europafokus

#2–2014

i detta nummer• cecilia malmström om valet• vem ska styra eu?• sveriges toppkandidater

en tidning från eu-kommissionen

Har du två minuter? Gå och rösta!

Påverka euroPas framtid:

Rösta 25 maj

vi har mycket att tacka eu förAtt världen krymper för givetvis med sig mycket gott. Men detta ställer också krav på ett gemensamt och starkt samarbete mellan Europas nationer. Historien har lärt oss betydelsen av att arbeta tillsam-mans för det gemensamma bästa. Den 9 maj är det Europadagen, en dag som både symboliserar minnet av en omvälvande, europeisk historia, såväl som hopp om framtiden. På Europadagen firar vi de över 60 år med fred och frihet som gått sedan vi lade grunden för den europeiska unionen i efterdyningarna av andra världskriget. Att vi har gått från ett Europa, härjat av krig och konflikter till en europeisk union präglad av samarbete är verkligen värt att uppmärksamma. Europadagen står för europeisk samhörighet och stolthet över det vi åstadkommit tillsammans.

Många är onekligen de fördelar som medborgarna får ta del av. Svenskar är i allmänhet intresserade av omvärlden och de dörrar som medlemskapet i den europeiska unionen öppnar. Faktum är att svenskarna har den mest positiva inställningen till den fria rörligheten i hela EU.

De frågor som ligger svenskarna varmast om hjärtat såsom den fria rörligheten, klimat och ekonomi är också några av Europapolitikens viktigaste frågor.

De senaste åren har inneburit en stor prövning för det europeiska samarbetet. Lyckligtvis har vi tagit oss igenom det mest akuta skedet av den ekonomiska krisen, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Vi måste stärka Europas konkur-renskraft på den globala marknaden och öka sysselsättningen. Det gäller att få igång såväl ekonomisk tillväxt som framtidstro och att bekämpa den utspridda ungdoms-arbetslösheten.

Samtidigt får vi i vår strävan efter stabila finanser inte heller glömma bort klimatet. Det är viktigt att förstå att klimatfrågan berör många olika områden. EU:s klimatpo-litik innehåller därför konkreta åtgärder för att verka förebyggande och begränsa effek-terna av klimatförändringen, bland annat genom nya utsläppsmål för växthusgaser.

foto

: san

na

sker

dén

LEDARE

2 fokus: europa

Europa är ingenting utan sina medborgare. Under det gångna året har EU-medborgare kunnat möta politiker för att i över 50 öppna medborgardialoger runtom i Europa diskutera EU:s framtid, och dela med sig av sina förhoppningar och farhågor inför framtiden. I mars hölls den paneuropeiska medborgardialogen i Bryssel som en final på det europeiska medbor-garåret 2013. Att över 16 000 människor har deltagit i dialogerna under året är ett bevis på det stora engagemang som finns bland Europas medborgare.

Dessvärre finns det även de som inte är för ett gemensamt och starkt samar-bete mellan Europas nationer. Runt om i Europa blåser främlingsfientliga vindar och högerextrema partier skördar allt mer framgångar. I ett kallare politiskt klimat med social oro är det särskilt viktigt att vi värnar den ursprungliga tanken om fred och frihet som det europeiska projektet faktiskt bygger på. Det går inte att enbart fokusera på ekonomi och tillväxt, utan vi måste också lyfta fram våra gemensamma värderingar om öppenhet, respekt och tolerans. Mångfalden är Europas största styrka, och det är viktigt att påminna oss om att det trots allt finns mer som förenar än skiljer oss åt. Vi måste alla stå upp för demokrati, fred, försoning och mänskliga rättigheter.

Betydelsen av demokrati blir kanske allt mer tydlig nu när vi ser pågående konflikter i vår närmiljö. Därför vill jag ta tillfället i akt att understryka betydelsen av att gå och rösta i Europaparlamentsvalet den 25 maj. En röst i Europaparlamentsvalet är varje medborgares möjlighet att påverka hur EU-politiken ska utformas i framtiden. Det är viktigt att vi engagerar oss för ett öppet och integrerat Europa där alla får plats.

Så ta en minut och tänk till, vilket EU vill du leva i?●

Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige

Twitter: @PierreECREP

Under de senaste decen-nierna har vi sett en samhällelig och ekonomisk utveckling utan dess like. Globaliseringen präglar den aktuella världsordningen. Gränserna suddas ut allt mer. En ökad social, kultu-rell och ekonomisk integra-tion erbjuder många nya möjligheter. Ungefär en femtedel av ökningen av levnadsstandarden i Europa sedan 1960-talet beräknas ha skett tack vare globalise-ringen.

Europa är ingenting utan sina medborgare

euroPeiska folkPartiet (ePP)Jean-Claude Juncker, 59 år, utsågs i början av mars till EPP:s kandidat att bli ny ordförande i EU-kommissionen. Han var Luxemburgs premiärminister mellan 1995 och 2013 och representerar det kristna folkpartiet i hemlandet.

Till EPP hör de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna. Sverige har idag fem representanter i partigruppen.

ProGressiva förbundet av socialdemokrater (s&d)Martin Schultz valdes till kandidat till posten som ordförande i EU-kommis-sionen 1 mars. Ett val som det brittiska Labourpartiet inte stödde. Han är 58 år, tysk socialdemokrat och har suttit i Euro-paparlamentet sedan 2000 och är parla-mentets talman sedan 2012.

Till S&D hör Socialdemokraterna. Sverige har idag sex representanter i parti-gruppen.

Den 25 maj väljer vi våra svenska ledamöter till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val, då det som beslutas i Europaparlamen-tet påverkar oss här i Sve-rige i allra högsta grad.

Europaparlamentet stiftar lagar tillsam-mans med ministerrådet, där en minister från varje medlemsland ingår. Parlamentet

beslutar också om EU:s budget, även det tillsammans med ministerrådet.

