Energimyndighetens årsredovisning 2015...politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Underlaget från Energimyndigheten förklarar det svenska energisystemet med

Energimyndighetens årsredovisning 2015

Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till [email protected] eller per fax 08-505 933 99

© Statens energimyndighetER 2016:1Februari 2016Upplaga: 500 exGrafisk form: Granath Havas WWTryck: Arkitektkopia, BrommaOmslagsbild: Shutterstock.com Övriga bilder: Shutterstock.com, Granath Havas WWIllustrationer: Granath Havas WW

Förord .................................................................................................................................. 6

Energimyndigheten 2015 ................................................................................................. 8

Vår roll som expert ........................................................................................................... 10

Vår roll som stödjande ...................................................................................................... 16

Vår roll som styrande ....................................................................................................... 24

Energimyndighetens medarbetare ................................................................................ 26

Personal ................................................................................................................................ 26

Kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling ................................................................. 27

Arbetsmiljö och hälsa ............................................................................................................. 29

Energimyndighetens resultatredovisning 2015 .......................................................... 30

Läsanvisning för resultatredovisningen ....................................................................... 32

Kapitlens innehåll ................................................................................................................... 32

Energimyndighetens uppdrag och mål ................................................................................... 32

Resultat ................................................................................................................................. 32

Energimarknad och försörjningstrygghet .................................................................... 34

Utredningar och uppdrag ....................................................................................................... 35

Fortsatt arbete med datalager gör energistatistiken mer tillgänglig ......................................... 37

Trygg energiförsörjning .......................................................................................................... 38

Energieffektivisering ........................................................................................................ 42

Offentlig sektor som vidareförmedlare – Energismarta hushåll ............................................... 44

Offentlig sektor som slutanvändare går före ........................................................................... 45

Myndigheters miljökrav i upphandlingar har ökat .................................................................... 46

Näringslivets energianvändning .............................................................................................. 48

Resurseffektiva produkter ...................................................................................................... 52

Resurseffektiv bebyggelse ..................................................................................................... 55

Förnybar energi ................................................................................................................. 58

Utredningar inom förnybar energi ........................................................................................... 59

Energimyndigheten arbetar för en väl planerad vindkraftsutbyggnad ...................................... 59

Vi arbetar för ökad kunskap och samverkan om vindkraft ....................................................... 60

Energimyndigheten ska förvalta och utveckla elcertifikatsystemet .......................................... 62

Vi utövar tillsyn över hållbarhetskriterier och drivmedelslagen ................................................ 64

Innehåll

4

Forskning, innovation och kommersialisering ............................................................ 66

Långsiktig forskning inom sex temaområden ......................................................................... 67

Samverkan med andra myndigheter ...................................................................................... 80

Internationella samarbeten ..................................................................................................... 81

Affärsutveckling, kommersialisering och internationalisering .................................................. 84

Klimat .................................................................................................................................. 90

Kontoföringsmyndigheten ...................................................................................................... 91

Energimyndighetens bidrag till internationell klimatpolitik ....................................................... 92

Sveriges program för internationella klimatinsatser ................................................................. 93

Internationell överblick .................................................................................................... 104

Globala samarbeten .............................................................................................................. 104

Europeiska unionen ............................................................................................................... 106

Norden .................................................................................................................................. 109

Bilaterala samarbeten ............................................................................................................ 110

Omvärldsbevakning ............................................................................................................... 110

Internationell synlighet ........................................................................................................... 110

Energimyndighetens miljömålsarbete .......................................................................... 112

Miljömål – insatser under 2015 ............................................................................................... 112

Finansiell redovisning ...................................................................................................... 114

Avgiftsbelagd verksamhet samt kostnader och intäkter per verksamhet ................................ 116

Sammanställning över väsentliga uppgifter ............................................................................ 120

Resultaträkning ..................................................................................................................... 123

Balansräkning ........................................................................................................................ 124

Anslagsredovisning ............................................................................................................... 126

Redovisning mot inkomsttitel ................................................................................................. 129

Redovisning mot bemyndigande ............................................................................................ 130

Finansiella villkor enligt regleringsbrev 2015 ........................................................................... 132

Noter och tilläggsupplysningar till resultat- och balansräkningen ............................................ 134

Bilaga 1: Rapportering av uppdrag ...................................................................................... 150

Bilaga 2: Uppgifter i instruktion och regleringsbrev .............................................................. 152

Bilaga 3: Energimyndighetens ledning ................................................................................. 158

Intygande om intern styrning och kontroll ................................................................... 162

5

ENERGIMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

6

Ett avgörande år för energi och klimat

Er ik Brandsma

Under året har också debatten om vattenkraft

varit livlig. Vattenkraften har en ökande och

central roll i framtidens energisystem och det är

bråttom att miljöanpassa dagens vattenkraftverk.

Vi konstaterar att det behövs tydliga tillstånds

processer för att säkerställa nya investeringar

i Sveriges befintliga vattenkraft och öka effekti

viteten. Det är en förutsättning för framtidens

energisystem.

2016 kan vi nu prioritera digitalisering och

transporter. Som en bekräftelse om vikten av en

modern nätinfrastruktur har regeringen etablerat

Forum för smarta elnät och kansliet ska ha sin

hemvist hos oss på Energimyndigheten. Smarta

elnät betyder en optimal styrning av effekt och

last, inklusive lagring via digitala lösningar.

En annan del av omställningen som vi arbetar med

är hur vi länkar ihop energi och transportsystemen.

Den förändring transportsektorn går igenom syns

tydligast inom elektrifiering. Vi ser fler el och

hybridbilar på svenska vägar. Vi ser nya elbusslinjer

i Göteborg, Stockholm och Umeå. Utvecklingen

har bara börjat.

Efter ett avgörande år 2015 kan jag bara konstatera

att vi startar 2016 med de bästa förutsättningar att

skapa nya möjligheter för tillväxt och livskvalité

i morgondagens samhälle. Med stolthet ser jag

hur vi på Energimyndigheten bidrar varje dag till

att ställa om till det hållbara energisystemet och

därmed ett hållbart Sverige. Välkommen till vår

årsredovisning för året som gått.

En röd tråd av optimism blir synlig när jag bläddrar

bland Energimyndighetens senaste årsredo vis ningar.

2013 konstaterade jag att nya möjligheter växer

fram i energiomställningen och 2014 att förändring

är det nya normala. Nu är vi mitt i omställningen

och kan skönja slutet på början. Vi vet att Sverige

når de energi och klimatpolitiska målen för 2020.

Nu siktar vi mot målen 2030 och det nya klimat

målet: nettonollutsläpp år 2045.

2015 var ett toppår för investeringar i clean

energy. Enligt Bloomberg New Energy Finance

2015 satsade världen 329 miljarder dollar i ren

energi. Förnybar energi kostar allt mindre och

gör att vi får betydligt fler gigawatt för satsade

pengar. Det intressanta är att detta sker trots de

låga oljepriserna. För första gången ser vi ett

brutet samband mellan oljepris och investeringar

i förnybar energi. Framför allt utvecklingsländer

satsar förnybart. Jag är optimistisk. Tiden är

förbi då förnybar energi ansågs vara ett dyrt och

lyxigt tillägg i energisystemet.

FN:s klimatavtal COP21 i Paris visar att politik,

näringsliv och samhälle nu står axel mot axel.

Nu äntligen har vi ett internationellt politiskt

ramverk på plats där näringsliv, städer och

samhälls organisationer hittar sina incitament

och roller för att driva vidare det viktiga arbetet

mot ett hållbart och klimatneutralt energisystem.

2015 har varit ett intensivt och intressant år för oss.

Sverige förbereder en ny forsknings och innova

tions proposition och vi lämnade in underlag inför

det politiska beslutet. Vårt bidrag gav vi titeln

Bråttom med insatser för en hållbar energi

omställning och kompletterade med forsknings

strategin Helhetsyn är nyckeln.


7

Energimyndigheten 2015

Energimyndigheten är förvaltningsmyndighet för frågor om tillförsel och

användning av energi i samhället. Vi ska verka för försörjningstrygghet

och ett energisystem som är hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ

inverkan på hälsa, miljö och klimat.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap om effektivare energianvändning och

andra energifrågor till hushåll, företag och myndigheter. Förnybara energikällor

får utvecklingsstöd, liksom smarta elnät och framtidens fordon och bränslen.

Svenskt näringsliv får möjligheter till tillväxt genom att förverkliga sina

innovationer och nya affärsidéer.

Vi deltar i internationella samarbeten bland annat för att nå klimatmålen,

och hanterar olika styrmedel som elcertifikatsystemet och handeln med

utsläppsrätter. Vi tar dessutom fram nationella analyser och prognoser, samt

ansvarar för Sveriges officiella statistik på energiområdet.

Vår verksamhet finansieras dels med sakinriktade anslag för insatser i olika

former i linje med våra uppgifter enligt instruktionen1. Dessutom har

vi ett förvaltningsanslag för att bekosta personal, lokaler, IT, och andra

interna kostnader.

Energimyndighetens roller i uppgifter och uppdrag kan beskrivas som styrande,

stödjande och expert. I den styrande rollen ingår bland annat att verkställa

regerings- och riksdagsbeslut kring styrmedel. På regeringens uppdrag företräder

vi Sverige i olika internationella sammanhang. I den stödjande rollen ingår

att sprida information och stödja olika aktörsgrupper och intressenter inom

energi- och klimatområdet. En stor del av vår verksamhet handlar om att bevilja

ekonomiskt stöd till forskning och innovation. I expertrollen ingår bland annat

att förse allmänheten, regeringen och forskningsverksamheten med underlag

såsom statistik, analyser och prognoser. Vi deltar i klimatförhandlingar och utför

aktiviteter inom ramen för bilaterala avtal.

År 2015 innebar stora förändringar främst när det gäller finansiering av energi-

effektiviseringsområdet. I samband med vårbudgeten skedde också en kraftig

inbromsning på förvaltningsanslaget vilket ledde till att Energimyndigheten

tvingades göra en del om- och nedprioriteringar av planerade insatser.

1 Förordning (2001:100) om den officiella statistiken.


8

På uppslagen som följer lyfter vi några av Energimyndighetens

konkreta resultat för 2015. Vi har delat in dem utifrån våra roller som expert, stödjande och styrande. Här finns en blandning av stora och små projekt

och visar den bredd som finns samlad i Energimyndighetens uppdrag

och verksamhet.

Trots minskade resurser, har vi ändå kunnat leverera i enlighet med förvänt-

ningarna på de uppdrag vi har enligt regleringsbrev och uppgifter enligt

instruktionen. En förklaring ligger i den verksamhetsstrategi som vi arbetat

med under några år och som nu börjar ge utdelning. Grundbultarna är kundnytta,

effektiva flöden, ständiga förbättringar samt ledarskap och medarbetarskap

i samspel. Bland annat har en omfattande delegering skett av arbetsuppgifter

och verksamhetsprocesser börjat ses över. Effekterna av verksamhets strategin

är kortade handläggningstider, effektiviseringar och förenklingar, och ökad

nöjdhet bland medarbetare och chefer.

Under året har verksamhetens kostnader uppgått till 487 700 kronor.

Transfereringar framför allt i form av ekonomiskt stöd till energiforskning och

innovation, har utbetalats med 1 512 319 kronor.

Energimyndigheten finns huvudsakligen i Eskilstuna och enheten resurseffektiva

produkter med sektionen Testlab ligger i Stockholm.

Antalet anställda i tjänst vid årets slut var 341.

9


Indikatorrapporten kartlägger jämställdhet i energisektornI dag är 25 procent av alla ordinarie styrelseledamöter i energibolag kvinnor

jämfört med 17 procent 2008. De siffrorna presenterade Energimyndigheten

i den årliga rapporten Energiindikatorer som 2015 hade tema jämställdhet.

Rapporten följer upp de energipolitiska målen för Sverige och EU. Varje år

finns det också ett temakapitel. 2015 års jämställdhetstema fick stort genomslag

och förhoppningsvis kan det bidra till att göra energibranschen mer jämställd.

Resultatet i rapporten presenterades även under Almedalsveckan då vi deltog på ett seminarium om jämställdhet i energibranschen.

Vi levererar kunskapsunderlag till EnergikommissionenEnergimyndigheten har tagit fram och levererat kunskapsunderlag i rapporten

Energianvändning och energitillförsel till Energikommissionen. Syftet är att

ge förutsättningar att utgå från korrekta fakta och utgångspunkter i de

politiska samtalen som ska leda fram till Energikommissionens mål: en bred

politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken.

Underlaget från Energimyndigheten förklarar det svenska energisystemet med

hjälp av statistik och analyser. Fokus ligger på användning och tillförsel av

energi. En jämförelse på internationell nivå inom området elproduktion finns

också med.

E XPERT • STÖDJA N DE • ST Y R A N DE

Vår roll som expert2015

75 %

25 %

10


Ny kunskap om värmepumparnas roll i energisystemetDet sitter en värmepump i nästan varannan svensk villa. Trots det finns inte

mycket samlad information om alla aspekter av värmepumparna. För att möta

informationsbehovet hos aktörer i samhället, som studenter och forskare, media

och intresseorganisationer, har Energimyndigheten för första gången samlat

kunskap i rapporten Värmepumparnas roll på uppvärmningsmarknaden.

Rapporten innehåller bland annat statistik som visar på värmepumparnas

bidrag till förnybartdirektivet. Under 2013 bidrog de små värmepumparna med

12,3 TWh förnybar energi och de stora värmepumparna i fjärrvärmenäten

med 1,8 TWh.

Avrapportering av uppdrag om ambitionshöjning för förnybar energi Energimyndigheten redovisar i rapporten Finansiering av 30 TWh ny förnybar

el till 2020 analyser för vilka konsekvenser som en ambitionshöjning inom

elcertifikatsystemet kan få på elcertifikatpriset, elpriset och för elkonsumenter

i Sverige. I redovisningen ingick också förslag till justeringar av den nu

gällande kvotkurvan för att möjliggöra regeringens ambitionshöjning.

Energimyndigheten föreslår att kvoterna höjs från 2018 och att efterfrågan ökar

linjärt till 2 TWh år 2020. Genom att föreslå linjärt höjda kvoter från 2018 skapas

goda förutsättningar för långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer.

Uppdraget att utföra analysen grundade sig i regeringsförklaringen 2014 som

aviserade att den förnybara elproduktionen ska byggas ut ytterligare. Sverige

ska finansiera 30 TWh ny förnybar el inom ramen för elcertifikatsystemet till

2020 jämfört med 2002.

11


Den nya standarden innebär ett gemensamt och

globalt ramverk för 35 länder om hållbarhet, miljö, sociala

och ekonomiska frågor.

Global standard för hållbar bioenergi blev svensk framgångDet finns nu en global standard för att bedöma hur hållbar bioenergin är.

Sverige har lett det framgångsrika arbetet och här finns nu också sekretariatet

för dessa frågor. Huvudsyftet med standarden är att motivera producenterna

att ta fram transparent och objektiv information så att köparna kan göra

bättre val för klimat och miljö.

Den nya standarden innebär ett gemensamt och globalt ramverk för 35 länder om

hållbarhet, miljö, sociala och ekonomiska frågor. Swedish Standards Insititute,

SIS, har lett det svenska arbetet och Energimyndigheten har delfinaniserat och

bistått med expertis.

Energimyndigheten har i decennier finansierat forskning om hur olika former

av bioenergi påverkar mark, vatten och biodiversiteten samt hur klimatpåverkan

ser ut till följd av olika sätt att producera och använda biobränslen. Kunskapen

om bioenergins miljöfrågor har gett de svenska experterna tyngd i argumenta-

tionen, och det har resulterat i att standardens kriterier fungerar för såväl

svenska som globala förhållanden.

12


En unik dialog om vattenkraftenEnergimyndigheten har under året tillsammans med Havs- och

vattenmyndigheten genomfört en unik dialog med aktörer inom

vattenkraftsbranschen och miljöorganisationer. Energimyndigheten deltog

för att göra goda avvägningar mellan miljöpåverkan och energiproduktion.

Syftet har varit att försöka få samsyn kring miljöåtgärder som behövs inom

vattenkraftsområdet för att nå en långsiktig lösning. Konstruktiva

diskussioner har lett till ett förslag som skulle kunna fungera som underlag

för regeringens vidare arbete. Förslaget omfattar tre sammanlänkade delar;

prövning, finansiering och strategi för åtgärder i vattenkraften.

Vi pratar energieffektivisering med hela SverigeEnergimyndighetens allmänna policy är att underlätta distansmöten, men

ibland finns anledning att även träffas fysiskt. Under året har vi mött mer än

8 000 personer spridda över hela landet för att tala om energieffektivisering

och målgrupperna har varit bland annat gymnasieungdomar, kommuner,

fastighetsbolag och andra myndigheter. Det pågår ett nätverksbyggande för

energieffektivisering över hela landet där Energimyndigheten är pådrivande.

”Förslaget omfattar tre sammanlänkade

delar; prövning, finansiering och

strategi för åtgärder i vattenkraften.”

13


Konferensen Energismart nådde privat och offentlig sektorKonferensen Energismart hölls den 4 november i Stockholm som en mötesplats

för att lyfta potentialen i energieffektivisering. Deltagarna var aktörer inom

offentlig och privat sektor. Programmet var brett, och innehöll både ett inter-

nationellt perspektiv och effekter av insatser på lokal nivå.

Energismart lockade cirka 250 besökare och responsen var positiv. Utvärderingen

visar att nio av tio deltagare vill att Energimyndigheten arrangerar Energismart igen.

Vi sprider kunskap om effektiva ljuskällor internationelltEnergimyndigheten är aktiv internationellt för att öka kunskapen om innovativa

energieffektiva produkter. Arbetet gynnar företag genom minskade handelshinder

utanför EU och exponering av produkter på stora exportmarknader. Vi har

arbetat med den internationella tävlingen SEAD Awards (Super Efficient

Appliance Deployment initiative) där stora tillväxtmarknader i Asien och Syd,

Nord- och Centralamerika ingår.

Tävlingen drivs av Clean Energy Ministerial och 2015 skulle de mest effektiva

ljuskällorna i olika kategorier och regioner koras. Energimyndighetens Testlab

fick uppdraget att genomföra verifieringsmätningarna. Vi finansierade även

prisceremonin och deltog aktivt i planering och genomförande. I klassen

Ljuspaneler för takmontering i kontor vann det svenska företaget Auralight

med en LED-panel.

Energimyndigheten har under året genomfört utbildningar, seminarier och

workshopar både i Sverige och internationellt om energieffektiv belysning och

fortsätter vara ett kunskapsnav på området.

14


Lagkrav och tillsyn viktigt för marknadskontroll av tv-apparaterEnergimyndighetens marknadskontrollprovning av tv-apparater i december

2014 resulterade i en oväntad upptäckt som fått mycket uppmärksamhet

i nationella och internationella medier under 2015. Provningen genomfördes

på Energimyndighetens Testlab som är vårt kvalitetsackrediterade

provningslaboratorium.

När vi provar tv-apparater använder vi en standardiserad testfilm för att mäta apparaternas energianvändning. Vi kunde under provningen se att en av tv-apparaterna inom 20 sekunder gick ner i en sorts sparläge under testfilmen. Vid normal användning, uppfyllde den testade modellen ändå kraven i produktlagstiftningen.

Sverige uppmärksammade EU-kommissionen på resultatet för att förebygga

problem med produkter som programmeras att anpassa driften när de provas

i ett laboratorium. Vår kompetens är efterfrågad av EU-kommissionen inför

utformning av kommande lagkrav inom området.

!

15


Sveriges forskning om vågkraft är världsledande och nu sjösätts denVågkraft är i dag en nästan outnyttjad förnybar

energiresurs. Havet är dock en hård miljö för kraftverk,

vilket gör steget till kommersialisering svårare.

I Sverige finns världsledande forskning inom havs -

energiområdet, vilket har resulterat i flera företag.

Ett av de företag som Energimyndigheten gett stöd

är CorPower Ocean AB som har utvecklat ett

vågkraftverk som snart testas till havs utanför

Skottland. Vågkraftsverkets pumpteknik är baserad

på principerna för det mänskliga hjärtat.

CorPowers robusta vågkraftverk kan producera el från

havsvågor med mer än fem gånger så mycket energi per

ton apparat jämfört med existerande teknik.

Ett annat företag som fått stöd för att testa sitt

vågkraftverk i ett realistiskt vågklimat är W4P

Waves4Power AB. Resultatet av projektet kommer

sedan att utgöra underlag för försäljning och utbyggnad

av vågkraftsparker, primärt för marknaderna i Norge

och Storbritannien. 2012 nominerades W4P

Waves4Power AB som Climate Solver av WWF.

Uppskattningen då var att W4P skulle bidra till

en minskning av koldioxidutsläppen med 25 miljoner

ton under en tioårsperiod.

Den globala potentialen för vågkraft är betydande

och uppskattas av bland annat World Energy Council

till cirka 2 000 TWh per år, motsvarande den globala

kapaciteten av vattenkraft i dag.

E X PERT • STÖDJANDE • ST Y R A N DE

Vår roll som stödjande2015


16

Effektivare bakning av bake-off bröd kan spara 1 TWh Forskningsinstitutet SP Food and Bioscience har i ett projekt visat att bagerier

kan hålla samma kvalitet på många bageriprodukter genom att ersätta den

konventionella ugnstekniken med mikrovågs- och infraröd teknik. Inledande

tester i mindre skala har visat att energianvändningen kan minska med upp till

60 procent. Minskningen motsvarar minst 1,1 TWh per år om tekniken skulle

användas vid all bakning av matbröd i Sverige. Tekniken är också användbar

för andra bageriprodukter, med ännu högre energieffektiviseringspotential,

visar resultaten från projektet som avslutades under året. Projektet går nu

vidare i demonstrationsfas där flera bageriföretag är med i arbetet.

Tre verktyg för Sveriges forskningsutmaningar I december 2015 lämnade Energimyndigheten rapporten Helhetssyn är nyckeln till

regeringen. Den beskriver forsknings- och innovationsbehov för perioden 2017–2020.

Energimyndigheten pekar i rapporten särskilt ut tre verktyg för att möta

utmaningarna. Vi behöver öka satsningar på stöd för att testa och demonstrera

utvecklingssatsningar i verkligheten. Vi behöver utveckla tvärsektoriella och

tvärvetenskapliga forsknings- och innovationsinsatser. Vi behöver öka svenskt

engagemang i internationella forskningsfora och göra mer för att främja export

av grön innovation.

17


Biogas från skogsråvara demonstreras i GöteborgFör att produktion av drivmedel från biomassa ska lämna teststadiet krävs att

tekniken demonstreras i en skala som är stor nog för att ge en tydlig bild av

bränslekvalitet, driftekonomi, utbyten och tillgänglighet. Ett sådant exempel

är demonstrationsprojektet GoBiGas i Göteborg som Energimyndigheten med -

finansierar. Inom projektet förgasas skogsråvara till syntesgas som omvandlas

i en katalytisk process till metan. Metanet distribueras i det befintliga naturgasnätet

vilket möjliggör effektiv distribution av gasen till tankstationer för gasfordon.

Det finns i dag tre syntetiska drivmedel som kan framställas via förgasning som

Energimyndigheten ser som intressanta. Det är metan, metanol och dimetyleter (DME).

GoBiGas-projektet består av två etapper. Den första etappen är demonstrationsanläggningen, med en möjlig gasproduktion på 20 MW (megawatt), som invigdes i mars 2014. En andra etapp, med siktet att nå mellan 80–100 MW gasproduktion, förutsätter att teknik och ekonomi möjliggör en kommersiell anläggning.

18


Tre företag med vårt affärsutvecklingsstöd har nått börsen i årTanken med Energimyndighetens affärsutvecklingsstöd är att privata aktörer

ska vara beredda att ta vid, finansiera och driva fortsatt utveckling i bolagen.

Under året har tre företag som fått vårt affärsutvecklingsstöd börsnoterats.

Insplorion AB har utvecklat ett instrument som ger bättre möjlighet att

konstruera katalysatorer, batterier och bränsleceller. Nu finns nya möjligheter

att mäta reaktioner på nanonivåer i realtid. Arc Aroma Pure AB har utvecklat

en energieffektiv förbehandlingsmetod för biogasråvara som minskar växthus-

gasutsläpp. Raybased har utvecklat en trådlös plattform som gör det möjligt

att övervaka, styra och optimera alla elektriska funktioner i en fastighet som

värme, ventilation, belysning och säkerhet.

Forskning och affärsutveckling gör att solceller når marknadenKostnaden för solceller har minskat kraftigt de senaste åren. Detta har bidragit

till att antalet installerade solceller i Sverige har fördubblats för fjärde året

i rad. Trots det utgör solel en mycket liten del av den totala elanvändningen

i Sverige, 2014 var andelen 0,06 procent.

I Sverige finns internationellt konkurrenskraftig forskning inom flera solcellstekniker

och företag erbjuder ny teknik på marknaden. Några har Energimyndigheten

stöttat genom satsningar på forskning och innovation.

Forskargruppen vid Ångström Solar Center har slagit världsrekord i verkningsgrad för CIGS-tunnfilmssolceller och tekniken finns sedan flera år ute på marknaden.

Midsummer AB utvecklar och säljer produktionsutrustning för tunnfilmssolceller.

Exeger har valt att satsa på molekylära solceller och har nu satsat på en

solcellsfabrik i Stockholm. Både Midsummer AB och Exeger har fått stöd av

Energimyndigheten för sin forsknings- och affärsutveckling.

Wall Street StationDowntown & Brooklyn 4 5

19


Över 2 000 svenska elhybridbussar rullar i flera världsmetropoler Världen efterfrågar bränslesnåla och miljöanpassade fordon. Med forskningsstöd

från Energimyndigheten har företaget Danaher Motion Stockholm (numera

Inmotion) konstruerat en elhybridplattform för tunga fordon. Nu sitter den i drygt

2 000 hybridbussar som trafikerar storstäder i Colombia, Brasilien, Polen, Tyskland,

Schweiz, Danmark, Sverige och framför allt Storbritannien som kör 800 bussar.

Tekniklösningen är en så kallad parallellhybrid där den traditionella drivlinan kompletterades med elektrisk motor och ett energilager. Tekniken beräknas spara mellan 20 och 40 procent i stadstrafik och 15 procent under landsvägskörning.

Projektet kom att drivas tillsammans med Volvo AB och nu sitter plattformen

i alla hybridbussar som Volvo tillverkat sedan 2010, vilket är ett kvitto på att

projektet har varit lyckosamt.

Vi gör det lättare för privata elproducenter att hitta rätt informationEnergimyndighetens nya verksamhetsstrategi för ständiga förbättringar tillämpas

framgångsrikt. Ett bra exempel finns inom den verksamhet som jobbar med

förnybar el som har satsat på att förbättra informationen på webben om elcertifikat.

Allt fler privatpersoner producerar el med hjälp av solceller och antalet

solcellsansökningar fördubblas varje år inom elcertifikatsystemet. Därför finns

mycket att vinna på att ta fram specifik information till just den gruppen av

elproducenter. Eftersom det i många fall handlar om privatpersoner är de

sällan lika insatta i hur elproduktion fungerar som de stora företagen. Genom

att utgå från de sökandes perspektiv och målgruppsanpassa informationen,

kunde den sökande lättare hitta de relevanta formulär som krävs för ansökan.

20


Vi har utvärderat ett decennium av lokala och regionala projektEnergimyndigheten har under året utvärderat stödet till informations-, utbildnings-

och samverkansprojekt för perioden 2003–2014. Totalt har vi med 225 miljoner

kronor del- eller helfinansierat närmare 350 lokala, regionala eller nationella

projekt med syfte att främja energieffektivisering och energiomställning.

Stödet har haft en bred inriktning och handlat om exempelvis strategisk

planering, solenergi, transporter, byggnader och barn och unga. Utvärderingen

visar att två tredjedelar av projekten har bidragit till att höja kunskapsnivån

och skapat intresse och medvetenhet hos aktörer och målgrupper. Dessutom

har mätbara resultat i kWh kunnat påvisas i drygt en tiondel av projekten.

Regionala energikontor lockar offentliga aktörer att spara energiDe regionala energikontoren har genomfört informationsträffar runt om

i landet för att informera om EU-programmet Horisont 2020, med stöd från

Energimyndigheten. Målet med Horisont 2020 är att förvandla vetenskapliga

genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till nya affärs-

möjligheter, jobb och som kan förbättra människors liv. Syftet med träffarna

var att öka intresset för att ansöka om medel och delta i EU-projekt. Under

året har träffarna lockat närmare 200 offentliga aktörer, som är målgruppen.

Vi har ordnat informationstillfällena i samverkan med Vinnova, som är nationellt

ansvarig för programmet.

2003–2014

350 projekt

225 miljoner


21

Information om energimärkning av däck kan spara mycket bränsleI augusti startade årets Däckrazzia – en kampanj i bred samverkan mellan

myndigheter och organisationer för att öka medvetenheten kring vikten av att

hålla koll på sina däck. Valet av däck kan spara upp till 5 procent av bränslet

i Sverige. Energimyndigheten informerade även om energismartare körning.

Kännedom om däckmärkningen ökade från 15 procent år 2012 till 34 procent

i år, men bara 8 procent använde den vid val av däck. Däckmärkningen kan få

avsedda effekter när en stor del av konsumenter känner till och använder

energimärkningen vid däckköp.

Vår nya externwebb har bättre struktur och modernare designUnder 2015 utvecklade vi vår webbplats energimyndigheten.se. Webben fick bland

annat ny, förbättrad funktionalitet för prenumeration på nyheter, ny struktur

för innehåll med fokus på uppdrag och resultat och är nu anpassad för läsning

i mobila enheter, som läsplatta och telefon. Vi lanserade den nya webbplatsen

den 22 oktober. Webbplatsen hade under året cirka 1,4 miljon besökare.

ABCD

EFG

ABC DEFG

72 dB

B BValet av däck

kan spara upp till 5 procent av

bränslet i Sverige.


22

Energimyndigheten bidrog till globalt klimatavtal i Paris I december 2015 slöts ett globalt avtal på FN:s klimatmöte i Paris. Det är första

gången världssamfundet lyckas komma överens om ett ambitiöst avtal som gäller

för alla länder. Energimyndighetens medarbetare deltog som experter i den svenska

förhandlingsdelegationen och ansvarade för områden som energiteknik,

utsläppsminskningar och internationella samarbeten.

I samband med klimatförhandlingarna i Paris lanserades ett nytt multilateralt

klimatinitiativ som Sverige, tillsammans med tre andra europeiska länder,

deltar i genom Energimyndigheten. Initiativet, Transformative Carbon Asset

Facility (TCAF), ska stödja program i låg- och medelinkomstländer, exempelvis

genom nya klimatstyrmedel som bidrar till nödvändig systemomställning.

Initiativet är en viktig satsning på framtida klimatinsatser, eftersom det är anpassat till nya globala

förhållanden och har som mål att utsläppsminskningar startar redan före 2020.


23

E X PERT • STÖDJA N DE • ST YR ANDE

Vår roll som styrande2015

Många produkter ger inte den energiinformation de skaEnergimyndigheten leder det nordiska marknadskontrollsamarbetet. Sedan

2013 har det skett inom ramen för Nordsyn. Nordsyn har genomfört studier

och publicerat vägledande dokument för företag på www.norden.org/nordsyn.

En studie visar att marknadskontroll är mycket kostnadseffektivt, särskilt när

länder samarbetar. Energimyndigheten presenterade arbetet vid klimatmötet

COP21 i Paris i december.

Marknadskontroller behövs. Inspektioner i Sverige visar att andelen produkter som inte uppfyller gällande lagkrav är hög. 90 procent av de kontrollerade webbutikerna uppfyller inte lagkraven för energimärkning. Fyra av fem provade ljuskällor visar också brister vid inspektion.

Energimyndigheten ser risk för orättvisa marknadsvillkor för företag med

innovativa ”gröna” produkter i Sverige och att utvecklingen på sikt också

riskerar att urholka kundernas förtroende för energimärkningen.


24

Tio år med PFE visar hur viktigt det är med styrmedel och ledarskapProgrammet för energieffektivisering i den energiintensiva industrin, PFE,

går mot sitt slut. Programmet gick ut på att sänka skatten för elintensiv industri

om de satsade på energieffektivisering. Resultatet visar att eleffektiviseringen

blev mer än dubbelt så stor som förväntat. Programmet gjorde att energifrågan

blev en ledningsfråga och kom på företagens agenda. Det gav verktyg för

arbetet genom att det krävde energiledningssystem och proaktiva företag

integrerade dem i sin verksamhetsstyrning.

Företagen genomförde tusentals energieffektiviseringsåtgärder med en

elenergieffektivisering på nära 3 TWh jämfört med om de fortsatt som förut.

Statens stimulans genom sänkt skatt på el, var avgörande för programmets

framgång enligt många företag.

3TWh


25

Energimyndighetens medarbetare

Energimyndigheten är en expertmyndighet med uppdrag som innebär

kvalificerade och komplexa arbetsuppgifter. Vi erbjuder våra medarbetare

utvecklande och engagerande arbetsuppgifter som bidrar till samhälls utveckling.

Många av Energimyndighetens medarbetare deltar även i inter nationellt

arbete, både inom EU och globalt.

Under året har en kraftig inbromsning skett på förvaltningsanslaget, vilket

inneburit att alla vakanser och vikariat inte har kunnat tillsättas. I slutet av

året skedde en viss ökning igen, denna ökning är helt kopplat till arbetet inom

det nationella regionalfondsprogrammet, med särskild finansiering från EU

via Tillväxtverket samt särskilt avsatta sakmedel.

PersonalVid årets slut var antalet anställda 373 varav 341 i tjänst. Det innebär 26 färre

i tjänst jämfört med inledningen av året. Antalet kvinnliga medarbetare var

61 procent och 39 procent män. I chefsgruppen är 46 procent kvinnor och

Energimyndighetens ledningsgrupp består av fyra män och tre kvinnor.

Utbildningsnivån är hög med 89 procent akademiker.

Under året har 21 tillsvidareanställda slutat och personalomsättningen var

3,2 procent (inklusive tidsbegränsade anställningar och pensionsavgångar).

Medelålder alla anställda vid Energimyndigheten

2013 2014 2015

Män 41,5 42,9 44,1

Kvinnor 42,7 42,2 42,8

Alla 42,0 42,5 43,3

Energimyndighetens medarbetare har lägre medelålder i jämförelse med medelvärdet i staten.

26


Kompetensförsörjning och verksamhetsutvecklingFörmågan att attrahera, rekrytera och behålla kompetens är avgörande för

att Energimyndigheten ska uppnå verksamhetsmålen. För att säkerställa rätt

kompetens på kort och lång sikt genomför vi kontinuerligt kompetensanalyser

och när vi rekryterar använder vi en modell för kompetensbaserad rekrytering.

Det finns ett stort intresse för våra utannonserade tjänster och det är generellt

hög kvalitet i urvalet.

Energimyndigheten har ett internt uppskattat nestorprogram som modell för

kompetensöverföring. Programmet bygger på att en erfaren medarbetare delar

med sig av kunskap och erfarenheter till en grupp mindre erfarna medarbetare.

Syftet är att långsiktigt säkerställa, behålla och utveckla den kompetens som

finns inom Energimyndigheten.

Energimyndigheten erbjuder alla medarbetare interna utbildningar som

stöd i arbetet och i rollen som statstjänsteman. Dessutom håller vi löpande

lunchseminarier om aktuella ämnen och projekt.

Sjukfrånvaro (procent)

2013 2014 2015

Alla 2,75 3,33 3,95

Kvinnor 3,65 3,80 4,72

Män 1,52 2,64 2,79

–29 år 1,90 4,23 6,04

30–49 år 2,42 2,82 3,39

50 år– 3,87 4,28 4,76

Långtidssjuka1 53,19 61,70 70,77

1 Andel av total sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaron har fortsatt öka sedan förra året, och det är sjukfrånvaron i gruppen yngre

kvinnor som främst ökar. Det är en tendens som också visar sig i samhället i övrigt.

