# :FYRA ÅR:2012H A N D E L S H Ö G S KO L A N S I G ÖT E B O RG S T U D E N T K Å R

CAMILLA LÄCKBERG

VI ROTAR I HANDELSGARDEROBENKLIMATSMART I THAILAND

JULSPEC IAL

MÖT JARNO VANHATAPIO

Hos oss gör du skillnad, varje dag.Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events och lediga jobb. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

–Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jenny WallinRedovisningsassistent

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/student

Vad sägs om kostnadsfri student-

litteratur? På vår hemsida kan du

ladda ner hundratals läroböcker!

grantthornton.se/studentlitteratur

3

INNEHÅLL

4 R E D A K T I O N E N Ö N S K A R

6 L E D A R E

7 H H G S I N F O R M E R A R

8 R E K T O R N H A R O R D E T

9 F R I D A N I L S S O N

10 J O H A N N A A G E B O R G

11 K R Ö N I K A

12 V A D H Ä N D E S E N ?

14 E K O N M Ö T E R C . L Ä C K B E R G

16 K O N J U N K T U R K O L L E N

17 E K O N S I A R 2 013

18 Å R E T S J U R I S T

2 0 N E L LY . C O M

2 2 F R Å G A J U R I S T E N

24 G A D D E N V I M M E L

2 6 V M - S E G L I N G M E D H S S

3

20. 40.

2 8 H A N D E L S G A R D E R O B E N

3 4 U T B Y T E S S T U D E N T E R N A

3 6 J U L S P E C I A L

4 0 R E : E A R T H F E S T I V A L

4 2 H O R O S K O P

4 4 U S A - V A L E T

4 5 E K O N G R Ä V E R

28.

26.

} }

4

REDAKTION}

REDAKTIONEN ÖNSKAR GOD JUL

Sandra föddes i slutet av september av en svimfärdig läkare och läser nu 20 år senare företagsekonomi. Hon gömmer sig bakom sin datorskärm på programföreningshyllan och lyssnar på allt som går att bugga till . Trots förkärlek till vintersport ska hon gifta sig på Hawaii och historier från akuten och Lilla Melodifestivalen vittnar om att det inte är något fel på envisheten.

Carl föddes sommaren i city 1990 och läser redovisning på Graduate School. Hans otaliga turer till gymmet och bassängen ackompanjeras av allt från dödsschlager till Lady Gaga. När han inte tränar eller äter sig mätt på populärkultur så jobbar han på sin redan utmärkta TP-talang och undrar hur Per Morberg har det.

Fanny föddes en vecka för sent i Uppsala och följde det franska spåret in på Handels. När hon inte spexar så bråkar hon med sin sambo/syster om volymen på stereon. Hon är en nyhemkommen anglofil och vass skidåkare med planer på att bli surfarproffs. Under tiden letar hon ständigt efter hennes gömda talanger.

Carl föddes i ett badkar i allra mörkaste Småland men har nu bytt småländskan mot spanska och emigrerat till handels. Han har genom sin kaotiska hardcore fått något av en idol-status i Mellansverige där fansen den hårda vägen lärt sig om hans hat för varm choklad, cider och Marabou.

Jakob föddes i Stockholm men har under många år varit bosatt i London men landade trots allt på germansk inriktning här i Göteborg. Han skulle vilja vara kommunist men har svårt att ta steget fullt ut och landar oftast i den berömda politiska mitten. Eftersom han spelar fem instrument så kan han spela med alla sina hjältar (Tjajkovskij , Kent och Kraftwerk).

Robert föddes på en regnig dag i hästens år och har nu blivit språkare (franska). Han lyssnar på allt med baktakt och ses ofta på karaoke-barer. Innan handels har han varit på de flesta av GU:s andra fakulteter och har även hunnit med att spela rugby i tio år, jobba som murare och lära sig allt om South Park.

Johan föddes 1988 i en annan stad och flyttade precis hit för att plugga lite analys. När han inte tar kort på världen driver han eget företag men låter det aldrig ta tid från att mysa med hans sambo sedan fem år. Enda sedan början av 2000-talet har han längtat till Göteborg och nu är han äntligen här.

Erik föddes som vinnare efter att ha kommit före sin tvillingbror ut i världen. Efter att inte fått nog av österrikiska alper så blev ekonomi och tyska ett självklart studieval. Han har inte bestämt vad han ska bli när han blir stor men jobbet som annonsansvarig för Ekon kan inte annat än hjälpa honom på traven.

Victor är en mat- och Kafka-älskande analytiker och med egna ord ”den diametrala motsatsen till en morgonmänniska". Han syns ofta på andralång och för någon med vettiga saker att säga har han alltid ett ledigt öra. År av träning har gjort honom dödligt pricksäker med M&M-godisar.

IF YOU DON'T TRY, YOU'LL LOSE.

FOKUSERA PÅ DIN UPPGIFT OCH GÖR DITT BÄSTA SÅ KOM-MER DET ALLTID ATT GÅ BRA.

ALLA SPELAR TRUMMOR I ETT REGGAE-BAND.

YOLO!

MIKE JUST SMILED AND SAID "YEAH MAN, HANG TEN!"

I BECAME INSANE, WITH LONG INTERVALS OF HORRIBLE SANITY.

WERE IT NOT FOR ELECTRIC-ITY, WE WOULD HAVE TO WATCH TELEVISION IN THE DARK.

“

“ “

“ “

“

“

BA-DA-BA-PA-PA, I'M LOVIN' IT.

“

NEVER BEAFRAID TO LAUGH AT YOUR-SELF. AFTER ALL, YOU COULD BE MISSING OUT ON THE JOKE OF THE CENTURY.

“

c h e f r e d a k t ö r, a n s v a r i g u t g i v a r e v i c e c h e f r e d a k t ö r f o t o g r a f

s k r i b e n t s k r i b e n t a n n o n s a n s v a r i g

l a yo u t a n s v a r i g s k r i b e n t s k r i b e n t

5

REDAKTION}

Cecilia håller undan vardagstristessen genom att åka till ställen som världen glömt bort, självrannsakande texter och påbörjade kärlekshistorier à la Goethe. Hon är i smyg en avant-garde litterär teoretiker och är förtjust i mänskliga kollisioner eftersom inspiration föds ur konflikter.

Arvid föddes enligt honom själv för att jävlas med sin mamma och är Ekons egen börsreporter. För tillfället skriver han även resttentor på ett minst lika kreativt och jovialt manér. Han tycker om empatiska människor, han är empatisk så enligt satslogiken regler tycker han om sig själv.

Viktor föddes en vårnatt i Göteborg och läser nu 21 vårar senare fristående på Handels. När han inte marscherar genom handels korridorer så njuter han av stadens hela kulturutbud med Gorillaz i lurarna. Han har en förkärlek till musikaler och Galenskaparna vilket inte bör skyllas på hans norska sida.

Victor föddes på samma dag och plats som hans vän och kollega Erik med två timmars marginal till sin favör. Nu när drömmarna om en rodd/kock-karriär lagts på hyllan så är målet att bli Hasse Aros nya sidekick på Efterlyst. Han vet även osunt mycket om kändisar vilket är beundransvärt med tanke på hur mycket tid han lägger på lagtexter, doktriner osv.

Josefin landade på planeten jorden februari '91 och läser förutom analytisk inriktning även Fashion Logistics i fuktskadade Borås. Hon delar godis- och musiksmak med sin pappa och är en frenetisk bloggare. Livet kunde blivit väldigt annorlunda för Josefin om hon kommit med i Småstjärnorna som liten men fick istället lära sig att livet inte alltid är rättvist.

Madeleine kommer från underbara Kiruna med allt medfött myggmedel detta medför. Hon lyssnade på magkänslan och lämnade det enkla livet för att bli smilare. Fysiska utmaningar lockar henne och crossfit-pass växlas med Stockholm maraton. Hon delar gärna med sig av reseminnen från knivar i Mumbai till kändisträffar i Mexiko.

NOTHING IS IMPOSSIBLE, THE WORD ITSELF SAYS "I'M POSSIBLE".

HAKUNA MATATA!

FLOW FINNS I DEN PERFEKTA MÄNGDEN RÖDVIN.

EN BONDE MELLAN TVÅ ADVOKATER ÄR SOM EN FISK MELLAN TVÅ KATTER.

JAG HAR ALDRIG VARIT PÅ ULLARED FASTÄN ATT MIN MAMMA HETER ULLA.

“

“

“

“

“

}Hej!Det är vi som är Ekon-redaktionen. Några av oss är Ekonveteraner sedan länge men vi har massor med nya medarbetare också. Här får du reda på mer om oss alla!}

Gil lar du att ut forma hemsidor och dessutom v i l l få chansen att s l ipa d ina kunskaper yt ter l igare? EKON söker just nu en webredaktör som kan bidra med att utveckla vår hemsida! Int resserad? Tveka då inte at t sk icka in d in ansökan t i l l info@ekonmagasin.se där du även kan stä l la a l la möj l iga f rågor t i l l oss.

U T L A N D S S K R I B E N T E R

Elias Eriksson

Ellen Svanberg

Charlotte Lindberg

Ulrika föddes som ett måndagsexemplar och är övertygad om Bonos diplomatiska förmågor. Hon syns ofta på flashback och är en demoniskt bra tetris-spelarinna. Risiga insändare, yoghurt och pizzasallad är bara några av många guilty-pleasures för Ekons egna Jill Johnson.

GOOD FROM FAR, FAR FROM GOOD.

“

m o d e s k r i b e n t

s k r i b e n t

s k r i b e n t , i l l u s t r a t ö r

s k r i b e n t f r å g a j u r i s t e n s k r i b e n t

m o d e s k r i b e n t

GREAT CONVER-SATIONS ARE LIKE BEAUTIFUL SQUARES IN FOREIGN CITIES ONE FINDS AT NIGHT AND THEN DON'T KNOW HOW TO GET BACK TO IN DAYTIME

“

6

LEDARE}

{ }. .ni kommer att kunna grotta ner er lika mycket i de spännande artiklar och reportage som vi i detta nummer bjuder på..

Snart är även ännu en jul här och vi i redaktionen hoppas att vi kan bidra med en intressant läsning som en avkoppling mitt i sista tentaplugget, samt höja den julstämning Ni förhoppningsvis börjar komma in i. Ni kanske nu förväntar Er ett innehåll fullspäckat med tomtar, stjärnor och det där andra som är typiskt för julen. Så är inte fallet, men ni lär inte bli besvikna för det. Ni kommer att kunna grotta ner er lika mycket i de spännande artiklar och reportage som vi i detta nummer bjuder på, på samma sätt som tips på juliga recept och låtar som ni kan avnjuta Er ledighet med att lyssna på.

Som vi tidigare marknadsfört är det ju Er studenter vi vill ha som fokus i tidningen, och vi har därför försökt fylla våra sidor så mycket vi kan med just Er. Ni kan bland annat få följa

med hem till tre stilrena ekonomer vars garderober är något vi gärna rotar i. Dessutom har vi kollat upp hur några av våra studentvänner har det på sin utlandstermin, vad andra tror blir årets julklapp och även hur några av våra före detta Handelsfan har det ute i arbetslivet idag. Vi tog även självklart chansen att få ta del av vårt kära segelsällskaps blöta resa till Frankrike, där de slogs för de svenska färgerna i Student Yachting World Cup 2012, samt kolla av med delar av direktionen om hur de ser på det gångna året. Ni missar väl inte heller våra intervjuer med Camilla Läckberg, både före detta Handelsstudent och trogen EKON-medarbetare men idag även stjärnförfattare, samt Nelly.com-grundaren Jarno Vanhatapio som berättar om sin spännande resa genom tyger och murbruk. Kanske får ni även se er själva

på någon av vimmelbilderna från årets Gaddenmässa? Tack säger vi i efterhand till projektledningen för sitt fantastiska jobb! Detta och mycket mer (tro det eller ej) har Ni alltså att se fram emot när ni öppnar årets sista nummer utav EKON

Låter detta spännande? Det hoppas i alla fall vi i redaktionen som önskar er en trevlig läsning, lika mycket som vi önskar er en riktigt god jul och snart även ett gott nytt år!

Efter EKON nr 3 fick vi kritik för ett av inslagen som av vissa ansågs vara opassande. Att få sådan kritik bidrar till både utveckling och förbättring av tidningen. Jag tar med mig alla synpunkter och uppskattar ert engagemang. Det är era idéer och tankar som skapar en bra tidning för alla.

Jag hoppas att jag även i fortsättningen kommer att få kritik, synpunkter och idéer från så många av er som möjligt. Det visar att just DU värnar om EKON’s innehåll, precis som vi i redaktionen.

SANDRA NORDENHAGER, CHEFREDAKTÖR

ÄNNU ETT NUMMER AV EKON, DEN HÄR GÅNGEN I ETT TJOCKARE OCH LITE MER PYNTAT FORMAT.

7

HHGS}

HHGS INFORMERAR

Sorligt nog är detta den sista spalt som jag skriver i egenskap av Kårordförande för HHGS. Jag kan med stolthet titta tillbaka på ett år som, för mig och min Direktion, har varit ett äventyr!

Men än är det inte riktigt slut, vi har hela två månader kvar och vi kommer alla att kämpa hela vägen in i kaklet för att kunna lämna över HHGS så bra som möjligt til l våra efterträdare.

Jag och vår utbildningsansvarige, Malin Henriksson, deltog i Högskoleverkets konferens i Stockholm gällande disciplinfrågor i oktober. En mycket intressant konferens om hur både studenter, lärare och administratörer ser på vad

som händer vid plagiat och fusk.Miljödiplomeringsarbetet har nu snart nått sitt slut och Johanna Ageborg, studiesociala utskottets ordförande, är mycket optimistisk för att vi ska lyckas få vårt diplom i slutet av november. Vi vill tacka alla er som har varit involverade i arbetet med att göra HHGS mer miljövänligt!

Vi har alla fått uppleva ännu ett GADDEN och wow vilken mässa det blev! Det är roligt att så många studenter vill engagera sig i dessa två fullspäckade dagar och GADDEN´s projektkommitté, bra jobbat! Hoppas ni hade lika roligt som vi!

Har du en favoritlärare som du tycker förtjänar att uppmärksammas? Eller en administratör på skolan som du

finner extra hjälpsam? Glöm då inte att nominera denna person ti l l årets pedagogiska pris! Skicka in din nominering senast den 12:e december ti l l uu@hhgs.se.

Kårvalet är såklart på allas läppar och vi i Direktionen 2012 vill önska Direktionen 2013 stort lycka till och grattis! Nu väntar en spännande tid! Men först ska vi såklart ha en ordentlig överlämning för att säkerställa arbetet och kontinuiteten inom HHGS.

Till sist vill vi önska er en riktigt god jul och ett gott nytt år, vi ses i januari!

Vid pennan Direktionen, genom

Frida Nilsson, Kårordförande

HHGS STYRELSE 2012 Detta kommer bli den sittande styrelsens sista spalt i Ekon. Ett verksamhetsår går otroligt fort och det känns som det bara var för några få månader sedan vi hade vårt första sammanträde. Nu är det bara en sista kort men intensiv period kvar innan vi kan lämna över till den nya Styrelsen som ska föra vårt arbete vidare.

