här: vilka bilder på mig själv skulle jag inte vilja sprida på internet?

Man får inte heller säga att man är någon annan för att lura folk. Var uppmärksam när du chattar på internet och tänk dig för!

REGLER OCH LAGAR

GripaPolisen får gripa en person men måste omedelbart ringa en åklagare som bestämmer om personen ska anhållas eller inte.

AnhållaÅklagaren har rätt att anhålla någon i maximalt tre dygn så att inte den misstänkte flyr, förstör bevis eller begår nya brott.

HäktaDomstolen kan häkta en misstänkt person medan polis och åklagare fort-sätter att utreda brottet. Den normala häktningstiden är 14 dygn, men det händer att åklagaren begär att den häktade ska omhäktas.

DISKUTERA

Finns där något brott i tabellen som du inte kände till?

Tycker du att straffen för brotten är bra? Motivera/förklara ditt svar.

Vad ska du göra om någon lägger upp elaka bilder på internet?

Vad tror du nätmobbning innebär?

Den som blir dömd till fängelse i högst tre månader kan slippa fängelse mot att man måste bära fotboja. Fotbojan gör att han eller hon är elektroniskt över-vakad dygnet runt. Då får den dömde inte lämna bostaden utom på särskilda tider, till exempel för skola eller arbete. Den som bryter mot reglerna hamnar i fängelse.

50

AllemansrättenSverige är fantastiskt! Det tycker de allra flesta. Vi har ju alla rätt att gå och cykla i skog och mark och plocka blommor, bär och svamp. Det kallas allemansrätten och den finns inskriven i våra grundlagar: ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemans-rätten.”

I de flesta länder finns ingen allemans-rätt. Man har inte rätt att vara i skog eller annan mark som ägs av någon annan. I USA till exempel kan markägaren förbjuda att folk badar i en insjö även om den ligger många kilometer från närmaste hus.

Inte störa och inte förstöraVi måste vårda och vara rädda om naturen! Inte störa och inte förstöra är huvud-regeln i allemansrätten.

51

Du får• gå på annans mark som inte är tomt-

mark. Tomtmark är området närmast ett hus där folk bor.

• tälta någon natt på annans mark, men naturligtvis inte nära ett bostadshus.

• gå över beteshagar om du stänger alla grindar du går igenom. Men du går på egen risk – det kan ju finnas djur som kommer rusande och gärna vill leka …

• gå, cykla och åka skidor på alla vägar, även om de har en skylt Privat väg eller Enskild väg.

• bada och åka båt.

• bada från en brygga eller på en strand som inte ligger på en tomt, även om det finns en skylt Privat badplats.

• plocka vilda bär, svamp, mindre grenar på marken och växter som inte är frid-lysta.

• fiska och meta från land med metspö eller kastspö (handredskap) längs kusten och i Sveriges fem största sjöar ( Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön).

Du får inte• gå över en nysådd åker eller över en

tomt där folk bor.

• fiska utan fiskekort i alla småsjöar.

• vara oförsiktig med elden och göra upp eld när det är eldningsförbud

• tälta på en tomt där folk bor.

• skräpa ner i naturen.

Om du använder ditt sunda förnuft och är vänlig och glad kommer du långt, även om du skulle möta en markägare som försöker begränsa allemansrätten. Ett problem med allemansrätten är att det som är tillåtet för en eller två personer inte automatiskt är tillåtet för en hel grupp personer, till exempel en förening eller en skolklass. Om hela klassen ska ut och tälta en eller två nätter är det bäst att först fråga markägaren. Var beredd på att markägaren ställer frågor om hur ni planerat för att inte skräpa ned i naturen.

REGLER OCH LAGAR

D ISKUTERA

Vilka konsekvenser skulle det få om allemans-rätten inte fanns?

REPETERA OCH DISKUTERA52

Repetera och diskutera

1. Varför finns det regler, tror du?

2. Varför finns det lagar?

3. Vad är skillnaden mellan en regel och en lag?

4. Vad betyder ”hellre fria än fälla”?

5. Varför tror du barn och ungdomar begår brott?

6. Vilken uppgift har åklagaren?

7. Vilken uppgift har försvarsadvokaten?

8. Vilken uppgift har domstolen?

9. Vad innebär allemansrätten?

10. Vad gör du om en kompis hamnar i ett gäng som stjäl mobiler, målar graffiti, rycker väskor av folk? Låtsas du som om du inte vet något? Eller försöker du prata med din kompis?

