Embed Size (px)
Citation preview
1
[email protected] Warberg
En hållbar framtid?Om hållbar konsumtion och produktion
Globala hållbarhetsmålen
2
HÅLLBAR KONSUMTION
OCH PRODUKTION
Hur mår planeten och hur
påverkas den av vår
konsumtion?
3
Planetära
gränser
LAND-ANVÄNDNING
KLIMAT-FÖRÄNDRING
Läget på planeten är ett resultat av
rika länders konsumtionsmönster
4
Vi har bara ett..
5
Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas…..
4,2 jordklot
Störst avtryck Jordklot c:a1. Luxemburg 9,12. Aruba 6,93. Qatar 6,24. Australien 5,45. USA 4,86. Kanada 4,77. Kuwait 4,78. Singapore 4,69. Storbritannien 4,6
10. Trinidad & Tobago 4,6…..
14. Belgien 4,315. Sverige 4,2…..28. Ryssland 3,3…..
71. Kina 2,0…..
74. Sydafrika 1,9…..
79. Brasilien 1,8…..
164. Indien 0,7……
186. Haiti 0,4 187. Öst-Toimor 0,3188. Eritrea 0,2
6
Hållbar konsumtion
VI KONSUMERAR LAGOMDå räcker planetens resurser laget om.
Människor i andra länder ges utrymme att konsumera på samma nivå som vi.
7
www.klimatkalkylatorn.se
Konsumtionsrapporten 2017
Konsumtionen ökade med 23 % 2006 - 2016
Ökade mest:
• 69 % - Hushållens konsumtion i utlandet
• 67 % - Utländsk konsumtion i Sverige
• 50 % - Kommunikation
• 44 % - Möbler, hushållsart., underhåll
• 43 % - Fritid, underhållning, kultur
• 37 % - Hotell, café, restaurang
8
VI MÅSTE STÄLLA OM KONSUMTIONEN
Kommer våra liv att bli ruttna och trista?
9
Ett ruttet liv?
10
Vad kan en
klimatomställning
innebära för vår
livsstil och vårt
välbefinnande?
Finns det ett samband
mellan livsstilar som ger
upphov till höga utsläpp
och högt välbefinnande?
Hur ser göteborgarnas
konsumtion ut då vi lever
klimathållbart?
0
5
10
15
20
ton
CO
2e
/ca
p/å
r
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
SW
B (
0-1
0)
11
0
5
10
15
20
ton
CO
2e
/ca
p/å
r
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
SW
B (
0-1
0)
KONSUMTION OCH VÄLBEFINNANDE
12
Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005;Life Satisfaction, 2002;Happiness and Economics, 2002
Inkomst och
välbefinnande
Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005;Life Satisfaction, 2002;Happiness and Economics, 2002
Inkomst och
välbefinnande
13
“Taking all together, how satisfied or dissatisfied are you with your life-as-a-whole these days?”
Combined question types 10-step numeral life satisfaction and 11-step numeral life satisfaction.
World Data Base of Happiness 2007
Livstillfredsställelse och hushållens utgifter I
Sverige 1995 - 2012
0,8
0,9
1,0
1,1
1,2
1,3
1,4
1,5
1,6
1995 2000 2005 2010
Relative development ofhouseholds expenditures (fixedprices)
26(SCB och SOM-institutet 2014)
14
Myten
15
Ullared, Sverige Foto: Lars Tunbjörk
Verkligheten
Södra Förstadsgatan,
Malmö, 2012
16
Konverterade Konsumister
17
Tolv temanför mer hållbar konsumtion och produktion
18
Märkningar minskar kemi i kropp & natur
Falken Svanen
Schyssta villkor & arbetsförhållanden i odling & produktion.Rimlig lön, avsätter till lokal utveckling.
EU EcoLabel
EU Eko-jordbruk
Kaffe, té, ris, kakao, choklad, godis, socker, textil, blommor, juice, frukt, kryddor, nötter, trägolv, m.m
Märkning för livsmedel, textil, blommor m,m som odlas och föds upp. Tillåter ej kemiska bekämpnings-medel. Djuromsorg och socialt ansvar. KRAV är skarpare än EUs märkning.
Märkningar för bl.a rengöringsmedel, kroppsvård, papper, hushållsmaskiner, datorer, textil, byggmaterial, hotell, däck, resor, bilvård, möbler, målarfärg, förbrukningsmaterial, m.m
99 % av de danska barnen har bekämpningsmedel i urinen.
Det visar en ny studie från Danmark. Därför råder den danska livsmedelsministern människor att äta ekologiskt om de vill undvika bekämpningsmedel.
Insektsmedlet är förbjudet i Sverige, men inte i EU. Berör då det här oss svenskar? Javisst. Varannan tugga mat vi äter är importerad. Och även om Sverige har förbjudit en del värstinggifter så är vi inga änglar. Några exempel: vi tillåter fler bekämpningsmedel än Danmark. Vi sprutar mer än våra rödvita grannar, om man kikar på de mest besprutade grödorna. Vi halkar efter i lagstiftningen, till exempel inför danskarna snart en skatt som gör de farligaste bekämpningsmedlen dyra.
19
2. Minska matsvinn
Maten på bilden är dumpstrad
20
3. Konsumera kvalitet
4. Reparera mera
21
5. Sortera mera
• Sparar råvaror– Slipper gräva upp nya saker
från under jordskorpan
– Sparar träd, minskar skövling• Pappersåtervinning i Sverige
sparar c:a 1 miljon träd / år
• Sparar energi– Papper 50 %
– Aluminium 95 %
– Metall 75 %
– Glas 20 %
• Minskar utsläpp
• Sparar pengar
6. Cirkulera mera
22
7. Kollaborera mera
8. Mer tjänster - mindre materiellt
23
24
Hur många gånger kan man åka X2000 från
Göteborg till Stockholm och släppa ut lika
mycket som en flygresa GOT – ARN?
20.000 (WWF)
74.000 (Naturskyddsföreningen)
25
Flygresande orsakar stora
växthusgas-utsläpp som
allvarligt försämrar framtida
generationers livskvalitet
26
11. Begränsad boendeyta
”Flytta in i en båt”
27
12. Medvetandegöra människor
Globala målen, mål 12.8
Senast 2030 säkerställa att människor överallt
har den information och medvetenhet som
behövs för en hållbar utveckling och livsstilar
i harmoni med naturen.
28
Utforskande ungdomar
Intresserade invånare
29
Engagerade entreprenörer
Pålästa Politiker
30
HÅLLBAR KONSUMTION
OCH PRODUKTION
Vad krävs för att vi ska klara det?
31
Politik
Etik
32
Krympa våra
ekologiska fotavtryck
Expandera våra empatiska fotavtryck
Värdeförskjutning