Stressrelaterade symptom har varit orsak i några fall. De flesta av långtidssjukskrivningarna

är inte arbetsrelaterade.

27


Vår verksamhetsstrategiEnergimyndigheten arbetar utifrån en tydlig verksamhetsstrategi som innebär

att sätta kunden i fokus och att arbeta med ständiga förbättringar för att skapa

effektiva flöden.

Under 2015 har vi börjat se effekter av vårt förändringsarbete. Inom flera

verksamhetsområden har vi effektiviserat på ett sätt som är till gagn både för

externa intressenter och för vårt interna arbete.

Ett sådant exempel är hanteringen av elcertifikatärenden. Genom förenklingar

och förtydliganden redan i ansökan, har de sökande kunnat göra mer rätt från

början och därmed har antalet kompletteringar minskat kraftigt.

Ett annat exempel är processen för forskningsfinansiering. Trots minskat antal

handläggare har produktiviteten ökat. Antalet handlagda ärenden har på tre år

ökat med närmare 20 procent och handläggningstiden från ansökan till beslut

har kortats med cirka 30 procent jämfört med tidigare år.

Genomsnittlig handläggningstid forskningsfinansiering (medel antal dagar)

2013 2014 2015

Enskilt projekt 155 150 124

Programprojekt 173 155 123

Handläggningstid = Fastställt datum–Inkommet datum.

Antal beslut forskningsfinansiering

2013 2014 2015

Bifall 371 345 358

Avslag 198 298 425

Totalsumma 569 643 783

Trovärdighet. Mod. Helhetssyn.

28


Ledarskap och medarbetarskapUnder året har vi fortsatt med programmet för ledarutveckling för att ge

Energimyndighetens chefer förutsättningar att utveckla och stärka sitt ledarskap.

Vi har genomfört fyra dagar för ledarutveckling och tio halvdagar med agenda

för både arbetsgivar-, ledarskaps- och verksamhetsfrågor.

Mindre erfarenhetsgrupper bestående av chefer och med handledning från

HR har startat under året. Dessutom har cheferna fått utbildning i arbetsmiljö

utifrån ett arbetsgivarperspektiv.

Som ett komplement till vår ledaridé har vi tagit fram en medarbetaridé och

på Energimyndighetens personaldag var temat ledarskap och medarbetarskap

i samspel, med särskilt fokus på medarbetarskap.

Intern rörlighetFör att klara kompetensförsörjningen med minskade resurser har ledningen

förespråkat intern rörlighet. Det görs av handläggare och administratörer när

tillfälle ges och ses som en möjlig utvecklingsväg.

Under året har tolv chefer gjort tillfälliga chefsbyten under en vecka. Syftet var

bland annat att skapa mer helhetssyn, lära om varandras verksamhet och få

goda exempel. Chefsbytet uppfattades positivt och ska göras igen.

Arbetsmiljö och hälsaI årets medarbetarundersökning var svarsfrekvensen mycket hög med 95 procent,

vilket tyder på engagemang och vilja att vara med och påverka.

Vårt totala medarbetarindex (MI) blev 72, vilket är en höjning mot förra årets 69.

Indexet höjdes inom alla områden, och störst var höjningen inom ledarskap

och arbetsklimat. Det är ett troligt resultat av vår satsning på ledarutveckling.

Hälsofrämjande insatserFör att förebygga ohälsa och ökad sjukfrånvaro pågår ett nära samarbete

med vår företagshälsovård och vi har gjort olika hälsofrämjande insatser som

handlar om att hitta balans i tillvaron och att stärka hälsan, exempelvis vårt

program för att förebygga stressreaktioner.

Under året har vi utsett nio arbetsmiljöombud, vilket innebär att varje

avdelning nu har en eller flera representanter. De arbetar tillsammans för att

förebygga och behålla en sund arbetsmiljö.

Sammanfattningsvis bedömer vi att Energimyndigheten har god kompetens-

försörjning. Vi uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, får efterfrågad kompetens

vid rekrytering, personalomsättningen är låg och vi klarar våra uppdrag.

29


Energimyndighetens resultatredovisning 2015

Energimyndighetens verksamhet är indelad i fem verksamhetsområden. De bygger

på budgetpropositionens indelning. I varje kapitel redovisas Energimyndighetens

uppdrag och resultat.

3Sid 58

ENERGIMARKNAD & FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET

1Sid 34

FÖRNYBAR ENERGI


30

FORSKNING, INNOVATION

& KOMMERSIALISERING

4Sid 66

KLIMAT

5Sid 90

ENERGIEFFEKTIV ISERING

2Sid 42


31

Läsanvisning för resultatredovisningen

Kapitlens innehållEnergimyndighetens verksamhet är indelad i fem verksamhetsområden.

Indelningen har sin grund i budgetpropositionens indelning, utgiftsområde

21 Energi, kompletterat med de verksamheter som inte ingår i utgiftsområdet;

klimat och försörjningstrygghet. Från och med årsredovisning för 2015

redovisas Affärsutveckling och kommersialisering i samma kapitel som

Forskning och innovation.

Avgränsningen av vad som återfinns under varje kapitel har sin utgångspunkt

i budgetpropositionens indelning. Detta får till följd att i kapitel Förnybar

energi, redovisas inte allt som definieras som förnybar energi.

Energimyndighetens uppdrag och målUnder huvudrubriken för varje verksamhetsområde har en tolkning och

nedbrytning av de uppgifter som finns i instruktionen och regleringsbrevet gjorts.

ResultatEtt urval av verksamhetsområdets resultat redovisas grupperat i delområden.

Urvalet ger en rättvisande bild av verksamheten men är inte en fullständig

redovisning av all verksamhet. Prestationers volym redovisas antingen som

antal eller innehåll i prestationen. I de fall prestationers volym redovisas

som innehåll istället för antal blir jämförelser mellan år ibland svåra att göra.

Energimyndigheten kommenterar det redovisade resultatet genom att analysera

och sätta in resultatet i ett sammanhang.

I kostnader för delområden ingår direkta kostnader samt personalkostnader.

Personalkostnaden beräknas genom att multiplicera redovisad tid med

timkostnad. Timkostnaden inkluderar overhead.

Under delområdena redovisas även resultat enligt återrapporteringskrav

i regleringsbrevet. Återrapporteringskravens fullständiga formulering återfinns

via fotnot i bilaga.


32

33


2 Förordning (2001:100) om den officiella statistiken.3 Lagen (2013:273) om trygg naturgasförsörjning.4 Lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja.

Energimyndigheten ska bevaka och analysera energimarknadernas och

energisystemets utveckling och deras inverkan på och betydelse för miljö och

klimat samt näringslivets konkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten.

Energimyndigheten ansvarar också för officiell statistik inom ämnesområdet

energi. Det innebär bland annat att ansvara för att statistiken är objektiv,

dokumenterad och kvalitetsdeklarerad. Vi ska även offentliggöra statistiken

utan avgift och göra den tillgänglig i elektronisk form.2

Energimyndigheten ska inom sitt verksamhetsområde utveckla och samordna

samhällets krisberedskap. Vi ska även bedriva omvärldsbevakning och

analys samt stödja andra myndigheter med expertkompetens inom området.

Energimyndigheten ska planera, samordna och vid behov genomföra

ransoneringar och andra regleringar som gäller användning av energi.

Energimyndigheten är vidare behörig myndighet för trygg naturgas försörjning3

samt ansvarig för Sveriges olje- och drivmedelsberedskap4.

Kostnader per delområde inom Energimarknad och försörjningstrygghet (tkr)

Delområde 2013 2014 2015

Utredningar och uppdrag 21 769 29 869 20 176

Officiell statistik 39 836 39 144 38 035

Trygg energiförsörjning 28 201 31 855 26 066

Summa 89 806 100 868 84 277

Minskningen i kostnader för utredningar och uppdrag jämfört med 2014 beror främst på ett

ovanligt stort antal vakanser som Energimyndigheten av budgetskäl valt att inte återbesätta.

Det gör också att andra medel än lönemedel har upparbetats i mindre utsträckning inom

detta delområde.

Energimarknad och försörjningstrygghet

Energimyndig- hetens uppdrag

Följande sidor redovisar årets resultat.

34


Utredningar och uppdrag

Kontrollerade generationsskiften i kärnkraftenRiksdagen har fattat beslut om att möjliggöra kontrollerade generationsskiften

i den svenska kärnkraften. Enligt Energimyndighetens instruktion ska vi bidra

i detta arbete, bland annat genom omvärldsbevakning och genom att belysa

förutsättningarna i övrigt. Det svenska energisystemet beskrivs och analyseras

av Energimyndigheten i den löpande verksamheten genom statistik och samman-

ställningar, i till exempel publikationen Energiläget, indikatorer och marknads-

rapporter. Eftersom kärnkraften utgör en betydande del av energisystemet

i Sverige tydliggörs dess roll kontinuerligt i såväl statistik som scenarioarbeten.

Energimyndighetens egen utredning Energisystemet efter 2020 har fortsatt

under 2015. Scenarier utvecklas, och förväntas presenteras under 2016.

I Vägval och utmaningar för energisystemet ett underlag till Energimyndighetens

utredning Energisystemet efter 2020 (ER2015:10) från 2015 tydliggörs

kärnkraftens roll i energisystemet.

Under hösten 2015 tog vi fram underlag om energianvändning och energitillförsel

för Energikommissionen. Detta underlag tydliggör kärnkraftens roll

i energisystemet. Även sammanställningar av kärnbränslets ursprung redovisades

i underlaget till Energikommissionen.

Tillsammans med Energimarknadsinspektionen tar Energimyndigheten fram

veckovisa marknadsrapporter om läget på elmarknaden, inklusive

driftsstatus i kärnkraften i såväl Sverige som Finland. Under 2015 publicerade

vi 42 el marknads rapporter. Se även kapitlet om Energimarknad och

försörjningstrygghet på sidan 34.

Vi bevakar och sprider kunskap om energimarknaderna En viktig del i vårt uppdrag handlar om att samla och sprida kunskap om hur

energimarknaderna och energisystemet utvecklas. Det gör vi bland annat genom

våra publikationer Energiläget och Energiläget i siffror som ger en överblick

över aktuell energi- och klimatpolitik, styrmedel, användning och tillförsel

av energi, energipriser och energimarknader samt energisystemets effekter på

miljön. Under 2015 hade rapporterna laddats ned 4 089 från Energimyndighetens

webbplats vilket kan jämföras med 2 549 under 2014 då endast Energiläget

i siffror publicerades. Energiläget och Energiläget i siffror sprids även till

beslutsfattare inom offentlig och privat sektor. Publikationerna används också

som kurslitteratur på energirelaterade utbildningar.

35


Energimyndighetens arbete med bevakning av energimarknaderna har fortlöpt

under året. I våra rapporter Läget på elmarknaden, Olje-, kol- och gasmarknaden

och Biobränslemarknaden skriver vi om aktuella priser, nyheter och händelser

samt analyserar utvecklingen på de respektive marknaderna. De olika rapporterna

har olika utgivningsfrekvens, från veckovis till månadsvis. Under 2015 har

rapporterna laddats ner totalt 4 221 gånger på webbplatsen och det fanns

1 596 prenumeranter.

Vi ger underlag för energi- och klimatpolitikenUnder 2015 har vi redovisat 14 uppdrag inom området Energimarknader till

Regeringskansliet. År 2014 och 2013 hade vi sex uppdrag vardera. Ett exempel

är den årliga rapporten Energiindikatorer. Den syftar till att följa upp de

energipolitiska målen genom att redovisa ett antal indikatorer, som är baserade på

den officiella energistatistiken. Temat för årets rapport har varit jämställdhet vilket

rönt uppmärksamhet. Det resulterade bland mycket annat i att frågan presenterades

under årets Almedalsvecka. Under 2015 tog vi fram två kortsiktiga prognoser

över energisystemets utveckling, främst till stöd för regeringens budgetarbete.

Bättre förutsättningar för ett hållbart energisystemUnder våren 2013 fattade Energimyndigheten beslut om att börja en egeninitierad

utredning: Energisystemet efter 2020. Utredningen har under en del av 2015

varit pausad på grund av resursbrist. Under hösten har utredningen återupptagits

och ska färdigställas under våren 2016.

Utredningen omfattar bland annat explorativa scenarier som visar hur energi-

systemet skulle kunna utvecklas. Syftet är att visa olika utvecklingsvägar, att bygga

upp kunskap och att diskutera ett långsiktigt hållbart energisystem. I dag har vi

kunskap om många av energisystemets pusselbitar, men vi behöver en tydligare

bild av hur dessa kan kombineras till en väl fungerande helhet i framtiden.

En central tanke med utredningen är att den ska skapa förutsättningar för

framtida dialoger om energisystemets utveckling. Regering och riksdag får

med utredningen bättre förutsättningar att fatta bra beslut i frågor som gäller

energisystemets utveckling. Utredningen kan ses som ett komplement till

den statliga Energikommissionens arbete som framför allt fokuserar på

elsystemet och elmarknads frågor. Resultaten ger även Energimyndigheten

bättre förutsättningar att utforma långsiktiga strategier så att de ger ett så stort

bidrag som möjligt för att skapa ett hållbart energisystem.

36


5 Program för energieffektivisering i energiintensiv industri.6 3 § Lagen (2001:99) om den officiella statistiken.7 Detta är den totala mängden statistiska publikationer. Majoriteten publiceras av SCB.

Våra insatser ska ge samhällsnyttaFör att säkerställa att våra insatser ger så stor samhällsnytta som möjligt utvecklar

vi vårt arbete med samhällsekonomiska analyser. Vårt mål är att presentera

trovärdiga analyser för hur våra insatser och förslag påverkar den samhälls-

ekonomiska kostnaden för att uppnå relevanta energi- och miljöpolitiska mål.

Utöver de sex utredningar som har gjorts under år 2015 enligt uppdrag i

regleringsbrevet, initierade Energimyndigheten en mer heltäckande samhälls-

ekonomisk analys av PFE5, inklusive programmets andra programperiod.

Denna rapport beräknas publiceras under våren 2016. Fokus har i övrigt handlat

om att ge stöd vid konsultupphandlingar av samhällsekonomiska analyser.

Initiativ har även tagits för att mer enhetligt kunna följa upp kvaliteten på

myndighetens samhällsekonomiska analyser.

Energimyndigheten har också medverket i Naturvårdsverkets plattform för

samhällsekonomiska analyser och låtit regleringsbrevsuppdraget Åtgärder för

energieffektivisering granskas inom ramen för plattformen.

Fortsatt arbete med datalager gör energistatistiken mer tillgängligDen officiella statistiken ska finnas tillgänglig för allmänheten, utrednings-

verksamhet och forskning6. I rollen som statistikansvarig myndighet har

Energimyndigheten under 2015 fortsatt arbetet med att i egen regi producera och

publicera energistatistik inom ramen för myndighetens datalager för energistatistik.

Under året har vi sammanställt statistikprodukten Industrins energianvändning

och publicerat på hemsidan i likhet med årliga energibalanser som vi producerat

och publicerat i egen regi sedan 2013. Därutöver har vi redan i anslutning till

publiceringen av årliga energibalanser för år 2014 publicerat 27 tabeller som

annars först skulle ha publicerats i publikationen Energiläget under 2016.

Den officiella statistiken ska publiceras enligt en bestämd tidplan. Under 2015

liksom 2014 skedde alla 83 publiceringar i rätt tid7. Under året har vi lagt mycket

kraft på utveckling och kvalitetssäkring av den månatliga bränslestatistiken,

vilket innebär en i det närmaste total omgörning av statistiken. Förslaget samt

konsekvensanalys ska gå ut på remiss under januari 2016.

Det interna arbetet med att hjälpa myndigheten i stort med statistik- och

metodkonsultation har utvecklats, och kopplar till utvärderingar och samhälls -

ekonomiska analyser. Under året har också arbete pågått med att kvalitets säkra

två processer; samråd och arkivering och gallring. Riksarkivet har godkänt

Energimyndighetens gallringsföreskrift. Viktigt är också det kontinuerliga

förbättringsarbete som pågår för olika statistikprodukter och kravställningen

på våra statistikleverantörer.

37


8 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 9 Risk- och sårbarhetsanalys över energiförsörjningen i Sverige år 2015 (ER2015:22). 10 International Energy Agency, där Sverige är ett av 29 medlemsländer.

Rätt statistik av bra kvalitet utgör grunden för bra utvärderingar och

samhällsekonomiska analyser. Även prognos- och scenarioverksamheten är helt

beroende av god statistikkvalitet. Dessutom behövs den för uppföljning av de

svenska energi- och klimatmålen som ett underlag i framtida direktivarbete.

Trygg energiförsörjningVarje år analyserar Energimyndigheten om det finns sårbarheter, hot och risker

inom vår interna verksamhet samt inom vårt ansvarsområde som allvarligt

kan försämra energiförsörjningen.8 Som ett led i detta arbete publicerar

Energimyndigheten årligen en risk- och sårbarhetsanalys samt en förmåge-

bedömning för hela energiförsörjningen.9

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina och dess kopplingar till försörjnings-

tryggheten, inte minst till naturgas, har krävt insatser under året.

Energimyndigheten har bland annat stöttat Regeringskansliet och andra

myndigheter med underlag och lägesbilder samt deltagit i regelbundna

avstämningar inom EU och IEA10.

Trygg naturgasförsörjningEnergimyndigheten är i rollen som behörig myndighet för trygg naturgasförsörjning

operativt ansvarig för att tillkännage krisnivåer vid störningar i den svenska

naturgasförsörjningen. Rollen ställer krav på att vi har en omedelbar analys-

och beslutsförmåga dygnet runt och året runt. 2015 har vi genomfört tillsyn

med fokus på större industrier som ska ha en krisplan när det gäller störningar

i gasförsörjningen. Vi har gjort platsbesök på tio tillsynsobjekt, då vi bland annat

informerat om omvärldsutveckling, vilket har bidragit till ökad kunskapsnivå.

I egenskap av behörig myndighet har vi deltagit i EU:s grupp för samordning

av gasförsörjningen. En övning har också genomförts med naturgasföretagen.

Energimyndigheten bedömer att den egna och branschens förmåga att hantera

en allvarlig störning i naturgasförsörjningen och dess konsekvenser har stärkts

under 2015.

Stärkt förmåga att lindra konsekvenser av störningar i elförsörjningenStyrel är en planeringsmetod för prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid

eleffektbrist. Metoden ger statliga myndigheter, kommuner och andra deltagande

organisationer bättre beredskap att lindra konsekvenserna i samhället vid en

eventuell eleffektbrist och ger dessutom ett antal andra nyttoeffekter för samhällets

samlade krishanteringsförmåga. Den andra nationella planeringsomgången

av styrel har genomförts under 2014–2015. För att stödja detta arbete har

Energimyndigheten genomfört omfattande informationsinsatser. Under 2015

har vi även beviljat medel till ett forskningsprojekt som följer upp metoden för

planering och bidrar med lärdomar om samverkansprocesser inom styrelarbetet.

38


11 www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/reservelverk-2015/12 Rapport från riksdagen 2015/16:RFR3.

Utvecklingen av förbrukningsdämpande åtgärder vid en elenergibrist har

fortsatt under året. Energimyndigheten har inom det nordiska beredskaps-

forumet för el, NordBER, färdigställt en samnordisk rapport Energy shortage

– Coordinated handling of a potential disturbance in the Nordic power

system om samlad hantering av en nordisk elenergibrist. Vi har under 2015

även arbetat med att ta fram underlag för att, efter ett regeringsbeslut, kunna

genomföra en förbruknings dämpande informationskampanj i händelse av

långvarig elenergibrist. Därmed finns en bedömd förmåga att kunna minska

elförbrukningen på nationell nivå genom att uppmana allmänheten till att

frivilligt vidta enkla sparåtgärder.

Trygg värmeförsörjningI december 2015 levererade Energimyndigheten i enlighet med årets reglerings-

brev en utredning om fjärrvärmeföretagens ekonomiska ställning samt deras

förmåga att förebygga och åtgärda avbrott. Däri bedömer vi att en reglering av

fjärrvärmens försörjningstrygghet kan övervägas.

Stärkt förmåga i samhället genom kunskapshöjande insatserEnergimyndigheten arbetar aktivt med olika kunskapshöjande insatser för att

skapa förutsättningar för ökad försörjningstrygghet i hela samhället. Under

2015 har vi bland annat gjort olika riktade insatser för att stärka den enskilde

energianvändarens egen förmåga att förebygga och lindra konsekvenser av

störningar eller avbrott i energiförsörjningen. Inför stormarna Gorm och Helga

i december arbetade vi med att sprida tips och råd till hushåll genom olika kanaler,

bland annat sociala medier, om hur man kan förebygga och lindra konsekvenser

i händelse av el- och värmeavbrott. Budskapen fick stor spridning i olika medier.

Vi har under året även genomfört tester av mindre reservelverk för att kunna

ge tillförlitliga köpråd till konsumenter som vill minska sin egen sårbarhet vid

elavbrott. Av de åtta reservelverk som testades var det bara tre som klarade

långtidstestet på 150 timmar. Utöver långtidtestet undersökte vi bland annat

reservelverkens bullernivå, vilken elkvalitet och effekt de klarar av att producera,

förmågan att starta i kyla samt att starta olika storlekar på elmotorer. Testerna

finns publicerade på Energimyndighetens webbplats.11

Energimyndighetens samlade kunskapsstöd till den enskilde uppmärksammades

under 2015 av Försvarsutskottet i rapporten Om krisen eller kriget kommer

– en uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den enskildes

ansvar och beredskap.12

39


13 www.msb.se/reservkraft14 Lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja och Förordning (2012:873) för beredskapslagring av olja.15 Beredskapsplan för allvarliga försörjningsavbrott av olja och drivmedel.

Bland våra målgrupper för kunskapshöjande insatser finns också olika aktörer

som bedriver samhällviktiga funktioner, som till exempel kommuner och

landsting men också olika privata aktörer. Kunskap om planering av reservkraft

vid långvariga elavbrott är en särskilt uppmärksammad brist hos många av dessa

aktörer. Av den anledningen har Energimyndigheten, tillsammans med fyra

andra centrala myndigheter inom samverkansområdet teknisk infrastruktur

(SOTI), tagit fram en vägledning för reservkraftsprocessen. Denna lanserades

under 2015 i form av kunskapshöjande seminarier vid sex tillfällen på flera

orter i Sverige. Totalt deltog cirka 350 personer från kommuner, länsstyrelser,

myndigheter, landsting och privata aktörer. Vägledningen finns publicerad på

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats.13

Olje- och drivmedelsberedskapSverige ska i enlighet med EU-direktiv och internationella avtal ha beredskaps-

lager av olja och petroleumprodukter motsvarande 90 dagar, baserat på

nettoimport från föregående år. Sverige har hela tiden uppfyllt kraven enligt

avtalet, men enligt det nya EU-direktivet som implementerades i svensk lag14

den 1 januari 2013 uppfyllde inte Sverige EU:s krav på beredskapslager. Sedan

den 1 april 2014 har Sverige fortsatt uppfyllt även detta krav. Dessutom ska

vi fatta löpande beslut i frågor som rör lagerhållningen samt kontrollera och

rapportera lagringsvolymer till internationella organ. Under 2015 fattade

Energimyndigheten drygt 70 lagringsbeslut.

Under 2015 har Energimyndigheten, tillsammans med drivmedelsbolagen i Sverige,

arbetat fram en beredskapsplan.15 Denna syftar till att öka krisberedskaps-

förmågan genom att bland annat tydliggöra ansvar och roller för olje- och

drivmedels beredskapen i Sverige samt hur en lageravtappning av beredskaps-

lagren ska gå till efter ett regeringsbeslut. Under 2015 har Energimyndigheten

även fortsatt det förbättringsarbete inom olje- och drivmedelsberedskapen som

vi påbörjade under 2014. Bland annat har vi arbetat med att anpassa rutiner

och arbetssätt för att harmonisera med nya marknadsförutsättningar.

40


Säkerhetspolitik och höjd beredskapEnergimyndigheten är bevakningsansvarig myndighet med särskilt ansvar

vid höjd beredskap. Vi ska kunna anpassa verksamheten inför en förändrad

säkerhetspolitisk situation och genomföra omvärldsbevakning, risk- och

sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som uppgiften kräver. Under 2015

har vi deltagit i utvecklingsverksamhet med Myndigheten för samhällsskydd

och beredskap samt Försvarsmakten. Vi har etablerat samverkan med

Försvarsmakten för att stödja den.

Den förändrade säkerhetspolitiska situationen har gjort att vi under året

särskilt jobbat med analyser av energifrågor i förhållande till konflikter i vårt

närområde och etablerat samarbete och utbyte med andra myndigheter för att

stärka analysarbetet. Energimyndigheten har genom aktiviteter under 2015

höjt den interna kunskapsnivån och definierat fortsatta utvecklingsinsatser

inom området höjd beredskap. Arbetet under året har lagt en god grund för att

planera för försörjningstrygghet även vid höjd beredskap.

41


Effektivare energianvändning är ett av de viktigaste medlen för att uppfylla

regeringens mål för energipolitiken om att på kort och lång sikt trygga

energitillgången på konkurrenskraftiga villkor och skapa villkor för en effektiv

och hållbar energianvändning.

Energimyndighetens arbete för energieffektivisering ska bidra till att uppfylla

det nationella målet om 20 procents effektivare energianvändning till år

2020 som riksdagen antog år 2009. EU har motsvarande mål om 20 procents

effektivare energianvändning till år 2020. Fram till i år har det varit osäkert

om målet skulle komma att nås. Under året har ändrade förutsättningar på

tillförselsidan medfört att målet nu bedöms uppfyllas.

Stora delar av Energimyndighetens arbete inom energieffektivisering styrs, direkt

eller indirekt, av olika EU-direktiv. Vi har därför i uppdrag att arbeta med såväl

implementering och tillsyn som att bistå regeringen med underlag för lagstiftning.

Ett övergripande syfte med vår verksamhet är att undanröja informations- och

kunskapsbrister hos olika aktörer. Det gör vi på flera olika sätt, bland annat

genom att arbeta med att främja marknadsintroduktion av energieffektiv teknik,

produkter och tjänster. Härutöver främjar vi utveckling av nya tekniker.

Energimyndigheten är vidare ansvarig statlig myndighet för energi- och

klimatrådgivningen samt en central aktör för att driva olika konstellationer av

nätverk med syfte att främja effektivare energianvändning genom till exempel

informationsöverföring och energikartläggning.

I vårt uppdrag ingår också att bidra till att ett flertal av miljökvalitetsmålen

uppfylls och att säkerställa en effektiv och rättssäker tillsyn och tillsyns-

vägledning med hög servicegrad och tilltro till systemen.

Energieffektivisering


42


Kostnader per delområde inom Energieffektivisering (tkr)

Delområde 2013 2014 2015

Offentlig sektor som vidareförmedlare 14 993 12 748 10 722

Offentlig sektor som slutanvändare går före 20 578 16 639 9 278

Näringslivets energianvändning 22 256 22 490 31 273

Resurseffektiva produkter 44 651 44 086 38 728

Resurseffektiv bebyggelse 14 939 31 465 28 926

Summa 117 417 127 428 118 927

Kostnaderna har minskat något jämfört med föregående år som en följd av att anslagsnivån

sjönk då Energieffektiviseringsprogrammet upphörde 2014. Det gäller framför allt offentlig sektor

som slutanvändare. Undantaget är näringslivets energianvändning som ökar genom arbetet

med det nationella regionalfondsprogrammet som vänder sig till små och medelstora företag.

Näringslivets energianvändning

Offentlig sektorsom slutanvändare

Energieffektivisering i bebyggelsen

Energitjänster 0,4

Offentlig sektor som vidareförmedlare

12,1

2,8

19,6

98,7

Beviljade projektmedel per delområde, belopp i miljoner kronor


43


Offentlig sektor som vidareförmedlare – Energismarta hushåll

Energi- och klimatrådgivningen och energikontorens vidareutvecklingEnergimyndigheten beviljar ekonomiskt bidrag till kommunerna enligt förordning

(1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning. Under året

har 287 av Sveriges 290 kommuner bedrivit energi- och klimatrådgivning.

Rådgivningen är opartisk, kostnadsfri och teknikneutral. Den erbjuder kunskap

och verktyg för att minska energianvändningen. Rådgivningen riktar sig till

allmänheten, små och medelstora företag samt organisationer och föreningar

som vill ha stöd i att minska sin energianvändning.

Energimyndigheten stödjer de kommunala energi- och klimatrådgivarna

även genom utbildning, konferenser och informationsmaterial. Härtill finns

information via Energimyndighetens olika webbplatser.

Under året genomförde energi- och klimatrådgivarna cirka 30 000 rådgivnings-

samtal och andra aktiviteter mot målgrupperna och sedan två år tillbaka ökar

antalet rapporterade rådgivningsaktiviteter. Karaktären på rådgivningen

har ändrat fokus och den uppsökande och proaktiva rådgivningen har ökat

medan inkommande förfrågningar via exempelvis telefon har minskat.

En undersökning av SCB på Energimyndighetens uppdrag16 visar att kännedomen

om den kommunala energi- och klimatrådgivningen hos småhusägare är

30 procent. Nära 70 procent i samma målgrupp anser att det är ganska eller

mycket viktigt med tillgång till en oberoende energi- och klimatrådgivning.

Undersökningen påvisar även att råden har haft betydelse för en dryg tredjedel

av småhusägarna vid investeringsbeslut.

Under året har Energimyndigheten tagit fram en förbättrad grundutbildning

för nya energi- och klimatrådgivare. Utbildningen har genomförts i myndighetens

egen regi och den har förnyats med avseende på nya krav och fler kompetens-

områden. Sammanlagt har 30 nya energi- och klimatrådgivare utbildats.

25 energi- och klimatrådgivare har härutöver deltagit i en fördjupnings-

utbildning om belysning.

Energimyndigheten ger även ekonomiskt stöd till regionala energikontor

för samordning och utveckling av den lokala rådgivningen. Under året har

energikontorens samordningsroll utvecklats till att bli en mer omfattande

stödfunktion i form av en regional utvecklingsledare (RUL). För att

implementera, förankra samt utveckla denna funktion har ett nätverk bildats

med tre undergrupper, RUL Norr, RUL Mitt, samt RUL Syd. Syftet med

regionindelningen är att effektivisera och anpassa arbetet efter de regionala

förutsättningarna.

16 SCB Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare.

44


Insatserna som vi beskriver ovan om energikontorens förändrade uppdrag och

ny utbildning för energi- och klimatrådgivare ligger i linje med det samlade

utvecklingsarbete som vi presenterade i rapporten, Översyn av den kommunala

energi- och klimatrådgivningen, som vi lämnade till Regeringskansliet den

30 april 2015, (ER 2015:14).

Verktyget Energikalkylen har fått ett nytt utseendeI maj lanserade vi den nya versionen av webbverktyget Energikalkylen.

Energikalkylen är ett verktyg som funnits i många år och som hushållen kan

använda för att enkelt göra en energikartläggning över sitt boende. Den nya

versionen är rejält uppdaterad i design och gränssnitt. Den har blivit attraktivare

och mer användarvänlig. Syftet är att fler ska använda den och att energi- och

klimatrådgivarna ska se den som ett bra verktyg i sitt arbete. Besöksstatistiken

för Energikalkylen visar på en ökning med nästan 5 procent under 2015.

Lanseringen följdes av en digital kampanj under sommaren, bland annat på

Facebook och Blocket Bostad.

Offentlig sektor som slutanvändare går föreMånga av de globala och nationella ambitionerna inom energi- och klimat-

området ska förverkligas på lokal nivå. Kommuner och landsting har därför

en central roll i arbetet för ett hållbart samhälle.

Vid årsskiftet 2014 avslutades Energimyndighetens två program Uthållig

kommun och Energieffektiviseringsstödet17. Under 2015 har vi sammanställt

resultaten från programmen och presenterar dem i korthet nedan.

Minskade energikostnader i kommuner och landsting Energimyndigheten har 2010–2014 beviljat ekonomiskt stöd till drygt

270 kommuner och 20 landsting för strategiskt arbete med energieffektivisering.

Stödet har varit 100 miljoner kronor per år. Tack vare stödet har nästan alla

kommuner och landsting utvecklat egna energieffektiviseringsstrategier och gjort

årliga systematiska uppföljningar av sin energianvändning.

Resultatet av arbetet är att energianvändningen har minskat med 3,4 TWh och

kommuner och landsting har minskat sina energikostnader med 1,5 miljarder årligen.

Uppföljningarna visar att kommuner och landsting har kommit långt vad

gäller miljöbilar och förnybara drivmedel. Andelen miljöbilar i kommunerna

(enligt den äldre miljöbilsdefinitionen) har ökat från 35 procent 2009 till

49 procent 2014. I hela personbilsparken i Sverige var den 14 procent 2012.

Andelen förnybara drivmedel i kommunerna har ökat från 15 procent 2009 till

23 procent 2014. I vägsektorn i stort är andelen förnybara bränslen 12 procent.

17 Uthållig kommun var ett nätverkssamarbete mellan Energimyndigheten och ett urval kommuner under åren 2003–2014. Energieffektiviseringsstödet fanns för att främja energieffektivisering i kommuner och landsting under åren 2010–2014.

45


18 SKL och Energimyndigheten, Öppna jämförelser Energi och klimat 2015, ISBN-nummer: 978-91-7585-361-1.19 Återrapporteringskrav enligt Energimyndighetens regleringsbrev inom området Vägledning av statliga myndigheter,

se bilaga 2.

Energieffektiviseringen i byggnader har i genomsnitt varit 8 procent. Det

motsvarar 1,5 miljarder i minskade energikostnader årligen. Fler resultat från

arbetet finns att läsa i rapporten Öppna jämförelser Energi och klimat 201518.

Trots goda resultat finns det utrymme för fortsatta förbättringar i arbetet.

Studier visar att energiåtgången i byggnader borde kunna minska med cirka

30 procent de kommande 20 åren. En medveten och målinriktad strategi

i kommuner och landsting är därför viktig även i fortsättningen för att driva

på energieffektiviseringsarbetet. Även EU:s energieffektiviseringsdirektiv

uppmanar till energieffektiviseringsplaner och energiledningssystem på

regional och lokal nivå.

Myndigheters miljökrav i upphandlingar har ökat19

Energimyndighetens tidigare arbete med energieffektiva myndigheter inordnades

2015 i arbetet med miljöledning i staten. Arbetet har inneburit ett fördjupat

samarbete med Naturvårdsverket och Upphandlingsmyndigheten.

Under året har de tre myndigheterna bland annat arbetat med en analys av

2014 års data. Den visar att svenska myndigheters energianvändning år 2014

ligger på i stort sett samma nivå som år 2013, alltså på 3,0 TWh. Flera myndig-

heter har inlett eller utökat samarbetet med sina fastighetsägare för att minska

energianvändningen och några har tecknat gröna hyresavtal, alltså åtagande

från både hyresvärd och hyresgäst att gemensamt bidra till en bättre miljö.

Miljökrav i upphandlingar har ökat från 53 procent 2013 till 67 procent under 2014.

Sju av tio myndigheter identifierar nu energifrågor som en betydande

miljöaspekt inom ramen för sitt miljöledningssystem och sex av tio har mål

för energi effektivisering, medan bara fyra av tio har en strategi för

energieffektivisering.