11. Vi tänker oss två tjuvar som båda har stulit för cirka 50 000 kronor. Den ena tjuven har aldrig tidigare begått något brott. Den andra tjuven har däremot begått en massa stölder under åren. Hur tror du att domstolens ledamöter resonerar när de ska bestämma straffet för de två tjuvarna?

ORDKUNSKAP

Sätt in följande ord i meningar.

regel lag domstol

allemansrätten böter nätmobbning

En trygg skolaDiskutera följande frågor i grupp.

Hur ska en bra skola vara?

Vad är det som gör att man känner att man trivs och är trygg?

Vad är det som gör att man kan känna sig otrygg?

Hur ska man undvika att någon känner sig mobbad?

Sammanfattning

53SAMMANFATTNING

Det finns en rad regler i samhället: hemma, i skolan, inom föreningen, på arbetsplatsen, på fiket. De allra flesta regler är inte skrivna utan är oskrivna. De finns för att underlätta för oss människor att leva tillsammans. Om man bryter mot dessa regler finns inte alltid formella ”straff”, men ofta gör man det svårt för sig själv och ens medmänniskor.

Vissa regler kallas lagar och de har riksdagen beslutat om. Den som bryter mot en lag riskerar ett straff eller påföljd som det står i lagboken.

Allemansrätten är inskriven i grundlagen och innebär bland annat att man har rätt att gå mark trots att man inte äger marken, vilket är förbjudet i många länder.

I Sverige måste domstolarna döma enligt lagboken, inte som domarna tycker. Rätts-samhället är en viktig del av den svenska demokratin, i motsats till i diktaturer där domstolarna dömer på order från det styrande partiet.

Barn/minderåriga är inte straffmyndiga förrän de fyller 15 år. Därefter ökar barnens ansvar för vad de gör. Samtidigt minskar vårdnadshavarnas/föräldrarnas ansvar. Trots att myndighetsåldern är 18 år är det sällan som personer under 21 år döms till fängelse.

• Man kan inte dömas i domstol om man bryter mot en regel.

• Bryter man mot en lag kan man dömas i domstol. Lagarna samlas i olika balkar, kapitel, i lagboken.

• Riksdagen beslutar om vilka lagar som ska gälla.

• Allemansrätten innebär bland annat att man har rätt att gå mark trots att man inte äger marken.

• Man är straffmyndig när man fyllt 15 år.

Gleerups Utbildning ABBox 367, 201 23 MalmöKundservice tfn 040-20 98 10Kundservice fax 040-12 71 05e-post info@gleerups.sewww.gleerups.se

Utkik Samhällskunskap 4-6© 2015 Hans Almgren och Gleerups Utbildning ABGleerups grundat 1826

Projektledare Maud EjenstamRedaktör Catarina HanssonBildredaktör Ingrid WestmanFormgivning Louise Nordborg, Louise Grafisk Form

Första upplagan, första tryckningenISBN 978-91-40-68870-5

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisatio-ner och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersätt-ning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress WikingTryck AB, Malmö 2015Tryck WikingTryck AB, Malmö 2015

Bildförteckning

Omslag Melker Dahlstrand

18 Jorma Valkonen/IBL Bildbyrå

19 Dan Samuelsson/Bohusläns museum

20 Julien Chatelin/Rapho/IBL Bildbyrå

21 Pär Lundqvist/Trafikverkets museer

22 Gaetan Bally/TT

23 Predrag Vuckovic/iStockphoto

25 LindaYolanda/iStockphoto

42 Jeppe Gustafsson/TT

43 Lotta Yngve

45 Kungliga biblioteket

47 Lönegård & Co

49 Erich Stering/TT

50v George Peters/iStockphoto

50h iStockphoto

51 SimplyCreativePhotography/iStockphoto

Illustrationer Anders Lagerdahl

Vill du bli företagare när du blir stor? Utkik Samhällskunskap är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna tänka till, få fler perspektiv och en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i samhällskunskapsundervisningen!

Utkik – NO och SO på helt nytt sättUtkik är en helt ny läromedelsserie i NO och SO för årskurs 4-6, som är framtagen utifrån Lgr 11. Välj mellan att arbeta med Utkik tryckt bok tillsammans med ett digitalt lärarstöd eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok.

Beställ den riktiga bokenVid beställning av boken angeISBN 978-91-40-68870-5

400911 Denna bok får ej säljas

Det finns mer att upptäckaDet här smakprovet består av en utvald del av den kompletta boken, för att du som lärare ska kunna utvärdera innehållet innan köp. Till de flesta av våra tryckta böcker finns det en kompletterande webbtjänst. En stor del av vårt sortiment finns också som interaktiva böcker. Alla våra digitala lärverktyg kan du prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se.