Vi har haft privilegiet att få vara med om några riktigt stora och viktiga steg i HHGS utveckling. Vi har kunnat godkänna utvecklingen av vår app som Eric, nuvarande MU, tillsammans med våra vänner på Respondify har gjort ett enormt arbete med för att få fram. Miljödiplomeringen som Johanna

Ageborg har varit eldsjälen bakom är snart i hamn och vi firar 30 år med GADDEN genom att slå otaliga rekord från föregående år tack vare det jobb projektgruppen med Erik Persson i spetsen och crew har lagt ner.

En av de bästa sakerna med att föra Styrelsens och medlemmarnas talan är att man får möjligheten att tacka så många underbara människor som brinner för vår studentkår. Vi vill tacka Gustav och Petra med resten av valberedningen för ett mycket bra genomfört kårval. Stort tack till Direktionen för allt ni har uppnått detta året. Vi vill rikta ett speciellt tack till vår kårordförande Frida Nilsson för allt

du gjort för HHGS. Jag personligen vill även passa på att tack Styrelsen själv för allt jobb ni har lagt ner under ett års tid. Jag hoppas ni har tyckt det varit lika roligt och givande som jag. Sist men inte minst vill jag tacka alla andra medlemmar som jag inte fått rum att nämna i denna spalt vars engagemang och uppoffringar gör HHGS till vad det är. Utan er hade vi inte haft någon studentkår att tala om!

HHGS Styrelse genom

Jonathan Freyschuss, Talman 2012

DIREKTIONEN 2012

8

PER CRAMÉR}

Kvalitet är ett begrepp som används så ofta och i så många sammanhang att det riskerar att bli innehållslöst. Samtidigt är en av Handelshögskolans främsta målsättningar att våra utbildningar skall vara av mycket hög kvalitet vid både internationell och nationell jämförelse.

För att leva upp ti l l denna målsättning måste vi ha en klar förståelse för vad vi menar med kvalitet. I korthet innebär kvalitet för oss att innehållet i våra utbildningar skall vara relevant för det samhälle vi lever i och svara mot de kunskaps- och kompetenskrav som framtidens arbetsliv ställer på våra studenter.

För att uppnå detta följer vi noga samhällsutvecklingen och har fortlöpande dialoger med företrädare för både privata och offentliga aktörer i syfte att få en så tydlig bild som möjligt av morgondagens kompetensbehov. Utfallet av denna omvärldsbevakning ligger bland annat ti l l grund för pågående förändringar som en ökad internationalisering av våra utbildningar och ambitionen att integrera hållbarhetsperspektiv i alla våra program. På detaljnivå leder dessa processer ti l l förändringar i utbildnings- och kursplaner.I våra utbildningar ingår ett grundläggande kunskapsstoff som är relativt stabilt över tid. Samtidigt

förändras ständigt samhällets efterfrågan på spetskunskap och ny kunskap ti l lkommer genom forskning. Den kunskap vi förmedlar i föreläsningssalen måste l igga i framkanten av utvecklingen, dess ”bäst-före-datum” får inte ha naggats i kanten. Hög kvalitet i våra utbildningar förutsätter därmed en tydlig relation mellan utbildning och forskning; att Handelshögskolan utgör en stark komplett akademisk miljö. Utvecklingen av vår forskningsverksamhet utgör med andra ord en förutsättning för hög kvalitet inom våra utbildningar.

Vidare fordras att själva lärandeprocessen håller hög kvalitet. Det skall vara lustfyllt att studera samtidigt som vi måste ställa höga krav på våra studenter vid examination. Detta kräver en pedagogisk medvetenhet och nyfikenhet som omsätts i fortlöpande utveckling av såväl undervisnings- som examinationsformer.

Mot denna bakgrund står det klart att arbetet med en ständigt högre kvalitet inom Handelshögskolans utbildningar måste vara en pågående process som utgår från att det allt id finns möjligheter ti l l förbättringar. I denna process ingår fortlöpande utvärdering av och reflektion kring vår existerande verksamhet. Nationella och internationella jämförelser, l iksom externa utvärderingar och ackrediteringar enligt EQUIS och AACSB, utgör viktiga instrument i detta arbete. För att Handelshögskolan som helhet skall uppnå sina högt ställda, men absolut realistiska, målsättningar krävs att vi alla tar ansvar för kvalitetsutvecklingen. Här spelar studentkårens granskning av utbildningen en mycket viktig roll, l iksom synpunkter, idéer, reaktioner och initiativ från alla skolans studenter.

PER CRAMÉR

REKTORN HAR ORDET- NÅGRA TANKAR KRING HUR VI UTVECKLAR KVALITETEN I VÅRA UTBILDNINGAR

9

TACK}

KO'12 FRIDA NILSSON- TACK FÖR DET HÄR ÅRET

Hur summerar man ett helt år av fantastiska upplevelser på 500 ord? Det är svårt när vi haft så roligt, men jag ska ge det ett försök.

Att ha ti l lräcklig vetskap om vilka utmaningar som väntar Direktionen när man ti l lträder den 1:e februari 2012 är nästinti l l omöjligt. Det vi dock visste var att det är bara fantasin som sätter gränserna i HHGS.För min del som Kårordförande var de interna relationerna något som jag fokuserade stenhårt på under min första tid. Att faktiskt ta mig tid att träffa projekten och förenin-garna i HHGS, samt att ta hand om vår personal blev en stor del av mitt arbete. Just personalfrågor har varit ett stort fokus under året. I september gav Sandra Skoog oss beskedet att hon fått ett annat jobberbjudande som resulterade i att hon lämnade oss på HHGS och att vi då fick anställa Bego Franco. Sandra har gjort mycket för HHGS och vi sak-nar henne, men är samtidigt väldigt glada att Bego vil le komma ti l lbaka.

Jag anser att Kårorförandes främsta uppgift är att stötta Direktionen och jag har under dagarna som gått valt att engagera mig i en del projekt ti l lsammans med Direktions-medlemmarna, såsom HHGS-appen och miljödiplomerin-gen.

Det löpande arbetet och att vara HHGS ansikte utåt tar upp mycket tid av en Kårordförandes vardag. Representa-tion handlar bland annat om de styrelser man sitter med i. Exempel på styrelser som jag som Kårordförande har deltagit i under året är: Faktultetsstyrelsen (Handelshög-skolans högst beslutande organ), HandelsConsulting, Stiftelsen Axel Adlerberts Stipendiefond vid Handelshög-skolan i Göteborg och Alumniföreningens styrelse. Det är ett mycket viktigt arbete då vi aktivt tar en roll där vi representerar studenterna här på Handelshögskolan i Göteborg.

Det viktigaste vi på HHGS arbetar med är trots allt ut-bildningsbevakning, där vår utbildningsansvarige Malin Henriksson har varit den som kämpat tappert under vår mandatperiod. Jag vil l understryka vikten av hur viktigt det är att vi aktivt fortsätter engagera oss i det arbetet. Vi studenter har möjl ighet att utöva inflytande på våra utbild-ningar och därför blir våra studentrepresentanter väldigt viktiga.

Här är ytterl igare ett axplock av vad vi i Direktionen har arbetat med under året:HHGS-app, miljödiplomering, Valborgsveckan, Dekanvalet, delat ut 350 000 kr i stipendier, startat 8 nya föreningar, arrangerat 2 HHGS-dagar, Hagbardkonferens, genomfört enkäten om Handelsrätten, arrangerat deltävningar i SM i juridik och ekonomi, anordnat resor för utbytesstudenter-na, köpt in ny i soffa i Tanzania, International Day ti l lsam-mans med utlandsavdelningen,

Vi i Direktionen 2012 vil l tacka:HHGS styrelse, Inger Larsson, Bego Franco, Sandra Skoog, våra företrädare för råd och stöd, Anders Grund, Sven Grabrielsson, Per Cramér och övrig skolledning, alla föreningar och projekt i HHGS, Mats Håkansson, och framför allt alla våra vänner och familj som troget har stått vid vår sida under året. Det har varit ett oförglömligt år och vi ser med spänning fram emot att följa hur ledningen 2013 utvecklar HHGS. Arbetet för att bli en bättre organi-sation tar aldrig slut och vi hoppas att ni Handelsstudent-er vil l bidra ti l l detta. Det är för er vi arbetar och genom ert engagemang, era tankar och idéer kan vi skapa ett oerhört starkt HHGS som erbjuder någonting för alla och som bevakar just DINA intressen.

Att få äran att vara er kårordförande har varit bland det bästa, roligaste och mest lärorika jag gjort i mitt l iv. Tack för förtroendet.

Med kärlek,Frida Nilsson

FOTO: PER-ANDERS HURTIGH

10

FYRA FRÅGOR}

Varför har studiesociala utskottets ordförande (SU) plötsligt blivit en heltidspost? Finns det mer att göra mer än tidigare?

Nej, anledningen är att man har insett att SU tidigare inte haft tid att jobba med alla delar av posten. En SU:s jobb innefattar otroligt många olika delar och är väldigt spridd, och för att kunna jobba med studiesociala frågor på ett riktigt bra sätt så krävs en heltidsarvodering. När man pratar om SU-jobb tänker nog de flesta på föreningar i första hand och det är absolut en stor del, men man job-bar också med allt som gör att studenterna mår bra under sin studietid, som exempelvis arbetsmiljö, studentpolitik, l ikabehandling, hälsa och studenters rättigheter.

Vad har du kunnat jobba med jämfört med tidigare år?

Massor! Jag är glad att mer eller mindre ha kunnat beröra samtliga verksamhetsområden, det har mina företrädare inte hunnit på samma sätt. Ett sådant exempel är miljö-frågor, där vi i år gjort en stor satsning och nu hoppas få ett mil jödiplom av Göteborgs stad för detta. Jag har också jobbat väldigt mycket med hälsofrågor, bland annat i samarbete med juridiska föreningen, och jag har lagt en hel del tid på att upprätta och vårda relationer, både internt och externt, exempelvis med de andra kårerna. En av mina hjärtefrågor är påverkansarbete och där har jag varit aktiv som HHGS röst i studentpolitiken, framförallt genom Göteborgs Förenade studentkårer (GFS).

Vad tycker du kan förbättras inom det studiesociala området?

Något som jag tror att de flesta Handelsstudenter har åsikter om är arbetsmiljön, och då framförallt den fysiska delen. Skolan känner ti l l problemen med för få sittplatser i Handelsrätten, dåligt med studieplatser och grupprum osv, men det gäller ändå att driva på för att försöka göra situationen bättre. Sedan gör det ont i mig att få höra att många studenter mår dåligt på grund av studiestress, och där finns det mycket man skulle kunna göra för att före-bygga detta. Jag tycker dessutom att SU ska ha kunskap och resurser för att vara den som studenterna kan vända sig ti l l när de har problem med CSN, känner sig orättvist behandlade, har problem med bostad osv.

Vad finns det att engagera sig i om man är intresserad av studiesociala frågor?

Det finns såklart en hel del beroende på vad man vil l göra! Självklart har vi alla våra föreningar och projekt som gör ett fantastiskt arbete, men om man vil l jobba aktivt med påverkansarbete är man varmt välkommen att engagera sig i mitt utskott, då kan man driva precis det man själv är intresserad av. Man kan bland annat bli studerandearbetsmiljöombud (SAMO) och jobba med arbetsmiljöfrågor, eller sitta med i arbetsgrup-pen som driver miljödiplomeringen framåt. Det finns även många styrelseuppdrag som GFS utser studenter ti l l, inom exempelvis Fysiken, Göteborgs studenters företagsgrupp och SGS studentbostäder.

Fyra Frågor till: SU'12 JOHANNA AGEBORGStudiesociala utskottets ordförande, som under snart ett år suttit som heltidsarvoderad och jobbat med frågor som förbättrar studenternas vardag. FOTO: HANDELS MARKETING

KRÖNIKA}

AT T B LI ET T M E D M E L LANMJÖLKE N. .

TEXT: ULRIKA FREDBORG

Kära skola, det är inte du. Det är jag.

Det är inte det att jag hatar dig. Jag hade bara sålt dig för en

bi l l ig penning. Nej, jag hade lämnat dig i en ledsen papplåda

på torget och skr iv i t bortskänkes. Väldigt Ol iver och gänget

fast utan New York, katter och den där musiken som gräver s ig

in i din hjärna och stannar där för evigt.

V i jur iststuderande får lära oss en hel del om pr inciper, e l ler

rättare sagt, det förekommer en hel del prat om principer men

att de inte är t i l lämpl iga hit och dit , fast de gäl ler, men ändå

inte. Vi ta lar om oskr ivna regler och i v iss mån vanl igt vett. Det

är spännande det där med vett och et ikett. Ett skräckexempel

nära ”hemma” är min vän, låt oss kal la henne, Pennie.

Hon satt en dag, inte mer sensommarförkyld än någon

annan, i ekonomiska bibl ioteket när en långt i f rån försynt

t je j f rågade om min vän Pennie möj l igen kunde tänka sig att

lämna läsesalen för att gå och snyta sig. (Paus för reakt ion)

Jag vet inte vad ni tycker, men för mig doftar det intrång i den

personl iga sfären lång väg. Vad jag mest är nyf iken på är hur

man ursäktar s ig i ett sådant läge. Tackar man för omtanken

och säger: Trodde aldr ig att du skul le fråga. El ler vad gör man?

Jag ser framför mig hur Pennie l judlöst gled av stolen,

neg framför s in ”uppdragsgivare” och ålade sig längs med

bokstöden ut i f r iheten. Det f inns ytterst l i te utrymme

att fu l l fö l ja en sådan order med hedern i behål l . Det är

et ikettsöverskr idelser l ikt denna som jag vurmar l i te extra för.

Histor ier av denna kal iber är det som gör det värt att ta s ig t i l l

Azkaban, jag menar skolan. Där kunskapen är dementorer, som

istäl let för att ingjuta l iv och bredda våra vyer, suger musten ur

oss. De agerar inte ensamma, utan är al l ra trol igast anhängare

av Voldemort, mer känd som l ivet. Al la delar natur l igtv is inte

min vär ldsåskådning, inte ens jag al l t id. Bara måndag-fredag.

Och någon helg då och då. Som med al la sagor f inns det

natur l igtv is l jusgl imtar, som när man sitter och studerar och

man kommer över ett rol igt ord. Casus mixtus. Genast tv ingas

man vända t i l lbaka t i l l omslaget för att säkerhetsstäl la att man

inte bytt ut kursl i t teraturen mot en Kal le Anka-pocket.

Mitt problem är att det inte skr ivs om oss

mel lanmjölkare i sagorna. Vi bl i r bagare el ler typ kor. Men jag

är en hjäl te och bär fanan för oss som kämpar, men som enkelt

är bra på annat. V i mediokra. Det handlar om att bara låta det

ske. Låt mel lanmjölken svepa om dig. Nu råkar det ju vara så

att långt i f rån al la är mediokra och även jag kan erkänna att

utan de exceptionel la bl i r det inga spännande sagor. Al l t jag

begär är en klapp på axeln ibland, points for try ing, ni vet, den

vanl iga bekräftelsen. Vi har, som tur är, de f lesta var ianter på

Handelshögskolan. De f inns ju t i l l och med de som kommer

t i l l skolan och har fått hjä lp av småfåglar med att ta på sig

kläderna och f jäder lätt tar s ig igenom dagen med svar på al l t .

Kul för dem.

Just för t i l l fä l let väntar jag bara på att Aaron Spel l ing ska

återuppstå så att jag också får vakna upp i Kansas, och al l t

bara var i t en dröm, precis som Meg i Sunset Beach. Hade inte

det var i t ett värdigt avslut så säg.

