44
NUMMER : ETT ÅR : 2013 HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR KARRIÄR ' h h HANDELSHÖGSKOLANS

EKON Nummer 1, 2013

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Årets första nummer, tema karriär

Citation preview

Page 1: EKON Nummer 1, 2013

NUMMER :ETT ÅR :2013HANDELSHÖGSKOL ANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR

KARRIÄR'h h

HANDELSHÖGSKOLANS

Page 2: EKON Nummer 1, 2013

Hos oss gör du skillnad, varje dag.Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events och lediga jobb. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

–Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jim ForsbergAssistant Manager Audit

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/student

Vi ses på Rekon

den 28 februari!

Page 3: EKON Nummer 1, 2013

9.

5 l e d a r e

6 H H G S i n f o r m e r a r

8 K i d S o f u G a n d a

10 v e t t & e t t i K e t t p å j o b b e t

11 d e t i n t e r n a t i o n e l l a j o b b e t

12 l i v e t e f t e r H a n d e l S

24 t r e n d

2 7 e K o n G r ä v e r

2 8 v a d G Ö r H C m ?

2 9 S K o l a n S S i d a

3 0 K l i m a t m Ö t e i d o H a

I N N E H Å L L

13 e n a n n a n v ä G a t t G å

15 n a v i G e r a b l a n d i n t e r n S H i p e n

16 f r å G a j u r i S t e n

17 G a i u S v i m m e l

18 K o n j u n K t u r K o l l e n

2 0 m Ö t d e n n y a d i r e K t i o n e n

24. 8.7.

Hos oss gör du skillnad, varje dag.Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events och lediga jobb. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

–Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jim ForsbergAssistant Manager Audit

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/student

Vi ses på Rekon

den 28 februari!

*

* FOTO : HANNA.mETROmODE.SE

Page 4: EKON Nummer 1, 2013

REDAKTION

EKON söker just nu nya skribenter och redaktionsmedlemmar! Om just DU brinner för nyhetsuppdatering och vill vara med och driva ett utav Handelshögskolans äldsta projekt samtidigt som du får ta del av allt roligt som händer på skolan, då borde du söka någon av följande poster:

Annonsansvarig, som ansvarar för all kontakt med företag och annonsörer för att på bästa sätt marknadsföra tidningen exernt och på så sätt upplysa om vilka möjligheter EKON som studenttidning kan ge för näringslivet.

Webreporter, som vet hur man jobbar med hemsidor och vill ansvara för att studenter och företag ska kunna få de senaste nyheterna digitalt och på så sätt bidra med att fler kan få ta del av tidningens innehåll. Kontakta oss på: [email protected]

Sandra Nordenhager chefredaktör ansvarig utgivare

Carl Leander skribent

Carl Hugosson vice chefredaktör

Robert Tabell skribent

Jacob Haquinius skribent

Victor Waldenström skribent

Ulrica Fredborg skribent

Fanny Siltberg layoutansvarig

Josefin Boman modeskribent

Johan Hermansson fotograf

Erik Stavmyr annonsansvarig

Cecilia Månsson modeskribent

Arvid Raa skribent

Victor Wodlén skribent

Madeleine Bäckström skribent

R E DA K T I O N :

Jessica Almqvist skribent

4.

Page 5: EKON Nummer 1, 2013

LEDARE

5.

SANDRA NORDENHAGER, CHEfREDAKTÖR

J ag funderar ofta på vart jag kommer att vara om fem år, tio år. Jag har med tiden in-

sett att jag, även om jag länge varit mycket bestämd om vad jag vil l, inte har någon aning. Detta har jag även insett kan vara hemligheten med att i slutändan hamna rätt, genom alla möjl igheter det öppnar upp för, snarare än om jag trott att karriär är en spikrak väg som uppkommit ur ett enda förhastat beslut om vad jag i framtiden vil l jobba med, innan jag är säker på om detta verkligen är rätt för mig.

För ett tag sedan deltog jag i ett seminarium med studenter från universitet runt om i hela Sverige. Vi diskuterade just innebörden av ordet karriär och om det finns någon ”rätt väg” att gå för att nå längst. Vad vi lärde oss var just att det varken existerar någon sådan väg eller några rätta respektive fel val i l ivet. Karriär handlar inte om att veta direkt vad man vil l göra och utifrån det sikta mot ett en-skilt mål, utan det handlar om att komma fram ti l l vad som passar en själv och utifrån det ta chansen att utvecklas. Man bör därför inte underskatta studietiden som den

enda tiden i l ivet man egentligen inte behöver veta vart man ska, utan där man i stället för att bortse från alla de möjligheter man erb-juds faktiskt kan ta ti l lvara på dem.

Om det är en sak jag faktiskt lärt mig från personer i diverse bran-scher jag träffat så är det att den enkla vägen inte allt id behöver vara den bästa. Man ska därför aldrig underskatta den krokiga bana många av oss kommer att ta oss igenom för att nå dit vi vi l l, där hinder vi stöter på kommer att ta oss framåt i slutändan, snarare än att stoppa oss.

Vi kommer alla ti l l slut att komma fram ti l l vad karriär är för oss, oav-sett när det blir eller vad det blir. Vi alla kommer också att göra karriär på vårt eget sätt. En sak är dock säker, och det är att vi alla först behöver komma fram ti l l vad som är viktigast för oss själva och fram-för allt våga tro på oss själva i alla lägen. Det, personligen, tror jag är hemligheten med att göra karriär. Kom ihåg: Det är vad du ännu inte vet som skapar flest möjl igheter, inte det du redan vet.

K A R R I ä R : M ö j l i g h e t e n a t t t a t i l l va r a p å d e t m a n ä n nu i n t e ve t

Page 6: EKON Nummer 1, 2013

HHGS

HHGS INFORMERAR

Sedan den 1:a februari har HHGS nya ansikten och när

du läser den här spalten så har Direktionen 2013 redan påbörjat sitt verksamhetsår.

Fokus har legat på överlämningen mellan gamla och nya Direktionen samt att sätta sig in i det dagliga arbetet. Nu i början är det mest att komma iordning, få in rutiner och hitta vår plats i verksamheten. Mellan alla styrelsemöten som fyller de flesta i Direktionens kalender, vil l vi få tid att bedriva just de frågor som vi brinner för. Projekt skall startas och förhoppningsvis avslutas innan året är över. Det vi försöker förklara är att vi verkligen ser fram emot det här året och att

ti l lsammans vara en del av det fortsatta arbetet inom HHGS.

I början av månaden gick GAIUS av stapeln och Direktionen vil l gratulera projektgruppen för en väl genomförd mässa och samtidigt passa på att tacka för ett fantastiskt arbete det gångna året. I dagarna väntar REKON och vi ser återigen fram emot att skolan fylls av utställande företag som letar efter deras framtid bland oss.

Den 13 mars kommer HHGS arrangera ett återkommande inslag – HHGS Dag där du som student kan ta ti l l fäl let i akt att prata mer med våra föreningar, projekt och bolag. Utnyttja

denna dag då skolan fylls av erbjudanden och möjligheter för dig som student, och kanske hittar du något som intresserar just Dig!

Vi vill även passa på att välkomna er in i kårens lokaler med alla tänkbara frågor eller om ni bara vil l läsa en tidning i de sköna skinnsofforna samtidigt som ni ser hur vi i Direktionen arbetar oss igenom dagen.

Vid pennan Direktionen,

genom André Danielsson

Kårordförande

HHGS STYRELSE 2013engagemang hos medlemmarna och ständigt strävar mot ett transparent, öppet och framåtsträvande klimat går organisationen en ljus framtid ti l l mötes.

Styrelsen 2013 är en variationsrik grupp av individer som har många olika erfarenheter från både inom HHGS och utifrån organisationen. Vi hoppas och tror att detta kommer att ge oss en stabil grund att fatta beslut ifrån under året samt ge oss möjlighet att nå̊ ut ti l l f ler och på̊ bättre sätt än någonsin tidigare. Att fatta beslut inte bara för medlemmarna utan ti l lsammans med dem och i egenskap av att själva vara medlemmar i HHGS kommer allt id att få vara ett vägledande

förhållningssätt i vårt arbete.

Vi hoppas att detta kommer att bidra ti l l ett ökat intresse både för HHGS som organisation i stort bland Handelshögskolans studenter och intressenter samt för styrelsefrågor speciellt.

Vi ses på kommande styrelsemöten under året!

Vid pennan Styrelsen, genom Elvira Melin

DIREKTIONEN 2013

I skrivande stund har verksamhetsåret 2013 ännu

inte börjat. Det är en tid fylld utav överlämning och annan förberedelse mot vad det som komma skall. Betydelsen av denna överlämning har blivit allt tydligare med tiden då HHGS omfattande organisation har avtäckts allt mer. Att ta välavvägda kliv framåt utan rädsla för utveckling och förändring men med bibehållen förankring i samt respekt för HHGS värderingar, moral och historia kommer att bli en utmaning, en spännande sådan. Denna överbryggande tid ger oss kunskapen och förmågan att lyckas med detta. Så länge HHGS fortsätter att ta ti l lvara på

6.

Page 7: EKON Nummer 1, 2013

HHGS7.

I N v I G N I N G S c E R E m O N I på mAlmstensvAnIngen

FOTO : JOHAN HERmANSSON

Page 8: EKON Nummer 1, 2013

UGANDA K I D S O f uGanda

T E X T : SANDRA NORDENHAGER FOTO : LOUISE EDGREN&CECILIA KLEImERT

I dén om att bygga ett barnhem up-pkom under våren 2012. I novem-ber bestämde sig Cecil ia och några

utav hennes svenska vänner för att åka ner ti l l Uganda och påbörja up-pbyggnaden av Kids of Uganda. Pro-jektet, som från början inte var tänkt att bli något så stort, fångade snabbt upp intresset hos en stor mängd män-niskor som bestämde sig för att hjälpa ti l l och tack vare dem har barnhemmet kunnat byggas upp på rekordfart. Nu väntas huset vara bebott innan slutet av februari. All f inansiering har kom-mit från företag och privatpersoner men material och övriga resurser köps bara in lokalt, detta för att bidra ti l l den ekonomiska utvecklingen i byn. Arbetarna som är anställda för att ut-föra olika typer av projekt inom olika delar av barnhemmet får lön för varje dag de jobbar. Utöver lönen får de även mat och vatten regelbundet.

För att kunna utföra projektet krävs ti l lstånd vilket Cecil ia och hennes kol-legor sett ti l l att skaffa. Genom en så kallad CBO, community based organi-sation, har de kunnat få det lokala ti l l-

stånd de behöver för att att bygga upp barnhemmet och få det bebott. Fokus med barnhemmet är, förutom att de barn som bor där ska få chans att leva som en riktig familj, att de ska få en ordentlig skolgång och genom det ges möjligheten att bli vad de vil l i l ivet. Varje barn ska ha rätt ti l l att välja sin egen väg i l ivet och vara lyckliga, me-nar Cecil ia, vilket de som jobbar med projektet vil l uppmuntra. T il l en början kommer max fem barn att kunna flytta in men Cecil ia hoppas att antalet kom-mer att öka framöver.

Cecilia, som tidigare studerat på Handelshögskolan, har jobbat med ett flertal ideella organisationer förut, bland annat inom studentkåren som vice kårordförande, styrelseledamot i Göteborgs Förenade Studentkårer samt verksam inom Utrikespolitiska föreningen i Göteborg. Hon är därför van vid att engagera sig i projekt som hon brinner för och menar att det i dessa fall inte är pengarna som är av betydelse utan snarare drivkraften att göra något som hon får ta mycket ans-var inom och lära sig mycket av sam-

Cecilia bjuder gärna in studenter som vill resa till Uganda. Hon erbjuder också hjälp till de som vill skriva MFS-uppsats, göra ett arbete eller som vill ta ett sabbatsår eller en termin som volontär.

tidigt som hon har kul! Hon menar att det behövs en stor variation av kvali-téer för att klara av denna typ av pro-jekt och tror att en av hennes styrkor varit att hon verkligen vågat ta hjälp av folk som har de kunskaper hon saknar.

Nu kommer hon att stanna kvar och arbeta i byn fram ti l ls sommaren för att sedan påbörja en praktik på svenska ambassaden i Kampala. Hon ser däre-mot barnhemmet som ett långt levan-de projekt som kommer att utvecklas i f lera år framöver och hoppas att an-dras delaktighet och engagemang kan hålla det vid l iv.

Hennes tips till de som har l iknande drömmar om att starta ett projekt som detta och som de vil l uppnå är: - Ta dig inte vatten över huvudet, detta speciellt om det är ett projekt som har med andras l iv att göra. Inse vilket ansvar det innebär och var inte rädd för att be om hjälp. Jag tycker för övrigt att du ska satsa, ha kul och göra det som får dig att bli lycklig!

Ef ter att ha bott i byn Bubulo i Uganda i 6 månader som volontärarbetare i ett EU-projekt, bestämde sig den före detta Han-delsstudenten Cecilia Kleimert och några utav hennes vänner sig för att det inte skulle vara det sista de såg av platsen. De beslutade sig i stället för att starta upp ett barnhem. Idag bor och jobbar hon tillsammans med sin vän Rose i byn där projektet, som de kallar Kids of Uganda, snart har nått sitt mål: att bli hem åt de barn som bäst behöver det.

På www.kidsofuganda.com kan du läsa mer om verksamheten, hur det går med arbetet, samt hur du kan göra skil lnad.

v il l du veta mer om Kids of uganda?

8.

Page 9: EKON Nummer 1, 2013

Sileo Kapital AB Box 11051

404 22 Göteborg

Sileo Kapital AB är ett kreditserviceföretag inriktat på hantering av förfallna kreditstockar. Sileo Kapital AB

förvärvar, förvaltar och i eget namn inkasserar förfallna konsumentfordringar. Bolaget kontrolleras av Norska B2Holding AS som även har verksamhet via dotterbolaget OK Perintä i Finland.

Söker Du extraarbete?

Vi söker medarbetare kvällstid!

Vi söker nya medarbetare som kan jobba kvällstid som kommunikatörer. Du kommer att arbeta med telefonen som instrument via utgående samtal för att nå en ekonomisk hållbar lösning för personer med förfallna skulder till Sileo Kapital AB. Du ska kunna arbeta minst två kvällar per vecka. Du som är intresserad av denna tjänst bör vara minst 23 år, lugn, ansvarsfull, målmedveten och vara van att arbeta självständigt. Tidigare vana av telefonarbete ser vi som positivt. Arbetstiden är mellan 17.00 – 21.00 och vi har kvällsöppet måndag – torsdag.

Vi söker redovisningsekonom på deltid!

