2016

EN DISKUSSIONSSERIE OM SLÖJD OCH SKAPANDE

ELIN THOMASSON, STINA NILSS OCH ULRIKA ROSLUND-SVENSSON

Illustration: Ulrika Roslund-Svensson

1

Konceptet Slöjdsnack består av samtalsträffar med

utgångspunkt i slöjd och skapande. Träffarna har

tagits fram genom ett samarbete mellan Ulrika

Roslund-Svensson (slöjdare och konstnär, Skap-

ismen), Stina Nilss (slöjd- och textkonsulent på Kul-

turUngdom) och Elin Thomasson (vik. hemslöjds-

konsulent på Slöjd i Väst). Under vintern och för-

sommaren 2016 har fyra träffar genomförts på tre

olika platser i Göteborg med syftet att prova om

det går att träffas kring slöjd utan att slöjda. Re-

sponsen har varit god från träffarnas deltagare. Det

verkar finnas ett behov att samtala om och disku-

tera sitt förhållande till slöjd och görande.

GENOMFÖRANDE

Initiativ till Slöjdsnack togs av Elin Thomasson, som kontaktade Stina Nilss och Ulrika Roslund-

Svensson för att utveckla en idé om samtalsträffar. Tanken var då att skapa ett forum för unga

slöjd- och skapandeintresserade att utbyta tankar och erfarenheter om att vara ung i slöjden.

Under ett möte på KulturUngdom utveckla-

des konceptet mot ett renodlat diskussions-

koncept. Temat för den första träffen sattes

till Slöjdsnack om slöjdidentiteter, slöjdste-

reotyper och slöjdnormer. Ulrika anlitades

av KulturUngdom och Slöjd i Väst för att ta

fram ett grafiskt marknadsföringsmaterial

samt utveckla diskussionsfrågor och format

för träffen, med stöd från Stina och Elin.

Tanken var att genomföra tre träffar, där te-

man för de två senare skulle utkristalliseras

under den första träffen.

Konceptet Slöjdsnack är framarbetat i

ett samarbete mellan Skapismen,

KulturUngdom och

Slöjd i Väst/Västarvet.

Slöjdsnack går att plocka in i olika

sammanhang, men fungerar även som

fristående evenemang.

Ett grafiskt material finns att tillgå som

ägs av Slöjd i Väst och KulturUngdom.

Till materialet hör även bilder för öv-

ningen ”en ska bort”. Materialet är

framtaget av Ulrika Roslund-Svensson

(Skapismen).

OM SLÖJDSNACK

2

TRÄFF 1 – SLÖJDSNACK OM SLÖJDIDENTITETER, SLÖJDSTE REOTYPER OCH SLÖJDNORMER

Den första träffen genomfördes den 21 januari på Konstkollektivet i Kvarnbyn, Mölndal till-

sammans med 17 deltagare. Deltagarna representerade blandade åldersgrupper med en ma-

joritet i åldern 25-35 år. Evenemanget hade marknadsförts med affischering i Göteborg samt

på facebook och instagram med hjälp det material som Ulrika tagit fram.

Kvällen inleddes med att Stina, Ulrika och Elin presenterade sig och sina slöjdidentiteter, varpå

Ulrika presenterade en rad påståenden på temat. Deltagarna fick resa sig upp om de ansåg sig

passa in på påståendet. Sedan fick deltagarna välja grupp baserat på ämnena Slöjdens homo-

genitet, Slöjdkläder och slöjdkropp, Kulturella referenser, Historiska referenser, Slöjd i populär-

kulturen, Slöjdens material- och metodhierarkier, Slöjdandets månadskostnader, Slöjdidentitet

och konsumtion samt Slöjdförebilder. Till varje tema hade Ulrika förberett frågor som diskuss-

ionsunderlag för att stimulera samtalet. Diskussionen pågick i ca 20 minuter, sedan byttes

grupperna. Till hands fanns även mattrasor att sysselsätta händerna med samt tuschpennor

och underlag att rita eller anteckna på. Avslutningsvis hölls en sammanfattande diskussion i

helgrupp.

I diskussionen under den första träffen handlade samtalen

mycket om vad slöjd är. Finns det kriterier på vad som är slöjd?