Slut l igen en lyckönskning och ett stort gratt is t i l l kungahuset

som än en gång lyckats producera ett r ikt igt tveksamt och

obekvämt framträdande. ”T ihi”.

(Not. när detta gick t i l l t ryck var det 42 t immar kvar t i l l första

vändan i KERAI-karusel len. Och just det, Pennie heter

egent l igen något annat.)

11

NYEXAMINERAD}

Vad läste du?Jag har läst civilekonomprogrammet med analytiskt inriktning och tog min kandidat och magister i nationalekonomi med in-riktning mot finans. Jag läste även ett par extra kurser i statistik vilket jag tyckte var väldigt spännande och givande.

Var du engagerad i något vid sidan av studierna?Jag var engagerad i f lera olika föreningar under min studietid. I ACE, seglarförenin-gen, GADDEN och jag var även ledamot i styrelsen för HHGS Holdning, Handels Re-krytering och BrainTek. Dessutom jobbade jag extra på bank under terminerna. Att vara engagerad vid sidan av studierna ut-vecklade mig mycket och de erfarenheter som jag har fått från dessa engagemang har jag haft stor nytta av i arbetslivet.

Vad arbetar du med nu och vad innebär ditt arbete i korthet?I somras bytte jag arbete från finansbran-schen ti l l att arbeta som management-konsult på det svenska konsultföretaget Acando. Där arbetar jag inom ett kom-petensområde som heter ”Finance & Performance Management”. Som manage-mentkonsult arbetar jag med olika typer av projekt på företag och organisationer för att hjälpa att dem att förbättra deras verk-samheter på olika sätt. Det kan exempelvis vara att hjälpa dem att ta fram nya strat-egier, ta fram beslutsunderlag, utforma effektiva arbetssätt eller att säkerställa att önskad förändring realiseras.

Hur kommer det sig att du ville bli managementkonsult?Jag började min karriär efter Handels inom finansbranschen. Jag trivdes bra men kände snart att jag saknade vissa element i mitt dagliga arbete. Jag vil le arbeta i pro-jektform, i team och jag vil le ha ett arbete som var mer dynamiskt och omväxlande. Jag tycker om nya utmaningar och varia-tion i min vardag vilket gör att arbetet som konsult passar mig väldigt bra.

Vilka saker från Handels ser du som de mest värdefulla för ditt arbete idag?Det mest värdefulla skulle jag nog säga är alla goda vänner och det stora kontakt-nät jag byggt upp. Jag tar även med mig förmågan att lösa problem och ta ti l l mig stora mängder information. Genom nation-alekonomin har jag utvecklat min analytis-ka förmåga och fått många verktyg för att lösa problem på ett strukturerat sätt. Detta är något som jag har nytta av i mitt da-gliga arbete som konsult. Under min tid på Handels fick jag även möjlighet att studera en termin på Leicester University i England och göra ett internship i Malaysia. Att vara utomlands var väldigt roligt och givande och gjorde att jag utvecklades mycket som person och fick nya perspektiv på ti l lvaron här hemma.

Tre tips för studentenHitta något som du tycker är roligt och utvecklande att engagera dig i vid sidan av studierna. Det stärker ditt CV och gör att du ut-

vecklas och får erfarenheter utöver dina studier, vilket är ti l l en stor fördel när du ska söka jobb. Det vidgar även ditt kon-taktnät vilket allt id är positivt, både när du studerar och när du har börjat arbeta.

Var nyfiken och hitta det som är viktigt för dig När du är student har du chansen att vara nyfiken på olika företag och branscher. Gå inte efter vad alla andra säger om olika företag, utan lär känna dem på egen hand. Gå på Gadden och prata med företag, släpp dina förutfattade meningar och våga utmana dig själv. Delta på företagsevent och prova på olika internships och som-marjobb. Det är viktigt att hitta vad det är som driver och motiverar just dig. Tänk på att hitta ett företag som kan erbjuda dig ett arbete där du har nytta av dina styrkor och som har en företagskultur som stäm-mer överens med dina värderingar.

Ta chansen att åka utomlandsPå Handels finns stora möjligheter att åka utomlands och studera. Ta den! Det är en fantastisk upplevelse där man utvecklas mycket som person, det ger dig nya pers-pektiv och man träffar vänner för l ivet. Var inte rädd för att ta studieuppehåll en ter-min för att göra ett internship utomlands eller l iknande. Den chansen kommer inte att komma ti l lbaka när ni väl börjat arbeta och du får erfarenheter och upplevelser som är ovärderliga.

NYEXAMINERAD FRÅN HANDELS - vad hände sen?

Ulr ica Starck, Acando Management Consul t

}}12

NYEXAMINERAD}NYEXAMINERAD FRÅN HANDELS - vad hände sen?

Vad läste du?Jag läste Civilekonomprogrammet med Analytisk inriktning och efter det en Master of Science in Innovation and Industrial Management.

Var du engagerad i ngt utanför studi-erna?Under mina studieår hann jag med en hel del engagemang. Jag var Företagsan-svarig i ICG – International Checkpoint Gothenburg, Kassör i ACE, Fadder under nollningen och Evenemangsansvarig under Gadden. Från början hade jag inte planerat att lägga en så stor del tid utöver studi-erna, men sen upptäckte jag hur otroligt kul det var och hur mycket jag lärde mig och då vil le man ha mer! T iden med dessa engagemang är också de jag minns allra bäst, och det var här jag träffade de som kom att bli både uppsatspartners och mina närmaste vänner.

Vad arbetar du med nu?Jag arbetar som Assistant Brand Manager för Braun Norden på ett företag som heter Procter & Gamble. Det innebär i korthet att jag ansvarar för marknadsföringen för Braun i Norden, och det innefattar allt ifrån att arbeta strategiskt med marknadsplaner för de kommande åren ti l l att samordna medieköp ifrån vår mediebyrå med mate-rialet ifrån vår kreativa byrå. Jag jobbar bland annat i nära kontakt med vår digitala marknadsföringsavdelning, PR-avdelning och vår säljavdelning.

Hur gjorde du för att få den tjänst du har idag?Jag har allt id haft en ganska bred profi l och jobbat med allt ifrån bank ti l l försäljn-ing av seglingsutrustning, och det drevs från början av att jag inte visste vad jag vil le jobba med. Därför försökte jag ta alla möjl igheter som kom min väg, och jag sökte samtidigt själv aktivt upp chanser att prata med företag - allt för att få en bild av vilka möjliga jobb som fanns och vad jag tyckte verkade kul. Jag sökte t.ex. en hel del internship och det var i den vevan jag kom i kontakt med Procter & Gamble. Under sommaren 2010 gjorde jag sedan ett internship på Procter & Gamble, och efter det fick jag ett erbjudande om tjänst efter examen.

Vilka saker från Handels ser du som mest värdefulla för ditt arbete idag? Möjligheten att studera utomlands. Man växer som person, språkligt och får pers-pektiv på sin ti l lvaro som är svåra att finna på hemmaplan. Studiengagemangen. Att vara med i stu-dentföreningar gav mig den extra praktiska erfarenheten man inte fick ifrån studierna. Kontakterna med företagsvärlden. Handelshögskolan är otroligt bra på att förmedla kontakter mellan studenter och företag. Se ti l l att ta vara på de chanser du får att träffa företag.

Tre tips till studenterOm du inte vet vad du vil l, se ti l l att skaffa dig informationen du saknar genom stud-ieengagemang, företagsträffar samt att prata med andra studenter.

Om du är i jobbsökartagen, avsätt ti l lräck-ligt med tid för att ansöka och för att öva på caselösning – det kan var svårt att hitta tid mellan alla tentor och deadlines men det finns ingen bättre investerad tid än den för ditt framtida jobb.

I ditt ansökningsbrev, försök vara så specifik som möjligt och backa upp beskrivningen av dina personliga egen-skaper med exempel ifrån situationer eller projekt du varit delaktig i. T.ex. ”Jag är otroligt driven och det har har kommit ti l l uttryck genom att jag startade upp projekt X, samtidigt som jag var engagerad i Y och Z”.

Lotti Lindgren Sjögren, Braun Ass i s tan t B rand Manager } }

13

EKON MÖTER}

TEXT: ROBERT TABELL&CARL LEANDER FOTO: JOSEFIN BOMAN

CAMILLA LÄCKBERG

{ }Camilla Läckberg är idag en av Sveriges mest sålda författare. Förutom sina omåttligt populära och prisbelönta deckare har hon även skrivit kokböcker och barnböcker samt kommit på fjärde plats i TV4:s Let’s Dance. Måhända ett ovanligt drastiskt karriärbyte för någon som pluggade till civilekonom på Handels under mitten av nittiotalet? EKON har träffat Camilla och diskuterat studieminnen, marknadsföring inom bokbranschen och att våga byta spår.

EKON möter upp Camilla Läckberg i

lobbyn på Gothia Towers under Bok- och

biblioteksmässan. Trots att hon är en av

författarbranschens mest eftertraktade

och påpassade är det en relativt lugn

eftermiddag för Camilla. Anledningen är att

hon i år är här för att lansera sin senaste

barnbok och inte en ny kriminalroman,

något som brukar ge ett betydligt tuffare

schema. Vi slår oss ned vid ett bord i

lunchrestaurangen och Camilla säger att

hon hoppas på en spännande intervju då

hon själv varit aktiv i EKON-redaktionen.

“Jag gjorde en del roliga intervjuer

när jag var i er sits också, Nordman och

Staffan Westerberg, bland annat” berättar

hon, och tillägger att hon även varit med

och infört det då stående inslaget “Sidan 6

-killen”.

Vilka är annars dina bästa minnen från

studietiden?

“Jag hade så jäkla kul... speciellt under

mina år som kåraktiv hade jag extremt

roligt. Jag har fortfarande kvar overallen

hemma.” Camilla lyser upp när hon börjar

prata om studietiden, och talar sig varm

om allt från baler till enkrone-snaps, från

kvällen-innan-tentaplugg till tandemcykling

till Lund. “Jag har så fruktansvärt mycket

roliga minnen.”

Från Handelshögskolan har du en

civilekonomexamen. Har du rent konkret

haft användning av din utbildning i din

karriär som författare?

Camilla berättar att hon haft mycket nytta

av sina kunskaper inom marknadsföring

och entreprenörskap, och hon menar att

utbildningen till stor del ligger till grund

för att hon har lyckats. Ända sedan

arbetet med den första boken har hon

arbetat medvetet med att bygga sitt eget

varumärke, något som dock inte alltid varit

lika lätt. Till en början möttes Camilla av en

stor skepsis gentemot sina arbetsmetoder:

“Nu är man mycket mer medveten, men

för tio år sedan förstod ingen vad jag

menade. Reklam och marknadsföring var

fula ord i sammanhanget. Inom bokvärlden

finns det en gammal devis som fortfarande

lever kvar: ”En bra bok säljer sig själv”...

Idag tror jag att du har svårt att slå igenom

som författare om du inte är beredd att

fronta dig själv som ett varumärke.”

Camilla minns det som en kontrovers när

hon började kalla boken för en produkt

under ett möte inför lanseringen av en av

sina första böcker:

“Författare brukade aldrig vara med på

sådant, medan jag satt med och hade

åsikter. Första gången jag kallade boken för

produkten höll de på att dö, men själv har

jag aldrig sett konflikten i det.”

När Camilla började skriva hade hon

en medveten strategi att bli ett så kallat

“hushållsnamn”, eftersom hon såg att

människor köper böcker utifrån författare

snarare än den enskilda boken.

“För att nå dit tackade jag till en början ja

till alla erbjudanden, jag gjorde i princip allt

ifrån små lokaltidningar till Året Runt, bara

för att få ut mitt namn och mitt ansikte.

Sedan kommer man till en punkt då det

blir för mycket. Då börjar folk ledsna och

man måste veta när man ska tacka nej.

Jag tycker att man ska tänka: Hur vill jag

nå ut och vad vill jag förknippas med? Jag

försöker tänka på mitt varumärke i termer

av att göra saker som jag känner rimmar

med mig. Jag ställer inte upp på saker

som inte är “ jag” bara för att det är bra att

synas. Man ska alltid gå tillbaka till vad

som känns bra i hjärtat.”

Idag ser Camilla inte sig själv endast som

författare utan som affärskvinna:

“Visst, jag är författare, men jag

driver också ett företag, jag förvaltar

ett varumärke. Sedan råkar min

affärsverksamhet vara just det jag älskar

och som är min stora passion i livet.”

Har du tagit med dig några erfarenheter

ifrån ditt kårarbete?

Camilla menar att hon genom att vara

aktiv i kåren verkligen fick använda det

hon lärde sig på kurserna på ett effektivt

sätt. Som exempel nämner hon sitt arbete

i direktionen, vilket hon liknar vid att driva

ett företag i verkliga livet. “Rent krasst

tillskriver jag min kårerfarenhet lika stort

värde som själva studierna... Jag har

fortfarande ett stort kontaktnät från den

tiden och vänner som jag fortfarande

umgås med. Man skulle kunna säga att jag

har ett sorts advisory board av människor

från bland annat Handels, människor som

jag känt i 20 år och som jag litar totalt på.

Jag kan kolla avtal, strategier och upplägg

med dem för jag vet att de inte har några

egna insatser i min karriär. Många av

mina vänner har blivit duktiga inom det

de gör och det kan jag ha glädje av idag”,

fortsätter hon.

14

EKON MÖTER}

Det är trots allt ett stort steg att gå från

civilekonom till författare. Varför kände

du att du ville skriva? Hur gick själva

karriärbytet till?

Under hela sin tid på Handels hade Camilla

en dröm om att bli författare, men trodde

inte att den var genomförbar.

“Jag har alltid varit en bokmal, och har

alltid läst mycket. Jag är dessutom en

riktig deckarnörd, 80 % av allt jag läser är

deckare.”

Efter sin examen arbetade Camilla

som ekonom i Stockholm under ett par

år. Under tiden gick hon en skrivarkurs

där hon började arbeta med boken

som senare blev hennes debutroman

Isprinsessan. Hon skrev under kvällar och

helger samtidigt som hon jobbade heltid,

det avgörande beslutet att byta karriär

kom dock i samband med hennes första

mammaledighet:

“Jag skrev klart mina första två böcker

under tiden som jag var ledig, jag fick två

barn väldigt tätt. När ledigheterna väl var

slut hade jag börjat sälja så pass bra att

jag kunde försörja mig på det.”

En naturlig övergång till ett karriärbyte,

med andra ord. Skrattande säger

Camilla att hon aldrig kan tänka sig att

gå tillbaka till l ivet som ekonom igen,

möjligtvis kan hon tänka sig att arbeta som

varumärkeskonsult, säger hon med ett

leende.

Hur ser du tillbaka på ditt val att plugga

på Handels så här i efterhand?

“Egentligen kände jag mig aldrig helt

komfortabel på Handels. Jag hade

kompisar som tyckte det var fantastiskt

med lönsamhetsanalyser och drömde om

att jobba på stora konsultfirmor, men jag

kände aldrig så.”

Camillas största utmaning under tiden

på skolan var pluggdisciplinen. Fram till

gymnasiet var hon “en riktig plugghäst”,

och därför trodde hon att högskolan skulle

gå helt smärtfritt. Så blev inte fallet:

“Mitt problem var att jag tidigare alltid

klarat mig på att plugga kvällen innan. Det

funkade inte riktigt längre. Termin ett gick

åt helvete, första statistiktentan hade jag 3

poäng av 24. Jag var helt knäckt.”