Uppföljning av miljöbilar, förnybara drivmedel och energieffektivisering av byggnader under åren 2009 till 2014

Pro

cent

100

80

60

40

20

02009 2014 2012 2009 2014 2014 2009–2014

35%

49%

14% 15%23%

8%

Andel miljöbilar i kommunerna

(enligt den äldre miljöbilsdefinitionen)

Andel miljöbilar i personbilsparken

i Sverige

Andel förnybara drivmedel i

kommunerna

Andel förnybara drivmedel i

hela vägsektorn

Energi-effektivisering i byggnader

12%

46


Fler ska göra mer när Energimyndigheten sprider resultatPå Energimyndighetens webbplats finns en sammanställning av Effekter av våra

satsningar20. Syftet med sammanställningen har varit att fler ska få stöd i sitt

arbete genom att ta del av goda exempel och låta sig inspireras för att själva

komma igång med energiarbetet. Fler ska göra mer. Effekterna finns bland annat

inom områdena energiledning, bebyggelse, hållbar stadsutveckling, förnybar

energi, belysning, upphandling och transporter. Ett urval av insatserna

presenteras i årsredovisningens inledande avsnitt.

Effekterna har även spridits i nyhetsbrev till kommuner och regioner, via andra

aktörer som exempelvis länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting

samt på konferenser och seminarier, både nationellt och internationellt.

Exempel på konferenser är Energimyndighetens egen mötesplats Energismart,

träffar och konvent som arrangerats av Plattformen för Hållbar stadsutveckling

samt Energieffektiviseringskonferensen ECEEE i Frankrike. Energimyndigheten

har under 2015 även arrangerat utbildningar i metoder och verktyg för hur

energifrågor kan integreras i kommunernas fysiska planering.

Nätverk från programmet Uthållig kommun ger ringar på vattnetI och med att programmet Uthållig kommun avslutades vid årsskiftet 2014/2015

avslutades även Energimyndighetens nätverksarbete med till exempel nätverk

inom mobility management. Mobility management handlar om beteenden inom

transport området och är ett komplement till mera traditionell trafikplanering.

Syftet är att påverka resan innan den har börjat.

En bra effekt tack vare Energimyndighetens genomförda insatser har varit att

deltagande kommuner på eget initiativ fortsatt nätverksamheten och avsatt

finansiella resurser för detta.

Energimyndigheten har under 2015 spridit den populära skriften Möjligheter

med mobility management som ett direkt resultat av nätverksarbetet. Exempel

ges kring arbete med flexibla parkeringsnormer, parkeringsköp, maxtak för

antal parkeringsplatser med mera. Exemplen visar hur mobility management

kan användas i planering och byggande som komplement till, och ibland

istället för, bilparkering. Insatserna har lett till att många kommuner går före

i arbetet med mobility management och hållbart resande.

20 www.energimyndigheten.se/effekter-av-vara-satsningar/

47


EnergieffektiviseringsrådEnergieffektiviseringsrådet21 bistår Energimyndigheten i arbetet med att utveckla

metoder och styrmedel för energieffektivisering och ta fram underlag till

nationella handlingsplaner för energieffektivitet. Rådet består av lednings-

representanter från nationella och regionala aktörer med stark koppling till

energieffektivisering. Under ledning av Energimyndighetens generaldirektör

har rådet under året samverkat om nya och vidareutvecklade styrmedel och

uppdrag på området, aktuella EU-initiativ och genomförande av EU-direktiv

samt viktiga trender nationellt och globalt. Rådet har även lyft frågor kring

regionalt energi- och klimatarbete och hållbar stadsutveckling samt hur detta

kopplar till arbetet med EU:s strukturfonder.

Näringslivets energianvändning

Små och medelstora företag energieffektiviserar med EU-medelEuropeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020 ska bidra till att uppnå

EU:s mål på 20 procent energieffektivisering till år 2020. Energimyndigheten

har under året planerat för genomförandet av insatser som ska undanröja

hinder för små och medelstora företags arbete med energieffektivisering.

Hinder handlar ofta om tidsbrist, brist på kunskap och egen energiexpertis

samt en upplevd risk för produktionsstörningar och gör att företagen inte

genomför lönsamma åtgärder för energieffektivisering. Planeringen har skett

i samarbete med Tillväxtverket.

Regionalfonder stödjer små och medelstora företagUnder året har ett antal projekt inom ramen för Nationella regionalfonds-

programmet startats upp. Största delen av arbetet under 2015 har inneburit att

identifiera projekt, utarbeta ansökningar samt initiera de beviljade projekten.

Genom samordnade insatser och systemtänkande ska företagen få stöd i arbetet

med energieffektivisering av Energimyndigheten och våra samverkansparter.

Projekten ska stärka företagens systematiska och långsiktiga energiarbete,

men också ta fram verktyg och stöd som underlättar detta arbete. Fokus

i projekten är även resultatspridning och erfarenhetsutbyte med andra

företag och energiexperter. Energimyndigheten och Europeiska regionala

utvecklingsfonden finansierar projekten med 50 procent vardera.

21 Inrättat 2010 efter förslag i energipropositionen (Prop. 2008/09:163).

48


22 www.leen.de

Här beskrivs några exempel på projekt inom Nationella regionalfondsprogrammet:

1. Klimatsynk samordnar de regionala och nationella programmenEnergimyndigheten och Tillväxtverket driver det gemensamma projektet

Klimatsynk som syftar till att vara en process- och metodstödjande plattform

för de åtta regionerna, samt en samordnande insats mellan de regionala och

nationella programmen. Energimyndighetens roll är bland annat att bistå projektet

med sakkunskap och experthjälp inom energieffektiviseringsfrågor.

Projektet sträcker sig fram till 2020 och omfattar tematiska träffar för projektledare

som arbetar i liknande projekt inom regionalfonds programmen, samt spridning

av resultat från de regionala energiprojekten via årliga konferenser. Under

hösten 2015 har 29 regionalt beslutade projekt blivit kartlagda och tematiserade.

Projektet omfattar totalt 26 miljoner kronor under perioden 2015–2020.

2. Nätverk för energieffektiviseringEnergimyndigheten driver ett projekt som riktar sig till små och medelstora

företag med en energianvändning över 2 GWh. Samverkansavtal har slutits

med länsstyrelser och Energikontor för att de ska driva nätverk. Målet är att

starta 40 nätverk för energieffektivisering runt om i landet. Nätverksmetodiken

som används i projektet bygger både på svensk och internationell forskning,

samt praktiska erfarenheter från Sverige, Tyskland22 och Schweiz. Erfarenheter

och forskning visar att nätverken är en effektiv arbetsmetod. Inom projektet

har Energimyndighetens samverkansparter utbildats i en särskild metod att

driva nätverk.

3. Metoder för innovativ utvärdering av energieffektiviseringProjektet Metoder för innovativ löpande utvärdering av energieffektivisering

ska stärka måluppfyllelsen av de energieffektiviseringsprojekt som

Energimyndigheten sökt genom Nationella regionalfondsprogrammet. Detta

görs genom att utveckla och tillämpa effektivare metoder för löpande utvärdering

av samtliga projekt. Budgeten för projektet är närmare 10 miljoner kronor

för perioden 2015–2020.

4. Fördjupande studier leder till investeringar i energieffektivitetFördjupande studier kan för företag vara ett första steg på vägen för att hantera

energiaspekten mer strukturerat. Nästa steg är att företaget kan investera i åtgärder

som synliggör energianvändningen samt att nya energieffektiva stödprocesser

införs. Den typen av åtgärder är nödvändiga om vi ska uppnå den storlek på

resurseffektivisering som krävs för ett hållbart samhälle. Potentialen är stor.

49


5. Nytt stöd till små- och medelstora företag bidrar till energieffektiviseringEtt nytt stöd till energikartläggningar (EKS) för små- och medelstora företag

kan sökas mellan sommaren 2015 till hösten 2020. Små och medelstora företag

med en årlig energianvändning över 300 MWh eller lantbruk med mer än

100 djurenheter kan söka stödet. Stödet är maximalt 50 000 kronor.

6. Regionala noder för energikartläggningsstöd växlar upp effekternaEnergimyndigheten och 15 regionala energikontor ger i ett samverkansprojekt

stöd till alla små och medelstora företagen före, under och efter genomförd

kartläggning. Syftet är att växla upp effekterna av energikartläggningsstödet

genom att företagen arbetar vidare systematiskt och strukturerat med den egna

energianvändningen efter energikartläggningen.

Erfarenheter från PFE har förts vidare till andra stora företagTillsammans med företag som omfattas av lagen (2014:266) för energikartläggning

i stora företag har Energimyndigheten genomfört nätverksmöten. Syftet är att föra

över erfarenheter från medverkande företag i Programmet för energieffektivisering

i energiintensiv industri (PFE) till företag som nu påbörjar ett systematiskt

arbete med den egna energianvändningen enligt lag. Under året har tre

två-årsredovisningar, åtta slutredovisningar och tre återkallanden handlagts.

Sex företag deltar i PFE fram till och med 2017. Resultaten för PFE kommer att

rapporteras i sin helhet under 2016. Tio år med PFE har lett till närmare 3 TWh

i minskad elanvändning och byggt organisatorisk kompetens att arbeta med energi.

Nätverkande bland energiintensiva företag har gett flera vinsterUnder året avslutades Energimyndighetens nätverksarbete med energi-

effektivisering i små och medelstora företag inom energiintensiva branscher.

Nätverken har bedrivits från årsskiftet 2012/2013 till och med 2015 inom

aluminium industrin, sågverksindustrin och verkstadsindustrin. Dessa branscher

står tillsammans för minst 15 TWh energianvändning, vilket är närmare hälften

av den energi som industriella små och medelstora företag använder.

Nätverksarbetet har lett till ett mer strukturerat energiarbete hos företagen tack

vare webb-baserade verktyg, förenklade energiledningssystem samt erfarenheter

från företag inom PFE. Seminarier, nätverksmöten och teknikdemonstrationer

har nått hundratals företag. Erfarenheter och verktyg från nätverken tas nu

tillvara inom projekten i det Nationella regionalfondsprogrammet och i arbetet

med tillsynsvägledning av miljöbalken.

Energimyndigheten har delfinansierat nätverken med 19 miljoner kronor under

åren 2011–2015 för att stimulera företag och företagsnära aktörer att arbeta

med energieffektivisering.

50


Nätverk inom sågverksindustrin har visat en möjlig minskad energi användning

på 3 GWh per år till år 2020. Detta motsvarar 20 procent av deras årliga

energianvändningen.

För Nätverk inom aluminiumindustrin ger faktiskt genomförda energi-

effektivi serings åtgärder en minskad energianvändning på 140 GWh per år.

Dessutom har de projekterat för ytterligare energieffektiviseringsåtgärder

på 260 GWh eller 10 procent årlig minskad energianvändning.

Nätverket Energiledning i grupp (ENIG) har tagit fram en serie hjälpmedel,

som en nyckeldatabas och webbsidan Energiledning light.

Energikartläggningscheckar minskar energianvändning i företagenUnder 2011–2014 erbjöd Energimyndigheten energikartläggningscheckar till

små och medelstora företag. Det är ett bidrag för att genomföra en energi-

kartläggning av verksamheten. Stödet har minskat företagens kostnader

för informationshämtning och ökat kunskapen om vilka lönsamma energi-

effektiviseringsåtgärder både inom produktionsprocesser och stödprocesser

som företaget kan genomföra.

Cirka 90 procent av de energikartläggningar som skickades in till

Energimyndigheten hade energikonsulter gjort. I deras energikartläggnings-

rapporter finns det ytterligare föreslagna åtgärder som innebär en potential

med 20 procent eller närmare 0,6 TWh för ytterligare energibesparing.

De planerade åtgärderna ger en besparing på 0,3 TWh.

Två år efter energikartläggningens slut rapporterar företaget sina faktiska

åtgärder. I genomsnitt genomförs hälften av planerade åtgärder, varför det finns

en potential för högre energibesparing. Resultatet av besparingarna väntas öka

allt eftersom Energimyndigheten får in flera slutrapporter från företagen.

I genomsnitt är återbetalningstiden för alla föreslagna åtgärder fyra år.

För de åtgärder som företag beslutar att genomföra är återbetalningstiden

i genomsnitt två år.

51


Tillsynsvägledning bidrar till energihushållningTillsynsvägledningen bidrar till att kommuners och länsstyrelsers tillsyn av

energihushållning enligt miljöbalken är likvärdig och aktiv. Tillsynen ska se till

att alla företag som faller under miljöbalken har koll på sin energianvändning

och effektiviserar den kontinuerligt. Efter Energimyndighetens utbildning

för energitillsyn 2014, med nära 600 deltagare, har flera regioner fortsatt

detta arbete. Energimyndigheten har finansierat två projekt samt deltagit

i flera arbetsgrupper eller referensgrupper tillsammans med länsstyrelserna.

Projekten har tagit fram stöd för handläggare; en strategi för energitillsyn

samt en vägledning för att hantera energiaspekter. Tillsynsvägledning är

resurskrävande. En mer aktiv tillsynsvägledning bedöms ha stor potential

för att öka företags resurseffektivitet.

Energikartläggning i stora företag främjar energieffektiviseringUnder året har Energimyndigheten arbetat med att implementera lagen (2014:266)

om energikartläggning i stora företag. Vi har tagit fram två vägledningar för

att stötta företagen inför den första registreringen till den 5 december 2015.

Grupperingar inom industri, bygg, handel, transport och fastigheter har

initierat ett arbete för att ta fram vägledningar om hur energikartläggningar

ska genomföras i olika branscher. Energimyndigheten har genomfört

70 informationsmöten med cirka 450 deltagare under 2015 för att informera

berörda branscher och företag. Vårt arbete med att ta fram en certifiering

för energikartläggare har resulterat i att certifieringsorgan har ansökt om

ackreditering samt att arbetet med personcertifiering har startats.

Concerted Action Energy Efficiency DirectiveEnergimyndigheten deltar på uppdrag av regeringen i det EU-finansierade

projektet Concerted Action Energy Efficiency Directive. Det ska stödja

medlemsländerna i deras implementering av energieffektiviseringsdirektivet

genom att utbyta erfarenheter och goda exempel.

Under året har Energimyndigheten både delat med sig av nationella erfarenheter

och hämtat hem kunskaper från andra länder. Energimyndigheten är ordförande

för ett av de åtta temaområdena i projektet och ingår även i projektets

ledningsgrupp.

Resurseffektiva produkterSverige är ett exportberoende land där exporten av varor och tjänster motsvarar

hälften av BNP. Bland företagen med stor export finns tillverkare av vitvaror,

pumpar och fläktar. Dessa är produkter som regleras av ekodesign- och energi-

märkningsdirektivet vars syfte är att harmonisera minimikrav, mätmetoder och

information om produkter inom EU.

52


Ekodesignkrav och energimärkning har stimulerat innovationskraften och

gett marknadsfördelar för energismarta produkter sedan 1995. Det är därför

formuleringen och tillsynen av dessa EU-krav är viktig för att bidra till

att skapa en ökad grön innovationskraft och större marknad för innovativa

”gröna” produkter.

Utvecklar regelverk och krav för produkterUnder sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en ny lagstiftning för

energi märkning. Energimyndigheten har bistått Regeringskansliet i arbetet

med revideringen av energi märkningslagstiftningen med underlag till

instruktioner, utredningar av specifika artiklar samt expertis vid förhandlingar.

Energimyndigheten har också deltagit i informella diskussioner och gett förslag

på hur förordningen kan utformas. Dessa förslag har beaktats och finns i det

förordnings förslag som skickats till Europeiska parlamentet och Europeiska

rådet för antagning.

Under 2015 har Energimyndigheten också deltagit i tio förhandlingar på uppdrag

av Regeringskansliet i EU-kommissionens regulatoriska kommitté som

diskuterade nya produktkrav. Energimyndigheten har före förhandlingen

utrett och förankrat lagförslagen med svenska aktörer och tagit fram

underlag till en svensk handlingslinje.

Rättvis produktmarknad kräver mer insatserEnergimyndigheten har tillsynsansvar för 45 förordningar under ekodesign-

och energimärkningsdirektiven. Tillsynen säkerställer att lagkraven får

avsedda effekter och ger rättvisa marknadsvillkor för företag. Förebyggande

tillsyn genom information ger också svenska företag hjälp att uppfylla EUs

lagkrav för att få sälja produkter inom EU. De senaste två åren har många

nya produkter reglerats och Energimyndigheten har fortsatt arbetet med att

säkerställa att lagkraven implementeras genom information och att svara på

företagens frågor samt kontrollera överensstämmelse med produktkrav.

Resultaten från årets marknadskontroll visar negativa trender. Det är en ökad

andel produkter som inte uppfyller lagkrav när det gäller energieffektivitet och

andra krav på funktion som är viktiga för användaren. Det är också en viktig

fråga för att företagen ska kunna sälja sina produkter på en internationell

marknad och påverkar därför möjligheter till svensk export. Myndigheten

kan konstatera att resurser för arbetet under året inte har varit tillräckliga.

Energimyndigheten bedömer att det finns risk för orättvisa marknadsvillkor

för varor i Sverige, fler företag som inte uppfyller EU-krav och att utvecklingen

på sikt riskerar att urholka kundernas förtroende för energimärkningen.

53


Tester lyfter fram viktig information för smarta köpvalEnergimyndighetens Testlab utför provningar av produkter där vi

utvärderar energianvändning och funktionalitet utifrån ett användar- och

energiperspektiv. Behovet av information är stort.

Uppföljning av genomslaget i medier visar att Energimyndighetens publicering

av testresultat varit bra. Informationen har lett till artiklar i rikstäckande,

bransch- och regionala tidningar. Informationen från provningar används

också vid utbildning av kommunernas energi- och klimatrådgivare.

Som en del av ett av regeringsuppdragen i regleringsbrevet för 2015 genomförde

Energimyndigheten en provning av solcellsanläggningar. I publiceringen av

provningen lyftes solcellers kvalitet och egenskaper fram tillsammans med de

förbättrade ekonomiska förutsättningarna. Resultaten visade att produkterna

över lag höll god kvalitet med god prestanda och klarade av det svenska

klimatets påfrestningar i form av kyla, is och snö.

Under året har vi publicerat testresultat för att lyfta fram och ge underlag

till köpbeslut av reservelkraftverk genom provningar. Även fältstudier av

bergvärmepumpar, elmätare, smarta energimätarsystem, varuautomater och

julbelysning har publicerats i år. Det har gett upphov till cirka 350 000 besök

på webben.

Under 2015 nämndes Energimyndigheten samt ekodesign, energimärkning,

tester eller Testlab sammanlagt 312 gånger i svensk press, webb, tv och radio.

Antalet publicerade nyheter och pressmeddelanden var 14. Detta visar på god

informationsspridning.

Sjösätter certifieringssystem för installatörer Energimyndigheten arbetar med regeringsuppdraget om informationsinsatser

och kompletterande åtgärder för certifierade installatörer av anläggningar

för förnybar energi. Certifieringssystemet ger svenska installatörer möjlighet

att konkurrera på lika villkor med andra installatörer på EU-marknaden,

vilket blir allt viktigare när kunder börjar efterfråga certifikatet i ökande

utsträckning. Insatserna har hittills enbart lett till certifiering inom ett av de

fyra områden som krävs enligt EU-direktivet.

Energimyndigheten har gjort riktade satsningar för att säkerställa att systemet

sjösätts. Insatserna har resulterat i en utbildning för värmepumpsinstallatörer

och ett certifieringsorgan som kan examinera och tilldela certifikat. Genom

Energimyndighetens bidrag har nästan 50 installatörer kunnat certifieras i Sverige.

54


Det finns goda skäl att bidra till ökad användning av kunniga installatörer

eftersom den samhällsekonomiska vinsten i nettonuvärde beräknas

till 400 miljoner kronor om 10 procent av installationerna gjordes av

en certifierad installatör.

Resurseffektiv bebyggelse

Beställarnätverk driver på utvecklingenEnergianvändningen i bostads- och servicesektorn motsvarar cirka 35 procent

av Sveriges totala energianvändning, vilket innebär att det också finns potential

för effektivisering. För att arbeta med byggsektorns energianvändning har

Energimyndighetens beställarnätverk inom bygg- och fastighetssektorerna funnits

i många år. Det utgör en ledande mötesplats för stat, näringsliv och akademi för

att utveckla ny kunskap och nya energieffektiva metoder och tekniker. Samarbetet

har resulterat i många användbara resultat som under året har spridits till

aktörer på marknaden.

BeBo-processen från Beställargruppen flerbostadshus (BeBo) är ett exempel.

Det är ett processverktyg i form av en användarvänlig webbapplikation som

ger stöd till hur energieffektiviserande åtgärder kan planeras, genomföras

och följas upp. Processen innehåller verktyg och goda exempel från företag

som lyckats väl, vilket höjer kunskapen om byggnaden som ett system och ger

fastighetsägare möjlighet att själva prioritera bland de tekniska produkter som

finns på marknaden.

Totalmetodiken som tagits fram av Beställargruppen lokaler (Belok), får allt

större spridning. I Sverige har metodiken använts vid genomgång av mer än

400 byggnader och den testas även i våra nordiska grannländer och i Baltikum.

Med metodiken når man som fastighetsägare längre i minskningen av

energianvändningen, samtidigt som företagets lönsamhetskrav nås.

I kampanjen Halvera Mera, som har drivits tillsammans med Energimyndighetens

beställargrupper BeBo och Belok, har fastighetsägare till lokaler och flerbostads -

hus fått bidrag för att genomföra en förstudie under 2015 där de visade på

möjligheten att minst halvera energianvändningen enligt koncepten Rekorderlig

Renovering eller Totalprojektmetodiken.

Alla nya byggnader ska byggas som näranollenergibyggnader år 2020Senast den 31 december 2020 ska EU:s medlemsstater enligt direktivet om

byggnaders energiprestanda se till att alla byggnader som byggs är näranoll-

energi byggnader. På väg mot fler energieffektiva byggnader genomför

Energimyndigheten ett mätprogram i nära samarbete med Boverket som pågår

fram till 2017. Programmet består av mätning och utvärdering av lågenergi-

byggnader och en kunskaps- och kompetenshöjande insats riktad mot nyckelaktörer.

55


Under 2015 har Energimyndigheten tillsammans med Boverket levererat

en delrapport av det gemensamma uppdraget att utvärdera befintliga

lågenergi byggnader. Uppdraget gick bland annat ut på att ta fram en metod

och tillämpa den för att på ett enhetligt sätt följa upp och utvärdera befintliga

nybyggda och renoverade lågenergibyggnader. Insamling av mätdata från

lågenergi byggnader pågår och ett 20-tal byggnader levererar kontinuerligt in

data till Energimyndighetens databas.

Energimyndigheten har under året arbetat med kunskaps- och kompetenshöjande

satsningar, som beskrivs nedan, i enlighet med uppdrag i regleringsbrev, för

att öka kunskapen om hur man bygger och förvaltar näranollenergibyggnader

eller lågenergibyggnader. Satsningarna från Energimyndigheten omfattar

cirka 25 miljoner kronor. Utbildningarna ska starta under 2016.

De satsningar som pågår är:

• Beställarkompetens. Görs tillsammans med branschnätverket Byggherrarna.

Målgruppen är byggherrar, fastighetsägare och förvaltare. Under året

har arbete pågått med att hitta aktörer som ska ingå i projektet samt att

klargöra hur projektet ska samverka med övriga kompetenshöjande insatser.

En kommunikationsplan samt skisser på utbildningens genomförande har

tagits fram. Finansieras till 100 procent av Energimyndigheten.

• Energibyggare. Genomförs inom ramen för Swebuild. Målgrupper är

yrkesarbetare, installatörer, arbetsledare och platschefer. Under 2015 har

projektet arbetat med att identifiera handledare och utbilda dem. Finansieras

till 75 procent av EU och till 25 procent av Energimyndigheten.

• Energilyftet. Genomförs av Energimyndigheten. Målgrupper är beställare,

konsulter, arkitekter, byggprojektledare, förvaltare. Utbildningsinnehållet

har arbetats fram i samarbete med ämnesexperter och konsulter.

En IT-leverantör har anlitats för att utforma e-learningdelen, som bidrar

till att hela utbildningen kommer att bli tillgänglig digitalt. Finansieras till

100 procent av Energimyndigheten.

• Nya Glasögon. Genomförs av Byggnadsindustrins yrkesnämnd.

Informationsmaterial om projektets bakgrund, syfte och innehåll har tagits

fram. En webbsida har lagts upp. Förberedelser för en testutbildning i april 2016

har initierats. Målgrupp är gymnasielärare på byggrelaterade yrkesprogram.

56


23 Miljö- och energidepartementet.24 Förslag till utveckling av nationell strategi för energieffektiviserande renovering – Utredning av två styrmedel 2015.

Två styrmedel utredda i förslag till ny renoveringsstrategiBoverket och Energimyndigheten har utarbetat ett förslag till utvecklad och

framåtblickande nationell strategi för energieffektiviserande renovering av

det nationella beståndet. Förslaget bygger vidare på det förslag till nationell

strategi som myndigheterna lämnade till Regeringskansliet 2013 och omfattar

de delar som krävs enligt energieffektiviseringsdirektivet. Tillsammans med

uppdragsgivaren23 avgränsades uppdraget och specificerades till att undersöka

vad två nya styrmedel skulle kunna ge för effekt på energieffektiviseringsgrad

och renoveringstakt. Vidare utreddes:

• styrmedelsförslaget informationscentrum för att öka energieffektiviserings-

graden vid renovering som föreslogs i myndigheternas rapportering 2013

• ett finansiellt styrmedel i form av en kreditgaranti eller ett statligt finansierat

lån skulle kunna utformas och undersöka om det ökar renoveringstakten.

Förslagen levererades som en rapport till Miljö- och energidepartementet

i slutet av december 2015.24

57




I verksamhetsområdet förnybar energi ingår Energimyndighetens arbete

med vindkraft, elcertifikatsystemet, ursprungsgarantier, hållbarhetskriterier,

drivmedelslagen och utredningsverksamhet rörande förnybar energi.

Energimyndigheten ska verka för att uppnå det nationella klimatpolitiska

målet om 50 procent förnybar energianvändning till 2020. Energimyndigheten

har ett samlat ansvar för information och för att ta fram underlag i enlighet

med artiklar och definitioner i Europaparlamentets och rådets direktiv om

främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

Energimyndigheten ska skapa förutsättningar för en väl planerad och resurs-

effektiv vindkraftsutbyggnad. Energimyndigheten ska höja kunskapen om

vindkraftens egenskaper och möjligheter samt dess roll i samhällsutvecklingen.

I detta ingår att bidra till en ökad förståelse och dialog för att skapa möjligheter

till ökad samexistens mellan vindkraft och andra samhällsintressen.

Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för elcertifikatsystemet, med syfte

att främja produktionen av förnybar el i Sverige. Energimyndigheten ska

följa upp, utvärdera och redogöra för utvecklingen inom elcertifikatsystemet.

Därutöver är Energimyndigheten också tillsynsmyndighet för lagen (2010:601)

om ursprungs garantier, lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier och

drivmedelslagen (2011:319).

Kostnader per delområde inom Förnybar energi (tkr)

Delområde 2013 2014 2015

Utredningar och uppdrag 10 795 12 631 14 828

Vindkraft 9 233 9 523 9 505

– varav tillstånd och planering 4 736 4 711 5 730

– varav nätverk och information1 4 497 4 812 3 775

Elcertifikatsystemet och ursprungsgarantier 12 465 13 388 11 624

Hållbara bränslen 10 084 9 177 2 811

Summa 42 577 44 719 38 768

Förändringen avseende hållbara bränslen har sin grund i resursbrist under året.

1 IT-projektet Vindlov ingår i posten Nätverk och information.

Förnybar energi

58


25 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG.26 ER 2015:0.

Utredningar inom förnybar energiVartannat år sammanställer Energimyndigheten ett omfattande underlag

inför regeringens rapportering för artikel 22 i förnybartdirektivet25 om

det nationella läget kring främjandet av förnybar energi. Underlaget

rapporterades under hösten 2015 och siffran för andelen förnybar energi

i energisystemet, enligt direktivets beräkningssätt, uppgick till 53 procent.

Energimyndigheten arbetar för en väl planerad vindkraftsutbyggnadUnder 2015 har Energimyndigheten fattat beslut om fem nya riksintresseområden

för vindbruk efter samråd med länsstyrelser, Boverket och berörda myndigheter.

Vi har tagit fram planeringsunderlag för hur vindkraft på ett bra sätt kan

inkluderas i den kommunala översiktsplaneringen. Underlaget visar bland

annat hur kommuner kan planera för platser med goda vindförhållanden.

Planeringsunderlaget finns på www.energimyndigheten.se.

Energimyndigheten svarar också på remisser från tillståndsärenden och

översiktsplaner som hanterar vindkraft i samverkan med offentlig sektor. Under

året har vi deltagit i förhandling vid Mark- och miljööverdomstolen och vid

samråd om vindkraftparker till havs. Energimyndigheten har även deltagit

med en expert i riksintresseutredningen.

Energimyndigheten vägleder i tillståndsärendenFör att underlätta och effektivisera planerings- och tillståndsprocessen för

vindkraftsanläggningar har Energimyndigheten i samråd med Naturvårdsverket

tagit fram en vägledning för kommunal tillstyrkan, Vägledning om kommunal

tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk26, även kallat det

kommunala vetot enligt 16 kap 4 § miljöbalken.

Energimyndigheten har under 2015 i samverkan med Naturvårdsverket arbetat

med frågor om nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen.

För att samla in underlagsmaterial och synpunkter på innehållet i vägledningen

har Energimyndigheten och Naturvårdsverket fört dialog med Karlskrona

och Gotlands kommuner, Länsstyrelsen på Gotland samt med branschföretag

och Svensk vindenergi. Till vägledningen har Energimyndigheten tagit fram

underlag om ekonomiska säkerheter för att kunna montera ner vindkraftverken.

Arbetet med vägledningen inkluderar samarbete med ett flertal andra

myndigheter, bland andra Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen,

Energimarknadsinspektionen och Transportstyrelsen.

59


27 ES2015:02.

Samexistens mellan Försvarsmakten och vindkraften behöver ökasEnergimyndigheten har enligt regleringsbrevsuppdrag för 2015 slutredovisat

genomförda och pågående insatser för att öka samexistensen mellan försvarets

tekniska system och vindkraftverken som vi medverkat i eller finansierar.

Energimyndighetens finansiering av tekniska lösningar har bland annat lett

till ett verifierat beräkningsverktyg som gör det möjligt att förena vindkraft

med väderradar, vilket varit det största tekniska problemet. Våra projekt

såsom utpekande av riksintresse för vindkraft och utveckling av webbplatserna

Vindlov och Vindbrukskollen har lett till en ökad kontakt och ett förbättrat

samarbete mellan inblandade aktörer samt en ökad förståelse för betydelsen av

samverkan kring försvars- och energiintresset.

Vindkraften fortsätter byggas ut i SverigeEnergimyndigheten bedömer att det övergripande målet att skapa förutsättningar

för 30 TWh vindkraft har uppfyllts. Under 2015 har vindkraften byggts ut

i hög takt, cirka 750 MW, trots att priserna på el och elcertifikat legat på

en förhållandevis låg nivå. Detta beror dels på att investeringsbeslut har fattats

i ett tidigare skede för många projekt, dels på att det finns vindkraftsprojekt

i Sverige med förhållandevis låga produktionskostnader.

Vi arbetar för ökad kunskap och samverkan om vindkraftUnder 2015 har Energimyndigheten arbetat med att tekniskt utveckla webbplatsen

Vindlov.se så att användarna kan besöka den från både stationära och

mobila enheter. Den förbättrade webbplatsen publiceras i början av år 2016.

Energimyndigheten har också lanserat två nyheter som underlättar

handläggningen av vindkraftsärenden. Den ena är Vindbrukskollens e-tjänst

som nu är kopplad till länsstyrelsernas ärendehanteringssystem Platina.

Den andra är att verksamhetsutövare sedan våren 2015 kan lämna in en

flyghinderanmälan till Försvarsmakten direkt på Vindbrukskollen.

I november 2015 avslutade Energimyndigheten ett regeringsuppdrag om

förutsättningar för obligatorisk användning av Vindbrukskollens e-tjänst.

Vi utförde uppdraget i samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Boverket

och i samordning med andra berörda myndigheter. Uppdraget resulterade i ett

förslag om att det ska bli obligatoriskt att registrera uppgifter i e-tjänsten när det

gäller miljöbalksärenden för verksamhetsutövare, kommuner och länsstyrelser,

förutom i vattenområden där Vindbrukskollens projektgrupp ska ansvara.

Energimyndigheten tar fram statistik och ny kunskap om vindkraftenEnergimyndigheten publicerar varje år en statistikrapport, Vindkraftsstatistik27,

om vindkraftens utveckling. Statistiken visar i vilka län och kommuner

utbyggnaden sker. Nytt för 2015 var att rapporten innehöll ett temaavsnitt med

fokus på marknadsstatistik och trender.

60


För att förbättra tillgången till kunskap om vindkraft har Energimyndigheten

under året börjat publicera delar av rapporten direkt på vår webbplats.

På så vis kan vi presentera färska siffror på både utbyggnad och produktion av

vindkraft i Sverige varannan månad utöver den årliga statistiken.

Vindkraften behöver integreras i elsystemetEnergimyndigheten arbetar brett med hur vindkraft ska kunna integreras

bättre i elsystemet. Som en del i detta avslutade vi i december 2015 ett regerings-

uppdrag som gjorts i samarbete med Svenska kraftnät och Energimarknads-

inspektionen om anpassningen av elsystemet för en större andel variabel

förnybar elproduktion. Viktiga slutsatser från uppdraget var att det finns

många utmaningar med omställningen men att alla är tekniskt möjliga att lösa.

Nätverket för vindbruk ökar acceptensen för vindkraftNätverket för vindbruk har till uppgift att öka kunskapen om vindkraft och att

verka för en väl förankrad och väl lokaliserad utbyggnad av vindkraft, som

även genererar mervärde lokalt. Energimyndighetens uppgift är att samordna

verksamheten i nätverket, besluta om medel som fördelas till projekt inom

nätverket och följa upp nätverkets projekt samt arbetet inom nätverkets fyra

regionala noder.

Intresset för Nätverket för vindbruks verksamhet har under året fortsatt varit

stort. Till nätverkets utlysning inkom 35 ansökningar om projektmedel, varav

20 beviljades. Totalt beviljade vi 7,8 miljoner i projektmedel, vilket är mindre

än hälften av 2014 års beviljade medel. Det kan förklaras med att nätverket

under 2014 beviljade tvååriga stöd till nätverkets fyra noder, som sammanlagt

omfattade 8 miljoner kronor.

Nätverket för vindbruk har under 2015 fortsatt att bygga upp kunskapen om

vindkraften hos olika aktörer. Det har skett genom att skräddarsy utbildningar

för nyckelaktörer, som i år var de kommunala energi- och klimatrådgivarna.

Nätverket har genom noden med ansvar för arbetskraftsförsörjning, Strömsunds

kommun, slutfört en studie av vindkraftens sysselsättningseffekter tillsammans

med Vindkraftscentrum. Resultatet från studien har spridits på seminarier

och konferenser och bistått kommuner och regioner med att ta fram lokala

sysselsättningsprognoser utifrån resultaten. Nätverket arrangerade i samarbete

med Svensk Vindenergi i november 2015, ett par välbesökta seminarier på

den nationella konferensen Vind 2015 om vindkraftens sysselsättningseffekter

samt vindkraftens påverkan på fågellivet.

61


De informationsinsatser och nätverksarbetet som Energimyndigheten har

genomfört under 2015 bedöms ha ökat kunskapsnivån om vindkraftens

egenskaper och möjligheter. De har även bidragit till bättre förutsättningar

för god lokal förankring vid vindkraftsetableringar.

Energimyndigheten ska förvalta och utveckla elcertifikatsystemetEnergimyndigheten är tillsynsmyndighet28 för elcertifikatsystemet. Vårt

uppdrag är också att följa upp, utvärdera och redogöra för utvecklingen inom

elcertifikatsystemet.

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen

av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra

till 25 TWh förnybar el från 2002 fram till 2020. Sedan den 1 januari 2012 har

Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Tillsammans med Norge

ska ytterligare 15,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 202029.

