Ekot - HT09

#2 / 2009

Gavlecons föreningstidningEKOT

NYA VALLVAD HÄNDER MED INSTITUTIONEN?

STORA FÖRÄNDRING ÄR PÅ GÅNG I SKOLAN, VI REDER UT VAD SOM HÄNDER.

VIMMELBILDER VIMMELBILDER FRÅN NOLLNINGEN SAMT HÖSTENS FESTER

DESSUTOM-VAD HAR UTSKOTTEN GJORT UNDER HÖSTEN-INFORMATION FRÅN ORDFÖRANDE-EKONOMITIPS-KRÖNIKOR-MYCKET MER

KONTAKTIA 2009 GAVLECONS NYA ARBETSMARKNADSDAG HADE PREMIÄR, LÄS ALLT OM DAGEN HÄR!

HUR HAR FLYTTEN GÅTT, VAD HAR BYGGTS OCH HUR BLEV DET?

INTERVJU MED NY MÄKLARE EKOT HAR INTERVJUVAT MATTIAS NESSELSTEN SOM GICK UT MÄKLARPROGRAMMET I VÅRAS

Vårt studenterbjudande!Studenterbjudandet är till för dig som är över 18 år och har ett konto i banken med CSN-insättning. Du får följande tjänster utan årsavgift:

Art

. Nr.

9491

102

1. S

epte

mbe

r 200

7.

Bankkort VisaNär du använder ett bankkort dras beloppet direkt från ditt konto i banken.

Betal- & Kreditkort MasterCardVarje månad sammanställs dina inköp och kontantuttag på en månadsräkning. Du väljer varje månad om du vill betala hela eller delar av beloppet. Internetbanken/Telefonbanken 0771-22 11 22Med telefon- och internetbanken gör du dina bankärenden när det passar dig bäst.I internetbanken kan du till exempel öppna e-sparkonto med bra ränta.

Med telefonbanken självbetjäning kan du till exempel ansluta din mobiltelefon till tjänsten Snabbsaldo och automatiskt få veta tillgängligt belopp på ditt konto.

Värdepapperstjänst BasDu som är kund i internetbanken gör dina aktieaffärer till ett riktigt lågt courtage, 0,09% på köpeskillingen, minst 99 kr. Anslut dig till tjänsten i internetbanken.

Ladda kontantkort - mobilLadda ditt kontantkort i telefon- och internetbanken. Enklare kan det inte bli. Gäller Halebop, Tango, Telenor, Tele2Comviq, Telia.

e-legitimation (BankID)Med e-legitimation kan du ”skriva under” avtal eller andra överens-kommelser på internet. Du kan till exempel ansöka om studiemedel.

Läs mer på swedbank.se/student

RedaktionChefredaktör & ansvarig utgivareJohan [email protected]

LayoutJohan Persson

SkribenterAnette BredhAlbert BeccuJohn CarlssonJohan HjalmarssonMarie LindgrenIda LundqvistKarin MolinJohan PerssonPatrik SalménCarin TjernellAnna TullgrenFredrik Wolffelt

FotograferAnette BredhJohan PerssonVictor Gezelius

KorrekurAnna TullgrenTobias Aasa

Gavlecon StudentföreningLilla Vall - Box 6018800 06 GÄVLEwww.gavlecon.com

EKOT ges ut 2 ggr/år som en kostnadsfri tidning för Gavlecons medlemmar. Tryckeri: Backman info AB - GÄVLE(Tidningen är tryckt på miljöriktigt papper)

Chefredaktörenhar ordet!Ett halvår har gått sedan förra numret av Ekot kom ut. Då satt jag på en balkong i strålande solsken och gjorde de sista fin-putsningarna i tidningen. Nu är det -23 grader utanför fönstret och balkong-dörren hålls ordentligt stängd.

I det här numret av tidningen så har vi kikat på vad som väntar oss studenter efter skolan samt vad man ska tänka på för att ta sig dit på bästa möjliga sätt. Självklart har vi även hållit koll på vad som hänt i och runt skolan och Gavlecon under året som har varit. En stor och viktig artikel handlar om omorganisationen som håller på att ske inom E-institutionen på högskolan, detta är något som kommer innebära stora fölirändringar för oss som studenter. Detta är en artikel som vi verkligen rekomenderar er att läsa för att få en bättre inblick på vad som sker bakom dörrarna på skolan.

Detta är också sista numret av Ekot där jag kommer sitta som chef-redaktör. Nu är det nämligen dags för någon annan att ta över sta-fettpinnen och fortsätta att utveckla tidningen. Det har varit enormt lärorikt att arbeta med den här tidningen. Från att när jag började då jag inte hade en aning hur en tidning gjordes, vilka program som skulle användas och en massa andra saker som jag har fått lärt mig under året som gått. Självklart har det varit en hel del arbete att få ihop tidningen med sena nätter till följd, men det har samtidigt varit väldigt roligt och något jag inte ångrar att jag valde att göra.

Känner du att du är intresserad av att ta över att styra tidningen efter årsskiftet? Tveka inte att ta kontakt med mig eller någon an-nan i styrelsen om duhar några frågor eller funderingar, du behöver inte ha någon erfarenhet sedan tidigare utan det viktiga är att du är intresserad och har drivet och engagemanget som krävs för att utveckla Ekot till en ännu bättre tidning i framtiden.

Tack för mig och så syns vi på NyaVall till våren

-Johan Persson, Chefredaktör

#209Vårt studenterbjudande!

Studenterbjudandet är till för dig som är över 18 år och har ett konto i banken med CSN-insättning. Du får följande tjänster utan årsavgift:

Art

. Nr.

9491

102

1. S

epte

mbe

r 200

7.

Bankkort VisaNär du använder ett bankkort dras beloppet direkt från ditt konto i banken.

Betal- & Kreditkort MasterCardVarje månad sammanställs dina inköp och kontantuttag på en månadsräkning. Du väljer varje månad om du vill betala hela eller delar av beloppet. Internetbanken/Telefonbanken 0771-22 11 22Med telefon- och internetbanken gör du dina bankärenden när det passar dig bäst.I internetbanken kan du till exempel öppna e-sparkonto med bra ränta.

Med telefonbanken självbetjäning kan du till exempel ansluta din mobiltelefon till tjänsten Snabbsaldo och automatiskt få veta tillgängligt belopp på ditt konto.

Värdepapperstjänst BasDu som är kund i internetbanken gör dina aktieaffärer till ett riktigt lågt courtage, 0,09% på köpeskillingen, minst 99 kr. Anslut dig till tjänsten i internetbanken.

Ladda kontantkort - mobilLadda ditt kontantkort i telefon- och internetbanken. Enklare kan det inte bli. Gäller Halebop, Tango, Telenor, Tele2Comviq, Telia.

e-legitimation (BankID)Med e-legitimation kan du ”skriva under” avtal eller andra överens-kommelser på internet. Du kan till exempel ansöka om studiemedel.

Läs mer på swedbank.se/student

Chefen!

DU ÄR TROLIGTVIS EN GAVLECONIT OM:

4IN

NEHÅ

LL

6. Vimmelbilder från nollningen8. Alternativ väg ut på arbetslivet18. Vad gör kåren?22.Kontaktia 200925. Utskotten berättar om året som gått32. Krönika - Lund vs Gävle

10

2016

28

12

•Du tycker att 18kr för en kopp kaffe känns ganksa nor-malt •Du kan hitta hem från Lilla Vall i sömen men har fortfarande inte lärt dig att 51125 är Valhall

DESSUTOM


Hej på er alla!Ett år är kortare än vad man tror när man har

roligt. Vi tog över ett snötäckt Lilla Vall och

lämnar nu ifrån oss ett snötäckt NYA VALL.

Det är svårt att sammanfatta detta år med ord,

men förändring och utveckling har varit ett ge-

nomgående tema. Vi vill tacka för det förtroende

vi fi ck för dryga 12 månaders sedan. Året började i samma höga tempo som det slutar.

Vi vill försöka ge er en lite återblick över vad som

har skett under detta år. Samarbetet med E- in-

stitutionen har under året förbättrats avsevärt,

detta burit frukt för både dem och oss. Exempel

på detta är att föreningen i dagsläget har ett eget

kontor på Embla. Vi vill även tacka institutionen

för den sponsring vi fi ck för att skapa en ny hem-

sida. I dagsläget ordnar vi bl.a. företagsfrukostar

på Embla en gång i månaden och sitter i ständiga

möten för att förbättra utbildningen för alla som

läser ekonomi vid Högskolan i Gävle.I år har Gavlecons Garden Party tagit en ny form.

Vi valde i år att slå ihop Garden Partyt med Hög-

skolemäklarnas Vårfest, vilket vart en mycket

lyckad tillställning ute på Engeltofta. Nollnin-

garna har som vanligt varit en höjdpunkt i tillva-

ron, i år med rekordmånga deltagare. Som alla vet var jakten på nytt klubbhus tidigt

en hög prioritet då Lilla Vall började bli otjän-

ligt. Efter att ha tittat på ett antal olika objekt,

så ramlade vi över Drivhuset lokal när vi via

kontakter fi ck nys om att de skulle fl ytta. Med

en del vemod och lite kalla fötter tog vi beslutet

att fl ytta till det vi nu kallar Nya Vall. Direkt

efter sommaruppehållet drog fl ytten igång, efter

mycket blod svett och tårar kan vi nu vara stolta

över det vi åstadkommit. Vi passa att tacka alla

de som har ställt upp under både fl ytt och repara-

tion. Vi hoppas alla kan komma och inviga Nya

vall med oss inom snar framtid. Samarbetet med näringslivet har i år tagit en helt

nya nivå. Genom att lämna ETE-mässan bakom

oss har vi år genomfört den mest lyckade arbets-

marknadsdagen i föreningens historia i form av

Kontaktia. Tack till alla som gjorde den dagen

möjlig. Det är icke att förglömma vår nya sa-

marbetspartner HusmanHagberg som i år gick in

som bronspartner. Många studenter har i år hit-

tat sina framtida arbetsgivare genom föreningen,

detta ser vi som tecken på att det föreningen gör

har stor betydelse. På det nationella planet har föreningen också

gjort sin röst hörd. Vi fi ck i år äran att arrangera

SM i ekonomi, där projektgruppen gjorde ett

fantastiskt jobb. Vi har också medverkat på

samtliga nationella konferenser för att mot poli-

tiker och andra föreningar försöka skapa bättre

förutsättningar för ekonomstudenter. Vi vill tacka hela styrelsen och alla medlemmar

för ett underbart år och lämnar nu över taktpin-

nen till den nya styrelsen. Vi vill hälsa Evelina

och Rebecca och deras nya styrelse välkomna och

stort lycka till. Tack för oss!