Hon har däremot aldrig ångrat sitt val

av utbildning: “Ekonomi är en bra och

bred utbildning... en bra mellanväg som

kan ligga till grund för mycket annat. Min

utbildning har aldrig känts bortkastad, jag

har haft jättemycket nytta utav den. Till

exempel är kontaktnätet precis lika viktigt

som själva kunskaperna.”

Slutligen, vad vill du säga till

Handelsstudenter som känner att man

kanske vill satsa på ett annat karriärspår

en det man valt?

“Jag tycker att man ska gå klart Handels

och ha det som grund. Oavsett vad du gör,

om du vill bli rockstjärna, skådis eller dreja

krukor på Gotland, så kan du fortfarande

ha nytta utav din affärsutbildning. Allt du

vill göra, alla drömmar du vill förverkliga,

allt du vill försörja dig på, kommer

ändå till sist att landa i att du driver en

affärsverksamhet.”

Kan du tipsa EKON:s läsare om en bok att

ge bort i julklapp?

“Min absoluta favoritbok är Den Hemliga

Historien av Donna Tartt. Den har allt;

spänning, relationer och är otroligt

fängslande. Man kan behöva lite respit från

Kotler. Och Newbolds statistikbok!”

”Klänningen är från Diane von Fürstenberg, men till vardags föredrar jag t-shirt och slitna jeans”

Namn: Camilla LäckbergFödd: 30 augusti 1974Yrke: Författare och egenföretagareBor: EnskedeUtbildning: Allmänekonomisk linje med inriktning marknadsföring på Handels åren 1992 - 1996.Kårarbete: Ordförande för Informationsutskottet (nuvarande Marknadsföringsutskottet) i direktionen 1996, ekonomiansvarig i EKON, samt “hemliga saker man inte får prata om”Visste du att: Camilla samlar på smurfar, ett intresse som hon nu för tiden delar med sin son. Hennes favoritsmurf i samlingen är Astrosmurfen.

Vill du veta ännu mer? Kolla in: facebook /camillalackberg twitter @camillalackberg

15

KONJUNKTURKOLLEN}

KONJUNK TURKOLLENTEXT: ARVID RAA

USA utvecklade en bostadsbubbla som sprack och blev en f inanskris. Grekerna är lata och ineffektiva och därtill skuldbelagda. Spaniens banksektor har problem en bit upp över öronsnibbarna. Kinas skysk-rapehöga tillväxt har börjat avta. Blablabla.

Ni kan mönstret. Börsen är vola-til , läget är osäkert och global oro präglar marknaderna. Poli-tiker måste ta sitt ansvar. Det är budskap som kommunicerats från de flesta avsändare (inklusive undertecknad) via alla 2000-talets medier sedan en för den orolige alltför lång tid.

Men, inspirerad av Good News Magazine som deltog på GADDEN nyligen, kommer Konjunkturkollen därför i denna krönika välja en alternativ linje. Det finns några ting här i världen som trots allt indikerar en möjlighet till ljusn-ing i vad som för en nyss semes-ter-hemkommen tycks vara en oändlig mörk tunnel, och vi ska försöka leta reda på dessa.

StatiStik kan ha nått botten

Låt oss inleda med inköpschefsin-dex. Inköpschefsindex är ett tungt samlat mått på företags inköp-schefers syn på klimatet för sina respektive bolag och graderas på en skala 0-100 där ett tal över 50 indikerar uppgång och mot-satsen om siffran landar under 50-strecket.

Faktum är att sedan juni i som-ras har inköpschefsindex inom tillverkningsindustrin i såväl USA som EMU som helhet men också Tyskland (som ju tillhör EMU men är värt att nämnas separat) stigit, dessutom har Kinas siffror åtmin-stone slutat falla. För den som gillar grafer och kurvor (vilket ju alla handelsstudenter gör) kan optimisten argumentera för att en botten nåtts och att företagen med något mer lustfyllda glasögon blickar in i framtiden, jämfört med ett knappt halvår sedan.

StatSSkuld inga problem?

Spela roll om en kontorsnisse som med hull och hår platsar i ledningsgruppen i ett medel-stort svenskt företag har råd att beställa miljövänligt papper i tre månader, säger ni? Spelar ju ingen roll när alla länder är skuldbel-agda från sina trasiga gummisulor i sina bruna vinterkängor upp till tomtemössan och nu måste börja spara för att minska sina under-skott. Inte bara Grekland är där, Frankrike har till exempel satt upp hårda mål för att minska sitt budgetunderskott.

Jo, det spelar faktiskt roll, menar Paul Krugman. Den amerikanska nationalekonomen, som vun-nit det inofficiella Nobelpriset i

ekonomi, tror - tvärtemot pes-simisten - att hans hemland har alla möjligheter att vända på det sjunkande skeppet. I sann keynesiansk anda kan Obama enligt Krugman helt enkelt (förutsatt att han får kongres-sen att lyfta skuldtaket avsevärt - vilket man kan diskutera rim-ligheten i) pumpa in mer pengar i ekonomin, stimulera efterfrågan, och ja, ni fattar. Åt helvete med tyskinspirerad inflationsskräck. Glöm hyperinflationen och skott-kärrorna med pengar på 20-talet. Enda lösningen är helt enkelt att stimulera mer. Det är för sent att bromsa innan stupet - det är dags att gasa och flyga över det. Problemet är inte skulderna utan den ovanligt höga arbetslösheten, och redan 16.000 miljarder dollar (and counting.. .) i statsskuld kan inte få stå i vägen.

Centralbankerna fortSätter pumpa ut billiga pengar

När vi ändå är inne på USA och positiva nyheter är Obama omvald vilket innebär att den amerikan-ska centralbanken Fed kan få behålla Ben Bernanke vid rodret (Romney hade inte förlängt hans mandat), med fortsatta stimu-lanser av penningpolitisk natur. Bostadsmarknaden, som till stor del var orsaken till denna röra av

16

{ } KONJUNKTURKOLLEN}

Lehman Brothers-dominoeffekter vi sett de senaste fem åren, åter-hämtar sig dessutom något, om än i maklig takt.

För den som anser paradoxer vara roliga pågår det någonting underhållande i finansvärlden. I avsaknad av politiska reformer, eller åtminstone begränsad effekt från dessa, har stort fokus från de finansiella marknaderna i stort riktats mot länders centralbanker. Det är de som väntas agera för att balansera svajande konjunk-turindikationer. Det har medfört att, om exempelvis Kina via en officiell statistikmätning visar upp en allt svagare tillverkningssektor eller låg BNP-tillväxt, ökar san-nolikheten för att centralbankerna kommer sätta in stimulanser för att stödja ekonomin. Detta i sin tur leder till att exempelvis aktiekurser kan stärkas - trots att fundamental data pekar nedåt. Det positiva är alltså att även när det går käpprätt åt helvete kan det gå bra - på exempelvis börsen.

rikSbanken Sänker räntan flera gånger

På tal om centralbanker kan man med samma logik anta att Riks-banken faktiskt kommer att gå emot sin egen räntebaneprognos och sänka räntan igen innan

årsskiftet. Analytiker är förvånade över att det tagit så lång tid för de globala problemen att smitta av sig på den svenska ekonomin, men väl här dimper dom ner i det svenska landskapet som en asteroid-attack.

Tidigare nämnda inköpschefsindex för svensk del har i motsats till de större, ur ett globalt perspektiv viktigare länderna, åkt rakt ner i underjorden och nådde i oktober den lägsta nivån på 3 ½ år. BNP spås, efter att ha växt ganska bra under årets första hälft, mer eller mindre stanna av helt i Svea Rike efter halvtid under den svängiga fotbollsmatch som Sveriges fiskala 2012 är (dessvärre utan Zlatan). Det är något som delvis bidragit till att de flesta nu förväntar sig flera räntesänkningar inom kort - inklusive en nu närmast i decem-ber.

aCk detta Ständiga moment 22

Enligt denna krönikans logik är detta givetvis inte något att oroa sig över; istället kan vi bara att glädjas åt lägre bolåneräntor och att SAS kanske kan få lite billig-are banklån. Riksbankschefen Ste-fan Ingves uttrycker dock alltmer oro över hushållens skuldsättning som uppgår till 170 procent av vår disponibla inkomst.

Hur man ska stimulera ekonomin och få fart på konsumtionen och företagens investeringar genom att göra utlåningen billigare, vilket per automatik innebär fler lån-etagare och högre skuldsättning, men utan att skuldsättningen ökar, blir följaktligen ett moment 22 som är värt att fundera över. En slags vilja-ha-kakan-men-äta-den-ändå-problem. Nu ligger det inte i Riksbankens mandat att bry sig om skuldsättningen, utan ska istället se till inflationen inte överstiger 2 procent, en målsättning som är vanlig hos centralbanker i västvärlden men som får utstå alltmer kritik den senaste tiden.

klart det blir Soligt näSta Sommar

Oavsett vart vi landar i den av-vägningen är det svårt att se vart detta ska ta vägen. Men för den som ser ett soligt nästa år (växthuseffekten ger ju givetvis bara ett skönare klimat), kan vi glädjas åt ännu lägre räntor för de som köpt sig en lägenhet i Vasa och sänkt bolagsskatt för våra kära företag. Vem vet, tar vi i ända från tårna och hoppas in i bänken kanske vi till och med kan hoppas att Anders Borgs avis-erade satsningar på infrastruktur ger oss en vettig tågtrafik för en vinters skull. Heja 2013!

17

EKON SIAR}

E K O N S I A R I N F Ö R 2 0 1 3

18

JANUAR I

FEBRUAR I

MARS

APR I L

JUN I

AUGUS T I

MAJ

JUL I

SEPTEMBER

NOVEMBER

DECEMBER

OK T OBER

Den stora snackisen under årets Almedalsvecka b l ir Annie Lööfs

avs lö jande om att he la hennes pol i t i ska karr iär var i t ett enda stor t konstprojekt

Swedish House Maf ia åter förenas e f ter s in två månader långa paus

och gör comeback med en ny låt i Melodi fest iva len

Kungafami l jen deltar i nya säsongen av ”Fami l jen Annor lunda”

KFC öppnar bredvid skolan och Handelsstudenternas

BMI höjs chockar tat

Föreningen Spettet lyckas änt l igen få Skåne att f lyta iväg t i l l Danmark

Janne Josefsson b l ir hovrepor ter och rappor terar d irekt från Maddes och Chris ' bröl lop

SD s lutar med pol i t iken och fokuserar is tä l let på att få med kubb i sommmar-OS

EKON bl ir Sver iges mest lästa kår t idning

Jorden går under. Maya indianerna räknade fe l på ett år

2013 års EKON-redakt ion sätter s ig ner och försöker komma på ha lvrol iga

spaningar om vad som kommer att hända under 2014

Lärarna på Jur id iska inst i tut ionen bör jar använda PowerPoint

i s tä l let för overhead

Gadden satsar hårdare än någons in med 500 utstä l lare och en lunchföreläsn ing

med Barack Obama

GRATTIS}

G R A T T I S V I C T O R W O D L É N !

Vad är business law challange för något?Sveriges största tävling i affärsjuridik som arrangeras av Advokatfirman Lindahl.

Hur många deltagare fanns från början och hur många kom som du till f inal?Av ett par hundra sökande så kvalade 72 studenter in ti l l tävlingen från landets 6 juristutbildningar, i f inalen gjorde 12 studenter upp.

Vilka olika moment tävlade ni i?Affärsjuridisk riskanalys, affärsjuristens avtalsarbete och affärsjuridisk förhandling.

Vad var den största utmaningen med tävlingen?Att vi ställdes inför praktiska, verkliga problem där svaret inte går att f inna i lagboken.

Hur känns det att nu stå som segrare?Helt fantastiskt såklart!

Varför tror du att du vann?Jag tror att jag vågade vara mig själv i ganska stor utsträckning i f inalen, samtidigt som jag lyssnade väl på vad motparten i förhan-dlingen vil le åstadkomma. Då framstår man som närvarande och självsäker.

Vad kommer den här vinsten att betyda för dig?Oerhört mycket! Förutom att det är ett kvitto på att man har en viss fallenhet för det man vil l arbeta med så är priserna -praktik på Lindahl och på Microsoft - helt fantastiska och kommer leda ti l l nya erfarenheter och möjligheter. Dessutom tar jag med mig ovärderlig kunskap om affärsjuridik i praktiken.

Till sist : är din framtid säkrad nu?Jag måste självklart fortsätta att prestera på topp i många år framöver för att nå dit jag vil l.

Längre fram i detta nummer svarar vår eminente jurist Victor Wodlén som vanligt på alla frågor som har med juridik att göra. Det är dock inte allt, för sedan ett tag til lbaka kan Victor även titulera sig ”Swedish Business Law Student Of The Year 2012” efter att ha kammat hem segern i Sveriges största tävling för affärsjurister; Business Law Challange. Vi på EKON passade på att ställa några frågor til l den stolta vinnaren.

7}

19

TEXT: SANDRA NORDENHAGERFOTO: JOHAN HERMANSSON

FOTO: JOHAN HERMANSSON

NELLY.COM}

{ } Vi sitter ned med Jarno efter den föreläsning han precis har håll it för Unga Aktiesparare i SEB-Salen på Handelshögskolan. Han är klädd i mörka stuprörsjeans, skjorta samt mörk kavaj. Jarno ger intrycket av att konstant vara på väg, med en rejäl dos entreprenörsanda och självsäk-erhet i bagaget. Hans opretentiösa framtoning vittnar om en person som gjort en något annorlunda resa.

Från murare till e-handlare För Jarno var vägen ti l l e-handelsentreprenör varken spikrak eller förutbestämd, den gick inte via privata modeskolor i New York som finansierades av föräldrarna. Efter gymnasiet arbetade han istället flera år som murare, en bransch där det fanns mycket jobb och man tjänade bra pengar. Men allteftersom tiden gick blev det mer och mer tröttsamt. Den unge Jarno fick en insikt om att det kanske inte var helt rätt karriärval då han tyckte det var rätt tråkigt att bära byggmaterial dagarna i ända. Ett snabbt beslut fattades och en kort tid senare bar det av ti l l Norge för att jobba ihop sparkapital. Han

gjorde snålheten ti l l en dygd och såg det som en sport att leva så bil l igt som möjligt. Efter tre år med endast makril l i tomatsås på menyn hade han 300.000 på kontot och var på väg ti l lbaka ti l l Borås för att starta eget.

Damtrosor var praktiskt Fröet ti l l Nelly.com såddes hemma i lägenheten i Borås år 2003, då Jarno såg möjligheterna som in-ternet hade att erbjuda. Nelly.com blev ti l l en början en sajt som sålde damunderkläder. Fördelen med detta var att varorna kunde levereras direkt i brevlådan, vilket gjorde processen från inköp ti l l försäljning mindre om-ständlig. ”Jag köpte in några schyss-ta bikinis från amerikanska västkusten som tjejerna verkade gil la”, svarar han på frågan om i vilken ände han började. Just det säger ganska mycket om 34-åringens väg från byggarbetare ti l l framgångsrik entreprenör; det finns ingen detaljerad plan för hela genom-förandet utan snarare en bestämd, och näst inti l l dumdristig, vil ja att ta sig framåt. När vi diskuterar de svårigheter som kan uppstå för en

Det är snart tio år sedan den idag 34-åriga boråsaren Jarno Vanhatapio grundade vad som kom att bli en av Nordens största webbutiker, Nelly.com. Han har gått från att vara byggnadsarbetare till en av Sveriges ledande entreprenörer - från att bära tegelsten till att välja ut damkläder.

