En samtida C%aiisvaux Eskil av Lund,

En samtida berattelse fr&n C%aiisvaux am a~kebisksp Eskil av Lund,

Ar 1177 nedlade Eskil sari vasdiglaet som Srkebiskop av Lund, Han friintradde darmed ocksi primatet over Sverige sch uppdraget som legatns s a n c k sedis. Ett stos4 livsverk var avslutat. Man skulle kunna kalla Eskil den förste eurspeen p h o r d l s k mark, Norden var genom hoiiom fort iai i sam- manhariget med Europa.

Från kund gick den forne arkehiskopens vig "sal Clair- vaus. Han tillbragte dar i S:f Bernhards kXsstersiiftelse Geer- stoden av sitt %iv. Den 25 augusti 1481 avled han. B r ~ ö 6 r n a begrov honom i Friilsareitas kapell bakom l~ögaltaret i kloster- kyrkan. En sten lades i golvet. Den fick inskrlfteni: Hlc iacet domineis EscSiilus Darz~iernarchie episcopus psstea monachtas CHare~ialPis l.

Xs~nebiskop Eskil var vid sin ankomst ingen olaiind man I Clairvaiax. Gåiag efter annan hade han varit dar, foirsta giiazg annu i den laelige Bernhards livstid $151, sista girig s5 sent som 1195. Brkiderna raknade honom bland klostrets seniores; han var en a\. dem som arid denna tid iinntx uppbar tradi- tionen fran stiftarens dagar. Men de kii~ade honsna infe endast av personligt urngange, Xiir de eIpp~iade kIosterPiongregationens grundskrifter, mötte de hans nanlaa i dessa. De kniade 82sa E ett av Bernhards egna brev tall Srkebiskopen: mitt lijerta r6res och iingslas au vad som sätter Ditt hjerta I f6rtvivlaa; vad helst som kommer auer Dig av f6rfiZQeBse kommer Inte endast över Dig, utan i i~e i i 6ves mig. Glorior axnoris tui.

© Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

En samtida herattelse om Eskil a\ Luna. 27 1

Efter Besnhards död hade Gaufrid~ms, hans Y ~ I B och nmotarle, skrivit en Gamstiillning av m2starens hortgaamg och sista verk- sarnl-retsir. Fra-mstiillningen var med ett brev tillegnad Eskil. Och i sin stora sammanfattande Bevernesbeskrivtaing 6 ~ e r Bern- hard, hade Gaufridus gett exa sB4ldring oc%cs5 av iirBebisl<operr -. en man kommen Iriaa jordskivans ytterrand till C'nairvaus; nliiktigare och rikare an andra 9 danernas ~ a l d e ; Odn~juk mot alla anda till dera minste av brGderiaa, fylld av trons iver och Li511glvenhetens fullhet, Cnderverlá, knutna till skildringen, "rtiitade glansen kring Esliál l,

Den B~rets. E uilkeri EsEci1 Bom att tillbringa sina sista Ar, skynatar á Bitteratearen frin C%airva~ox. Abbot var \,id hans ankoansi Henricus, den cjunde i ordningen; nar denne i mars 1119 mottog kardinalpurpurn, fick han till eftertradare Petrus, abbot av Hgny. Bland dem som stod Eskil laiira var acks5* de tv: priorerna Gaucheri~as och Johaniles. Den senare ~ziirnlaes som författare till »en racker bol;, i a.i.l&ern under sch risloner frAn skilda h5EH ar beskrirna Iiisarna tPE1 uppbyggelse». Till dessa slöt sig Alaaaas, den tidigare blsko- pen av Auserre. Liksom Eskil Ilade Alanrus laminnat sin bi- skopsstol f6r att leva som broder i Clairvaaax; nigra ar tidigare hade han avslutat sias stora. Berrrhard~biogrsafi~ I Esor- dium magnum osdinis Cisterciensis från början av 1200-talet glider en bild tir iivet 4 denna krets förlsi, Priorn Johasines Blgges pal sitt yttersta. Eskil och ,"8lanns hesëpker honom. De finner honom trots sjukdomeas oeli febern EtBiidd i sina vanliga grova och hirda klader och i i ter bara fram andra till honom? mjuka och fiala. Rlen Johaianes visar deras viin- lighet ifrin sig. Ban vi11 d8 ödmjuk son1 Ssan levat, siger Blan, i den ringhet och det armod g-nan vakt sig Den nigot yngre gea~eratioai~ai hade i denna lirets en representant i Her- berkbis, rid Eslills aualiomsl till CEairoaus kapeklan hos abbot Henricus. Tidigare hade denne Herbertus beojanat den tredje abboten Fastradus (1157-1161) vid bordet; darefter varit

Dipl. Snec. I, 55; AIoii. Gerno. !list. SS. XSVI , 1 1 7 f.; JIigiie, 18.5: 334 f f ~

"ipl. Suec. I, 101; hiigne, 15.5: 1116, 1249.


abbot i Mores i. BPiskopsdBmet Langses, ]P& 1180-talet blev han omsider kallad att intaga irl<ebiskopssho%en 1 Torres p5 Sardinien I.

Det var av gammalt sed Bnoax~ de 3 d r e slakfleden i CIairvaus att i skrift bevara minnet as7 personer och Ran- delser i hiödrakretsenr. Syftet Tar varken blogra5sIct elPer allnnanf historiskt. Man skrev fil% ~appbyggelse; det gallde i G r t a hand att visa, frur underfullt God ingripit i ~75rldsf6r- Hoppet och lett marisbiskornas oden. P denria anda fick ocksi Eskil sin biografi* Biografen var en av m5nnen 9 hans narmaste krets: Herberttris.

Herberttrs' beratkelsa: ona Eskil ingar son1 ett laapitel i hans stora verk: Liber miraeu'iorrim. Detta -verk f6reIHgger i tre redaktioner, Den ena i r nuniera s5 fragmeialarisk% be- varad, att den inte tillater nigra slantsatser. De ta-8 andra utgöres av en Hiingre, p i kapitel uppdelad och en Inortare, iiven med bokindelning -f6rsedd redaktion ? Betattelsen om Eskil Grekommes endast i den liiaigre, Tissa utdrag u r denna har utars författaren~arn~m, tidsattning och proveniens tidigare influtit I Exsrditlm magnum 3. B sin laelhet ha r den Siksom redaktionen i övrigt f9ihSi~it otryckt.

Gr~aradl5ggaiade handskrift för dekm Hawgre redaktionen av Herbertus' verk 5.r en pergamentskodes frgn klostret Aldersbaeln i den bayerska dloccesen Passaia (Lat. 2607, 4:o, foI. I6 r.-130 r. Staatshab$. ?t%iinc%~en). Iiodeserm hiiraör fran en tidig del ax7 8200-Laletm Berattelsen om EsHnil utgör kapitel 9si. Ett utdrag u r denna kodex med mirakelberattel-

i Chifflet, S. J., hos JPigiie, 185: 127% f. ; Janauschek, Origiiles Cisterci- ensis ordiilis B , 135; Hiiffer, \ 'erstudie~i zii eliler Darstelliiiig des Eehei-is urid 1Wirl;eils des helligen Berriliard ror1 Clairraux, I56 L, l ( i O f f~

Den kortare redaktionen hos hIigne, 185: 12i-1- E. ocli i F o ~ ~ d s lat. 3664 membr. s. 11, fol. 10 r.-125 r. Bibl. riat. Paris. Jrnfr för hailds1;riftsför- iiållandena Hiiffers gruiidläggande arbete, 163 ff.

