Embed Size (px)
Citation preview
Datum
2019-12-27Diarienummer
/KS/2019:1646
1(1)
Kommunförvaltningen Susanne EkbladTel: 0304-33 42 82E-post: [email protected] Kommunstyrelsen
Godkännande av årsplan 2020 för planering och uppföljning av kommunens ekonomi, verksamheter och mål
Förslag till beslutKommunstyrelsen beslutar att:
1. Godkänna upprättad årsplan för planering och uppföljning av kommunens ekonomi, verksamheter och mål 2020.
Sammanfattning av ärendetKommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi, verksamheter och mål (hämtat från kommunstyrelsens reglemente).
Ekonomienheten i sektor ledning och verksamhetsstöd har upprättat en årsplan för planerings- och uppföljningsprocesserna under 2020. Årsplanen syftar bland annat till att säkerställa att informations- och beslutsunderlag tas fram genom effektiva processer samt att synliggöra viktiga datum för nämnder och sektorer.
BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2019-12-27Årsplan 2020 för planering och uppföljning av kommunens ekonomi, verksamheter och mål
Beslutet skickas tillEkonomienhetenSektorschefer
ORUST KOMMUNKommunförvaltningen
Susanne EkbladEkonomichef
ÅRSPLAN 2020 - Planering och uppföljning av kommunens ekonomi, verksamheter och mål
Kommunförvaltningen Dnr KS/2019:1646Sektor ledning och verksamhetsstöd / Ekonomienheten Beslutad av KS 2020-01-29 §XX
PROCESS INFODIALOG
TILL EK-ENHET
FRÅN EK-ENHET
UTSKOTT/NÄMND
KSAU KS KF CSG TILL INFO INFOINTRANÄT
INFOWEBB
ORUST-KOMMUNIKÉN
PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2020 dec 2019 dec 2019 29/1UPPFÖLJNING AV INTERN KONTROLL 2020 dec 2020 dec 2020 jan 2021PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2021Riskbedömning i utskott i novemberFörslag till ny plan i utskott i december
nov/dec 2020 nov/dec 2020 jan 2021
ÅRSBOKSLUT 2019-Preliminärt resultat-Årsredovisning-Allmänhetens frågestund på KF-Kortversion årsredovisning, till hushållen
3/2
13/3
Februari--
29/125/3 16/4
16/4
27/226/3
28/125/325/3april
29/127/3
29/130/330/3
8/48/43/6
PROGNOSRAPPORTER-februari-oktober
9/39/11
11/311/11
MarsNov
11/3 end. info11/11 end. info
25/325/11
26/326/11
16/316/11
18/318/11
19/319/11
8/42/12
UPPFÖLJNING OCH HELÅRSPROGNOS APRIL 8/5 15/5 Maj 13/5 end. info 27/5 11/6 11/6 18/5 20/5 21/5 3/6
DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 10/9prel. progn8/9 17.00
18/9 Sept 9/9 end. info 30/9 15/10 1/10 21/9 23/9 24/9 7/10
BUDGET 2021-2023-KS budgetförutsättningar till sektorerna-Budgetförutsättningar per sektor-Budgetdagar-Sektorernas budgetförutsättningar till depolitiska partierna-Budget 2021-2023, majoritetens förslag-Allmänhetens frågestund på KF-Budget 2021-2023, oppositionens förslag
30/3, 2/4 27/324/4
3/8
27/4
28/5
April15/1
10/6
29/1
24/6 20/820/8
16/1
4/6, 11/6 29/522/6
4/6 5/610/8
12/812/8
TAXOR OCH AVGIFTER 2021 oktober 28/10 12/11 dec 2/12UPPDRAGSDOKUMENT 2021-2023OCH DETALJBUDGET 2021
november 11/11 25/11 SSG nov
Till budgetdagarna bjuds följande in: KS, Miljö- och byggnadsnämndens presidie, ordf och VD Orustbostäder, fackliga företrädare och vissa tjänstepersoner.CSG - Central samverkansgrupp SSG - Sektor samverkansgrupp
Datum
2019-12-27Diarienummer
/KS/2019:533
1(1)
Kommunförvaltningen Susanne EkbladTel: 0304-33 42 82E-post: [email protected] Kommunstyrelsen
Godkännande av finansrapport december 2019
Förslag till beslutKommunstyrelsen beslutar att:
1. Godkänna finansrapport december 2019
Sammanfattning av ärendetKommunförvaltningens ekonomienhet har upprättat en finansrapport efter december månads utgång 2019 med avstämning mot finanspolicyn.
BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2019-12-27Finansrapport december 2019
Beslutet skickas tillEkonomienheten
ORUST KOMMUNKommunförvaltningen
Susanne EkbladEkonomichef
Datum Diarienummer
2020-01-07 KS/2019:533
KommunstyrelseförvaltningenSusanne Ekbladtel 0304-33 42 82fax 0304-33 41 85e-post: [email protected]
Finansrapport december 2019Uppföljning av ramar och riskbegränsningar
Not2019-12-
312019-08-
31
Limiter 2019 enligt policy eller särskilt beslut
Inom limit
Långfristig låneskuld (mkr)
1625
625Max 625 mkr (KF 2018-11-08 § 129)
Ja
Utnyttjad byggnadskreditiv (mkr)
0 0Inom ramen för av fullmäktige godkänd långsiktig upplåning.
Ja
Långivarandel (%):Kommuninvest
1 100 100-
Andel lån med rörlig ränta (%)
1 32 28 Max 65 % Ja
Räntebindningstid (år)
2 år 0
mån2 år 2
mån- -
Genomsnittlig låneränta senaste 12 mån (%)
1 0,93 0,95 - -
Räntekostnad (mkr) 15,8
(prel. utfall)
5,8(prognos)
Budget 6,1 mkr (KF 2018-11-08 § 129)
Ja
Kapitalförfall inom 1 år (%)
1 16,8 14,4Bör spridas med 10-15 % varje år
Nej
Kapitalbindningstid (år)
2 år 8
mån2 år 9
mån- -
Derivatvolym (mkr) 0 0 Endast hantering av Ja
2
under-liggande lån med syfte att förändra räntebindningen. Volymen får inte överstiga den totala låneskulden.
Likvidberedskap (mkr)
3 102,1 102,1
Ska motsvara en månads bruttoutbetalningar inkl. checkräkningskredit. Totalt ca 55 mkr (KF 2018-11-08 § 129)
Ja
Utnyttjad checkräkningskredit (mkr)
3 0 0 Max 50 mkr. Ja
Fordonsleasing, aktuell skuld (mkr)
Uppg saknas
12,1Max 20 mkr. Redovisas som driftkostnad.
Ja
Borgensbeslut (mkr)
4 409,6 409,6Max 500 mkr (KF 2019-08-22 § 67)
Ja
3
Noter finansrapport
1. LåneskuldKommunens låneskuld uppgick 2019-12-31 till 625 mkr (2019-08-31 625 mkr). Kommunfullmäktige har inte beviljat någon nyupplåning för året, utan endast upplåning av belopp motsvarande beloppen på de lån som förfaller till betalning är tillåten (omsättning av lån) 2018-11-08 § 129. Kommunfullmäktige har också vid samma tillfälle beslutat att amortera 10 mkr på låneskulden under 2019. Ingen nyupplåning eller amortering har skett under perioden, däremot fyra omsättningar. En på 25 mkr som löpte fram till datumet för nästkommande omsättning (2019-03-12) då ytterligare ett lån på 15 mkr förföll. Dessa två lån slogs ihop till ett nytt lån på totalt 40 mkr och omsattes till fast ränta med löptid 4,7 år. Den tredje omsättningen var på 40 mkr och skedde i juli till fast ränta och en löptid på 5 år. Den fjärde omsättningen var på 25 mkr och skedde i november till rörlig ränta och en löptid på 5,5 år.
I april beslutade fullmäktige (2019-04-11 § 23) om en budgetjustering där investeringsbudgeten höjdes för året från 80 mkr till 118,6 mkr utan att ändra några andra finansiella mål. Eftersom investeringsutfallet beräknades bli högre än de ursprungliga 80 mkr och den ekonomiska resultatnivån beräknades hamna på budget, gjordes bedömningen att amortering inte var möjlig.