20

NELLY.COM}

TEXT: JAKOB HAQUINIUS&VICTORWALDENSTRÖM FOTO: JOHAN HERMANSSON

BLAND TROSOR OCH MURBRUK

egenföretagare säger han avslapp-nat ”Om jag gör allt jag kan så bryr jag mig inte om hur mötet går. Det är bara att köra vidare och hoppas på nästa grej”.

Dröjde två år innan han tog in extra kompetens Från början skötte Jarno det mesta själv, l ikt många andra egenföreta-gare. Det var en tuff men lärorik tid, med många sena nätter då arbetsup-pgifterna blev allt f ler. Först två år efter uppstarten anställde han folk med kompletterande kompetens, något som gjordes alldeles för sent enligt honom själv. ”Jag skulle gjort det mycket tidigare men det gick ju vägen ändå”, fortsätter han med ett leende. Detta innebar att arbets-bördan minskade inom vissa områden och att han kunde lägga mer fokus på företagets ti l lväxt, något som snart skulle avspeglas i boksluten. Man började efterhand sälja fler olika produkter och varumärken och därmed bredda sig.

Den svårstimulerade generationen och chefsrollen Vi kommer inte helt osökt in på ämnet ledarskap. Jarno konstaterar att han från början inte hade all den kunskap om chefsrollen som han kanske borde haft. ”Jag tänkte ti l l ex-empel inte på hur mycket mitt humör påverkade de andra på kontoret, det var något jag lärde mig med tiden”, säger han och menar på att chefen allt id måste utstråla självsäkerhet och entusiasm, även i dåliga tider. När vi ställer frågan vad som är svårast med att anställa folk ti l l-

hörande vår generation blir han först fundersam. Sedan säger han att han gärna ser att man är ”ödmjukare, positivare och hellre rund än fyrkan-tig”. Det där med att vara ”rund” är något som Jarno återkommer ti l l f lera gånger, under såväl föreläsningen som i vårt samtal efteråt. Och med ”rund” menas nödvändigtvis inte att han vil l ha anställda med ansenlig kroppshydda, utan efterlyser sna-rare kreativitet och driv. Efter att ha diskuterat detta en stund säger han plötsligt: ”Ni är ju så svårstimulerade också. Allt ing ska ha en mening, ni nöjer er inte bara med att ha ett jobb”. Något de flesta arbetsgivare förmodligen håller med om idag.

CDON går in och omsättningen går upp Under 2007 bestämmer sig e-handelsjätten CDON för att köpa upp 90 % av aktierna i Nelly. I och med köpet försvinner inte Jarno från företaget utan får en annan, mindre övergripande, roll där fokus ligger mer på marknadsföring och inköp. Något som passade honom bättre, enligt egen utsago. På frågan om det

var svårt att släppa taget om Nelly menar han på att det var rätt beslut at ta, att tiden var mogen. Tack vare de större finansiella muskler CDON kunde erbjuda, ti l läts nu företaget gå in i en helt ny fas och expandera avsevärt. Exempelvis utökades reklambudgeten markant och Nelly började synas alltmer. Idag erbjuder företaget mer än 750 olika varumärken genom sin webbutik och ger även ut en egen modetidning. Man riktar sig inte längre enbart mot kvinnor utan även mot män och barn, där Jarno framförallt ser herrseg-mentet som en ti l lväxtmöjlighet.

Framtiden Då vi frågar Jarno om framtiden är han något hemlighetsfull. I dagsläget jobbar han kvar som senior advisor på Nelly men vi får reda på att han kommer starta nya e-handelsbutiker på nätet. Just nu är detta dock på idéstadiet, vad för typ av butik Jarno kommer starta låter vi framtiden ut-visa. ”Det får ni se vad det blir”, säger Jarno och ler snett. Att det blir svårt att följa upp skapelsen i Nelly är det nog åtminstone inget tal om.

Komplettera dig själv För detta krävs självinsikt och en ärlighet gentemot sig själv. Man måste våga ställa frågan "Är jag duktig på det här?". En effektiv konstellation av många olika förmågor kommer att bära längre än vad en enskild individ är kapabel till.Endast genomförandet räknas Affärsplanen är viktig men en genial idé är ingenting utan genomförandet. Paretoregeln är en tumregel som går ut på att 80 % av människorna sysslar med saker som ger 20% effekt medan de resterande 20 prioriterar sin tid bättre och sysslar med saker som ger 80 % effekt.

Planera inte det som inte går att planera! Vissa saker går helt enkelt inte att planera, istället bör man vara en ”beräknande opportunist”, som Jarno själv uttrycker det. Många situationer måste man ta som de kommer och som egenföretagare krävs det att man kan ta snabba beslut.

Uthållighet och hög energi Du måste vara uthållig för att ha en chans att lyckas. Egenföretagande tar tid och det är arbetsamt att bygga en verksamhet från grunden. Räkna med att hela det första året är en uppförsbacke där ingen entreprenöriell frukt kom-mer att skördas. Likaså är det livsviktigt att bibehålla en hög energinivå. Detta smittar av sig på din omgivning och dem du jobbar med.

Ge aldrig upp - Allting går! Som egenföretagare får du ald-rig tvivla på din egen förmåga. Ibland krävs det en nästintill övermänsklig tro på sina fär-digheter för att ta sig igenom vissa perioder.

Jarnos tips till dig som drömmer om att starta eget :

21

3

FRÅGA JURISTEN}

FRÅGA JURISTEN

Hej!

I somras så tog jag en bild när vi var ute och badade i Bohuslän som jag lade upp på min blogg. En kompis till mig hittade den här bilden på en norsk blogg. Vad har jag för rättigheter för min upphovsrätt?

S.L

Hej!

Nu är det ju olagligt att laddar ner film men varför inte att streama film?

T.H

-

Hej! Kortfattat kan sägas att du som up-phovsman ti l l bi lden har ensamrätt t i l l att framstäl la exemplar och t i l l-gängliggöra bi lden för al lmänheten. Förutom att fråga om ditt t i l lstånd att använda bi lden så skul le du även ha namngivits som upphovsman. Med andra ord har upphovsrättsintrång begåtts vi lket är straffsanktionerat. Det f inns emellert id undantag från ensamrätten; framstäl lning för privat bruk. Det bör inte bl i t i l lämpligt i förevarande fal l . Mitt råd är att du kontaktar bloggaren och informerar denne om dina rätt igheter och att du vi l l bl i namngiven el ler att han tar bort bi lden. Det är förmodligen inte ett medvetet intrång, folk i al lmänhet - och kanske bloggare i synnerhet - brukar inte ha kol l på sin juridik i dessa sammanhang!

Vänligen, Victor Wodlén

Tjenare!

Du har rätt i det att det är olagl igt att ” ladda ner” dvs framstäl la kopior av upphovsrättsskyddat material där inte upphovsrättsinnehavaren har lämnat sitt uttryckl iga samtycke t i l l det. Det f inns emellert id andra sätt att ta del av en upphovsrätt utan att göra intrång. Att ta hem av en temporär f i l av verket med hjälp av streaming är ful lt t i l låtet då f i len inte sparas ner på hårddisken. Endast att t itta el ler att lyssna på ett verk anses al ltså aldrig göra intrång i en upphovsrätt, det som skyddas är att förfoga över rätten.

Streama lugnt! Victor Wodlén

22

GADDEN }

21 - 22 Nov 2012

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG STUDENTKÅR

26

GADDEN}

25

FOTO: ELIN PETERSON&FREDRIK GREVEN

3

{ }Ekon har traffat Camilla Lackberg och diskuterat en massa intressanta saker.. Ekon har traffat Camilla Lackberg och diskuterat en massa intressanta saker..

INNEHÅLL} HSS}

l

Beväpnade med f ranska f raser såsom ”Bonjour ! ” och…ja, inte så många f ler, an lände laget 26 t immar senare t i l l den f ranska västkusten. Svenskarna var mycket sugna på at t för första gången få se båten de sku l le leva med de kommande s ju dagarna, så ef ter en ordent l ig lunch bar det av t i l l täv l ingsområdet.

Väl där möttes de av f lera av de andra lagen som hade kommit t id igare i veckan och redan var ute och t rän ingsseglade. Team Sweden lät s ig inte nedslås av det utan laddade istä l le t upp för en he ldag med t rän-ingar kommande dag.

Den kommande dagen kom, men den hade också med s ig för mycket v ind för täv l ings ledningen. Det g jorde at t när första star ten g ick på söndagen hade Handelsseglarna endast haf t en t imma på s ig at t be-kanta s ig med den nya båten, samt at t dessutom vara f ler än van l igt på en mindre båt än van l igt .

Det resu l terade i en to l f te p lats i första racet, av tota l t f jor ton del tagande lag. Som er farna seglare bör jade de s jä lvk lar t med at t sky l la på båten, varef ter lunch-pausen spenderades med at t f l y t ta b lock och skot-punkter f ram och t i l lbaka. Det beta lade s ig med en pa l lp lats i andra racet och god stämning ombord på

}Glatt påhejade av den danska navigatorrösten Pauline satte Handelshögskolan i Göteborgs VM-lag iväg i en minibuss mot La Rochelle, Frankrike. Det gjordes en del halvhjärtade försök att plugga, men en efter en stängdes kursböckerna.

Le Gr is, f r i t t översat t t i l l Gr isen.

Då möttes det svenska laget av nästa utmaning. Som jo l leseglare, v i lket de f lesta i laget är, seglar man van-l ig tv is banorna på en dryg t imma. At t segla rakt f ram i mer än t re t immar som man gör på et t Inshore Race var där för en utmaning. Laget hävdade s ig re lat iv t bra på det ta, f ramföra l l t på undanv indarna. Däremot f ick man a ldr ig r ik t igt ordn ing på kryssbogarna, v i lket g jorde at t s lutp lacer ingarna tyvärr b lev b lygsamma.

Veckan bestod in te bara av segl ing. Framföra l l t in te de s ista dagarna då det b låste för mycket för at t ge s ig ut på havet. Var je kvä l l b jöd på middag då samt-l iga seglare, undantaget et t v isst lag, hö l l igång minst l ika intens iv t som på havet. Här var resu l tat l is tan näst int i l l omvänd, då det f inska laget som placerade s ig s ist i segl ingarna även var kvar t i l l s is t på kvä l larna. Det är in te he l t bekräf tat om det f inns någon koppl ing däremel lan.

Så om man ska sammanfat ta veckan, r ik t igt bra seg-l ing i 15 t i l l 20 grader och sol . At t dessutom nästan s lå amer ikanska f lot tan känns he l t oke j . Hade det inte var i t för den t rånga hyrb i len hade v i tag i t hem bucklan redan i år. Nu sparar v i det t i l l SYWoC 2013 istä l le t !

}VM-SEGLAT S MED HS S

TEXT: TOBIAS AHLQVIST FOTO: KARIN BERG

26

3

Student idag – karriär i morgon!Börja bygga ditt nätverk redan idag genom att bli studentmedlem i Handelshögskolans Alumniförening. Gratis så länge du studerar!

Bra kontakter är ovärderliga den dagen du söker ett intressant och bra feriejobb eller jobb efter examen.

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Handelshögskolans Alumniförening är en exklusiv förening där endast de

som tagit examen eller studerar på Handelshögskolan kan

vara medlemmar.

Aktiviteterna är många (fester, luncher,

seminarier, företagsbesök m.m.)

Aktuella jobb att söka finns på hemsidan.

Bli studentmedlem på www.hhga.se

Välkommen!

Handelshögskolans AlumniföreningKungsportsavenyn 10,vån 6, 411 36 Göteborg Tel. 0708-60 65 93 E-post info@hhga.se Hemsida www.hhga.se

Agnes Andersson, Per Cramér och Ida Hellmark

Victor Göthensten och Johan Sandwall på lunchföredrag

Anna Hagelberg på Sankt Jörgen GK, i HHGA och HGKs årliga golftävling

HHGA ann A4 EKON nov.indd 1 2012-11-19 16:30

HANDELSGARDERBOBEN}

PERNILLA TANG är en skoälskande, kvargätande solstråle som bor på Vasagatan. Pernilla har återvänt ti l l studierna från ett års arbete på Volvo Ocean Race och läser marknadsföring på magisternivå. Inom en snar framtid hoppas hon på att lämna skolan och söka sig vidare på nya äventyr i arbetsväg.

}}

28

AV: JOSEFIN BOMAN&CECILIA MÅNSSON FOTO: JOHAN HERMANSSON

EN SMYGTITT I

HANDELSGARDEROBEN}BESKR IV D IN S T I L :Enke l , avska la t , ä l ska r sva r t , v i t t , g rå t t med en fä rgk l i ck i fo rm av en accessoar. Köper he l l re e t t s tö r re an ta l b i l l i ga re p lagg då jag lä t t t rö t tna r på p lagg och de t ä r mer s tudentvän l ig t ekonomisk t se t t .

HUR ANVÄNDER DU ACCESSOARER? För a t t göra en ou t f i t ro l iga re , fö r a t t addera fä rg . Jag g i l l a r i n te fö r mycket på en och samma gång !

DIN A FAVOR I T SKOR : Et t pa r be iga pumps med svar t s t i l e t tok lack som jag använder a l l t fö r sä l l an när j ag ä r i Göteborg pga de här l i ga ku l l e rs tenarna och vädre t . Annars va rdags-boots som jag använder j ämt ! I å r ä r de t e t t pa r anke l -boots f rån H&M, supersköna och b i l l i ga , vä r t !

S IGN ATURPL AGG : Man ser m ig o f tas t i e t t sva r t p lagg .

FES TLOOK : Ol ika , de t bero r på m i t t humör, ä l ska r va rdagsk läder där man by te r u t va rdagsbootsen/Pa l l ad ium/ Converse mot e t t pa r ba l l a k lackar t i l l och vo i l á så b l i r de t en fes t look .

VÄSKA : Favor i t väskan ä r en handg jo rd väska jag köpte på M iss Ragt ime fö r e t t pa r å r sedan som det bara f i nns e t t pa r s tycken av. Det ä r en sva r t axe l -remsväska med e t t s i l v r ig t d ju rska l l e på med små ked jo r som hänger f rån väskan som f ransar.

WARDROBE BAS IC : Svar ta ta j ta j eans .

VEM/VAD INSP IRERAS DU AV? Al l t mö j l i g t , v i ssa modeb loggar, vänner, fo lk på s tan , f i lmer. . . som nu senas t , ungen i the Sh in ing ! A l l a hans råba l l a t rö jo r med sk jo r ta under, v i l ken l i t en fash ion is ta !

HUR GÅR DU FRÅN DAY T I L L N IGHT?Byte r som sagt skor och lägger på någon accessoar. Sminkn ingen ä r också v ik t ig t fö r m ig , l ägger om t i l l en kvä l l ssminkn ing .

VAD ÄR D I T T BÄS TA KÖP? Svår t ! Väskan f rån M iss Ragt ime, 700 k r t ycker j ag ä r supervä r t fö r något såpass un ik t och ändå så ba l l .