Europaparlamentet godkänner dessutom ledamöterna i EU-kommissionen, och kan säga nej till den nya kommissionen om man ogillar en kandidat, eller avsätta kommissio-nen genom en misstroendeomröstning.

Dessutom väljer Europaparlamentet EU-kommissionens ordförande, efter förslag från Europeiska rådet, det vill säga alla stats- och regeringschefer inom EU.

Val till Europaparlamentet pågår i alla EU-länder mellan den 22 och 25 maj. I Sverige väljer vi 20 ledamöter av parlamen-tets totalt 751 den 25 maj.

Utlandssvenskar kan skicka sin brevröst till sin hemkommun från den 10 april. Från den 1 maj kan utlandssvenskar också rösta på svenska utlandsmyndigheter, som exempelvis ambassader. Medborgare från andra EU-länder som vill rösta här i Sverige har kunnat göra det om de anmält sig till röstlängden senast den 25 april. Den 7 maj kan vi börja förtidsrösta här i Sverige, bland annat på Europahuset på Regeringsgatan 65 i Stockholm.

De ledamöter som vi väljer kommer troligen att tillhöra någon av de sju poli-tiska grupper som finns i Europaparlamen-tet. ●

fokus: europa 3

valet – så Går det till

Från vänster: Jean-Claude Juncker. Foto: EPP. Martin Schultz. Foto: S&D. Guy Verhofstadt. Foto: ALDE. Ska Keller och José Bové. Foto: De Gröna. Alexis Tsipras. Foto: PEL.

alliansen liberaler ocH demokrater för euroPa (alde)Guy Verhofstadt, 61 år, är ALDE:s kandi-dat till posten som EU-kommissionens ordförande. Han är en liberal politiker från Belgien och var premiärminister mellan 1999 och 2008. Sedan 2009 sitter han i Europaparlamentet.

Till ALDE hör Folkpartiet och Centern. Sverige har idag fyra representanter i parti-gruppen.

de Gröna/euroPeiska fria alliansen (efa)José Bové och Ska Keller är de grönas huvudkandidater till Europaparlamen-tet och posten som EU-kommissionens ordförande. De utsågs efter en internetom-röstning med 22 600 deltagare i januari. José Bové är en 60 årig fransk bonde och syndikalist. Han sitter i Europaparlamentet sedan 2009 för EFA. Tyska Ska Keller är 32 år gammal och tillhör också de gröna i Europaparlamentet. Hon har specialiserat sig på migrationsfrågor.

EU-partiernas toppkandidaterTill EFA hör Miljöpartiet och Piratpar-

tiet. Sverige har idag fyra representanter i partigruppen.

euroPeiska enade vänstern/nordisk Grön vänster (Gue/nGl)Alexis Tsipras är 39 år och grekisk vänster-politiker. Han har suttit i det grekiska parlamentet sedan 2009 och leder opposi-tionen i parlamentet liksom vänsterblockets SYRIZA. Han är GUE/NLS:s kandidat till posten som EU-kommissionens ordfö-rande.

Till GUE/NGL hör Vänsterpartiet, som har en representant i partigruppen.

Gruppen Europeiska konservativa och reformister och Gruppen Frihet och demo-krati i Europa har inga svenska represen-tanter.

För mer information om partigrupper och kandidater, se elections2014.eu ●

vem blir eu-kommissionens nya ordförande?

4 fokus: europa

Vi röstar till Europaparlamentet var femte år, den här gången är det extra viktigt att gå och rösta. Europaparlamentet medverkar nu i nästan all lagstiftning. Tack vare en ändring av EU:s fördrag är parlamentet med och beslutar i frågor som exempelvis brottsbekämpning, regler för fängelsestraff, polissamarbete och en del frågor inom handelspolitik och jordbruk. Dessutom är parlamentet med och röstar fram nästa ordförande i EU-kommissionen.

– Det finns en starkt främlingsfientlig våg i Europa och många högerextrema och populistiska partier ser ut att vinna mandat i det nya Europaparlamentet, säger Cecilia Malmström. Det är därför viktigt att alla som inte delar deras åsikter går och röstar för att minimera deras inflytande.

Europaparlamentet har också fått en allt starkare roll internationellt de senaste åren. Det kommer att godkänna det frihandels-avtal med USA, som EU-kommissionen håller på att förhandla fram just nu.

– Europaparlamentet bidrar till att forma EU:s röst i utrikespolitiken. Parla-mentarikerna sätter också press på regimer där mänskliga rättigheter inte följs. Varje år delar parlamentet ut Sacharovpriset till en person som har gjort stora insatser mot intolerans och förtryck.

Europa står inför en rad helt avgörande utmaningar, som vi måste ta oss an tillsam-mans, menar Cecilia Malmström. Den största är att komma ur den ekonomiska krisen, att få igång tillväxt och konkur-

renskraft och att se till att fler människor kommer i arbete.

– Det finns också stora utmaningar vad gäller energipolitiken. Vi behöver även sätta klimat och miljöfrågorna högre upp på den politiska agendan. Och fortsätta att utveckla en allt mer gemensam utrikespo-litik med ett EU som talar med en stark enhetlig röst och står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och öppenhet i hela världen.

Asylpolitiken tillhör Cecilia Malmströms politikområde, och hon har arbetat fram den nya asylpolitik som antogs i fjol.

– Nu gäller det att se till att den genom-förs i alla medlemsländer så att flyktingar behandlas humant och rättsäkert i hela EU, säger hon.

– EU måste också titta på möjligheterna att upprätta fler lagliga vägar till Europa, så att flyktingar slipper riskera livet i sjöovär-diga båtar på Medelhavet och förlita sig på människosmugglare.

Krisen i Ukraina kulminerade i mars när Ryssland annekterade den ukrainska Krimhalvön.