Vi söker en noggrann och ansvarsfull medarbetare som kan vara med och assistera vår ekonomifunktion. Rollen innebär att hjälpa till med löpande redovisning och bokföring, stort fokus på hantering av inbetalningar/utbetalningar samt avstämningar. Tjänsten innebär även viss controller funktion med budgetering och uppföljning. Arbetstiderna är flexibla men uppgifterna behöver göras dagligen. Vi tror att tjänsten lämpar sig för en student med runt ett år kvar till examen. För rätt person finns stora utvecklingsmöjligheter att växa med oss. Tillsättning av ovanstående tjänster ska ske omgående och vi vill därför att Du skickar Din ansökan så fort som möjligt till [email protected]. Ange vilken av tjänsterna du är intresserad av och bifoga sedvanliga ansökningshandlingar. Vi sitter i en central lokal på Lilla Drottninggatan 3.

Page 10: EKON Nummer 1, 2013

… anställningsintervjun:Du som söker arbete bör inte ställa några krav förrän det finns anledning ti l l det – istället bör du visa ditt intresse för företaget eller myndigheten genom att ha läst på och ställa relevanta frågor. Tänk också på att vara vänlig och se glad ut, alltså att ge ett positivt intryck! Svara sanningsenligt istället för att försöka göra dig l ite bättre än du faktiskt är – sådant avslöjas allt id!

… dig som ung i arbetslivet:Var inte så säker på att alla som är äldre är l ite borta i huvudet och ingenting begriper. Försök istället att vara förtjust i att lära dig av dem som har erfarenhet.

… första dagarna på nya jobbet:Anpassa dig ti l l övriga som har arbetat där längre, och föreslå inte genast nya arbetssätt och rutiner: Det kan man göra när man har jobbat ett tag och har en grund att stå på. Klaga inte på din förra arbetsplats eller kritisera den nya. Visa istället att du tycker att det är roligt att vara där!

VETT OCH

maGDaLENaS TIpS föR . . .

magdalenas bok ”Etikett på jobbet” finns utgiven på Natur & Kultur förlag.

ETTIK

ETT

Tre saker Magdalena tycker att vi svenskar borde tänka på i vårt beteende på jobbet:

• Att hälsa på övr iga när man kommer t i l l arbetsplatsen och aldr ig göra ski l lnad på någon mel lan VD och städaren.

• Att ta hänsyn t i l l arbetskamraterna genom att inte ta ett dugg mer utrymme beträffande l jud, lukt e l ler plats än vad övr iga har.

• Att vara glad över att ha ett arbete.

SKÄRPNING!

N y p Å J O B B E T ?

R I B B I N G

G E R R Å D.

Efter t iden på Handels väntar förhoppningsvis en ny, spännande karriär. Trol igtvis kommer det inte bara

kännas rol igt, intressant och utmanande, utan också aningen nervöst. Som nyanstäl ld på en arbetsplats kan det vara svårt att veta hur man ska bete sig: Vi lka koder och oskrivna regler f inns, hur bör man klä sig och hur uppträder man respektful lt mot sina kol legor? Sveriges främsta folkvettsexpert, Magdalena Ribbing, har svaren och har t i l l och med skrivit en bok i ämnet: ”Etikett på jobbet”. Vi på EKON bad Magdalena berät-ta om sina bästa t ips för hur du ska bete dig som ung och ny på jobbet.

!

TEXT : CARL LEANDER FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN

10.

Page 11: EKON Nummer 1, 2013

eEX

AmIN

ERAD

Vad läste du under din tid på Handels? Civilekonomprogrammet med språklig inriktning. Kandidatexamen men inrikt-ning på ekonomistyrning och redovisn-ing.Tog även en Magisterexamen med finansinriktning.

När tog du examen?Juni 2010 Var du engagerad i något utanför studierna?Jag var med i Gaddens projektgrupp samt i ACEs styrelse. Jobbet med Gadden är utan tvekan ett av de ro-ligaste minnena från min tid på Han-dels. Bra meriter som stod ut på mitt CV när jag sökte mitt första jobb.

Vad arbetar du med nu & vad innebär ditt arbete i korthet?

För ett par månader sedan ti l lträde jag en ny tjänst som Regional Manager South Pacific på EF Educational Tours i Sydney. Jag har jobbat med samma affärsområde på EF under de senaste två åren men då som Area Manager Spain and Portugal med placering på huvudkontoret i Luzern, Schweiz.

Jag är operationellt ansvarig i South Pacific. Stora delar av min arbetstid förhandlar jag hotell-, restaurang-, och transportkontrakt. Jag har ett team av 30 Tour Directors som rapporterar ti l l mig och jag ansvarar bland annat för deras fortbildning samt rekryter-ing och träning av nya Tour Directors. Jag har budgetansvar vilket medför en del kostnadsrapportering och kvalitet-

skontroll. Jag jobbar även nära sälj- kontoren i USA med produktutveck-ling. Arbetsuppgifterna är i högsta grad varierande och innebär möten med människor från hela världen. Vilka länder har du jobbat i, och innebär ditt jobb att du får resa runt mycket?När jag var baserad i Schweiz reste jag minst en gång in månaden ti l l Spanien och/eller Portugal för att förhandla. Det fanns också inslag av enstaka resor ti l l Nordamerika för möten på våra säljkontor, framförallt Boston. Nu när jag är baserad i Sydney och har Australien, Nya Zeeland, Hawaii, Fij i och Thailand som mitt upptagning-sområde kommer mina affärsresor istället gå ti l l dessa länder.

Hur gjorde du för att nå dit du är?Efter Handels sökte jag mig ti l l svenska arbetsgivare med global närvaro då jag vil le ha möjligheten ti l l utlandsplacer-ing, men vil le starta min professionella karriär i Sverige. Ernst & Young var min första arbetsgivare men jag blev inte långvarig där, endast 6 månader. Detta då en studiekamrat från Handels rekommenderade mig att söka en va-kant tjänst i spanska teamet på EFs affärsområde Educational Tours med placering i Schweiz. EF är en mycket bra match för mig då det i grunden är ett svenskt företag med mer än 100 kontor världen över.

Hade du tidigare gjort något intern-ship på det företag du är på idag eller liknande företag utomlands eller var det hela nytt för dig?

Jag gjorde ett sommarinternship på

den svensk-amerikanska handelskam-maren i Chicago under min studietid samt en utbytestermin i Barcelona.

Hur förbereder man sig för en internationell karriär? Utbytestermin är en bra förberedelse samt språkkunskaper. Jag rekommen-derar även att göra internhip utom-lands under studietiden. För att lyckas och inte minst trivas internationellt är det viktigt att kunna identif iera och uppskatta kulturella skil lnader. Att ar-beta med människor med annan bak-grund är oftast stimulerande men kan ibland vara frustrerande.

Vad är det bästa med att jobba internationellt? Människor! Att varje dag möta männi-skor med annan kulturell bakgrund än sig själv, att lära av dem och frågesätta sin egen synpunkt gör internationellt arbetet mycket dynamiskt.

Vilka saker från Handels ser du som de mest värdefulla för ditt arbete idag? Min utbytestermin i Barcelona och Gadden där jag hade budgetansvar och fick träna på att leda projekt.

Tips för en internationell karriär

• Visa arbetsgivare på internationell erfarenhet såsom utbytestermin och internship utomlands.

• Sök dig ti l l svenska arbetsgivare med internationell närvaro där det finns rotationsprogram och flertal utlandskontor eller direkt ti l l utländska företag i landet du vil l arbeta i.

en i n t e r n a t i o n e l l K A R R I ä R

Rebecca ehn

Regional manager

eF studentresor

Möt före detta Handelsstudenten Rebecca ehn som efter examen fick drömjobbet utomlands

TEXT :SANDRA NORDENHAGER FOTO:REBECCA EHN

11.

Page 12: EKON Nummer 1, 2013

KARRIäR

nyeXaminerad - i s i f f r o r -

Har du undrat hur ditt liv som nyexaminerad kommer att se ut? Här har du svaren, enligt statistiken.

i K e a GooGle H & m

utriKeSdepartementet e u - K o m m i S i o n e n d o m S t o l S v ä S e n d e t

52%

48%

65%

35%

91% av Handelsstudenter har fått jobb inom 6 månader efter sin examen2

pWC Seb

ab vo l vo e rn s t & young

expo r t r åde t vo l vo Ca r s

l i ndex SKf

K rono fogden doms to l s ve rke t

f ö r säk r i ng skas san mannhe imer Swar t l i ng

Ska t t eve rke t po l i s en

h h1

E K O N O m J U R I S T

41.1%

21.5%14.0% 0.7%

moderaterna

sverige- demokraterna

miljöpartiet

socialdemokraterna

drömjobbet:3

du jobbar på:2

du röstar på:4

Källor: 1. SCB:s Arbetskraftsbarometer 2012 2. Handelshögskolans egen stat ist ik: Broschyren ”Vad hände sedan? 2012” 3. Universums Företagsbarometer 2012 4. SCB:s Part isympatiundersökning november 2012

könsfördelning bland utexaminerade ekonomer och jurister 2010 2011

12.

vanliGaSte yrKet f Ö r e K o n o m e rR E V I S I O N

*1

vanliGaSte yrKet f Ö r j u r i S t e rf Ö R E T A G S ORGANISATIONS

J U R I S T

*1

*1

30 800 k r

29 000 k r

33 400 k rGenomSnittliG i n G å n G S l Ö n 34 100 k r

GenomSnittliG i n G å n G S l Ö n

AV : CARL LEANDER

Page 13: EKON Nummer 1, 2013

KARRIäR13.

J ag ser på medan Jonas häller upp en öl från en av tapparna ti l l en törstig kund. Runtomkring så

hörs l judet av sorlande röster och luft-en fylls ständigt med lukter från maten som bärs ut från köket. Leendet är brett och ögonen pigga och han pas-sar gärna på att skämta friskt med alla på båda sidorna av den långa baren. En bar med plats för ett 20-tal fat som ständigt byts ut mot nya spännande drycker. Lägg ti l l allt de även har på flaska så ska det ska mycket ti l l för att du ska hinna tröttna på bärsen. Nu står Jonas i en bar på Andra Lång, inte heller han har hunnit tröttna på The Rovers öl.

Ett år på Handels

För några år sedan gick han på Han-delshögskolan men det skulle visa sig att Jonas hade andra tankar om vad framtiden skulle innehålla. När Jonas valde juristprogrammet så gick han på ren känsla och juridiken var det blev det som verkade i särklass mest in-tressant. ”Jag tycker fortfarande att juridik är sjukt spännande, trots att jag valde att hoppa av.” Jonas berättar öp-penhjärtl igt om tiden på Handels och minns det hela som en extremt rolig tid i l ivet. Fylld med grymma föreläsare och riktigt mycket bra erfarenheter. ”Jag ångrar inte en sekund att jag tog ett år på Handels, bara på den korta tiden jag gick där så fick jag med mig sjukt mycket bra grejer”.

Ett löfte till sig själv om att aldrig ha tråkigt.

Det var varken medstudenterna el-ler tempot som gjorde att han hop-pade av. För trots allt det positiva med skolan så var det dock något som fat-tades. Handels var intressant men inte allt id speciellt roligt. ”Efter gymnasiet så gav jag mig själv ett löfte, och det var att jag aldrig någonsin skulle ta ett jobb som jag inte tyckte var roligt och efter ett år på Handels kände det som jag kom längre ifrån det jag vil le göra. Det var som om jag var otrogen mot mig själv.”

Tidigare hade Jonas jobbat i bar, både som diskplockare och barnisse och det var det som var det som lock-ade mest. Jonas säger själv att det var passionen för alkoholen som fick staka ut vägen när han gick ut genom Handelshögskolans dörrar för sista gången.

Jag lyssnar med beundran medan Jo-nas berättar om steget från Handels ut mot det okända. Jag blir själv påmind om att det är lätt att bli distraherad i den miljö som Handelshögskolan ut-gör. Och att man inte får glömma bort den inre kompassen vars nål kanske inte allt id pekar i den riktning som din omgivnings.

”Jag var på väg till Norge när de ringde”

Efter att ha jobbat på Bishop's Arms på järntorget i ett par år och stått ba-kom diverse barer så började Göte-borg kännas för l itet. Eller kanske snarare för hemvant. Blicken var riktad mot Norge, ett stundande miljöombyte som kunde fört Jonas på en helt annan bana. Men det var då telefonen ringde, på andra sidan luren var grabbarna från The Rover och de vil le erbjuda honom jobb. Efter att ha lärt känna ägarna och druckit otaliga mängder bärs i deras bar så kunde han inte

tacka nej. Då fick The Rover en ti l l dedikerad livsnjutare och ölentusiast där kärleken ti l l bärs och gott käk är det som förenar dem alla.

Sedan Jonas fick jobbet på The Rover så har han träffat sin nuvarande fru, som han har en dotter ti l lsammans med. De dagar Jonas är ledig spend-erar han helst med dem och tack vare arbetstiderna så får de väldigt mycket tid ti l lsammans. Jonas verkar rätt nöjd med beslutet att stanna i Göteborg och det ska han vara.

Dock är inte Jonas sen med att påpe-ka att pubjobbet kan vara rätt slitsamt också. 70 procent av jobbet handlar om att städa och ett 30-liters ölfat är inte det mest skonsamma mot län-dryggen. Arbetstiderna har också sin baksida. ”Det är inte allt id jätteroligt att komma hem 03.00 på lördag natt för att ha en dotter som ger en onda ögat 3 timmar senare och vil l komma igång med söndagsmorgonen”, säger Jonas och skrattar.

The Rover fascinerar mig och Jonas inspirerar. Jonas förhållningsätt borde vara grundmurat i alla av oss men jag tror att det inte är så vanligt som man kanske hoppas. Det sägs att du har hittat rätt i l ivet när du vet vad du har hittat ett jobb som du är bra på och dessutom älskar. Det är exakt detta The Rover handlar om. Är det en slump att de har blivit en av de bästa pubar-na i Göteborg? De är grabbar som äl-skar sitt jobb och som inte skulle vil ja göra något annat i l ivet. Där alla brin-ner för att upprätthålla de fyra pelarna The Rover vilar på; det fantastiska ölet, den vällagade maten, välkända stammisar och en aldrig sinande ström av nya människor som letar sig fram ti l l vattenhålet på andra lång. Följ ditt hjärta men ta hjärnan med dig. Det är då det blir som bäst.

Det är torsdag kväll, strax efter 21.00 och puben The Rover på Andra Långatan är i princip helt full. Jag sitter i baren, med husets burgare och en kall Ocean framför mig. Bakom baren står Johan, Göteborgssonen som efter två terminer på juristprogrammet på Handels valde en helt annan bana.

e n AnnAn v Ä g A t t g A

T E X T & F OTO : VICTOR WALDENSTRÖm

sverige- demokraterna

Page 14: EKON Nummer 1, 2013

KARRIäR

eKonfr GanVad är karriär för dig?

Hur viktigt är karriär för dig?

Vart är du om tio år?

Pernilla Korhonen, Företagsekonomi

Målinriktad jobb med ljusa fram-tidsutsikter och möjligheten att klättra.