Johan Hjalmarsson Karin Molin

•Du tycker det är helt normalt att du känner personalen på Systembolaget vid förnamn •Du tycker frasen “kan man inte motbevisa det så har det hänt” är helt normal när det gäller skvaller

NOLLNING HT09 NOLLNING HT09 NOLLNING HT09NOLLNING HT-09


8

I tider som dessa sitter vi studenter i en ganska bekväm sits, vi är alltid på samhällets botten eko-nomiskt helt enkelt.

Vi får det varken bättre eller sämre beroende på det rådande fi nansiella läget. Det är ju bara den där lilla parentesen att man ska skaffa sig ett jobb, ett riktigt liv så att säga.

DIN VÄG TILL DITT DRÖMJOBB

•Du tror du varit på Slickan en hel kväll när du egentligen varit på Goya •Du har hamnat på en förfest och insett att exakt hälften av personerna är gamla ragg

9


Detta resulterar i en gemensam doft som sprider sig i hela skolan, nämligen prestationsångest. Alla känner vi av att vi kanske ska försöka få till ett slutbetyg som sticker ut jämfört med de andra samt ett magnifi kt CV. Nu är det ju inte alla som klarar av att få till CV:et och kanske har en och annan plump i betygsdoku-mentet. Är det kört för dessa personer då? Givetvis inte, däremot så kräver detta en annan typ av taktik när du väl ska söka jobbet.

Till att börja med så tittar de fl esta företagen på dig som person ur ett större perspektiv än bara de resultat du har åstadkommit i skolan. Du har chansen att skapa dig ett försprång gentemot dina klasskamrater, läs konkurrenter. Du har med ditt ideella en-gagemang något som skiljer dig från de andra, du har viljan att hjälpa till för ett syfte som inte baseras på dig själv som person. Du har med ditt ideella engagemang visat på att du sätter grup-pens bästa före ditt eget. Du har med ditt ideella engagemang

skaffat dig nyttiga erfarenheter som du inte kommer att stöta på i föreläsningssalen. Du har med ditt ideella engagemang skaffat dig livserfarenhet. Det är precis det som företagen tittar på när de frågar dig alla sedvanliga frågor som dyker upp på en anställn-ingsintervju. De letar efter något som gör att ju Du sticker ut. Du har alltså skaffat dig det där försprånget.

Så nästa gång du är nervös att dina betyg, ditt CV eller dina ar-betslivserfarenheter inte räcker till, lyft fram ditt ideella en-gagemang som en referens. Sen att du förmodligen är socialt begåvad eller åtminstone förbättrat det under dina aktiva år i Gavlecon gör att du helt plötsligt har tagit dig förbi dina konkur-renter. Så tänk efter när du tycker att det känns tungt att jaga den där sponsorn eller du svabbar golvet efter att dina vänner blött ner det en trevlig kväll på Lilla/Nya Vall. Är det verkligen värt det? Självklart är det värt det! Det säger jag med erfaren-heten att jag fått mitt framtida jobb tack vare mitt ideella en-gagemang i ryggen!

- Fredrik Wolffelt

Du har med ditt ideella engagemang något som skiljer dig från de andra, du har viljan att hjälpa till för ett syfte som inte baseras på dig själv som person.

•Du är ganska nöjd över att Gävle för tredje året i rad bli-vit utsett till Sveriges klamydiatätaste stad •Du har varje år minst en genial plan för att elda upp gävlebocken

CV-TIPS FRÅN

CIVILEKONOMERNA

Att skriva ett C

V innebär att inventera sina styrkor och erfarenheter och sedan

lyfta fram dem i ett s

äljande dokument. Detta

upplevs av många som ganska

svårt och mitt råd är därför att t

a all hjälp som går att f

å. Läs så många CV:n

som möjligt fö

r att få inspiration, besök gärna CV-granskningar och karriär-

föreläsningar. Här har jag sammanställt n

ågra punkter som jag tycker är särskilt

viktiga att tänka på. Lycka till

! - Marie Lindgren, M

arknadsförare/Rekryterare

Tänk på att en rekryterare i g

enomsnitt lägger ner

ca 20-40 sekunder per CV i första gallringen låt

därför tydlighet och konsekvens vara dina ledord.

Undvik att skriva långa meningar och försök att

spalta upp dina erfarenheter/meriter i så stor

utsträckning som möjligt.

Du bör ha minst tre referenser och dessa ska du

aldrig lämna ut i förväg. Skriv att ”

referenser, om-

dömen och betyg lämnas på begäran”. En refer-

ens kan exempelvis vara en tidigare chef eller en

handledare från högskolan. Fråga alltid personen

om lov innan tänk på att en bra referens kan bli

direkt avgörande om du får jobbet eller inte!

Ett CV är vanligtvis två sidor långt och sedan

tillkommer det personliga brevet.

Se till att d

u har kontaktuppgifter på samtlig

a

sidor (gärna i sidfot eller sidhuvud för att göra det

konsekvent).

Ange dina meriter i omvänd kronologisk ordning,

låt alltså dina senaste erfarenheter komma först.

Gå inte längre tillbaka än gymnasiet när det gäller

utbildning och låt meritvärdet styra när det gäller

arbetslivserfarenhet.

Om du har bild på ditt CV; se till

att bilden är

ljus, högupplöst, tagen mot en lju

s/vit bakgrund

och självklart någorlunda professionell (dvs. in

te

festbilderna från Ibiza).

Glöm inte att ta med övriga meriter såsom

stipendier, sportmeriter (vasaloppet, m

araton),

casetävlingar och jägarexamen.

TIPS 2

TIPS 3

TIPS 4

TIPS 5

TIPS 6

TIPS 7

TIPS 1

CV-TIPS FRÅN

CIVILEKONOMERNA

12VA

D ÄR S

TATU

SEN?

13

HIG:s omorganisation – Vad har hänt och hur kom-mer den påverka oss?

Sex institutioner ska nu bli tre akademier. I princip all person-al på högskolan har varit inblandad i processen och kommer att påverkas på ett eller annat sätt av förändringarna som nu sätts i verket. Det sägs att allt ska bli mycket effektivare och till det bättre, samt att vi studenter inte kommer märka så stor skillnad. Gavlecon har varit med under hela resan och fört våra olika ekonomutbildningars talan för att försöka säkerställa att så verkligen blir fallet.

I början av 2009 kallade rektor Maj-Britt Johansson högs-kolans personal till dialogmöte i Valhall. Där presenterades planerna om en eventuell omorganisation för hela högskolan. Syftet var att se hur vi kan effektivisera alla led och de nu rätt tröga beslutsvägarna för att skapa en mer produktiv verksam-het. För oss som har arbetat med att åstadkomma förändringar och ut-veckling i våra utbildningar, men ofta måste ta oss igenom ett antal väg-gar av byråkrati, så lät det ta förstås intressant. Samtidigt skapades en oro över om effektiviseringen även skulle innebära ytterligare nedskärningar på vår redan hårt prövade E-institution.

Första steget var i alla fall att låta en extern granskningsgrupp analysera HIG:s organisation. Efter några månaders arbete presenterades sedan deras resultat och förslag på förändringar. Där framkom att skolan hade alldeles för många olika nämnder och beslutsorgan, och en i övrigt väldigt ineffektiv administration och verksamhet. Förslaget till förändring blev då att kort och gott slå ihop dagens sex institutioner till tre stora akad-emier och dessutom skrota många av de gamla beslutsorgan som fanns.

Detta skapade givetvis ett stort ståhej bland personalen på hela skolan, då det inte kom några besked kring hur de nya akademierna och admin-istrationen kring dessa skulle sättas samman. För att lösa detta så fick en samordningsgrupp i uppdrag att genom en grundlig undersökning samt samtal med alla institutioner komma fram till vilka ämnesområden som skulle sättas ihop i akademier. Resultatet skulle sedan presenteras på ett av Högskolestyrelsens möten och därefter klubbas igenom, om inget motstånd till förslaget mot förmodan skulle dyka upp.

E-institutionens och även Gavlecons önskan var att slå ihop oss med nu-varande teknikinstitution. Det kändes mest naturligt då de redan hade program som industriell ekonomi och dessutom har mycket inslag av bygg/fastighet i flera utbildningar. Efter flera månaders arbete kom fak-tiskt även samordningsgruppen fram till samma slutsats, att ekonomi och teknik bör sättas samman till en akademi. Från vår synvinkel verkade alltså allting gå vår väg och även övriga delar på skolan var så gott som överrens om de andra akademiernas innehåll av ämnesområden.

Så när det väl var dags för Högskolestyrelsemöte och beslut i ärendet så trodde vi oss veta vad utgången skulle bli, men det var istället då rektors första chockbesked kom. Efter att samordningsgruppen hade presenterat sitt färdiga förslag så la hon istället fram ett helt eget. Eller eget och eget… hon och sin närmaste ledning hade förmodligen under en längre tid haft ett förslag om akademiernas utformning klart för sig, men lät för syns skull denna samordningsgrupp utföra ett arbete som de hoppades skulle leda till samma slutsats. När så nu inte blev fallet så förkastades istället det demokratiska förslaget och rektor lyckades få en oenig högskolestyr-else att ge henne i uppdrag att fortsätta utreda hennes idé, som sedan skulle kunna sättas i verket. Värt att notera här är att Gefle studentkårs ordförande, som innehar en av studentplatserna i Högskolestyrelsen, för-stod vad som var i görningen och reserverade sig därför till beslutet.

14

Sorgligt nog så innebar rektors förslag en helt annan framtid för just våra utbildningar. Hon ansåg att ekonomi tillsammans med teknik skulle bli en alltför stark akademi gentemot de övriga två och ville därför splittra E-insti-tutionen. Man skulle placera det nyskapade ämnesområdet fastighetsekonomi i teknika-kademin, men sedan sätta företagsekonomi, nationalekonomi, redovisning/finansiering och juridik i en annan akademi tillsammans med ämnen som dramapedagogik, film-vetenskap och religion. Denna uppdelning som i Gavlecons och E-institutionens öron lät uppenbart ologisk och kändes enbart som ett sätt att försöka bära upp en ämnesgrupp som inte klarar sig själv, höll rektor stenhårt

fast vid trots påtryckningar och vilda diskussioner. Det gick så pass långt att stora delar av personalen på vår institu-tion hotade på att sluta på skolan om förslaget gick igenom, vilket i sin tur förmodligen skulle leda till nedläggning av våra utbildningar allt eftersom.