Datum Belopp, mkr
Fast ränta%
Rörlig ränta vid
lånetillfället %
Löptid, år
Nyupplåning
Summa
Omsättning28/2 25 0,12 Till
19031212/3 40 0,72 4,719/7 40 0,27 5
12/11 25 0,283 5,5Summa 130
4
Amortering
Summa
Kommuninvest i Sverige AB är långivare till samtliga lån. Övriga tillåtna motparter enligt finanspolicyn vid upplåning är: Danske bank, Handelsbanken, Nordea, SBAB, Swedbank och Orusts Sparbank. Offertförfrågan brukar ställas till samtliga tillåtna motparter utom SBAB. Under året har endast Kommuninvest lämnat offert.
Motpart lån (mkr)
Låneskuld 2019-12-31
Låneskuld 2019-08-31
Förändring Låneskuld 2018-12-31
Kommuninvest 625 625 0 625
5
Graferna nedan visar kapitalbindning och räntebindning fördelat per rullande år.
Kommunens skuldportfölj ska vara sammansatt så att kapital- och ränteförfall sprids över tiden. Risken för påtaglig kostnadsökning och ändrade marknadsräntor minimeras på så vis. Enligt finanspolicyn bör kapitalförfall spridas så att den totala låneskulden förfaller till betalning med cirka 10-15 % varje år. Under det kommande året förfaller fem lån på totalt 105 mkr (16,8 %). Den genomsnittliga kapitalbindningstiden i skuldportföljen är 2 år och 8 månader.
Enligt finanspolicyn får maximalt 65 % av den totala låneskulden ha rörlig ränta. Andel fast ränta ska spridas på olika löptider, med en maximal löptid på 10 år. Kommunen hade 2019-12-31 21 lån varav åtta lån med rörlig ränta (32 % av skuldportföljen) och resten med fast bunden ränta. Lånens storlek varierar mellan 15 mkr och 50 mkr. Den fasta räntan varierar mellan 0,27 % och 4,02 %. Genomsnittsräntan i nuvarande skuldportfölj är 0,93 %.
6
Räntekostnaderna har under de senaste åren succesivt sänkts vid omsättning av lån och amortering. För 2019 beräknas de preliminärt till 5,8 mkr för de externt långfristiga lånen. Det ligger i nivå med prognosen i den senaste delårsrapportens. Budgeterade räntekostnader uppgick till 6,1 mkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen är 2 år. Ett fast lån om 15 mkr togs 2011 och är bundet till år 2031, vilket innebär att den maximala löptiden på 10 år enligt policyn överskrids.
7
2. Räntekänslighet Tabellerna visar förväntade framtida implicita räntor, baserat på marknadsdata från stängningskurser dagen innan analysdatumet. Den första tabellen nedan är Stibor 3 månader, det vill säga den rörliga räntan. Den andra tabellen nedan är SWAP 5 år, det vill säga den fasta långa räntan.
8
Räntemarknaden ligger fortsatt på mycket låga nivåer, men prognosen framöver är stigande räntor, dock i långsam takt. Den fasta räntan förväntas nå 1 % våren 2025 och den rörliga räntan våren 2027.
9
Om räntan skulle höjas med 1 % innebär det en ökad räntekostnad för kommunen med cirka 1,7 mkr per år de närmaste 10 åren. Räntekänsligheten har beräknats på nuvarande skuldportfölj inklusive refinansieringsantagande, det vill säga inklusive beräknad omsättning på de lån som förfaller inom en tio års period, men utan nyupplåning.
3. Likvidberedskap och bekräftade kreditlöfteKommunen ska ha en betalningsberedskap motsvarande en månads bruttoutbetalningar (ca 55-75 mkr) inklusive checkräkningskredit. Den 31 december hade kommunen 46,4 mkr i likvida medel på banken plus checkräkningskrediten om 40 mkr. Likvidberedskapen har under året varit mycket god, se diagram på nästa sida. Förutom löpande in- och utbetalningar ska den likvida beredskapen kunna möta större utbetalningar från exploaterings- eller investeringsverksamheten. Årets nettoinvesteringar budgeteras till 118,6 mkr och nettoexploateringarna till 15,2 mkr (2019-04-11 § 23). Preliminärt utfall till och med december månad avseende nettoinvesteringarna uppgick till 96,3 mkr och nettoexploateringarna till 6 mkr. Både investeringar och exploateringar ligger i nivå med de senaste prognoserna.
Likviditetsberedskap (mkr)
2019-12-31 2019-08-31 Förändring
Likvida medel (bankkonto) inklusive checkräkningskredit (40 mkr)
86,4 102,1 -15,7
Bekräftad checkräkningskredit (mkr)
Utnyttjat 2019-12-
31
Utnyttjat 2019-08-
31
Förändring
Bekräftat belopp
Kvar att
utnyttj
10
4. BorgensförbindelserKommunfullmäktige beslutar om borgen och garantier till förmån för stiftelser, föreningar och andra externa parter.
Stiftelsen OrustbostäderMotpart lån (mkr)
Utnyttjad borgen
2019-12-31
Utnyttjad borgen
2019-08-31
Beviljad borgen 2019
Kvar av beviljad borgen
Orust SparbankKommuninvestSumma
1,2408,4409,6
1,2408,4409,6 500 90,4
Under året har Stiftelsen Orustbostäder omsatt två lån på totalt 100 mkr, till fast bunden ränta.
Övriga borgensförbindelser
a
Orusts Sparbank 0 0 0 40 40
11
Gäldenär (mkr) Utnyttjad borgen
2019-12-31
Ingående balans
2019-01-01
Förändring jämfört med 2019-01-01
Egna hem *Orust Golfklubb *Waldorffastigheter på Orust ek. förening
6,0 0 +6,0
Summa 6,0 0 +6,0* Uppgifter saknas och kompletteras muntligt på sammanträdet.
12
Finansiell ordlista
Kortfristigt lån Lån som löper på mindre eller lika med 1 år
Långfristigt lån Lån som löper på mer än 1 år
Likvidberedskap Tillgängliga medel för att möta löpande utbetalningar
Långivarandel Andel i % av lånen hos långivare
Kapitalbindning Den tid lånet är garanterat (=återstående löptid i befintliga lån)
Kapitalförfall inom 1 år Andel i % av den totala låneskulden som förfaller till återbetalning inom 1 år
Limit Gräns för risktagande
Checkräkningskredit En checkräkningskredit är en kredit, utfärdat av en bank, upp till ett visst belopp utöver beloppet som finns på checkkontot. Man kan säga att det är en form av lån eller finansieringskälla med en kreditgräns som utfärdaren beviljat. En checkräkningskredit fungerar enkelt uttryckt på samma sätt som ett vanligt kreditkort.
Portfölj Finansiell tillgång som är placerad i olika värdepapper eller skuld som består av krediter med olika löptider, räntebindning med mera.
Räntebindningstid Tidsperiod under vilken räntan på ett lån eller en placering är fast.
Derivatinstrument Finansiellt instrument som är kopplat till andra finansiella instrument vid en specifik tidpunkt i framtiden och där kursutvecklingen bestäms av utvecklingen för ett eller flera underliggande instrument. Ett derivatinstrument har alltid två parter och utgör ett slags kontrakt. Ett exempel är swap.
Ränteswap Avtal om byte av räntebetalningar från rörlig till fast räntesats och vice versa
13
Byggnadskreditiv Det lån som kan tecknas i samband med husbyggnationer kallas för byggnadskreditiv.
Datum
2019-12-30Diarienummer
/KS/2019:1651
1(5)
Kommunförvaltningen Susanne EkbladTel: 0304-33 42 82E-post: [email protected] Kommunstyrelsen
Beslut om att godkänna och anta anbud avseende försäkringar från 2020
Datum
2019-12-10 Diarienummer
KS/2018:143 1(2)
Sektor SamhällsutvecklingBjörn MartinssonTel: 0304-33 47 80E-post: [email protected] Kommunstyrelsens arbetsutskott
Återrapportering till Västvatten AB efter Kommunstyrelsens information 2019-09-25.