"hligize, 185: 10115 ff.; Script. m i n , hist. Dan. ed. M. CI. Gertz, I i , 430 ff. Utdragen liar sammaiiarbetade med uppgifterna om Eskil i Gaufricii Rernhards- biografi (hligile, 185: 334 ff.) urader anlitande iiveii av bans nyss omtalade brev till Eskil. - Exordiets berättelse om Eskil liar ljegagilafs i SjällaiidsliröiliBan. Scripl. min. Iiist. Dan. ed. &I. 61. Gertz, Il, 48 ff.

Jmfr Bilagan nedan 284 fl:


Eli samtida l~eriittelse om EsliiB av Lund. 2'13

serna ordnade i ng f~1Jc-i stammar fran klostreet i FCarstenfeld, dioeeesen Freislng (Lat. membr.. 6984, s. 13, fol. 8-37 r. Slaats- bibl. 3Hiinchen). Redaklilonen möter iisrera i tv5 pappershaaad- skrifter, den ena i SchottenasPift i %%'lem (]%:o 50, .$:o, s, 15), den arodra frau? Claienasee Qnrs 3/98, lio, a. %I,-il, fo8. 10 r.-825 r. Hofbib1. ITleaa). Biida Gro sliarivna eRer samrasa fBrEag och skiljer sig fran Xldersbaehskodexen, frånsett smiirre iextvaria~iter, hrnvudscakllgen genom en andrad ordningsfojipd inom berat- telseriia mol slutet.

Om tidpunktera, d5 Berbert~as' Liber arzlractrlosum %r- fattades, f6reEIgger en tnppgift i Chronicon CKareralEeaase fi5n 1223 eller stras darefter. TldpunBiten f6rlaggges dar ta18 1178. »Detta &r», heter det, »s;3mn1anskre\~ i CIialr~~ab~x herr Ber- bertus, munk d CEairvarns, sin mirakelbok. Om man alltsa p5 nagot stalle i dennna mirakelbok steter p5 'för tre ar sedan' eller '"r @raq eller '%r sju Ar sedan9 hande (lek sch det, laar mun att ut$ fr5n detta ar och diirifri.an ralina baBBt»'.

Chronican Q:BarevaBWetase's uppgift om Piticlen E6r Herberteas' forfattarslcap har tidigare godtagits" men kan ilate vagla rik- t ig. Författarskapet laar Inte varit insksiinlii endast till ett

U I ~ P P f~lgi t Iangre tid i ansprak. Den ZBsta tidpt~nkten f ~ r nedsPmrlvanmdet n?ö&er i en be-

riiktelse, dar det on~kaFas en munk H Gla l r~aux, san1 i borjan a r sin onis7Un~delsestid fick era upgelabarekse a r den kort f$rut

JIigiie, 18.5, 1219. - flera stille11 i iiröisilian ar ~-~iiralielboiiei~ ci- terad (JIigrie 18.5; 4247 (ar 1147, 1157, 1163), l250 (ar 1183). Ocli ave11 dar direlal citat saiiiias, r i sar sig p% e t t stalle Herbertus' arbete vara anviiiit som kiilla. RrUnil~an iiar: Arino domiiii 1175 n o i t u o s est aliiid Glaramvnilern veiaer:ibilis Gaufridus, episcoy>us Soranus iii Sardinia, in dedicalione Clarre- vallis e t jrixta Godefridiani episcopum est sepu?tzss. Det Iieter i Liber rniracn- E o r ~ i ~ n (Aliinclieri 2607, kap. 76): Defiiiictus est idem pater pijssimins ( 3 : yenera- bilis et saiicte inernoric Gaufiidus qrioiidam Sarelisis ecclesie cjue est in Sar- dinia poi~tif'ei; e t moi~aclius Clareuallis) aliilo dominice Incarriaeionis SEocolsxriij iercio -dris noliemhrls in ipsa ridelicet festiuitate declicacionis ecciesie Clarevallensis, iii qua eciam turnulatus ius ta venierabiiem Godfridilm qiiondarn Liiigonensem episcopnm iionorifire recluiescit. Jnlfr TI'ieil, 3798, kap, 52, och Nigne, 185: 1360, 1363.

S& ay Hiiffer, 169.


274 Lauritz \i7eil>u1~.

avlidne S:t Bernlaard och som, d5 beriittelsen uppteetrnades, just var i fiird med att avslrnta sitt femte lustrum i ordeii '. Besiihard arrled den 20 atigiisli 1153; artalet bör niirriaast vara årkalet i kr6nilaiali: 1178. Eli annan berättelse later sig tidigast hiinföra till följaride år. Ben handiar o n biskop Gaenfridus av Sora p5 Sardiiiien. Det heter %:ar, att deriale avled de11 I I november 1178, och det fortsattes darefter ined omtalandet av en handelse två manader seriare '. Annii langre fram i tiden torde en annan berättelse Gra. Alan har tidigare inte kunnat identifiera den person, on1 viliren den rör sig. Personen iir den heliga Margareta av Roskiide. En- ligt vad detta heligoras Isans%ationsber~hBe~se visar, intriiffade hennes c%öd den 23 oktober 1176, enligt SjgPlcandsksönPkan deax 28 oktober samrna Ar; endast Annales Lnndenses har ett avvilaaride, orilitlgt arla1 : i f 77 3~ HHandel$en anges hos Herbertrns ha iigt rum f6r snart en fyra ars tid sedan, ante hoc ferme cluadrienniuin Tidpunkten %r denna berattelses nedslirlvaride sku%%e allts; vara IISO.

De uppgifter i Liber miraculoaun2, som har samman- ställts, torde avgrarisa tiden %r verkeks avfattning. Enligt dessa har Herbertus sltrivil under aren 1178-1180. H nara 6verensstarnrnelse harmed a r t v i ~nppglfter P beriiitelsen om. ärkebiskop Eslaiil. Enligt den ena van- striden mellan Alexander III och Fredrik Barbarossa avsjutad vid tiden för firfattaradeti striden slO% sensommaren 1178, Den andra uppgiften meddelar, att Eskil ännu den dag i dag, uscjue hodie, lerer som munk i C I a i r v a ~ ~ x ~ ~

Uppgiften o m Eskil visar, att Herberleas skrivit sin be- rii&%else om denne annu under hans livstid. Det har slaett, medan de båda levde tillsammans i Clairvaux. Men Her- bertus esppIyser ocks?i, varifrin han har vad han berättar om ärkebiskopen. I det stycke, som ornedelbart f6regår hans

l Migile, 183: 1303 f. Jiaifr smst. 462 E.; 1274 f. LIigne, 18.5: 1362. J m f s föreg. sida not 1. Tritie saiictorum Danorlim, ed. M. 61. Gertz, 389, 390. Sedaii s. 285. Sedan s. 281, 289.


Eri samtida I>erattelse a m Eslail a r Luilcl. 27*3

berathelse, rsppl>ses: »Ta slrall har h all Iiosthet Blerge ett och ananal om Eskil; vi har laört det Inte endast av minga andra, utan ocksa a r ~ O I I O ~ Z X scj5B\r» l. D5 Herbertus anf6rt dem sista episod, h a n %nar att beralta ar EsBnils liv, fixemr han denna utsago raarrnare: ))Delta och s5 gott sona a88t det andra vi n u beratlat laar vi ROrt av den e0rdnadsariirde och heiige fadern sjelv))

Herbertus' beraltelse onn Eskil iir salutada samtidig och vilar mestadels p& ad den skildrade själv beriiifat. Fallet Gr "r 1100-talets Norden nigot ganska eraastaende.