Mycket viktigt, det pushar en.

Då är jag chef på Maersk.

Anna Åhlin, Ekonomprogrammet (ACE) år 1

Att man utvecklats och nått dit man vil l.

Viktigt! Jag vil l känna att jag har uppnått något och kommit någon-stans.

Jag vet inte, men jag vil l ha provat på mycket, hittat vad jag vil l göra och vad jag passar med.

Patrik Treismo, Företagsekonomi 1 , läser normalt på Chalmers

Möjligheten att utvecklas.

Väldigt viktigt, det är kul att komma framåt.

Jag är antagligen kvar i Göteborg men förhoppningsvis inte kvar här på skolan.

Anton Larsson, Ekonomprogrammet (ACE) år 1 .

Få ett jobb man gil lar och som man känner är betydelsefullt.

Det är viktigt, inte det viktigaste här i l ivet men viktigt.

Troligtvis är jag egenföretagare inom externredovisning då jag gil lar konceptet att bestämma mycket själv.

T E X T : SANDRA NORDENHAGER FOTO : JOHAN HERmANSSON

14.

Page 15: EKON Nummer 1, 2013

KARRIäR15.

det sägs att det första steget ut på arbets-marknaden är det svåraste. med kanske bara

något sommarjobb på Cv:t är det inte ovanligt att känna sig överväldigad och oerfaren. ett sätt att komma in på arbetsmarknaden är genom praktik- och traineeplatser. eKon har ställt följande frågor för att få reda på vad arbetsgivare letar efter vid dessa sorts anställningar:1. Vad erbjuder ni?2. Hur många ansökande tar ni in

varje intagningsperiod?3. Vad letar ni eftear hos den

sökande?4. Hur många av de som ni tar in ar-

betar vidare hos er efter examen?5. Har ni några tips till den sökande?

1Trainee samt praktik inom samtliga om-

råden, främst advisory och revision.

2Över sommaren har vi program inom

advisory och det är ca 2-4 personer. På revi-sion har vi under ca 10 månader 1-2 heldagar i månaden där man får praktisera samt gå på föreläsningar. På dessa tar vi in ca 10-20.

3Du bör vara nyutexaminerad

ekonom med inriktning mot finansiering eller redovisning. Mycket goda studiere-sultat och erfarenhet av studier eller praktik utomlands anses merit-erande.

4Utgångspunkten är att alla aktuella ska

kunna anställas.

5Var tydlig i ditt brev om varför du söker

dig till oss och även i vilken stad om det inte naturligt syns i ditt CV.

1Genom vårt Bachelor Internship

erbjuder vi de som tar Bachelorexamen att prova på att arbeta som Management konsult under en höst. Vårt internship löper under fyra månader från augusti till decem-ber där de antagna får möjlighet att arbeta på skarpa projekt med klientkontakt.

2 Till vårt Bachelor Internship tar vi in

mellan 3-5 kandidater beroende på efter-frågan. Ansöknings-perioden varar ca en månad och drar igång i december.

3 Vi har för avsikt att rekrytera vad vi

kallar för ”top talents”, de bästa studenterna som finns tillgäng-liga i Sverige, men vi tittar inte bara på betyg. Utlandsstudier, ideella engagemang och språkkunskaper värderar vi också högt.

4 Vi har lyckats iden-tifiera bra kandi-

dater till vårt Bachelor Internship och de har presterat god kvalitet i utfört arbete vilket har lett till att flertalet tidi-gare interns nu är fast anställda hos oss.

5 Det är viktigt att de vi rekryterar passar

in i vår kultur - vi vill se passion, drivkraft, social kompetens och ödmjukhet.

1Vi erbjuder prak-tikprogram inom

revision där studenter får testa på hur det är att arbeta praktiskt med revision, samtidigt som de får delta på workshops. Inom skatt har vi ett praktikpro-gram där juridik- och ekonomstudenter får möljgheten att arbeta praktiskt med bland an-nat deklarationer. Under sommarmånaderna erbjuder vi oftast intern-ship både inom revision samt rådgivning.

2Beror helt på konjunkturen och

efter behov, men mellan 1-10 studenter.

3Vi gör en helhets-bedömning av

kandidaten och tittar på tidigare arbetslivs-erfarenheter, betyg, meriter såsom ideellt engagemang eller idrottsprestationer samt erfarenhet av arbete utomlands eller utland-sstudier. Vi letar efter personer som är ana-lytiska, ödmjuka, drivna och som har en god samarbetsförmåga.

4Majoriteten av de som gör internship/

praktik hos oss brukar påbörja en anställning efter sin examen. Det är ett unikt tillfälle får oss att få lära känna stu-denten och vice versa.

5Se till att hålla utkik i god tid så att ni inte

går miste om chansen. När det gäller ansö-kan rekommenderar vi att fokusera på att motivera varför just du bör få ett internship och genom att lyfta fram hur du kan bidra genom dina tidigare erfaren-heter, förmågor och egenskaper.

1Vi erbjuder inter-ships på Audit

(revision) och Financial Advisory i Stockholm, under januari och febru-ari respektive vårter-minen, under 10 eller 20 veckor. Vi tar även emot praktikanter på vårt kontor i Östersund, och då på våra affär-sområden redovisning och revision.

2 Vi har internship under vårtemninen

på vår financial advisory avdelning.

3 Utöver den akad-emiska bakgrunden

ser vi gärna att du har visat på driv och engagemang utan-för studierna (aktiv i ideella verksamheter och/eller föreningar, i idrottsverksamhet eller i form av arbete vid sidan av studierna). En internationell bakgrund är också en önskvärd merit.

4 Vi anställer i hög ut-sträckning studenter

som vi kontakt med under deras studietid. Studenterna kan ha varit deltagare i ISBF, vårt internationella studentevent, Deloitte Talent eller Intern på Audit.

5 Var aktiv och nätverka med

företagsrepresentanter tidigt under dina studier. Ta reda på vad du har för möjligheter, till dess det är dags för dig att börja söka jobb.

1Vi erbjuder stu-denter praktik/talent

training/exjobb/intern-ship/extrajobb inom områdena redovisning, finansiell revision, verk-samhetsrevision, Tax, Advisory och Transac-tions, även om uppläg-get ser lite olika ut inom de olika avdelningarna. Vi har även extrajobb inom vår supportavdel-ning Business Devel-opment. Alla lediga platser annonseras på vår hemsida www.ey.com/se/student.

2 Under sommaren har vi i dagsläget

endast ett Advisory/TAS Summer Internship där vi tar in två per-soner varje år.

3Vi vill att de per-soner vi tar in på

våra program ska vara "anställningsbara" vid ett framtida rekryter-ingsbehov, alltså uppfyl-la de krav vi ställer när vi söker nya medar-betare. Det vi tittar på i ansökan är främst pågående utbildning, extrajobb och övriga engagemang utanför studierna. De person-liga egenskaperna är minst lika viktiga.

4Ungefär 50-75%, kan se olika ut inom

olika program

5. Träffa oss så mycket som möjligt

genom att delta i olika aktiviteter som vi anordnar, sök också kontaktsamtal med oss vid studentmäs-sor och prata gärna med oss i montern, välj Like på vår Facebook-sida Karriär på Ernst &Young så håller du dig uppdaterad om våra studentaktivitete och registrera din profil på vår hemsida, så får du löpande mail där vi annonserar om lediga tjänster och praktik-platser.

H I T T A R ä T T I I N T E R N S H I p S - JUNGELN

T E X T : ROBERT TABELL

Page 16: EKON Nummer 1, 2013

JURISTEN

Hej!Jag undrar om det är möjligt att anmäla sig för fusk på en tenta för att få betyget underkänt och genom det få chansen att skriva om tentan, även om man inte fuskat men fick ett ”för dåligt” betyg och vill höja sig? Har funderat på detta vid några tillfällen men är inte säker på om det funkar. Vad säger du?

Hallå där! Att anmäla sig för fusk för att få skriva om tentan är inget jag rekommenderar. Enligt högskoleförordnin-gens tionde kapitel andra paragrafen kan fusk leda till varning eller avstängning från såväl undervisning och examinering upp till sex månader. Det är således bättre att komma förberedd, prestera sitt bästa och hoppas på en härlig tenta fest.

HälsningarVictor

Hej,Jag undrar en sak gällande hur viktigt betyg är för ju-rister. Det enda man får höra under universitetstiden är hur mycket man måste plugga, hur hård pres-sen är och att man måste ha alla ab för att komma någonstans, men stämmer verkligen detta? Om man har lite sämre betyg men fina meriter för övrigt, är man ändå ”körd”då? Tack på förhand!

Hej! Den bild du presenterar är väl något upphaussad. Själv upplever jag ”pressen” som något positivt, att man trig-gar varandra till att uppnå resultat. På Handels anser jag inte att det är någon inbördes tävlan, utan vi studenter hjälps snarare åt! Betygen i sig är självklart formellt vik-tiga till de mest eftertraktade jobben men övriga meriter är något som gör att man sticker ut från mängden och kanske blir avgörande! När man väl fått sitt första jobb så handlar det snarare om att prestera där än att leva på gamla studiemeriter.

Lycka till!Victor

Fråga JUristen

16.

FOTO : JOHAN HERmANSSON

Page 17: EKON Nummer 1, 2013

GAIUS

17.

gAIU s v i m m e l

T emat för juristernas arbetsmarknadsmässa

var detta året möjlig- heternas jurist. Tanken var att visa på alla olika möjligheter som öppnar sig med en juristexamen. GAIUS slog i år rekord i antal utställare, hela 58 stycken. flera kända jurister föreläste framför intresserade studenter och mässdagenrundades av med en storslagen bankett.

FOTO : HANDELS fOTOfÖRENING

Page 18: EKON Nummer 1, 2013

K njunK turK llenNytt år, nya löften. Nya förhoppningar stiger med världens nya ledare - även om den var nygammal i USA. politiker run-tom i Europa tycks nu lova att det värsta är över i denna så kallade eurokris. Det verkar som om den grexit som debat-terats ivrigt - så pass att den tagit plats i Svenska Akademins Ordlista - inte heller kommer bli av. men förutom ändlösa vägtulldebatter - vad kan vi vänta oss av det nya året?

18.

T E X T : ARVID RAA

Page 19: EKON Nummer 1, 2013

KOLL

EN19.

I Kina, som byter ut både sin presi-dent och premiärminister i mars, återstår att se vilken linje den nya

ledningen i det styrande kommunist-partiet kommer att välja. Siffrorna är inte släppa för helåret 2012 när denna krönika skrivs men Kina kan komma att ha genomlevt sin läg-sta årl iga bnp-ti l lväxt sedan millen-nieskiftet. Men, för det finns på gott och ont allt id ett men, på senare tid har ett f lertal indikatorer talat för en återhämtning i landet, vars ekonomi och ti l lväxt är en kärnfråga för många av västvärldens största företag.

Men om man låter bli att se på statistiken ur analytikers perspektiv låter en bnp-ti l lväxt runt åtta procent inte som något att skämmas över. I Sverige, där finansminister Anders Borg talat om tigerekonomi - visserli-gen i förhållande ti l l ett kattungesvagt Europa - blir ökningen runt två pro-cent för 2012, och antagligen mindre under det nyligen påbörjade året.

För här på hemmaplan ser det fort-farande ut som att tunneln kommer bli mörkare innan vid ser någon ljusn-ing. Konkurserna har varit betydligt fler under 2012 än under året som föregått det, där den största delen kom från sensommaren och framåt. I höstas tvingades Borg backa från en överoptimistisk syn på framtiden och om Riksbanken sänker räntan en

gång ti l l har vi l ika låg styrränta som Grekland.

I USA kommer fokus under inlednin-gen av året l igga på den löjl igt höga statsskulden. Obama måste återigen, trots att man undvikit det finansiella stupet och infört högre skatter för rika i sista stund, gå ti l l förhandlingsbor-det med republikanerna för att reda ut fler finanspolitiska frågor. Problemet i världens största ekonomi är att man är skyldig lånegivare en Volvo XC70 per invånare. Utan varken skinnsäten eller GPS. Dessutom ökar skulden kraftigt för varje dag och om inte poli-tikerna når en lösning kan en kredit-betygsänkning vara nära förestående, och blir de skyskrapehöga skulderna dessutom smärtsamt dyrare. Det finns inga gratisluncher, brukar det heta. Ingen enkel lösning ti l l Pal-estinakonflikten, ingen simpel metod för att hitta Palmes mördare. Men det kan finnas en i USA. Vad som tros ha börjat som ett skämt har på senare tid fått stöd av den inflytelserika na-tionalekonomen Paul Krugman, mot-tagare av det inofficiella nobelpriset i ekonomi. Krugman ser ingen anledn-ing ti l l varför man inte centralbanken i USA, Federal Reserve, ska kunna trycka ett mynt, skriva "1000 miljarder dollar" på det, och sedan förvara det i, typ, Fort Knox.

Motsättarna, och dom är många,

anser kortfattat att draget - som är juridiskt fullt möjl igt tack vare ett kryphål i grundlagstiftningen - skulle innebära internationella polit iskt själv-mord för USA och på alla sätt urholka landets trovärdighet på de finansiella marknaderna. Dessutom spår man att USA skulle behöva be Angela Merkel att få låna Tysklands skottkärror från 30-talet, eftersom myntet skulle öka penningbasen och, som vi fått lära oss i IS-LM-modellen, därmed skapa inflation.

Personligen ser jag fram emot ett fantastiskt 2013. Media älskar och kommer fortsätta älska att fokusera på det negativa eftersom det säljer lösnummer. Undertecknad väljer att rikta sin energi på att konstatera att vi fortfarande bor i ett land där utbildn-ing är gratis och sjukvård nästinti l l, där folk trots "världens högsta skat-ter" har massvis över i plånboken. Självklart ska det uppmärksammas att alla inte har det bra ens i vår solidar-iska välfärdsstat. Människor hamnar i kläm och särbehandlas samtidigt som politisk extremism knackar på dörren, och givetvis ska ansvariga ställas mot väggen.

Men allvarligt talat, man vet att man bor i ett bra land om man kan lägga så mycket tid och energi på att klaga över en trängselskatt.

KONJUNKTUR

Page 20: EKON Nummer 1, 2013

DEN NyA

EKON vill därför presentera...

20.

Page 21: EKON Nummer 1, 2013

DIREK

TIONEN21.

A N D R é DANIELSSON

G enom mina tidigare engage-mang inom Nollningen, Spexet och främst det senaste årets

arbete med Gadden har jag fått en god inblick i organisationen samtidigt som jag som person har upptäckt egenska-per hos mig själv som jag idag tar med mig in i min nya roll. Jag ser verkli-gen fram emot ett händelserikt år och möjligheten att få vara en del av det fortsatta arbetet i att utveckla HHGS.