Förslag till beslutKommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att:Ge förvaltningen i uppdrag att ta med kostnads- och investeringsunderlag för ett eventuellt samgående med Västvatten i budgetdialogen inför budget 2021 med plan 2022-2023.
Ärendebeskrivning/sammanfattningI flerårsplanen 2015-2017 antog Kommunfullmäktige fyra prioriterade mål. Ett av dessa mål är God ekonomisk hushållning. Nämnder och utskott tog i sin tur fram uppdrag som skall verkställas i syfte att uppnå målet. Ett av dessa uppdrag är ”Genomlysning av VA-verksamheten med avseende på uppdragets innehåll och organisation”.
Sektor Samhällsutveckling presenterade för KSAU 2017-04-11 § 40 möjliga lösningar och alternativa vägval för Orust kommuns VA-verksamhet. KSAU beslutade då att förvaltningen skulle fortsätta arbetet med ett utredningsuppdrag med inriktning på Västvatten. Grunderna i föreliggande utredning har informerats till Kommunstyrelsen 2017-12-18 § 277.
KF beslutade 2018-03-08 § 29 att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på samarbetsavtal mellan Västvatten AB och Orust kommun.
2019-03-08 skickade förvaltningen in en formell förfrågan till Västvatten AB om att upprätta förslag till samarbetsavtal, aktieägaravtal och bolagsordning för att eventuellt därefter ansöka om delägarskap i Västvatten AB.
2019-09-25 informerades Kommunstyrelsen av Västvattens VD Peter Johansson, styrelseordförande Jens Borgland samt före detta vice styrelseordförande Roland Mattsson om Västvattens verksamhet, organisation och pågående arbete med att utreda möjligheterna till ett eventuellt samgående mellan Orust VA och Västvatten AB.
Därefter har Västvatten AB i november 2019 inkommit med förtydligande avseende ekonomiska konsekvenser i uppstartsskedet inför ett framtida samgående. I korthet bedöms att processen inför ett eventuellt samgående kommer att belasta VA-verksamheten med:
Informationsmöte med Orust VA-organisation, politik m fl
Uppföljande möten under uppstartsperioden
Datum Diarienummer
2018-01-25 KS/2018:143 2(2)
Statusbedömning reningsverk, vattenverk, yttre anläggningar
Konsekvensanalyser
Systemanpassningar av övervakningssystem, administrations- och faktureringssystem, kartsystem, lönesystem, ekonomisystem, m fl
Enligt uppskattningar från Västvatten AB kommer den arbetstid och kostnad som Västvatten AB lägger ner i uppstartsskedet att uppgå till åtminstone 1 100 – 1 350 tkr vilken kommer att debiteras Orust. Till detta kommer även egen tid som Orust kommun lägger ner vilken uppskattas till lika mycket. Det innebär att förvaltningen uppskattar att den totala uppstartskostnaden bör budgeteras till 2 200 – 2 700 tkr.
Inom VA-verksamhetens budget för 2020 samt plan för 2021-2022 är inte dessa kostnader budgeterade och förvaltningen bedömer att de inledande beräkningarna från Västvatten AB visar på att detta bör beaktas i det kommande budgetarbetet.
BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2019-12-10
Beslutet skickas tillSektorschef SamhällsutvecklingChef Affärsdrivande verksamhet
ORUST KOMMUNSektor Samhällsutveckling
Björn Martinsson Lena TegenfeldtChef Affärsdrivande verksamhet Sektorschef Samhällsutveckling
Datum
2019-12-27Diarienummer
/KS/2019:1527
1(2)
Kommunförvaltningen Ann-Katrin OtinderTel:0304-334191E-post: [email protected] KSAU
Utdrag ur belastningsregistret i samband med anställning
Förslag till beslutUtskottet beslutar att:
1. Ett utdrag ur belastningsregistret ska uppvisas innan anställning kan ingås av medarbetare som utför direkt stöd till brukare inom Sektor omsorg samt medarbetare som ska anställas på HR enheten och Ekonomienheten.
Sammanfattning av ärendetEnligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för sina brukare. Det är därför av yttersta vikt att vårdtagare/brukare kan känna trygghet i den omsorg som kommunen ansvarar för. Antalet äldre som bor hemma med mycket nedsatt kognitiv förmåga, demens eller tilltagande glömska har under senare år ökat. De utgör en mycket utsatt målgrupp och i många situationer är de helt utlämnade till personalen och måste därför kunna lita på dem helt för att livet ska fungera. Vid HR enheten och ekonomienheten hanteras såväl stora ekonomiska belopp som sekretessbelagda personuppgifter vilket måste hanteras av medarbetare som är lämpade för dessa uppdrag. Ett utdrag ur belastningsregistret skulle vara ett sätt att säkerställa detta och kunna införlivas i den befintliga rekryteringsprocessen.
UtredningBedömning Att begära utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning av andra yrkesgrupper än de som arbetar med barn och ungdomar är mer än vad lagen kräver och det finns naturligtvis en del motsättningar i detta. Att neka någon anställning för ett brott som de redan straffats för skulle kunna ses som en dubbelbestraffning och att vi som arbetsgivare inte tror på att man ska ha rätt till en andra chans. Detta beslut måste därför hanteras med ansvar och registerutdraget ska vara en del av grunderna till ett beslut om anställning. Ett uppvisade av registerutdrag ska alltid föregås av en anställningsintervju och sedan vidare en noggrann referenstagning. Ett registerutdrag ska endast uppvisas av den person som är på väg in i ett anställningsförhållande och får ej begäras av samtliga sökanden till en tjänst. Det är vidare av vikt att det redan framgår av rekryteringsannonsen att utdrag ur belastningsregistret kan komma att begäras. Om det finns en notering i belastningsregistret innebär detta inte med automatik att en anställning inte är aktuell. En rutin för hur detta ska hanteras bör utformas.
Datum Diarienummer
2019-11-27 KS/2019:1527 2(2)
BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2019-12-27
Beslutet skickas tillSektor omsorgHR enhetenEkonomienheten
ORUST KOMMUNKommunförvaltningen
Ann-Katrin OtinderHR chef
Datum
2019-12-16Diarienummer
//KS 2019:1610/
1(2)
Kommunförvaltningen Ann-Katrin OtinderTel: 0304-334191E-post: [email protected] KSAU
Rätt att arbeta deltid från 63 års ålder
Förslag till beslutUtskottet beslutar att:
1. Tillsvidareanställd medarbetare som fyllt 63 år äger rätt att vara partiellt tjänstledig dock högst femtio procent av innevarande anställnings heltidsmått. Vid önskad partiell tjänstledighet ska begäran ske för ett år i taget och inlämnas till chef tre månader före arbetstidsförändringen. Chefer i Orust kommun omfattas inte av denna möjlighet.
Sammanfattning av ärendetUnder 2014 beslutade kommunstyrelsen att alla medarbetare ska ha en heltidsanställning. Kommunstyrelsen gav sedan i uppdrag till förvaltningen att driva ett projekt med syfte att införa heltid som norm i hela den kommunala förvaltningen på Orust. Syftet var att vara en attraktiv arbetsgivare och som arbetsgivare öka jämställdheten, genom att erbjuda heltidstjänster i kvinnodominerade sektorer såväl som i mansdominerade. Under 2015 anställdes en projektledare och 2016 startades ett pilotprojekt inom sektor omsorg. Vid utgången av 2019 har en majoritet av alla anställda erhållit en heltidsanställning. Projektet har under tid förflyttat sina positioner i linje med SKR och övriga kommuner i landet då man uttalar att det inte räcker med att ha en heltidsanställning utan man ska eftersträva att man faktiskt arbetar heltid. Detta är en mycket viktig pusselbit i den stora utmaningen att trygga kommunernas kompetensförsörjning i framtiden. Ett annat sätt att trygga kompetensförsörjningen enligt SKR är att man kvarstår längre i arbete och inte går i pension för tidigt. Det är mot denna bakgrund som förslaget om rätt till partiell tjänstledighet från 63 års ålder är grundat. Förslaget bygger på ett antagande om att den som får rätt att arbeta något mindre väljer att fortsätta att arbeta längre och därmed bidrar till vår kompetensförsörjning.