I sin berättelse fbiljea' ]Herbertus Esl;iEs ajden från hans unga a r in i a%derdoiaaen, Nar berattelsen bCBrjar, ar EsPrib vid pass sexton Gr gainrnal, en flyktig, ofhrfaren, a r denna varPdens fåfgnglighet upptagen yngling p5 stradieuppehåil i Sac%lsland. E n s~jnankdo angriper horaom och f i r Bmonorn nära daden. I en stor ~isioia, dar ~1.i-gr~l1adsl5gom avIbjses av glarnserm krlaig de himmelskas boningar och Sngkadroitieingen uppenbarar sig sittande pi arsnes tron, f6retecianas honom hans storhet i Sayrkans %janst, SlaPldringen samlar sig darefter kring Eskil som äsiiebiskop av I,uiid. En huvudvilit Iagges därvid 1 asaslutning ii11 ett moment i risloileia och cistercieoi- shsk tankegårig p5 hans vesl?asarnbet för kaostesraseradeb, Enligt visio~nen skbille han grránda fem kloster av olika ordnar. Hanr grundar dessa och jamte dem nariga andra, BriPderna hamlas fr in Frcaiilirilie. Det i~ i i n~nes sadana a r cistercienmser-, karthu- sianer- och premonstratencer~rclnar~na~ Vinstockarna, siger Werbertiis, som iirlnebiskopenn plantade, vaste snart ut till en Herraiis vingard; skotten sköt vitt och brett ina i %rammande %and, Sac%asland, SEarien, Sarerige och Norge, Men vid sidan 11Ura.r sliiinirer Herbertus ocksa ugpnag5rksamhet at Urlsebislio- -pens verksamhel P övrigt, Eledendom florerade annu. Eskil kgger siil %<raft på att utrota denna, g1rec888;a.ï ICB'IS~~IB sed och ordimiiag, raiiar över efterlevarndet av den romersk;^ kyslsans f&ireskrifter, bekampar h ~ r e t i k e r , sclmisri~ati%~er och vantrogna. h%iil;hig och myndig satte hail balear p i de BxBgmodlges nackar; ----

l Nedan s. 289. ' Sedail s. 283.


276 Lauritz \TTeibull

skrack betog syndarna i Dacien. Hans ingrepp 1 tv2 fal% av 2ktensJiapsfierbrjpeelse re%ateras; demonerna förgör de UV holioin exkornmnnicerade. Schismen under Alexander TIB beröres, Dean skall ha förebådats av liostians sönderspringande i fem delar en d-ag, då Grkebiskopen celebrerade massan i Ribe domkyrka - s j a h slöt har, sig till Alexander, men fem av hans biskopar bröt Bcyrlians enhet, det Sr Christi Iiropps Berbertus d r ~ j e r sarskilt rid en av dessa, Elias av Rlbe, pre- cipeme P-suius maii Pnaeiator a%que incentor - detta ondas främste i~pphovsmars och fiorsångare. Demonerna stryper BB11 sist den geadlöse s c h kastar haris livlösa kropp över en b~iilke liögt uppe under taket - upphöjelse och belöning, siiger Herbertus, efter f6 r t jS~s t at dem som överger Chrisii kropp och gör sig till Bedameter i satan, T111 sist möter man arkebiskopen B CIalrvaus. Herbertus berattar, Iztnr han da r hade för vana att iillbririga dagen ensam och I b6n i sitt ora- tsrieirmm anda till maltidstammen. En girig d i han kona f munkarnas kapitel, loerattade han fös dem o m en syn, som han haft dagen "rat i oratoriet: en av hans liröder, som dött utan att vara försoniad med Ironorn och utan att ha fatt viaticuram, hade svept i lagsr stått Bör honom. Xrkebis%open utverkade av I~apitlet massor och oraiioa2ei %r den dBde.

Detta a r grulodlinjeri~a i Herbertus' beralfelse om 5rke- biskop Esltil. Berattelsen har i sin helhet följande Iydelse:

/!J6 u.] De sancto eskibo i Iu17der1si me f ro - polifario. XClTI I J2~

Iste ergo "uir magrnus ornniqane honore dignissimns eum essef adolescens ainnos natus elreiter XVI /araimsrnissws a paren- fibus causa studio-enm in sasonia morabatur. Pbi grauissimani ualetradlneiii Incidens . et diuturno languore tabescens :' tandem a. rnedicls desperatus . procuratum est ut oleo conseerato inunge- retur. C U ~ ( I U ~ presbiteri ceteaique fideHes hoius rei gracia eios

Trycket oban efter Cod. lat. Aloiiac. 2607, 40. Texten avdelact i styclren av utgirareil - Textvarianterna nedan u r 3798, 40 Hofhibl. Wien. Jnlfr iiIigne, 185: 108.3 ff.; Scriyt. mila. Iilst. Iian. II , 430 ff.

ciomino EsYcyEo capitriluna 99 igitur ' sedecim j labore


Eri samtida berattelse om Eskil av Land. 277

:lesto assistesent / / suhsiko faetus in agoamia ornni menabsorum a@ officio sensuurn deshituitnr / Ita ut fere mortians p ~ l a r e t u r

Diictus ergo in spiratu uenit ad cguandam mansioaaem / fota inierius quasi clibanus sardens '. Quo cum propius aecederel, et cnarlosiiis inspicere uellet / / subito errimpens aapor incendil appre- hendit ia~eauturn / moxque ila IIPam fornacem flanararinomann trasit inuiteirn, Qui cum proelnus ardere cepisset iarnclrae nichil aUIud nisr mortern et ignem eternram sibi superesse cogitaret , ecee miserante deo appawi t ei in uno diuel-seerii Ietere rneakus cpidam quask traniitis aiagusti de ostio [97 r.: a d ostium ducená e& uaeuus flammas, QUO tandem narnio aonalu adnealiens , eele- riter esiib ae f~ngit palpitaaas e% tremens a facie dlarnnme debasrantis. AIsxque palaciunn q~ioddam reperiens atque ingrediens uidit En eo dorninam angelorum n-iulk:s et habiiu chorrascantern atcjue in krono glorie residentern. Ad quann cum accederet pauidus et analaekus / flagitabat ohniae :~t srrl rniseseretur. Quem protiaae?s illa dignaasder aspickeass . dedigna~ater et "minaciter aile~qreerzs q u o d a u s u s fnisset i n conspectu eius appareie i'/ mandat qaan- tselias egredi / et crvcianduari a d igriern reuerti. Porro ibidem inter aiios apparebant tres uiri iaenerabiles eidem domino assi- stentes / / quorum talaas eiustlem clnktatis episeopus . alter rero decanus . kercias B Z L C % I P I O ~ ~ ~ J J S erat ~a i r uenerabilis / cuius ego ad presens norm saLis officium menalni, Hos itacgiue prefat~ns adoleseeras intuens ac secsgnosceams i precahattir instanter ut matri inisericordie pro ipso ssippI1carent. Quod cum desiotissi- me facerent / piissinja Illa dissimulatris respondii eis dicens. Quid est quod a-ogarc presurnitis pro adolescente kman-aissimo , :' rnesque respectu indigno? Hic eniin~ peruersus et Iubricus me nnnquam honorahiit / anncguarn salutaeionem naeam ~ n ~ i h i nel uana uice represenia~ail. Cesmicque i119 rogarent qualinus delleta iuuenliatls et Ignorancias illius dimitteret si de cehero se emeaii- datrarum promitteret / / accessii iterum tremeberndris adolescens / ohseerans eann el dieens. ABEserere meP doinina rniseïatrlx generis haurnarri . ek ne elaudas a me ui[s]cera Pue inuicfe pietatis ,';'

lectulc eius lotam e k . clybanurn ardentern flammam illa de- cligi~aiiter aspiciei~s a t q ~ i e "nerit Vyacoi i i i s ' i ~ ~ u e i l i s X nunquam me


