En bransch att gl¤djas ¶ver

  • View
    215

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tankar, idéer och åsikter från Svenska Nöjesparksföreningen

Text of En bransch att gl¤djas ¶ver

  • Vilka associationer rusar genom ditt huvud nr

    jag nmner ordet njespark?

    Lt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner frn det frsta hga krnet i berg- och dalbanan.

    Musik. Glada skratt. Doften av popcorn och knslan avspunnet socker som fastnar verallt utom i munnen.

    Allt det dr stmmer frsts p pricken. Men som du kommer att sekan en njespark vara mycket annat ocks. Svenska Njesparksfreningen

    samlar tta parker och bland vra medlemmar hittar du svl klassiskanjesparker som djurparker, vattenland och temaparker.

    Allihop r gldjespridare av rang. Men att vi har gtt samman i en gemensam organisation beror framfr allt p att vi har insett att vi

    har en del gemensamma utmaningar och frgestllningar att ta itu med. Ngra av dessa tas upp i den hr lilla skriften.

    Trevlig lsning.

    Pelle JohannissonOrdfrande Svenska Njesparksfreningen

  • Vad Vore SVerige utan Sina nJeSParker?Medlemmarna i Svenska Njesparksfreningen har ver sex miljoner beskare om ret, omstter drygt tv miljarder och har nstan 7 000 anstllda. Tv tredjedelar r under 25 r, och njesparken r ofta deras frsta arbetsplats. Varje r investerar vi runt 500 miljoner kronor i parkerna och levererar in avsevrda summor till statskassan i form av momsinbetalningar. Fast det dr r egentligen bara en liten del av sanningen. Vill du f en rttvis bild av njesparkernas samhllsekonomiska bidrag fr du brja rkna kassor lngt utanfr vra egna portar. Gr det bra fr oss fr det ju konsekvenser ven fr hotell, restau- ranger och alla andra som har ngot att vinna p en stark turism. Som exempel kan nmnas att Liseberg genererar intkter p drygt 2,7 miljarder i Gteborgsregionen, trots att sjlva parken

    bara omstter 800 miljoner. Och s dr ser det ut verlag kring njesparkerna. Totalt genererar

    de svenska njesparkerna ett ekonomiskt tillskott p nr-mare fem miljarder kronor om ret.

    Njesparkerna har allts en central roll i turistindustrin. De r tillvxtmotorer. I vissa regioner fungerar de som nav kring vilka besksnringen kretsar. Katalysatorer som fr mnniskor att bestmma sig fr att beska en viss ort, en viss region eller till och med ett visst land. Att sga att njesparkerna r viktiga fr svensk turism och drmed svensk ekonomi r ingen verdrift. Det r ett faktum.

  • ett Skert Val.En del skulle aldrig komma p tanken att ta plats i ngon av de mer hissnande kattraktionerna p Liseberg eller Grna Lund. Fr andra r det just den dr kittlande knslan man r ute efter: Man vill prva sitt mod, tnja sina grnser. Man vill se om man kan vervinna sin egen rdsla. Men helst p ett garanterat skert stt, frsts. Och d finns det knappast ngon bttre plats n en njespark. Det finns det siffror p. Underskningar visar att risken att bli inblandad i en olycka p en njes-park r mellan sex och tio gnger lgre n om man gnar sig t exempelvis golf eller fiske. (Vill du verkligen utmana det r det sporter som fotboll, basket och inlineskning som gller. Dr r riskerna upp till hundra gnger hgre n i njesparken.) Det dr r ingen slump. Sker- heten har alltid haft hgsta prioritet p de svenska njesparkerna.

    Vi var ocks drivande nr den frsta europeiska skerhetsstandarden utvecklades. Den fastslr minimikrav p allt frn design och konstruktion till installation, drift och underhll, och gldjande nog har den anvnts av hela den europeiska njesparksindustrin sedan den infrdes 2004. Det betyder naturligtvis inte att vi kan sl oss till ro. Det finns ingenting som inte kan frbttras ytterligare. Standarden behver anpassas efter den tekniska utvecklingen och utvecklas fr att bttre passa exempelvis vattenparker och lekplatser. Lagstiftningen och kontrollsystemen i de olika lnderna behver samordnas, och vi strvar efter att den europeiska standarden ska ut-vecklas till en gemensam global standard. Utveckling, samordning, kontroll. Det r det bsta sttet att ka sker-heten, i och utanfr Sverige.

  • SaMMa MoMS SoM alla andra, r det fr Mycket begrt?Vi r medvetna om att vi nu kan bli anklagade fr att tala i egen sak. Men det kan inte hjlpas, fr vi upplever verkligen att det finns en del frgor som mste upp p dagordningen. Momssatserna inom svensk besksnring r en sdan frga. Njesparkerna r en av f aktrer som fortfarande betalar 25 procent moms p avgifter fr entr och attraktioner. Det

    snedvrider konkurrensen bde gentemot liknande alternativ i Sverige och i relation till konkurrenter

    i vra grannlnder. Det fr en del mrkliga konsekvenser. Tnk dig till exempel att du ska g p konsert i Stockholm. Spelas den p Skansen fr du betala sex procent i moms p biljettpriset. r upptrdandet dremot p Grna Lund rakt ver

    gatan blir momsen istllet 25 procent. r detta verkligen rimligt? Det tycker inte vi.

    Vi tycker att fretag med likartade verksamheter skakonkurrera p lika villkor.