UtredningFramtidsjobben finns i välfärden. Samtidigt som befolkningen växer och bliräldre, och behoven av välfärdstjänster ökar, uppnår många medarbetare pensionsålderinom de närmste åren. Att uppmana och möjliggöra ett längre yrkesverksamt liv är en av de nio strategier som SKR har tagit fram i syfte att trygga kompetensförsörjningen.
Datum Diarienummer
2019-12-16 /Ärendebeteckning/ 2(2)
Att införa denna rättighet för kommunens medarbetare är därmed helt i linje med SKRs strategi.
BedömningFörslaget bygger på ett antagande om att den som får rätt att arbeta något mindre väljer att fortsätta att arbeta längre och därmed bidrar till vår kompetensförsörjning.BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 191216
Beslutet skickas tillHR enhetenAdministrativa enheten
ORUST KOMMUNKommunförvaltningen
Ann-Katrin OtinderHR chef
Sida 1 av 2
2019-12-12
Vakansprövning
Kommunstyrelsen beslutade 2019-01-30 § 22 att:införa en särskild prövning i kommunstyrelsens arbetsutskott vid tillsättning av tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar överstigande 3 månader. Den särskilda prövningen ska gälla sektor ledning och verksamhetsstöd, sektor samhällsutveckling och sektor miljö- och bygg.
Nedanstående formulär skall ifyllas av rekryterande chef och mailas till Ann-Katrin Otinder HR enheten. Återkoppling till respektive chef av vakans- prövningen ombesörjes efter beslut vid KSAU av HR enheten.
Sektor: Miljö- och bygg
Chef: Simon Sällström
Enhet: Byggenheten
Befattning: Bygglovshandläggare Ange anställningsform, om tidsbegränsad ange datumTillsvidareanställd
Redogörelse varför tjänsten måste återbesättas:Detta är en befintlig tjänst som ska ersättas som bygglovshandläggare.Hanterar bland annat handläggning av lov, anmälansärenden och förhandsbesked inom Sektor Miljö och Bygg.
Konsekvenser för verksamheten om tjänsten inte återbesätts:Miljö- och byggnadsnämnden kommer inte hinna med att handlägga ärenden gällande bygglov, anmälan och förhandsbesked.
Konsekvenser i arbetsmiljön om tjänsten inte återbesätts:Möjlighet att lösa arbetsuppgifterna inom befintlig organisation bedöms var liten. Det är redan en hög belastning på befintlig personal och externa konsulter är inte kostnadseffektivt.
Sida 2 av 2
(Kryss)BeviljasAvslås
……………………………. ……………………………….Beslutsdatum Ordförande KSAU/Ersättare
Datum
2019-12-11Diarienummer
/KS/2019:1470
1(4)
Kommunförvaltningen Li Johansson NyströmTel: 0304334694E-post: [email protected] /Kommunstyrelsen
Yttrande: Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för suicidprevention 2020-2025.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att:
Anta förslag till yttrande daterat 2019-12-11 och överlämna det till Västra Götalandsregionen och Västkom genom Fyrbodals Kommunalförbund som svar på remissen.
Sammanfattning av ärendet
Orust kommun har en lokal plan för psykisk hälsa som har antagits av Närsjukvårdsgruppen, som är styrgrupp för det lokala arbetet för psykisk hälsa. Handlingsplanens giltighetstid gäller från 20190220 – tills vidare och utgår ifrån Västra Götalands handlingsplan för psykisk hälsa Det goda livet 2018-2020, där två mål pekas ut. Det ena målet avser nollvision om suicid för barn i Västra Götaland, och det andra målet avser nollvision om suicid för vuxna i Västra Götaland. En av aktiviteterna i Västra Götalands handlingsplan för psykisk hälsa Det goda livet 2018-2020 är att ta fram förslag till en länsgemensam handlingsplan för suicidprevention: Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för suicidprevention 2020-2025 som Västra Götaland tillsammans med Västkom nu skickat ut till samtliga kommuner i regionen för remiss. Regionens styrgrupp för psykisk hälsa tog fram en uppdragshandling som Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör, VGR och Thomas Jungbeck, direktör, VästKom ställde sig bakom i januari 2018.
Utredning
Suicid är den vanligaste dödsorsaken hos män mellan 15-44 år och den näst vanligaste orsaken hos kvinnor 15-44 år (2016). För åldersgruppen 15-24 år är suicid den vanligaste dödsorsaken för båda könen (2016). Psykisk ohälsa kan för många betyda ett svårt lidande, och kan i vissa fall leda till suicid. Suicid är ett folkhälsoproblem som ökar och ses i alla åldersgrupper, men är överrepresenterat hos män generellt, och främst hos äldre män (85+) samt i utsatta grupper som unga HBTQ-personer, och
Datum Diarienummer
2019-12-11 KS/2019:1470 2(2)
ensamkommande flyktingbarn. Suicid och psykisk ohälsa är också vanligare hos grupper med lägre utbildningsnivå, där psykisk ohälsa och suicid är dubbelt så vanligt hos personer med förgymnasial utbildning än hos personer med högre utbildningsnivå. Även om fler män begår suicid är det fler kvinnor som gör suicidförsök, och söker hjälp för psykisk ohälsa. Detta kan ses som en könsparadox och det tros bero på mäns ovilja att söka hjälp. Det kan finnas strukturella förklaringar till detta, där tjejer och kvinnor tidigt uppmuntras till att prata om känslor och söka hjälp vid behov, och har därför en annan samtalskultur än killar och män, som snarare formas av maskulinitetsnormer där de ses som starka och känslomässigt stabila och inte uppmuntras till att prata med andra om sina känslor och problem på samma sätt som tjejer och kvinnor. De vanligaste metoderna för suicid (för samtliga över 15 år) är förgiftning och hängning, där det också finns skillnader mellan mäns metoder till suicid och kvinnors metoder till suicid, där större andel kvinnor använder förgiftning som tillvägagångssätt medan mäns tillvägagångssätt oftast är hängning (säkra och osäkra suicid under 2016).
Psykisk ohälsa hos unga vuxna 18-24 år har vuxit med 70% under åren 2006-2016. Det handlar då främst om depression och ångestsyndrom, och det är främst unga kvinnor 18-24 år som drabbas. Hos pojkar mellan 10-17 år som lider av samsjuklighet i psykisk ohälsa (depression och ångestsyndrom) är risken för suicid 25 gånger högre än hos pojkar i samma ålder som inte lider av psykiatrisk diagnos. Att som unga drabbas av psykisk ohälsa kan också göra det svårare att fullföja studier. Anledningen till att psykisk ohälsa har ökat så mycket kan dels vara för att kunskaper om psykisk ohälsa är bättre, att fler unga berättar om sitt mående samt upplevelse av en pressad och prestationsinriktad livssituation för gruppen unga. Konsekvenser av att drabbas av depresison och ångestsyndrom kan på lång sikt skapa en sämre allmän hälsa och försämrade funktionsförmågor hos individer. Det finns också en större rösk för suicid för gruppen unga som har vårdats för psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att förebygga psykisk ohälsa med tidiga insatser.
Suicidtal för Orust kommun är 15,5% per 100 000 invånare (i riket: ca 14 % per 100 000 invånare) under 2013-2017 (för samtliga över 15 år). Suicidtal för kvinnor i Orust kommun är 9,4 % (riket 8,6 %). Suicidtal för män i Orust kommun är 21,3%, vilket är något högre än i riket där suicidtal för män är 20,4%.