278 Lauritz n 'eib~il l .

quia paratus sum arnodo . et usque in sempiternurn obsequk tlbi i et te super omnia post deum uenerari. Quod si genitor meus istam ea%amltatem meam agnoseeret / maxiana aurl pon- dera pro mea Eiberaelone Ilberiter impenderet. Ad liec beatissima uirgo serealata facie respondit. Quid agitur? Putasne quia ualeas apud me telpsu~ai bene redarnere? In hoc eraim forsitan placare me posses / si eongrunna mihi precium pro % L I ~ redemptlone persol~ieres, Tunc 1Ple non naodice exhilaratus In uerbo islo / iiducialiter accessit et disit. Etlana atque etianm ~Bemenfisslana domária ego me optime redimam / / et qulequid mil-ii lusserit dignacio tua Iibentissime faciarn ta~afuanmods ests mihi propicia 1 ut me in lilurn Ignern a r n p l i ~ ~ s nona remittas. Crnj beata se- sporadit. Yolo Igiaur u& de quinque generibus annowe quinque mihi modios non negligas reddere / hoe est de singulis singu1os, Quo iIie audito Betanater acceplt 1 respondencyue alacriter disit. Carum est milai karlssirna domina qusd imponls . ualde- que Yocunduanm / et ego mensurain bonarn . e% confertam . et coagitatanm . et sugereffiuentem dalso in honorem fuzarn. Quod cum Ina fide sera farmiter pïsmlsisset . datis etiam fide lussoribus intereessoribus supradietis / dimissus est tandem liber ad hu- mana reuerti.

Redduetus itaque "onfestim aperult octalos , receptoque usu %oquenadi surresit et sedit in leetu j97 u.] %o suo. hlsxque in iubilum eauanpens repit clarnare cum gaudio magno dieens, Benedictus deus ego sum liberatus et amplius non ardebo . Graeias ago tlbb sanetca del genaltris i qiaia liberasti me de ineendio isto / et amplitas non ardeho. l'identes vero cuneii c p 1 aderant adolesceiltulum iliurn de rnortls ianua reuocalurn i t a claniaia- fem i t a5 ges%iealtem gaudentes et admirantes selseitabantur ab eo tante leticle causarn. Ipse vero per multum temporis spa- ciuin nii aiiud dicere poterat nisi tantummodo deo gracias ago non ardebo . ego non ' ardebo. Et cum sepius Ista repe- fisset eonuersus tandem ad ilIos indicabiif eis ger ordinem quid sibi de ~ilsione aecldisset. ITnus autern ex illis ulr bonus et

meam calamitaten1 ? placare me forsilaii Biittat i koclezen frc'rns Redditus itaque sibi genelrix dei j et Qgracias deo ' ampl ius woii


Eii saintida herattelse orii Eskil a v Lund. 279

atque instrucre erarauit dieens. Scito pernoscens te esse foter- r um magni wolalinis uirum / et gradum anrasime dignitatis In eeciesia sorkituresria. QuJ c u n ~ ad eam perueaeris , sportet te ini bannorem dei et sancte ezisgirmls aaaatris cElnersorurn osdinaim naonasterla qimiiaque de iuo esnstrnere /, in quibus luxta men- sure tihi proposite racdonem habeantur ad manus homines" dusdeni / iliuino iugiter sereaimer rnancipandi. Hiis i19e auditis interim taauit 1 quia solliciri~s h i t ,

Sciendum rero est quia in Ipsa uislsnae slgrnificatuna est ei tres illos uenierabiles niros cania ' adhrag: in carne degerevt eodem anno fore de mundc migraturos 1 quod etlam j exitus Bta postmodum approhauit.

Prefatus Tero adolesceiss processu temporis etate partter et sapientia arescens. c~~n-a iaan in talrum optimum profecisset / ad regimen Irndensls ecclesie que danie metrropoilis I~abe tur srdirsante domino est assumptus. S u n c Tero adepta opportuna- tate c u r a u ~ t inprimis promissa ceznohia yuinque fundare ' lLa quabeas aaadelicei diuersarharn professionum arrimas . seu dzuersi generis anniaonas sufficienker et apte collocauif, Qua ut semel- ipsil~am, perfecte redimeret mewsilrarnque bonarn et superefflu- entern exsalueret noluit esse contentu? Istovum c~uiazque @e- a~oblorurn faastauracionae / ueicum e t h m alia multa lanam, de suo cguarn de aIlorearn BXdeBium doino studeait edifieare. Sec puto eius siiirilem' in partilbus iHis a maltis retro annis otsernpiasr~

ipse. Adeo naincrue circa eiusmodi sanctunn ac uenerab9.e siu- d l u r ~ deeiotus ac solilcitus fait , quod de remofis eliam partibeas galliarnm ubi fonfem religionis adesse cognoiaerat conuenttas piurim03 Eratrum ehstereiensium . cartusiensiemm . ac premon- staaiensiuim euocans . et proprlis si-nmmiptlbaas minunifice procurans . in optimls Lerre sene Iscis tariquam nites fructiferas pastinaiiit. Que uidelicet xiouelle plantac~onies psotinrrs in erineam magrlan1 proficientes . dante "domino iarcrenienttrm "alon solum daniam impleuerunt / uernrn e t k m a d esteras nacioaies saxoniam ,

f u t a r ~ i m l e esse S homincs ad m.ioas h a k n a s ' dum "ei b r t i l f ~ i fr&: loi~deiisis i Nec eius sirnilem puto S kanbe Y increrneiil-iim danle


seBa[98 r.]uoniam . sueelam . wsrueneiam aliasque muitas longe 9ateque propaglnes erniserunt j/ et izouam religionis graeiam barbaris ge~itibus prspinaantes !' cottldie magis ac magis dila- tanitur. et csescwnt. Quoruna ornniuba~ graaia et profectus ad honorem profecto illius et gloraam redupadahit "1 qul eos de tam re~nof s orbe adducere . et patrarnoniorum suoserm here- des eEicere ardenti studio procurauit,

Hlis ergo atque huiusmodi pietatis operibus uenerandws pater intentus j satagebaf omnimodis religisni "ibi cornrnisse bona smnda pronidere. Vnde e t operam dabat paganitatks ritus quibus adhuc ex magria parte erat inbuta radicitus esstirpare / et clsristiane dlscipliwe rnoribus omnes salabriter i~iforrnare. Porrs eeelesie rornanej sanetiones utpote sanetas atque autenticas. sabic~uetteneri faciebat /,i hereses Tero ac scls~nata cuwctasque supersticlones uelaementer abhosrens /' procul a finibus ilPls eli- imainare ilon cessabat. Jvdlcfeim autern Inluslam paclentibus faeiens . mansuetos et hurrilles pmomonebat / skaperboruanque et sesblimiiam colia potenti auctsritate caIcabat. Fretus itaque diuino fauore postabat in manibus gladaumm ancipitem ad facl- endanm ~iindictam En nacionibus . inerepaciones in populls / ha- b e n ~ utlque Inpromtu omnem "nobedienciarra ac preuasica- clonem u~cisei.

Aceidit autern ut qinldam de nobilibus terse propriann eon- saiaguinearn in csniugiurn sibi illicito federe copularet. Vnde isderil archiepiscopus nntrurnqese conenenieras ab illlcito thoro dis- cedere preeepit / tandemque obedire nolentes exelommunieauit. Post modieuna vero temporis inueaita est naulier incestuosa dum I m t a naaaritum i n Eeetuio reeubaret / repentino interitu a de- mone iuguiata.