VAD ÄR D I T T KONS T IGAS TE KÖP?En overs i ze j acka som jag köpte på Tradera fö r 1 -2 å r sedan. Den va r snygg på b i ld , men jag t ro r pe rsonen jag köpte den av hade sy t t den s jä l v och nu när j ag tänker e f te r se r den u t som en s to r g rå l abbrock .

VAD KAN MAN INTE HA NOG AV? Skor !

FAVOR I TBUT IK : Topshop på Ox fo rds t ree t .

VAR KAN MAN VERKL IGEN FYNDA? Secondhand & Tradera ! Men on l ine ä r e t t b ra s tä l l e a t t shoppa, hand la r man på topshop på nä te t så l i gger p r i se rna ca 25 % b i l l i ga re on l ine då man be ta la r i pund.

VAD S AKN AS I D IN GADEROB? Mycket ! Det ä r en he l de l j ag suk ta r fö r, men mest sku l l e j ag v i l j a ha en sk inn jacka som E l in K l i ng des ignat fö r Marc iano som a ld r ig b lev p roducerad . Hade va r i t de t per fek ta v in te r j ackan ! Annars e t t pa r m i l i t ä rg röna jeans f rån Dr Den im.

S T ÖRS TA WARDROBE NO NO : De t där med t igh ts e l l e r l egg ings , som abso lu t i n te se r u t som van l iga byxor som är in te he l t täckande bak t i l l . Va r fö r?

FAVOR I TMÄRKE : Svår t , ha r a ld r ig b ry t t m ig om märken men fö r a t t re ta fo lk : MAC! m in macbook a i r i a l l ä ra , men kä r lek t i l l sm ink f rån MAC Cosmet ics .

29

HANDELSGARDEROBEN

HANDELSGARDEROBEN}

30

BESKR IV D IN S T I L :Klass isk t sk räddat , mycket "dova" fä rger som g rå t t , b run t , sva r t , mörkb lå t t med kont ras te rande accessoare r och l j usa sk jo r to r.

HUR ANVÄNDER DU ACCESSOARER? Tror de t ä r svå ra re fö r en k i l l e a t t sväva i väg med accessoare r men en s l ips kan fö rhö ja en he l ou t f i t , de tsamma gä l l e r en snygg väska . Parap lye t ä r både användbar t fö r oss I Göteborg och samt id ig t en oerhör t snygg accessoar.

DIN A FAVOR I T SKOR : Loake e t t pa r mocka brogues och e t t pa r tan fä rgade sk innbrogues .

S IGN ATURPL AGG : Kava j .

FES TLOOK : Ungefä r samma svar som f rågan med accessoare r då k i l l a r en l ig t m ig in te ha r samma var ia t ionsbredd i f es tk lädse lväg .

VÄSKA : En k lass isk l äderpor t fö l j ä r snyggt .

WARDROBE BAS IC : Enfä rgade v i ta , l j usb låa och även svagt mönst rade sk jo r to r, j eans i mörkare fä rger, några udda kava je r, e t t pa r sk innskor och e t t pa r i mocka .

VEM INSP IRERAS DU AV?Framför a l l t J .L indebergs egen gu ldgosse Tommy Bu i . Även b i lde r f rån modemässan i P i t t i Uomo. Sen kan jag s jä l vk la r t få i nsp i ra t ion av snyggt k lädda personer i m in omg ivn ing . Jag g i l l a r även a t t ba ra besöka but i ke r fö r a t t dä r igenom få insp i ra t ion .

HUR GÅR DU FRÅN DAY T I L L N IGHT?L i te samma svar som fes t looken .

VAD ÄR D I T T BÄS TA KÖP? Mina kava je r och skor.

VAD ÄR D I T T KONS T IGAS TE KÖP?En rosa kava j , använd en gång och de t va r under no l ln ingen 2011 på p ink sensat ion- fes ten .

FAVOR I TBUT IK :L innégatan No.2 , Ted Bernhard tz , S l ipsknuten , J .L indeberg .

VAD KAN MAN INTE HA NOG AV? Kava je r, s l ipsa r och sk jo r to r. Snygga k läder i a l lmänhet !

S T YL ING T IPS : Tänk på fä rgska lan . Person l igen hå l l e r j ag m ig t i l l l i t e "dovare" fä rger fö r a t t p laggen in te ska konkur-re ra om uppmärksamheten f rån be t rak ta ren u tan i s tä l l e t samverka och hö ja va randra . H i t ta en ha rmon i i ou t f i t en . Accessoare r som s l ips , b rös tnäsduk t i l l kava jen och en snygg väska kan fö rs tä rka d in ou t f i t vä ld ig t mycket .

VAR KAN MAN VERKL IGEN FYNDA? På in te r ne t .

VAD S AKN AS I D IN GADEROB? En "komple t t " bas ic skogarderob s tå r högs t på önske l i s tan . Tä t t fö l j t av l i t e mer d ressade i n fo rme l l a j eans .

S T ÖRS TA WARDROBE NO NO : L i te k l ysch iga tubsockor i sanda le r, he ls t komb inera t med t rekvar tsbyxor och en fä rgg lad hawa i i sk jo r ta .

HANDELSGARDEROBEN}

}}AUGUST ELMBERG eller "Prins August" som vännerna kallar honom bor på en höjd i Hällsvik och läser andra året på Ekonom- programmet med analytisk inriktning. Han driver också företaget ovningsbanken.se som säljer digitala träningsövningar til l tränare för olika bollspor ter.

31

HANDELSGARDEROBEN}

}}ISABELLE GUSELIN är ett spetsvandrande fransktalande vardagskalas som läser sitt andra år på Ekonomiprogrammet med franskinriktning. Isabelle har synts i Götes och Handels Marketing och överdoserar gärna kultur på sin fr itid.

32

HANDELSGARDEROBEN}BESKR IV D IN S T I L : Som en psykadel isk t r ipp genom Par is-natten.

HUR ANVÄNDER DU ACCESSOARER? Accessoarer har a ldr ig r ikt igt var i t min kopp av te, men gi l lar at t promenera omkr ing i stora pälsmössor och st ickade vantar. Dom får gärna vara st ickade av en mormor!

DIN A FAVOR I T SKOR : Ett par kopparbruna ACNE heroes. De är vä ld igt vä ld igt höga, men vä ld igt f ina, och vä ld igt ro l iga at t dansa i . S IGN ATURPL AGG : När jag bodde i Par is så hade min l i l la favor i t - secondhand a l l t id en hy l la a l lde les fu l l med spetsblusar. Jag t ror jag var där varannan dag och h i t tade en spetströ ja, spetsblus, e l ler spets-krage. Spets-saker är verk l igen de bästa saker !

FES TLOOK : Jag brukar gå på karma. Och bör ja med ett g las whisky. Men jag g i l lar verk l igen att gå ut och dansa i långa, f lyg iga k länningar och mina heroes.

VÄSKA : Fick min mammas gamla läderväska i födelsedag-spresent för några år sedan, som hon s jä lv köpte i Venedig under en tågluff . Den har fö l j t med mig varenda dag i fyra år och är som mit t subst i tut för en chiauaua. Förra veckan gav den t i l l s lut upp, så nu är den in lämnad för en grundl ig väsk-renover ing. . .Skinnskräddaren skrattade mig rakt upp i ans iktet och skakade på huvudet, men t i l l s lut lyckades jag överta la honom att ta s ig an den!

VEM/VAD INSP IRERAS DU AV?Jag inspi reras vä ld igt mycket av "nya perspekt iv" . Det kan vara en några dagar i en annan stad, en annan kul tur, en fotoutstä l ln ing, e l ler en vä ld igt färg-glad människa i min närhet. Och Donna i Twin Peaks. VAD ÄR D I T T BÄS TA KÖP? Kom över den bästa väskan någonsin på Majornas Loppis i våras. Den är brunröd, i den u l t imata stor le-ken, den går och ha t i l l a l l t ing f rån p icn ic t i l l ga lamid-dag och den kostade mig t io svenska kronor. No joke.

VAD ÄR D I T T KONS T IGAS TE KÖP?Det är ganska svårt at t def in iera et t konst igt köp. Jag tycker inte det f inns några konst iga köp. Folk har bara o l ika st i lar och o l ika preferenser. Däremot f inns det mindre-k loka-köp. Som när man var t ret ton och köpte en Henr i-L loyd jacka för en förmögenhet för at t man trodde att man inte skul le få vara med i tuffa gänget om man inte hade en sådan. Kort förk larat ; köp som man köper för at t a l la andra köper.

VAD KAN MAN INTE HA NOG AV? Jag skul le ändå v i l ja vända på f rågan t i l l -"Vad kan man ha nog av?" V i lever verk l igen i et t extremt konsumtionssamhäl le och borde i f rågasätta varenda köp v i gör. Därför tycker jag att v intage är något som är bra, då v i inte utnytt jar ännu f ler nya resurser, utan fakt iskt köper et t p lagg som redan f inns " inom cykeln. . ."

FAVOR I TBUT IK : Loppmarknaden Porte de Montreui l i 9:e i Par is . Häl f ten stö ldgods, andra häl f ten hel t fantast iskt f ina sk inn-kängor, långa k länningar och spets-t rö jor ! Och du kan förhandla pr iser i f lera t immar.

VAR KAN MAN VERKL IGEN FYNDA? Kvibergs Marknad! Men då ska man ha med s ig l i te tur också.. .

VAD S AKN AS I D IN GADEROB? Jag behöver egent l igen ingent ing, men får man önska s ig något, så skul le jag nog önska mig encréme-färgad Odessa coat f rån Rodebjer.

S T ÖRS TA WARDROBE NO NO :Ett no no för mig är et t yes yes för andra.

FAVOR I TMÄRKE :Car in Rodebjer. Ä lskar hennes progress iva men ändå fantast iskt femin ina kol lekt ioner.

33

UTBYTE}

{ }Plötsligt försvinner folk från korridorerna och platserna i handelsrätten gapar tomma. Ekon letade rätt på några av dem saknade ansiktena för att ta reda på hur det är egentligen, det efterlängtade utbytsåret.

Ellen Svanberg som går Ekonomprogrammet med Engelsk inriktning åkte till Maastricht University i Holland

Två veckor försenad anlände jag t i l l platsen som skul le bl i mitt hem

för ett halvår framöver, Maastr icht – staden som påminner om l i l la

Paris och som har bi l l ig öl.

Maastr icht University använder sig av Problem Based Learning, som

kortfattat går ut på att eleverna är extremt akt iva under sina ”tutorials”

och behöver förbereda sig genom att läsa f lera art ik lar, böcker, lösa

ol ika uppgifter, förbereda presentat ioner och skriva case el ler rap-

porter. Men värt att nämnas är att skolan har belönas med en ”Tr ipple

Crown Accreditat ion” vi lket bara cirka 1 % av al la businesskolor i

vär lden kan stoltsera med. En r ikt igt bra utbi ldning med andra ord!

I Maastr ich bor det 120 000 personer och som färdmedel är det

cykel som gäl ler. Shoppingen är r ikt igt bra med de stora kedjorna på

plats men även små guldkorn längst kul lerstensgatorna. Pubar och

barer är r ik l igt presenterade och ölen börjar på en t juga och f inns i al la

dess sorter och former. Tågen från Maastr icht går mot al la r iktningar

med städer som Bryssel, Paris, Düsseldorf och Amsterdam på några

t immars avstånd.

Cirka 20 % av stadens invånare är studenter vi lket medför ett r ikt

studentl iv – och det f inns al l t id något att göra! Två vikt iga organisa-

t ioner att hål la kol l på är ESN som tar hand om oss utbytesstudenter

och Way2Go som anordnar resor regelbundet genom hela Europa.

I oktober åkte jag med dem ti l l Oktoberfest i München, något av det

rol igaste jag har varit med om!

Sammanfattningsvis kan jag säga att tempot är högt, antingen

hänger man i bibl ioteket och pluggar el ler så hittar man på rol igheter.

Äter och sover gör man när man får t id men en fantastisk upplevelse

har det i al la fal l var it !

Elias Eriksson som går Ekonomprogrammet med inrikning Engelska åkte till HEC Montréal i Kanada.Inriktning: Nationalekonomi/Finans.

Vad är ski l lnaderna mel lan att plugga i Montréal jämfört med

Sverige? I relat ion t i l l studierna på Handelshögskolan är den största

ski l lnaden att man läser f lera kurser, oftast fyra el ler fem stycken,

samtidigt. Och förutom en tentamen på slutet av kursen är det vanl igt

att ha “mid-terms” och quiz under terminen som står för en del av det

slut l iga betyget. Klasserna består vanl igen av ungefär 50 studenter,

och föreläsningarna är snarare lekt ioner med mycket diskussioner och

interakt ion mel lan lärare och studenter.

Skolan har f lera studentkårer uppdelade på vi lken examen man

läser t i l l . Det f inns således en kår för studenter på kanditatnivå och

en annan kår för de som läser t i l l en master. Intresseföreningar f inns

också om man vi l l engagera sig - inom extremsport, fair trade och

konst för att nämna några exempel. För de internationel la studenterna

f inns HEChange som gärna anordnar partys och andra evenemang.

Varje t isdag rör sig många utbytesstudenter t i l l skolans off iciel la bar El

Zaz, och dessutom anordnas det partyn på klubbar i centrum när det

f inns något värt att f i ra.

Montréal har verkl igen en puls med trevl iga restauranger, caféer

och l iv l iga gator. Torsdagar och fredagar brukar de f lesta affärerna ha

öppet t i l l k lockan nio el ler t io på kväl len.

HEC Montréal är en välrenommerad skola som jag kan rekommen-

dera dig för en utbytestermin. Den enda nackdelen som jag upplever

det är att avståndet hem ti l l Sverige ibland kan kännas väl långt. Men

om du uppskattar höstdagar med 25 graders värme, öppna och trev-

l iga människor och storstadsl iv f inns det al l anledning att söka sig hit !

34

UTBYTE}

SCENER UR ETT UTBYTESÅR

Charlotte Lindberg och Isabell Nordenhager läser på University of Leicester med inriktning Nationalekonomi i Storbritannien.

Terminsuppbyggnaden och betygssystemet ski l jer sig från Handels.

Vi läser totalt 60 credits, vi lket motsvarar 30 hp, fördelat på 4 kurser.

Kurserna läses paral lel l t och själva terminen är endast 11 veckor lång,

föl jd av juluppehål l och instuderingsperiod under 4 veckor. Samtl iga tentor

är placerade i januari, under en tvåveckorsperiod. I de f lesta kurser inom

Economics så motsvarar tentan 80% av slutbetyget och ett mid-term test

el ler inlämningsuppgift står för resterande 20%.

Leicester är Storbritanniens t ionde största stad med sina drygt

300.000 invånare, och också en av de mest mångkulturel la. Oavsett

intressen så hittar man något att göra här, restaurang- och klubbutbudet

är stort, shoppingen är l ivsfar l ig och för den sport intresserade kommer

Englands bästa rugbylag, Leicester Tigers, från just Leicester. Det enda vi

saknar är en IKEA, men det kompenseras upp rätt så bra av en Primark!

Studentkåren är verkl igen enorm. Med över 200 föreningar i al la från

f inans och ekonomi, t i l l bakning, sport och quidditch, f inns här något för

al la. Själva kårhuset innehål ler bland annat en restaurang, snabbköp,

och en Starbucks där al l v inst går t i l lbaka t i l l kåren. I kårhuset f inns

också en nattklubb med plats för 1500 personer, där det hål ls klubbar

och konserter. Utel ivet i Leicester är r ikt igt bra och man kan hitta något

varje dag i veckan om man så vi l l . Det är också betydl igt bi l l igare jämfört

med Göteborg.