    Fick vi bestmma skulle momsen fr njesparkerna drfr snkas till en niv mot-svarande den s kallade kultur-momsen p sex procent. Effekterna av en sdan snkning skulle bli svl snkta priser som investeringar och nyanstllningar. Drmed skulle vi tvla p samma villkor som vra konkurrenter. Och vra

    njesparker motorerna i svensk besksnring skulle f strre mjligheter att vxa och utvecklas. Snkningen skulle drmed fungera som ett indirekt

    std ven fr exempelvis hotell, restauranger och transportbranschen. Det skulle faktiskt kunna bidra till att lyfta en hel stad, eller till och

    med en hel region. Fr vrigt talar allt fr att de positiva ekonomiska effekterna skulle bli strre n de negativa, ven fr staten som frsts gr miste om lite momsintkter. Det som man frlorar p gungorna tjnar man in p karusellen, fr att anvnda en passande liknelse.

  • utMana oSS grna. Men gr det P lika Villkor.Vra medlemsfretag r kommersiella fretag p en konkurrensutsatt marknad. Vi fr ingenting gratis. Det r en tuff och osker bransch, och arbetet underlttas inte av att vi ofta konkurrerar med besksml som fr std av det offentliga. Det brukar rra sig om bidrag till driftskostnader eller subventionering av den initiala investe-ringen. Bidragen kommer ofta frn kommuner, men ven andra aktrer r inblandade. Det hnder exempelvis att EU-medel anvnds fr att stdja utvecklingen av nya besksml i regioner med svag ekonomi. Att det finns verksamheter som behver stttas av offentliga medel r sjlvklart. Det r inte det vi vnder oss mot. Problemet r att det ibland sker p ett godtyckligt stt. Utvecklandet av nya besksml ska rimligtvis stdjas av vl genomfrda studier, baserade p en frstelse fr kommersiella villkor, marknadspotential med mera, men s har inte alltid varit fallet. Resultatet har blivit en rad attraktioner som saknar kommersiell grund och helt enkelt inte kan verleva utan ytterligare std. Det som behvs r allts ngon form av tgrder som skerstller att offentliga subventioner inte snedvrider konkurrensen med befintliga kommersiella aktrer. Dessutom krvs riktlinjer som garanterar att EU-medel bara ges efter rimliga och vl genomfrda studier.

  • Vi r en reSurS SoM borde utnyttJaS bttre.Den nationella strategin fr utveckling av svensk besksnring har hga ambitioner: Mlet r att dubbla omsttningen till r 2020. Det skriver vi grna under p. Frgan r bara hur det ska g till. Svensk turism har sin mest aktiva period under sommaren. Juli r den klart frmsta turistmnaden, och d kan vi i princip inte ta emot fler beskare. Och det gller inte bara njesparkerna utan ven mnga andra populra turistml. Om vi p ngot stt kunde frlnga ssongen skulle det gynna hela den svenska besks-nringen. Genom att sprida ut beskarna ver en lngre period skulle kerna och trngseln minska, vilket skulle frbttra upplevelsen och ka frutsttningarna att f hit utlndska beskare. Besksnringen mste ju vara tillgnglig nr vra utlndska gster vill beska oss. Vad krvs fr att det ska kunna bli verklighet? Vi tror att mer flexibla semestrar och skollov skulle kunna vara en del av lsningen. Idag ligger ju sportlovet p olika tider, och vi borde kanske fundera p om inte samma system skulle kunna anvndas ven fr sommarlovet och hstlovet. Frutom att gynna hela besksnringen skulle det underltta fr unga mnniskor att f in en fot p arbetsmarknaden. Det hr r som bekant en grupp som inte har det alldeles ltt. Ung-domsarbetslsheten r oacceptabelt hg och mnga r utan jobb under mycket lnga perioder.

    Besksnringen r en av f branscher dr de har en rlig chans att komma in; av de drygt 7 000 personer som de svenska njes-parkerna sysselstter r ungefr tv tredjedelar under 25 r. Det r kanske inte alltid ett avancerat arbete. Men det r ett riktigt jobb som krver en hel del av den enskilde individen. Och vi vet av erfarenhet att det ger vra ungdomar helt nya mjligheter att etablera sig p arbetsmarknaden.

  • infraStrukturen MSte utVecklaS i takt Med turiSMen.Vra medlemmar har ver sex miljoner beskare varje r. Tillsammans omstter vi tv miljarder och det totala ekonomiska utfallet har berknats till nra fem miljarder. Det r en nring som vxer och en bransch dr jobben aldrig riskerar flytta

    utomlands. Njesparksbranschen r, kort sagt, en viktig framtidsnring. Detta verkar de flesta inklusive vra politiker vara ense om. Just drfr r det mrkligt att det idag inte finns ngon nationell

    samordning fr att utveckla den kanske allra viktigaste bestnds-delen. Vi tnker p infrastrukturen. Sverige r ett lngt och till ytan stort land, men det r glest befolkat. Besksnringen bygger

    p att folk kan ta sig fram och tillbaka mellan sina hem och sina besksml. Satsningar p utvecklade trafiksystem vg, jrnvg, flyg r sledes en frutsttning fr turism och resande. Vi tror att det krvs en nationell samordning p departementsniv fr tgrder som frmjar besksnringens lngsiktiga behov av effektiv infrastruktur. Dessutom borde nringen vara en naturligt remissinstans nr utveckling och frndring av trafiknt planeras. Det hr r stora och komplexa frgor, dr ingenting sker ver en na