Sedan 1 januari 2015 är Energimyndigheten också kontoföringsmyndighet

för elcertifikat och ursprungsgarantier. Det innebär ett systemansvar för

kontoföringssystemet Cesar och ansvar för att godkänna och administrera

kontohavare samt säkerställa utfärdande och annullering av såväl elcertifikat

som ursprungsgarantier. Verksamheten är avgiftsfinansierad.

Vi skapar förutsättningar för ett fungerande elcertifikatsystemUnder 2015 har vi löpande informerat om utvecklingen av elcertifikatsystemet

via webb och nyhetsbrev. Våra kommunikationsinsatser ska ge systemets

aktörer förutsättningar att följa regelverk och utveckling, och därmed öka

systemets effektivitet. Under året har bland annat en sammanställning

av förväntad tillkommande produktion presenterats. I april arrangerade

Energimyndigheten ett marknadsseminarium, i syfte att öka tillgängligheten

av information till marknaden.

I februari 2015 rapporterade vi regeringsuppdraget Höjd ambition

i elcertifikatsystemet. Under våren och hösten 2015 fortsatte arbetet på

Regeringskansliet, vilket lett fram till riksdagsbeslut om justerade kvoter

från och med 1 januari 2016.

Projekt inom Nätverket för vindbruk (belopp i tkr)

2013 2014 2015

Beviljade projekt 15 25 20

Beviljade medel 8 293 18 245 7 796

28 Förordning (2011:1480) om elcertifikat.29 ET2015:06.

62


30 ET2015:06.

Ökningen av förnybar el går mot måluppfyllelseI juni 2015 publicerade vi, tillsammans med Norges vassdrags- og energidirektorat

(NVE) den andra årsrapporten om den svensk-norska elcertifikatsmarknaden30.

Rapporten Den svensk-norska elcertifikatsmarknaden – årsrapport 2014

ger en övergripande bild av de viktigaste händelserna och nyckeltalen för

elcertifikatsmarknaden under året 2014.

I Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 15 TWh sedan

elcertifikatsystemet infördes i maj 2003 fram till och med 2012.

Energimyndigheten har under året fattat beslut avseende godkända

anläggningar och annullering av elcertifikat.

Vind Vatten Biobränsle Torv

Elp

rod

ukti

on

TW

h

22,5

20,0

17,5

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

02003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Förnybar elproduktion inom elcertifikatsystemet 2003–2014 baserad på antalet utfärdade elcertifikat i svenska anläggningar

Godkända anläggningar (st)

2013 2014 2015

Biobränsle 139 143 143

Vindkraft 2 338 2 678 2 648

Vattenkraft 273 308 338

– varav produktionsökning storskalig vattenkraft 65 69 69

Sol 461 1 125 2 514

Total 3 211 4 254 5 643

63


Kvotuppfyllnadsgraden, det vill säga andelen elleverantörer som hade elcertifikat

som motsvarade elförsäljningen eller den egna elanvändningen, var 99,99 procent

år 2015, vilket visar på en hög acceptans för systemet bland dess aktörer.

Utbyggnaden och ökningen av förnybar el är i linje med vad som behöver

byggas ut per år för att nå målet 2020.

Vi är tillsynsmyndighet för ursprungsgarantierEnergimyndigheten är tillsynsmyndighet för regelverket kring ursprungsgarantier

för el.31 Ursprungsgarantier är elektroniska handlingar för att garantera

ursprunget på el. Ursprungsgarantier kan köpas och säljas på en öppen marknad

som omfattar elproducenter och elleverantörer. Syftet är att slutkunden av el

ska få kunskap om elens ursprung på ett tydligt sätt. Under 2015 fattade vi

1 527 beslut enligt regelverket för ursprungsgarantier.

Vi utövar tillsyn över hållbarhetskriterier och drivmedelslagenEnergimyndigheten utfärdar hållbarhetsbesked och utövar tillsyn över

efterlevnad av lagen om hållbarhetskriterier. Hållbarhetslagen ska säkerställa

att biodrivmedel och flytande biobränslen som används i Sverige uppfyller

krav på hållbarhet.

Energimyndigheten är även tillsynsmyndighet för drivmedelslagen. För

Energimyndighetens del innebär det att föreskriva om vad drivmedels leverantörer

är skyldiga att rapportera och att utöva tillsyn över denna rapportering.

Rapporteringen syftar till att uppfylla bränslekvalitetsdirektivets artikel 7 a

som innebär att drivmedelsleverantörer måste minska sina utsläpp med minst

6 procent 2020 jämfört med 2010. Om biodrivmedel används för att uppnå

minskningen av utsläpp ska detta styrkas med hållbarhetsbesked. Under 2015

beslutade EU om ett tillämpningsdirektiv för artikel 7a och Energimyndigheten

har påbörjat genomförande av detta tillämpningsdirektiv inför kommande års

rapporteringar. Vårt arbete ger ökad kunskap om utsläppen från vägtransporter.

Annullering av elcertifikat hos elleverantörerna

2013 2014 2015

Antal annullerade elcertifikat (miljon st) 16 287 581 12 304 694 12 546 958

Andel av kvotplikten (procent) 99,75 99,97 99,99

Mängd kvotpliktsavgift (miljoner kronor)1 12,3 1,1 0,4

1 Kvotpliktsavgift avser föregående kalenderår.

31 Lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el.

64


År 2015 publicerade vi rapporten Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen

under 201432. Redovisningen visar att användningen av HVO-biodiesel

(Hydrogenated Vegetable Oils) fortsatte öka under 2014, och är därmed det

vanligast förekommande biodrivmedlet i Sverige. Totalt sett bidrog

biodrivmedlen till en minskning av växthusgasutsläppen med 2,3 miljoner

ton under 2014 jämfört med om vi använt fossila drivmedel. Under 2013 var

minskningen 1,9 miljoner ton.

I rapporten Drivmedel i Sverige 201433 redovisade vi uppgifter om volymer,

växthusgasutsläpp och ursprung även för fossila drivmedel. Redovisningen visade

bland annat att 21 av 36 drivmedelsleverantörer år 2014 hade nått bränsle-

kvalitetsdirektivets gräns om 6 procent minskade växthusgasutsläpp till 2020.

Hållbarhetsbesked har omprövatsHållbarhetsbesked ska omprövas löpande på Energimyndighetens begäran.

En oberoende granskare kontrollerar om aktören följt sina rutiner och om de

biodrivmedel och flytande biobränslen som sålts eller använts kan anses

hållbara enligt lagen.

Anläggningsbesked säkerställer livsmedelsbaserade drivmedelMed anledning av möjligheten för Sverige att kunna fortsätta med skattebefrielse

för biodrivmedel infördes en förändring av hållbarhetslagen under hösten 2015.

Företag som söker skattenedsättning för biodrivmedel måste omfattas av

så kallade anläggningsbesked. Energimyndigheten utfärdar dem efter ansökan

från företagen, och de säkerställer att biodrivmedel som är livsmedelsbaserade

vare sig kommer från helt avskrivna anläggningar, eller anläggningar som tagits

i drift efter 31 december 2013. Detta skulle utgöra otillåtet statsstöd.

Energimyndigheten har bistått Regeringskansliet i att ta fram den förändrade

lagstiftningen och fattade första beslutet om anläggningsbesked i slutet

av december 2015.

Antal ärenden enligt hållbarhetslagen (st)

2013 2014 2015

Antal ansökta hållbarhetsbesked 15 21 24

Antal beslutade hållbarhetsbesked 17 20 20

Antal omprövade hållbarhetsbesked 6 102 40

32 ET 2015:12.33 ER 2015:20.

65


Energimyndighetens arbete för ett hållbart energisystem sker bland annat

genom att främja forskning, innovation och kommersialisering, och genom

att främja spridningen av nya produkter, processer och tjänster. Vi gör

detta i nära samverkan med och som komplement till andra energipolitiska

insatser och styrmedel för att nå klimat och energimål, samt energirelaterade

miljöpolitiska mål. Dessutom ska vi följa den internationella utvecklingen

på området och främja svenskt deltagande i internationellt samarbete.

Kostnader per delområde inom Forskning, innovation och kommersialisering (tkr)

Delområde 2013 2014 2015

Forskning inom temaområden1 98 455 110 682 117 674

– varav utvärderingar 6124 2 925 2 281

– varav sammanställningar/analyser 222 592 436

Samverkan med andra myndigheter 3 865 6 025 3 669

Internationella samarbeten 11 395 14 277 14 449

Affärsutveckling, kommersialisering och internationalisering2

27 559 44 321 27 275

Summa 141 274 175 305 163 067

1 Det nya delområdet motsvarar 2014 års delområden Utformning och genomförande,

Utvärderingar, Sammanställningar/analyser och Integrera resultat Energisystemstudier.

2 Det nya delområdet motsvarar hela verksamhetsområde Affärsutveckling och

kommersialisering i årsredovisning 2014. Kostnaderna 2014 var högre på grund av

regeringsuppdraget Teknologiska innovationssystem.

Forskning, innovation och kommersialisering



66


34 Återrapporteringskrav 1 och 2 Utformning och genomförande, enligt regleringsbrev. 35 Energiforskningsläget, ET 2015:16.36 ET:2015:15 Helhetssyn är nyckeln – strategi för forskning och innovation för energiområdet 2017–2020. Uppdrag 7

regleringsbrev 2015.37 ER 2015:23 Allmänna energisystemstudier, ER 2015:27 Bränslebaserade energisystem, ER 2015:26 Byggnader

i energisystemet, ER 2015:28 Energiintensiv industri, ER 2015: 25 Kraftsystemet, ER 2015:24 Transportsystemet.38 Bråttom med insatser för en hållbar energiomställning – Redovisning av uppdrag att utarbeta underlag inför kommande

beslut om forskning och innovation. Uppdrag M2015/1172/Ee till Energimyndigheten från Regeringskansliet.39 Analys och förslag till regeringens forsknings- och innovationsproposition. Redovisning av regeringsuppdrag (U2015/1362/F)

– gemensam analys från Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Långsiktig forskning inom sex temaområden34

Energimyndighetens arbete med forskning, utveckling, demonstration,

kommersialisering och innovation inom energiområdet genomförs i enlighet

med det som anges i propositionen Forskning och innovation för ett långsiktigt

hållbart energisystem. Arbetet är organiserat i sex temaområden: Bränsle-

baserade energisystem, Byggnader i energisystemet, Energiintensiv industri,

Energisystem studier, Kraftsystemet samt Transportsystemet. Varje temaområde

har en referensgrupp som kallas utvecklingsplattform och består av

representanter från näringsliv, forskningsutförare samt andra myndigheter

och organisationer inom det aktuella området.

Följande text beskriver respektive temaområde inom forskningsarbetet,

inklusive exempel på resultat och effekter. Ytterligare redovisningar av energi -

forskningens resultat och effekter finns i publikationen Energiforskningsläget35.

Under hösten har Energimyndigheten på regeringens uppdrag lämnat

underlag inför den förväntade propositionen om forskning och innovation

på energiområdet, i form av Energimyndighetens strategi för forskning

och innovation för åren 2017–202036. Utvecklingsplattformarna har lämnat

rådgivande underlag37 till strategin.

Energimyndigheten har också lämnat in ett enskilt underlag till regeringen

inför en kommande proposition om energiforskning38, samt ett gemensamt

underlag (tillsammans med Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet

och Vinnova) till en proposition om forskning och innovation39. I dessa

inlämnade dokument identifieras de utmaningar som samhället behöver möta

inför omställningen till ett hållbart energisystem. Dessutom presenteras de

verktyg och arbetssätt som Energimyndigheten föreslår.

67


40 Förslag som Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (Formas) och Statens energimyndighet lämnade den 31 maj 2013.

41 Energiforskningen i siffror.42 I Energiläget 2015 rapporterar Energimyndigheten att biobränslen står för 78 TWh av den totala slutliga

energianvändningen (375 TWh) i Sverige.43 Återrapporteringskrav 7 Informationsutbyte mellan forskningsfinansiärer, enligt regleringsbrev.

Klimatforskningens bidrag till klimatmålenEnergimyndighetens verksamhet med anknytning till klimatforskning genomförs

utifrån de förslag som redovisades i rapporten Hur bidrar klimatforskningen till

att nå klimatmålen?40 Energiforskningen har som mål att bidra till att uppfylla de

uppställda energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken

samt energirelaterade miljöpolitiska mål. I rapporten anges att den svenska

energiforskningen i huvudsak avser forskning och innovation som minskar

utsläpp av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen till atmosfären.

Därför bör energiforskningen i sin helhet ingå när klimatforskning och

innovation redovisas. Energimyndigheten avser att i ett separat underlag41

i samband med årsredovisningen redovisa ytterligare klimatrelaterade fakta.

Bränslebaserade energisystemOmrådet Bränslebaserade energisystem omfattar produktion och förädling

av biobränslen, inklusive restprodukter och avfall, samt omvandling till el

och värme som sker i till exempel svenska fjärrvärme- och kraftvärmeverk.

En stor andel av Sveriges energianvändning baseras i dag på biobränslen42,

vilket bidrar till att det svenska energi- och klimatmålet om att nå 50 procent

förnybar energi till 2020 redan är uppfyllt.

Globalt sett finns stora klimatvinster att göra genom att ersätta fossil el- och

värmeproduktion med förnybar bioenergi, baserad på svensk kunskap och

teknik. Energimyndighetens satsningar på forskning och innovation inom

området syftar till att resurseffektivt möta framtida behov av hållbar el-

och värmeförsörjning för samhällets olika sektorer, som hushåll, industri

och transport. Det kan också medföra export möjligheter för svenska företag.

I maj 2015 arrangerade Energimyndigheten en gemensam program konferens

för de tre bränsleprogrammen Tillförsel, Hållbarhet och Omvandling, som har

fokus på säker, hållbar och kostnadseffektiv tillförsel av biobränslen.

Konferensen var mycket uppskattad av de omkring 170 deltagarna.

Samverkansprogrammet Bränslebaserad el- och värmeproduktion43,

en fortsättning på det tidigare Basprogrammet som genomförts i samverkan med

Värmeforsk, har utvärderats under året. Utvärderingen visar att programmet bidrar

till samhällsnytta och till god kompetens- och kunskapsuppbyggnad inom området.

68


Ny internationell standard med svenska perspektivUnder 2015 presenterades en ny internationell standard som stöd för bedömning

av bioenergisystemens hållbarhet, ISO 13065. Sverige bidrog med vetenskaplig

expertis så att standardens miljödelar blev relevanta för såväl svenska som

internationella förhållanden. Det kunde göras tack vare långsiktig svensk forskning

med stöd från Energimyndigheten kring hur biobränslen bör produceras och

användas så att nationella miljömål kan uppnås.

Satsning på marin biomassa Odling av marin biomassa i stor skala kan fördubbla biogasproduktionen i Sverige

utan att konkurrera med livsmedelsproduktion, samtidigt som övergödningen

av havet kan minska. Baserat på en tidigare förstudie har Energimyndigheten

under 2015 bidragit med 9,9 miljoner kronor i stöd till Marin Biogas Sverige AB

för att anlägga en testodling av sjöpung på västkusten och provröta den

skördade biomassan i en fullskalig biogasanläggning.

Svensk bioenergi på exportI Jilin-provinsen i Kina har det beslutats att bygga ett kraft värme verk med ett

bioenergikombinat baserat på svensk teknik från företaget Biosteam AB.

Det blir den första svensk-kinesiska demonstrations anläggningen som byggs.

Det svenska företaget får möjlighet att utveckla teknik baserad på svensk

kunskap för etablering på den kinesiska marknaden samtidigt som kolkraft

fasas ut. Beslutet är möjligt tack vare ett långsiktigt samarbete med kinesiska

myndigheter, universitet och näringsliv. Utvecklingen av den svenska

tekniken har fått forsknings stöd av Energimyndigheten genom programmet

Internationell samverkan för miljöinnovationer – Energi i Kina (ISMEK),

som genomförs tillsammans med Vinnova.

Byggnader i energisystemetDetta temaområde omfattar bebyggelsens energianvändning över hela

livscykeln. I området ingår hushållens energianvändning, utifrån olika

upplåtelseformer och olika grader av självbestämmande. Forskningen bidrar

till att energianvändningen i bebyggelsen är effektiv och långsiktigt hållbar,

samt att slutanvändningen av energi i bebyggelsen minskar.

En utvärdering 2015 visar att belysningsprogrammet är något av en

pionjärgärning, både nationellt och internationellt. Programmet har lett till

goda exempel på flervetenskaplig forskning där kunskap från humaniora,

teknik och medicin har kombinerats, till exempel projektet Rätt utformad

LED-belysning för bättre synkvalitet.

69


44 Återrapporteringskrav 7 Informationsutbyte mellan forskningsfinansiärer, enligt regleringsbrev.45 Energiläget 2015, ET 2015:08.

Sladden The Pac visar den energi som inkopplade enheter använder, och är ett

av resultaten från programmet Energi, IT och Design som kombinerar beteende-,

miljö- och energikunskap med design och informationsteknik. Projektet

genomförs av Interactive Institute Swedish ICT med stöd från Energimyndigheten.

Prototypen utsågs 2010 till en av de 50 bästa innovationerna i världen av Time

Magazine. Under 2015 har The Pac lanserats på den svenska marknaden.

Samverkansprogrammet Energieffektivt byggande och boende pågår 2013–2017

i samarbete med branschföreningen IQ Samhällsbyggnad. Det bidrar till

en nationell kraftsamling där tvärvetenskapliga insatser för forskning och

innovation koordineras. Under 2015 har åtta nyhetsbrev44 publicerats om vad

som är på gång inom samverkansprogrammet.

I samverkansprogrammet Fjärrsyn finns projektet Framtida värmebehov,

som presenterat sina resultat under 2015. Projektet har skapat kännedom om

värmeflöden i fjärrvärmecentraler och resultaten ökar förståelsen för hur

smarta fjärrvärmenät kan skapas i framtiden.

Energiintensiv industriUtvecklingen inom svensk industri har stor betydelse för omställningen till

ett hållbart energisystem eftersom sektorn står för 38 procent av Sveriges

slutliga energianvändning45. Energimyndigheten satsar därför på forskning

om effektivare energianvändning och nya resurseffektiva produkter och

tjänster. Satsningarna ska komma till nytta för svensk industri och skapa

en bas för internationellt samarbete. Insatserna ska också stärka de svenska

kunskapscentrum som bidrar till den industriella utvecklingen inom

energieffektivisering, ökad användning av förnybar energi och förnybara

råvaror i industrins processer.

Potentialen är stor, både hos enskilda företag och genom samverkan mellan

företag och andra aktörer i samhället. Exempelvis kan utveckling av nya

resurseffektiva produkter leda till en effektivare användning av naturresurser

och energi under hela livscykeln. Material gjorda av förnybara råvaror skapar

nya affärsmöjligheter för svenska företag och bidrar till stärkt konkurrenskraft.

Krav på hållbarhet ger affärsmöjligheterEnergimyndighetens satsningar är främst riktade mot de energiintensiva

branscherna. Energimyndigheten ser ett ökat behov av systemstudier för att skapa

helhetssyn och undvika suboptimeringar. Nya affärsmodeller utvecklas

i digitaliseringens spår. Skarpare krav på hållbarhet påverkar förutsättningarna

för industrin, men ger också nya affärsmöjligheter och utrymme för innovationer.

70


Under 2015 har Energimyndigheten definierat tre strategiska delområden:

• effektiv energianvändning

• material och produkter

• system och företagande.

Flera nya program och forskningsprojekt2015 startade två nya forskningsprogram: Industrins energianvändning –

forskning och utveckling samt Massa- och pappersindustrins energianvändning

– forskning och utveckling.

Sedan tidigare drivs samverkansprogram med järn- och stålindustrin. Därutöver

finansierar Energimyndigheten flera program med industrirelevans inom

ramen för den gemensamma satsningen Strategiska innovationsområden

(SIO) tillsammans med Vinnova och Formas (se avsnittet om SIO på sidan 80).

Forsknings satsningarna inom biodrivmedel har också en tydlig koppling till

industrin och industriella processer och system. Under 2015 startade två nya

program. Läs mer om satsningarna på förnybara drivmedel i Transportavsnittet

på sidorna 74–75.

Aluminiumindustrin vill vara en klimatneutral bransch 20502015 beslutade vi om ett forskningsprojekt i aluminiumindustrin om potentialen

att spara energi genom hela produktionscykeln, från metallframställning till

återvinning. Aluminiumindustrin använder årligen cirka 3 TWh energi.

Energieffektivisering skulle leda till både ökad konkurrenskraft och minskade

utsläpp av växthusgaser.

Additiv tillverkning kräver mindre resurserEnergieffektivisering kan ske i flera led genom additiv tillverkning av

produkter (3D-printing). I det nya projektet Resurseffektiv tillverkning av nya

högpresterande slitstarka material som Energimyndigheten stödjer med cirka

fyra miljoner kronor kommer ett nytt material att utvecklas. Genom att tillverka

produkten additivt, där komponenten byggs upp steg för steg i en form som är

nära den slutliga formen, kan flera energikrävande efterföljande bearbetningssteg

undvikas. Metoden sänker den totala materialåtgången liksom produktens vikt.

Materialets egenskaper gör att komponenterna inte behöver bytas ut eller slipas

om lika ofta. Det leder till energieffektivisering även i användarledet.

71


Kolfiber från skogenUnder 2015 gav Energimyndigheten 7,5 miljoner kronor i stöd till forsknings-

institutet Innventia för att genomföra projektet Karboniserade ligninprodukter

för energisparande applikationer. Projektet syftar till att utveckla två

högförädlade applikationer för lignin från massabruk: strukturella kolfibrer

för bilar och aktiverade kolfibrer för avancerad adsorption, som kan användas

för vätgaslagring och gasrening. Biobaserad kolfiber kan ersätta fossilt baserad

kolfiber. Samtidigt går det åt mindre energi i materialtillverkningen jämfört

med konventionell kolfiber. Dessutom beräknas kostnaden för ligninbaserade

kolfiber bli lägre än för konventionella kolfiber. Det ger förutsättningar för en

ökad användning inom bilindustrin, vilket skulle leda till lägre vikt för nya

bilar och därmed minskad energianvändning vid körning.

EnergisystemstudierOmställningen till ett hållbart energisystem kräver kunskap och förståelse

om samspelet mellan teknik, institutionella förhållanden och aktörers

beteenden. Energisystemforskningen bidrar med detta eftersom den binder

samman samhällsvetenskapliga och humanistiska frågeställningar med

tekniska perspektiv, gärna med tvärvetenskapliga ansatser. Utgångspunkten

för forskningen är att det är problemen och frågorna som ska vara i fokus

snarare än de vetenskapliga disciplinerna.

Forskning om energisystemet ser till helheten, från tillförsel och distribution

till användning samt kopplingen till det klimatpolitiska området. Därmed

skapar systemforskningen kunskapsunderlag som underlättar överblick och

stödjer dialog mellan företrädare för olika sektorer och intressen.

Den energisystemforskning som Energimyndigheten finansierar ska bidra

till ökad kunskap bland beslutsfattare inom energiområdet. Detta bidrar

Energimyndigheten med dels genom att sprida forskningsresultat till beslutfattare,

dels genom att finansiera forskarutbildning inom energisystemområdet. Båda

insatserna syftar till att bidra till en väl underbyggd energi- och klimatpolitik.

Inom energisystemområdet finns två forskningsprogram: Forskarskolan

energisystem och Strategisk energisystemforskning.

Inom Forskarskolan energisystem har Energimyndigheten beviljat fyra

tvär vetenskapliga projekt under året. Projekten riktar sig mot olika aspekter

av energisystemomställning, som hållbara transporter, smarta nät, biobaserad

ekonomi och flexibla elkunder. Hösten 2015 inleddes forskarskolans gemensamma

kurser för de tio deltagande doktoranderna som representerar fem olika lärosäten.

Kurserna är även öppna för andra forskarstuderande och har upp till 25 deltagare.

72


46 Återrapporteringskrav 7 Informationsutbyte mellan forskningsfinansiärer, enligt regleringsbrev.47 Återrapporteringskrav Integrera resultat och metoder inom energisystemstudier, enligt regleringsbrev.

Informationsturné för att nå nya forskargrupperEnergimyndigheten har besökt Umeå, Lund, Stockholm och Göteborg46,

vilket ledde till att nya forskargrupper sökte medel under året. I december

arrangerade Energimyndigheten ett webbsänt informationsmöte för att

offentliggöra planerade utlysningar för 2016.

Vi deltar tillsammans med Vinnova, Formas och Forte i ett projekt som

analyserar forskningsfinansiärers utlysningsprocesser utifrån humanistiska och

samhällsvetenskapliga perspektiv (Humsamverkan).

Olika perspektiv närmade sig varandra efter lunchseminarierForskningsprogrammet Strategisk energisystemforskning47 har under året

tillsammans med Energimyndigheten genomfört en lunchseminarieserie

inom Energimyndigheten, dit även Energimarknadsinspektionen bjöds in.

Seminarierna bidrog till att fördjupa teori- och metoddiskussioner, och till att

länka samman plattformen med de forskningsprojekt som är relaterade till

samhällsekonomiska analyser genom ett antal konkreta åtgärder.

KraftsystemetDe senaste åren har kostnaden för förnybar elproduktion fortsatt att minska

och det har i sin tur lett till en kraftig utbyggnad i Sverige. Den positiva

utvecklingen har bland annat kunnat ske tack vare att Energimyndigheten

satsat på ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete, vilket bidragit till att

skapa arbetstillfällen och nya produkter. Det långsiktiga syftet med forskningen

är att möjliggöra ett elsystem i Sverige med 100 procent förnybar el, samtidigt

som forskare och utvecklingsbolag ska kunna sälja innovationer på en global

marknad för förnybar energiteknik.

Forskningen inom elsystem och elproduktion sträcker sig från elproduktion

från de förnybara energiresurserna vatten, vind och sol till metoder och

tillvägagångssätt för elöverföring och distribution av el. Energiomställningen

innebär förändringar och utmaningar inom elområdet. Ett exempel på detta är

variationer i elproduktionen vilket gör att elsystemet behöver bli mer flexibelt,

inte minst hos elanvändarna. Dessutom kan det behövas nya metoder för att

lagra energi. Mycket av forskningen på dessa områden sker i internationella

samarbeten, se avsnittet på sidorna 81–84.

Det är viktigt att tekniken utvecklas så att den kan integreras i samklang

med samhällets behov av ett effektivt och tryggt elsystem, social hållbarhet

och en god miljö.

73


48 Energiforskningsläget 2015, ET 2015:16.

Ny strategi för vindkraftsforskningUnder 2015 har Energimyndigheten kartlagt den vindkraftsforskning vi stödjer.

Utifrån kartläggningen har vi tagit fram en ny strategi, som ger bättre överblick

över genomförd forskning, samt en utgångspunkt för prioritering av framtida

insatser. Den nya strategin fokuserar tydligt på svenska behov och möjligheter.

Sol Voltaics teknik förbättrar verkningsgraden på solcellerUnder 2015 beviljade Energimyndigheten 22 miljoner kronor till företaget

Sol Voltaics AB. Det ska ta fram process och demonstration av en produktionslina

för nanotrådsfilm. Företaget har utvecklat ett material baserat på nanotrådar

tillsammans med en unik produktionsteknik (Aerotaxy) som ska förbättra

verkningsgraden på kiselsolceller.

Sol Voltaics har tidigare genomfört ett affärsutvecklingsprojekt med stöd av

Energimyndigheten. Det resulterade bland annat i en omprövning av företagets

affärsmodell, vilket ledde till att det nu aktuella forskningsprojektet initierades.

Transportsystemet I Energimyndighetens satsning på transportsystemet ingår forskning, utveckling

och demonstration av förnybara drivmedel, energieffektiva fordon och fartyg,

energi- och resurseffektiva transportsystem, samt beteendeaspekter. Vi stödjer

en rad program och flera kompetenscentrum48. Insatser för hela kedjan från

grundläggande forskning till demonstration bidrar till att bygga upp vetenskaplig

och teknisk kunskap.

Elektrifiering en viktig pusselbitUnder 2015 har Energimyndigheten gjort en enkät om privatpersoners kunskaper

om och inställning till laddfordon, där knappt 15 procent uppger att de har

goda kunskaper om laddfordon. I slutet av 2014 fanns det färre än 2 000 elbilar

totalt i Sverige. För att bidra till en ökad andel elbilar i samhället, bidrar

Energimyndigheten på olika sätt. Ett exempel som Energimyndigheten finansierar

är Elbilslandet Gotland som ska tillhandahålla 25 hyrelbilar under 2015 och 2016.

Under projekttiden förväntas minst 20 laddstationer etableras vid utflyktsmål,

hotell och stugbyar, samt tre snabbladdare. Projektet förväntas nå över

3 000 personer.

Energimyndigheten har genom sin forskningsfinansiering bidragit till att AB Volvo

har utvecklat helt elektriska bussar som driftsattes under 2015. Bussarna använder

60–80 procent mindre energi än en dieselbuss, är tysta och utsläppsfria, och drivs

av el från vind- och vattenkraft. De elektriska bussarna i linjetrafik är ett resultat

av samarbetet ElectriCity. Elbusslinjen har vunnit The European Solar Prize 2015

för bästa exempel på hållbar kollektivtrafik som drivs med förnybar energi.

74


49 Energianvändning i transportsektorn, En faktarapport inom IVA-projektet Energiframsyn Sverige i Europa, 2015.50 Återrapporteringskrav 3 Utvärderingar, enligt regleringsbrev.51 Återrapporteringskrav 7 Informationsutbyte mellan forskningsfinansiärer, enligt regleringsbrev.

Energimyndigheten bidrar även till elektrifieringen av arbetsmaskiner genom

till exempel projektet Autonom elektrisk bergtäkt – Demonstrator som

startade under 2015. Arbetsmaskiner står för 14 procent av transportsektorns

inhemska utsläpp av koldioxid49 och inom området finns stor potential för

energieffektivisering och elektrifiering. Energimyndigheten har därför breddat

programmet Energieffektiva vägfordon till Energieffektiva fordon.

Innovationsupphandlingen Elvägar (ERS – Electric Road Systems) som

Trafikverket driver i samarbete med Energimyndigheten och Vinnova nådde

i juni 2015 sin sista fas, vilket innebär implementering på allmän väg. Två

konsortier fick stöd för att under hösten 2015 sätta igång vid Gävle och Arlanda.

ERS omsluter totalt 200 miljoner kronor under 2015 till 2018 och är Europas

största förkommersiella innovationsupphandling med en statlig insats på

124 miljoner kronor. Projekten ska skapa en kunskapsbas för eventuella vidare

satsningar på ERS.

Satsningar på förnybara drivmedelEnergimyndigheten har under året beslutat om två nya biodrivmedelsprogram:

Termokemiska processer och Biokemiska metoder. Dessutom har

Energimyndigheten beviljat 71 miljoner kronor i bidrag till företaget RenFuel

K2B AB för att testa sin teknik att producera förnybar bensin och diesel från lignin.

Framgångsrikt arbete för energieffektiva fordonEnergimyndigheten har gjort en effektutvärdering50, baserad på sex fallstudier

av Energimyndighetens insatser inom fordonsområdet. Utvärderingen styrker

att de sex fallen har varit framgångsrika. Projekten har bidragit till utveckling

av mer miljövänliga och energieffektiva fordon, och merparten av dem har

resulterat i teknikutveckling som sedan har kommersialiserats. Fallstudierna

visar att stödet från Energimyndigheten fungerar som kvalitetsstämpel och gör

att andra aktörer vågar medverka eller medfinansiera.

Nyhetsbrev ger omvärldskunskap och överblickEnergimyndigheten finansierar nyhetsbrevet Omvärldsanalys energieffektiva

fordon51. Nyhetsbrevet, som publiceras av Svenskt el- och hybridfordonscentrum

förser aktörer från svenska myndigheter, universitet och industri samt andra

intresserade parter med bevakning och omvärldsanalys om utvecklingen av

energieffektiva fordon. Nyhetsbrevet har över 1 200 prenumeranter och under 2015

har ett femtontal gästskribenter bidragit med sina synpunkter och iakttagelser.

Nyhetsbrevet har även börjat med poddradio och under året har tre avsnitt sänts.

75


Sammanfattade tabeller Energiforskning

Energiforskning, utveckling och demonstration – procentuell fördelning av beslutade medel mellan grupper av bidragstagare

2013 2014 2015

Företag 29 36 30

Universitet och högskolor 54 48 53

Branschorgan/Institut 15 13 14

Offentliga organ/Internationellt 2 3 3

Summa % 100 100 100

Totala medel, miljoner kronor 1 074 1 247 1 075

Samfinansiering av forskning, utveckling och demonstration

2013 2014 20151

mnkr % mnkr % mnkr %

Summa statlig och företagsfinansiering 1 984 100 2 491 100 1 890 100

Energimyndigheten (staten) 1 181 60 1 365 55 1 075 57

Företag/branschorgan 803 40 1 126 45 815 43

1 Fr.o.m. 2015 beräknas samfinansiering av beslutade belopp (beviljat–återfört).

mnkr = miljoner kronor

Energiforskning, utveckling och demonstration – utbetalade medel fördelade på temaområden

2013 2014 2015

Temaområde Utbetalda miljoner kronor Antal projekt Utbetalda miljoner kronor Antal projekt Utbetalda miljoner kronor Antal projekt

Byggnader i energisystemet 97 101 136 139 127 178

Transportsystemet 416 242 427 264 323 260

Bränslebaserade energisystem 213 196 222 239 192 201

Energiintensiv industri 66 80 86 88 53 54

Kraftsystemet 206 113 286 150 203 155

Energisystemstudier, inkl. övergripande internationellt samarbete 94 154 129 159 140 196

Summa Energimyndigheten 1 092 886 1 287 1 038 1 038 1 044

Genomförda sammanställningar och analyser 2015

Diarienummer Utvärdering Temaområde

2015-003425 Behovsanalys svensk vattenkraft Kraftsystemet

2015-005069 Behovsanalys av vattenkraft i Sverige Kraftsystemet

2014-001806 Energimyndighetens stöd till vindkraft. En sammanställning av forsknings- och främjande verksamheten 2010–2014

Kraftsystemet

2014-007027 Undersökning av kunskaper om och inställning till laddfordon

Transportsektorn

1 Återrapporteringskrav 4 Sammanställningar och analyser, enligt regleringsbrev.

Genomförda utvärderingar 2015

Diarienummer Utvärdering Temaområde

2014-004788 Utvärdering tre bränsleprogram (bränsleprogrammenTillförsel, Hållbarhet och Omvandling)

Bränslebaserade energisystem

2015-003096 Utvärdering samverkansprogrammet bränslebaseradel- och värmeproduktion (SEBRA)

Bränslebaserade energisystem

2011-003525 Utvärdering TURBOKRAFT Bränslebaserade energisystem

2015-000973 Utvärdering av programmet Energieffektiviseringinom belysningsområdet – etapp 2

Byggnader i energisystemet

2015-000029 Utvärdering av Industridrivna FoU-projekt och SiC Power Center

Kraftsystemet

2015-000034 Effektanalys av forskning finansierad avEnergimyndigheten inom fordonsområdet

Transportsektorn

2015-001624 Demonstrationsprogrammet för elfordon Transportsektorn

2014-6622 Utvärdering av programmet Etanolprocesser Transportsektorn

1 Återrapporteringskrav 3 Utvärderingar, enligt regleringsbrev.

76 77

ENERGIMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015ENERGIMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

78


Antal publicerade vetenskapliga artiklar i granskade tidskrifter fördelat på temaområde

Temaområde 2010 2011 2012 2013 2014 2015


Byggnader i energisystemet 26 28 11 19 22 21

Energiintensiv industri 14 18 17 32 27 5

Kraftsystemet 226 297 265 344 207 192


Energisystemstudier, övrigt m.m. 8 40 49 44 26 62

Totalt 603 625 694 803 665 640

Energimyndigheten säkerställer kunskap för energiomställningen En av Energimyndighetens uppgifter är att säkerställa att det vid lärosäten,

industri och i offentlig sektor finns nödvändig kunskap och kompetens för att

ställa om energisystemet.