Generel l t så är Leicester en väldigt studentanpassad stad, många af-

färer och utestäl len har studentrabatter, och det f inns bussar som mer

el ler mindre enbart går mel lan Universitetet och studentbostäderna.

I sabe l l och Char lo t te läser i S torbr i tann ien

E l len lever s tudent l i v i Maast r icht

E l ias läser på HEC i Mont réa l

FOTO: INGVAR BORG

35

JUL}

Ekonfrågan - vad blir årets julklapp?

Pauline Storm SMIL, år 2

Vad tror du bl ir årets julklapp?

En ekologisk, stickad tröja.

Vad är vikt igast för dig under julen?

Vila.

Fred Östgårdh FHS, C-kurs

Vad tror du bl ir årets julklapp?

Ipad Mini.

Vad är vikt igast för dig under julen?

Vara med vänner och familj .

Sara Karlsson SMIL, år 1

Vad tror du bl ir årets julklapp?

Ett restaurangbesök! (presentkort)

Vad är vikt igast för dig under julen?

Förutom familjen så traditionerna. Samma plats, samma sätt, allting likadant.

Nathalie, Christine, Anna, Danielle Språk, år 2

Vad tror du bl ir årets julklapp?

Smartphonevantar! Eller en trisslott.

Vad är vikt igast för dig under julen?

Maten måste vara viktigast. . .följt av familjen.

Eric Jerlin, Niklas Fast

Vad tror du bl ir årets julklapp?

En La Crousette gryta, orange. Kan kombineras med en kravatt.

Vad är vikt igast för dig under julen?

Julgroggen.. .

David Andersson FEK, år 2

Vad tror du bl ir årets julklapp?

Någon form av upplevelse.

Vad är vikt igast för dig under julen?

Att få koppla av med familjen.

Niklas Wallin Magister i ekonomistyrning

Vad tror du bl ir årets julklapp?

En spa-helg.

Vad är vikt igast för dig under julen?

Vila. Och att få vara med vänner och familj .

Nicoletta Chiera Economics, Graduate School

Vad tror du bl ir årets julklapp?

En resa någonstans.

Vad är vikt igast för dig under julen?

Att få vara med familjen.

FOTO: SANDRA NORDENHAGER

36

Här kan du lyssna på våra favoritjullåtar. Komplett med både klassiker, guilty pleasures och en octh annan oväntad uppstickare.

JUL}

Toner av Juli i

i

T H E A L M O S T – L i t t l e D r u m m e r B o y

G I A N N I A N D S A R A H – F a i r y t a l e o f N e w Yo r k

T O N Y B E N N E T T - W i n t e r W o n d e r l a n d

D A R L E N E L O V E - C h r i s t m a s ( B a b y P l e a s e C o m e H o m e )

J U S T I N B E I B E R & M A R I A H C A R E Y - A l l I W a n t f o r C h r i s t m a s

L A L E H – S n ö

O T I S R E D D I N G - M e r r y C h r i s t m a s B a b y

W H A M ! - L a s t C h r i s t m a s

L A D Y G A G A - C h r i s t m a s T r e e

R A C H M A N I N O V - P i a n o k o n s e r t N r . 2 i C - m o l l , o p . 18 C O R N E L I S V R E E S W I J K - J u l t o m t e n ä r f a k t i s k t d ö d

Varsågod!

37

KRÖNIKA}

VAR HÄLSAD, KUNG BORE!

TEXT: MADELEINE BÄCKSTRÖM

Det är mindre än tre månader kvar t i l l ju l när jag

skr iver detta. För två år sedan när jag bodde i

Norrbotten hade det inneburit för mig att säsongen för

v inter jackor var kommen. El ler snarare så hade man

velat ha på sig dunjackan i tre veckor på grund av

begynnande köldskador men den oskr ivna regeln i

Lappland är ” ingen snö på marken – ingen vinter jacka” .

Den regeln verkar dock inte vara t i l lämpad i Göteborg

för jag såg en yngre man spatsera Vasagatan ner i förd

en Parajumpers i mitten av september.

Jag är ursprungl igen från Kiruna, närmare bestämt byn

Jukkasjärvi . Min kompis pappa grundade IceHotel och

en annans föräldrar drev verksamhet i form av att f rakta

tur ister i hundspann på frusna älvar och över f jä l lv idder.

Med andra ord är jag född med ena foten i en skoter-

skibba och den andra foten året runt i en vinterkänga,

för medeltemperaturen i ju l i l igger under 10 grader. Jag

vågar påstå att jag kan det där med vinter åtta månader

om året, varav tre månader är totalt mörker. (Dessutom

säger v issa att jag saknar en tredjedel av al fabetets

bokstäver. Hörru he gö ja int al ls) .

”Du är ju från Norr land, du är ju van vid sådant här!”

f ick jag höra hela förra v intern. Från Norr land är jag,

sådär bl i r det poäng. Men ”där i Norr land” är det även

al lmänt accepterat med understäl l som en del av

dagens outf i t och att ha på sig täckbyxor när man går

t i l l jobbet på morgonen är snarare regel än undantag

mel lan december och mars.

Norr land ser t i l l funkt ional i tet före design. Meindlkängor

före Pr imeboots. Microf leece före kashmir, Gore-Tex

före pälsväst. Ja, ni fattar.

Jag är inte van vid v intersäsongen i södra Sver ige.

När jag f lyttade ner t i l l Göteborg för ett år sedan var

jag ganska l ikgi l t ig när det kom t i l l v inter. Tänkte att

det på sin höjd skul le komma snöblandat regn och

således skul le jag kunna över leva i höst jackan. Gore-

Tex natur l igtv is. Sedan kom kylan, för mig som en smäl l

i ansiktet för mina förutfattade meningar, och jag f ick

vackert och l i te skamset göra reträtt t i l l v inter jackan.

Kylan här nere är fukt ig, som tränger s ig ända in i

märgen och lämnar ingen oberörd. Det kommer nästan

konstant någon form av blöt nederbörd som t i l lsammans

vindar från havet som driver upp köldfaktorn å

det grövsta.

I år har jag förberett mig i god t id genom att ha dammat

av v inter jackan, stäl l t bort lappskorna i förmån för ett

par mer trendrikt iga men varma ( funkt ional i tetstänkan-

det försvinner aldr ig) skor och köpt ett part i med hand-

skar som t i l låts att tappas bort. Jag är förberedd men

bävar inför v interns frossa och för lorad känsel i tårna

på morgonen i väntan på spårvagnen. Efter mina dryga

22 år uppe i Norr land har jag änt l igen samlat al l min

v isdom av kung Bores årst id och gjort det enda vett iga

– jag har bokat en solsemester över ju l och nyår. V intern

är lång så det gäl ler att passa på att njuta av den!

d

df

f

e

38

RECEPT}

PÅ JULBORDET

SENAPSSILL

2 burkar inläggningsill , à 420 g

1 dl vanlig senap

1 dl stark, gärna grovkorning, senap

1½ dl farinsocker

2 tsk vitvinsvinäger

1 dl olja

1 dl hackad dill

1 dl hackad purjolök

salt och peppar

1 Hacka det som behöver hackas.2 Blanda senap, socker och vinäger. Droppa ner olja. Rör i det hackade3 Vänd ner sillen i det hela.

KOREANSKA REVBENSSPJÄLL

3 kg tunna revbensspjäll

5 vitlöksklyftor

1 msk hackad ingefära

1 dl soja

½ dl ättiksprit

1 1/3 dl honung

2 msk sesamolja

4 msk chilipasta

1 Blanda allt och smaka av. 2 Lägg allt i dubbla plastpåsar i kylskåpet över natten.3 Stek spjällen 45 min på varje sida i ugn (150º).4 Koka upp marinaden och blanda med maizena så får du en sås.

TOBLERONE-PARFAIT

60 g Toblerone

1 msk strösocker

1 st äggula

2 dl vispgrädde

1 Vispa grädden för sig. Vispa äggula och socker över ett vattenbad.2 Ta äggsmeten från värmen och fortsätt vispa tills den blivit skummig.3 Smält chokladen över ett vattenbad. Vänd ner chokladen och grädden i äggsmeten.4 Lägg in den i frysen några timmar.

39

AV: ROBERT TABELL FOTO: JOSEFIN BOMAN

RE:EARTH}

Re:Earth skul le enkelt kunna förklaras som en klimatsmart festival för miljön. Re:Earth som varje år arrangeras på ön Koh Samui i Thailand samarbetar tillsammans med stora miljöor-ganisationer som SIDA och Mangroves for the Future, MFF. MFF, som lanserades av Bill Clinton, är en del av IUCN som är världens största och första miljöorganisation med eget säte i FN.

Idén kring festivalen skapades år 2009 på ön Koh Tao och fes-tivalen har därifrån växt fram på ön Koh Samui med över 3000 besökare tillsammans med kända svenska artister, men även väckt intresse bland kända interna-tionella band och dj ’s. Att det i slutändan blev just Koh Samui är för att många svenska back-packers finns på ön under hög-säsongen och att Andreas fick en bra kontakt med lokala myn-

digheter på ön som öppnade upp möjligheter för att arrangera ett projekt som Re:Earth.

När festivalen startades i Thailand var det den första fes-tivalen som hade ett miljötema och miljöhänsynen på ön var i princip obefintlig. Det absolut viktigaste med festivalen nämner Andreas är att de har skapat ett miljöintresse och medvetand-egjort att miljöhänsyn måste gå hand i hand med turism. Till exempel har Re:Earth bidragit till att vissa av deras partnerhotell på ön slutat att använda plast och nästa år kommer de införa lokal sophantering. Intresset har även ökat hos lokala myndigheter och de större näringsidkarna, men för att få större genomslag-skraft behövs det mer kapital och fler volontärer.

- Re:Earth erbjuder besökarna att ge tillbaka något till ön de

besöker genom att delta som volontärer under en eller flera dagar. Vissa volontärer är återkommande varje år och för en del har deltagandet i Re:Earth resulterat i att de intresserat sig mer för miljöfrågor och studerar nu miljövetenskap på univer-sitetsnivå. Idén kring volontärar-betet under festivalen har fun-nits med redan från starten av festivalen, och vi ser det som ett modern sätt att bygga ge-menskap på och ge goda exem-pel på vad man kan göra istället för att peka finger på vad som är fel . Det positiva är att allt är möjligt och ofta inte alls speciellt avancerat, fortsätter Andreas.

Den vanligaste kritiken Re:Earth får är om det är rätt ur miljösynpunkt att flyga ner

}Ekoturism växer sig allt större runt om i världen och är en chans för resande att ge något tillbaka till destinationer de besöker och älskar. Vår turism har däremot fått en negativ inverkan på fler och fler platser samtidigt som turismen är en avgörande byggsten för ekonomin i många delar av världen. Turismen behövs lika väl som en hållbar miljö och där är ekoturism är en del av vägen. Jag fick möjlighet att prata med Andreas Wadström som tillsammans med Jason Diakité, mer känd som Timbuktu, arrangerar miljöfestivalen Re:Earth på en av Thailands mest besökta öar.

}Det posit iva är att al l t är möjl igt och ofta inte al ls speciel l t avancerat.

"

"

Jason Diakité, Andreas Wadström med medarbetare

40

RE:EARTH}

KLIMATSMART FESTIVALYRATEXT: MADELEINE BÄCKSTRÖM FOTO: ULF BERGLUND

{ }INNEHÅLL

artister till Thailand för festi-valen, men Andreas tycker att den frågan börjar bli uttjatad och kommer från folk som inte är in-satta i helheten i problematiken som är negativ till flygresor. - Det finns inga flygbolag som vill vara en miljöbov. Det sat-sas mycket på nytt bränsle, nya motorer och flygplanstyper för att minska miljöpåverkan. Denna process skulle förmodligen gå snabbare om vi resenärer väljer de flygbolag som gör sådana miljösatsningar istället för att alltid leta den bill igaste resan. Men detta är ju en klassiker varje sig det gäller ekologisk mat eller flygresor, priset är fortfar-ande viktigare än miljöaspekten, säger Andreas.

Svenskar som åker massor till solen och bidragit till att Thai-lands största industri är turism borde göra mer för att återställa det vi bidragit med att förstöra

genom våra solsemestrar, in-nan vi börjar tänka på att man inte ska besöka Thailand för att flyget anses vara en miljöbov. Vår hjälp och kunskap behövs då miljöhänsyn och miljöprojekt är en lyx som många länder, till exempel Thailand, inte prioriterar men som kommer bli en viktigare och viktigare byggsten i landets framtida välfärdsutveckling och ekonomi.

För att vi ska kunna se större globala förändringar i framtiden är det viktigt att fler vinstdri-vande företag jobbar aktivt med miljöprojekt och inte enbart ideel-la organisationer. Denna fråga drivs framåt av bland annat IUCN, som ser detta som den enda vä-gen framåt för de rådande globala miljöproblemen. Idag blir ekotur-ismen mer och mer utbredd på grund av att efterfrågan från marknaden, som är den viktigaste kraften, ökar. På frågan varför

Re:Earth vi l l att vi ska kunna fortsätta resa med gott samvete och med l i ten el ler helst ingen mil jöpåverkan. De vi l l att vi ska kunna ge t i l lbaka och säkerstäl la posit iva effekter på mil jön i det område vi besöker, för att skapa en långsikt igt hål lbar ekoturism.

man ska besöka Re:Earth sva-rar Andreas att genom Re:Earth får man möjlighet att ge något tillbaka och bidra till att säker-ställa positiva effekter på miljön. I år arrangeras festivalen mellan den 21-23 februari på Koh Samui. Utöver miljöarbetet på ön skapar festivalen grym musik i en unik miljö, en härlig gemenskap samt ett unikt och viktigt samarbete mellan ett gäng svenska vänner och den lokala befolkningen på Koh Samui!

41

R E : E A R T H 21 - 23 februar i K O H S A M U I

HOROSKOP}

H ROSKOPTEXT&ILLUSTRATION VICTOR SKANCKE

Mod är Stenbockens ledord, du lär finna en inre styrka som ger dig kraft att gå rakt på problemen. Ingen tveksamhet kommer hägra över ditt 2013. Men om osäkerheten ändå slår till får du sansa dig för att inte verka fåraktig. Något Stenbocken bör minnas är att inget är hugget i sten så stressa inte upp över det som hänt, dåliga tentamensresultat eller arga partners, allt går att lösa i slutändan. Så länge du är målmedveten och beslutsam. Manliga Stenbockar kan märka en kraftigare behåring på hakan i år.

Detta är gryningen för Vattumannen, men tag dig dock i akt för att ta dig vatten över huvudet. I år lär du finna det lika lätt att motivera dig själv som att vattna dina plantor, det är lätt att göra när man börjat och du ska se att dina projekt kom-mer blomstra. Vattumannen kan uppleva 2013 som frigörelsens år, du kommer antingen släppa eller se dina plikter på ett helt nytt sätt. De kommer inte längre tynga ner dig så därför måste du minnas att inte släppa ditt ansvar. Annars kom-mer dina utsikter inför 2014 se mörka ut.