– Krisen i Ukraina och den ryska annek-teringen av Krimregionen är en mycket tragisk påminnelse om att det fortfarande finns alternativ till demokrati i dagens Europa. Men förhoppningsvis kan Ukrainakrisen bli en påminnelse om hur viktigt det är att ta tillvara sina medbor-gerliga rättigheter – inte minst att gå och rösta. ●

– Att rösta i Europaparla-mentsvalet är enormt vik-tigt. Med din röst bidrar du att styra Europa i den rikt-ning du vill. Det säger vår EU-kommis-sionär, Cecilia Malmström inför Europaparlamentsva-let den 25 maj. Det är ett val som inte brukar locka lika många till valurnorna som våra egna riksdagsval. I år kan det bli annorlunda. – Europa står inför många stora utmaningar just nu; ekonomin, klimatfrågan och flyktingfrågan till exempel. Många ifrågasätter grund-läggande europeiska rät-tigheter och värden. Vilket Europa ska vi ha? Du kan vara med och bestämma, säger hon.

VALEt tILL EURopApARLAMEntEt:

extra viktigt att rösta i år

Europa står inför en rad helt avgörande utman-ingar, som vi måste ta oss an tillsammans

Cecilia Malmström uppmanar alla att gå och rösta i valet till Europaparlamentet.

fokus: europa 5

Gunnar Hökmark (Moderata Samlingspartiet)

1. Klimatförändringen är en av de stora globala utmaningarna. Att få ett globalt klimatavtal på plats, där alla länder tar sin del av ansvaret, är den viktigaste insat-sen för klimatet. EU-kommissionen har i sin färdplan till 2050 identifierat en 40-procentig utsläppsminskning till 2030, som det klimatmål som är mest kostnadsef-fektivt. Vi vill se ett ännu mer ambitiöst mål med en 50-procentig utsläppsminsk-ning fram till 2030. Det är en god ambi-tion men för att få verklig genomslagskraft måste vi också få övriga världen med oss. Det är viktigt att vi visar hur vår politik kombinerar höga klimatambitioner med ekonomisk tillväxt och välstånd. En politik som skadar vår konkurrenskraft och leder till färre jobb är ingen bra klimatstrategi, för den vinner inte resten av världen för vår sak. Här kan Sverige vara en förebild. Samtidigt som vi minskat våra utsläpp med 20 procent sedan 1990 har vår BNP ökat med närmare 60 procent.

2. Varje medlemsstat som bryter mot gemensamma regler och lagar ska mötas av en snabb reaktion och tydliga konsekven-ser. Varje reaktion ska bygga på legal grund inom ramen för kommissionens ansvar för att värna fördraget.

3. Jag tror det är svårt att på artificiell väg söka frambringa den typen av känslostäm-ningar. Sådant växer fram spontant och över tid. Vi är olika runt om i Europa och det är inget fel i det, snarare är det många gånger en styrka. Idén om att vara ”fören-ade i mångfald” tycker jag vi bör bejaka. Det är mångfalden som är Europa.

4. EU gör ingenting av sig självt utan det är ansvariga politiker i parlamentet, rådet och kommissionen som kan bidra till goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt och nya jobb. Genom att utvidga den inre marknaden till tjänstesektorn, förhandla fram fler frihandelsavtal, värna den fria rörligheten och minska krångel och byrå-krati kan vi ta stora steg framåt för ett mer företagsamt och dynamiskt Europa.

Vad vill politikerna åstad-komma i Europaparlamen-tet?

Vi har frågat toppkandida-terna för de åtta svenska partier som är represente-rade i Europaparlamentet idag och som ställer upp i valet den 25 maj.

1. Vad anser du om EU:s klimatpolitik?

2. Vad anser du om EU-kommissionens förslag om att EU ska kunna ingripa mot medlemsländer som bryter mot de mänskliga rättigheterna (Redings förslag om rättsstatsprinci-pen)?

3. Hur ska vi kunna skapa en ny berättelse om Europa, en gemensam europeisk iden-titet?

4. Hur ska EU bidra till att minska arbetslösheten i EU, framförallt bland ungdo-mar?

de svenska toPPnamnen i valet till euroPaParlamentet

Marit Paulsen (Folkpartiet liberalerna)

1. Det viktigaste för mig är koldioxidmålet. Det räcker inte att förhindra utsläpp av klimatgaser, utan vi måste fånga koldioxi-den. Jord- och skogsbruket har verktyg för detta och måste få en större betydelse.

2. Jag är generellt för denna princip, men eftersom jag inte arbetar med dessa frågor i parlamentet har jag inte läst förslaget i detalj.

3. Historien upprepar sig. Vi har en svart/vit historia i Europa och skiftningarna verkar upprepa sig.

4. Investera i gemensam infrastruktur, innovation, forskning etc. EU har inte kompetens att exempelvis finansiera bostadsbyggande för att stimulera arbets-marknaden.

Ett integrerat Europa ... är ett Europa som skapar en gemenskap

Kent Johansson (Centerpartiet)

1. Jag vill att EU ska ha en ambitiös miljöpolitik och vara världsledande på klimatområdet. Därför har jag i Europa-parlamentet arbetat för att EU ska ha tre bindande, tuffa klimatmål till år 2030: för minskade utsläpp, högre andel förnybar energi och mer energieffektivisering. Målen och strategierna ska vi sätta gemensamt på europeisk nivå men sen är det lokala lösningar och tekniker som gäller.

2. Jag tycker det är bra steg i rätt riktning. Grundläggande demokratiska värderingar måste respekteras i alla EU:s medlemslän-der. De krav som ställs på nya medlemmar bör så klart även gälla dem som redan är med i unionen. Det är möjligt att vi behöver ännu fler verktyg för att skydda mänskliga rättigheter – till exempel böter eller indragna EU-medel för stater som bryter mot reglerna.

3. Alltför ofta är bilden av EU bara toppmöten, svarta bilar och stats- och regeringschefer. Men för mig handlar inte samarbetet i EU om staterna och byråkra-tin, utan om 500 miljoner människor. Det är ett Europa som bygger på civilsamhälle, föreningsliv, folkbildning och lokalt enga-gemang. För att göra Europa tillgängligt för det stora flertalet måste vi bygga samarbetet underifrån. Jag brukar säga att vi måste vända på Europa.