Född och uppväxt på östkustens pär-la – Gotland, flyttade jag direkt efter studenten ti l l London för att testa mina kunskaper. Eller ja, hann med 2 månader i Thailand innan. 4 år sena-re tog jag flyttlasset ti l lbaka ti l l gröna skogar och dalahästarna i Sverige. Nästa destination i l ivet blev Göteborg och ett antagningsbesked ti l l Han-delshögskolans i Göteborg ekonom-program med analytisk inriktning. Jag har läst 5 terminer på programmet men tar nu ett års studieuppehåll för mitt uppdrag som Kårordförande. Ett uppdrag likt inget annat jag tidigare gjort. Under det kommande året vil l jag ar-beta med att göra HHGS til l ett mer at-

traktivt forum för alla studenter, detta genom fortsatt arbete med våra tre hu-vudområden – näringsliv, utbildnings-bevakning och studiesocial verksam-het. Jag vil l belysa vad HHGS erbjuder oss som studenter under studietiden, vilket är allt från praktisk erfarenhet genom engagemang i våra kåreföretag ti l l information om vilka rättigheter man har som studerande. Det är man själv som student som sätter gränserna i vi lken omfattning HHGS utvecklas och vad verksamheten kan erbjuda.

Jag eftersträvar även en fortsatt kon-takt med de studenter som inte är verksamma inom HHGS för att på så sätt utveckla HHGS, i den form och inom de frågor som icke nuvarande medlem efterfrågar.

Det ligger även i mitt intresse att på bästa möjliga vis representera Han-delshögskolan i Göteborg vid externa arrangemang. Här känner jag personli-gen att vi behöver lyfta fram problemet gällande våra mindre programutbildn-ingar och kunskapsbristen som verkar finnas. Jag har med mina tidigare en-gagemang blivit införstådd i hur viktigt det är med varumärkesbyggande och

i vi lken utsträckning vi studenter kan påverka vår studietid och framtid.

Det skall vara en självklarhet att vi studenter skall kunna ti l lhandahålla god och enkel information om HHGS verksamhet. Samtidigt vil l jag även att denna information skall förtydliga vårt dagliga arbete inom HHGS främst gällande Direktion och Styrelse. Infor-mationen i sig behöver ses över, men även hur informationen hittas och i vi lken form den finns.

Som Kårordförande vi l l jag även ha en god kontakt med skolan vilket in-nebär l ikväl personal som skolledning. Jag vil l bibehålla och främja den goda kontakt som redan i nuläget finns med andra kårer inom Göteborg Stad. Detta för att utveckla Göteborg som studentvänlig stad och skapa bättre förutsättningar för oss studenter både utanför skolans miljö och efter avs-lutad examen.

Tack för ert förtroende!

för dr ygt e t t år sedan hade jag aldr ig föres tä l l t mig s jä lv vara den per son som skul le kunna t i tu lera s ig som Kårordförande för en av Sver-iges f rämsta kårer. men ef ter två otro l igt g ivande år inom HHGS är jag nu redo at t anta utmaningen.

. . .

FOTO : JOHAN HERmANSSON

Page 22: EKON Nummer 1, 2013

DEN NyA

Jag är en 21-åring som läser mitt andra år på

ekonomprogrammet med analytisk inriktning

Som ordförande för För-valtningsutskottet skall jag sträva mot att göra kåren attraktivare, inte bara för föreningar, men också för den vanliga studenten.

Målet är att ti l lsamans med mitt utskott driva ett stort projekt per månad.

Det är viktigt att Förvalt-nings utskottet kommuni-cerar med studenterna för en bättre analys av vilka problem som verkligen ska prioriteras. Det behövs dessutom mer organisa-tion för att optimera lokal- användningen.

Det jag allra mest ser fram emot är själva jobbet i sig, jag brinner verkligen för att få saker gjort och för att få folk runt omkring mig nöjda!

Jag är en 22-årig SMIL-student som läser

sjätte terminen med kultur-geografisk inriktning.

Som Vice Kårordförande samt stöttande del av Direktionen, vil l jag öka HHGS til lgänglighet samt vidga våra påverkansmöj-ligheter i stadens samtliga arenor.

Att förbättra medlemsnyt-tan räknar jag bland våra främsta uppgifter det här året och kommunikation är ett av de områden som jag brinner för mest. Ökad ti l lgänglighet och medlem-snytta går hand i hand med bra kommunikation, där sociala medier spelar en allt större roll.

Jag vil l gärna förvalta för-troendet jag har fått på bästa sätt och vara Moa Hurtighs värdiga efter-trädare, som har gjort en fantastisk insats under det gångna året.

Jag är 22 år gammal och har hitti l ls studerat 3,5

år på juristl injen.

Under mitt år som SU vil l jag framförallt foku-sera på frågor som berör studenternas hälsa och välmående. Jag hoppas kunna utveckla och belysa de möjligheter som HHGS erbjuder oss studenter inom det studiesociala om-rådet. Ett lysande exem-pel på detta är vårt aktiva föreningsliv.

Jag ser mest fram emot att vara en del av det fortsatta arbetet med att förbättra och utveckla HHGS til l en mer attraktiv studentkår som erbjuder mer för oss som studerar på Handels.

Jag är 24 år, läser andra året fristående kurser.

Glad tjej från Borås med tråkig humor. Gil lar aero-bics, hästar och att dricka punsch.

Min viktigaste punkt att jobba med under året år att stärka relationen mel-lan Handelshögskolans studenter och näringslivet. Mitt mål är att f ler stu-denter på skolan skall bli medvetna om vad HHGS kan göra för din studietid i Göteborg samt att upprätt- hålla det goda arbete som tidigare Direktionen gjort.

Jag vil l fortsätta arbetet med att strukturera upp de uppgifter som faller under NU-posten, bland annat allt det som rör avtal i olika former, såväl samarbet-savtal som sponsring för HHGS alla föreningar. Jag ser mest fram emot att få träffa nya människor, men även hjälpa studenter samt HHGS alla föreningar när det kommer ti l l samar-betsavtal och sponsring.

Andrea Burda vice kårordförande

. . .OCHBjörn Ingmansson förvaltningsutskottet

Linn Ekberg näringslivsutskottet

Sabrina Zancotti studiesociala utskottet

22.

Page 23: EKON Nummer 1, 2013

DIREK

TIONEN23.

DEN NyA DIREKTIONEN!

Jag är 31år och läser FHS här på Handels .

Jag är en driven och glad person som inte tvekar in-för en ny utmaning.

Jag vil l se ti l l att vi fortsät-ter bedriva utbildningsbev-akning på hög nivå. Ett av mina mål är att få handelshögskolan att ha mer fungerande kursom-bud på alla program och fristående kurser. Jurid-iska institutionen har ett bra fungerande system som skulle kunna inspirera resterande av skolan. Jag vil l också jobba med att förbättra kontakten mellan juridiska institutionen och HHGS.

Det jag ser fram emot mest är möjl igheten att få vara med och påverka beslut som fattas kring vår utbild-ning.

Jag läser just nu mitt andra år på ekonom-

programmet med analytisk inriktning. Jag är en föret-agare som gil lar segling, resor och teknik - teknik i alla dess former och i stora mängder!

Den viktigaste frågan jag vil l lyfta är synlighet bland studenterna, framförallt de studenter som inte är medlemmar idag. Hur skall vi marknadsföra HHGS mot studenter som inte ens känner ti l l de marknads-föringskanaler vi använder?

Jag vil l fokusera på att förenkla och effektivisera. Tekniken som finns skall bli enklare att använda och arbetsbördan för det givna resultatet skall bli mindre. Då frigörs tid att använda ti l l viktigare saker.

Jag ser mest fram emot att arbeta nära en underbar grupp människor och göra HHGS bättre.

Jag är 22 år och läser fjärde terminen på ACE.

Jag mår bäst bland folk och snö för att beskriva mig själv kort!

För mig som EvU så kommer framför allt puben, nolln-ingen och liknande evene-mang ligga mig varmt om hjärtat då dessa är avslappnade mötesplatser för både de nya och äldre studenterna.

Jag hoppas på att kunna engagera studenter och föreningar i en ännu större utsträckning än tidigare.

Jag ser fram emot alla nya möten med Er studenter och hoppas att ni ser fram emot 2013 lika mycket som jag!

Mitt namn är Victor Waldenström, jag är

23 år gammal och läser mitt andra år på Analytiska ekonomprogrammet.

För mig så kommer det viktigaste att arbeta med under året vara det arbete som rör utbytesstudenter-na, att de känner att de är en integrerad del av skolan och att de känner att HHGS även är deras kår.

Jag har två mål med året, det ena är att jag ska göra allt jag kan för att ut-bytesstudenternas tid här i Göteborg blir så fantastisk som möjligt. Sen tycker jag att IntU också ska titta på om det finns nya projekt och möjligheter som kan erbjuda de svenska helti-dsstudenterna mer inter-nationell erfarenhet.

Jag kommer att få träffa grymt mycket människor från hela världen, det ser jag fram emot!

Niclas Olausson evenemangsutskottet

Kristoffer Wihlborg marknadsföringsutskottet

Therese Hallin utbildningsutskottet

Victor Waldenström internationella utskottet

FOTO : JOHAN HERmANSSON

Page 24: EKON Nummer 1, 2013

mO

DE

1. Grafiskt i svart och vitt

vår/Sommar 2013Louis Vuitton lät modellerna spatsera utmed catwalken i schackrutiga skapelser, allt från klänningar till korta kjolar och toppar. Marc Jacobs satsade istället på böljande ränder. Kedjorna har redan hakat på denna trend, kolla till exempel in ZARA.

2. VittEn trend som slår en säsong är oftast minst lika het året där-på. Den vita vågen inom modevärlden är ett sådant exempel. Trenden innebär vitt från topp till tå, men formen och struk-turen får gärna variera från plagg till plagg.

3. Leopard och krokodilLeopardmönstrat kan snart inte längre benämnas som en trend eftersom det är ett mönster som har varit populärt i flera år nu, om än i olika utföranden och färger. I år är det fokus på starka kontraster och Stella McCartney leder vägen. H&M har redan gjort en variant med ett par jeans och en jacka, snygga att bära var för sig, eller för den våghalsiga – ihop. Krokodilen har vi sett på catwalksen ett bra tag nu men det är först i vår som det slår till ordentligt. Gucci, Valentino, Preen och Erdem är bara några exempel på ormskinnslovers.

4. Stora smyckenEfter flera år då fokus legat på armsmycken är det nu halsband och örhängen som står i alltmer fokus, och stora skall de vara. Stora örhängen och halsband eller kan höja vilken outfit som helst och et är först nu som varje kedja erbjuder ett stort ut-bud av varan. I guld, silver, med stenar och med färgade fejk-kristaller.

5. SneakersTänk att det blivit trendigt med så bekväma skor som sneak-ers! I skinn, mocka eller mesh med färgaccenter i exempelvis gul och rosa och gärna med synliga logotyper. Här gäller det att missmatcha, en i övrigt elegant outfits bryts av med ett par sportiga dojjor. Enkelhet går också hem, såsom ett par skinn-byxor och en enfärgad skjorta. Snygga skor hittar ni hos exem-pelvis New Balance och Nike.

Veta mer om trender och samla information till vårens klädvärld?Spana in style.com för al la vårens kol lektioner från modeveckorna

el ler införskaffa franska Vogue Collection, en t idning som pre-

senterar de viktigaste kol lektionerna från de största modeveck-

orna, inklusive accessoarer. För att hitta plagg för att anamma

trenderna rekommenderar vi t idningar såsom Styleby och danska

Cover som al lt id har med kol lage med aktuel la budgetalternativ

från klädkedjorna. El le och Vogue är mästare på modereportage

och fantastiska bi lder medan kläderna al lt för ofta inte är av stu-

dentvänl igt pris.

24.

AV : JOSEfIN BOmAN&CECILIA mÅNSSON

B I L D : JOSEfIN BOmAN

B I L D : HANNA.mETROmODE.SE

B I L D : HANNA.mETROmODE.SE

B I L D : HANNA.mETROmODE.SE

Page 25: EKON Nummer 1, 2013

mO

DE25.

Hanna StefanSSonhttp://hanna.metromode.se

Vem: En 24-årig Copywriter som kommer från Ängelholm men numera bor i Göteborg.

Varför vi gillar Hanna: För att hon är en mästare på lager på lager, snygga färgkombinationer och en skön mix av sportigt och elegant - en riktig stilikon. Dessutom älskar Hanna att gå på caféer runt om i Göteborg vilka hon tipsar om genom sin kameralins i sin blogg.

emma elWinhttp://emsedge.elle.se

Vem: Moderedaktör på svenska Elle. Varför vi gillar Emma: Emma har en ganska så enkel och elegant klädstil som är lätt att hämta inspiration ifrån. Dessutom är Emma grym på att sätta ihop inspirerande kollage och bjuder då och då även på egna illustrationer.

planete deCohttp://planete-deco.fr

Vem: Paris-bon Lilly Rose. Varför vi gillar Planete Deco: För att det är en inredningsblogg som samlar bilder från hus och lägenheter från hela världen. Grymma inspirations-bilder.

tHey all Hate uShttp://theyallhateus.com

Vem: Tash Sefton och Elle FergusonVarför vi gillar They All Hate Us: Tash och Elle är mästarinnor på inspi-rationsbilder. Varje dag postar duon ett tiotal bilder i sköna kombinationer. daniel lindStrÖm

http://daniel.cafe.se

Vem: Modechef på Café.Varför vi gillar Daniel: Daniel har koll på det senaste inom herrmode. Daniel är också en flitig användare av instagram med ett dagligt flöde av bilder från den manliga mod-evärlden.

b l o G G o m a n i a

När började du blogga?

Hösten 2008 när jag och min pojkvän flyt-tade till Frankrike

I bloggvärlden gäller det att sticka ut för att kunna få ett ökat antal bloggläsare, vad tror du att din blogg har som vinnarkoncept?

Jag tror att bloggen redan från början har haft det stora bildantalet som en unik egen-skap. Jag inspireras själv av allt från byg-gnader till inredning och mat. Det är väldigt personlig modeblogg skulle man kunna säga.

Du klär dig väldigt varierat, hur lång tid tar det för dig att bestäm-ma dagens outfit på morgonen?

Jag brukar försöka fundera ut en kombina-tion kvällen innan eller i alla fall ett plagg men ibland känns det helt fel på morgonen och då tar det ofta väldigt lång tid och slutar nästan alltid med en helsvart outfit.

Vem är det som fotar dig?

Den som är nära för tillfället. Nio gånger av tio är det min pojkvän John som håller i kameran.

På bloggen kan vi se att du gillar att fika på stan, men vilket är ditt favoritcafé?