Därför valde vi att som sista utväg vända oss till media, vilket ledde till uppslag i Gävles dagstidningar med syn-punkter från oss i Gavlecon samt representanter från E-inst. Det tillsammans med ett omfattande och långt gån-get visionsarbete för våra ekonomiutbildningar som vi tillsammans jobbat med under hela 2009, visade att vi nu är enade och verkligen menar allvar med vad vi vill åstad-komma framöver. Av den anledningen ville vi till varje pris fortsätta vara samlade i samma enhet, istället för att split-tras totalt och tvingas till merarbete som rektorns förslag hade inneburit.

Men tack vare den gemensamma kraftansamlingen ändrade sig rektorn till slut och gick med på en kompromiss, som in-nebar att även fastighetsekonomi hamnade med resten av ekonomiämnena och bildade den nu namngivna akademin för utbildning och ekonomi. På förslag av Maj-Britt själv började vi även arbetet med att utreda förutsättningarna för att bedriva en Handelshögskola här i Gävle. Det skulle bli ett projekt för nuvarande E-institution att driva under en treårsperiod med början 1 jan 2010, för att slutligen göra till verklighet om allt gått enligt planerna.

Även detta skulle röstas igenom under ett Högskolestyr-elsemöte, men i sista stund fick vi besked om att det helt plötsligt inte längre skulle vara en beslutspunkt på mötet, utan endast för information till styrelsens ledamöter, och det skulle i sedvanlig ordning utredas ytterligare av en an-nan granskare.

Där står vi kvar idag. Efter ännu en psykologisk käftsmäll har vi fortfarande inte nått ända fram till målet om att få förtroendet att vara en förhållandevis självständig enhet

som kan fortsätta kämpa för att sätta Gävles ekonomutbild-ningar på kartan i Sverige. Detta i enlighet med det enorma arbete vi lagt ner under året om hur en framgångsrik och attraktiv ekonominstitution ser ut år 2020.

Vad gäller omorganisationen i stort så börjar de tre akad-emiernas detaljerade innehåll och uppbyggnad klarna mer och mer. Namnen på dessa är akademin för hälsa och ar-betsliv, akademin för teknik och miljö samt vår akademi för utbildning och ekonomi. Det har också tillsatts tre aka-demichefer, som i sin tur håller på att rekrytera underche-fer till akademiernas olika avdelningar. För vår del så är det en tidigare prefekt på skolan vid namn Åsa Morberg som ska styra akademin för utbildning och ekonomi. Hon ska ha ett övergripande ansvar för helheten medan de tre avdelningarna för ekonomi, humaniora samt religions- och utbildningsvetenskap kommer att få varsin chef.

Vi lämnar nu över övervakning och påverkan till Gavlecons styrelse anno 2010, och hoppas innerligt att Högskolestyr-elsen på nästa sammanträde i februari väljer att satsa på vår väg mot en Handelshögskola eller liknande profilering. Tanken är att det huvudsakliga innehållet ska vara redovis-ning/finansiering, marknadsföring, fastighetsekonomi och entreprenörskap, med civilekonomexamensrätt för samt-liga inriktningar såklart.

Så håll ögonen öppna för vad som händer framöver och var med och gör din röst hörd, så att vi tillsammans kan skapa ekonomutbildningar som är att räkna med i framtiden på HiG!

-Patrik Salmén, Utbildningsansvarig Gavlecon

E-institutionens och även Gavlecons ön-skan var att slå ihop oss med nuvarande teknikinstitution. Det kändes mest naturligt då de redan hade program som industriell ekonomi

För en termin bytte vi, Carin Tjernell och Ida Lundquist säkra Gävle mot det inte lika säkra Sydafrika. Här fann vi att lektionerna endast är 45 minuter långa, man läser fyra kurser parallellt under hela terminen, och har därför fyra tentor under en period av en och en halv vecka. Under terminen är det mycket grupparbeten och andra uppgifter som ska göras, och det var inte minst tack vare detta som vi fi ck uppleva ”African Time”, vilket till en början var väldigt frustrerande. Här hand-lar det inte om att komma 10 minuter för sent, utan timmar, och det är inget någon höjer ögon-brynen åt. En kvart innan matchstart undrade vår lagledare om vi varit ute och sprungit eller varför vi var klädda som vi var.

En annan stor skillnad här, är att folket är väldigt grupperat. Trots att det gått 15 år se-dan apartheid försvann, fi nns spåren kvar. Även på universitetet märks det att indier, svarta, vita och mulatter håller sig åtskilda och upplevs känna mycket hat och förutfattade meningar emot varandra. Vi upplevde dock inget hat emot oss, utan alla människor var ex-tremt trevliga och öppna. Hade någon grillfest, bröllop eller annat kalas, så var det självklart att vi var inbjudna. Det är en väldigt lättsam stämning och ofta knackar det på dörren eller så blir man inropad till grannen. Skratt och dans fi nns i överfl öd.

Festas gör det även bland studenter här, men ingen Sofi ero utan här är det ölen Black Label som räknas, och den får du för 7 spänn. Att transportera sig är inte det lättaste i detta land, kollektivtrafi k är inte utvecklat för fem öre, om du inte räknar alla de minibussar som kör som dårar men som enbart används av den svarta befolkningen och är väldigt otrygg. Lägg även till problemet att du helst inte ska vara ute och gå efter att mörkret har fallit, vid sju tiden, för då är det stor risk att du blir rånad, och cyklar har vi inte sett många utav här. På

grund av allt detta tog vi beslutet att köpa en bil. Med Fiaten Fia tog vi oss när och fjär-ran, dunkade av housemusik som är den pop-uläraste musikstilen med tillhörande dans här i Sydafrika.

Vår resa har varit över förväntan, vi hade aldrig kunnat ana att vi skulle få ha det så bra. Vi har aldrig känt oss rädda som vi trodde att vi skulle göra innan vi åkte ner. Det handlar mer om att ta seden dit man kommer och ha respekt och följa vissa oskrivna regler. Trots det blev vi rånade en gång, men det känns mer som något vi borde ha varit med om, en av våra

”African Experiences”. Bland dem fi nner vi även att bo i en träkojja mitt ute i djungeln och bli väckta av blixtrar och dunder och djurläten, rida bland berg och genom små afrikanska byar, uppleva den starkt religiösa kulturen, se exotis-ka djur däribland ”The big fi ve” (elefant, lejon, leopard, noshörning och buffel), uppleva dan-sens mecka, se vita stränder och otroliga vyer, uppleva en helt annan matkultur, och lära kän-na intressanta människor såväl inom som utom universitetet, samt att krascha en bil på en outmärkt trasig väg och bli strandsatta på vår väg till Kapstaden med en trasig bil fullpackad med lösa saker medan motorn hängde utanför, och mycket mer.

Det här har varit en av de bästa perioderna av våra liv, och vi rekommenderar starkt att studera utomlands.

HELLO AFRICA!TEXT OCH BILD:

IDA LUNDQVIST & CARIN TJERNELL

Festas gör det även bland studenter här, men ingen Sofi ero utan här är det ölen Black Label som räknas, och den får du för 7 spänn.

Kårens verksamhet är utbredd på så sätt att den täcker alla möjliga tänkbara situationer där studenterna kan tänka sig be-höva hjälp. För att få detta till en kronologisk ordning kan man börja med bostadsförmedlingen. När man kommer till Högs-kolan i Gävle erbjuder Kåren hjälp att ordna en bostad där man får hjälp med hela processen från början till slut. Vidare fungerar expeditionen som en väldigt bra informationskälla för dig som ny student. Man får hjälp med det mesta, från saker som hur och varför du ska betala kåravgiften till att kunna prata med någon om din situation som student med Kårens studentombud.

När man väl blivit varm i kläderna som student och har synpunkter på gällande utbildning jobbar kåren hårt med utbild-ningskvalité. Man kan ha blivit orättvist behandlad av en lärare. Synpunkter på hur kursens upplägg ser ut kan vara ett problem. Problem med examinationer som blivit felaktigt gjorda. I frågor som dessa känner man sig väldigt liten och ensam, framförallt som högskolestudent. Tryggheten är inte densamma som på gr-undskolan, där kommer kåren in och hjälper dig! Kårens repre-sentanter sitter med i många utav skolans beslutande organ och har starkt inflytande.

När man blivit tillräckligt insatt i livet här på Högs-kolan i Gävle har man hunnit bilda sig väldigt många uppfattnin-gar om hur saker och ting ska gå till. Man vill vara med och påver-ka. Här sitter ett utav det största problemet i studenters ovetskap gällande Kårens verksamhet. Man KAN verkligen påverka, och det mer än man tror. Kårstyrelsen är ett sätt att vara med och påverka. I Kårstyrelsen behandlar man allt mellan himmel och jord på Campus. Man kan även välja att sitta med i de

olika nämnderna på skolan där studentrepresentanter ska göra studenternas röster hörda. Chansen att påverka är stor!

Kårfullmäktige är det högsta beslutande organet för Gefle Studentkår. Fullmäktige sammanträder och ser över Kårens verksamhet, tillsätter de poster inom Kåren, godkän-ner budgetar samt verksamhetsplaner med mera. Detta arbete kräver ett stort ansvar från studentens sida, vilket stärker en som person något oerhört. Dessutom får man möjligheten att påverka i allra högsta grad.

Kåren fungerar även som en länk mellan alla olika studentföreningar och sammanför de personer med mots-varande ansvar inom sina föreningar för att förbättra förening-slivet på campus. Möten som dessa ger föreningarna möjligheter

att utbyta erfarenheter, idéer samt utveckla samarbeten. Kåren erbjuder även lokala rabatter för oss studenter. En annan viktig sak att ta upp är projektstödet, till exempel så hjälper detta oss i Gavlecon att finansiera en del utav utrustningen på Nya Vall. Detta är ett stöd för de olika föreningarna vars ändamål är att förverkliga idéer och drömmar. Kåren fungerar även som en länk mellan skolan och utbytesstudenterna på vår skolan.