4. Vi kan underlätta för studier, praktik och jobb över gränserna. Det måste även gälla de med yrkesutbildningar, inte bara akademiker. Vi kan också rensa bland krångliga regler och riva hinder på den inre marknaden för att bidra till jobbskapande. De flesta jobben i Europa skapas av små och medelstora företag och de möter i dag alltför mycket regelkrångel.

Lars Adaktusson (Kristdemokraterna)

1. Klimatpolitiken är central och mycket viktig ur kristdemokratins förvaltarskaps-tanke. Inte minst är det angeläget att få till stånd ett globalt bindande mål om att reducera utsläppen av koldioxid till det stundande FN-klimattoppmötet i Paris 2015 för att klara tvågradersmålet.

2. Det förslag som EU-kommissionen lagt fram och som handlar om att skärpa kontrollen över EU-länder som tullar på demokratiska värderingar, är mycket bra anser vi Kristdemokrater. EU ska vara en garant för en fungerande rättsstat och att mänskliga rättigheter tillvaratas i medlems-länderna. Det nya förslaget till nytt ramverk för EU:s rättsliga samarbete ger en möjlighet för EU att varna ett medlemsland som bryter mot mänskliga rättigheter på ett tidigt stadium. Fallet med Ungern som hamnade på kollisionskurs med EU, sedan regeringen drivit igenom en rad tillägg i författningen som ansågs strida mot flera EU-lagar och -principer är ett exempel på en situation där EU kunde ha varnat tidigare. Detta anser vi är bra.

3. Ett integrerat Europa där vi lätt rör oss över gränser, där vi utan etableringshinder kan etablera företag över gränser och där man söker ett jobb i en stad man gillar oavsett om staden heter Östersund eller Rom, det är ett Europa som skapar en gemenskap och då också en berättelse om Europa. Jag vill arbeta för att de etable-ringshinder som idag finns inom EU tas bort så integreringen blir bättre och rörlig-heten större.

4. Beräkningar tyder på att om tjänstedi-rektivet införs fullt ut i alla medlemsländer skulle det leda till cirka 600 000 nya jobb. Exempelvis skulle svenska välfärdsföre-tag kunna exportera sina tjänster i större utsträckning än de gör idag. Detta skulle göra EU mer konkurrenskraftigt och vara en början till att underlätta för företag att skapa nya jobb. Vidare så behöver medlemsstater förenkla byråkrati och hålla låga skatter på arbete. I konkreta termer handlar detta om att ta bort handelshin-dren på den inre marknaden.

Isabella Lövin (Miljöpartiet)

1. Om inte vi, vilka? Om inte nu, när? Om världen ska klara av tvågradersmålet måste vi ställa om våra samhällen mot kraftigt reducerade utsläpp av koldioxid, och vi måste börja nu, genast! Därför är jag mycket besviken på EU-kommissionen som enbart föreslår att minska utsläppen med 40 procent till år 2030, utan bindande mål på förnybar energi eller energieffek-tivisering. Och jag är ännu mer besviken på medlemsländerna som inte ens kan ställa sig bakom detta oambitiösa mål. Vi behöver ha målsättningen minst 60 procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med 1990, och minst 45 procent förnybar energi, om vi på allvar ska dra igång den gröna omställ-ning som kommer att skapa nya jobb, och ge Europa hopp för framtiden.

2. EU måste få fler och starkare verktyg för sanktioner mot ett medlemsland som bryter mot grundläggande krav på demo-krati, respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd för minoriteter. Det kan handla om att utdöma böter, att ogiltigförklara diskriminerande lagstiftning eller att göra det lättare att tillfälligt frånta landet rösträt-ten i EU. Innan dess kan det vara lämpligt att man t.ex. utfärdar ett "gult kort".

3. Jag vill att barn och ungdomar ska kunna känna framtidstro, och inte ha klimatångest. Därför måste vi alla jobba mot att skapa ett hållbart samhälle där vi bromsat klimatförändringarna och fått en resurssnål, cirkulär ekonomi. Då krävs ett fungerande EU-samarbete, men också globalt samarbete. Berättelsen om Europa kan bli en historia för andra kontinenter att ta efter. Men då krävs att medborgarna uppfattar att EU är för dem och inte bara en marknad som gynnar företagen.

4. Minst en halv miljon fler jobb ligger i potten om Europa väljer tre bindande klimatmål – det visar bland annat EU-kommissionens egna analyser. Med minskat beroende av dyra importer av energi får EU:s länder pengar över att satsa på en grön omställning av samhället.

Vi kan underlätta för studier, prak-tik och jobb över gränserna

6 fokus: europa

ISA

BE

LLA

LÖ

VIN

– F

OT

O: F

RE

DR

IK H

JER

LIN

G. M

AR

IT P

AU

LSE

N –

FO

TO

: PE

R J

OH

AN

SSO

N, P

RO

CA

RD

AB

. MA

RIT

PA

ULS

EN

2 –

FO

TO

: ALD

E, E

UR

OPA

PAR

LAM

EN

TE

T. M

ALI

N B

JÖR

K –

FO

TO

: KA

LLE

LAR

SSO

N. G

UN

NA

R H

ÖK

MA

RK

– F

OT

O: E

UR

OPA

-PA

RLA

ME

NT

ET.

CH

RIS

TIA

N E

NG

STR

ÖM

– F

OT

O: J

ON

ATH

AN

RIE

DE

R L

UN

DK

VIS

T. K

EN

T J

OH

AN

SSO

N –

FO

TO

: CE

NT

ER

BIL

DE

R. L

AR

S A

DA

KT

USS

ON

– F

OT

O: K

RIS

TD

EM

OK

RAT

ER

NA

. MA

RIT

A U

LVSK

OG

– F

OT

O: S

OC

IALD

EM

OK

RAT

ER

NA

.