Bar Centro. Speciellt när vädret är fint.

instagram: @daniellindström

b l o G G o m a n i a

B I L D : HANNA.mETROmODE.SE

Page 26: EKON Nummer 1, 2013

ÄlsKA De, HAtA De KARRIÄR

KRÖNIKA

Karriär är ett fult ord. Det får kvinnor att strunta i att skaffa man och barn. Det får kvinnor att sluta städa. Det får kvin-nor att yttra sig. Nej, fy bubblan för karriär. Pen-

gar får man också. Värdelöst med människor som har my-cket pengar. De vet knappt hur man hejar på gatan längre. Allt id den där fjall iga drottning Silvia-vinken. Jag hade en granne en gång som vann på en känd skraplott, märk väl hur snyggt jag undvek smygreklam, och efter det kunde vi inte prata med varandra. Det kan också vara för att jag i vredesmod backade med viss förhöjd hastighet, över hans soptunna. Nej, rika människor är ingenting att ha.

Om man nu inte delar föregående styckes livsåskådning kan karriär vara något riktigt fint. Något att sträva efter och något som liknar en dröm som går i uppfyllelse. Kar-riär kan nästan vara så l juvt som de första trettio sekun-drarna på morgonen när man går upp och man är smal. Sedan tar man dagens första andetag och så var det kört igen. Knubbsäl. Som Heidi Klum säger: one day you’re in and the next you’re out. (Lederhosen!) Jag beundrar “kar-riärsfolk”, de som fortfarande kan ta en öl med grabbarna och som inte har en portabel ångpresstryckstrykmaskin från TV-shop som stryker dina kläder eller något sådant. Det sistnämnda skrået försöker för mycket.

Om man så vil l kan man se karriär som ett driv. I varje fall tror jag att om man har driv så kan man skapa sig en karriär, eller inte, beroende på vad man vil l. Jag gil lar driv. Jag kan uppskatta när det är klös i katten så att säga. Att verkligen veta vad man vil l göra är få förunnat. Jag vet bara att jag inte behöver en lynnig italiensk kaffemaskin med ett förföriskt namn på arbetsplatsen. Däremot om de anordnat så att en attraktiv engelsman kategori Jude Law hade stått och vevat om i tekannan, då hade jag gjort kar-riär, eller hängt med Jude Law.

Karriär är ingenting som händer över natten heller, det är inte som päron som åldras i platspåsen på vägen hem från butiken. Många utav oss kan se framemot 4-5 år av studier och tentor som känns minst l ika långa. Själv har

jag nyligen suttit av en femtontimmarstenta uppdelad i tre delar visserligen, men den rackaren lyckas suga livsk-raften ur en i alla fall. Ja vänner, det blir omtenta, igen, för er som undrar. Hade jag varit med i ett program med tv-votering nu hade sympatirösterna haglat in. Tentamen är annars ett l juvligt smörgåsbord av känslor och snacks. Om man som jag, en vanlig dag, upplever 52 olika sin-nesstämningar innan man hunnit utanför ytterdörren är tentadagen en riktigt högtid för alla psykologer där ute. Speciellt när spårvagnen är l ite sen också. Eller när gatu-musikanterna som börjat poppa upp som krokus drar av ett riktigt stressigt spelat soundtrack ti l l Gudfadern. Då är det jul mina vänner.

Väl i skrivsalen dignar det av känslor. Och snacks. Den ena läckerbiten efter den andra håvas upp ur den miljövänliga tygpåsen. (När jag har l ite tid över nästa tenta ska jag undersöka vilken gotta som går bäst, återkom-mer med detta.) Men där, plötsligt, min antagonist, min nemesis, min fiende, Anna Skipper, i form utav en uni-versitetstudent, langar fram ett havreflarn och en flaska vatten. Hur tänker den här personen? Man går ju dit för att prassla med påsar, ätar laxerande tabletter från ett företag som är kunglig hovleverantör som om det är något att skylta med och dricka den där energidrycken som inte ger någon effekt alls.

Jag hade en tenta en gång där jag hade blandad framgång. Sinnesstämning 1; panik. 2. Plocka med håret. 3. Kolla så att ingen kollar att du plockar med håret så att du inte framstår som någon som plockar med håret. 4. Fortsätt klyv dina toppar som inte fått en klippning på 3 år. 5. Skriv en lista med allt du skulle kunna göra istället, om det skiter sig vil l säga. Högst upp på min l ista stod; bli tetrisproffs, tätt följt av flytta ti l l valfritt asiatisk land för att kunna blir tetrisproffs.

Kära Askungar där ute, tänk på vad Mayaindianerna lärde oss: om inte jorden går under så är det inte hela världen.

TEXT : ULRIKA fREDBORG

26.

Page 27: EKON Nummer 1, 2013

EKON G

RäVER27.

E K O N G R ä V E R

1970

Numret innehåller stora rubriker angående kårens årsmöte där endast 47 av 1250 medlemmar deltog. Skandal, ansåg vissa. Trots detta fördes heta deb-atter om huruvida kåren skulle vara kvar i Nordiska Handelshögskolornas Studentunion som många tyck-te var allt för dyrt. Förutom detta föreslogs bland an-nat att HHGS skulle skänka 1000 kronor ti l l de stre-jkande gruvarbetarna i Kiruna, men detta bordlades.

Styrelsens omsits blev en riktig fest med tal av de inbjudna professorerna och sång av kårordförande Göran Malm. Kvällen fick dock en bitter eftersmak då någon stal föreningen Kritiska Ekonomers anslag-stavla. På tavlan fanns två artiklar ur DN om gruvstre-jken i Kiruna, varav en senare återfanns ”i ett bedröv-ligt ti l lstånd”. På insändarsidan ber föreningen därför om hjälp med att hitta tjuven.

Under rubriken ”Nytt från andra världar” rapporteras bland annat att Carl Bildt från Stockholmshögern föreslagits ti l l ny vice ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer. Under röstningen utsattes han dock för en röstkupp där Lundahögern och vänstern gick ihop och röstade blankt, vilket ledde ti l l att kandidaten från Umeå istället blev vald.

Långt före GUL och Ladok annonserades tentamens ti l l fäl lena i EKON. Faktum är att tre uppslag i numret ägnas åt information om tentor, delvis på grund av förändringar eftersom Palme infört ett nytt utbildn-ingssystem.

Utöver detta meddelas att tavernan har fått nya priser: en kopp kaffe kostar nu 70 öre, en öl 2 kronor, en lunch 4 kronor och ett paket cigaretter 2 kronor och 50 öre.

Återigen är det dags för en tur ner i arkivet. Den här gången beger vi oss

över 40 år bakåt i tiden och tittar när-mare på EKON nummer 2 från 1970. Ett år då Beatles spelar in skivan ”Let it be” och därefter splittras, färg-tv introduceras i Sverige och P-G Gyllenhammar blir chef för Volvo.

AV : CARL LEANDER

Page 28: EKON Nummer 1, 2013

HCm

I nnanför akvarierummets fönster finns det ett rum, där få vet vad som egentligen försiggår. Från det

att universitetet öppnar, ti l ls att det stänger på kvällen är det ett konstant flöde av studenter som går in och ut ur rummet. Ibland hörs ti l l fäl l iga skratt, höga svordomar eller hetsiga diskus-sioner. Personerna som sitter i rummet är alla medlemmar i kårens förvalt-ningsbolag, Handels Capital Manage-ment – ti l l ika Nordens enda student-drivna kapitalförvaltning.

Det hela började 2007 när ett gäng studenter i dåvarande Börsgruppen hävdade att de med en tydlig placer-ingsstrategi, disciplinerat beslutsta-gande och välgjorda analyser kunde slå börsens utveckling. För att kun-na bevisa för omvärlden att de hade rätt, behövde de emellertid kapital. Medlemmarna i Börsgruppen tog fram en presentation och gick ti l l Kårsty-relsen i syfte att erhålla kapital som de skulle investera åt kårstyrelsen. Sedan den dagen har Kåren vid Handelshög-skolan i Göteborg varit unika med sitt val av investeringar.

Med tiden har kapitalet växt, snab-bare än börsens utveckling som helhet (OMX30) och 2011 valde kårstyrelsen att bolagisera idén, under namnet Handels Capital Management. Den ur-sprungliga idén lever kvar; att student-er har alla förutsättningar att leverera en konkurrenskraftig avkastning. Om än i något annan form idag. Idag är Handels Capital Managements huvud-sakliga syssla att förvalta kåren och dess företags överskott av kapital på ett diskretionärt vis.

I dagsläget består HCM av tolv ana-lytiker. Analytikerna har en varierande bakgrund, några läser juridik men framförallt läser de företagsekonomi eller nationalekonomi på Handelshög-skolan. Den gemensamma nämnaren

konsekvens av att riskapiten under året varit låg och investerare har letat efter mindre riskfyllda ti l lgångar. Av våra jämförelseindex presterade däre-mot börsindex bäst. Vår aktieportfölj lyckedes dock inte överprestera gen-temot börsens avkastning som helhet. Att jämföra avkastning under endast ett år är ofta intesägande och kan vara missvisande.

Den tillgångsklass som anses ha högst risknivå bland våra innehav är aktieportföljen. Det är en av an-ledningarna ti l l att det är den mest reglerade ti l lgångsklassen, samt den mest aktivt förvaltade. För att skapa en överavkastning bygger alla inves-teringsbeslut på värdeinvesteringens grunder. Värdeinvestering är ett kon-cept som skapades på 1930-talet av Benjamin Graham, och har under det senaste århundradet adapeterats av några av vår tids största investerare.

I kommande nummer av EKON kom-mer jag på ett djupare plan redogöra över Handels Capital Managements innehav, våra tankar om dem samt ut-vecklingen för portföljen. T il ls dess kan ni följa Handels Capital Managements utveckling på vår hemsida: www.han-delscapitalmanagement.com, eller via vår Facebook sida.

för våra analytiker är det genu-ina intresset för investeringar, finans-marknader och marknadspsykologi.

Modellen vi använder oss vid förvalt-ningen av kårens kapital grundar sig på Modern Portfolio Theory. De se-naste 30 åren har David F. Swensen framgångsrikt använt sig av modellen när han förvaltat Yale’s Endowment Fund. Tanken är att sprida ut ti l lgån-garna på ett flertal ti l lgångsklasser som inte korrelerar med varandra för att skapa en jämn och stabil avkast-ning. För att bibehålla risknivån i port-följen, finns det tydliga riktl injer om viktningar. Minst en gång varje månad viktas därför portföljen om.

Portföljen är i skrivande stund värderad ti l l cirka 2,7 miljonor kronor och i cirkeldiagremmet ser ni hur port-följen är fördelad över de olika ti l lgång-sklasserna. Ovan finns även utvecklin-gen för ti l lgångsklasserna detaljerade, sedan starten. Det första verksam-hetsåret har varit framgångsrikt för Handels Capital Management då vi slog vårt jämförelseindex med nästan en procentenhet. Även om vi slog jäm-förelseindex, kommer fokus i Handels Capital Management allt id vara att lev-erera en positiv absolutavkastning ti l l dess uppdragsgivare.Bästa tillgångsklassen under året var våra företagsobligationer, vilket var en

H C m VAD göR DE EgENTLIgEN?

28.

Portföl jens Viktning

Portföl jens Viktning

Handels Capital Managements utveckl ing sedan start

Page 29: EKON Nummer 1, 2013

SIDA

29.SKOLANS

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en skola med anor från 1920-talet. Hårt slit och driv-

na studenter har lagt grunden för den framstående institution vi idag är inom ämnesområdena ekonomi och juridik.

Mycket har hunnit hända på de nästan 90 år som för-flutit sedan starten 1923 och förändring ställer även krav på nya idéer inom utbildning och forskning. Na-tionella utvärderingar av enheter som Högskoleverket ser ti l l att de direktiv som givits oss av statsmakten efterföljs och Göteborgs universitet utför regelbun-dna kvalitetsuppföljningar.

För att kunna jobba än mer proaktivt med utveckling för framtiden söker Handelshögskolan kontinuerligt nya system och idéer inom området, såväl på ett na-tionellt som ett internationellt plan. Internationellt sett har ackrediteringar identif ierats som ett bra medel för att uppnå de uppsatta målen. Genom att låta oberoende internationella organisa-tioner utvärdera vår skola utifrån standards framtagna genom gediget jämförelsearbete av ekonomiutbildn-ingar över hela världen har förhoppningen varit att den verksamhet vi bedriver även håller mycket hög standard med internationella mått sett. Resultaten har besannat våra förhoppningar och Handelshög-skolan kan sedan 2009 stoltsera med en tvåfaldig EQ-UIS-ackreditering av den europeiska organisationen EFMD, båda gångerna med den längsta ackrediter-ingstid som utdelas, nämligen 5 år. I dagsläget är vi enda skola i Sverige att ha klarat av detta, något vi ska känna oss mycket stolta över.

Handelshögskolan har nu tagit de första stora stegen för att ytterl igare bekräfta sin position som en fram-stående institution inom ekonomi på ett internationellt plan. The Association to Advance Collegiate Schools

Ackrediteringar – en väg för Handelshögskolan ut i världen

of Business (AACSB International) är ett amerikanskt ackrediteringsinstitut med över hundraårig erfarenhet av att utvärdera och vägleda handelshögskolor för att ytterl igare utveckla sin potential. Genom en fi losofi byggd på vikten av att uppfylla den målsättning man sätter upp för sin verksamhet har organisationen byggt upp ett system för uppföljning av såväl stu-dentprestationer som forskning och budgetarbete. Kontinuerlig årl ig avstämning för att säkerställa att utvecklingsarbetet aldrig ti l låts avstanna innebär att det hela inte handlar om att nå ti l l en viss nivå och att arbetet sen är över – snarare är målet att bygga in nya strukturer och tankesätt som skapar kontinu-erlig förbättring och där uppföljningen av densamma är lätt att greppa.

Som du säkert förstår l igger ett grundligt arbete ba-kom att över huvud taget uppnå en initial ackrediter-ing. Under sommaren 2012 avslutade Handelshög-skolan en första utvärdering av verksamheten som helhet. Genom en gedigen rapport inlämnad ti l l organisationen presenterades skolan och dess förutsättningar, samt våra idéer kring implementerin-gen av nödvändiga system. Responsen blev mycket positiv och Handelshögskolan har som första skola i Sverige tagit steget in i processen som skall leda fram ti l l en AACSB-ackreditering.

Genom ytterl igare internationellt erkännande är det vår förhoppning och tro att Handelshögskolan även kommer stärkas på det nationella planet och fortsatt placeras oss som den framstående och internationella akademiska enhet vi är och vil l vara. För dig som s tudent är vår övertygelse att detta arbete hjälper ti l l att utveckla och göra din utbildning än bättre och att det i slutändan också ökar din attraktionskraft hos din framtida arbetsgivare, vare sig det är på ett lokalt småföretag eller hos en global marknadsledare.