Studenttidningen Gefla Högtryck, GH, är en tidning för oss studenter som varje numer följer en röd tråd, ett tema. Tid-ningen är skriven av studenter själva med en chefredaktör som belönas med en symbolisk summa varje månad för sina insatser. Alla som vill är välkomna att skriva för tidningen, och känner du inte för att skriva så är du välkommen att komma med synpunk-ter på material som du tycker ska vara med i tidningen.

Dass Högtryck är ett informationsblad underställt GH som dyker upp på toaletterna runt omkring i skolan. Hit kan man skicka ak-tuell information som man vill ska nå ut till studenterna. Exem-pelvis events inom föreningarna. Titt som tätt dyker även job-berbjudanden upp för dig som student.

vad fan gör kåren?Om vi börjar med att titta på ett kortare historiskt perspektiv så har kårens studentrelaterade verksam-heter på senare år saknat en sak, och det är ekono-mer. Vad detta beror på och, framförallt, vad kåren bedriver för verksamhet tänkte jag ta upp i denna artikel. Kåren är inte bara urspårade fester på ett matsalsliknande dansgolv, utan mycket mer än bara så. Många vet inte vad Kåren sysslar med alls föru-tom just nämnda fester. Det bör studenterna veta om, efter ni läst denna artikel hoppas jag ni fått en bät-tre inblick. Många väljer att antingen engagera sig i sin studentförening eller i kåren. Jag valde båda.

Självklart måste jag ta upp Klubbmästeriet i denna artikel då det är den del av Kårens verksamhet som jag per-sonligen har mest erfarenhet av. Förutom den ideella personalen består även KM av en ledning bestående av ett antal studenter. Dessa studenter väljs in av Gefle Studentkårs styrelse. Dessa formar KM:s ledningsgrupp tillsammans med den arvoderade Klubbmästaren, han/hon väljs in av Studentkårens Fullmäktige (FUM). Ledningsgruppens ledamöter fungerar som ansvariga under kårkvällar och ser till att det finns personal och att dessa vet vad som skall göras. Klubbmästarens roll är att se till att ta vara på Ledningsgruppens kreativitet och genomföra de eventu-ella idéer som finns. Samtidigt är det i första hand Klubbmästar-en som ser till att man håller sig inom vissa givna gränser gäl-lande ekonomi och dylikt. Klubbmästaren ansvarar även för den dagliga ruljansen och sköter beställningar och externa kontakter med diverse företag vars tjänster kan bli aktuella.

Jag satt med i Klubbmästeriet i cirka ett och ett halvt år. Under min tid i Klubbmästeriet hann vi med, förutom flertalet vanliga kårkvällar, pokerkvällar och rockpubar, världsar-tister som Pras and Dede och Melody Club, fyra nollningar, hock-eysamarbeten med Brynäs IF och fotbollssamarbeten med Gefle IF. När man tittar tillbaka på den tid som varit inser man att det har blivit en hel del sena nätter, eller rent utav tidiga mornar, up-ptorkade spyor och hemkörningar av överförfriskade studenter. Många runt omkring en har skakat på huvudet och undrat varför man har lagt ner all denna tid på att jobba för studenternas bästa. Självklart har man för stunden tänkt att de kanske skulle kunna bidra lite själva. I slutändan spelar detta dock ingen som helst roll. För sekunden senare ser man att de står ute på dansgolvet och har en väldigt lyckad kväll. Då känner man inte att man är den som BEHÖVER vara där och styra upp saker och ting, utan man VILL vara den som gör det. Det ger så oerhört mycket mer tillbaka till dig själv som person helt enkelt.

Många förstår inte att detta kan likställas med ar-betslivserfarenhet. Det ansvar du får är i många fall bra mycket större än du får på en arbetsplats, att du sen har gjort det gratis ser knappast företagen som något negativt. Det visar snarare på att du är en person som är villig att bjuda till för allas trevnad. Du jobbar helt enkelt för en förbättring. Att det sen är som ideell visar bara på att du förmodligen kommer att göra ett ännu bättre jobb när du får betalt för det. Känner du dig manad att vara med och påverka, i mindre eller större skala. Eller kanske bara ta och jobba under en kårkväll och känna dig som en bartender för en kväll? Tveka inte, möjligheten

finns. Det är upp till dig att ta den!

Jag hoppas att du fått en bättre inblick i vad Gefle Studentkår sysslar med. Jag lovar er att det går att kom-binera skola, förening och kåren. Detta leder visserligen till att du har saker att göra hela tiden, men du blir även en mer ef-fektiv människa och utbytet och erfarenheterna du får av det är ovärderliga! Kom ihåg: Möjligheten att påverka finns där! Ta chansen och förbättra livet på Högskolan i Gävle, inte bara för dig själv, utan för alla andra också!

- Fredrik Wolffelt


20

I förra upplagan av Ekot skrev jag om hur tankarna fl orerade kring att hit-ta ett nytt alternativ till Lilla Vall. Jag skrev även att förhandlingarna med Sto-ra Vall AB var i full fart om att vi skulle ta över Drivhuset. Förhandlingarna gick enligt planerna och i september månad började den omfattande fl ytten från vår kära och lojala trotjänare Lilla Vall.

Flytten har inte alla gånger varit smärtfri. Mängder av stånk och stön har delats ut under de långa dagarna vi ar-betat med fl ytten, men tack och lov har vi överlägset vägt upp det med skratt. Det har ekat SAAARRRAA över hela området och den ena har varit en sjukare jävel än den an-dra. Fredrik Wolffelt har fått mer målarfärg på sig själv än vad han fått på väggen, Johan ”HJ” Hjalmarsson har hetsat Kryckan som bara HJ kan, sexmästare Tobias har i princip tömt kaffemaskinen på ”espressochocko” för att sedan ställa koppar precis överallt, Frida Favre har de-lat ut sköna kapningar iförd dunjacka, Jon Santesson har halvt slitit ihjäl sig i fi nkläderna, Patrik ”Patte” Samlén och John ”Konstapeln” Andersson har med dagsresor till Byggmax både köpt byggmaterial och passat på att vrida ur personalen varje gnutta service de kunnat erbjuda. Som ett exempel fi ck de starthjälp till bussen två gånger

under samma köprunda. Summa summarum, med dessa små utdrag vill jag citera mig själv: ”Fett kul alltså!”

Projektet att fl ytta kassaskåpet blev för mig en över-raskning. Jag hade från början sagt att jag inte ville vara inblandad i några söndertrasade ryggar eller kapade tår tack vare ett kassaskåp på X antal hundra kilo ( jag skulle gissa på 400kg) ståendes på Lilla Valls övervåning. Men vid ett kort tillfälle under en av städdagarna då jag var i väg och ”fi xade lite grejer” tog en glad skara ekonomer hand om detta skåp. Skåpet ifråga var nära att ta gen-vägen ut via ytterväggen på väg nedför trappan på Lilla Vall och totalt slaktade dörrfodret till garderoben, annars gick det relativt smärtfritt. För min del hade det gärna fått tagit genvägen ut via ytterväggen mest bara för att få se vad man kunde hitta där. Nu slet dessa människor över skåpet till köket på Nya Vall utan vare sig kapade tår eller justerade ryggar, så jag ger dem hatten av och tackar för att jag var iväg och ”fi xade några grejer” �.

Gästrike återvinning har under denna period fått ta emot en hel del ”bra att ha” grejer. Det är helt otroligt hur mycket skräp det kan samlas i ett hus sedan 1995, men nu allt utsorterat och vi behåller endast det vi faktiskt kan tänkas använda.

•Du hamnar i diskution om Gävle ligger i Norrland eller inte minst två gånger i veckan •Du tycker det är helt normalt att folk glider runt i mjukisbyxor på skolan

21


Efter denna mustiga fl ytt började vi tidigt med byggnation-erna för att skräddarsy Nya Vall för vår verksamhet. Med kreativitet och realism har vi uppfört en ny bar som utan tvekan kan mätas med innekrogarna nere på stan. Vi har byggt en 55 kvm stor terrass som uteservering där tanken är att vi ska kunna ha korvgrillning och ett mindre alkohol-utbud. Vi har även byggt en riktigt bra och smidig garderob där det fi nns riklig plats för ytterkläder för att underlätta vid främst de kalla månadernas events. Det var ett barnfel Lilla Vall fortfarande hade efter 19 år, det var sjukt svårt att hantera ytterkläder vid de stora eventen under vinter-månaderna, så vi tog med oss den lärdomen till det nya klubbhuset. Hall, stora salen och toaletten är nymålade för att ge en fräshare känsla vilket det i min mening verkligen givit.

Oavsett dessa fi na tillägg vi gjort i form av bar och terrass så är en av mina största tillfredställelser att man nu (tack och lov) varken behöver oroa sig över golvbalkar/golvåsar i upplösningstillstånd, fuktfyllda väggar, otäta fönster som läcker värme likt en greveost eller toaletter ur funktion. Istället kan man ställa sig i vår fi na bar, kolla barmenyn på vår nya platt-tv och bara njuta av läsken/alkoholfria drink-en/drinken/ölen/ eller vad man nu vill dricka.

Jag skulle vilja hylla Kryckan lite extra i den här artikeln

för ibland får han inte tillräkligt med bekräftelse för allt bra han gör (förutom att glädja oss med sin närvaro). Han har varit med vid varje utsatt tillfälle kring fl ytt och byggna-tioner. Oftast kommit bland de första och gått bland de sis-ta. Han har överlägset burit mest och han har under tiden även skaffat sig klippkort på Gästrike återvinningsstation vilket också inneburit de största skitjobben. Visserligen oftast ihop med någon annan, men det var alltid Kryckan någon av hantlangarna fi ck hjälpa och inte tvärt om. Han har även med största sannolikhet gått upp och ned för den utvändiga brandtrappan ett par hundra gånger på Nya Vall och för detta är jag grymt tacksam!

Jag är givetvis grymt tacksam till ALLA som varit med och bidragit med sin tid, för utan er hade vi inte klarat av det hela. Förutom styrelsen som gjort ett kanonjobb vill jag slutligen visa min största tacksamhet och respekt till våra ”externa konsulter” som vi kallat dem under arbetet. Ni vet vilka ni är så sträck lite extra på er under invigningen då vi lyfter taket på stället.

Ses på invigningen, men till dess, rulla tung som en pan-sarvagn!

- John ”Skitsnacke” Karlsson

•När du kommer hem på lov blir du idiotförklarad för du försöker dra internskämt som ingen utanför Gävle förstår •Du har skrivit minst en hemtenta i berusat tillstånd.