Marita Ulvskog (Socialdemokraterna)

1. Den stora frågan nu handlar om hur EU: klimatpolitik ska se ut efter 2020. Och vi socialdemokrater driver att vi ska ha tre bindande mål för att minska klimatut-släppen, bygga ut den förnybara energin och energieffektivisering. EU-valet blir avgörande för hur det blir med klimat-politiken: för moderaterna vill ju både skrota både målet för förnybar energi och energieffektivisering och det tror vi inte är ett framgångsrecept.

2. Alla stater som vill gå med i EU-klubben ska följa reglerna: rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är orimligt att låta medlemsstater bryta mot dessa kriterier när de väl blivit medlemmar. Vi stöder införandet av ”Köpenhamnskommmis-sion” som ska se över att medlemsstaterna respekterar kriterierna som är ett krav för gå med i EU.

3. Jag tror inte vi behöver skapa en berät-telse om Europa, utan vi är självständiga medlemsländer som samarbetar för att lösa gemensamma problem och skapa möjlighe-ter för människor att resa och arbeta i andra EU-länder. Jag har en kritisk inställning till EU och tycker att EU ska ägna sig åt det som skapar nytta för människorna: arbets-tagares rättigheter, klimat och jobb. Varken mer eller mindre.

4. EU har ett antal verktyg för att minska ungdomsarbetslösheten. Ungdomsgaran-tin - där varje EU-land ska garantera att alla arbetslösa unga inom max fyra mån får ett erbjudande om jobb, praktik, lärlings-anställning eller utbildning – är ett bra exempel på hur arbetet på de båda nivåerna går ihop. Andra EU-områden har också direkt betydelse för ungdomsarbetslöshe-ten. Det gäller bl a socialfonden (projekt för unga), utbytesprogrammet Erasmus+, EU-jobbportalen EURES, samt de nya EU-initiativen för kunskapsutbyte om lärlingsprogram och samverkan för bättre praktikplatser. Vi ska också se till att satsa på forskning och infrastruktur. Där gör EU-pengarna ordentlig nytta.

Christian Engström (Piratpartiet)

1. Det är alldeles för mycket tjafs om procentsatser långt fram i tiden, och allde-les för lite diskussion om konkreta åtgärder här och nu. Piratpartiet vill begränsa inno-vationshämmande patent inom både miljö, klimat och andra områden. Det skulle gynna teknologiöverföring till tredje värl-den och ett snabbare införande av modern miljövänlig teknik i våra egna länder.

2. Att värna allas grundläggande rättigheter är EU:s viktigaste uppgift, och kommis-sionen bör göra den. Men att ge EU ytterligare befogenheter är inte självklart, så länge det demokratiska underskottet är så stort. Kommissionär Redings förslag om att ge EU mer makt under nuvarande grundfördrag är ett spel för gallerierna. Vi vill se ett helt nytt grundfördrag och då kan vi diskutera hur EU kan garantera de medborgerliga fri- och rättigheterna.

3. Det går inte att få medborgarna att plöts-ligt bli EU-kramare genom att "skapa en ny berättelse". Att så många är skeptiska till EU beror på att EU är för odemokratiskt och för långt från medborgarna. Den enda lösningen är ett nytt grundfördrag som först ska godkännas i en folkomröstning. Sedan får varje land bestämma om det vill vara med eller inte. Det garanterar att fördraget inte flyttar mer makt än nödvän-digt till EU, för att inte viktiga länder ska välja att stå utanför.

4. Ansvaret för den ekonomiska politiken ligger på medlemsländerna. Det EU kan göra för att förbättra ekonomin är struktu-rella frågor, för att säkerställa konkurrensen och främja tillväxt och innovation. EU måste garantera nätneutraliteten, storföre-tag ska inte få hindra konkurrensen genom att köpa sig gräddfil på internet. Vi behöver en reformerad upphovsrätt som dels slutar kriminalisera den unga generationen, dels skapar förutsättningar för en digital inre marknad istället för de 28 nationella marknader vi har idag. Patentsystemet är ett hinder för innovation och företagande i Europa. Vidare måste vi få till en demokra-tisering av EU även av ekonomiska skäl. Idag har lobbyister och särintressen alldeles för stor makt.

Malin Björk (Vänsterpartiet)

1. Vi anser att EU:s ambitioner på klimatområdet är otillräckliga. Jag tror att människor vill leva i en värld där alla har tillgång till vatten, elektricitet och mat, utan antibiotika och kemikalier. Det är inte den värld vi lever. EU:s åtstramnings-politik har lett till att 500 000 människor i Portugal idag är utan vatten, för att de inte har råd att betala vattenräkningen till de privata ägarna. Det finns för lite som sporrar medlemsstaterna och företagen att ta tag i klimatomställningen. EU måste gå i bräschen för en total klimatomställning, utan privata vinstintressen.

2. Kommissionär Redings förslag ger EU-kommissionen större makt över medlemsstaterna. Vi vill att makten främst ska ligga hos medlemsländerna. Vi vill inte ge mer makt till EU eller Kommis-sionen. EU-kommissionen är inte folkvald, utan består av byråkrater. Kommissionen ska gynna EU:s intressen, inte medlems-ländernas. Arbetet sker dessutom utan transparens eller offentlighetsprincip. Vänsterpartiet anser att Europarådet har en central roll som den mellanstatliga arena där Europas samtliga länder kan samlas för utbyte, samarbete och dialog. I ett Europa där spänningarna och motsättningarna tyvärr ökar har Europarådet en central roll att spela.

3. Vi behöver ingen ny berättelse. De europeiska länderna har sina egna traditio-ner, kulturer och historier och vi ska bejaka våra olikheter och variationer istället för att trycka in alla i en och samma mall. Vi står för ett öppet, mångkulturellt Europa där alla människor får plats.

