Ekonomisk geografiETHTERTUKTE

Ekonomisk geografi

John Östh

Indelning av ekonomisk verksamhet

• Idag:– Indelningar av olika näringar– Lokalisering– Teori– Arbetskraft– Produktcykel– Didaktik/tanke

Primära näringar

• Alla näringar som producerar råvaror:– Gruvnäring– Jordbruk, jakt/fiske

• Hur ser produktionsvillkoren ut?– Extensivt, intensivt?– Kapitalkrävande, kunskapskrävande?

• Hur ser den geografiska spridningen ut?– Nära arbetskraft, råvara, marknad?

Sekundära näringar

• Alla näringar som bearbetar råvaror:– Industri– Energi



Tertiära näringar

• Alla servicerelaterade näringar:– Vård, skola, omsorg– Annan service



Kvartära näringar

• Vissa servicenäringar – ”service av service”:– Forskning– Reklam, styrning, lobbying



Förenklad bild av näringsutvecklingen i Europa

Olika sektorer

• ” Vi kan inte leva på att tvätta skjortor åt varandra” (Hans Werthén, Electrolux)– Uttalandet handlar om motsättningen mellan

primära/sekundära näringarna respektive tertiära/kvartära sektorerna

• närande respektive tärande sektorn– Närande – via produktion ges inkomster…– Tärande – via skattesedeln konsumeras

intäkter som den närande sektorn producerat

Olika sektorer

• Privat vs offentlig

• Tjänstesektorn (privat/offentlig) vs tillverkningssektorn

• Tillverknings-, service-, offentlig sektor

Varför har de svenska näringarna förändrats över tid?

• Tekniska förbättringar (industrialism, postindustrialism)• Organisatoriska förbättringar (Fordism, lean

production…)• Demografiska förändringar• Globalisering

– Produktionssidan: ex. komparativa fördelar (D. Ricardo, 1815)• Portugal England (Vin mot tyg)

– Konsumtionssidan: ex. globala efterfrågemönster

• Vad leder detta till?

Järnhård konkurrens

• Primära sektorn– Alla länder kan producera mat, ofta även flertalet

råvaror – svårt att konkurrera med annat än priset = försvinner i rika regioner

• Sekundära sektorn– Under de senare decennierna under 1900-talet

började flera utvecklingsländer utveckla stora och effektiva industrier – de har en fördel = låga löner och ofta mindre industrikrav = försvinner i allt större utsträckning från rika regioner

Järnhård konkurrens

• Tertiära sektorn– Service är ofta platsbundet och svårare att

utlokalisera men det sker i allt större utsträckning:• Callcenter, dataingenjörer i Indien• Arbetskraftsmigration ”Polish plummer”

• Kvartära sektorn– Många rika länder sätter sitt hopp till forskning och

kunskapsintensiv industri = unika produkter = egen prissättning – eller till ”branding” av produkter i 1:a, 2:a & 3:e sektorn som annars inte klarat den internationella konkurrensen.

Konkurrens är också en fråga om lokalisering

• Alfred Webers klassiska lokaliseringsteori:– Tre faktorer: råvaror, arbetskraft och

marknad/agglomeration– Bestämmande för placering var transportkostnaderna– Teorin fungerar ”bra” på primära och sekundära

näringar – men transportkostnader har allt mindre betydelse.

• Lösch– Lokalisering bestäms efter produktions- och

försäljningskostnader

• Von Thünen (1783-1850)– Placering av näring är beroende av avstånd från

marknadens centrum + markpris + markkvalitet + transportkostnader

– Samma principer som Ricardo– Samma princip gäller för

alla verksamheter i rummettänk på var vi bor, var industrin ligger, var skyskraporna finns…

• Minns även Christaller

Konkurrens är också en fråga om lokalisering

Konkurrens är också en fråga om kapital

• Adam Smith (1723(?)-1790)– Kapital kan beskrivas som:

• Maskiner, handelsinstrument• Byggnader• Mark• Arbetskraft – arbetsdelning

– Becker (1964) • Humankapital – utvecklar idéer om värdet och

betydelsen av kunskap och personal

Humankapital och geografi

• Kunskap bland arbetsgivare och arbetstagare anses utvecklas starkare i agglomererade/klustrade miljöer– Se ex A. Malmberg om betydelsen av ”the local and

global buzz”– Smith menade att arbetsdelning är nyckeln till vinst. Med

ökad global konkurrens krävs mer arbetsdelning.– För att arbetsdelning skall fungera samtidigt som kluster

och agglomerationer skall kunna skapa förutsättningar för ”Buzz” krävs en större SKALA