22

Möjligheten för dig som stu-dent att etablera en kontakt med företag utan att ha en fot inne i verksamheten kan ofta visa sig svårare än vad man tror. Den gamla klyschan att man verkligen behöver kontakter för att få ett jobb stämmer, ibland så att man blir mörkrädd. Vad har du då för möjligheter att sälja in dig själv hos branschledande företag? Här på Högskolan i Gävle stavas det Kontaktia.

Den 25:e november 2009 gick Kontaktia av stapeln här på högskolan i Gävle. För första gången på ett antal år höll Gavle-

con ensamma i en arbetsmarknadsdag. Tidigare år har vi tillsammans med Gefl eteknologerna anordnat ETE-mässan. Förra årets mässa, som för övrigt var väldigt givande med ett stort antal företag, innebar en del me-ningsskiljaktigheter mellan föreningarna varför vi i år valde att dela upp oss. Två veckor innan Kontaktia gick teknologernas motsvarighet Futurum av stapeln.

På årsmötet 2008 hade valberedningen inte hittat någon att rekommendera för posten som projektledare för ar-betsmarknadsdagen 2009. Tobias Aasa ställde sig då upp och frinominerade sig själv. Efter den klassiska grillnin-gen från årsmötet så valdes han in som projektledare. Så småningom efter utdragna förhandlingar mellan Galve-cons ordförande, Johan Hjalmarsson, tillsammans med Tobias mot teknologernas motsvarigheter så bestämdes att den gamla konstellationen ETE skulle gå i graven. Redan från början fi ck Tobias alltså ett lite annorlunda upplägg jämfört med vad tidigare års projektledare ha de haft. Då förgående års projektledare raskt hoppat på nästa projekt, SM i Ekonomi, fi ck Tobias till en stor del börja i lite uppförsbacke.

Emellertid så kunde en projektgrupp till slut formas och arbetet sattes igång. Till en början handlade det mest om att gruppen skulle bli insatta i vad just deras arbete innebar och att gruppen skulle svetsas samman. När väl dessa petitesser var avklarade kunde arbetet sätta igång på allvar. Det blev fullt ös vad gäller kontakta företag, se över lokaler, boka in cateringfi rmor, eftersläpp med mera. Som vanligt med det ideella arbetet så lades det på is under sommaren och aktiviteten bestod mest av lite mail där gruppen uppdaterade varandra.

Under hösten drog det dock igång igen och underteck-nad var fri från sitt tidigare projekt, SM i Ekonomi, och kunde ansluta till gruppen. Efter diverse avhopp och nya rekryteringar var gruppen komplett. Den bestod nu av 14 personer som tillsammans skulle ro projektet i hamn. Uppdelningen var efter följande. Presidiet som bestod av Projektledare och Koordinator. Dessa två utgjordes av Tobias Aasa och Emelie Althén. Deras roll var att ha ett övergripande ansvar för hela gruppen och se till att alla visste vad de skulle göra och när de skulle göra det. Ett slags övervakande syfte med målsättning att knyta ihop hela projektet kan man säga.

Företagsgruppen med Jon Santesson, Johanna Frisk och Ewa-Lena Bischel hade som uppgift att kontakta företag till mässan. För att gå lite djupare på det hela så har de-ras arbete handlat om att gallra den lokala marknaden på företag som kan komma att passa till utbildningar knutna till Gavlecon. Därefter upprätta kontakter och förhandla fram villkor för varje enskilt företag. Vissa företag har de varit tvungna att ta specifi k hänsyn till såsom bran-schexklusivitet, placering i mässhallen, antal företagsrep-resentanter och diverse liknande saker. Aktivitetsgruppen har haft hand om olika event under dagen och på kvällen och har haft följande uppdelning. Rebecka Sundström och Anna Ekstrand har varit ans-variga för kontaktsamtal, föreläsningar och montervärdar. Här har det handlat om att locka vassa föreläsare trots en stram budget, se till att företagen haft passande lokaler för sina kontaktsamtal, satt upp scheman för dessa samt att se till att alla som hjälpt till under dagen bemannat olika sta-tioner såsom café och garderob. Dessutom har de stått för rekryteringen av montervärdar och delat upp dessa mel-lan företagen så att alla blivit nöjda och glada. Angelica Dahlin och Kristina Langels utgjorde duon som stod för bankett samt eftersläpp. Deras uppgift har bestått i att ordna med lokaler för bankett och eftersläpp samt passande underhållning. Även viktigt att poängtera är att man jobbat mot budget hela tiden vilket betytt att de varit tvungna att axla rollen som förhandlare. Detta kan nog ses som den roligaste posten utåt, men det betyder inte att det inte har inneburit en hel del jobb.Lunchansvarig för Kontaktia har varit Maria Johansson. Hennes jobb har bestått i att ordna ett lunchalternativ som varit både smidigt och till belåtenhet för såväl före-tagare som studenter. Dessutom innefattade hennes post caféet under mässan.Marknadsgruppen har även den varit indelad i olika ans-varsområden. Milion Gebriel har ansvarat för mässkatalo-gen och sett till att alla företag och sponsorer har haft en plats i den som motsvarat dess ekonomiska ersättning för

23

att deltaga på mässan. Detta har innefattat arbeten inom olika dataprogram som behand-lat grafi k och layout. Erik Wennberg har varit IT/design- ansvarig. Erik har således haft ansvar för hemsidan, med stort stöd av Tobias, samt allt som haft med affi schering, skyltning, design och layout att göra.Samuel Norman har haft en alltiallo-roll där han främst har backat upp Milion med ar-betet rörande katalogen. Även varit med som ett viktigt bollplank då Samuel haft erfaren-het av liknande mässor tidigare år.Undertecknad, Fredrik Wolffelt, har varit mässområdesansvarig. Detta innebär egent-ligen att man skall ordna en mässkarta med strategiskt utplacerade företag och i stort sett se till att allting fungerar under dagen i mässområdet. Sa-ker såsom el, internet, bord och stolar, garderob med mera skall fungera till företagens belåtenhet både under, innan och efter dagen.

Detta var en presentation om vad vi i gruppen gjort och hur vi fördelat upp arbetet. Sanningen är dock den att vi alla hjälper varandra så gott det går på allas områden. Annars skulle det aldrig ha fungerat. Har man idéer till hur saker ska fungera så gäller det att man delger gruppen dessa. Alla möten har handlat om att bolla idéer med varandra snarare än att gå igenom vad man själv har gjort. Sitter man med i en projektgrupp av detta slag gäller det att ansvara för de uppgifter man tar på sig. Annars kommer det att gå ut över hela gruppen. Därför handlar det om att jobba så effektivt som möjligt och erbjuda dina kamrater en hjälpande hand när du har tid över.

Vi i projektgruppen är väldigt nöjda med dagens utfall. Många utav företagen är väldigt nöjda med oss, vilket vi kan känna oss stolta över. Dagen fl öt på utan några egent-liga problem, detta intryck har man fått från alla inblan-dade parter. Dock är företagen förvånade över att det är så pass få studenter som tar chansen att knyta kontakter för framtiden. Detta är även en gåta för oss i projektgruppen. Största anledningen till att vi genomfört detta är för Er skull, så att Ni ska få chansen att möta potentiella framtida arbetsgivare. När vi dukar upp denna möjlighet för er på ett silverfat och ni inte ser till att få en bit av kakan får ni fak-tiskt skylla er själva.

Slutligen vill jag passa på att tacka alla inblandade parter. Alla företag som var med, E-institutionen, vaktmästeriet, repro, spegelsalarna, HÖRS. Listan kan bli lång. Personligen så vill jag passa på att rikta ett speciellt tack till Linus Nilsson som hjälpte mig att göra mässkartan i en, minst sagt, kritisk situation. Framförallt vill jag uppmärksamma E-institutionens agerande före, under och efter dagen. Sättet de ställde upp för oss och visade att det inte är vi som är till för dem utan dem som är till för oss var ett föredömligt uppträdande som gör att man blir stolt över att tillhöra E-institutionen.

-Fredrik Wolffelt

Mässområdesansvarig Kontaktia 2009

Ytterligare ett halvår har gått och marknadsföringsutskottet har arbetat på, sedan vi fi ck ordning på Gavlecons nya hemsi-da i våras så har vi fortsatt att utveckla den och mer och mer nyttigheter har kommit på plats. Du har väl inte missat att du nu kan ladda hem gratis kurslitteratur på hemsidan?

Under hösten så har arbetet fortskridit både med den tidning du nu håller i handen, men självklart mycket annat också, kanske har du sett vår vimmelfotograf smyga runt på någon fest, kanske du rent av har råkat fastna på bild och fi nns med på hemsidan eller i tidningen? All affi schering, alla inb-judningar och allt som marknadsför Gavlecon har vi också arbetat med att utveckla till det bättre.

Hösten har dock till väldigt stor del gått ut på Gavlecons fl ytt från Lilla Vall till vårt nya Klubbhus, som vi originellt nog döpte till Nya Vall. Flytten kan du läsa mer om i denna tidning så jag kommer inte skriva så mycket om den mer än att säga att jag personligen tycker att det nya klubbhuset har blivit riktigt, riktigt bra och kommer bli en samlingspunkt för de ekonomistuderande här på högskolan. Jag vill även passa på att tacka alla som varit med under hösten och hjälpt till med fl ytten. Stort tack, utan er hade vi knappast hunnit färdigt innan jul och fått till det så bra som vi har.

Det nya året har precis kommit igång och när jag skriver det här så är det så att vi tyvärr inte har någon person på marknadsföringsposten i styrelsen inför 2010. Detta tycker vi såklart är tråkigt då det är en post som både är viktig för Gav-lecon och samtidigt väldigt utvecklande för den person som får möjligheten att arbeta med det. Så känner du att du är intresserad av att ta över och styra marknadsföringsutskottet eller om du har några frågor så tveka inte att ta kontakt med någon i styrelsen.

-Johan Persson & Jon Santesson

Nu har ännu ett år lidigt mot sitt slut och det är dags för Gav-lecon att byta ut sina stöttepelare. Mycket har hänt under året och allt kan vi inte ta upp här, men något som bör tas upp är att Näringslivsutskottet har fått en ny vice ansvarig, Sofi a Alm. I början av höstterminen kom hon in som en räddande ängel och styrde upp allt som jag, Charlotte, inte kunde hålla reda på.