SKOLANS SIDA

FOTO : ÅKE ERIKSSON LINDmAN

Page 30: EKON Nummer 1, 2013

KLImAT

Länder tar ett nästa steg i klimatkampen – resultat från COP18 i Doha

En andra åtagandeperiod under Kyoto-protokollet

Kyotoprotokollet har en stor betydelse för att minska mängden utsläpp men även för att bibe-hålla ett förtroende mellan i- och u-länder, det vil l säga att de utvecklade länderna går före i klimatfrågan och tar sitt ansvar. Att Kyotopro-tokollet förlängs ytterl igare med en andra åta-gandeperiod innebär bland annat:

• Löper under perioden år 2013 – 2020

• Länder som tar på sig bindande åtaganden om utsläppsminskningar under perioden är EU, Australien, Schweiz, Norge, Ukraina, Lichten-stein, Kazakstan och Vitryssland

• Länderna har möjl ighet att höja ambition-snivån, vilket innebär att länderna kan höja sina åtaganden kring utsläppsminskningar.

• AUU:er, som är överskott av utsläppsutrymme, innebär att överskottet får sparas och använ-das för eget bruk. Dock blir inköp av AUU:er begränsat ti l l 2%. Länderna med bindande åta-ganden enligt Kyotoprotokollet har gått med på att inte köpa AAU.

Durbanplattformen – färdplan mot en ny rättslig överenskommelse

Durbanplattformen beslutades förra året syftar ti l l arbetet om en ny global rättslig bindande kli-matöverenskommelse som omfattar alla länder. Klimatöverenskommelsen ska antas år 2015 och träda i kraft senast 2020. Förhandlingarna mot den rättsligt bindande överenskommelsen har förts framåt i Doha och länderna beslutade att under 2013 se över möjl igheterna att öka ambitionsnivån för minskade utsläpp före 2020 för att överbrygga de nuvarande åtaganden och vad som krävs för att nå tvågradersmålet.

I slutet av november 2013 inleddes klimattopp-mötet COP18 i Doha i Qatar och pågick in i

decembers första vecka. Företrädare från 195 länder deltog i mötet som avser att minska halterna av växthusgaser i atmosfären. Sveriges delegation bestod av 23 personer och första veckan leddes av Anna Lindstedt och andra veckan av miljöminister Lena Ek. Efter tolv dagars förhandlingar och kom-promisser kunde länderna enas om bland annat följande beslut för kampen mot klimathotet:

Den globala uppvärmningen ökar och så gör även gapet mellan klimatpolitiken och de utsläppsminskningar som vetenskapen anser behövs. Att klimatmötet i Doha inte kom längre är bedrövligt då det varken togs beslut om ti l lräckliga utsläppsminskningar eller klimatfinansiering. Visst kunde de ti l lresta företrädarna enas om att Kyoto-protokollet skulle förlängas med en ny åtagandeperiod men med få deltagande länder och låga mål räcker det inte långt.

1 2

Mötet i Doha kunde inte ens enas om minskade utsläpp av växthusgaser. Finansieringen av klimatbiståndet till utvecklingsländerna är osäker. Det enda positiva som kom ut av klimat mötet i Doha var att det inte klappade ihop.

eVa FranCHeLL, aFtOnBLaDet

"

"

30.

B I L D K Ä L L A : http://www.environmentalgovernance.org/wp-content/uploads/2012/12/cop18-logo1.png

TEXT : mADELEINE BäCKSTRÖm

Page 31: EKON Nummer 1, 2013

HHGS DAGoch

SM I EKONOMI

HHGS DAG kl 11-14Ni är alla välkomna till HHGS Dag!

Som ny student eller sedan länge aktiv kårmedlem.

Detta är dagen ni ges chansen att träffa kårföretag, programföreningar, övriga

föreningar, projekt och kårledningen på en och samma gång.

Ta chansen att mingla runt för att upptäcka HHGS!

SM I EKONOMI Ta chansen att vinna 60 000kr!

Var med i handels deltävling av SM i Ekonomi. Det vinnande laget går vidare till finalen i Halmstad den 16-19 maj och

kan där vinna 60 000kr.

Varje lag består av 3 perssoner och anmäls till på [email protected].

Mer information på:www.hhgs.se/sm-ekonomi

13 MARS

Page 32: EKON Nummer 1, 2013

ö V E R A R B E TA D V D

I samarbete med lokala ledande rekryterare

F ö r m å n g a r o l l e r at t f y l l a ?

Vi hyr ut och rekryterarmarknadschefer.

Via vår tidning når vi 70% av Sveriges alla marknadschefer. 

Och i nätverket har vi över 1 800 medlemmar i Stockholm, 

Göteborg och Malmö. Kontakta oss om du vill rekrytera eller 

bli rekryterad. www.marknadscheferna.se

gap

pio

.se

Page 33: EKON Nummer 1, 2013

ö V E R A R B E TA D V D

I samarbete med lokala ledande rekryterare

F ö r m å n g a r o l l e r at t f y l l a ?

Vi hyr ut och rekryterarmarknadschefer.

Via vår tidning når vi 70% av Sveriges alla marknadschefer. 

Och i nätverket har vi över 1 800 medlemmar i Stockholm, 

Göteborg och Malmö. Kontakta oss om du vill rekrytera eller 

bli rekryterad. www.marknadscheferna.se

gap

pio

.se

TEXT: NAmN EfTERNAmN FOTO: NAmN EfTERNAmN

9.

1 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningHANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Ekonomer och jurister som tagit examen vid Handelshögskolan i Göteborg

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Seminarier

Nätverkande

Studiebesök

Din framtid - på Handels och längre

LuncherM

ärta

Jans

dott

er o

ch Iv

an L

udvi

gsso

n

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningHANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG STUDENTKÅR

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 1 2013-01-25 15:32

Page 34: EKON Nummer 1, 2013

3 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningH

Vad gör enalumni-förening?

En alumn är en person som har tagit examen från gymnasium och högskola. Handelshögskolans Alumniförening, HHGA, är det professionella nätverket för alla studenter med examen från Handelshögskolan i Göteborg. Som med-lem hos oss får du tillgång till ett globalt alumninätverk med närmare 18 000 sökbara kontakter runt om i världen. Vi har alla tagit examen på Handelshögskolan, från första kullen 1925, då hela nio studenter examinerades, och framåt. Några av våra medlemmar ingår även i vår egen mentorbank.

Axel Adler,som sedermera bytte namn till Axel Adlerbert, kom att bli en framgångsrik affärsman och do-nerade en fastighet på Vasagatan 58 till oss. Detta är vi mycket tacksamma för, då det inne-bär att alumniföreningen kan subventionera kostnader för de så viktiga sociala aktivite-terna, Valborgsfirande, Nollning, julkonserter, vin- och ostprovning m m, som vi arrangerar. På vår hemsida kan du anmäla dig och hitta dokumentation från träffarna.

Väl mött 2013!Anneli Egestam, vice ordförande i HHGA

Länk och grupp:

www.hhga.se LinkedIn: Handelshögskolans i Göteborg Alumniförening

Redan när Ekonomföreningen i Göteborg bil-dades 1929 hade den som syfte att ”befrämja medlemmarnas intressen genom anordnan-det av föredrag och regelbundna samkväm, s k Tisdagsträffar, med affärsekonomiska dis-kussioner samt inrättande av en platsförmed-ling.” Denna tradition lever kvar. Idag kallas en av våra aktiviteter för Torsdagslunchen, där vi erbjuder ett 30 minuter långt aktuellt föredrag. Lediga jobb förmedlas även via sajten och inte minst via personliga kontakter. 7 av 10 lediga jobb annonseras som bekant aldrig. Att delta på våra träffar är ett enkelt sätt att fortsätta bygga nätverk efter examen.

Nollning på HHGAs takterras

Lunchföredrag på Hard Rock Café

Samarbete med kåren inget nytt1929 är även året då en man, som har kom-mit att betyda mycket för vår alumniförening, tog examen. Han hette Axel Adler och hade hunnit fylla 51 år när han tog examen. Med sitt ordförandeskap införde han mycket mer liv i föreningen, från klubbsexor till företagsbesök. Han värnade tidigt om ett samarbete med stu-dentkåren. Ända sen 1937 har det funnits en kårrepresentant i alumniföreningens styrelse. Tidningen EKON användes på 70-talet för information från föreningen till studenterna. 40 år senare gör vi om samma sak på nytt. Frukten av samarbetet håller du i.

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 3 2013-01-25 15:32

2 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningH

Tillsammans med kåren inleder vi i HHGA det nya året med att samproducera ett nummer av Ekon. Den gamla Postekon går nu in i Ekon, och kåren och alumniföreningen manifesterar härigenom en ambition att skapa ett gemen-samt forum för studenter och alumner.

Temat för detta första nummer är karriär. Nog är vi många som, när vi gick på Handelshög-skolan, hade vissa förhoppningar om hur våra liv skulle gestalta sig. För några blev nog kar-riären ungefär som de hade tänkt sig. Men för oss andra blev det annorlunda.

Inte för att vi inte har gjort karriär utan för att våra arbetsliv har tagit andra riktningar. Ett till-talande drag hos ekonomutbildningen är ju att den är en generalistutbildning och därför inte föser in ekonomerna i vissa, väl definierade yr-kesroller och karriärer. Detta verifieras också av några av de intervjuade personerna i detta nummer.

När jag hälsade nya studenter välkomna till Handelshögskolan brukade jag uppmana dem att knyta så många kontakter som möjligt med andra studenter, eftersom studietiden, enligt min uppfattning, ger ovanligt goda möj-ligheter att knyta livslånga vänskapskontakter.

I yrkeslivet däremot är det ofrånkomligt att man värderas efter det jobb man har. Men det är inte alltid, som det som synes vara över-ensstämmer med det som är. Folk hoppar av karriärer, byter karriärer eller orkar inte med sina karriärer. Det förvånar ofta omgivningen men knappast individen själv. När Ulf af Trolle avsade sig sin professur vid gamla Handels-högskolan och blev docent vid Göteborgs uni-versitet, var det många som undrade om han hade blivit tokig.

Började på Handelshögskolan i Göteborg (HHG) 1963

Anställdes som assistent i national- ekonomi vid HHG 1967

Disputerade i nationalekonomi 1988

Rektor för Handelshögskolan vid Göte- borgs universitet (HGU) 1994-96

Prefekt för nationalekonomiska institutionen 1997-2000

Ställföreträdande rektor vid HGU 2000-2009

Några fakta om Gunilla

Ordförande har ordetMen Trolle själv hade fullgoda skäl för sitt be-slut, även om det kunde ses som ett ”nerkliv” på karriärstegen.

Att studera olika individers och yrkesgruppers karriärer är spännande och borde vara ett rele-vant och intressant forskningsområde. I detta nummer ges några få exempel på f.d. handels-studenters yrkeskarriärer. Men varje alumn har sin egen historia och karriär. Så måste det vara och så måste det förbli.

Gunilla Bornmalm-JardelövOrdförande i HHGA

Föreläsning om Google

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 2 2013-02-17 14:09

Page 35: EKON Nummer 1, 2013

3 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningH

Vad gör enalumni-förening?

En alumn är en person som har tagit examen från gymnasium och högskola. Handelshögskolans Alumniförening, HHGA, är det professionella nätverket för alla studenter med examen från Handelshögskolan i Göteborg. Som med-lem hos oss får du tillgång till ett globalt alumninätverk med närmare 18 000 sökbara kontakter runt om i världen. Vi har alla tagit examen på Handelshögskolan, från första kullen 1925, då hela nio studenter examinerades, och framåt. Några av våra medlemmar ingår även i vår egen mentorbank.

Axel Adler,som sedermera bytte namn till Axel Adlerbert, kom att bli en framgångsrik affärsman och do-nerade en fastighet på Vasagatan 58 till oss. Detta är vi mycket tacksamma för, då det inne-bär att alumniföreningen kan subventionera kostnader för de så viktiga sociala aktivite-terna, Valborgsfirande, Nollning, julkonserter, vin- och ostprovning m m, som vi arrangerar. På vår hemsida kan du anmäla dig och hitta dokumentation från träffarna.

Väl mött 2013!Anneli Egestam, vice ordförande i HHGA

Länk och grupp:

www.hhga.se LinkedIn: Handelshögskolans i Göteborg Alumniförening

Redan när Ekonomföreningen i Göteborg bil-dades 1929 hade den som syfte att ”befrämja medlemmarnas intressen genom anordnan-det av föredrag och regelbundna samkväm, s k Tisdagsträffar, med affärsekonomiska dis-kussioner samt inrättande av en platsförmed-ling.” Denna tradition lever kvar. Idag kallas en av våra aktiviteter för Torsdagslunchen, där vi erbjuder ett 30 minuter långt aktuellt föredrag. Lediga jobb förmedlas även via sajten och inte minst via personliga kontakter. 7 av 10 lediga jobb annonseras som bekant aldrig. Att delta på våra träffar är ett enkelt sätt att fortsätta bygga nätverk efter examen.

Nollning på HHGAs takterras

Lunchföredrag på Hard Rock Café

Samarbete med kåren inget nytt1929 är även året då en man, som har kom-mit att betyda mycket för vår alumniförening, tog examen. Han hette Axel Adler och hade hunnit fylla 51 år när han tog examen. Med sitt ordförandeskap införde han mycket mer liv i föreningen, från klubbsexor till företagsbesök. Han värnade tidigt om ett samarbete med stu-dentkåren. Ända sen 1937 har det funnits en kårrepresentant i alumniföreningens styrelse. Tidningen EKON användes på 70-talet för information från föreningen till studenterna. 40 år senare gör vi om samma sak på nytt. Frukten av samarbetet håller du i.

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 3 2013-01-25 15:32

Page 36: EKON Nummer 1, 2013

4 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningHANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Det är Göteborgsvinter fast modell bättre för det är faktiskt minusgrader. Fast i vanlig ordning så finns den fula brunsvarta modden överallt på gator och trottoarer och jag pul-sar fram. Jag ska träffa ”huvudjägaren” Åse Torbjär Granath för att intervjua henne.

Åse är en kvinna i sina bästa år. (För de som inte förstått det så är kvinnor alltid i sina bästa år!) och jag känner spontant att det här kom-mer att gå strålande. Det är som att trycka på en knapp så kommer svaren, nästan innan jag hunnit formulera frågan.

De första karriärstegenVi börjar med att tala om hur hennes karriär började. Tänk att man kan halka in på ett spän-nande jobb utan att veta vem som är arbetsgi-varen när man söker! Fast det går ju alltid att säga nej. Men det gjorde inte Åse utan hon började på Trafikrestauranger. Hon säger att det var ett roligt operativt jobb som bl a inne-bar att rekrytera nya medarbetare som skulle fungera ihop med den gamla stammen av tåg-servitörer.

En utmaning som heter duga för en nyexami-nerad handelsstudent. Jag är säker på att Åse har en fontän av roliga erfarenheter från den här tiden. Tilläggas kan att det var under de här åren som SJ präglades av decentralisering och

lanserade nya servicekoncept med utgångs-punkt från att servicebehovet varierar bero-ende på vilken kategori av resenär det gäller.