Simiiiber d i u s quldam dlues aplehilominus et potens males aikeriras cbalusdam nailitis uxorem Pgso uluente in matrimonium

usurpauit, Qusd cum ad eiusdem aachipresulis noticisam per- laenisset / curault eum monere frequenter a;f ab ista prauitate resipisceret. Quem diutiissime toleratam psstquam ila sua De-

l siieuiam iioruegiain redundabat tam de "eegioni j roinalie eeclesie "scbknas Qeueiiisset


En samticla beraftelse om Esliil a r Lund, 28 1

quicia perdurare conspesil 1,' tandem ab ecëlesia separatur%: cum tota domo sua I annthematis sentesicia pe red i t I' fac-lt~rn- que est hoc ir-a cenaa domini, Et ecce post dienz., descium l11

ipsa nocte dominice rest%rrectisnis \ ssasKoeauit eundean ac&nl- terum egrn adulkera e l duoksus laheris cyass i a ~ n ex ea geniraerat angelus saibane cnal fraditus fuerat. bIane itaque facto / Phaueaiti sunt ornrnes in kectulis suls srlblbanmea morte perempti. Porno uniuersa domus eiusde-in preuaricatoris grauissime Bagellata uarilsque langizoribus afllicka. uix tandem euadere potult. C L I ~ ergo personuisset huinsrnodi rekranor perterrlti sunt ii1 dacia peccafares . posse[98 v.]dit t r e ~ n o r aciubteros /, ande e% multi penitencia du& . flagieia atyue facillora rellquerunt 1 Lcruanks utiqeze manus suas in sangulne peccatsrurn.

Preteaea quaciam nice carm isderan uenerabllls pater ii? u ibe rispensi presente ipsiua 90c% episcopo belia' nomlaie ssrflraganeu siao missam celebrarek / / cowkiglt u-t hastaam sacsosanetam qualin saaaann et iritegrcrrn apposuerat / ante perceptionis P~s ram in quiiique p a r k s " fractaan-a . ahcgue disilsaral repermret. De qua nalnairuan re kurbakbas et expauefadus obstopuit / missaruan ta- men sollernpnia conuenientes ut potult expleult, Recedens sta- que sollicitabatnr et metuebat multum super hiiiilsmodi Erac- tione / credens utique et seiel-as non sirle graui aBPqana causa " id accidisse. Post pauaos ifaqne dies "perculit aures eius ru-, mor odibilis atque tristissia~~bas de nuper exorba in apostslica sede scissnra grauissima propter uniuersalem patrean alexand- rum . et pseudo papam ipslus eanulum octauianum. Que uide- 1Rce% plaga erudelis atque ia-atolerabilis uamo de iliginti circiker aisnis Botain eccIesiam uelaementer afflisit . Oiderico soaaia~~oruni imyeratore scissrnaticorum pairtean enislaas sohorante. Postmo- duan autern curn isdem arehiepBscopu~ cebericlue prouinclaSes episcopi indagata cercius ueritale dominbam a % e s a ~ a d r u ~ ~ ~ in papam recepissenl / qeririque ex eisdena episcopis fauere nolentes" sano consilio restlierunt // eontemptoque legitims patre / scis- rnatico adheserank, Ex quibus uidelicet supradicius lielias "

tota sua domo dominiee resurrectioiais n o c k L Iielya "partibias '' causa aiiqi~a dies itaque paucos i ic'iem S nolentes imperatosis alio- rurnqiie V ~ r e l - a s


282 Lauritz iVeil>iill.

unus exstitit / qui etlam inter alios preeipue huius mala ' ini- ciator atque incentor farit. Vnde euidenter apparuit quod illa eueharistie qiiinque pasflta diuisis 930s quinque episcopos de- notauit / qui tanquani aniliiales seipsos segragantes in regioa-ie danensi uaiitatem ecclesie que corpus christl es t s in seipsis diuidere atcjue disrumpere presumpserunt.

Sed non arbitror esse ee%anduna de eodem scisniallco he- l i a j rispensi / quam terrlblli morfe ramiserabilem nitarn flnierit, Iste slquidem ho1110 cari~al is et lubylcus sub noanine pastoris Ila131 seuiclam exercebal I quia gregem donilnicum depasci magis cpanra gascere satagebal. Quj cuna tandem diudno urgenfe b

iudicio ad diera uite noiaissimum peruerilsset neque confessionem facere / neque sacrarn conaarnunloneum accipere uoiebat. Iynde aimaicf eius dolentes ii~ealturrnque erubescentes iiistabane omnes rit poterant ile slrie uiatico nioriens . et suis shprobrium mag- nuna relinqireret ,' et sibi dampr~acionen~ seermapiternam aequi- reret. Ipse vers niors: aspidis seisde et obdusantis aures susas salutaribus monikis eordis adituin denegabat , insuper et mo- nentes ipsum arnieos suos grauiter obiurgabat. Denique eum c~uidam T camalis fiiius eius super hac re rogaset R eum B

uehementer indignans sespondii ei dicens. Fili grocacisslaase ~lieretricls non me Iatet Pritenelo tue perfide mesifis. Scio namque quia mortem meana desidesanier expectas / u% l99 i'.] facul- tales meas rapacissimis nngeaibus discerpere queas. hloxque esturbans illurin a facie sua preceplt eubiculariis et nuinisiris ut eseuntes sstium clautlerent et sslum quiescere permiktenbes nenilnem ad Ipsuna nlsi ipsa iubente aanplius Introducerent. Egressi igitrnr Bolas cum aliquamdlti sustinuissent / tandem selre uolentes quid ageret introierunt ,l sed eunl in Iectulo scio mi- nirne repereruni. Cumqrre snpeiias ad ree tun~ respicerent / uideruait cadauer elus exaninne proiectunn super exceIsam Srabem. Ynde eurn non essent scale uel machine quihus ad eandem trahem ascea~dere potuisset / / certissime patuit quod a demonibus fuerat suffocatixs ,I e4 ad illum arduunn locuria eorundern minais- terlo seableualus. Hta ergo stzblianasi . iba remunerarl merentaar

et mali huius "denotaiiit episropos est cliristi helya sak- iitrs i sukrius s super-rogaïet saknas * eurn adriioneret


En samticla berit telse om Eskil av Lurid. 283

cpi se a cliristi corpore separanfes . salhane membra fieri non uerentur.

Sciendum est cyeioclere yuod naemsratusl archiepiscoplas quen- dam habiaerit fratrem uterintim qua laostila gladlo usaiaieratals oecubuit / el morte preueratus uiatrcurn nson aeeepit. Hlc etia11-1 dum aduiueret eulidem arcbipresukem alicluando iniusie offen- derak / nunc ej ante mortem seconciliatus est per saiisfactionem Quadam igltcar uice cum isdem tienerabilis pater degeris iam clara~aalle more solits solus esset in caraborio suo ibi siquidem cottidie . ininas pene tota die preserbim srsqrre ad horam r e k - tHonIs oracioni's gracia persistere consueuit / ecce predielus Da- ter eius "efunetus uigilariti et oranti per diem apparrait ei dolore et anerore confectns. Cumyue uenisset ante illbanaa dirnisso capite suppliciter inelinabat ei quasi de offesasa ueniam postu- laris / aut ekiam oracionpim sufiagia flagitans 6. Stetit ergo aiiquarndiu coram illo nichil penitaas dicens nisi tantum hen- miliato caplte calaniitatern ae necessitatem proprlam innuens. Sed iieque arehiepiseopus c~uicquaan locutus est ei / cpsia pre timore et admisaciorse inmensa . et mente attoni%us nimlrum s

et suj minime compos erat, Veruntamen ex eodeaal n-aorteio non poterat albyuid agnoscere / nisi tantum caput . et eollum . ae sumini%atern scapukarum. Reliqua narncpie pars corporis tcta ardere uidebatur J , et nichil ex eo penitus apparebat / nisi tan- tumrnodo flamma qne talusri occupabat, Curncgrne aliqeaamdirz ita maiisisset tandem euanuit ,, et fratris animam super angen- stia sloa magno dolore conlerebr-aui! / cjul etiarn postera die ueniens in capitulum monachorum multa niissarum et oïacio- num impendia pro eodem rnortuo Impelraeiit.

Hec et alla yene uniaaersa qLie supra retuIirners ab ipso uenerabiill et sancto patre audiuimus.