– Globalisering ger diversifiering ger större arbetsdelning ger urbanisering ger globalisering…

Arbetsmarknadens geografi

• Vi pendlar allt längre – detta ger större lokala arbetsmarknadsregioner

• LA, FA (funktionella regionindelningar)• Stora regioner har fler branscher• Pluralism ger

Lönespridning. Svårmatchade behov ger mer i plånboken = stortsökområde

Entreprenörer och arbetstagare

• Marknader i balans– Sökteorier

• Reservationslön, konkurrens

• Marknader i obalans– Sökteorier

• NIDL, Dual labor market

• Vaddå marknader i balans…

Lokalisering lokalt/nationellt

• Agglomeration– Flera företag samlas nära. Fördelarna är att kunskap,

inspiration, underleverantörer, etc. finns.– Nackdelen är att konkurrensen ökar (om arbetskraft, marknad

etc)

• Kluster (M. Porter 1990)– Likt agglomeration men beskriver samlokaliseringar av olika

typer av företag som finner fördelar i närhet av varandra• Exempel: Life Science kluster in Uppsala. Där finns

läkemedelsföretagen, men även vissa riskkapitalister, forskare på universitetet, läkemedelsverket, tekniskt service, branscherfarna jurister, reklamare, etc.

• Fördelarna inkluderar: Innovationsklimat, Nyetablering, produktivitet

Lokalisering lokalt/nationellt

• Dagens lokaliseringsmönster är också till stor del ett resultat av historien:– Stadsprivilegier, Skrån– Path dependence, segregation, inlåsning

• Brukssamhället• Stockholm• Tierp• Sjuhäradsbygden

– Chefens sommarstuga…

Från ax till kaka (till mun)

• Produktcykel– Entreprenör/innovationsfas– Första produkten – vinna eller försvinna– Olika lokaler för olika verksamheter– Mognadsfas – kostnadseffektivisering– Avveckling/omlokalisering

Från ax till kakaeller en produkt blir till…

• Historiskt exempel: träsko– Fabrikant/skomakare köper läder av garvare, trä från

sågverket och nubb från smed/spikfabrikant – alla finns lokalt/regionalt

– Fabrikant skapar produkten och säljer den lokalt regionalt.

– Liten produktutveckling, liten konkurrens, regional marknad. Val av underleverantörer skiftar i och med industrialism – så även fabrikantens tillverkning

– Det mesta av produktionen är arbetsintensiv och ej kunskapskrävande

Från ax till…

• Exempel från 1900-talet – etablerad industri:– Utveckling av ingenjörer i stad– Tillverkning i bruksort, senare småstäder i Sverige– Marknadsföring, kapital och marknad i stora städer– Efterhand sprids marknaden

• Samma exempel 1900-tal - nystartsföretag– Fas 1. utveckling/produktion/marknadsföring sker i

samma lokal– Fas 2. geografisk arbetsdelning– Fas 3. avveckling

Från ax till ”ear”*

• Produktutveckling i rikt land, dyrt kunskapsintensivt

• Tillverkning i rikt land – efterhand då produktionsmetoderna förfinas/förenklas – produktion flyttas till låglöneland

• Marknadsföring globalt• Om produkten går dåligt?

– Sänk produktionskostnaderna, utveckla produkten, utveckla marknadsföringen, lägg ner

* Ear = ax på engelska

Hur märker vi att den ekonomin är global?

• Kriser– Amerikanska husbubblan/krisen 2008ff– Grekiska statsfinansbubblan (med flera)

• Men även– Våra pensionspengar + andra fondbolag +

aktieägare har ekonomiska intressen i • Andra delar av världen• Företag som har förgreningar i andra delar av

världen

Didaktik

• Uppdrag tjäna pengar:– Du skall skapa en egen ”brand” med badkläder.– Hur ser idén ut?– Var skall produkten tillverkas?– Hur skall den marknadsföras?– Vilka produkter/livsstilar skall den associeras

med/appellera till?– VAR FINNS DITT FÖRETAG OCH DINA

PENGAR?

Didaktik

• Skolans dag. Uppdrag samla in så mycket pengar du kan.– Vad skall du göra?– Var skall du stå?– Vilka skall du vända dig till?

• Var hamnade du?

The €nd

• Nästa gång blir det:

• Därefter är det dags för seminarium. Det är hög tid att samlas i grupp, välja artiklar som skall läsas och skicka mig en kopia

10-maj TisdagKulturens geografi KH A114 10-12

11-maj Onsdag Naturgeografi3 Jös A114 10-12

Documents

Ekonomisk geografiETHTERTUKTE