Nu vid nyår så är det dags för oss att lämna över facklan till Jon Santesson och Peter Barås och med spänning vänta på vad dem har att erbjuda utskottet.

Arbetet har i utskottet rullat på. HusamnHagberg är numera en bronssponsor till Gavlecon och samarbetet fungerar ut-märkt. Vi håller även på att arbeta fram ett nytt avtal med våra huvudsponsorer Swedbank för att få fram ett mer givande utbyte för såväl våra medlemmar som för dem.

Lilla Vall är ju som ni alla vet vid det här laget historia. Nya vall är numera det som gäller och självklart så är utskottet med där och visar vad vi går för. Rättigheterna till baren har vi lyckats sälja till handelsbanken så den går numera under namnet Handelsbaren. Vi har även stora planer på att ordna fram en sponsorvägg utanför huset men de får nästa års uts-kott ta tag i.

Annars så måste jag säga att det har varit ett bra år för Näringslivsutskottet. Vi hoppas att fl er nya studenter ska få upp ögonen för oss. Är du hungrig på att binda kontakter i näringslivet som både gynnar dig och Gavlecon? Tveka inte då på att kontakta oss eller kom förbi på ett möte och se vad som händer!

Ta väl hand om er nu så ses vi på invigningen av Nya Vall i januari!

Varma kramar från Charlotte och Sofi a

Hallå i vintermörkret, utbildningsutskottet här. Vi har precis påbörjat ett nytt år, vilket innebär nya möjligheter. De gamla rävarna vid pennan är glada att få överlämna facklan till Erik Sandh, utbildningsansvarig och Pege Abrahamsson, vice utbildningsansvarig, nyinvalda i Gavlecons styrelse 2010. De har ett spännande år framför sig och vi känner oss trygga i överlämn-ingen av allt som byggts upp under det gångna året.

Ja, det gångna året. Vi har hunnit med en hel del, trots all tid som gått till det nya klubbhuset. Som tidigare har vi fortsatt med utbildningsrådet för ekonomutbildningarna, där både student-er och näringsliv deltar. Det är ett bra forum för idéer och den senaste resulterade i någon vi kallar Företagsfrukost. En gång i månaden gästas Embla (Hus 61) av ett företag som bjuder in stu-denterna till frukost och en liten föreläsning eller presentation av sig själva. Än så länge har det fått bra respons och vi fortsät-ter med detta under våren. Håll utkik efter affi scher och info på hemsidan!

En annan matnyttig aktivitet vi ordnat under hösten är ak-tiekväll på Nya Vall, i samarbete med Unga Aktiesparare. Mat-tias Lindqvist höll i en grundläggande utbildning om aktier och privatekonomi, vilket är något vi alltid kan lära mer om. Då Gav-lecon har en del gemensamma medlemmar med UA uppmuntrar vi dessa samarbeten.

Vad vi brukar arrangera under hösten är en kvalitetskväll, som undantagsvis blivit uppskjuten denna termin. Istället har vi planer på ett lite större arrangemang under våren som ska locka både studenter och det lokala näringslivet. Håll ögonen öppna, det kommer utan tvekan bli en riktig hit.

Utskottets vanliga möten med utbildningsledare kommer i fortsättningen ta en annan form, där vi involverar ämnesansvari-ga för en mer effektiv kommunikation. Dock är detta i skrivande stund svårt att sia om, då omorganiseringen av högskolan kom-mer att påverka mycket utav utbildningsövervakningen. Men frukta ej, vi har haft ett fi nger med i spelet vad gäller både sce-narioplaneringen för institutionen och de framtida akademier-na, så utbildningsutskottet och Gavlecon kommer att fortsätta väcka intresse och debatt kring utbildningsfrågor, precis som våra stadgar säger, även detta år. Mer om omorganisationen hit-tar du också i en separat artikel.

Det var allt för oss, här och nu.

- Patrik Salmén och Frida Favre

Årets skattmästare, eller skattmästarinna som jag gärna vill kalla mig själv för, heter Sarah Bouvin. Jag är 23 år och kom-mer från Gävle. Bor tillsammans med sambo och vovve på sö-der här i Gävle. Jag pluggar min sjunde termin med inriktning mot redovisning och revision.

Satt med i styrelsen förra året som vice Näringslivsansvarig, men kände att ett år inte var tillräckligt för mig, utan bestämde mig i början av december förra året att vara med i gänget även detta år. Att jag bestämde mig för att anta posten skattmästarin-na/skattmästare kändes inte som några konstigheter för mig, då jag förmodligen i början av nästa år ska arbeta med denna typ av arbete.

Skattmästarinnans jobb i Gavlecons styrelse är att ”ta hand om alla stålar”, som fjolårets skattmästare Stefan Källås så roligt uttryckte det. Jag gör även in och utbetalningar, bokför dessa, fakturerar företag samt upprättar budget tillsammans med vår käre ordförande. Jag ska även under verksamhetsåret arbeta för att förbättra rutinerna vid föreningens kassa och effektivisera det löpande ekonomiarbetet. Utöver detta ska jag även verka för ett gott samarbete med vår sekreterare vid hanteringen av alumni och medlemslistor.

Jag som är sekreterare heter Sara Jacobsson och är 23 år.Jag kommer ursprungligen ifrån Stockholm och fl yttade till Gäv-le hösten 2007. Efter två års studier på Fastighetsmäklarpro-grammet läser jag nu ekonomikurser för att kunna ta en magis-terexamen med inriktning mot redovisning/revision.

Min post som sekreterare innebär att föra protokoll under sty-relsemötena. Utöver detta har jag hand om Gavlecons medlems-listor som jag ständigt uppdaterar. Jag har ett nära samarbetemed skattmästarinnan och hjälper henne om hon behöver hjälp.Jag har också i uppgift att föra en god kommunikation mellanGavlecons medlemmar och före detta ekonom och mäklarstu-denter, s.k. alumni. I dagsläget har Gavlecon ingen fungerande alumniverksamhet men början till samarbete har skett med Högskolans Alumni nätverk, som också håller på att startas upp.Förhoppningsvis är detta något som kommer ta fart under nästa år!

Glöm inte att maila mig om du byter adress eller andra kontaktuppgifter. Har du några funderingar är du också välkom-men att höra av dig till: [email protected]

Pssst! För att få reda på vad klubbhusansvarig samt marknadsdagsansvarig har haft för sig under året så kika på deras egna sidor i tidningen.

Först och främst vill jag tacka alla studenter som gjort det gång-na året möjligt, alla ni som hjälpt till med det ideella arbetet och till alla er som kommit på våra evenemang så att vi kan fortsätta med dessa! Sedan vill jag även passa på att välkomna eventuella nya studenter till vår högskola. Är det någon som känner sig ny-fi ken på vad det är vi gör är det bara att hoppa med på ett hörn, det behövs alltid nya idéer och hjälpande händer.

Året som gått har varit spännande och utmanande, inte bara för sexmästeriet, utan för alla utskott. För vår del har det inneburit en hel del inaktivitet, som naturlig orsak i och med fl ytten från Lilla Vall till Nya Vall. Namnet Nya Vall, har för er som undrar, valts ut ur en mängd fantasifulla förslag (”Röda Villan” röst-ades ned) till största del för att vi ska slippa skriva om alla våra sånger. Det är alltså anledningen till varför ni kommer gå runt och vara förvirrade ett tag framöver. ;-)

Flytten har påverkat sexmästeriets arbete oerhört mycket, del-vis för att höstn0llning blev den sista på Lilla Vall och därmed ökade pressen på att den skulle bli lyckad. Höstens överfogdar är absolut värda att nämna i denna text efter deras enorma in-sats, och jag hoppas att alla håller med mig om att n0llningen blev oerhört rolig!

Precis när vi hade blivit varma i kläderna med att arrangera evenemang, var det dock dags för en fl ytt. Höstens festplaner lades helt på hyllan och sista terminen på Lilla Vall blev väl-digt kort. En utfl yttningsfest hanns med för möjlighet att känna golvet svaja på Lillan en sista gång, men sedan blev det faktiskt även en timmes gästspel under barrundan, som lockade väldigt många studenter!

Därefter höll vi till på Interpool en kväll, med billig mat/dryck och biljard. Detta arrangerades för att erbjuda våra medlem-mar något att göra även fast vi stod mellan två klubbhus. Det var roligt att se så många av Gavlecons medlemmar där och jag tror att det är något vi skulle kunna utveckla i framtiden om det fortsätter att bli lika uppskattat.

I mitten av december anordnades som vanligt Luciacupen i in-nebandy, som i år hade 9 deltagande lag. Vann gjorde Golden Brokers i en jämn fi nal mot Sick Boys. Bra jobbat alla lagen och nästa år vill jag se lika fi na utstyrslar hos alla lagen som de grö-na Hulkarna hade!

Sist men inte minst anordnade vårens överfogdar sin tackmid-dag till höstens pensionerade öf. Den höll för första gången hus i våra nyblivna grannars klubblokal, Röda BARacken. Kvällens tema var 112 och aldrig förr har så många sexiga sjuksköterskor och heta brandmän vistats under samma tak. Mycket alkohol gjorde som alltid saken bättre och vem som fi ck åka ambulans

hem med en brandslang i bagaget lämnar vi osagt. Det vi däre-mot kan bekräfta är att kvällens höjdpunkt ansågs vara den blonda donnan som satt och skrek för sitt liv i ett träd.

Eftersom våra planer för höstterminen tyvärr inte kunde in-frias, lämnar vi nu över arbetet till styrelsen för år 2010 att fortsätta det som inte kunde genomföras under vårt sista halvår. Yvette Lundström tar min plats och Tobias Josefsson fortsätter ett år till som Ordförande i sexmästeriet, och jag tvivlar inte en sekund på att de gör det mesta utav vårt nya fi na hus, då planerna är storslagna.

Värt att nämna är också att det utöver Gavlecons styrelse fi nns några eldsjälar som har hjälpt till att förvandla Drivhu-set till Nya Vall. Vårt nya klubbhus är en stolthet och utan er som lagt ner alldeles för många timmar där hade det inte varit hälften så fi nt. Tack!

Nu lämnar vi över till nästa års styrelse att avsluta, eller rät-tare sagt fortsätta, med färdigställandet av Nya Vall och jag önskar er all lycka till med ert arbete som väntar under året! Tack för min tid i styrelsen och lycka till med allt Tobias och Yvette, jag ser fram emot många roliga festligheter under det kommande året!