Antalet finansierade verksamma seniora forskare och doktorander har minskat

något jämfört med tidigare år. Antal publicerade vetenskapliga artiklar i

granskade tidskrifter är i nivå med tidigare år förutom i jämförelse med 2013

som hade en mycket god utväxling.

Antal hel- eller delfinansierade licentiater och doktorsexamina fördelat på temaområde

2013 2014 2015

Temaområde Dr Lic Dr Lic Dr Lic


Byggnader i energisystemet 5 2 4 – 3 1

Energiintensiv industri 4 3 2 3 – –

Kraftsystemet 29 19 12 16 23 13


Energisystemstudier, övrigt m.m. 2 2 3 2 7 2

Totalt 82 58 72 41 70 47

Antal verksamma doktorander samt seniora forskare i projekt som finansierats med minst 20 procent från Energimyndigheten, fördelat på kvinnor respektive män

2013 2014 2015

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Antal 338 855 326 859 303 768

Totalt 1 193 1 185 1 071

Vi kan konstatera att andelen män fortfarande ligger på drygt 70 procent av totalt antal

verksamma doktorander och seniora forskare, och förändringen är marginell mellan åren.

79


52 Återrapporteringskrav 5 Samverkan med andra statliga forskningsfinansiärer, enligt regleringsbrev.53 Delrapportering enligt regleringsbrevet 2014 uppdrag Strategiska innovationsområden.

Samverkan med andra myndigheter52

Vid prioritering av vilka projekt som ska beviljas tar Energimyndigheten hjälp

av programråd där bland annat representanter från olika myndigheter ingår.

Det medför ett informationsutbyte mellan de olika myndigheterna och skapar

synergier i samarbetet. De viktigaste exemplen på samverkan lyfts fram nedan.

Strategiska innovationsområden, SIORegeringen har gett Vinnova, Energimyndigheten och Formas i uppdrag att

genomföra satsningen Strategiska innovationsområden53 (SIO) med Vinnova

som samordnare. SIO innebär att ledande aktörer från näringsliv, akademi och

offentlig sektor själva pekar ut och definierar områden där de ser behov av en

svensk kraftsamling och gemensamma insatser.

En stor del av Sveriges kraftvärmeanläggningar eldas helt eller delvis med

avfallsbränslen, samtidigt som det finns stora material- och energivinster att

göra genom att öka återvinningen och minimera avfallsmängderna i samhället.

Under 2015 etablerades det strategiska innovationsprogrammet RE: Source.

Energimyndigheten är huvudman för programmet. Det samlar många olika

aktörer kring området avfall och tar ett helhetsgrepp genom tre inriktningar:

resurseffektivitet, hållbar materialförsörjning och ett hållbart energisystem.

Energimyndigheten delfinansierar också programmen BioInnovation,

Drive Sweden (automatiserade transportsystem), Grafen, Lättvikt och Smarta

elektroniksystem samt Smart Built Environment (miljöpåverkan inom

samhällsbyggnad).

Under 2015 har Energimyndigheten genomfört två energi- och klimatinriktade

agendautlysningar, och beviljat stöd med totalt 6,8 miljoner kronor till

17 nya agendor.

I oktober genomförde Energimyndigheten, Vinnova och Formas en gemensam

programkonferens där representanter för samtliga program deltog.

Gemensam satsning ska bidra till miljöanpassad vattenkraftI samverkansprogrammet Kraft och Liv i Vatten (KLIV) har Energimyndigheten

och Energiforsk samverkat med Havs- och vattenmyndigheten, vatten-

myndigheterna och ett antal vattenkraftsföretag. Programmets syfte är att

ta fram kunskap och metoder för bättre miljöanpassning av vattenkraften

vid drift och ombyggnationer.

80


54 Göteborgs universitet har beviljats 4,44 miljoner kronor för projektet Avbrottskostnader för svenska kunder.55 Återrapporteringskrav 6 Internationellt energiforskningssamarbete, enligt regleringsbrev.

Samverkan med EnergimarknadsinspektionenUnder 2015 genomförde Energimyndigheten en utlysning om kostnader för

elavbrott tillsammans med Energimarknadsinspektionen, och ett projekt

fick forskningsstöd54. Båda myndigheterna förväntar sig att kunna använda

resultaten från forskningen i sin verksamhet. Energimyndigheten bjöd

även in Energimarknadsinspektionen till ett halvdagsseminarium där den

elmarknadsforskning som finansierats inom energisystemområdet presenterades

av respektive projektledare. Vid seminariet deltog även representanter från

akademi och näringsliv.

Samverkan med NaturvårdsverketEnergimyndigheten driver sedan 2005 forskningsprogrammet Vindval i samarbete

med Naturvårdsverket och under 2015 har myndigheterna genomfört en

gemensam utlysning. Det resulterade i sju nya studier som på olika sätt följer

utvecklingen av vindkraft i Sverige.

Energimyndigheten har under året samverkat med Naturvårdsverket inom

ramen för Batterifonden, Klimatklivet – lokala klimatinvesteringar samt genom

nätverket Transam.

Samverkan med TrafikverketEnergimyndigheten har under året samverkat med Trafikverket inom ramen

för till exempel Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI),

Förkommersiell innovationsupphandling inom området elvägar samt inom

ramen för Forum för innovation i transportsektorn.

Samverkan med Vetenskapsrådet Energimyndighetens samarbete med Vetenskapsrådet om energiinriktad

grundforskning fortsatte under 2015, vilket resulterade i en utlysning som ledde till

att Energimyndigheten beviljade 15 projekt stöd om totalt 52 miljoner kronor

för perioden 2015–2019.

Samverkan med VinnovaEnergimyndigheten har också samverkat med Vinnova inom ramen för Transam

(nätverk för myndigheter som stöder transportforskning), programmet

Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) samt Forum för innovation

inom transportsektorn, där Energimyndigheten har ansvar för innovations-

blocket vägelektrifiering.

Internationella samarbeten55

Internationellt energiforskningssamarbete bedrivs inom Norden, EU,

International Energy Agency (IEA) samt genom bilateralt samarbete med

enskilda nationer.

81


Nordisk energiforskningNordisk energiforskning är ett forskningssamarbete under Nordiska

ministerrådet som Energimyndigheten bidrar till med tio miljoner kronor

årligen. Under 2015 lanserade Nordisk energiforskning utlysningen Nordiska

flaggskeppsprojekt, för interdisciplinära projekt med nordiskt fokus och som

möter energi- och klimatmål. Tre projekt fick beslut om stöd. Utlysningen

omfattade 80 miljoner norska kronor.

Energimyndigheten deltar också i Nordiska ministerrådets projekt Nordisk

plattform för Energi & Transport. Programmet har lett till ett ökat samarbete

mellan nordiska statliga forskningsfinansiärer. Ett av projektets huvudfokus

är elfordon och i september 2015 hölls en välbesökt konferens i Göteborg

om elbussar.

Det nordiska energiforskningssamarbetet är även relevant och viktigt inom

byggområdet, inte minst på grund av likartade klimatförutsättningar och

bygg traditioner. Satsningen inom Nordic Built fortsätter och utvecklas. Under

hösten 2015 ordnades ett dialogmöte för att få input om exportfrämjande från

företag, företagskluster och inkubatorer, exportråd och andra som arbetar med

att främja export av varor och tjänster inom hållbar och smart stadsutveckling.

EU-samarbeten samt ERA-NETInom EU finns olika offentligt-privata partnerskapsprogram (Public Private

Partnership). Energimyndigheten deltar i Fuel Cell and Hydrogen Joint

Undertaking, samt i en rådgivande grupp, States Representatives Group (SRG),

inom programmet Biobased Industries Joint Undertaking.

EU:s strategiska energiteknikplan, SET-planen, har uppdaterats under 2015.

SET-planen innehåller numera därför fyra kärnprioriteringar och tio åtgärder

för att påskynda omvandlingen av energisystemet. Energimyndigheten

deltar i styrgruppen för SET-planen. Stora delar av det som konkretiseras

i SET-planen finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och

dess föregångare.

Horisont 2020 är ett verktyg för genomförandet av EU:s energipolitik och

beslutade EU-gemensamma målsättningar. Verktyget har en bred inriktning

som kopplar till nästan alla Energimyndighetens verksamheter.

Energimyndigheten har under året bidragit till svenska ståndpunkter när

arbetsprogrammet för åren 2016–2017 för Horisont 2020 togs fram, både till det

gemensamma programmet och till den del som omfattar samhällsutmaningen

Säker, ren och effektiv energi.

82


ERA-NET är ett instrument för samverkan mellan forskningsfinansiärer

i EU-länder som syftar till gemensamma utlysningar och projektfinansiering

inom EU. Sverige deltar genom Energimyndigheten i flera av dessa samarbeten

för att komplettera nationella satsningar inom ett visst område, för att öka

kunskapsspridningen samt för att dra lärdom från olika forsknings- och

utvecklingsinitiativ inom EU. Under 2015 har utlysningar genomförts inom:

• ERA-NET Smart Grids Plus ökar kunskapsutbytet och stimulerar

utvecklingen inom området smarta nät inom EU. Totalt deltar 21 länder

inom EU och Sverige fungerar som vice ordförandeland. Under 2015

har stöd till sex projekt beviljats med svenskt deltagande.

• Ocean ERA-NET ökar kunskapsutbytet och kompetensöverföringen

mellan EU:s medlemsländer samt stimulerar utvecklingen inom området

havsenergi. Totalt deltar 16 forskningsfinansiärer i samarbetet.

Under 2015 beviljades stöd till fyra projekt med svenskt deltagande.

• Solar ERA-NET syftar till koordinering av högkvalitativ forskning inom

området solceller och termisk solel i Europa. Totalt deltar

15 forsknings finansiärer i samarbetet. Under 2015 har stöd till tre projekt

med svenskt deltagande beviljats.

• ERA-NET Cofund Smart Cities and Communities arbetar med att överbrygga

globala utmaningar genom samarbete mellan europeiska aktörer, och därmed

förbättra Europas unika position för att utveckla globala lösningar för

en hållbar stadsmiljö i framtiden. Under 2015 har stöd till tre projekt med

svenskt deltagande beviljats av Energimyndigheten. Från svensk sida deltar

och samverkar Energimyndigheten, Vinnova och Formas som finansiärer.

• ERA-NET Bioenergy. Sverige deltog under 2015 i den nionde utlysningen

inom samarbetet, där ett flertal projekt med svensk medverkan rankades

högt av den internationella expertpanelen.

IEA-samarbetenEnergimyndigheten deltar i flera tekniksamarbeten under International

Energy Agency (IEA) som stärker de svenska aktörernas konkurrenskraft,

spetskompetens och tillväxtmöjligheter samt kunskapsöverföring. Teknik-

samarbetena har tidigare benämnts Implementing Agreements (IA) men har

under 2015 ändrat namn till Technology Collaboration Programmes (TCP).

83


Bland dessa kan nämnas följande tekniksamarbeten där Energimyndigheten

har varit särskilt aktiv under 2015:

För att stärka Sveriges position inom IEA TCP on Bioenergy har

Energimyndigheten under 2015 ordnat nätverksträffar för deltagande svenska

experter (National Team Leaders). Samtliga svenska experter har deltagit

i träffarna, som har fokuserat på hur Sverige ska få ut det mesta av det inter-

nationella samarbetet genom erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning.

På byggområdet är deltagandet i TCP omfattande även under 2015, och berör

breda delområden av bebyggelsens energianvändning. Sverige har kommit långt

när det gäller att etablera samhällsvetenskaplig forskning kring bebyggelsens

energianvändning. Svensk forskning på området är internationellt efterfrågad.

Bilateralt samarbeteEnergimyndigheten deltar i flera bilaterala samarbeten. Ett av dessa där

samarbete om forskning och innovation ingår bör lyftas fram särskilt:

Energimyndigheten har tillsammans med Indiens Ministry of New

and Renewable Energy initierat ett bilateralt forskningssamarbete inom

området små isolerade elnät, mikronät. Mikronäten ska självständigt kunna

försörja mindre områden med förnybar energi. Som ett första steg har

Energimyndigheten beslutat att finansiera tre genomförbarhetsstudier med

totalt 7,5 miljoner kronor. De tre studierna involverar cirka 20 svenska aktörer,

bland dem svenska forskningsinstitut och små och medelstora företag.

Affärsutveckling, kommersialisering och internationalisering

Insatser för tillväxt och exportmöjligheter för svensk teknik Omställningen till ett hållbart energisystem skapar en växande global

efterfrågan på ny teknik och nya tjänster. Det finns en stor potential för svensk

energiforskning att möta denna efterfrågan. En förutsättning för att lyckas är

att svensk teknik och kunskap kommersialiseras vilket också medför ekonomisk

tillväxt, exportmöjligheter och fler arbetstillfällen. Stöd till affärsutveckling,

kommersialisering och spridning av ny energiteknik är viktiga insatser för att

åstadkomma detta.

Energimyndigheten hjälper unga företag att föra nya produkter och tjänster till

marknaden och stödjer företagen tills innovationen nått en sådan mognadsgrad

att privata aktörer är beredda att ta vid, finansiera och driva fortsatt utveckling.

Stöd till affärsutveckling går till projekt där myndigheten bedömer att den

kommersiella potentialen är hög och att projekten har en betydande påverkan

för omställningen av energisystemet.

84


Arbetet med affärsutveckling baseras på stöd som återbetalas vid kommersiell

framgång. Energimyndigheten arbetar även aktivt med stöd till företagen efter

att de beviljats finansiering med målet att de ska utvecklas till framgångsrika

tillväxtföretag.

Från och med 2015 är Energimyndighetens stöd till affärsutvecklingsprojekt

formade som bidragsstöd med ett begränsat royaltyåtagande. Stödmottagaren

ska betala royalty till staten genom Energimyndigheten motsvarande 3 procent

av nettoomsättningen. Efter en royaltyfri period om tre år gäller åtagandet

i tio år eller tills 120 procent av bidraget har betalats i royalty.

Under 2015 har fyra företag beviljats bidrag med royalty.

Den låga volymen stöd under 2015 förklaras av att Energimyndigheten

arbetat med att ta fram den nya stödformen bidrag med begränsad royalty.

Energimyndigheten bedömer att behovet av affärsutvecklingsstöd hos

målgruppen är oförändrat jämfört med föregående år.

Under 2015 har Energimyndigheten börjat implementera den strategi som

tagits fram under beteckningen Verksamhetsutveckling Affärsutveckling.

Ett exempel är att det nu finns förbättrade möjligheter att ge stöd till företag

för rena marknadsinsatser. Stödet till Soletaer AB för genomförandet av

projektet Etablera Soletaer på den svenska marknaden är ett exempel på det.

Hållbar tillväxt och energiomställningEn förväntad effekt av Energimyndighetens affärsutvecklingsstöd är att det

kommer ut produkter och tjänster på marknaden som bidrar till hållbar tillväxt

och energisystemets omställning. En indikation på effekten av stödet är när

företagen redovisar intäkter som ett resultat av de affärsutvecklingsprojekt som

Energimyndigheten har finansierat. 2015 redovisade 16 företag intäkter uppgående

till 15 miljoner kronor för föregående år. Därutöver redovisades en miljon kronor

i licensintäkter och kostnadsbesparingar. Det har i genomsnitt gått 4–5 år sedan

Energimyndighetens beslut om stöd till de projekt som nu redovisar intäkter.

Beviljade stöd

2013 2014 2015

Tillväxtlån (tkr) 7 570 4 000 0

Tillväxtlån (antal) 3 2 0

Affärsutvecklingslån (tkr) 92 523 119 564 0

Affärsutvecklingslån (antal) 11 18 0

Bidrag med royalty (tkr) – – 17 427

Bidrag med royalty (antal) – – 4

Totalt (tkr) 100 093 123 564 17 427

Totalt (antal) 14 20 4

85


Företag noteras på marknadsplatserEn annan förväntad effekt av Energimyndighetens affärsutvecklingsstöd är

att privata aktörer ska ta över, finansiera samt driva en fortsatt utveckling

i bolagen. Ett sätt för bolagen att få tillgång till den privata kapitalmarknaden

är noteringar och listningar på marknadsplatser för handel med aktier. Totalt

har fem företag som fått affärsutvecklingsstöd från Energimyndigheten

noterats på marknadsplatser. Under 2015 är det de tre följande företagen:

• Insplorion AB har utvecklat ett instrument som innebär bättre möjligheter

att konstruera katalysatorer, batterier och bränsleceller. Insplorion AB

har under perioden 2009–2014 fått affärsutvecklingsstöd från

Energimyndigheten på totalt 4,4 miljoner kronor fördelat på tre tillfällen.

Bolaget har under året noterats på AktieTorget.

• Företaget Arc Aroma Pure AB har utvecklat en innovativ och energieffektiv

förbehandlingsmetod för biogasråvara som minskar växthusgasutsläpp.

2012 fick bolaget 4,5 miljoner kronor i affärsutvecklingsstöd

från Energimyndigheten. Bolagets aktier har under 2015 listats på

Nasdaq First North.

• Företaget Raybased har utvecklat en trådlös plattform för fastighetsautomation

som gör det möjligt att övervaka, styra och optimera alla elektriska funktioner

i en fastighet, som värme, ventilation, belysning och säkerhet. Företaget

har under året fått ett affärsutvecklingsstöd från Energimyndigheten på

5,5 miljoner kronor och i december genomfördes en kraftigt övertecknad

noteringsemission i samband med företagets notering av aktien på AktieTorget.

Skapa branschförståelse och nätverkFör företag med innovationer i tidiga utvecklingsfaser är det en utmaning

att finna kapital från privata marknadsaktörer. Detta gäller inte minst inom

energiområdet och särskilt innovationer med kapitalkrävande utveckling,

lång utvecklings- och kommersialiseringstid, hög risk kopplad till teknologi

och som vänder sig till marknader som påverkas av stimulansåtgärder och

regleringar. Energimyndigheten arbetar därför med olika insatser som ska öka

företagens möjlighet att attrahera privat kapital.

86


Större arrangemang med fler än 50 deltagare som finansierats/samfinansierats

under året där entreprenörer fått träffa potentiella investerare är följande:

• Energimyndigheten har arrangerat Portföljdagen, där företag som stöttats av

Energimyndigheten får träffa industribolag och externa investerare,

• Energimyndigheten tog med sig fem företag till ett investerarforum i Florens.

• Nordic Cleantech Open innovationstävling som Energimyndigheten stöttar

med finansiering och kompetens.

• Connect Green Week är en mötesplats för svenska miljöteknikföretag

och affärsänglar som är intresserade av att investera i företag inom

miljötekniksektorn. Det är en del av det större projektet Connect Green.

Energimyndigheten har beviljat Connect Sverige, en ideell organisation, stöd med

tre miljoner kronor för att genomföra projektet Connect Green under tre år.

Syftet är att sammanföra entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och

kapital. Under 2015 kan följande resultat redovisas:

Fem mötesplatser (i Göteborg, Stockholm, Luleå, Uppsala och Malmö) har

skapats under året där entreprenörer får möta investerare. Totalt deltog över

150 personer. Vid utvärderingen tyckte mer än 70 procent av deltagarna

att mötesplatserna var bra eller mycket bra. 45 miljöteknikföretag har fått

coachning av Connect i sin kapitalanskaffningsprocess. Av dessa har 36 gått

vidare och presenterat sig för investerare.

Aktiviteter för att främja svensk energiteknik internationelltInternationellt samarbete inom energi- och klimatområdet krävs för att lösa

globala utmaningar som minskade utsläpp av växthusgaser, försörjningstrygghet

och konkurrenskraft. För att bidra till spridning av svensk energiteknik

har Energimyndigheten under 2015 genomfört ett antal internationella insatser

tillsammans med andra aktörer som Business Sweden, flera av Sveriges

ambassader, branschföreningar och svenska miljöteknikbolag.

Utvecklingsprojekt på internationella marknaderUnder senhösten 2015 genomförde Energimyndigheten en utlysning av

genomförbarhetsstudier för utvecklingsprojekt på internationella marknader

med små och medelstora företag som målgrupp. Syftet är att bidra till att

sänka trösklarna för introduktion av nya energitekniska lösningar på de

aktuella marknaderna. Utlysningen fick stor respons i form av 53 inkomna

ansökningar, varav 13 beviljades.

87


Innovationsinsatser i IndienThe India Sweden Innovations’ Accelerator är ett initiativ av

Energimyndigheten för att främja utvecklingen av ny, innovativ energiteknik

i Indien och Sverige. Under den första fasen deltog 16 svenska företag, varav

sex nu arbetar vidare på egen hand i Indien. Under 2015 vidareutvecklades

samarbetsplattformen med ett högre fokus på mogna energiteknikföretag, vilket

bland annat inkluderar ett närmare samarbete med Business Swedens regionala

exportrådgivare samt svenska finansieringsmyndigheter. För närvarande har

fem nya energiteknikföretag introducerats i den nya ansatsen och målet är att

introducera 15 företag.

Marknadsintroduktion i Tyskland och StorbritannienEnergimyndigheten har i samarbete med Tysk-svenska handelskammaren

utvecklat ett program för att underlätta för svenska energiteknikföretag att få

tillträde till den tyska marknaden. En första omgång, med totalt 12 energi teknik-

företag, avslutades under hösten 2015. Energimyndigheten har även genomfört

en begränsad pilotinsats på den brittiska marknaden. Ett av företagen har

öppnat en filial i Tyskland och är på väg i Storbritannien. Två företag har inlett

ett utvecklingssamarbete med ett större tyskt bolag, och ett företag har skrivit

på ett samarbetsavtal med ett brittiskt företag.

IT och miljöteknik i USAI mars 2015 tog Energimyndigheten, i samarbete med Invest Skåne och Business

Region Stockholm, åtta svenska företag till Cleantech Forum i San Francisco,

vilket är den största amerikanska investerarkonferensen inom cleantech.

De svenska företagen är verksamma inom Energimyndighetens program

Cleanweb, som kombinerar IT och miljöteknik.

Kunskapsöverföring och nätverksbyggandeEnergimyndigheten har under året fortsatt sin medverkan i det bilaterala

energisamarbetet mellan Sverige och Indonesien, Indonesian-Swedish

Initiative for Smart Energy Solutions (Insists). 2015 startades ett företags-

program i Indonesien benämnt Industry Accelerator Program, som ska verka

som en brygga mellan svenskt och indonesiskt kommersiellt samarbete

och att öka exporten av lösningar inom förnybar energiteknik till Indonesien.

Aktörssamverkansprogrammet i Vietnam avslutades under 2015. Det har

gett flera resultat om hur Sverige kan bedriva kapacitetsuppbyggnad inom

områdena energieffektivisering och förnybar energi på omogna marknader.

88


89


56 Framför allt de tre flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet; internationell utsläppshandel (IET), mekanismen för ren utveckling (CDM) och gemensamt genomförande (JI).

57 Additionalitetsbegreppet har utvecklats inom CDM för säkerställande av att utsläppsminskningar går utöver vad som hade skett utan stödet genom CDM. CDM-styrelsen, ett FN-organ under FN:s klimatkonvention, har tagit fram det befintliga regelverket angående additionalitet och gör den slutgiltiga prövningen av additionalitet för varje enskilt CDM-projekt.

Energimyndigheten har flera uppdrag inom klimatområdet. Bland annat deltar

vi i utredningar och analyser och i Sveriges förhandlingsdelegationer inom

internationell energi- och klimatpolitik. Vi är även ansvariga för Sveriges

program för internationella klimatinsatser, är expertmyndighet för de flexibla

mekanismerna56, samt kontoföringsmyndighet enligt lagen (2004:1199) om

handel med utsläppsrätter.

Uppdraget som kontoföringsmyndighet innebär administration av konton för

EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges konton för den icke-handlande sektorn

(Ansvarsfördelningsbeslutet), samt konton för Sveriges nationella register under

Kyotoprotokollet. I det ingår bland annat att Energimyndigheten ansvarar

för att återrapportera Sveriges måluppfyllelse inom klimatområdet till FN:s

klimatkonvention (UNFCCC) och till EU.

Som expertmyndighet ska Energimyndigheten stödja och medverka i

inter nationella klimatinsatser som genomförs inom ramen för de befintliga

samarbets mekanismerna under Kyotoprotokollet samt genom liknande

samarbetsformer. Det finansiella stödet till insatserna baseras på den

klimatnytta som åstadkoms och görs genom att ingå avtal om förvärv av

utsläppsenheter. Energimyndigheten kan stödja klimatprojekt genom att ingå

avtal i egen regi, i samarbete med andra intressenter samt genom att delta

i fonder och andra multilaterala initiativ.

Arbetet med de internationella klimatinsatserna bidrar till minskad klimat-

påverkan och syftar även till att bidra till utvecklingen av internationella

samarbets mekanismer, resultatbaserad klimatfinansiering, utsläppshandel

och andra effektiva styrmedel för att minska klimatutsläpp inom ramen för

klimatkonventionen eller andra internationella initiativ. Enligt regleringsbrevet

för 2015 ska insatserna också bidra till att uppnå Sveriges internationella

åtaganden och etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020.

Val av nya internationella klimatinsatser ska anpassas efter förutsättningarna

i de internationella klimatförhandlingarna. Energimyndigheten ska ta

särskild hänsyn till insatsernas additionalitet57, kostnadseffektivitet och

bidrag till hållbar utveckling. Fokus är klimatinsatser inom förnybar energi,

energieffektivisering och avfallshantering, inklusive insatser som minskar

utsläpp av så kallade kortlivade klimatgaser, främst metan.

Klimat


90


När det gäller de bilaterala insatserna eftersträvar Energimyndigheten en god

regional spridning av insatserna och gör särskilda satsningar i minst utvecklade

länder och små önationer som är under utveckling. Energimyndigheten

ska aktivt följa upp utvecklingen i pågående insatser.

KontoföringsmyndighetenEnergimyndigheten är enligt svensk lag utsedd att som kontoföringsmyndighet

ge administrativt stöd till användare i den svenska delen av unionsregistret och

i det svenska registret under Kyotoprotokollet. Som kontoföringsmyndighet

representerar Energimyndigheten Sverige i registret för den icke-handlande

sektorn under det så kallade ansvarsfördelningsbeslutet. Energimyndigheten

ansvarar för ett flertal årliga rapporteringar som sker nationellt, till EU

och FN:s klimatkonvention (UNFCCC) samt deltar i policy- och teknisk

utveckling och lagstiftningsarbete.

EU använder en gemensam IT-plattform, det så kallade unionsregistret,

för EU:s system för handel med utsläppsrätter, för Sveriges konton för

den icke handlande sektorn och för registret under FN:s Kyotoprotokoll.

EU-kommissionen ansvarar för den tekniska administrationen av

IT-plattformen medan Energimyndigheten ger det administrativa stödet

till slutanvändarna.

Under 2015 hanterade Energimyndigheten 435 samtal till unionsregistrets

servicetelefon och skickade 975 brevsvar från funktionsbrevlådan för frågor

kring utsläppshandel och unionsregistret. Behovet av support har minskat

de senaste åren. Det är troligen en effekt av att Energimyndigheten medvetet

har arbetat för att förbättra och förenkla informationen för användarna

i registret, exempelvis genom olika manualer och guider.

Kostnader per delområde inom Klimat (tkr)

Delområde 2013 2014 2015

Kontoföringsmyndigheten 4 589 4 800 4 609

Internationell klimatpolitik 6 988 5 909 4 326

Sveriges program för internationella klimatinsatser 26 081 29 839 27 095

Summa 37 658 40 548 36 030

Kostnaderna för delområdet Internationell klimatpolitik minskar till förmån för andra insatser

inom verksamhetsområdet. Dessa insatser har ännu inte definierats som ett delområde varvid

de inte syns i tabellen.


91


58 Nationally Determined Contributions.

Under 2015 inledde Energimyndigheten arbetet med att implementera Rema,

en mjukvara som på många sätt kan effektivisera och underlätta arbetet

i unionsregistret.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har ett gemensamt ansvar för

information kring handel med utsläppsrätter. Tillsammans arrangerar vi årligen

informationsdagar för verksamhetsutövarna inom handel med utsläppsrätter.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gjort sju informationsutskick

direkt till olika målgrupper inom utsläppshandel och löpande information

presenteras också på webbplatserna www.utslappshandel.se och

www.energimyndigheten.se.

Energimyndigheten representerar Sverige under EU:s gemensamma möten

för registeradministratörer, i klimatkonventionens forum för register-

administratörer (RSA-forum) och vid behov också i EU:s klimatförändrings-

kommitté samt i andra expertgrupper.

Under ett flertal år har Energimyndigheten genomfört ett särskilt arbete för

hur Sverige ska uppfylla sina åtaganden under Kyotoprotokollets första

åtagandeperiod 2008–2012. Arbetet kulminerade under november 2015 då

Energimyndigheten efter beslut från regeringen återlöste och frivilligt

annullerade samtliga tilldelade utsläppsenheter för Kyotoprotokollets första

åtagandeperiod. Det innebar att Sveriges mål under perioden därmed uppfyllts.

Energimyndighetens bidrag till internationell klimatpolitikFörhandlingar om ett globalt klimatavtal som omfattar alla länder har pågått

i flera år. Energimyndighetens experter har företrätt Sverige i EU:s förhandlings-

grupper under FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. Den största

enskilda insatsen var den årliga partskonferensen som 2015 ägde rum i Paris där

Energimyndighetens medarbetare bland annat förhandlade frågor inom teknik-

spridning, internationella samarbets mekanismer och utsläpps begränsningar.

Redan i december 2015 påbörjades en analys av vilka delar i Parisavtalet

som är relevanta för Energimyndigheten och våra experter. Preliminära

resultat pekar på områden som teknikspridning, nya samarbetsformer för

utsläppnings minskningar i låg- och medelinkomstländer, energiforskning

samt arbetsprogram för granskning och uppföljning av nationella utsläppnings-

minskningsåtaganden. Energirelevansen är hög eftersom omställning till

hållbara energisystem är i fokus i de flesta av världens länders inlämnade

klimatplaner i Parisavtalet, så kallade NDC:s58.

92


59 ER2016:02.60 www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/internationella-klimatinsatser/cdm--ochji-programmets-bilaterala-

projekt-och-program/.

Planering av arbetet för perioden fram till år 2020, då det nya klimatavtalet ska

träda i kraft, har redan påbörjats och är viktig för att kunna utveckla det

detaljerade regelverket under Parisavtalet.

Sveriges program för internationella klimatinsatserEn av Energimyndighetens huvuduppgifter inom Sveriges program för

internationella klimatinsatser är att kontinuerligt arbeta för att förbättra

de befintliga samarbets mekanismerna under Kyotoprotokollet och att

bidra till utvecklingen av nya samarbetsformer inom det internationella

klimatsamarbetet. Under 2015 har Energimyndigheten bidragit inom

ramen för FN:s klimat förhandlingar, genom att aktivt delta i multilaterala

samarbeten som testar nya koncept för befintliga och nya mekanismer,

samt genom vårt arbete med enskilda projekt.

Energimyndighetens andra huvuduppgift inom programmet för internationella

klimatinsatser är att stödja utsläppsminskande åtgärder i låg- och mede linkomst -

länder, framför allt inom förnybar energi, energieffektivisering och avfalls-

hantering. Effekter av detta arbete beskrivs under avsnittet Portfölj bidrar till

kvantifierade och verifierade utsläppsminskningar på sidan 100.

I och med regleringsbrevet för 2015 har Energimyndigheten anvisats

cirka 2,8 miljarder kronor för stöd till internationella klimatinsatser sedan

programmets start år 2002.

2015 års klimatnytta, bidrag till hållbar utveckling och status för Sveriges

program för internationella klimatinsatser redovisar Energimyndigheten mer

detaljerat i rapporten Årsrapport 2015 för Sveriges program för internationella

klimatinsatser59. Mer information om de enskilda projekten finns på

Energimyndighetens webbplats.60

Utveckling av samarbetsmekanismer och effektiva styrmedel Energimyndigheten är en viktig aktör inom utvecklingen av internationella

samarbetsmekanismer inom klimatområdet. Under 2015 har vi bidragit till

detta arbete på flera sätt.

Energimyndigheten medverkar i EU:s expertgrupp för samarbetsmekanismer

som förbereder och förhandlar EU:s ståndpunkter inom FN. Vi har under

2015 arbetat med att utveckla mekanismerna inom ramen för FN:s klimat-

förhandlingar, bland annat genom att medarbetare från Energimyndigheten

företrädde EU i alla förhandlingar om mekanismer, såväl som marknads-

ansatser i ett nytt globalt klimatavtal som i översynen av CDM-regelverket,

se avsnittet Internationell klimatpolitik på sidan 92.

93


61 Aktiva fonder är: Carbon Initiative for Development (Ci-Dev), Carbon Partnership Facility (CPF), Future Carbon Fund (FCF), Prototype Carbon Fund (PCF), Umbrella Carbon Facility Tranche 2 (UCFT2), Pilot Auction Facility for Methane and Climate Change Mitigation (PAF). Fonder avslutade i enlighet med fondernas regelverk: Asian Pacific Carbon Fund (APCF), Multilateral Carbon Credit Fund (MCCF), Testing Ground Facility (TGF).

Energimyndigheten har under 2015 fortsatt att representera Sverige inom det

internationella klimat politiska samarbetet Partnership for Market Readiness

(PMR). PMR leds av Världsbanken och är ett samarbete mellan industriländer

och medelinkomst länder för att bygga kapacitet för nya och innovativa

styrmedel som sätter ett pris på koldioxid eller på annat sätt skapar incitament

för utsläpps begränsningar. PMR bidrar till en potential att skala upp åtgärderna

mot klimatutsläpp i låg- och medelinkomst länder. Arbetet inom PMR har

under 2015 bland annat resulterat i det nya initiativet Transformative Carbon

Asset Facility (TCAF) som Sverige har gått med i, se sidan 95. Energimyndigheten

har företrätt Sverige att tillsammans med Världsbanken och ett antal

intresserade länder (bland annat Norge, Storbritannien, Tyskland och Schweiz)

aktivt bidragit till föreberedelserna av TCAF.

Flera av de multilaterala fonder som Energimyndigheten deltar i bidrar till

utvecklingen av mekanismerna. Det är noterbart att finansiering i flera fall sker

både med medel avsedda för marknadsmekanismer och med biståndsmedel.

Energimyndigheten har bistått Regeringskansliet med expertkunskap inom ramen

för Carbon Pricing Leadership Coalition (CPLC) som lanserades i samband

med klimatmötet i Paris. CPLC syftar till att föra samman regeringar, det

privata näringslivet och civilsamhället för att utbyta erfarenheter och sprida

kunskap om system och styrmedel som sätter ett pris på klimatutsläpp, framför

allt koldioxidskatt och utsläppshandel. 15 länder, över 70 företag och cirka

25 internationella organisationer ingår i samarbetet.

Genom att Energimyndigheten medverkat i ett antal rundabordssamtal och

workshopar har vi varit delaktiga i utvecklingen av samarbetsmekanismerna.

Vårt deltagande har bidragit till diskussioner om till exempel hur vi ska

kunna bedöma insatsers bidrag till hållbar utveckling samt diskussioner om

resultatbaserad finansiering av så kallade Nationally Appropriate Mitigation

Actions (NAMAs).

Internationellt klimatsamarbete genom multilateral samverkan En viktig del av arbetet med att utveckla det internationella klimatsamarbetet

görs inom ramen för de multilaterala klimatfonder som Sverige genom

Energimyndigheten deltar i. Under 2015 har Energimyndigheten arbetat aktivt

med styrningen av klimatfonderna61. Vi har också framgångsrikt verkat för

att de fonder som ännu inte är fulltecknade ska fortsätta ge stöd åt nya projekt.