Vad krävs för att kalla sig slöjdare? Går det att vara slöjdare utan

att göra nåt? Finns det populärslöjd? Spelar det någon roll om

det kallas slöjd eller pyssel? Är det finare att slöjda fritt än att

använda färdiga kit? Vilka hierarkier finns inom slöjden? Varför

är det viktigt att bevara slöjdkunskap? Är det viktigt? Vad fyller skolslöjden för funktion? Hur

står sig slöjden mot andra kulturformer? Kvällen avslutades med en kort utvärdering. Delta-

garna upplevde det positivt att få gå så djupt i diskussionen om slöjd, att det var roligt och att

det öppna upplägget kändes bra. Deltagargruppen upplevdes dock som homogen och ansågs

representera endast en liten del av alla slöjdande människor. Fler borde inkluderas.

”Går det att vara

slöjdare utan att

göra nåt?”

3

TRÄFF 2: SLÖJDSNACK OM SLÖJDHIERARKIER, SLÖJDSTATUS OCH STATUSSLÖJD

Efter kommunikation via telefon och e-post sinsemellan beslöts temat till seriens andra träff

att bli Slöjdhierarkier, slöjdstatus och statusslöjd utifrån de teman som framkommit på första

träffen. Evenemanget marknadsfördes på samma sätt som tidigare evenemang, och hölls på

Konstkollektivet i Mölndal den 11 februari. Tyvärr kom inga deltagare denna gång. Arrangö-

rerna enades om att flytta nästa träff till en plats i närmare anslutning till spårvagnsnätet. Till

nästa träff beslöts att fortsätta på diskussionen från den första träffen.

TRÄFF 3: SLÖJDSNACK OM SLÖJDIDENTITET OCH SLÖJDNORMER – EN FORTSÄTTNING

Den tredje träffen arrangerades i samarbete

med Kulturhuset Blå Stället i Angered i anslut-

ning till deras verkstad. Temat blev slöjdidenti-

tet och slöjdnormer – en fortsättning, för att

knyta an till diskussionerna från första träffen.

Diskussionsfrågorna från första träffen utveckla-

des av Ulrika för att passa temat. Intrycket var

att just slöjdidentitet var något som många var

intresserade av att prata om. Träffen blev lyckad

med 10 deltagare med rötterna i olika sorters

görande. Det blev en blandning av yngre utö-

vare, studenter och deltagare från Blå Ställets

stick- och spinncafé. Generationsutbytet var gi-

vande och bidrog till

goda och djupgående

diskussioner.

Under den tredje träffen

inleddes diskussionerna

med övningen ”En ska bort” som Ulrika arbetat

fram. Övningen består av bilder på olika saker, och

deltagarna fick fundera fritt över vad sakerna hade

gemensamt eller vad som skilde dem åt. Övningen

fungerade bra isbrytare och introduktion till pro-

blematiserande. Under samtalet behandlades

hård- kontra textilslöjd och hur genus associeras

med det, trender inom slöjden och slöjd som

trend, samt återigen vad slöjd egentligen är.

”Hela min

världsbild har

förändrats…”

4

TRÄFF 4: SLÖJDSNACK OM TILLSAMMANSSLÖJD, SLÖJDGEMENSKAP OCH SLÖJDMILJÖER

Då Blå Stället visat intresse för Slöjdsnack som ett forum för att dis-

kutera deras verkstad arrangerades en fjärde träff, nu med fokus på

kollektivverkstäder och platser att skapa på. Då deltagare tidigare

haft förväntan om föreläsningar vid träffarna beslöts att kvällen

skulle inledas med en presentation på temat. Presentationen skulle

fungera inspirerande för det efterföljande samtalet. Som gäst bjöds Johnny Karhinen in för att

berätta om sitt initiativ gbgmake, en plattform med syfte att koppla samman och kartlägga

makerinitiativ i Göteborg.

Deltagarna blev denna gång en blandning av slöjdare, studenter, konstnärer och makers. Fo-

kus blev vilka platser som finns att slöjda på, att dela med sig av kunskap för att den inte ska

gå förlorad samt trendloopar i slöjden. Deltagarna diskuterade hur bilden av vad slöjd är på-

verkar vad som ”får” räknas som slöjd och hur den bilden skiljer sig åt mellan åldersgrupper.

Tyvärr så krockade evenemanget med vetenskapsfestivalen som drog igång samma dag, vil-

ket många i makermålgruppen prioriterade. Fler träffar i samma format skulle säkerligen

kunna arrangeras med

större uppslutning från

makerhåll.