-Cecilia Remes

Vice Sexmästarinna Gavlecon 2009


28

29

Mathias Nesselsten/Nesslan är för de flesta studenter som läst mer än ett år på Gäv-les högskola en välkänd figur.

Frågan hurvida Nesslan jobbat ideellt under sin studietid kändes ganska onödig att ställa, tror Nesslan snarare VAR ideellt arbete. Han arbetade för kåren, satt med i Gavlecons utskott, var överfogde m.m, m.m. Nu är han dessvärre ett minne blott i den här staden och jobbar sedan juni i år som mäklare i Järfälla, Stockholm

Att komma ut som mäklare på marknaden idag är utefter vad vi alla förstått inte alltid en solskenshistoria. Därför är det så härligt att höra att det faktiskt kan vara det! Redan under sina första månader blev Mathias utsedd som toppsäljare på kon-toret, vilket man får lov att säga är grymt jobbat för en färsking.

Varför ville du bli fastighetsmäklare?

-För mig fanns det 3 anledningar, 1, Friheten-att under eget ansvar få bestämma sin egen arbetstakt och vilka tider man vill jobba. 2, Inkomsten givetvis. Den som svarar något annat ljuger, i den här branschen har man chan-sen att tjäna riktigt bra. 3, Brorsan jobbar som mäklare.

Varför blev det just Järfälla och hur fick du jobbet?

Brorsan jobbade på ett ledande kontor i kommunen, så jag började som visningsvärd och gjorde sedan all praktik där och sedan var det klart! Det är viktigt att man visar framfötterna under praktiken, ta för sig och visa att man verkligen vill lära sig. Under mina första veckor höll jag bl.a. i kontraktskrivningar och tillträden.

Hur upplevde du din första tid på marknaden?

Vid mitt första intag var jag nära att tappa hakan. Det är väldigt mycket ansvar man får direkt, Kunden förlitar sig faktiskt på mig, de utgår från att jag kan det jag gör! Jag har fortfarande inte fått förfrågan hurvida jag är ny, ute på intag gäller det att vara självsäker. Var påläst, det är superviktigt. Gäller det bostadsrätter skall man alltid förbereda sig genom att läsa på om Bostadsrätts-föreningen, tidigare försäljningar och området. Är föreningen äkta eller oäkta, stadgar, hur ser årsredovisningen ut? Har det till exempel nyligen skett ett stambyte? Påvisa att du känner till allt detta för kunden och han blir imponerad av hur insatt du är.

Tänk på att alltid vara ärlig. Vi är en mellanhand och skall vara opartiska. Det är viktigt att meddela brister till de eventuella köparna. Är det något du är osäker över ber du att få återkomma med mer information senare. Det är betydligt bättre än att man snärjer in sig i något som kanske visar sig vara helt fel.

Hela den här första tiden har varit en AHA-upplevelse för mig. ”Det var alltså Därför vi läste den här kursen i skolan”. Allting vi läst från Affärsredovisningen till Förmedlingen använder jag dagligen i mitt arbete. Jag lovar!

Hur fungerar det för dig att arbeta provisionsbaserat? Känns det jobbigt att veta att nästa månad kanske det faktiskt inte kommer rulla in några pengar alls?

Nu hade jag förvisso garantilön de första månaderna, men bestämde mig ändå för att lyfta provision relativt snabbt. Man får försöka förbereda sig för att det kan komma tuffare tider. Vissa perioder är naturligt lugnare, som sommar och jul, vissa perioder kan säkert bli svårare, färre intag och faktiska affärer. Man får försöka att inte oroa sig allt för mycket över det, utan viktigt är att jobba upp en buffert. Plocka inte ut hela lönen varje månad utan spara en del för senare tillfällen. Allt kan vända på en vecka, ena dagen sitter du ”rastlös”, andra dagen hinner du knappt med allt. Jag lovar?

Så till frågan med tid, hur långa arbetsveckor blir det, jobbar du i stort sett dygnet runt?

Nej, allting handlar om att planera. När jag är på jobbet, då sliter jag hårt för att sedan kunna vara ledig. Jag anstränger mig för att inte ha längre arbetsdagar än mellan 9-16, sen tillkommer ju visningarna såklart. Det gäller att från början försöka ”äga bollen” mot säljaren. Jag brukar föreslå tider enligt mitt schema inför kundbesök och visningar, sedan får man självklart vara anpassningsbar. Jag försöker även att inte ha visningar mer än varannan helg, men det är näst intill omöjligt när det är högtryck. Och har jag förberett mig bra på fredagen innan visningen blir det inte många timmar på söndagen.

Nesslan tipsar om bra fraser att öva in:

-Min tjänst tål att jämföras!

-Känns det bättre om jag ringer de andra mäklarna

och avbokar deras möten?

-Vilka krav har du på mig som mäklare?

-Hur ofta vill du att vi ska höras?


30

Hur arbetar ni på ditt kontor? Din närmsta kollega kan ju faktiskt vara din största konkurrent?

Så får man inte se det, vi har ett bra samarbete på kontoret och försöker hjälpas åt. Går det bra för kolle-gorna är det reklam även för mig.

Vad är det Bästa med ditt jobb?

Jag får faktiskt svara Tacksamheten för att man får folks förtroende att göra deras livs kanske största af-fär. Låter kliché, men det är faktiskt mycket bättre än min höga lön, mitt rörliga arbetsschema, att gå på gymmet på arbetstid etc.

Att säljarna försöker pruta ner priset är nog ganska vanligt hur ser Du på det?

Här är säljförmågan A-O. Jag brukar förklara för mina presumtiva uppdragsgivare att ett lägre arvode inte kan förknippas med ett högt slutpris på bostaden. Mitt arvodesföreslag är framtaget att både motive-ra och engagera mig till max så att säljarna kan få så bra betalt som möjlig. I slutändan är jag det billigaste alternativet trotsallt då jag arbetat fram bra intressenter och budgivningar. På det viset ligger jag långt

över medel vad gäller provisioner.

En klassiker jag kör med är: ”Du vill väl inte låta en mäklare som inte ens kan förhandla om sitt eget arvode sköta bud-givningen på din bostad?”. Man får det man betalar för. Jag är säljare och behöver en morot för att verkligen ge allt!

Vad är ditt mål?

Min målsättning är att förbli mig själv, vara Nesslan fast utan studielån!

Säljer ditt CV?

- vi kollar det åt dig Är det dags att söka jobb? Som medlem i Civilekonomerna kan du få ditt CV granskat av Poolias professionella rekryterare.

Vi har 34 000 medlemmar varav 10 000 är studenter

Studerandemedlemskapet är gratis i tre år! Du får då karriär- magasinet Civilekonomen (10 nr/år), förmånliga studentförsäk- ringar, studie- och karriärvägledning, med mera …

Vill du ha tillgång till en rad extratjänster som CV-granskning och lönerådgivning betalar du bara 100 kr/år. Läs mera om medlemskapet på www.civilekonomerna.se

Gå med du också!

•Du känner “Kryckan” men vet inte vad han heter egentli-gen •Du har bott här i minst 2 år men aldrig varit ut till havet (Gävle är trots allt en kuststad vi lovar, kolla kartan)

Gävle vs Lund – med facit i hand

Att rakt av jämföra ett av landets äldsta och mest anrika universitet med en ganska liten och ung högskola är inte lätt. Visst kan man jämföra siffror och resultat skolorna emellan, men för en rättvis bedömning krävs det även enligt mig egna erfarenheter. Erfarenheter från att ha va-rit student på de båda skolorna.

Det har nu gått cirka fem månader sedan jag bytte småstad mot storstad, högskola mot universitet och studentlägen-het mot bostadsrätt.

På något sätt kan man säga att jag bytt liv. Jag bor numera i Malmö och pluggar i Lund. Den största förändringen är att jag inte längre lever ett lika utpräglat studentliv och att jag studerar på en Ekonomihögskola som till ytan är näs-tan lika stor som hela Högskolan i Gävle. På Ekonomihög-skolan i Lund studerar cirka 4 000 helårsstudenter och på Högskolan i Gävle studerar totalt 5 500 studenter på heltid.

Efter att ha studerat fyra år på en mindre högskola var det med en viss förväntan som jag satte mig på uppropet den 1 september i Lund. Jag hade massvis med förväntningar och skulle äntligen få veta om gräset var grönare på andra sidan. Så här några månader senare kan jag konstatera; mycket är lika men även mycket är olika.

I Lund möts man av en viss attityd. En attityd av stolthet. Här pratas det glatt om Holger Crafoords Ekonomicen-trum, trädet i Ljushallen, Crafoordsalen och om stentrap-

porna. Dock fi nns det inget som slår Högskolan i Gävles fi na bibliotek. I Lund är det nämligen platsbrist och över-fyllda lokaler som väntar en. Det fi nns inga riktiga studie-platser och många gånger vid grupparbeten slutar det med att man inte fi nner någon plats. Ekonomihögskolan har ex-panderat mer än vad de styrande hunnit med, och brist på studieplatser är därmed ett stort problem. Många gånger har jag önskat att jag hade kunnat knäppa med fi ngrarna och befunnit mig i Gävles fi na och fräscha bibliotek. Det fi nns inga grupprum på Ekonomihögskolan och istället sitter studenterna i caféet som egentligen just ska vara ett café och inget studietillhåll. Här är ljudnivån hög och det är svårt att koncentrera sig. Från mina fyra år i Gävle var jag van vid förhållandevis små undervisningsklasser. I Lund möts du istället av större klas-ser och lärare som hellre står och berättar om hur duktiga

Vem är Anna?

Anna är en före detta Gavleconit som sedan fem månader tillbaka bor i Malmö och studerar i Lund. Under sina fyra år i Gävle brann hon för ideellt engagemang . Under 2008 satt hon med i Gavlecons styrelse som Utbildningsansvarig och hon har sedan våren 2007 varit en fl itig skri-bent i EKOT. Nuförtiden får hon utlopp för sitt stora intresse, skrivandet, genom att vara en av redaktionsmedlemmarna i LundaEkonomernas föreningstidning Nådiga Lundtan.