94


62 Lessons Learned – The First Auction of the Pilot Auction Facility, Världsbanken 2015.

Under 2015 har Energimyndigheten beslutat att gå in med 25 miljoner US-dollar

(cirka 215 miljoner kronor) i fonden Transformative Carbon Asset Facility

(TCAF). Initiativet ska stödja pilotprogram på sektorsnivå i medelinkonstländer

i syfte att åstadkomma omställning och storskaliga utsläppsminskningar.

Pilotprogrammen ska omfatta olika former av utsläppsminskande åtgärder,

framför allt införandet av klimatstyrmedel som bidrar till varaktiga utsläpps-

minskningar även efter att stödet från TCAF fasats ut.

En uttalad ambition för initiativet är att stödja program som bidrar till

systemomställning och som ger förutsättningar för andra länder att ta efter och

göra liknande insatser.

Länder som hittills ingår i samarbetet är Sverige, Norge, Tyskland och Schweiz.

Tillsammans satsar länderna totalt drygt två miljarder kronor (250 miljoner

US-dollar) på TCAF, delvis genom biståndsmedel eller med andra medel

som inte är avsedda för att uppfylla åtaganden eller för tillgodoräknande av

utsläppsutrymme. Under 2013–2014 deltog Energimyndigheten aktivt i att

utveckla en fond hos Världsbanken kallad Pilot Auction Facility for Methane

and Climate Change Mitigation (PAF) som testar ett nytt innovativt koncept

för klimatfinansiering.

Under 2015 har fonden genomfört sin första auktion, med ett mycket positivt

utfall då mekanismen fungerade som tänkt och med ett brett deltagande av

budgivare. En rapport om vad man kan lära av verksamheten i PAF har redan

tagits fram.62

Sverige genom Energimyndigheten deltar i CDM-fonden Carbon Partnership

Facility (CPF), som är en innovativ fond med inriktning på CDM-program.

Fonden har ett brett deltagande av länder och företag. Utöver Sverige deltar

EU-kommissionen, Spanien, Italien, Norge, Brasilien, Filippinerna, Vietnam,

Egypten, Marocko och Tanzania samt företagen Endesa och E.ON.

Sedan år 2013 deltar Energimyndigheten även i fonden Carbon Initiative for

Development (Ci-Dev) som är initierad av Världsbanken. Den syftar till

att utveckla modeller för klimatfinansiering i fattiga utvecklingsländer och att

underlätta för dem att fortsättningsvis delta i internationella samarbeten. Fonden

tillämpar CDM-metodik för kvantifiering och verifiering av utsläppsreduktioner.

Fonden har ett tydligt utvecklingsperspektiv och programmen inom Ci-Dev är

i huvudsak inriktade på hushållsnivå och på de fattigaste befolkningsgrupperna.

Inom ramen för fonden testas olika affärsmodeller för genomförande av

klimatprojekt i fattiga utvecklingsländer.

95


Arbetet har varit inriktat på att vidareutveckla uppbyggnaden av en projekt-

och programportfölj. 14 program inriktade på landsbygdselektrifiering,

solenergi, biogas, vattenrening och distribution av energieffektivare spisar är

under utveckling och ytterligare program är föremål för utvärdering. Under

2015 har även ett flertal kapacitetsuppbyggnadsinsatser genomförts.

Regional spridning i fonderna baserat på volym utsläppsminskningar

Indien

Kina

Nordafrika

<1% Oceanien

Sydamerika

Sydostasien

Övriga Asien

Kapital avsatt för projekt under beredning

Afrika söder om Sahara

1% Centralamerika

Europa4%

23%

34%

4%4%

7%

8%

3%

12%

Spridning över teknikkategorier i fonderna baserat på volym utsläppsminskningar


Förnybar enegi

Åtgärder inom industrin

Biogas och andra åtgärder som minskar metanutsläpp

Kapital avsatt för projekt under beredning

<1% Beskogning och återbeskogning

1% Transport

34%

21%

32%

6%

6%

96


Aktivt arbete med projekten och positiv utveckling av portföljen De enskilda projekten ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och en

hållbar utveckling i de länder där de genomförs. Under året har Energimyndigheten

arbetat för att vidareutveckla uppföljningsarbetet för att projekten ska

genomföras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. En modell har utvecklats för

att identifiera projekt som är prioriterade för uppföljning med platsbesök.

Informationsinhämtningen från projekten har också förbättrats för att tidigare

kunna identifiera eventuella brister i projektgenomförandet och behov av stöd.

Energimyndigheten har under 2015 förstärkt granskningen och uppföljningen

av projekten med ett frågeformulär, Questionnaire regarding sustainable

development, co-benefits, no harm and stakeholder engagement. Det syftar

till att fånga upp både positiva effekter och risker med ett projekt vad gäller

hållbar utveckling.

Under 2015 genomförde Energimyndigheten uppföljningsbesök vid sex av

programmets enskilda projekt. Vid ett planerat uppföljningsbesök i Uganda

upptäcktes att en projektägare för ett beskogningsprojekt i Kachung inte lever

upp till Energimyndighetens avtal och de utfästelser som har gjorts i projekt-

dokumentationen kring användningen av markresurser och relationerna

till lokalbefolkningen. Energimyndighetens tillsyn gjordes i samband med

att bristerna i projektet även uppmärksammades i media. Som åtgärd har

Energimyndigheten ställt krav på projektägaren att ta fram en handlingsplan

för att utreda och komma till rätta med bristerna, vilket ska utmynna i ett

tilläggsavtal. För att Energimyndigheten ska fortsätta ge stöd till projektet

krävs att projektägaren kan visa att tillräckliga åtgärder vidtagits och att dessa

leder till reella förbättringar för lokalbefolkningen runt skogsreservatet.

Energimyndigheten avser att fortsätta arbetet med kontinuerlig förbättring

och utveckling av projektuppföljning.

Under 2015 tog Energimyndigheten beslut om att stödja och delta i tre nya

enskilda projekt, se tabell på sidan 99. Energimyndigheten har i enlighet med

regleringsbrevet strävat efter att främja regional spridning i projektportföljen

och fortsatt fokus på projekt i minst utvecklade länder (MUL) och inom

landkategorin små önationer under utveckling (SIDS).

Figuren på sidan 99 visar den regionala spridningen för alla de 99 enskilda

projekt som ingår i vår projektportfölj. Av de nytillkomna projekten är det ett

som ligger i ett land som tillhör kategorin minst utvecklade länder.

97


Att genomföra projekt i mindre och minst utvecklade länder är generellt förenat

med större osäkerhet eftersom dessa länder i allmänhet har svagare institutionell

kapacitet och ett osäkert investeringsklimat. Där råder således sämre

förutsättningar att genomföra projekt. Detta innebär dock samtidigt att stödet

genom CDM kan ha särskilt stor betydelse. Energimyndigheten hanterar

dessa osäkerheter genom att granska varje projekt före beslut om stöd,

begränsa förvärvet till en viss andel av förväntade utsläppsminsknings enheter

och att betala först när utsläppsminskningar åstadkommits och motsvarande

utsläppsminskningsenheter levererats till Energimyndigheten.

Satsningarna på projekt i mindre och minst utvecklade länder innebär alltså

inte ekonomiska risker, men utsläppsminskningarna kan bli lägre än avtalat

och det finns risk att projekt inte blir av. För projekten innebär avtalen

med Energimyndigheten en förbättrad projektekonomi och att det skapas

förutsättningar för ytterligare finansiering.

Under året har vi hävt två förvärvsavtal på grund av att projekten inte kunnat

genomföras enligt plan. Hävning av avtal för projekt som inte genomförs är

ett normalt och väntat utfall i alla program som ger stöd åt många CDM-projekt

och liknande klimatinsatser i utvecklingsländer.

Utöver avtal med de tre nya projekten har Energimyndigheten genomfört

kompletterande stöd till två vindkraftsprojekt i Kina genom förvärv av 275 000

utsläppsminskningsenheter. Dessa två projekt ingår redan i portföljen av

enskilda projekt eftersom myndigheten genom ett tidigare samarbete med en

svensk aktör har förvärvat en mindre kvantitet utsläppsminskningsenheter ifrån

projekten. De nu aktuella utsläppsminskningsenheterna har blivit tillgängliga då

den svenska aktören inte fullgjorde sin del av förvärven från den kinesiska

projäktägaren. Myndigheten har förhandlat med den kinesiska projektägaren

(Huadian) om förvärv av en mindre andel av de tillgängliga utsläppsminsknings-

enheterna för att eliminera risken för eventuella legala tvister med anledning

av de ursprungliga förvärvsavtalen63. Tilläggsförvärvet görs till väsentligt lägre

kostnad per utsläppsminsknings enhet än i de ursprungliga förvärvsavtalen.

Nya enskilda projekt 2015 (ton koldioxidekvivalenter)

Enskilda projekt Utsläppsminskningar

Asien

Biogas Laos 210 000

Afrika

Bioenergi och energieffektivare hushållsspisar i Zambia 203 000

Klimatsmarta energilösningar på hushållsnivå i Kenya 800 000

Totalt 1 213 000

63 Energimyndigheten har ställt krav på den svenska aktören om fullgörande av sina åtaganden och kompensation för myndighetens kostnader.

98


Figurerna nedan visar var de enskilda projekten finns och hur fördelningen

mellan projektkategorier ser ut.

Övriga Asien

Indien

1% EuropaKina

Sydamerika

Sydostasien

Afrika söder om Sahara37%

15%

15%

11%

16%

5%

Regional spridning i portföljen av enskilda projekt baserat på volym utsläppsminskningar

Energieffektivare hushållsspisar

Småskalig vindkraft

Beskogning och återbeskogning 1%

Vind

Energieffektivisering Industri & energisektorn

Biogas

Bioenergi

Vattenrening <1%

Solenergi

Deponigas utan energiutvinning och annan insamling och destruktion av metan

Deponigas med energiutvinning 1%

Energieffektivare hushållsbelysning

37%13%

27%

9%

9%

4%

4%

2%

11%

19%

Spridning över teknikkategorier i portföljen av enskilda projekt baserat på volym utsläppsminskningar

Antal kontrakterade projekt samt hävning av projekt (antal)

2002–2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt

Nya projektavtal 40 8 21 18 12 3 102

Hävda projektavtal – – 1 – – 2 3

Netto projekt 40 8 20 18 12 1 99

99


64 Volymen är baserad på uppskattningar om generering inom fondernas respektive kontrakterade projekt, samt uppskattningar gällande ytterligare kontraktering inom fonderna. Mer information finns i rapport 2016:2. Faciliteterna PAF och TCAF ingår ej i denna uppskattning.

65 Multilateral Carbon Credit Fund (MCCF), Prototype Carbon Fund (PCF).

Portfölj bidrar till kvantifierade och verifierade utsläppsminskningarVid årsskiftet 2015/2016 omfattade programmet 99 enskilda projekt och program.

Av dessa är två Joint Implementation-projekt (JI) och resterande projekt och

program genomförs inom ramen för Clean Development Mechanism (CDM).

Utöver detta medverkar Energimyndigheten i tio multilaterala fonder och

faciliteter, genom vilka stöd utgår till ytterligare drygt 150 projekt och program.

Portföljen med enskilda projekt omfattar 29 länder. Genom deltagandet

i multilaterala CDM- och JI-fonder är Energimyndigheten delaktig i projekt

i ytterligare 26 länder. Totalt sett omfattar programmet projekt i 55 länder.

Hittills har insatserna genom enskilda projekt och projekt i fonder åstadkommit

utsläppsminskningar motsvarande 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Av projekten i portföljen har 21 projekt färdiglevererat utsläppsminskningar

enligt avtal. Tack vare CDM och Energimyndighetens engagemang har projekten

initierats och är i dagsläget fortfarande i drift. De fortsätter därmed att bidra

till klimatnytta och en hållbar utveckling i värdländerna. Nio projekt är under

uppbyggnad och förberedande arbete pågår. 69 projekt i portföljen befinner sig

i en operativ fas.

Portföljen av 99 enskilda projekt omfattar avtal med utsläppsminsknings enheter

motsvarande 21 miljoner ton koldioxidekvivalenter som ska levereras under

avtalens löptid. De tio multilaterala fonderna, aktiva och avslutade, förväntas

ge 17 miljoner64 utsläppsminskningsenheter under fondavtalens löptid. Det

inkluderar även de fonder som regeringen tidigare fattat beslut om att delta i och

som Energimyndigheten tagit över ansvaret för65. Sammanlagt uppgår volymen

utsläppsminskningsenheter i programmets avtal därmed till 38 miljoner

ton koldioxidekvivalenter.

Leveranser av utsläppsminskningsenheter inkomna till Energimyndigheten under respektive år (antal, avrundade siffror)

Multilaterala fonder Enskilda projekt Totalt

t.o.m. 2011 620 000 980 000 1 600 000

2012 980 000 720 000 1 700 000

2013 2 000 000 1 200 000 3 200 000

2014 400 000 1 600 000 1 900 000

2015 750 000 2 800 000 3 600 000

Totalt 4 600 000 7 300 000 12 000 000

100


66 Den slutgiltiga kostnaden för projekt med rörligt pris fastställs först i samband med leverans av utsläppsminskningsenheter.67 För kommande leveransbetalningar till enskilda projekt och fondbetalningar används Riksbankens växelkurser 2015-12-30.

För redan genomförda fondutbetalningar har approximativa valutakurser som gällde vid betalningstidpunkten använts.68 Alla projektbeskrivningar går att finna på Energimyndighetens webbplats (http://www.energimyndigheten.se/

Internationellt/NY-Internationelltklimatsamarbete/Information-om-CDM-och-JI/Svenska-CDM-och-JI-projekt/), samt på UNFCCCs webbplats (www.unfccc.org).

Den beräknade genomsnittliga kostnaden för utsläppsminskningsenheterna

från de projekt och fonder som i dagsläget ingår i portföljen ligger på cirka

60 kronor per ton koldioxidekvivalent.66 De 38 miljoner utsläppsminsknings-

enheter som omfattas av programmets avtal beräknas med nuvarande

valutakurser innebära en totalkostnad på cirka 2,3 miljarder kronor67. Dessa

siffror kan ändras över tid eftersom avtal med enskilda projekt och fonder har

tecknats i utländsk valuta (euro eller US-dollar) och utbetalningarna fördelas

över många år.

Projekten bidrar till hållbar utvecklingEnergimyndigheten prioriterar projekt inom förnybar energi och energi-

effektivisering, projekt som minskar utsläpp av metan och projekt som minskar

uttaget av så kallad icke-förnybar biomassa. Projekt inom dessa kategorier

har förutsättningar att ge påtagliga och konkreta bidrag till hållbar utveckling.

Utöver minskade utsläpp av växthusgaser, bidrar projekten vi stödjer till

andra positiva mervärden som mer tillförlitlig eltillförsel, lägre utsläpp av

luftföroreringar, bättre tillgång till miljöanpassade energitjänster på landsbygden,

nya arbetstillfällen, minskade utgifter och bättre levnadsförhållanden för

fattiga hushåll samt minskad avskogning68.

Avtal med enskilda projekt Avtal med fonder

Ackumulerad kontrakterad volym under åren 2009 till 2015M

iljo

ner

ton

CO

2-ek

viva

lent

er

40

35

30

25

20

15

10

5

0

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

101


Energimyndighetens avtal med enskilda projekt har bidragit till att finansiera

drygt 2 000 MW förnybar elproduktionskapacitet i utvecklingsländer, i första

hand vind-, vatten-, bio- och solkraft. Flera småskaliga projekt bidrar till

landsbygdselektrifiering baserad på förnybar energi. I några fall testas ny teknik,

som till exempel koncentrerad solenergi för termisk elproduktion. Stödet till de

enskilda projekten har dessutom bidragit till ytterligare 25 MW elproduktions-

kapacitet genom effektivare användning av värme i industriella processer.

Ett annat konkret exempel är att vi uppskattar att effektivisering på hushållsnivå

minskar elförbrukningen med drygt 200 000 MWh per år. Räknas även bidragen

från de projekt som Energimyndigheten stödjer via deltagande i fonder blir

ovanstående siffror ännu högre.

Energimyndigheten har ett flertal program inom kategorin energieffektivare

hushållsspisar i Afrika som bidrar till minskad bränsleåtgång och renare

förbränning. De flesta programmen utvecklas väl och medför förbättrade

levnadsvillkor för framför allt många kvinnor och barn som samlar ved och

deltar i matlagningen. Programmen bidrar till fattigdomsbekämpning och

minskar avskogningens negativa påverkan på lokala ekosystem och biologisk

mångfald. Flera av dessa program har åstadkommit sina första verifierade

utsläppsminskningar under 2015.

Energimyndighetens övriga internationella klimatarbeteEnergimyndigheten har under 2015 bidragit med expertis och underlag

tillsammans med Naturvårdsverket vid utformning av EU:s handelssystem

efter 2020. Vi har bidragit och deltagit i konsultationer och expertmöten

i diskussioner på EU-nivå kring kommande bördefördelningsbeslut om 2030

klimat- och energiramverket. Energimyndighetens medarbetare har levererat

underlag till Miljö- och energidepartementets energienhet inom ramen för

Clean Energy Ministerial och framtagandet av FN:s Hållbarhetsmålen till 2030.

Medarbetare har fört dialoger med Sida om utformning och samarbets-

möjligheter kring initiativet Power Africa vilket också i något fall har lett

till konkret samarbete.

Som projektmyndighet godkänner Energimyndigheten deltagande i internationella

klimatprojekt under Kyotoprotokollet i enlighet med FN:s klimatkonvention

och dess Kyotoprotokoll. Auktoriserandet samt godkännandet sker genom

ett utfärdande av ett Letter of Approval (LoA). Under 2015 kom det in färre

ansökningar om deltagande i projektverksamhet jämfört med tidigare år.

Under året tog Energimyndigheten, för Sveriges räkning, beslut om 60 LoA.

102


Under 2015 har Energimyndigheten fått särskilda medel för ett samarbetsprojekt

som handlar om hur satsningar i förnybar energi och energieffektivisering kan

bidra till att öka motståndskraft mot klimatförändringar i små önationer

som befinner sig i utveckling. Projektet genomförs tillsammans med nationella

myndigheter och departement i utvalda länder. Under året har Energimyndigheten

utarbetat en metodik för att analysera potentialen att öka motståndskraft

mot klimatförändringar och vi har genomfört en workshop. Vid klimat-

förhandlingarna i Paris i december 2015 kunde Energimyndigheten demonstrera

preliminära resultat av metodiken. Med hjälp av metodiken och värdländerna,

tillsammans med samarbetspartner och Energimyndigheten, har energirelaterade

projekt identifierats och dessa har fått småskaligt stöd. Projektet kommer att

slutredovisas i april 2016.

103


Internationell överblick

Det här kapitlet ger en överblick med ett urval av exempel på Energimyndighetens

internationella arbete under 2015.

Internationellt samarbete bidrar till att stärka utformandet och genomförandet

av den svenska energi- och klimatpolitiken. Det är betydelsefullt för att skapa

goda förutsättningar för svenska aktörer inom näringsliv, offentlig sektor,

lärosäten och forskningsinstitutioner att knyta internationella kontakter. Det är

också en viktig del i arbetet med att föra ut svensk kunskap och kompetens på

olika områden samtidigt som vi inhämtar erfarenhet och inspiration från andra.

Globala samarbeten

KlimatEnergimyndigheten har flera uppdrag inom klimatområdet. Se avsnittet om

Energimyndighetens uppdrag på sidan 90.

Energimyndigheten arbetar kontinuerligt för att förbättra de befintliga

samarbets mekanismerna under Kyotoprotokollet och att bidra till utvecklingen

av nya samarbetsmekanismer inom det internationella klimatsamarbetet.

Under 2015 har Energimyndigheten bidragit genom intensivt arbete inom ramen

för FN:s klimatförhandlingar, samt genom vårt arbete med enskilda projekt.

Se även avsnitt Sveriges program för internationella klimatinsatser på sidan 93.

Många av de enskilda projekten som ska minska utsläpp av växthusgaser och

bidra till en hållbar utveckling i sina länder, har gått in i operativ fas. Under

året har Energimyndigheten arbetat för att utveckla uppföljningsarbetet så att

projekten ska genomföras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Se även avsnitt

Aktivt arbete med projekten och positiv utveckling av portföljen på sidan 97.

Energimyndighetens experter har företrätt Sverige i EU:s förhandlingsgrupper

under FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. Den största enskilda

insatsen var partskonferensen som 2015 ägde rum i Paris där Energimyndighetens

medarbetare bland annat förhandlade frågor inom flexibla mekanismer

och utsläpps begränsningar. Se även avsnitt Energimyndighetens bidrag till

internationell klimatpolitik på sidan 92.

104


69 ET 2015:16.

Multilaterala samarbetenEftersom Sverige är ett relativt litet land är det ofta effektivt att arbeta

internationellt inom ramen för multilaterala samarbetsorgan.

Internationellt energiforskningssamarbete bedrivs inom Norden, EU,

International Energy Agency (IEA) samt genom bilateralt samarbete med enskilda

nationer. Tabellen under avsnittet Resultat forskning och innovation på sidan 66

visar utvecklingen av kostnaderna över tid. Ytterligare redovisningar av den

internationella energiforskningens resultat och effekter finns i publikationen

Energiforskningsläget69.

Samarbeten för försörjningstrygghet bedrivs inom både IEA, EU och Norden.

International Energy Agency (IEA)IEA är en av Energimyndighetens största globala samarbetsarenor och ger

omfattande kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Energimyndigheten deltar i eller

stöder svenskt deltagande i organisationens forskningssamarbeten, policyanalys

och försörjningstrygghet. Deltagande i tekniksamarbeten stärker de svenska

aktörernas konkurrenskraft, spetskompetens och tillväxt möjligheter samt

kunskapsöverföring mellan aktörer. Se även avsnittet om IEA-samarbeten

på sidan 83.

Clean Energy Ministerial (CEM)Detta handlingsorienterade samarbete ska stimulera framväxt och utveckling

av regionala och globala marknader för grön energiteknik. Sverige är aktiv

i fem av de nuvarande tolv samarbetsinitiativen och har visat intresse för ett

sjätte; Clean Energy Solution Centre (CESC). De fem initiativen är:

• Electric Vehicles Initiative (EVI)

• International Smart Grids Action Network (ISGAN)

• Energy Management Working Group – ISO50001 (EMW, tidigare GSEP)

• Global Sustainable Cities Network (GSCN)

• Super-efficient Equipment and Appliances Deployment Initiative (SEAD).

Under 2015 har Energimyndigheten arbetat med den internationella tävlingen

SEAD Awards där stora tillväxtmarknader i Asien och Syd, Nord- och

Centralamerika ingår. För att utse de mest effektiva ljuskällorna i olika

kategorier och regioner fick Energimyndighetens Testlab uppdraget att

genomföra verifieringsmätningarna. Se även Vi sprider kunskap om effektiva

ljuskällor internationellt på sidan 14.

105


70 COM(2015) 80 final.

International Renewable Energy Agency (IRENA)För att främja tillämpningen av förnybar energi globalt är Sverige medlem

i organisationen International Renewable Energy Agency, IRENA.

Energimyndigheten representerar och deltar i aktiviteter för Sverige i IRENA,

framför allt genom att bidra med kunskap och erfarenheter av styrmedel.

StandardiseringStandardiseringsarbete är viktigt för spridning av nya tekniker och metoder

på internationella marknader. Tack vare insatser av svenska experter har

International Organisation for Standardization (ISO) under 2015 antagit en

ny standard för bedömning av bioenergisystemens hållbarhet, ISO 13065.

Energimyndighetens långsiktiga forskningsfinansiering har bidragit till det gedigna

underlag som behövdes för att komma i mål med standardiseringsprocessen.

Se även Global standard för bioenergi blev svensk framgång på sidan 12 och

Ny internationell standard med svenska perspektiv på sidan 69.

Europeiska unionenI mars 2015 antogs Energiunionen70 av Europeiska rådet. Energiunionen är en av

EU-kommissionens främsta prioriteringar och omfattar de fem dimensionerna

Försörjningstrygghet, Inre marknad, Minskade koldioxidutsläpp,

Energi effektivisering samt Forskning, utveckling och konkurrenskraft.

EU-kommissionen har aviserat ett stort antal initiativ inom samtliga dimensioner.

Mot den bakgrunden presenteras Energimyndighetens EU-relaterade

samarbeten uppdelat på Energiunionens dimensioner.

FörsörjningstrygghetSverige ska i enlighet med EU-direktiv och internationella avtal ha

beredskapslager av olja och petroleumprodukter. Som tillsynsmyndighet

beslutar Energimyndigheten hur mycket produkter varje lagringsskyldig ska

lagra under kommande lagringsår. Vi kontrollerar och rapporterar också

lagringsvolymer till internationella organ. Se även avsnittet om Olje- och

drivmedelsberedskap på sidan 40.

I egenskap av behörig myndighet för trygg naturgasförsörjning har vi

deltagit i EU:s grupp för samordning av gasförsörjningen. Se även avsnitt

Trygg naturgasförsörjning på sidan 38.

106


71 98/70/EG och 99/32/EG.

Minskade koldioxidutsläppEnligt EU:s bränslekvalitetsdirektiv71 måste drivmedelsleverantörer minska

sina utsläpp med minst 6 procent 2020 jämfört med 2010. Om biodrivmedel

används för att uppnå minskningen av utsläpp ska detta styrkas med

hållbarhetsbesked. För Energimyndighetens del innebär det att föreskriva om

vad drivmedelsleverantörer är skyldiga att rapportera och att utöva tillsyn.

Under 2015 beslutade EU om ett tillämpningsdirektiv för rapporteringen

och Energimyndigheten har påbörjat genomförande inför kommande års

rapporteringar. Se även avsnitt Vi utövar tillsyn över hållbarhetskriterier och

drivmedelslagen på sidan 64.

EnergieffektiviseringStora delar av Energimyndighetens arbete inom energieffektivisering styrs av

olika EU-direktiv. Vi har därför i uppdrag att arbeta med såväl implementering

och tillsyn som att bistå regeringen med underlag för lagstiftning. Se även

avsnittet Energimyndighetens uppdrag på sidan 42.

Energimyndighetens marknadskontrollprovning av tv-apparater i december

2014 resulterade i en oväntad upptäckt som fått mycket uppmärksamhet i

nationella och internationella medier under 2015. Sverige uppmärksammade

EU-kommissionen på resultatet för att förebygga problem med produkter

som programmeras att anpassa driften när de provas i ett laboratorium.

Provningen genomfördes på Energimyndighetens Testlab som är vårt kvalitets-

ackrediterade provningslaboratorium. Vår kompetens är också efterfrågad av

EU-kommissionen inför utformning av kommande lagkrav inom området.

Se även avsnitt Lagkrav och tillsyn viktigt för marknadskontroll av tv-apparater

på sidan 15 och Resurseffektiva produkter på sidan 52.

Både ekodesignkrav och energimärkning har bidragit till att skapa en ökad

innovationskraft och större marknad för innovativa ”gröna” produkter.

Energimyndigheten har under 2015 bistått Regeringskansliet i arbetet med

EU:s nya lagstiftning för energimärkning med underlag till instruktioner,

utredningar av specifika artiklar samt expertis vid förhandlingar.

Vi har också deltagit i förhandlingar i EU-kommissionens regulatoriska

kommitté som diskuterade nya produktkrav. Energimyndigheten har före

förhandlingen utrett och förankrat lagförslagen med svenska aktörer och tagit

fram underlag till en svensk handlingslinje. Se även avsnitt Resurseffektiva

produkter på sidan 52.

107


Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020 ska bidra till att uppnå

EU:s mål på 20 procent energieffektivisering till år 2020 inom energi och

klimat. Energimyndigheten har under året planerat att undanröja hinder för

små och medelstora företags arbete med energieffektivisering. Se även Små och

medelstora företag energieffektiviserar med EU-medel på sidan 48.

EU:s ramprogram Horisont 2020 ska bidra till att förvandla vetenskapliga

genombrott till innovativa produkter och tjänster som leder till nya

affärsmöjligheter, arbetstillfällen och som kan förbättra människors liv.

Med stöd från Energimyndigheten har de regionala energikontoren genomfört

informationsträffar runt om i landet för att informera om Horisont 2020.

Se även Regionala energikontor lockar offentliga aktörer att spara energi

på sidan 21.

Forskning, utveckling och konkurrenskraftRamprogrammet Horisont 2020 är ett verktyg för genomförandet av EU:s

energipolitik och beslutade EU-gemensamma målsättningar som kopplar till

nästan alla Energimyndighetens verksamheter.

Energimyndigheten har under 2015 bidragit till svenska ståndpunkter

i framtagande av arbetsprogrammet för åren 2016–2017, liksom för samhälls-

utmaningen Säker, ren och effektiv energi. Svenska sökanden till programmet

har också beviljats planeringsbidrag, och fått information och rådgivning.

Energimyndigheten har även deltagit i EU-samordningsfunktionen vars

sekretariat innehas av Vinnova.

EU:s strategiska energiteknikplan, SET-planen, har uppdaterats under 2015.

SET-planen har numera därför fyra kärnprioriteringar och tio aktiviteter/

åtgärder för att påskynda omvandlingen av energisystemet. Energimyndigheten

deltar i styrgruppen för SET-planen. Stora delar av det som konkretiseras

i SET-planen finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och

dess föregångare.

ERA-NET är ett instrument för samverkan mellan forskningsfinansiärer

i EU-länder som syftar till gemensamma utlysningar och projektfinansiering

inom EU. Energimyndigheten deltar i flera samarbeten för att komplettera

nationella satsningar inom ett visst område, för att öka kunskapsspridningen

men också för att dra lärdom av olika forsknings- och utvecklingsinitiativ

inom EU. Se även EU-samarbeten samt ERA-NET på sidorna 82–83.

108


Norden

Många produkter ger inte den energiinformation de skaEnergimyndigheten leder det nordiska marknadskontrollsamarbetet inom

ramen för Nordsyn. En gemensam studie visar att marknadskontroll är

mycket kostnadseffektivt, särskilt när länder samarbetar. Energimyndigheten

presenterade arbetet vid klimatmötet COP21 i Paris i december. Se även avsnitt

Vår roll som styrande, sidan 24.

Stärkt förmåga att lindra konsekvenser av störningar i elförsörjningenEnergimyndigheten har inom det nordiska beredskapsforumet för el, NordBER,

färdigställt en samnordisk rapport om samlad hantering av en nordisk

elenergibrist. Se även sidan 39.

Ökningen av förnybar el går mot måluppfyllelseSedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikats-

marknad. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka

produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt.

I juni 2015 publicerade vi, tillsammans med Norges vassdrags- og

energidirektorat (NVE) rapporten Den svensk-norska elcertifikatsmarknaden

– årsrapport 2014 som ger en övergripande bild av de viktigaste händelserna

och nyckeltalen. Se sidorna 62–64.

Nordisk energiforskningNordisk energiforskning är ett forskningssamarbete under Nordiska

ministerrådet som Energimyndigheten bidrar till med tio miljoner kronor årligen.

Under 2015 lanserades en utlysning omfattande 80 miljoner norska kronor

för nordiska flaggskeppsprojekt.

Energimyndigheten deltar också i Nordiska ministerrådets projekt

Nordisk plattform för Energi & Transport. Programmet har lett till ett ökat

samarbete mellan nordiska statliga forskningsfinansiärer. Ett av projektets

huvudfokus är elfordon och i september 2015 höll vi en välbesökt konferens

i Göteborg om elbussar.

Det nordiska energiforskningssamarbetet är även relevant och viktigt

inom byggområdet, inte minst på grund av likartade klimatförutsättningar och

byggtraditioner. Satsningen inom Nordic Built fortsätter och utvecklas.

Se även sidan 82.

109


Bilaterala samarbetenEnergimyndigheten är engagerad i bilaterala samarbeten med bland annat

Kina, Indien, Indonesien och USA. Samarbetena kan bygga på olika delar

forskning och innovation, utbyte av erfarenheter kring styrmedel samt

marknads främjande aktiviteter.

I Jilin-provinsen i Kina har beslut tagits att påbörja byggandet av ett kraftvärme-

verk med ett bioenergikombinat baserat på svensk teknik. Det blir den första

svensk-kinesiska demonstrationsanläggningen och fasar ut kolkraften. Beslutet

är möjligt tack vare ett långsiktigt samarbete med kinesiska myndigheter,

universitet och näringsliv. Se även Svensk bioenergi på export på sidan 69.

Sverige har genom ett samarbete med Indien under året genomfört en utlysning

och tagit beslut om genomförandestudier för mikronät i Indien. Mikronäten ska

självständigt kunna försörja mindre områden med förnybar energi. Tre projekt

har nu startat, där svenska aktörer får möjlighet att expandera och utveckla sina

koncept vidare. Se även avsnitt Bilateralt samarbete på sidan 84.

Omvärldsbevakning

Vi bevakar och sprider kunskap om svenska energisystemetEn viktig del i Energimyndighetens uppdrag handlar om att samla och sprida

kunskap om hur energimarknaderna och energisystemet utvecklas. Det gör

vi bland annat genom publikationen Energiläget som ger en överblick över

aktuell energi- och klimatpolitik, styrmedel, användning och tillförsel av energi,

energipriser och energimarknader samt energisystemets effekter på miljön.

Rapporten på engelska är mycket användbar i internationella sammanhang.

Se även avsnitt Energimarknad och försörjningstrygghet, sidan 34.

Varje år analyserar Energimyndigheten om det finns sårbarheter, hot och risker

inom vårt ansvarsområde som allvarligt kan försämra energiförsörjningen.

Energimyndigheten har bland annat stöttat Regeringskansliet och andra

myndigheter med lägesbilder om konflikten mellan Ryssland och Ukraina och

dess påverkan på främst naturgas samt deltagit i regelbundna avstämningar

inom EU och IEA. Se även avsnitt Trygg energiförsörjning, sidan 38.

Internationell synlighetSverige är ett exportberoende land där exporten av varor och tjänster motsvarar

hälften av BNP. Det är därför viktigt att synliggöra svenska innovationer

i form av demonstrationsprojekt och genom aktivt nätverkande.

110


Sveriges forskning om vågkraft är världsledande Vågkraft är i dag en nästan outnyttjad förnybar energiresurs. Havet är dock

en hård miljö för kraftverk, vilket gör steget till kommersialisering svårare.

I Sverige finns världsledande forskning inom havsenergiområdet, vilket har

resulterat i flera företag.

Ett företag som Energimyndigheten gett stöd är CorPower Ocean AB som har

utvecklat ett vågkraftverk som snart testas till havs utanför Skottland. Se sidan 16.

Över 2 000 svenska elhybridbussar rullar i flera världsmetropoler Världen efterfrågar bränslesnåla och miljöanpassade fordon. Med forskningsstöd

från Energimyndigheten har företaget Danaher Motion Stockholm

(numera Inmotion) konstruerat en elhybridplattform för tunga fordon. I dag

sitter den i drygt 2 000 hybridbussar som nu trafikerar storstäder i Colombia,

Brasilien, Polen, Tyskland, Schweiz, Danmark, Sverige och framför allt

Storbritannien som kör 800 bussar. Se sidan 20.

Internationellt nätverkande för marknadsfrämjande• Energimyndigheten tog med sig fem företag till ett investerarforum i Florens

där företagen fick presentera sig inför 400 av de största investerarna

i miljöteknik i Europa.

• Nordic Cleantech Open är en innovationstävling som Energimyndigheten

stöttar med finansiering och kompetens. Företagen som är med får exponering

mot cirka 250 investerare och även tillgång till ett industrinätverk. De företag

som koras bland de 25 bästa har tidigare år ökat sin omsättning.

Se även Aktiviteter för att främja svensk energiteknik internationellt på sidan 87.