REFLEKTIONER FRÅN ARRANGÖRER

Att träffas och samtala kring temat slöjd verkar för många deltagare ha varit positivt. Strä-

van har från arrangörerna hela tiden varit att hålla högt till tak i diskussionerna, att inte för-

medla vad som är rätt eller fel i ämnet. Däremot verkar formen vara så ny för många att in-

nehållet missförstås. Flera deltagare verkar ha haft bilden av slöjdsnack som föreläsningar

och därför inte förväntat sig att själva delta. Kommunikationen av vad Slöjdsnack innehåller

skulle därför kunna förtydligas vid utveckling av konceptet.

Under träffarna har deltagare vid flertalet tillfällen vidtalat värdet av sammanhang att sam-

tala om slöjd i. Konklusionen vid den fjärde träffen blev att sammankallade och organisering

”Det behövs

en trygg bas

för skapande.”

5

av evenemang och tillfällen att slöjda är det som efterfrågas mest. Rollen som arrangör blir i

sådant fall mer att skapa sammanhang än att fylla det med innehåll. Kunskapsutbytet vill del-

tagare i stor utsträckning skapa själva.

Ulrika Roslund-Svensson arbetade till träffarna (1,2 och 3) fram diskussionsfrågor och form

för diskussionen. Ulrikas mycket genomarbetade frågor fungerade bättre än frågorna på

träff 4 som inte arbetats igenom lika mycket. Det kan alltså löna sig att lägga energi på att

utarbeta bra diskussionsunderlag.

REFLEKTIONER FRÅN DELTAGARE

I det stora hela har deltagarna upplevt det positivt att prata om sitt slöjdande/görande/skap-

ande. Att diskutera och problematisera kring sitt slöjdande utan att samtidigt slöjda verkar

vara nytt för de flesta. Men behovet att göra just detta finns hos deltagarna.

Om formatet:

Inte bara tips på vad en kan göra, även

erfarenhetsutbyte

Diskutera förhållningssätt

Utbyta erfarenheter

Träffa likasinnade

Bygga nätverk

Behov av okomplicerade sätt att träffas och slöjda.

Stickcafé exkluderande? Finns motsvarighet för mer avspänt sammanhang? Täljcafé?

Om identitet:

Vem är slöjdare?

Går det att vara slöjdare utan att göra nåt?

Det är en själv som definierar vem en är.

Måste man erkänna sig till en identitet?

Man måste få vara nybörjare

Slöjd, hantverk pyssel. Finns hierarkier här?

Om slöjd:

Vad är slöjd?

Vidga begreppen kontra definiera.

Spelar det någon roll vad det kallas?

Går det att slöjda annat än produkter?

Förr slöjdade man för att man behövde.

Finns populärslöjd?

Hemslöjd kontra etsy

”Det är bra att inte bara få tips

på vad en kan göra, utan även

reflektera över sitt slöjdande.”

6

Är färdiga kit slöjd? När blir det inte slöjd?

Vilka kriterier finns för slöjd? Slöjd är: På allvar och kreativt.

När är det okej att kopiera och när får vi inspireras av varandra?

Om kulturarv:

Vad är gedigen kunskap?

Är det viktigt att bevara kunskaper och tekniker.

Om utveckling och behov inom slöjdområdet:

Behöver register på var en kan låna saker och vad

Behov av paraplyorganisation för skapandeverksamheter i Göteborg

Middagsklubben fast slöjd – bjud in ett visst antal personer till ditt hem och slöjda.

Behov av mer lättillgängligt skapande – en personlig relation som bjuder in till verk-

städer

Ställen att få skapa på som är gratis. Frilagret positivt upplevt (har inget köptvång i

cafét)

SAMMANFATTNING

Slöjdsnack har visat att det går att samlas kring slöjden utan att slöjda. Att deltagarna själva

har fått forma innehållet på träffarna med stöd från arrangörerna har varit något nytt för de

flesta, men upplevts positivt. Träffarna har stimulerat samtal och nya möten. Olika perspek-

tiv på slöjd har fått utrymme att mötas på lika villkor. Behovet att mötas och diskutera skap-

ande utan lärandesyfte har visat sig påtagligt.

Mötet mellan slöjd, handgjort skapande, konst och making har potential att utvecklas. Att

den organiserade slöjden med sin etablerade målgrupp bjuder in makerrörelsen till träffar på

nya platser skapar förutsättningar för att nya nätverk och plattformar byggs. Med relativt

enkla medel går det att integrera kulturformer för att stimulera utveckling, kreativitet och

öppenhet.