33


Jämförelse mellan Gävle & Lund

Gävle:• Antal studenter: 12 000 • Antal medarbetare: 700 • Utbildningsprogram: ca 40• Fristående kurser: 1000 • Utbytesstudenter, utresande: 35 Lund: • Antal studenter: 40 000 • Antal medarbetare: 6 000• Utbildningsprogram: ca 300• Fristående kurser: 1600 • Utbytesstudenter, utresande: 1000

Redaktionen anser att dessa små, nästan obetydliga ski l lnader i storlek på de bäg-ge skolorna inte har någon som helst be-tydelse. Redaktionen utser därmed helt opartiskt Gävle t i l l den bästa skolan.

de är samt vad de själva åstadkommit i sin karriär, än att fråga vad studenterna tycker. Den oerhört goda lärarkon-takten som jag uppfattade fanns i Gävle fi nns inte i Lund på samma sätt. Att gå upp till en lärare på dennes kontor eller maila om diverse frågor är inget som tillhör vardagen i Lund. På Ekonomihögskolan känner jag att studenterna har en större respekt för sina lärare. Att räcka upp handen, så som jag många gånger gjorde i Gävle, då jag ansåg att något var fel i utbildningen, inträffar nästan aldrig. För mig var nämligen diskussioner under lektionerna mellan lärare och studenter ett vanligt inslag i livet på Högskolan i Gävle. Detta händer inte i Lund.

Hur är då studietakten och svårighetsgraden i Lund? Är det mer krävande att studera på ett universitet? Personli-gen tycker jag att det är svårt att säga. Mycket beror helt klart på vilken nivå du pluggar på samt vilka ämnen som du studerar. Jag skulle nog vilja säga att det är lika stor arbets-börda i Lund som i Gävle. Dock känner jag att det fi nns en högre ambitionsnivå i Lund och att många studenter pratar om att ta dubbel examen.

En stor skillnad är dock att man i Lund inte läser paral-lella kurser i lika stor utsträckning som jag gjorde i Gävle. Under första året och under det sista, ditt magister- eller masterår, läser studenter på Ekonomihögskolan dock vissa kurser parallellt, och många studenter anser då att detta är riktigt krävande. Som en van student vid att jonglera mel-lan två olika kurser ler jag ganska gott när studenterna i Lund blir stirriga över att behöva studera parallella kurser under en kort period. Under min tid i Gävle ställde jag mig negativ till de parallella kurserna, men jag börjar nu inse att det gjort oss Gävlestudenter duktiga på att avväga tid samt planera, något som vi verkligen kommer att ha an-vändning av i vår framtida karriär. Flera gånger kunde jag tycka att det var tufft i Gävle med de parallella kurserna, men nu ser jag allt det som jag lärt mig av det.

Precis som Gävle har sitt Gavlecon har Lund sina Lunda-Ekonomerna. LundaEkonomerna är precis som Gavlecon med bl.a. utbildningsutskott, näringslivskontakter och ett sexmästeri. Allt är väldigt lika men bara väldigt mycket större. Gavlecon har 575 medlemmar medan LundaEko-nomerna har ca 4 000 medlemmar. Den största skillnaden som jag ser är LundaEkonomernas upplägg kring företags-aktiviteter. I Lund måste du inför varje företagsaktivitet skicka in CV och motivering till varför just du ska bli ut-vald. Sedan väljer företagen ut de studenter som de anser vara mest intressanta. I Gävle minns jag en annan attityd. En attityd av att ”alla är välkomna”, där man anmälde sig genom att skriva upp sig på en lista. Om det fi nns något system som är bättre än det andra låter jag dock vara osagt.

Så när jag nu sitter här med facit i hand undrar ni kanske om jag ångrar att jag fl yttade hem när jag ser så många för-delar med Högskolan i Gävle? Aldrig. Det enda jag kan ång-ra är att jag inte då, när jag studerade i Gävle, förstod hur

bra det egentligen var. Att man som student hade något att säga till om och att vissa lära-re faktiskt lyssnade på en. Man kunde påver-ka sin utbildning och på det sättet känna att man var en del av den. På Ekonomihögsko-lan är det som sagt annorlunda, men ack så fi nt ändå. Min fl ytt ner till Malmö och mina studier i Lund är det bästa jag har gjort. Jag har nu utvecklats ännu mer och sett att det fi nns nya perspektiv och synsätt att se på sa-ker och ting. Nu har jag fått se två olika typer av högre utbildning i Sverige och mitt kon-staterande är att Högskolan i Gävle är bra. Väldigt bra. Så var stolta över er utbildning och ta vara på era år. Jag är iaf stolt över att ha gått på Högskolan i Gävle och lyfter helt klart fram mina år där som en klar merit.

- Text, Anna Tullgren- Foto, Victor Gezelius

•Du kan portkoderna till alla studentboenden i hela Gävle men har glömt bort pinkoden till visakortet minst tre gånger •Du fl yttar till andra sidan Sverige men fortsätter att skriva för Ekot.

Börsen har varit minst sagt överrepresenterad på nyhet-erna sedan augusti 2007. Du kanske är trött på att höra på allt tjat om börsras, fi nanskris, räntor, varsel, konkurser, pensionssparande och så vidare? Eller så har du helt en-kelt bestämt dig för att ta del av kakan, men vet inte hur. Många frågor cirkulerar i huvudet på den som vill ge sig in på marknaden. Man vet inte vart man ska börja. Finansbranschens termer är många och det verkar ibland som att branschen har satt de termerna för att skrämma bort och förvirra småspararna. Däremot kan jag med säkerhet säga att fi nansbranschen sällan själva har koll på vad alla termer betyder.

En undersökning av Gallop Group i Chicago, gjord på 5000 hedgefond-anställda på Wall Street visade att endast 17 procent visste vad ordet ”hedge” betyder.När frågan defi ne the word hedge kom, lyckades 83 pro-cent inte defi niera ordet korrekt. Några svar var bland an-nat:

”It’s just like, you know, part of the title”...eller...”Another way of saying ‘badass’ fund or ‘rockstar’ fund,” för att sedan försöka fördjupa förklaringen med liknelsen ”My Range Rover is hedge”.

Kunskap i branschen är viktigt och man ska veta vad hedge betyder om man jobbar på JP Morgan. Man ska även ha koll på 99,9 procent av termerna om man driver en $ 500M fond. Men om man är en vanlig privat invester-are så behöver man inte kunna allt för att köpa sin första aktie. Det bästa steget man kan ta som ung och oerfaren investerare är att ta del av föreningslivet som vi är så bra på i Sverige. Det perfekta exemplet på det är Unga Akties-parare som erbjuder kurser, tidningar, evenemang m.m. Nu säger jag inte det bara för att jag sitter i styrelsen för UA Göteborg och innan det suttit i styrelsen för UA Gävle, utan också för att den gemenskap man får av förening-slivet verkligen hjälper till att sätta fart på sparandet och investeringarna. Men även också för att göra riktigt bra investeringar.

10 000 kr investerat 1944 hade varit 18 miljoner kronor idag

För att få lite perspektiv på sparandet så har du dag egent-ligen tre huvudalternativ. Endera sätter du pengar på marknaden (aktier), på banken eller i en spargris hemma.Tänk dig att du ska spara till din pension så du kan fl ytta till en strandvilla i Florida och fortfarande ha råd att köpa knasiga prylar. En banankanon kanske? Om du börjar spara i aktier och intressera dig för dem redan idag, nu när du är runt 20-30 år gammal så har du råd med både villa och banankanon. Ponera att vi hade stoppat in 1 krona på börsen 1944. De

första åren efter kriget gick det ganska sakta. Men strax efter mitten på 70-talet så började börsen slita tag i den lilla kronan, och idag är den värd runt 1800 kr.

Om du istället hade valt att sätta den slanten på ett vanligt sparkonto hade istället kronan bara lyckats ta sig upp till ynka 48 kronor. Samtidigt ska vi komma ihåg att det har varit en ganska rejäl infl ation sedan dess och priserna har ökat med nästan 19 kr per krona, så spargrisen där hemma är inte ett bra alternativ. Något som då kostade 10 000 kr kostar idag 190 000 kr. Men tänk då tillbaka på den där kronan investerad på börsen 1944, om den istället varit 10 000 kr, så hade du idag haft 18 miljoner kronor.

Det kallar jag perspektiv på sparande!

-Albert Beccu

Du behöver inte vara doktor i fi nans för att lyckas göra bra affärer på börsen

MEDLEMSKORTET

Gavlecons medlemskort är framtaget av Näringslivsutskottet. Rabatterna gäller endast vid uppvisande av medlemskortet samt giltig legitimation. Kom ihåg att det enligt lag är förbjudet att ge rabatt på alkoholhaltiga drycker. Därmed omfattas alkohol EJ av följande rabatterbjudanden:

Café m&b 15% på hela sortimentet (aj alkohol) ala dagar i veckan. På torsdagar mel-lan 14-22 kostar ett glav vin, öl eller cider 35kr. Drottninggatan 10 - 1 trappa

Kafé Spegeln Silvanum - Kungsbäcksv. 32: Grillad smörgås och caffé latte eller San Pel legrino läsk för 58 kr (ord. från 68 kr) Kaféet i city - N. Köpmang. 11: Valfri smörgås och caffé latte eller San Pel legrinoläsk för 50 kr (ord. från 53 kr)

Gefle Nagelvård 10% rabattV. Islandsg. 8

Sätra Blommor 10% rabattRullstensv. 4

Coffeeshop Java 10% rabatt vid köp för minst 40krNyg. 17

Kungsbäcksköket En 33 cl läsk ingår vid köp för minst 50 krVid Röda BARacken

Frasses Hamburgare Plus-plusmeny vid köp av hamburgarmeny. Södra Kungsgatan 40A Det innebär större läsk, större strips samt en dippsås Vegetariska vårrullar ingår vid köp av valfri thaimeny

Kungsbäcksköket En 33cl läsk ingår vid köp för minst 50kr

Peggys grillstuga En extra dippsås, pizzasallad eller ostskiva vid köp av mat

Sätra Skomakeri & 10% rabatt på hela sortimentet samt alla tjänsterskrädderiSätra Centrum

Ditt första kort är gratis, men om du tappar bort det kostar det 150 kr att köpa ett nytt. Har du inte fått något kort ännu? Kontakta Näringslivsutskottet på; [email protected]. Dit kan du även vända dig om du har förslag på näringsställen som du tror skulle vara intressanta ur rabattsyn-punkt för oss medlemmar! Nya erbjudanden trillar ständigt in, håll dig därför uppdaterad genom att besöka vår hemsida; www.gavlecon.com


36

Documents

Ekot - HT09