111


Enligt Energimyndighetens instruktion ska vi verka för att det generationsmål

för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt

uppnås. Vi ska även vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Energimyndighetens verksamhet har direkt eller indirekt påverkan på

generations målets alla strecksatser, men påverkar särskilt strecksatsen som

lyder ”andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv

med minimal påverkan på miljön”. Energimyndigheten har pekat ut åtta

miljömål som särskilt berörs av vår verksamhet:

• Begränsad klimatpåverkan – miljömålet berör en stor del av den svenska

klimat- och energipolitiken och är en självklar del av Energimyndighetens

verksamhetsområde.

• Frisk luft – miljömålet påverkas av utsläpp som bland annat kommer

från energianläggningar och energianvändning.

• Bara naturlig försurning – miljömålet berör bland annat utsläpp som

kommer från energitillförsel, energianvändning samt uttag av skogsbränsle.

• Giftfri miljö – miljömålet berör exempelvis energirelaterade produkter

och dess användning.

• Levande sjöar och vattendrag – bland annat vattenkraften påverkar

detta miljömål.

• Levande skogar – miljömålet har stor beröring vad gäller bioenergi.

• Storslagen fjällmiljö – vindkraft och vattenkraft påverkar detta miljömål.

• God bebyggd miljö – detta miljömål berör bland annat en effektivare

energianvändning i bostäder och lokaler, samt avfallsfrågan.

Energimyndigheten är en av 25 myndigheter som har ansvar inom miljömåls-

systemet. Vår roll i miljömålssystemet är framför allt att verka för att det finns

ett helhetsperspektiv kring energi. Detta innebär att Energimyndigheten verkar

tvärsektoriellt, med målet att uppfylla såväl generationsmålet som miljömålen.

Energimyndigheten ger även förslag till regeringen på hur styrmedlen inom

vårt verksamhetsområde kan utvecklas.

Miljömål – insatser under 2015På följande sida nämns några specifika uppdrag och insatser under 2015

med koppling till miljömålsarbetet. Fler finns att läsa i kapitlen Klimat, Förnybar

Energi, Energieffektivisering samt Energiforskning, innovation och

kommersialisering.

Energimyndighetens miljömålsarbete

112


72 Dir. 2014:110.

Fördjupad utvärdering av miljömålen redovisades under 2015I oktober 2015 redovisade Naturvårdsverket en fördjupad utvärdering av

miljö målen där Energimyndigheten har bidragit i arbetet. Den omfattade

dels en målövergripande analys av utvecklingen mot generations målet och

miljökvalitets målen, dels en utvärdering och analys för vart och ett av

miljökvalitetsmålen. Naturvårds verket har arbetat med tre fokus områden:

näringslivets miljöarbete, hållbar konsumtion och hållbara städer.

Energimyndigheten har deltagit aktivt i arbetsgrupperna som tagit fram

rapporterna till de tre fokusområdena, samt har bidragit med synpunkter

på de målvisa analyserna.

Miljömålsrådet återinrättades under 2015 Under 2015 återinrättade regeringen Miljömålsrådet som en plattform för

fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att

nå de svenska miljömålen. Rådet består av chefer för 17 myndigheter som

är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå generationsmålet och

miljökvalitetsmålen. Energimyndighetens generaldirektör är ledamot i rådet.

Småskalig vedeldningUnder 2015 har Energimyndigheten tillsammans med Boverket och

Naturvårdsverket sett över möjligheterna att tidigarelägga ett införande av

ekodesignkrav för pannor och kaminer i svensk lagstiftning inom ramen för

ett regeringsuppdrag till Boverket. Uppdraget avrapporteras i februari 2016.

Energimyndigheten har under året påbörjat ett samarbete med Naturvårdsverket

för att förbättra statistiken över småskalig vedeldning i syfte att förbättra

emissions inventeringarna. Energimyndigheten bistår även Miljömåls beredningen

med underlag om småskalig vedeldning i deras arbete med att ta fram en

strategi för en samlad luftvårdspolitik72.

EkosystemtjänsterEnergimyndigheten deltar i ett nätverk om tio myndigheter inom ramen för

Naturvårds verkets uppdrag Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster,

som pågår fram till december 2017. Syftet är att kunskapen om ekosystem tjänster

ska bli allmänt kända och kunna integreras i ekonomiska ställningstaganden,

politiska avvägningar och i olika samhällsbeslut. Under 2015 har fokus varit

kunskaps uppbyggande och nätverksbildande mellan myndigheter, kommuner,

länsstyrelser och areella näringar. Inom myndighetsnätverket har en

värderings guide tagits fram för att kunna värdera ekosystemtjänster i olika

myndighets processer. Denna guide testas nu.

113


Finansiell redovisning


114


115

Avgiftsbelagd verksamhet samt kostnader och intäkter per verksamhetsområde

Tabellerna nedan visar intäkter, kostnader och utfall för den avgiftsbelagda

verksamheten för åren 2013–2015, enligt den indelning för åter rapportering

som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i reglerings brevet.

Därmed redovisas inget ackumulerat resultat och inga kostnader för

avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras.

Intäkter och kostnader för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr)

Avgiftsbelagd verksamhet +/– t.o.m. 2013 +/– 2014 Intäkter 2015 Kostnader 2015 +/– 2015 Ackumulerat +/– 2015

Uppdragsverksamhet

Provningsverksamhet 522 –56 0 0 0 466

Summa uppdragsverksamhet 522 –56 0 0 0 466

Offentligrättslig verksamhet

Avgifter enligt förordning (2004:1205) för handel med utsläppsrätter –217 –115 2 56 –54 –386

Disposition av vissa avgifter inom naturgasområdet –1 726 –1 632 3 241 3 736 –495 –3 853

Elcertifikat1 0 15 261 6 591 5 348 1 243 16 504

Ursprungsgarantier1 0 –1 537 7 135 3 868 3 267 1 730

Summa offentligrättslig verksamhet –1 943 11 977 16 969 13 008 3 961 13 995

Ansökningsavgifter enligt fjärrvärmelagen (2008:263)2 –5 505 –264 15 231 –216 –5 985

1 Den 1 januari 2015 övertogs verksamheten avseende kontoföring och registrering av

elcertifikat och ursprungsgarantier från Affärsverket svenska kraftnät. Energimyndigheten

övertog ett positivt ackumulerat resultat om 16 880 tkr för elcertifikat verksamheten

respektive ett ackumulerat underskott om 459 tkr för verksamheten avseende ursprungs-

garantier. Myndigheten hade vissa kostnader för verksamheten redan 2014.

2 Ansökningsavgifter enligt fjärrvärmelagen (2008:263) saknar krav på full kostnadstäckning.

Intäkter och kostnader för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras (tkr)

Avgiftsbelagd verksamhet +/– t.o.m. 2013 +/– 2014 Intäkter 2015 Kostnader 2015 +/– 2015 Ackumulerat +/– 2015

Offentligrättslig verksamhet

Kvotplikts- och förseningsavgifter 0 22 503 5 405 0 5 405 27 908

Lagringsavgifter 0 0 36 0 36 36

Summa 0 22 503 5 441 0 5 441 27 944

116 117


Intäkter och kostnader per verksamhetsområde

2015 (tkr) Rapporterat utfall i resultaträkningen

Energimarknad och försörjnings trygghet1 Energi effektivisering Förnybar energi

Forskning, innovation och kommersialisering2 Klimat

Verksamhetens intäkter och kostnader

Intäkter av anslag 440 912 81 927 122 177 36 842 162 488 37 478

Övriga intäkter 37 517 4 507 5 306 15 133 6 218 6 353

Kostnader 487 700 90 890 132 691 58 877 159 891 45 351

Uppbördsverksamhet

Intäkter 31 189 20 268 7 102 1 592 2 227

Överfört statsbudgeten 28 630 17 709 7 102 1 592 2 227

Transfereringar

Medel från statsbudgeten 1 435 778 130 793 182 896 951 559 170 530

Övriga intäkter 78 615 11 047 67 543 25

Kostnader 1 554 037 142 209 162 702 1 078 571 170 555






Övriga intäkter 33 982 17 460 5 415 2 794 7 360 953

Kostnader 549 690 111 542 152 620 52 489 189 447 43 592

Uppbördsverksamhet

Intäkter 39 061 22 503 2 835 13 723

Överfört statsbudgeten 39 061 22 503 2 835 13 723

Transfereringar

Medel från statsbudgeten 1 723 819 432 329 108 921 1 084 315 98 254

Övriga intäkter 73 119 10 084 63 035

Kostnader 2 158 520 407 304 58 085 1 594 877 98 254






Övriga intäkter 51 709 23 068 10 105 6 804 4 562 7 170

Kostnader 488 317 101 432 137 975 53 837 144 852 50 221

Uppbördsverksamhet

Intäkter 53 176 11 929 2 844 38 403

Överfört statsbudgeten 53 176 11 929 2 844 38 403

Transfereringar

Medel från statsbudgeten 1 685 853 397 445 245 904 955 907 86 597

Övriga intäkter 35 073 325 34 748

Kostnader 1 722 244 368 917 93 263 1 173 467 86 597

1 Verksamhetsområdena Energimarknad och Försörjningstrygghet slogs ihop 2014.

Jämförelsetal för 2013 är justerade.

2 Verksamhetsområdena Energiforskning och Affärsutveckling slogs ihop 2015.

Jämförelsetal för 2014 och 2013 är justerade.

118 119


Sammanställning över väsentliga uppgifter

Sammanställning över väsentliga uppgifter (belopp i tkr)

2015 2014 2013 2012 2011

Beviljad låneram i Riksgälden 28 700 26 000 26 000 24 000 25 000

Utnyttjad låneram vid årets slut 15 511 19 810 19 491 11 993 14 106

Beviljad kontokredit hos Riksgälden 22 000 26 000 26 000 29 000 23 000

Maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgälden – – – – –

Räntekostnad på räntekonto 76 20 2 – –

Ränteintäkt på räntekonto 44 170 371 539 556

Totala avgiftsintäkter som Energimyndigheten disponerar 18 953 8 681 24 774 25 863 32 063

Beräknade avgiftsintäkter i regleringsbrevet 24 513 4 793 5 360 1 960 3 390

Totala avgiftsintäkter som Energimyndigheten inte disponerar 31 189 39 061 53 176 20 398 7 749

Beräknade avgiftsintäkter i regleringsbrevet 8 057 8 000 8 000 1 700 8 000

Beviljad anslagskredit 83 592 94 958 108 184 110 949 14 771

Utnyttjad anslagskredit 3 286 1 219 2 277 – 33

Summa anslagssparande 114 373 85 979 249 286 711 567 1 513 477

Summa åtaganden som redovisas mot bemyndiganderamar med stöd av 17 § anslagsförordningen

3 563 920 3 374 380 3 388 711 2 623 784 3 422 267

Totalt tilldelade bemyndiganden 5 911 500 6 841 000 7 731 500 6 384 000 5 848 000

Antal årsarbetskrafter 330 358 352 328 303

Medelantalet anställda 380 401 390 360 322

Driftskostnad per årsarbetskraft 1 418 1 477 1 344 1 372 1 518

Årets kapitalförändring –46 356 –385 602 –13 250 –24 143 3 182

Balanserad kapitalförändring –388 551 –59 052 –59 163 –41 584 314 978

120 121



122

Resultaträkning

Resultaträkning (tkr)

2015 2014 Not

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 440 912 491 688 1)

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 18 953 8 681 2)

Intäkter av bidrag 18 400 25 075 3)

Finansiella intäkter 164 226 4)

Summa 478 429 525 670

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal –248 975 –261 185 5)

Kostnader för lokaler –15 204 –15 865

Övriga driftkostnader –203 768 –251 824

Finansiella kostnader –261 –188 6)

Avskrivningar och nedskrivningar –19 492 –20 628

Summa –487 700 –549 690

Verksamhetsutfall –9 271 –24 020

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 31 189 39 061 7)

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet –28 630 –39 061

Saldo 2 559 0

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 1 435 778 1 723 819

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 74 490 70 386

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 4 100 2 733 8)

Finansiella intäkter 25 0

Kreditförluster –41 718 –360 555 9)

Lämnade bidrag –1 512 319 –1 797 965 10)

Saldo –39 644 –361 582

Årets kapitalförändring –46 356 –385 602 11)

Noterna förklaras på sidan 137–149.

123


Balansräkning Balansräkning

Tillgångar (tkr)

2015-12-31 2014-12-31 Not

Immateriella anläggningstillgångar 12)

Balanserade utgifter för utveckling 49 970 55 260

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 1 981 299

Summa immateriella anläggningstillgångar 51 951 55 559

Materiella anläggningstillgångar 13)

Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 263 6 015

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 6 057 6 791

Summa materiella anläggningstillgångar 9 320 12 806

Utlåning

Utlåning 149 473 134 679 14)

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 104 25

Fordringar hos andra myndigheter 13 654 14 502

Övriga kortfristiga fordringar 6 477 3 573 15)

Summa fordringar 20 235 18 100

Periodavgränsningsposter 16)

Förutbetalda kostnader 8 218 4 332

Upplupna bidragsintäkter 22 177 2 511

Övriga upplupna intäkter 30 017 29 995

Summa periodavgränsningsposter 60 412 36 838

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 29 470 111 336 17)

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 35 766 32 343

Summa tillgångar 356 627 401 661

Noterna förklaras på sidorna 137–149.

124


Kapital och skulder (tkr)

2015-12-31 2014-12-31 Not

Myndighetskapital 18)

Statskapital 648 577 624 342 19)

Balanserad kapitalförändring –388 551 –59 052 20)

Kapitalförändring enligt resultaträkningen –46 356 –385 602 11)

Summa myndighetskapital 213 670 179 688

Avsättningar 21)

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 417 620

Övriga avsättningar 1 540 1 118

Summa avsättningar 1 957 1 738

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 15 511 19 810 22)

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 10 954 11 494

Leverantörsskulder 37 868 56 748

Övriga kortfristiga skulder 3 970 4 064 23)

Summa skulder m.m. 68 303 92 116

Periodavgränsningsposter 24)

Upplupna kostnader 19 019 21 783

Oförbrukade bidrag 53 678 106 286

Övriga förutbetalda intäkter 0 50

Summa periodavgränsningsposter 72 697 128 119

Summa kapital och skulder 356 627 401 661

Ansvarsförbindelser:

1 Statliga garantier för lån och krediter – inga.

2 Övriga ansvarsförbindelser – Avgjort mål i Stockholms tinsgrätt rörande

skadeståndsanspråk om 35 000 tkr. Avgjort till Energimyndighetens fördel. Ärendet

överklagat och beviljat prövning i hovrätten.

Noterna förklaras på sidorna 137–149.

125


Anslagsredovisning

1 20:1:13.3 Utfallet om 1 201 tkr avviker med 20 procent från tilldelat belopp. Avvikelsen

beror främst på att kostnader för juridiskt arbete inom EU:s Utsläppshandelssystem,

EU:s Ansvarsfördelningsbeslut, och FN:s Kyotoprotokoll utföll lägre än förväntat. Ett annat

skäl till avvikelse var att arbetet med att införa ett nytt administrativt stödsystem försenades,

samt att avgiften till FN:s Internationella Transaktionslogg (ITL) utföll lägre än förväntat

(erläggs i utländsk valuta).


beror på att anslaget först tilldelats i vårändringsbudgeten och har därför inte hunnits

nyttjats maximalt.

3 21:1:2.3 Utfallet om 15 380 tkr avviker med 62 procent från tilldelat belopp. Orsaken är

förseningar i det nationella regionalfondsprogrammet. Programmet startade först omkring

halvårsskiftet.


beror främst på projekt/utredningar som ej har kunnat genomföras på grund av resursbrist.

Redovisning mot anslag (tkr). Samtliga anslag respektive anslagsposter är ramanslag alternativt poster på ramanslag

Anslag BenämningIngående

överförings beloppÅrets tilldelning enligt

regleringsbrevOmdisponerat anslagsbelopp Indragning

Totalt disponibelt belopp

Utgifter per 2015-12-31

Utgående överförings belopp

Utestående åtaganden 2015–2022

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (UO 20)

1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar –528 180 500 –412 179 561 182 416 –2 855 1 384 635

1 Ins. int. klimat. – del till STEM –939 179 000 – 178 061 181 215 –3 154 1 384 635

3 Handel med utsläppsrätter1 412 1 500 –412 1 500 1 201 299 –

1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner

4 Samordning av laddinfrastruktur – del till Energimyndigheten2 1 500 1 500 1 308 192 –

Utgiftsområde 21 Energi (UO 21)

1:1 Statens energimyndighet

1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 8 506 262 028 –123 270 411 264 591 5 820 –

1:2 Insatser för energieffektivisering 39 710 225 000 –39 710 225 000 177 847 47 153 114 737

1 Insatser för energieffektivisering 39 710 185 000 –39 710 185 000 162 468 22 532 93 071

3 Medfinansiering nationellt regionalfondsprogram3 40 000 – 40 000 15 380 24 620 21 666

1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

1 Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan –280 10 000 – 9 720 9 195 525 3 880

1:4 Energiforskning 10 832 1 189 536 –4 132 1 196 236 1 138 464 57 772 1 902 114

1 Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet4

5 482 45 000 –4 132 46 350 38 064 8 286 –

11 Forskning, utveckling och innovation 5 350 1 144 536 – 1 149 886 1 100 400 49 487 1 902 114

1:6 Planeringsstöd för vindkraft

1 Nationellt nätverk för vindbruk 18 15 000 –18 15 000 14 392 608 –

126 127


Redovisning mot anslag (tkr). Samtliga anslag respektive anslagsposter är ramanslag alternativt poster på ramanslag

Anslag BenämningIngående

överförings beloppÅrets tilldelning enligt

regleringsbrevOmdisponerat anslagsbelopp Indragning

Totalt disponibelt belopp

Utgifter per 2015-12-31

Utgående överförings belopp

Utestående åtaganden 2015–2022

forts. Utgiftsområde 21 Energi (UO 21)

1:8 Energiteknik

4 Stöd till solceller och biogas 3 860 140 000 –3 860 140 000 134 710 5 290 130 315

1:10 Avgifter till internationella organisationer

2 Avg. till int. org – del till STEM 6 514 18 328 –6 514 18 328 18 460 –132 28 239

Avslutade anslag

1:2 Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m. (2014)

10 Energi- och klimatrådgivning, information, utbildning m.m. 5 673 –5 673

1:10 Energieffektiviseringsprogram 11 674 – –11 674 – – –

1 Regionalt och lokalt arbete för energieffektivisering 4 297 – –4 297 – – –

1.1 Energieffektiviseringsavtal 2 341 – –2 341 – – –

1.2 Regionala samverkansprojekt 1 465 – –1 465 – – –

1.3 Regionala energi-och klimatstrategier 491 – –491 – – –

2 Insatser inom näringslivet samt främjande av ny teknik och tjänster

7 377 – –7 377 – – –

Totalt 85 979 2 040 392 1 500 –72 115 2 055 756 1 941 383 114 373 3 563 920

Redovisning mot inkomsttitel

Redovisning mot inkomsttitel (tkr)

Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster

2394 120 Övriga ränteinkomster – 1 593

2552 508 Kvotplikts- och förseningsavgifter1 5 000 5 405

2714 222 Straffavgifter – 1 661

2811 004 Statens energimyndighet 3 000 36

2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 57 0

2811 273 Övriga inkomster2 – 19 935

4526 006 Återbetalning övriga lån – 526

Summa 8 057 29 156

1 Kvotpliktsavgifter om 4 531 tkr har överklagats under året. Ärendena avgörs hos

Förvaltningsrätten.

2 Posten består i huvudsak av återbetalningar av lämnade bidrag finansierade med anslag

som upphört.

128 129


Redovisning mot bemyndigande

1 21:1:2.1 Bemyndiganderamen är intecknad till 39 procent. Beslut har inte kunnat tas på

den tidsperiod som avsågs, vilket medfört att inte hela bemyndiganderamen utnyttjats.

2 21:1:2.3 Bemyndiganderamen är intecknad till 15 procent. Förseningar i det nationella

regionalfondsprogrammet har medfört att beslut tagits i mindre omfattning än förväntat.

3 21:1:3.1 Bemyndiganderamen är intecknad till 39 procent. Satsningar har gjorts

i tidsmässigt kortare projekt än förväntat, vilket medfört att bemyndiganderamen inte

nyttjats i den omfattning som avsågs.

Redovisning mot bemyndigande (tkr)Utestående åtagandenas fördelning per år

Anslag Benämning Tilldelad bemyndigande ram Ingående åtaganden Utestående åtaganden totalt 2016 2017 2018 2019–2022

UO 20

1:13.1 Ins. Int. Klimat. – del till STEM 1 700 000 1 520 584 1 384 635 190 572 197 080 203 956 793 027

UO 21

1:2.1 Insatser för energieffektivisering1 240 000 68 087 93 071 92 806 265

1:2.3 Medfinansiering nationellt regionalfondsprogram2 144 000 21 666 10 726 8 037 2 903

1:3.1 Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan3 7 500 1 700 3 880 2 609 1 271

1:4.1 Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet4 8 000

1:4.11 Forskning, utveckling och innovation4 3 492 000 1 575 062 1 902 114 974 029 638 536 236 744 52 805

1:6.1 Nationellt nätverk för vindbruk5 5 946

1:8.4 Stöd till solceller och biogas 140 000 201 347 130 315 130 315

1:10.2 Avg. till int. org – del till STEM 30 000 1 653 28 239 13 499 14 740

1:11.1 Stöd till installation av laddinfrastruktur6 150 000

5 911 500 3 374 380 3 563 920 1 414 556 859 929 443 603 845 832

4 21:1:4.1 resp. 11. Bemyndiganderamen är intecknad till 54 procent. Utestående åtaganden

har ökat med 164 mnkr från 2014. Bemyndiganderamen om 3 500 000 tkr ger utrymme

för långsiktiga åtaganden och storskaliga demonstrationsanläggningar fram till 2019. Något

större sådant har dock inte ingåtts 2015.

5 21:1:6.1 Ingående åtaganden är tagna med stöd i tidigare bemyndiganderamar per 2014-12-31.

6 21:1:11.1 Tilldelade anslagsmedel blev indragna under 2015, vilket medförde att inga nya

åtaganden kunde ingås.

130 131


Finansiella villkor enligt regleringsbrev 2015


Villkor utgiftsområde: 20 Allmän miljö- och naturvård Belopp Utfall

1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar

ap. 1 Ins. Int. klimat. – del till STEM

För kostnader knutna till insatser för att förvärva utsläppsenheter. Högst 10 000 tkr 7 048 tkr

För kostnader förknippade med deltagande i Partnership for Market Readiness, Pilot Auction Facility, Carbon Initiative for Development, Carbon Partnership Facility och Prototype Carbon Fund vid Världsbanken.

Högst 2 000 tkr 467 tkr

För ytterligare insatser som syftar till att utveckla befintliga och nya internationella samarbetsmekanismer samt för insatser som underlättar för svenska företag som önskar engagera sig i dessa mekanismer.

Högst 4 000 tkr 2 710 tkr

Till arbete som utgör stöd till FN:s klimatkonvention, exempelvis arbete som leds eller koordineras av CDM-styrelsen (CDM Executive Board) inklusive paneler och kommittéer under denna.

Högst 500 tkr 459 tkr


Villkor utgiftsområde: 21 Energi Belopp Utfall

1:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

ap. 1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

Abonnemangsavgift till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel.

19 tkr 19 tkr

1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

ap. 1 Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan

För programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. Högst 3 500 tkr 2 352 tkr

1:4 Energiforskning

ap. 11 Forskning, utveckling och innovation

Avsättas till den utlandsbaserade verksamheten vid Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Avsätta minst 2 000 tkr Avsatt 2 000 tkr varav utbetalt 2 000 tkr

För finansiering av en nationell testarena, Test Site Sweden, som genomförs med utgångspunkt i strategiprogrammet för fordonsindustrin.


Avsättas för arbete med strategiska innovationsområden. Avsätta 30 000 tkr Avsatt 30 000 tkr varav utbetalt 21 419 tkr

Avsättas för stöd till The Global Commission on the Economy and Climate och projektet New Climate Economy.1

Avsätta 5 500 tkr Avsatt 5 500 tkr varav utbetalt 5 500 tkr

1:6 Planeringsstöd för vindkraft m.m.

ap. 1 Nationellt nätverk för vindbruk

För programanknutna kostnader såsom planering, administration, uppföljning och utvärdering av stödet avseende nationellt nätverk för vindbruk.


1:8 Energiteknik

ap. 4 Stöd till solceller och biogas

Bör användas till solcellsstöd. Minst 50 000 tkr 50 000 tkr

För administrativa kostnader anknutna till stödet. Inom denna ram får medel motsvarande högst 1 procent av beslutade stöd användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsernas verksamhet.


1 Uppdrag 12 New Climate Economy i Energimyndighetens regleringsbrev.

132 133


RedovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats enligt Förordningen (2000:605) om årsredovisning

och budgetunderlag. Redovisningen följer god redovisningssed enligt

Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

Undantag från EA-regler enligt regleringsbrevetEnergimyndigheten använder den förenklade räntekontorutin som regeringen

medgivit i regleringsbrevet. Räntebärande anslag är förvaltningsanslaget

(21 1:1.1). Övriga anslag är icke räntebärande. Det icke räntebärande SCR-flödet

används för betalningarna, varpå räntekontot regleras i slutet av varje månad.

Betalningar från räntebärande anslag som sker efter att räntekontot reglerats,

justeras vid nästa reglering. Kvarstående belopp att reglera från räntekontot för

december 2015 blev 6 757 tkr (15 730 tkr i december 2014).

Myndigheten har undantag från kravet att anläggningstillgångar som används

i verksamheten ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 2 kap.

1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) avseende verksamheter som

finansieras av anslagen 1:2, 1:3 och 1:4 under utgiftsområde 21 Energi.

Energimyndigheten har även undantag från kravet att senast den 15 augusti

varje år lämna delårsrapport avseende de första sex månaderna av det pågående

räkenskapsåret enligt 8 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och

budgetunderlag. Myndigheten ska i stället lämna delårsrapport avseende de

åtta första månaderna av det pågående räkenskapsåret senast den 30 september.

Värderingsprinciper för inventarier och övriga anläggningstillgångarMyndigheten tillämpar den så kallade treårsregeln enligt Ekonomistyrningsverkets

allmänna råd till 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och

budget underlag, vilket innebär att med anläggningstillgång avses tillgång med

ett anskaffningsvärde överstigande 20 tkr samt en ekonomisk livslängd på över

tre år. Datorer för myndighetens arbetsplatser bedöms normalt ha en ekonomisk

livslängd understigande tre år och kostnadsförs direkt. Övrig datautrustning

redovisas som anläggningstillgång när den ekonomiska livslängden bedöms

överstiga tre år och värdet överstiger 20 tkr. Egenutvecklade IT-system och licenser

bedöms vanligen ha en livslängd på fem år men kan variera då en individuell

bedömning görs per system. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av på

sex år, vilket motsvarar förväntad hyrestid.

Noter och tilläggsupplysningar till resultat- och balansräkningen

134


Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt efter den beräknade ekonomiska

livslängden enligt denna tabell:

Särskilt om verksamhet från Affärsverket svenska kraftnätFrån 1 januari 2015 övertog myndigheten den avgiftsbelagda verksamheten för

kontoföring och registrering av elcertifikat och ursprungsgarantier från

Affärsverket svenska kraftnät. I samband med detta övertogs även affärsverkets

kontoföringssystem till bokfört värde. Systemet bedömdes ha en återstående

ekonomisk livslängd på fem år, varpå myndigheten påbörjade avskrivning enligt

tabellen ovan under 2015.

Särskilt om utsläppsrätterEnligt EU:s handelsdirektiv är varje medlemsstat skyldig att upprätta och driva

ett nationellt register för bokföring av transaktioner av utsläppsrätter inom

EU:s handels system. Från och med 20 juni 2012 använder EU en gemensam

IT-plattform för EU ETS, det så kallade Unionsregistret. Energimyndigheten

sköter all administration i den svenska delen av Unionsregistret, men redovisar

inte värdet av utsläpps rätterna i myndighetens balansräkning. Riksgälden

ansvarar för att ta emot intäkter från auktionerna av utsläppsrätter. Intäkterna

går in i statskassan.

Myndigheten har tidigare samarbetat med en svensk aktör om förvärv av

utsläppsrätter (CER) från vindkraftsprojekt i Kina. Aktören har inte fullgjort

hela volymen av sina åtaganden gentemot den kinesiska motparten. Myndigheten

har därför förhandlat med den kinesiska motparten om förvärv av en mindre

andel av de tillgängliga utsläppsrätterna för att eliminera risken för eventuella

legala tvister med anledning av det tidigare avtalet. Myndigheten har ställt krav

på den svenska aktören om fullgörande av sina åtaganden och kompensation

för myndighetens kostnader. Den svenska aktören har under året försatts

i konkurs och enligt besked från konkurs förvaltaren kan inte myndigheten

räkna med att få utdelning för fordran.

Anläggningstillgång Ekonomisk livslängd

Datautrustning 3 år

Utrustning, inventarier 5 år

Egenutvecklade IT-system/licenser 5 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet 6 år

135


Värderingsprinciper för utlåningEnergimyndigheten ändrade under 2014 värderingsprincip för utlåningen.

Tidigare värderades lånen i huvudsak till 100 procent av nominellt lånebelopp

om vi inte hade indikationer på annat, exempelvis att företaget hade ansökt om

konkurs. I de fallen gjordes en nedvärdering. Myndigheten värderar sedan 2014

lånen kollektivt till 30 procent av nominellt lånebelopp men med justering ned

till 15 procent om företaget har påbörjat räntebetalning och/eller amortering

men släpar med betalningarna. Företag som sökt om konkurs eller likvidation

värderas till 0 procent och företag som påbörjat räntebetalning och/eller

amortering enligt plan värderas till 75 procent av lånebeloppet. Därutöver sker

nuvärdesberäkning av de villkorslån som överstiger 4 000 tkr.

Värderingsprinciper för kundfordringar och övriga fordringarKundfordringar och övriga fordringar som anses osäkra har nedvärderats efter

individuell prövning och värdet uppgår till det belopp som förväntas bli betalt.

Värderingsprinciper för skulderVärdet på skulder upptas till nominellt belopp.

PeriodavgränsningsposterSom riktmärke för periodiseringar har beloppsgränsen 100 tkr använts för fakturor.

SjukfrånvaronUppgifter om de anställdas sjukfrånvaro redovisas i kapitel

Energimyndighetens medarbetare på sidan 27.

136


Alla belopp i jämförelsetal och notapparat har angivits i tusentals kronor (tkr)

om inget annat har angivits.

Not 1 Intäkter av anslag

2015 2014

UO20

1:13.1 Ins. int. klimat. – del till STEM 10 684 13 108

1:13.3 Handel med utsläppsrätter 1 201 1 088

1:18.4 Samordning av laddinfrastruktur – del till Energimyndigheten

1 308 –

UO21

1:1.1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 264 427 278 497

1:2.1 Insatser för energieffektivisering1 41 324 66 315

1:2.3 Medfinansiering nationellt regionalfondsprogram 3 286 –

1:3.1 Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan 2 728 1 723

1:4.1 Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet

37 034 35 230

1:4.11 Forskning, utveckling och innovation 70 445 70 232

1:6.1 Nationellt nätverk för vindbruk 1 914 1 755

1:8.4 Stöd till solceller och biogas 2 754 3 530

1:10.2 Avg. till int. org – del till STEM 3 807 2 310

1:11.1.1 Energieffektiviseringsavtal – 2 093

1:11.2 Insatser inom näringslivet samt främjande av ny teknik och tjänster

– 15 807

Summa 440 912 491 688

1 Avser sammanslagning av anslag 1:2.10 Energi- och klimatrådgivning,

information, utbildning m.m. och anslag 1:3.1 Insatser för uthållig energianvändning

enligt regleringsbrevet 2014.

Noter

137


Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2015 2014

Avgifter med stöd av § 4 avgiftsförordningen (1992:191) 586 5 809

– varav tjänsteexport 0 494

Intäkter av offentligrättsliga avgifter 16 977 1 987

Intäkter från uppdragsverksamhet 0 212

Intäkter avseende klimatkompensation 512 403

Övriga intäkter 878 270

Summa 18 953 8 681

Avgifter med stöd av § 4 avgiftsförordningen (1992:191) utgör 0,1 procent av

verksamhetens kostnader 2015. Motsvarande siffra för 2014 är 1,1 procent. Avgifter med

stöd av § 15 avgiftsförordningen (1992:191) har inte förekommit.

Not 3 Intäkter av bidrag

2015 2014

Bidrag från statliga myndigheter 14 398 21 760

Bidrag från övriga 4 002 3 315

Summa 18 400 25 075

Not 4 Finansiella intäkter

2015 2014

Ränteintäkter på räntekonto i Riksgäldskontoret 44 170

Kursvinster 118 42

Övriga finansiella intäkter 2 14

Summa 164 226

Not 5 Kostnader för personal

2015 2014

Lönekostnader exklusive avgifter enligt lagar och avtal –162 209 –171 173

– varav arvode till styrelseledamöter och ej anställd personal –812 –1 075

Övriga personalkostnader –86 766 –90 012

Summa –248 975 –261 185

138


Not 6 Finansiella kostnader

2015 2014

Räntekostnader räntekonto i Riksgäldskontoret –77 –20

Räntekostnader lån i Riksgäldskontoret 0 –94

Kursförluster –176 –51

Övriga finansiella kostnader –8 –23

Summa –261 –188

Not 7 Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras

2015 2014

Utlåningsverksamhet

Ränteintäkter 6 462 3 901

Konstaterade och befarade ränteförluster –4 869 –1 066

Summa utlåningsverksamhet 1 593 2 835

Offentligrättsliga avgifter

Kvotplikts- och förseningsavgifter1 5 405 20 235

Återvunna kundförluster kvotplikt 0 2 269

Sanktionsavgift elcertifikat 1 661 0

Lagrings- och förseningsavgifter 36 0

Summa offentligrättsliga avgifter 7 102 22 504

Övriga poster

Återbetalningar av lämnade bidrag från avslutade anslag 21 705 0

Återföring av icke kontrakterat kapital från klimatfonder NEFCO 0 13 703

Övriga intäkter 789 19

Summa övriga poster 22 494 13 722

Summa 31 189 39 061

1 Skillnaden förklaras av att en enskild kvotpliktig inte uppfyllt sin kvotpliktsskyldighet 2014.

Not 8 Övriga erhållna medel för finansering av bidrag

2015 2014

Erhållna medel från internationella organisationer 4 100 1 733

Erhållna medel från övriga 0 1 000

Summa 4 100 2 733

139


Not 9 Kreditförluster

2015 2014

Lånefordringar – Villkorslån

Årets konstaterade förluster –22 118 –20 162

Årets förändring av reservering för befarade kreditförluster –19 600 –340 393

Summa –41 718 –360 555

Skillnaden mellan åren förklaras av ändrad värderingsprincip för villkorslånen som gjordes 2014.

Se avsnitt Värderingsprinciper för utlåning på sidan 136.

Not 10 Lämnade bidrag

2015 2014

Lämnade bidrag till den offentliga sektorn –656 672 –882 377

Lämnade bidrag till privata företag –598 115 –587 475

Lämnade bidrag till internationella organisationer –183 558 –110 749

Lämnade bidrag till övriga m.m. –73 974 –217 364

Summa –1 512 319 –1 797 965

Not 11 Årets kapitalförändring

2015 2014

Anslagsfinansierad verksamhet

Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar –13 232 –19 520

Kreditförluster villkorslån1 –41 718 –360 555

Periodiseringar avseende transfereringar 4 633 –1 027

Summa anslagsfinansierad verksamhet –50 317 –381 102

Avgiftsfinansierad verksamhet

Provningsverksamhet 0 –56

Avgifter för handel med utsläppsrätter –54 –115

Försörjningstrygghetsavgifter för naturgas –495 –1 632

Kontoföringsavgift för elcertifikat 1 243 –1 619

Kontoföringsavgift för ursprungsgarantier 3 267 –1 078

Summa avgiftsfinansierad verksamhet 3 961 –4 500

Summa –46 356 –385 602

1 Skillnaden mellan åren förklaras av ändrad värderingsprincip för villkorslånen som gjordes 2014.

Se avsnitt Värderingsprinciper för utlåning på sidan 136.