Det blev, enligt Åse, 7 snabba år för det hände så mycket och de utmärktes av en rolig före-tagskultur, inget glastak, bra skola med en mix av personal-, budget- och resultatansvar. Tänk att hinna med så mycket fram till de 30! Åren inkluderade även en sejour i Stockholm med controllerroll (!) och projektledning. Det roliga har ofta ett slut och 1989 lämnade Åse Trafik-restauranger och SJ

Drömmen om att bli rekryteringskonsult?Från 1990 följde en händelserik period av mammaledighet. Två barn såg ljuset och hem-met var arbetsplats i drygt 3 år. Åse minns att det var dystert att hitta ett nytt jobb under 1993, liknande dagens situation för många. Så det blev åter en lockande annons i kombination med kontakt med gamla kompisar från Han-dels, som ledde till jobbet som rekryterings-konsult hos rekryterings- och bemanningsfö-retaget Teamwork. Då i början av 90-talet bröt Teamwork ny mark och Göteborgskontoret bestod bara av 4-5 personer. Det banbrytande inbegriper att de var bland de första som grep chansen eftersom lagstiftningen ändrades och Arbetsförmedlingens monopol försvann 1992.

Den stora tillväxten tog fart 1995 och 1996 blev företaget en del av amerikanska Manpower. Nu blev det aldrig den kulturkrock som man kunde befarat utan de svenska ägarna var kvar och fick ett fortsatt stort inflytande på företa-gets värdegrund, både i USA och globalt. Jag får en känsla av det här med en bra värdegrund är viktigt för Åse och att det fortsatt har stor betydelse.

Och det måste varit det som gjorde det för tiden hos Teamwork/Manpower sträcker sig ända fram till 2007. Under den här tiden så hann Åse med att rekrytera på alla nivåer, även interna kollegor, och de sista åren med fokus på ”executive” dvs. chefs-och ledningspersoner.

Man kallar oss huvudjägare, men jag jagar inte längre, säger Åse Torbjär Granath på MaquireÅse Torbjär Granath var med från starten av Maquire, företaget som hjälper människor och företag att hitta varandra, men vad har det för koppling till Jane Austen och Bodil Jönsson? Svaren finns i artikeln så spana vidare!

Lite om personen Åse Torbjär Granath som gick ut från Handels 1982

Varför Handels? I konkurrens med funderingar på journalistbanan så segrade Handels efter-som utbildningen ger en mer allsidig bas. Valet föll på Konsumentekonomisk linje, ett av de första linjevalen på Handels i slutet av 70-talet.

Roligaste minnet från Handels? Den första Home Coming Day-festen som arrangerades 1997 blev riktigt rolig med mycket ”här och nu” och mindre studentikos nostalgi.

Första jobbet: Sökte ett anonymt annonserat personalledningsjobb som visade sig vara på Trafikrestauranger

Familj: Mikael Granath (även han alumn) och barnen Emelie (21) o David (23), båda pluggar

Något som inte står i CV: Har ett personminne utöver det vanliga. I ett jobb med många kontakter är det till glädje då de flesta uppskattar att bli ihågkomna

Vad gör en rekryteringskonsult?Eftersom mycket av det här handlar om rekrytering så kan det vara bra med en liten faktaspäckad sammanfattning om vad jobbet innebär.

Enligt Åse så är det i korthet följande:• Identifierar och formulerar behovet i en organisation• Attraherar och matchar kompetens som passar• Utvärderar• Knyter ihop behov och personer• Säljande jobb

Vad står Maquire för?2007 så blev det dags för Åse att ta steget till nästa utvecklande resa. Maquire grundades av två tidigare kollegor och blev fyra personer un-der våren. På hemsidan kan man läsa att deras ambition är att erbjuda effektiva processer för rekrytering, uthyrning och utvärdering av che-fer och specialister i alla branscher.

Maquire står för ett antal värderingsgrunder, säger Åse, bl.a.” ett starkt engagemang och kvalitet som vi är fostrade i. Det är viktigt med tydlighet och att hjärta och hjärna är med”. De står för förnuft och känsla! BINGO där har vi Jane Austen!

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 4 2013-02-17 14:09

Page 37: EKON Nummer 1, 2013

5 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningHANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Hur det konkret yttrar sig kan t ex vara att det händer att de tackar nej till uppdrag.

Det beror dels på att de bara rekryterar che-fer och ledningspersoner. Men, även på att de säger nej till vissa bolag beroende på tidigare mindre goda erfarenheter, skilda värderings-grunder, människosyn etc.

Du som känner att du inte platsar i beskriv-ningen av chefer och ledare - misströsta inte, sedan 2012 finns även Jerrie som rekryterar mer juniora specialister.

Utmaningar & tändmaterialÅse tänder på flera saker och ser mängder av utmaningar även efter 20 år i branschen. Det är så att säga lite av varje! Kulturer, organi-sationer, nya möten.

Det tänder till när hon känner att det här kan vi göra riktigt bra. Även lite svårare uppdrag är triggande MEN framförallt att det ska bli bra för kunder och kandidater. De jobbar med många intressanta tjänster i attraktiva bolag vilket ger en positiv spiral för nya uppdrag och kandidatkontakter. Utmaningar är framförallt de svåra & smala uppdragen. Och Åse förmed-lar en känsla av att ingenting är omöjligt!

Känner sig nöjdÅse är en tidsoptimist av det mer avancerade slaget och hon säger att hon blir mest nöjd när hon är ikapp med sin tidsplanering. I konsult-rollen finns både utrymme och krav på flexibi-litet när det gäller tid. Vi är båda överens om att Bodil Jönsson har många kloka ord i boken ”Tankar om tid”.

Kännetecken för en bra rekryteringEnligt Åse är det bl. a. i samarbetet med en engagerad kund. ”Det får gärna vara såväl en krävande person som en kunnig konsultkö-pare för de förstår värdet av en konsultinsats.”

Hon spinner vidare med ”Vi har lyckats få fram en tydlig insikt om behov och kravprofil. Sedan gäller värdet av en realistisk tidsplan och att vi lyckas med en bra matchning!”

Misslyckad rekrytering – oj då!Det kan ju hända att det blir fel och de har två parter som ska vara nöjda. Kunden och kandidaten. När och om det händer så gäller personlig uppföljning och rak kommunika-tion. Internt måste man analysera om de hade kunnat förutse problemen, reflektera och gå till botten. Det är viktigt att inte rygga för pro-blemet och att försöka finna en alternativ väg till nöjdhet. Så tanken på att ignorera och sopa under mattan måste förbli just en tanke.

Avdelningen kloka/goda råd/tips Åses råd till den nyexaminerade handelsstu-denten är att förbereda och öva på sin presen-tation. Det gäller ju även att få till stånd mötet/intervjun och det är ju för att använda en kly-scha lättare sagt än gjort. Så tänk efter på vilka kontaktytor du har och ta tillvara på minsta lilla erfarenhet! Sedan öva och öva igen!

Om du tillhör gruppen som har 5-10 års erfa-renhet. Börjar man bli intressant då? ”Ja, säger Åse, för troligen ingår du i målgruppen för Jer-rie som har inriktningen ”scouting potential”. Med ytterligare ledarerfarenhet hittar du kan-ske dina intressanta uppdrag hos Maquire.

Och har du passerat 50 och vill ha en ny ut-maning så har Maquire ganska goda erfaren-heter av den här gruppen - men, för det finns ett men. ”Åldersfrågan finns där” säger Åse, fast enligt hennes erfarenhet så går det ofta att bredda spannet. ”Vi kan ofta punktera idealbil-den och därmed blanda mer, och det gäller i synnerhet när man letar efter erfarna personer. Det gäller såväl kön, ålder som etnicitet.”

Vilka grupper har det svårast? Nyexaminerade eller 50+? Åse svarar ”Båda två!” Det beror på att de nyex-aminerade är utbytbara och det är en tuff kon-kurens. De riktigt mogna, de är dyra när det gäller pensionsavsättningar och kan ha höga löneförväntningar.

Det känns upplyftande med ett företag som Maquire som jobbar för att omsatta sin vär-degrund, förnuft och känsla, i konkreta termer. Slutligen vill jag påminna om att Maquire inte hanterar uppdrag som passar de som precis har gått ut Handels och att de arbetar med aktiva kandidater som själva tar kontakt. Och det innebär att Åse inte längre jagar utan utgår från att bytet presenterar sig för henne!

Ann Margreth HellbergSom kan tänka sig att bli ett MaquirebyteOm du har hunnit skaffa dig lite yrkeser- farenhet efter studierna kanske du hittar nästa intressanta jobb bland Jerries uppdrag och annonser. Länk till Jerrie finns nedan.

Länkarwww.maquire.se

www.jerrie.se ”a close friend of Maquire”

www.bodiljonsson.se bra boktips om tid

sv.wikipedia.org/wiki/Förnuft_och_känsla en av flera hundra tusen websidor om Jane Austens bok Förnuft och känsla.

Ett starkt engagemang och kvalitet

som vi är fostrade i. Det är viktigt med tydlighet och att

hjärta och hjärna är med

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 5 2013-02-17 14:09

Page 38: EKON Nummer 1, 2013

6 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningHANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Det hela började med att Thure läste ”In Search of Excellence” av Tom Peters & Robert Waterman, som är en liten nätt bok på ca 482 sidor. Thure insåg snabbt att konten-tan i boken kunde komprimeras till en 15-20 sidor och skulle inte fler vara intresserade att läsa en sådan sammanfattning? Sagt och gjort, han hade affärsidén, Bo bidrog med företagsnamnet och tillsammans drog de igång. Resten är ett skolexempel på hur ett feltänk när det gäller målgruppen höll på att stjälpa hela verksamheten. Men med en ny målgruppsanalys och genom att göra ett nytt försök till rätt målgrupp så var verksamhe-ten igång. Nu har nästan 20 år gått och när det här publiceras så gäller 20-årsjubileum och det ska naturligtvis uppmärksammas för såväl personal som kunder. Kanske blir det en Kontentans ”Det Bästa” under 20 år!

Hur går urvalet till? Det är dags att avliva alla förhoppningar om att man kan köpa sig in i Kontentans utgivning. Det går inte och det är extremt sällan som någon bok som skickats in av förhoppningsfulla författare och/eller för-lag blir utvald. Istället gäller att från kanske ett tusental nyutgivna böcker hitta de 2-300 som kan vara intressanta och det är bland dessa som 20 väljs ut och publiceras. Alla samman-fattningar är på svenska oavsett originalspråk. Så om de inte hittar dem i posten hur får han fatt på dem?

Bokmässor – bokmässor – bokmässor! Genom att besöka en del av världens alla bok-mässor under året så kommer Thure i kontakt med såväl författare som förlag. Han besöker minst fyra om året.

De har lite olika karaktär och stämning. ”Det är alltid en liten högtidsstund att stiga in i Hall 8 (Frankfurt) där de engelsktalande förlagen finns och tala med deras representanter”. Det är ett jäkla tempo, man får 30 minuter/förlag men i New York är det mer relax avslappnat och man har mer tid. Fast vår egen bokmässa i Göteborg står sig bra enligt Thure. Det är kan-ske inte här som han hittar så många böcker men det är en folkfest och den roligaste och han njuter av att studera folket.

För alla böcker gäller att de skriver ett avtal med förlaget så allt är formellt klart när boken ges ut via Kontentan.

Bokmässornas topp fyra! Enligt Thure:

1. Göteborg för dess folkfest 2. Frankfurt är business 3. New York är party 4. London med doft av det förnäma…

Möten och minnen att ösa frånUnder alla dessa år så har Thure hunnit med att etablera mängder med kontakter. Förlags- och bokvärlden är enligt Thure en värld för sig med agenter, författare, förlag. Kort sagt befolkas den med mängder av färgstarka människor som drivs av olika grader av penningaintresse. Och en del drivs snarare av prestige än pengar som exempelvis att kunna lägga vantarna på en Nobelpristagare före det att han/hon får priset. Kan vi kanske lagom till jubileum även hoppas på en liten samling av skrönor från denna värld sammanställd av Thure?

Läser just nu?Det är nästan att jag missar den klassiska fråga om vad som just nu ligger på nattduksbordet. Där finns nu vid sidan om en massa facklitte-ratur även Don Winslows ”The Kings of Cool”. Den handlar om narkotikahandeln under hip-pietiden.

BOKTIPS från ThureI sin bokhylla hittade han två böcker som han anser är riktigt intressanta. Den första är ”The Signal and the Noise” av Nate Silver som spådde rätt i 50 av 50 delstater i det senaste presidentvalet och i 49 av 50 delstater 2008. Här lär du dig att bygga din egen kristallkula för att bättre skåda framtiden. Den andra är ”Intelligent Memory” av Barry Gordon & Lisa Berger, som rättar till en del missupp- fattningar om minne och intelligens och sedan går vidare till att visa hur vi med enkla medel kan tänka ännu mer intelligent och kreativt.

Utöver detta kommer tipset om en gammal fa-vorit från Kontentans utgivning ”Att veta men inte göra”, av Jeffrey Pfeffer & Robert I. Sutton (nr 199) författarnas tes är att vi egentligen vet vad som behöver göras, hur det skall göras och varför, men något stoppar oss från genomför-andet. Här visar de hur man kommer till skott.

Kontentan har också sammanfattat ”Talent is Overrated” av Geoffrey Colvin, (nr 296) som effektivt avlivar myten om att talang är det viktigaste för framgång. Det handlar om strukturerad, ständigt stegrad svårighetsgrad på övningarna i 10,000 timmar. Sedan är du en expert.

Prova-på-chans!Om du är nyfiken och vill veta mer så hittar du en mängd information på Kontentans hem-sida. Men, det behöver inte stanna vid det, eftersom du nu får chansen att helt gratis och utan förpliktelser testa innehållet. Kontentan bjuder nämligen alla EKON:s läsare på ett provabonnemang. Länken och koden hittar du nedan,

Ann Margreth HellbergSom tycker att årets roligaste händelse är bok-mässan i Göteborg och som därför är avis på alla som kan kalla det jobb att besöka bokmässor

Länkar: www.kontentan.se www.buchmesse.de/en/fbf www.londonbookfair.co.uk www.bookexpoamerica.com

Pröva på Kontentanhttp://www.kontentan.se/kampanj=postekon logga in med koden oHDdu6HoaL

Vad är kontentan när det gäller Thure Eneroth?Thure Eneroth och Kontentan firar 20 år med snabbläst managementlitteratur

Har du någonsin funderat på varför en förfat-tare ägnar tre, fyra eller kanske fem hundra sidor på att förklara något som kan avhandlas på några tiotal sidor?