Man torde 6 den skildring av arliebiskop Eskil, som Berbertias Imas givit, lieanr,a urskilja tv& olika bestandsdelar,

Själva grunduppgifterila, i första hand vad berättelsen

1 sepe n e ~ ~ ~ o r a t i i s "er satisfactlonein recoi~clliathis est idem " eius

frates j petens 'l suffragia oracionerm postulans ' eo s iiimirum attoni- t u s Y tantum

1 9


284 Lauritz \\"eihull.

direkt ha r att ~laedctela av episoder tir arkebisliopens eget liv, måste anses Iiarröra f r in denne själv. Cisterciensisk anda och livsuppfattning genon~tra i~ger heBk dessa gr~ailduppgifter, Synvidden ar klostercellens, Det rnesfa av ett stort och rikt förflutet laar fös grkebiskopelm sj~nnliit unrlala; idéer och Iniin- delser omvandiats; de har, för ni& anviilida S:t Bernhards b at trycks sätt, ertider denna omvandling Iilia d~iirglikt förrnira- sliais, som stora stader och borgar förmii1s8ias, na r man ser deni uppe från en, bergshög tinne. Sammanstalliaing@ii ater aa. gruiaduppgiRerna, deni fargl2ggiling som getts St det hela, måste harröra friim Herbertus, Lösryckta drag har statt- denne till förfogande. Han ilar av dem skapat en sannman- hiingande bild av Eskil. Synvidden Br ocksa har l;lostercelleans. Bilden har närmats bilden av deii gregorianske idealbiskopen. Inte f6r intet fogar Herbertus P rubrikein till iirl~eblsliopenas namn ordet sarictras, den helige, sch upprepar det i tesken.

Herberflis' heriiitelse onn Eskil ar att fatta som brott- styclien a.i. den 5Hdrige 2rkebiskoperns miniien, samman- stallda till en helhetsbiid av en nian i hans narmaste om- givningm

Bilaga.

Redogöreke for de till D a l m a r k ~ I I / ~ I I L I ~ ~ I Q Oe-

rciilelseriin i Cod, lat. dIon«censis 2601,4O l,

73 r.-73 u. de fratre morleilte qua uidit christuin e t ma- tre, eius cum sancto Johanile euangekista. EIHH. Significanfe niohis cluodarn uenersibili rnonacho clareuallis quP i11 partibeis danie diucir~s habitauit . auditnin~us rem quai-n ultra saxonlanil nouiter accidisse asseuerabat. Igiteir I n qusdani cisterclenisis ordialis monasteris cuius riocabulbim rron satis rerniniscos / qu i - dam honesfe conuersaeionis ~nonachus habitabat. QUJ dum etc.

Herbertus' tryckta test II: 33 (i\Blgne, 185: 1331) salinar denna inledning. H Exordieim magnum utgsr berattelsen IV: 34

Foto Landsarliivet i Liiiid. - Jmfr for liodeseii i dess iieiliet Hiiffer, 1 6 4 ff., 180 f f .


En samtida berattelse om I.:skil a r Lund. 28.5

(Jiig~ne, 185: E123 P.), men h a r ha r talrika utvidgningar och 0111- sk r i~ i i l nga r samt foljande anledning: Qealdaasa religios~is et spii-i- fnakis anonachtrs de collegio C l a r z ~ a l l i s iii partibras Daciz in unr, d e tlomihas Clar:cvallss ditittus laabitai it. HPe ig i lur c p a - dam rediens in GlaramvsiBleir:, fratribus seids causa -diii- caiionis retulit jucunduan, et omiii acceptione dignuii1 niiraculnini, quod i l a conUnio Sason i z n o ~ i t e r aeeidisse, asseverabat. Erat in eisciei~i partibus c~uodeiarii Cistercieiisds ortlinis ecenobitln~, !n q u o qeaidani magil= religionis et adinirand2 larimilitalls 1110- ~aachus in simplicatate ëordis sur Dorrai~mo devote serviebal. Q~ai cuna etc. Avslutningen (hIjgrie, 185: 1124) ar aveni_ skiljaiitig.

73 u. De niao~acl-no morlente culus scapulare diabolus lin- gebat ,' quod siile licencia resarcierat. LSIII, Eodern qrroque cguo supra refererite cogniouiiiius / alium que~idaamn sbnpradtcti ordilais tnonacliria~i in eisdeiii partik>sis estitisse. Q u j ciarn ad efc.

Herbertus' tryckta test II: 34 (JIigtic, 185: 1344 f.) saknar denna inledning. I Esordiuin magnum a r bernttelcen insatt i slutet av T;: S (RHig~ae~ 185: 1126 EJ och bOr,jar: ABIUS c~uidam Cisterciensis ordinis ~nonacl-iris, cum iiifirmilatc %acttas a d etc.

93 r..-%? i9 '. De femina a marito occisa et post morbenr declaraba. SCH. Ii1 episcopatu Rosqiielle qrie est ciiiibas in reglo:aes danorum ante hoc ferme quadrieni~iarm exstilii na~zlier quednm inritis el: lnurniljs corde nornine niaargareta / magna simg~iicitaie el innocencia predita , i cbue boriis operihus iiigiter irisistebai ,. ek i i l t~tas sibi fretrueilter iniurias eauanimiter tolerakjat. Muic au- teril uir impibis aiclue crrdelis erat / clrai irequacluam P119 se j masiteam et conlparerii / sed quasi t y r a ~ z c u ~ i i ae persecuborermn dirissimrim eshibcbaf. Siquldem odio habebat Illam proylter Ipsius Vnnoce i~c i a rn ac sirarplicdtatern ' reputans eam fatuaiii et i i~sipienieli~. Erat itaque selilper irifestcis i i%l tota die coraul- cils appetelis , uerberilsus attereais ,' amultisque aificfens malis. Ipsa vero quasi rioin senciens et quasi non habelis in oïe siic redarguciones . malulai in boino uincere satagebat / et curn hiis ' qul oderant patens pacifica erat, Preterea cgeaedarn mulier tie- qua" eiusdeili ni fallor rustici soror magria adsierseas iilam in- iiidia iabescebat S. Q~radaiaa itaque uice cum uir I i l e sa-aalign~els

' Textvarianierna nedan efter Foilds !at. 5664, 1'20, rnerilbr. 1 3 i l ~ l . iiat. I'aris (=P), Herhertus' tryclita tes t I I I : 34 lnos XIigiie, 185: 1 3 i 0 f f . != Cl), lir 3798, -L(>, ~Eiartac. a. 1451. Hof1)il)l~ \frien (=W).

? P De inargareta occisa a iiiro suo nequani csj. W declarata capitu- liim 92 W ii1 regione sctlirrtrs -' C1 qiie - quadrieniiium sal: i~ns "Cg ocii P se iili iiliiis ' GI iis P liis CI och P tabescel>nt qire ipsurr, fratrem