140


Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

2015-12-31 2014-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

Ingående balans anskaffningsvärde 130 439 127 325

Årets anskaffningar 6 674 12 729

Årets överföring från annan myndighet 7 138 0

Årets avgående anskaffningsvärde –1 042 –9 615

Utgående balans anskaffningsvärde 143 209 130 439

Ingående balans ackumulerade avskrivningar –75 179 –62 755

Årets avskrivningar –14 371 –15 232

Årets överföring från annan myndighet –4 209 0

Årets avgående ackumulerade avskrivningar 520 2 808

Utgående balans ackumulerade avskrivningar –93 239 –75 179

Summa bokfört värde 49 970 55 260

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar


Årets anskaffningar 1 813 180

Årets avgående anskaffningsvärde 0 –1 788



Årets avskrivningar –131 –772

Årets avgående ackumulerade avskrivningar 0 660


Summa bokfört värde 1 981 299

Summa immateriella anläggningstillgångar 51 951 55 559

Avveckling av en immateriell anläggningstillgång resulterade i en reaförlust om 522 tkr 2015.

141


Not 13 Materiella anläggningstillgångar

2015-12-31 2014-12-31

Förbättringsutgifter på annans fastighet


Årets anskaffningar 69 1 657






Maskiner, inventarier, installationer m.m.


Årets anskaffningar 1 434 1 308






Summa materiella anläggningstillgångar 9 320 12 806

142


Not 14 Utlåning

2015-12-31 2014-12-31

Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet

Utlånat belopp i början på året 469 578 316 218

Nyutlåning1 45 528 170 088

Amorteringar –525 –964

Avskrivna lån –20 022 –20 162

Kapitaliserad ränta 9 874 14 272

Nedskrivningar av lån –368 695 –355 647

Redovisat värde 135 738 123 805

Lånefordringar

Utlånat belopp i början på året 54 577 46 147

Nyutlåning 0 8 430

Avskrivna lån –2 096 0

Nedskrivningar av lån –42 199 –43 703

Redovisat värde 10 282 10 874

Utvecklingskapital/royalty

Nyutlåning 11 509 0

Nedskrivningar av lån –8 056 0

Redovisat värde 3 453 0

Summa redovisat värde utlåning 149 473 134 679

– varav uppskattad återbetalningstid:

inom ett år 2 007

mer än ett år till fem år 15 635

mer än fem år till tio år 19 084

mer än tio år 112 748

Som ingående balans anges lånens värde exklusive nedvärdering. Under 2015 betalades tolv

nya lån ut (33 lån 2014). Lånestocken består nu av ett gammalt lån utfärdat före 2005 och

99 nya lån utfärdade efter 2005. Av dessa utgör 84 villkorslån, tolv tillväxtlån, samt fyra bidrag

med royalty. För villkorslånen börjar företagen amortera på lånen när de uppnår en omsättning

hänförlig till projektet. Tillväxtlånen börjar amorteras fem år efter utbetalningen av lånet och för

bidrag med royalty får företag stöd i form av bidrag under villkoret att de ska betala 3 procent

av sin nettoomsättning varje år i form av royalty. Royaltyn ska betalas i tio år, med start det

fjärde året efter beslutstillfället. Under 2015 var totalt 13 villkorslån amorterings pliktiga och

därför finns en stor osäkerhet i prognosen för återbetalningstiden, då de ej följer en rak

återbetalningsplan. För villkorslånen har värderingen skett genom nuvärdesberäkning för lån

som överstiger fyra miljoner kronor. Övriga lån har värderats schablonmässigt till 30 procent

om inte skäl för ytterligare nedskrivningar föreligger.

1 Inklusive uppskrivning om 8 332 tkr.

143


Not 15 Övriga kortfristiga fordringar

2015-12-31 2014-12-31

Utlåningsverksamhet

Räntefordran villkorslån 7 769 2 189

Värdereglering räntefordran –6 498 –1 709

Summa utlåning 1 271 480

Uppbördsfordringar

Kvotplikts- och förseningsavgifter1 108 2 405

Summa uppbördsfordringar 108 2 405

Övriga fordringar

Offentligrättsliga avgifter 0 388

Återkrav tidigare lämnade bidrag 4 769 300

Övriga fordringar 329 0

Summa övriga fordringar 5 098 688

Summa 6 477 3 573

Not 16 Periodavgränsningsposter

2015-12-31 2014-12-31

Förutbetalda kostnader 8 218 4 332

– varav förutbetalda hyror för lokaler 3 387 3 314

Upplupna bidragsintäkter 22 177 2 511

– varav inomstatliga 15 919 504

Övriga upplupna intäkter1 30 017 29 995

– varav offentligrättsliga avgifter 29 912 29 125

Summa 60 412 36 838

144


Not 17 Avräkning med statsverket

2015-12-31 2014-12-31

Uppbörd

Ingående balans 31 661 –12 179

– redovisat mot inkomsttitel –29 155 –40 025

– uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 28 020 83 865

Fordringar/Skulder avseende uppbörd 30 526 31 661

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans –2 689 36 631

– redovisat mot anslag 1 676 792 2 126 388

– medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde

–1 698 489 –2 165 708

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde –24 386 –2 689

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans –8 506 –14 517

– redovisat mot anslag 264 591 278 910

– anslagsmedel som tillförts räntekonto –262 028 –279 447

– återbetalning av anslagsmedel 123 6 548

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde –5 820 –8 506

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

Ingående balans 4 657 5 069

– redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln –251 –412

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

4 406 4 657

Övriga fordringar på statens centralkonto


– inbetalningar i icke räntebärande flöde 473 900 524 249

– utbetalningar i icke räntebärande flöde –2 205 838 –2 586 869

– betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 1 670 469 2 081 843

Övriga fordringar på statens centralkonto 24 744 86 213

Summa Avräkning med statsverket 29 470 111 336

Delar av fordringar och skulder per 2015-12-31 har hänförts till andra delavsnitt än vad som

redovisats tidigare år. Jämförelsetalen för 2014 är justerade för detta.

145


Not 18 Myndighetskapital

Statskapital utlåningStatskapital

anläggningar

Balanserat kapital anslagsfinansierad

verksamhet

Balanserat kapital avgiftsfinansierad

verksamhet

Kapitalförändring enligt

resultaträkningen Summa

Utgående balans 2014 554 190 70 152 –57 630 –1 422 –385 602 179 688

Övertaget balanserat kapital1 2 930 2 930

A Ingående balans 2015 554 190 70 152 –57 630 1 508 –385 602 182 618

Föregående års kapitalförändring –20 162 –19 520 –341 420 –4 500 385 602 0

Övertaget balanserat kapital1 13 491 13 491

Statskapital, utlåning 56 513 – – – – 56 513

Statskapital, anläggningar – 7 404 – – – 7 404

Årets kapitalförändring – – – – –46 356 –46 356

B Summa årets förändring 36 351 –12 116 –341 420 8 991 339 246 31 052

C Utgående balans 590 541 58 036 –399 050 10 499 –46 356 213 670

1 Den 1 januari 2015 övertog Energimyndigheten verksamheten avseende kontoföring och

registrering av elcertifikat och ursprungsgarantier från Affärsverket svenska kraftnät.

Myndigheten övertog ett positivt ackumulerat resultat om 16 880 tkr för elcertifikat

verksamheten respektive ett ackumulerat underskott om 459 tkr för verksamheten avseende

ursprungsgarantier inklusive ett restvärde för kontoföringssystemet om 2 930 tkr.

Not 19 Statskapital

2015-12-31 2014-12-31

Statskapital utlåning


Nyutlåning 48 706 178 518

Årets uppskrivning 8 332 0

Föregående års konstaterade kreditförluster –20 162 –2 475

Årets amortering –525 –964

Utgående balans 590 541 554 190

Statskapital anläggningar


Nyinvesteringar 7 404 10 860

Avskrivning föregående år –19 520 –10 886


Statskapital totalt 648 577 624 342

Not 20 Balanserad kapitalförändring

2015-12-31 2014-12-31

Anslagsfinansierad verksamhet

Ingående balans –57 630 –58 787

Kreditförluster villkorslån –340 393 –12

Periodiseringar avseende transfereringar –1 027 – 169

Utgående balans –399 050 –57 630

Avgiftsfinansierad verksamhet

Ingående balans –1 422 –376

Övertaget balanserat kapital från Affärsverket svenska kraftnät1 16 421 0

Provningsverksamhet –56 6

Avgifter för handel med utsläppsrätter –115 –14

Försörjningstrygghetsavgifter för naturgas –1 632 –1 038

Kontoföring elcertifikat –1 619 0

Kontoföring ursprungsgarantier –1 078 0

Utgående balans 10 499 –1 422

Summa balanserad kapitalförändring –388 551 –59 052

1 Se kommentar not 18.

146 147


Not 21 Avsättningar

2015-12-31 2014-12-31

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

Ingående avsättning 620 488

Årets pensionskostnad 0 250

Årets pensionsutbetalningar –203 –118

Utgående avsättning 417 620

Avsättning för kompetensväxling

Ingående avsättning 1 118 832

Årets förändring 422 286


Förväntad reglering närmast följande räkenskapsår –500 –500

Avsättningar totalt 1 957 1 738

Not 22 Lån i Riksgälden

2015-12-31 2014-12-31


Årets nya lån 5 400 6 454

Årets amortering –9 699 –6 135


Beviljad låneram enligt regleringsbrev 28 700 26 000

Not 23 Övriga kortfristiga skulder

2015-12-31 2014-12-31

Innehållen skatt för egen personal 3 970 4 064

Summa 3 970 4 064

148


Not 24 Periodavgränsningsposter

2015-12-31 2014-12-31

Upplupna kostnader 19 019 21 783

– varav semester- och löneskuld inklusive sociala avgifter 16 250 16 948

Oförbrukade bidrag från andra statliga myndigheter 51 530 104 796

– varav förväntas tas i anspråk:

inom tre månader 12 500 842

mer än tre månader till ett år 32 204 45 705

mer än ett år till tre år 6 826 44 483

mer än tre år 0 13 766

Oförbrukade bidrag från övriga 2 148 1 490

Förutbetalda intäkter 0 50

Summa 72 697 128 119

149


Bilaga 1: Rapportering av uppdrag

Rapportering av regeringsuppdrag enligt regleringsbrevAv nedanstående tabell framgår vilka uppdrag Energimyndigheten haft enligt

regleringsbrevet samt när de avrapporteras.

Pågående uppdrag Avrapporterat

Vindlov.se – webbaserad informationsportal om vindkraft och tillstånd

Inget svarsdatum, diarienummer 2014-7709

Ökad samexistens mellan försvarets tekniska system och vindkraft

2015-04-30, diarienummer 2014-0009

Regionala klimat- och energistrategier 2015-03-30, diarienummer 2014-0009

Certifieringssystemet för installatörer av småskaliga anläggningar för förnybar energi

Ska rapporteras 2016-03-31,diarienummer 2014-7709

Strategiska innovationsområden I samband med årsredovisningen,diarienummer 2014-0009

IT för en grönare förvaltning I samband med årsredovisningen,diarienummer 2014-7709

Underlag till övervakningsrapporteri statsstödsärenden

2015-02-23, 2015-03-27, 2015-05-04, 2015-09-01, diarienummer 2014-0009

Nya uppdrag Avrapporterat

1. Underlag och informationsinsatser för investeringar i solenergi

2015-10-30, diarienummer 2014-7709

2. Utvecklad nationell strategi för energieffektiviserande renovering

2015-12-15, diarienummer 2014-7709

3. Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

2015-04-30, diarienummer 2014-7709

4. Utvärdering av systemet för hållbarhetskriterier 2015-12-01, diarienummer 2014-7709

5. Vidareutveckling av Vindbrukskollen 2015-11-20, diarienummer 2014-7709

6. Åtgärder för energieffektivisering 2015-04-17, diarienummer 2014-7709

7. Underlag för strategisk prioritering inom området energiforskning och innovation

2015-12-14, diarienummer 2014-7709

8. Analyser av innovationssystem Uppdraget har utgått

9. Utvärdering av risken för avbrott i fjärrvärmeleveranser

2015-12-31, diarienummer 2014-7709

10. Nationellt regionalfondsprogram Inget svarsdatum, diarienummer 2014-7709

11. Informationssäkerhet Inget svarsdatum, diarienummer 2015-7252

12. New Climate Economy Inget svarsdatum, diarienummer 2014-7709

13. Uppgifter om företagsstöd Inget svarsdatum, diarienummer 2014-7709

150


Uppdrag Avrapporterat

Korttidsprognos över energianvändning och energitillförsel

2015-03-13, 2015-08-14,diarienummer 2014-7585

Omvärldsbevakning för aktörer inom elcertifikatmarknaden (seminarium)

2015-05-15, diarienummer 2014-7585

Rapportering enligt EU-förordningsnummer 256/2014 om projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom EU

2015-06-01, diarienummer 2014-7585

Energiindikatorer – Uppföljning avSveriges energipolitiska mål

2015-06-03, diarienummer 2014-7585

Den svensk-norska elcertifikatmarknaden – årsrapport Underlag till Sveriges rapport enligt artikel 22 i förnybarhetsdirektivet

2015-06-30, diarienummer 2014-75852015-10-30 samt statistik i december, diarienummer 2014-7585

Analys för marknaderna av biodrivmedel 2015-12-14, diarienummer 2014-7585

Särskilda regeringsuppdragAv nedanstående tabell framgår vilka särskilda regeringsuppdrag

Energimyndigheten haft samt när de avrapporterats.

151


Bilaga 2: Uppgifter i instruktion och regleringsbrev samt var dessa återfinns i dokumentet

Uppgift i instruktionen Återfinns i kapitel

1 § Statens energimyndighet är förvaltningsmyndighet för frågor om tillförsel och användning av energi i samhället.

Myndigheten ska verka för försörjningstrygghet och ett energisystem som är hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat.

Är en portalparagraf där återrapporteringen återfinns i hela dokumentet

2 § Statens energimyndighet ska inom sitt verksamhetsområde

1. verka för att de av riksdagen antagna energi- och klimatpolitiska målen samt målen för forskning och innovation inom energiområdet uppnås,

Återrapporteringen återfinns i hela dokumentet

2. verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt uppnås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,

Förnybar energi


Klimat

Energimyndighetens miljömålsarbete

3. bidra i det arbete som föranleds av att riksdagen fattat beslut om att möjliggöra kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften genom bl.a. omvärldsbevakning och genom att belysa förutsättningarna i övrigt,


4. bidra i arbetet med omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem och verka för en ökad användning av förnybara energikällor och för en effektivare energianvändning,


5. medverka i det arbete som regeringen bedriver inom Europeiska unionen och internationellt för begränsad klimatpåverkan och bidra med expertkunskap och underlag, tidigt göra konsekvens-analyser, bistå Regeringskansliet med att tillvarata Sveriges intressen i de internationella klimat- och energifonder som Sverige deltar i samt tillsammans med Naturvårdsverket delta i arbetet med att genomföra och föreslå förbättringar av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter samt löpande informera verksamhetsutövare och allmänheten om systemet,

Klimat

Förnybar energi

6. genomföra internationella klimatinvesteringar genom att delta i och förvärva certifierade utsläppsenheter från projekt och program i utvecklingsländer för att bidra till att uppnå Sveriges internationella åtaganden och nationella mål inom klimatområdet samt för att bidra till utvecklandet av mekanismer för internationell utsläppshandel och klimatfinansiering,

Klimat

152



7. främja forskning och innovation i form av en strategiskt utformad samlad insats som spänner över hela innovationssystemet, i nära samverkan med, och som komplement till, övriga energipolitiska insatser och andra styrmedel som syftar till att nå klimat- och energimål samt energirelaterade miljöpolitiska mål,


8. främja kommersialisering av forskningsresultat och spridning av nya produkter, processer och tjänster,


9. bevaka och analysera energimarknadernas och energisystemets utveckling och deras inverkan på och betydelse för miljö och klimat samt näringslivets konkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten,


10. skapa förutsättningar för en väl planerad och resurseffektiv vindkraftsutbyggnad, höja kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter samt dess roll i samhällsutvecklingen och bidra till en ökad förståelse och dialog för att skapa möjligheter till ökad samexistens mellan vindkraft och andra samhällsintressen,

Förnybar energi

11. utveckla och samordna samhällets krisberedskap inom energiberedskapsområdet och bedriva omvärldsbevakning och analys samt stödja andra myndigheter med expertkompetens inom området,


12. planera, samordna och, i den utsträckning som regeringen föreskriver, genomföra ransoneringar och andra regleringar som gäller användning av energi,


13. medverka i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet med utgångspunkt i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete och i enlighet med prioriteringarna i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft,


14. underlätta och delta i genomförandet av riskkapitalsatsningen inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet,


15. följa den internationella utvecklingen och främja svenskt deltagande i internationellt samarbete,

Internationell överblick

16. se till att regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag,

Ingår i Energimyndighetens löpande arbete

17. beakta konsumentaspekter vid myndighetens testverksamhet för energieffektiva produkter, och


153



18. ansvara för vägledning och information. Ingår i Energimyndighetens löpande arbete

3 § Statens energimyndighet ska

1. ha ett samlat ansvar för information och för att ta fram underlag i enlighet med artiklar och definitioner i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG samt i enlighet med bilagorna II, III, V, VI och VII till direktivet,

Förnybar energi

2. vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG,


3. till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vartannat år redovisa ett identifieringsarbete av potentiella europeiska kritiska infrastrukturer inom undersektorerna olja och gas enligt rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna,


4. vidta åtgärder för att förstärka, utveckla och följa upp insatserna inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter och Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser,


5. fullgöra Sveriges uppgiftsskyldighet enligt kapitel V i avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) som undertecknades i Paris den 18 november 1974 (SÖ 1975:50) och de uppgifter för krisåtgärder som följer av avtalet,


6. fullgöra de uppgifter som följer av rådets direktiv 2009/119/EG av den 14 september 2009 om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter,


7. bevaka att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning följs,


8. ansvara för genomförandeåtgärder enligt artikel 4.4 i Europa-parlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG,


9. främja och bevaka utvecklingen på marknaderna för energitjänster och energieffektiva produkter samt uppmärksamma behov av åtgärder för att undanröja hinder som hämmar utvecklingen på dessa marknader i enlighet med vad som anges i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG,


154



10. ansvara för årlig uppföljning av kumulativ energibesparing i enlighet med riktlinjer i regeringens plan för genomförande av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU,


11. se till att informationen om tillgängliga energieffektivitets-mekanismer och de finansiella och rättsliga ramarna tydligt redovisas och sprids till alla berörda marknadsaktörer i enlighet med vad som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU,


12. uppmuntra tillhandahållandet av information till banker och andra finansinstitut om möjligheter att delta i finansieringen av åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i enlighet med vad som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU,


13. tillsammans med berörda aktörer, däribland lokala och regionala myndigheter, främja initiativ för att informera, medvetandegöra och utbilda medborgarna om fördelarna med och de praktiska detaljerna kring åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, och


14. som kontoföringsmyndighet enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter fullgöra de uppgifter som ankommer på den nationella administratören i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011, vilket inkluderar administration av konton för Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter, konton för Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (ansvarsfördelningsbeslutet) samt konton för Sveriges nationella register under Kyotoprotokollet.

Klimat

4 § Statens energimyndighet ska bistå regeringen med att ta fram underlag till sådan rapportering som faller inom myndighetens verksamhetsområde.

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.



Förnybar energi

Uppföljning och utvärdering

5 § Statens energimyndighet ska bistå regeringen med att ta fram underlag till uppföljning och utvärdering av frågor som faller inom myndighetens ansvarsområde.

Myndigheten ska varje år följa upp, utvärdera och redogöra för utvecklingen inom elcertifikatssystemet.


Uppdrag inom verksamhetsområdet

6 § Statens energimyndighet får inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag åt andra. För uppdrag åt andra än regeringen ska ersättning tas ut. Ersättningen fastställs efter grunder som bestäms av myndigheten och får disponeras av myndigheten.

Energimyndigheten utför uppdrag åt andra myndigheter, en överenskommelse upprättas mellan parterna.

155


Återrapporteringskrav Återfinns i kapitel

Målet är

• att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, karaktäriserat av att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet,

• att utveckla teknik och tjänster som kan kommersialiseras genom svenskt näringsliv och därmed bidra till hållbar tillväxt och energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader, samt

• att bidra till och dra nytta av internationellt samarbete på energiområdet.


Återrapportering för energiforskning och innovation

Statens energimyndighet ska redovisa

1. på vilket sätt verksamheten bidrar till de energipolitiska målen,

2. vilka områden som prioriterats och hur verksamheten utformats samt fördelningen på insatser av olika karaktär inom forskning och innovation på energiområdet,

3. väsentliga resultat av genomförda utvärderingar av vetenskaplig kvalitet och relevans,

4. vilka sammanställningar och analyser som genomförts av resultat från energiforskning och innovation,

5. hur myndigheten samverkat med andra statliga forskningsfinansiärer,

6. väsentliga resultat av deltagande i internationellt energiforsknings-samarbete samt aktiviteter inom bilaterala samarbetsavtal,

7. resultat av arbetet med informationsutbyte mellan berörda forskningsfinansiärer med syfte att synergier ska kunna tas till vara mellan angränsande insatser.


Återrapporteringskrav i regleringsbrevet inom Energiforskning och innovation

156



Baserat på den rapportering av arbetet med regionala klimat- och energistrategier som länsstyrelserna enligt sitt regleringsbrev för 2014 gör till Statens energimyndighet den 31 januari 2015 ska myndigheten redovisa en sammanställning och bedömning av arbetet i respektive länsstyrelse. Underlaget ska rapporteras till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2015.


Återrapportering i regleringsbrevet inom Regionala klimat- och energistrategier


Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten har arbetat med att informera och vägleda statliga myndigheter i deras arbete för ökad energieffektivitet.


Återrapportering i regleringsbrevet inom vägledning för statliga myndigheter

157


Bilaga 3: Energimyndighetens ledning – kostnader, arvoden, styrelseuppdrag med mera

Ersättning till generaldirektör Erik Brandsma består av 1 277 551 kronor i lön

och 85 kronor i förmåner från Energimyndigheten.

Energimyndighetens insynsrådNedan redovisas arvoden och annan ersättning till ledamöterna

i Energimyndighetens insynsråd 2015 inklusive de uppdrag ledamöterna hade

i andra organisationer.

Namn Ersättning Övriga uppdrag

GeneraldirektörenErik Brandsma

0 kr Ordförande:• Energiutvecklingsnämnden vid

Energimyndigheten

RiksdagsledamotenIngemar Nilsson

3 000 kr Ledamot:• Regionpolisrådet Nord

RiksdagsledamotenLise Nordin

6 000 kr Ledamot:• Strålsäkerhetsmyndigheten Insynsråd

LänsöverdirektörenLisbeth Schultze

4 500 kr Ledamot:• MSB:s Insynsråd• Havs- och vattenmyndighetens Insynsråd

RiksdagsledamotenCecilie Tenfjord-Toftby

3 000 kr –

StyrelseledamotenMeg Tivéus

6 000 kr Ordförande:• Solhagagruppen AB• Björn Axen AB• Readly AB• Arkitektkopia AB• Gernia AB

Styrelseledamot:• Swedish Match AB• Endomines AB

Ledamot:• Blomsterfonden• Centrum för Tjänsteforskning,

Karlstad Universitet

GeneralsekreterarenHåkan Wirtén

3 000 kr Ordförande:• Världsnaturfonden AB

158



Ordföranden i kommunfullmäktige Ann-Sofie Wågström

1 500 kr Styrelseordförande:• Eskilstuna Energi och Miljö AB• Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB• Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB• Eskilstuna Ekeby 2:30 AB• KFS företagsservice AB• Säker Trafik D.E.T. AB• BRF Valfisken

Vice ordförande:• Fibra AB• Samkom AB

Ledamot:• HSB Södermanland Ekonomiska förening• Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB• Eskilstuna Strängnäs Elförsäljning AB

159



GeneraldirektörenErik Brandsma

0 kr Ordförande:• Insynsrådet vid Energimyndigheten

Direktören Åsa BurmanFr.o.m. 2014-02-20

6 000 kr Styrelseledamot:• CIT Industriell Energianalys AB• Viktoria Swedish ICT AB

Ledamot i programråd:• Svenskt Förgasningscentrum

Tekniske direktörenTomas Hallén

9 000 kr Styrelseledamot:• CIT Energy Management• CTH Energy Advisory Board

Ägare:• Tomas Hallén Teknikkonsult AB

Senior professorAnna-Lisa Lindén

7 500 kr –

Professorn Lena Neij

6 000 kr Styrelseledamot:• Universitetets särskilda enheter,

Lunds universitet

DirektörenSven-Christer NilssonFr.o.m. 2014-01-30

6 000 kr Styrelseordförande:• Ripasso AB

Styrelseledamot:• CEVA, Inc.• Magle Life Science AB

CivilingenjörenBo Normark

6 000 kr Styrelseledamot:• Svenska kraftnät

DocentenBjörn Sandén

6 000 kr –

CivilingenjörenMaria Sandqvist

6 000 kr Styrelseledamot:• Näringslivets transportråd AB• Insynsrådet SWEDAC

ProfessorAnnika Stensson Trigell

6 000 kr –

DirektörenStefan SvenssonFr.o.m. 2014-01-30

6 000 kr –

EnergiutvecklingsnämndenNedan redovisas arvoden och annan ersättning till Energiutvecklingsnämndens

ledamöter 2015 inklusive de uppdrag ledamöterna hade i andra organisationer.

160


FjärrvärmenämndenNedan redovisas arvoden och annan ersättning till Fjärrvärmenämndens

ledamöter 2015 inklusive de uppdrag ledamöterna hade i andra organisationer.


RådmannenLinn Pantzar

50 000 kr –

RådmannenHenrik Mägi

25 000 kr –

Verkställande direktörenUlrika JardfeltT.o.m. 2015-10-31

0 kr –

EnhetschefenEva Albåge NordbergFr.o.m. 2015-12-01

0 kr –

OmrådesansvarigePatrik Holmström

950 kr –

Verkställande direktörenBo Hesselgren

975 kr –

JuristenMartin Bengtsson

1 425 kr –

UniversitetslektornAnders Sandoff

1 950 kr Rådsmedlem:• Fjärrsyns programråd

ProfessornSven Werner

975 kr –

DocentenLouise Trygg

1 950 kr Ledamot:• Fjärrsyns programråd

161


Intygande om intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll är den process som med rimlig säkerhet säkerställer

att en myndighet fullgör sina uppdrag och mål i enlighet med kraven i myndighets -

förordningen (2007:515). Baserat på ramverket i COSO (Committee of Sponsoring

Organizations of the Treadway Commission), samt genom uppfyllande av

förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll, har Energimyndigheten

under 2015 fortsatt att utveckla och integrera arbetet med intern styrning

och kontroll. Det har skett genom ett flertal åtgärder som vi beskriver nedan.

Intern miljö

VärdegrundsarbeteUnder året har det skett ett aktivt arbete med Energimyndighetens värdegrund,

som har involverat alla medarbetare. Den statliga värdegrunden är basen för

vårt värdegrundsarbete. Värdegrunden ska vara ett stöd och en kompass när

det gäller beteenden och förhållningssätt. Värdegrundsarbetet har under 2015

främst skett genom workshopar, och även vid Energimyndighetens dag, där

temat varit värdegrunden i relation till att skapa kundnytta och hur den kan

vara en del i vardagen.

Verksamhetsstrategi Energimyndigheten har en övergripande verksamhetstrategi. Den innebär att

organisera och genomföra arbetet flödeseffektivt, utgå från kundens perspektiv,

ständigt förbättra verksamheten med ledarskap och medarbetarskap som

gör att alla tar ansvar för utvecklingen. Fokus inom verksamhetstrategin har

under året varit medarbetarskap och ledarskap i samspel. Vi har tagit fram en

medarbetaridé och en medarbetarpolicy. På Energimyndighetens dag arbetade

hela organisationen med gemensamma frågeställningar kring medarbetarskap.

Alla chefer har fått diskutera ledarskap och medarbetarskap i samspel.

Dessutom har alla enheter fortsatt arbetet på enhetsnivå.

Arbete mot korruption och oegentligheterEn förvaltningsgrupp för området har under året arbetat med att ta fram ett

koncept för att förebygga korruption och oegentligheter. Vi har infört

en visselblåsarfunktion och spridit information om den. Vi har också tagit

fram en ny riktlinje för etiskt förhållningssätt och hållit seminarier kring

den med personalen under hösten 2015.

Ökat fokus på utvärderingar Under hösten 2015 har vi börjat etablera en funktion för utvärderingar, för att

få ett gemensamt arbetssätt för uppföljning och utvärdering.

162


Arbetet ska leda till att vi säkrare ser vilka resultat våra insatser leder till och

kunna visa effekter som följer eller förväntas följa av Energimyndighetens arbete.

Arbetet med utvärderingar förväntas ge bättre måluppfyllelse och högre

kostnadseffektivitet, samtidigt som vi gör bättre underlag i både egna och

andras besluts- och policyprocesser.

VerksamhetsstyrningEnergimyndigheten har fortsatt arbetet i att utveckla processen för att styra

och följa upp verksamheten. Vi har uppdaterat ledningssystemet under året.

Ledningssystemet beskriver översiktligt hur verksamheten leds, styrs och följs

upp för att nå målen och öka nyttan för dem myndigheten är till för. Vi har

också börjat utveckla arbetet med omvärldsanalys, långsiktiga effekter och mål.

Under 2015 har vi dessutom sett över och uppdaterat arbetsordningen.

Översyner sker kontinuerligt.

MedarbetarundersökningVi genomförde en medarbetarundersökning hösten 2015. Det sammantagna

medarbetarindexet på myndighetsnivå är 72 procent. Riktpunkten för

ett godkänt resultat är 70 procent eller över. Detta betyder en ökning med

3 procent enheter sedan förra medarbetarundersökningen.

När det gällde området uppdrag och mål, visade det övergripande resultatet

ett medarbetarindex på 72 procent. Det är en ökning på ett par procentenheter

jämfört med 2014. Området ledarskap visar också en ökning jämfört

med 2014 och ligger nu på 75 procent, vilket är en ökning på fem procent-

enheter. Energimyndigheten har som tidigare nämnts arbetat med området

medarbetarskap och ledarskap i samverkan, vilket kan ha påverkat

resultatet positivt.

RiskhanteringEnergimyndigheten har en etablerad modell för riskhantering. Under året

har vi utvecklat den ytterligare genom IT-systemet Stratsys. Där strukturerar

och dokumenterar vi arbetet med risker kopplade till mål. Det innebär ökad

tydlighet och överblick över Energimyndighetens riskhantering.

Vi har haft särskilt fokus på de myndighetsgemensamma höga riskerna och har

arbetat aktivt med att hantera dem genom ett flertal åtgärder, såsom framtagande

av ett koncept för att förebygga korruption och oegentligheter, ett åtgärdspaket

för utveckling av myndighetens ekonomistyrning, användning av projektmodellen

för ökad struktur och helhetsyn i utvecklingsarbeten i projektform.

163


Information och kommunikationDet uppdaterade och dokumenterade ledningssystemet utgör en grund för

information och kommunikation om hur verksamheten leds, styrs och följs upp

för att nå målen och öka nyttan för dem myndigheten är till för.

Vi har ordnat specifik information om intern styrning och kontroll i samband

med workshopar kring riskhantering och i introduktion till nyanställda.

Generaldirektören håller återkommande, oftast varannan vecka, videomöten

för all personal. Där tar han upp aktuella och centrala frågor, bland annat

styrningsfrågor. Personalen har möjlighet att kommentera och ställa frågor

direkt till generaldirektören.

Ambitionen generellt är att integrera frågor om intern styrning och kontroll

i sammanhang där de är relevanta, för att förankra styrningsfrågor naturligt

i verksamheten.

Mycket av kommunikationen sker vid tertialredovisningarna under året,

och i tertial- och genomförandedialoger som generaldirektören har med

avdelningschefer.

Uppföljning, utvärdering och kontrollåtgärderRiksrevisionen lämnade en ren revisionsberättelse, utan vare sig reservation,

eller avvikande mening för Energimyndighetens årsredovisning 2014 samt för

delårsrapportering 2015.

Ekonomistyrningsverket genomför årligen en ekonomiadministrativ värdering,

EA-värdering, av myndigheter. Värderingen mäter hur väl myndigheter

följer de ekonomiadministrativa bestämmelserna för verksamheten.

Energimyndigheten fick på våren 2015 A i EA-värderingen, vilket är högsta

betyg. EA-värderingen avsåg koncernvärdet.

Energimyndigheten följer varje tertial upp risker, åtgärder och kontrollmoment,

vilket utgör en viktig del i riskhanteringsprocessen. Uppföljningen redovisas

för Energimyndighetens ledningsgrupp i skriftlig och muntlig form.

Löpande kontroller och avstämningar av redovisningen sker månadsvis

i ekonomisystemet.

Avdelningschefernas bedömningEtt viktigt underlag för generaldirektörens bedömning av den interna styrningen

och kontrollen, är den bedömning varje avdelningschef gör av sin verksamhet

i samband med helårsuppföljningen. För 2015 gör alla avdelningschefer

bedömningen att den interna styrningen och kontrollen i avdelningens

verksamhet är betryggande.

164


InternrevisionI internrevisionens årsrapport för 2015 var den sammanfattande bedömningen

att processen för intern styrning och kontroll har fortsatt att utvecklas under

året genom framtagen riktlinje för ledningssystemet, fastställda huvudprocesser,

införande av Stratsys för planering, uppföljning och riskhantering samt

lättillgänglig tidplan för verksamhetsstyrning genom årshjulet på intranätet.

Ledningen har genom tertialuppföljningar följt upp Energimyndighetens

största risker. Dock är omfattningen av lyfta risker, avvikelser och förbättringar

till ledningsnivå relativt låg. Det i sig kan ses som en risk och bidra till att

myndighetsledningen inte får rätt förutsättningar för en effektiv styrning.

Utifrån internrevisionens iakttagelser samt våra vidtagna åtgärder bedömer

internrevisionen att den interna styrningen och kontrollen med rimlig säkerhet

kan anses ha varit betryggande under året.

Sammantagen bedömningEnergimyndigheten har en etablerad modell för intern styrning och kontroll

och en process för riskhantering, vilket gör att det med rimlig säkerhet går att

bedöma att den interna styrningen och kontrollen är betryggande.

Generaldirektörens ställningstagandeJag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens

resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten

är betryggande.

Eskilstuna den 22 februari 2016

Erik Brandsma

Generaldirektör

165


Ett hållbart energisystem gynnar samhället

Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem, som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap om effektivare energianvändning och andra energifrågor till hushåll, företag och myndigheter.

Förnybara energikällor får utvecklingsstöd, liksom smarta elnät och framtidens fordon och bränslen. Svenskt näringsliv får möjligheter till tillväxt genom att förverkliga sina innovationer och nya affärsidéer.

Vi deltar i internationella samarbeten för att nå klimatmålen, och hanterar olika styrmedel som elcertifikatsystemet och handeln med utsläppsrätter. Vi tar dessutom fram nationella analyser och prognoser, samt Sveriges officiella statistik på energiområdet.

Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna

Telefon 016-544 20 00, Fax 016-544 20 99

E-post [email protected]

www.energimyndigheten.se

Documents

Energimyndighetens årsredovisning 2015...politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Underlaget från Energimyndigheten förklarar det svenska energisystemet med