4. Den åtstramningspolitik EU föresprå-kar har lett till fördjupad kris och extrem omfördelning till bankernas fördel och människors nackdel. Istället för åtstram-ningar ska vi investera oss ur krisen och samtidigt skapa ett hållbart samhälle. Investeringen kräver satsning, inte nedskär-ningar, i offentlig sektor. Både för att skapa jobb och för att en fungerande offentlig sektor är nödvändig för att privata företag ska kunna anställa och för att unga och kvinnor ska kunna komma ut i arbetsli-vet. Vi vill göra omfattande och hållbara investeringar för framtiden i infrastruktur, bostäder, utbildning och välfärden.

fokus: europa 7

Vi behöver en ny berättelse om Europa för att motverka nationalism, populism och öka medborgarnas förtro-ende för EU. Det anser EU-kommis-sionens ordförande José Manuel Barroso. 1 mars var första delen av berättelsen klar, då presen-terade den kulturkommitté, som arbetat med projek-tet, sin deklaration om det framtida Europa vid en konferens i Berlin.

EU bildades när Europa fortfarande låg i ruiner efter andra världskriget. Och målet var att förhindra nya krig. Tiderna förändras och nu är Europa en del i en globaliserad värld, samtidigt som det finns starka röster i Europa för protektionism och nationalism.

När José Manuel Barroso efterlyste en ny berättelse om Europa för ett år sedan uppmanade han konstnärer, intellektuella, forskare och alla andra EU-medborgare att diskutera vår historia och våra värderingar och utifrån det utarbeta en ny berättelse om Europa.

– Att vi söker en ny berättelse av Europa betyder inte att vi inte längre tror på EU:s existensberättigande, tvärtom. Men jag tror att vi i början av 2000-talet måste fortsätta att berätta historien om Europa, särskilt för den nya generationen, sade han då.

Sedan dess har en kulturkommitté utsetts, där konstnärer, intellektuella, forskare och akademiker ingått. Efter den inledande konferensen i Bryssel har ytterligare två hållits, en i Warszawa och en i Milano innan den slutliga konferen-sen hölls i Berlin, där också deklarationen presenterades.

”Europa behöver en ny renässans”, skriver kommittén i sin deklaration, ”och behöver kämpa för en hållbar livsstil och hållbar utveckling. Detta ska ske genom bland annat kulturell mångfald och plura-lism.”

”Europa måste också erkänna att kultur är en viktig källa till näring för Europas sociala och politiska organ. Europa behöver förstås

8 fokus: europa

kulturell mångfald och pluralismska ge oss ett nytt europa

Under ledning av Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens svenska repre-sentation, diskuterades vår gemensamma framtid av Karl-Erik Norrman, ambas-sadör och generaldirektör vid Europeiska kulturparlamentet i Berlin, Susanne Jenner, verksamhetschef vid Ekumeniska EU-kontoret i Stockholm och journalisten Rolf Gustavsson, mångårig korrespondent i Bryssel för Svenska Dagbladet. ●

också vetenskapen för att öka användningen av förnybara energikällor, och för att öka människors välbefinnande. Men Europa behöver också konsten och måste inse värdet av vårt gemensamma kulturarv, gemensamt för alla EU-medborgare.”

För att lyckas med detta nya Europa behövs modiga, fantasifulla och upplysta politiska ledare, skriver kommittén.

”Men Europa behöver också konstnärer och vetenskapsmän, lärare och journalister, historiker och sociologer, entreprenörer och tjänstemän som är beredda att gå bortom sin egen bekvämlighet för att ta på sig nytt ansvar gentemot Europa. Slutligen behöver EU-medborgare höja sina röster och delta i det europeiska offentliga debatten och dela sina berättelser.”

– Läxan vi lärt oss i EU har varit att vi inte får mångfald genom separation eller segregation eller genom att bygga fler murar eller staket, utan genom att accep-tera och integrera skillnaderna, sade José Manuel Barrosos i sitt tal i Berlin.

– Vi behöver samarbete, inte konfronta-tion, vi behöver enighet, inte fler konflikter. Kulturkommitténs deklaration markerar avslutningen på det första steget mot en ny berättelse för Europa, men som kommittén skriver i sin deklaration:

”Detta dokument är inte en slutpunkt. Snarare är det en katalysator som vi hoppas kommer att utlösa fler inlägg i debatten.”

Berättelsen om Europa stod också på dagordningen under EU-kommissionens dag vid Europaforum i Hässleholm i slutet av mars.

Rolf Gustavsson, Susanne Jenner och Karl-Erik Norrman diskuterade EU:s framtid på Europaforum i Hässleholm. Foto: Jens Christian

Vi behöver samarbete, inte konfrontation, vi behöver enighet, inte fler kon-flikter

fokus: europa 9

med Regeringskansliet, SKL, Handelskam-maren, LO, TCO, SACO och Svenskt Näringsliv.

Läs hela programmet för Europadagen i Stockholm: europadagen.se

västsveriGeEuropaveckan pågår i Västsverige mellan 5 och 11 maj och den 6 maj hålls seminarier i Nordstan i Göteborg klockan 12.00–18.00, på temat ”Uppdrag ungdomarnas Europa”. Där bjuds det också på debatter mellan Europaparlamentariker, riksdags-ledamöter, kommunalråd, medlemmar i ungdomsförbund, forskare och tjänstemän. Temat är hållbar utveckling.

Den 9 maj klockan 10.00–11.00 kommer EU-kommissionär Cecilia Malm-ström till Stadsbiblioteket i Göteborg för att diskutera Europafrågor.

Cecilia Malmström deltar också i ett seminarium på Göteborgs universitet klockan 16.00–16.45.

I Västsverige arrangerar också Europa direktkontoren en tävling för elever i gymnasiets årskurs 1 i Västra Götaland, med temat ”Uppdrag Ungdomarnas Europa”. Syftet är att skapa uppmärksam-het och intresse för delaktighet, EU och Europaveckan bland ungdomarna.

stockHolmEn heldag med seminarier i Europahuset. Start klockan 8.00 med ett samtal om hur opinionen påverkar EU-valet.