286 Lauritz \Veibail.

preseiite atque suadexite sosore ' innoxlam leminam eisque ad mortem uapulasset . ac penis Hllius"i.6iesorabili crudelita[93 r , ] t e adhuc saturari non posset / ad ci~rnulum sue dampnaeionis adie- cit , ut eam morte narniiltaret 3. Resupinatam V i g t u r inter duo fulcra desuper eam ualide conpresserunt j el ita uiolenia nece suffocaaerurit. Curnclue genitus extincta fulsset / nilserunt la- queum in collum eius et suspenderunt eam ' ad trabem in angnio domus. Perpetrato itaque taiito piaculo . cepit irnpius Ilie mul- tator simulare lactiirn atque 'arnenturn / planckuque funebri finitiiiios omiies inbiitare ad plalacturn, Jnde b conplosis manibus ad iliuicem ' / tilulans et elamitans in excelss aiebat. Heu heu uenite et condolete milli ornnes aiiiici et prosinii. Venife i n q ~ ~ a r n et uidete quomodo infelix et fatua ~1x0s naea me absente . me ignorante se perdidit / rluomodo suadente I' diabolo se ipsam laqueo strangulauit. Cum ergo huausrnodi lamentis cre- dulitateni popula fadsarius neqeiam persuasisset / tunc eiclentes funtis cuin dedecore magno traxerunt procul quasi mortuum canem usque ad oram niiaris / ibique littoreo sabulo modice operierites reposuerunt illud cum duobos latruncu%is aouiter in eodem loco siispensis atque sepultis. Sic ergo peseunte lustlcia periit innocens muifer i et cum inzipiis l" repatata est. Sed qus - niam gaelencia pauperum non peribit In finem / / placuit inno- cencie auctorl atque aniatori suscitare de puluere inopem / et de stercore erigere pauperem I'. Marina itaque I6 flucfus eidem loco frequencius illidentes . et superleclam l6 mortuis hareaam paulaiim labefaceantes in proximam paludeni relciebanaf / ila ut ipsa corgora neri mulla parte IS nuda apparerent Expleto autem biennio curn quidam cecus iusta predietuin %ociim itinerando in- cederet / contigit ut manus et faciem " loturus ad ipsam paludem diuerteret. Statim vero ut ex eadern iirida oculos perft~ndese cepit / miserante donaino curatus est et uisum recepit. Quod ubY ilIe persensit / illico sbsteapefactus uehementer expauit " eet dixit. Christe fial dei / / quid est cluod accidit mihl? Ecce ego uideo mare et aridam i et cuncta que circa me sunt. Putasne Zra

P sorore s aa C1 och P eius W1 miilctaret V resnpinam " W eam compresseriiiit ualde fi Cl och P collo ipsius W collo eius. r C l saknas "61 ocli W Vride C1 complausis ad irivicern manihus P ad inuicem manihiis 'O C1 och P iiluadente IL CI och P dialiolo lac~ueo se I-l ocli P in eo " 3 WInquls l4 @I och B Sic - pauperem swknus

CI och P autern GI siipersectsm Ii C1 och P arerlam '"1 ex parte

l9 P reiiciehatit ipsa corpora u t ita nonnulla ex parte apparerelit m W rna- riibiis faciem C%, P och W exclamault


Eii samtida berattelse om Eskil a r Liiald 287

son?inPs ' ista eonsiders / / an ita agitur ila ueritafe mecurn'? Vnde ista lus ceco / I unde gaudium niisers / / unde salubrltas desperalo? Cuaia ergo perseuerarmte ulsu reuera cognoseeref se esse saiaatum / cowtinuo leta21uwdus et laundans eurrere eepit ante ductorem suurn. Ueiliepiiesque ad prosimam uillaan 1 nunciaait omnibus que sibi aeelderant. Accurentibus i g i t ~ ~ r cunctis ad ipsum locurn snnnes male habentes cum in eaiadem aquam descendisseni csntinuo sanabanlur a quacublqese Pnfir- rnitafe deiinebant~ir, Cupientes veso cognoscere unde procederet " illa henedictio sanitatunii cenerunt ex»%srantes j elrsdei-e tu- nlaulos U a m p n a t o r ~ ~ m ~ Gumque lalaorium ' morticina eontinge- rent / / iaiita ii1 els pufredo corruptlonais apparini8 . tamqne iii- tolerabilis k t o r ipsum aerern tabefecit u l opilatis riaribbas omnes pene h diffbagerent 'j. hlsxque reiectum sabuleam super !!l3 u.1 inrnulacaa caclauera cumuioterius eongereanies / beate illjus raaargarete . corpus inuisere festinarun%, Quod tum discooperu- issent / / Ita a planta pedis usclue ad uerticeni incorruptum et ita uerausi~am l1 apparuit / u t l2 uiuerati quana '5niostrns sirnile uidereiinr, Noii ssIeim autern sed et tanta ex eo siiauitatls fraglancia '' exliabahat 'huf omnP pulrnese pigmentarjo resper- sum putaretur ". Jiauenta igitur preciosa l 7 margarata tarnti muneris largitori l9 precoraia mcmgna rependerunt =V/'/ et educentes eam de laeu rniserie et de luts feels a d ecc%esiarn suam cum digna reuerencia reportauer~rnt 'l. Tunc vero compreliensus :rn- pius parricida I et intea'rogatprs @at minis et tormentis. Et grsia iam celare nosa poterat confessus est omnem uerilahem audi- entibus uniuersis, A t ub l nnunelata surat Ista presrah et psimo- ribus ciuitatis upnientes illico d e r u s et populus iamnurnera- biiis iienerabile pignus curn I-Po~more debito ad sedem pontifica- iem debealerunt , atque in ipsa malori ecclesia sollempni deuo- cione et gaudio dignie co9Ioearunt2% .J$i vero a d tumulram eius cateauatiiii undique confluant tam de uleinis . quam de '" renmotis partihus poptall m~ i l t l , taaataque ibidem 2 7 . miraeerSa firsnt ut pre i n n ~ n a e r a ' ~ snullitudine nequeant coanpn-ehendi.

Den Margareta denna beratfelse gilles a r den heliga hfar-

W somprio ? W iiera agiiosceret " 6 1 8 , P och W T'eiiieiisquie WC1 ocli W saknas. q@% och P sal;nas C W corpora i W dampnatorurn W peile oiniies "1 och P fugerent 'O W tuinololerius l1 611 och P incorrup- tirin ac ueiiasturn apparui t l2 P c [ ~ ~ o d u t l3 C1 potius quain Ii C1 fra- grantia P exalabat ?"C1 putareii tur I i W sukrras I S P taaita l"@P

gratias retuleriiiit 'O W impcndci~iiiit 21 C1 y~ortaveruiit W apportaiieruiit " ?l ipsieis parricida " 3 ssuiit i i ec et psimatibus rei~lcratibins " dl collo- cauerurit C1 och P gaudio collocaueruiit C1 och W conflnurit rriidique ?V ssa:i.nus W taiita ihi ?q61 iiimia


288 Lauritz R'eibull.

gareta av Roskllde. l i a n ager om henne aven en aiinan berattelse (Vitaz sainetoruni Danorbini, 389). Denna laber sig datera mellan 1178, d& Absaion, onatalad som arkebisliop av Lund, tilltradde sitt aanbete, och 1188, d& den arenledes ocli janlale forre ahhotera Richard a\. Ringsted omtalade abbot Slwasn av Soro (Si~iaoaze abbate Sorensi et Riehardo cpoiidam abbate Ringstadensi) fråntratt abbotskapet. Efter all sanr-iolilikiet masle den vara uppsatt i samband med tran~slationera 1178. De eniila dragen a Margaretas historia As pA båda stallena i stort sett desairnana. Dragera a r emellertid geinomgZieinde vidi.a.ftigare ut- penslade hos Herbertus och translationen hos Sionom forlagd tP11 domkyrkan 1 Roskiide, inte - salsoni riktigt och i den aridra berattelsen - till V5rfruliyrlian dar. I fraga o m de binder, genom villca Margaretas helgonskap uppenbarades efter hennes dod, brister all overensstammelse. Berattelsen f ian tiden for traaas%atione~-n har endast ett under: ett ljus, sant u r hojdera, soen biir stående och lyser over den plats, dar Iielgoilet begrakts. Undret a r ett av de vanligare. Hos Herbertus a r detta uiaciei- borta. I stallet berattas två aridra. De4 s7atten, som sIioljt over Iiargaretas kvarlevor, dar de \riade i sanden vid haket, aterger ers blind Baans syn. Graven pifraffas mellan t \ & rovanes gravar, Kar gravarna oppnas, a r 1 airnotsats till sovarnas Alar- garetas 111; ofortart och sprider ~ a l l u l i t omkring sig. Cndreni a r Illia vailliga som det forra Alexi mirakelkbilteras ~ a x t a r tydlig, och inan marker, h u r bilden a r Margareta meliari de tv& ro la rna forts nara bilden av Kristus p& korset. Tldsav- staardet inellan berattelserna synes Tara tv& ar.