Att arbeta förebyggande mot suicidprevention kan stärkas genom att också jobba brett och förebyggande mot psykisk ohälsa. I Orust kommun finns en lokal plan för psykisk hälsa riktat mot vuxna samt riktat mot barn och unga, med främjande och förebyggande insatser för psykisk hälsa/ohälsa samt förebyggande suicidprevention där bland annat utbildningsinsatser ingår. Behov inom kommunen ses för såväl kunskaper om strukturella skillnader till psykisk ohälsa och suicid hos tjejer/kvinnor och killar/män, tillvägagångssätt för suicid samt höjd allmänkunskap och dialog mellan kommun/primärvård/föreningar och allmänheten, samt ökad kunskap hos professionen inom suicid och psykisk ohälsa. Orust kommuns lokala plan för psykisk hälsa innefattar bland annat utbildningsinsatser för att öka kunskapen om suicid, där målgruppen är
Datum Diarienummer
2019-12-11 KS/2019:1470 3(2)
medarbetare i kommunen samt primärvården. Handlingsplanen innefattar även utbildning och implementering av YAM (Youth aware of mental health) som har gjorts på 2 skolor i kommunen, med syfte att främja psykisk hälsa och förebygga suicidala handlingar hos skolelever. I det främjande och förebyggande arbetet för barn och unga är föräldrar, skola, förskola, Familjecentralen, Fritid, Socialtjänsten, Polis och Räddningstjänst viktiga aktörer och arenor, men även samverkan mellan dessa aktörer behövs för att tydliggöra behov och bredda stödinsatser. En kartläggning av föräldrastöd, samt en kartläggning av samverkansgrupper för barn och unga har gjorts. Orust kommun har också en handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer (POSOM) i samarbete med Svenska Kyrkan på Orust, Röda Korset samt Vårdcentral där utbildning inom suicid planeras inför 2020.
Då Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 behöver Orust kommun fortsätta samt utveckla det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa och suicidprevention utifrån barnrättspektivet samt barnets perspektiv för att implementera barnets perspektiv och barnets rättigheter som juridisk skyldighet i kommunens ordinarie verksamhet.
Bedömning
Orust kommun ställer sig bakom ”Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för suicidprevention 2020-2025” med fokus på att höja kunskaper om suicid och förebyggande aktiviteter för att minska antalet suicidfall och suicidförsök inom kommunen. Vi ser vikten av att höja allmänkunskaper för suicid för att samhället tillsammans lättare ska kunna agera, fråga och samtala samt hänvisa vidare till professionellt stöd och hjälp. Som handlingsplanen tar upp ser vi också behov av att kartlägga och tydliggöra nyckelaktörer som finns inom kommunen men även externt, att lära av händelseanalyser och involvera civilsamhällets kunskap och engagemang.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2019-12-11
Beslutet skickas till
Utvecklingsenheten
ORUST KOMMUN
Kommunförvaltningen
Datum Diarienummer
2019-12-11 KS/2019:1470 4(2)
Börje Olsson Li Johansson NyströmChef Utvecklingsenheten Folkhälsostrateg
Ämne: VB: REMISS - Handlingsplan för suicidprevention i Västra Götaland Från: Orust kommunTill: Maja-Liisa OdeliusMottaget: 2019-11-12 14:49:17
Vidarebefordrat från kommunmailen.
Från: Kansliet Fyrbodals Kommunalförbund [mailto:[email protected]] Skickat: den 12 november 2019 12:56Till: Bengtsfors kommun <[email protected]>; Dals Eds kommun <[email protected]>; Färgelanda kommun <[email protected]>; Lysekils kommun <[email protected]>; Melleruds kommun <[email protected]>; Munkedals kommun <[email protected]>; Orust kommun <[email protected]>; Sotenäs kommun <[email protected]>; Sotenäs kommun <[email protected]>; Strömstads kommun <[email protected]>; Tanums kommun <[email protected]>; Trollhättans stad <[email protected]>; Uddevalla kommun <[email protected]>; Vänersborgs kommun <[email protected]>; Åmåls kommun <[email protected]>Ämne: REMISS - Handlingsplan för suicidprevention i Västra Götaland Till kommunerna i Fyrbodal Här kommer förslag till länsgemensam handlingsplan för suicidprevention 2020-2025 för remiss till kommunerna i Västra Götaland. Förslaget är framtaget av en partsgemensam grupp, mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Arbetet är en del i genomförandet av länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020. Det politiska samrådsorganet (SRO) ställde sig den 1 november 2019 bakom att skicka den på remiss till huvudmännen. Kommunalförbunden ansvarar för att skicka remissen till sina kommuner och sammanställa svaren från dessa. Sista svarsdatum till kommunalförbunden är den 14 februari 2020. Svar skickas till [email protected]. Vid frågor: Annica Johansson, [email protected]. Med vänliga hälsningar Fyrbodals kommunalförbundTelefon: 0522-44 08 20 Mobil: 0733-358500Postadress: Box 305, 451 18 Uddevalla Besöksadress: Riverside, Museigatan 2, UddevallaFax: 0522-145 54www.fyrbodal.se Facebook Twitter
REMISSVE
RSION
25
Det goda livet i Västra Götaland
Handlingsplan för suicidprevention
2020-2025
20
21
REMISSVE
RSION
REMISSVE
RSION
2020-2025
Bakgrund 2Mål för suicid prevention i Västra Götaland 2 Syfte 2Process för framtagande 3 Struktur för samverkan inom psykisk hälsa 3 Genomförande 3 Uppföljning 4Aktiviteter 4
Innehåll
40%år 2025
Orden suicid och självmord används oftast synonymt och syftar båda på en handling för att medvetet orsaka sin egen död. Eftersom ordet självmord kan uppfattas ge anspelningar på kriminell handling har vi i den här handlingsplanen valt att använda ordet suicid.
Suicid är ett komplext problemSuicid är ett komplext samhälls- och folkhälsoproblem, som kräver många olika angreppssätt. Suicid är i sig ingen sjukdom. Det är inte ens nödvändigt att psykisk sjukdom ligger bakom. Däremot är psykisk sjukdom eller någon form av psykisk ohälsa en vanlig riskfaktor för suicid. Suicidalitet är ett samlingsbegrepp för suicidtankar, suicidförsök och fullbordade suicid. Suicidalt beteende påverkas av biologiska-, psykologiska-, sociologiska- och omgivningsfaktorer. Statistiskt sett tar drygt tre svenskar sitt liv varje dag. Suicid begås främst av män och äldre personer, medan suicidförsök främst begås av kvinnor och yngre.
Varje år tar cirka 200 personer i Västra Götaland sitt livI Sverige har antalet suicid kontinuerligt minskat i befolkningen sedan mitten av 1980-talet men planat ut det sista decenniet. I gruppen 15-24 år har antalet legat på en oförändrad nivå. I Västra Götaland inträffar cirka 200 suicid varje år och uppskattningsvis görs 2000 suicidförsök. Vid suicidförsök finns ett större mörkertal
än vid fullbordat suicid eftersom alla personer som gör suicidförsök inte söker sjukvård och därför inte registreras.
Resultat kräver långsiktigt arbeteEtt nationellt handlingsprogram beslutades av riksdagen 2008 för arbetet med att minska suicid.1 Den nationella visionen för suicidprevention innebär att ”ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att suicid ses som den enda utvägen”. För att detta mål ska kunna nås krävs insatser på såväl individ- som på befolkningsnivå nationellt, regionalt och lokalt.
Att förebygga suicid är inte bara ett sätt att ge hjälp i livsfarliga situationer utan innebär även ett långsiktigt arbete för att få ner antalet suicid och suicidförsök. Det kan handla om att tidigt observera varningssignaler, identifiera, remittera, ge stöd till individer och grupper i särskilt utsatta situationer samt att utbilda personal. Varje liv som kan räddas är en framgång. Därför är det viktigt att förebygga suicid till skydd för livet.
I Västra Götalands Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020 anges målet; Nollvision om suicid i Västra Götaland.2
1 www.folkhalsomyndigheten.se, www.suicidprevention.se2 Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan psykisk hälsa 2018-2020
Mål för suicidprevention i Västra GötalandAntalet suicid i Västra Götaland ska minska med 40 procent till år 2025.
SyfteSyftet med handlingsplanen är att med suicidpreventiva åtgärder minska antalet suicid och suicidförsök i Västra Götaland. Planen ska utgöra en gemensam grund för kommunernas och regionens suicidpreventiva arbete. Det kan även utgöra grund för samarbete med andra aktörer.