Seminarierna tar upp ett antal aktuella och relevanta Europafrågor, som ”EU:s framtid – vem skriver den europeiska storyn?”, vilket är rubriken på dagens lunchseminarium. EU:s framtid är en ständigt aktuell fråga, nu mer än någonsin med Europaparlamentsvalet senare i maj, men också med tanke på den ekonomiska krisen, som minskat förtroendet för de politiska institutionerna som påverkat det europeiska projektet i grunden.

Så frågan är vad som behövs för att öka medborgarnas engagemang och förtroende för EU? Vid seminariet kommer bland annat frågor om vilka värderingar, kultu-rella och historiska aspekter som förenar dagens Europa att diskuteras. Och vilken gemensam berättelse som EU:s framtid borde vila på.

Dagen avslutas klockan 15.00 med en valdebatt där förstanamnen på de politiska partiernas listor till Europaparlamentet medverkar. Debatten följs av utdelningen av utmärkelsen ”Årets europé 2014”.

Vid seminariet i Stockholm samarbetar EU-kommissionens svenska representation

så firas euroPadaGeni sveriGe den 9 majEuropaparlamentsvalet den 25 maj är det övergripande temat för Europadagen den 9 maj. Då ordnar EU-kommissiones representation i Sverige, tillsammans med Europaparla-mentets informationskontor, en heldag med seminarier i Europahuset i Stockholm. Euro-padagen firas också runt om i landet på flera Europa-direktkontor.

jönköPinG9 maj mellan klockan 11.00 och 13.00 pågår en paneldebatt på Europa direktkon-toret i Stadsbiblioteket i Jönköping inför Europaparlamentsvalet.

södertäljeSödertälje stadshus, lokal Estrad, klockan 11.45 den 9 maj. Dagen inleds bland annat med sång av elever från kulturskolan i Södertälje. Här ordnas också debatt inför parlamentsvalet. Medverkande i debat-ten är lokalpolitikerna Metin Rhawi (S), Staffan Norberg (V), Isak Besimo (MP), Robert Hannah (FP), Nina Wahlin (C) och Arba Kokalari (M).

Efter debatten följer en föreläsning om HBTQ med människorättsjuristen Robert Hannah.

bromma Alviks torg 9 maj klockan 11.00–13.00 och 15.00–18.00. Ekumeniska EU-kontoret i Bromma bjuder på mat. Boken ”A taste of Europe” delas ut.

Läs mer om vad ditt Europa direktkontor har för sig på ec.europa.eu/sweden ●

Engagerad publik och intressanta diskussioner väntar runt om i landet den 9 maj. Foto: Jens Christian

I månadsskiftet januari–februari invigdes Kultur-huvudstadsåret 2014 i Umeå.Det blev en helg med mör-ker och ljus, is och eld. Gäster från hela Europa strömmade till och deltog med umeborna i invignings-ceremonin på Umeälven.

med oss, nu närmast kommer representan-ter för italienska Siena hit på studiebesök och för att visa upp sig.

Siena är en av kandidaterna till att bli kulturhuvudstad 2019.

Umeå är den nordligaste kulturhuvud-staden någonsin och den samiska kulturen tar stor plats.

Nu fortsätter kulturhuvudstadsåret och dess åtta olika samiska årstider. Program-met är indelat i åtta delar, med åtta olika invigningar, åtta olika teman och åtta olika samiska separatutställningar.

– Och åtta olika anledningar att besöka Umeå, vilket gynnar besöksnäringen, säger Jan Björinge. ●

umeå – årets kulturhuvudstad:Hela europa kom till invigningen

investeringar i kultur skapar innovationer, vilket skapar tillväxt

Invigningshelgen i månadsskiftet januari-februari präglades av mötet mellan is och eld. Foto: Jonatan Stalhos.

10 fokus: europa

För Umeås del gick startskottet för Kultur-huvudstadsåret mycket tidigare. – 1999 var kommunalrådet Marie-Louise Rönnmark på studiebesök i Glasgow, som var det årets kulturhuvud-stad, och blev väldigt imponerad, berättar kulturhuvudstadsdirektören i Umeå, Jan Björinge.

Till saken hör att Umeå har satsat på kultur sedan mitten av 1970-talet, som en del i sin tillväxtstrategi.

– Enligt tillväxtstrategin ska befolk-ningen i Umeå 2050 vara 200 000 perso-ner, jämför med knappt 120 000 idag. För att vi ska lyckas med det måste universitetet locka de bästa forskarna, de bästa lärarna och de bästa eleverna. Det lyckas vi bara med om Umeå är en attraktiv stad. Och ett rikt kulturutbud gör staden attraktiv.

– Så investeringar i kultur skapar innovationer, vilket skapar tillväxt, säger Jan Björinge. Och det missionerar vi om ute i Europa eftersom vi tror på att det är lösningen på krisen i Europa.

Invigningshelgen lockade många människor, den internationella pressen har också strömmat till – fler än man i Umeå kunde tänka sig.

– Många vill också synas tillsammans

Jan Björinge är direktör för kultur-huvudstadsåret i Umeå. Foto: Henrik Olofsson

fokus: europa 11

Mirja Wallström är gymnasielärare i samhällskunskap och spanska på Dragon-skolan i Umeå. Hon har redan deltagit i flera medborgardialoger. Efter att ha delta-git i Stockholm blev hon utplockad för att delta i den paneuropeiska medborgardialo-gen i Bryssel i slutet av mars.

– Jag blev peppad av dialogen i Stock-holm och insåg att vi måste vara aktiva om vi ska kunna vara med och påverka EU, om vi vill att EU ska förändras åt något håll.

Den 9 april kom medborgardialogen så till hennes hemstad Umeå som en del i det Europeiska medborgaråret, en satsning för att öka kunskapen och debatten om EU-frågor.