4 r - u Quomodo sabulus in seenaale regio selpsum j dalatris sstendebat. XCIII. Vir uenerabilis beinricus quondarn naonachus clareuallis et nunc iam per anaios plurirnos abbali- Laris i11 reglone danensi / de quodann holnesto naonasteria sui conuerso tale aliyuid nobis sigi-iificauit. Predicfus Ilaque frater duaii adhere secularern Iiabitum gereret 1 in iuueniYi eiate per- resit ad negocianduim in supradietanan terram paganorum etc. Postinodurn autena cnm ad ~iatalern patriam repedasset . im sup- radieto monasterio se conuertit ubi religlose conuersando do- niiino riaililare curauit ,' ek ea clue sibl aeciderailf ad m u l t ~ r u m edificacionem abhafl et. fratribus indicabiif etc.

Den l denna otryckta berattelse ngmride Heinricbis a r ahbot Henrik i Vifsltol, tidigare abbot i Varnhern (jrnfr Iiaiiiuppgifterna h05 I lTes t~a~an , Den svenska kyrkans utveckling, 53 fle, 67 fl.). Supradacta terra pagai-ioruni avser S l a ~ i e n .

95 u.-96 u. Da duobus gerrnanis ad iordanis PPuenmBa i11

orac'none de f~~ne t i s . XCVII, In regisne danorum h e s e nirpei


En samtida berathelse om Eskil ar Lund. 289

dta0 germani preclarissimo geiiere oriundi qrtl etlam inter ilbiets terse snB11Frnes post regern etc, d~s lu t i i ingen lyder: honorifiee tu- inulata, Sciendam est claaaque quod isli uenerabiies peregrinl ad- ural~culi Suer~int donain% eskili leandensis rnetropolitani ac sedis apssiolice legall i/ qrii donaesiico a r ~ i m a t ~ i s exernplo secaalarib~is pompis et hoaioribus depositis . peregre pro christo uinere . et peregre mori propssuit / et eisclue hodie in monaskerio c h - reuallis cum eiusdean ioci pauperibirs pariper et liumilis conuer- satur. De quo iiidelicet quia mencio incidit . pauca, cpedam de illo suceilacte referimus 1 qne morr niodo a b aliis plurimis . iierum etiam a b ipso audiuimus.

Har ifragavarande ber5ttelse åieráirines med ssniarre text- iinidringar 1 Esordium magnum III: 26 (AEigrae, 183: 16388 ff,; Scripi. laisa. Dan. min. II, 1-37 R.). I Esordiet a r emellertid tillagda utom ett sk6rre uppbyggligt styclie i mitten (Scripl. etc. II, 439 r~ 30-440 r, 13) en sarskild inledning och awslaatning (Script. etc, 41, 43% r. 12-19; 441 r. 15--442 r . 4). Den senare u t g k fran a~s lu tn lngen fol. 96 v. ovan, men fortsiitter efter proyocuit sena arkebiskop Eskil : Quapropter relicta precelsa dignitate, qua in terra sma siilgulariter preeiliinehat, Cysterciensis ordinis habh- tum in Ciaraiiaila suscepit et de Piabundantia dlaaiciarum sua- rum pauperum Christi inopiam largissime suppleuit. Sicqrie eorundeim pauperum numero psauper et ipse consociatus et in optima conuersacione witarn suam consiannnians sepultus est In presbiterio oratorij eiusdem Isei arate altare beate T'irginls ma- tris; culus ex hoc memoria in benediclione erit Clareuallensibus in geileracione ad geileracianmern etc.

9 G u.-OS r.. De saacta eskilo Iur~densi metropolitano. SCYIIII.

103 r . De spiritu Inmulido q u i triennio laiuit b i a niaonasierio quasi mercenrmarius. CSI . Est cenobium q~aaddarn eistereiensis orc%irzis in dacia situan . quod nuncupatur uite seoBa / In ~ L I O

mon %onge antea t a l e aIlquid seeidisse pro certo cognouirnus etc. Reraktelseli a r eller Aliimehen, Lat. 691-21 fol., tryelit och

h e r s a t t av Ellen Sorgensen i Darislie Studier t912? s. P6 IT. I 0 7 u.-IOS r. De Jnfernio Iiyslaindie. CXV, J n parte e k .

A~sEtatniiigea~ lyder: fuisse deleium. Scienduiii quoque est quod agnis isle perpetuus noa solinm sub fundament0 montls ut supra telagirnus ,',' uerum etiana sub Eundo ~ n a r i s inesse cognoscitur, Sepe namque de p m h i ~ d o pelagi flarnnia uelaeniienter exiens altiuc super eqeiorls undas erurnpere cerraiterr i / pisces et omnia riiaris aninsaïicia cireunncjuaaque eon~barens igsaque nar~lgia cum nanigantibus nisi eelerrime filgam arripuerint hnceiaderis atquii colisumeias, Qtaid ergo mirabilibus istis mkrabilk~zs i/


"20 Lauritz \17'eibul%.

quid ue terribijiius excogltari potest? Quls 4am ita peruersus et ita Incredulms extat ut ignem eternum animas crrciantern esse discredat // cum uideat oculls Istum de quo s u n c Ioquimur iaoia solurnnaodo solum pekrasque marmoreas uertim etiam et inuiilcibiles aquas tatata laorribilitaie comburere que eeteros igries consueuerunt tanta Eacilltate extingnere? Sed qeai parata diabolo et angelis eius ignia eteriii supplicia dedignanitur credere uel audlse ;!l ipsi ila eis psstnaodinm pr-ecipifandl sunt / que aaaodo dain Iicet effugere eontempnunt.

Berattelseam aterfannies hos Alberic de Troisfontaines (A~IQ~. Gerrn. hist. SS. XSIII, 829), dar den angives liarröra fran Her- bertus och avslutas med orden: fulsse deletum.

Det vulkaniitbrott p i Island, som skl%dras, ftirlagges i be- ratteisen iill temporibus inostris, ~ 5 r egen tid. Utbrottet torde avse det utbrott av Nekla, om rillret de islandska annalerna talar under 1158, somliga med dagsangivelsen 13. kal, k b - rmaril. Sas t föregaende utbrott ar noterat under 1104. Is- landske Ariiieler Indtil 1578. Udg. ved Gustav Storni. 1158: I, 116, II', VIP, VII I , S (1157: IS). 1101: EV, VII, VIIII, I S (1106: X),

1 1 -111 r Allud. Anno preterita Frafer qtrldam lal- cus egrotans In daraualle cum uicinam mortem adesse sentiret accito confessose uslult coaifiteri / sed aai doloris intercepto gutture loc~ui non potuit. Dluclus rero permanens nniitus . eum Iam tnltimbim flatuin trahere uideretur / eece repeaate clrca me- dium noetis iillserante christa faminis oá-%icium. receglt. Tunt uelociter aecercito uenerablli eirasdem Ioci abbate fieinrico 1 confessus est ei loquens In amaritudine anlme sue dieens. Ego peccator Inmiiridus . ego onaniuiis flagiclosissirntis confiteor des et tibi pater quia cum essem pridern In monasterio meo nomine eseron . quod est ina dania . ande siquidem conauersus erat ex quadam fornicaria áilium genuj etc. post ~nodicum interuallaam In pace quleuit.

Jmfr Exordium magnum 1%: 31 (hfigne, 185: 1042 f.).

Laezrilz TTTeib~t PI.

(Tryckt sept . 1931).


Documents

En samtida C%aiisvaux Eskil av Lund,