Bakgrund
43
REMISSVE
RSION
REMISSVE
RSION
Uppföljning
Styrgrupp för Västra Götalands Handlingsplan för psykisk hälsa ansvarar för uppföljning av denna handlingsplan. För att följa handlingsplanens mål över tid har ett antal indikatorer valts ut. Målsättningen är att indikatorerna
ska göra det möjligt att jämföra processer och resultat, och därigenom stimulera och initiera förbättringsarbetet. Varje delregional eller lokal vårdsamverkan kan med fördel identifiera egna indikatorer för den uppföljning/utveckling man vill se. Till handlingsplanen medföljer ett dokument som visar vad som ska följas upp och av vem.
Aktiviteter För att nå målet om att minska antalet suicid i länet krävs ett långsiktigt arbete som integreras i ordinarie verksamhet i såväl kommunernas som regionens alla verksamheter.
Områden som identifierades i samband med det inledande rådslaget utgör grund för handlingsplanens aktiviteter.
Lokal handlingsplan som involverar nyckelaktörer
Höjd kunskapsnivå och insatser till särskilt sårbara grupper
Prioritera suicidprevention på ledningsnivå
Ökad samordning och tillgänglighet till professionella insatser på alla nivåer
Ta vara på civilsamhällets engagemang och kunskap
Lära av händelseanalyser vid suicid
Genomförande Sedan 2018 pågår ett arbete inom ramen för delregional och lokal vårdsamverkan med genomförande av Västra Götalands Handlingsplan för psykisk hälsa. På samma vis förväntas denna plan omhändertas delregionalt och lokalt.
För att uppnå det länsgemensamma målet för denna handlingsplan – att minska antalet suicid med 40 % till 2025 – och att sträva mot nollvision om suicid i Västra Götaland behövs insatser utifrån dels ett befolkningsperspektiv, dels ett individperspektiv. Perspektiven kompletterar varandra och båda är nödvändiga för att ett suicidpreventivt arbete ska kunna ge effekt. Det befolkningsinriktade arbetet omfattar många olika samhällsaktörer och syftar till att skapa
mindre riskutsatta miljöer, öka människors medvetenhet om suicidproblematik och försöka undanröja de tabun som suicid omgärdas av. Det individinriktade arbetet bedrivs både inom kommunerna och inom hälso- och sjukvården och syftar till att öka kunskapen om att stödja personer med risk för suicid på bästa sätt.
Delregionala och lokala handlingsplanerDenna handlingsplan på länsnivå utgör en gemensam grund för Västra Götalandsregionens och kommunernas suicidpreventiva arbete och framtagande av delregionala/lokala handlingsplaner.
Många samhällsaktörer bidrar, och behöver fortsätta bidra, i det suicidpreventiva arbetet för att nå mål och vision.
Regionens verksamheter
Kommunerna i Västra Götaland
Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG)
Politiska samrådet (SRO)
Delregional vårdsamverkan
Styrgrupp Psykisk hälsa
Process för framtagande Handlingsplanens innehåll har processats fram genom ett rådslag den 14 september 2018 med företrädare för civilsamhället, polis och tjänstepersoner från båda huvudmännen. Syftet var att identifiera vad som
behöver göras för att minska suicidtalet samt att skapa delaktighet och förankring i det arbete som ska göras. På rådslaget identifierades sex områden för att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och suicid samt erbjuda insatser till de som drabbats. En partsammansatt arbetsgrupp har sedan jobbat vidare med förslagen.
Struktur för samverkan inom psykisk hälsa i Västra GötalandI Västra Götaland sker samverkan mellan parterna på tre nivåer: lokalt, delregionalt och regionalt.
65
REMISSVE
RSION
REMISSVE
RSION
2. Höjd kunskapsnivå och insatser till särskilt sårbara grupper
Indikatorer > Antal suicid i Västra Götaland fördelat på
kön och ålder. > Lokala planer med aktiviteter i syfte att
höja kunskapsnivån hos medarbetare.
Länsgemensam aktivitet– Aktivera informationskampanjen Steg för livet.– Initiera fortbildningsinsatser, t ex. Aktion Livräddning, Första hjälpen till psykisk hälsa/MHFA, och Psyk-E bas Suicid. – Ta fram yrkesspecifika fortbildningar i suicidriskbedömning och utarbeta krisplan.
Kunskapsnivån om riskfaktorer för psykisk ohälsa och suicid behöver öka. Vissa grupper i samhället har en ökad risk för suicid t ex minoritetsgrupper, vissa åldersgrupper och närstående till personer som begått suicid. Även riskbruk och missbruk är riskfaktorer som är viktiga att väga in.
Utbildningsinsatser behövs för personal som kommer i kontakt med suicidnära personer inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, förskola/skola, äldreomsorg, räddningstjänst med flera. Fortbildningar behöver därför riktas till olika målgrupper och ges på ett organiserat sätt till personal inom kommun, primär- och specialistvård.
Generellt sett behövs också ökad kunskap hos allmänheten för att minska fördomar, stigmatisering och vart hjälp finns att få.
4. Ökad samordning och tillgänglighet till professionella insatser på alla nivåer
Indikatorer > Upprättande av SIP i befolkningen. > Antal personer som besöker
primärvården för psykisk ohälsa. > Antal personer som får specialistnivå
inom tiden för vårdgarantin.
Personer med psykisk ohälsa och förhöjd risk för suicid ska ges kompetent hjälp och stöd oavsett var behovet identifieras. Det ska också finnas kända och fungerande rutiner för att slussa vidare personer när det behövs. Tillgängligheten till vård och stöd ska vara god oavsett ålder. För personer med mer omfattande behov av hjälp krävs god tillgänglighet till såväl psykiatrisk som somatisk specialistvård.
Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en Samordnad individuell plan (SIP). En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig.
3. Prioritera suicidprevention på ledningsnivå
Indikatorer > Lokala handlingsplaner med aktiviteter
riktade till beslutsfattare, chefer och ledare.
Beslutsfattare, chefer och ledare måste ha goda kunskaper om suicidförebyggande arbete. De har en central roll för att skapa förutsättningar i form av tid, resurser, utrymme och kontinuitet. Detta krävs för att säkerställa att det suicidpreventiva arbetet prioriteras och att denna handlingsplan omsätts i praktiken.
1. Lokal handlingsplan som involverar nyckelaktörer
Indikatorer > Lokal handlingsplan för suicidprevention.
3 T ex: Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP och Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk av alkohol och droger och spel om pengar.
Medarbetare i kommunerna och regionen som möter patienter/brukare i sin vardag har en viktig uppgift i att uppmärksamma när personer visar tecken på risk för suicid.
Det suicidpreventiva arbetet ska bedrivas inom ramen för befintlig samverkansstruktur. Handlingsplanen ska innehålla gemensamma mål, aktiviteter, mått på förväntat resultat samt ange former för samverkan. Arbetet ska bl a bygga på antagna avtal och överenskommelser.3
Andra viktiga nyckelaktörer i det suicidpreventiva arbetet är Länsstyrelsen, Trafikverket, SOS Alarm, Räddningstjänsten, Polismyndigheten, Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, företagshälsovård, skola/lärosäten samt aktörer inom civilsamhället t ex trossamfund och ideella organisationer.
87
REMISSVE
RSION
REMISSVE
RSION
5. Ta vara på civilsamhällets engagemang och kunskap
Indikatorer > Lokala handlingsplaner med aktiviteter
som innefattar samarbete med civilsamhället.
Civilsamhället och offentliga verksamheter behöver samverka för att motverka stigmatisering och göra det lättare att samtala om psykisk ohälsa och suicid. Det finns flera intresseorganisationer som arbetar med att skapa engagemang, kunskap och dialog. De har en viktig funktion i det suicidpreventiva arbetet. Deras informations- och utbildningsinsatser samt opinionsbildning förstärker och kompletterar insatser från staten, regionerna och kommunerna.