Pierre Schellekens, chef för EU-kommis-sionens svenska representation, fanns på plats i Umeå tillsammans med Europapar-lamentarikerna Jens Nilsson (S) och Cecilia Wikström (FP) för att diskutera och svara på frågor från publiken.

– Det är jättebra att vi fick en medbor-gardialog här i Umeå, dels är det viktiga saker som diskuterades, dels är ju EU-motståndet större här i norr än längre söderut och en dialog kan säkert påverka opinionen, säger Mirja Wallström.

Dessförinnan hade Mirja tillsammans med nio andra svenska representanter rest till Bryssel för att diskutera och komma med

förslag i olika ämnen. Totalt var det 180 deltagare från EU:s alla medlemsländer som möttes i mindre grupper och fick diskutera problem och lösningar på olika EU-frågor innan alla samtal sammanfattades.

– Dagen avslutades med att EU-kom-missionens ordförande José Manuel Barroso talade om EU och framtiden. Det var en intensiv dag, men intressant.

– Det är långt till Bryssel, men väl där upptäcker man att vi är rätt lika oavsett varifrån vi kommer och att vi har mer gemensamt än man tror så här i utkanten av Europa. Jag önskar att fler kunde få chansen att vara på plats i Bryssel för att se hur allt hänger ihop.

– Och vi måste inse att det finns problem vi inte kan lösa land för land, som miljöfrågorna, ekonomin, flyktingproble-matiken, utan dem måste vi lösa tillsam-mans.

Nu har Mirjas elever börjat arbeta med temat EU inför Europaparlamentsvalet den 25 maj.

– EU är ett ämne som borde ta större plats i undervisningen, nu går eleverna i tredje ring och tar snart studenten. Efter-som Europaparlamentsvalet är i antågande, så passar det bra för mig och mina elever att fokusera mycket på detta nu och eleverna tycker ämnet är jättespännande. ●

Mirja Wallström har deltagit i flera av EU:s medborgardialoger. De har förändrat hennes syn på EU. – tidigare var jag ganska skeptisk, men nu vet jag att EU-politikerna är människor med driv. och ska vi förändra Europa till det bättre måste vi vara med och påverka, det kan vi inte göra utanför.

Mirja Wallström har deltagit i flera medborgardialoger.

Det finns problem vi inte kan lösa land för land, vi måste lösa dem tillsammans

Mötet i Bryssel ändrade Mirjas syn på EU

Det diskuterades och debatterades livligt vid medborgardialogen i Umeå den 9 april.

nej, så är det inte. på 1950-talet, då den Europeiska kol- och stålunionen bildades, rådde matbrist i Europa så jordbruket blev en viktig fråga för medlemsländerna. En gemensam jordbrukspolitik infördes och också jordbruksstöd. Stödet finns kvar, och uppgår nu till nära 40 procent av EU:s totala

budget – att jämföra med nära 75 procent under 1970-talet. Jordbrukspolitiken har reformerats genom åren och nu delas stö-det upp i två delar, dels jordbruksstöd som går till jordbrukarna, och dels till stöd för utveckling av hela landsbygden. ●

9 majen viktigdag för EUEtt Europa i ruiner och en fast vilja att förhindra ett nytt stort krig. Det var grunderna för det som skulle bli EU.

1950, fem år efter krigsslutet, kämpade de europeiska länderna fortfarande för att bygga upp sina länder igen. Samtidigt var de fast beslutna att förhindra ett nytt krig.

Den franske utrikesministern Robert Schuman presenterade en deklaration den 9 maj 1950, den så kallade Schumande-klarationen, där han föreslog en kol- och stålunion mellan de gamla fienderna tyskland och Frankrike. tanken var att gemensamma ekonomiska intressen skulle ge högre levnadsstandard och förhindra framtida krig.

Kol- och stålunionen blev början till dagens EU, och grundarländerna Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, nederlän-derna och Västtyskland har fått sällskap av så gott som alla europeiska länder.

9 maj firas sedan 1985 med olika aktivi-teter för att föra EU:s institutioner närmare medborgarna och öka kontakten mellan invånarna. ●

Anledningen är krisen i Ukraina och målet är att stödja Ukrainas ekonomiska och politiska reformer. – EU:s främsta prioritet är att den nuva-rande krisen får en fredlig lösning som följer internationell rätt, säger EU-kommis-sionens ordförande José Manuel Barroso. – Samtidigt bör det internationella samfundet mobilisera för att hjälpa Ukraina till en stabil ekonomi, samt främja politiska och ekonomiska reformer. ●

MytERna oM EU – dEl 8:»det mesta av eu:s budGet Går till jordbruksstöd«

EU kommer att stödja Ukraina ekonomiskt de när-maste åren med minst 11 miljarder euro. Det beslu-tade EU-kommissionen i början av mars. KontAKtUPPGIFtEr

Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: pernilla Baralttel: 08-56244406. Mobil: 070-4582306. E-post: pernilla.baralt@ec.europa.eu

pressekreterare: Johan Wullttel: 08-56244429. E-post: johan.wullt@ec.europa.eu

Chef för representationen: pierre Schellekenstel: 08-56244422, 0704-952302. E-post: pierre.schellekens@ec.europa.eu

EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sverigeEU:s officiella hemsida: europa.eu

Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Sverige.produktion: Factum. omslagsfoto: notesandsnaps

tryck: Skaraborgs offset, april 2014.

Robert Schuman deklarerade den 9 maj.

Har du 2 minuter över? Gå och rösta i europaparla-mentsvalet den 25 maj!Visste du att det finns 2 700 vallokaler i Sverige? Med en kort promenad når de allra flesta svenskarna sina valurnor. Det tar sedan högst två minuter att rösta. Att rösta i valet den 25 maj är säkerligen det snabbaste och enklaste sättet för oss medborgare att vara med och påverka framtidens Europa.

Här hittar du närmsta vallokal: val.se ●

MiljaRdstödtill UkRaina

€