Att äta fisk gör en smart, med lite ansträngning kommer du höja din IQ kopiöst 2013. Fiskarna kan se fram emot dagar då de är lika glad som fisken i vattnet vilket kommer ta dig igenom hårde deadlines när du mer mår som lax-en på skärbrädan. Liksom sillen simmar i stim kommer Fiskarna röra sig mycket bland folk och framförallt synkronisera med folk. Fiskarna lär märka hur deras luckor i kalendern faller perfekt med kamraternas och hur grupparbetena bara är ett oljat maskineri. Eller som fiskstim-met i Hitta Nemo.

Väduren kan få för sig att säga ordet "vad" rätt ofta.” Vad gör jag med mitt liv? Vad är meningen med kärlek? Vad är ett Vädur?” 2013 blir ett filosofiskt år för Väduren med funderingar och tvivel, men inte oro och ängslighet, utan det kan inte göra annat än att få dig att utvecklas. I år är ett utmärkt år för Väduren att skaffa sig perspektiv, tid är något som kommer bemästras och förmågan att kunna värdera stunderna med guldkant.

För Oxen handlar 2013 om beslutsam-het, kanske för mycket beslutsamhet. Så mycket beslutsamhet att du bara fokuserar på målet och missar det som händer runt omkring. Men tag dig i akt mot för lätta erbjudande, du riskerar att få det bortryckt i sista sekunden och bli huggen i ryggen. Det finns stora risker för frustrationer och ilska som får dig att se rött, vilket gör Oxen bara mer sårbar. Bättre är det då att stilla sig och lukta på blommorna tills det går över. Sen är det bara att stånga på igen.

Tvillingarna upplever att deras sociala kompetens kommer höjas 2013, deras kraft att nätverka kommer äntligen mots-vara de förväntningarna Handels har på sina studenter. Du kommer finna det lätt att finna nya tvillingsjälar i vänner och affärspartners, om du inte redan gjort det så talar stjärnorna för att i år kom-mer du hitta the One. Tvillingarna kom-mer märka en inre kraft till uppoffring och acceptering av olikhet, vilket kan leda i långa loppet till belöning i gyllene nektar och vita moln.

- HUR BLIR DITT 2013?

STENBOCKEN

23/12 - 20/1VAT TUMANNEN 21/1 - 18/2

FISKARNA 19/2 - 20/3

VÄDUREN 21/3 - 20/4

OXEN 21/4 - 21/5

TVILLINGARNA 22/5 - 21/6

42

HOROSKOP}

Det blir hårda tag för Kräftan 2013, men minns att det som inte dödar stärker. Flera gånger kan du uppleva dig som kokt men du kommer minsann finna att du kan nypas lika stark tillbaka och ta dig fram och övervinna problemen. Du släpper inte problemen i första tagen, utan håller kvar tills saken är ordnad el-ler återställt. Inga kompromisser här inte. Midsommar kommer vara en höjdpunkt för dig och att oddsen talar för nyp är högt. 2013 är ett år då Kräftan gör succé med allt som involverar grytvantar, spe-ciellt om de är röda.

Lejonet kan uppleva en ökad medveten-het till sitt hår, herrar finner styrka och manlighet i kraftiga skägg och damerna kraft och kvinnlighet i frisyrer med volym. Var försiktig så du inte slänger hela studielånet på hårvårdsprodukter. Spe-ciellt kvinnliga Lejon kommer se sig själva som mer organiserade, inte bara för sig själv utan andra i sin omgivning. Det är du som kommer veta vad som behövs och var det finns, Lejonet kommer fixa allt. Du kommer med solsken till dina vänner, stekar till grillning i parken och stämnin-gen till festen.

Jungfrun kommer genomgå en förän-dring, något som funnits kommer bytas ut mot något som varar för resten av livet. Det kan kännas smärtsamt i övergån-gen men i slutändan kommer du finna dig till ro och fortsätta framåt igenom 2013. Något eller någon kommer vända din värld upp och ner, förmodligen så oväntat att du inte inser det förrän långt senare. Jungfrun kan känna en stark förknippning till forna tider vilket troligen manifesterar sig i lyssnade av äldre Ma-donna-hits. Körsbär kommer bli populärt bland de födda i Jungfrun.

Vågen kan uppleva 2013 som möj-ligheternas år, kanske för många möjligheters år. Det kan vara svårt men med lugn i sinnet kommer ge dig synen att överväga och fatta det rätta beslutet. I år kommer du finna mer balans för din kropp än tidigare, kanske att du kom-mer överens med badrumsvågen. Vågen är det stjärntecken som kan uppleva en högre andlighet gentemot de andra stjärntecknen. Yoga kan visa sig bli en nyckel för att öppna dörren till att sig tid och lägga pusselbitarna på plats, det gör även underverk för stela leder från bibliotekstimmarna.

Skorpionen är vass 2013, vass och farlig. Dina steg kommer vara som i slow motion i korridorerna, ditt hår (om du är långhårig) blir som pisksnärtar när du knycker på huvudet. Dina argument kommer visa sig vara räddande i nöden i det långa loppet när du sticket hål på analyser, idéer och dumma förslag på fyllan. Egna uppoffringar för någon an-nans skull kommer leda till stora belön-ingar, så länge de är i ärlig avsikt. Du har power 2013, så nyttja den väl och låt den inte stiga dig åt huvudet så du sticker dig själv.

Gör dig redo för en kraftansträngning, i år är det år du kommer sikta dig in på att nå dina mål. Med Skyttens pricksäk-erhet kommer du välja det rätta beslutet och du kommer bli en ovärderlig faktor i grupparbeten med din träffsäkerhet i humor, analysering av långa empi-rier i uppsatser och parodiering av er favoritföreläsare. Men minns att liksom Wilhelm Tell fick ta sin tid för att pilen skulle träffa äpplet ska du försäkra dig att du kan träffa ditt rätta mål. En miss kan bli ödestiget men när pilen sitter i äpplet kommer du känna oefterhärmlig segerkänsla. För du kunde, för du kan!

KRÄFTAN 22/6 - 23/7

LEJONET 24/7 - 23/8

JUNGFRUN 24/8 - 23/9

VAGEN 24/9 - 23/10

SKORPIONEN 24/10 - 22/11

SKYT TEN 23/11 - 22/12

43

KRÖNIKA}

7eOBAMA FÅR FORTSATT FÖRTROENDE - vad innebär det för dig som student?

{ { Detta presidentval präglades i mångt och mycket av de inrike-spolitiska frågorna. I ett alltmer polariserat amerikanskt debattklimat har det inte varit lätt att utskil ja hur valutgången påverkar oss på andra sidan Atlanten och i förlängningen även oss studenter på Handels. Nej, utgången kommer förmodligen inte att påverka priserna i Handelsrätten eller storleken på studiebidraget. Däremot går det att urskil ja de frågor som i förlängningen kommer att spela roll för vårt dagliga l iv.

Ekonomin var den absolut viktigaste frågan i detta val och kommer fortsatt att vara en bra tid framöver. Inte bara för USA och för omvärlden men även för oss studenter. Visst är det viktigt med sjukvård för alla amerikaner men än viktigare är det att det amerikans-ka maskineriet ångar igång på riktigt. Det är det som kommer att ge oss jobb när vi är klara.

Det är delvis därför Romneys ekonomiska politik var så skräm-mande. Trots kraschen 2008 hade han och många republikaner en fort-satt övertro på marknadens förmåga. Inte bara att i det att den kunde reglera sig själv men även att det var regleringarna som var problemet i sig. Romney stod i mångt och mycket för en återgång ti l l 00-talets polit ik och

stundtals även 1980-talets. Som om de senaste fyra åren aldrig hade hänt. ”Bara vi sänker skatterna så löser det sig”, hördes det från det republikan-ska lägret.

Vidare stod den republikanske ut-manarens politik i mångt och mycket för ökade klyftor där de rikare blir rikare på medelklassens bekostnad. Det är inte bara fel ur ett rättvisep-erspektiv men även förödande rent makroekonomiskt. En stark medelk-lass driver ekonomin.

Förutom den ekonomiska politiken så lämnas få oberörda av USA:s förs-varspolitik. Med Obama så minskar den amerikanska försvarsbudgeten, något jag tror de flesta applåderar. Vi är ännu ett steg ifrån den aggres-siva utrikespolitik som världen fick uppleva under president Bush och huruvida Romney hade följt den tidig-are republikanens fotspår går bara att spekulera i. Under valkampanjen så kunde man dock höra att ett mil itärt agerande mot Iran inte var uteslutet från hans sida. Sannolikheten för en drönarattack över centrala Göteborg aldrig varit särskilt stor men med Obama som president så har den minskat ytterl igare. USA valde en tydlig väg, en väg där militärens roll förminskades ti l l förmån för diplomatins.

Liksom många av oss européer så är amerikanska politiker oavsett polit isk ti l lhörighet oroade för den europeiska ekonomin. De blir alltmer frustrerade på den förskoleklass ti l l EU-parlament som inte kan lösa sina egna problem. Detta ti l l skil lnad från den väloljade amerikanska politiska maskinen som löser smidigt löser meningsskil jaktigheter på ett kon-struktivt och pragmatiskt sätt. T il låt mig att småle. Inom psykologin talar man om projicering, detta fenomen är uppenbarligen inte undantaget ameri-kanska politiker.

Men oavsett kognitiv dissonans el-ler inte så kommer det amerikanska trycket på EU inte att minska. Oron i Europa är en viktig faktor bakom den osäkra världsekonomin vilket i sin tur är ett stort hinder för en möjlig återhämtning. Självklart dansar inte EU-parlamentet efter Obamas pipa men det vore naivt att tro att ett hård-are förhandlingsklimat inte skulle ha någon påverkan alls. I slutändan så kanske Merkel och Borg blir tvungna att betala en större del av den sy-deuropeiska kreditkortsnotan. Dessa pengar måste tas någonstans ifrån, kanske ti l l och med från ditt studie-bidrag?

VICTOR WALDENSTRÖM

När ni läser det här så har det gått några veckor sedan det amerikanska presidentvalet avgjordes. Ett val där omvärlden höll andan, då den kappvändande mormonen från Massachusetts länge såg ut att vara en allvarlig utmanare til l presidentposten. Morgonen den 7 november drog världen en lättnadens suck. Obama fick fyra år ti l l .

7e

44

EKON GRÄVER}

Under rubriken ”Fredagen den 17:e” intervjuas lärare och studenter med anledning av snökaoset den 17:e november som gjort att katastrof larm utfärdats och föreläsningarna på skolan ställts in. Till och med kårvalet hotades när hundratalet poströster blev insnöade på Posten.Redaktionen passar även på att ge sina bästa tips på vinterns värmande drycker: glögg, Vin chaud (varmt rödvin med socker och kanel), O’boy med konjak, samt mormors vinbärssaft med svartvinbärsvodka.I annonsen på baksidan berättar Skandia att man som första försäkringsbolag i Sverige har skaffat en hemsida: ”Än så länge kan du inte försäkra din cykel i cyberspace … men det är bara en tidsfråga." CARL LEANDER

EKON GRÄVER

1995

Som av en händelse dyker EKON-aktuella Camilla Läckberg upp redan på ledarsidan genom sin post som EKONs ekonomichef. Uppgift hon dock fick avsäga sig till nästa nummer då hon blivit vald till Informationsutskottets ordförande i kårvalet. Samtliga ledamöter i direktionen och styrelsen presenteras på en helsida tillsammans med sina hjärtefrågor. ”Kåren skall stå för den studiesociala avkopplingen vid sidan av studierna!”, säger Camilla.Vinter-temat ger oss en intervju med Peter Blom, VD för och en av grundarna av det då relativt nya och starkt expanderande Peak Performance. Peter diskuterar företagets marknadsstrategi utifrån Kotler’s 4 P:n, och berättar att hans favoritprodukt ur sortimentet är Peak Performance’s överlägset dyraste jacka som kostar nästan 4500 kronor.

EKON Gräver är som alltid sidan som tar tidningens stolta historia på största allvar. Den här gången har vi grävt fram en tidning med tema ”Vinter”, nämligen EKON nummer 8, från 1995 (Javisst, förr kom EKON alltså ut med nio nummer per år, något mer ambitiöst än dagens redaktion som bara orkar med fyra). 1995 är året då Sverige går med i EU, Göteborg arrangerar friidrotts-VM, Mona Sahlin avgår efter Tobleroneaffären och ”Det vackraste” av Cecilia Wennersten utses till Årets låt på Grammisgalan.

45

SKOLANS SIDA}Läs utomlands – meriterande, utvecklande och kul

Handelshögskolan har drygt 150 partneruniversitet runt

om i vär lden och vi uppmuntrar dig att t i l lbr inga en del

av din studiet id utomlands. Det ger dig en värdeful l in-

ternat ionel l erfarenhet, något som många gånger är just

det som behövs för att få de mest intressanta jobben.

Du får möj l ighet att lära känna ett nytt land och en ny

kultur samtidigt som din utbi ldning får en unik prof i l .

Att läsa utomlands som utbytesstudent är kostnadsfr i t t

och var je år tar cirka 200 av Handelshögskolans stu-

denter chansen. Sista dag att söka t i l l HT13 och/el ler

VT14 är den 1 februar i 2013.

SKOLANS SIDA DECEMBER 2012

Hjärtstartare i huvudentrén

I huvudentrén på Vasagatan 1 f inns nu en hjärtstartare

(def ibr i l lator) . Den sitter på väggen mel lan receptionen

och B-hissen. Hjärtstartaren är s jä lv instruerande. Den

har donerats av Eva-Lena Neth Johansson på Inst i tu-

t ionen för nat ionalekonomi med stat ist ik efter att hon

vunnit den i en tävl ing. Ytter l igare tre hjärtstartare kom-

mer att köpas in och placeras i restaurangen, på GRI

och på Viktor iagatan 13.

Masterrekrytering i Asien

Göteborgs universitet har var i t på turné i Asien

för att rekrytera masterstudenter. Personal från

Handelshögskolans Graduate School var med på

mässan i Shanghai och kunde konstatera att det

f inns ett stort intresse för masterprogram inom

vårt område. I Shanghai arrangerades även en

mycket uppskattad alumniträff . Graduate School

har också rekryterat masterstudenter på mässor i

London, Mi lano och Aten.

46

DIREKTIONEN HÖRT FRÅN

Grattistill

nyvalda direktionen, styrelsen och

chefredaktör för EKON!

LUCIAMORGONTraditionsenligt Luciafirande med eminenta Bolagsstämmorna som kör.

När: Den 13 december klockan 8:00.Var: Hagakyrkan

PEDAGOGISKT PRISVarje år delas det ut ett pris till den bästa lärare respektive administratören på skolan.

Nominera den du tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet. Skicka in din nominering senast 12 december till uu@hhgs.se.

Julbankett 8 december

Missa inte HHGS årliga julbankett. Som vanligt är det asparna till Sexmästeriet som arrangerar. Biljett köper du hos Bego inne på HHGS expedition.

3

The search is on. Are you ready?

Teamwork. Leadership. Cross-cultural skills. Networking. The International Student Business Forum is a place where the very

best students from around the world come with one ambition: to become the innovators and leaders of the future. The ISBF creates

opportunities for leaders to shine and your groundbreaking potential is what we are searching for.

It’s your future, how far will you take it?

Take the next step and apply at www.deloitte.com/sbf

International Student Business ForumBangkok, Thailand, 21 – 25 March, 2013

Handelshögskolans i Göteborg Studentkår Ekon • Box 680 • 405 30 Göteborg