6. Lära av händelseanalyser vid suicid
På vardsamverkan.se hittar du > Handlingsplan för suicidprevention > Handlingsplan för psykisk hälsa
... och mycket mer!
Indikatorer > Antal lokala vårdsamverkansgrupper som
gör händelseanalyser vid suicid.
Händelseanalyser ökar kunskapen om den suicidala processen och identifierar förbättringsområden samt bidrar till att utveckla det förebyggande arbetet. En händelseanalys är också en viktig del av stöd och återkoppling till närstående, personalgrupper eller andra efterlevande. Även kommuner ska göra en händelseanalys av suicid om personen varit aktuell inom hemsjukvård, socialtjänst eller är elev i skolan.
Händelseanalyser i samverkan mellan parterna ger en mer detaljerad bild av suicid och dess orsaker. En gemensam händelseanalys kan även identifiera förbättringsområden mellan verksamheterna, till exempel när det gäller samverkan eller kommunikation.
Gra
fisk
form
givn
ing:
Jose
fin L
antz
, kom
mun
ikat
ör K
omm
un o
ch s
jukv
ård
Sam
verk
an i
Göt
ebor
gsom
råde
t, 20
19
REMISSVE
RSION
Missiv, 2019-11-01
RemissLänsgemensam handlingsplan för suicidprevention i Västra Götaland
BakgrundInom ramen för länsgemensam Handlingsplanen för psykisk hälsa 2018–2020 finns två mål om nollvision om suicid i Västra Götaland. Ett avser barn och unga och det andra avser vuxna. Handlingsplanen ska i sin helhet genomföras delregionalt och lokalt. Inom ramen för handlingsplanen pekas dock några länsgemensamma aktiviteter ut. En av dessa handlar om att ta fram en länsgemensam handlingsplan för suicidprevention. Styrgrupp psykisk hälsa tog fram en uppdragshandling som Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör, VGR och Thomas Jungbeck, direktör, VästKom ställde sig bakom i januari 2018.
En partsgemensam arbetsgrupp tillsattes för att ta fram den länsgemensamma handlingsplanen. Processledare från VästKom och VGR utsågs att leda arbetet gemensamt. Som grund för innehållet i handlingsplanen hölls ett rådslag med frågan ”Vad behöver utvecklas för att minska suicidtalen i Västra Götaland?” där, förutom parterna, företrädare för polis och civilsamhället deltog.
Den länsgemensamma handlingsplanens syfte och användning Syftet med handlingsplanen är att med suicidpreventiva åtgärder minska antalet suicid och suicidförsök i Västra Götaland. Planen ska utgöra en grund för kommunernas och regionens gemensamma suicidpreventiva arbete där även andra aktörer kan inkluderas.
Länsgemensam styrgrupp för psykisk hälsa ställde sig för sin del bakom handlingsplanen för suicidprevention 2019-10-09.
Politiskt samrådsorgan, SRO, har ställt sig bakom att förslag till handlingsplan sänds på remiss till berörda nämnder och styrelser inom VGR och länets 49 kommuner samt berörda intresseorganisationer
Svar önskas senast 2020-02-14
Frågor besvaras av: Västra Götalandsregionen:Mia Harty, processledare, kunskapsstöd för psykisk hälsa, tfn: 0736–60 14 16, [email protected] Lars Paulsson, processledare, avdelning folkhälsa, tfn: 0706–83 06 90, [email protected]
VästKom: Charlotta Wilhelmsson, processledare Tfn: 070-342 81 77, [email protected]
Västra Götalandsregionen lämnar synpunkter till: Regionens Hus, 405 44 Göteborg Ulrika Söderlund, [email protected]
Kommunernas synpunkter lämnas till respektive kommunalförbund: Göteborgsregionen Fyrbodals kommunalförbund [email protected] frågor: [email protected]
[email protected] Vid frågor: [email protected]
Skaraborgs Kommunalförbund Borå[email protected] frågor: [email protected]
[email protected] Vid frågor: [email protected]
Datum
2019-12-18Diarienummer
/KS/2018:809
1(2)
Kommunförvaltning Pia Jakobsson HanssonTel: 0304 33 40 80E-post: [email protected] Kommunstyrelsen
Tillsättande av dataskyddsombud från 1 feb 2020
Förslag till beslutKommunstyrelsen beslutar att:Utse företaget Qnister AB organisationsnummer 559116-6433, med Niclas Nordström som kontaktperson, som dataskyddsombud enligt dataskyddsförordningen.
Sammanfattning av ärendetOrust kommun måste som alla andra offentliga myndigheter ha ett dataskyddsombud utsett.Dataskyddsombudet ska kontrollera att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt hos Orust kommun och informera och ge råd om dataskyddsförordningen och angränsande regler. Dataskyddsombudet ska fungera som en kontaktpunkt för tillsynsmyndigheten och för registrerade och anställda. Sedan 2019-08-28 har kommunen haft ett avtal med företaget Qnister avseende uppdraget att vara dataskyddsombud. I avtalet med Qnister ingår utbildning, omvärldsbevakning och att Qnister AB registreras som dataskyddsombud hos Datainspektionen. Kommunen har sedan möjlighet att avropa de tjänster inom dataskyddsombudets verksamhetsfält som vi har behov av. Detta avtal går ut 2020-01-31.Orust kommun söker för närvarande efter ett samarbete med en närliggande kommun som kan leda till att ett dataskyddsombud regelbundet kan fysiskt befinna sig i kommunen. I avvaktan på en lösning föreslås nu en förlängning av befintligt avtal med Qnister avseende uppdraget som dataskyddsombud.
UtredningQnister har fullgjort sitt nuvarande uppdrag helt enligt avtal. Kompetensen i företaget och hos dataskyddsombudet är hög och Orust kommun har fått det stöd som avropats.Kommunorganisationen ser dock ett stort behov av en fysisk närvaro av ett dataskyddsombud. De vardagliga frågorna blir ibland svåra att reda ut på ett effektivt sätt när dataskyddsombudet enbart finns tillgängligt på distans. Likaså ser vi att kompetensen i organisationen över lag behöver ökas och det tror vi skulle underlättas genom att ta del av ett dataskyddsombuds tjänster i någon av våra grannkommuner.
Datum Diarienummer
2019-12-18 KS/2018:809 2(2)
En inledande diskussion har tagits kring ett samarbete, men det kommer sannolikt inte resultera i ett avtal förrän efter sommaren.Därmed ser kommunen ett behov av att förlänga befintligt avtal med Qnister. Avtalet förlängs med kort uppsägningstid, så att vi har möjlighet att snabbt gå in i en mer varaktig lösning ifall tillfälle ges.
BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2019-12-18
Beslutet skickas tillKommunstyrelsenQnisterSektorernaEkonomichefAdministrativ chef
ORUST KOMMUNKommunförvaltning
Pia Jakobsson HanssonChef Administrativa enheten
Datum
2019-12-18Diarienummer
/KS/2019:1621
1(2)
Kommunförvaltning Pia Jakobsson HanssonTel: 0304 – 33 40 80E-post: [email protected] KSAU
Krav på totalförbud för privatpersoner att använda fyrverkerier
Förslag till beslutKommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att:
Sammanfattning av ärendetSödertälje kommun har inkommit med en skrivelse där man framför en önskan att Orust kommun och Sveriges samtliga kommuner i övrigt ska ställa sig bakom ett krav på totalförbud för privatpersoner att använda fyrverkerier.
UtredningSödertälje kommun framför att man har stora problem med olaglig användning av fyrverkerier och andra pyrotekniska varor.
I Orust kommun pågår för närvarande en översyn av de lokala ordningsföreskrifterna. Idag är fyrverkerier inte tillåtna utan polistillstånd i anslutning till våra särskilda boenden inom äldreomsorg. Det finns sannolikt möjlighet att skärpa skrivningen om var fyrverkerier får äga rum om det finns andra områden eller platser i kommunen där fyrverkerier upplevs som störande för ordningen.
Kommuner i Sverige kan inte i sina lokala ordningsföreskrifter förbjuda all användning av fyrverkerier, då detta strider mot ordningslagen som säger att man "inte får lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (Ordningslag 1993:1617).