En som vi vet gjorde det och inte bara fundera-de utan också grundade ett företag i kompri-mera affärslitteratur är Thure Eneroth. Han grundade tillsammans med sin kollega Bo Ek-lund företaget ”Kontentan” 1993 och i skrivan-des stund finns det nu 360 titlar att välja på!

Lite om Thure Eneroth som gick ut från Handels 1979

Varför Handels? Det fanns aldrig något annat alternativ. Valde bort den klokare redovisningen till förmån för den roligare marknadsföringen.

Roligaste minnet från Handels? Alla festerna och särskilt de på Valborg!

Första jobbet: Arbetade med export av byggmaterial till gulfstaterna i 6 månader sedan tröttnade han och blev egen företagare

Familj: Gift med Marie-Louise, barnen Sara och John

Något som inte står i CV: Vissa i Thures ålder skaffar sig en HD eller en Porsche men Thure satsar på vågsurfing. Än så länge får Apelviken i Varberg vänta för han befinner sig mer i vattnet än på brädan.

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 6 2013-02-17 14:09

Page 39: EKON Nummer 1, 2013

7 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningHANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Ida Hellmark– Jag har alltid haft ett stort engagemang för mil-jöfrågor, för att förändra världen till någonting lite bättre. Det bara finns i mig, det bubblar, jag bara måste göra någonting! svarar Ida Hellmark, Årets unga ekonomalumn, spontant på frågan om vad det är som driver henne.

Genom sitt arbete på Norwegian Agency for Development Cooperation har hon en nyckel-roll i utvecklandet av insatser för en mer håll-bar framtid för oss alla, men framför allt för effektiva klimatinsatser i fattiga länder. Trots arbetet med stora frågor har Ida inte glömt

Handelshögskolan och hon är en utomordent-lig ambassadör med ett brinnande intresse för att stödja andra alumner, vilket också är en del av motiveringen.

Agnes Andersson– Jag gillar att engagera mig i saker och brinner för att få människor att må bra. Jag tycker det är extra kul att vara i en lite konservativ bransch och att försöka modernisera den, att få människor av alla typer att trivas i advokatyrket, berättar Agnes Andersson, som idag arbetar på Settervalls Advokatbyrå.

Hennes brinnande och genuina intresse för sitt rättsområde, för sitt yrke och sin bransch gör henne till en stor inspirationskälla och före- bild för såväl kvinnliga som manliga jurister. Trots sina relativt få år inom yrket har hon en självklar plats bland Göteborgs affärsjurister, lyder en del av motiveringen.

Vi på HHGA önskar Ida och Agnes trevlig resa och ser fram emot att

läsa deras reseberättelser!

Text: Anneli EgestamFoto: Lasse Boström

Årets unga ekonomalumn och Årets unga juristalumn Handelshögskolan har för första gången delat ut utmärkelser för att uppmärksamma unga, inspirerande och ambitiösa f d Handelsstudenter. Den 6 november delades Årets unga ekonomalumn och Årets unga juristalumn ut, med pompa och ståt.

Fler än 150 personer var med och firade Ida Hellmark, Årets unga ekonomalumn, och Agnes Andersson, Årets unga juristalumn. Rektor Per Cramér läste motiveringarna och gratulerade medan Anneli Egestam från Handelshögskolans Alumniförening överräckte resestipendier à 10 000 kr.

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 7 2013-02-17 14:09

Page 40: EKON Nummer 1, 2013

8 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningH

Världsmästaren i ostronöppning Johan Malm bjöd på ostron.

Julbord med efterföljande konsert i Domkyrkan

HHGA och HHGS GK gemensam Golftävling på St Jörgen

Sociala medier – kan det ge affärer? Föreläsare PeO Axelsson intervjuas av Joakim Hökegård

Se hela programmet på www.hhga.se

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 8 2013-02-17 14:09

Page 41: EKON Nummer 1, 2013

9 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningH

Lunch 4:e oktober på Avenyn 10, Hard Rock Café

Dr. Per-Olof Larsson och Lin-Lin, Lunch om Kina och Executive MBA

Studiebesök på Oceanbryggeriet

Traditionellt Valborgsfirande på Avenyn 10

Lunch 20:e september om Framtidens ledarskap

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 9 2013-02-17 14:09

Page 42: EKON Nummer 1, 2013

10 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningHANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

1. Varför blev det Handels i Göteborg?

Traditionellt åkte studenterna från mina trak-ter av sydöstra Småland till Lund, men jag hade inga ambitioner att vara traditionell. Den nyöppnade universitetsfilialen I Växjö var för nära, Stockholm var ju inte precis känt som en studentstad, Uppsala föreföll lite dammigt och Umeå för kallt. Göteborg verkade ”lagom”, en bra kombination av studentliv och storstad. Dessutom var det något nytt för mig att utforska eftersom jag i stort sett aldrig varit där.

2. Vilket är roligaste minnet från studenttiden?

Studiemässigt att jag första terminen tillhör-de den lilla grupp som spetsade statistiken. Nöjesmässigt de många sittningarna på Små-lands Nation, där jag tillbringade minst lika mycket tid som på Handels. Alltid full fart.

3. Vad gjorde du närmast efter din examen?

Ärligt talat har jag fortfarande inte tagit ut min examen. Poängen finns men jag kom aldrig till skott. När studierna var avslutade 1973 ham-nade jag på Transatlantics reklamationsavdel-ning nere vid Packhusplatsen. Det var indirekt följden av att jag skrivit en trebetygsuppsats om samlastning av containers på Nord- atlanten för ScanFreight ute i Torshamnen.

1. Varför blev det Handels?

Började jobba direkt efter gymnasiet på en ekonomiavdelning. Kände rätt snart att det var väldigt mycket enkla rutinuppgifter. Denna insikt om att jag ville arbeta med mer kvalifice-rade uppgifter i kombination med att jag blev ganska allvarligt sjuk under en period, gjorde att jag fick upp studiemotivationen igen och då kändes Handels som det naturliga valet. Så jag bestämde mig för att söka och blev antagen och sade upp mig från mitt jobb, vilket jag aldrig ångrat.

2. Vilket är roligaste minnet från studenttiden?

När jag ser tillbaka är det inte någon enskild händelse utan snarare att det var en härlig period. Jag läste under slutet av åttiotalet under en period då det var en fantastisk utveckling i näringslivet, inte minst på finans-marknaderna. Så känslan var mer att man funderade på vilket jobb man skulle välja när man blev klar, vilket gjorde studietiden väldigt bekymmersfri, med alla möjligheter som skul-le ligga framför våra fötter. När finanskraschen kom 1990 blev verkligheten något annorlunda, men som sagt då hade vi ändå haft vår skim-rande period under studietiden…

3. Vad gjorde du närmast efter examen?

Jag tog ett job som koncerncontroller på Arlas huvudkontor i Stockholm, där jag samtidigt del- vis följde Arlas traineeprogram. Hade planen att flytta tillbaka till Göteborg efter några år, men är efter 23 år fortfarande boende i Stock-holm (nu på Värmdö), även om jag relativt snabbt gick vidare till andra utmaningar.

4. Vad gör du nu?

Jag har i princip hållit mig till den ”gröna sek-torn” i form av livsmedel och skogsrelaterade företag sedan jag lämnade Handels .Jag är nu och sedan ett drygt är tillbaka VD för två bioen-ergiföretag, Laxå Pellets och Helsinge Pellets, som båda är dotterbolag inom OK-koncernen.

5. Berätta om något som inte står i ditt CV?

Efter många brutna nyårslöften om att man ska börja motionera och leva mer hälsosamt tog jag för ca tre år sedan sedan ordentligt tag i saken. Gick på ett drygt halvår ned ca 30 kg och har fortsatt att träna regelbundet har behållit vikten som jag hade när jag var ca 18 år, men nu med lite mer muskler, vilket jag är lite stolt över.

Den som lämnade in det arbetet var en rela-tivt nyutexaminerad Handelshögskoleelev vid namn Håkan Gershagen. Jag tackar!

4. Vad gör du nu?

Jag driver ett litet skeppsmäkleri i New York, specialiserat på sjötransport av flytande gas (propan, butan, ammoniak, etylen, propy-len m.m.). Vi är inom en mycket liten sektor av sjöfarten – med två mäklare är vi en av de ledande i USA. Jag kom in i branschen i Paris där jag arbetade ett par år för ett franskt gasrederi. 1976 kom jag till NY som mäklare och 1982 satte jag igång på egen hand. Tyvärr har inga svenska rederier visat framfötterna i denna sektor, men väl norska och danska. Det sistnämnda har varit en stor fördel för mig under årens lopp.

5. Berätta om något som inte står i din CV?

Intresset för musik, i mitt fall pop, rock och rhythm n’ blues från mitten av 50-talet fram till slutet av 70-talet. Jag har en ansenlig sam-ling vinyl som jag aktivt lyssnar på. Att ha bott i NY under många år har gett mig möjlighet att se och höra många av de exotiska namn som snurrade på etiketterna under Tio-i-Topp eran.

Fem frågor till Kent Torwald, VD inom OK-koncernen

Fem frågor till Mats KL Andersson, Proship Inc

(Från Gullaskruv i Småland via Göteborg, Paris till New York)

Från Göteborg - numera verksam i Stockholm och i Laxå

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 10 2013-02-17 14:09

Page 43: EKON Nummer 1, 2013

11 HHGA EKON 2013

H H G A - Handelshögskolans i Göteborg AlumniföreningHANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Fem frågor till Daniel Ewerlöf, Transaktionschef Briggen

1. Varför blev det Handels?

Jag föll för den internationella prägeln på eko-nom programmet. Dessutom hade jag sedan länge varit tilltalad av Göteborg som stad med avseende på musik, fotboll, humor mm.

2. Vilket är roligaste minnet från studenttiden?

Jag hade turen att få in en fot på Handels Consulting samtidigt som ett gäng andra in-tressanta människor. Många av dem är fortfa-rande bland mina närmsta vänner och en som heter Karin Ewerlöf är jag, sedan fem år, gift med. Jag hette Daniel Andersson när jag gick på Handels.

3. Vad gjorde du närmast efter examen?

Jag fick arbete relativt omgående på Business Region Göteborg där jag arbetade under ett år med etableringsservice.

4. Vad gör du nu?

Sedan ett år tillbaks bor och arbetar jag i Köpenhamn. Jag har i rollen som transaktions-chef varit med att starta upp ett dotterbolag i Danmark inom en svensk fastighetskoncern.

5. Berätta om något som inte står i ditt CV?

Jag tycker själv att jag är riktigt grym på ord-vitsar!

Fem frågor till Christina Backman, SEB

1. Varför blev det Handels i Göteborg?

Jag kommer från Gnosjö i Småland och gick på gymnasiet i Gislaved och då är den naturliga studieorten Göteborg. Tåget går till Göteborg. Det var dessutom så att jag lockades av den då relativt nystartade utbildningen Företags- och Förvaltningsjuridisk linje som fanns i Göte-borg. Jag ville gärna läsa just kombinationen av företagsekonomi och juridik.

2. Vilket är roligaste minnet från studenttiden?

Förutom festerna så har en och annan ganska udda lärare lagt sig på minnet. Det är faktiskt de med udda undervisningsmetoder som man minns och det är inte bara läraren utan också vad personen undervisade om som sit-ter kvar. Detta göra att jag har hyggliga kunska-per i Transporträtt fastän jag aldrig har arbetat med det.

3. Vad gjorde du närmast efter din examen?

Jag jobbade under studietiden på Handels-banken och fick efter examen fast jobb där. Först jobbade jag inom kontorsrörelsen och sedan ganska snart som skatte- och familje-rättsjurist.

4. Vad gör Du nu?

Jag ansvarar för SEB;s stiftelseverksamhet i Västsverige. Det är en spännande värld med juridik, ekonomi och ganska mycket kulturhis-toria.

5. Berätta om något som inte står i din CV?

Jag gillar allt som har med Afrika att göra och tycker mycket om att resa dit vilket gör att jag är väldigt bra på afrikanska huvudstäder!

Fem frågor till Zandra Jönsson, CSR Västsverige

1. Varför blev det Handels i Göteborg?

Det var faktiskt mamma som hittade min ut-bildning - Samhällsvetenskapligt miljövetar-program (SMIL). Annars hade valet av hög-skola och studieort inte varit lika givet. Tack mamma!

2. Vilket är roligaste minnet från studenttiden?

De kårprojekt som jag var delaktig i, bland annat mina roller som projektledare för arbets-marknads- och inspirationsdagen Utblick och marknadsansvarig för den nationella tävlingen SM i Ekonomi.

3. Vad gjorde du närmast efter din examen?

Beror på hur man ser det. Efter avslutad utbild-ning juni 2011 flyttade jag till Stockholm och gjorde praktik på Futerra Sustainability Com-munications. Examen tog jag faktiskt inte ut förrän i höstas då jag hade fått jobb.

4. Vad gör du nu?

Jag arbetar som kommunikatör och projekt- ledare på CSR Västsverige. Vi är en icke-vinstdrivande förening som stöttar verksam-heter inom privat, offentlig och ideell sektor som vill utveckla och förbättra sitt CSR*-arbete. Nyckelord i vår verksamhet är kom-petensutveckling, samverkan samt erfaren- hetsutbyte och vi erbjuder bland annat våra medlemmar inspiration, kunskap och nätverk inom området. Min roll är bland annat att sköta föreningens marknadsföring, rekry- tera nya medlemmar samt att arrangera seminarier, utbildningar och studiebesök. * = Corporate Social Responsibility

5. Berätta om något som inte står i din CV?

Jag kan bara ha gröna växter i min lägenhet. Allt som blommar tar jag (tyvärr) död på...

HHGA Ekon 11 sid 2013.indd 11 2013-02-17 14:09

Page 44: EKON Nummer 1, 2013

Audit Academy Nyfi ken på en karriär inom revision? Välj rätt väg.

KPMG Audit Academy är ett praktikprogram där du parallellt med dina studier får en inblick i revisorsyrkets alla delar.

Du får ingå i ett revisionsteam och redan från start delta på våra kunduppdrag hos internationella och stora nationella företag.

Inom programmet får du ta del av seminarier och workshops inom området revision, men även inom andra områden

som ledarskap och presentationsteknik.

Missa inte möjligheten till unik branschkunskap och yrkeserfarenhet, ledarskapsutveckling och ett nätverk som kan påverka hela din karriär.

Välkommen till KPMG och all framtid i världen.

Läs mer och ansök senast 29 april på kpmg.se/auditacademy

© 2013 K

PM

G A

B, a Sw

edish limited liability com

pany and a mem

ber fi rm of the K

PM

G netw

ork of independent mem

ber fi rms

affi liated with K

PM

G International C

ooperative (“KP

MG

International”), a Swiss entity. A

ll rights reserved. Printed in Sweden.

47455_Audit_Academy_annons_221x291.indd 1 2013-02-15 12.36

Handelshögskolans i Göteborg Studentkår Ekon • Box 680 • 405 30 Göteborg