Södertälje kommun önskar därmed att Orust kommun beslutar om att stödja innehållet i det brev som man har för avsikt att skicka till Regeringskansliet som innehåller ett krav på totalförbud för privatpersoner att köpa fyrverkerier samt ett förbud mot all fyrverkeriförsäljning till privatpersoner.
Datum Diarienummer
2019-12-18 KS/2019:1621 2(2)
BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2019-12-18Brev till samtliga KSO i SverigeBrev till Regeringskansliet
Beslutet skickas tillSödertälje kommun
ORUST KOMMUNKommunförvaltning
Pia Jakobsson HanssonChef Administrativa enheten
Sodertaljekommun
1(2)
2019-12-10Kommunalradskansliet
Till Kommunstyrelsens ordforandeni samtliga Sveriges kommuner
Krav p5 totalforbud for privatpersoner att anvandafyrverkerier, samt ett forbud mot all fyrverkeriforsaljningtill privatpersoner
Bakgrund/nulageSodertalje kommun har ett stort problem med olaglig anvandning av fyrverkerier och andrapyrotekniska varor. Detta pagar framst under december och i borjan avjanuari menproblematiken finns i varierande grad aret om. Polisen, kommunen och raddningstjansten iSodertalje kommun gor en gemensam bedomning att denna typ av ordningsstoming skaparmycket stor upplevd otrygghet i vara bostadsomraden och ar ett vaxande sakerhetsproblem.
Utover att detta fyrverkerianvandande skapar mycket stor otrygghet sa for det med sig enmangd andra negativa konsekvenser: skadliga Ijudnivaer, nedskrapning, miljoforstoring i fonnav bl.a. utslapp av tungmetaller, brander, personskador och svart lidande for husdjur/tamdjursamt aven vilda djur.
Sodertalje kommun har de senaste tio aren engagerat sig mycket i fragan. Vi har bl.a. lyckatsdriva igenom ytterligare skarpning av de lokala ordningsforeskriftema dar det i dag endast artillatet att anvanda pyrotetaiiska varor inom vissa centrala delar av kommunen med undantag fornyarsafton mellan klockan 23:00 och 01:00. Det ar sa langt som kommunen har egen radighetatt besluta, men tyvarr racker inte detta.
Kommuner i Sverige kan inte i sina lokala ordningsforsknfter forbjuda allanvandning avfyrverkerier, da detta strider mot ordningslagen som sager att man "inte far lagga onodigt tvangpa allmanheten eller annars gora obefogade inskrankningar i den enskildes firihet (Ordningslag1993:1617)
Sedan flera ar tillbaka bedriver ocksa kommunen tillsammans med polismyndigheten ochSodertoms brandforsvarsforbund arliga kampanjer for att stavja problemet. Aktivitetema i dessakampanjer ar t.ex. okad tillsyn och bevakning av forsaljningsstallena, flygbladsutdelning,uppvaktning av handlama med syftet att de avstar forsaljning altemativt begransarforsaljningsperioden.
Under de ar som kommunen, polisen och raddningstjansten i Sodertalje har arbetat for attforebygga och minska problemtiken, sa har vi sett en viss forbattring. Den minskade tillgangenav fyrverkerier, bl.a. genom overenskommelser med handlama, har inneburit att det i dag skjutsnagot farre raketer under december/januari manad an det gjorde for tio ar sedan. Detta ar
Sodertalje kommun | Kommunalradskansliet | 151 89 Sodertalje ] Organisationsnr: 212000-0159 | www.sodertalje.seBesoksadress: Nykopingsvagen 26 | Kontaktcenter: 08-523 010 00
2019-11-22 [ Sodertalje kommun | Kommunalradskansliet 2(2)
positivt, men problemnivan ar fortfarande helt oacceptabel, dar manga manniskor och djur farilia. Som kommun kan vi tyvarr inte na langre.
Fyrverkerier ar otidsenliga och kan med fordel ersattas med t.ex. lasershower och eldshower.
StrategiKommunstyrelsen i Sodertalje har beslutat att verka for ett nationellt totalforbud forprivatpersoner att anvanda fyrverkerier samt ett forbud mot all fyrverkeriforsaljning tillprivatpersoner. Mojligheten for olika myndigheter, organisationer och foreningar att fa tillstandav polismyndigheten att anvanda fyrverkeri vid ston-e evenemang ska kvarsta.
Kommuner anser vi dock ska forega med gott exempel och avsta fyrverkerier vid kommunalaevenemang.
Vi har beslutat att uppvakta samtliga kommuner i Sverige i att forena sig med Sodertaljekommun och skriva en gemensam skrivelse till regeringskansliet for att krava detta totalforbudfor privatpersoner. (Se bilagd skrivelse)
Vi vet att det ar manga fler kommuner an Sodertalje som har stora problem med dennaproblematik och vi valkomnar darfor er att ansluta er till detta krav.
Maila gama era besked till sakerhetssamordnare Michael Me Carthy senast den
31 januari -2020: michael.mccarthv(%sodertalje.se
Med^nlig halsning
Boel Godner
Kommunstyrelsens ordforandeSodertalje kommunTelefon (direkt) 08-52306865E-post: [email protected]
1(2)
2019-12-10 Till Regeringskansliet
Krav p§ totalforbud for privatpersoner att anvandafyrverkerier, samt ett forbud mot all fyrverkeriforsaljningtill privatpersoner
NulageManga kommuner i Sverige har ett mycket stort problem med olaglig anvandning avfyrverkerier och andra pyrotekniska varor. Detta pagar framst under december och i borjan avjanuari men problematiken finns i varierande grad aret om i Sverige. Denna typ avordningsstoming skapar mycket stor upplevd otrygghet for Sveriges befolkning i varabostadsomraden och ar ett vaxande sakerhetsproblem.
Utover att detta fyrverkerianvandande skapar star otrygghet for manniskor sa for det med sig enmangd andra negativa kosekvenser: skadliga Ijudnivaer, nedskrapning, miljoforstoring i form avbl.a. utslapp av tungmetaller, brander, personskador och framfor allt svart lidande och aven dodfor manga husdjur/tamdjur samt aven vilda djur. Exemplen ar otaliga dar djur far mycket ilia avden illegala anvandningen av fyrverkerier och andra pyrotekniska varor.
Manga kommuner i Sverige arbetar intensivt med att minska dessa ordningsstomingar medolika former av atgarder; information till allmanheten, begransningar i de lokala ordnings-foreskriftema for anvandningen av fyrverkerier, ordningsvakter, samverkan med polisen ochfyrverkeriforsaljama m.m.
Mojligheten for en enskild kommun att besluta om ett totalforbud ar stangd, da Ordningslagens3 kap, 12§ sager att "foreskriftema far inte lagga onodigt tvang pa allmanheten eller annars goraobefogade inskrankningar i den enskildes fi-ihet (OL1993:1617)
Ordningslagen begransar ocksa kommunemas mojligheter att sjalva, i de lokalaordningsforeskriftema, avgora hur stora begransningar av fyrverkerianvandandet man uppleverbehov av.
KravVi ar nu ett antal kommuner som har fatt nog och darfor kraver vi ett nationellt totalforbud forprivatpersoner att anvanda fyrverkerier samt ett forbud mot all fyrverkeriforsaljning tillpnvatpersoner.
Mojligheten for olika myndigheter, organisationer och foreningar att fa tillstand avpolismyndigheten att anvanda fyrverkeri vid storre evenemang ska kvarsta. Kommuner anser vidock ska forega med gott exempel och avsta fyrverkerier vid kommunala evenemang.
Sodertalje kommun | Kommunalradskansliet| 151 89 Sodertalje | Organisationsnr: 212000-0159 | www.sodertalje.seBesoksadress: Nykopingsvagen 26 | Kontaktcenter: 08-523 010 00
2019-11-22 | Sodertalje kommun |Kommunalradskansliet 2(2)
Fyrverkerier ar otidsenliga och kan med fordel ersattas med t.ex. lasershower och eldshower.
Med vanlig halsning
Sodertalje kommun
